DET ÄR MÅNGA SOM VILL INVESTERA I GÖTEBORG”

Lågkonjunkturen börjar nu även märkas i det byggintensiva Göteborg, men alla pågående projekt bedöms kunna färdigställas, enligt stadsbyggnadsdirektör Henrik Kant, som upplever sitt jobb som hektiskt men också roligt.

– Allt det vi gör påverkar människor väldigt mycket i sin vardag och även synen på Göteborg som stad, säger han.

Det är en solig vårdag på Gustav Adolfs torg i Göteborg. Detta maktens torg med bland annat Börsen, där kommunfullmäktige sammanträder, Stadshuset, där kommunstyrelsen håller till och Rådhuset som är stadens kommunhus. En bit ner på Köpmansgatan finns även stadsbyggnadsförvaltningen, också ett betydelsefullt organ bland alla de kommunala förvaltningarna. Det är här planerna smids för hur Göteborg rent fysiskt ska utvecklas och utformas. Chef för stadsbyggnadsförvaltningens 460 medarbetare är Henrik Kant, som denna tidiga måndagsmorgon har hittat en lucka för en intervju i sitt späckade veckoschema.

FÖR ATT FÅ en mer sammanhållen stadsutvecklingsprocess med ökad effektivitet och transparens blev fem nämnder inom stadsutvecklingsområdet vid årsskiftet i stället fyra i Göteborg. De fyra är stadsbyggnadsnämnden, exploateringsnämnden, stadsmiljönämnden och stadsfastighetsnämnden.

– Det känns som det här upplägget blir bättre, tidigare jobbade vi mer parallellt; trafikplanering, grönplanering och övrig stadsplanering för sig. Nu jobbar vi mer ihop och skedesindelat, säger Henrik Kant.

I GÖTEBORG BYGGS det enormt mycket. Både under och över mark. Västlänken, hela Älvstaden-projektet och flera andra byggen gör att stora delar av innerstaden och även Hisingssidan närmast älven är under utveckling. Kranarna och de gulklädda byggjobbarna har blivit ett permanent inslag i stadsbilden. Man kan fråga sig om detta är bra planering?

– Planeringen är också styrd efter vilja och en fördelaktig konjunktur. Det är många som vill investera i Göteborg. Vi jobbar nu också med en grön omställning av staden där vi måste möta upp den industriella omställning- en som sker, till exempel batterifabriken på Hisingen. Vi jobbar även för att underlätta för det mobilitetskluster som vi har, till exempel på Lindholmen. Det genererar i sin tur en vilja att bygga bostäder, hotell, service, handel, berättar Henrik Kant och fortsätter:

– Men det byggdes också väldigt mycket under miljonprogramsåren, dock inte i de centrala delarna där mycket fokus ligger på nu. Och när det byggs centralt märks det också tydligare.

LÅGKONJUNKTUREN OCH DE stigande materialpriserna börjar nu märkas även i Göteborg, enligt Henrik Kant.

– Vi har ändå klarat oss bättre än många mindre städer där byggandet har dämpats väldigt mycket. Och de projekt som nu pågår kommer att slutföras, bedömer vi. Vi har också fortfarande uppstarter i projekt och det är nog lite unikt, skulle jag tro. Det finns en vilja att planera, men att påbörja byggen just nu med ökande byggkostnader gör att många byggherrar avvaktar. Vi har sett några så kallade återlämningar av markanvisningar i Göteborg, till exempel Fixfabriken, men det är inte så många ändå.

HENRIK KANT HAR varit stadsbyggnadsdirektör sedan 2018 på det tidigare stadsbyggnadskontoret och från årsskiftet i den nya mer sammanhållna organisationen. Stadsbyggnadsförvaltningen ansvarar för den fysiska planeringen av staden, vilket bland annat innefattar strategisk planering, detaljplanering, lantmäteri, geodata och bygglovshantering.

– Förutom planering har vi också fokus på genomförandet vad gäller miljö, social, och ekonomisk hållbarhet. I stadens klimatomställning gäller det också att bygga hållbart med hållbara byggmaterial och med ambitionen att byggnaderna ska hålla länge och inte rivas i onödan. Att förtäta och bygga blandstad är ett sätt att göra detta, som vi till exempel gör på Backaplan. Där ska man kunna bo, verka och ha tillgång till service och kultur utan att behöva ta sig någon annanstans.

HENRIK KANTS FRÄMSTA uppgift är att genomföra fullmäktiges och stadsbyggnadsnämndens beslut samt ta fram underlag till politikerna. De största utmaningarna för förvaltningen på längre sikt är klimatrelaterade.

– Det handlar både om hur vi anpassar byggandet för att påverka klimatet så lite som möjligt samt att klimatanpassa befintliga och nya byggnader så att de klarar höjda havsnivåer, skyfall, ett varmare klimat och så vidare. Vi har även en demografiutmaning där vi måste stärka de stadsdelar som har det tufft, detta kan göras genom att ge starka familjer möjlighet att bo och leva och stärka svagare delar av staden genom att till exempel bygga småhus här. Göteborg är väldigt segregerat. Där har vi planer i bland annat Hjällbo, Hammarkullen, Västra Frölunda, Biskopsgården och i den här frågan är politikerna eniga.

Vi har ändå klarat oss bättre än många mindre städer där byggandet har dämpats väldigt mycket

Q Göteborg blir allt högre som stad, varför är det så? – Vi gör bedömningar över platser som är starka noder eller stråk och för att få in fler personerna i dessa områden så bygger vi högre byggnader. Vid klustret kring Karlatornet kan vi alltså få in mer bostäder, hotell och service på den ytan. Så även vid Centralstationen, i Gårda och vid Masthuggskajen, det finns en tanke varför det byggs så högt i dessa områden. Sen ställer det förstås krav på att områdena har goda markförhållanden för höga byggnader. Dock är vi mer restriktiva här inne i stadskärnan där vi också har ett riksintresse för kulturmiljövård. Här vill vi behålla stadens traditionella siluett.

Q Västlänken dras med stora problem, finns det något kommunen kunde gjort annorlunda för att förhindra det?

– Det är Trafikverket som är huvudman och driver projektet och vi kunde inte gjort något annorlunda. Men det är beklagligt att det har blivit som det blivit med Hagaetappen, jag cyklar förbi där varje dag.

Q Vilket tycker du är det mest spännande projektet just nu i Göteborg?

– Jag skulle säga Backaplan. Det går från ett köpcentrum till att bli en del av innerstaden, en kvartersstad. Men det är också stora utmaningar; det är tufft att få till både parkyta, friytor för skolor och förskolor och samtidigt få in tillräcklig med dagsljus, allt detta med en fungerande handel och många bostäder.

Henrik Kant

Arbete: Stadsbyggnadsdirektör i Göteborg

Tidigare arbetslivserfarenhet: Har jobbat inom Göteborgs stad i 26 år, tidigare som förvaltningsdirektör för

Kretslopp och vatten.

Ålder: 51 år

Familj: Sambo, tre barn och två bonusbarn.

Bor: Änggården i Göteborg

Gör helst en ledig dag: Grejar med huset, stugan eller båten, är med familjen.

Senast lästa/lyssnade bok: Ärvda svar av Ida Hult.

Senast spelade låt: Sea Report Verse av Jacob Mühlrad

Senaste resan: Rom på Sportlovet

Drivkrafter: Att bidra till att göra Göteborg bättre.

KRÖNIKA

JIMMY DAHLSTRÖM