Liber 3/2022

Page 1

Tema: Studerande 3/3 2022 Andra stadiet bör öppna dörrar till tredje stadiet, inte stänga dem Cecilia Huhtala S.10 Finlands utbildningspolitik en nyckel i frågan om ett jämlikt samhälle, också i framtiden Ida Flemmich S.34 Ylioppilasliike matkalla eduskuntavaaleihin Konstantin Kouzmitchev S.14 LIBER
LIBER 3/3 2022 ISSN 2343-239X
Ledare, Linn Svanberg 04–05 SU Aktuellt 06–07 Ordförandekolumn, Julia Ståhle 08–09 Kolumn, Cecilia Huhtala 10–13 Vieraskynä, Konstantin Kouzmitchev 14–17 Kolumn, Emmi Jäntti 18–20 Intervju med Mikko Ollikainen 21–23 Kår, delegation, förening? 24–26 Intervju med Elin Lindberg 27–28 Liberal högskolepolitik 29 Krönika, Julia Back 30–33 Utbildningspolitik, Ida Flemmich 34–37 Om SU 38 LIBER Linn Svanberg +358 45 7731 0276 Miranda Uthardt +358 40 550 4661 Grano Julia Ståhle Miranda Uthardt 3200 Grundat 1948 Georgsgatan 27 PB 430, 00101 Helsingfors Chefredaktör Formgivning Tryckeri Ansvarig utgivare Omslag Upplaga Liber

Högskolor måste värdera meningsfullhet framom prestation

I dagens samhällsutveckling ser vi en allt större vilja att röra oss mot kvantifierbarhet. Vi ska effektivt ut i arbetsliv, strömlinjeforma vårt kunnande, och helst redan då vi lämnar grundskolan veta vad vi vill göra i framtiden.

Studielånet som staten delvis förlåter om man blir utexaminerad inom utsatt tid, kvoten för förstagångssökande till studielinje och det nuvarande antagningssystemet är bara några exempel på de olika metoderna som används för att styra unga och studerande mot att inte bara välja

snabbt – vi ska också välja rätt och hålla oss till vårt val. Under vår studietid ska vi fokusera på att snabbt bli utexaminerade, inte med ro lära oss, välja fel, välja om och hitta vår egen väg.

Min egen studietid har till stor del präglats av en genomträngande besvikelse på det effektivitetsfokuserade tänket. Till och med att ta en kurs bara för att den verkar intressant har blivit svårare inom det nya kurshanteringssystemet – nu måste också det genuina intresset ha en utsedd plats i studieplanen för att godkännas och för att

4 LEDARE

det här Libernumret diskuterar vi högskolepolitiken ur olika synvinklar. Syftet med numret är också att göra själva diskussionen om högskolepolitik mer förståelig.”

man ska rymmas med på kursen. Och gud förbjude att jag blev intresserad av något annat – och ville byta inriktning – det vore en direkt ekonomisk förlust för mig med tanke på studielånets karaktär.

Drömmen om universitetets mystik och bildande funktion har snabbt krossats. Samtidigt som kraven ökar ser vi att unga idag mår allt sämre. Och att vi mår dåligt är inte en slump – ångest, depression eller utmattning uppstår inte i ett vakuum.

Psykisk ohälsa är ett av de obestridliga symtomen på ett samhälle som föredrar prestation över en meningsfull tillvaro, glädje och iver att lära sig och leva. Få politiska debatter kristalliserar den här utvecklingen bättre än högskolepolitiken. Och även om inte enbart studerande mår dåligt, ser man en enorm ökning av psykiskt illamående just bland studerande, som en direkt följd av coronapandemin och hur den ensamma, meningslösa tillvaron inte riktigt försvann efter pandemins mest akuta fas.

I det här Libernumret diskuterar vi högskolepolitiken ur olika synvinklar. Syftet med numret är också att göra själva diskussionen om högskolepolitik mer förståelig. Ett genomgående tema inom texterna är ändå att studerande inte känner sig hörda. Cecilia Huhtala beskriver den snåriga och frustrerande vägen från andra stadiet till högskolan, Emilie Jäntti ställer frågan “Hur många artiklar ska det skrivas innan någon gör något?” och Ida Flemmich diskutera vikten av jämlik högskolepolitik.

Hör oss! Lyssna på oss! Låt oss leva livets bästa tid utan ekonomisk ångest, psykisk ohälsa och med kunskapen som prioritet framom marknaden! Pengarna återvänder då studerande utexamineras friska, ivriga och med glädje att använda sin kunskap i arbetslivet.

Nu måste vi hitta ett sätt att ta tillbaka känslan av meningsfull tillvaro i högskolan – Finland behöver också i fortsättningen sina experter.

5 LEDARE
“I

SU i media

– Alla har rätt till högklassig vård på sitt modersmål på ett skäligt avstånd från sitt hem.

Åbo Underrättelser, Sebastian Tolvanen, SU chockad över att Lojo BB hotas av stängning.

– Det är alarmerande att exempelvis studerande som lider av depression och är i akut behov av terapi kan tvingas vänta i åtta månader på psykisk hjälp.

Hufvudstadsbladet, Morris Liemola, i artikeln “Hej regeringen, studerande förtjänar mer än hejarop.”

– Jag har alltid tyckt att det här argumentet att unga inte har tillräckligt med livserfarenhet är dumt. Det känns på sätt och vis som om jag redan upplevt en hel livscykel.

Hufvudstadsbladet, Personintervjun med Julia Ståhle

– Ingen ska ha makt att bestämma över någon annans kropp. Tyvärr är detta något vi aldrig får ta för givet, inte ens här i Finland.

Vasabladet & Österbottens tidning, Maria Tokou, insändare i bl.a. i, artikelns namn: Hög tid att modernisera Finlands abortlagstiftning

6 LIBER
8.9 18.9 16.9 25.10

SU-kansliet

Kom på julfest med Svensk Ungdom! 9.12 @ Krutkällaren, Sveaborg

Träffa Libers nya formgivare Miranda

Mer info & anmälan

:

Miranda Uthardt, 24 år och hemma från Malax, har i oktober börjat jobba på SU som vikarierande grafisk formgivare. Hon är utbildad grafisk designer och har tidigare arbetat med grafik och kommunikation bland annat på IKEA Communications, Svenska Yle och Nordic Lights.

Miranda är personen bakom Libers nya utseende, och jobbar just nu med att förnya SU:s visuella uttryck för bland annat riksdagsvalet.

