Insamlingskatalog 2019

insamlingskatalog 2015

var med i arbetet för en bättre värld

INSAMLINGSKATALOG 2019

3

mänskliga rättigheter

foto: josefin casteryd/ikon

foto: eva almqvist/ikon

34

tro och lärande

44

hållbar försörjning

18

rätten till hälsa

Innehåll Förord ������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������ 2

hållbar försörjning ����������������������������������������������������������������������������20

Så arbetar vi tillsammans för en bättre värld ��������������������4

Etiopien P20 Fantastisk förändring i avlägsna byar �������������������������������������������������������������������������������������������������������22

Era gåvor gör skillnad ����������������������������������������������������������������������������������� 6 Församlingarna är basen i det internationella arbetet ������������������������������������������������������������������ 8

Etiopien P122 Rädda skogen för livets skull ������������������� 24 Sydsudan P173 Kris i världens yngsta nation ���������������� 26

Din gåva når fram �������������������������������������������������������������������������������������������10

Burma P186 Jämställdhet och försörjning ����������������������� 28

Våra insamlingsprojekt/karta ������������������������������������������������������������12

Etiopien P192 Nytt liv för unga kvinnor �����������������������������30

tro och lärande ����������������������������������������������������������������������������������������� 14 Ung i den världsvida kyrkan P179 Utbytesprogram för unga �������������������������������������������������������������������� 16 Pakistan P215 Gemensam kraft för fred och frihet ����������������������������������������� 18 Filippinerna P260 En kyrka av och för de fattiga ���������������������������������������������������������� 19

foto: gunilla hallonsten/ikon

foto: magnus aronson/ikon

12

foto: paul jeffrey/act/ikon

foto: m.m. morsi/act/ikon foto: paul jeffrey/ikon

54

katastrofinsatser

mänskliga rättigheter ......................................................................32

rätten till hälsa.......................................................................................48

Tanzania P89 Det börjar med en ko ��������������������������������������� 34

Palestina P30 Stöd livsviktig vård för palestinier..................................................................................................... 50

Centralamerika P27 Jämlika samhällen leder till hållbar utveckling ������������������������������������������������������������������ 36 P265 Sydafrika Sätt press på gruvindustrin i Sydafrika!............................................................................................................. 38 Egypten P45 Byutveckling och skolgång för flickor................................................................................................................ 40 Centralamerika P124 Utbildning som förebygger övergrepp på barn........................................................ 41 Colombia P90 Kamp för överlevnad och rättigheter.................................................................................................. 42 Filippinerna P135 Barn ska slippa bo på gatan............44 Indien P245 Förhindra våld mot kvinnor i Indien......46

Mentormammor P144 Ge mammor och barn en chans......................................................................................... 52 Tanzania P190 Stöd varje flickas rätt till sin egen kropp ...................................................................................................54 katastrofinsatser....................................................................................56 Läs mer...................................................................................................................... 61

insamlingskatalog 2019

Göra skillnad Vad är det egentligen som gör skillnad för människor som lever i stor utsatthet?

Hur går det till när människor tar sig ur fattigdom och förtryck och förändrar samhällen till det bättre?

Och hur hittar de kraften när ingen förändring kommer eller syns vid hori­ sonten? Sådana stora frågor kan tyckas abstrakta och filosofiska på avstånd, men kommer helt nära när man gör besök hos någon av alla våra samarbets­partner runt om i världen.

en bok om att utveckling handlar om att vidga människors frihet att kunna göra självständiga livsval. Kultur, normer och traditioner skapar ofta en trygg ram omkring våra liv, men kan också bli till tvångströjor som låser oss och inskrän­ ker vår frihet.

Erfarenhet­ erna från våra ­samarbetspartner är att friheter kan vidgas och mänskliga rättigheter uppfyllas när människor organiserar sig tillsammans med andra för att förändra orättvisor.

Inte sällan handlar det om att för­ ändra traditionella synsätt och tros­ föreställningar, som ibland ligger till grund för dessa orättvisor.

”Det handlar om en lång enveten kamp för liv och mänsklig värdighet.”

självständiga livsval Amartya Sen, indisk ekonom och nobel­ pristagare, skrev för ett tiotal år sedan 2

foto: magnus aronson/ikon

insamlingskatalog 2019

teologisk tolkning och reflektion nödvändiga byggstenar Hur man läser och tolkar bibeln i den lokala församlingen kan exempel­ vis spela stor roll för vilken frihet och plats som kvinnor och flickor får både i församlingen och i samhället. Där­ för kommer vi i det ­internationella arbetet att alltid betona vikten av teologisk tolkning och reflektion. De är nödvändiga byggstenar för en sam­ hällsutveckling som skapar en större frihet för människor. Det kan ni läsa mer om under temat Tro och lärande på sidan 15 i den här katalogen.

människor att förstå vilka vi är, vad vi gör och vad vi står för. Vi är en del av en global rörelse av kyrkor och ekume­ niska utvecklingsorganisationer och tillsammans med människor som lever under svåra omständigheter fortsätter vi att göra skillnad. Det handlar om en lång enveten kamp för liv och m ­ änsklig värdighet. Alla våra partner kan upp­ visa ett uthålligt och inspirerande arbete för människors upprättelse och frihet.

Men de behöver vårt stöd. Tillsam­ mans kan vi verkligen göra skillnad!

vilka vi är Tillsammans kan vi möta de utmaningar som vår värld möter idag. Under våren 2019 byter vi namn till Act Svenska kyrkan, ett namn som gör det lättare för

Erik Lysén Svenska kyrkans internationella arbete Uppsala i oktober 2018 3

insamlingskatalog 2019

h var med oc iv! förändra l

Så arbetar vi tillsammans för en bättre värld samverkan ger störst effekt Vårt samarbete med systerkyrkor över hela världen ligger till grund för allt vi gör.

För att vårt stöd ska få störst effekt och ge hållbara förändringar, samarbe­ tar vi med, och ger vårt stöd genom, partnerkyrkor och organisationer som finns på plats och känner till de lokala förutsättningarna. Vi är medlemmar i ACT-alliansen, ett globalt samarbete mellan kyrkor och kyrkorelaterade orga­ nisationer för katastrofinsatser, utveck­ ling och påverkan. ACT, som står för Action by Churches Together, har lokal närvaro i över 100 länder och genom det s­ amarbetet kan vi snabbt bidra med ­humanitärt stöd i olika krissituationer.

Läs mer om en av världens största ­internationella bistånds­aktörer på: www.svenskakyrkan.se/act.

långsiktigt arbete är nyckeln Tillsammans med våra partner – både 4

kyrkor och organisationer – vill Svenska kyrkan utrota fattigdom och orätt­ visor. Det vill vi göra genom att stärka människor och deras kamp för mat, för­ sörjning, trygghet, utbildning och hälsa.

rättighetsbaserat arbetssätt Svenska kyrkan vill att de samhällen som vi alla lever i ska vara rättvisa, fredliga och demokratiska. Människor ska själva ha möjlighet att försvara och hävda sina rättigheter och sin värdighet. Därför arbetar vi för att människor ska organisera sig, utbil­ das, skapa nätverk och se till att även de mest utsatta har kunskap om sina rättigheter och hur de kan utkräva dem.

när det oväntade inträffar Svenska kyrkan arbetar alltid lång­siktigt. Även när det oväntade sker, så som natur­ katastrofer eller väpnade konflikter som tvingar människor på flykt. Då måste vi i första hand finnas där för att rädda liv,

foto: paul jeffrey /act/ ikon

insamlingskatalog 2019

Två små pojkar har precis korsat gränsen från Myanmar till Burma och väntar tillsammans med sina föräldrar på att registreras i Kutupalongs flyktingläger nära Coxs Bazar, Bangladesh. Här finns vi, genom ACT-alliansen, på plats och ger humanitärt stöd till hundratusentals Rohingyas som tvingats fly våldet i Myanmar. Bakom varje nummer finns ett människoöde. Någon som tvingats bryta upp och lämna allt i hopp om ett liv bortom krig, våld och fattigdom.

lindra nöd och u ­ pprätthålla mänsklig värdighet. Men också ­under katastrofer har vi ett långsiktigt perspek­tiv med oss.

Genom att människorna som drabbats får vara delaktiga både i planeringen och genomförandet av katastrofinsatserna stärks de, och det lokala ägarskapet blir starkt. Genom att samtidigt arbeta med katastrof­före­byggande insatser så som evakuerings­planer, risbanker eller jord­ bävningssäkra hus kan de som drabbats klara sig bättre vid nästa katastrof.

förändra förutsättningarna i världen En självklar del i arbetet för en bättre värld är att försöka förändra de för­ utsättningar som ofta sätter käppar i hjulet för utveckling. Därför arbetar vi med att påverka politiker och andra makthavare i Sverige, EU och FN för att få till en långsiktigt hållbar förändring för en rättvis, fredlig och hållbar värld.

Genom att verka genom och tillsammans med våra partner i ACT-alliansen finns vi på plats redan innan katastrofen inträffar – och vi stannar kvar efteråt.

5

insamlingskatalog 2019

Era gåvor gör skillnad fem teman hjälper dig att hitta rätt I den här katalogen kan du läsa om Svenska kyrkans insamlingsprojekt utifrån fem teman: Tro och lärande, Hållbar försörjning, Mänskliga rättigheter, Rätten till hälsa och Katastrof.

Varje tema består av flera ­projekt från olika delar av världen. De här projekten är exempel från ­verksamheten och ­representerar hur vi ­arbetar med ­viktiga ­utvecklings- och rättvisefrågor.

ge en gåva som används där den bäst behövs För att gåvorna ska göra störst skillnad och för att hålla administrationskost­ naderna så låga som möjligt önskar vi att ni låter era gåvor gå till hela verksam­ heten. På så sätt kan de användas där de bäst behövs.

6

Brinner ni i församlingen för ett särskilt ändamål kan ni öronmärka era gåvor till något av de tematiska områden som finns i katalogen. Då stödjer ni alla projekt under det temat. Det går att öronmärka till ett enskilt insamlings­ projekt, men använd helst projekten som exempel på vårt arbete och uppmuntra till att ge till helheten.

alla gåvor från församlingar och stift betalas in i kollektoch betalsystemet • För att öronmärka en gåva till ett tema, välj temats namn i öronmärkningsfältet i KoB. • För att öronmärka en gåva till ett projekt, välj projektets öronmärknings­­kod (P+nummer) i öronmärknings­fältet i KoB.

