Svenska kyrkans internationella arbete fastekampanjen 2015
innehåller information, inspiration och beställningssedel
Nu är ingen hungrig längre! Kvinnornas självhjälpsgrupper utvecklade hela byn.
foto: magnus aronson/ikon
Scrapbooking, loppis och modevisning Så arbetar Hudiksvallsbygdens församling med fastan.
Det är dags att utrota hungern – var med i fastekampanjen 2015 vi skriver 2015 och fortfarande är hunger ett av världens stora problem. Parallellt med vår verklighet lever 800 miljoner människor som aldrig kan äta sig mätta. Människor som varje dag oroar sig över att maten inte räcker till. Föräldrar som inte kan ge sina barn något att äta. Barn som dör på grund av näringsbrist. Detta är varken rättvist eller acceptabelt, speciellt inte när vi vet att det finns resurser på jorden som skulle kunna föda oss alla. Det är dags att agera. Det är dags att utrota hungern. jag blir både stolt och glad när jag tänker på förra årets insatser under fastan. Alla aktiviteter som genomfördes: mobila soppkök, loppisar, livslopp, temakvällar, konserter och mycket mer vittnade om stor kreativitet och vilja att göra något konkret för Svenska kyrkans internationella arbete. Nu är det dags att använda den kraften igen. Årets kampanj innehåller många möjligheter att skapa aktiviteter som ger gåvor, men som också ökar förståelsen för hur hungern påverkar människor. Och – hur onödig den faktiskt är. Jag hoppas att du vill vara med i det arbetet! människorna i byn robbit i etiopien vet att hunger inte behöver vara en del av vardagen. De vet också vikten av att känna till sina rättigheter och använda sin egen kraft att förbättra livet. Genom självhjälpsgrupper har många människor kunnat föda upp djur, starta grönsaksodlingar och på andra sätt förbättrat tillgången på mat. Brunnar har borrats för rent vatten och jordbrukare har fått lära sig att odla ekologiskt. Det har gett trygghet. Samtidigt är klimatförändringarna ett hot som gör livet sårbart. Här behöver vi i vår del av världen ta ansvar och ge dem som drabbas hårdast vårt stöd. jag hoppas att denna tidning, medföljande bilder och berättelser ska inspirera till ett viktigt och engagerat insamlingsarbete under fastekampanjen.
Du och din församlings insats behövs.
Erik Lysén internationell chef svenska kyrkans internationella arbete
2
Idag lever 800 miljoner människor utan att kunna äta sig mätta. Tusentals barn dör varje dag på grund av näringsbrist och brist på mat. Samtidigt gör klimatförändringar att allt fler människor får problem med att försörja sig. Det är både orättvist och oacceptabelt att världen ser ut så här. Speciellt då det finns resurser som räcker till oss alla. Svenska kyrkans fastekampanj 2015 vill visa att det finns lösningar som gör att människor själva kan skapa försörjning, och att ingen behöver gå hungrig. Budskapet är klart och tydligt – det går att utrota hunger! Årets insamlingsmål är att från den 15 februari till den 29 mars samla in 35 miljoner kronor. För att klara det behövs du och ditt engagemang. Varje gåva som kommer in ger en människa möjlighet att skapa ett bättre liv. Var med och se till att alla i din församling möts av fastans budskap: Utrota hungern!
Börja direkt!
Gå till sid 8
På sida 8-9 hittar du årets kampanjmaterial. Skicka in beställningssedeln eller beställ via: www.svenskakyrkan.se/fastekampanjen Inspiration finns också i vår facebookgrupp: Svenska kyrkans jul- och fastekampanj
svenska kyrkans internationella arbete l Drivs av tron att alla människor har lika värde. l Arbetar för alla människors rätt till mat, försörjning, trygghet, utbildning och hälsa. l Finns ofta på plats redan innan katastrofen inträffar – och stannar kvar efteråt. l Arbetar för fred, rättvisa och demokrati. l Ger människor som lever i utsatthet möjlighet att själva förändra sina liv. l Kontrolleras av Svensk insamlingskontroll – vi hanterar gåvor på ett ansvarsfullt sätt. l Är medlem i ACT-alliansen, Action by Churches Together som är ett globalt samarbete mellan kyrkor och kyrkorelaterade organisationer för katastrofinsatser, utveckling och påverkan. l Är certifierade av HAP International. Det innebär att Svenska kyrkans internationella arbete följer de högsta kraven på ansvarstagande och kvalitet.
foto: magnus aronson/ikon
Frågor och svar om hungern Under fastan kämpar Svenska kyrkans internationella arbete för att fler människor ska få tillgång till en av de mest grundläggande mänskliga rättigheterna – mat. Det finns många frågor om ett av världens största problem, som dessutom går att lösa. Här får du de viktigaste svaren.
hur många människor lider av hunger?
hur påverkar klimatförändringarna hungern?
Idag lever 800 miljoner människor utan att kunna äta tillräckligt. Det betyder att människor ibland bara kan äta ett eller två mål mat om dagen, men också att de inte kan äta alls vissa dagar. Hunger betyder också att den mat man äter innehåller för lite näring.
Klimatförändringarna rubbar regnperioder så att både torka, häftiga skyfall och översvämningar blir vanligare. Det leder till att de miljoner människor som lever av jordbruk får allt svårare att överleva. Dessutom blir naturkatastrofer som tyfoner och jordskred allt vanligare, vilket driver människor på flykt. Det är dags för västvärlden att ta sitt ansvar för den globala uppvärmningen genom att minska sina koldioxidutsläpp och stötta utvecklingsländerna.
kan hunger utrotas? Ja. Redan idag produceras tillräckligt med mat för att alla skulle kunna äta sig mätta. Det som krävs är omfördelning av resurser och att de som lever i allra största utsatthet får stöd att själva förändra sin situation. Förbättrad utbildning, ökad jämställdhet mellan könen och bättre förutsättningar för småskaliga jordbrukare är några viktiga åtgärder som krävs. Det krävs också att fler människor får tillgång till sociala trygghetssystem.
vad händer med en kropp som inte får tillräckligt med mat? Kroppen behöver mat för att utvecklas om du är barn, och mat för att orka arbeta och fungera när du är vuxen. Ett barn som inte får tillräckligt med näringsrik mat får svårt att utvecklas
– både kroppsligt och mentalt. Barn under fem år är särskilt sårbara och kan dö på grund av undernäring eller av sjukomar som är en följd av för lite mat. En vuxen kropp som alltid får för lite mat börjar bryta ned muskler för att få energi till att fungera. En lång tid med lite mat gör kroppen mer mottaglig för sjukdomar.
varför så svårt att ta sig ur fattigdom? Fattigdom innebär maktlöshet. Du har inte pengar som gör att du till exempel kan starta ett företag eller en affärsrörelse. Du har ingen säkerhet till ett banklån. Du kan inte köpa storpack av billig mat, utan får hela tiden köpa små och dyra förpackningar. För att komma ur fattigdom behövs en hävstångseffekt, det vill säga stöd som ger människor möjlighet att själva förändra livet.
