4 minute read
med svansjön i riddarsalen
Text: Ulf Hjelting
Vad vore livet utan konst, musik och dans? Bra mycket tristare och betydligt mycket fattigare på innehåll. Därför tilldelar Jubelfonden varje år stipendier till unga lovande konstnärer, musiker och dansare. Frimuraren var självfallet på plats för att bevaka evenemanget.
Platsen är Johannessalen i Stamhuset söndagen den 19 september. Jubelfonden har samlat stipendiater för att ta emot sina tilldelade stipendier. Dock är vi då ovetandes om att en historisk händelse kommer att inträffa bara några få minuter efter utdelningen.
I samband med denna utdelning brukar både en och flera stipendiater uppträda i Riddarsalen. Så även denna gång.
Men, denna dag började inte i Johannessalen, utan i Bankettsalen där middagarna brukar serveras i Stamhuset och som denna dag förvandlats till en konsthall. Här hade några av Konstfacks elever valt att ställa ut sina arbeten. Här samsades arbeten från textil, keramik, glas, möbeldesign, smycken och snickeri. Och här fick vi verkligen ta del av spänningsfältet mellan material och samtida konst. För de gäster som inte hann med att ta del av utställningen, kunde så göra detta efter uppträdandet i Riddarsalen, då även diverse smakrika snittar och mousserande dryck kunde inmundigas tillsammans med alla synintryck.
Historiskt ögonblick
Vid Jubelfondens stipendieutdelning får inte bara Konstfacks elever ta emot stipendier, utan även elever från Kungliga Musikhögskolan och då handlar det både om pianostipendium, stråkstipendium, balettstipendium och stipendium i operasång.
Det något ovanliga med årets utdelning var att stipendieutdelningen både omfattade år 2020 och 2021, så det var extra många stipendiater på plats. Allt en konsekvens av den rådande pandemin.
En av de elever som fick ta emot balettstipendium till Louis Gallodiers minne var Luiza Lopes de Freitas och hon valde även att framföra ett stycke ur Den döende svanen som är en solodans, koreograferad av Michel Fokine, ursprungligen för den ryska ballerinan Anna Pavlova. Musiken är komponerad av Camille Saint-Saëns. Fokine hämtade här inspiration både från baletten Svansjön och dikten The Dying Swan av Alfred Tennyson. Det här stycket ska dock inte förväxlas med Svansjön av Tjajkovskij. Balett i Riddarsalen på det upphöjda utrymme som vanligtvis brukar husera Stormästaren och riddare och kommendörer. För första gången någonsin ett balettstycke framförs i vårt Stamhus och ett med andra ord historiskt ögonblick i vår frimureriska historia. Och har inte applåderna tystnat, så ekar de säkert fortfarande i Riddarsalen. Stort jubel!
Men vid utdelningen var det ytterligare en detalj som stod ut. När stipendierna för möbeldesign och snickeri vid Malmstensskolan delades ut, så presenterades stipendiat Fredrik Aspelin som trummis som spelat med Ringo Starr… eh, vänta nu. Ringo Starr var ju trummis i The Beatles, vilket givetvis väckte undertecknads nyfikenhet. Och vid inmundigandet av snittarna senare på dagen, så ställdes givetvis frågan om detta till stipendiat Fredrik Aspelin.
Kontakt med legendaren
– Jo, det stämmer, men jag spelade bara på en låt på hans senaste platta (tror jag) och det var så att jag gick in i studion och la ett trumkomp som sedan användes. Sedan var det en diskussion om jag skulle medverka i hans band eller inte på en kommande världsturné, men så kom den här pandemin emellan. Nu tror jag knappast det är aktuellt längre… nu spelar jag lite på hobbynivå här hemma i Sverige.
Anledningen till kontakten med legendaren från The Beatles var att Fredrik bodde några år i USA och där spelade trummor i bandet Alberta Cross, vilket tydligen var ett band vars musik Ringo Starr gillade, så han bjöd därför in hela bandet att medverka på en låt. Plattan Fredrik och Alberta Cross medverkade på heter Give more love och släpptes 2017 och låten heter We can´t fight lightning.
Nästa år är det dags igen för Jubelfondens stipendieutdelning som säkerligen bjuder på lika många överraskningar och blir lika spännande och innehållsrik som årets. X