Iskallt uppdrag att frysa ner berget

Det kommer att bli kylig stämning i anläggningsentreprenaden 9 715 Gullmarsplan. Här ska nämligen en zon med cirka 40 meter uppsprucket berg frysas ner till minst –5 °C för att nya tunnlar ska kunna sprängas fram.

– Det är ett tidskrävande och delvis komplicerat arbete, men samtidigt en rolig utmaning, säger Peter Leiner, projektledare på nya tunnelbanan.

Under projekteringsskedet upptäckte man att i Mårtensdal, strax norr om Gullmarsplan, går tunnlarna genom en svaghetszon. Förutom att det är sämre berg, sprucken och lös grafit, är det även andra faktorer som gör att tunneldragningen här blir komplicerad.

– Våra mätningar visar att det finns drygt två meter berg över tunneltaket, vilket är alldeles för lite för att använda den traditionella metoden med förinjektering och sedan att borra och spränga. Dessutom ligger området i änden på Stockholmsåsen vilket innebär att jorden ovan berget har en hög vattengenomsläpplighet. Det ökar risken för ras och att vatten kommer in i tunneln, säger Peter Leiner, projektledare på nya tunnelbanan.

Cementas fabrik i Slite på

Gotland. FOTO: HENRIK EKBERG

Cementa får nytt miljonvite för buller

Q Cementa döms på nytt att betala vite för att ha överträtt de tillåtna bullernivåerna vid anläggningen i Slite på Gotland. Värdena överskreds vid samtliga mätningar i fjol sommar. Länsstyrelsen hade krävt fem miljoner kronor i vite. Cementa har motsatt sig länsstyrelsens ansökan. De yrkar att mark- och miljödomstolen i första hand ska avslå länsstyrelsens ansökan och i andra hand ska sätta ned vitesbeloppet till 1 000 000 kronor.

Mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt gör bedömningen att vitets belopp ska jämkas till 1,5 miljon kronor. Domstolen motiverar det med att det framgår att Cementa genomfört och planerar att genomföra åtgärder för att minska verksamhetens buller, och att det visar att bolaget tar problematiken på allvar. Men åtgärderna har har inte fått önskat resultat.

ALTERNATIV SOM ATT sänka tunneln för att på så sätt skapa mera bergtäckning utreddes. Men den idén förkastades eftersom det redan fanns en spårprofil att ta hänsyn till. Inte heller jetinjektering var ett lämplig alternativ eftersom det finns exempelvis broar och grundläggning i området att ta hänsyn till.

Så man landade i metoden att frysa berget.

– Vi kom fram till att det är det bästa alternativet för den här platsen. Det är en väldigt utmanande och unik passage för utbyggnaden av tunnelbanan, säger Peter Leiner.

Metoden innebär att man fryser berget och kringliggande jord för att området ska hålla ihop bättre och inte läcka in vatten under tiden man spränger sig igenom. Metoden är ovanlig men har använts vid enstaka tillfällen i Sverige där det av en eller annan anledning behövts, exempelvis Hallandsåsen och byggandet av tunnelbanan mellan T-Centralen och Gamla stan.

En utmaning med metoden är att i projekteringsskedet fastställa egenskaperna i jorden och berget

Vi räknar med att själva nedfrysningen tar omkring 120 dagar, då kan vi börja med själva tunneln hösten 2023 för att bland annat ta reda på hur lång tid det tar att frysa. – För att studera frysegenskaperna har vi tagit prover och försökt att efterlikna verkligheten i labb-miljö. Men det är fortfarande bara ett labb, så vi hoppas att verkligheten ser likadan ut.

Borrmaskinen är en RODIO SR 510. Den kommer från Tyskland och väger 38 ton. Med den borras riktigt långa hål, 39 meter, för ett antal rör runt tunnelns profil.

Första steget i frysningen är att borra med forderrör som går cirka 40 meter in i berget. Det görs runt omkring det som ska bli tunnelöppningen. Arbetet har påbörjats nu och man har kommit ungefär halvvägs med det jobbet.

NÄSTA STEG ÄR att i rören installera kylmedierör. De innehåller ett kylmedel bestående av salt och vatten som cirkulerar för att få ner temperaturen i jorden och berget till minst –5 °C.

Ett kylaggregat håller hela tiden vätskan kall och i cirkulation. Arbetet med att bygga tunneln börjar inte förrän det är rätt temperatur längs hela sträckan och minst två meter utanför tunnelkonturen.

– Vi räknar med att själva nedfrysningen tar omkring 120 dagar, då kan vi börja med själva tunneln hösten 2023. Under den perioden när berget kyls kan vi inte göra så mycket mer än att kontrollera temperaturen, säger Peter Leiner.

NÄR HELA ZONEN nått rätt temperatur kan själva byggfasen börja. Då sprängs berget ut med korta salvor. Tunneln, som fortfarande är fryst, förstärks tillfälligt med sprutbetong i flera steg.

– Det innebär att vi måste spruta betong mot en fryst yta, vilket inte är idealt. Så vi måste värma upp den sprängda ytan med infravärme eller liknanden för att kunna påföra sprutbetongen. Efter att berget sprängts och förstärkts med sprutbetong formas och gjuts en permanent betongförstärkning – en så kallad betonglining. Under hela byggtiden hålls berget fryst. Först när hela tunneln sprängts ut och hela betongliningen är på plats kan kylaggregatet stängas av.

METODEN ÄR TIDSKRÄVANDE och arbetet med att frysa berget och bygga den cirka 40 meter långa passagen beräknas pågå till sommaren 2024. – Hade det varit bra berg hade arbetet tagit några veckor. Jag har jobbat i många stora tunnelprojekt i Stockholm i 15 år, men frysning är nytt för mig. Jag tycker om att bygga tunnlar och när jag får ta tag i något sådant här känns det extra roligt, säger Peter Leiner.

50 Dagar F R Att Borra H Len F R Kylr Ren

Q Området som tunnlarna passerar består av grafit.

Q Hela sträckan som ska frysas ner är cirka 40 meter lång.

Q Området ska frysas ner till minst –5 °C innan man kan spränga tunneln.

Q 50 dagar beräknas det ta att borra hålen för kylrör.

Q 120 dagar uppskattas det ta innan hela området nått –5 °C från att kyla släpps på.

Q Tunnelarbetet beräknas vara klart omkring juni 2024.

Q Entreprenör för entreprenaden är OHLA Sverige.