KAMPEN MOT SKADLIGA
TRADITIONER
Mariam i Egypten skyddar sin dotter mot könsstympning
Kylan drabbar människor i Ukraina
TILLSAMMANS MOT SKADLIGA TRADITIONER
NATALIA BRYTER NORMEN
Natalia och hennes yngre bror har stigit upp tidigt och rest med en skakig buss i flera timmar bara för att vara med på dagens workshop som hålls av Ixmukané, en av Act Svenska kyrkans partnerorganisationer i Guatemala.
Att få ny kunskap och diskutera frågor som rör jämställdhet, könsroller och framtidsdrömmar har förändrat Natalias liv och gett henne nya perspektiv.
Act Svenska kyrkan jobbar också på många andra håll i världen för förändrade tankesätt och beteenden.
Adventstiden är en tid av hopp, glädje och delande. Traditionerna skapar sammanhang och för oss närmare varandra. Samtidigt innefattar många traditioner snäva könsroller, där ojämlikheten mellan män och kvinnor fortfarande är tydlig. tidigt och sköta hushållssysslor medan han som pojke ska ut och tjäna pengar och inte får vara i köket.
I Julinsamlingen 2023 vill vi sätta fokus på de skadliga traditioner och könsroller som särskilt drabbar flickor runt om i världen. Vi vill uppmärksamma att fler än 30 000 flickor gifts bort varje dag! Så länge det finns sedvänjor och synsätt som förespråkar äganderätt över flickors liv och kroppar, fortsätter könsrelaterat våld och tvångsäktenskap – dag efter dag. Tillsammans med Act Svenska kyrkans systerkyrkor, partnerorganisationer samt modiga kvinnor och män runtom i världen kan vi förändra denna skeva syn. För att stoppa tvångsäktenskap behövs lagar. Nästa steg är att medvetandegöra människor om lagarna. Som kyrka och biståndsaktör har vi en extra viktig roll i detta.
I Guatemala har Act Svenska kyrkans partnerorganisation varit pådrivande för en ny lag som förbjuder giftermål innan 18 års ålder. Organisationen fokuserar nu på att informera om lagen. Alex Morales är koordinator för jämställdhetsarbetet och reser runt i byarna. Han når ut till pojkar, män och religiösa ledare med sina workshoppar och kurser som handlar om att omforma skadliga könsroller. Kursdeltagaren Christian, 13 år, säger att han tack vare detta fått upp ögonen för orättvisorna i samhället – hur flickor förväntas gifta sig
Adventsbudskapet, om att Gud kommer oss till mötes som ett litet oskyddat människobarn, innehåller löftet om en ny människonära ordning, där traditioner och normer bedöms utifrån kriteriet om de befriar eller förslavar människor. Den vuxna Jesus och hans lärjungar bröt mot normen när de bröt ax på sabbaten för att de var hungriga. Hans fråga är tidlös: ”Vad är tillåtet på sabbaten, att göra gott eller att göra ont, att rädda liv eller förgöra det?” För mig handlar Jesu ord om att traditioner och normer alltid ska bedömas och förhandlas utifrån om vad som är rimligt för människors liv och välfärd. Vi lever alla under samma himmel och har samma värde och rättigheter. Kampen för att bryta skadliga traditioner fortsätter till den dag då alla människors liv värderas lika. Jag tackar dig för ditt ovärderliga stöd och önskar dig en underbar julhögtid med värme och gemenskap.
erik lysén
Chef
Act Svenska kyrkan
Under samma himmel, tillsammans för alla människors rätt till ett värdigt liv.
BLI MÅNADSGIVARE Skanna koden
text: eva pérez järnil
18-åriga Natalia minns sin barndom som mörk. Hennes pappa var alkoholiserad och misshandlade regelbundet hennes mamma. Natalia var den enda flickan bland tolv barn i familjen och så blyg att hon hade svårt att få vänner i skolan.