I FOKUS UNDER FASTEKAMPANJEN – ETIOPIEN Etiopien är ett land med en lång historia av hungersnöd och politiska oroligheter. Landet är ett av de utvecklingsländer där ekonomin utvecklas snabbast, men fortfarande lever 70 procent av befolkningen i fattigdom. Svenska kyrkan har varit engagerad i landet under lång tid och stödjer idag bland annat framgångsrika försörjningsprojekt i regionen Tisabalima. Cirka 80 procent av Etiopiens befolkning är jordbrukare. Klimatförändringarna ger jordbruket nya och svårare villkor och är en av landets stora utmaningar. 3
Alla mina barn går i skolan nu. Och jag önskar att nästa generation ska vara jämlik och förstå att män och kvinnor är menade att vara lika mycket värda. Då kan de bygga en bättre framtid. Fatima Muhay
4
foto: magnus aronson/ikon
Förändra framtiden och utrota hungerN! Stå med bössan, ordna en konsert eller ha en brödförsäljning. Allt material hittar du på sid 8-9!
5
foto: magnus aronson/ikon
Utan projektet hade min familj inte haft någonting. Tron gör mig stark och den är mitt hopp.
Hemma hos Turunesh Assen Anagaw Nära 80 procent av Etiopiens befolkning är jordbrukare med små möjligheter till annan försörjning. Hela 70 procent lever i fattigdom och hunger. Men för Turunesh Assen Anagaw och hennes familj från byn Robbit i Tisabalima, finns det numera alltid mat. Hon drömmer om att byn ska få elektricitet och en kvarn. Och så hoppas hon att de nyckfulla regnen inte förstör skörden.
6
hemma samt svärmor och henne själv. Idag gör den alltid det. Men det är ingen självklarhet. Här i byn Robbit, vet alla att hungern inte är långt borta. Efter frukosten går mannen och de äldsta sönerna ut för att arbeta på familjens åkrar. Den yngsta sonen borde gå till skolan. – Han går inte dit längre, och det oroar mig. Skolan är viktig. foto: magnus aronson/ikon
det första turunesh gör varje morgon är att tända i vedspisen. Den är gjord i lera, är cirka en meter hög och rund. Den står vid ena väggen, så att röken blir enkel att leda ut genom lerhuset. Mitt i rummet finns det också en gammal spis som består av tre stenar direkt på jordgolvet. Den äter nästan dubbelt så mycket ved, är rökig och att eldstaden är öppen gör den brandfarlig. Snabbt tänder hon elden med gamla majsstjälkar, och när den tagit fart blandar hon teffmjöl, vatten och salt till en smet som gräddas till injera; tunnbrödet som är en av Etiopiens nationalrätter. Hon bakar med hjälp av en stor, rund och tunn plåt som läggs på spisen. – Jag kokar kaffe, och till injeran gör jag oftast en gryta på bönor, berättar hon. – Sedan städar jag. Frukosten ska räcka till mannen, de tre sönerna som fortfarande bor
Turunesh maler säd till mjöl tillsammans med en granne.
En självhjälpsgrupp för kvinnor, en vedspis och två getter Vedspisen startar dagen, men den har också varit starten på ett tryggare liv. För drygt tio år sedan fick Turunesh möjligheten att vara med i det projekt som Svenska kyrkans internationella arbete stödjer i regionen Tisabalima. – Då var det svårt. Det var väldigt ont om mat och människor dog. Projektet drivs av Mekane Yesuskyrkan och bygger på att människor själva och tillsammans ska förändra sina liv. Det tar tid, men det gör också förändringen hållbar. Turunesh fick börja i en självhjälpsgrupp för kvinnor. Först, förutom att lära sig att organisera sig och arbeta i grupp, fick de lära sig att bygga en vedspis som gör matlagning och vedinsamling enklare. Dessutom fick Turunesh låna två getter. När getterna fick killingar gav hon tillbaka två till projektet. – Vi hade inga djur då. Men getter-
Turunesh man, Sheki Seid Hussein är positiv till kvinnornas självhjälpsgrupp: – Kvinnogruppen har varit väldigt bra. Den har gjort att relationen mellan män och kvinnor blir mindre aggressiv. Vi grälar mindre, diskuterar mer och bestämmer tillsammans. Gruppen har gjort att kvinnor kan spara pengar och göra affärer. Det har gett dem kunskap och förändrat deras syn på sig själva.”
Grönsaksodling är säkerhet När vattnet är hämtat, förbereder Turunesh lunch. Ibland kommer hennes man hem och äter, annars har han fått mat med sig på morgonen. Det blir oftast injera, men idag kan hon välja vad hon vill laga och köpa ingredienser. – Jag gillar pasta, gärna makaroner, då och då köper jag det. En av Turunesh arbetsuppgifter är att hålla majs- och teffodlingen ren från ogräs. Ogräset drar hon upp för hand. Just nu växer det också pumpa, ärtor och bönor i grönsaksodlingen bakom huset. Grönsakerna säljs på marknaden eller så äter familjen själv
foto: magnus aronson/ikon
upp dem. Framför allt är de, precis som djuren, en viktig säkerhet. – För tre år sedan var skörden liten. Då fick jag sälja djur för att vi skulle ha mat. Nu kan vi äta oss mätta, men vi är utelämnade till naturen. Det oroar oss, och det oroar barnen. De måste också kunna försörja sig i framtiden. Hur ska det gå när jorden ger mindre och det inte finns några andra jobb?
”Min man och jag delar på arbetet och vi delar oron. Jag är stolt över vad vi har åstadkommit.” Turunesh är oroad över ett väder hon inte känner igen. Just nu i oktober ska regnperioden vara slut och skörden ska mogna. Men ändå regnar det och skörden riskerar att ruttna. Samtidigt vill Turunesh titta framåt och hon har planer för framtiden. – Idag måste vi åka en timme för att ta oss till kvarnen. Jag vill att byn ska ha en egen. Och jag önskar att vi kunde få elektricitet. Vi samlar pengar i självhjälpsgruppen till det. Till kvällen lagar hon det sista målet mat, och för det mesta slutar dagen som den började: med injera. När djuren är omhändertagna och dagens uppgifter är klara har mörkret fallit. Då väntar sängen. Den har Turunesh lärt sig att tillverka i kvinnornas självhjälpsgrupp.
foto: magnus aronson/ikon
foto: magnus aronson/ikon
na blev fler, så vi skaffade oss en ko. Sedan har de blivit fem kor, och vi har även två oxar. Nu kan vi plöja vår mark själva och slipper hyra in hjälp. Tidigare betalade vi en halv skörd för det.” Etiopien har en historia kantad av hungersnöd och oroligheter, vilket gör att cirka 70 procent av befolkningen lider av fattigdom. Jordbruk och boskap är det som livnär de flesta. Staten kontrollerar marktillgången, och det är svårt att få arrendera. Dessutom är vattenförsörjning, elektricitet och infrastruktur dåligt utvecklat, så även här på höglandet där Turunesh bor. Det är därför hon måste hämta vatten i byns källa; det gör hon fyra gånger om dagen. Till sin hjälp har hon ett stort vattenkrus och en stark rygg. Källan är inhägnad. Vakten hälsar glatt och de byter några ord medan hon fyller kruset. Utan övervakningen finns risk att djuren vattnas här och att spillningen förorenar vattnet.
