Göra skillnad 1 2024

SMÅSKALIGA

BÖNDER AV

STORSKALIG BETYDELSE

Agnes i Uganda är självförsörjande

Majs – livräddare i fält

Fortsatt stöd till Ukraina

NU SAMLAS VI MOT HUNGERN

”För jag var hungrig och ni gav mig mat, jag var törstig och ni gav mig att dricka.” (Matt 25:35–36)

I dag producerar världens jordbruk mer mat än nog till nio miljarder människor. Trots det lever var tionde människa i kronisk hunger. Över 50 miljoner hotas av akut svält. Vi lever under samma himmel, men har fortfarande inte lärt oss att fördela jordens resurser rättvist. En majoritet av de som inte får äta sig mätta är kvinnor och flickor. En kedja av negativa händelser orsakar detta. Krig och konflikter förhindrar livsmedel att nå de som är i akut behov och driver på samma gång upp priserna globalt. Klimatförändringarna spelar en allt större roll för människors förmåga att kunna försörja sig själva. Torka och översvämningar, skadedjur och missväxt slår mot hela planeten, men drabbar de små jordbruken i de fattigaste länderna allra värst.

Små jordbruk står för närmare 70 procent av världens matförsörjning. Med rätt stöd och kunskap kan dessa jordbruk bli mindre sårbara och resurserna fördelas mer effektivt och rättvist. Matjord som eroderar bort mellan skyfallen kan med rätt grödor och metoder åter bli produktiv samt behålla vattnet och näringen i marken. Hoppet och framtidstron växer med skördarna.

Act Svenska kyrkan arbetar uthålligt för att människor ska kunna försörja sig själva. I årets fasteaktion har vi valt att särskilt lyfta fram majsen – en gröda som är betydelsefull för väldigt många. För vissa är den en symbol tätt förbunden med kampen om det dagliga brödet och möjligheten att försörja sig själv. Majsodlingarna är dock sårbara – både för klimatförändringar och ekonomiska vinstintressen. Så samtidigt som vi här i Sverige äter våra fredagstacos eller poppar våra popcorn, finns de som räknar majskornen som dagens enda måltid. Där kan och vill vi göra skillnad. Där kan du tillsammans med Act Svenska kyrkan spela en viktig roll. Låt oss dela lika och rädda liv!

OM ACT SVENSKA KYRKAN

Act Svenska kyrkan är Svenska kyrkans internationella bistånds- och utvecklingsverksamhet. Tillsammans med andra kyrkor, organisationer och frivilliga arbetar Act Svenska kyrkan långsiktigt mot fattigdom, förtryck och orättvisor och agerar snabbt vid katastrofer. Tack vare lokala samarbeten är arbetet effektivt och handlingskraftigt.

Act Svenska kyrkan arbetar med långsiktigt utvecklingsarbete, katastrofinsatser och globalt påverkansarbete världen över. Tack vare gåvor kan vi stödja över 300 insatser i ett 40-tal länder. erik lysén Chef Act Svenska kyrkan

Pernilla, Isabel, Josefin, Ninnie och Maria.

Välkommen till Givarservice

– vi svarar på dina frågor

Skicka e-post till givarservice@svenskakyrkan.se eller ring oss på telefon 010-181 93 00, måndag–fredag kl 9.00–12.00 och 13.00–15.00.

Göra skillnad ges ut av: Act Svenska kyrkan, Kyrkokansliet, 751 70 Uppsala

Webbplats: svenskakyrkan.se/act Ansvarig utgivare: Erik Lysén

Redaktör: Josefin Norstedt Redaktion: Josefin Casteryd, Katarina Green, Anna Martinengo, Eva Pérez Järnil, Mikael Widemar

Form: New Normal Omslagsfoto: Magdalena Vogt

Artikelnr: SK24000 Göra skillnad ges ut fyra nummer per år.

Plusgiro 90 01 22-3 | Bankgiro 900-1223 | Swish 900 1223

Få nyheter direkt till din e-post: svenskakyrkan.se/act/actnyhetsbrev

Följ Act Svenska kyrkan på: facebook.com/actsvenskakyrkan

Följ oss på Instagram: @act_svenskakyrkan

I

KVÄLL GÅR 783 MILJONER MÄNNISKOR OCH LÄGGER SIG HUNGRIGA

Världen står inför en global hungerkris. Det finns tillräckligt mycket resurser globalt för att lösa hungerkrisen, ändå är världen hungrigare än någonsin. Det är en fråga om fördelning – vi delar inte lika på makt och resurser. Vi måste tillsammans skapa möjligheter där människor själva kan försvara sin rätt till en hållbar försörjning. Tillsammans med andra kyrkor, organisationer och

tusentals frivilliga bidrar Act Svenska kyrkan till en mer rättvis värld där alla människor kan äta sig mätta.