När det var som svårast fick Natalias mamma kontakt med organisationen Ixmukané, som stöttar våldsutsatta kvinnor. Stärkt av rådgivning och utbildning om kvinnors rättigheter, övertygade mamman hela familjen att följa med på kurserna. I dag står både Natalia, hennes föräldrar och syskon upp för flickors och kvinnors rättigheter. – Mamma sade till pappa att han skulle komma med och lära sig nya saker för att kunna få ett nytt liv. Och så förändrades våra liv, berättar Natalia. Organisationen jobbar också förebyggande mot tonårsgraviditeter. I Guatemala är det vanligt att flickor gifter
Det är en stor sak – de bär ett barn i stället för en skolryggsäck på ryggen.
sig och får barn tidigt. Natalia berättar att hon, trots att hon bara är 18 år gammal, betraktas som mogen. Här finns det många flickor som redan i 15–16 års ålder är gravida eller har barn. Nästan alla flickor som Natalia gick i skolan med är redan mammor. Många har redan fått två barn och deras tillvaro är begränsad till hemmet med ansvar för barn, tvätt och städning.
– Det är en stor sak – de bär ett barn i stället för en skolryggsäck på ryggen, säger Natalia. Även om en del flickor gifter sig av kärlek och fri vilja, är det inte ovanligt att unga flickor ingår äktenskap på grund av att deras föräldrar tvingar dem. Det kan också vara grupptryck från väninnor som säger att den som inte har en pojkvän inte är en riktig kvinna. Efter att ha deltagit i organisationens verksamhet har Natalia fattat ett beslut; hon ska inte gifta sig för ung. För Natalia är det en sorg att så många unga flickor i hennes omgivning inte fått den kunskap om sina rättigheter som hon själv fått. Hon tror att det därför är många, enligt henne, som fattat fel beslut och blivit mammor medan de fortfarande var tonåringar.
Natalias kusin var bara 16 år gammal när hon gifte sig med en äldre man. Kusinen hade aldrig fått lära sig att tycka om sig själv och hennes bröder var våldsamma mot henne. Med en familj som inte stöttade henne var hon väldigt ensam och för att komma bort
gifte hon sig. Hon ville bara komma hemifrån, men hon tänkte inte på var hon skulle hamna. Hon visste inte att hon skulle få det svårt även i sin nya familj med fortsatt våld och snäva könsnormer.
Natalia berättar att hon genom organisationen fått hjälp att förstå att det är många unga kvinnor i Guatemala som går miste om så mycket för att de blir mammor för tidigt. De kan inte njuta av sin barndom, sin tonårstid eller ungdomstid. Natalia har andra planer för sitt liv.
– Jag vill njuta av livet, lära mig om bra värderingar, leva och äta hälsosamt, umgås med min familj och utbilda mig. Jag vill ha ett liv där jag fortsätter att lära mig nya saker och hjälpa andra personer, precis som jag har fått hjälp genom Ixmukané.
DE UTMANAR KÖNSROLLER
Alex Morales arbetar för Act Svenska kyrkans partnerorganisation Ixmukané i Guatemala. Han och kollegerna har under flera år rest runt i byarna i Quiché-regionen och nått ut till både ungdomar och män med sina workshoppar och kurser om att bryta skadliga könsroller.
text: susanna olivin
– Skriv ner vad ni har hört om kön och genus, säger kursledaren Alex Morales och delar ut Post-it-lappar till ungdomarna som sitter i en stor halvcirkel med sina pennor redo. De har just startat dagens gruppövningar. Äldst i gruppen är Tomás, 25 år. Han har kommit hit en gång per månad i snart två år och tar till orda emellanåt för att berätta om det han lärt sig på kursen. Bland de yngsta är 13-åriga Christian. Han har varit med i nästan ett år. Han reser hit i över två timmar med buss från sin hemby och är stolt över att få vara med.