– Liber har ändrat en del i storlek, form och utseende. Jag älskar att jobba med olika färgkontraster, bildspråk och typografi, vi lever just nu i en tid där stilgreppet kan behöva vara lite mer seriöst men tråkigt behöver det ju inte vara för det”, säger Miranda.

SU väntar med spänning på hur Mirandas visioner tar sin form i fortsättningen.

Richard Smeds leder debattprojektet med FSS

Richard Smeds, 22 från Helsingfors, är ny koordinator för Svensk Ungdom och Finlands svenska skolungdomsförbunds gemensamma debattprojekt. Han kommer leda debattforum och den nationella Debattävlingen. Debattprojektet har ordnats sedan år 2013 och växer för varje år. Förra året vann Kronoby gymnasium tävlingen.

– Jag har alltid haft ett intresse för debatter, och vill gärna lära mig mera om den viktiga påverkansarbetet på SU och FSS. Debatter är ett ypperligt sätt för unga att få sina åsikter hörda, visa sina retoriska förmågor. Jag ser fram emot resorna, att få träffa nya människor och förhoppningsvis skåda nya talanger, säger Richard.

7 LIBER
Bild: Isa Smeds Bild: Linnea Lang

Riktat stöd till studerande vore bevis på att man bryr sig

8 ORDFÖRANDE

Studielivet ska vara den bästa tiden i ens liv. Studieliv innebär äventyr och nya vänner som kanske förblir nära under en längre period, eller som betyder mycket i stunden och förgyller just den biten av studietiden

Studielivet ska skapa möjligheter att prova sina vingar, att kunna misslyckas och att växa som person.

Men många av oss mår skit. Många av oss är utmattade, mer skuldbelagda än de tidigare generationerna och fast i en studieinriktning som inte känns rätt. Men ändå blir man påmind av att allting var värre förr och vi borde bara orka. “Festa mindre, gör bättre livsval och gå in i arbetslivet så blir det nog bra kära du!” låter det inte allt för sällan.

Man kan diskutera detaljer som gör enstaka saker bättre i studerandenas liv i evigheter, men i grunden svajar vårt utbildningssystem i vinden. Vi har nedskärningar som man försöker lappa, ett antal olika förändringar vars egentliga positiva effekter är ofta svåra att se och en situation där högskolornas personal inte har tillräckligt med resurser för att svara på det som studerande skulle behöva.

“Vi hör mycket tal om hur viktigt det vore att satsa på utbildningen och att stöda studeranden, men var är åtgärderna?”

Man kunde säga att hela vårt samhälle egentligen svajar som resultat. Många tycker om att påpeka att unga är framtiden, fastän vi är här nu och vi också var här i går. Men vi är de facto de följande skattebetalarna, eller borde vara det,

men allt fler unga är utmattade, i burnout eller på sjukpension. Vi hör mycket tal om hur viktigt det vore att satsa på utbildningen och att stöda studeranden, men var är åtgärderna?

Finland säljer en bild av att vi har en högklassig utbildning. Vi har en otroligt bra personal som är motiverad och bryr sig, men inte kan de heller göra magi av otillräckliga resurser, och studerande kan inte heller fokusera på studierna om inte samhället skapar en passlig omgivning för det - en omgivning där man känner att man kan leva och ta hand om sig själv genom att också kunna vila alltid nu och då.

Riktat stöd för de mest utsatta grupperna är ett tema som talas om då priserna höjs i rask takt. Barnfamiljer, pensionerade och låginkomsttagare ska givetvis få stöd, men studerande har glömts bort igen. Studerande vars budget ofta inte har något spelrum alls och vars kostnader är mestadels enbart de viktigaste, alltså boende och mat.

Om vi verkligen, klyschigt nog, ses som samhällets framtid borde vi vara en av de grupper som lyfts upp i dessa diskussioner och som skulle få konkreta riktade stöd.

Julia Ståhle Förbundsordförande Studerande

9 LIBER

Andra stadiet bör öppna dörrar till tredje stadiet, inte stänga dem

Andra stadiet bör öppna dörrar till tredje stadiet, inte stänga dem. Det påpekar förbundsordförande Cecilia Huhtala på FSS.

Det nuvarande antagningssystemet till tredje stadiet innebär att studeranden väljs in på både studentexamen och inträdesprov. Sedan sommaren 2020 har majoriteten av sökande antagits på studentexamen och resten med urvalsprov. De som inte har ett studentexamensbetyg deltar automatiskt i urvalsproven. Om poängen inte räcker till för att bli antagen på basen av ens betyg, får man reda på det och hinner ännu delta i urvalsprovet.

Historien bakom det nuvarande antagningssystemet är att Juha Sipilä och hans regering ansåg att siffran 21, medianåldern för att inleda sina högskolestudier i Finland var för hög jämfört med andra OECD-länder. År 2015 presenterade regeringen därför antagningsreformen. Huvudsakliga syftet med reformen var att försnabba vägen till yrkeslivet och minska på studerandes stress.

Idag ser vi att pressen på studentexamen ökar när största delen av de sökande blir antagna direkt med studentexamen. Vilket innebär att man i tidig ålder behöver välja rätt ämnen till studentexamen för att bli antagen till en utbildning. Laudatur i lång matematik ger de högsta antagningspoängen oberoende vilken universitetsutbildning man söker till.

Det nuvarande systemet hotar gymnasiets allmänbildande roll och sätter mera tyngd på specialisering i specifika ämnen. Det går inte att kräva att man redan som 16 åring ska vara tvungen att välja kurser som kan vara avgörande för ens fortsatta studier. Studerande på andra stadiet ska också i framtiden garanteras en bred allmänbildning och kunna välja ämnen på andra stadiet baserat på intresse och inte behöva taktikera.

När lång matematik ger mera poäng än till exempel språk leder det till en poängjakt mellan ämnen.

10 KOLUMN
CECILIA HUHTALA, Förbundsordförande FSS, Finlands Svenska Skolungdomsförbund
11 LIBER
12 KOLUMN

Studerande på yrkesutbildningar avlägger inte studentexamen och måste skriva ett urvalsprov för att kunna ansöka till tredje stadiet. När studentexamen väger mera än urvalsprov innebär det att studeranden med gymnasieexamen har en fördel jämfört med en studerande med yrkesexamen vid ansökan. Antagningssystemet sätter yrkesstuderande i en ojämlik situation och prioriterar gymnasiestuderanden.

Skoltrötthet, nedstämdhet och stress har ökat hos studeranden de senaste åren och siffrorna är mycket alarmerande. Dagens system tvingar ut unga i arbetslivet vilket inte är en lösning på bristen på arbetskraft. Finlands Svenska Skolungdomsförbund vill att unga ska ha möjlighet att följa sin egen väg och att mellanår inte skulle vara ett hot i beslutsfattarnas ögon. Att tvinga studerande att passa in i en förbestämd mall är dömt att misslyckas. Vissa har inte samma förutsättningar och intressen att passa in i den mallen.

