Som hemma fast utomlands - om Svenska kyrkan i utlandet

Rnl gdll` e`rs tsnlk`mcr Ï nl Rudmrj` jxqj`m h tsk`mcds

Inneh ll F rord ............................................................................... 3 R ster fr n v rlden Artiklar och intervjuer fr n Sydney, New York, San Agustin, London, San Diego och Mallorca ...........................................

4

N rvaro och omtanke r nyckeln Lennart Koskinen ............................................................... 22 Var, hur och varf r Klas Hanson ....................................................................... 24 Fokus p turister och ungdomar Satsningar 2008Ð2009 ......................................................

26

Svenska kyrkan r n rvarande mitt i livet ............ 31 32 Vardagen i en utlandsf rsamling .......................................... 34 Kontakter med andra kyrkor ............................................... 37 Att arbeta i en svensk f rsamling utomlands ........................ 38 N r det v rsta intr ffar ..................................................... 40 Samarbetspartners Ð hemma och utomlands ...................... 41 M nga tar ansvar ............................................................. 42 Hur Þnansieras verksamheten? .......................................... 43 M tesplatser jorden runt ....................................................

Starka h nder och varma hj rtan ........................... 47 Stort engagemang i kyrkor den utomlands .......................... 48 Glad ver att f hj lpa till ................................................... 50 Ombud Ð en resurs att r kna med ........................................ 51 Instruktion f r ombud ....................................................... 52 Syf reningarna Ð trogna st djare ....................................... 53 Att kommunicera .............................................................. 54 kad samh righet ute och hemma .................................... 56 Utlandsf rsamlingarna i korthet, AÐ ................... 61

Som hemma fast utomlands – om Svenska kyrkan i utlandet

Som hemma fast utomlands – om Svenska kyrkan i utlandet Förord

D

u som läser detta är viktig för Svenska kyrkans arbete ute och hemma.

Materialet är tänkt att inspirera dig och väcka din nyfikenhet att lära mer om utlandskyrkan – och dela dina erfarenheter med andra!

Många, inte minst ungdomar uppskattar den mötesplats som Svenska kyrkan erbjuder utomlands. Det ger utlandskyrkan en unik möjlighet att möta dem som annars inte kommer till kyrkan.

I den här boken finns information om utlandskyrkans breda verksamhet.

Innehållet ger också ett smakprov på vad som pågår inom Svenska kyrkan i utlandet för närvarande. Materialet har tre delar – intervjuer och reportage från hela världen, grund- och faktatexter samt korta beskrivningar av alla utlandskyrkor.

Vi vill väcka din lust att söka efter mer information och det kan ske på olika sätt, till exempel via www.svenskakyrkan.se eller genom att mejla till info @ svenskakyrkan.se.

Det personliga mötet överträffar som vanligt all annan information. Ett besök i en utlandsförsamling brukar ge oförglömliga intryck. Eller att få möta en anställd eller en förtroendevald som berättar om vardagen runt om i världen. En tillvaro som ibland på många sätt liknar livet här hemma, men ändå inte.

­

Som ett komplement till faktaboken har vi tagit fram ett fördjupnings­ material i form av ett häfte och en CD som innehåller råd och tips samt färdiga presentationer utifrån olika teman. Dessa kan användas när du ska presentera utlandskyrkans verksamhet i församlingsgrupper, vid perso­nal­ möten, kyrkoråd eller andra samlingar. Där finns också frågor och under­ lag för samtal, annonspluggar till för­sam­lingsblad med mera. För­djup­nings­ ­materialet finns att beställa hos Svenska kyrkans informationsservice, 018-16 96 00 eller info@svenskakyrkan.se.

3

Kyrkan i Sydney gav ovärderlig hjälp För ett par år sedan blev Frida Westberg våldtagen på väg hem till sin lägen­het i Sydney. Efter att länge tigit om händelsen, fick hon till slut kontakt med Svenska kyrkan, vilket blev vändpunkten. Det hjälpte henne också att våga polisanmäla det som inträffat.

V

arje onsdagskväll på Goulburn street 96 i Sydney, slår Svenska kyrkans eget Café Svensson upp sina portar klockan sex. Dit kommer svenskar som reser, pluggar, bor och jobbar. De flesta är mellan tjugo och trettio år och ser Café Svensson som en självklar mötesplats.

Oftast är det så fullsatt i lokalen att det är svårt att få plats.

Frida Westberg, 30 år, är en av besökarna denna onsdagskväll. Hon kom till Australien för 4

tre år sedan, för att hälsa på en kompis under några veckor. Men hon trivdes så bra att hon reste tillbaka till Skåne och sade upp sig på sitt jobb som IT-konsult, sålde lägenheten och flyttade till Sydney på vinst och förlust. Idag har hon ett bra jobb och trivs här även om hemlängtan kan kännas stor ibland.

Men för ett par år sedan hände något som vände upp och ner på hennes tillvaro och som även ledde till att hon fick kontakt med Svenska kyrkan.

– Jag blev våldtagen på väg hem en kväll. Jag blev blåslagen på kroppen, fick skrapsår i ansiktet och minns nästan ingenting efter det. Mannen bara lämnade mig och en bil stannade och hjälpte mig hem. Det var tur för jag var så omtumlad att jag inte ens visste åt vilket håll jag skulle gå.

Jag har flera minnesluckor från händelsen.

Trots den fruktansvärda upplevelsen berättade inte Frida för någon om vad som hänt, inte ens

till sin mamma i telefonen. Istället förnekade hon det och började dricka väldigt mycket under de kommande månaderna.

– Jag var chockad, rädd, ledsen och kände skuld och skam även om jag vet att det inte var mitt fel. Men det var för svårt att berätta om det för andra. Så jag höll det inom mig och mådde jättedåligt, säger hon.

Idag kan och vill hon prata om det som hänt.

Hon vet att det finns många tjejer som blivit drabbade av liknande händelser.

– Jag gick rakt in i väggen. Jag ville inte leva längre. Det var då jag ringde och berättade för min mamma om händelsen.

Hennes mamma ringde till försäkringsbolaget vilket så småningom ledde till att Frida fick kontakt med den svenska prästen, Katja Lin, i Sydney.

– Det har hjälpt mig otroligt mycket och jag kände direkt att jag kunde lita på henne. Det ledde också till att jag till slut bestämde mig för att polisanmäla händelsen.

Genom Svenska kyrkan fick hon möjlighet att tala med en svensk kriskurator som betalades ­genom hennes försäkringsbolag. De har träffats på Svenska kyrkan och mötena där har varit en ovärderlig hjälp.

– Idag vet jag att jag är välkommen att ringa Katja när jag vill. Det är en stor trygghet. Innan detta hände visste jag inte att Svenska kyrkan ger så bra stöd i sådana här situationer. Jag hoppas att flera som råkar illa ut utomlands söker sig till Svenska kyrkan. Det får en att känna att man inte är ensam.

Efter händelsen upptäckte hon även Café Svens­son, som hon numera besöker regelbundet.

– Det betyder otroligt mycket när man är långt hemifrån att kunna gå dit och prata svenska, träffa vänner och Katja och äta svensk mat. Det lugnar hemlängtan lite, säger hon och ler. l 5

Trygg plats på utlandsvistelsen – Kyrkan här i New York är en fantastisk plats att komma till.

Träffa vänner, köpa kaffe och en kanelbulle och – måste jag erkänna – läsa Bamse, ler Filip Johansson. Men jag brukar gömma den bakom DN.

F

ilip Johansson är 26 år och kommer från ­Ullared i Småland. Han har bott i New York i ett år och jobbat för Invest in Sweden Agency, en myndighet som lyder under UD. – Här är kyrkan modern och anpassar sig efter en yngre publik, säger han.

Hans första kontakt med kyrkan var när han sökte lägenhet i New York och ville tala med andra svenskar.

– Jag brukar även komma hit ibland på sön­ dagarna. Det är härligt att sitta i kapellet där det är helt tyst och höra bruset från gatan. Det viktigaste med kyrkan är att det finns en plats dit man kan komma för gemenskap och samvaro.

6

Filip har varit volontär på julbasaren och då suttit med i basarkommittén.

– Vi träffades regelbundet och planerade. Vi blev sponsrade och fick bland annat mat gratis från företag, det blev ett jättefint julbord. Gänget som är här är fantastiska människor, både de som besöker kyrkan och de som jobbar här. Man känner sig alltid välkommen.

Han berättar om när en morbror hemma i Sverige hastigt gick bort när Filip bodde i New York.

– Då kändes det väldigt bra att komma hit dagen efter och få tala med någon. Bara vetskapen om att det finns en sådan plats när man är långt borta betyder mycket. l

Turisternas kyrka – Mycket av arbetet börjar om på nytt, ibland varje dag, därför att det ständigt kommer nya människor.

Vi måste ta vara på mötet i stunden, för vi vet inte om vi kommer att träffas fler gånger, säger kyrko­ herde Kristina Hallström, som arbetar i San Agustin på Gran Canaria. ➜

Ett skönt sätt att börja dagen

K

lockan är kvart i tio på förmiddagen. Utanför Svenska kyrkan i San Agustin står och sitter ett tiotal personer, mest äldre, som ­otåligt väntar på att dörrarna ska öppnas. Klockan tio bjuds alla in till morgonbön i kyrksalen och sedan öppnar caféet – med svenskt kaffe, hembakade bullar och möjlighet att läsa svenska tidningar, bara en dag gamla.

Ingemar och Gunilla Nilsson från Karlskoga har varit med på nästan varje morgonbön under snart fyra veckor.

– Det är verkligen skönt att få börja dagen på det här sättet, säger Ingemar. Ofta har vi fått något att tänka på hela dagen.

– Vi blev jätteglada när vi fick höra att kyrkan håller morgonböner, det visste vi inte förra året, säger Gunilla. Jag har flera gånger känt att den som hållit morgonbönen har talat direkt till mig, 8

och in i vår situation. De har talat om frid och jag har känt frid. l

»Vi når många som aldrig sätter sin fot i en kyrka i Sverige«

T

ill kyrkan i San Agustin kommer både långtidsturister, som bor här hela eller delar av vinterhalvåret, och korttidsturister som stan­nar en eller ett par veckor. Dessutom finns en församling med mer eller mindre bofasta svenskar, oklart hur många. Kyrkan är välbesökt, och det är inte ovanligt att det kommer upp till 300 personer på söndagsmässorna, som ligger på kvällstid.

– Det lustiga är att här kommer de inte fram och säger »tack för predikan«, utan oftare »tack för i söndags«, berättar kyrkoherde Kristina Hallström. Folk söker något annat här, det handlar om hela paketet på nåt vis, inte bara att få höra en god predikan.

Därför är det viktigt att alla i arbetslaget är medvetna om vad det innebär att vara kyrka, betonar kyrkoherden, och med hennes ord är det att »dela brödet i gudstjänsten med varandra,

och sedan ta en bulle tillsammans«. Det står för gemenskapen, mötet.

Björn Carlsén tillhör skaran av långtidsturister som kommer tillbaka år efter år. Hemma är han inte alls engagerad i kyrkan, men i San Agustin är han ordförande i kyrkorådet.

– Här finns positiva och trevliga anställda, som alltid tar sig tid om jag vill prata – även om de har fullt upp att göra. Turistkyrkor måste få lov att jobba kortsiktigt, och man kan inte jämföra med stora församlingskyrkor som i London eller Paris. Men vi når många människor som i Sverige aldrig sätter sin fot i en kyrka, och det beror kanske på att kyrkor utomlands ofta måste jobba på ett annat sätt än hemma.

Om sitt eget engagemang säger han: – Jag vill vara med och förändra saker till det bättre. l 9

»Det sa liksom klick«

H

elena Sahlin är en av de många vinterboende. Hon har jobbat för SAS i hela sitt liv, blev änka just när hon tog ut förtida pension, och hamnade så småningom i San Agustin.

Här spenderar hon dagarna med att läsa spanska, promenera, spela bridge och vandra i bergen, för att nämna något. – Det är en enorm upplevelse att komma upp i bergen, det känns väldigt nära himlen. Annars är livet här ganska ytligt, och jag umgås mest med svenskar som är bekanta men inte nära vänner. Men fysiskt mår jag mycket bättre av att tillbringa vintrarna här. Besvären i rygg och knä försvinner, och det blir lättare att andas när det inte är fuktigt, kallt och mörkt.

10

Helena har jobbat både frivilligt i kyrkan och som vikarierande husmor några säsonger. Morgonböner, gudstjänster och samtal med dåvaran­ de prästen Lars gav henne en känsla av pånytt­ födelse, säger hon.

– Den här tiden har gjort mig till en troende människa. Någon slags tro hade jag väl innan, men andligheten har jag fått här. Det sa liksom klick, fast det tog tid.

– Jag tar en dag i taget, men jag behöver känna mig behövd. Jag har bil, och kan hjälpa gamla och sjuka att ta sig ut. En dag blir jag likadan, då hoppas jag att det finns någon som vill hjälpa mig! l

Närvaro och omsorg

I

kyrkans arbete ingår även att hjälpa dem som drabbas av ohälsa eller råkar illa ut på annat sätt. Kyrkan i San Agustin ligger alldeles intill ett sjukhus, där tyvärr många svenskar hamnar.

Sjukbesök och omsorg om oroliga anhöriga hör därför till vardagen.

– Vi har ju också de tragiska fallen – de som tar en plastkasse med några få tillhörigheter och åker till Gran Canaria på vinst och förlust, be­ rättar kyrkoherde Kristina Hallström. De har ingenstans att bo, förlorar pass och pengar och råkar ofta illa ut. Man är mer »tunnhudad« långt hemifrån. Vi kan inte hjälpa till ekonomiskt, men kan bidra med en macka och kontakta konsulatet eller deras familjer hemma. Även om turisterna till det stora flertalet är äldre människor, så försöker kyrkan också nå yngre svenskar som också finns i området. En del ungdomar söker sig till Gran Canaria för att arbeta och får oftast jobb med usla tjänstgöringstider och dålig lön. De söker upp kyrkan först när något händer, eller om deras föräldrar ringer.

– Jag vill lägga mycket tid på uppsökande verksamhet, säger kyrkoherden.

Kyrkan har kontakt med ett stort antal unga svenska reseguider. När kyrkan bjöd in till två festkvällar, kom sammanlagt ett 130-tal guider.

De jobbar hårt och är ofta trötta och slitna.

Ansvaret kan bli tungt, särskilt när turister blir svårt sjuka eller råkar ut för en olycka.

– Vi försöker hålla kontakten. Jag tar mig i­bland till deras kontor, och vi bjuder på fika när de kommer hit i tjänsten. De behöver ibland någon som lyssnar, men vi kan också hjälpa dem i deras arbetssituation med exempelvis sjuka människor som behöver besök eller assistans på annat sätt. l 11

Kö till populära grupper Med höghus som fond bakom skimrande träd samlas föräldrar och barn i Svenska kyrkans familje­arbete i New York till picknick och lekar i Central Park.

S

venska kyrkans föräldra- och barngrupper har gott rykte bland svenskar i New York.

Det är kö till dem och man anmäler sina barn i god tid. Kyrkan har sex grupper med tolv barn i varje. Kyrkan har dessutom två barntimmegrupper samt en liten barnkör.

En av de förväntansfulla föräldrarna i parken heter Anders Johansson. Han har med sig sin fru Mary och sin son Erik. Anders är lärare på en stor tennisanläggning på Manhattan. På onsdagar är han ledig och då kommer han med Erik till Svenska kyrkans barngrupp. Ibland är även mamma Mary med. Hon är sjuksköterska med rullande schema och ledig denna dag. Familjen

12

är glada över att få göra en utflykt tillsammans i parken.

