Petrus nummer 1 2023

PETRUS

läs om:

påsk i våra kyrkor

vi uppmärksammar earth hour

johannespassionen på svenska

Tidning för Klövedals, Rönnängs, Stenkyrka och Valla församlingar

...å andra sidan...

Frid, fred och försoning. Är det ens möjligt i vår oroliga tid? Vi har levt med kriget i Ukraina i ett år, skjutningar och sprängningar är vardagsmat i nyhetssändningarna. Reagerar vi ens längre? Men nej, vi kan inte ge upp. Vi får inte ge upp.

För oss kristna är Jesus på korset inte bara en smärtsam bild. Han lider och det är svårt, men han bär på hopp och försoning. Redan där mitt i smärtan och de tunga timmarna på korset, låter han sin granne på korset bredvid få veta att han är förlåten. Han ser sin nästa, trots att han är förrådd, bespottad och står mitt i smärtan. Orkar vi göra detsamma? Och hur länge, när dagarna blivit månader som nu passerat ett år. Bryr vi oss, ja de flesta gör nog ändå det. Men inte med samma glöd. Vi har annat att tänka på, annat som pockar på och hur konstigt det är låter, så blir allt till slut ändå någon slags vardag.

Kom och lyssna på Johannespassionen, dessutom på Svenska, i Valla kyrka och låt dig stanna upp vid Rune Ekres målningar i kyrkan på samma tema. Begrunda lidandet och smärtan, men som vi ju vet ledde till uppståndelsen. Läs på sid 14. Kom till kyrkan i påsk och dela minnet av den första måltiden på skärtorsdagen, lidandet under långfredagen och glädjen på påskdagen när vi tillsammans kan jubla: Herren är uppstånden! Se hela påskens program på sid 16-17.

Du kan i detta nummer läsa en betraktelse av diakon Gunilla Gustafsson, sid 18, vi tar Blekets kyrka ur bruk, sid 22 och korta intervjuer med ny personal på sid 28-29. Lite av varje, så som det brukar.

Och tänk så härligt med ljuset som är tillbaka nu när det mars. Och passa på att använda vårdagjämningen den 20 mars till något bra, då infaller nämligen Dela lika dagen. För även om vi lever under samma himmel, ser verkligheten väldigt olika ut. Läs på sid 24. kommunikatör

tina augustsson

PETRUS

Nr 1 2023

KLÖVEDALS, RÖNNÄNGS, STENKYRKA OCH VALLA FÖRSAMLINGAR

Redaktion:

Tina Augustsson

Kommunikatör

tina.augustsson@svenskakyrkan.se

0733 230 502

Johan Ernstson

Kyrkoherde, ansvarig utgivare

johan.ernstson@svenskakyrkan.se

0733 230 503

Delas ut till alla hushåll på Tjörn.

Upplaga: ca 8 000

Tryck: Risbergs Information & Media AB

Petrus trycks på miljövänligt papper.

Ansvarig utgivare: Johan Ernstson

Titta gärna in på vår webbsida: www.svenskakyrkan.se/tjorn

Om inte annat anges är bilderna i detta nummer tagna av Tina Augustsson, från vårt eget arkiv eller från Svenska kyrkans bildbank IKON.

Foto framsida: Gustaf Hellsing IKON

Svenska kyrkan Tjörn

Hamngatan 17, 471 32 Skärhamn

Telefon växel: 0304 66 00 55 www.svenskakyrkan.se/tjorn

därför har du fått denna tidning

Distribution av denna tidning är oadresserad direktreklam (ODR). Den tjänsten får Posten sälja för så kallad icke kommersiell information. Dit hör till exempel information från politiska partier och religiösa organisationer. Den här typen av information delas ut oavsett om man undanbett sig reklam eller inte. Vi vet att varje gång vi delar ut information på det här sätter blir en del glada och andra irriterade. Till er som inte vill ha tidningen ber vi om ursäkt att vi stör och ber er lägga den i pappersåtervinningen. Er andra önskar vi en stunds trevlig läsning.

PETRUS

Nr 1 2023

sid 2 ... å andra sidan

sid 4 Tankar nu - för tiden

sid 6 Korset - ett fredens tecken

Sid 8 Fred och demokrati

Sid 9 Earth hour i Valla kyrka

Sid 12 Livbojen ger hopp

Sid 14 Johannespassionen

Sid 16 Det händer i påsk i våra kyrkor

Sid 18

Betraktelse av Gunilla Gustafsson

Sid 21 Kyrkoårets färger

Sid 22 Bleket kyrka tas ur bruk

Sid 24 Dela lika dagen

Sid 26 I korthet

Sid 28 Personalnytt

Sid 30 Adresser och korsord

Vi samarbetar med Sensus i flera av våra verksamheter.

Du kan hämta PETRUS i närmaste kyrka på

Tjörn eller på pastorsexpeditionen.

Under året kommer Petrus till alla huhåll på

Tjörn vid totalt fyra tillfällen.

sid 14 johannespassionen i valla

sid 16 påsk i våra kyrkor

sid 22 blekets kyrka tas ur bruk

Foto: Svenska kyrkan

Tjörns bildarkiv

Foto: Tina Augustsson

Foto: Magnus Aronson

fred är att tala med små, små ord

Den 24 februari 2022, för lite drygt ett år sedan, invaderades Ukraina av Ryssland. Kriget som ingen trodde eller ville, var ett faktum. Krig igen och parallellerna till fyrtiotalet blev många. Men faktum är att det aldrig har varit fred ens i Europa sen dess, lite beroende på definition. Alldeles oavsett så är det förfärligt, tragiskt och ett stort misslyckande för människor och mänsklighet och något vi ber och hoppas ska ta slut!

Frågan de flesta av oss bär är nu: Hur kunde det ske? Hur är det möjligt att vi idag inte kan hantera våra mellanhavanden på ett värdigare och mänskligare sätt? Jag tänker några olika saker i detta. Utan att på något vis göra anspråk på att ha en lösning eller hitta något radikalt grepp. Men kanske kan det ändå ge några tankespår värda att bära vidare?

Det första jag tänker ligger i linje med rubriken –Fred är att tala med små, små ord - från en gammal visbok ”Cantarellen” med sången Fred av Börje

JOHAN ERNSTSON KYRKOHERDE

tankar nuför tiden

Ring. Tre verser som i mycket säger vad det handlar om. Fred är inte (endast) relationen mellan stater och många människor (folk). Fred skapas i mindre skala. Fred börjar, måste börja, i det lokala och nära mänskliga mötet mellan dig och mig.

Fred är inget som skapas långt borta. Fred börjar här. Fred börjar i respekt för varandra och varandras olikheter. Börjar i möten som inte är påtvingade och där ingen har tolkningsföreträde i kraft av ”sanningen”.

Fred börjar, måste börja, i det lokala och nära mänskliga mötet mellan dig och mig.

Möten som får präglas av nyfikenhet och intresse för det vi inte vet så mycket om. Möten där vi får vara de vi är – tro vad vi vill, säga vad vi vill, älska vem vi vill och så vidare. Utan att någon uttrycker att det är galet eller, än värre, utsätter andra för löje, hat, hot eller fysiskt förtryck.

Om vi börjar där – och gör det här (på Tjörn) – så kanske det inte blir lika obegripligt varför stater

hamnar i krig? Men långt mycket viktigare är att vi just i det lilla mycket tydligare kan se möjliga lösningar. Som att det är viktigt hur jag uttrycker mig (ord spelar roll!) och handlar i vardagen. Fred skapar vi gemensamt och varje människas del i det bygget är omistlig!

Det andra jag tänker hittade jag i Jan Eliassons memoarer. Han har bland annat varit biträdande generalsekreterare i FN. Han har hela sitt liv arbetat med att bygga strukturer för fred genom till exempel medling.

Han lyfter fram en sentens som blivit en grundval i FN:s arbete med dessa frågor. Den lyder ”Ingen fred utan utveckling och ingen utveckling utan fred och vare sig fred eller utveckling utan mänskliga rättigheter.” Till detta fogar han också ett absolut behov av kvinnors tydliga delaktighet i skapandet för en hållbar utveckling och fred i världen.

Den säger egentligen allt som behövs. Fred kan inte skapas om vi inte klarar av att fördela resurser och möjligheter jämlikt mellan människor och länder. Det är där det startar och dessa saker hänger intimt samman. Även detta går att koka ner till oss själva i frågan om hur vi stöttar och bär varandra, också vad avser rent konkreta saker som materiella tillgångar.