FSS anser att det nya antagningsförfarande ska revideras och en ny modell bör utvecklas. Vi vill att antagningen inte ska minska på den allmänbildande rollen i gymnasiet och sätta onödig stress på unga. Idag tvingas unga växa upp allt snabbare och göra avgörande val i ung ålder. Antagningen ska även vara jämlik för alla och inte prioritera en viss utbildningsgrupp. Systemet ska beakta ungas bästa och inte arbeta för att unga ska komma så snabbt som möjligt in i arbetslivet.

- är ett partipolitiskt obundet förbund som bevakar rättigheterna för studerande i grundskolans övre klasser och andra stadiet.

SU och FSS samarbetar genom Debattprojektet, som är ett partipolitiskt obundet eller allmännyttigt demokratibildande projekt för unga studerande.

13 LIBER
“Systemet ska beakta ungas bästa och inte arbeta för att unga ska komma så snabbt som möjligt in i arbetslivet.”
Finlands Svenska Skolungdomsförbund

Ylioppilasliike matkalla eduskuntavaaleihin

Kevään 2023 eduskuntavaalit tulevat kovaa vauhtia ja ne näkyvät jo nyt kiihtyvässä julkisessa keskustelussa puolueiden rohkeammissa avauksissa. Viimeisimpänä esimerkkinä koulutuspolitiikassa on tiedeministerin villimpi ehdotus ylioppilaskirjoitusten poistamisesta.

Eduskuntavaalit näkyvät vahvasti myös järjestökentässä ja lobbareilla. Suomen Ylioppilaskuntien liitossa ja ylioppilasliikkeessä vaaleihin valmistautuminen alkoi jo alkuvuodesta, kun ylioppilasliikkeelle luotiin eduskuntavaaliohjelma. Tavoitteet tulevalle hallituskaudelle liittyvät pääosin korkeakoulujen rahoitukseen, opiskelijoiden toimeentuloon ja hyvinvointiin sekä kansainvälisiin opiskelijoihin. Lisäksi ohjelmasta löytyy sukupolvipoliittisia näkemyksiä niin ilmastokriisin ratkaisukeinoista kuin myös tulevaisuuden reilummasta työelämästä.

Eduskuntavaaliohjelman lisäksi tavoitteet tulevat näkymään eduskuntavaalikeväänä korkeakouluopiskelijoiden yhteisessä kampanjassa, jonka SYL ja SAMOK tulevat koordinoimaan. Ylioppilaskunnat ja opiskelijakunnat tulevat yhteistyössä jalkauttamaan opiskelijoiden asioita yhdessä kattojärjestöjen kanssa. Eduskuntavaalikampanjaa suunnitellaan nyt syksyllä kovaa vauhtia ja se julkaistaan vielä loppuvuodesta.

Näin vaikuttaminen toimii käytännössä

Käytännön tasolla ylioppilaskunnissa tuleva vaalikevät näyttäytyy monipuolisena vaikuttamisena. Käytännön toteutus voi paikallisesti hieman vaihdella, mutta aiempina vaalivuosina on tehty muun muassa erilaisia näkyviä tempauksia, soittelukierroksia ehdokkaille opiskelijoiden asioista ja kampuksilla pidettäviä paneelikeskusteluita. Näin paikalliset ylioppilaskuntien aktiivit ja opiskelijat ovat päässeet tutustumaan alueensa ehdokkaisiin ja kuulemaan heiltä mielipiteitä opiskelijoille tärkeistä asioista.

Vaikuttamisen ja ehdokkaiden mielipiteiden kuulemisen lisäksi on tärkeää myös kannustaa opiskelijoita äänestämään. Siinä aktiivisella ylioppilasliikkeellä on niin ikään merkityksellinen rooli. Julkisella kampanjalla, sosiaalisen median avulla ja paikallisella näkyvyydellä voidaan tuoda opiskelijoiden asioita julkiseen keskusteluun ja sitä kautta herättää opiskelijoissa kiinnostusta äänestää.

Esimerkiksi ylioppilaskuntien toimijat voivat kirjoittaa paikalliseen sanomalehteen mielipidekirjoituksia tai järjestää keskustelutilaisuuksia paikallisten ehdokkaiden kanssa. Samalla tehdään opiskelijoiden asiaa tutuksi myös laajemmalle yleisölle.

14 VIERASKYNÄ
15 LIBER
Konstantin Kouzmitchev Puheenjohtaja, SYL
16 VIERASKYNÄ
“Vaalivaikuttamisen vuosi on upeaa aikaa ylioppilasliikkeessä”

Opiskelijoiden tavoitteet pitää tulla kirjatuiksi Vaikuttamistyö ei kuitenkaan lopu vaalipäivänä, vaan se jatkuu intensiivisesti hallitusohjelmaneuvotteluihin asti. Hallitusohjelmassa tuleva hallitus tekee suunnitelman hallituskaudelleen tavoitteista, joita se haluaa toteuttaa. On tärkeää, että siellä opiskelijoiden tavoitteet tulevat kirjatuiksi. Neuvottelut ovat kuitenkin vaikeat, sillä puolueilla on erilaisia prioriteettijärjestyksiä eri politiikan alojen välillä ja myös korkeakoulupolitiikan sisällä. Tässä vaiheessa ylioppilaskuntien ja liiton vaikuttaminen tiivistyy erityisesti valittuihin kansanedustajiin ja puolueiden neuvottelijoihin. Esimerkiksi viime vaaleissa SYL on päivystänyt säätytalon edessä pitäen opiskelijoiden asiaa esillä päättäjille.

Eduskuntavaalit ja sen jälkeen koittavat hallitusohjelmaneuvottelut ovat monelle lobbarille tärkein aika vaikuttaa. Ylioppilasliikkeellä eduskuntavaalivuosi on kiireistä aikaa, mutta myös antoisaa. Silloin pääsee oppimaan monipuolisesti erilaisia vaikuttamisen tapoja. Edellä mainitsin tekstissä vain muutamia esimerkkejä vaikuttamisen keinoista, mutta yleensä vain mielikuvitus on rajana. Vaalivaikuttamisen vuosi on upeaa aikaa ylioppilasliikkeessä ja sitä voi lämpimästi suositella jokaiselle. Vuoden aikana uutta pääsee oppimaan niin kokenut vaikuttamisen kehäkettu kuin myös täysin vaikuttamisen ulkopuolelta tuleva.