Turunesh Assen Anagaw har tack vare projektet och eget hårt arbete kunnat förbättra familjens hus: – Jag har bott här i tjugo år, men innan hade vi en liten hydda som det regnade in i och när det blåste så frös vi. Det hade inget plåttak som vi har nu. Nu bor jag som vem som helst. Det är jag så glad för.”
så arbetar svenska kyrkans internationella arbete mot hungern:
•• Projekt genomförs i samarbete med
lokala partners, där kyrkor spelar en särskild roll. Arbetet syftar till att stärka människors möjligheter att ta makt över sitt eget liv. De mänskliga rättigheterna är en utgångspunkt för allt arbete.
•• I akuta hungerkatastrofer kan stödet
bestå av distribution av mat, utsäde och redskap för att starta jordbruk.
•• Spargrupper för att ge människor möjlig-
het att investera och skapa trygghet inför krissituationer. Spargrupperna stärker kvinnors ställning och är ett av flera sätt att arbeta för ökad jämställdhet.
•• Stöd till småskaliga odlare och stöd för
ekologiskt hållbara jordbruksmetoder via exempelvis växelbruk, terrassodling och djur samt metoder för att öka markens bördighet.
•• Stöd för människors möjligheter att or-
ganisera sig, för att dela erfarenheter, för att kunna få bättre betalt för sina produkter eller för att påverka egna myndigheter och regeringar.
•• Stöd för odlares villkor i den internatio-
nella handeln med livsmedel, genom att påverka företag och främja försäljning av Fairtrade-produkter.
7
beställ material idag! Här hittar du ett urval av beställningsbara produkter. Se beställningslistan för fullständig förteckning.
SK14341
foto: magnus aronson/ikon
foto: magnus aronson/ikon
foto: magnus aronson/ikon
affischer Affisch A4 stående
Att alltid få äta sist bara för att du är tjej
Om regnet förstör skörden i år igen. den känslan.
Hunger är varken rättvist eller jämlikt. Idag lever 800 miljoner människor utan tillräckligt med mat, trots att jordens resurser skulle kunna räcka åt oss alla. Kvinnor och flickor drabbas hårdast. Dela med dig och utrota hungern. SMS:a HUNGER till 72905 och ge 50 kr till utbildning, lån och sparande samt hållbara jordbruksmetoder.
Tusentals barn dör varje dag av undernäring och brist på mat, trots att jordens resurser skulle kunna räcka åt oss alla. Hungern är ett problem som världen kan lösa. Dela med dig och utrota hungern. SMS:a HUNGER till 72905 och ge 50 kr till utbildning, lån och sparande samt hållbara jordbruksmetoder.
800 miljoner människor kan aldrig äta sig mätta. Tusentals barn dör varje dag av undernäring och brist på mat. Skyfall, torka och allt extremare väder förstör skördar för människor som är beroende av jordbruk för sin överlevnad. Dela med dig och utrota hungern. SMS:a HUNGER till 72905 och ge 50 kr till utbildning, lån och sparande samt hållbara jordbruksmetoder.
SMS:a HUNGER till 72905 och ge 50 kr
SMS:a HUNGER till 72905 och ge 50 kr
SMS:a HUNGER till 72905 och ge 50 kr
PG 90 01 22-3 | BG 900-1223 | Swisha valfritt belopp till 9001223
SK14339
att aldrig vetA när du ska få äta igen. den känslan.
SK14277
SK14341
SK14277 Att alltid få äta sist barA för att du är tjej. den känslan.
PG 90 01 22-3 | BG 900-1223 | Swisha valfritt belopp till 9001223
Affisch A4 stående
Att aldrig veta när du ska få äta igen SK14339
Affisch A4 stående
PG 90 01 22-3 | BG 900-1223 | Swisha valfritt belopp till 9001223
foto: magnus aronson/ikon
foto: magnus aronson/ikon
foto: magnus aronson/ikon
Om regnet förstör skörden i år igen
SK14340
Affisch A3 stående
Att alltid få äta sist bara för att du är tjej SK14276
Att alltid få äta sist barA för att du är tjej. den känslan.
att aldrig vetA när du ska få äta igen. den känslan.
Om regnet förstör skörden i år igen. den känslan.
Hunger är varken rättvist eller jämlikt. Idag lever 800 miljoner människor utan tillräckligt med mat, trots att jordens resurser skulle kunna räcka åt oss alla. Kvinnor och flickor drabbas hårdast. Dela med dig och utrota hungern. SMS:a HUNGER till 72905 och ge 50 kr till utbildning, lån och sparande samt hållbara jordbruksmetoder.
Tusentals barn dör varje dag av undernäring och brist på mat, trots att jordens resurser skulle kunna räcka åt oss alla. Hungern är ett problem som världen kan lösa. Dela med dig och utrota hungern. SMS:a HUNGER till 72905 och ge 50 kr till utbildning, lån och sparande samt hållbara jordbruksmetoder.
800 miljoner människor kan aldrig äta sig mätta. Tusentals barn dör varje dag av undernäring och brist på mat. Skyfall, torka och allt extremare väder förstör skördar för människor som är beroende av jordbruk för sin överlevnad. Dela med dig och utrota hungern. SMS:a HUNGER till 72905 och ge 50 kr till utbildning, lån och sparande samt hållbara jordbruksmetoder.
SMS:a HUNGER till 72905 och ge 50 kr
SMS:a HUNGER till 72905 och ge 50 kr
SMS:a HUNGER till 72905 och ge 50 kr
Affisch A3 stående
Att aldrig veta när du ska få äta igen SK14338
Affisch A3 stående
PG 90 01 22-3 | BG 900-1223 | Swisha valfritt belopp till 9001223
SK14338
SK14276
SK14340
Om regnet förstör skörden i år igen PG 90 01 22-3 | BG 900-1223 | Swisha valfritt belopp till 9001223
PG 90 01 22-3 | BG 900-1223 | Swisha valfritt belopp till 9001223
i församlingen LIVSLOPPET
SK14282-3
Utrota hungern, 11 & 22 cm
arrangera livsloppet! - gör det till en del av fastan eller som en rolig sommaraktivitet! Låt församlingen gå en tipspromenad och svara på frågor. Här finns allt material som behövs!
foto: magnus aronson/ikon
Klistermärken
NGER till SMS:a HU ge 50 kr och 72905
Många barn växer upp utan tillräckligt med näring, men i den etiopiska byn Robbit har utsattheten minskat. Genom att utveckla jordbruket och starta kvinnogrupper har familjer kunnat öka sina skördar och fått nya inkomstkällor genom försäljning av grönsaker och djuruppfödning. Idag lider få av hunger, och det finns alltid tillräckligt med mat till Rahima, 8 år.