Nu tror jag att du tänker – detta är ju lätt att säga/ skriva. Självklart är det så! Handlingen är det som blir avgörande, men orden är viktiga för att ta oss dit. Jag är vidare fullt medveten om att vi alla brister, får göra omtag och försöka på nytt. Men om vi inte medvetandegör varandra om att våra handlingar och ord, här och nu, är avgörande för att bygga en hållbar och långsiktig fred. Då har vi inte ens en startpunkt.

Slutligen tänker jag att kristen livshållning i sig har inbyggt mycket av det som jag försökt beskriva, inte minst kärleken till nästan och förlåtelsens omstart när vi misslyckas och behöver kraft att börja om.

Kristen tro kan vara en viktig bärare i sammanhanget om den hanteras med vishet. Som att till exempel i processen för fred agera lite mer ödmjukt ”neutralt” – som i FN – för att inkludera fler. Vi ska arbeta för fred, men i det kan vi inte i varje moment försöka övertyga andra om just vår kristna tro. Vi måste se alla människor och acceptera även andra övertygelser för att nå hela vägen fram. Att försöka en annan väg är inte möjligt och vore dessutom helt respektlöst.

KORSETETT FREDENS TECKEN

korset sammanfattar den kristna tron genom ett enkelt tecken som vi både kan se och ta på. Det berättar om hur kristna tror att verkligheten förändrades när Jesus dog och uppstod.

Korset är den viktigaste symbolen för kristen tro och för den kristna kyrkan.

Korset har många betydelser.

Korset står för hoppet, att livet alltid är starkare än döden. Jesus dog på korset och begravdes, men han är inte kvar där. Han har uppstått från de döda! Hans väg gick genom död till liv och det tröstar att veta att Gud delar vårt och hela världens lidande.  Gud ger oss också löftet om ett evigt liv.  Korsets berättelse är samtidigt den stundande påskens budskap.

Korset står för trygghet och mod. Det finns försoning och förlåtelse för allt som går sönder och blir fel i våra liv. Korset påminner också om uppdraget att stå upp mot ondska, kärlekslöshet och förtryck.

Korset står för gemenskap. Det samlar kyrkan i hela världen och visar att vi är syskon, även om vi finns långt från varandra i tid, rum eller åsikter.

Ett kors är ofta personligt. Du kanske har fått ett kors vid ett speciellt tillfälle, på en särskild plats eller

av en person som betytt mycket för dig. När du bär det kan det stå för något av det som nämnts ovan, eller kanske allt.

Korset är ett fredens tecken som talar till var och en som bär det.

”Så älskade Gud världen att han gav den sin

ende son, för att de som tror på honom inte skall gå under utan ha evigt liv."

(Joh 3:16)

Vad betyder korset för dig?

– För mig är korset den största segersymbolen jag vet. Livet har segrat över döden, Jesus har dött och uppstått för vår skull. Jag kan vara trygg, säger diakon Maria Eriksson.

Hur tänker du själv kring korset? Många får ett kors i konfirmationspresent, kanske blir det välanvänt, kanske ligger det kvar i sin låda. Ibland uppstår kors av sig själv i naturen när två grenar råkar hamna i den positionen. Kors betyder inte bara olika saker, de se också olika ut. Ett universellt tecken att vårda och bevara. Öppet eller i sitt inre.

tina augustsson

MED FRED, DEMOKRATI OCH

MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER

ACT SVENSKA KYRKAN

Ett fredligt samhälle förutsätter att alla människor har möjlighet att delta i demokratiska processer och att ingen diskrimineras. Act Svenska kyrkan arbetar tillsammans med lokala krafter över hela världen för att stärka mänskliga rättigheter, bygga tillit och gemenskap och uppnå hållbar fred.

Våld och inskränkandet av mänskliga rättigheter är ett stort problem i hela världen. Människor hindras från att göra sina röster hörda både genom direkt fysiskt våld och genom orättvisa strukturer. Överallt inskränks människors rättigheter på grund av deras kön, etnicitet, religion eller på andra grunder. De senaste åren har antalet länder som anses vara helt demokratiska minskat och coronapandemin har på många platser använts som ursäkt för att begränsa civilsamhället ytterligare.

Varje människa är älskad av Gud och har samma värde och rättigheter. Därför arbetar Act Svenska kyrkan för att försvara människors rättigheter. Detta kräver ett grundläggande arbete för fred, försoning, jämställdhet och inkludering. Det kan till exempel handla om utbildningar för att förhindra våld i hemmet, att stötta människor i att utkräva sina rättigheter gentemot myndigheterna och att skydda hotade människorättsförsvarare.

SVERIGES KRISTNA RÅD

Kyrkorna i Sverige, samlade i Sveriges kristna råd, vill vara en tydlig röst och aktör i arbetet för rättvisa och fred.

Fred är så mycket mer än frånvaron av väpnad konflikt. Freden behöver förverkligas i familjer, i bostadsområden, i städer, mellan grupper och nationer. Dessa olika sorters fred hör ihop och förutsätter varandra.

Fred och mänskliga rättigheter är inget som kommer av sig själv, fred måste byggas och vi bygger den tillsammans. Alla kan inte göra allt, men tillsammans lägger vi ett pussel som kan bli helt. Som kyrkor och samfund är vi en stor gemenskap där vi alla är delar av en och samma kropp.

SVENSKA FN-FÖRBUNDET

Svenska FN-förbundet arbetar för ett bättre och starkare FN som försvarar det internationella samarbetet, skyddar de mest utsatta och värnar människors grundläggande rättigheter.

Vårt arbete vilar på FN:s så kallade tre pelare: Fred, säkerhet och nedrustning; Hållbar utveckling och fattigdomsbekämpning; och Mänskliga rättigheter och demokrati.

Foto: Linda Randgaard IKON

earth houratt skapa fred med jorden

även i år uppmärksammar vi Earth hour i Valla kyrka, i år tillsammans med naturskyddsföreningen på Tjörn och Världsnaturfonden. Tillsammans vill vi inspirera till aktivitet och hopp i klimatkrisen. Vi är många som kan tillsammans!

Earth hour är en världsomspännande manifestation och under förra året deltog en miljard människor världen över. I år arrangeras den för 17:e gången. Ett sätt att att bidra är att under timmen mellan 20.30 till 21.30 släcka lamporna där hemma, samtidigt som andra i Sverige gör det samma, eller kom till Valla kyrka och känn gemenskapen med andra med text och musik på tema klimat.

Förutom att vi ses i Valla kyrka under kvällen den 25 mars så kommer man inne i Valla kyrka under veckorna innan kunna ta del av en utställning. Här visar varje deltagande organisation olika aspekter av sitt arbete med klimatfrågan. Så kom in i kyrkan och se utställningen som finns att se i samband med gudstjänster under söndagarna och när kyrkan är öppen under vardagarna, tisdag till fredag, 10.0016.00 (det kan förekomma undantag).

orgeln kommer trampas

Under Earth hour får vi lyssna på Bach på orgeln i Valla kyrka. En orgel går på el, men det finns möjlighet att trampa den manuellt för att få den att fungera och det kommer att ske den 25 mars. Något som verkligen inte händer särskilt ofta.

– Så kom till Valla kyrka och var med om detta, det blir mycket spännande, säger organist Kersten Cottyn.

Enligt Kersten Cottyn blir ljudet annorlunda när orgeln trampas, lite mer ”böljande”, men kanske också mer äkta. Det var ju så här orglar kunde spelas på innan elektriciteten fanns. Bara detta blir en upplevelse och något unikt att få vara med om den 25 mars. Och kanske en tankeställare kring hur det faktiskt var innan elektriciteten fanns, något vi nu mest bara tar för givet.

Förutom orgelmusik av Bach blir det sång av Jennie Majberger och textläsning med reflektion kring klimatarbete i de olika organisationerna som deltar under kvällen.

Foto:Magnus Aronson IKON

Earth hour är en världsomspännande manifestation och

under förra året deltog en miljard

människor världen över.

Vi inleder kvällen med att samlas utanför Valla församlingshem och därfrån gå i fackeltåg upp till kyrkan. Programmet där börjar 20.30.

Act Svenska kyrkans grupp på Tjörn kommer att vara på plats under kvällen. Act Svenska kyrkan värnar skapelsen och försvarar alla människors rätt till ett värdigt liv. Grundläggande trygghet, jämställdhet och klimaträttvisa är en förutsättning för en hållbar värld. När människor kan arbeta och klara sig på sin inkomst skapas självförtroende och framtidstro.

