STATISTIK

Julmaten

– säsongsbaserad, vego och svinnsmart

Det svenska julbordet är starkt kopplat till traditioner, och enligt en Demoskopundersökning av Livsmedelsföretagen ansåg 63% av svenskarna att kött- och charkprodukter ska dominera på julbordet.

Samma undersökning visade att 25% föredrog att fiskrätter stod i fokus, och 23% vill se mer grönsaker och rotfrukter. En tydlig trend i fjol visar att intresset för svenskproducerade livsmedel av hög kvalitet ökar – 1 av 6 skulle äta mer svenskt kött.

Enligt en undersökning av Naturskyddsföreningen 2020 tycker också varannan svensk, 51%, att det är viktigt att julmaten är ekologisk. Däremot anser endast 2 av 10 att det är viktigt att julmaten är vegetarisk. Enligt WWF bör varje måltid inte överstiga 0,5 kilo koldioxidutsläpp per måltid. En svensk genomsnittsmåltid genererar utsläpp på 1,8 kilo, och det gör också en klassisk julbordstallrik. På topplistan över populära julbordsinslag för svenskarna hamnar julskinka, Janssons frestelse, sill, lax och köttbullar. Skulle julskinkan ersättas med griljerad rotselleri minskar koldioxidutsläppen med hela 90%.

DET SVENSKA, TRADITIONELLA julbordet ligger inte i linje med en kost inom planetens gränser, men äts samtidigt bara ett par dagar av årets 365. Det är med andra ord viktigare att förändra kosten resten av året än att specifikt förändra julmaten. – Vi behöver inte en handfull personer som lever perfekt varje dag året runt, utan vi behöver miljoner – ja, faktiskt miljarder – människor som tar stora steg i rätt riktning. Att äta mer växtbaserat och kasta mindre mat är viktigt året om och gör vi det är det helt okej att lägga en bit skinka på jultallriken för att markera högtiden. Men det fina med omställningen är att när vardagsvanorna blir mer växtbaserade känns det helt naturligt att förändra julbordet också, säger Maria Soxbo, medgrundare av Klimatklubben.