Studentrörelsen med sikte mot riksdagsvalet

Hur fungerar påverkansarbetet och intressebevakningen i valkampanjen och under regeringsförhandlingarna i praktiken? Vilka metoder använder man och hur stöder man kandidater?

SYL:s målsättningar för nästa regeringsperiod berör ökad finansiering till högskolorna, men också generationspolitik såsom klimatpolitik och hållbart arbetsliv. I texten introducerar Konstantin oss för hur studentkårer syns i påverkansarbetet.

Konstantin Kouzmitchev är ordförande för

SYL = FSF, Finlands Studentkårers Förbund, där studentkårerna i Finland ingår.

17 LIBER

Vi beskyller studerande men röstar ner lösningar

- Emmi Jäntti reflekterar över studerandes illamående

18 KOLUMN
Emilie

Dessa tankar är mer eller mindre vad som kretsar i många unga studerandes huvuden.

Artikel efter artikel skriver om hur studerande mår dåligt, samtidigt som levnadskostnaderna stiger i taket och många tvingas jobba för att klara av att försörja sig själv under sin studietid.

Pandemin tog hårt på alla men väldigt hårt på studerandena. I en artikel i Svenska Yle i slutet av augusti beskrev studenthälsan att flera studerande fick ätstörningssymtom under pandemin och att flera löper risk att insjukna. Så gott som överallt kan vi läsa att studerande mår sämre än någonsin.

Hur många artiklar ska det skrivas innan det sker en konkret förändring?

En konkret lösning var också på väg: terapigarantin. Tanken med den är att garantera att människor kan få den hjälp de behöver. Enligt OECDs beräkningar 2018 är de totala kostnaderna för psykiska störningar 11 miljarder euro om året i Finland. Skulle terapigarantin förverkligas skulle

detta kosta 35 miljoner euro om året, vilket skulle få ut ungefär 7500 personer per år ut i arbetslivet igen som skulle kunna jobba och bidra till välfärdssamhället.

Terapigarantin skulle särskilt ha påverkat unga vuxna som lider mest av psykisk ohälsa i en positiv bemärkelse. Men detta röstades ner.

Tidigare i sommar beskylldes också studerandena för bristerna på jourmottagningen i en artikel i Helsingin Sanomat. Där lyfts fram bristen på utbildad personal som HUS har haft i sommar och att man inte kunnat fylla upp sjukhusen till full kapacitet. I artikeln nämns också att sjukvårdspersonalen för in kanyler för säkerhets skull, eftersom det finns brist på studerande på avdelningar med behörighet att göra det. Efter två år av distansstudier där många utfört över halva sin utbildning på zoom kan man väl inte förvänta sig att den praktiska delen av yrket ska vara 100% behärskad. I artikeln nämns också att flera studeranden väljer att ta längre sommarlov.

19 LIBER
“Har jag hunnit med denna veckas måsten eller har jag glömt något? Även denna vecka tvingas jag att prioritera jobb framom ett studieevenemang eller träning då varken tid eller pengar räcker till...Ja just nu räcker jag nog inte heller till.”

Inom en akademisk utbildning räknas det på ett ungefär att fem studiepoäng, alltså en vanlig kurs, motsvarar 135 timmar av aktivt arbete under en sex veckors period. Ofta går studerande tre kurser samtidigt, vilket innebär att studierna är en heltidssyssla.

Därtill vill många studerande hellre arbeta än att lyfta stora mängder studielån, vilket ofta innebär extra 20 timmar i veckan. Så borde man också träna, äta, göra hushållssysslor och vara social samt nånstans däremellan hinna sova.

Snabbt räknat är en studerandes måsten upptill närmare 70 timmar i veckan - inte för att glömma att allt detta du lär dig ska du också komma ihåg och ta vidare till din framtida arbetsplats.

Nu behöver vi fler psykologer, terapigaranti, och mera resurser till studenthälsovården. Konkreta lösningar. Inga fler unga ska behöva börja lida av psykisk ohälsa innan beslutsfattarna reagerar.

Men också på det långa planet behövs lösningar för att man inte ska behöva söka hjälp för sin psykiska hälsa i första taget. Sådana lösningar kan vara ekonomiska - till exempel förlänga tiden man får studera och samtidigt få en del av studielånet återbetalt av staten, så att studerande har tid för studierna - och för att våga ändra sig i studieval - utan ekonomisk ångest.

KOLUMN 20
“Nu behöver vi mera psykologer, terapigaranti, och mera resurser till studenthälsovården.”
UTHARDT
För att slutligen lägga siffror på hur en studerandes vecka kan se ut:

“Det ska alltid löna sig att studera”

21 LIBER
21 INTERVJU

Trots ekonomiskt tunga tider vill Mikko att studerande ska ha framtidstro: “Det ska alltid löna sig att studera”

– Det här är det viktigt att hitta tid för, svarar Mikko Ollikainen, riksdagsledamot, då jag inleder vårt samtal med att tacka för att han ställer upp på intervju den här fredagsförmiddagen i oktober.

Det är tre långa och tunga år studerande har upplevt den senaste riksdagsperioden. Hur studerande ska klara ekonomin i och med allmänna prishöjningar och stigande elpriser har under höstens gång diskuterats brett på den politiska arenan. Också i studievärlden vittnar allt fler studerande både offentligt och i det privata rummet om ett ökande psykiskt illamående och en påträngande framtidsångest. Mikko, som är pedagogie magister, berättar att man under hans studietid inte diskuterade frågan på samma sätt som i dag.

– För min egen del jobbade jag vid sidan om studierna som frilansande sportjournalist, så har tagit ut kanske hälften av mina stödmånader, säger Mikko.

Under hans egen studietid, för ungefär tjugo år sedan, såg hela systemet annorlunda ut.

– Jag vill minnas att det var ungefär 400 euro man fick i bidrag, ihopsatt bostadsbidrag och studiestöd. Men stödet var inte på samma sätt bundet till prestation som nu. Dagens system sätter mer press på studerande, och det har negativa konsekvenser för välmåendet.

– Men jag minns att det var en del utmaningar att vara sambo också då, då den ena studerade och den andra arbetade.

Bland de större förändringarna i studeiestöden gjordes 2017, då SFP för första gången på 36 år åkt ur regeringsposition, och det högerkonservativa laget bestående av Samlingspartiet, Centern och Sannfinländarna satt vid makten. Under den tiden genomfördes stora nedskärningar i bland annat bildningsfinansiering, med avsikt att Finland på möjligast många vis skulle bli mer konkurrenskraftigt. Studielånet sänktes, och istället ökade regeringen på incitamenten att lyfta studielån.

