Julkrubban och varför den finns i svenska kyrkor

Text: Joakim Wikström Bild: David Castor

Första gången någon försökte gestalta en julkrubba var år 1223 i staden Greccio, beläget cirka tolv mil nordöst om Rom i Italien. Till Sverige kom seden i början av 1800-talet, men det var först på 1960-talet traditionen med julkrubbor så att säga erövrade Sverige.

Han som ger hjärtat rymd och lungan sammandrager själv av den luft han gjort nu andedräkten tager. Han, i vars hand var dag är räknad, mörk och klar, han räknar själv i dag bland mänskor sina dar.

Så skriver frimurarbrodern Carl Michael Bellman i sin julpsalm och förundras över att den som skapat allt andas samma luft som du och jag. Gud som räknar var dag i sin hand själv bland människor räknat sina dagar.

Kanske brukar du som jag sjunka ner mitt i hemmet och i stillhet titta på och förundras över de små figurerna i julkrubban. Ett skådespel som år efter år berättar samma förunderliga berättelse om vad som skedde i Betlehem en natt för över 2000 år sedan. Precis det som Bellman förundras över i sin psalm.

Levande djur

Undret som sker i stallet - att Ordet blir kött och tar sin boning ibland oss har genom årtusenden skildrats av konstnärer i ord, bild och ton. Det påstås att det var den helige Franciskus av Assisi som år 1223 var först med att gestalta en julkrubba när han i staden Greccio ställde i ordning en krubba i ett stall med levande djur.

Julen 1803 finns det första belägget för en julkrubban i Sverige, i den katolska församlingen i Stockholms regi. Där fick de som vågade sig dit se så väl den heliga familjen som Johannes Döparen, patriarker och änglar med flera. Sverige var dock ännu inte moget för denna tradition som spreds av främmande trosutövare. I vårt land var de ännu inte tillåtet för lutherska undersåtar att besöka en romersk-katolsk församling inte ens en julkrubba. Kanske hade detta varit slutet för vår älskade jultradition med en krubba i våra hem om det inte var för prästen i Händene kyrka i Skarabygden som julen 1886 placerade en krubba av målad transparang mitt på altaret.

Fäste i Sverige

Det kom sedan att dröja innan julkrubban fick riktigt fäste i Sverige. Ersta diakonissanstalt i Stockholm inspirerade många församlingar 1906 med sin stora julkrubba. Även Stockholms Stadsmission hade en julkrubba från och med 1912 med figurer i papier-maché.

Det var dock först på 1960-talet som julkrubborna på bred front erövrade kyrkorna i Sverige.

Från högre ståndshem spred sig julkrubborna till de svenska hemmen på 1870-talet. Den första julkrubba som omtalas är den som 1850 ställdes upp på gården Herrestad i Småland. Krubban blev till finkultur och var snarare en del av heminredningen än en plats för andakt och betraktelse av julens under. Från slott till koja spreds traditionen att låta julhelgens heliga budskap gestaltas i en julkrubba på en central plats i hemmet.

Nu möter oss undret i Betlehem i många hem och Gud son vilar på en bädd av halm gestaltat av figurer av allt mellan trä och plast. Låt dig under julhelgen mötas av undret, barnet i krubban som säger välkommen hit, välkommen hem!

För den som vill läsa mer rekommenderas Ewa Bigenstans bok Julkrubbans historia på Artos förlag. X