Kreativitet & innovation

från fantasi till en bättre värld Allt nytt människan skapar tar sin början i fantasin s. 4–5.

en tidning om

i kriser blir vi uppfinningsrika Om corona, kyrkans dolda resurser och behovet av mod s. 10–11.

Kreativitet & innovation i svenska kyrkan

en guldgruva av erfarenheter Innovationsexperternas intryck av Svenska kyrkan s. 14.

intro

I det kreativa skapar Gud med oss

en tidning om kreativitet och innovation

teologin påminner om ödmjukheten inför att vara skapad medskapare.

Människor är kreativa och på olika sätt, med olika intensitet och erfarenheter. Man kan inte alltid planera hur det nya ska gestaltas och alltid dyker det upp oväntade resurser och människor. Plötsligt kan kyrkan vidgas till något vi inte anade var möjligt – i det kreativa skapar Gud med oss.

Vad är kyrkans sak eller kanske hellre: saker? Sociala innovationer hör till diakonins område. Uppdraget är att värna medmänsklighet och människovärde med utsattheten i centrum. Innovation i kyrkan grundas med ett sådant fokus, när människor engagerar sig, samverkar och finner nya vägar. Det är kyrkans sak att fira när Gud med oss skapar gott. cecilia nahnfeldt

Docent och forskare på enheten för forskning och analys vid kyrkokansliet

Utmärkande för nyskapande är att det stör. Det kan till och med skava – men det förstör inte.

den här tidningen om kreativitet och innovation i Svenska kyrkan har vuxit fram inom ett Vinnovaprojekt som syftar till att sprida kunskap om social innovation. Du kan läsa mer om projektet på sidan 14.

På följande sidor presenteras olika ingångar till ämnet social innovation och olika sätt att knyta begreppet till kyrkans uppdrag. Syftet är att väcka intresse och ge ledtrådar till hur metoder och teorier kring social innovation kan berika kyrkan som organisation och vässa kyrkans arbete med bland annat diakoni och hållbarhet.

Tio sociala innovationer som blivit vardag Mycket av det vi dagligen omger oss med i samhälle och värld var en gång nytt och innovativt. Tekniska innovationer som blixtlåset, kärnkraften eller vävstolen är vi nog ganska bra på att känna igen. Men hur ofta tänker vi på alla sociala innovationer – i betydelsen nya och brett använda lösningar med ett socialt fokus – som omger oss?

här är några sociala innovationer: Föräldraledighet Körkort Utvecklingssamtal Allmän pension Sociala företag Fair-Trade Förskola Stadsodlingar Bibliotek

25 församlingar känner sig innovativa

Foto: Magnus Aronson

en fråga som ofta ställs till mig i samtal med innovativa människor i kyrkan är: Cecilia, hur ska man svara när människor undrar: Är det här verkligen kyrkans sak?

Frågan ställs när en ny idé börjar ta form. Den ställs när det nya börjar störa ordningen genom att kosta tid, plats eller pengar. Frågan är ett tecken på att något händer. Därför är den å ena sidan viktig, å andra sidan riskerar den att skada något ännu skört som håller på att växa fram.

Ofta handlar oron inför det nya om spänningen mellan tradition och förnyelse. Men här råder ingen motsättning, i själva verket förutsätter gammalt och nytt varandra.

Utmärkande för nyskapande är att det stör. Det kan till och med skava – men det förstör inte. Frågan påminner om att det finns kraft i innovationernas närhet. Den kraften behöver vi inte vara rädda för. Det är skapelse som pågår.

Gud är där och skapar mer än vi anar, inte bara med kyrkan, utan också med de människor som kommer med en förhoppning om att kyrkan är en plats som kan ge spirande rum för nya idéer.

innovation kommer av latinets innovare, som betyder att förnya eller åstadkomma något nytt. Men vad är social innovation? I korthet handlar det om att skapa nya lösningar på sociala problem och sociala samhällsutmaningar. Det här är inget nytt, varken i samhället eller inom kyrkan, men under senare år har begreppet getts förnyad aktualitet. Det ställs stora förhoppningar till att social innovation ska frigöra kraft inom alla samhällssektorer för att lösa gemensamma utmaningar som integration, social utsatthet, psykisk ohälsa och klimatkris.

den senaste enkäten till Svenska kyrkans kyrkoherdar, den så kallade Kyrkbussen, innehöll frågan: Finns det i församlingen/pastoratet du ansvarar för verksamheter eller arbetssätt som är sociala innovationer?

Knappt hundra svar kom in. Av dem svarande drygt hälften nej på frågan och ytterligare nästan en fjärdedel att de inte visste.

Men tjugofem kyrkoherdar från Burlöv i söder till Boden i norr svarade ja.

De flesta nya lösningar rörde asyl- och integrationsfrågor och en hel del handlade om arbetsintegration.

Därutöver nämns verksamheter och initiativ inom en rad områden där

samverkan med andra aktörer och mötesplatser av olika slag ofta ingår.

Många av verksamheterna har intresseväckande namn som Bryggan, Gröna fingrar, Spagettikyrkan och Grogruppen. av enkätsvaren framgår att det finns idékläckare och initiativtagare bland allt från musiker, vaktmästare och förtroendevalda till ideella medarbetare och andra samhällsaktörer.

Vanligast är dock att idén kommer från kyrkoherden och/ eller en diakon. Värt att notera är att enkäten gick ut innan coronapandemin, som gett ytterligare skjuts till innovation och nytänkande.

Foto: Magdalena Sandberg

ledare

Provtänkandets profet Nya idéer kan vem som helst komma på. Men redan att berätta om dem för andra kan vara svårt. Det finns alltid en risk för att avfärdas som dum eller orealistisk.

Det är därför det kan vara så avväpnande att säga Nu provtänker jag.

nu är det inte säkert att Bertil Johansson myntat uttrycket provtänka. Men han fanns med i de kretsar kring tillkomsten av Ideellt forum och Volontärbyrån i Svenska kyrkan som utgjorde begreppets kanske främsta smitthärd från mitten av 00-talet.

Sedan dess har provtänkandet spridit sig i landet och i kyrkan. Anledningen är enkel. Det fungerar.

När någon säger Nu provtänker jag skapas en atmosfär där var och en känner sig fri att dela tankar utan att klanka ner på varandra. Och särskilt effektivt blir det ifall de andra kring bordet är medvetna om provtänkandets villkor. Så här formuleras de av Bertil Johansson, nyss hemkommen från ett pass i den norrländska älgskogen: – Det jag säger behöver inte vara färdigtänkt. Och jag behöver inte stå för det jag säger längre än vad jag själv vill. Och nästa talare ska inte såga det jag sagt,

provtänkandets matematik Om du själv har 70 procent rätt och 30 procent fel och någon annan har 70 procent rätt och 30 procent fel: Lägg ihop era goda idéer så får ni 140 procent rätt tillsammans!

svenska kyrkan 751 70 uppsala telefon 018-16 95 00 skribent anders hagman kommunikatör therése weisz illustrationer soja utgivare svenska kyrkan tryck stibo complete, danmark produktion new normal omslag soja

2

Kreativitet och innovation

Svenska kyrkan

för då låser sig processen. Har man en annan idé så uttrycker man den istället. att samskapa redan på idéstadiet är det som lägger grunden för att förverkliga en idé, menar Bertil Johansson.

Anledningen är lika enkel som mänsklig: det man själv varit med om att skapa är mer värt än det som kommer i färdigt skick. Och det man brinner för bär man gärna vidare.

Nykläckta idéer är ivriga och sköra som fågelungar. De måste vårdas för att kunna växa sig starka. Hemligheten är att undvika att kritisera varandra och låta alla komma till tals. Då undviks de låsningar som ofta stoppar upp processer.

– På det viset hamnar alla åsikter i korgen och kokar samman till en samsyn i stort. Ingen blir vinnare och ingen förlorare, men alla har bidragit till den gemensamma lösningen. det här kan låta som en managementteori bland andra. Men för Bertil Johansson finns det en djupare sanning kopplad till provtänkandets pedagogik.

– Det är invävt i skapelsen som livets mening att vi är beroende av varandra.

Därför måste det finnas ett samspel för att återspegla Gud. Här ligger en nyckel, både till kyrkans egen förnyelse och till att fullfölja hennes uppdrag i världen, menar Bertil Johansson. Det är inte så att behoven finns utanför kyrkan och lösningarna

bertil johansson • Har varit präst i ESF och Svenska kyrkan.