I dag har mängden studerande som lyfter studielån ökat avsevärt. Mikko är tydlig med att han anser att studier i de flesta fallen ska betraktas som en heltidssyssla.

– Man ska ha möjlighet att studera på heltid och inte behöva jobba vid sidan av studierna. Det är grundtanken.

Men också för de studerande som vill arbeta under studietiden har det blivit lättare under den senaste regeringsperioden. SFP har arbetat för att inkomstgränserna ska höjas, så att fler studerande ska ha möjligheten att arbeta utan att behöva betala tillbaka studiestöd.

– Jag ser stora fördelar med att under studietiden knyta färdiga kontakter till arbetslivet. Och där ska studerande ses som en tillgång!

Då det gäller framtiden för studiestödet spår Mikko att studerande i allt större grad kommer ingå i ett socialt grundskydd.

– Vi går allt mer in för att studiestöd ingår i ett social grundskydd. Kollegan Anders Norrback sitter i kommitten för social trygghet. Men det kommer nog ta en tid.Enligt

22 LIBER
“Grundtanken är att man ska ha möjlighet att studera på heltid”

Höstens budgetria

Mikko fanns fokus på studerande nog i regeringsförhandlingarna. Perioden har ändå varit allt annat än normal, och att större satsningar på studerande föll utanför i höstens budgetförhandlingar, mer kända som ramrian, berodde på att andra grupper är mer utsatta av kriget och energikrisen som delvis uppstod på grund av den.

– Maten berör förstås alla. I budgetförhandlingarna låg ändå prioriteringen på de som drabbats mest, vilket är de

fokuserade på mer utsatta grupper än studerande Man måste ha framtidstro

med egnahemshus. Det finns naturligtvis undantag, men generellt är prishöjningarna för studerande ändå inte tusentals euro.

Huruvida regeringen som tillträder efter valet kommer ge större eller mindre resurser åt studerande är en fråga ingen kan svara på. De osäkra tiderna vi lever gör också att vi måste ta besluten mer från dag till dag, och lära oss leva med osäkerheten.

Mikko kan också med egen livserfarenhet i bagaget tillägga att han hoppas att man också stöder studerande som vill ombilda sig.

– Ta mig själv som exempel! Jag är lärare och journalist i grunden, men fram till 2015 har jag inte haft några längre arbetsförhållanden och har jobbat både i en järnhandel och som specialmedarbetare. Nu hoppas jag få fortsätta mitt jobb som riksdagsledamot.

Det är också Mikkos budskap åt studerande, eller de som vill börja studera:

– Absolut är det läge att studera! Det ska också alltid löna sig. Det är också bra för samhället, vi behöver fler högutbildade ut i arbetslivet. Och det finns nog alltid jobb för den som vill jobba. Man ska ha framtidstro! Alltid har det blivit ljusare tider.

Och även om vi lever i annorlunda tider just nu, då mycket känns osäkert, ser Mikko att det är något vi klarar av tillsammans.

– Vi måste komma ihåg att vi är världens lyckligaste land! Kanske vi måste leva leva lite annorlunda en tid nu. Men vi måste lära oss leva kring det.

Mikko Ollikainen

Hemma från Malax

Till familjen hör sambo och två barn

Pedagogie magister

Riksdagsledamot sedan april 2019

Medlem i bland annat kultur- och miljöutskottet

23 INTERVJU
Källa: mikko.nu

Kår, delegation, förening?

- Liber reder ut begreppen i högskolepolitiken

Alla de som någonsin studerat på en högskola vet att det med jämna mellanrum talas om kårval, delegationsval, föreningshöstmöte och vad annat. Men vad innebär egentligen de olika begreppen, och hur mycket behöver en vanlig studerande veta för att kunna navigera i den studiepolitska världen?

24 LIBER

STUDENTKÅR

Studentkåren består av alla studerande vid en högskola. Beroende på högskolan är kåravgiften frivillig eller obligatorisk.

STUDENTKÅRSSTYRELSE

Styrelsen som leder arbetet inom studentkåren

HALLOPED

Studerandekårens valda representant i förvaltningen i högskolan. Ansökan till att bli halloped är en öppen ansökan.

ÄMNESFÖRENING

Förening för dem som studerar samma ämne eller huvudämne vid en fakultet

FAKULTET

Ämnesövergripande organ inom en högskola.

NATION

Tvärvetenskapliga gemenskaper med gamla anor. Samlar studerande från samma hemort, oberoende av ålder och studieinriktining.

Nationerna finns inskrivna i universitetslagen hos Helsingfors universitet, men vid andra universitet kan det även finnas föreningar som kallar sig för nationer och i praktiken också samlar studerande från samma geografiska områden.

KURATOR

En äldre medlem eller redan utexaminerad studerande, som inom föreningen hjälper och övervakar styrelsens arbete.

UTSKOTT

En arbetsgrupp inom en förening. Kan till exempel ordna program, ha ansvar för gulisar eller för ekonomi.

INSPEKTOR

Nationens överhuvud. Är oftast en professor vid ett universitet.

GENERALSEKRETERARE

En anställd person som håller helhetskoll på förvaltningen inom föreningen och ser till att styrelsemedlemmarna och andra eventuella anställda fullgör sina ansvarsområden.

YTHS/SHVS

Studenternas hälsovårdsstiftelse

FSF/SYL

Finlands studentkårers förbund. Takorganisationen för studentkårerna i Finland.

OLL

Studerandenas idrottsförbund (opiskelijoiden liikuntaliitto)

SAMOK

Finlands studerandekårers föbund: Takorganisation för yrkeshögskolestudentkårerna i Finland

25 LIBER

ARCADA

ASK: Studerandekåren på Arcada.

ASK fullmäktige: Består av 15 ledamöter och är studerandekårens högsta beslutande organ.

HANKEN SVENSKA HANDELSHÖGSKOLAN

SHS: Svenska handelshögskolans studentkår.

SHS fullmäktige: Består av maximalt 20 ordinarie medlemmar och ordnas varje höst.

HELSINGFORS UNIVERSITET

HUS: Helsingfors universitets studentkår

Delegation: Det högsta beslutsfattande organet i Helsingfors Universitets Studentkår (HUS). Består av 60 personer som blir invalda vart annat år.

Delegationsgrupp: För att ställa upp i delegationsvalet behöver man vara uppställd på en lista - jämför med hur partisystemet fungerar. Delegationsgruppen är de invalda från samma lista som sitter i delegationen, ungefär som riksdagsgruppen i riksdagen.