Act Svenska kyrkan främjar människors möjligheter att delta i ekonomin på rättvisa och hållbara villkor. En viktig del i det arbetet är att utbilda människor om deras rättig heter. Då kan de själva vara med och påverka sina samhällen och sina liv.

En tiondel av världens befolkning har inte tillräckligt med mat.

av de som inte har tillräckligt att äta är flickor och kvinnor.

Det produceras mer än tillräckligt med mat i världen för att alla människor skulle kunna bli mätta.

Ett av fem barn är undernärt.

De senaste åren har den positiva utvecklingen i världen gått bakåt till följd av ökad ekonomisk ojämlikhet, klimatförändringar och konflikter.

MÖT TRE BÖNDER I UGANDA

Agnes Masika, Muhindo Jozolina och Joseline Tuhaise i Uganda är jordbrukare och företagare. Kanske är de även del av en möjlig lösning på världens livsmedelsförsörjning. Alla tre kvinnorna har deltagit i ett pilotprojekt som stöttar småskaliga jordbruk och bidrar till att stärka kvinnors egenmakt.

text och foto: Magdalena Vogt

Muhindo Jozolina berättar att hon fått bättre skördar sedan IFIL-projektet startade.

Om tio år kommer jag ha en mycket bättre situation och ekonomi, och ett bättre liv än jag har i dag.

Muhindo Jozolina

Det är tur att bilen har bra fjädring och rejäla hjul. Vägarna uppför bergssluttningarna är nämligen både leriga och gropiga. Fält med majs och bönor svischar förbi utanför bilrutan och kvinnor med spadar och hackor vinkar från de gröna åkerlapparna när vi besöker projektet i gränstrakterna mellan Kongo och Uganda.

I de bördiga dalarna odlas bland annat bomull, vanilj, majs och bönor. Men allra vanligast är det svarta guldet: kaffet.

– Vi skulle kunna mätta hela Östafrika med livsmedel från Uganda om våra bönder bara hade rätt förutsättningar, säger Paul Gumisiriza, som är ansvarig för pilotprojektet, medan vi kör genom ännu ett majsfält.

Men det är just det. Förutsättningarna är på sina håll i världen inte alltid de bästa. Dessutom skulle maten som produceras behöva fördelas mer rättvist. Som det ser ut nu är både undernäring och övervikt något som ökar.

I just Östafrika svälter miljontals människor. Samtidigt som en stor del av världens allra fattigaste ironiskt nog är just jordbrukare i Afrika söder om Sahara. Att dessa människor får möjlighet att höja sin produktion och sina inkomster är helt avgörande, både för att minska fattigdomen och för att säkra världens livsmedelsförsörjning. Det är just därför Act Svenska kyrkan, i samarbete med We Effect och finansinstitutionen Oikocredit, har dragit

igång pilotprojektet Innovative Finance for Improved Livelihoods (IFIL) i Uganda och Kenya. – Som kvinna är det extra tufft att vara bonde. Det är oftast männen som äger marken och kontrollerar inkomsterna. Bristen på kapital och kredit är också en jättestor utmaning, berättar Agnes Masika, en av grundarna till kooperativet vi är här för att besöka, när hon möter upp oss i den lilla byn Kireme.

”Kirembe United Farmers Cooperative Society” står det på en skylt intill några rangliga bänkar och på ett gult A3­ark har någon prydligt textat kooperativets vision: ”Ett samhälle utan fattigdom”.

– Vi har sett en fantastisk förändring i Kirembe sedan IFIL kom hit, berättar Agnes. Vi har fått mycket ny kunskap och med hjälp av lånet kan vi öka vår handel och förbättra vår försörjning.

Bättre försörjningsmöjligheter Tanken med IFIL är just att kvinnoledda kooperativ och jordbruksorganisationer som den i Kirembe ska erbjudas skräddarsydd träning och därefter lån för att företagandet och livsmedelsproduktionen ska kunna komma igång eller växa.