Senaste informationen om aktuella projekt finns på svenskakyrkan.se/insamlingsprojekt

foto: magnus aronson/ikon

insamlingskatalog 2019

Frågor om gåvor Från vänster: Daniel Söderberg, Maria Wiborgh, Josefin Casteryd.

Kontakta Givarservice när du har frågor om givande eller behöver inspiration för insamlingsarbetet.

Telefon: 018-16 96 00 E-post: givarservice@svenskakyrkan.se

om ett insamlingsprojekt blir fullt Om ett projekt når sitt insamlingsmål innan året är slut används överskottet under kommande verksamhetsår eller till ett annat projekt inom samma tema.

Besök våra olika projekt på: svenskakyrkan.se/insamlingsprojekt eller kontakta Givarservice på telefon 018-16 96 00 eller givarservice@svenskakyrkan.se.

gåvor från församlingar och internationella grupper I Kollekt- och betalsystemet, KoB, finns alla aktuella insamlingsprojekt listade.

Där sätter ni in era gåvor och väljer om gåvan ska gå till helheten och användas där den bäst behövs eller öronmärkas till ett tema eller insamlingsprojekt.

• Logga in i Kollekt- och betal­ systemet via intranätet.

• Gå in på fliken ”IT-system”.

swish, sms och kob?

Glöm inte att informera kyrkobesökare och församlingsbor om möjligheten att skänka en gåva via SMS eller Swish för den som saknar kontanter.

• SMS:a HOPP till 72905 och skänk 50 kr.

• Swisha till 9001223 och ge valfritt belopp.

• Övriga gåvor betalas via Kollekt- och betalsystemet, KoB. Vid frågor om KoB, kontakta Kanslistöd på 018-16 97 00 eller kanslistod@svenskakyrkan.se.

7

insamlingskatalog 2019

Utan det lokala engagemanget hemma i Sverige skulle det viktiga arbetet som pågår ute i världen inte kunna fortsätta.

Församlingarna är basen i det internationella arbetet kollekt – ett viktigt sätt att stödja vårt arbete Vid 13 tillfällen per år är det rikskollekt men utöver dem kan församlingarna själva besluta om att församlingskollek­ ter, vid exempelvis gudstjänster, konserter och evenemang, tas upp för det internationella arbetet. I en del församlingar finns principbeslut om att församlingskollekter i första hand ska tas upp till vårt internationella arbete för att tydligt signalera att vi är en del av den världsvida kyrkan. Bjud in våra kyrkobesökare att vara med i kampen för varje människas rätt till ett värdigt liv - besluta om kollekt till vårt gemensamma internationella arbete!

anslag – 1 % är målet Årliga anslag från stift, pastorat och församlingar ger oss bättre förutsätt­ ningar att arbeta långsiktigt med våra partner runtom i värden. Det innebär en stadig och säker inkomst som under­ lättar planeringen. Svenska kyrkan har tydligt drivit frågan om 1 % – målet i Sveriges biståndsbudget och på samma 8

sätt bör målet om att avsätta 1 % av vår kyrkas budget till internationellt bistånd vara ett mål! För att besluta om anslag behöver de förtroendevalda bra besluts­ underlag. Använd gärna den här kata­ logen och information på vår hemsida och intranät för att hitta inspiration.

TIPS!

Visa en kort ­informationsfilm om vårt internationella arbete för de förtroende­ valda, eller låt dem ta del av en in­spi­ra­tions­föreläsning inför varje budget­arbete. Hör gärna av er till Givarservice så hjälper de till med underlag och att boka in en föreläsare.

värva månadsgivare Beställ gärna och dela ut Månadsgivar­ foldern. Regelbundna gåvor ­underlättar planeringen av långsiktigt stöd, om­ kostnaderna blir lägre och det är ett enkelt sätt att ge. Givaren får en rockslagsnål i form av en ängel som kan bäras för att visa solidaritet med medmänniskor över hela världen. www.webbshop.svenskakyrkan.se

insamlingskatalog 2019

foto: josefin casteryd

Exempel från Åkerbo församling Hela 59 församlingar och pastorat har under första halvan av 2018 gett anslag till Svenska kyrkans ­internationella arbete. En av dessa församlingar är Åkerbo församling i Linköpings stift. Göran Karlsson – samordnare i internationella gruppen i Åkerbo – är en stark förespråkare för anslag.

varför bestämde sig kyrkorådet i församlingen för att ge anslag?

Främst av solidaritetsskäl! Och också för att vi vet att många människor är medlemmar i Svenska kyrkan på grund av det internationella arbetet.

hur kom beslutet till?

Jag var på en samordnarutbildning i Uppsala hösten 2017, där det berät­ tades om anslag. Argumenten för en församling att bidra även på det här sättet var starka. Vi i internationella gruppen pratade med kyrkoherden, som var positiv, och skickade sedan in en skrivelse om anslag till kyrko­rådet.

Kyrkorådet fattade i november ett enhälligt beslut om anslag i september.

ger ni 1 % i anslag?

Vi har börjat med 0,5 % för 2018 och har ambitionen att öka procentande­ len stegvis. För vår församling, med cirka 10 000 medlemmar, innebär 0,5 % av budgeterad kyrkoavgift för 2018 ett bidrag på 152 796 kronor.

Göran Karlsson pratar om anslag på Insamlardagen i Missionskyrkan i Uppsala i september 2018.

vad vill du säga till dem som funderar på att skicka in en skrivelse om anslag till sitt kyrkoråd?

Att ge anslag är ett jättebra sätt att visa att församlingen tycker att Svenska kyr­ kans internationella arbete är viktigt!

Förutom att bidra genom kollekter och insamlingsaktiviteter, är anslag ett bra sätt att praktiskt visa solidaritet med medmänniskor som lever i utsatta situ­ ationer. I många församlingar kan be­ slutsvägarna vara både raka och enkla.

Vill ni ha flera tips om anslag?

Gå in på internwww.svenskakyrkan.se/ internationelltarbete/anslag 9

insamlingskatalog 2019

Din gåva når fram god kontroll på insamlade gåvor Vi bygger långsiktiga relationer med våra lokala partner vilket är en stor fördel när det gäller kontrollen av insamlade medel. Vi har ett nära sam­ arbete utan många mellanhänder med fasta kontroller hela vägen. Risker för korruption ska tas på allvar, men genom våra nära samarbeten, kontroller och certifierade rutiner minskar risken för att pengar hamnar i fel händer.

Vi har 90-konto och kontrolleras därmed av Svensk Insamlingskontroll.

Svenska kyrkan är också medlem i insamlingsorganisationernas egen branschorganisation FRII och följer FRII:s kvalitetskod för god insam­ lingsetik. Det ger dig garanti för att pengarna används på ett effektivt och ansvarsfullt sätt, med låga kostnader för insamling och administration.

Mer information hittar du på webben: svenskakyrkan.se/­i nternationelltarbete/ sa-hanteras-din-gava 10

Så här fördelar vi kostnaderna: Av alla medel går 85 % till verksamheten.

15 % går till administration och insamling.

85 %

15 %

85 % Verksamhet 15 % I nsamling och administration

foto: paul jeffrey/act/ikon

insamlingskatalog 2019

En pojke flyger drake i Jamtoli flyktingläger nära Coxs Bazar, Bangladesh, där medlemmar av ACT-alliansen ger humanitärt stöd till flyktingar.

använd berättel­serna från ­k atalogen och webben!

Tillsammans med ACT och andra sam­ arbetspartner bidrar Svenska ­kyrkan till ett fan­tas­tiskt arbete för människors rätt till ett värdigt liv och för en hållbar utveckling i världen. Använd berättel­ serna från katalogen och webben när du vill berätta för andra om det arbete du är en del av och som leder till positiv förändring för många människor.

använd berättelserna för att: • I nspirera i församlingen till kollekter och anslag.

• Engagera kyrkoråd, körer, konfirman­ der och andra grupper i församlingen till att samla in pengar och göra en insats för andra människor i världen.

• Dela kunskap om hur Svenska kyrkan arbetar internationellt och vilka metoder vi stödjer

Material på intranätet

På Svenska kyrkans internationella arbetes intranät hittar du m ­ aterial som affischer, kollekt­cirkulär, l­ änkar till bloggtexter med mera för några av insamlingsprojekten. Du hittar ­sidan under ”Stöd för insamling”.

Återkoppling på bloggen På Svenska kyrkans internationella bloggportal kan du ta del av nyheter och ­berättelser från projekten, www.blogg.svenskakyrkan.se/ internationelltarbete.

11

insamlingskatalog 2019

Här finns vi!

Svenska kyrkan arbetar i ett 50-tal länder i cirka 300 projekt inom katastrof­ insatser, långsiktigt utvecklingsarbete och globalt påverkansarbete. Vi arbetar nära våra lokala partner – systerkyrkor och olika organisationer. Insamlings­ projekten är exempel på var vi finns och hur vi arbetar. På webben hittar du den senaste information om våra insamlingsprojekt. Här kan du ta del av bilder, filmer och personliga berättelser från världens alla hörn och hålla dig uppdaterad om aktuella katastrofer och långsiktiga insamlingsprojekt.

foto: katarina inkinen/ikon

Tema: Mänskliga rättigheter

Jämlika samhällen leder till hållbar försörjning I Centralamerika arbetar vi tillsammans med partner för att hjälpa människor att ta kontrollen över sina egna liv. Arbetet sker utifrån ett brett perspektiv som inkluderar kvinnor, män, ung­domar och barn. Fokus ligger på jämställdhetsfrågor och att erbjuda människor verktyg för att ta plats och påverka i samhället. Inte minst kvinnor. Varje år mördas hundratals flickor i Guate­mala i Centralamerika. Oftast av makar, exmakar eller pojkvänner.

En viktig faktor för att motverka våldet är att fokusera på män och pojkar.

12

Senaste informationen om vilka insamlingsprojekt som är aktuella hittar ni på svenskakyrkan.se/insamlingsprojekt. Håll utkik efter förändringar under 2019.

insamlingskatalog 2019

Människor på flykt i Irak Sedan Mosul befriades har människor i snabb takt återvänt till sin sönderbombade stad och sina raserade hus. Infrastrukturen är till stora delar helt utslagen. Det är brist på elektricitet och dricksvatten. Avloppssystemen är sönderbombade och sophanteringen utslagen. Värst är det i de västra delarna av staden som befriades sist och här är behoven av vatten, avloppssystem, sophantering och återuppbyggnad enorma. Genom att ge en gåva till temat katastrof kan vi se till att pengarna används där de bäst behövs.

Tema: Rätten till hälsa foto: martina croner

foto: seivan m. salim/ikon

TEMA: KATASTROFINSATSER

Stöd arbetet mot könsstympning!

Kvinnlig könsstympning är en gammal och djupt rotad tradition i vissa delar av Tanzania. Det brutala övergreppet är förbjudet i lag, ändå könsstympas fort­ farande uppemot 60 procent av alla flickor i vissa områden. Men det finns hopp. Tillsammans med lutherska kyrkan driver vi kampen mot könsstympning i distrikten Serengeti, Rorya och Singida.

Lärare, byledare, föräldrar och barn börjar allt mer att ifrågasätta övergreppen och vi ser att en förändring är möjlig.

13

insamlingskatalog 2019

V채lj tema: m채rk g책van

tro och l채rande

14

tro och lärande

tro och lärande Svenska kyrkan ingår i en gemenskap med kyrkor världen över och vi hålls samman av bibelläsning, gudstjänstfirande och förbön, men också av att samarbeta i det internationella utvecklingsarbete du kan läsa mer om i den här katalogen. Kapacitetsstärkning av kyrkor är i många fall en förutsättning för att uppnå hållbar förändring.

Tillsammans med andra kyrkor vill vi stödja och utmana varandra i att utveckla vår tro, bibeltolkning, teologi och verksamhet. Det är avgörande för att vi ska kunna möta en värld i förändring och mångfald, och för att vi tillsammans ska kunna arbeta för en bättre värld. Som kyrka behöver vi vara relevanta i vår egen samtid.

Att dela erfarenheter, inte minst genom ungdomsutbyten, är viktigt för hela kyrkans utveckling.

mot våld och för dialog Svenska kyrkan ser religionen som en viktig förändringskraft som kan ha stor och positiv betydelse i människors liv, samhällsutveckling och i utvecklingsarbete. Vi tar avstånd från allt våld som sker i religioners namn.

Vi vill att det ska finnas utrymme för alla religioner och arbetar aktivt för alla människors rätt till sin tro. Vi samarbetar internationellt även med partner som har en annan religiös tillhörighet, i vissa fall med särskilt fokus på dialog kring religion och hur den påverkar samhället. Vi vill lyfta frågan om religions- och övertygelsefrihet och arbetar för ökad kunskap och förståelse hos beslutsfattare i Sverige, EU och FN om religionens betydelse som förändringskraft. Här arbetar vi med olika partner i världen och kyrkor för att nå samförstånd och resultat.

foto: eva almqvist/ikon

Konkret arbetar vi bland annat med olika utbildningsinstitut, forskning och utbyten mellan stift och församlingar. Välutbildade ledare är en förutsättning för att varje kyrka ska kunna vara en positiv kraft i sitt samhälle. Därför stödjer vi utbildning som bidrar till att kyrkor och kyrkliga organisationer kan fullgöra sin uppgift.

Lutherska kyrkan i Zimbabwe samlas till gudstjänst i Chegato. Svenska kyrkans relation till den lutherska kyrkan i Zimbabwe bidrar till att den kan fortsätta vara ett stöd för många i ett utsatt samhälle.

15

öronmärkningskod

P179 Ung i den världsvida kyrkan

Lina och Linnéa som deltog i utbytesprogrammet i Filippinerna 2015 sitter på en tricykel tillsammans med Shiara som de träffade i Filippinerna. Genom utbyten med våra samverkanskyrkor skapas möjlighet för unga att mötas, dela liv, tro och vardag.

16

Senaste informationen om aktuella projekt finns på svenskakyrkan.se/insamlingsprojekt

foto: lina ahl/privat

tro och lärande

foto: malin wrigstad/ikon

tro och lärande

Vänskapsband som länkar samman 2013 års internationella deltagare i Ung i den världsvida kyrkan.

Utbytesprogram för unga Ung i den världsvida kyrkan är ett utbytesprogram mellan Svenska kyrkan och kyrkor i Brasilien, Costa Rica, Filippinerna och Tanzania. En viktig del av de svenska deltagarnas uppdrag är att inspirera till inter­ nationellt engagemang, något som också Lydia Sjöberg har gjort. ”Genom programmet har jag fått möjlighet att ingå i ett helt annat sammanhang än vad jag är van vid.

Utbytet har vidgat min syn, gett mig kontakter i en annan världsdel, ibland gjort mig upprörd och arg och gett mig inspiration till att förändra.”

Du kan vara med och stötta och stärka utbytesprogrammet för våra unga.

Läs mer: www.svenskakyrkan.se/P179 Följ bloggen för Ung i världsvida ­kyrkan: www.svenskakyrkan.se/utbyte 17

tro och lärande

öronmärkningskod

Svenska kyrkans internationella arbete stöttar bland annat utbildningar i teologi för unga kristna i Pakistan. Extra stipendier och skolskjuts ges till kvinnor som vill studera.

foto: ewa almqvist/ikon

P215 Pakistan

foto: itcf/ikon

– Jag vill kämpa för att kristna och muslimer ska börja samarbeta som en gemensam kraft för hopp, för kärlek och för medmänsklighet, säger Samuel Azariah, före detta biskop och ledare för kristna kyrkan i Pakistan.

Pakistan är det näst största landet där muslimer är i majoritet. 190 miljoner människor bor på en yta dubbelt så stor som Sverige och av dem är 97 procent muslimer. Cirka 2 procent är kristna.

I Pakistan är det vanligt att kristna förföljs och terrordåd mot kyrkor före­ kommer. Tack vare det kristna studie­ centret, Christian Study Center, kan många unga kristna utbildas i teologi, mänskliga rättigheter, fred och rättvisa och få en större förståelse för hur det är att leva i ett muslimskt samhälle.

Din gåva ger gemenskap, stöd och en möjlighet att hitta trygghet i tron.

Läs mer: www.svenskakyrkan.se/P215 18

foto: ewa almqvist/ikon

Gemensam kraft för fred och frihet

Väpnade vakter vid kyrkporten är en del av vardagen för de kristna i Pakistan.

foto: ifi/acts/ikon

tro och lärande

öronmärkningskod

P260 Filippinerna

Studenter och all personal hos IFI-kyrkan utvecklar ständigt en social medvetenhet och ett engagemang för omvärlden genom att aktivt delta i olika samhällsprogram.

– Vi vill att samhället ska vara rättvist och vi vill öppet bekämpa allt som syftar till att ännu mer avhumanisera de fattiga och sårbara i Filippinerna. , säger Terry Revollido, ansvarig för utbildningsinstitutet ACTS.

En kyrka av och för de fattiga IFI, Iglesia Filipina Independiente, är en självständig nationell katolsk kyrka i Filippinerna. Kyrkan är den tredje största kyrkan i landet med ­geografisk spridning över hela Filippinerna. De har sina rötter i f­ ackföreningsrörelsen och beskriver sig fortfarande i dag som en kyrka av de fattiga, för de fattiga med bred, diakonal v­ erksamhet och påver­ kansarbete.

Ett tydligt uttryck för I­ FI-kyrkans syn på medmänniskan och för vilken slags kyrka de vill vara är de präst­ utbildningar som erbjuds via utbild­ ningsinstitutet, ACTS. Där ges både grundutbildning för präster och en

master i teologi. Som en del i båda ut­ bildningarna erbjuds studenterna att bo sex veckor i utsatta delar av samhället.

Under dessa veckor gör de besök hos människor i slumområden, på fängelser, avlägsen landsbygd, barnhem, sjukhus och äldreboenden. Utbildningen ­kallas för Exponeringsprogrammet och ­syftar till att lära, se och lyssna till sina med­ människor och till att studenterna ska träna sig i att bejaka sina känslor.

Svenska kyrkan stödjer hela IFI:s verksamhet och kyrkans två utbild­ ningsinstitutioner.

Läs mer: www.svenskakyrkan.se/P260 19

insamlingskatalog 2019

Välj tema: märk gåvan

Hållbar försörjning 20

hållbar försörjning

hållbar försörjning Det är Svenska kyrkans uppdrag att värna skapelsen och försvara alla människors rätt till ett värdigt liv. Arbetet handlar både om människors rätt till grundläggande trygghet och om att människor som lever i fattigdom ska få stärkt egenmakt, det vill säga förutsättningar och självförtroende att påverka sin situation. Jämställdhet är centralt, vilket inom hållbar försörjning innebär att kvinnor och män ska kunna delta på lika villkor och ha samma tillgång till samhällets tjänster.

Trots att fattigdomen minskar snabbt i världen får många människor inte ta del av samhällsutvecklingen. Bristande respekt för mänskliga rättigheter och klimatförändringarnas konsekvenser försvårar situationen ytterligare för många. Det är oacceptabelt och något Svenska kyrkan arbetar mot. Att ha tillgång till tillräckligt med rent vatten, mat och god hälsovård är mänskliga ­rättigheter.

Arbetet handlar om att hjälpa människor att ta makt över sin egen situation, känna delaktighet och värdighet. Människor som kan klara sin försörjning, men som lever i utsatthet, behöver få hjälp med att exempelvis hantera klimatförändringarna och kunna producera och sälja sina varor.

Svenska kyrkan stödjer också lokala krafter som arbetar med att ge människor förutsättningar att kunna organisera sig. Det leder till ett effektivare jordbruk och får en positiv effekt på den demokratiska utvecklingen i det lokala samhället.

foto: magnus aronson/ikon

En annan viktig del i arbetet med hållbar försörjning är att få företag och stater att respektera mänskliga rättigheter och ta sitt ansvar vid utvinning av naturresurser. Här handlar arbetet om att påverka beslutfattare inom Sverige, EU och FN att arbeta mot klimatförändringar och för ett hållbart jordbruk.

Allt började med att Daa Mya Mya San, från byn Sar Oh Chaung i Myanmar, lånade 200 000 kyat från byns sparfond. För pengarna köpte hon två grisar, varav den ena gav henne elva griskultingar. Hon sålde några av dem och kunde betala av lånet. Parallellt med grisuppfödningen lagar Dar Mya Mya San mat som hon säljer utanför sitt hus. ”Jag har gått upp klockan fyra på morgonen och lagat friterat ris. Jag sparar till en egen båt, eftersom jag inte vill vara beroende av färjan. Min familjs liv har verkligen förändrats tack vare lånet. Jag är tacksam att jag fick den här möjligheten.

21

foto: magnus aronson/ikon

hållbar försörjning

öronmärkningskod

P20 Etiopien

I Woreda regionen har nya skolor byggts så att flera barn får gå i skolan. Projektet betalar skolbänkar, böcker och löner åt lärare. Arbete pågår nu för att överlåta ansvaret för skolorna till etiopiska staten.

Nu behövs skolor i fler byar och stöd till familjer så att barn som gått ut grundskolan och drömmer om att studera vidare ska få chansen.

Fantastisk förändring i avlägsna byar I Etiopien är risken för torka, missväxt och hungersnöd ständigt återkommande.

Under 2016 drabbades landet av en enorm torka som ledde till en svält­ katastrof av liknande mått som den på 1980-talet. I de regioner som Svenska kyrkan arbetat förebyggande med fattigdomsbekämpning blev effekterna betydligt mindre allvarliga, bland annat på grund av vårt stöd. Samtidigt som vi ger fortsatt stöd till de som drabbats av 22

torkan fortsätter vi arbetet för långsiktig utveckling. Det gör vi genom att möjlig­ göra för barn att gå i skolan, förbättra tillgången till rent vatten, bidra till nya försörjnings­möjligheter och stärka kvinnors ställning i samhället. (Se våra aktuella katastrof­insatser på webben.)

Läs mer och se film: www.svenskakyrkan.se/P20

Senaste informationen om aktuella projekt finns på svenskakyrkan.se/insamlingsprojekt

foto: magnus aronson/ikon

hållbar försörjning

foto: magnus aronson/ikon

Kvinnors arbete och samarbete har haft en betydande roll i att ge hela byar högre levnadsstandard och välmående. Tillsammans sparar självhjälpsgruppen i byn Robbit pengar, lånar av sitt gemensamma kapital och samarbetar. Nu vet de att de kan tjäna pengar och att deras röster har rätt att höras.

Lubaba Endris är 52 år och bor i byn Robit i nordöstra Etiopien. Hennes familj kan nu få rent vatten från vattenkranen som byggts av projektet som Svenska kyrkan stöder. Vattenkranen används av 22 familjer, ca 100 personer.

23

hållbar försörjning

Rädda skogen för livets skull får utbildning så att de känner till vilka utmaningar som finns och varför. När människor får kunskap kan de p ­ åverka sin situation och samtidigt bidra till ett bättre klimat. För att uppnå en hållbar miljö måste vi kämpa mot fattigdom, vattenbrist, jordförstöring och klimatförändringar. I Etiopien är kampen för miljön och klimatet en stor del av utvecklingsarbetet.

Läs mer: www.svenskakyrkan.se/P122

öronmärkningskod

P122 Klimat

Så här kan ett avskogat område se ut. Sol, regn och vind sliter sönder marken och skapar jorderosion.

Skogsbränder och trädskövling bidrar också till att jorden blir obrukbar.

24

foto: mutua matheka/ikon

Jordens skogar är viktiga för mänsklig­ heten. De behövs för livets mångfald, för vattnets kretslopp, för bränsle och för att hindra jorderosion. Inte minst behövs de för klimatet. Nära en femte­ del av växthusgaserna har sin grund i avskogningen, framför allt skövlingen av regnskog. I Etiopien stöder vi arbete med trädplantering, att utveckla ett hållbart, ekologiskt skogsbruk och att skydda naturskogar, något som tillhör de allra viktigaste globala framtids­ frågorna. Lika viktigt är att människor

foto: mutua matheka/ikon

hållbar försörjning

Happiness Kashaijas miljöintresse väcktes tidigt och hennes drivkraft att få sprida kunskapen vidare till andra är stark. Hon bor och arbetar nära naturen i ett naturreservat där hennes engagemang får utlopp.

25

foto: magnus aronson/ikon

hållbar försörjning

öronmärkningskod

P173 Sydsudan

I Sydsudan är det många gånger pojkarna som får utbildning medan flickor gifts bort tidigt. I Sydsudan arbetar vi för att förhindra barnäktenskap och för att möjliggöra för fler flickor att gå i skolan och att de får fortsätta till högre studier efter grundskolan.

Kris i världens yngsta nation Över en miljon barn går inte i skolan, barnäktenskap är vanligt förekom­ mande och unga pojkar riskerar hela tiden att bli rekryterade in i armén i Syd­sudan. Det politiska läget är spänt och väpnade konflikter mellan rebell­ grupper och regeringsarmén avlöser varandra. Svenska kyrkan har fått skrämmande rapporter från partner­ organisationer och systerkyrkor om över­grepp mot civila. Vårt arbete är brett och innehåller både långsiktig utveckling i byar och humanitärt stöd.

Exempel på byutveckling är kapaci­ tetsbyggnad, lokal konfliktlösning 26

och arbete med rättvise­frågor där vi bland annat förespråkar kvinnors och barns rättigheter tillsammans med våra samarbetspartners. Att flickor ska få i skolan och inte tvingas ingå barnäktenskap är några exempel på det arbetet. I det humanitära arbetet ingår det viktiga psykosociala stödet som tar spjärn i människors välbefinnande och bygger upp självkänsla och livs­ mod. Stora delar av arbetet sker bland människor som är internflyktingar och behöver starta om hela sina liv.

Läs mer: www.svenskakyrkan.se/P173

foto: paul jeffrey/act/ikon

hållbar försörjning

I väpnade konflikter och andra katastrofer är barn särskilt utsatta. Att få landa på en trygg plats och återgå till några av vardagens normala aktiviteter är avgörande för barnens mentala hälsa och framtid. I flera flyktingläger och platser dit internflyktingar bosatt sig för att börja om stöttar vi barn genom psykosociala aktiviteter och skolgång. Genom lek, sport och att teckna och måla kan barnen ge uttryck för de känslor de bär på.

27

foto: magnus aronson/ikon

hållbar försörjning

öronmärkningskod

P186 burma

Till skillnad mot här i Sverige är utbildning svaret på vad många barn i Burma önskar sig mest. Skolan som de här barnen går i återuppbyggdes efter en naturkatastrof med medel från Svenska kyrkans internationella arbete.

Jämställdhet och försörjning På landsbygden i Burma krävs omfat­ tande förändringar för att människor ska kunna ta sig ur fattigdom. Svenska kyrkan arbetar för bättre matförsörj­ ning, högre levnadsstandard och högre utbildningskvalité i de mest utsatta områdena i 70 byar i distrikten Kayin, Chin och Rakhine state. I Rakhine state lever många sårbara folkgrupper, särskilt Rohingyas men också den budd­ histiska befolkningen. Vi ser att positiv förändring är möjlig om människor får kunskap om sina rättigheter och verktyg att tillgodose sina grundläg­ 28

gande behov. Att de får möjlighet att organisera sig utifrån gott ledarskap och kan påverka beslut som rör deras liv.

Att öka jämställdheten mellan ­kvinnor och män och att alla människor, oavsett etnicitet och religion, ska få tillgång till bättre utbildning är ­t ydliga mål med vårt arbete. Programmet bidrar också till förbättrad tillgång till vatten och sanitet och förebyggande insatser för katastrofberedskap.

Läs mer: www.svenskakyrkan.se/P186

foto: magnus aronson/ikon

hållbar försörjning

foto: magnus aronson/ikon

U Khin Maung Myint är risbonde och pappa. Han bor med sin hustru, mamma och två barn och har ett litet risfält. Här i byn i södra Burma är det vanligt att barn dör i enkla sjukdomar på grund av undernäring och dåligt immunförsvar. Varje dag kämpar Maung Myint långa timmar på fältet för familjens försörjning. Oftast äter han och familjen bara två små skålar ris om dagen.

Ris och lite grönsaker. Ibland bara ris. Det är familjens dagliga kost. Familjen Maung är ett så kallat ”prioriterat hushåll” och ingår i ett projekt som drivs av Lutherska världsförbundet med stöd från Svenska kyrkan.

29

foto: magnus aronson/ikon

hållbar försörjning

öronmärkningskod

P192 Etiopien De kvinnor som kommer till kyrkan är trasiga, både fysiskt och mentalt. Det kan ta lång tid innan de känner sig trygga att våga berätta vad de har varit med om. Ett första steg kan vara det stöd kvinnorna känner i att få möjlighet att prata med varandra i en trygg, skyddad miljö.

Nytt liv för unga kvinnor Kvinnor från fattiga byar i Etiopien överger ofta landsbygden för staden i drömmen om ett bättre liv. Ibland skickas de bort av sina män för att arbeta. För många kvinnor slutar det med ett liv på gatan. Kyrkans medarbe­ tare talar med kvinnor som på olika sätt tvingats in i prostitution för att bygga förtroende och råda dem att komma på deras träffar. De som kommer får vård, 30

rehabilitering och yrkesutbildning så att de kan hitta andra försörjningsmöjlig­ heter. De unga kvinnorna ges också möjlighet till att ha en kontaktfamilj som ger dem trygghet och stöd. Du kan vara med och ge kvinnor som förlorat allt hopp en ny chans i livet.

Läs mer: www.svenskakyrkan.se/P192

hållbar försörjning

Jag är någon var patetisk när de pratade om att det fanns ett bättre liv, hjälper i dag själv andra unga kvinnor att hitta en väg ut ur prostitution.

