VI. Avslutning Ett återkommande tema i detta brev är att diakonins uttrycksformer beror på samtidens och sammanhangets behov. Det innebär ett kunskapsbehov och ett krav på en kontinuerlig verksamhetsutveckling inom kyrkans diakoni. Avslutningsvis vill vi därför understryka att Svenska kyrkan ständigt behöver utveckla kompetens, verksamhetsformer och kvalitet i sitt diakonala arbete. I Svenska kyrkans medlemsundersökningar värderas de diakonala verksamheterna genomgående mycket högt. Uppenbarligen finns det ett förtroende för att kyrkans namn borgar för kvalitet. Det är viktigt att kyrkans diakoni motsvarar ett sådant förtroende. Den goda viljan behövs alltid men är inte alltid tillräcklig för ett krävande diakonalt arbete. Tydliga ramar och rutiner är liksom en öppen utvärderings- och förbättringsprocess sådant som naturligt behöver vara inbyggt i olika former av diakonal verksamhet. För kyrkans diakoni i hela dess bredd är insikten om diakoni som ett kunskaps- och kompetensområde avgörande. Utbildningen av diakoner har därför stor betydelse. Det är också viktigt att på sikt bygga upp en möjlig fortsatt utbildningsväg för diakonerna inom diakoni och diakonivetenskap efter grundutbildningen. I flera av våra grannländer finns denna möjlighet och en sådan utveckling borde också kunna komma till stånd hos 70