Anders har bott tio år i New York. På den tiden har han lärt känna amerikanskan Mary, gift sig med henne i Svenska kyrkan och även döpt Erik där.

Djupare dimension Svenska kyrkan betyder en hel del för familjen.

– Den tillför en djupare dimension i vårt liv, säger Anders, även om han inte direkt vill kalla sig aktiv kristen. Han brukade tidigare vara med på gudstjänst någon gång i månaden. Sedan de fick barn har det varit litet svårare att komma iväg.

– När jag är med Erik talar jag svenska med honom, säger Anders. Det är ett stort plus för mig att vara med honom på kyrkans barnverksamhet eftersom den är på svenska. Då får han höra språket talas av andra än av mig och han får lära sig svenska sånger och lekar.

Anders berättar också om andra aktiviteter på svenska konsulatet och på middagsklubben »Ärtans vänner« för svenska män som han är med i.

– Det är trevligt, men har förstås inte samma djup som jag tycker att Svenska kyrkan står för.

Man vet att kyrkan har något mera att ge när det krävs. Kyrkan står också för en särskild hemkänsla.

Hög kvalitet – Kyrkans barnarbete ska vara av hög klass, säger Lena Larsson, som var med som ledare redan vid starten för över 30 år sedan. Familjerna har ofta rest långt för att komma hit och har stora förväntningar. För de flesta är det dagens stora händelse. Vi vill ge dem en fin upplevelse tillsammans med sina barn. Många föräldrar är ganska ensamma i sin roll. Kanske är de ende svensken i en ny släkt. Då är det oerhört värdefullt att få hjälp att förmedla sin barndoms sångskatt och kultur. l

13

Nätverk byggs i kyrkan – om att leva i London – Jag nyper mig fortfarande i skinnet och känner mig lyckligt lottad att få bo i ett nytt land. London är en fantastisk stad och det finns alltid nytt att upptäcka.

Men visst är det lite frustrerande att inte ha samma hemland som sina barn. Lena Renkel-Eriksson bor i London sedan drygt tio år tillbaka.

14

L

ena berättar att det föll sig naturligt att söka upp Svenska kyrkan i London, eftersom ­familjen tillhörde en församling hemma i ­Piteå.

– Här började jag i gruppen 25+, som är en träff för unga vuxna. När sedan barnen kom blev det förstås barntimmar, barnkör m.m. och förra våren konfirmerades vår äldsta dotter Frida i Svenska kyrkan i London.

– Nätverket man får genom Svenska kyrkan är viktigt för att man ska finna sig tillrätta och trivas, tror Lena. Särskilt när barnen är små och

man får träffa andra barn och föräldrar. Det blir också en speciell och skön atmosfär genom att det är en kyrka, och inte bara en svensk klubb.

Man måste bjuda på sig själv Men omställningen till en ny miljö går inte av sig själv.

– Vi lät våra barn börja i engelsk skola respektive dagis. Vi gick också med i en engelsk frikyrkoförsamling i stadsdelen där vi bor. På så sätt kom vi snabbt in i det engelska livet. Så mitt råd till nyinflyttade är att söka sig till lokala skolor och engagera sig i organisationer. Man måste också anstränga sig för att träffa nya vänner. Vi bjöd ofta hem grannar och barnens kompisars familjer, vilket lade grunden till vårt umgänge idag, berättar Lena. I Sverige arbetade hon som kurator, men i London har hon startat egen firma där hon säljer svenska möbler och inredning.

I kontakterna med andra svenskar här, menar Lena att det ibland kan bli lite ytligt och omsättningen är högre än hemma.

– Man delar livet en tid och börjar att tycka om varandra – sen flyttar de iväg till ett annat jobb eller uppdrag! Det gör att man känslomässigt kanske »håller tillbaka« gentemot nästa svensk man möter. Men det är klart att de flesta möten har gett mig något som jag inte skulle vilja vara utan.

Hemlängtan blir stark ibland På frågan om hon saknar något hemifrån, svarar Lena: – Ja, jag saknar mycket, mest av allt mamma!

Jag kan faktiskt också längta efter det positiva i den sociala kontrollen som fanns hemma. I alla fall i Lappland, där jag kommer ifrån. Händer det ett barn något på gatan här, så vågar inte alla hjälpa till, vilket jag tror att man skulle göra hemma i Lappland. Jag saknar även spontanitet i umgänget. Här har man ett mer planerat sätt att umgås, man bokar middagar och till och med barnen planerar in sitt umgänge, istället för att spontant knacka på hos varandra.

– När jag drabbas av hemlängtan så ringer ­eller mailar jag vänner i Sverige och läser svenska tidningar på Internet. Och så bokar jag en hemresa snarast möjligt! l

15

san fransisco

16

»En svensk präst är som en skolkurator, fast tio gånger bättre« I en tragisk flygolycka i San Diego, USA, omkom två unga, svenska piloter. Media gjorde stora rubriker kring händelsen, både i Sverige och USA. Pelle Sundelin, som då var svensk präst i Los Angeles, åkte direkt till San Diego för krisbearbetning och hans insats blev oerhört uppskattad.

N

är olyckan inträffade var jag i lärarrummet, berättar flyginstruktören Daniel ­Olsson. Han är pilot och instruktör och var bästa vän med en av de omkomna och studiekamrat med båda.

Scandinavian Aviation Academy (SAA) är ett svenskägt företag som har verksamhet i San ­Diego, Borlänge, Arvidsjaur, Köpenhamn, Lausanne, med huvudkontor i Västerås. När olyckan inträffade fick skolan kontakt med Svenska kyrkan via konsulatet. Tillsammans med svenske kon­suln i Los Angeles for prästen Pelle Sundelin direkt till platsen för haveriet. Föräldrarna till en av de omkomna piloterna var vid olyckstillfället på väg till USA. De fick beskedet om vad som inträffat vid en mellanlandning i Chicago och Pelle Sundelin var en av dem som mötte vid flygplatsen när de anlände till San Diego.

– Vi i Sverige är ju inte så kyrkgående längre och verkar inte ha så stort förtroende för kyrkan, tyvärr. Men om en katastrof händer – vem ska hjälpa oss? Det finns ingen som kan stötta så mycket som just kyrkliga representanter. De har det andliga perspektivet. Det är ju ofta det man behöver då.

Per Staberg, Director of Operations, berättar att de har varit mer än nöjda med Svenska kyrkans agerande i efterarbetet och krisbearbet­ ningen.

– Helt plötsligt kommer någon som kan detta och vet vad han pratar om. Det blev den fasta punkten som vi behövde. Både att Pelle är präst och att han är den person han är. Jag satt ju med på krismötena med klassen och såg hur de öppnade sig för honom. Han var ett väldigt bra stöd, helt enkelt.

Mer än nöjda med kyrkans agerande

Svenska kyrkan viktig oavsett tro

– Jag har själv Pelles telefonnummer och vi har talats vid per telefon några gånger, säger Daniel Olsson. Jag satt även ner och talade med honom då det hände, vilket har hjälpt jättemycket. Jag behövde snacka med en svensk präst faktiskt. Det var så det kändes för jag vet att svenska präster är fruktansvärt bra. De är som en skolkurator, fast tio gånger bättre.

Daniel Olsson tycker även att man kan använda kyrkan i andra katastrofer och ta vara på den stora resurs som den är.

Mats Holmgren är VD för SAA sedan år 2000 och har sin bas i Västerås. Han befann sig i San Diego när olyckan inträffade och tycker att relationen med Pelle Sundelin blev helt rätt från början.

– Jag är inte själv kristen, men i det här sammanhanget är jag väldigt glad att resursen fanns och finns, säger Mats. Man må ha vilken livs­ åskådning som helst, men man får med automatik en annan inställning till myndighetspersoner än till en präst, som är van att möta människor i alla möjliga omständigheter i livet. l 17

En privilegierad diversearbetare Sven Årnes berättar om hur det är att arbeta i en utlandskyrka

E

fter en tid som kantor/assistent för Svenska kyrkan på Mallorca kan jag konstatera en sak. Jag har aldrig någonsin fått praktisera så många olika yrkesroller på en gång. Kantor, kallskänka, servitör, informatör, predikant, underhållare och lyssnande medmänniska är några av uppgifterna. Jag skulle kunna räkna upp fler.

Mitt i detta myller av uppgifter måste man sedan hålla fokus på det absolut viktigaste. Att se den människa som kommer in genom kyrkdörren och vara lyhörd för vad just den vill med sitt besök.

Möta människor i slott och koja Ett av privilegierna i jobbet för Svenska kyrkan i utlandet är att få träffa så många olika slags människor. Här tror jag också att jag haft stor nytta av alla år som jag arbetat med journalistik och information. Att kunna möta personligheter från en mängd olika miljöer, allt från den stressade affärsmannen till den tillfällige turisten eller uteliggaren. Man får snart lära sig att alla har samma grundläggande behov av att bli sedda och av ett lyssnande öra.

Hålla fokus Man får som sagt syssla med det mesta. Det är ett privilegium men också en fallgrop. För mitt i röran måste man sätta sig ner och tänka; Varför är jag här? Vad är det viktigaste? Jo det är att tillsammans med de övriga i arbetslaget skapa en kyrka som är en plats för andlig tillväxt med en varm atmosfär. Det kräver att vi i första hand ser de människor som kommer till oss. Då är det viktigaste inte att byta gardiner, åka och handla, sätta en ny bulldeg eller ringa det där samtalet som borde ringas. Just då är det viktigaste att den som besöker oss får vara i fokus.

18

Lilla arbetslaget

Vad ger jobbet?

Ofta jobbar man i små arbetslag ute i världen.

Det har sin charm men också sina svårigheter.

Hos oss har vi till exempel den stora fördelen att vi kan rotera med arbetsuppgifterna. Alla vi fyra anställda kan hålla gudstjänster och andakter.

Två av oss kan spela på gudstjänster och förrättningar. Men ett litet arbetslag kräver också en stor öppenhet för att fungera och en samsyn på hur verksamheten ska bedrivas.

Jag får möta många nya människor. De som man ser regelbundet blir vänner för livet men man får också många spännande möten med turister och inte minst med de många brudpar som väljer att gifta sig hos oss. Vi upplever också glädjen i att jobba i en församling där allt fler kommer till våra gudstjänster, där allt fler deltar i nattvarden och där allt fler också kommer till våra nya aktiviteter. Dessutom är klimatet underbart, det är spännande att få leva i ett annat land och lära sig något av språket och kulturen.

Vad krävs för jobbet?

Det kan säkert se olika ut för olika människor.

Men man måste ha vissa saker i bagaget för att det ska gå bra: En personlig tro, tycka om att möta människor, inte vara rädd för vare sig fysiska eller psykiska utmaningar. Vara flexibel i sitt sätt att tänka och i sin syn på arbetstider och arbetsuppgifter.

Mer av det mesta Att vara denne privilegierade diversearbetare i kyrkans tjänst ger mer av det mesta. Mer av utma­ ningar än i många andra jobb. Mer insikt om andra människors glädje och sorg men också mer insikt om ens egna tillkortakommanden och styrkor. l 19

Svenska kyrkan i utlandet vill vara en ➜ mötesplats ➜ rastplats ➜ växtplats

Närvaro och omtanke är nyckeln Lennart Koskinen, biskop i Visby stift

S

venska kyrkan i utlandet är precis vad namnet säger; vår svenska hemmakyrka närvarande också ute i världen. Bakom det ligger naturligtvis en tanke.

Företag som etablerar sig i andra länder gör det i allmänhet för att det finns kunder eller leverantörer där, och för att det går att tjäna mer pengar ute än bara hemma. Det kallas affärsidé. Någon sådan har inte kyrkan, men väl en teologi. Nyckelordet i den är närvaro.

Organisationen kyrkan har inget egenvärde. Kyrkan är sina medlemmar och bygger på tanken att Gud är närvarande där människorna finns. Men Guds närvaro är inte alltid så tydlig, eftersom tillvarons andliga dimension ­sällan är synlig för blotta ögat. Kyrkans uppgift är att synliggöra det osynliga.

I ord naturligtvis, men framför allt i gärning. Omtanke, hjälpsamhet och ­gemenskap är evangelium i handling. Sjukbesök och stöd till dem som sitter i fängelse. Hjälp och stöd att bearbeta sorg och olyckor. »Gud har inga händer« brukar man säga, och därför finns kyrkan och dess medarbetare som tjänare för både Gud och människor.

Det osynliga tydliggörs i livsriter som dop, bröllop och begravning. I gudstjänst, musik och nattvardsfirande. I förlåtelse och välsignelse. Oftast i ett enkelt samtal över en kaffekopp. Närvaron blir synlig i utlandskyrkans alla olika mötesplatser. En plats där den svenska flaggan med korset hänger, ett kafé, ett läsrum med svenska tidningar och böcker, ett enkelt gudstjänstrum, ibland en vacker kyrka. Eller i ett möte på stranden eller på puben.

En känd bild av Gud talar om honom som hela mänsklighetens Far, i enlighet med bönen »Fader vår« som Jesus lärde sina lärjungar. Om Gud är fadern kunde Kyrkan lite romantiskt kallas modern. Inte särskilt Närvaro handlar inte bara om att fysiskt finnas på politiskt korrekt kanske, men på plats. Guds närvaro är inte fysisk, och »att vara när­ ett djupt arketypiskt plan symbovarande« i en mental mening är något mer än att bara len för närvaro och omtanke. finnas. Eftersom varje mänskligt möte i en djupare me­ Ordet »medlem« har att göra ning också är ett möte med det heliga, ser vi inte på med den bibliska bilden att vi alla våra besökare som kunder eller ens främst formellt som är lemmar i samma kropp; olika medlemmar i en kyrka, utan som unika medmänniskor liksom ögat är annorlunda än örat vars liv, problem och behov vi en stund får möta. eller foten, men alla behövda och både genomströmmade och bero22

ende av samma blodomlopp och nervsystem. Lider en lem känns det i hela kroppen. Är magen hungrig så är det inte bara den, utan helheten som behöver föda, andlig eller lekamlig. Därför är de vi möter aldrig objekt för vår verksamhet, utan delaktiga i den genom sin blotta närvaro. Att sedan det mötet kan leda till en fördjupad kontakt och i vissa fall ett engagemang som frivillig medarbetare, körmedlem eller kyrkvärd ligger i sakens natur.

Ordet »mission« har sedan den västerländska imperialismens dagar en dålig klang för många. I utlandskyrkorna »missionerar« vi inte, i meningen försöka att övertyga någon om vår tro. Vi är stolta och glada över den, men stavar hellre »mission« DIALOG, ett ömsesidigt och respektfullt lyssnande och lärande, ett förhållningssätt som även det kräver total både fysisk och mental närvaro.

23

Var, hur och varför behövs Svenska kyrkan i utlandet?

Klas Hansson, chef för utlandskyrkan Var? Världen förändras ständigt. Vi ser det när vi bläddrar i resekatalogerna. Länder som var indragna i konflikt eller krig för något år­ tionde sedan dyker upp som nya turistmål.

Nya orter tar den plats Medelhavsöarna förr hade i människors längtan och drömmar.

Och yrkeslivet förändras. Globaliseringen, ökad handel och nya möjligheter att göra affärer långt bort gör att svenskar finns på än fler platser än förr. Ungdomar reser utomlands efter sina gymnasieår på upptäcktsfärd efter världen och sig själva. Som studenter får de ofta utbildning vid andra universitet och skolor.