Nu går hon bland annat en hushålls­ kurs i kyrkans lokaler och hennes mål är att laga snabbmat och sälja till skolungdomar i området där hon bor. ”Det ligger många skolor runtom­ kring där jag bor och jag tror att det kan finnas en stor marknad där.”

Seble lyfter fram samtalsterapi och rådgivning som viktiga delar för ­hennes utveckling under projektet. Nu har hon helt nya erfarenheter och lär­ domar och kan påbörja ett nytt liv. ”Jag har människor som l­yssnar och finns till för mig”. foto: magnus aronson/ikon

Seble är 34 år och ingår i p ­ rojektet New life for young women som hjälper unga prostituerade kvinnor i ­Etiopien. I 20 år levde hon ett svårt liv som prostituerad och missbrukare, men i dag är hon en ny människa. ”Jag har lärt mig att jag är någon utan löshår och urringade tajta ­kläder.

Jag är någon – något mer än en kropp som säljs för att tillfredsställa a­ ndra.

Jag har fått mitt m ­ änniskovärde tillbaka, det är det största.”

Det tog lång tid innan kyrkans perso­ nal lyckades övertyga Seble om att komma till deras informationslunch och de fick kämpa för att få hennes tillit.

Men till sist ville hon prata. Och hon, som till en början tyckte att personalen

När jag såg människorna från projektet de första gångerna skrattade jag åt dem. Det var patetiskt för mig att de stod där och pratade med oss om att vi var älskade och att det fanns ett bättre liv. Som om de kände oss, berättar Sebele.

31

insamlingskatalog 2019

Välj tema: märk gåvan

Mänskliga rättigheter

32

mänskliga rättigheter

mänskliga rättigheter Svenska kyrkan utgår från att varje människa är älskad av Gud och har samma värde och rätt. Därför arbetar vi med att försvara människors rättigheter. För att möjliggöra att människor världen över ska få tillgång till alla sina rättigheter behövs ett grundläggande arbete för fred och försoning och för jämställdhet. I fredliga och jämställda samhällen kan alla människor tillsammans bidra till en positiv utveckling. Vi arbetar aktivt för fred och försoning och för att ingen ska förtryckas oavsett kön eller sexuell läggning. Barn är alltid en extra sårbar grupp i utsatta situationer och drabbas hårt när ett samhälle är i obalans. Därför ingår barns välmående och rättigheter i flera av våra insatser.

jämställdhet är avgörande Brist på jämställdhet och krig och konflikter är starkt bidragande orsaker till fattigdom, hunger och låg utbildningsnivå i många länder.

Svenska kyrkan vill att män och kvinnor ska ha samma möjligheter att göra sina röster hörda inom kyrka och samhälle. Vi arbetar mot könsrelaterat våld och tar tydligt ställning mot orättvisor grundade på kön, sexuell läggning eller könsidentitet. Genom att möjliggöra för människor att organisera sig och få kunskap om sina rättigheter stödjer vi människors möjlighet att själva kunna påverka sina liv.

ett liv i fred Vi arbetar för fred i världen och ser försoning mellan människor som en hörnsten för att skapa långsiktig fred. Därför är just försonings­ processer något vi arbetar mycket med, alltid med fokus på offren och deras situation.

Svenska kyrkan arbetar med att påverka beslutsfattare i Sverige, EU och FN för militär nedrustning och mot kärnvapen. Vi tar också starkt avstånd mot att sexuellt våld används som vapen i konflikter och arbetar för att få in fler kvinnor i fredsarbetet.

foto: magnus aronson/ikon

I en värld där religiösa aktörer ibland försvårar eller aktivt bidrar till konflikter är det viktigt att se den positiva potential som också finns inom religioner och som många gånger bidrar till positiva förändringar i människors liv. Det kräver samtal och samarbeten över ­religionsgränser.

Vi ser tron som drivkraft att skapa fred och jämställdhet.

I staden Cuttack i Indien har kvinnor i slumområden organiserat sig i fackföreningar. De kämpar mot diskriminering, misshandel och sexuella övergrepp på arbetsmarknaden. Här håller några av dem upp sina medlemskort.

33

foto: magnus aronson/ikon

mänskliga rättigheter

öronmärkningskod

P89 Tanzania

Ensamstående mödrar, änkor och marginaliserade familjer, kan snabbt komma på fötter tack vare projektet.

Personer som aldrig skulle få ett banklån kan på det här sättet få chans till ett bättre liv. I byn Lugella i Kahamadistriktet i Tanzania bor Joyce Gabriel Hamisi med sina barn. Hon berättar att kon gett familjen ett startkapital. Inkomsten från kon gör att Joyce har kunnat ta kontroll över sitt liv. Tillsammans med den lutherska kyrkan arbetar vi för att alla människor ska kunna utkräva sina rättigheter och ta plats och påverka i samhället. Inte minst kvinnor.

Det börjar med en ko Kor kan vara början till att stärka kvin­ nors egenmakt i Tanzania och förändra livet för många familjer, och på sikt hela byar och samhällen. Korna ger inkomst, men det är först när kvinnorna får större kontroll över familjens tillgångar – och kan påverka beslut – som de verkliga effekterna uppstår. Genom att ge en 34

ko till de allra mest utsatta, exem­ pelvis ensamstående mödrar, änkor eller marginaliserade familjer, går det snabbt att få individer på fötter. Kvin­ nors situation kan förbättras avsevärt genom en inkomst och när de kan försörja sig kan de också påverka sin situation och ta kontroll över sina liv.

foto: magnus aronson/ikon

mänskliga rättigheter

I det långa loppet handlar arbetet om att skapa hållbar försörjning och ekonomisk rättvisa i Tanzania. Ett viktigt steg för att nå dit är att stärka flickor och kvinnor och göra det möjligt för dem att ta plats och påverka i samhället. Helena Raphael, här med två av sina bröder, kommer tack vare projektet kunna börja i skolan. Det innebär att hon kommer kunna utbilda sig och få en mycket större chans att själv bestämma över sitt liv och sina val.

Stort fokus ligger på att skapa forum för samtal, utbildning och påverkans­ arbete, inte minst lokalt. Att utbilda individer – både kvinnor och män, familjer och hela byar i frågor som rör mänskliga rättigheter och genus­ rättvisa är en viktig del i arbetet. För att kvinnors situation ska förändras behöver de inse sitt värde, men det omgivande samhällets syn på dem, vad

de får och inte får göra, måste också förändras. Religiösa och traditionella ledare, beslutsfattare och personer med inflytande måste ifrågasätta stereotypa könsroller och destruktiva sedvänjor och vara föregångare i arbetet mot att uppnå jämlika och hållbara samhällen.

Läs mer: www.svenskakyrkan.se/P89 35

foto: katarina inkinen/ikon

mänskliga rättigheter

öronmärkningskod

P27 Centralamerika

Genom en av våra partner, Lutherska världsförbundet, stödjer vi kvinnokooperativ för mayakvinnor i Central­­ amerika. Kalkonuppfödning är ett sätt att få kvinnor att organisera sig och göra dem mer självständiga. Kvinno­ kooperativ gör det möjligt för kvinnor att organisera sig politiskt och ger dem goda förutsättningar att få inflytande eftersom det är en så stor grupp. Ett av syftena med kvinnokooperativen är just att få fler in fler kvinnor i politiken.

Jämlika samhällen leder till hållbar utveckling Centralamerika är en av världens mest våldsamma regioner och våldet är en del av den machokultur som genomsyrar regionen. Det drabbar särskilt k ­ vinnor, barn och unga. Kvinnor utnyttjas många gånger i männens maktspel och sexuellt våld är vanligt. Varje år mördas hundratals flickor i regionen, oftast av makar, exmakar eller pojkvänner.

36

Kvinnor har liten politisk makt och svårt att utöva sina mänskliga rättigheter.

Här lever majoriteten av befolkningen i fattigdom, varav många i extrem fattigdom. Den ojämlika fördelningen av markrättigheter, diskriminering och organiserad brottsligheten leder till stora inkomstklyftor. I Central­ amerika arbetar vi tillsammans med

mänskliga rättigheter

Vad är genusrättvisa för dig? gånger helt blivit osynliggjorda. Så om vi vill driva en process för ett mer rättvist samhälle behöver vi jobba med de här frågorna. Vi män behöver ge upp våra privilegier och lära oss att leva mer fredligt och mycket mindre våldsamt”, säger Pedro Ochoa. foto: carlos zaparolli/ikon

”För mig handlar det om att vi behöver förändra hela samhällssystemet, där kvinnorna alltid har haft begränsat utrymme medan männen haft många privilegier. Vi måste komma ihåg att vi lever i en på många sätt väldigt våld­ sam kontext, där kvinnorna många

Pedro Ochoa och Aura Cristina Rodriguez Sontay är två av detagarna i Bartolome de la casas genusprogram i Centralamerika som arbetar för att synliggöra och bekämpa destruktiva könsroller för att motverka våld i familjerna i Centralamerika.

partner för att hjälpa människor att ta kontrollen över sina egna liv. Arbetet sker utifrån ett brett perspektiv som inkluderar kvinnor, män, ungdomar och barn. Fokus ligger på jämställd­ hetsfrågor och att erbjuda människor verktyg för att ta plats och påverka i samhället. Inte minst kvinnor.

Genom att främja deltagandet av kvinnor i det offentliga rummet och i

beslutsfattande positioner och satsa på utbildning i jämställdhetsfrågor går det att motverka våld och arbeta mot ett rättvist och hållbart samhälle. Det är viktigt att arbeta särskilt med män och pojkar. De är en del av problemet och kan därför vara en del av lösningen.

Läs mer: www.svenskakyrkan.se/P27 37

foto: ewa almqvist/ikon

mänskliga rättigheter

öronmärkningskod

P265 Sydafrika

Nedanför ett slaggberg i utkanten av Johannesburg rinner blåfärgat vatten helt öppet i ett dike. Det blåfärgade vattnet indikerar bly. Andra gifter man hittar här är arsenik och cyanid. Charles van der Merwe, från vår lokala partner Bench Marks Foundation, mäter ph-värdet i vattnet men även marken är giftig. Varje höst, när det blåser kraftigt i flera månader, sprids den giftiga sanden från slaggbergen i omgivningarna, och den är omöjligt att skydda sig från.