• Har arbetat med idealitet och frivillighet och var en av grundarna av Ideellt forum och Volontärbyrån i Svenska kyrkan.

• Mottog priset Årets förnyare i Svenska kyrkan 2010.

• Motto: ”Man trivs där man behövs.”

Det är i samspelet med varandra vi hittar lösningarna.

Meningsfullheten ligger i att skapa delaktighet. bertil johansson

innanför. Den inre förändringen hör samman med den yttre. Samspelet är grundläggande. En kyrka som öppnar för människors delaktighet kommer att berikas med nya idéer och få kraft till att förverkliga dem.

– Alltihop kokar ner till mötet mellan människor där man inte är givare och tagare utan där samspelet skapar meningen. till slut räcker det förstås inte med att tänka och prata. Det krävs kraft och beslutsamhet ifall nya idéer ska förmå omskapa en ofta trög och upptagen verklighet.

– Även om alla tycker en ny idé är fantastisk hamnar den i regel sist i högen. För att lämna plats för det nya måste vi vara beredda att rucka på våra positioner och lösa upp det invanda.

Om det enda svar som ges är att vänta till nästa budgetår så är idén redan död.

Bertil Johansson talar gärna med psalmens ord när han manar kyrkan att gå från provtänk till handling.

Ej blott Guds vilja veta men vandra i hans bud.

För säkerhets skull säger han det också på sitt eget, karaktäristiska vis.

– Ska det bli någonting gjort måste det göras. Det är få saker som blir gjorda innan man gör dom.

Och som det mesta Bertil Johansson säger låter det särskilt övertygande på sjungande västerbottniska.

3

Det går en väg från fantasi till en bättre värld

fem steg mot innovation

Är den värld vi ser omkring oss, den värld vi är satta att leva i, den enda möjliga?

Nej, säger konstnären som frammanar osedda syner genom sina verk. Nej säger forskaren som jobbar på att ta fram klimatneutrala lösningar och diakonen som söker nya vägar att stötta unga som förlorat fotfästet. Allt nytt människan skapar tar sin början i fantasin – i en föreställning om att en annan värld och ett annat liv är möjligt.

identifiera behov

utforma lösningar

ta i bruk

sprida idén

uppnå förändring

Definiera vilket problem som behöver lösas och för vem.

Ta fram många idéer, utveckla och konkretisera ett urval.

Pröva en eller flera lösningar, samla in feedback, justera och testa igen tills det fungerar.

Gör lösningen tillgänglig för fler genom att skapa en modell, utbilda, sälja eller inspirera.

Sök ett sätt att mäta, beskriva eller berätta om den förändring som skett.

Fantasi

Innovation

Social innovation

Fantasi skapar nya världar inuti en människa Att ge rum för fantasi är att frigöra den förmågan att hitta på, inbilla sig och drömma som är planterad djupt inom oss människor. Att fantisera är en förmåga vi föds med, men förmågan har mycket emot sig i en värld av konsumtion och likriktning. Den riskerar att tyna och dö om den inte ges näring och utrymme.

Fantasi är att föreställa sig det som inte är. Men fantasin kommer aldrig ur intet: den bygger på våra erfarenheter. Ett tomt sinne har inget att fantisera om. Så tvärt emot vad man skulle kunna tro får människan mer och mer underlag till fantasier med ökad kunskap, erfarenhet och stigande ålder.

Fantasi skapar nya världar inuti en människa. Kreativitet är det som kommer ut och tar gestalt.

Innovation löser konkreta problem på nya sätt En innovation är en nydanande lösning på ett konkret problem. Innovationsprocessen sker i flera steg, från att formulera ett problem eller en utmaning till att en lösning tas fram, prövas, sprids och tas i bruk (se figur). Innovation kan ske gradvis genom små steg, eller genom större, snabba förändringar. Typiskt för innovationsprocessen är att den rör sig fram och tillbaka innan en lösning är mogen och färdig att användas.

Innovation har länge förknippats främst med teknisk innovation, men ordet hade från början en vidare betydelse och förekommer allra först inom den religiösa sfären. Idag har begreppet åter fått spridning inom humaniora och samhällsvetenskap och gett en djupare förståelse för hur människan kan skapa och omskapa sina livsvillkor genom mer eller mindre styrda utvecklingsprocesser. Innovation har samtidigt blivit något av ett modeord som ibland riskerar att bli en floskel.

Ett stigande antal innovationsfält ges idag egna namn, som systeminnovationer, marknadsinnovationer, samhällsinnovationer eller politiska innovationer, men det finns inga absoluta gränser mellan olika slag av innovation. När det sociala står i fokus talar vi om social innovation.

Social innovation skapar värden som inkludering, gemenskap och egenmakt Med social innovation menas nytänkande lösningar på samhällsutmaningar och sociala behov som skapar nytta för människor och samhällen. Idag ställs stora förhoppningar till att sociala innovationer ska bidra till att lösa viktiga samhällsutmaningar som integration, psykisk ohälsa och klimatkris.

Social innovation leder ofta till något annat än en produkt. Resultatet kan utgöras av nya tjänster, nya relationer eller processer, nya sätt att tänka och nya sätt att organisera. Ofta är själva processen lika viktig som resultatet eftersom det är där människor möts, nya tankar väcks och den rådande ordningen ifrågasätts.

Målgruppen, också kallad behovsägaren, är en viktig faktor i social innovation. Målgruppen är utgångpunkten för att definiera ett problem, men också för att avgöra om en ny lösning är bra. Det är en styrka om de som berörs finns med i arbetet med att ta fram och pröva nya lösningar.

En annan viktig faktor är samverkan. Att skapa nya lösningar kräver ofta att olika perspektiv bryts, att olika kunskaper möts och att nya nätverk skapas.

Ett viktigt mål för social innovation är att skapa social inkludering.

Alltså att enskilda och grupper i samhället som ställs utanför gemenskaper eller förvägras rättigheter av olika slag inkluderas. Resultatet av sådan innovation kan mätas som livskvalitet, välmående, goda relationer, egenmakt för enskilda och grupper och social sammanhållning i samhället som helhet.

Kreativitet Kreativitet är att vara nyskapande Kreativitet och skapande ligger nära varandra. Att leka, skapa konst och musik, utforska, experimentera och rollspela är alla kreativa uttryck. För att kreativitet ska frigöras mitt i det vanliga, rutinmässiga livet, kanske särskilt i arbetslivet, krävs ofta ett konkret problem eller ett tydligt uppdrag. Men också frihet inom givna ramar och en organisationskultur som bygger på tillit. Någon nämnvärd kreativitet åstadkoms inte i en organisation styrd av regler, kontroll och bestraffningar. Rädsla att göra fel dödar kreativitet.

Kristen tro menar att Gud är den ende som skapar ex nihilo, ur intet.

Människans skapande bygger på sådant som redan existerar. Det kreativa består i att finna nya mönster eller skapa nya kombinationer av tekniker, former, material, tankar, uttryckssätt eller sätt att organisera saker och ting.

Kreativitet kan utvecklas utan bestämda mål. Men kreativitet kan också ges en riktning mot att skapa något användbart och nyttigt, en förbättring av något slag. Det kan vara en förbättring för mig själv eller för fåglarna i trädgården, för barnen i skolan eller för alla människor på jorden. Då rör vi oss mot det som kallas innovation.

4

Kreativitet och innovation

Förändringens vägar

NY IDÉ!

Svenska kyrkan

Människan är kallad att vara Guds medskapare för en bättre värld. Den bibliske Jesus visar i ord och handling hur det kan gå till. Ibland kommer hans gärningar i evangelierna till oss som under. Den lame reser sig, hungriga mättas, sjuka botas, förvisade tar åter plats i gemenskapen.

Social innovation är ingen underkur. Men social innovation kan i bästa fall peka i samma riktning som Jesus vill ta oss; mot upprättelse, inkludering och rättvisa, en försonad mänsklighet och en förnyad skapelse. Det är en diakonal rörelse som utgör en dimension i allt det kyrkan är och gör.

Diakonicentrum finns i det trasiga och svåra När församlingens resurser och arbetssätt styrs av utsatta människors behov berättar kyrkan att här vill vi vara – mitt i trasigheten. Här vill vi på nya och kreativa sätt gestalta hopp och skapa inkluderande gemenskaper. Lisbeth Gustafsson berättar hur Svenska kyrkan i Norrköping tar ungas psykiska ohälsa på allvar. diakonicentrums samtalsmottagning för unga har funnits mitt i Norrköping i fem år. Hit kommer dagligen tonåringar för att få tala om sin nedstämdhet, ensamhet, identitetsfrågor, självskadebeteenden eller suicidtankar. ”Vi vill att alla ungdomar i Norrköping ska veta vart de kan vända sig när livet är besvärligt och de behöver någon att prata med”, säger Viktoria Witt, diakon och verksamhetschef för Diakonicentrum.