YLVA: företag som ägs av HUS, driver bland annat fastighetsverksamhet och unicafe.

NOVIA

Novium: Studentkåren vid Novia.

Fullmäktige: Fullmäktige är studerandekårens högsta beslutande organ och har 15 platser. Fullmäktigeval ordnas varje år.

ÅBO AKADEMI

ÅAS: Studentkåren vid Åbo Akademi.

Kårval: Valet då man väljer kårfullmäktige. Valet ordnas vart annat år

Kårfullmäktige: Det högsta beslutande organet i Åbo Akademis studentkår. Studentkårsstyrelse: Styrelsen som styr det dagliga arbetet inom studentkåren

26 LIBER

Hur ska Studentbladet bevaka högskolepolitiken?

Det blåser nya vindar på redaktionen hos Nordens äldsta ännu utkommande studenttidning.

Efter en diskussion om verksamhetens vara eller inte vara under våren har Elin Lindberg i september tagit över chefredaktörsposten på Studentbladet. Nu ser hon fram emot att utveckla verksamheten tillsammans med sin redaktör Ivar Sundman.

– Det känns spännande och skrämmande. Jag har alltid varit intressera av utbildningsfrågor! Efter att ha varit klasslärare är det intressant att gå över till de högre utbildningsnivåerna.

Karriärsändringen från klasslärare till chefredaktör innebär för Elin en viss omställning, och en ny värld att fördjupa sig i.

– Jag ser fram emot att lära mig mycket det här året. Man kan väl inte strula till det alltför mycket, skrattar Lindberg

En av chefredaktörens uppgift är att utveckla verksamheten för studentjournalistiken. Varje redaktion sätter även sin egen en prägel på tidningen under året hen är anställd. En av Elins visioner är att tidningens också fortsättningsvis ska ges ut i pappersformat - så ofta det bara är möjligt. Och då den förra redaktionen skämtade om att de varit “sexredaktionen” tror Elin att det kommer vara annan vinkling på journalistiken i år.

27 INTERVJU
ELIN LINDBERG Chefredaktör på Studentbladet

Studentbladet är Nordens äldsta ännu utkommande studenttidning

Studentbladet ges ut av Svenska Studenters Intresseförening (SSI), dit flera av de stora studentföreningarna i Helsingfors hör. (Bl.a. Studorg, Nationerna, Teknologföreningen, ASK)

Utgivningen finansieras främst av stiftelserna och medlemskoorporationerna.

– Det är nog mera mysredaktionen här. Jag gillar att innehållet är en bra blandning!

Med ett delegationsval, och inte heller om allt för länge ett riksdagsval på kommande är det mycket som pågår i politiken. Ett snabbt besök på Studentbladets sida visar att åtminstone inte partipolitik är det ämne som gett flest rubriker under “politik” spalten.

Exakt hur mycket Studentbladet kommer att skriva om politik är ännu oklart. Att hålla kvar läsarna, och hitta nya läsare, är en av de högsta prioriteringarna hos redaktionen.

– Politik är viktigt men många tycker det är tråkigt. Så det är en balansgång om hur mycket man ska skriva om det. Efter Helsingfors universitets delegationsval har Elin ändå bland annat planerat att skriva en artikel om hur valet gick.

– Och studenthälsans framtid är intressant, nu med välfärdsområdesreformen.

Också bara hur man skriver om studentpolitiken är en utmaning, då kårernas uppbyggnad inte alltid är den mest lättförståeliga.

– Det är en djungel att reda ut. Så man måste skriva på ett sätt som går att förstå.

Och även om Elin helst skulle skriva om allting som det går, är det också ett faktum att resurserna är begränsade – både då det kommer till tid och pengar. Studentbladet byggs till stor del på frilansjournalistik, och det är inte alltid som arvodena lockar.

– Skrivande ska alltid vara betalt - det är inte välgörenhet att frilansa.

28 INTERVJU
stbl.fi

Liberal högskolepolitik - vad är det?

Högskolepolitiken är för många en inkörsport till den nationella politikenflera av dagens ministrar och riksdagsledamöter inledde sin karriär i studentkårsverksamheten och har därifrån hamnat i politikens värld. Trots att högskolepolitiken ofta beskrivs som en egen helhet, är den starkt sammantvinnad med andra politiska teman. Julia Ståhle svarar i texten kort på vad SU:s högskolepolitiska program innehåller.

SU:s högskolepolitiska program

Varför behövs en liberal högskolepolitik?

– På den senaste tiden har studerande fått stå ut med återkommande reformer, då det gjorts beslut om nedskärningar, nya antagningsmetoder och allra senast Centerns vilja om regional studielånskompensation för dem som efter examen flyttar till delar av östra och norra Finland. Förändringen av antagningssystemet ökade bland annat på mängden studerande som tar mellanår, trots att förändringens syfte var att få unga snabbare in i högskolorna och sedan i arbetslivet. En liberal högskolepolitik ökar på jämlikhet, stärker flerspråkigheten och påminner om att den finländska välfärden bygger på högkvalitativ utbildning, säger Julia

Statlig basfinansiering behövs Utgående från det högskolepolitiska programmet kan Svensk Ungdoms åsikter om finansiering åt högskolor och studerande sammanfattas i tre satser: Statlig, kvalitetsgrundad basfinansiering åt högskolorna, studiepenning som grundtrygghet och utvärdering av terminsavgifter

– Pressen att folk ska bli goda skattebetalare är stor. Det är förstås viktigt för ett samhälle att få tillräckligt med intäkter men samtidigt ger man inte tillräckligt med plats åt diskussionen kring ungas och studerandes välmående, utan fokuset ligger i produktivitet. Antagningssystemet och finansieringen till högskolor ska basera sig på kunskap och studerandes välmående.

Yrkeshögskolorna behöver höras mer!

– Det är viktigt att minnas yrkeshögskolorna då den rådande diskussionen ofta centreras på universitet. Yrkeshögskolor har också fått stå ut med minskade resurser, men de hörs och syns inte på samma sätt. Ett viktigt tema här inom bland annat social- och hälsovårdsbranschens studier har varit praktikerna. I november har en lagändring godkänts, så att staten nu betalar för praktikerna istället för högskolorna. Det här har bland annat SU arbetat för!

29 INTERVJU
INTERVJU
30 KRÖNIKA

“Vill man, så kan man?”

Tillgänglighet och välkomnande handlar om mer än den fysiska omgivningen

Jag lever med en fysisk funktionsnedsättning, jag har stomi och jag använder rullstol ibland.