Pojkar får inte vara i köket Ungdomarna rodnar när Alex pratar om biologiska skillnader mellan en kvinna och en man. Sedan skrattar de högt när han kommer in på skillnaderna i sociala förväntningar. – Vad förväntas en flicka göra innan hon går till skolan? frågar Alex och ungdomarna svarar att hon ska gå upp tidigt och laga frukost och städa i ordning. Men svaret på vad en pojke ska göra är kort. Han behöver bara klä på sig och gå. På Post-it-lappar får de skriva ner hur det känns att vara flicka respektive pojke. Flera av flickorna
skriver att det känns jobbigt och orättvist, medan pojkarna medger att det känns bra att slippa jobba hemma. Alex pratar en lång stund om hur hårt flickor och kvinnor tvingas jobba hemma och att det är en gammal tradition att pojkar och män inte hjälper till. En flicka förväntas däremot hjälpa till i köket från tidig ålder. I tonåren är det många flickor som slutar gå i skolan och i stället bara gör hushållssysslor. De ska ju ända snart gifta sig.
Barnäktenskap ett stort problem
– Traditioner som uppmanar unga
Alex Morales leder workshoppen.
Traditioner som
uppmanar unga flickor, från 13–14 år, att ingå äktenskap måste förändras. flickor, från 13–14 år, att ingå äktenskap måste förändras. Det finns också traditioner som innebär att en större tyngd läggs på flickor och kvinnor när det gäller uppgifter som att ta hand om hemmet och familjen, konstaterar Alex. Han berättar också att organisationen Ixmukané som Act Svenska kyrkan stödjer har varit pådrivande för den nya lag som nu finns som förbjuder giftermål innan 18 års ålder. Nästa steg är att medvetandegöra människor om lagen, ett av de tydligaste målen med verksamheten, säger Alex.
Negativa könsroller leder till våld Guatemala är ett av de mest våldsamma länderna i Centralamerika. An mälningarna av våldtäkter och annat genusrelaterat våld fortsätter att öka. Under den senaste tolvårsperioden har det sexuella våldet ökat, särskilt fall där barn och ungdomar är inblandade. En brutal trend som också gäller kvinnomord, som ökar varje år. Ungdomarna på kursen får göra olika övningar där de utmanar traditionella könsroller som leder till diskriminering och våld mot flickor och kvinnor. De pratar både om vilka uppgifter som flickor och pojkar förväntas göra och även om vilka egenskaper som de förväntas ha beroende på sitt kön.
Alex visar en bild med olika personlighetsdrag som associeras med flickor och pojkar. På flickornas lista finns ord som söt, lugn, omhändertagande och följsam medan pojkarnas lista består av begreppen aggressiv, ambitiös, självständig och tävlingsinriktad. – Om jag säger att det gäller att komma först ut på fotbollsplanen, vilka springer och vilka går? frågar Alex.
– Genom workshoppar och informationsinsatser förebygger vi barnäktenskap och tidiga eller påtvingade relationer, men också graviditeter unga åldrar, berättar Alex Morales.
Gruppen svarar att pojkarna kommer tävla om att komma först. Om någon av pojkarna skulle gå i stället, skulle de bli hånade av de andra. Att inte vara tävlingsinriktad och aggressiv är förenat med att vara svag och omanlig. I det sociala spelet förväntas pojkarna slå sig fram. Det i sin tur leder till att många pojkar och män bli våldsamma i sina relationer.
Christian samtalar om könsroller
Christian är en av de ungdomar som Alex träffat vid sina besök runtom i Quiché-regionen. Han blev nyfiken
och deltog tillsammans med sin syster på en workshop för ungdomar. Frågor kring sexualitet och könsroller var något helt nytt för honom. I skolan och i kyrkan hade han aldrig pratat om sådana saker.
Som enda sonen i familjen känner Christian tydligt att det finns andra förväntningar på honom än systrarna. Han förväntas bidra med att tjäna pengar till familjen, för att han och hans tre systrar ska kunna äta mat och gå i skolan. – När pappa inte är hemma så hjälper jag mamma. Jag jobbar med sightseeing och jag brukar tjäna 450 quetzales på två veckor. Jag ger 200 till mamma och får 250 till mig själv. Förut använde jag pengarna till godis och saker, men nu sparar jag för att kunna köpa ett hus i framtiden, berättar Christian.