Många väljer en pensionärstillvaro bortom snö och vinterrusk. Thailand är ett nytt alternativ när priserna rusar i höjden i Frank­ rike och Spanien.

Fakta som de här finns med när Svenska kyrkan i utlandet planerar för framtiden.

Var är alltså inte självklart. Det beror på många faktorer. Många av kyrkorna ligger förstås precis rätt. På andra håll, där det förr var självklart med en utlandskyrka, kan verksamheten nu behöva förändras så att den svarar mot dagens behov.

Utvecklingen i vår omvärld säger oss: vi kan behövas på nya platser och i nya sammanhang. Var vet vi inte riktigt än. Men vi kan vara säkra på att nya förväntningar och utmaningar dyker upp...

Hur? Hur är självklart för många. En plats att komma till, där språk och dofter och melodier signalerar Sverige och Svenska kyrkan. Så är det ofta.

24

På turistorterna slinker folk in, kanske av nyfikenhet för att man sett den svenska flaggan vaja på fasaden. Eller för att det är lättare att möta kyrkan ute än hemma. Andra, långliggarna, har med kyrkan som en naturlig del av livet – tillsammans med bad och golf. Den är en mötesplats i vidaste bemärkelse.

På många håll är den bofasta befolkningen kärnan i verksamheten. Med gudstjänst, grupper av olika slag, barnarbete och körer. Och överallt är människor beredda att ta ansvar och utveckla det som redan finns: som frivilliga, som ansvariga i kyrkoråd eller som ledare, hembesökare och gudstjänstvärdar. Överallt står gudstjänsten i centrum, söndag som vardag. Den vill vara inbjudande, locka oss till Gud, till mötet med Kristus i brödet och vinet, till psalmsången och samvaron med andra människor.

Utlandskyrkans arbete präglas på de flesta ställen av en tydlig Kom-struktur. Kom till oss – här finns vi! Här kan du vara med. Det har varit framgångsrikt och hjälpt många in i trons och tillitens värld.

I en Gå-struktur är man mer orienterad mot att lämna sitt eget bo för att möta människor där de finns. Behöver vi mer av sådant i utlandskyrkans arbete för att nå dem som inte kommer eller hittar fram?

Vem ska stå i centrum i mötet? Naturligtvis den som möter kyrkan. Det är personens behov, möjligheter och engagemang som ska bejakas och mötas, inte den egna organisationen, husen eller traditionerna. Så: i första hand på besökarens villkor, med människan framför ögonen.

Hela vår kyrka våndas och arbetar med frågan om hur vi möter ungdomar.

Vi vet att det finns unika tillfällen att nå ut till backpackers och yngre resenärer ute i världen, särskilt i storstäder. Vi behöver utveckla än bättre sätt att svara mot deras behov. Och vi behöver finna former där unga människor på sin resa utåt världen och inåt sig själva också möter Svenska kyrkan.

När vi ser mot framtiden ser vi en utlandskyrka som förändras också i sitt sätt att möta människor. Med gudstjänsten i centrum för utlandssvenskens behov.

Och ett varför! Överallt står förstås uppdraget i centrum. Att vara kyrka för de svenskar som är bosatta eller bara tillfälligt vistas utomlands. Man kan säga att det är ett av uttrycken för vår egen kyrkas självbild: att vara en folkkyrka, som vill ta ansvar för medlemmar och andra som vistas i våra församlingar. Det ansvaret sträcker sig längre än Sveriges (eller EU:s) gränser.

Att vara folkkyrka är också att vara med i det riktigt svåra, när krisen eller katastrofen drabbar. Därför är det viktigt att utlandskyrkan finns på plats för att ge stöd när allt går sönder under utlandsvistelsen.

Men varför sitter förstås än djupare. Vi ser på vår kyrka just på detta sätt för vi tror att alla behöver den tillit Gudsmötet kan ge. Det var det som drev 1800-talets väckelse och omsorg om sjömännen. Och förra århundradets ­möten med turisterna. Och det är också drivkraften för framtiden när frågorna om var och hur besvaras.

25

Satsningar 2008–2009:

Fokus på turister och ungdomar Turister i Thailand Turistströmmarna går mot Thailand som aldrig förr. Den tillfälliga nedgången efter tsunamikatastrofen är borta, nu är landet åter ett av de stora turistmålen.

Men i utlandskyrkan har arbetet hittills koncentrerats till Bangkok medan turist­orterna fått stå tillbaka. Nu planeras för ny verksamhet bland svenska turister och under hösten 2008 kommer arbetet att inledas i Phuket-området.

26

Backpackers På ett helt annat sätt än förr rör sig svenska ungdomar ute i världen. Många gör en längre resa efter att de gått ut gymnasiet. De är trötta på studier, sommarjobb har gett pengar och nu ska de upptäcka världen. Resan går till ­avlägsna platser som Indien och Kambodja, Thailand och Australien. En del reser runt, andra tar chansen till ett ettårsvisum till Australien.

Under resans gång träffar man ungdomar från andra länder som precis på samma sätt prövar världen. Man möts i Bangkok och ser varandra igen i Sydney eller Goa. Ibland slår man följe, ibland sker bara korta möten.

Många tar ströjobb eller längre anställningar på barer, restauranger och fruktodlingar.

De många mötena med andra människor och andra kulturer gör att den yttre resan också blir en inre. Ett djupare möte med det egna jaget kan bli frukten av detta.

Här vill Svenska kyrkan finnas med, som en naturlig part och mötespunkt. Därför ska ett arbete bland alla dessa backpackers komma igång under hösten 2008. Just nu planeras för insatser i Bangkok och Sydney, två av de platser dit många ungdomar kommer på sin första stora resa. Syftet är att få vara en naturlig vilo- och samtalsplats där ungdomar också möter sin egen kyrka med hennes öppenhet och hopp.

Ungdomar i storstad I storstäderna jobbar många svenska ungdomar på barer eller som au pair och tar hand om barn. Andra gör en del av sin universitetsutbildning vid ett lärosäte utomlands. De är ute en termin, ett år eller längre. Mycket arbete görs redan för att de ska hitta till kören, samtalsgruppen eller filmkvällen i sin kyrka i London, Berlin, Paris och New York. Nu ges utlandsförsamlingarna extra ekonomiskt stöd för att nå ungdomar på ett än bättre sätt. Nya projekt, idéer och innovationer blir förhoppningsvis resultatet.

27

new york

Samtliga bilder p책 denna sida 채r fr책n invigningen av den nya kyrkan centralt i Bryssel.

skagen

Svenska kyrkan är närvarande mitt i livet

S

venska kyrkan har en mycket bred och varierad verksamhet, men i allt man gör finns samma grund. Tittar man lite närmare, framgår att det som kan tyckas speciellt med utlandskyrkans sätt att arbeta inte är ovanligt hemma. Många församlingar i Sverige har öppet hus och fungerar som en mötes­plats för de boende i området. Även på deras dagordning står besök på arbetsplatser, skolor, sjukhus och samarbete med kommunen.

Sommarkyrkan, Fritidskyrkan, Sjukhuskyrkan, Fjällkyrkan, Sjömanskyrkan, Vägkyrkan – ja, under åren har det funnits många namn och begrepp.

Men alla är de varianter på samma tema; att kyrkan möter människor mitt i deras liv – i vardagen och på fritiden. Då når man, på ett naturligt sätt, också dem som kanske inte har någon stark relation till sin kyrka.

I Sälenfjällen finns Svenska kyrkan för att möta både turister och de, ofta väldigt unga, säsongsarbetarna. Här driver kyrkan också en välbesökt ungdomsmottagning. På flera håll i Sverige finns det sjömanskyrkor som tar emot sjöfolket när de är lediga.

Till kyrkorna utomlands kommer många som sällan eller aldrig går i kyrkan hemma i Sverige. Man upptäcker kyrkan på ett nytt sätt. Utlandskyrkorna har också unika möjligheter till kontakter med resenärer på hotell- och turist­ anläggningar eller när man gör besök på sjukhus och i fängelser. Genom sin geo­grafiska placering blir Svenska kyrkan ofta en bra mötesplats vid stora eve­ nemang som till exempel de olympiska spelen.

31

Mötesplatser jorden runt Svenska kyrkan finns etablerad på 45 platser över hela världen. Från internationella metropoler som Paris och New York, till turistmål som Teneriffa och Thailand och stora hamnar som Rotterdam och Singapore. På ytterligare ett åttiotal platser samlas man regelbundet till gudstjänster.

Behovet av mötesplatser är stort, många uppskattar en fast punkt i tillvaron där de kan känna sig hemma och hålla språk och traditioner vid liv samt träffa både nya och gamla vänner. Här kan man uppleva tryggheten i att fira gudstjänst, be och sjunga på sitt eget språk och ha någon att dela glädje och sorg med. Under ett år tar utlandskyrkorna emot mer än 900 000 besök!

Många gånger är lokalerna inte ursprungligen byggda som kyrkor, vilket ibland kan vara en fördel. Utrymmena inbjuder till ett okomplicerat umgänge med rum för kaffeservering, svenska tidningar och böcker, internet-möjlighet, biljardbord, men här finns också plats för eftertanke och andakt i gudstjänst­ rummet.

För den som vill, kan småprat vid kaffebordet eller en lugn stund i läsrummet vara första steget till att upptäcka eller fördjupa sin tro. Öppettiderna är ofta generösa och anpassade till målgrupperna på platsen.

Från sjömän till turister och studenter Tanken att följa svenska resenärer ut i världen är mycket gammal. Rötterna till dagens verksamhet går tillbaka så långt som till 1600-talet. Då beslöt den ­tidens ledande statsman, Axel Oxenstierna, att svenska konvojfartyg skulle ha

schweiz

32

los angeles/san pedro

själasörjare ombord. Omsorgen om sjöfolket fortsatte och 1876 sände Svenska kyrkan ut sina första sjömanspräster till Kiel och West Hartlepool. Men redan 1626 – i Paris – bildades den första svenska församlingen utomlands.

Under 1970-talet tog resandet fart och kyrkans arbete kom att gälla även turister, ungdomar, au pairer, kontraktsarbetande familjer och bofasta svenskar runt om i världen. Den ökade rörligheten gjorde plötsligt utlandskyrkan till många svenskars hemmakyrka. En utveckling som fortsätter öka, i takt med globaliseringen.

Resetendenser Svenskarna reser allt mera, både på fritiden och i tjänsten. Undersökningar visar på drygt tolv miljoner utlandsfärder med övernattning under ett år från Sverige. Tio miljoner är fritidsresor, resten tjänsteresor.

Kanarieöarna och Grekland är fortfarande två av de populäraste målen men intresset för Thailand ökar starkt. Resenärerna är en viktig målgrupp för Svenska kyrkans verksamhet utomlands. Att informera om utlandsförsamlingarna för att väcka intresse hos dem som inte redan känner till vad som finns, är angeläget. Adressfolder, annonsering i resemagasin och på resewebbplatser samt närvaro på turist- och resemässor blir allt viktigare kanaler för att nå utlandsresenärerna.

33

Vardagen i en utlandsförsamling Precis som i en församling hemma i Sverige står gudstjänst och andakt i centrum, men dagarna fylls också av diakonalt arbete, vigslar, dop och konfirmation. Körer, barngrupper, samtalskvällar, syföreningar och basararbete samt kyrkorådsmöten är andra exempel.

Men en utlandsförsamling har också en annan vardag. Den innehåller till exempel samarbete med lokala kyrkor och samfund, kontakter med svenska företag och deras personal och besök hos elever och lärare vid svenska skolor.

Samverkan med ambassader och konsulat liksom vid behov stöd till drabbade vid olyckor och katastrofer hör också till arbetet.

I fängelse och på sjukhus Omsorgen om medmänniskan är en viktig beståndsdel i allt arbete. Att besöka svenskar ombord på båtar, på hotell, på sjukhus, i fängelse och vid behov i hem, är därför prioriterade uppgifter för personalen. De många sjukbesöken blir ofta möten av stor betydelse. När fängelsedörrarna låses bakom svenskar som avtjänar straff långt hemifrån, kan det enklaste möte med kyrkans personal bli ett ljus i mörkret.

34

När kyrkan möter människor rör det sig ofta om det som går på djupet i tillvaron. Då är det egna språket – att kunna uttrycka sina innersta känslor och bli förstådd – viktigare än någonsin.

Barn och unga fyller kyrkan Runtom i utlandsförsamlingarna samlas barn och ungdomar varje dag, varje vecka, året om. Barngrupperna spelar en stor och viktig roll för hela familjen. Barnen får träffa andra med svensk bakgrund, de får höra, sjunga och tala svenska samt lära känna sitt hemlands traditioner och högtider. Föräldrarna uppskattar att lära känna mammor och pappor i samma situation, liksom att hålla kontakten med sina rötter, sin kultur och sin kyrka. Även ungdomarna hittar till kyrkan. Unga som reser, studerar och arbetar utomlands uppskattar Svenska kyrkan som en samlingspunkt, som ett vardagsrum långt hem­ifrån, där man kan slappna av och känna sig trygg, läsa svenska tidningar, köpa svenskt godis eller träffa kompisar. Personalen blir ibland ställföreträdande föräldrar som får ge råd, stöd, tröst och uppmuntran.

Svenska kyrkan i utlandet har unika möjligheter att nå ungdomar på resa runt om i världen. Frågan om hur utlandskyrkan bättre kan nå dem och erbjuda en plats för eftertanke och trygghet är en av de högst prioriterade upp­ gifterna de närmaste åren.

london

Vigslar och välsignelser Att ingå äktenskap utomlands är populärt. Varje år reser till exempel hundratals brudpar till danska Skagen för att gifta sig på den plats där två hav möts. Längre söderut på världskartan är det den spanska övärlden som attraherar blivande äkta makar, medan New York toppar listan över populära storstäder.

På många svenska kyrkor utomlands är det möjligt att vigas. Men inte på alla. Däremot kan alla präster ge välsignelse till de par som ingått civil/borgerlig vigsel och det sker med – i stort sett – samma ceremoni som vid en kyrklig

Aktuell information om vigsel/välsignelse utomlands finns på www.svenskakyrkan.se/utlandskyrkan

palma de mallorca

35

vigsel i Sverige. Välsignelse över registrerat partnerskap erbjuds på ett femtontal platser.

Skyltfönster för Svenska kyrkan

os-café i aten

Att Svenska kyrkan lämnar kyrkorummet – både här hemma och utomlands – för att ­finnas med i andra sammanhang där människor samlas, är en viktig markering att kyrkan är öppen och till för alla. Det ger också unika möjligheter att möta människor som sällan söker upp kyrkan.

Genom sin geografiska spridning blir utlandskyrkorna ofta naturliga samlingsplatser vid stora sportevenemang och andra inter­ nationella händelser. Lyckade satsningar har t.ex. genomförts tillsammans med de nor­ diska utlands- och sjömanskyrkorna i samband med OS i Sydney och Aten. OScaféerna lockade tusentals besökare under kort tid. Många var unga och de flesta ovana kyrkobesökare. När den här texten skrivs är planeringen för de nordiska kyrkornas närvaro under OS i ­Peking i full gång. Vid rockfestivalen i Roskilde finns Svenska kyrkans personal på plats sedan flera år tillbaka. Liknande satsningar sker runt om i världen.

Möte mellan kulturer Ofta tänker vi svenskar inte på hur viktig vår kultur är för oss. Vi är uppvuxna i ett land med en berikande mångfald och vi reser gärna ut för att själva få ta del av nya kulturyttringar runt om på vår jord. Få anar när de gör sig redo för resandet (vare sig det gäller en kortare/längre semester, eller om det är en utlandsflytt) att de i mötet med den nya kulturen, också förmodligen kommer att uppleva ett större behov av att få uttrycka sin egen kultur.