Personen på bilden har inget med artikeln att göra. Foto: Magnus Aronson /Ikon

varför var ida så arg? Ida var åtta år när hon kom till Diakonicentrum med sin mamma för att tala om sina vredesutbrott hemma och i skolan. Hon var ett känsligt barn som ständigt hamnade i konflikter och slagsmål. På Diakonicentrum möttes hon av en lapp på dörren med orden: Vem du än är, var du än befinner dig, så är du sedd, känd och älskad.

Ida fick snabbt en god relation till sin samtalskontakt, som var en pensionerad pedagog, och kunde tala med henne om känsloutbrotten. Diakonicentrum lät också Ida gå en kurs kallad rePULSE som handlar om impulskontroll och färdighetsträning. Där hade kursledaren talat symboliskt om vikten av att själv hålla i ”fjärrkontrollen” så att inte omgivningen styr ens känslor och handlingar. När Ida kom tillbaka för samtal berättade hon att hon hade slöjdat en fjärrkontroll och målat dit olika symboler. Nu använde hon fjärrkontrollen för att hantera sina känslor i skolan. Samtalen resulterade i att Ida bytte skola och då blev allt mycket bättre. elin var mitt i tonåren när hennes syster tog sitt liv.

Elin hade hört om kyrkans samtalsmottagning och fick hjälp av skolan att ta kontakt för att få prata om sorgen. På Diakonicentrum bjöds hon in i ett ombonat samtalsrum och fick berätta om sin syster, om vad som hade hänt, om hur det hade gått till och hur det kändes. Där fick hon tala om sorgen som kommer som vrede, tårar, vemod och känslor av övergivenhet.

Efteråt frågade diakonen om hon ville tända ett ljus i ljusbäraren mitt emot entrédörren. När ljuslågan brann sade Elin att det kändes bra för henne ”på ett riktigt sätt”. Diakonen bokade in några fler samtal med henne den hösten och Elin vet att hon när som helst är välkommen tillbaka. diakonicentrum i norrköping är en själavårdsmottagning för professionella samtal med unga och unga vuxna. Många

6

Kreativitet och innovation

lider av psykisk ohälsa och har missbruksproblem. Aggression, misshandel och sexuella övergrepp är återkommande samtalsämnen. Barnens utsatthet är hela tiden fokus för arbetet. En del av de yngre barnen kommer på uppmaning av sina föräldrar för att få hjälp med ångest och panikattacker. Andra har fått tips av sina skolor eller kompisar som själva har fått samtalsstöd.

Diakonicentrum kan beskrivas som svar på ett uttalat behov från samhällets sida. Den psykiska ohälsan bland barn och unga har fördubblats under de senaste tio åren. När Norrköpings pastorat lät utreda frågan om ett diakonicentrum 2014 var alla överens om att det behövdes en riktad satsning på unga och deras utsatthet. Då fattade pastoratet beslut om att skapa en samtalsmottagning för unga mitt i stan. Platsen blev en ombyggd affärslokal längs en av gågatorna. Där fick Viktoria Witt, som är diakon med tjugo års erfarenhet av arbete i socialtjänsten i Norrköping, ansvaret för att leda verksamheten. viktoria witt visste att det fanns en grupp ungdomar som hade sommarjobbat som ”kommunutvecklare” och just påtalat behovet av en mötesplats för unga. Hon bad att få deras mailadresser och samlade omgående tolv tonåringar som referensgrupp för att inreda och utforma lokalerna. Två månader senare hade lokalerna utrustats med ljusbärare, hängmatta, regnbågsflaggor och väl skyddade samtalsplatser.

Genom att målgruppen var med från början blev samtalsmottagningen välbesökt från start.

Listan över samverkanspartners innehåller över tjugo organisationer av olika slag, som till exempel Ungdomshälsan, Polisen, Räddningstjänsten, Socialtjänsten, Anhörigcentrum, Barntraumateamet och Alla barn i skolan. Den lokala förankringen blev tydlig för alla vid invigningen den 5 november 2015 då det kom 400 personer för att välkomna nykomlingen i gänget. diakonicentrum har med tiden blivit en naturlig sambandscentral mellan olika aktörer vid ungdomsfestivaler, nattvandringar och andra lokala aktiviteter som samlar barn och ungdomar. Ur samverkansprojekten har också en sinnesromässa vuxit fram som samlar unga och vuxna till känsloladdad andakt en gång i månaden. Mässan genomförs i samverkan med Equmeniakyrkan Centrumkyrkan

arbetslaget på diakonicentrum.

Susanne Holmén Hjalmarsson, Louise Thorén Lagerlöf, Viktoria Witt och Maria Bard.

Foto: Niclas Fasth

Vi vill att alla ungdomar i Norrköping ska veta vart de kan vända sig när livet är besvärligt och de behöver någon att prata med. viktoria witt

som ligger vägg i vägg med Diakonicentrum.

Viktigt för arbetslaget på Diakonicentrum är att som kyrka stå för närvaro, sinnesro och samhörighet tillsammans med unga mitt i allt det trasiga, alla krav och all stress. Med arbetslagets egna ord: ”Vi har fått förtroendet och förmånen att vandra en bit tillsammans med unga människor. Vi blir insläppta bakom murar och masker och vi samtalar om det innersta, det djupaste och det svåraste. Och just där, mitt i mötet är Guds närvaro påtaglig och ’på riktigt’ och vi vill förmedla hopp, upprättelse och försoning.”

Not. Idas och Elins namn är fingerade. lisbeth gustafsson

innovation när barns behov får bestämma Botkyrkarapporten Botkyrkarapporten är resultatet av samtal med barn om trygghet/ otrygghet i livet och samhället. Med hjälp av metoden Snap and tell lät Botkyrka församling barnen ta bilder och berätta om sin vardag.

En av bilderna visar en tom skolgård i snöslask med en kommentar från en 9-åring: ”Det är otryggt på rasterna för när vi är ute på rast med mina kompisar så kan det komma barn som vill slå mig, har hänt många gånger.”

Läs mera: svenskakyrkan.se/botkyrka/botkyrkarapporten Barnens katedral I slutet av 90-talet fick stadsdelskyrkan Kroppkärrskyrkan i Karlstad tillägget Barnens Katedral. Syftet är att hela veckans verksamhet i kyrkan, även söndagsgudstjänsten, ska utgå från barns behov och perspektiv. Barnens Katedral har fungerat som inspiration för många församlingar i Svenska kyrkan och finns även under det namnet i Oskarshamn.

Barnens altarskåp Barn behöver få leka kyrka på samma sätt som de leker polis eller doktor. Tanken om just lek som identitetsskapande låg bakom det

Svenska kyrkan

första altarskåpet för barn i Västerås domkyrka 2009. Idag finns det barnaltarskåp runt om i Svenska kyrkan med möjlighet för barn att prova prästens kläder, leka dop, nattvard och bröllop.

Läs om altarskåpet och andra material och utbildningar med inriktning barn och unga: svenskakyrkan.se/vasterasstift/leksacer Barnen om gudstjänst och delaktighet Rapporten "Barnets röst om gudstjänst och delaktighet" släpptes i samband med en barnrättsfest i S:t Nicolai kyrka 2018. Rapporten är ett resultat av samverkan mellan Örebro pastorat, Strängnäs stift och Svenska kyrkans nationella nivå.

Läs den här: internwww.svenskakyrkan.se/barnochunga/ rapport-barnets-rost

Alfred i Lundby kyrka, Västerås.

Foto: Magnus Aronson

Biskopens ungdomsrådgivare De senaste tre biskoparna i Västerås stift har haft ungdomsrådgivare för att få ett bredare perspektiv på kyrkans verksamhet och på aktuella samhällsfrågor. De fyra ungdomsrådgivarna är mellan 15-25 år, tillsätts på två år i taget och kommer från olika delar av stiftet och från olika sammanhang.