Trots att den globala fattigdomen har minskat de senaste decennierna har coronapandemin slungat hundratals miljoner människor tillbaka i fattigdom och hunger. Kvinnor och flickor drabbas oftast hårdast och riskerar att behöva sluta skolan eller bli bortgifta för att hjälpa sina familjer ekonomiskt. Bristande respekt för mänskliga rättigheter och klimatförändringarnas konsekvenser försvårar situationen ytterligare.

Act Svenska kyrkan arbetar för rättvisa och hållbara försörjningsmöjligheter för människor som lever i utsatthet, fattigdom och i klimatnödläge. Det kan handla om utbildningar i hållbart jordbruk, distribution av tåligare grödor och skapandet av spargrupper som ger deltagarna större ekonomisk frihet. Arbetet genomförs tillsammans med lokala kyrkor och samarbetspartner för att stärka människors egna möjligheter till försörjning. Samtidigt ställer Act Svenska kyrkan krav på makthavare att förverkliga rätten till social trygghet och klimaträttvisa globalt.

Arbetet inom försörjning och klimaträttvisa handlar bland annat om:

• Utbildningar i hållbart jordbruk.

• Tåliga grödor och skogsskydd.

• Yrkesutbildningar för att människor ska kunna försörja sig själva och sina familjer

• Stödjande boenden för barn som annars skulle leva på gatan utan försörjning.

• Säkra matförsörjningen trots klimatförändringarnas konsekvenser.

• Kvinno- och spargrupper där människor får utbildning i sina rättigheter och hur de gemensamt kan spara och låna till större investeringar tillsammans.

ett biskopsbrev om klimatet Klimatkrisen är både en existentiell och andlig kris. Många känner oro, skuld och ångest. Hur ser vår framtid på jorden ut?

Det behövs mod, tillit och kraft för att stå emot uppgivenhet och våga de förändringar som är nödvändiga. I kristen tro finns grund för hopp och handlingskraft. Också i kriser. Människan är skapad av Gud och har ett unikt uppdrag att skydda och vårda jorden. Det är inte för sent.

”Ett biskopsbrev om klimatet” förenar klimatfakta med kyrkans erfarenhet. Hur kan vi utifrån en realistisk helhetssyn skapa ett meningsfullt engagemang hos beslutsfattare, företag, organisationer och

Foto: Tina Augustsson

hos varje enskild människa? Nu är tid för hopp och handling. Du kan själv ladda ner ditt exemplar eller beställa hem, kolla in https://www.svenskakyrkan. se/klimatbrevet

Stöd Act Svenska kyrkan i deras arbete inom försörjning och klimaträttvisa:

Exempel på hur din gåva gör skillnad

• 100 kr räcker till utbildning för en jordbrukare i Etiopien, att ge näring till jorden och bedriva klimatanpassat växelbruk, trädplantering, terrassodling och vattenbevarande metoder.

• 160 kr räcker till fyra mangoplantor för en familj i Etiopien, att tillföra ny näring till jorden och få varierad mat och tryggare inkomster.

• 300 kr räcker till fröer för tre familjer i Sydsudan, att odla naturligt tåliga grödor som står emot nyckfullt väder och kan ge mat på bordet. Swisha din gåva till: 900 12 23

earth hour i valla kyrka lördag 25 mars. start vid församlingshemmet 20.15.

Bön för klimatet

Evige Gud, hela jorden är full av din härlighet. Till dig bär vi fram skapelsens våndor i klimatkrisens tid.

Vi ber om nåden att få göra gott, Som dina skapade medskapare.

Jesus Kristus, du har gått på vår jord och lever mitt ibland oss.

Gör oss känsliga för människors och hela skapelsens lidande.

Stärk oss i arbetet för ett värdigt liv, I rättvisa och solidaritet med dem som lever och kommer att leva.

Heliga Ande, modets och självbesinningens kraft, Du talar till våra samveten. Trösta oss när vi lider och plågas av ångest. Ge oss oro när vi domnar i bekvämlighetens ro. Skapa om oss till att bli vad vi är: en enda mänsklighet under samma himmel.

ur Ett biskopsbrev om klimatet. Svenska kyrkans biskopar 2019.

Foto: Tina Augustsson

livbojen ger hopp och trygghet

livbojen har varje vecka gruppverksamhet för barn och ungdomar med separerade föräldrar eller med någon i sin närhet som missbrukar, mår psykiskt dåligt eller om man har bevittnat våld.

– När jag vaknar och inser att jag efter skolan ska till Livbojen blir jag glad, säger en av deltagarna.

Gruppen har just avslutats för den här gången, de har fikat och pratat. På bordet finns en skiss över hur känslor känns i kroppen. Idag har de bland annat pratat om panikångest.

– Det är lättare att prata här, och så är det bra att det är frivilligt.

– Dessutom får man provtänka och ändra sig, det är mycket svårare i skolan.

träffa andra i samma situation

De andra nickar instämmande. Och det går ju att känna igen sig i, att man inte alltid har färdiga svar men att man ändå vill prata innan man är klar med sina funderingar.

– Det är bra att träffa andra som är i samma situation. Om man inte pratar om det kan man tror att man är ensam om att ha det så här, och det är svårt att jobba med frågorna själv.

kan prata om det som är svårt

Alla är övertygade om att Livbojens verksamhet är bra för dem, här känner de sig sedda och får prata om det som är svårt hemma eller i sin omgivning. Eller komma och inte prata så mycket alls när det är en sådan dag. Det är också helt okej. De har också lovat varandra att inte berätta för andra vad som

sägs i rummet, det som sägs på Livbojen stannar på Livbojen.

Vi sitter i fåtöljer, här finns mjuka kuddar och stora kramdjur. Gruppen beskriver rummet som ”hemtrevligt och tryggt”.

– Det är värt att testa om man är nyfiken på Livbojen, även om man inte riktigt vet om man vill.

vana stödgruppsledare

På Livbojen jobbar Bodil Kristiansson och Tina Wilhelmsson. De är båda erfarna stödgruppsledare och har jobbat i många år med barn och ungdomar som lever i jobbiga närmiljöer. De sitter med runt bordet och lyssnar på ungdomarna. Flera av dem har de fått följa längs en del av deras uppväxt och har lärt känna väl.

– Ni ska veta att jag lär mig jättemycket av er. Jag vet inte hur det är att vara ung idag och det är spännande att få vara med er i er utveckling, säger Bodil

Foto: Tina Augustsson

Ungdomarna på bilden är inte deltagare i Livbojen och det är ett medvetet val att inte ge namn, bild och ålder på deltagarna som ställde upp på intervjun.

– Och jag får energi av våra möten och det gör även något med mig när vi träffas, säger Tina

Vi pratar tillsammans om att det är många krav på unga människor idag. Att det är tufft med sociala medier där allt man gör eller säger lätt hamnar på film och sprids. Att livet inte alltid är enkelt, egentligen oavsett ålder, och att det är viktigt att få finnas i sammanhang där man kan få utvecklas och känna sig trygg. Grupperna är små så att alla ska få komma till tals om de vill.

får vara den man är

Deltagarna i de olika grupperna har gjort hjärtan som sitter på väggen på väg in till rummet. Hjärtan i olika färger och där man fått skriva vad man känner och upplever på Livbojen. ”Man får känna sig trygg”, ”Jag har fått många nya kompisar här, ”Man får tycka och säga det man vill” och ”Jag tycker Livbojen är bäst”. Ord som på olika sätt beskriver barnens situation, en situation som kanske inte alltid syns utanpå eller som de vågar visa i andra sammanhang. Men på Livbojen är det okej att vara den man är.

tina augustsson

• Livbojen är en stödgruppsverksamhet för barn och ungdomar.

• Grupperna träffas en gång i veckan, fikar och pratar om viktiga saker.

• De som arbetar på Livbojen har tystnadsplikt och anmälningsplikt och grupperna är helt kostnadsfria.

• Grupperna är för barn och ungdomar mellan 7-20 år som har separerade föräldrar eller jobbiga närmiljöer.

• Livbojen är ett samarbete mellan Tjörns kommun och Svenska kyrkan Tjörn.

Adress: Kråkedalsvägen 43, 471 72 Hjälteby Lokalerna ligger i samma byggnad som Valla församlingshem.