De flesta utlandssvenskar slås vid något tillfälle av insikten att man aldrig blir så svensk som när man flyttar utomlands. Saker som hade liten, eller ibland ingen betydelse när man bodde i Sverige får en annan innebörd i det nya landet.

Det kan handla om att ha hemlandets flagga på bilen, få sjunga svenska barnvisor med sina barn eller att känna en längtan efter att få fira klassiska traditioner som lucia och midsommar. Behov av att få be och fira gudstjänst på sitt eget språk finns också.

Det kan vara skönt att ha någon att tala med i mötet med den nya kulturen när den av och till går stick i stäv med den egna. Frågor kring detta arbetar samtliga utlandskyrkor med, men behoven ser naturligtvis olika ut beroende på var i världen man befinner sig.

Ett fokus på mötet med andra och med sig själv var vi än befinner oss i världen, gör att kyrkan kan vara den trygga punkt som hjälper kulturmötet till en ytterligare dimension.

36

Kontakter med andra kyrkor Kontakter och samarbete ger fördjupad kunskap och förståelse för varandras tros­ uppfattningar. Vänskap och förtroende öppnar dörrar till samverkan runt om i värl­ den. Många av Svenska kyrkans utlandsförsamlingar har täta kontakter och utbyte med samfund och kyrkofamiljer i det land man verkar. En del av arbetet i en ut­ landskyrka är ett teologiskt utbyte mellan företrädare och församlingsbor från olika kyrkor och samfund i det land och område där man verkar.

Med till exempel Church of England har Svenska kyrkan idag ett väl utvecklat samarbete. En bidragande faktor i detta är de goda kontakter med anglikanska kyrkan som Svenska kyrkan i London har byggt upp sedan lång tid tillbaka.

På många håll i världen an­ ordnar och deltar svenska för­ samlingar i ekumeniska manifes­ tationer och aktiviteter tillsam­ mans med andra kyrkofamiljer.

På många platser lånar man eller lånar ut gudstjänstlokaler till varandra.

Att på olika sätt kunna ta del av varandras erfarenheter och fördjupa den ekumeniska kun­ skapen i hela Svenska kyrkan är en viktig förutsättning för en utveck­ling av kontakterna med andra kyrkor och trossamfund.

För Svenska kyrkan i utlandet är det nordiska samarbetet, fram­för allt med den norska ut­ lands- och sjömans­k yrkan, väl etablerat sedan länge. Ett synligt bevis för detta är de många ge­ men­sam­ma verksamhetsplat­ serna, t.ex. Singa­pore, Berlin, Dubai, San Francisco, Los Ange­ les och Antwerpen.

mallorca

37

Att arbeta i en svensk församling ­utomlands Till de svenska kyrkorna utomlands kommer många ovana kyrkbesökare. De möter kyrkans personal under vardagliga former och småprat som kan leda till djupare samtal om livet, tro och tvivel.

Att vara anställd i en utlandsförsamling innebär att ha ett utåtriktat arbete. ­Mötet med människor är centralt. Som medarbetare är det viktigt att vara intres­ serad av människor och ha lätt att knyta kontakter. Alla medarbetare, oavsett tjänst, fungerar som ­representanter och ambassadörer för Svenska kyrkan. I ar­ betsuppgifterna ligger ett gemensamt ansvar för församlingens verksamhet, vilket innebär att man ofta har både sociala/diakonala samt praktiska åtaganden.

Baskrav: Sökande ska vara medlem i Svenska kyrkan, ha en kristen tro och vara döpt. Vidare ska man ha fyllt 23 år, behärska minst ett främmande språk samt ha körkort.

38

Att rekrytera utlandspersonal Att hitta rätt person till en tjänst utomlands kräver ett noggrant och omsorgsfullt arbete. I en utlandskyrka är arbets­ laget oftast litet och man är mycket beroende av varandra och att samarbetet fungerar. Ett viktigt krav är att personen har en stor så kallad närvarokompetens, alltså förmågan att se och möta olika människor och vara lyhörd för deras behov.

Arbetet med att hitta en ny kyrkoherde i en utlandsförsamling sker alltid i samråd med det lokala kyrkorådet.

Församlingen ser över vilka behov man har och vad man vill göra och satsa på just nu och tar fram en sökprofil som blir underlag för platsannonsen. Repre­ sentanter från kyrkorådet, nämnden, domkapitlet och kansliet finns med vid anställningsintervjuerna. Nämnden för Svenska kyrkan i utlandet har det formella ansvaret när det gäller anställning av kyrkoherde eller präst. Vid ­an­­ställning av assistent/kantor/husmor sker dia­logen direkt med kyrkoherden på plats, som deltar vid anställnings­ intervjuerna och fattar beslut om anställning.

london, sjömanskyrkan

Utbildning och stöd Före utresan genomgår de nyanställda inom Svenska kyrkan i utlandet en tvåveckors introduktionsutbildning. Dessutom samlas all utlandspersonal, både utsända och lokalt anställda, till regelbundna utbildningskonferenser. Det innebär täta kontakter mellan personalen ute och kyrkokansliet, vilket bidrar till att man kan fånga upp eventuella problem i ett tidigt skede.

Svenska kyrkan vill vara en attraktiv arbetsgivare och medverkar gärna vid mässor och stora kyrkliga arrangemang runt om i stiften för att knyta kontakter och berätta om vad tjänst utomlands kan innebära. Alla tjänster – utom sommarvikariaten – annonseras i Kyrkans Tidning, på Arbetsförmedlingens hemsida och Svenska kyrkans egen hemsida. Varje år anordnas också speciella informationsdagar om prästtjänster respektive assistenttjänster i utlandsförsamling.

39

När det värsta inträffar – om utlandskyrkans beredskapsarbete Det finns en stor förväntan på Svenska kyrkan att bistå i svåra händelser. Tack vare sin speciella kompetens har kyrkans personal en viktig uppgift i att hjälpa drabbade och anhöriga vid olyckor och katastrofer som berör svenskar utomlands. Händelser som tsunamin i Sydostasien, bombdåden på Bali och terror­ attacken i New York är exempel på detta. Då lämnade medarbetare i Svenska kyrkan sina ordinarie arbetsuppgifter och gav sig iväg dit hjälpbehov fanns, eller öppnade kyrkan mitt i natten för att finnas tillhands för dem som behövde stöd och hjälp. Precis så som kyrkan gör hemma när något händer. En personalpool, bestående av präster och diakoner som är förtrogna med arbetet i en utlandskyrka, finns också. De ska från Sverige resa ut som förstärkning vid kriser, olyckor, sjukdom eller dödsfall som drabbar en utlandskyrka.

Vid krissituationer utomlands arbetar Svenska kyrkans personal ofta intensivt och i nära samverkan med svenska myndigheter. All personal i utlandsförsamlingarna utbildas i kris- och katastrofberedskap för att man ska vara väl förberedd om en kris inträffar.

Svenska kyrkan ingår i de stödstyrkor som Räddningsverket är ansvarig för.

Sammanlagt finns tre stödstyrkor med många olika kompetenser. De rycker på kort varsel in vid olika krissituationer utomlands. Varje enhet består av 50 personer, varav sex är präster som bland annat ska arbeta med krisstöd tillsammans med personal från Röda Korset och Rädda barnen.

40

Samarbetspartners – hemma och utomlands Ute i världen möter Svenska kyrkan många organisationer och instanser som blir självklara samarbetspartners på plats. I de större städerna finns ofta ambassader och konsulat med delvis svensk personal. Utrikesdepartementet och Svenska kyrkan har ett mycket gott samarbete både på nationell nivå och runt om i världen. Som tidigare nämnts ingår Svenska kyrkan som en av flera organisationer och myndigheter i Räddningsverkets stödstyrka vid kriser och katastrofer som berör svenskar utomlands.

Ett nära samarbete finns också med de nordiska sjömanskyrkorna, många utlandskyrkor delar till exempel både personal och lokal med norska sjömanskyrkan.

Varje utlandskyrka har sina speciella kontaktnät.

Exempel på samarbetspartners kan vara: • Hotell • Resebyråer/företag • Svenska skolan • Svenska företag/arbetsplatser med stor svensk personal • SWEA – Swedish Womens Educational Association • ICMA – International Christian Maritime Association • Sjömanskyrkorna i Sverige • Föreningen Svenskar i världen • Sjöfartsverkets Sjömansservice (f.d. HKF) • Lokala myndigheter, polis och sjukhus

41

Många tar ansvar – om organisationen Inom Svenska kyrkan i utlandet är flera instanser med och tar ansvar: De lokala kyrkoråden fungerar likadant som i Sverige; budget och verksamhets­ planering är viktiga frågor och man fattar tillsammans med kyrkoherden beslut om inriktning och satsningar.

Avdelningen för Svenska kyrkan i utlandet finns på kyrkokansliet i Uppsala och sva­ rar för det arbete som behövs för att leda en organisation med 110 utlandsanställda på 45 platser. Chefen för utlandskyrkan är ansvarig för ekonomi och verksamhet.

Nämnden för Svenska kyrkan i utlandet har det övergripande ansvaret vad ­gäller prioriteringar, långsiktig utveckling och främjande av verksamheten. Nämnden ut­ ser också kyrkoherdar.

Biskop och domkapitel i Visby har tillsyn över utlandskyrkor, präster och diakoner.

Biskopen visiterar församlingarna, vilket innebär att besöka, leda och inspirera i det dagliga arbetet.

Kyrkostyrelsen har det övergripande ansvaret för ekonomi och budget för Svenska kyrkans verksamhet på nationell nivå. Övergripande inriktning och ekonomiska ramar fastställs av Kyrkomötet på förslag av Kyrkostyrelsen.

42

Hur finansieras verksamheten?

Pengar kommer i Sverige främst från kyrkoavgiften men även från kollekter och gåvor. En stor del av intäkterna genereras direkt i de olika utlandsförsamlingarna som tar ett stort ekonomiskt ansvar och gör ett gediget arbete för att skapa inkomster. Ambitionen är att de i framtiden ska få ett bättre stöd i sitt arbete med insamling och information.

Den största inkomstkällan för utlandsförsamlingarna är basarer och servering. Även medlemsavgifter, gåvor och kollekter utgör viktiga tillskott. I några få länder erhålls även lokal kyrkoskatt.

Pengarna från Sverige används i första hand till kostnader för den utsända personalen, men anslag ges även till verksamhet i de olika församlingarna.

Insamling Av de insamlade medlen i Sverige kommer den största delen från rikskollekter, församlingsanslag, syföreningar, enskilda givare samt testamenten. Det framtida arbetet kommer att fokusera på riks- och församlingskollekter, en tydlig kommunikation med de enskilda givarna samt stöd till utlandsförsamlingarnas insamlingsarbete.

Hur finansieras verksamheten? Mkr Intäkter i utlandsförsamlingarna 63 47 Kyrkoavgift 26 Övriga bidrag 14 Insamling

43

skagen

new york

Starka händer och varma hjärtan – om de frivilligas insatser Gemensamt för de flesta som ger av sin tid och sina resurser är att de ger av hjärtat! De tror på ett arbetssätt där man får möta medmänniskor med kyrkans närvaro, öppenhet och hopp.

Utan de många frivilligas insatser, skulle det bli svårt att driva en utlandsförsamling. Viljan att hjälpa till tar sig många uttryck; det handlar om allt ifrån att vara kyrkvärd, arbeta i kommittéer och råd, baka bullar, besöka gamla och sjuka församlingsbor till att måla tak och laga trasiga möbler. Runt om i världen behövs starka händer och varma hjärtan! Ofta är arbetet till dubbel glädje.

Församlingen får välbehövlig hjälp och den som ställer upp blir stärkt av att bli tagen i anspråk.

­

Ett gemensamt uppdrag Vad innebär det att vara vald med förtroende och hur kan man leva upp till alla krav?

– Jag är förvissad om att oavsett på vilken nivå i kyrkans organisation man finns är kraven och förväntningarna lika stora. Ingen blir någonsin fullärd. Nya frågor dyker ständigt upp som behöver besvaras. Det viktigaste är bemötandet.

Att kunna lyssna och i en gemensam dialog vara en aktiv medmänniska.

Hur är ingången till Svenska kyrkans församlingar utomlands? En dörr på glänt, vidöppen, stängd eller med dörrkod? Vem möter den besökande och vilket bemö­ tande får man?

– Personalen gör ett fantastiskt arbete genom olika insatser för de besökande.

Men en utlandsförsamling med en öppen och välkomnande dörr behöver stöd av både förtroendevalda och frivilliga medarbetare. Personalen har sina uppgifter precis som frivilliga medarbetare, ombud och volontärer. Tillsammans kan vi förverkliga och göra Svenska kyrkan till en öppen mötesplats utanför Sveriges gränser.

Erna Arhag ordförande i nämnden för Svenska kyrkan i utlandet

47

Stort engagemang i kyrkoråden utomlands – om de frivilliga och förtroendevalda Antalet svenskar som bor och reser utanför landets gränser ökar varje år. Utlandskyrkan är en snabbt växande verksamhet i Svenska kyrkan. Många som tar del av den blir ofta djupt engagerade i sin församling.

I kyrkoråden väljs ledamöterna in på grund av sina personliga egenskaper. Råden träffas i regel varje månad för överläggningar och samvaro. De har ofta olika projektgrupper som förbereder och genomför aktiviteter såsom basarer och annan verksamhet.

Gunhild Ljung, kyrkorådet i New York: »Det finns tre skäl till varför det är viktigt att engagera sig i kyrkorådet.

• Svenska kyrkan gör det möjligt att delta i gudstjänster och annan verksamhet i gemenskap med människor som delar vårt kulturarv.

• Kyrkan håller också samman svenskar i förskingringen och värnar om nationella traditioner.

• Kyrkan är en oas för både permanent boende och tillfälliga besökare. Gammal eller ung spelar heller ingen roll, kyrkan ger ro och trygghet, där kan vi mötas i dialog eller stillhet.

Extra glädjande är att så många unga människor söker sig till församlingen i New York. Svenska kyrkan blir en naturlig samlingspunkt och mötesplats för många. Ur detta utvecklas nyfikenhet inför tro och Gud på ett bra sätt.«

48

Per Nordangård, kyrkorådet i London »Delaktighet, ansvar och gemenskap – tre ord som väl sammanfattar hur jag upplever att vara förtroendevald i en utlandsförsamling.

Bland Londons cirka 40 000 svenskar är Svenska kyrkan en fast punkt i världsstaden, en naturlig mötesplats, även för dem som inte har någon kyrkvana med sig från livet där hemma.

Många engagerar sig i basarer, kyrkokörer och andra aktiviteter och i detta ligger utlandskyrkans unika möjlighet att nå ut till ’hela människan’. För mig är öppenhet och tolerans vägen framåt och som utlandskyrkans representant i Nämnden för Svenska kyrkan i utlandet vill jag verka för en utveckling där man även hemma i Sverige förstår att tydligare placera ’kyrkan mitt i byn’.«

Ida Ahlfont, kyrkorådet i Wien: »På senare tid har kyrkorådets arbete till stor del handlat om vår ekonomiska överlevnad och att få människor att förstå att de måste betala kyrkoavgift till sin kyrka här i Wien.

Helst av allt skulle jag vilja att ekumeniska frågor istället kom i fokus. Vi har ju en fantastisk möjlighet till dialog med människor från andra trosinriktningar när vi lever i deras kultur. Den svenska församlingen är – förutom vår församling, där vi i gemenskap firar gudstjänst – en bro till vår kultur och våra traditioner.«

49

Glad över att få hjälpa till På Teneriffa finns många s.k. långliggare, alltså turister som, ofta av hälsoskäl, stan­ nar här hela vintern. För en hel del av dem blir Svenska kyrkan i Los Cristianos en viktig ingrediens i vardagen, något som man inte vill vara utan. De flesta tycker också att det är både roligt och givande att få hjälpa till med något. Speciellt här där de flesta har gott om tid.

– Jag är en rastlös själ, som behöver ha mycket att göra, berättar Curt. Därför är jag glad över att kunna hjälpa till. Här i kyrkan gör jag allt möjligt: bär möbler, snickrar och målar, dukar och är bordsvärd vid middagar och arrangemang.

– Kyrkan är en träffpunkt för oss långliggare, fortsätter han. Både jag och min fru har varit här i många år och vi ställer upp och hjälper till i kyrkan. Personligen skulle jag ha svårt att stå ut med att vara på Teneriffa under så lång tid varje år, om jag inte hade meningsfulla arbetsuppgifter att ta itu med.

– Jag trodde aldrig att jag skulle få det så här bra på gamla dagar! Här har vi fått många vänner och vi känner oss som en enda stor familj. Hemma går jag inte i kyr­ kan så ofta – men hit kommer jag ofta och gärna.

50

Ombud – en resurs att räkna med Svenska kyrkan har två internationella uppdrag. De är olika, men viktiga båda två. Det ena handlar om kyrkosamverkan, solidaritetsarbete och bistånd, det andra om att nå och arbeta bland svenskar i utlandet. I Svenska kyrkans församlingar i Sverige finns idag sammanlagt nästan 8 000 ombud, utsedda av kyrkoråden. Av dessa har drygt 2 800 ett särskilt ansvar för Svenska kyrkan i utlandet. Att öka kännedomen om och skapa engagemang för utlandskyrkans arbete är deras huvuduppgift. Ombuden i varje stift samlas regelbundet för utbildning och utveckling av ombudsrollen.

Genom ombudens engagemang blir kyrkans löfte att finnas för sina medlemmar både hemma och vid utlandsvistelse tydligare känt i församlingarna.

Ombudsorganisationen är under utveckling och förändring. Syftet är att hitta det bästa sättet att förvalta det frivilliga engagemanget i framtiden. Ombudens arbete framöver kommer i högre grad att fokusera på information och inspiration. Ombudsorganisationen ska göras mindre komplicerad och mer lättillgänglig, för att på så sätt nå fler.

Målet är att göra Svenska kyrkan mer känd och att skapa en relation till utlandskyrkans arbete runt om i världen. Det är ett uppdrag där församlingarna ute har i uppgift att synliggöra arbetet hemma i Sverige på samma sätt som församlingarna hemma ska synliggöra ansträngningarna utomlands. Hur kan dessa erfarenheter omsättas i den egna församlingens liv? Det är prioriterade frågor för församlingsombuden i framtiden.

Tillsammans kan vi som kyrka verka för att fler medlemmar känner till de gedigna insatser som görs. De frivilligas engagemang, ute som hemma, behövs för att målet ska bli en realitet.

51

Instruktion för ombud Verksamheten inom Svenska kyrkan i utlandet är en angelägenhet för hela Svenska kyrkan.

Det övergripande syftet med utlandskyrkans Sverigearbete är: – att aktiva i den lokala församlingen och andra på orten ska känna till att Svenska kyrkan har mer än 40 utlandsförsamlingar som är beredda att ta emot dem i olika livssituationer samt: – att församlingsbor och andra ska vara inspirerade att stödja arbetet. Försam­ lingarnas ombud, utsedda av kyrkoråden, fyller här en mycket viktig funktion.

Inte bara genom att informera om verksamheten utan också genom att bidra i insamlingsarbetet.

Planering ➜ Ombudet förbereder sin uppgift för arbetsåret tillsammans med kyrkans ansvariga så att den blir en del av församlingens verksamhetsplan. ➜ Ombudet deltar också i de samlingar som ordnas i stiftet och nationellt kring Svenska kyrkan i utlandet.

Information och inspiration ➜ I uppdraget ligger att sprida information både internt i den egna församlingen och gentemot allmänheten. ➜ Grunduppdrag: Svara för att adressfoldrar finns på plats på kyrkans bokbord, resebyråer och andra platser som är beredda att exponera utlandskyrkans verksamhet. ➜ Tilläggsuppdrag: Se till så att fördjupningsmaterial om verksamheten finns i församlingen (broschyrer, olika presentationer mm). ➜ Föreslå att utlandskyrkan belyses i församlingens informationsarbete. ➜ Presentera utlandskyrkan vid olika samlingar såsom kyrkkaffe på kollektsöndag och om möjligt externt (avgångsklasser i gymnasiet, klubbar, Rotary etc.).

Insamling ➜ Bidra till insamlingsarbetet genom att lyfta fram rikskollekter och verka för församlingskollekter. ➜ Stödja rikskollekter genom att se till att informationsmaterial beställs och delas ut vid församlingens gudstjänster. Påminna om kollektvädjan. ➜ Föreslå kyrkorådet under budgetarbetet att tilldela utlandskyrkan några försam­ lingskollekter under året. Även erinra om möjligheten att ge församlingsanslag.

52

Syföreningarna – trogna stödjare En stark kraft i engagemang och ekonomiskt stöd till Svenska kyrkan är de många trogna syföreningar som arbetar runt om i landets församlingar. Tusentals syförenings-medlemmar samlar år efter år oförtrutet in många miljoner kronor i gåvor till kyrkans olika verksamheter.

Syföreningar och arbetskretsar har ofta olika inriktning och många av dem har en tradition att stödja sjömanskyrkan och senare Svenska kyrkan i utlandet.

Syföreningarna har också under en lång tid, via sjömanskyrkorna, sänt julklappar till dem som arbetar på båtarna. Dessa tecken på omsorg har uppskattats mycket av folket till sjöss.

53

Att kommunicera – att beröra och skapa delaktighet »Vi kan inte låta bli att tala om vad vi har sett och hört.« Så har kristna sagt ända sedan den första pingsten. Så har tron förts vidare under flera årtusenden.

Apostlarna på sin tid reste runt i världen och spred det glada budskapet genom personliga möten.

Budskapet består, men idag finns oändligt många fler möjligheter att kommunicera. Det personliga mötet är fortfarande centralt, men vi skall inte förringa alla nya kommunikationsmöjligheter som finns i vår omgivning. Det är viktigt att vi funderar över vem vi vill kommunicera med och vad vi vill nå ut 54

med. Vi möts varje dag av mängder av budskap och intryck och fler blir det hela tiden. Tack vare informationstekniken suddas regionala, nationella och internationella gränser ut. Det är lika lätt att nå en person i Australien som en person i Umeå. Det ställer krav på en planerad kommunikation som sker kontinuerligt.

Svenska kyrkans uppdrag är att i varje tid förkunna evangelium om Jesus Kristus i ord och handling. För att underlätta arbetet har vi utarbetat en kommunikationsplattform som kan sammanfattas med orden: närvaro, öppenhet och hopp.

Sju miljoner av den svenska befolkningen är medlemmar i Svenska kyrkan.

Det innebär nästan åtta av tio. Drygt 400 000 av svenskarna lever utomlands under en kortare eller längre period. I en medlemsundersökning som genomfördes julen 2006 efterfrågades den diakonala och sociala verksamheten: »Kyrkan bör tillgodose de utsattas och ensammas behov«, »Den där sociala biten som samhället inte klarar av fullt ut«, »Att prästen finns nära till hands om jag behöver någon som ställer upp«.

I en annan undersökning angav 33 procent av medlemmarna den internationella diakonala verksamheten som ett skäl för medlemskap.

Kommunikationen skall beröra och väcka en längtan; En längtan efter Gud En längtan efter ett sammanhang En längtan efter att bli sedd En längtan efter en uppgift En längtan efter en plats

55

Ökad samhörighet ute och hemma Sedan ett par år tillbaka pågår ett omfattande arbete med att utveckla former­ na för arbetet inom Svenska kyrkan i utlandet. Fokus ligger på kommunikation och arbete i församlingarna här hemma med syfte att göra det enklare för den vanlige medlemmen att hitta till utlandsförsamlingen. Arbetet med att öka känne­domen om vad Svenska kyrkan gör utomlands sker med stor delaktig­het bland anställda, förtroendevalda och ombud. En liknande process sker inom Svenska kyrkans mission och Lutherhjälpen.

Konkret innebär det bland annat att Svenska kyrkan i utlandet helt integreras i den gemensamma webbplatsen för Svenska kyrkan, www.svenskakyrkan.se samt att avsändaren i all kommunikation är Svenska kyrkan.

Förkortningen SKUT används inte längre i den externa kommunikationen eftersom det exkluderar dem som inte vet vad det är för verksamhet. Numera används antingen Svenska kyrkan i utlandet eller utlandskyrkan. Droppen som symbol finns kvar, men nu som smycke och ibland som ett grafiskt element.

Det ska bli lättare att hitta utlandskyrkan. Därför satsas det under ett par år offensivt för att söka nya sätt att nå en bred allmänhet både ute och hemma.

56

skagen

london

60

aten/pireus

A B C

Utlandsförsamlingarna i korthet

D

D E F G

e svenska utlandsförsamlingarna präglas naturligtvis i hög grad av sin omgivning och vilka besökarna är. I en storstads­ församling samlas både familjer, unga, äldre, bofasta och tillfälliga besökare och i en sjömanskyrka är besöken ombord på båtarna det centrala. En typisk turistort har stor genomströmning och färre bofasta församlingsbor.

H

Här ges en kortfattad bild av varje utlandskyrka, arbetets karaktär, huvudsakliga målgrupper med mera. Besökssiffror och statistik redovisas inte här utan kommer i stället att finnas på www.svenskakyrkan.se/utlandskyrkan och i separat tryck för att på så sätt kunna hållas så aktuella som möjligt.

L

Utlandskyrkorna står uppräknade under land, i alfabetisk ordning – följ registret till höger.

I J K M N O P Q R S T U V X Y Z Å Ä

Utlandskyrkorna i korthet 61

Ö

ARGENTINA buenos aires Svenska kyrkan i Buenos Aires har ingen egen utsänd personal. Hit kommer istället prästen från São Paolo för att fira högmässa fyra gånger per år. Utöver dessa firar församlingen själva minst en huvudgudstjänst per månad under ledning av Buenos Aires danske präst eller av annan svensk präst på genomresa/besök i staden. Vid sina besök i Buenos Aires är, utöver att fira gudstjänst, kyrkoherdens uppgift att göra hem-, sjuk-, fängelse- samt företagsbesök.

I kyrkans lokaler anordnas utöver gudstjänster även andra regelbundna sam­ lingar som exempelvis damträffar och konserter.

Svenska kyrkans verksamhet i Buenos Aires startade år 1918.

AUSTRALIEN melbourne, sydney, brisbane I Australien har verksamheten sin tyngdpunkt i Melbourne. Här har det funnits svensk församlingsverksamhet sedan slutet av 1800-talet. Svenska kyrkan huserar i ett tidigare guvernörsresidens (Toorak House) och har öppet dagligen året runt.

Den stora trädgården med generösa gräsytor, gamla ekträd, lekplats och swim­ mingpool används flitigt för olika sorters verksamhet. Utbudet är varierat med bland annat korsords- och bokklubb, föräldrar-barngrupper, tjejträffar och kör.

Guds­tjänster firas flera gånger varje vecka. Hit kommer studenter, backpackers och andra turister lika väl som bofasta nordbor och sjömän. Kyrkoherden i Melbourne ansvarar även för gudstjänster i städerna Perth, Canberra, Adelaide, Auckland (Nya Zeeland) och Wellington (Nya Zeeland).

Församlingen i Sydney firar gudstjänst två gånger i månaden. Varje onsdag kväll erbjuds den populära mötesplatsen »Café Svensson« i lokalerna. Den typiska besö­ karen är student eller turist men här ryms alla sorters svensktalande. Till Café Svensson kommer man för att fika, läsa tidningar, träffa kompisar, köpa godis eller bara för att prata. Prästen i Sydney ansvarar också för församlingsverksamheten i Brisbane med bl.a. en gudstjänst per månad.

Svenska kyrkans verksamhet startade i Melbourne år 1896, i Sydney år 1988 och Brisbane år 1983.

BELGIEN antwerpen I Antwerpen samarbetar Svenska kyrkan sedan några år tillbaka med den norska sjömanskyrkan. Församlingarna delar lokaler och personal. Svenska kyrkan (sjö­ manskyrkan) har funnits i Antwerpen sedan år 1909. Antwerpens hamn är en av Europas största och båtbesök och omsorg om besättning är en av kyrkans huvud­

62

Utlandskyrkorna i korthet

A B C uppgifter. Kyrkan är också ett populärt rastställe för långtradarchaufförer. Öppet­ tiderna är generösa för de personer som vill komma på besök och varje söndag firas gudstjänster på svenska/norska. För barn och ungdom finns en norsk-svensk lek­ grupp och söndagsskola.

Svenska kyrkans verksamhet i Antwerpen startade år 1909.

D E F G

Bryssel

H

Svenska kyrkan i Bryssel flyttade under vintern 2007 sin verksamhet från södra Waterloo till mer centralt belägna lokaler i staden. Här kan kyrkan bland annat er­ bjuda café, öppen förskola, tema/debatt-kvällar samt körverksamhet. I Bryssel får även de diakonala frågorna stort utrymme. Hem- sjuk- och fängelsebesök pågår kontinuerligt liksom själavårdande samtal.

Den tredje söndagen varje månad åker prästen i Bryssel till Luxemburg för att fira gudstjänst. Två gånger i månaden, första och tredje måndagen, ordnas även »måndagsmix« – sångstund och samtal med föräldrar boende i Luxemburg..

Svenska kyrkans verksamhet i Bryssel startade år 1989.

I J K L M N

BRASILIEN

O

rio de janeiro I Rio de Janeiro finns ingen egen utsänd personal från Svenska kyrkan men verk­ samheten bedrivs med hjälp av bofasta svenskar. Kyrkoherden i São Paolo besöker församlingen cirka 8 gånger per år för att fira gudstjänst, genomföra eventuella förrättningar samt göra hem-, sjuk-, och företagsbesök.

Församlingen hyr sedan ett par år, tillsammans med Norska kyrkan, lokaler på Praya do Flamengo med en fantastisk utsikt mot havet och Rio de Janeiros kända landmärke »Sockertoppen«. Besökarna är i huvudsak lång- och korttidsboende samt affärsresenärer. Även turistströmmen av skandinaver till Rio de Janeiro är fortsatt stor och innebär en utmaning för kyrkan. Under kommande år blir det viktigt att nå ut med information om vad kyrkan erbjuder dessa tillfälliga besö­ kare.

P Q R S T U

Svenska kyrkans verksamhet i Rio de Janeiro startade år 1950.

V

são paulo

X

I Brasilien bedriver Svenska kyrkan i utlandet sin huvudsakliga verksamhet i staden São Paolo. Då få skandinaviska turister besöker staden utövas församlingens ar­ bete nästan uteslutande bland kort- eller långtidsboende skandinaver.

Varje år bjuder Svenska kyrkan i Brasilien in tre barnhem för att komma på julfest i kyrkan. Dagen börjar i kyrkan med efterföljande måltid och sen kommer jultomten.

Varje barn får en julklapp med sitt namn på som olika personer i församlingen har

Y Z Å Ä

Utlandskyrkorna i korthet 63

Ö

skänkt. Arrangemanget är mycket uppskattat. Omtyckt är även det sambaprojekt som bedrivs i kyrkans regi. Unga som gamla träffas för att dansa, umgås och ha roligt.