Att komma hit till kursen är Christians eget val och han gillar att vara i en grupp med både tjejer och killar. Han har lärt sig är att många föräldrar inte låter sina döttrar gå i skolan, men Christian tycker att flickor också borde få utbilda sig och utvecklas. – Aktiviteterna som jag gillar här är uppgifterna och övningarna där vi lär oss att säga ifrån till våld mot kvinnor, säger han och konstaterar: – Jag gillar att komma hit. Här får jag saker att tänka på!
MARIAM RÄDDADE SIN DOTTER FRÅN KÖNSSTYMPNING
Ett av de största brotten mot mänskliga rättigheter är det globala förtrycket mot kvinnor och flickor. Könsrelaterat våld är många gånger socialt accepterat och fler än 10 000 flickor könsstympas och över 30 000 flickor gifts bort – varje dag. Maggie, Mariam och Rehema bor i Egypten och kämpar alla för en förändring i kvinnors och flickors liv.
text: sanna bülow
I Egypten, framför allt på landsbygden, lever många kvinnor under strängt patriarkala livsvillkor. Kvinnor ses nästan som livegna och får endast värde genom äktenskapet. I samhället som Maggie, Mariam och Rehema bor i pressas kvinnor att könsstympa sina döttrar. Vanligtvis sker ingreppet när flickorna är i tre- till fyraårsåldern. Könsstympning är olagligt men många försvarar det genom att hävda tradition och vikten av att bli åtrådd på äktenskapsmarknaden.
Könsstympning är ett ingrepp förenat med en mängd farliga och tragiska komplikationer som i vissa fall leder till döden. Act Svenska kyrkan samarbetar med lokala partner och läkare och föreläser om riskerna med ingreppen.
Mariam står upp mot könsstympning Mariam är mamma till tioåriga Rehema. Hon är också sin yngsta dotters hjälte. – Mitt namn är Mariam. Jag har åtta barn. När jag var liten fick jag inte gå i skolan och jag har aldrig lärt mig att skriva eller läsa. Ändå försörjer jag hela min familj. När jag fick ett lån från kyrkan och en yrkesutbildning, kunde jag starta ett eget företag och öppna en frisörsalong. Det har inte varit lätt men jag har alltid varit fast besluten om att mina barn ska få gå i skolan. Alla mina döttrar ska få utbildning.
Mäns förtryck av flickor och kvinnor sträcker sig dock långt utöver att bli berövad sin skolgång. Det förhindrar deras rörelsefrihet och utövar kontroll över deras kroppar och sexualitet.
Men jag är inte blind. Varför skulle jag någonsin vilja skära bort en bit av min dotters kropp som Gud har skapat? Varför skulle jag någonsin vilja skada henne eller riskera hennes liv?
Sprider kunskapen vidare
Under sådana förhållanden som Mariam beskriver är vikten av att kvinnor får kännedom om sina rättigheter stor. För att uppnå verklig förändring är det också viktigt att kvinnor stöttar varandra, organiserar sig och vågar hindra skadliga normer från att föras vidare mellan generationer. Männen är långt svårare att påverka.
Mariam sätter sitt hopp till yngre generationer om de får utbildning. Men hennes besvikelse över män i sin omgivning är tydlig.
Jag frågar
om deras döttrar redan könsstympats och varnar dem annars för riskerna.
Rehema är engagerad i skolan och för sina vänner. Hon bryr sig mycket om andra flickor. Tack vare att hon har sin mamma som förebild, har Rehema lärt sig vikten av systerskap.
– Jag blir ledsen när flickor bråkar och talar illa om varandra. Jag tycker vi ska hjälpa varandra. Hon lär också sin mamma läsa och tränar bokstäver med henne så fort hon får en ledig stund. Nu sprider både mor och dotter medvetenhet bland alla de möter för att förhindra att fler flickor skadas.