Tyvärr bemöts jag ofta av nedlåtande attityder, fördomar och oförståelse, men det har aldrig hänt på högskolorna jag studerat vid. I många sammanhang blir jag tvungen att ta strid för mina rättigheter och medvetandegöra mitt lika värde, men sällan har jag blivit så väl bemött som i studierna.

Innan jag påbörjade mina nuvarande studier tillbringade jag en kort tid vid Jyväskylän yliopisto, som har fler än ett campusområde. Det finaste minne jag har från min tid där måste vara när en av mina lärare beslöt sig för att göra om utrymmesbokningen för kursen i fråga, efter att jag hade tagit kontakt vid insikten att jag inte skulle hinna ta mig från ett campus till ett annat på den korta tid jag hade mellan två lektioner. Att läraren bytte campus för min skull kändes otroligt fint och när jag tänker tillbaka på det här kan jag inget annat än med tacksamhet konstatera att universitetet verkligen agerade i enlighet med sina värderingar i fråga om tillgänglighet.

Detsamma gäller Åbo Akademi i Vasa där jag nu studerar. På hemsidan beskrivs universitetets strävan efter att arrangera undervisningen så att den är tillgänglig för personer med olika funktionsvariationer; detta genom att beakta fysisk och social tillgänglighet samt psykiska funktionsnedsättningar och läsoch skrivsvårigheter. Man nämner också studerandes möjlighet och rättighet till individanpassade arrangemang exempelvis när det gäller tentamen.

Min första erfarenhet av tillgängligheten på ÅA var när jag skulle skriva inträdesprov till en av linjerna jag sökte in till efter att jag flyttat tillbaka till Vasa. Vid den tiden var jag nyopererad och hade dessutom handikapprelaterade magproblem. Jag tog kontakt med arrangörerna och kort därefter hade man ordnat så att jag skulle få skriva provet i ett eget rum och med möjlighet till egen toalett. Det kändes tryggt och var precis vad jag behövde för att kunna lägga oron åt sidan och koncentrera mig på provet.

31 LIBER

Målet behöver inte vara fullständig tillgänglighet - vilja att anpassa räcker långt

Alla utrymmen i Academill är inte helt och hållet tillgängliga för rullstolsburna och som jag ser det behöver målet inte heller vara att de ska vara det. I det här fallet tänker jag på tillgänglighet främst i form av lätta dörrar, tröskelfria ingångar och att man har utrymme att manövrera sin rullstol. Att det finns en vilja att se personen och anpassa enligt individuella behov och situation räcker ofta långt. Häromdagen hade jag föreläsning i ett i övrigt tillgängligt klassrum, men dörren till utrymmet var väldigt tung och inte automatiserad. När läraren kom placerade hen en dörrstopp på golvet så att dörren skulle hållas öppen och väl inne frågade hen ifall jag önskade att en stol skulle tas åt sidan så att jag kunde sitta vid bänken i min rullstol. I den situationen krävdes inte mer än så. För hen var det en enkel handling, för mig innebar det att jag självständigt och utan problem kunde komma in i klassrummet. Dock krävs det att jag informerar.

Tillgänglighet är inte bara något som ska erbjudas mig – jag måste också berätta om min situation och mina behov. Läraren i fråga kunde utföra nämnda enkla och omtänksamma handling för att hen visste att jag använder rullstol. Som medborgare har man all rätt till tillgänglighet och också att förvänta sig det, men man har samtidigt en skyldighet att informera och be om hjälp. Att den fysiska omgivningen är tillgänglig är förstås av stor vikt och att det finns policyn, dokument och lagar som förbinder organisationer och instanser att ordna sin verksamhet så att alla har möjlighet till självständigt deltagande är absolut nödvändigt. Att det till exempel ska finnas tillgängliga ingångar och toaletter samt någon sorts hiss är odiskutabelt. Jag vill ändå hävda att man kommer ganska långt med lite omtänksamhet, medmänsklighet och ett öppet sinne. Attityder spelar en stor roll när det gäller tillgänglighet. Det hjälper föga om den fysiska omgivningen är tillgänglig om man ändå möts av fördomar och oförståelse.

Inte bara fysisk tillgänglighet som gör att man känner sig välkommen

KRÖNIKA 32
“Inte trodde han väl på riktigt att jag låtsades vara rullstolsanvändare för att komma in gratis?”

Vid ett tillfälle när jag befann mig i kö in till en nattklubb noterade en dörrvakt att jag använde rullstol och erbjöd sig att eskortera mig till en tillgänglig ingång där det också fanns en hiss in till baren. Jag fick dessutom veta att det hörde till tillgänglighetspolicyn att rullstolsanvändare kommer in gratis. Glad och tacksam följde jag med vakten och var exalterad över utekvällen som väntade. Väl vid garderoben hängde jag av mig jackan, parkerade rullstolen och såg till att den var ur vägen innan jag steg upp för att äntra dansgolvet tillsammans med mina kompisar. Dörrvakten som dittills hade varit så hjälpsam kastade nu smutsiga blickar åt mitt håll och jag kände mig som en bedragare. Inte trodde han väl att jag på riktigt låtsades vara rullstolsanvändare för att komma in gratis? Jag vet inte vad som rörde sig i hans huvud, men blicken jag fick indikerade något i den stilen.

Den fysiska tillgängligheten hade beaktats, men jag kände mig trots det allt annat än välkommen. Är vårt tänk-

ande faktiskt så där svartvitt? Är det faktiskt så otänkbart att en rullstolsanvändare också kan gå, eller att någon som kan gå ändå ibland kan behöva använda rullstol? Jag önskar så innerligt att bilderna vi har av våra medmänniskor skulle vara mer nyanserade och tillåtande. Till dörrvakten vill jag också säga att det vad jag vet inte finns någon svart marknad för rullstolar, så jag vet inte hur jag skulle ha fått tag på en om mitt syfte faktiskt hade varit att utnyttja nattklubbens gästvänlighet på det där sättet.

“Vill man så kan man” Uttrycket ”vill man så kan man” används ofta i sammanhang när det gäller att uppnå personliga mål. Av uppenbara anledningar har jag svårt för nämnda uttryck; jag kommer aldrig att kunna ge mig ut på en löptur, hur mycket jag än skulle vilja. Men när det gäller tillgänglighet och medmänsklighet tycker jag att dessa ord träffar mitt i prick. Vill man tillgängliggöra, så kan man. Vid Jyväskylän yliopisto och Åbo Akademi finns den viljan. Jag önskar att den skulle finnas överallt i vårt samhälle.