2015
SK14376
LIVSLOPPET
Livsloppet affisch A3
För alla människors rätt till mat
800 miljoner människor kan aldrig äta sig mätta. Tusentals barn dör varje dag på grund av för lite mat. Det är dags att utrota hungern – delta i Livsloppet!
SK14279
Pappbössa
Med plats att skriva tid och datum SK14376
Klassiskt material för insamling. Dela ut bössan och sprid budskapet.
SK14284
Brödpåse
SK14375 arbete internationella
.
svar till arrangoch lämna in dina en Fyll i alla uppgifter i en utlottning och kan vinna . med ören. Då är du eller fina vattenglas ff från Orrefors fin vattenkara
internationella
från oss sparas
till Svenska kyrkans
13 frågor för
nun a kyr Din nam Svensk RA, AGE
:
s: adres agera .se/
ejl:
kyrkan
e-m
w.s n ww
Lek, spela och prata om hunger. Roligt barnmaterial som tar upp rätten till mat.
SK1437
7
Memoryspel Grytan
att utrota
et 2015 Tillsammans lämnat . Var med i Livslopp i Livsloppet och mat och trygghet hunger, klimatförändringar Alla som har deltagit är med i en utlottning hur från till arrangören ors liv. lär dig mer om svarsformulär fin vattenkaraff påverkar människ Du kan vinna en livet”. Mer och fattigdom med fina priser. sen ”Vatten för på Orrefors eller vattengla en och dragningslista finns #ACTforclimate hunger! utlottning bete information om Det går att utrota ta .se/internationelltar n och arnas s att www.svenskakyrkan är dag framtiderändring de Det ska för tfö ansvar a klima vill att min de stopp ter. Jag p och atttill klimat- P21, CO effek xidutsläp assa sig öte, och koldio att anp :s klimatm kans på FN nska kyr jlighet för as mö i fokus er Sve Tack namn! und utsatt a står mest ringarn skriver jag ling. ditt föränd Därför namninsam till : t. du sala i hös lliansen skickar 70 Upp T-a ft AC derskri kan, 751 namn
SK14288
Med klimatkort
hunger
idag inte äta sig människor kan 800 miljoner på grund av s barn dör idag att jordens mätta. Tusental för lite mat. Trots näringsbrist och oss alla. kunna räcka till resurser skulle till människor tillgång och kan vi ge fler
en fin pet och vinn Delta i livslop rs! karaff från Orrefo in sitt
Tack för att du
få aktuell information
vill utrota hunger.
arbete
de uppgifter som
Svara på frågorna.
För att du ska kunna
E-post
Telefon
Postadress
savgift för Livsloppet
Betala din anmälning
SK14375
etc.
Svenska kyrkans information om
så som namn, adress,
Jag vill inte ha
du själv lämnar
Utrota hungern
Postnummer
Papperskasse
Adress
har inte I Etiopien ni nde vatte alla rinna behöver en kran utan a hämt vatten i en brunn.
Förnamn
SK14285 n.
Hacka löke
Välkommen till
OPPET LIVSL201 5
Tack
rar livsloppet:
så här funge
Jag vill ge en gåva
ken i
Ändå lever rättvist eller jämlikt. där näringsrik et Hunger är varken or i en verkligh et 800 miljoner människ Ditt deltagande i Livslopp saknas. ors rätt till mat. mat alltför ofta för alla människ med är en manifestation är en viktig gåva i arbetet Din anmälningsavgift . att utrota hungern för din insats!
och lämna till arrangören!
Efternamn
Pressa vitlö grytan.
hunger , r 13 frågor om om svar därför behöve ringar och fattigd klimatföränd
Fyll i alla frågor
cots
Dela hari verts.
ötterna
Skär mor i stavar.
Livsloppet frågefolder
Ålder
Perfekt till brödförsäljning med tydligt budskap och gåvouppmaning.
niskor har Alla män trisk inte en elek ver behö spis utan göra upp eld för att laga mat.
inge
ninsaml
Läs mer
venska
SK14377
Klimatkort
ACT for climate justice
om nam
Hjälp till att samla in namn för klimaträttvisa - dela ut korten och ta emot namn. Svenska kyrkan arbetar med att påverka politiker under FN:s klimatmöte i Paris.
Fyll i och skicka in beställningssedeln eller beställ på www.svenskakyrkan.se/fastekampanjen 8
foto:
mag
nus
aronso
n/ikon
på gator och torg
SK14280
Tusentals barn dör varje dag av undernäring och brist på mat, trots att jordens resurser skulle kunna räcka åt oss alla.
fler ge fler och ge läs och na, läs Öpp Öppna, tid. framtid. gg fram trygg en en try
Insamlingskort
Idag lever 800 miljoner människor utan tillräckligt med mat. Dela med dig, SMS:a HUNGER till 72905 och ge 50 kr till lån och sparande. PG 90 01 22-3 | BG 900-1223 Swisha valfritt belopp till 9001223
foto: magnus
aronson
/ikon
SK14280
r ig veta nä att aldr äta igen. du ska få n. la den käns
svenskakyrkan.se/internationelltarbete
Att dela ut vid insamling
SK14286
Bösskylt
www.svenskakyrkan.se/agera
Att fästa bakom insamlingsbössan SK14275 SK09113
Insamlingsbössa I plast med dekal
Utrota hungern
fördjupning
ge en gåva! PG 90 01 22-3 BG 900-1223
Folder A5
Med inbetalningskort. Finns även som plano för ibladning i andra trycksaker.
medlem av
SK13277
SK14325
Insamlingsväst
Fördjupningsfolder
Att bära under insamlingsaktiviteter
Mer information om kampanjen och djupare kunskap om hungerproblematiken.