Sätt press på gruvindustrin i Sydafrika!

Vattnet som rinner nedanför slaggberget i utkanten av Johannesburg är kadmium­ blått av gifter från gruvnäringen. I områden runt Soweto är den gula sanden full av uran och mycket giftig. Företag har lämnat gruvhålen öppna och ingen tar ansvar för det avfall som de lämnat efter sig.

Mitt i detta lever människor som inte har råd att flytta. Vattnet är radioaktivt och när det regnar spolas radioaktiva ämnen ut till bostäderna. Den giftiga miljön leder till att människor blir sjuka och barn föds med missbildningar.

38

Gruvföretagens mineralbrytningar i Sydafrika har fått katastrofala följder för människorna som lever bland slagghögarna och gifterna. Här stöttar vi lokalbefolkningen och påverkans­ aktörer i deras kamp för rätt­visa. Var med och kämpa för de människor som tvingas leva här genom att sätta press på nationella och internatio­ nella gruvföretag att ta sitt ansvar och respektera mänskliga rättigheter.

Läs mer: www.svenskakyrkan.se/P265

Senaste informationen om aktuella projekt finns på svenskakyrkan.se/insamlingsprojekt

foto: ewa almqvist/ikon

mänskliga rättigheter

Gruvdrift förstör människoliv Alex Salang är 33 år. Han är byledare i byn Mmaditlhkwa i Sydafrika och arbetar för en av våra partner, Bench Marks Foundation, med att övervaka gruvbolagens miljöförstöring. Han har arbetat i en platinagruva och vet hur farligt det är. Innan gruvbolagen kom hit till området var alla jordbrukare.

Alex är rädd för det farliga dammet i slaggdynerna, och orolig över vattnet.

Det är ofta rött av kemikalier. Bench Marks Foundations egna undersök­ ningar visar att det är i bostadsom­ rådena kring slaggbergen med avfall från gruvindustrin som det föds flest barn med kromosomförändringar. ”Jag kallar mig miljöaktivist. Vi måste våga utmana och protestera, ge röst åt oss själva och lyfta de frågor som är viktiga för oss. Man blir utsatt och riskerar att arresteras, men det handlar om våra liv.”

Svenska kyrkan stödjer arbetet med att lyfta orättvisor och ge människor kraft att kämpa för sina rättigheter.

Vi stödjer bland annat projekt där lokal­befolkningen utbildas i att ta prover, lämna rapporter och sprida information och på så sätt kunna påverka att gruv­bolagen granskas.

Nobulaw Sitshaluza och hennes dotter Sinovuyo, som föddes med en kromosomdefekt och aldrig kommer att lära sig gå eller tala. Läkare trodde inte att hon skulle överleva men hon är nu 6 år (mars 2017).

39

foto: jesper klemedsen/ikon

mänskliga rättigheter

öronmärkningskod

P45 Egypten

Kyrkans projekt har fått pris av den egyptiska regeringen för sitt utbildningsprogram i läskunnighet! I projektet ingår både skola för barnen och kurser i läskunnighet för vuxna. I varje by utbildas utvecklingskommittéer som efter 5-6 år helt själva kan driva projekten vidare lokalt.

Byutveckling och skolgång för flickor I många byar på den egyptiska lands­ bygden finns varken skolor, sophantering eller ordentliga vägar och styret i många byar fungerar dåligt. Många människor på landsbygden har inte fått lära sig att läsa och skriva och flickor diskrimineras i stora delar av samhället. Vi arbetar tillsammans med lokala partner i flera byar för att skapa utvecklingskommittéer där människor kan organisera sig och själva skapa ett bättre lokalsamhälle.

Kyrkans läs- och skrivkurser har blivit 40

prisbe­lönta och leder till att människor kan börja ställa krav och utkräva ansvar från de lokala myndigheterna. Kommit­ téerna ordnar skollokaler och kontaktar myndigheter för att de ska ta ansvar för att till exempel bygga en väg till byn. Vi ger också utbildning i mänskliga rättigheter, konflikthantering och arbetar framgångsrikt mot könsstympning. Med din hjälp kan fler byar få samma chans!

Läs mer: www.svenskakyrkan.se/P45

foto: charlotte bergendal

mänskliga rättigheter

öronmärkningskod

P124 Centralamerika

Genom lek och bild får barn lära sig att prata om svåra upplevelser såsom övergrepp. Här firas barnens dag på en skola i Guatemala.

I Centralamerika är machokulturen stark och tar sig ofta våldsamma uttryck.

Många barn utsätts och lever under stän­ digt hot om våld och övergrepp. Sexuella övergrepp är vanligt och drabbar särskilt flickor och unga kvinnor. Här arbetar vi tillsammans med partner med att utbilda socialsekreterare, psykologer, lärare och ledare i församlingar och skolor för att synliggöra och förebygga övergrepp och våld mot barn. Genom att arbeta med lokala partner når vi tusentals vuxna och barn i framförallt Guatemala och Honduras. Vi hjälper till att förebygga övergrepp och ge barnen redskap att kunna berätta om det de varit utsatta för.

Läs mer: www.svenskakyrkan.se/P124

foto: claves

Utbildning som förebygger övergrepp på barn

Genom utbildning och informationskampanjer skapar våra partner en medvetenhet om över­grepp mot barn i Centralamerika och tillhandahåller verktyg för att motverka våld. Att adressera och lyfta barnens utsatthet är en viktig del i arbetet för att förebygga våld mot en av de allra mest sårbara grupperna – barnen.

41

foto: sean hawkey/act/ikon

mänskliga rättigheter

öronmärkningskod

P90 Colombia

Boende i humanitär skyddszon i regionen Chocó i nordvästra Colombia. Områdets afrocolombianska befolkning tillhör dem som drabbas hårdast av inbördeskriget. Vi arbetar för deras säkerhet och för att deras röster ska bli hörda.

Kamp för fred, överlevnad och rättigheter I Colombia arbetar Svenska kyrkan och ACT-Alliansen för att bidra till en rättvis och hållbar fred. Vi ger stöd till konfliktens offer och bekäm­ par grundorsakerna till den väpnade konflikt som har pågått i landet i mer än ett halvt sekel och som har skördat minst 250 000 människoliv och drivit mer än 7 miljoner människor på flykt.

42

Svenska kyrkan är övertygad om att fred måste byggas underifrån, från gräsrotsnivå och med deltagande av de människor som har drabbats hårdast av konflikten. Urfolk, afrocolombianer, kvinnor och småbönder är grupper som har utstått fruktansvärda övergrepp och som diskrimineras och utesluts när viktiga beslut fattas. Vi arbetar

foto: sean hawkey/act/ikon

mänskliga rättigheter

I Chocó lever många afrocolombianer och urfolk. Båda dessa minoritetsgrupper har drabbats oerhört hårt av den väpnade konflikten. De utesluts även ofta från beslutsprocesser, t.ex. om nyttjandet av marken de bor på, fredsprocessen och andra viktiga beslut som i hög grad påverkar deras liv. (Flickan är av säkerhetsskäl anonym)

för att deras mänskliga rättigheter ska respekteras och deras röster höras.

Det nyligen ingångna fredsavtalet mel­ lan den Colombianska regeringen och FARC-gerillan och fredssamtalen med landets andra största gerillagrupp, ELN, utgör en historisk möjlighet att få slut på den väpnade konflikten och det oer­ hörda mänskliga lidande den orsakar.

Men kriget pågår alltjämt fortfarande och andra väpnade grupper tar vid i köl­ vattnet av de som avmobiliserar sig. För att ta tillvara denna historiska möjlighet att bryta spiralen av våld och bygga sann fred behöver Colombia omvärldens bestämda stöd, nu mer en någonsin.

Läs mer: www.svenskakyrkan.se/P90 43

foto: paul jeffrey/act/ikon

mänskliga rättigheter

öronmärkningskod

P135 Filippinerna

Pojke på en av Filippinernas många öar som drabbades hårt av tyfonen Haiyan 2013. Naturkatastrofer är en orsak till att barn från redan sårbara familjer blir hemlösa och kanske föräldralösa. Kriminella ligor och enskilda sexturister utnyttjar ofta situationen och kidnappar bortkomna eller föräldralösa barn direkt ur dessa situationer.

Barn ska slippa bo på gatan Över en och en halv miljon barn lever på gatan i Filippinerna. Många av dem bär på svåra upplevelser som misshandel, missbruk och sexuella övergrepp. Vi arbetar tillsammans med barnrätts­ organisationer som ger konkret hjälp till utsatta barn. Tillsammans kämpar vi också brett mot barnsexhandel. På gatorna och på flera dagcenter i Manilla arbetar socialarbetare, psykologer och hälsovårdsarbetare med att l­okalisera utsatta barn. Mat, dusch, samtal och vård är vad dagcentrens personal erbjuder. För de barn som är helt en­ 44

samma finns boenden, skola och trygga vuxna som ger sitt fulla engagemang tills barnet fyller 18 år. Andra barn behöver kanske bo borta en kortare tid medan deras familjeförhållanden utreds för att se om de kan komma hem igen. Svenska kyrkans partner arbetar med barnkonventionen som grund.

Ingen ska behöva leva på gatan. Allra minst barn som är oerhört utsatta. Din gåva gör skillnad.

Läs mer: www.svenskakyrkan.se/P135

foto: magnus aronson/ikon

mänskliga rättigheter

foto: susanna olivin/ikon

Området kallas Barangay och inkvarterar 105 familjer. I varje familj finns mellan fem och sex barn, de yngre paren har några färre. Totalt lever här cirka 500 personer. Familjerna lever på att samla järn, skrot och plastflaskor längs med ån som de sedan kan sälja för en liten summa pengar. Många av barnen säljer flaskor med vatten uppe på motorvägen bland bilarna.

