Ny sekretesslag ska stoppa fusket

Vad kan politiken göra för att stoppa fusket i byggbranschen? Frågan diskuterades vid ett seminarium som arrangerades av Riksbyggen nyligen och bostads- och infrastrukturministern, Andreas Carlson, KD, gav sin bild av utmaningarna.

– Vi måste stoppa arbetslivskriminaliteten genom att bland annat ta fram en ny huvudregel i sekretesslagstiftningen.

Arbetslivskriminaliteten i byggbranschen är ett hett ämne i avtalsrörelsen. Debatten skapar ringa på vattnet och vid seminariet som arrangerades av Riksbyggen diskuterade flera aktörer från branschen möjliga åtgärder för att stoppa fusket. En av dem var Lennart Weiss, kommersiell direktör på Veidekke, som gav en sammanfattning av läget i branschen med konkreta exempel från Veidekkes arbete med att få bukt med underleverantörer som bryter mot lagar och föreskrifter.

– Vi har varit alldeles för naiva. Våra kontroller i dag är undermåliga. Vi tror att ID 06 och personalliggare löser den problematiken. Det gör det inte. Den statliga kontrollen lider av sekretessregler och underbemanning. På arbetsmarknaden funkar inte samspelet mellan Byggföretagen och Byggnads, säger han.

ENLIGT VEIDEKKES EGEN kartläggning är problemet starkt kopplat till öst- och sydeuropeiska bolag. Sedan ett antal år tillbaka genomför man revisionsmässiga kontroller där man jämför och undersöker data från årsredovisningarna med flera andra register. Det är sekretesskyddade system men genom ett samarbetsavtal med Byggnads kan man komma åt uppgifterna och göra kontroller. De har fram till i dag undersökt 60 bolag och har ännu inte hittat något bolag som gör rätt för sig när det gäller löner, skatter och sociala avgifter. – Vi gissar inte. Vi tror inte. Vi vet. När ett företag rapporterar att de exempelvis har 155 medarbetare med ID06 kort men till Fora rapporterar man bara 71 medarbetare. Då blir vi misstänksamma. När företag rapporterar fasta driftställen i Sverige men inte betalar skatt här. Då blir vi irriterade. När vi ser att lönekostnaderna är alldeles för låga. Då blir vi upprörda, fortsätter han.

HAN NÄMNER NÅGRA vanliga fuskvarianter, bland annat gig-anställningar som är ett växande fenomen. Medarbetarna får betalt för de timmar som företaget kontrakterat. De har sett exempel på löner där man fått 48 kronor i timmen. Mycket av fusket hade varit enkelt att åtgärda med mer samverkan mellan våra myndigheter.

– Jag blir förvånad över att samverkan mellan statliga myndigheter är så svag. Många enkla åtgärder förhindras av sekretessregler. Det här måste upp på branschnivå och politikerna måste göra sitt. Veidekke kan inte städa upp det här på egen hand. Det här är en systemhotande risk, säger Lennart Weiss. Bostads- och infrastrukturministern, Andreas Carlson, delar uppfattningen om att sekretesslagstiftningen behöver ses över.

– JAG KAN HÅLLA med om att vi har varit naiva historiskt. Det har funnits en marknad för bolag som velat sko sig på vårt tillitsbaserade välfärdssystem, säger han och fortsätter:

– Oavsett vem man pratar med när det handlar om arbetslivskriminaliteten så kommer man tillbaka till att sekretesslagstiftningen blir ett hinder i arbetet mot arbetslivskriminaliteten och den grova organiserade brottsligheten. Det är därför som det i Tidö-avtalet slås fast att det ska tas fram en ny huvudregel i sekretesslagstiftningen där man delar informationen mellan olika myndigheter för att komma åt problematiken, säger Andreas Carlson, bostads- och infrastrukturminister.

ÄVEN JENNIE NILSSON, som är Socialdemokraternas talesperson i bostadspolitiska frågor och som deltog i seminariet, understryker vikten av ett fortsatt högt tempo för att förstärka regelverket.

– Det finns en stor samsyn i de här frågorna och det är viktigt att det hamnar högt upp på den politiska agendan. Parterna har en viktig roll men de kan inte göra sitt jobb fullt ut om inte politiken levererar det som behövs, säger hon. SAMUEL