Bara ett stenkast från det lilla kontoret där Agnes Masika tar emot träffar vi sedan Muhindo Jozolina, som också tillhör kooperativet. Hon bor tillsammans med sin svärmor, dotter

och flera barnbarn på en liten tomt omgärdad av kaffebuskage, bananträd och bönplantor. På innergården ligger kaffebönor och torkar på en presenning och ett par getter står bundna vid ett träd. Det är många munnar att mätta och även om kaffet är den huvudsakliga inkomstkällan kan Muhindo inte riskera att satsa allt på ett kort, så hon odlar lite av varje.

– När det inte är kaffesäsong odlar jag majs och bomull till exempel, berättar hon och framhåller att det hon lärt sig genom IFIL redan har bidragit till förbättrade skördar.

Hopp för framtiden

Situationen tidigare var svår för Muhindo Jozolina, som har totalt åtta barn och sex barnbarn. Familjen levde i fattigdom, i synnerhet under pandemiåren, men sedan hon anslöt sig till kooperativet har försörjningsmöjligheterna förbättrats avsevärt.

– Om tio år kommer jag ha en mycket bättre situation och ekonomi, och ett bättre liv än jag har i dag, säger hon hoppfullt och tittar på barnbarnet Lovious som snubblar omkring vid fälten i en alldeles för stor rosa t­shirt.

I bästa fall kommer odlingarna om tio år kanske kunna betala för hans utbildning. Och kanske kommer Lovious en dag fortsätta att utveckla jordbruket med samma hållbara metoder som mormor nu lär sig.

En viktig förutsättning för att det ska ske är den fortsatta tillgången till finansiering. Därför är också ett av målen med IFIL­projektet att visa för andra finansiärer och banker att det är både lönsamt och nödvändigt att investera i jordbrukskooperativ och bönder.

Starkare familjer

En halvtimmes bilfärd österut och en brant klättring till fots senare bjuds

Som kvinna är det extra tufft att vara bonde. Det är oftast männen som äger marken och kontrollerar inkomsterna. Bristen

på kapital och kredit

är också en jättestor utmaning.

Agnes Masika

vi efter besöket hos Muhindo Jozolina på ett exempel på hur projektet förutom att stärka kvinnors egenmakt även kan stärka samarbetet inom en familj. För här i Isebwe, där en grupp kvinnor också har startat ett kooperativ, bor Joseline Tuhaise som numera äger sitt jordbruk tillsammans med sin man. På den lilla skylten står inte bara hans namn, utan även hennes. Att dottern ska gå i skola är också en självklarhet.

– Jag tror faktiskt att jordbruket gjort oss starkare som familj. Det är mycket jobb och vi måste ju arbeta ihop som ett team. Inte bara vi föräldrar, utan också barnen. Jag skulle verkligen vilja se fler män jobba ihop med sina fruar och hjälpa sina familjer, säger Joselines make Sanairi när paret tar emot i sitt lilla tegelhus.

Från familjens tomt stupar kaffeodlingarna rakt ner i dalen och i horisonten skymtar kontu­

Agnes Masika, jordbrukare och småföretagare, berättar att kaffebuskagen i trakterna bland annat trängs med bomull, vanilj, majs och bönor.

rerna av bergskedjan Ruwenzoris snöbeklädda toppar. Här är sagolikt vackert, men inte den lättaste lotten att odla på.

– Vi älskar vårt kaffe! Det är grunden för allt. Det är kaffet som betalar för barnens utbildning och gör att vi kan köpa mat och kläder. Jag har själv odlat kaffe sedan jag var såhär liten, skrattar Joseline Tuhaise och visar med handen att hon knappt nådde lårhöjd när hon precis som sina föräldrar blev kaffebonde.

Rättvis betalning

Samtidigt som Joseline Tuhaise pratar ställer hon fram en kopp av gårdens specialkaffe. Minstingen Joshua, bara fem år gammal, klättrar upp i mammas famn. Några andra av parets barn serverar. Alla i familjen hjälps

åt. Något som även genomsyrar allt arbete inom kooperativet.

– Jag är väldigt stolt över vad vi lyckats åstadkomma tillsammans i kooperativet. Genom att jobba ihop har vi kunnat undvika mellanhänder och oseriösa köpare som försökt lura oss. Nu vet vi att vi får skäligt betalt för vårt kaffe, säger Joseline.