7

Värden som kan rädda världen Hållbarhet handlar om mer än pengar. Men hur gör man för att styra verksamheter och samhällen mot andra mål än de rent ekonomiska? Kanske genom att börja tala om värden. allt fler är överens om att ett ensidigt fokus på tillväxt och ekonomisk vinst inte räcker för att skapa hållbara samhällen. Ett exempel är den inflytelserika tankesmedjan Romklubben som hösten 2020 kommit med ett utspel som förordar en övergång till en ”economy of wellbeing”, en ekonomi som på allvar räknar med sociala och ekologiska värden. Den traditionella ekonomin, menar man, klarar inte av att lösa globala utmaningar som ökade socioekonomiska klyftor, klimatförändringar och utrotningen av växt- och djurarter.

inkluderande rörelse i kyrkorummet

Upplev mer Sök på ordet kör har sitt ursprung i grekiskans khorós, Rörelsekören som i sin grundbetydelse har en starkare koppling till på Youtube dans än till sång. Och dans är just vad Rörelsekören i Grythyttan ägnar sig åt. Aija Olsson, kyrkomusiker i Grythyttan, kläckte iden efter att hon hade fullgjort en master i koreografi. Hon ville utveckla ett helt nytt koncept för koreograferad dans, som hon menar är en bortglömd konstart i Svenska kyrkan.

rörelsekören har medlemmar mellan 14 och 82 år. Det finns även en grupp för mindre barn, 6-8 år. Ibland framträder grupperna tillsammans.

– Utgångspunkten är att vara inklusiv. Dans som rörelsekonst är till för alla oavsett ålder, kön, färdighetsnivå och kroppstyp. Vi skapar tillsammans där var och en bidrar efter sin förmåga och sina förutsättningar, berättar Aija Olsson, som fortsätter: – Inte minst att överbrygga generationsgränserna känns väldigt viktigt i vårt ålderssegregerade samhälle. Jag förstår inte varför vi ska vara så åldersfixerade.

social innovation beskrivs ofta som en strävan att skapa värden. Särskilt för dem som av en eller annan anledning är missgynnade av den rådande ordningen. Kyrkor och andra organisationer bidrar till samhällets hållbarhet just i sådant värdeskapande. Exemplen på det här uppslaget visar hur församlingar och stift, ofta i samverkan med andra, bidrar till att skapa värden som gemenskap, tillit, nya relationer, meningsfullhet, social sammanhållning och egenmakt. Det kan ske i ännu högre grad om vi lär av andra och varandra.

nej, funkiskyrkan var inget bra namn, fanns det de som tyckte, så deltagarna själva fick frågan: Vad vill ni heta? Superhjältarna svarade någon, och så fick det bli. Historien är betecknande för arbetet med unga vuxna med eller utan funktionsnedsättning i Mariakyrkan i Gävle. Församlingen följer gruppen dit de går.

– Vi har en konfirmandgrupp som heter I min egen takt och som vänder sig till unga med funktionshinder, berättar församlingsassistent Ann-Helén Lundqvist.

– Vi märkte efter konfirmationen att vi inte hade något sammanhang som riktigt passade den gruppen, därför skapade vi ett.

Liten grupp, många ledare, roliga aktiviteter och särskilt anpassad mässa är några de inslag som gjorde att de första åtta deltagarna kände sig så hemma att de fortsatt. Fler superhjältar har tillkommit och verksamheten är nu inne på tredje året.

8

En värdekedja beskriver olika aktiviteter som leder till att nya värden skapas för en kund eller målgrupp. Diakonicentrum i Växjö har genom sin öppna verksamhet skapat en spännande värdekedja.

Livsmedel som inte kommer till användning blir avfall. Det innebär slöseri med pengar, livsmedel, arbete och jordens resurser.

Genom ett väl utvecklat samarbete med så kallade vänföretag skänker många matproducenter och livsmedelsbutiker i Växjötrakten istället överblivna varor till Diakonicentrum.

Om varorna lämnas vidare som matkassar räddas allt utom det ekonomiska värdet. Det kunde vara gott nog. Men nu använder Diakonicentrum istället de skänkta varorna till att skapa egna värdekedjor. Maten tillagas och serveras som frukost och lunch till omkring 100 dagliga gäster. De flesta betalar för maten och de som inte kan betala får istället arbeta en stund i verksamheten, allt efter förmåga.

Genom detta förvandlingsnummer skapas en rad värden: Inkomster till Diakonicentrum, meningsfull sysselsättning för kockar,

– Världens bästa arbetsplats, konstaterar Tilda Hansson som tog selfien av sig själv och kocken Svetlana Borisova.

Efter fyra år på Diakonicentrum läser Tilda nu till socialpedagog, men hoppar in på timmar så ofta hon kan.

Foto: Tilda Hansson

serveringspersonal och måltidsvärdar och måltidsgemenskap bland gästerna. Dessutom leder serveringsverksamheten till ökad delaktighet i Diakonicentrums verksamheter, aktiviteter och gudstjänstutbud och, kan man förmoda, en hel del glädje och sänkta trösklar till Diakonicentrums rådgivnings- och hjälpverksamhet.

Samtal om livet som språkträning

Kärlekens och glädjens superhjältar

Gävles Superhjältar utanför Mariakyrkan. William, Ann-Helén, Daniel, Erik, Martin, Emma och Jessica. Ann-Helén och Emma leder verksamheten. Foto: Annica Hallquist

med tjärlek till skog och människor

hur avfall blir gemenskap

”Vi skulle behöva hitta något sätt att närma oss de stora frågorna i arbetet med våra nyanlända. Pernilla, har du någon idé?”

Två dagar efter att Pernilla Lundström fick frågan dök tankarna på Astrid Lindgren upp.

Logiken var ungefär den här: Asylsökande och flyktingar behöver lära sig både svenska och det svenska samhället. Många behöver också bearbeta sina egna upplevelser av att fly och hamna i ett nytt land. Varför då inte använda sig av berättelser som öppnar för djupare samtal än de annars ofta ganska själlösa texter som används i språkträningen. sagt och gjort. Mora är en församling med breda samverkansytor. Pernilla kontaktade biblioteket, pengar söktes från olika håll och

men kontakterna i Borensberg är nog de som skänkt Niclas särskild glädje. Där fanns redan ett generationsöverskridande samarbete kring kolmilning mellan hembygdsföreningen och ortens skola.

Nu ställer de om till att bygga en tjärugn som kan producera både tjära och kol. Linköpings stift köper den producerade tjäran och inkomsten hamnar i klasskassan. Fast priset blir förstås högre än för den importerade tjäran.

– På sikt måste vi få ekonomisk bärighet, det är helt klart, säger Niclas Fredriksson. Men nu i början får vi tänka att det ekonomiska glappet kompenseras av de sociala, kulturella och ekologiska mervärden vi skapar.

och några till... församlingsgården noas ark i Onsala församling har funnits i 25 år. Här bedrivs barn- och familjeverksamhet, fritidsgård och förrehabilitering på samordningsförbundets uppdrag i en miljö med djur och trädgård. pelarsalen i värnamo församling har omfattande verksamhet för människor som behöver arbetsträna, språkträna, göra praktik eller komma tillbaka efter att länge ha stått utanför arbetsmarknaden. Här finns trädgård, bageri och café, skaparverkstad och second hand. mentormammor är ett arbetssätt i flera afrikanska länder där äldre, erfarna mammor stöttar utsatta mammor och barn. Via ACT Svenska kyrkan har metoden introducerats i Malmö och anpassats till svenska förhållanden som ett samverkansprojekt mellan flera aktörer, bland annat Yalla trappan. Här kallas de Yalla lotsar. grogruppen i märsta församling utgör en kombination av integration, arbetsmarknadsstöd och miljöprojekt. Grogruppen odlar grönsaker, rotsaker och blommor och bedriver biodling.

Skörden kommer församlingens olika verksamheter till del.

när ann-helén berättar om Superhjältarna blir det tydligt att ömsesidighet är ett nyckelord för att beskriva verksamheten. Hon pratar om kärlek, trivsel och glädje. Det är inte produkter som överlämnas till en kund. Det är värden som uppstår i mötet vare sig man kom dit som ledare, deltagare eller förälder. Och sådant har en förmåga att sprida sig som värmen från en kakelugn.

– Vi märker det på veckomässorna, säger Ann-Helén. Det kommer fler när våra hjältar är med. Ofta är vi med och sjunger och det blir så fint.

Kreativitet och innovation

snart var samtalscirkeln Vi läser igång.

Metoden heter Shared reading och går ut på att turas om att läsa korta stycken i grupp för att sedan stanna upp och prata om det man läst. Det blev integrationsarbete på nytt sätt där män och kvinnor och barn med olika språk, nationalitet och tro möts och samtalar.