33 LIBER
Julia Back, Studerande

Finlands utbildningspolitik en nyckel i frågan om ett jämlikt samhälle, också i framtiden

34 KOLUMN
Ida Flemmich, Studerande Styrelsemedlem i SAMOK Styrelseordförande i ASK

Ett så oattraktivt ord som utbildningspolitik kan få oss att tänka på många olika sätt och från olika synvinklar. Hur många studieplatser det ska finnas, hur antagningen ska se ut och och hurudan ska undervisningen vara är några synvinklar.

Faktum är ändå att utbildningspolitiken inte bara är någonting som formar den tid man sitter på skolbänken, utan också formar den framtid vi skapar tillsammans. För det är redan i skolan som vi får grunden för våra värdesättningar, vi lär oss bemöta andra människor och vi lär oss påverka våra egna liv.

Genom högskoleutbildningen i Finland formar vi också framtida arbetstagare och kollegor – inte enbart människor med fina betyg i handen.

Generellt kan konstateras att vi i Finland har det ganska bra. Vi kan ganska lätt välja vilken utbildning vi vill ha och söka in till den utan att behöva betala kopiösa summor i läsårsavgifter. Vår bakgrund sätter sällan stopp för våra studier. Vi har också möjlighet till akademisk frihet, där våra egna synvinklar inte används, eller inte borde användas emot oss. Ändå finns det mycket att förbättra, och mycket som kan föra oss ännu längre framåt.

Kunskap behövs för att representera studerande korrekt och jämlikt

För att verkligen kunna göra jämlik utbildningspolitik måste vi veta vilka studerandena är. Vi kan inte representera studerandenas röster ifall vi inte vet varifrån de kommer och vad de varit med om. I yrkeshögskolorna i Finland har drygt hälften av studerandena kommit rakt från gymnasiet till högskolan. Den andra hälften är studerande som examinerats från yrkesutbildningen, äldre studerande som bytt inriktning, studerande som kommit från ett annat land för att studera i Finland, studerande med familj och så vidare.

Då kan vi inte forma ramarna endast enligt en av dessa grupper, utan ramarna måste vara flexibla och kunna formas enligt studerandenas egna behov.

En studerande idag måste examineras inom en viss tidsram. I teorin är tidsramarna bra sak: utbilda dig snabbt och börja sedan jobba inom din bransch, lätt! I praktiken betyder det ändå att studerande inte har råd att göra allt för många misstag eller testa sig fram. Tidsramen som högskolorna sätter på oss finns inte bara för att snabbt examinera yrkeskunniga människor som ska gå ut i arbetslivet, utan är bunden till finansieringen högskolorna i Finland får. Den snäva ramen har till exempel fört med sig att färre finländska studeranden åker på utbyte, vilket leder till att det internationella kunnandet inte längre är en lika stor del av vår utbildning.

35 LIBER
36 KOLUMN

Unika kompetenser glöms bort av systemet

Som en studerande som också varit aktiv inom studielivet, som till exempel studerandekåren, kan jag intyga om är att studerande som jobbar för att förbättra andra studerandes liv, sällan blir examinerade inom utsatt tid – vilket också gör uppdraget mindre attraktivt. Nu känner jag hur många av läsarna nickar och håller med. Föreningslivet tar nog tid och påverkar ganska ofta på studierna, vilket det gjort i väldigt många år.

Men det som i det nuvarande systemet är lite förvrängt i mina ögon, är att du som studerande varken uppmuntras till att åka på utbyte eller bli aktiv inom din egen kår på grund av att det påverkar studierna. Det som systemet glömmer bort, är att kåraktivitet också påverkar studierna och samhället positivt, och att det finns en hel del kompetenser och kunnande man får ut av att till exempel åka på utbyte. De är sociala kompetenser och kunnande som du inte får bara av att sitta på föreläsningar i ditt hemland.

Din utbildning är inte bara ditt betyg du får i handen, det är inte bara en titel och flera år av hårt arbete. Det är också all den erfarenhet du samlar under din studietid, de människor som du träffar är dina blivande kollegor och framförallt, går ditt kunnande inte bara att mätas i studieframgång, utan också i välmående och livserfarenheter.

Man måste ibland kunna bryta traditioner och normer för att göra en verklig förändring. Man måste medvetet kunna göra val som inte alla skulle göra, stå upp för sig själv och säga att jag inte vill vara som alla andra. Ett jämlikt Finland kräver en jämlik högskolepolitik, där flera realiteter beaktas och där systemet uppmuntrar till att våga göra val och hitta sin egen väg.

LIBER 37

Intresserad av att ta en större roll inom SU:s verksamhet? Om Svensk Ungdom

Ta kontakt med verksamhetsledaren för din krets för mer information. su.fi/personal

Förbundet Svensk Ungdoms politiska verksamhet leds av en förbundsstyrelse som består av en ordförande, två vice ordförande och fem ledamöter. Styrelsen väljs på kongressen, Svensk Ungdoms årsmöte och har en mandatperiod på ett år. SU indelas också i fyra kretsar: Egentliga Finland, Helsingfors och samkretsen, Nyland och Österbotten. Kretsarna styrs av egna styrelser, och ordnar evenemang som är öppna för alla medlemmar.

Vad är SU? Bli medlem Följ SU

Svensk Ungdom är ett socialliberalt förbund som eftersträvar en livskraftig ekonomi, en dynamisk arbetsmarknad och högkvalitativ utbildning.

Vi är Svenska folkpartiets ungdomsorganisation. Våra grundvärderingar är liberalism, jämställdhet och flerspråkighet. Vi tror på en liberalism där alla ska få lika möjligheter i livet, oberoende ens sexuella läggning, kön, etnicitet, religion, funktionsnedsättning eller bakgrund.

Tyck till om Liber och

su.fi/bli-medlem

Instagram

@svenskungdom_rkpnuoret @suinyland @suihelsingfors @suiegentligafinland @suiosterbotten

Tiktok @svenskungdom_rkpnuoret Facebook: Svensk Ungdom Linkedin: Svensk Ungdom

vinn en Kånken!

Vi vill veta vad du tycker om Liber! Du har kanske märkt att Liber ändrat form i både utseende och storlek. Vi tar också gärna emot önskemål om teman och rubriker eller personer som borde intervjuas eller få chansen att skriva i Liber.

Vi lottar ut en Kånken i valfri färg bland de som tycker till! Hitta formuläret på QR-koden.

38 LIBER

SVENSK UNGDOM

Liberalism, jämställdhet & flerspråkighet SU.FI

LIBER

Svensk Ungdoms politiska tidskrift

Turn static files into dynamic content formats.

Create a flipbook
Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.