Lånet från IFIL har motiverat Joseline Tuhaise och maken att jobba ännu hårdare för högre avkastning och det goda resultatet syns alltså inte enbart i antalet kaffebuskar, från början 250 men nu hela 1 756. Projektet bidrar även till att familjen mår bra och att barnen vågar drömma om framtiden. Helt uppenbart är förbättrade förutsättningar till Afrikas småskaliga bönder ett framgångsrecept.

VAD ÄR IFIL?

Innovative Finance for Improved Livelihoods (IFIL) står på svenska för Innovativ finansiering för förbättrad försörjning och är ett Sida-finansierat pilotprojekt. Syftet är att stärka småskalig jordbruksförsörjning i Kenya och Uganda.

Projektet fokuserar särskilt på kvinnors egenmakt och målet är att förbättra deras försörjningsmöjligheter genom bland annat tillgång till kommersiella lån.

Projektet drivs av Act Svenska kyrkan i samarbete med We Effect och finansinstitutionen Oikocredit.

Jag är väldigt stolt

över vad vi lyckats

åstadkomma tillsammans i kooperativet. Nu vet vi att vi får skäligt betalt för vårt kaffe.

Joseline Tuhaise

Joseline Tuhaise och hennes make tycker att familjen samarbetar bättre som ett team i dag. Även barnen brukar få hjälpa till med jordbruket, även om de minsta förstås följer med enbart för att någon ska kunna hålla ett öga på dem.

LIVRÄDDANDE FAKTA OM MAJS

Visste du att majsen har mer än 3 500 olika användningsområden? Bland annat används den till popcorn, läskedrycker, fyrverkerier, lim, färg, plast och penicillin. Flera spännande majsfakta:

Majs är bra för din matsmältning och för att hålla dig mätt länge. Det beror på att den är rik på olösliga fibrer.

Biologiskt anses majs vara en grönsak, ett spannmål och en frukt – allt på en gång.

För miljontals människor är en skål majs dagens enda mål mat.

Varje år produceras närmare 1,2 miljarder ton majs världen över. Det motsvarar nästan 150 kilo majs per varje nu levande människa på jorden. Trots det lever var tionde människa i kronisk hunger. Över 50 miljoner hotas av akut svält.

I ett småskaligt jordbruk, med god vattentillgång, är majsen ett klimatsmart spannmål som är lätt att odla och kräver liten yta.

I dag finns det cirka 600 sorters majs. Vanligast är sockermajs, vilket är det du vanligen hittar i mataffären.

Källor: Encyclopedia Britannica, World Agricultural Production, WWF, World Vison.

MAJSSOPPA

Vackert gul. Mättande god.

4p/40 min

Ingredienser:

1 gul lök

2 vitlöksklyftor

5 dl ekologisk majs

2 msk rapsolja

2 dl crème fraiche

2 msk riven ingefära

5 dl vatten

2 tärningar grönsaksbuljong

1 citron

0,5 krm cayennepeppar

Salt

1 kruka färsk koriander

Gör så här:

Skala och hacka lök och vitlök.

Fräs avrunnen majs i 1 msk rapsolja i en stekpanna tills den fått fin färg. Ställ åt sidan.

Hetta upp 1 msk rapsolja i en kastrull. Fräs lök och vitlök cirka 2 minuter. Tillsätt det mesta av den rostade majsen, spara lite till servering.

Rör ner crème fraiche, ingefära, smulad buljong och vatten. Låt koka på svag värme cirka 10 minuter.

Mixa soppan med stavmixer. Smaka av med citron, cayennepeppar och salt. Toppa majssoppan med valfria tillbehör, till exempel rostad majs och koriander. Servera gärna med bröd.

Sju kluriga frågor för alla åldrar.

1) Ungefär hur många majskorn finns på en majskolv?

1. 200

X. 3 000

2. 600

2) Vilken växt är majsens förfader?

1. Teosinte

X. Det är ett mysterium

2. Sockerrör

3) Vilket är majsens ursprungsland?

1. Mexiko

X. Etiopien

2. Egypten

4) Hur många människor beräknas lida av hunger?

1. Cirka 928 miljoner

X. Cirka 783 miljoner

2. Cirka 611 miljoner

5) Vilka tre grödor mättar flest människor?

1. Korn, vete och majs

X. Ris, majs och potatis

2. Majs, ris och vete

6) När är en majskolv mogen att äta?