Bahay Tuluyan, som betyder ”det trygga huset”, har mobila team som söker upp barn på gatan, drop-in-center dit barn kan komma dagtid, utbildningsprogram för ungdomar samt kort- och långtidsboende för barn och unga i behov av mat, husrum och vuxenstöd. Verksamheten innefattar även utbildning av vuxna som har viktiga roller när det handlar om barns rättigheter, så som föräldrar, lärare, socialarbetare, poliser och anställda på lokala myndigheter.

45

foto: josefin casteryd/ikon

mänskliga rättigheter

öronmärkningskod

P245 Indien

WAVAW består av kvinnor från 30 olika slumområden i Indien och är ett exempel på en organisation du stödjer.

Gruppen kämpar mot våld och för kvinnors rättigheter. Det handlar om att rädda liv, ofta rent bokstavligt.

Gruppens arbetssätt bygger på att kvinnor som utsätts för fysiskt eller psykiskt våld omedelbart ska kunna vända sig till någon i gruppen, få hjälp att göra en anmälan och få stöd i sin situation.

Förhindra våld mot kvinnor i Indien I slummen i östra Indien är kvinnors situation svår. Bostäderna är under­ måliga, det saknas vatten, elektricitet och avlopp. Det är svårt att sköta hygienen och sexuellt, fysiskt och psykiskt våld är utbrett. Här sker dagligen brott mot kvinnors rättigheter där ­skadliga traditioner och attityder bidrar till att kvinnor inte får bestämma 46

över vare sig sin kropp eller sitt liv.

Vi stöttar kvinnor genom att utbilda dem i mänskliga rättigheter, men även med yrkesutbildningar i exempelvis småföretagande, sömnad och hant­ verk för att säkra en inkomst. Men det räcker inte att arbeta enbart med kvinnorna. Det är minst lika viktigt att arbeta med männen – deras attityder

mänskliga rättigheter

Ahalya är ordförande för Kvinnornas fackförening i Cuttack i östra Indien.

Hon bor i ett av många illegala slu­ mområden där våld, övergrepp och diskriminering är vardag för många flickor och kvinnor. Både i hemmet och på jobbet. Hon arbetar som hus­ hållerska då det är en av få möjliga inkomstkällor för kvinnor här. Det är ett krävande arbete med extrema arbetsförhållanden. Arbetspassen är fjorton timmar långa med få eller inga raster, sju dagar i veckan – och utan tillgång till toalett. Inget finns reglerat i avtal och allt beror på arbetsgivarens välvilja – eller ovilja. Många kvinnor som arbetar som hushållerskor riskerar att utsättas för sexuella övergrepp.

Men det finns hopp om förändring.

Ahalya och hennes medsystrar har blivit medvetna om sina rättigheter och kräver nu en förändring. Tillsammans kämpar de 1500 fackmedlemmarna för

och försörjningsmöjligheter – liksom med övriga samhället såsom polis, rättsväsendet och andra myndigheter.

Alltfler kvinnor och flickor börjar kunna påverka sin situation. Genom självhjälpsgrupper, fackföreningar och föreningar mot våld kan ­kvinnor orga­ nisera sig och stärka varandra. Tillsam­ mans kan de kräva sina rättig­heter. Med

foto: josefin casteryd/ikon

Organisering av kvinnor för kvinnor

att få bättre arbetsvillkor. De kräver skäliga löner, en arbetsfri dag i veckan, tillgång till toalett på arbetsplatsen och att inte utsättas för övergrepp! ”Något håller på att förändras.

Och det är positivt. För ju fler kvin­ nor som går med i facket och lär sig om sina rättigheter, desto mer kan vi som grupp påverka”, säger Ahlaya.

din hjälp kan vi tillsammans med part­ ner arbeta för att fler utsatta grupper ska slippa övergrepp, diskriminering och våld. Att de ska få leva och respekteras fullt ut oavsett kön eller könstillhörighet.

Läs mer och se film: www.svenskakyrkan.se/P245 47

insamlingskatalog 2019

Välj tema: märk gåva

n

Rätten till hälsa

48

rätten till hälsa

rätten till hälsa Alla människor har rätt till grundläggande hälsovård och rätt att bestämma över sin egen kropp. Ett av de största hindren för utveckling idag är bristande tillgång till rättigheter rörande sexualitet. I samhällen som är patriarkala och ojämlika kommer kvinnors och barns rättigheter på undantag och deras möjligheter till ett värdigt liv begränsas.

Konsekvenserna är mycket allvarliga. En graviditet, osäker abort, förlossning eller skadliga sedvänjor, såsom kvinnlig könsstympning, kan medföra livsfara. Vi vet också att fattigdomen ökar då flickor tvingas sluta skolan på grund av graviditet eller giftermål. En god sexuell hälsa och makten att själv bestämma över sin kropp är helt enkelt nödvändigt för att många människor runt om i världen ska överleva.

hälsa, fattigdom och utanförskap Situationen för människor som lever med nedsatt hälsa, till exempel med hiv och aids, förvärras av diskriminering, sociala orättvisor, brist på demokrati, fattigdom och ojämlikhet. Därtill kommer utmaningen kring utanförskap och diskriminering av hivpositiva människor.

Fattigdom kan inte bekämpas om människor inte har hälsan att kunna påverka sina liv.

vad vi gör Vi arbetar i dag aktivt för att alla ska ha tillgång till sexualundervisning, god mödrahälsovård och preventivmedel. Svenska kyrkan anser att alla ska kunna bestämma om, och med vem, de vill ha sex. Alla ska kunna bestämma om de vill ha barn, när, med vem och hur många barn de väljer att skaffa.

foto: gunilla hallonsten/ikon

Några av de viktigaste måtten på hälsa i ett land är barnadödlighet, mödrahälsa och förväntad medellivslängd. Svenska kyrkan vill motverka förtryck och övergrepp, som exempelvis könsstympning och tvångsäktenskap. Här ser vi att religiösa ledare och samfund ofta har varit, och är, en del av problemet genom att stödja kränkande synsätt och traditioner kring kropp, sexualitet och familjebildning. Det vill Svenska kyrkan försöka förändra, tillsammans med religiösa aktörer i världen, genom en modig och ärlig dialog. Vi bidrar också till att hälsovårdscentraler byggs, att människor får kunskap om god hygien, att det finns sanitetsanläggningar i avlägsna byar, och vi stöttar människor att kunna kräva tillgång till hälsovård av sina myndigheter och beslutsfattare.

Näringslösning och ett måttband för att mäta undernäring. Bilden är tagen på hälsokliniken Gaertu i Afar-regionen i Etiopien 2016.

49

rätten till hälsa

Stöd livsviktig vård för palestinier enda sjukhuset på Västbanken som kan ge njurvård och dialys till barn.

Eftersom infrastrukturen och den politiska och socioekonomiska situa­ tionen på Västbanken gör det svårt för många att ta sig till sjukhuset i Jerusa­ lem arbetar Augusta Victoria också med mobil hälsoservice. Det finns exempelvis särskilda mammografibussar så att vårdpersonal kan besöka de kvinnor som själva inte kan ta sig till sjukhuset.

Läs mer: www.svenskakyrkan.se/P30 foto: magnus aronson/ikon

På Västbanken och i Gaza är det mycket svårt för palestinier som lever isolerat under ockupation att få vård. Det sak­ nas sjukhus och människors rörelse­ frihet är begränsad. Svenska kyrkan stödjer, via Lutherska Världsförbundet, Augusta Victoria sjukhuset i Jerusalem.

Här får patienter från hela Palestina avancerad vård och behandling mot ex­ empelvis cancer och diabetes. Sjukhuset utgör en viktig del i kapacitetsbyggandet för hälso- och sjukvård i Palestina.

Augusta Victoria är till exempel det

öronmärkningskod

P30 palestina

Augusta Victoria sjukhuset är det enda sjukhuset på Västbanken som kan ge njurvård och dialys till barn.

För det här lilla barnet är det livsviktigt att komma hit och få ta del av sin behandling.

50

Senaste informationen om aktuella projekt finns på svenskakyrkan.se/insamlingsprojekt

– Jag älskar mitt arbete eftersom jag får en möjlighet att hjälpa andra människor. Det är det viktigaste för mig, säger Romouz som arbetar som specialistsjuksköterska på Augusta Viktoriasjukhuset i Jerusalem. Många av patienterna som får behandling här kommer från Gaza och Västbanken. Sjukhuset ordnar med bussar så att patienterna kan ta sig hit. Vården de är i behov av finns inte att tillgå någon annanstans. Men först behöver patienterna få tillstånd som ibland kan det dröja. Det kan få förödande konsekvenser för cancerpatienter.

Men när de väl kommer hit får de hjälp med att ordna så att de får stanna så länge som behandlingen kräver. Ibland handlar det om en månad, ibland längre. foto: mark brown/lwf/ikon

foto: magnus aronson/ikon

rätten till hälsa

Cirka 20 % av patienterna på Augusta Victoria är flyktingar. Sjukhuset finns i första hand till för den palestinska befolkningen men erbjuder vård till alla oavsett tro, religion, nationalitet, kön eller betalningsförmåga.

51

foto: eric miller/ikon

rätten till hälsa

öronmärkningskod

P144 Mentormammor

Mentormammaprojektet, Philani, i Sydafrika har också förskolor för barn i kåkstäderna. Här får barn omsorg på dagarna så att deras mammor kan få tid att utbilda sig eller arbeta.

Ge mammor och barn en chans I Sydafrika, Etiopien och Swaziland utbildas erfarna mödrar till mentor­ mammor för att i sin tur utbilda och stötta ensamstående m ­ ammor som ofta helt saknar skyddsnät. Metoden, som initierades av den svenska läkaren Ingrid Le Roux, har successivt vuxit fram och är resultatet av ett mångårigt arbete i Sydafrika.

I de länder där vi arbetar med mentor­ mammamodellen är de sociala trygg­ hetssystemen bristfälliga, och den hjälp som finns att få är många gånger inte 52

känd. Många mammor känner exem­ pelvis inte till att de kan söka barn­ bidrag om de registrerar sina barn hos myndigheterna. Ensamstående kvinnor tvingas ibland lämna sina barn en­ samma i hemmet för att försörja sig och få har tillgång till sjukvård och hälso­kontroller. Tack vare kontakten med en mentormamma kan kvinnorna få hjälp med att söka barnbidrag, få sina barn vaccinerade och en möjlighet att lämna sina barn på dagis medan de själva erbjuds yrkesutbildning.

foto: eric miller/ikon

rätten till hälsa

foto: eric miller/ikon

Genom att stödja mentormammaprogrammet bidrar du bland annat till att barn får tillgång till hälsokontroller, utbildning åt mentormammor, samtal och råd om familjeplanering och försörjning samt till förskolor och hälsokliniker för utsatta mödrar i Sydafrika.

