6 minute read

Sjukdomar

NÄR BARNET BLIR SJUKT

Försök att undvika förkylningssmitta den första tiden. Spädbarn kan bli riktigt sjuka av RS-virus, som är ett vanligt förkylningsvirus. Här är några av Vårdguidens råd vid sjukdom och allergi.

AV JENNY FORS

ATT TÄNKA PÅ

• Du kan alltid ringa sjukvårdsrådgivningen på telefonnummer 1177 om du behöver hjälp och råd. • Det är alltid bra att rådgöra med BVC eller vårdcentralen innan du ger medicin till ett barn som är under sex månader.

ETT NYFÖTT BARN är känsligt för infektioner, speciellt den första månaden. Under det första halvåret har barnet dock ett visst skydd genom antikroppar från mamman innan födseln och från bröstmjölken. Vårdguiden råder att undvika kollektivtrafik, caféer och affärer med mycket folk den första tiden för att minska risken för smitta. Särskilt på hösten och vintern då många lätt blir förkylda. Barn under ett år blir lätt smittade, så låt inte förkylda barn och vuxna komma nära barnet de första veckorna. Det är bra om alla som tar i barnen tvättar händerna först.

RS-VIRUS

RS ÄR ETT vanligt förkylningsvirus under den kalla delen av året, från december till mars. De flesta barn blir smittade någon gång under sina första två år, enligt Vårdguiden. Barn som är yngre än två månader löper större risk att bli svårare sjuka vid en RS-infektion. Även barn som är födda mer än fem veckor för tidigt, som löper större risk upp till ett år. Då bör du genast söka vård om barnet visar symtom på en infektion med RS-virus.

Infektionen ger oftast samma symtom som en vanlig förkylning: • Barnet har snuva. Yngre barn får ofta snuva med segt slem. • Barnet hostar. • Barnet har lindrig feber, cirka 38-38,5 grader. • Ögonen kan bli irriterade och röda.

Ibland kan besvären bli svårare. Då kan barnet få ett eller flera av följande symtom: • Hostan blir mer ansträngande. • Barnet får svårare att andas. När barnet andas ut kan det låta väsande och pipande. • Barnet kan få segt slem i näsan och luftrören. • Barnet orkar inte äta eller dricka. • Barn som är yngre än ett år kan få andningsuppehåll, särskilt om barnet är för tidigt född.

Många gånger behöver barn under sex månader hjälp på sjukhus med sondmatning, extra syrgas och observation av andning.

Barn som är yngre än ett år andas mest genom näsan och kan därför hindras i andningen av segt slem. Det tar mycket kraft och kan göra det svårt att orka äta. Prova att droppa koksaltlösning eller bröstmjölk i näsan strax innan barnet ska äta. Vårdguiden råder att ta kontakt med bvc eller vårdcentralen direkt om barnet har svårt att äta.

Du kan alltid ringa sjukvårdsrådgivningen på telefonnummer 1177 vid förkylning eller andra frågor.

FEBER

VID FEBER HOS barn under tre månader råder Vårdguiden att alltid kontakta vårdcentralen eller jourläkarmottagning, eftersom det hos små barn ibland kan vara det enda symtomet vid till exempel urinvägsinfektion eller lunginflammation.

Små barn får lätt hög feber på cirka 40–41 grader utan att de är särskilt sjuka. Feber är ett sätt för kroppen att försvara sig, till exempel mot infektioner. Ta tempen regelbundet på ett sjukt barn. Lägg till 0,3 grader om tempen tas i munnen och 0,5 grader om tempen tas i armhålan.

Det är alltid bra att rådgöra med BVC eller vårdcentralen innan du ger medicin till ett barn som är under sex månader. Flytande Alvedon ges från tre månader genom en dosspruta som du kan spruta

Barn under ett år blir lätt smittade av virus.

in genom mungipan mot insidan av kinden. Det är bra att alltid ha flytande Alvedon hemma och koksaltlösning eller näsdroppar för äldre barn. Se också till att ha febertermometer och förbandsartiklar i hemapoteket.