1. När en del korn på kolven saknas

X. När mjölkvit saft syns ur ett klämt majskorn

2. När hanblomman i vippan blommar

7) Vad tror man serverades vid den sista måltiden?

1. Torkat kött, vin och äpple

X. Majs, vin och kyckling

2. Bittra örter, vin och osyrat bröd

Ditt resultat:

Bra jobbat!

EN TRYGG PLATS I KRIGETS UKRAINA

Självhjälp som ger hopp. Så kan den verksamhet Anna Horkun ansvarar för i Ukraina kanske bäst beskrivas. Det som började med eget lidande i samband med krigsutbrottet utvecklades för henne snart till hela 27 mottagningscenter för ukrainare som tvingats fly sina hem.

text: sara holMberg

Liksom för miljontals andra ukrainare tog Annas Horkuns liv en abrupt vändning den 24 februari 2022. Hon och hennes man tvingades fly sin hemstad Brovary på grund av Rysslands fullskaliga invasion. Allt sedan dess har rädslan funnits där. Rädslan för att förlora livet, en anhörig eller en vän. Men hon har ändå valt att stanna kvar i Ukraina och försöker bidra.

– Det absolut svåraste är när du får reda på att en vän mist livet. Att förlora någon du bryr dig om är svårt, men det har blivit en del av livet, berättar Anna när vi besöker det stödcentrum hon startat i Lviv.

Act Svenska kyrkan stödjer i dag hundratals så kallade mikroprojekt av denna typ i Ukraina. Projekt som syftar till att organisera självhjälp för den drabbade befolkningen.

Mer än bara sovplatser

För Anna började satsningen med att hon hjälpte flyktingar från Mariupol att hitta tak över huvudet. Skolor, lekplatser och köpcentrum användes i det akuta skedet som lösning, men det blev snart tydligt att alla dessa människor som upplevt krig och trauman skulle behöva mer än enbart sovplatser.

Det som startat som tillfälliga boenden för internflyktingar vidareutvecklades till mottagningscenter, i dag hela 27 stycken runt om i Ukraina. Förutom rehabiliteringsprogram med psykosocialt stöd till människor som bär på traumatiska

Stödcentret i Lviv som Anna Horkun (mitten) ansvarar för erbjuder psykosocialt stöd men också vanlig social samvaro, vilket är viktigt för att orka med vardagen i en osäker tid.

upplevelser erbjuder centren en rad olika aktiviteter i form av utbildningar och kompetensutveckling. Tanken är att även bidra till att öka människors konkurrenskraft och möjlighet att kunna ta sig tillbaka till en vardag med arbete.

– Att hitta en fast punkt i tillvaron är ett sätt att navigera i all osäkerhet. Även om man inte förstår vad morgondagen innebär måste man ta sig igenom den och acceptera att saker och ting hela tiden förändras, förklarar Anna och tillägger att det förstås är lätt att fortsätta leva i det förflutna.

Att blicka framåt

Att släppa taget och blicka framåt är svårt i tider av kris och krig. När verkligheten hinner i kapp finner Anna styrka i den positiva respons

hon får från människorna hon möter. Och hon har inte tappat hoppet. – Jag tror verkligen att Ukraina kommer att resa sig igen. Jag tror verkligen på den här nationen och vill vara en del av den.

ACT SVENSKA KYRKANS INSATSER I UKRAINA

Miljontals människor är på flykt inom Ukraina, så kallade internflyktingar. Situationen är på många håll svår och behoven enorma.

Genom anslag till lokala grupper stödjer Act Svenska kyrkan lokalsamhällets egen förmåga att hantera krisen. Människor utbildas i att organisera sig och koordinera sina insatser med varandra och med andra samhällsinitiativ.

AKUT SITUATION I GAZA

Med risk för sina egna liv distribuerar Act Svenska kyrkans partner det mest nödvändiga till människor på flykt i Gaza. Act Svenska kyrkans programsamordnare Malin Andrén, som nyligen besökte Israel och Palestina, beskriver en akut situation och enorma behov av stöd.

text: anna M artinengo

Hur ser vardagen ut i Gaza efter månader av krig? – Act Svenska kyrkans lokala partnerorganisationer beskriver en omfattande brist på livsmedel, rent vatten, mediciner och sjukvård. Människor saknar mat för dagen och sjukhusen tvingas operera utan bedövning. Situationen på Västbanken inklusive östra Jerusalem är också mycket svår med dödligt våld, omfattande rörelserestriktioner och en ökande fattigdom.