presenter och produkter
T BRÖD
DELAettDerIT
gu Vridna ba rin ma med ros
kr
GÅVOKORT
impa me d yoghurt DELA DITT BRÖD DELA DIT TB Fruktl
ingredie nser 1 bröd Tillagnings 60 g (gula tid: 60mi ) russin n lja 60 g mjuk 2 msk olivo special nser torkade katri 4 vetemjöl ingredie nplommon 30 sttsk bakpulver kning 50 g mjuk 10–11 dl torkade tranb egryn mjöl till utba 1 tsk salt Tillagningstid: 120 min 1 dl havr 55 g (1 dl) 1 dl vete är vatten in+g. grovt rågm salt 1 dl lingo 2 dl kallt 360 g (6 jöl nsylt rörn 2–3 tsk fling ingredienser lad dl) vetemjöl torrjäst t om arinb 4 dl r varm rosm natu 1/2 pkt er special rell yoghurt 1 msk 3 dl filmjölk 2 dl havregryn n, 40 grad unde (eller fil) p 4 dl vatte up r na er 1 dl rapsolja a 1 dl rågkross g. al de n gärn a råvaro 1/2 tsk sock koka avsv 1 en välj dege r ingredie 1 dl sirap dl vetekross rull, ogisk den ta till nåda unde 2 tsk salt nser välj gärna ekol lt , kast 25 g jäst 13–15 dl rågsikt 2 limp Tillagnin , sa arbe st1. Kdltlinfrö jäsa , smulad i en ekologiska råvaror gstid : 165 or cker let, m fa 7. Lå 2 tsk salt 2 tsk hon dl vatten + 1/2 dl vatten min tten 1/2 dl A-fi tar. ung t so av mjö lago nken h va l 7 dl hirs 50 g jästi 4 bi är llsät 3 dl bov fling n n oc . . Ti t 9 dl gen per bu r: etemjöl 1 dl Fibr 11 dl ljum or hä vregry °C de släp dege ex tten llsät me. 3 dl rism met vatt ela 1 dl psyl jöl r så a ha till 40 rmt va n. Ti t tills och a 1 tim 1/4 D en 1 ö . dl gärn lium ja g sirap ge 1/2 dl pum ig ror nd ca råva inte välj ogis 4 msk nyp frö ka C. Bla svalna en i va och ol e i ta smid 2 msk olivo pakärnor 2 dl solr kduk25 ° ekol cka onpulve den ti lja ba oskä jäst röten jöl, lit n blir Låt 1 r da msk bika 2 rnor ut m de baks der n till 1 dl sesa rbonat Knå r. 1 msk salt mfrö Rör havreg –2 dl , tills med ord. guette . Jäs unugne n 1 kb er ev 1/2 de ätt e. t ba ll ba plåtar Värm er. Kän inut dl välj gärna Tills 0 m timm mjöla id ti aprikose torkade ut . de ad. 1 r, hackade ekologiska råvaror ca uk 1 n på och vr ppra arinbl 0 min kduk l bakd dege e de a på pa rosm n ca 2 der ba rj h ut Ta ut va ettern lt oc ugne ller un Dra bagu flingsa len av på ga de vila Lägg över dre t Lå ne rö i a. St dda klar Grä de är att
Frukostfrallor med frön
Gluten
73 43 SK1
svensson
iren
recept: icakur
foto: björn
recept: icakuriren
riren
n . I de hårt trots en dar skör gång res attill ruka a m jordb t säkr nde r at sörja or fö lvför gröd de g sjä ida bväxan r ba ab drab er sn yfall h m h sk e oc a oc ligar tork an tå 3 ed 22 r m lar m kr 01 ringa it od 90 50 till ränd Robb at . ge pp atfö byn klim och belo Klim iska llare 05 lfritt etiopnyckfu 7 29 a va ett
Tro
utrota hungern! Var med och vedugn 33 kr kan bli en ett fruktträd 150 kr kan bli rupp en självhjälpsg 330 kr kan bli
RÖD
recept: icaku
fot
o: ma
gn
us
aro
nso
n/i
kon
och
SK14383
foto: ulrika pousette
foto: eva
iren
recept: icakur
kr
5-pack
RECEPTKORT er utrota hung
limpa
foto: ulf
hildén smith
och ge
Arrangera försäljning
BRÖD
tesch
kr
ack
5-p BRÖDPÅSARbort
köp recept, baka
DELA DITT
fri grov
köp och ge bort
köp påsar, baka
etter 4 korta bagu min tid: 165 Tillagnings
hu oc eD ER till
m NG Var S:a HU SM PG
90
-3
01
ish
90
23
| Sw
12
0-
| BG
!
geR
un
h Ta
22
SK14373
SK14383
Receptkort 5-pack
Diskskylt
Sälj receptkort och utrota hunger. Recepten är enkla och på goda bröd, och säljes i 5-pack.
foto: magnus
aronson/ikon
Tydlig skylt som gör försäljningen av gåvokort, brödpåse och receptkort enklare. Fyll bara i pris och sätt igång!
SK14360
Gåvokort
SK14370
Brödpåsar 5-pack
Fina presentpåsar till den som vill baka bröd och ge bort. Säljes i 5-pack med förklarande gördel om.
Sälj och samla in! Sälj receptkort, brödpåsar och presentkort som uppmanar till att dela brödet och dela med oss för att utrota hunger. Passar till exempel på basarer, bokbord, loppis och soppkök.
Smart presentkort att först köpa och sedan ge vidare. Istället för en blomma eller en vinflaska, men med omtanke om framtiden.
Var ute i god tid! Beställ innan den 3 februari, materialet skickas ut under v 5-8 2015. 9
Klimatförändringar är redan idag ett hot mot miljoner människors försörjning. Människorna i den etiopiska byn Robbit är ett exempel på hur den globala uppvärmningen gör de som är beroende av naturen för sin överlevnad sårbara. Men även om framtiden ser dyster ut, finns det sätt att hantera ett allt nyckfullare väder.
Moges Alemu arbetar som klimatexpert i det projekt som Mekanese Yesuskyrkan driver i regionen Tisabalima och som Svenska kyrkan stödjer. Projektet har lett till att många familjer har kunnat ta sig bort från hunger. Nu riskerar klimatförändringarna att krossa den tryggheten.