Telefon: 0304 -66 00 40

Mejl: kontakt@livbojentjorn.se

Facebook: Livbojen Tjörn

Instagram: livbojen_tjorn

Foto: Johannes Frandsen IKON

Johannespassionen - alltid aktuell i Valla kyrka

genom rune ekres målningar är delar av påskens budskap alltid närvarande i valla kyrka. de är som meditationer inför de ständigt aktuella händelserna som ägde rum under den första påsken för två tusen år sedan.

Rune Ekre fick inspirationen till sviten när han i Örgryte nya kyrka 1962 hörde Johannespassionen av Bach framföras. Musiken grep tag i honom och genom sitt konstnärskap ville han översätta musiken till bilder, och skildra Jesu sista dag i livet. En dag fylld av förnedring, lidande, smärta och död.

Satsen består av 10 målningar, och nio av dem finns alltid att se och ta del av i Valla kyrka. En målning finns i privat ägo. Den första tavlan gjorde han året efter han hört musiken, och sedan arbetade han med olika skisser och olika utkast. 2006 presenterade han hela sviten i Domkyrkan i Göteborg.

I Valla kyrka, under läktarbarriären, kan du se:

• Jesus fängslas i örtagården i Getsemane

• Jesus inför översteprästerna

• Jesus inför Pilatus

• Gisslandet

• Törnekröningen

• Smärtornas man

• Uttåget när Jesus bär sitt kors ut till den plats som kallas Skallen, på hebreiska Golgata.

• Korsfästelsen

• Begravningen

Vill du ta del av berättelsen om Jesu död och liv i Johannesevangeliet finns den återberättad i kapitlen 18 och 19.

Rune Ekre föddes 1924 i Habo. Han drömde tidigt om att bli konstnär och studerade konst, litteratur, språk och arkeologi. Först som pensionär kunde han obegränsat ägna sig åt sitt måleri. Han undervisade en period på Billströmska folkhögskolan här på Tjörn, innan han på 1960-talet började arbeta på museum. Han deltog i utgrävningarna i Lödöse och var där också museichef. Han var hedersdoktor vid Göteborgs universitet. Rune Ekre dog 2013.

FotoSvenska kyrkan Tjörns arkiv

bachs johannespassion på svenska

Medverkande: Svenska Kammarkören, solister och Valla kyrkokör under ledning av Kim Phipps.

fredag 17 mars 2023

kl. 19.00 valla kyrka

fri entré

bakgrund

Johannespassionen är skriven av Johann Sebastian Bach. Han efterlämnade fyra olika versioner efter sig . Det finns ingen definitiv version av verket men oftast framförs den andra och den fjärde. Johannespassionen uppfördes första gången 7 april 1724 i Nikolaikyrkan i Leipzig.

I påsktid pratar vi om PASSIONSMUSIK. Med det menar vi oratorier om Jesu lidande och död, påskens budskap i musikalisk form. Vad är då ett oratorium? Det är ett större musikaliskt verk för orkester, sångsolister och kör. Till skillnad från opera ska det inte dramatiseras eller framföras sceniskt med kulisser och scenkläder. Ofta är oratorier hämtad från bibelns berättelser, men inte alltid.

Bach har gjort två stora verk: Johannespassionen och Matteuspassionen. Även Händels Messias räknas hit. Från början tänkt att framföras i påsktid men har med åren har detta verkr kommit att framförs i advent.

Johann Sebastian Bachs “Passion enligt Johannes” berättar historien om Jesu lidande i en svensk översättning av Eva L. Hedlund och Iwar Bergqwist.

Korsfästelsen - målning i Valla kyrka av Rune Ekre

PALMSÖNDAGEN, STILLA

GUDSTJÄNSTER

PALMSÖNDAGEN

2 APRIL

11.00 klövedals kyrka

Högmässa, Gisela Hellström

11 .00 rönnängs kyrka

Högmässa, Janåke Hansson

Sammanlyst med Klädesholmen.

11 .00 skärhamn efs

Gudstjänst, Egon Aronsson

11.00 stenkyrka kyrka

Högmässa, Anne Liisasdotter

11.00 valla kyrka

Högmässa, Malin Ringfelter.

Eva Elvesson, tvärflöjt och

Kersten Cottyn, piano och orgel

TISDAG 4 APRIL

18.00 skärhamns kyrka

Gudstjänst för Små och sto-

ra, Anne Liisasdotter. Efter gudstjänsten bjuder vi på korv med bröd

ONSDAG 5 APRIL

18.00 kyrkans hus Vardagsgudstjänst i påsktid.

SKÄRTORSDAG 6 APRIL

12 .00 rönnängs kyrka

Andakt, Katrin Sörbris

19.00 klädesholmens

församlingshem

Mässa

19.00 klövedals kyrka

Mässa, Johan Ernstson

19.00 skärhamns kyrka

Mässa, Anne Liisasdotter

19.00 valla kyrka

Mässa, Malin Ringfelter

19.30 dyröns efs

Mässa

LÅNGFREDAG 7 APRIL

11.00 klövedals kyrka

Gudstjänst, Jan-Åke Larsson. Kyrkokören

11.00 klädesholmens

församlingshem

Gudstjänst

11.00 stenkyrka kyrka

Gudstjänst, Anne Liisasdotter. Kyrkokören

11.00 valla kyrka

Gudstjänst , Malin Ringfelter. Cecilia Flodén, traversflöjt och sång, Anna Ahnstedt Mithle, sång, Susanna Cederberg, sång och Kersten Cottyn, orgel

Askonsdagen inleder fastan. I år var det den 22 februari. Fastan varar i 40 dagar, till och med påskafton.

fastan 40 dagar stilla veckan

Palmsöndagen

Vägen till korset

Skärtorsdag

Det nya förbundet

Jesus firar den första måltiden (=nattvarden) med lärljungarna. Jesus i Getsemane, blir förråd av Judas.

Långfredag

Korset

Jesus rider in i Jerusalem på en åsna.

Jesus dör på korset efter att ha fått bära sitt eget kors längs Golgata.

VECKAN OCH PÅSKTIDEN

17.00 rönnängs kyrka

Gudstjänst.

19.00 valla kyrka

Musikmeditation. Musik av

Bach, Hovland, Duruflé, Gjeilo med flera. Malin Ringfelter, Kyrkokören.

PÅSKDAGEN 9 APRIL

9 .00 rönnängs kyrka

Påskotta

11.00 klövedals kyrka

Högmässa, Jan-Åke Larsson.

Kyrkokören

11 .00 rönnängs kyrka

Högmässa

Kyrkokören. Sammanlyst med Klädesholmen.

11.00 skärhamn efs

Bibelsamtal, bön och Salt

Påskdagen

Kristus är uppstånden

11.00 stenkyrka kyrka Högmässa, Anne Liisasdotter. Kyrkokören

11.00 valla kyrka Gudstjänst Små och Stora, Malin Ringfelter, Kyrkokören och Vallas musikfabrik.

ANNANDAGEN 10 APRIL

14.00 pilgrimsvandring Samling på parkeringen nära Idrottsvägen 2 i Skärhamn (vid gamla biografen). Vi vandrar ca 4 km på stigar, grusvägar och asfaltsvägar genom Toftenäs hagar och tillbaka. Cirka 1,5 timme inklusive kort fikapaus, medtag eget fika. Avslut vid Skärhamns kyrka.

16.00 skärhamns kyrka Gudstjänst med mässa, Johan Ernstson Sammanlyst för pastoratet.

På tredje dagen uppstår Jesus. Graven är tom!

påskveckan som övergår i påsktiden 40 dagar

Annandag Påsk

Möte med den uppståndne

Jesus visar sig för sina lärljungar igen.

Kristi himmelsfärds dag

Herre över allting.

Infaller 40 dagar efter Kristi uppståndelse. Jesus lämnar jorden.

Pingstdagen

Den helige Anden

Femtio dagar efter påsk.

Den helige Ande visar sig för lärljungarna.

Foto: Johannes Frandsen

En känsla av sammanhang - mitt i allt som sker omkring oss

aaron antonovsky myntade begreppet KASAM, en förkortning av ”känsla av sammanhang”. KASAM är också ett mätvärde för att se vilka förutsättningar man har för att hantera motgångar.