– Det är sällan man får vara med om att något blir lika bra som eller till och med bättre än vad man tänkt innan. Men nu blev det så, berättar Pernilla Lundström som arbetade som pedagog i församlingen när verksamheten drog igång.

– Vi läste Bröderna Lejonhjärta och så plötsligt berättade någon om hur de ridit för första gången i livet under flykten till Sverige. Så var pratet och delandet igång. Alla ger något och alla får något. Det blir mycket mer än undervisning.

nästa gång du ser ett tjärat kyrktak kan du tänka på skolbarnen i Borensberg. Du kan också skänka stiftsantikvarie Niclas Fredriksson på Linköpings stift en tanke. Niclas är en av dem som börjat undra varför spåntaken på våra kyrkor stryks med tjära från Kina när skogen är full av råvara och hantverket att bränna tjära är en urgammal tradition i vårt land.

Med inspiration från bland annat Visby stift har Niclas initierat ett projekt för att få fram inhemsk tjära.

Nu är det en lång väg att gå för få fram de 3 000 liter tjära som årligen går åt till alla tjärade tak enbart i Linköpings stift, men Niclas försöker få en boll i rullning som ingen vet var den slutar. Ett samarbete har inletts med små sågverk, hantverkare, hembygdsföreningar, byggnadsvårdande aktörer och industriidkare som på olika sätt visat intresse för att finnas med i utvecklingen av inhemsk tjärproduktion.

Svenska kyrkan

9

om corona, kyrkans dolda resurser och behovet av mod

I kriser blir vi uppfinningsrika Plötsligt gick förändring så mycket fortare och enklare än vanligt.

Rekordsnabbt vande vi oss vid ny teknik, inledde nya samarbeten och utvecklade nya former av verksamhet. Covid-19 har varit en katastrof för världen, men en katalysator för kreativitet och social innovation.

det är ingen överraskning att det är så, menar Malin Lindberg, professor i genus och teknik vid Luleå tekniska universitet.

– Eftersom social innovation handlar just om att möta samhällsutmaningar på nya sätt är krisartade situationer en viktig drivkraft.

– Vi ser att coronapandemin, liksom flyktingkrisen för några år sedan, har framkallat en innovativ omställning i många verksamheter för att säkerställa goda livsvillkor för missgynnade grupper. Men även mer långvariga kriser som arbetslöshet eller psykisk ohälsa bland unga driver innovation.

Det här framgår bland annat av den forskning kring innovativa insatser i stift och församlingar som Luleå

10

malin lindberg professor i genus och teknik vid Luleå tekniska universitet. karlstad pastorat.

Under coronapandemin har allt fler församlingar börjat sända digitala gudstjänster. Foto: Louise Hedberg

Tekniska universitet bedrivit i samarbete med Svenska kyrkans forskningsenhet. Och när pandemin slog till var församlingar över hela landet snabba med att ställa om. Digitala gudstjänster, körövning på distans, hemleverans av gudstjänst- och pysselpåsar är några av hundratals initiativ som delats i Facebookgruppen ”Idéutbyte i coronatider för Svenska kyrkans anställda”.

Svenska kyrkan gick även in i organiserade samverkansformer mellan civilsamhället och det offentliga, vilket bidragit till social sammanhållning och att upprätthålla viktiga samhällsfunktioner. det här noterar även Filip Wijkström, som är en av forskarna bakom en färsk rapport från Handelshögskolan i Stockholm.

– Kyrkan och andra civilsamhällesorganisationer tycks ha bättre förutsättningar än de offentliga myndigheterna att agera snabbt vid plötsliga kriser, säger Filip Wijkström.

– Det visas av att kyrkan så aktivt har funnits med vid både coronapandemin och flyktingmottagandet hösten 2015.

Anledningarna till detta är flera, menar Wijkström. Medan offentliga aktörer antingen är separerade på olika nivåer i samhället eller specialiserade inom smala sektorer genom skilda myndighetsansvar, finns kyrkan som en sammanhållen organisation på alla

Under coronakrisen har många församlingar hjälpt äldre med inköp och leverans av mat och mediciner. Karl-Evert Svensson tar emot matkassar av Sharokh ”Markus” Hashenpuri, kyrkovaktmästare i Skärholmen, och Noakh Smeds som vanligtvis jobbar med ungdomar.

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman /TT

nivåer och med mer av ett helhetsperspektiv på människan. Det ger en beredskap att agera inom organisationen som helhet, var än krisen sker och vad den än omfattar. Att kyrkan har en tydlig ideologisk bas riktad mot att försvara människovärdet ger även insatserna en tydlig riktning.

– Men sen krävs det ytterligare två faktorer för att man ska kunna agera på tvärs över olika områden, fortsätter Filip Wijkström. Ett inomorganisatoriskt lärande och en kapacitet att handla.

Det här är två faktorer som är intimt förknippade med möjligheten att skapa social innovation. För finns det inte resurser sker inget skapande. Och sker det inget lärande får skapandet ingen spridning eller kontinuitet. lärandet handlar i det här fallet om att kyrkan har lyckats bevara erfarenheter från flyktingmottagandet som snabbt kunde omsättas i handling när pandemin slog till. Filip Wijkström nämner som exempel de nätverk och rutiner som upparbetades den gången, liksom förmågan att snabbt engagera de ideella krafterna i olika typer av insatser. Ett annat exempel är hur Support migration på nationell nivå snabbt fick sin motsvarighet i Support diakoni.

– Det är viktigt att slå vakt om de delar av organisationen som står för lärande och reflektion, understryker Filip Wijkström. Platserna där man läser

Kreativitet och innovation

texter, skriver och funderar. Jag upplever att kyrkan vilar på en stark tradition här. kapaciteten att agera i extraordinära situationer benämns i rapporten med det engelska uttrycket slack, som kan översättas med handlingsutrymme eller outnyttjade tillgångar. Filip Wijkström kallar det för en organisations ”underhudsfett”, den där extra energireserven som kan behövas i svåra tider, men som man kanske inte anser det värt att bära omkring på när allt löper på som vanligt.

– I hela samhället – i näringslivet såväl som i offentlig förvaltning – har vi strävat efter att öka den dagliga effektiviteten genom att skära bort allt som bedöms som överflödigt. Helst ska det inte finnas några lager alls utan allt ska levereras ”just-in-time” direkt från fabriken. Det skapar lätt anorektiska organisationer och det är troligen därför vi inte heller har några beredskapslager.

– Kyrkan har hittills inte på samma sätt varit indragen i denna form av effektivitetstänkande och är ingen utsvält organisation. Det finns fortfarande god tillgång till fysiska rum för möten och många personer med hög kompetens arbetar relativt fritt och kan påverka sina arbetsdagar. Det representerar tillgångar som gör att man långt ut i organisationen har tid att både tänka efter och testa nya saker. Den marginalen finns normalt inte på McDonalds eller

Svenska kyrkan

i den kommunala hemtjänsten.

– Här har vi sett att erfarenheterna från kyrkans insatser i samband med flyktingmottagandet också utgör en slags tillgång. Kunskapen har stannat i organisationen och kan aktiveras vid behov. Men för att den långsiktigt ska finnas kvar behöver den dokumenteras och bevaras i rutiner och praxis – den behöver lagras i organisationens minne – till exempel genom att upprätthålla nätverk. utvecklingen på tjörn är ett gott exempel. Här har det intensiva samarbetet mellan olika aktörer under

filip wijkström forskare vid Handelshögskolan i Stockholm.

Rapporten från Handelshögskolan heter The Church of Sweden and the Quest to Bounce Back Better. Den är skriven av Ebba Henrekson, Stig Linde, Marta Reuter, Erik Sjöstrand och Filip Wijkström.

rådmansö kyrka Ett av många tips som spridits mellan församlingar i coronatider.

Foto: Anna Lorin Nordahl

flyktingmottagandet fortsatt under pandemin. Det har lett till en djupare samverkan som bär bortom kristider.

– Vi kände att vi behövde smida medan järnet är varmt och behålla de goda relationerna, berättar diakon Maria Eriksson.

– Nätverksarbetet har fortsatt och lett till en samordning som vi kallar Alla tillsammans på Tjörn. Här samverkar civilsamhället, kyrkan, kommunen och entreprenörer i ett fortsatt utvecklingsarbete med utsattheten i centrum. teamet på forskningscentret vid Handelshögskolan har studerat Svenska kyrkan i flera stora projekt. Filip Wijkström uttrycker att kyrkan har en unik position i samhället för att kunna agera som stark försvarare av människovärdet.

Men han kan bli fundersam på varför denna förmåga till fullo ”växlar ut”, som han säger, först vid spektakulära nationella händelser.

