S. 4
S. 10
S. 20
Maktens många ansikten
Hur kan en ung person ta makten?
Nicholas Kujala lämnade SFP och återvände
Svensk Ungdoms politiska tidskrift
Chefredaktör
Linn Svanberg
+358 45 7731 0276
Formgivning
Jannika Emaus
+358 40 550 4661
Tryckeri
Grano
ISSN 2343-239X
Upplaga
2 579
Ansvarig utgivare
Dan Cederlöf
Omslag
Jannika Emaus
Liber
Grundat 1948
Georgsgatan 27
PB 430, 00101
Helsingfors
Regler och normer finns till för att skydda individer, stater och vår civilisation. De senaste årens trend verkar ändå vara att de med mest makt bryter mot dessa normer och regler, helt utan repressalier.
I rikspolitiken visar sig statsministerns krav på “nolltolerans mot rasism” leda till en kampanj som regeringspartiet Sannfinländarna inte vill delta i.
När den israeliska militären bryter mot internationell rätt med tusentals oskyldiga barns liv som insats – och omvärlden låter det ske – är det lätt att fråga sig vad det internationella systemets och lagarnas poäng egentligen är. Rysslands olagliga invasion av Ukraina för krigsbrotten skrämmande nära vårt eget hemland.
Och i en värld där mer än hälften av amerikanerna tycker att Donald Trump är personen mest lämpad att bestämma – varför ska man ens bry sig om att göra det som är rätt, sant och anständigt, när en av världens mäktigaste personer helt klart slipper göra det?
Men det farligaste vi kan göra är att låta hopplösheten vinna. I osäkra tider blir nämligen lockelsen att ty sig till en auktoritär ledare för trygghet hög – i utbyte mot vår fria demokrati. Vi medborgare har ett särskilt kollektivt ansvar att se till att makthavarna lever upp till kraven på att de överenskomna demokratiska spelreglerna följs.
I det här Libernumret har vi samlat ihop texter som berör makt och påverkan, och om hur man kan använda sin makt på ett bra sätt.
Anna Oksanen diskuterar maktetik och maktmissbruk. Med Moa Gammelgård fick jag prata om hur det är att som ung person, utan rösträtt, träda in i ett rum som tidigare varit reserverad för endast vuxna. Nicholas Kujala behandlar i sin krönika hur man som individ kan ta makt över sin egen politiska tillhörighet - vilket kan handla både om att dra sig ur ett sammanhang, och att komma tillbaka.
Jag hoppas att du som läsare får nya tankar om makt och framför allt inspiration att reflektera över dina egna möjligheter – oberoende om det handlar om den makt du använder i din vardag eller din roll i vår liberala demokrati. I en tid där hårda och kalla ord vinner mark, är det också en motståndshandling att behålla en varm och vänlig ton.
Linn Svanberg
Chefredaktör
I en tid präglad av populism och globala utmaningar blir det alltmer avgörande att ställa oss den brännande frågan:
Vem har makten och hur används den? Detta handlar inte bara om politikens spelplan; det handlar om oss alla och hur våra liv påverkas av beslut som tas för oss eller som vi själva fattar.
TEXT: Anna Oksanen
Att ställa oss frågor om hur makten används är inte bara viktigt, utan nödvändigt för att säkerställa att maktutövning är transparent och rättvist. En politiker är ingenting utan makt. Utan makt har politikerna inte möjlighet att genomföra sina och partiets visioner eller påverka samhället på det sätt de önskar.
Med makt följer också ett stort ansvar och därför är det avgörande att politiker är medvetna om sina maktpositioner och
ILLUSTRATION: Jannika Emaus
att de strävar efter att använda sin makt på ett etiskt och rättvist sätt.
Vem ska makten tjäna?
En viktig grundsten i vår demokrati är att all offentlig makt utgår från folket. Hur man förvaltar makten säger mycket om personen i fråga. Därför är etiken kring makt så otroligt viktig. Maktetik inom politiken handlar om hur makt påverkar
individer och samhällen och hur vi bör tänka kring makt och moral. Det handlar om att förstå hur makt kan missbrukas och hur vi kan arbeta för rättvisa och jämlikhet.
När politiska ledare fattar beslut utan att involvera medborgarna, eller när intressen från storföretag tränger sig in i beslutsprocessen, ställs vi inför allvarliga moraliska dilemman. Hur kan vi navigera i ett komplext landskap för att säkerställa att makten tjänar dem som gett politikerna makten från första början – det vill säga medborgarna?