Även om en kvinna är välutbildad är det förbjudet för henne att arbeta om hon inte har en man.
– Här där vi bor är livet tufft. Även om en kvinna är välutbildad är det förbjudet för henne att arbeta om hon inte har en man. Vi får heller inte gå ut långt utan sällskap av en man, förklarar Mariam.
Mariam är själv könsstympad och det är också hennes äldsta döttrar.
– Hade det inte varit för den kunskap jag fått genom kyrkan hade jag kanske låtit omskära min yngsta dotter också. Min man och min pappa pressade mig hårt och ifrågasatte varför jag blint ville efterfölja västerländska normer.
– Män förstår inte och vet inte allt när det kommer till vad som är viktigt för kvinnor. Jag säger till de kvinnor jag möter att inte lyssna på sina män, för om det vore upp till dem skulle de inte bry sig om vi skadade våra barn. Mariam är modig och hennes dotter Rehema är stolt och tacksam över henne.
– Jag är inte rädd för att berätta saker för min mamma. Jag kan prata med henne om allt. Min pappa ville att jag skulle könsstympas men min mamma sa att hon skulle se till att han hamnade i fängelse om han gjorde det. Tack vare min mamma känner jag mig trygg och säker. Min mamma skyddar mig.
– Jag pratar med alla kvinnor som kommer till min salong. Jag frågar om deras döttrar redan könsstympats och varnar dem annars för riskerna. Många kvinnor blir övertygade om att de vill sluta med traditionen men männen fortsätter tjata. Även om männen inte är övertygade så har kvinnorna blivit det. Jag ger dem rådet att även om min man tjatade på mig skulle jag aldrig utsätta vår dotter för det. Det är så fel på alla sätt.
Kämpar för att ändra traditioner På grund av just den situation som Mariam och Rehema vittnar om besöker Act Svenska kyrkans lokala partner, byar där de bjuder in till informationsträffar. Unga flickor bjuds in till samtal om sex och samlevnad, menstruation och om mäns våld mot kvinnor. Om träffarna inte kan ske i en kyrka sker de ibland på ett tak eller någon annan plats där flickorna får vara ifred.
Maggie Moheb arbetar nära Egyptens mest utsatta, unga flickor. – Den största utmaningen vi har här är att flickor inte får gå i skolan. De får knappt lämna huset. Den äldre generationen tror inte heller på medicinsk vetenskap, så hälsovård och hygien är väldigt eftersatt bland flickor. Attityder sprids om att det är normalt att flickor är outbildade och till och med vissa sjukdomar ses som normala för flickor att ha.
Maggie arbetar hos Act Svenska kyrkans lokala samarbetspartner COCBLESS. Hon har en förmåga att nå fram till flickor och unga kvinnor även i områden där traditionerna är mycket starka och utbildningsnivån låg.
Act Svenska kyrkan har också genom sitt stöd sett till att mamma Mariam kunnat utvidga sin verksamhet och kan försörja sig på sin salong trots att hon av samhället många gånger motarbetas.
BRYT EN TRADITION
Legenden om Lucia berättar om en flicka som vägrade bli bortgift. Hon stod upp för sin kropp, sin tro och sina egna val i livet. Än i dag kämpar flickor runt om i världen för sina rättigheter.
Legenden om Lucia är en berättelse om förfärliga övergrepp. Lucia blev bortlovad för att gifta sig redan som ung flicka. När hon övertalade sin mor att bryta förlovningen, straffades hon genom tortyr och ett liv på bordell. Lucias kamp för sin kristna tro och hennes motstånd mot att gifta sig väckte stor ilska hos omgivningen. Enligt vissa berättelser stack de ett svärd genom hennes hals, enligt andra stack de ut hennes ögon. Oavsett vilket våld hon utsattes för så är en sak säker: Lucia trotsade samhällets normer och straffades hårt.