Varför tänker jag på det här med KASAM nu då? Jo, jag använder dagligen synsättet i mitt arbete som diakon. På S:t Mary, en verksamhet i Skärhamn med café och second-hand där personer långt från arbetsmarknaden kan arbetsträna, försöker vi ge deltagarna mycket tid och möjligheter att själva ge uttryck för sina tankar. Vi ger tydliga strukturer kring vem som bestämmer vad och informerar om att personers arbete ser olika ut både i tid och uppgift. Vilket kan ge en känsla av begriplighet. Vi har många olika situationer där vi försöker skapa en ”Vi-känsla”, så att arbetet inte bara blir en individuell faktor utan en insats för gruppen och för gästerna. Vi är noga med att visa och uttrycka omsorg så att var och en ska göra efter sin förmåga. Och det är okej att gå undan och vila om man behöver. Både som arbetstränande och ideell.

skapa en vi-känsla

Varje morgon börjar vi med kaffe och samling. Vi samtalar om allt mellan himmel och jord. Skratt, gråt och djupa frågor tas upp av den som så har lust. Vi bemöter alla med respekt och omsorg. På något sätt sitter vi alla i samma båt oavsett våra roller. Alla har sitt att bära på och slita med. Alla har sina styrkor och svagheter. Vi skapar en stark ”Vi-känsla”. Vi avslutar med en bön, där vi tackar Gud för att vi får vara där och ber om beskydd. Vi benämner också

att alla som kommer till oss ska få mötas av respekt och värme. Genom det stärker vi både meningsfullhet och hanterbarhet.

I alla samtal och möten jag har som diakon har jag med mig detta synsätt. Människor behöver upprättas på olika sätt för att kunna blomstra och växa. De allra flesta människor har massor av kraft inom sig som kanske hamnar i skuggan när man mår dåligt. Har man i botten dålig självkänsla i botten så blir det snabbt en känsla av hopplöshet och otillräcklighet.

meningsfullhet på köpet

I kyrkan finns KASAM många gånger som en själv klar del, något man får gratis så att säga. Vi har meningsfullheten i att vi är ett av Guds barn. Vi är del i Guds stora plan! Begripligheten kan vi när allt är svårt faktiskt lämna till Gud. Gud har koll och har lovat att alltid vara oss nära och beskydda oss. Hanterbarheten är ju på samma sätt, att vi inte behöver klara saker själva.

Flera olika studier har gjorts kring hälsa och tro. Man har kunnat visa på att en trostillhörighet inne-

betraktelse signerad diakon gunilla gustafsson

"Jag tänker att det ibland känns som att det hemska exponeras i neon och det goda viskas det om i det fördolda.

Vi behöver vända på det."

bär att man har en högre medellivslängd. En av anledningarna till det kan man gissa är att man också är del i en gemenskap. Relationer, samspel och gemenskap är ju påvisat gynnsamt för hälsan.

ropa ut det goda som sker

Vi får inte glömma att det händer fantastiska saker också. Människor samlar in medel för att hjälpa. En ung man hjälper en äldre kvinna att betala i affären när hennes kort inte fungerar. Vårdpersonal som visar extra omsorg om någon som är ledsen. Jag tänker att det ibland känns som att det hemska exponeras i neon och det goda viskas det om i det fördolda. Vi behöver vända på det. Hjälpas åt att ropa ut det goda vi får vara med om! Hjälpas åt att berätta om det underbara!

kärlek mellan människor

Jag möter hela tiden massor av kärlek människor emellan. ”Du, jag kan hämta dig och köra till Sopplunchen”, ”Nu när du är sjuk så handlar jag gärna åt dig!” eller ”Håll i mig så stöttar vi varandra upp till kyrkan!”

Mängder av godhet som ständigt väller ur alla underbara kärleksfulla hjärtan! Det gäller bara att vi har på oss rätt glasögon och att vi lyssnar efter de viskningarna.

som påskens evangelium

Jag tänker att det är som med påskevangeliet. Så fruktansvärt att en människa (Och Gud förstås) skulle få vara med om något så hemsk! Han hade ju inte ens gjort något brottsligt!! Spikas upp på ett kors och få en krona av törnen nedtryckt i pannan! Och så spottade de på honom och slog honom. Vart är världen på väg!?

För oss kristna känns det lite märkligt att ens tänka så. Det viktiga är ju att Gud offrade sig för vår skull! Så att vi skulle bli räddade! Vi vill inte ta bort offret, det otäcka, men det ledde till något alldeles fantastiskt! Vi erbjuds evigt liv och förlåtelse!

påsken är ett glädjebud!

Låt oss gråta och förtvivla när det händer hemska saker, och låt oss sedan sprudlande jubla över det goda som händer! Påsken är det största kärleks-

Foto: Johannes Frandsen IKON

budskap som någonsin har funnits eller kommer att finnas. Vi kristna kanske inte kan vara glada för det varje dag. Men vi kan ju inte heller, om vi på riktigt tror på påsken budskap, gå runt i hopplös förtvivlan. Påsken är ett glädjebud!

Ju mörkare tider, svårare händelser och mer hopplöshet vi möte, så behöver vi sjunga om glädjebudet! Det finns hopp, det är nu vi behöver prata om det. Det finns hopp i det lilla, det finns hopp om mirakel, det finns hopp om liv efter döden!

att våga hoppas Ibland tänker jag att KASAM egentligen är ett bevis på att vi människor är skapade att tro. Vi har ett behov som är lika stort som att bli älskade, att tillhöra en trosgemenskap och att vara Guds barn. Jag önskar att vi alla kan våga hoppas på att alla motgångar, svårigheter och kriser kan leda till goda saker. Jesus offrade sig för oss och utan det offret hade morgondagen sett rätt så dyster ut. Inget ont utan att det har något gott med sig! Det är väl det minsta man kan säga!?

Kärleken består inte i att vi har älskat Gud utan i att han har älskat oss och sänt sin Son till försoning för våra synder. Mina älskade, om Gud älskade oss så högt, är också vi skyldiga att älska varandra.

Första Johannesbrevet 4:10-11

Guds rika välsignelse!

// Gunilla

Aaron Antonovsky myntade begreppet KASAM, en förkortning av ”Känsla av sammanhang”. KASAM är också ett mätvärde för att se vilka förutsättningar man har för att hantera motgångar.

Antonovsky var en amerikans-istraelisk professor i medicinsk sociologi vid ett universitet i Israel. Han bedrev även studier vid Yale i USA. På 50-talet gjorde han en stor forskningsstudie på främst judiska kvinnor som överlevt koncentrationsläger under andra världskriget. Han tittade på friskfaktorer, vad som får människor att må bra och hantera svårigheter.

I sina studier kom han fram till att det var främst tre områden som var avgörande för måendet.

Meningsfullhet: Ett tydligt varför vi gör saker. En mening med helheten. Delaktighet och samhörighet.

Begriplighet: Förståelse och förmåga att bedöma och förklara situationer. Att det finns ett visst mått av förutsägbarhet. ”Koll på läget”. Strukturer.

Hanterbarhet: Förmåga att möta och hantera omständigheter utan att uppleva sig som ett offer. Att man har de inre och yttre resurser som krävs.

Foto:Kristin Lidell IKON

Kyrkoårets fem färger

Kyrkoåret har olika färger och dekorationer. Kyrkoårets fem färger är vitt, violett, grönt, rött och svart. De syns på textilier, blommor och på prästens kläder i kyrkan.

vitt – glädje, renhet

Den vita färgen symboliserar glädje och renhet, känslor som lyfts fram under första advent, jul och tiden efter påsk.

violett – bot, ånger

Violett eller lila är botens och ångerns färg. Den symboliserar förberedelse och syns därför under advent i väntan på julen och under fastan i väntan på påsken.

grönt – växande, mognad

Grönt symboliserar hopp, växande och mognad. Det handlar om att växa andligt och hitta en djupare mening i sin tro. Grönt används under stora delar av trefaldighetstiden.

rött – blod, kamp

Blodets, kampens och martyrernas färg är röd. Den används vid de helger som påminner om apostlarna. Den röda färgen symboliserar också Den helige Anden.

svart – sorg, död

Svart är sorgens färg och används i kyrkan på Långfredagen till minne av Jesu korsfästelse och död. Avänds även till begravning.

Foto:Linus Malm

Blekets kyrka tas ur bruk

under 2023 kommer svenska kyrkan tjörn att ta blekets kyrka ur bruk. det sker i en särskild gudstjänst den 7 maj 15.00. under våren pågår arbetet med att kartlägga alla inventarier och när allt är färdigt kommer kyrkan att säljas.

Det är inget lätt beslut att ta en kyrka ur bruk. Kyrkan är ett heligt rum, där vi firar och där vi sörjer. Där vi skapar både minnen och möten.