Mentormammorna följer och stöttar de ensamstående mödrarna och deras barn under lång tid. De säkerställer att barnen växer som de ska genom att väga och mäta ­barnen och ger familjerna livsavgörande hälso­råd. Din hjälp kan rädda barns liv och samtidigt ge en­ samstående mödrar en ljusare framtid.

Läs mer och se film från projektet: www. svenskakyrkan.se/P144

Innehållet i en mentormammas ryggsäck. Enkla medel och regelbundna kontroller hjälper till att minska barnadödlighet

53

foto: martina croner/ikon

rätten till hälsa

öronmärkningskod

P190 Tanzania

Knivar och rakblad som används vid könsstympning av flickor. Ibland är bladen inte rena och flickorna riskerar att drabbas både av blodförgiftning, infektioner och hiv.

Stöd varje flickas rätt till sin egen kropp Kvinnlig könsstympning är en gammal och djupt rotad tradition i vissa delar av Tanzania. Det brutala övergreppet är förbjudet i lag, ändå könsstympas fortfarande uppemot 60 procent av alla flickor i vissa områden. Men det finns hopp. Tillsammans med luther­ ska kyrkan driver vi kampen för att få 54

ett slut på könsstympning i distrikten Serengeti, Rorya och Singida och lärare, byledare, föräldrar och barn vågar nu bryta tystnaden kring övergreppen.

Stöd arbetet som gör att flickor och föräldrar säger nej till könsstympning.

Läs mer: www.svenskakyrkan.se/P190

rätten till hälsa

Vi utbildar våra föräldrar och ge högre hemgift. I skolklubben har Leena lärt sig om sina rättigheter och i rollspel fått öva på att säga nej. ”I vår skolklubb finns både killar och tjejer. Vi delar vår kunskap om våld mot kvinnor i med alla i vår by. Vi utbildar våra föräldrar och våra mor- och farföräldrar gratis”.

Hon och de andra ungdomarna pratar också om fördomar och jämlik­het för att förändra attityder och stoppa över­ greppen. Kunskapen sprider de till syskon, föräldrar, släktingar och till alla som lever i deras by. Varje dag kämpar de, genom att våga diskutera och påverka. foto: helena goldon/ikon

Fyra miljoner flickor och kvinnor har blivit utsatta för könsstympning i Tanzania. I regionen Singida är över­ greppet vanligt och ger flickor livslångt lidande med svåra infektioner och risk för infertilitet som följd. Men Leena från Tanzania är inte en av dem. I skolan har hon lärt sig att könsstympning är ett brott och att hon har rätt till sin kropp.

Nu kämpar hon för att inga flickor ska utsättas. ”Kvinnlig könsstympning är en bar­ barisk handling, mot både kvinnor och barn”, säger Leena.

Könsstympning är en olaglig sedvänja som anses göra kvinnor attraktiva, friska

Leena bor i Singida-regionen i Tanzania. Hon är med i skolklubben och har fått lära sig om könsstympning, könsroller och jämlikhet och delar aktivt med sig av sin kunskap.

55

insamlingskatalog 2019

Välj tema: märk güva

n

Katastrofinsatser

56

katastrofinsatser

så arbetar vi i katastrofer Vi är en del av ACT-alliansen, en av världens största biståndsallianser.

Det är en sammanslutning av mer än 150 kyrkor och trosbaserade biståndsorganisationer över hela världen. ACT står för Action by Churches Together, och betyder kyrkor tillsammans i handling. Tack vare detta samarbete kan vi agera snabbt vid katastrofer, arbeta ännu effektivare inom långsiktigt utvecklingssamarbete och tillsammans vara en starkare påverkansröst.

Beslut om att ge stöd till en insats och storleken på stödet fattas utifrån de ansökningar vi får från våra samarbetspartners. Det avgör­ande är alltid de humanitära behoven och i linje med de humanitära principerna ges hjälp oberoende av människors ursprung, religion eller nationalitet.

Det är alltså behoven som avgör vem som får stöd. Ansökningarna från våra partner innehåller bland annat detaljerad information om vilken hjälp som behövs, vad som planeras att göras, vart det ska göras och vilken målgrupp insatsen riktar sig till.

människors egen kraft Ett psykosocialt synsätt bygger på människors egen kraft att gemen­samt stötta varandra och återhämta sig vid kriser och katastrofer. Det bygger också på respekt för medmänniskan och kulturen som man verkar i. När det fungerar som bäst får det människor att se sig själva som aktiva överlevare med handlingsutrymme.

foto: m.m. morsi /act/ikon

Vi arbetar i huvudsak med lokal personal som känner samhället inifrån och kan avgöra vad som fungerar eller inte på en viss plats. Då kan resurser och kunskaper som finns i samhället och hos individer tas till vara, vilket bidrar till snabbare återhämtning. I psykosociala insatser försöker vi skapa naturliga mötesplatser där människor kan vara en del av ett sammanhang. Vi organiserar olika aktiviteter för människor och detta bidrar till en känsla av normalitet, struktur och mening i tillvaron.

Det ger också möjlighet till en paus från tankar kring det man har varit med om och fortfarande står i. Detta är särskilt viktig för barn, att det finns så kallade ”Child Friendly Spaces” – en plats att känna sig trygg, träffa andra, leka, lära och få vara barn.

Många byar på ön Samars östkust drabbades svårt av tyfonen Hagupit i början av december 2014. Tack vare ACT-alliansen kunde NCCP (National Council of Churches in the Philippines) se till att invånarna i den ensligt belägna byn Dolores fick mat och andra förnödenheter kort efter att de drabbats. Genom ACT-alliansen och ett omfattande samarbete mellan kyrkor världen över når hjälpen fram snabbt vid en katastrof.

57

foto: paul jeffrey/ikon

katastrofinsatser

foto: paul jeffrey/ikon

Vi stödjer insatser för de rohingyer som anlänt till lägren längs Bangladesh gräns. Under hösten 2017 flydde uppemot 700 000 rohingyer undan våld och övergrepp i Myanmar, över hälften är kvinnor och barn. Nötpasta delas ut till barn som lider av undernäring.

Fler människor än någonsin är idag på flykt undan krig, svält och förtryck. Vi finns på plats och stöttar människor på flykt världen över, bland annat i några av världens största flyktingläger. Vi arbetar även förebyggande med konfliktlösning och försörjningsmöjligheter. Din hjälp behövs!

58

katastrofinsatser

se vĂĽra aktuella katastrofINSAMLINGAR: www.svenskakyrkan.se/internationelltarbete /KATASTROF

foto: josefin casteryd/ikon

insamlingskatalog 2019

Foto omslag: Josefin Casteryd/IKON Produktion: Kyrkokansliet Tryck: Göteborgstryckeriet, 2018 Artikelnummer: SK18348 Redaktör: Sara Holmberg Kontakt: 018-16 96 00 E-post: givarservice@svenskakyrkan.se www.svenskakyrkan.se/internationellt Plusgiro: 90 01 22-3 Bankgiro: 900-1223 Svenska kyrkan är en del av ACT-alliansen www.svenskakyrkan.se/act

Följ oss på Facebook!

Vi finns på Facebook, Twitter och Instagram. Följ flödet och få aktuella och spännande uppdateringar om verksamheten, delta med dina reflektioner eller ställ dina frågor och få svar snabbt. www.facebook.com/svenskakyrkaninternationellt/ www.twitter.com/svkint www.instagram.com/internationellt_arbete/

Finns du registrerad i Kyrksam?

Får du ingen information, är du kanske inte registrerad i det nya organisationsregistret?

Kyrksam är Svenska kyrkans gemensamma register för kontaktuppgifter.

Här hanteras organisationer liksom personer som på olika sätt är aktiva inom Svenska kyrkan.

Läs mer om hur du registrerar dig på: internwww.svenskakyrkan.se/kyrksam Har du frågor om Kyrksam och hur du registrerar dig; kontakta Kanslistöd Telefon: 018-16 97 00 E-post: kanslistod@svenskakyrkan.se

Ge en gåva

PG 90 0122-3 BG 900-1223

TILLSAMMANS BLIR VI STARKARE! Var med i arbetet för en bättre värld genom att ge människor som lever i utsatthet förutsättningar och verktyg att själva påverka sina liv och ta plats i samhället.

Svenska kyrkan är en del av världens största gemenskap – den världsvida kyrkan. Vi är en del av ACT-alliansen, ett globalt samarbete mellan kyrkor och organisationer som arbetar tillsammans med katastrofinsatser, långsiktig utveckling och påverkansfrågor.

Tack vare våra nätverk och partner finns vi i hela världen och känner till lokala förutsättningar. Vårt främsta uppdrag är att arbeta med kapacitetsstärkande insatser som stärker våra partner. Det är inte vi som ska bestämma hur och när en insats ska genomföras, utan vi svarar på de behov som lokala kyrkor och organisationer själva ser på plats.

I den här katalogen kan du ta del av ett urval av de projekt vi stödjer runt om i världen. Projekten presenteras genom fem olika teman: Tro och lärande, Hållbar försörjning, Mänskliga rättigheter, Rätten till hälsa och Katastrof. Projekten har olika mål och inriktningar, men gemensamt för dem alla är inkludera människor på plats så att de kan vara med och påverka sina liv. På så sätt leder insatserna till bestående och hållbara förändringar.

På www.svenskakyrkan.se/internationelltarbete kan du läsa mer om hur du kan bli delaktig i vårt arbete. Tack för ditt stöd och engagemang!

svenska kyrkan postadress: 751 70 Uppsala telefon: 018-16 96 00 e-post: givarservice@svenskakyrkan.se www.svenskakyrkan.se/internationelltarbete