– Vi har exempelvis haft EU-migranter som frusit under vintrarna i decennier, och enskilda individer och församlingar gör fina och modiga insatser. Som kyrka har ni resurserna, ideologin och autonomin – men vilka mekanismer krävs för att frigöra modet på bredare front i organisationen? läs mer om forskning kring innovation i Svenska kyrkan på www.ltu.se/ innovationsforskning

11

piteå tog emot en idé som andra utvecklat piteå, haparanda och sävar-holmöns församlingar deltog i socialfondsprojektet Mary-sammanhang och egenmakt, som drevs av Luleå stift mellan 2017 och 2019.

"Det kändes som ett svar på våra frågor"

projektet gick ut på att sprida och utveckla metoden MARY, som står för Meningsfullhet, Arbetsgemenskap, Rehabilitering och Yrkesstolthet och verksamheterna S:t Mary, som är ett slags sociala företag inom församlingens ram.

Alla behöver inte uppfinna hjulet, brukar det heta.

Förmågan att ta emot idéer är nog så viktig för att förnya samhället och kyrkan. Piteå församling gick in i någon annans koncept – och har hjälpt till att vidareutveckla det. blir du irriterad om någon stoltserar med din idé? Känner du motstånd till att ta emot något som andra jobbat fram? I så fall är du inte ensam. Att älska det man själv skapat och bliga misstänksamt på det andra åstadkommit är en reaktion som de flesta av oss är väl bekanta med – men kanske inte direkt stolta över. ”Det är häpnadsväckande vad som kan åstadkommas om man inte bryr sig om vem som tar åt sig äran”, lär den amerikanske presidenten Harry Truman ha sagt. Det prestigelösa i att låta saken komma i första rummet istället för den egna äran eller positionen är en nyckel till att få spridning på goda idéer och arbetssätt.

– Vi stod mitt i en diskussion om hur vi skulle göra med alla förfrågningar om att göra praktik och arbetsträna hos oss. Det krävde mycket resurser och vi saknade en ordning för det arbetet.

Så när erbjudandet om S:t Mary kom kändes det som ett svar på våra frågor, berättar Karin Lundberg, verksamhetschef i Piteå församling. s:t mary är en modell för praktik och arbetsträning i Svenska kyrkan som har sitt ursprung i Linde bergslags församling i Västerås stift. Verksamhetsledaren där, diakon Anna Andersson, har under åren tagit emot mängder av studiebesök. Många har blivit förtjusta över verksamheten och alla har ställts inför möjligheten att själva ansluta till S:t Mary, men få har valt att

12

unga vuxna som vill bryta destruktiva mönster i livet. Genom S:t Mary har de fått möjlighet att träna på att sköta ett arbete och därmed växa i förmåga och egenmakt. Något som i sin tur varit möjligt genom att församlingen rekryterade Anna-Sara Brännström, som med sin bakgrund inom psykiatrin tillförde nödvändig kompetens och värdefulla kontakter.

– Projektformen har varit givande för oss. Verksamheten har drivits framåt eftersom det funnits krav på vad vi måste åstadkomma. Vi har tvingats hålla en viss utvecklingstakt, säger Anna-Sara Brännström som fått lov att vara något av tusenkonstnär för att få alla bitar på plats.

– Sen blir man ju aldrig färdig, tillägger hon. Verksamheten förändras hela tiden efter de behov vi ser hos deltagarna. Jag tror inte det är möjligt att driva diakonalt arbete om man inte är beredd på att ändra sig själv hela tiden.

Diakon Karin Lundberg, Kyrkorådets ordförande Sven Ivar Lidström och verksamhetsansvarig Anna-Sara Brännström. Foto: Maria Fäldt

kliva på. Men i Öjebyns kyrkstad i Piteå hänger idag en S:t Mary-skylt på ett av de gamla fina kyrkstadshusen som nyrenoverats för ändamålet. Där finns ett café och en skaparverkstad som under snart tre år tagit emot unga som behöver stöd för att komma tillbaka på rätt spår i livet.

Vad gjorde att Piteå församling var beredd att ta emot någon annans idé?

Att modellen löste ett behov har redan nämnts. Men finns det också i församlingen rent allmänt en öppenhet mot förändring?

– Vi söker nog nya vägar inom alla områden, säger Karin Lundberg. Det pågår en ständig utveckling i allt från gudstjänst till diakoni. Vi är inte främmande för att tänka nytt.

Det gäller också kyrkorådet, intygar

diakon karin lundberg är verksamhetsansvarig i Piteå församling. Hon har sett hur arbetet med S:t Mary kommit att påverka hela församlingen.

Foto: Maria Fäldt

dess ordförande, Sven Ivar Lidström.

– Ja inte minst när det handlar om att utveckla det diakonala arbetet, som är ett av huvuduppdragen. Här såg vi stora fördelar. Inte minst möjligheten att utöka samarbetet med andra samhällsaktörer och att utveckla den kulturmiljö som vi finns i. s:t mary spreds i luleå stift genom ett projekt (Se faktaruta). Det innebar att kliva in i en fast struktur och en färdig verksamhetsidé. Samtidigt fanns det stor frihet att ge verksamheten lokal prägel, något som har frigjort kreativitet och lokal samverkan. Ett framgångsrikt samarbete har inletts med psykiatrin i Piteå och med Framnäs folkhögskola. S:t Mary har även kopplats till församlingens verksamhet Vägen vidare som vänder sig till

Kreativitet och innovation

inom social innovation använder man värdeskapande som ett centralt begrepp för att visa på de resultat en viss verksamhet skapar. Alla tre är överens om att det främsta värdet med S:t Mary är de enskilda människornas utveckling . I den film som nämns i faktarutan kan du ta del av övertygande berättelser om just detta.

Genom deltagarnas utveckling genereras samtidigt många andra värden för församlingen.

– En positiv sak är att vi kan prata om diakoni med människor på ett nytt sätt eftersom diakonin blir så synlig här, menar Anna-Sara. Det har lyft kyrkan i mångas ögon.

– Det börjar också komma allt fler berättelser till oss om vad S:t Mary betyder, säger Karin. Vi får mycket feedback ute i kommunen, vilket öppnar för nya initiativ och mer samverkan.

– Det finns till och med exempel på personer som gått med i kyrkan igen för att de har personliga kopplingar till dem som varit med i verksamheten, berättar Sven-Ivar.

Svenska kyrkan

mary-nätverket samlar idag 5-6 församlingar som arbetar enligt MARY-metoden. Kontaktperson är Lena Lago: Lena.Lago@basta.se under 2020-2022 pågår socialfondsprojektet Skapa plats i Svenska kyrkan, som har till syfte att sprida metoden och arbetssättet i sex stift. s:t mary är ett skyddat varumärke. Se en film om St:Mary: vimeo.com/377579667

anna-sara brännström är verksamhetsansvarig och har anpassat S:t Mary för att passa de unga deltagare som församlingen tar emot.

Foto: Maria Fäldt

kyrkorådets ordförande sven ivar lidström har genom sina kontakter med Framnäs folkhögskola, där han tidigare var rektor, bidragit till att hitta en lösning med undervisning för S:t Marys deltagare. Foto: Maria Fäldt

när en verksamhet väl är etablerad kan det vara svårt att minnas hur svårt och osäkert det var i början. Det är lätt att surfa på en framgångsvåg. Karin Lundberg berättar hur de ”haltat sig fram” och löst problemen efter hand.

Det kräver en del mod i en kyrklig kultur som vanligen arbetar med stor framförhållning och långsamma förändringar. Det finns också viktiga erfarenheter att hämta i Haparanda, där S:t Mary finns kvar men just nu går på lågvarv, och i Sävar Holmön där man såg sig tvingade att lägga ner efter projekttidens slut.

– Det var en bra verksamhet där vi hjälpte människor att ta livsförändrande steg, säger kyrkoherde Per Rylander.

– Men vi hamnade i trångmålet att behöva spara pengar och kunde inte lösa finansieringen. En orsak var att arbetssättet krävde större bemanning än vi räknat med. Det hade varit bra om det hade funnits med tydligare från början.

Det blev plågsamt för både personal och deltagare när vi tvingades sluta med något som egentligen fungerade superbra. s:t mary kan kallas en social innovation, inte för att arbetssättet är helt nytt, utan för att verksamheterna utgör en översättning av existerande modeller kring socialt företagande till en form som passar kyrkan.