Vattkoppor ger prickar över hela kroppen.

Det är bra att alltid ha flytande Alvedon hemma

VATTKOPPOR

VANLIGA SYMTOM PÅ vattkoppor är feber, huvudverk, trötthet, röda utslag på överkroppen, armarna och benen. Det brukar ta mellan 10-20 dygn från att barnet smittas tills de första symtomen märks. Utslagen blir till vätskefyllda blåsor som kliar. Vattkoppor är en virussjukdom som brukar vara lindrigare hos mindre barn. Sök vård om barnet är under sex månader och mamman inte har haft vattkoppor, om barnet är mycket medtaget eller får svåra besvär och receptfria läkemedel inte hjälper.

TREDAGARSFEBER

TREDAGARSFEBER ÄR EN virussjukdom som det är vanligt att få i åldern sex månader till två år. Efter feber i tre dagar får barnet ofta utslag på magen och ryggen. Smittan går över av sig själv och är smittsamt. Inkubationstiden (från barnet smittas tills febern kommer) är mellan 5 och 15 dagar.

SPÄDBARNSKOLIK

KOLIK ÄR VANLIGAST mellan två veckors ålder upp till fem månader. Barnet skriker intensivt flera timmar i sträck vid en viss tid på dygnet. Vanligen senare delen av dagen och kvällen. Barnet får anfall av kramp i magen med kraftiga smärtor. En orsak kan vara att barnet får i sig luft i samband med matningen. Det finns ingen riktig effektiv behandling mot kolik, men Vårdguiden ger några råd som kan hjälpa barnet:

Vid kolik har barnet svåra magsmärtor och skriker i flera timmar varje dygn.

Ont i magen kan också vara ett symtom på mjölkallergi

Spädbarnsmassage eller ett bad kan hjälpa. • Ta en paus i amningen ifall barnet suger för ivrigt och får i sig mycket luft. Se till så barnet har ett bra tag om bröstet. Om du ger bröstmjölksersättning kan du testa med mindre hål i nappen på flaskan så mjölken rinner långsammare. Låt barnet rapa efter matning. • Erbjud tröstnapp om barnet har ett tydligt sugbehov. • Låta barnet få vara nära, testa spädbarnsmassage eller bär barnet i sele eller över axeln. • Försök att sluta röka, nikotinet påverkar barnets tarmrörelser negativt. • Om det verkar som om barnets magont beror på kosten kan du som ammar prova att utesluta eller minska på gasbildande mat som lök, kål och bönor. • Du kan också prova att undvika all form av koffein, såsom kaffe och andra drycker som innehåller koffein. • Pysventil kan ibland fungera. Prova när barnet är lugnt. Pysventil är en engångspip som du försiktigt för in i ändtarmen och som gör att gas kan komma ut. • Om du kan förutse skrikperioderna kan du prova att ge barnet ett bad eller massera barnet precis innan. MJÖLKALLERGI KOMJÖLKSALLERGI ÄR VANLIGAST hos barn som är yngre än ett år och innebär att man är allergisk mot ett eller flera proteiner som finns i mjölken. Det är vanligt att allergin upptäcks om barnet börjar med bröstmjölksersättning eller

Ring 112 välling. Barn som ammas kan också reagera på små mängder om barnet mjölkprotein som förs över får en svår via bröstmjölken, men det är allergisk ovanligt. reaktion och De flesta som har komjölksallergi har flera olika symtom har svårt att samtidigt. Vanliga symtom andas, blir enligt Vårdguiden är eksem, väldigt trött, får kraftiga nässelutslag, kräkningar, diarré, ont i magen, förstoppning, ingen aptit, barnet går inte upp kräkningar i vikt som den ska eller blod i avföringen. Kontakta BVC eller vårdcentralen om du tror att ditt barn har komjölksallergi. Ring 112 om barnet får en svår allergisk reaktion och har svårt att andas, blir väldigt trött, får kraftiga kräkningar. Det gäller också om barnet blir blekt och verkar tagen. _

This article is from: