- en pilgrimsvandring
Pilgrimsvandring Denna pilgrimsvandring uruppfördes mellan Lena kyrka och Tensta kyrka den 14 augusti 2015 i samband med Svenska kyrkan i utlandets konferens ”Mötesplats 2015”. Texter i vandringen är utformade utifrån Svenska kyrkans värdegrund Tro, Öppenhet och Hopp och är skriven av Rolf Larsson, präst och pilgrimsledare. Vandringen kan göras under en kortare eller längre sträcka. Vandringen som presenteras nedan är uppdelad i en intro duktion, tre stationer och en slutstation som kan hållas i en kyrka eller ett andaktsrum.
Introduktion I Gamla Testamentet berättas om pilgrinsvandringar. Man begav sig till Jerusalem, den heliga staden, till templet. ”Jag lyfter mina ögon upp till bergen…” Till Sions berg, tempelberget. Tidigt i den kristna kyrkan började man färdas till heliga platser, främst till Jesu födelsegrotta i Betlehem och hans grav i Jerusalem. Under medeltiden började man också vandra till helgonens gravar. Den heliga Birgitta for till Santiago, till St Olofs Nidaros, till Petrusgraven i Rom, till Franciskus grav i Assisi, och till Jerusalem och Betlehem. På medeltiden lovades man också avlat, en förkortad och mindre plågsam tid i skärselden efter döden, om man pilgrimsvandrade och uppfyllde vissa andliga krav. I våra dagar har pilgrimsvandrandet fått en nyfödelse i alla kyrkor, sedan 1960-talet. Det var många faktorer som samverkade till det: den ekologiska rörelsen, intresset för meditation, naturmystik – och även hälsoaspekter bidrog. Pilgrimsvandringen blev också en protest mot överflödssamhället och stressen. Här och var har man upprättat pilgrimsleder, eller röjt de gamla lederna. Men det moderna pilgrimsvandrandet är inte först och främst fixerat till olika heliga platser. Det är vägen, som är mödan värd. Det viktiga är att finna ett sätt att leva enkelt, nära naturen, nära Gud. Lämna jäkt och tidsscheman och röja plats i sin tillvaro för det andliga, det djupa, det väsentligaste. Finna glädjen i det enkla, i stillheten, gemenskapen i gruppen och få tid för bön, gudstjänst, gudsnärhet. O Gud, välsigna vår vandring i dag. I Jesu namn.
3
Station 1
Tro Växelläsning Ledare: Visa oss Herre din väg Alla: och gör oss villiga att vandra den. L: När jag ser din himmel, som dina fingrar har format, / och månen och stjärnorna du fäste där. A: Vad är då en människa att du tänker på henne / och en dödlig att du tar dig an honom. L: Du gjorde honom nästan till en gud, / med ära och härlighet krönte du honom. A: Du lät honom härska över dina händers verk, / allt lade du under hans fötter. L: Herre, vår härskare, / väldigt är ditt namn över hela jorden. L, A: Visa oss Herre din väg, och gör oss villiga att vandra den.
Meditation ”Tron är som en fågel, som sjunger medan natten ännu är mörk.” Så är det verkligen: Vänd mot öster sjunger fågeln, strax innan morgonrodnaden färgar himlen. Tron sjunger i mörkret, ofta i sjukdomens, tvivlets, sorgens mörker. Tron sjunger i förtröstan på att ljuset kommer och att ljuset besegrar mörkret. Kristen tro hör ihop med Jesus, som sade: Jag är världens ljus. Tron på Kristus är en gåva, som ges åt oss, när vi öppnar hjärtat mot Gud. Vi är skapade för att leva i tro, leva med Gud, här i världen– i allt vad vi är och gör- och sedan när vi gått ur tiden. Tro är inte att se – inte nu, inte här. Tro är att förtrösta på Gud, som vandrar med oss, ”osedd vid vår sida” som Kristus, Herren och Herden. ”Tron är som en fågel, som sjunger medan natten ännu är mörk.” – Vi bär den bilden och de orden med oss när vi vandrar vidare.
5
Station 2
Öppenhet Växelläsning Ledare: Visa oss Herre din väg. Alla: Och gör oss villiga att vandra den. L: Lova Herren min själ, / hela mitt jag vill prisa hans heliga namn! A: Lova Herren min själ, / minns allt det goda han gör. L: Han fyller mitt liv med allt gott/ och jag blir ung på nytt som en örn. A: Evigt varar Herrens nåd, / mot dem som fruktar honom. L: Så långt som öster är från väster, / så långt från oss förvisar han vår synd. A: Hans trofasthet når till kommande släkten, / när man håller hans förbund. L, A: Visa oss Herre din väg, och gör oss villiga att vandra den.
Meditation I Linköpings domkyrka finns en altarbild, Kristus öppnar famnen mot oss. Den bilden känner de allra flesta till. Vi har sett bilder av Jesus, ofta i gips, ofta avbildningar av Thorvaldsens kända Jesus. Från början var den faktiskt tänkt som en sträng Jesus med lyftade armar. Men på morgonen, när konstverket skulle visas för första gången sägs det, att under natten hade armarna sjunkit ner av sin tyngd och format en öppen famn. Konstnären blev först förtvivlad. Men sedan tog han det som skett som en slags uppenbarelse. Så skulle det ju vara! Thorvaldsens Jesus står med öppen famn mot oss, som en bild av kyrkan och tron. Men på bilden i Linköpings domkyrka händer något med den öppna famnens Jesus. Man kan se att han kommer emot oss. Inte bara står där och väntar. Han söker upp oss, kommer till oss med sin öppna famn. När vi inte själva orkar eller kan komma, då kommer han. En Kristus i diakoni, en öppen och uppsökande kyrka. En kärlek som öppnar famnen och som söker upp. Det är en bild av den öppenhet, som aldrig tvingar sig på, men som inbjuder och som längtar efter oss och vill ta oss in i Guds stora famn, som är hans kyrka – både hemma och utomlands. Låt oss försöka se bilden framför oss av den Jesus som kommer emot oss med öppen famn. Den bilden bär vi med oss nu under den fortsatta vandringen.
7
Station 3
Hopp Växelläsning Ledare: Visa oss Herre din väg, Alla: och gör oss villiga att vandra den. L: L juvlig är din boning, Herre Sebaot! / Jag förtärdes av längtan till Herrens förgårdar. A: Nu jublar min själ och min kropp / mot den levande Guden. L: Sparven har funnit ett rede / och svalan ett bo för sina ungar: A: dina altaren, Herre Sebaot, / min konung och min Gud. L: Lyckliga de som bor i ditt hus / och alltid kan sjunga ditt lov. A: Lyckliga de som har sin styrka i dig, / de som gärna drar upp till templet L: När de går genom Bakaträdens dal, blir den en flödande källa, / höstregnet fyller den med välsignelse. A: De går genom port efter port, / tills de möter Gud på Sion. A, L: Visa oss Herre din väg, / och gör oss villiga att vandra den.
Meditation Vi närmar oss målet för vår vandring. Så är det också att vara kristen. Vi vet att livet här nere är något preliminärt. När vårt liv slutar, så är det inte att ”gå bort”, utan att ”hitta hem.” Det hoppet bor djupt inom oss. Snart är vi ”äntligen hemma.” Men hoppet hjälper oss också under vårt dagliga liv att våga se framåt. I kyrkan tänker vi ju ofta bakåt, vi håller oss till det som står i Bibeln, det som skedde en gång på Golgata och när Jesus uppstod. Vi gläder oss också åt att Gud finns nu, att Kristus vandrar med oss. Det kristna hoppet påminner oss om att Kristus också finns framför oss, väntar på oss – i människor vi möter, i nya situationer som vi hamnar i – också i det som är svårt och jobbigt. Kristus är alltid före oss, i framtiden. Därför ger vi inte upp hoppet, hoppet om en morgondag tillsammans med Kristus i det nya och okända,
9
som väntar oss. ”Driv oss ut att bygga broar, mot en okänd morgondag”, står det i en psalm. ”Driv oss ut att bygga broar mot en okänd morgondag”– de orden låter vi sjunga inom oss, när vi nu närmar oss målet för vår vandring, där en öppen kyrka och en levande Kristus väntar oss.
10
Bild
Vid slutstation ”O, led mig med enkla och trygga ord, var dag i ditt rike in. ”En öppen kyrka och en levande Kristus möter oss här, oss, småtrötta vandrare. Kyrkklockornas sång, som ringer in helgsmål, som ringer till gudstjänst, som följer oss en sista gång till graven. Mer än ord berättar klockornas klang om ett osynligt rike, dit vi är på väg. Och som vi redan nu lever i, tillsammans med hela kyrkan på jorden, med alla helgon och martyrer, med alla som gått före oss och med Kristus som vår konung och herre. ”O led mig med enkla och trygga ord, var dag i ditt rike in…” Du, o Gud leder oss och bär oss in i ditt rike av nåd. Tack Fader, Son och Helig ande. Amen.
foto: alex & martin/ikon. grafisk form: ineko 2015
svenska kyrkan postadress: 751 70 Uppsala telefon: 018-16 96 00 e-post: info@svenskakyrkan.se www.svenskakyrkan.se www.svenskakyrkan.se/iutlandet