Hur når Act Svenska kyrkan fram med stöd i Gaza? – Med risk för sina egna liv lyckas Act Svenska kyrkans partner på plats distribuera det mest nödvändiga till människor på flykt i Gaza. En av våra partnerorganisationer arrangerar regelbundet aktiviteter för barn för att ge dem en stund av lek. Så snart israeliska myndigheter til llåter mer än det nu mycket begränsade humanitära stödet

till Gaza finns dessutom en beredskap att bistå i större omfattning med bland annat rent vatten, mat och mediciner. Act Svenska kyrkan arbetar bara med partnerorga nisationer vi känner väl och som har fokus på att se till att hjälp når fram till dem som är i allra störst behov av den: barn, kvinnor, svårt skadade och sjuka.

Vilka är de största utmaningarna i arbetet?

– Den största utmaningen är förstås att det inte finns något tillträde till Gaza och att den intensiva krigföringen gör det mycket svårt att rädda skadade människor och utföra humanitär verksamhet. Det krävs ett permanent eldupphör för att den nödvändiga huma nitära hjälpen ska nå fram fullt ut.

Vilket stöd ger Act Svenska kyrkan i Israel efter 7 oktober?

– Vi samarbetar med flera partnerorganisationer i Israel, som bland annat erbjuder psykosocialt stöd och dialoginsatser för barn och ungdomar i skolor och på universitet. Fokus är att ge verktyg och vägledning för att människor ska kunna bearbeta de trauman som de upplevt.

Hur bidrar Act Svenska kyrkan med fredsarbete i Palestina och Israel?

– Vi har arbetat med partnerorganisationer i Israel och Palestina i flera decennier. Gemensamt för samtliga är att de arbetar för en rättvis fred och en framtid där israeler och palestinier kan leva fredligt sida vid sida på sina egna villkor. Exempelvis stödjer vi yrkesutbildning som ger hopp och framtidstro åt unga palestinier och arbete för att förbättra levnadsvillkoren för utsatta samhällen på Västbanken och i Gaza. Men givetvis innebär kriget en stor utmaning för alla våra partnerorganisationer.

KRIGET I GAZA

Den 7 oktober 2023 genomförde Hamas en väpnad attack i Israel där 1 200 människor dödades och över 200 togs som gisslan. Som en reaktion på händelsen inledde Israels regering en militär attack mot Gaza.

Kriget i Gaza har drabbat mer än 2,2 miljoner människor, hela Gazaremsans befolkning. Fler än 27 700 människor har dödats, varav en majoritet är äldre, kvinnor och barn. Nära 6 000 människor har skadats svårt och 85 procent av befolkningen är på flykt undan bomber och skjutningar.

FOTO: JOSEFIN CASTERYD/IKON

Malin Andrén

Sökinsatser efter överlevande i Gaza.

ACT SVENSKA KYRKANS CHEF TILLDELADES H M KONUNGENS MEDALJ

Act Svenska kyrkans chef Erik Lysén har tilldelats H M Konungens medalj för sina insatser inom internationellt biståndsarbete. Utdelningen skedde vid en ceremoni den 21 februari 2024.

Erik Lysén tilldelas medaljen ”för betydande insatser inom internationellt biståndsarbete”.

– Det är glädjande att kungahuset väljer att uppmärksamma biståndet i en tid när det faktiskt är viktigare än någonsin. Det är också ett erkännande för det arbete som görs av Act Svenska kyrkan, tillsammans med samarbetspartner runt om i världen och tusentals ideella hemma i Sverige, säger Erik Lysén.

H M Konungens medalj, tidigare kallad Hovmedaljen, har tilldelats för särskilda förtjänster i samhället sedan år 1800.

BLI MÅNADSGIVARE

Under samma himmel, tillsammans för alla människors rätt till ett värdigt liv.

Skanna koden

LIVRÄDDARE I FÄLT

Vi lever alla under samma himmel, men delar inte lika på jordens resurser. Med fler småskaliga jordbruk kan fler gå och lägga sig mätta. Var med i kampen för allas rätt till mat. För 150 kronor kan till exempel en jordbrukare i Sydsudan bli självförsörjande på majs. Swisha din gåva till 900 1223.