– Det jag kunde önska nu är att verksamheten inte ska leva vidare som ett projekt, utan får en tydligare förankring som en del av en vår verksamhet, säger Karin Lundberg.

– Vi har hela tiden haft ett långsiktigt mål att S:t Mary ska bli en del av den ordinarie verksamheten, intygar Sven Ivar Lidström. Och jag tycker att vi kommit en bra bit på väg.

Och får Ann-Sara Brännström bestämma så kommer spridningen att fortsätta till fler.

– Jag skulle älska att S:t Mary blir en naturlig del av alla församlingars arbete. Det borde vara lika självklart att vi möter den här målgruppen som att vi har ungdomsverksamhet.

Några andra innovativa koncept i Svenska kyrkan Riddarskolan Riddarskolan växte fram i Malung under 90-talet. Det är en metod för att arbeta med etik, värderingar och människosyn i samarbete med skolan och med riddaridealet som pedagogisk dräkt. Metoden finns spridd i på ett stort antal orter i hela landet.

Modellen prisades 2004 av Ickevåldsfonden.

Miljödiplomering Svenska kyrkans miljödiplomering för hållbar utveckling är ett redskap för dem som vill ställa om sin verksamhet så att den bidrar till en utveckling som är ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbar. Miljödiplomeringen liknar de miljöcertifieringssystem som används i näringslivet, men utifrån en teologisk grund och motivation. Systemet innebär även en enklare dokumentation och större betoning på delaktighet. Idag har över 100 enheter inom Svenska kyrkan påbörjat eller genomfört ett eller flera av diplomeringens steg.

Barn i väntan/Barn i start Barn i väntan/Barn i start (BIV/BIS) är en särskild metod för psykosocialt stöd för barn, unga och familjer i asylprocessen. Programmet har utvecklats av Svenska kyrkan och Individuell människohjälp (IM). Det finns på flera platser i landet och genomförs ofta i samarbete med kommunen. Kurserna, som bygger på ett pedagogiskt program, syftar till att stärka de ungas självkänsla och möjligheter att hantera sin situation samt locka till glädje och kreativitet.

Med rötter och fötter Svenska kyrkan i Uppsala stift har tillsammans med Stiftelsen Expo och Sensus studieförbund tagit fram utbildningskonceptet Med rötter och fötter som syftar till att stärka en grundhållning om allas lika värde i ord och handling. Utbildningen är kunskaps- och processorienterad och ger en fördjupad kunskap om rasismens rötter, högerextrema gruppers utbredning och deras retorik. Konceptet rymmer också metoder för hur man kan stärka och utveckla sammanhållning och tillit mellan människor i lokalsamhället.

13

innovationsexperternas intryck av svenska kyrkan

tre lådor för att skapa nytt

Ni sitter på en guldgruva av erfarenheter Tro på det ni kan. Sök vinnande samarbeten.

Och samla kraften för att skapa större effekt. Det är några råd till Svenska kyrkan från universitetens innovationsrådgivare. svenska kyrkan har jazzen i kroppen, men får inte ut den i fingrarna.

Det sa en gång Fryshusets grundare Anders Carlberg om kyrkan som social aktör. Det kunde varit sagt av en innovationsrådgivare.

Att ha jazzen i kroppen betyder att musikaliteten finns där. Att inte få ut den i fingrarna betyder att det saknas något för att det ska bli musik.

Så drastiskt skulle de förstås aldrig uttrycka det själva. Därtill är de innovationsrådgivare som Svenska kyrkan samarbetat med under två år alldeles för måna om att vara nyanserade. Men när de sammanfattar sina intryck av kyrkan som innovationsmiljö återkommer synpunkter som kunde vara variationer på just det temat. De är imponerade av kyrkans sätt att möta

människor och ta sig an deras situation.

Och litet förvånade över att var och en verkar arbeta så mycket för sig själv.

– Ni finns verkligen där det händer, säger Sandra Olofsson, innovationsrådgivare på Mittuniversitetet. Sättet ni möter och stöttar människor i utsatta situationer är en oerhörd styrka. Ni sitter verkligen på en guldgruva av kunskap. Något som ni inte alltid verkar medvetna om.

– Men jag är överraskad över att det är så många enskilda öar. Jag upplever att det hindrar erfarenhetsutbyte och idéutveckling som skulle göra de samlade insatserna så mycket starkare. patrik bångerius på Karlstads universitet är inne på samma linje: – Jag är jätteimponerad av diakonernas arbete, men ser samtidigt en större potential i det de gör. Om ni skulle samla alla som adresserar samma behov skulle man få en otrolig effekt, båda i att stärka varandra och att åstadkomma resultat.

Alla behöver inte uppfinna hjulet.

Att samverka, gå över gränser och skapa team med kompletterande kompetenser istället för att jobba ensam är råd som innovationsrådgivare ofta ger. Åsa Allard, vid Örebro universitet,

sandra olofsson Mittuniversitetet.

patrik bångerius Karlstads universitet.

åsa allard Örebro universitet. fakta Hur kan civilsamhället dra nytta av det statliga systemet för innovationsstöd?

Och vad har universiteten att lära av organisationer som Svenska kyrkan? Det har varit det dubbla syftet med ett samverkansprojekt mellan Svenska kyrkan och Innovationskontoret Fyrklövern, finansierat av innovationsmyndigheten Vinnova.

Fyrklövern är ett av tretton statligt inrättade innovationskontor vid våra lärosäten.

Bakom namnet Fyrklövern döljer sig fyra samverkande universitet: Mittuniversitetet, Linnéuniversitetet samt universiteten i Örebro och Karlstad.

tera din nya idé. Vänta tills den kommit en bit på väg. Få beslutsfattande organ kan hantera en alltför lös idé.

2. var inte för snabb med att avfärda en ny idé. Det är svårt att bedöma idéers bärkraft i ett tidigt skede.

3. ingen kan göra allt på en gång.

Samla några personer som berörs av idén, lista vad som behöver komma på

14

plats och börja med det viktigaste. Det är sällan pengar.

4. ingen klarar sig på egen hand. Bygg team med olika kompetenser för att utveckla din idé.

5. kör du fast? Saknas kompetens eller

kunskap för att komma vidare? Sök upp den! Kanske finns den inom den egna organisationen, kanske hos någon annan.

pekar på ytterligare en faktor: nödvändigheten att ständigt återvända till målgruppen för att inte bli självupptagen.

– Alla organisationer har egna incitament och belöningssystem. Vi riskerar alla att fokusera för mycket på de egna aktiviteterna och fastna i det som ger poäng i den egna organisationen, säger Åsa Allard.

– Att vända sig till målgruppen med sina frågor är ett sätt att komma bort från sig själv och skaffa sig ett helikopterperspektiv på läget. Vad fungerar för er? Vad behöver ni nu? Då kanske det visar sig att man hellre borde lägga resurserna på att samarbeta med någon annan än att skapa egna verksamheter.

– Poängen är ju inte verksamheterna i sig, utan att åstadkomma förändring utifrån de värden kyrkan står för, understryker Åsa Allard. innovationskontoret Fyrklövern har under projekttiden medverkat i en rad aktiviteter som gått ut på att låta församlingar och anställda testa olika verktyg för att främja social innovation. Det har bland annat handlat om att arbeta fram lösningar på konkreta utmaningar, att kartlägga tillgångar i olika verksamheter och att vara bollplank för kyrkoherdar och diakoner i lokala utvecklingsprojekt.

– Det finns helt klart ett behov av stöd i de här frågorna i församlingarna, säger Cecilia Nahnfeldt vid Svenska kyrkans enhet för forskning och analys, som länge har forskat kring social innovation.

– Det saknas inte goda idéer i Svenska kyrkan. Det som saknas är kunskap om verktyg och metoder som kan främja innovation. Kanske också forum för samverkan och erfarenhetsutbyte.

eller förlegade. Nyckelordet är onödigt. I Box 3 hamnar utmaningar som kräver helt nya lösningar. Allt är då öppet för diskussion. Kanske behöver arbetssätt och organisering förändras.

Kanske behövs nya resurser och nya kunskaper. Nyckelordet är nytt.

Alla boxar behövs. Utan den granskning som gör att somligt hamnar i dåtidslådan blir det svårt att skapa utveckling och innovation.

Källa: The Three Box Solution av Vijay Govindarajan

Gör mer, läs mer och sök vidare på egen hand • små steg för hållbar verksamhet är ett arbetsmaterial för att ta fram styrkor och förbättringsområden inom befintliga verksamheter som handlar om praktik och arbetsträning. Små steg är framtaget av den nationella nivån i samverkan med församlingar och finns på Svenska kyrkans intranät.