– Beslutet är smärtsamt, men nödvändigt för ett ansvarsfullt hanterande av medlemmars pengar. De lokaler och fastigheter vi inte har bruk för kan vi inte behålla, det vore oansvarigt och ekonomiskt dumdristigt. Dessa pengar kan i stället användas för till exempel verksamhet i ett på sikt mer utsatt ekonomiskt läge, säger kyrkoherde Johan Ernstson.

Beslutet att Blekets kyrka ska tas ur bruk och säljas har fattats i Svenska kyrkan Tjörns kyrkofullmäktige och i kyrkorådet under 2022. Dessutom i Stenkyrka församlingsråd eftersom Blekets kyrka ligger i Stenkyrka församling.

– Bleket ligger dessutom i direkt närhet till både Rönnängs och Klädesholmens kyrkor och församlingshem där det finns stor verksamhet, säger Johan Ernstson.

Foto: Svenska kyrkan Tjörns arkiv

Beslutet har även godkänts av Stiftsstyrelsen i Göteborgs stift den 9 november 2022. Domkapitlet och Länsstyrelsen har yttrat sig i frågan.

inventarierna värderas

Just nu pågår en process tillsammans med Länsstyrelsen för att bestämma vilka inventarier som har ett skyddsvärde. Tillsammans bestäms också var dessa ska placeras och användas i framtiden.

– Även om avvecklingen är beslutad så är det fortfarande många bitar som ska falla på plats. Det är en komplicerad och tidsödande process tillsammans med Länsstyrelsen om hur olika delar av och i kyrkan är och ska vara skyddade framgent. Det är många inblandade och då tar det tid, säger Johan Ernstson.

lång process

Även om beslutet fattades under förra året har processen att ta kyrkan ur bruk varit i gång i många år. Redan 2016 bjöds allmänheten in till möten och information om kyrkans framtid. Efter det har processen periodvis legat slumrande, men slutfasen börjar nu närma sig. Det har inte varit verksamhet i Blekets kyrka sedan i december 2019.

invigdes 1929

Blekets kyrka invigdes i januari 1929. Då var kyrkan i princip bara en kyrksal. Därefter har den vita träkyrkan byggts till genom åren, bland annat när kyrkan fick sitt kor. Tornspi-

klädesholmens kyrka renoveras under våren

Just nu renoverar vi Klädesholmens kyrka. Vi beräknar att kyrkan åter är redo att tas i bruk 1 juli. Fram till dess är kyrkan klädd med byggnadsställningar eftersom både fasad och fönster renoveras.

ran byggdes 1955 när kyrkan fick sin kyrkklocka.

För att ta en kyrka ur bruk, och för att den ska kunna gå att säljas och kunna tas över av en privatperson, förening eller ett företag måste kyrkorummet avkristnas. Helt enkelt göra den till vilket byggnad och lokal som helst. Om inte detta görs formellt måste verksamheten som fortsatt bedrivs i kyrkan följa kyrkoordningen.

särskild gudstjänst

Blekets kyrka kommer att avkristna i en gudstjänst den 7 maj 15.00. Då kommer kontraktsprost Karin Coxner, kyrkoherde i Ljungskile församling, som representant för biskopen, att göra detta tillsammans med kyrkoherde Johan Ernstson. Övriga planer för gudstjänsten meddelas längre fram på vår hemsida, i sociala medier och i våra vanliga annonser.

tina augustsson

Under tiden renoveringen pågår firar vi gudstjänst i Klädesholmens församlingshem, som ligger i anslutning till kyrkan. Se i vår kalender på hemsidan när det är gudstjänst.

Även bårhusets fasad intill kyrkan renoveras.

putsning av fasaden på valla kyrka

Södra sidan av tornet och hela gravkoret kommer under veckorna 15-25 att putsas. Här är kyrkan som mest väderutsatt vilket gör att fasaden nu behöver ses över.

Varken verksamheter eller gudstjänster påverkas, men det kommer att vara ställningar runt kyrkan under tiden.

Dela-lika dagen 20 mars

vårdagjämningen, måndagen den 20 mars, då dag och natt är lika långa delar vi lika på ljuset och mörkret men inte på jordens resurser eller fördelning av makt. i en tid där allt för få kan äta sig mätta, ökar orättvisorna och fattigdomen.

De senaste åren har den positiva utvecklingen i världen gått tillbaka till följd av ökad ekonomisk ojämlikhet, coronapandemi, konflikter och klimatförändringar. Hälsa och jämställdhet samt tillgång till näringsriktig mat är mänskliga rättigheter som vi människor i hela världen delar.

Genom att ge en gåva är du med och bidrar till att fler människor kan äta sig mätta. För vi lever alla under samma himmel och har samma rättigheter. Ändå kommer 800 miljoner människor att gå och lägga sig hungriga i kväll. Tillsammans kämpar vi för varje människas rätt till ett värdigt liv utan hunger.

livsglöd i ett flyktingläger

I flyktinglägret Kakuma i Kenya bor flerbarnsmamman Nadiwa. Efter tolv år där har hoppet om att komma därifrån falnat, men livsglöden har inte brunnit ut. Med hjälp av en spargrupp har hon startat en mataffär och hennes omsorger räcker även för Muhammed - ett av många föräldralösa barn.

Nadiwas make arresterades och fängslades av regimen i deras hemland i östra Afrika. Varför hennes man sattes i fängelse vet hon inte. Hon vet inte heller var han hålls fången eller om han överhuvudtaget lever. Hon vet bara att hon och barnen inte kunde vara kvar i landet. De tvingades fly till Kenya, och placerades i flyktinglägret Kakuma för mer än tolv år sedan.

– Vi är här för att vi inte har någon annanstans

att bo. Vi har fått skydd här men det är inte säkert. Det är en kamp varje dag, säger Nadiwa.

lever knappt på lite pengar

– Maten räcker inte, pengarna räcker inte. Jag går långt till fots varje dag till jobbet men jag tjänar mindre än 500 kronor per månad. Ena månaden köper jag skor åt ett av barnen, nästa månad till nästa barn, och när alla fått skor behöver den första nya skor igen.

Nadiwa tittar med sorgsna ögon på fostersonen Muhammed, som står tyst och stilla i dörröppningen till deras hem.

– Jag trodde först att hans mamma skulle komma tillbaka. Och jag visste inte vad jag skulle göra med Muhammed. Han kunde inte sitta ensam i mitt hem medan jag gick till jobbet. Så jag tog med honom till LVFs barnskyddsgrupp och sa att han måste gå i skolan. Men de sa att han behövde en fosterförälder som kunde skriva pappren och ta hand om honom.

stödgrupp för fosterföräldrar

Ensamma barn i Kakuma flyktingläger behöver en fosterförälder. I första hand placeras barn hos släktingar, men om det inte finns någon de känner så försöker LVF hitta lämpliga fosterföräldrar bland dem med samma nationalitet. Det kan vara svårt att finna någon lämplig familj som är redo att ta sig an ytterligare ett barn i

"800 miljoner människor kommer att gå och lägga sig hungriga i kväll."

en redan utsatt situation med brist på mat, husrum och pengar. LVF organiserar stödgrupper för fosterföräldrarna så de kan hjälpa varandra genom samtal och gemensamt sparande.

driver nu egen affär

Nadiwa berättar om hur hon genom stödgruppen lyckades starta en egen mataffär.

– Jag frågade en vän som säljer frukt om jag kunde få numret till leverantören. Sen pratade jag med alla i mitt bostadsområde och sa att de skulle spara pengar för att snart finns frukt och grönsaker att köpa. I spargruppen ger alla 100 kronor varje månad och turen går runt att få pengarna. När det blev min tur att få 700 kronor ringde jag och beställde potatis, tomater och bananer. Och maten kom! Då kunde jag sälja och beställa mer igen och så har det fortsatt. Det blir inga pengar över men det räcker så att jag och barnen kan äta bra mat varje vecka.

Text: Sanna Bülow, Intervjuer Bengt Sigvardsson med tillägg från Act Svenska kyrkan

STYCKEN TACK!

totalt har det från svenska kyrkan tjörn, genom insamlingsaktiviteter, kollekter och anslag, skänkts 243 251 kronor under förra året till act svenska kyrkan.

Pengarna har fördelats till olika insatser världen över. Till behövande i krigets Ukraina, till arbete mot fattigdom, orättvisor och förtryck, utbildning för att motverka övergrepp i Filippinerna och fredsarbete i Colombia. Med mera. Tack för din gåva! Tillsammans gör vi skillnad.