Kyrkoherden i São Paolo har även till uppgift att fira gudstjänst i städerna Rio de Janeiro, Brasilia och Buenos Aires.

Svenska kyrkans verksamhet i São Paolo startade år 1962.

CYPERN ayia napa Verksamhetsåret på Cypern är indelat i tre olika säsonger med skiftande fokus.

Under vinterperioden, från mitten av oktober till mitten av april dominerar lång­ tidsgästerna. Det är många gånger samma personer som återkommer till Cypern år efter år och det är inte ovanligt att de stannar upp till sju månader. Dessa perso­ ner besöker ofta Svenska kyrkan och deltar flitigt i gudstjänsterna samt kyrkans övriga verksamhet.

Under sommarsäsongen, juni till september, besöks ön av många ungdomar som kommer för att festa, sola och bada. Under dessa månader behövs en diakonal uppsökande verksamhet och kyrkan spelar en viktig roll genom att bistå med stöd i olika situationer.

Den tredje säsongen består av några få veckor, under vår och höst, innan som­ mar respektive vintersäsongen har kommit igång. Det är en lite lugnare period med många barnfamiljer och ungdomar som blandas med kursdeltagare av olika slag.

Svenska kyrkan på Cypern har bland annat verksamhet i form av öppen för­ skola, kulturkvällar samt arbetsgrupper för basaren. Förutom i Ayia Napa firas guds­ tjänster i Paphos, Larnaca, Limasol och Nicosia.

Svenska kyrkans verksamhet i Ayia Napa startade år 1990.

DANMARK köpenhamn Inte långt ifrån den »Lilla sjöjungfrun«, i en vacker park ligger Svenska Gustafs­ kyrkan. Svenska kyrkan i Köpenhamn präglas av ett omfattande utbud av kyrkliga, kulturella och sociala arrangemang. Gudstjänstlivet är rikt och varierat med målet att fira tre regelbundna gudstjänster i veckan (Taizémässa, veckomässa och huvud­ gudstjänstens högmässa). Ett tjugotal grupper i olika åldrar samlas också konti­ nuerligt för olika typer av verksamheter. Speciellt barn- och ungdomsarbetet i Köpenhamn är heltäckande. Här återfinns grupper som bland annat Kyrkans unga och Kyrkans barntimmar. Även församlingens musikliv är omfattande, närheten till Musikkonservatoriet gör att studenter därifrån ofta uppträder i kyrkan.

Svenska kyrkans verksamhet i Köpenhamn startade år 1901.

64

Utlandskyrkorna i korthet

A B C skagen I Skagen är det många olika grupper av människor som söker sig till kyrkan. Här blandas fastboende och turister med fiskare och sjömän. Antalet besökare ökar stadigt och sommarsäsongen har utökats i båda riktningar, från tidig vår till sen höst. Även besöken hos Svenska kyrkan har ökat kraftigt under de senaste åren. För de som inte själva kan komma till kyrkan bedrivs en uppsökande verksamhet med besök i hemmen, på sjukhus, i fiskehamnen samt i den välbesökta gäst- och fritids­ båtshamnen.

Svenska kyrkan i Köpenhamn och systerkyrkan i Skagen är de mest populära kyrkorna att gifta sig i utanför Sveriges gränser. Varje år reser hundratals brudpar till Skagen för att viga sig.

Svenska kyrkans verksamhet i Skagen startade år 1909.

D E F G H I J K

EGYPTEN kairo/alexandria

L

Till Svenska kyrkans verksamhet i Kairo kommer framförallt bofasta svenskar och andra skandinaver som bor eller vistas tillfälligt i Egypten. Gudstjänst firas varje månad i anglikanska All Saint´s Cathedral i Kairo och på Svenska Institutet i Alexan­ dria någon gång per termin. Församlingen har för avsikt att fortsättningsvis även inrikta sin verksamhet mot studenter i Kairo. Man har också samarbete med Svenska ambassaden. Ett första steg har tagits till kontakt med de nordiska researrangö­ rerna på plats. Svenska kyrkans utsända har också en viktig roll som brobyggare till Egyptens koptiska ortodoxa kyrka. Man har sedan flera år ett nära samarbete med den koptiska kyrkan och Svenska kyrkans utsända finns på plats för att odla kon­ takterna mellan våra kyrkor. Traditionerna från ökenfäder och kloster är levande och lockar många svenskar.

M

Svenska kyrkans verksamhet i Egypten startade i Alexandria år 1958.

S

ESTLAND

T

tallin

U

Den svenskspråkiga S:t Mikaels församling har anor sedan 1500 talet. Församlingen har sin hemvist i S:t Mikaelskyrkan och sin kyrkotillhörighet i den Estnisk evange­ lisk-lutherska kyrkan. Arbetet leds av en svensktalande präst och församlingsverk­ samheten såväl som gudstjänsterna sker på svenska. En svenskspråkig öppen för­ skola finns i S:t Mikaelskyrkan liksom eftermiddagsverksamhet för svensktalande skolbarn.

V

N O P Q R

X Y Z Å Ä

Utlandskyrkorna i korthet 65

Ö

FINLAND helsingfors Sedan den 1 januari år 2007 tillhör Svenska kyrkan i Helsingfors den evangeliskt lutherska kyrkan i Finland och lyder numera under namnet Rikssvenska Olaus Petri församlingen. Hit kommer främst bofasta svenskar och andra grupper från Sverige.

Förutom gudstjänster och förrättningar har församlingen även studiecirklar i bibel­ kunskap samt barn- och ungdomsverksamhet. Även kyrkomusiken tillhör ett av Olaus Petri församlings kännetecken och kyrkans kör grundades redan år 1919, det vill säga tre år innan församlingen.

Svenska kyrkans verksamhet i Helsingfors startade år 1922.

FRANKRIKE paris Svenska kyrkan i Paris har en lång historia – här har man funnits sedan år 1626. Paris är därmed Svenska kyrkans äldsta utlandsverksamhet. Här finns idag en anrik kyrko­ byggnad, ritad av G. A. Falck år 1906 i nationalromantisk stil, med allt från graniten i grunden till mässingsljusstakarna i kyrkorummet hämtade från Sverige. Och med en uppseendeväckande kraftfull Kristusgestalt i koret.

De huvudsakliga målgrupperna är bofasta svenskar (en grupp som i sig består av många olika kategorier), turister, studenter och andra ungdomar. Församlingen bedriver en bred verksamhet med barnaktiviteter, programkvällar, gemenskaps­ träffar för män, öppet hus för studenter och ungdomar, församlingsutfärder samt samtalsgrupper om tro och liv. Den svenska församlingen i Paris har även ett myck­ et rikt kör- och musikliv. En del av arbetet är stöd till svenskar som råkat illa ut, något som då och då händer i en storstad som Paris. Fängelsebesök är en del av vardagen liksom sjuk- och hembesök bland både yngre och äldre svenskar.

Församlingen har även utbyte med romersk-katolska församlingar i området.

Svenska kyrkans verksamhet i Paris startade år 1626.

nice/södra frankrike och monaco Här finns en starkt växande församling med ett stort antal frivilliga som tar ansvar för verksamheten. Svenska kyrkans verksamhet i Nice bedrivs i Stillegården i Hautde-Cagnes, mellan Nice och Antibes. I huset finns även Svenska Rivieraklubben och Svenska skolan, vilket har gjort Stillegården till ett naturligt centrum för svenskarna i södra Frankrike. I området bor uppskattningsvis 10 000–15 000 svenskar och en majoritet av dem som deltar i verksamheten är bofasta, unga barnfamiljer, deltids­ boende, pensionärer, au pairer, studenter och turister.

Gudstjänster hålls i stort sett varje söndag, antingen i Stillegården eller i lånade kyrkor längs med kusten. Kyrkoherden ansvarar för att gudstjänster firas i stä­ derna Cannes, Menton, Monaco, S:t Raphael, Nice, Aix-en-Provence och Hautde-Cagnes.

66

Utlandskyrkorna i korthet

A B C I skrivande stund planerar man för en flytt till nya lokaler i St. Laurent du Var som ligger nära flygplatsen i Nice och därmed mera lättillgängligt.

D

Svenska kyrkans verksamhet i Nice/Södra Frankrike och Monaco startade år 1981.

E

FÖRENADE ARABEMIRATEN (UAE) dubai I Dubai delar Svenska kyrkan lokaler med Norska Sjömanskyrkan. Norwegian Seamen’s center, eller Sjömanskyrkan som den kallas i dagligt tal, är tänkt som en oas och träffpunkt för alla de skandinaver som befinner sig i Dubai för en kortare eller längre tid. Byggnaderna ser ut som skandinaviska trähus och utgör därför ett exotiskt inslag i Dubai där byggstilen annars är helt annorlunda.

Kyrkan är en samlingsplats för många skandinaver. På måndagsförmiddagarna är det »vuxen/barngruppen« med sång och lek för de minsta tillsammans med vuxna.

Senare på kvällen samlas Dubais egen kyrkokör. Tisdagarna börjar med »damträff«.

Ofta står fika och samtal på agendan. Ibland får sällskapet besök av föreläsare och emellanåt görs olika studiebesök. Sedan är det »businesslunch« som är öppen för alla som längtar efter lite skandinavisk mat. På eftermiddagarna fylls kyrkan med barn, då det är dags för »miniorklubben«, med bibelberättelse, sång och lek. Sjö­ manskyrkan anordnar även olika utflykter som t.ex. ökenturer. Speciellt för kyrkan i Dubai är också att de har en innebandyrink utomhus(!) vilken utnyttjas flitigt av både barn och vuxna. Gudstjänst firas varje lördag, varannan gång ledd av en svensk präst och varannan av en norsk.

Svenska kyrkans verksamhet i Dubai startade år 1986.

F G H I J K L M N O P Q

GREKLAND

R

aten/pireus

S

Svenska kyrkan har funnits i Aten/Pireus sedan år 1976. Verksamheten inriktas i första hand mot bofasta skandinaver. Andra målgrupper är lastbilschaufförer och turister.

En viktig del av kyrkans arbete utgörs av besök hos personer som på ett eller annat sätt råkat illa ut. Att besöka en patient på ett sjukhus i Grekland får ofta en helt annan innebörd än i Sverige. Inte sällan måste kyrkans personal förse patienten med nödvändiga toalettartiklar under sjukhusvistelsen. Fängelsebesöken innebär i sin tur att drabbade skandinaver får träffa någon som talar deras eget språk och som kan underlätta tiden i fängelset som standardmässigt är långt ifrån Nordens.

Gudstjänst firas så gott som varje söndag i Svenska kyrkan i Pireus, oftast med svenska som huvudspråk. Några gånger per år erbjuds även gudstjänster på danska, norska och finska. Kyrkoherden ansvarar även för att gudstjänster firas i Thessalo­ niki och på Kreta (Chania, Heraklion och Rethymnon).

Svenska kyrkans verksamhet i Aten/Pireus startade år 1976.

Utlandskyrkorna i korthet 67

T U V X Y Z Å Ä Ö

rhodos Svenska kyrkan på Rhodos bedriver sin verksamhet i norra delen av Rhodos stad på Odos Dragoumi. Kyrkan är bemannad av svensk personal från april till oktober månad. Under den övriga delen av året besöker prästen från Aten ön vid tre olika tillfällen för att fira gudstjänst. Också den danske besöksprästen håller gudstjänst några gånger per år. Under säsong firar församlingen gudstjänster två gånger per vecka i den romersk-katolska kyrkan S:ta Maria. Verksamheten inriktas både på fastboende skandinaver och på turister. Det finns ett skandinaviskt kyrkoråd.

Svenska kyrkans verksamhet på Rhodos startade år 1977.

ISRAEL jerusalem Att leva borta från sitt hemland kan på många sätt vara svårt. Situationen i Israel/ Palestina är pressad och för de svenskar som bor i området är det en trygghet att Svenska kyrkan finns på plats, på Svenska Teologiska Institutet (STI) i Jerusalem. STI är en viktig reträttplats där bofasta svenskar samlas tillsammans med dem som för kortare eller längre tid vistas i området. Församlingen firar regelbundna gudstjäns­ ter i Birgittakapellet. På STI ordnas också studier och samlingar med människor av olika nationaliteter och tro. Institutet blir en viktig trygghet och samtalsforum där frustrationer och oro kan delas av andra. Svenska kyrkans medarbetare står även till förfogande för samtal, själavård och bikt.

Svenska Teologiska Institutet (STI) har sedan år 1951 fungerat som Svenska kyrkans närvaro i Jerusalem.

ITALIEN rom Svenska kyrkan finns på två platser i Rom. S:t Katarina kapell är församlingens kyrka som är inrymd i Birgittasystrarnas kloster vid Piazza Farnese och S:t Lukasgården är församlingshemmet beläget i stadsdelen Parioli.

Till Svenska kyrkan i Rom kommer bofasta barnfamiljer, ungdomar och äldre varvat med besökande grupper och enskilda personer från Sverige och övriga Norden. Verksamheten har många likheter med en svensk församling och kyrkan erbjuder allt ifrån barngrupper och kör till ungdoms- och au pair-träffar. En del av verksamheten går även ut på att möta människors behov, både till vardags och i krissituationer. Församlingen har en »krisgrupp« som arbetar med olika former av stöd. Exempel på detta är traditionell samtalskontakt, själavård, hembesök och praktisk hjälp vid kontakt med myndigheter och läkarbesök. Församlingen har även ett utvecklat samarbete med Svenska ambassaden för ökad beredskap vid små och stora kriser.

68

Utlandskyrkorna i korthet

A B C Utöver Rom ansvarar kyrkoherden även för att gudstjänster firas i Milano, Turin och Genua.

Svenska kyrkans verksamhet i Rom startade år 1973.

D E F

KANADA

G

toronto I Toronto finns en svensktalande församling som tillhör den kanadensiska lutherska kyrkan.

Svenska kyrkan i Toronto är en församlingskyrka med bas i sitt gudstjänstfirande.

Församlingen är känd för sin öppenhet, framåtanda och välkomnande atmosfär. Hit kommer föräldrar och barn, kontraktsanställda på företag, tillfälliga besökare och bofasta svenskar. Detta speglas i verksamheten: barngruppen »barnsången«, hant­ verksgruppen, frivilligorganisationen »Birka«, filmkvällar, kör, folkdans och firande av svenska högtider. En viktig målgrupp är det växande antalet forskare och stu­ denter. Församlingsarbetet underlättas av kyrkans centrala läge i Torontos norra delar. Församlingen arbetar även med att utvidga kontakterna västerut till Winnipegs och Vancouvers svenskkolonier.

Svenska kyrkans verksamhet i Toronto startade år 1953.

H I J K L M N O

KINA

P

hongkong Svenska kyrkan i Hongkong har ett nära samarbete med Danska sjömanskyrkan.

För gudstjänster och annan verksamhet används S:t Peters Chapel i Mariner’s Club, Discovery Bay International Church och S:t Stevens Chapel, Stanley. Förutom för­ samlingens regelbundna verksamhet i Hongkong reser även personal två gånger om året till Peking och Shanghai för att fira gudstjänst, genomföra förrättningar samt göra hem- och skolbesök.

