LA TOUR

Små glasväggar mellan sittplatserna vid ett av fönstren skapar enskildhet men behåller ändå ljuset och rymden i rummet.

Power dining på våning 23

I augusti öppnade Pontus Frithiof sin nya restaurang La Tour, högst upp i DN-skrapan, det är i samma lokaler där han tidigare drev festvåningen Atelier 23. Nu är både interiören, utformningen, menyn och konceptet något helt annat. Det enda som känns igen är den milsvida utsikten över Stockholm.

TEXT OCH FOTO: ANNIKA RÅDLUND

La Tour är den första fine dining-restaurangen som krögaren och entreprenören Pontus Frithiof, tillsammans med kompanjonen Mario E. Moroni, öppnar sedan 2007 då populära Pontus in the Green House stängdes. Restaurangen ska erbjuda gastronomiska upplevelser som beskrivs som ett power dining-koncept, med en säsongsbaserad meny med väl utvalda drycker. – La Tour är summan av våra erfarenheter och kärlek till matlagning i absolut världsklass. Jag är helt säker på att gästerna kommer bli överväldigade av maten, drycken, servicen och miljön. Vi har lyckats skapa en upplevelse som inte finns att hitta någon annanstans, säger Pontus Frithiof.

För de gäster som vill ha något alldeles extra går det att boka The Unicorn. Upplevelsen kan bokas för upp till sex personer och består av en middagsmeny med mer än ett dussin rätter och tillbehör. För bokade sällskap ingår hämtning och lämning med Rolls-Royce och Porsche. - För gäster som vill vara lite anonyma, så går det att ta sig upp hit direkt från garaget med hiss. Det går också att abonnera alla rum för till exempel företag som vill ha konfidentiella samtal.

PÅ UPPDRAG AV Pontus Group har Stockholmsbaserade företaget Whyte Lilja designat inredningen till restaurangen. Det är en unik 60-tals miljö, något som man nyttjat till fullo vid förvandlingen av lokalerna. – Det här har varit ett ganska snabbt uppdrag, vi började i februari med att arbeta med det här konceptet och nu står

Det har valts ut klassiskt porslin, från bland annat Villeroy & Boch. Ovanför ett av borden har det skapats ett stort blomsterarrangemang.

det klart, förklarar Maria Whyte, grundare av designstudion Whyte Lilja.

Restaurangkonceptet ska präglas av intimitet, fine dining och personlig service på en helt ny nivå. – En av de mest påtagliga sakerna som Pontus och Mario sa till oss när vi började var att: här vill vi gå omkring bland gästerna med våra käppar när vi blir gamla. Det var vad man kan säga en blinkning till oss att vi skulle göra någonting annorlunda, någonting som står sig i tid och något som känns exklusivt och tidlöst. Inte trendbaserat utan någonting som bygger på deras personligheter och det som dom är.

Hon förklarar att i det här projektet så blev det viktigt att förstå ambitionerna med restaurangen och de som driver den. – Vi ville skapa en mijö som blir en klssiker, tidlös och autentisk - och det är något av det svåraste som finns, eftersom svaret inte finns på Pinterest, utan snarare hos grundarna. Fångar vi inte deras personligheter har vi skapat en dussinvara.

UPPDRAGET BESTOD I att skapa ett koncept där både design, bygg- och snickerihandlingar, möblering och belysning ingick. – Angående planlösningen så kände jag precis som alla andra att: Åhh vilken utsikt! När man kom in i den här lokalen, innan den var renoverad, så var det en väldigt öppen planlösning och man kunde ta del av utsikten från alla rum, men vi kände att vi ville skapa lite mer av en Pandoras ask…Att man kan komma från ingången där det är mörkt, då ser man inte direkt alla fönsterpartier, men när man rundar hörnet och det är välvda väggar så får man på ett lite explosivt sätt upptäcka lokalen och lokalens kvalitéer.

Både Pontus Frithiof och Mario E Moroni har bidragit med många idéer. Bland annat har det blivit ett litet utrymme mellan två rum vid balkongen där Mario just nu inreder med växter, som ett ombodat litet orangeri. – Vi hade också som brief att skapa flera olika rumsligheter för att kunna bilda de här privata och exklusiva utrymmena för slutna sällskap. Det var ju lite grann utav en utmaning. Vårt sätt att försöka behålla en öppenhet, och kontakten med vattnet vi ser utanför, var att vi inspirerades av ett projekt i Paris som heter Maison de verre (House of glass) . Det är ett väldigt känt hus där man har jobbat med glasbetong för att ta tillvara på ljuset men ändå separera rummen, separera ljud och samtidigt ge privacy - det är enormt vackert, berättar Maria Whyte.

GENOM ATT ARBETA på ett likande sätt gick det att skapa avgränsningar och ändå ta tillvara på ljuset och utsikten. En grundläggande bit var också att hämta inspiration från arkitekten som har ritat DN-skrapan. – Paul Hedqvist var en väldigt utpräglad funktionalist och huset är från 60-talet. Mycket är K-märkt så vi har till exempel inte kunnat röra balkongen särskilt mycket, där har det mest handlat om utsmyckning. Men från honom har vi kunnat tolkat in en hel del olika delar. En del är att han har skapat en väldigt fin blandning av rak fönstersättning och keramik i kombination med till exempel den här välvda trappan som finns på fasaden. Det har vi försökt att få in här i de här lokalerna också. Därför har vi de här lite välvda väggarna, välvda soffor, som möter keramik på väggen, håra material, mycket koppar och mycket mässing.

Ett önskemål från krögarna var att de ville ha heltäckningsmatta. –Det tyckte vi också var väldigt bra för det skapar en bra bas till de här hårda materialen. ▪