FASTEAKTION 2023

dela lika under samma himmel

Världen står inför en global hungerkris. Det finns tillräckligt mycket resurser globalt för att lösa hungerkrisen, ändå är världen hungrigare än någonsin. Problemet är en fördelningsfråga, vi delar inte lika på makt och resurser.

Vi måste tillsammans skapa möjligheter där människor själva kan försvara sin rätt till en hållbar försörjning. Tillsammans kan vi göra skillnad för människor som lever i utsatta situationer, påverkas av naturkatastrofer och flyr från krig. Tillsammans kämpar vi för alla människors rätt till ett värdigt liv!

Stötta acts arbete!

I flyktinglägret Kakuma i norra Kenya bor 120 000 barn. Här är Muhammed med sin fostermamma

Nadiwa.

Foto: Jonas Wahlström IKON

I KORTHET

Ett uttalande av ärkebiskopen från tidigare i år

– Som ärkebiskop vill jag uttrycka Svenska kyrkans stöd och delaktighet med judar och muslimer i Sverige och världen, Det säger Martin Modéus i ett uttalande med anledning av den senaste tidens uppmärksammade koranbränningar och förintelseförnekande budskap.

- Det gör ont när någon smädar det som andra håller heligt. Yttrandefrihet är ett av det goda samhällets adelsmärken. Respekt och tolerans är andra. Alla har vi sådant vi håller heligt, i någon bemärkelse. I det goda samhället förenas yttrandefrihet med respekt och rymd för det heliga, fortsätter han.

Svenska kyrkan Tjörn ska, med Kristus som grund:

* vara en gemenskap som bär och ger livsmod i vardag, helg och högtid

* vara ett sammanhang där människor finner hopp och framtidstro

* vara en självklar del av ett modernt samhälle och bidra till att skapa och bibehålla goda strukturer

PETRUS 1/2023

ÄGGET ÄR EN SYMBOL

FÖR LIVET OCH LJUSET

Få maträtter är så starkt förknippade med en högtid som ägg är förknippat med påsken. Det finns flera orsaker till att vi äter mycket ägg under påsken. Ägg är en gammal symbol för liv, därför passar det bra med ägg när vi firar att Jesus uppstått från döden. Genom det hårda skalet, en symbol för graven, bryter Jesus nya liv fram.

Men påskens äggtradition har också en praktisk anledning. Tidigare var det många som inte åt ägg under fastetiden före påsk. När fastan var slut var det vår, en tid på året när hönorna börjat värpa och det fanns gott om ägg, så då fick man passa på att njuta av äggen.

Det godisfyllda påskägg som vi idag ger till varandra är alltså en symbol för liv.

färga ägg med lökskal

Att måla ägg under påsk är en rolig aktivitet för både stora och små. Men man kan också koka äggen tillsammans med olika saker som rödbetor, lökskal eller kaffesump för att färga dem. De färgade äggen kan man använda för både dekoration och ägglekar.

duka med vit eller gul duk

När man ska duka fram påskbordet är det vanligast att välja mellan två färger på bordsduken. Om man vill välja den kyrkliga traditionen så ska duken vara vit som är glädjens färg, men många brukar också välja en gul duk, som enligt den folkliga traditionen har blivit påskens färg.

Vill man göra lite extra fint så kan man låta en bukett med påskliljor pryda bordet. Likaså ett påskris med färgglada urblåsta ägg. Påskriset är från början en påminnelse om hur Jesus plågades när han korsfästes, men idag används det som dekoration för att det är fint.

Foto:Magnus Aronson IKON

vallas klaverskola!

Vallas musikfabrik expanderar med ett nytt inslag, en klaverskola. Vi spelar på alla olika klaverinstrument i kyrkan: piano, orgel och cembalo. På så sätt får vi lära känna en rik och spännande klangvärld.

Vi bekantar oss med klavermusikens rika historia (från medeltid till nutid) och ger också plats för skapandet av egen musik. Sången tar en central plats i lektionerna, för det är utifrån sånger vi lär oss

att spela med händerna (och ibland fötterna).

när? Tisdag eftermiddag mellan kl. 15.00 - 18.00 i Valla kyrka. Eleverna blir indelade i max fyra per timme, och efter nivå.

Tid bokas med Kersten Cottyn: kersten.cottyn@svenskakyrkan.se.

frågor/nyfiken? Ta gärna kontakt med Kersten Cottyn!

vårbasar på klädesholmen

Till förmån för barn i alla länder. Lotter, fika i församlingshemmet, gåvor mottages tacksamt innan 24/3 21.00 klädesholmens församlingshem

25 mars 11.00

påskbasar i rönnäng

Kaffe med våfflor, lotterier och trevligt sällskap. Till förmån för Act Svenska kyrkans fastekampanj Dela lika under samma himmel

rönnängs församlingshem 1 april kl 13.30

Foto:Johannes Frandsen IKON

Foto:Johannes Frandsen IKON

ännu en värmlänning har lockats till tjörn. stenkyrkas nya kantor tomas bergström har mångårig erfarenhet från operascenen och vill så ett viktigt frö hos sina kördeltagare. I sommar får du gärna bjuda med honom på en tur ut till havs.

Från stora salen i Skärhamns församlingsgård hörs tonerna från en ny röst. Det är Stenkyrkas nya kantor som sitter bakom flygeln och övar. Tomas Bergström har inte något problem med att fylla en församlingsgård med sin sång efter åren på operascenen.

– Efter att ha jobbat som kantor i tretton år, och sjungit mycket ville jag testa om det gick att livnära mig på sången. Efter en utbildning i Stockholm fick jag jobb i kören på Kungliga Operan. Där blev jag kvar i sexton år.

Att sjunga i kör är enligt Tomas Bergström en livsstil. Själv gick

han med i kyrkokören i Molkom som tioåring och har levt körlivet sedan dess. För honom var körsången en väg in i kyrkans värld.

– Kören är viktig för mig. Musik gör man tillsammans, det är fantastiskt! Det gäller både kyrkan och operan.

viktigt att utvecklas Att höra så många gudstjänstbesökare på Tjörn sjunga med i psalmerna gör Tomas Bergström glad. I Karlstad, där han arbetade tidigare, var det inte lika många som kunde melodierna. Västkusten är något nytt för Tomas, och han ser fram emot ett liv nära havet.

– Jag tänkte: ”Var lite modig! Det är bara att testa.”

Framöver vill Tomas Bergström satsa på att ge kören ny energi och näring, för att få musiken att lyfta ännu mer.

– Kören måste hela tiden utvecklas, bli lite bättre. Vi får se vad vi hittar på tillsammans.

kören som kollektiv När Tomas leder körer försöker han så ett frö att kören är en del av livet, något man inte kan vara utan.

– Häromdagen sprang jag på en gammal "barnkör-unge" som jag hade haft i Karlstad i slutet på 1980-talet. Hon sa att det jag visade som körledare var att man

går med i kören för att man inte kan leva utan körsång, att det är en livsstil.

Gemenskapen och jämlikheten i kören speglar enligt Tomas hela kyrkans idé. Han menar att kören är en välbehövlig motvikt mot samhällets jag-fokus.

– I kören är alla lika viktiga och man är där på lika villkor. Det är extra viktigt när det gäller barnoch ungdomskörerna. I vår tid handlar så mycket om individen, men kören är något vi gör tillsammans. Det är hela kyrkans idé.

tips om bohusläns pärlor Nu ser Tomas Bergström fram emot att lära känna västkusten. Som ny öbo efterfrågar han tips från församlingen på besöksmål.

– Ge mig idéer på vad jag inte ska missa på västkusten. Ta med mig ut i segelbåten, eller ta med mig ut och fiska hummer!

minna karlsson

vill du ha tomas som körledare?

Stenkyrka kyrkokör övar onsdag 18.30. Kontakta Tomas för mer information: 0733-230 510

"Musik gör man tillsammans, det är fantastiskt!

Det gäller både kyrkan och operan."

Tomas Bergström

sedan i höstas är clara karlsson lokalvårdare i valla församling. en 21 årig tjej från orust som drömmer om att bli arkeolog.

Det är Clara som ser till att lokalerna i församlingsgården i Myggenäs är fräscha och fina när vi andra kommer dit. Oftast är städet redan klart när alla andra dyker upp, men på måndagarna kommer damerna i Röda korset-gruppen tidigt och så träffar hon ju regelbundet alla som har sin arbetsplats i huset.