10
djuruppfödning och grönsaker livsviktig trygghet En stor utmaning för människorna här är att se till att alla perioder av året kan ge dem mat. Därför har man inom ramarna för projektet arbetat fram en metod där djuruppfödning och grönsaksodling kan komplettera det foto: magnus aronson/ikon
bergen, just nu klädda i grönt, tornar upp sig bakom byn Robbit. Idag är himlen ljust blå och solen skiner ner på bergskanten där byns åkrar med majs och teff är på väg att mogna. Allt verkar vara under kontroll, men leran som Moges Alemu skickligt undviker avslöjar något helt annat. Det har regnat igen. Trots att regnperioden borde vara över för den här gången. – Tidigare så gick vädret i fasta cykler. Då fanns det tydliga regnperioder. Vi visste att det kommer en torka vart tionde år. Nu kommer torkan tätare och det regnar när det inte borde regna, som igår natt. foto: magnus aronson/ikon
foto: magnus aronson/ikon
Vädrets nya makter sätter jordbruket ur spel
som åkermarken ger. Andra odlingskomplement som ger bra betalt är honung, mango, äpple, passionsfrukt och apelsiner. För att kunna odla trots utmaningar med rubbade regnperioder och torka arbetar man med att erbjuda jordbrukarna tåligare grödor. – Vi har till exempel en snabbväxande variant av teff vilket gör att skörden inte behöver lika lång tid för att blir klar att skördas. Projektet samarbetar med andra organisationer för att hitta nya grödor och odlingstekniker. Samtidigt försöker man följa forskningsresultat för att ta in så mycket kunskap som möjligt. Moges Alemu betonar hållbarheten i arbetet och berättar att man inom
projektet förordar odling utan konstgödsel. Konstgödsel ger oftast en stor skörd först, men på längre sikt uteblir effekten. Kogödsel är naturligt och gratis. – En man odlade kaffe och hade problem med gödslingen. Jag berättade hur han kunde blanda aska och kogödsel. Efter en månad besökte jag honom och då visade han hur han provat metoden på halva sin kålodling. Kålhuvuden som hade fått kogödsel var störst, och de fördubblade hans inkomst. framtiden behöver hjälp idag Erosion förstör allt mer mark för människorna i Robbit, något som inte är unikt för vare sig regionen Tisabalima eller Etiopien. Som i många andra utvecklingsländer grundar sig problemet i avverkning som sedan gör det möjligt för regn att spola bort jorden. Här rinner vatten från bergen och gör djupa sår i landskapet på väg ner till floden Millie. – Genom statligt stöd har det byggts stora stenvallar för att skydda marken, men det behövs fler. Samtidigt ser vi att naturen återhämtar sig när den får vara i fred. För familjerna i byn Robbit är klimatförändringarna idag en stor påfrestning som gör livet sårbart. – Min största rädsla är att om människor inte ser vad som händer med klimatförändringarna, hur de påverkar vårt samhälle och hela vår civilisation, kommer allt vi har att kollapsa.
Självhjälpsgruppen för kvinnor i den etiopiska byn Robbit är en stor förklaring till varför mat inte längre är en brist och att barnen går i skolan. Tillsammans sparar grupperna pengar, lånar av sitt gemensamma kapital och samarbetar. Nu vet de att de kan tjäna pengar, och att deras röster har rätt att höras. zufan tsegaye rättar till den ljusblå sjalen och håller stolt fram boken där hon fyller i de insättningar och uttag som varje medlem i hennes grupp gör. Här finns också de beslut som hennes grupp tar. Zufan Tsegaye är sekreterare i ”Snabb utveckling” och gruppen bildades, precis som de andra 224 grupperna, genom att några kvinnor fick lära sig hur man bygger en bränslesnål vedspis och fick undervisning i hur man håller möten, organiserar sig och arbetar i grupp. De i sin tur har startat grupper. Spisen är en konkret början för att man snabbt ska förstå nyttan med gruppen. – Först sparade vi en birr* per person i veckan, nu är det mer, säger Zufan. Hon berättar att det första gruppen gjorde var att komma överens om alla regler. De bestämde hur mycket som varje person sparar per vecka och satte utlåningsvillkor. Dessutom togs beslut om vad som händer med den medlem som missar en inbetalning. – Vi har bestämt att man får böta en halv birr. Men samtidigt så försöker vi hjälpas åt om det beror på att någon är sjuk. Då lånar vi ut pengar till läkarbesök. självhjälpsgruppen frigör kvinnor Det är omvälvande att gå från att knappt kunna påverka sitt liv i någon större utsträckning till att börja fatta beslut och säga sin åsikt. Speciellt stor förändring är det för kvinnor som lever i kulturer där ansvaret för hushåll och barn vilar på dem samtidigt som deras röst eller arbetsinsats sällan räknas. Moges Alemu och Melaku Mengesha arbetar båda i projektet som Mekanese Yesuskyrkan driver och de är överens om hur viktig kvinnans frigörelse är för att utrota hunger. – Fattigdom är i hög grad ett mentalt tillstånd. Fattigdom tar bort tron på dig själv. Du tror att du är dömd till ett fattigt liv, och den inställningen ärver dina barn.
foto: magnus aronson/ikon
*1 birr är cirka 0,37 kr.
foto: magnus aronson/ikon
Bränsle till självkänslan, jämställdheten och inkomsterna
Därför är självhjälpsgruppen lika mycket ett forum för kvinnorna att upptäcka sin egen kapacitet som en väg bort från matbrist och fattigdom. – Innan pratade vi inte med någon, inte ens med grannarna. Vi höll oss hemma, säger Zufan Tsegaye och Bizuneth Fentaw förklarar: – Vi stöttar varandra och ger varandra goda råd om hur vi ska få det bättre. Nu är vi som släktingar. getter startar vägen mot trygghet Många av kvinnorna i självhjälpsgrupperna får två getter eller får, så att de kan börja föda upp djur. När två killingar eller lamm har getts vidare till en annan kvinna är djuren avbetalda. Djuren ger kött och mjölk. Men mjölken såväl som djuren kan också säljas, vilket är en möjlighet för kvinnan att kunna få en egen inkomst. Det i sin tur gör att kvinnor behandlas med mer respekt och att beslut är något som en man och hustru tar tillsammans. Bråken har minskat, och samarbetet såväl mellan man och hustru, som mellan grannfamiljer ökar. Resultatet visar dessutom att fler barn går i skolan och att allt färre flickor omskärs. Och det går inte att ta miste på den stolthet som alla medlemmar i självhjälpsgrupperna numera känner. – Jag är en fattig kvinna som har fått en möjlighet. Det gör mig glad men också beslutsam att göra något, och jag är stark. Jag har sålt ägg och sparat pengar och köpt får. Nu har jag skickat min son till universitetet, säger Asenaku Fentaw.
Vi stöttar varandra och ger varandra goda råd om hur vi ska få det bättre. Nu är vi som släktningar.
11
12
foto: magnus aronson/ikon
Fattigdom är ett mentalt tillstånd. När du lever i fattigdom tror du inte på dig själv. Du kan inte se din egen förmåga utan tror att livet är dömt att alltid vara detsamma. Därför är också fattigdom en inställning som barn ärver från sina föräldrar. Moges Alemu, klimatexpert, Mekanese Yesuskyrkan, Tisabalima
Tre enkla sätt att sprida budskapet: •• Sätt upp affischer i kyrkan, församlingshemmet men också i affären eller på biblioteket.
•• Sprid insamlingskorten på caféer och i affärer.
•• Ha soppkök och berätta om hur hunger kan utrotas.
13
Det är dags att utrota hungern
– så samlar Hudiksvallsbygdens församling in foto: roger m persson
Lena Forslin, förtroendevald och sammankallande i internationella gruppen, Hudiksvallsbygdens församling, berättar:
”Det är alltid pirrigt innan en kampanj ska dra igång. Vi är tävlingsmänniskor och vill helst slå förra årets resultat.”
Ni lyckas väldigt väl med era insamlingar – varför? Det är svårt att säga, men vi har ganska god planering och bestämmer redan efter kampanjens slut vad som ska gälla för nästa år. Sedan tror jag att vi har ett högt driv i vår grupp och att vi ser varandras styrkor. Man gör det man kan – stort som litet är lika viktigt. Sedan har vi en underbar diakon som är vår kontakt mot arbetslaget. Det är viktigt så att våra idéer är förankrade på ett bra sätt och att det finns förtroende mellan oss. Och så försöker vi hitta på aktiviteter som underhåller och förenar nytta med nöje.
Vi arrangerar också en loppis där vi låter människor hyra bord för att sälja sina saker. Hyran för bordet går till insamlingen men det människor säljer behåller de själva. Vi säljer kaffe, våfflor och lotter. Eftersom människor själva ansvarar för sina saker, så blir det inte något jobb för oss med att frakta bort det som blir över.
foto: lena forslin
Hur lägger ni upp arbetet?
Syskonen Sidenvall, Aron 9 år och Rut 7 år, hjälpte farmor med att baka, sälja bröd och lotter på förra årets loppis.
Vi är runt 12 personer i vår grupp och har möten cirka fem gånger om året. Vi försöker arbeta för att alla hos oss ska vara medvetna om det internationella perspektivet. Det är lätt att det bara blir kampanjer vid jul och fasta, men vi är en världsvid kyrka varje dag. Några från gruppen brukar alltid vara med på uppstartsmötena så att man får med sig bra information om årets tema. Det är viktigt. Sedan jobbar man på. Det är alltid pirrigt innan en kampanj ska dra igång. Vi är tävlingsmänniskor och vill helst slå förra årets resultat.
foto: lotta thurfjell
Kan du ge några exempel på några aktiviteter?
Överblivna tändsticksaskar från julkampanjen har fått nytt utseende till fastekampanjen via scarp-book-teknik och är klara att säljas.
14
På palmsöndagen brukar vi ha en konsert som final på fastan med alla körer och en lokal artist. Inträdesavgiften går till det internationella arbetet. Förra året hade vi även en gospelkonsert som var väldigt trevlig. Vid alla evenemang informerar vi samt delar ut kampanjmaterial.
Vi har en modevisning i kyrkan där vi samarbetar med lokala butiker som ställer upp med vårens dammode och säljer biljetter i butikerna. Det är extra roligt att vi har fått med en vintagebutik och en butik som säljer second hand. Det passar så bra med kyrkans hållbarhetstänk. Samtidigt så säljer vi lotter och bjuder på en semla. Det finns 170 platser och förra året sålde vi slut på biljetterna samma dag. Det brukar vara en härlig stämning och vi har en konferencier som även är en duktig sångerska.
”Vi brukar skoja om att allt som är ätbart går att sälja.” Vi har brödförsäljning. Då bakar vi i gruppen och några bagerier brukar sponsra oss med bröd. Sedan säljer vi detta efter en gudstjänst. Vi brukar skoja om att allt som är ätbart går att sälja, och det stämmer. Det brukar ta slut snabbt – speciellt matbröd. Ett annat exempel är att vi har prästostförsäljning i mataffärerna. Då står en präst i varje affär och säljer prästost och delar ut material. En del av förtjänsten går sedan till det internationella arbetet.
Har du något bra tips? Vi har återanvänt tändsticksaskarna från julkampanjen. Först har vi bjudit in till en pysselkväll då vem som helst får komma och hjälpa oss att göra om askarna med hjälp av scrapbooking. Sedan har vi sålt askarna. Ett annat tips är att ordna en danskväll – vi hade det innan på Folkets hus. Ett jazzband spelade utan gage och inträdet gick till insamling. Det var väldigt trevligt, och jag hoppas att vi får igång det igen.
Agera för klimaträttvisa – Act now for climate justice!
Namninsamlingen kan gärna kombineras med Livsloppet, som är ett tips på gemensam aktivitet att arrangera i församlingen under våren. Under sommaren och hösten kommer klimatkampanjen att finnas på festivaler och andra arenor. Bland annat kommer det att gå en pilgrimskaravan för klimatet genom Norden, vilken sedan passerar Sveriges västkust på sin väg mot Paris.
Gör mer – agera för klimatet Skriv på uppropet på www.svenskakyrkan.se/agera Följ även #ACTforclimate på twitter och Facebook för att få all information om kampanjen.
Ålder
Se filmen Disruption på www.watchdisruption.com om klimatfrågans utveckling och kraften i en stark folkrörelse.
om Svens
information
inte ha Jag vill
Tack för
funger
din ins
#ACTforclimate
ar liv
ats!
ta h Betala din anm gs att iden oc arnas da älningsav mt dring e Svara påDet är för fra gifträn för minskad r fråg orna sva matfö att Livsl oppet. de Fyll i alla an ppa .kli Jag vill och att klimat- P2 1, stoifter ören. Då uppg kter. och läpp sig till öte, CO lämn uts dufe fin vatt är ef h medxid in dina atm paa ssa i en utlot enkaraff svar till ns oc koldio tning att an FN :s klim från kyrkaarrang-r ochakan het Orre på fors jlig nsk vinna enfö eller mö i fokus r der Sve fina vattengl attas mn! Tack as. na st uts arna stå r jag un .
sloppet:
LIVSLO Välkom
men till
PPET
2015
me dring ive samling ditt Delta r skr föriänlivs Därfö n namnin till : nsepet och kar du Uppsala karaffi höst. llialop 13 frå skic T-an frå 751 70 AC skrift kan,vin n en fin gor för Orr efo nunder kyr Alla som att utr nam nska rs! 800 milj Dindelta , Sve ota hu svarsfor har oner män ERAgit i muläAG nger mätta. r till arra: Livsloppet och niskor med fina Tusent mn ngören lämnat na prise als barn kan idag inte närings är med r. Du kan in Orrefors bris dör i en utlot sitt vinna en resurser t och för lite idag på gru äta sig tning informat eller vattengl fin vatt asen nd skulle ion www.sve om utlottnin ”Vatten för enkaraff från kunna mat . Trots att av räcka till livet”. Mer nskakyrk gen och jordens Tillsamm ress: drag an.s oss alla. ade/in ans ternation ningslista finns kan mat och vi ge fler elltarbet på människ e lär dig trygghet. Var or mer era med tillg om hur ång till .se/ag och fatt hunger, i Livsloppet ejl: igdom kyrkan e-m 2015 och klim påv venska SK1437
7
w.s n ww
inge
r om
Läs me
ninsaml
nam
Det går
atföränd ringar niskors liv.
erkar män
att utr ota hun
ger!
foto: magnus aronson/ikon
ationella arbete
att du Tack för
gören!
er.