Flickors situation i dag
Runt om i världen utsätts flickor än i dag för samma typ av övergrepp som Lucia utsattes för. Tvångsgifte, könsstympning, sexuellt våld och våld inom familjen är exempel på vanliga övergrepp mot flickor. Varje dag gifts över 30 000 flickor bort.
Act Svenska kyrkan gör skillnad
Som trosbaserad aktör har Act Svenska kyrkan ett unikt nätverk i samhällen där religiösa ledare har stort inflytande över människors liv och vardag. Det ger möjlighet att påverka kränkande normer och diskriminerande familjelagstiftning. När kyrkor tar ställning emot exempelvis könsstympning och barnäktenskap, kan en förändring ske i samhället.
Legenden om Lucia ger hopp Kanske är det just Lucias kamp för sitt liv, sin kropp, sin tro och sin värdighet som gjort att vi i dag firar henne med en stor ljushögtid. Att vi låter Lucia bli en symbol för ljuset i mörkret.
Legenden om Lucia kan ses som en påminnelse om att värna alla flickors rätt att få bestämma över sina egna kroppar och kunna göra egna val. Tillsammans genom Act Svenska kyrkan kan vi ge fler flickor möjlighet att ta makten över sina egna liv.
BEHOV AV SKYDD OCH VÄRME
I VINTERKYLANS UKRAINA
Kriget i Ukraina är inne på sin andra vinter. Act Svenska kyrkans partner är på plats för att ge stöd till människor som drabbas av kriget.
– I Ukraina är det så tydligt att vi hela tiden behöver arbeta med de akuta behoven och det långsiktiga uppbyggandet parallellt.
text: helena alm norberg
Det berättar Nathalie Töpperwien Blom, som är Act Svenska kyrkans handläggare för det humanitära arbetet i Ukraina. I sitt arbete följer hon de projekt som Act Svenska kyrkan stödjer, ett arbete som hela tiden handlar om både akuta insatser och projekt som rustar för en framtid efter krigets slut. Genom besök i Ukraina och i möten med partner på plats ser hon hur gåvorna till Act Svenska kyrkan gör verklig skillnad.
Act Svenska kyrkan fanns, genom sitt nätverk av kyrkor och organisationer i närområdet, på plats i Ukraina omedelbart efter Rysslands anfall i februari 2022. De första veckorna var arbetet inriktat på humanitärt bistånd. Därefter har det långsiktiga arbetet, för att rusta människor och samhälle för en tillvaro i krig och efter kriget, funnits med parallellt.
Kriget i Ukraina är nu inne på sitt andra år och sin andra vinter. Inför de kommande vintermånaderna pågår förberedelser, bland annat genom att skaffa fram dieselaggregat och element för att hålla värmen. Vid flyganfall måste människor snabbt ta sig till gemensamma skyddsutrymmen och där kan man bli kvar ett bra tag. Då behövs värmekällor.
Stöd både akut och långsiktigt
De verksamheter Act Svenska kyrkan stödjer finns över nästan hela Ukraina och sker i samarbete med andra kyrkor och organisationer, via nätverket ACT-alliansen.
– Konkret kan det handla om reparation av sönderbombade skolor eller att hitta säkra sätt för barn att gå i skolan, berättar Nathalie.
– Ofta handlar det också om direkt humanitär hjälp, som tak över huvudet, mat och förnödenheter. Flera av de projekt som Act Svenska kyrkan finns med i har efterfrågat utbildning för personal att bli bättre på att stötta människors mentala hälsa. Många är traumatiserade och behovet av psykosocialt stöd är stort. Act Svenska kyrkan har specialkompetens för att arbeta med just psykosocialt
I Ukraina stödjer Act Svenska kyrkan bland annat säkra platser för kvinnor som flytt ensamma med sina barn. Många är traumatiserade och behovet av psykosocialt stöd är stort.
stöd och har medverkat till att lokala aktörer både i Ukraina och grannlandet Polen, där många ukrainska flyktingar finns, fått det stöd de behöver.