Svenska kyrkan i Hongkong beskriver sig själva som en liten, men ändå stor, församling. Kyrkan vill finnas till också för turister och sjöfolk, även om verksam­ heten främst inriktas på de bofasta svenskarna. På grund av små personella resur­ ser har församlingen få egna grupper. För att nå svenskarna på plats bedriver dock den svenska prästen en egen uppsökande verksamhet bland annat till Svenska sko­ lan, Handelskammaren, Young Professionals och Swea (Swedish Womens Educatio­ nal Association). Svenska kyrkan i Hongkonghar också ekumeniska kontakter och samarbetar såväl med den Danska Sjömanskyrkan som med Mission to Seafarers, Romersk-Katolska kyrkan, den tyska Evangelisk-Lutherska Sjömanskyrkan, The Anglican Province of Hong Kong samt andra lutherska kyrkor.

Svenska kyrkans verksamhet i Hongkong startade år 1996.

Q R S T U V X Y Z Å Ä

Utlandskyrkorna i korthet 69

Ö

NEDERLÄNDERNA rotterdam Svenska kyrkan i Rotterdam verkar i en av världens största hamnar och sjöfarten spelar en viktig roll för församlingens verksamhet. Då många sjömän inte längre har möjligheten att gå iland sker en mängd besök på båtarna. I Rotterdam har Svenska kyrkan och Sjömansservice (f.d. Handelsflottans kultur- och fritidsråd) ett mycket bra samarbete och tillsammans ser man till att alla båtar som har någon svensk besättning får besök. Arbetet inriktas även i stor utsträckning mot de fastboende svenskarna och Svenska kyrkan erbjuder allt ifrån föräldra-barngrupper till kör och syförening. Gudstjänst eller mässa firas nästan varje söndag i sjömanskyrkan och middagsbön hålls fem dagar i veckan. Svenska kyrkan i Rotterdam har en stor, ljuv­ lig trädgård och ligger mycket fint vid floden Maas.

Svenska kyrkans verksamhet i Rotterdam startade år 1909.

NORGE oslo Svenska kyrkan i Oslo är centralt belägen vid Hammersborg Torg 8, nära Oslo Dom­ kirke, Stortorvet och regeringskvarteret. Verksamheten blev på allvar aktuell efter unionsupplösningen 1905 och började med att svensk präst sändes ut till Oslo år 1911.

Församlingslivet är mycket likt det som finns i en ordinär svensk församling och Svenska kyrkan i Oslo har en stabil och trogen kärna av medlemmar. Många av dessa är svenskar, i skiftande åldrar, som sökt sig till landet på grund av den goda arbetsmarknadssituationen.

De söndagliga gudstjänsterna är centrala i verksamheten och varvas med vecko­ mässor och kyrkliga förrättningar. Under veckorna bedrivs »baby-caféverksamhet« för småbarnsföräldrar, en viktig kontaktyta för både kyrkan och nyblivna familjer.

Barn runt fyra år samlas under höstterminens lördagar till bibelberättelser och körövning inför advent och lucia. Vid veckans »Ungdomskväll« nås de som är i 20-årsåldern och arbetar i familj eller näringsliv under ett halvår eller mer.

På grund av församlingskonstruktionen i Norge, räknas Margaretaförsamlingen som ett lokalt trossamfund och har representation i Norges kristna råd. Utöver detta ekumeniska engagemang har församlingen nära kontakt med Kirkens Bysmis­ jon i Oslo (Stadsmissionen). Församlingen hyser även den finska församlingen och upplåter även regelbundet sina lokaler för den lettiska församlingens behov, liksom någon gång för den anglikanska kyrkan.

Gudstjänster firas en eller flera gånger årligen i Bergen, Stavanger, Skien, Ålesund och Trondheim, liksom att förrättningar även sker på dessa eller andra orter utanför Oslo.

Svenska kyrkans verksamhet i Oslo startade år 1911.

70

Utlandskyrkorna i korthet

A B C

PERU

D

lima

E

Verksamheten i Lima inriktas främst på de bofasta svenskarna. Det handlar om gudstjänster, hembesök samt fängelse- och sjukhusbesök i Lima och Santiago i Chile. I regel firas gudstjänst en gång i månaden i den anglikanska kyrkan »El Buen Pastor« i Lima. Samverkan med den svenska föreningen är viktig, liksom de goda relationerna till konsulatet och ambassaden. Tillsammans med ambassaden i Chile har kyrkan exempelvis börjat arbeta med kris- och katastroffrågor. Svenska kyr­ kans personal i Peru ägnar annars större delen av sin tid till samarbetet med Svens­ ka kyrkan/Lutherhjälpens partner i Peru och Chile och besök på olika utvecklings­ projekt.

Svenska kyrkans verksamhet i Lima startade år 1987.

SCHWEIZ

F G H I J K L

zürich/basel I Zürich bedrivs verksamheten i hyrda lokaler. Som kyrkorum lånas Martin Luther Kirche och för speciella gudstjänster hyr församlingen reformerta kyrkorum.

Svenska gudstjänster firas även i Zug, Lugano, S:t Gallen, Schaffhausen, Luzern, Baden och på Mainau. Eftersom det finns många unga familjer i församlingen är barn- och föräldragrupperna välbesökta. Öppet hus, föredragskvällar, samtals­ grupper och konfirmander är några andra aktiviteter.

Församlingen i Basel hyr ett rum i herrnhutarnas hus för au pair-samlingar, öppet hus med programkvällar, barn- och föräldragrupp samt bibelstudier. Gudstjänst­ erna hålls i samma hus utom vid advent- och jultid då andra kyrkor i staden lånas.

Svenska gudstjänster firas även i Röschenz, Freiburg i Tyskland samt Magstatt i Elsass.

I Schweiz pågår ett ekumeniskt arbete och en helg varje år kommer de skandi­ naviska kyrkorna varandra extra nära. Tillsammans med nordiska klubbar, före­ningar och ambassader firar man gudstjänst, samråder om gemensamma frågor, lyssnar på föredrag och gör utflykter.

I en tid med allt rörligare arbetsmarknad ökar antalet svenskar som för längre eller kortare tid arbetar utomlands. I Schweiz märks det speciellt inom ekonomi-, bank-, data- och farmakologisektorerna. Här vill kyrkan vara en mötesplats för kristen växt och mognad.

Svenska kyrkans verksamhet i Zürich startade år 1967 och i Basel 1988.

lausanne, genève och bern Svenska kyrkan i Lausanne har församlingshemmet på Avenue de Cour 32 som sin träffpunkt. Där möts på tisdagsförmiddagar en mycket stor grupp föräldrar och barn till lek och sångstund och au pairerna hittar dit på torsdagskvällarna. För­

M N O P Q R S T U V X Y Z Å Ä

Utlandskyrkorna i korthet 71

Ö

samlingen har en bred vuxenverksamhet med studieträffar, lunchmöten, ett ak­ tivt kyrkoråd och inte minst basargrupper. Till kyrkan kommer främst de bofasta svenskarna men även tillfälligt besökande ungdomar. Det finns numera många unga familjer som arbetar tre till fem år i Schweiz och som ofta hinner bli hemmastadda i kyrkan. Efterfrågan på dop, kyrklig välsignelse över äktenskap och inte minst be­ gravningar av människor som bott här sedan fyrtio–femtio år är stadig.

Lausanne-församlingens gudstjänster firas i Eglise du Prieuré, som lånas av den reformerta kyrkan. Den andra och fjärde söndagen i månaden är det gudstjänst eller mässa. Gudstjänster firas i Gèneve första, andra och fjärde söndagen i månaden i det vackra lilla Chapelle St Léger i Gamla stan, som hyrs av en stiftelse inom den reformerta kyrkan. I Bern firas gudstjänst antingen i den tyska kyrkan, Antonierhaus eller den anglikanska, S:ta Ursula, oftast på tisdagskvällar. Au pair-träffar hålls i Genève och församlingsaftnar på alla tre orterna. Måltiderna efter gudstjänsterna spelar i alla tre församlingarna en stor roll för gemenskapen.

I den södra, franskspråkiga, delen av Schweiz spelar numera arbetet med mer tillfälligt boende yngre familjer en allt större roll. Kontakten med alp-turismen kan utvecklas. Det ekumeniska arbetet på alla tre orterna är väl utvecklat.

Svenska kyrkans verksamhet i Lausanne startade år 1981. (1980)

SINGAPORE singapore Svenska kyrkan finns sedan år 1984 i Singapore och är en samarbetskyrka tillsam­ mans med Norska Sjömanskyrkan som är huvudman. Antalet svenskar i Singapore uppgick 2007 till cirka 1400 personer. Kyrkan besöks mest av bofasta, studenter, turister/backpackers och en del sjöfolk. Där finns läsrum med kafeteria och försälj­ ning av lite nordiska varor, bibliotek och swimmingpool. Regelbundna aktiviteter är bland annat båtbesök, körverksamhet för både stora och små, barntimmar, träffar för daglediga, studentmiddagar, luncher och grillkvällar. Gudstjänster firas varje söndag och kyrkan har även ett gudstjänstansvar i Kuala Lumpur (Malaysia) och Jakarta (Indonesien).

Svenska kyrkans verksamhet i Singapore startade år 1984.

SPANIEN fuengirola Verksamheten i församlingen i Fuengirola är framförallt inriktad på de mer eller mindre bofasta svenskarna längs Costa del Sol. Uppskattningsvis rör det sig om mellan 30 000 och 40 000 människor. Många är pensionärer men ett stort antal är även yrkesverksamma samt barn och ungdomar. För dessa erbjuder kyrkan bland annat temakvällar, konserter, körverksamhet samt föräldra-barngrupper. Kyrkan möter många ungdomar på skolorna och har verksamhet för unga vissa kvällar.

72

Utlandskyrkorna i korthet

A B C Församlingen firar gudstjänst i Fuengirola i princip varje söndag. Under perioden oktober till maj månad varvas dessa med norsk gudstjänst varannan söndag. Två onsdagskvällar i månaden är vikta för mässa. Kyrkans café håller öppet alla var­ dagar.

Svenska kyrkan i Fuengirola ger också stöd till de människor som på olika sätt råkar illa ut.

Svenska kyrkans verksamhet i Fuengirola startade år 1974.

D E F G H

torrevieja Till Svenska kyrkan i Torrevieja kommer främst säsongsboende pensionärer. Sedan sommaren 2007 finns en präst här året runt. För gudstjänster lånas den norska Märtha Louises kyrka samt den katolska kyrkan Inmaculada. Även den egna präst­ gården används för vissa aktiviteter.

Det diakonala arbetet är omfattande och många insatser har gjorts för hitresta svenskar som har råkat illa ut. Även hembesök sker i stor utsträckning då många av kyrkans besökare är pensionärer. Ett gott samarbete bedrivs med de skandinaviska klubbarna Mas Amigos och Club Nordico vilka Svenska kyrkan besöker varje vecka för bland annat programkvällar och samtal.

I J K L M

Svenska kyrkans verksamhet startade i Torrevieja år 1994.

N

gran canaria– las palmas

O

Svenska kyrkan i Las Palmas är öppen under vintersäsongen från oktober till april månad. Församlingen betjänar fastboende svenskar, turister, vinterboende, lång­ seglare och patienter vid stadens sjukhus och verksamheten består i huvudsak av gudstjänster, själavård och diakoni samt av socialt och kulturellt arbete. Diakoni sker främst genom sjukbesök och hembesök med tyngdpunkten på sjukbesök.

Sjukhusen ligger utspridda i staden och är stora. Det gör att mycket tid läggs ner på detta arbete.

P Q R S

Svenska kyrkans verksamhet i Las Palmas startade år 1967.

T

gran canaria – san agustin

U

San Agustin ligger inte i den turisttätaste delen av ön Gran Canaria, men mitt i »svenskområdet« Rocas Rojas med närhet till den svenska skolan och många lång­ tidsboende svenskar. Det här är en mycket välbesökt kyrka. Verksamheten inrik­ tas mot kort- och långtidsturister, liksom mot bofasta svenskar samt guider och personer verksamma inom turistnäringen. Svenska kyrkan i San Agustin erbjuder, förutom gudstjänster, även basargrupp, barn- och kyrkokör samt caféverksamhet.

Den diakonala verksamheten är stor med många hem- och sjukhusbesök.

V

Svenska kyrkans verksamhet i San Agustin startade år 1981.

X Y Z Å Ä

Utlandskyrkorna i korthet 73

Ö

teneriffa – los cristianos På Teneriffa har Svenska kyrkan två verksamhetsplatser. Den ena ligger på södra delen av ön i Los Cristianos, den andra ligger på norra delen i Puerto de la Cruz. Los Cristianos, som är den större av de två verksamheterna startade år 1970. Hit söker sig många kort- och långtidsturister. Tack vare att kyrkan är centralt belägen vid strandpromenaden kan många av de rörelsehindrade som behandlas på rehabilite­ ringsanläggningen Vintersol, besöka kyrkans lokaler. Det finns också många bo­ fasta familjer på ön. För dem finns barntimmar och familjegudstjänster. En viktig arbetsuppgift för både frivilliga och personal i Los Cristianos är det diakonala arbe­ tet, där man regelbundet besöker sjukhusen.

Svenska kyrkans verksamhet i Los Cristianos startade år 1970.

teneriffa – puerto de la cruz På norra Teneriffa, i staden Puerto de la Cruz, är Svenska kyrkans arbete förlagt till ett bostadshus som fungerar som prästbostad men också som lokal för verk­ samheten. Här har församlingen bland annat andakter och programkvällar. Till gudstjänsterna lånar församlingen en katolsk kyrka. Hit till norra ön kommer färre svenskar och därför är verksamheten mindre omfattande än i söder. På grund av detta arbetar personalen mycket med hem- och sjukbesök, kontakter med resele­ dare, samt att möta människor på stan.

Svenska kyrkans verksamhet i Puerto de la Cruz startade år 1972.

mallorca – palma de mallorca Svenska kyrkan på Mallorca har karaktären både av församlings- och turistkyrka med skiftande fokus under olika delar av året. Lokalerna är ljusa och centralt be­ lägna på gatan Joan Miro i huvudstaden Palma. Här möts besökaren av en hiss­ nande utsikt över hamnen och havet.

I Palma bor det ungefär 400 000 människor, varav cirka 2 000 är bofasta svenskar. Förutom dessa, kommer årligen många svenska turister till ön. Mellan oktober och april månad firar församlingen, tre onsdagar i månaden, välbesökta gudstjänster på ett hotell i Alcudia, sex mil utanför Palma. Under denna tidsperiod består verksamheten bland annat av kyrkans barntimmar, där barn bosatta på Mal­ lorca ges möjlighet att delta. För dessa barn är det viktigt att få öva sig på att tala svenska, höra bibelberättelser samt sjunga svenska barnvisor. En gång i månaden anordnar även Svenska kyrkan träffar (18+) för svenska flickor som arbetar i områ­ det. Här kan unga tjejer träffas för att byta erfarenheter och knyta kontakter. Under sommarhalvåret, från maj till september månad består verksamheten till stor del av caféverksamhet, samtal och gudstjänster. Det är även många som väljer att resa till Mallorca för att gifta sig.

Svenska kyrkans verksamhet i Palma de Mallorca startade år 1971.

74

Utlandskyrkorna i korthet

A B C

STORBRITANNIEN

D

london

E

Svenska kyrkan i London är en av de absolut största utlandsförsamlingarna och har två kyrkor. Ulrika Eleonora kyrka är centralt belägen och hit kommer såväl bo­ fasta svenskar som studenter, ungdomar och turister. Församlingen är en uppskat­ tad mötesplats och en självklar del av livet för många svenskar. Verksamheten är mycket bred, och i församlingens regi anordnas förutom gudstjänster även barn­ verksamhet, »Träffpunkten« – för svenska ungdomar i London, 25+, Friskis och svettis, pensionärsverksamhet, »Torsdagsträffar« och diverse utflykter. Populärt, bland framförallt ungdomar, är även de anslagstavlor som finns uppsatta i Svenska kyrkans lokaler. Här kan de som är på jakt efter bostad, arbete eller nya vänner få hjälp.