ns intern
n från oss
till Svens
ll informatio
ge en gåva
kunna få aktue
Jag vill
du ska
För att
och lämn a till arran
frågor 75
Fyll i alla
SK143
Postadress
Telefon
E-post
Postnumm er
Förnamn
ka kyrka
Arrangera Livsloppet och samla in namn för klimaträttvisa - gör det till en del av fastan eller som en rolig sommaraktivitet! Material hittar du på sid 8!
därför klimatföbehöver 13 frå go rändri ngar oc r om hunger
Hunger h fattig , är dom sva 800 milj varken rätt vist elle oner män r r jämlikt mat alltf niskor . Ändå ör leve är en man ofta saknas i en verklighet . Ditt delt där när r Din anm ifestation för ings agande älnings alla män i Livslopp rik att utro avg et ta hunger ift är en vikt niskors rätt till ig gåva mat . n. i arbete t med
så här
vill utrot a hung
sparas
de uppg ifter som
Efternamn
du själv
lämnar så som
namn, adress,
etc.
ka kyrka
ns intern
ationella
arbete
Läs Ett Biskopsbrev om klimatet på www.svenskakyrkan.se/klimat
Adress
ett förändrat klimat påverkar allt liv på jorden. Men det slår olika. Förändringarna skapar en negativ påverkan på till exempel småskaliga jordbruk som ofta brukas av människor som redan lever i fattigdom och utsatthet. Svenska kyrkans medarbetare får ständigt vittnesskildringar om hur klimatförändringarna påverkar levnadsförhållanden och framför allt matproduktionen negativt. Klimat handlar i högsta grad om rättvisa och överlevnad. Därför kämpar Svenska kyrkans internationella arbete aktivt för att politiker och företag ska ta sitt ansvar för utvecklingen. Genom ACT-alliansen har vi ett brett nätverk av kompetenta medarbetare som driver frågan gentemot EU och FN. för ett globalt klimatavtal i Paris I Paris 2015 kommer FN:s årliga klimatmöte att äga rum. Det är ett viktigt tillfälle att skapa förutsättningar för att klara klimatets många utmaningar. Svenska kyrkan hoppas på ett nytt globalt avtal där världens länder åtar sig att minska utsläpp av växthusgaser och förbinder sig att fylla fonder för klimatbistånd. Nu har världen en chans att enas om ett avtal där de som bidragit till utsläppen tar ansvar och minskar utsläppen samtidigt som de stöttar utvecklingsländerna, de som drabbas hårdast av ett förändrat klimat. Den möjligheten måste tas! agera i församlingen - samla namnunderskrifter Församlingarna har en viktig roll i att berätta om klimatkampanjen ACT now for climate justice och samla namnunderskrifter. Särskilda talonger finns att beställa via fastekampanjen och underskrifterna skickas sedan till kyrkokansliet.
foto: magnus aronson/ikon
Klimatförändringarna handlar lika mycket om rättvisa och fördelning av jordens resurser som om miljön. Effekterna påverkar idag miljoner människor och drabbar ofta de mest utsatta hårdast. Hösten 2015 kommer världens nationer att samlas till ett nytt klimatmöte i Paris. Var med och påverka framtiden!
klimatbön klimatbön Gud, Gud, du du har har gett gett oss oss uppdraget uppdraget att att bruka bruka och och förvalta förvalta din din skapelse. skapelse. Tack för att våra liv är delar av din skapelses storhet. Hjälp Tack för att våra liv är delar av din skapelses storhet. Hjälp oss oss att att med ansvar dela dina gåvor. med ansvar dela dina gåvor. Genom Genom Jesus Jesus Kristus Kristus har har din din nåd nåd och och närhet närhet blivit blivit synlig. synlig. Öppna våra öron så att vi hör ropen från dem som drabbas av Öppna våra öron så att vi hör ropen från dem somklimatförändringarna. drabbas av Väck oss till solidaritetVäck med oss kommande generationer. klimatförändringarna. till solidaritet med kommande generationer. Du sänder din Ande och skapar liv. Du gör jorden ständigt ny. Inspirera oss sänder att varadin goda exempel. Befria girighetständigt och kortsiktighet. Du Ande och skapar liv.oss Du från gör jorden ny. Hjälp oss oss att ta de människor och deoss möjligheter som du sänder Inspirera attvara varapå goda exempel. Befria från girighet i vårkortsiktighet. väg för livets Hjälp skull. oss att ta vara på de människor och de och möjligheter som du sänder i vår väg för livets skull. Antje Jackelén ärkebiskop och Amen Amen
Anders Wejryd ärkebiskop emeritus Antje Jackelén ärkebiskop och Anders Wejryd ärkebiskop emeritus
15
foto: magnus aronson/ikon
röster från etiopien:
Därför har varje insamlad krona betydelse
Moges Temene, 43 år, programchef Mekane Yesuskyrkan, Tisabalima
Bizunsh Fentaw, 53 år
Det är så många människor som befinner sig på gränsen mellan liv och död, utan att kunna ta sig själva ur en hopplös situation. Varje dag tackar vi nej till människor som ber om att få komma med i projektet, samtidigt som vi vet att en del av dem kommer att gå under. Men vi ber, arbetar vidare och förlorar inte hoppet.
När det var som svårast brukade jag knyta min sjal hårt i midjan för att inte känna hungern. Och det gjorde mig så arg. Jag vill klara mig själv. Jag var oerhört glad när jag fick vara med i projektet och helt inställd på att jag skulle ändra mitt liv. Idag har jag gjort det.
Medina, 10 år
Teshome Alemu, 72 år Jag berättar för de unga att de måste arbeta hårt så att de inte hamnar i samma situation som vi hade under den svåra torkan 1984. Vi sålde allt för att försöka överleva, och det hjälpte inte. En av mina söner dog under den perioden. Jag vill ge det jag kan, så att vi delar med oss till dem som behöver hjälp. Vi måste hjälpas åt.
Jag går i tredje klass. Mitt favoritämne är matte, och jag vill gärna bli läkare när jag blir stor. När jag inte är i skolan hjälper jag min mamma eller leker med mina vänner. Jag äter tre gånger om dagen, oftast injera och churro. Kött äter vi bara till fest. Ibland finns det frukt och jag gillar mango bäst.
Du behövs! Gör så här:
1
Läs om fastekampanjen i den här tidningen och på www.svenskakyrkan.se/internationelltarbete
2
Sälj receptkort, håll en basar eller skapa en utställning om hunger! Under fastan finns alla möjligheter att kämpa för att utrota hunger. Fundera på vad du och din församling kan göra och på sid 8-9 finns tips och produkter ni kan använda i arbetet.
3
Beställ material via bifogad beställningssedel eller via www.svenskakyrkan.se/internationelltarbete
SKSK14274
lycka till!
Har du frågor – behöver du inspiration? Ring Givarservice på telefon 018-16 96 00. Mejla info@svenskakyrkan.se. 16
Gå med i Facebookgruppen Svenska kyrkans jul- och fastekampanj. Mer material finns på svenskakyrkan.se/internationelltarbete