Insatser som leds av drabbade fungerar bäst I Ukraina utförs arbetet i projekten med partner framför allt genom metoden SCLR, Survivor and community led crisis response. Ett motsvarande svenskt begrepp saknas, men kan beskrivas som krisstöd lett av drabbade och överlevare på plats.
– Det här är den överlägset bästa metod för humanitärt arbete jag mött, säger Nathalie.
SCLR-metoden handlar om att människor i kris själva är de som är bäst rustade att prioritera behov och finna lösningar. Lokala grupper får stöd att organisera projekt som människorna själva frågar efter. Det kan handla om att bygga en lekplats, att ordna en mötesplats för ungdomar eller att köpa in element för gemensamma utrymmen. Arbetet sker hela tiden i nära samarbete med och på initiativ av de lokala organisationerna. Makten ligger hos de berörda människorna. De bestämmer från början till slut.
– Det här är vad som fungerar i sin kontext, att kombinera både behoven i dag och behoven på längre sikt i ett utdraget krig, menar Nathalie Töpperwien Blom.
I kontakter med partner och organisationer på plats i Ukraina har hon enbart fått positiv återkoppling på metoden. SCLR-metoden är också en övning i demokrati och har gjort kvinnors röst tydligare.
– Där man får vara med och förändra blir det också ett långsiktigt demokratibyggande. Något som kommer att behövas i en framtid där alla hoppas på fred.
TESTAMENTSGÅVOR FÖR FRAMTIDEN
Varje testamentsgåva, stor som liten, till Act Svenska kyrkan gör skillnad och lämnar ett viktigt avtryck som sträcker sig in i framtiden. Ett testamente kan till exempel finansiera skolgång för barn i flyktingläger. Att skriva ett testamente är ett sätt att försäkra sig om att kvarlåtenskapen fördelas som man vill.
PRISEXEMPEL PÅ HUR GÅVORNA KAN GÖRA SKILLNAD
Det är möjligt att skänka hela sin kvarlåtenskap eller en viss summa pengar, ett föremål eller annan ägodel som konst, mark eller fastighet i sitt testamente. Tillsammans med lokala organisationer och kyrkor i hela världen gör Act Svenska kyrkan insatser för människors rätt till mat, utbildning, hälsa och makten att bestämma över sina egna liv. Testamentsgåvor är en förutsättning för att det viktiga arbetet ska kunna fortsätta i framtiden.
– Act Svenska kyrkans verksamhet är beroende av gåvor och testamentsgåvor i kampen för en rättvis värld. En testamentsgåva räddar liv, ger trygghet, skapar fred, rättvisa och ger människor möjlighet att tillsammans bygga en bättre värld, säger Act Svenska kyrkans chef Erik Lysén. Ett exempel på vad testamentsgåvor kan möjliggöra är utbildningsinsatser för barn i flyktingläger i Dadaab, Kenya. Även om alla barn har rätt till utbildning, ser verkligheten olika ut beroende på var de föds. För ett barn med funktionsnedsättning i ett flyktingläger saknas ofta resurser för hjälpmedel och anpassad skolgång. Ofta ses dessa barn som en börda och göms undan. Fatma, som bor i Dadaab, är åtta år gammal och nästan blind. Hon har nedsatt hörsel och kan inte gå. Hennes mamma Hawa har två barn med svåra funktionsnedsättningar. Tidigare bar Hawa sina barn till skolan, men hon fick ont i ryggen när de blev större.
GE EN TESTAMENTSGÅVA FÖR FRAMTIDEN
Väljer du att ge en testamentsgåva bidrar du till att en annan människa får hopp – gåvan räddar liv, ger trygghet, skapar fred, rättvisa och möjlighet för många människor att bygga en ljusare framtid.
Läs mer foldern som bifogas tidningen eller besök svenskakyrkan.se/act/testamente, där du kan beställa Act Svenska kyrkans testamentsmaterial.