– Jag har fina kollegor och det är nog roligare att vara anställd så här än att jobba på städfirma och bara åka från lokal till lokal och städa.

drömmer om egypten

Hon har en deltidstjänst, men är långt ifrån sysslolös den tid hon inte arbetar. Hon har egen häst tillsammans med en kusin och så pluggar hon arkeologi på Göteborgs universitet.

– Jag drömmer om att få komma till Egypten, Påskön och till utgrävningarna som just nu pågår på Sundsbyborg på Öland.

ovanligt intresse Intresset för arkeologi och historia har funnits ett tag, ett intresse hon upplever är annorlunda än för de flesta i hennes egen ålder.

– Alla andra på kursen är typ 40+, säger hon och skrattar. Första gången när jag kom in i föreläsningssalen satt alla bara där, tysta vid de grå bänkarna. Här kan det inte vara tyst tänkte jag och hälsade glatt och snart pratade alla andra också.

Förutom att städa lokalerna och göra fint är Clara också den som delar ut nycklar och träffar de som hyr lokalerna i Myggenäs församlingsgård.

– Och nu väntar jag på en elektriker som kommer hit och fixar, säger hon.

byta hink mot borste Innan hon kom till oss på Svenska kyrkan Tjörn, jobbade Clara som kyrkogårdsvaktmästare i Orust pastorat. Och på gymnasiet studerade hon till undersköterska.

Men i framtiden hoppas hon alltså att byta skurhinken mot en liten pensel för att borsta bort sand och smuts från något hon grävt fram. Och vem vet, kanske hittar hon en vacker dag en riktig skatt. tina augustsson

övriga förändringar

Andreas Pervik har avslutat sin tjänst som präst i Klövedals församling. Numera jobbar han i Trollhättan.

Niclas Olsson, kyrkogårdsförman, är föräldraledig och återkommer till hösten. Under tiden går vaktmästare Louise Berntsson in och täcker upp delar av Niclas tjänst. Dessutom läggs administrativa uppgifter över på Helena Mårtensson på pastorsexpeditionen.

Pedagog Lisa Säll kommer att vara tjänstledig i sex månader med start 1 april, för att testa på ett nytt jobb inom Kungälvs kommun. Hon kommer att fullfölja sina uppdrag med årets konfirmander under tiden. Lisa jobbar i dag i Stenkyrka församling.

Pedagog Mari-Louise Engblom, som jobbar i Rönnängs församling, kommer att ha tjänstledigt i ett år på grund av studier. Även hennes tjänstledighet startar i april. Hon kommer att fullfölja sina uppdrag med årets konfirmander.

Clara Karlsson

blekets kyrka

kapellvägen 5, 471 96 bleket

Det finns några parkeringsplatser vid kyrkan.

dyröns efs-kyrka

hamnvägen 27, 471 43 dyrön

Ta färjan från Rönnängs brygga. Parkera bilen vid parkeringen vid Stansvik vid ishallen.

häröns skolhus

Parkera vid Linneviken, vid infarten till Kyrkesund. Gå cirka 400 meter till färjeläget. Det går inte att parkera vid färjan. Ta färjan (tidtabell via Västtrafik) från Kyrkesund och promenera till skolhuset (ca 200 meter).

kyrkans hus i kållekärr

svenborgsvägen 5, 471 94 kållekärr

Det finns parkeringsplatser 50 meter från huset

klädesholmens kyrka och församlingshem kyrkvägen 10, 471 51 klädesholmen

Det finns några få parkeringsplatser utanför kyrkan och församlingshemmet.

klövedals kyrka och församlingshem kyrkofjäll 224, 471 92 klövedal

Det finns parkeringsplatser mellan kyrkan och församlingshemmet.

myggenäs församlingsgård

antilopvägen 1, 471 60 myggenäs

Det finns parkeringsplatser utanför.

rönnängs kyrka och församlingshem kyrkvägen 26, 471 41 rönnäng

Det finns parkeringsplatser utanför församlingshemmet.

stenkyrka kyrka

stenkyrkovägen 30, 471 93 kållekärr

Det finns några parkeringsplatser utanför kyrkan. Fler p-platser finns vid kyrkogården (ca 100 m) och vid Billströmska folkhögskolan.

skärhamns kyrka och församlingsgård kyrkvägen 8B, 471 32 skärhamn

Det finns i princip inga parkeringsplatser uppe vid kyrkan. Parkera vid fd Saga biografen.

valla kyrka och församlingshem, valla kyrkväg 31, 471 72 hjälteby

kråkedalsvägen 43, 471 72 hjälteby

Det finns parkeringsplatser mellan kyrkan och församlingshemmet eller nedanför församlingshemmet.

åstols missionhus

gullheden 3, 471 44 åstol

Ta färjan från Rönnängs Brygga. Parkera bilen vid parkeringen vid Stansvik vid ishallen.

för att hitta kollektivtrafiken se: Västtrafiks webbsida reseplaneraren. http://reseplanerare.vasttrafik.se/ Skriv in adress till den lokal du ska till, för att hitta närmsta hållplats.

svenska kyrkan tjörn, pastorsexpeditionen

hamngatan 17, 471 32 skärhamn

telefon växel: 0304 66 00 55

öppet mån-tors 9-12 samt 13-16, fre 9-12 tjorn.pastorat@svenskakyrkan.se www.svenskakyrkan.se/tjorn

HASTA

LUKTAR GOTT

PSALMEN

”Och allt aaa aaa aaa aaaaaa i dagar vintergrå skall löst av himmelsljuset mot blom och mognad gå.

Vi glädes åt varandra åt sol och sommartid, att på Guds jord få vandra och äga himlens frid ”

HAN I LEJONGROPEN ALLRA SIST NERLAGD AVISA

KORTARE ÄN ROMAN

PRYDA FÅR SINA UTBROTT

ÄR RÖDMARKERAD I ALMANACKAN

HAR FOTFÄSTE

DUNSTERKULÖR

TOG HEM SPELET

STAT MED HERCEGOVINA

MYRGRÄS GRODDAR

kors och tvärs

VISA

DEL AV JÖSSE ARBETSORGANISATION MYCKET OTÄCKT

TVÅ BRITTISKA DRAG

skicka in din lösning till:

Svenska kyrkan Tjörn, Hamngatan 17, 471 32 Skärhamn.

Eller mejla de gulmarkerade orden till:

tjorn.pastorat@svenskakyrkan.se.

Märk med ”Korsord”. Tävlingen pågår till 11 april 2023

Glöm inte ditt namn och adress.

Förra kryssets vinnare, som gratulerats med var sin blomstercheck, är:

• Roland Jakobsson, Fagerfjäll

• Stina Johansson, Myggenäs

• Lars-Erik Pettersson, Hjälteby

MONI HAGEN PÅ SCEN

MYCKET LÅNGSAMT

KAN BOLLEN GÅ I

B B O O K K F61

tack för att du stöttar!

Som medlem i Svenska kyrkan Tjörn stöttar du lokalt socialt arbete och gör det möjligt för människor som har det tufft eller befinner sig i sorg att få stöd. Du bidrar till att minska ensamheten och skapa mötesplatser åt människor i alla åldrar.

Tack vare dig och våra andra medlemmar kunde Svenska kyrkan Tjörn förra året genomföra:

- 166 hembesök hos gamla och ensamma

- 66 besök på omsorgsboenden

- ta emot förfrågningar om råd, bistånd och stöd vid 434 tillfällen

- ta emot 3 283 besök av barn och unga i den öppna barnverksamheten

- ta emot 1 389 besök till lunchträffar, församlingsaftnar och annan öppen gemenskapsverksamhet

Tack för att du är medlem!

Dessutom...

... under året deltog 170 ideella medarbetare i pastoratets diakonala arbete!

Att vara ideell betyder att man på pastoratet uppdrag gör en insats till exempel för en medmänniska i ensamhet, hjälper till i en verksamhet eller arbetar på S:t Mary. Med ideell avses här person som inte uppbär lön eller arvode för sin insats.

Hjälp oss hjälpa andra!

Vi kan ge bidrag till ett par skor eller en matkasse i slutet av månaden genom vår diakonikassa. Som ett komplement till annat stöd. Det finns många som har det svårt även i vår närhet. Inte minst i tider när allt bli dyrare.

stötta

diakonikassan

swisha en gåva till 123 664 27 48

ange diakonikassan