Läs mer här: internwww.svenskakyrkan.se/ Diakoni/utbildningar-mer-an-jobb • skapa plats är en metod för att underlätta för församlingar att starta och utveckla arbetslivsinriktad verksamhet i Svenska kyrkan.

Det finns tips och idéer att tänka på för att få igång hållbara och effektiva verksamheter som leder till att individer utan arbete närmar sig praktik, utbildning och arbetsmarknad. Läs mer här: internwww.svenskakyrkan.se/Diakoni/utbildningar-mer-an-jobb

• projektbidrag kan vara ett sätt att kickstarta nya idéer. Håll utkik efter kurser i extern finansiering som kyrkokansliet inbjuder till. Läs mer här: internwww.svenskakyrkan.se/Diakoni/extern-finansiering • Lindberg, Malin och Nahnfeldt, Cecilia (2017) Idéburen innovation – nyskapande lösningar på organisatoriska och samhälleliga behov, Stockholm: Idealistas.

• mötesplats social innovation är en kunskaps- och samverkansplattform för social innovation och socialt företagande: socialinnovation.se • sveriges kommuner och regioner har tagit fram en innovationsguide: innovationsguiden.se

finnas tid för reflektion för att nya idéer ska kunna väckas och växa.

7. involvera den som berörs och äger problemet. Vad är det som gör skillnad för dig?

8. tänk på att i innovationsarbete har

Se en film och ta del av mer material på: svenskakyrkan.se/socialinnovation

man sällan tillgång till alla de resurser man behöver från första början. De mobiliserar man efter hand.

Kreativitet och innovation

innovation handlar om att våga ge sig in i en process med andra aktörer som har olika drivkrafter för att söka tillräckligt gemensamma värderingar och mål.

Törs vi ge oss in i samarbete med ett företag?

Vi funderar, min arbetsledare, domprosten och jag. Vi kan få kritik för det. Men det är en viktig fråga. Jag pratar med regionens folkhälsostrateg som har fått samma fråga. Är det möjligt att samarbeta kring att främja psykisk hälsa i ett projekt som håller på att formas av flera olika aktörer i samhället? Vi har samma tveksamhet och också samma känsla av att det är för viktigt för att bara släppa. Vi funderar.

Domprosten säger kör, vi satsar. det blir många möten och försök att hitta arbetssätt. Det ska fungera både för organisationer med långa beredningstider och företag med snabba beslutsvägar. Vi har olika värderingar och det är det som är tillgången. Gör vi det här tillsammans så kan vi nå en bredd av människor och verkligen göra skillnad.

Förra årets satsning under Almedalsveckan, MIND//SHIFT, blev en både lokal och nationell satsning som skapade ett enormt engagemang från olika håll. Flera organisationer anslöt sig under veckan. I höstas gick startskottet för målet att under fem år utbilda tio procent av Gotlands befolkning i Första hjälpen till psykisk hälsa. Är du utbildad blir du Guldhjärna. I våras organiserade vi oss och bildade en förening. Sen kom covid-19. Vi fick ställa in utbildningarna och Almedalen blev inte av. Nu tar vi nya tag och det är inte svårt.

Min vän från Sensus sa ”Att gå från ett styrelsemöte med det gänget innebär att man är helt slut och ändå blivit full av energi”. i min masteruppsats beskriver jag hur diakonal innovation möjliggörs genom mandat.

Mandat att leda processer för social förändring baserade på värderingar om livskvalitet, social rättvisa och hållbarhet. Närheten till berörda grupper och en öppen organisationskultur är avgörande. Motivationen är tro på människan och Kristus och hopp för framtiden. eva-mari karlsson kempi diakon

6. var inte övereffektiv. Det måste

Innovationsrådgivarnas bästa råd

1. ha inte för bråttom med att presen-

three box solution är en modell som skapar utrymme för utveckling och innovation genom att sortera aktiviteter och beteenden i tre olika “boxar”. Box 1 kallas nutidslådan. Här hamnar verksamheter som bör bli kvar, men kan förbättras genom små förändringar. Nyckelordet är bättre. Box 2 kallas dåtidslådan. Här hamnar rutiner, möten, arbetssätt och kanske hela verksamheter som kan anses överflödiga

Att främja diakonala innovationer

Eva-Mari Karlsson Kempi har skrivit masteruppsatsen Att främja diakonala innovationer – om ledarskap, diakoni och diakonat. Du finner den på nätet.

läs mer om mind//shift: mindshiftgotland.se/

Svenska kyrkan

15

Innovation är inget nytt i kyrkan. Det är mest begreppet som är nytt. Etiketten innovation kan sättas på många nyskapande lösningar i kyrkans värld, såväl i nutid som genom historien.

500 ÅR AV INNOVATION

det är också här vi har att söka en god del av det som kan kallas innovation i kyrkans historia med början hos Luther och reformationen. Luthers främsta ärende är att klargöra den direkta relationen mellan den enskilda människan och Gud. Det ledde till ett myndiggörande av människan som fick avgörande betydelse för samhällsutvecklingen i Europa. Martin Luther hade idéerna, förmågan att sprida dem och den institutionella uppbackning som oftast är nödvändig för att sprida innovationer. Han kunde förstås inte förutse konsekvenserna. Men det är innovatörens lott.

På svensk botten kan vi lyfta fram biskop Johannes Rudbeckius, som var en idéspruta av stora mått. Han ansåg att flickor behövde undervisning likaväl som pojkar och grundade landets första flickskola i Västerås 1632. Men

ca 1500 Luther och reformationen.

1632 Biskop Johannes Rudbeckius grundade landets första flickskola.

skolor fanns ju innan 1632, kan man invända, är det då en innovation? Ja, att införa en redan existerande modell eller verksamhet i ett helt nytt sammanhang, till exempel för en ny målgrupp, räknas som innovation. för att en innovation ska fungera behöver den ofta förpackas på ett attraktivt sätt. Det innebär att den ska ges en begriplig och tilltalande form. Ett exempel är Frälsarkransen som utvecklades av biskop Martin Lönnebo. Armbandet med sina olikfärgade, betydelsebärande pärlor kan sägas förpacka bönens bärande delar på ett sätt som öppnar urgammal kunskap och tradition för nya grupper av användare. Frälsarkransen bärs av nästan en miljon människor över hela världen.

Ett nutida exempel på social innovation är Fritidsbanken, som brukar beskrivas som ett bibliotek för sport- och fritidsprylar. Det var diakonen Carina Haak i Forshaga-Munkfors församling som kom på idén. Hon ville göra det möjligt för barn och unga att pröva på olika sporter utan att behöva köpa allting själv. Idag finns ett nittiotal Fritidsbanker med över 155 000 artiklar för gratis utlåning.

Foto: Magnus Aronson

se jag gör allting nytt, utbrister Gud från sin tron i Uppenbarelseboken. Men tonen sätts redan på bibelns första rad: ”I begynnelsen skapade Gud himmel och Jord”. Den som fortsätter läsa och söker inspiration till social innovation – lösningar som fokuserar på människors livsvillkor – behöver inte läsa länge. I Moseböckerna beskrivs hur ett fattigt folk befrias ur fångenskap och under en lång ökenvandring steg för steg drar upp riktlinjerna för hur de ska kunna leva i fred med varandra, utan att någon exkluderas.

Att inkludera missgynnade grupper i gemenskaper är en ofta förekommande beskrivning av syftet med social innovation. Det är också vad som möter oss i evangelierna, när vi följer hur Jesus återupprättar syndare, släpper fram barn och raserar hierarkier mellan man och kvinna, jude och grek, sjuk och frisk, rik och fattig. Resultatet är nya, jämlikare relationer med stärkt egenmakt och stärkta rättigheter för den svagare parten.

till sist: Crowdfunding uppstod inte med internet. Gåvor och offer har varit en del av judiska och kristna församlingars liv ända sedan biblisk tid. Kung David bad om gåvor till sitt tempelbygge. Josef och Maria hade med sig turturduvor när Jesus första gången skulle frambäras i templet och Paulus uppmanade till insamling av pengar till de fattiga i Jerusalem. Åtminstone sedan 300-talet har kollekten varit ett sätt att samla in gåvor från gudstjänstbesökare för att finansiera olika insatser, bland annat till utsatta människor.

1851 Sveriges första diakonissanstalt öppnar på Kungsholmen i Stockholm.

1995 Frälsarkransen utvecklas av biskop Martin Lönnebo.

2013 Fritidsbanken startas.