Har du frågor och funderingar kan du också kontakta Act Svenska kyrkans Givarservice på telefon 010-181 93 00 eller via e-post givarservice@svenskakyrkan.se.
Hon tog då en skottkärra för att köra Fatma till skolan, men människor i lägret kastade glåpord efter dem eftersom skottkärror brukar användas för att frakta skräp och kadaver. Till slut orkande inte Hawa mer och höll sin dotter hemma. Lärarna märkte att Fatma inte längre kom till skolan och nu har hon genom projektet som Act Svenska kyrkan stödjer fått en rullstol för att komma till skolan. Nu får hon även specialanpassad undervisning på sina egna villkor. Fatma har fått upprättelse och en synlig plats i samhället. Act Svenska kyrkan stöttar många insatser likt denna runt om i världen och är beroende av gåvor. Att ge en testamentsgåva är ett sätt att förändra framtiden. Det räddar liv, ger trygghet, skapar fred, rättvisa och möjlighet för många människor att bygga en bättre framtid.
360 KR 150 KR
FAMILJERÄTT: JURIDISK HJÄLP
Jämställda lagar, och kunskap om dessa, behövs för att säkerställa att barn inte gifts bort och att flickor och pojkar har samma rätt att ärva och äga mark. 150 kronor räcker till en familjerättsutbildning för en person.
KAMRATSKAP: KURS OM KÖNSROLLER
360 kronor räcker till kursmaterial om könsroller för åtta pojkar Guatemala. Genom gruppövningar lär sig pojkarna att utmana machokultur och bana väg för ett samhälle utan könsrelaterat våld.
TILLSAMMANS GÖR VI SKILLNAD. DIN GÅVA
GÖR DET MÖJLIGT. Tack!
Tack till dig som tyckte till om Göra skillnad våras. Vi uppskattar engagemanget och tar med oss svaren och synpunkterna i det fortsatta arbetet. /Redaktionen
750 KR
STYRKEPASS: WORKSHOP MOT BARNÄKTENSKAP
750 kronor räcker till att 25 tonårsflickor Indien kan delta i en dagsworkshop om farorna med barnäktenskap. Tillsammans blir de starka och kan stå upp för sin rätt att inte giftas bort.
Få nyheter direkt till din e-post
Foto: Magnus a R onson
/IK on
Pernilla, Isabel, Josefin, Ninnie och Maria.
Välkommen till Givarservice
– vi svarar på dina frågor
Skicka e-post till givarservice@svenskakyrkan.se
eller ring oss på telefon 010-181 93 00, måndag–fredag kl 9.00–12.00 och 13.00–15.00.
Vill du ha inspiration och senaste nytt från Act Svenska kyrkan? Fyll dina uppgifter på svenskakyrkan.se/act/actnyhetsbrev eller skanna koden med din mobilkamera.
Göra skillnad ges ut av: Act Svenska kyrkan, Kyrkokansliet, 751 70 Uppsala
Webbplats: svenskakyrkan.se/act Ansvarig utgivare: Erik Lysén
Redaktör: Josefin Norstedt Redaktion: Helena Alm Norberg, Josefin Casteryd, Katarina Green, Eva Perez Järnil Form: New Normal
Omslagsfoto: Andrew Adel/Ariu/Ikon Artikelnr: SK23159
Göra skillnad ges ut fyra nummer per år.
Plusgiro 90 01 22-3 Bankgiro 900-1223 | Swish 900 1223
Få nyheter direkt till din e-post: svenskakyrkan.se/act/actnyhetsbrev
Följ Act Svenska kyrkan på: facebook.com/actsvenskakyrkan
Följ oss på Instagram: @act_svenskakyrkan
GE MOD, HOPP OCH MEDMÄNSKLIGHET
Julklappar som verkligen betyder något.
Vad vill du ge?
EXEMPEL
FAMILJERÄTT, 150 KR
Utbildning för kvinnor om familjerätt, gör att de lättare kan skydda sig och sina barn från exempelvis tvångsäktenskap.