Sjömanskyrkan är kanske mest känt för sitt populära gästhem med runt 8 000 övernattningar årligen. För många besökare fungerar det inte bara som ett billigt boende under Londonvistelsen utan även som en fast punkt, ett vardagsrum och en social trygghet i kyrklig miljö. Sjömanskyrkan fungerar även som en mötesplats för både enskilda personer och grupper. Här kan man läsa tidningar, dricka svenskt kaffe och sätta sig ner och samtala med någon ur personalen i de stunder ett råd behövs.

Många av gästhemmets boende är nyanlända ungdomar som söker efter utbild­ ning eller arbete. Men logiformen är även populär bland semestrande familjer och gruppresor.

Svenska gudstjänster firas även i Barnes, Bristol, Birmingham, Devon samt Hove/ Brighton.

Svenska kyrkans verksamhet i Ulrika Eleonora församling i London startade år 1710 och i Sjömanskyrkan år 1899.

liverpool

F G H I J K L M N O P Q R S

Svenska kyrkan i Liverpool är den äldsta sjömanskyrkan. Här har man funnits sedan år 1870 och verksamheten bedrivs idag i samarbete med Norska sjömanskyrkan.

Då Liverpool är Storbritanniens näst största hamn utgör båtbesök en viktig del av arbetet. Dessa har en lång historia och sjömän är en prioriterad yrkesgrupp. Det hår­ da tempot såväl till sjöss som i hamn gör att det blir allt viktigare för kyrkan att hålla regelbunden kontakt med samtliga skandinaviska fartyg som lägger till i hamnen. I Liverpool finns även en aktiv församling. Under veckan träffas olika grupper och man firar söndaglig gudstjänst. Kyrkan ligger centralt, cirka 5–10 minuters promenad från centrum. Det finns läsrum med svenska och norska tidningar, tillgång till Internet och engelsk och svensk TV. Kyrkan har även en liten Bed & Breakfast-verksamhet.

Den svenske prästen i Liverpool har pastoralt ansvar för nordvästra England, Irland och Skottland och ordnar gudstjänster på olika orter.

Sedan år 2004 har Svenska kyrkan i Middlesbrough inte någon utsänd personal från Sverige. Den svenske prästen i Liverpool besöker Middlesbrough en gång i

T U V X Y Z Å Ä

Utlandskyrkorna i korthet 75

Ö

månaden för att fira gudstjänst. Församlingen disponerar där den gamla kyrksalen, vilken har omvandlats till trivsam samlingspunkt för café och gudstjänster.

Svenska kyrkans verksamhet har funnits i Liverpool sedan år 1870.

THAILAND bangkok Svenska kyrkan i Bangkok invigdes år 1993 och är därmed en av de yngre utlands­ församlingarna. Kyrkan ligger mycket centralt i mångmiljonstaden Bangkok och består av ett tvåvånings ’townhouse’ med stor uteplats omgiven av en generös, lummig trädgård. Besökarna utgörs av två kategorier: dels tillfälliga besökare och ryggsäckresenärer, dels bofasta skandinaver.

Kyrkan inbjuder regelbundet till söndagsgudstjänst och Stilla mässa mitt i veckan, dessutom till Bokcirkel, Sångkväll, Tjejmiddagar, »Killträff med Ärtsoppa & Punsch«, med mera. Veckans höjdpunkt för många barnfamiljer är Kyrkans barntimmar varje tisdag eftermiddag. Då samlas alla en stund i kapellet, tänder ljus, berättar ur Bibeln och sjunger sånger. För både barn och föräldrar ger detta en fördjupande erfarenhet av vad kyrkans liv och gemenskap kan innebära.

En stor del av personalens arbetstid ägnas åt fängelse- och sjukbesök samt väldigt mycket åt sociala/diakonala ärenden bland svenskar som farit illa. Här sam­ verkar Svenska kyrkan nära med den svenska ambassaden i Bangkok. Antalet en­ skilda samtal med präst och assistent ökar markant år för år. Thailand har blivit ett mycket populärt bröllopsland för svenska par. Prästen håller vigselgudstjänst/kyrk­ lig välsignelse för cirka femtio brudpar per år.

Svenska kyrkans präst i Bangkok leder även skandinaviska gudstjänster i Vien­ tiane (Laos), i Phnom Penh (Kambodja), i Phuket, Pattaya och Chiang Mai (Thai­ land).

Svenska kyrkans verksamhet i Bangkok startade år 1993.

TYSKLAND berlin Svenska kyrkan i Berlin – Viktoriaförsamlingen – har många likheter med en svensk församling. Gudstjänstlivet är regelbundet och gruppverksamheterna omfattande.

Här erbjuds allt från syförening och körer till ungdomsgrupper. Genom den skola och förskola, som församlingen är huvudman för, skapas även en naturlig kontakt med de unga barnfamiljer som kommer till Berlin. Föräldra- och barnverksamheten utgör därför en viktig rekryteringsbas och församlingen har en stark tradition av att fira familjegudstjänster. Svenska kyrkan i Berlin har ett gott samarbete med Norska kyrkan. På kyrkan finns en norsk »menighet« som har en egen präst och assistent och det firas regelbundna norska gudstjänster. Viktoriaförsamlingen är även ett populärt resmål för svenska sällskap – hit reser allt från kyrkliga medarbetare till

76

Utlandskyrkorna i korthet

A B C turistgrupper. Kyrkoherden i Berlin ansvarar även för att gudstjänst firas i Lützen och Nürnberg.

Svenska kyrkans verksamhet i Berlin startade år 1903.

D E F

frankfurt/main Efter att, i många år ha bedrivit sin verksamhet i hyrda lokaler har Svenska kyrkan i Frankfurt byggt sin egen kyrka. Kyrkobyggnaden invigdes den 3 mars år 2007 och nu pågår arbetet med att ge stadga åt gudstjänstlivet. Till församlingen kommer främst bofasta svenskar (många gifta med tyskar), au pairer och studenter. För dessa bedrivs olika typer av regelbundna verksamhetsgrupper. För unga familjer erbjuds kyrkans barntimmar och småbarnsträffar.

Det diakonala arbetet är utbrett och inriktas i stor utsträckning mot unga mam­ mor som är i behov av någon att prata med. Församlingen bedriver även en omfat­ tande uppsökande verksamhet och gör många hembesök. Den svenske prästen firar även gudstjänster i Düsseldorf, Heidelberg, Kassel, Köln, Saarland och Stuttgart.

Svenska kyrkans verksamhet i Frankfurt/Main startade år 1965.

hamburg I Hamburg firas gudstjänst varje söndag i Gustav Adolfkyrkan. Församlingens grupp­verksamhet är omfattande: allt från syförening och kör, till gruppen »Tro och liv« som varje vecka träffas för att samtala kring bibeltexter. Därutöver finns även grupper för föräldrar och barn samt ungdomar och au pairer.

Den diakonala verksamheten inriktas främst på äldre, oftast ensamboende, vilka uppskattar ett besök. Till diakoni hör även fängelsebesök, där kyrkan ofta fungerar som den förmedlande länken.

Gudstjänster firas även i Bremen, Hannover, Kiel och Lübeck.

G H I J K L M N O P Q R

Svenska kyrkans verksamhet i Hamburg startade år 1883.

S

münchen

T

Svenska församlingen i Bayern har sitt centrum och sin kyrka i München, men en liten församlingsdel finns även i Nürnberg. Den är en av de yngsta utlandsförsam­ lingarna och grundades 1994. Rätt länge hade den inte eget tak över huvudet utan lånade Gustav-Adolf-Kirche för sin verksamhet. Sedan tre år tillbaka har Svenska kyrkan dock fått en egen adress mitt inne i centrala München. I en ombyggd tre­ rumslägenhet på Schwanthalerstrasse 60 ryms nu både »vardagsrumskyrka«, ex­ pedition, kök och bibliotek. Församlingen har en deltids komministertjänst till för­ fogande. För övrig verksamhet är kyrkoherden i Berlin ansvarig.

Församlingen består huvudsakligen av bofasta svenskar. Au pairer och turister utgör endast en liten del. Gudstjänster, förrättningar, samtalsgrupper, filmkvällar, eftermiddagsträffar och hembesök är navet i verksamheten. Ett engagerat kyrko­ råd bildar kärnan i en krets församlingsmedlemmar som bidrar med mycket frivilligt

U V X Y Z Å Ä

Utlandskyrkorna i korthet 77

Ö

arbete. Eftersom man befinner sig mitt i det katolskt präglade Bayern finns det många möjligheter till ekumeniska kontakter av olika slag, inte minst i samband med vigslar och dop.

Svenska kyrkans verksamhet i München startade år 1994.

USA los angeles Svenska kyrkan i Los Angeles samarbetar med Norska Sjömanskyrkan och har sin bas i San Pedro nära Los Angeles hamn. Den startade som sjömanskyrka men har idag mer karaktären av en församling för svenskar som bor och vistas i Los Angelesområdet och södra Kalifornien under kortare eller längre tid.

Den svenska församlingen firar vanligtvis huvudgudstjänst sista söndagen i varje månad (augusti–maj) i kyrkan i San Pedro. Gudstjänsten är en viktig samlingspunkt för svenskar i södra Kalifornien.

Utöver gudstjänsten prioriteras insatser riktade mot unga familjer, kontakter med svenska skolor i området samt besök på båtar, i fängelser och hos ensamma, gamla och sjuka. Utöver utsänd präst och assistent finns en lokalanställd diakonias­ sistent på halvtid.

Svenska kyrkans verksamhet i Los Angeles startade år 1952.

new york På Manhattan vajar den svenska flaggan på en byggnad som utmärker sig mellan skyskraporna på Femte avenyn och Fyrtioåttonde gatan. Huset är i sten och har endast fem våningar.

Mellan 100 och 150 människor per dag, något färre på sommaren, hittar till Svenska kyrkan i New York. Förutom turister är kyrkan även populär bland bofasta, ungdomar och sjöfolk. Då sjömännen har svårt att själva besöka Svenska kyrkan på grund av båtarnas korta liggtider i hamn samt avståndet från hamnen till kyrkan utgör båtbesöken en viktig del av kyrkans arbete. En normal vecka genomförs cirka 1–3 besök ombord.

Kyrkans övriga verksamhet är bred och särskilt föräldra- och barngrupperna är populära. Till dessa grupper är det ofta kö och det gäller att anmäla sina barn i god tid om man vill vara säker på att få en plats. Svenska kyrkan anordnar även träffar för dem som är 50+, har student- och au pair-verksamhet samt själavårdande samtal. Svenska kyrkan i New York är också en mycket populär vigselkyrka och har ett rikt kör- och musikliv.

Svenska kyrkan firar regelbundna gudstjänster i Philadelphia, Washington, och Stamford.

Svenska kyrkans verksamhet i New York startade år 1947.

78

Utlandskyrkorna i korthet

A B C san fransisco Svenska kyrkan och dess verksamhet i San Fransisco sker på den norska kyrkan som ligger vackert med utsikt över Fisherman’s Wharf. Arbetet här inriktar sig framför­ allt mot bofasta svenskar och norrmän, au pairer, studenter och turister.

Den största delen av arbetet på sjömanskyrkan bär skandinavisk prägel och be­ står av bland annat au pair och studentmiddagar samt barnsångsträffar. En gång i månaden kommer även den svenske prästen från San Pedro till San Fransisco för att fira gudstjänst och förrätta kyrkliga handlingar.

Svenska kyrkans verksamhet i San Fransisco startade på femtiotalet och har en anställd assistent sedan 1996.

D E F G H I J

ÖSTERRIKE wien

K

Svenska kyrkans lokaler i Wien är inrymda i ett före detta kloster från 1600-talet.

Hit hör en vacker stengård, präglad av lugn och andlighet. Innergården är en idealisk plats för så väl stora som små vigslar och dop.

I Wien står församlingsverksamheten i fokus. Besökarna kommer till gruppträffar eller gudstjänster snarare än till kyrkans caféverksamhet. Varje vecka firas två vecko­mässor och på söndagarna firas högmässa där konfirmander och ungdomar ofta är delaktiga. Gudstjänster utanför stationeringsorten firas även två gånger per år i Salzburg och Klagenfurt samt en gång per år i Budapest och även i Prag.

Församlingen är även en församling inom den evangeliska kyrkan och har därför kyrklig status i Österrike.

L

Svenska kyrkans verksamhet i Wien startade år 1982.

M N O P Q R S T U V X Y Z Å Ä

Utlandskyrkorna i korthet 79

Ö

Ett material från Svenska kyrkan i utlandet.

redaktör Lena Sjöström

medverkande skribenter Marja Casparsson, Marianne Ejdersten, Ebba Göranzon, Klas Hansson, Karin Hollmer, Lennart Koskinen, Eva Röllgårdh, Lena Sjöström, Eva Wenehult

foto Jim Elfström/ikon: Sidorna 2, 8 ovan, 10 tv, 11 nedan, 18, 21, 24, 27 ovan, 29 nedan, 31, 40 tv och th, 44, 47, 51, 53, 58, 59 ovan samt nedan tv Arne Larsson/ikon: Sidorna 9 tv, 14, 15, 26, 27 mitten och nedan, 28, 34, 35 ovan, 38, 39, 45 ovan, 59 nedan th Lena Sjöström/ikon: Sidorna 8 nedan, 9 th, 10 th, 19, 23, 36, 37, 50, 60 Marja Casparsson/ikon: Sidorna 16, 29 ovan th, 32 tv, 33, 45 nedan tv Karin Hollmer/ikon: Sidorna 6 th, 12 tv Lotta Lundberg-Ericsson/ikon: Sidan 42 Charbel Sader/ikon: Sidan 46 Orla Clinton/ikon: Sidan 40 mitten Mia Ginstfeld, frilans i Australien: Sidorna 4, 5, 13 th, 41, 54 Karin Jonegård, frilans i USA: Sidorna 6 tv, 29 ovan tv, 45 nedan th Juha Roininen, frilans i Belgien: Sidan 30 Kerstin Nilsson: Sidan 7 Christine Balderas/istockphoto: Sidan 11 ovan Dennis Morris/istockphoto: Sidan 12 th

artikelnummer: 2407001 produktion och tryck: Intellecta, 2008 - 23709 isbn: 978-91-976139-4-1 Fler exemplar kan beställas via Svenska kyrkans informationsservice, tel 018-16 96 00.

H r Þnns vi: Antwerpen Aten/Pireus Ayia Napa Bangkok Brisbane Buenos Aires Berlin Bryssel Dubai Frankfurt/Main Fuengirola Hamburg Helsingfors Hongkong Jerusalem Kairo

K penhamn Las Palmas Lausanne Lima Liverpool London Los Angeles Los Cristianos Melbourne M nchen New York Nice Oslo Palma de Mallorca Paris Puerto de la Cruz

Rhodos Rio de Janeiro Rom Rotterdam San Agustin San Francisco S o Paulo Singapore Skagen Sydney Tallinn Toronto Torrevieja Wien Z rich

L nkar till utlandskyrkornas egna hemsidor Þnns p www.svenskakyrkan.se/utlandskyrkan

rudmrj ` jxqj `m Ï bgtqbg ne rvdcdm rd,751 70 Uppsala sdk: +46-(0)18-16 96 00 d,onrs: info@svenskakyrkan.se www.svenskakyrkan.se f unoktrfhqn: 90 16 03-1