Maktgalenhet
underminerar rättsstaten
Makt förknippas ofta med något negativt och man ska definitivt inte säga högt att makt är något man strävar efter. Är det etiska rättesnöret borttappat är sannolikheten för maktmissbruk synnerligen hög. Det finns en och annan maktgalen politiker och världsledare som missbrukar makt och som visar maktens aviga sida. Maktgalna ledare tenderar att kringgå lagar och regler, vilket underminerar rättsstaten och gör att makten koncentreras till en liten elit snarare än fördelas rättvist. När populistiska rörelser dyker upp och utnyttjar samhällens oro, ser vi hur makten kan skifta på ett ögonblick, med oväntade konsekvenser.
Kan man då vara en bra politiker om man strävar efter makt? Ja, det tror jag. Utan makt är politikers påverkningsmöjligheter väldigt få. Att endast sträva efter makt kan dock inte vara ett självändamål.
Maktetik är i en central roll för att bygga en demokrati där alla röster hörs. Makt ska användas ansvarsfullt, det ska användas för att stärka och inte förtrycka.
Det är ändå inte endast våra toppolitiker som använder sig av makt.
En av grundstenarna i Svensk Ungdoms politik är att alla ska ha samma förutsättningar för att få makt att forma samhället och sitt eget liv. Vi har alla makten att forma samhället och det handlar om mer än att rösta på valdagen och ge vidare ansvaret åt politikerna. Varje aktiv medlem i Svensk Ungdom använder den makt man får via ett politiskt ungdomsförbund och förtroendeuppdrag. Hur man utnyttjar den makten är upp till var och en själv.
Makt över det egna livet
Makt är inte endast kopplat till politiska arenor utan vi har så otroligt många möjligheter att utöva makt över utformandet av våra egna liv. Att ha makt över sitt eget liv handlar om att ta kontroll över sina val och handlingar. Att fatta medvetna beslut, oavsett om det gäller karriär, relationer eller hälsa, ger en känsla av egenmakt. Att våga ta risker och lära sig av både lyckanden och motgångar gör att man växer och stärker sin förmåga att forma sitt liv. (Här måste det konstateras att om du vill få en möjlighet att växa och uppleva lyckanden tillsammans med en skara SU:are så kanske du vill ställa upp i kommunal eller välfärdsområdesvalet 2025 och samtidigt ökar du dina chanser till politisk makt).
Så vad är svaret på frågan om vem som har makten och hur den används? Det enkla svaret är att vi alla har makt. Det mer komplexa svaret är att makt är mångfacetterad och kan växla beroende på kontext, tid och plats. Det handlar ofta om relationer och hur man interagerar med varandra. Makt är något vi har, men som vi också kan ge från oss. Det är alltså inte endast politiker som är värdelösa utan makt, utan varje individ behöver det för att klara av vardagen och livets alla vändor. Makt är något att sträva efter, men det ska förvaltas väl.
“Utan makt är politikers påverkningsmöjligheter väldigt få. Att endast sträva efter makt kan dock inte vara ett självändamål.”
TEXT: SU-personalen
BILD: Jannika Emaus och Miranda Uthardt
VEM FÅR STÄLLA UPP I VAL?
Om du är myndig, har rösträtt och bor i kommunen får du ställa upp. Har du finskt medborgarskap räcker det att bo i kommunen 51 dagar före valet - har du inte finskt medborgarskap ska du ha bott i kommunen 2 år och 51 dagar före valet för att få kandidera.
Din arbetsplats, yrke, eller andra egenskaper spelar ingen roll. I ett demokratiskt land har alla rätt att vara med i demokratin, och det är viktigt att olika yrkesgrupper representeras. Säger din chef att du inte får ställa upp i valet har hen alltså fel det är din grundlagstryggade rättighet att få göra det (och du måste också tillåtas gå på möten ifall du blir invald).
Ja! Du behöver inte kunna något har du ens åsikt om en liten sak du vill förbättra eller förändra i din kommun eller välfärden, så kan du ställa upp. Det kan handla om allt från en busslinje, till en park eller hur eftis och skolor ordnas, till kommunens ekonomi. Demokratin behöver mångfald bland kandidater, och alla kommunens invånare har redan unik och viktig kunskap om vad som behövs i kommunen!
Ja, det måste du åtminstone på papper. Det är möjligt att ha en tillfällig adress i någon annan ort än den du ställer upp i. Om du till exempel bor och studerar i Helsingfors men vill ställa upp i Borgå kan du flytta din adress till någon släkting som bor i Borgå, och sen ha en tillfällig adress i Helsingfors. SU hjälper gärna med det här!
Att kandidera är gratis! En kampanj kan sedan kosta jättelite eller mycket, beroende på vad du vill göra. Man kommer redan långt med att göra some, som är gratis. Att trycka upp flyers kostar inte jättemycket, och som kandidat kan du också använda SU:s produkter då du gör kampanj.
En kampanj kan se ut på många olika sätt. Du kan dela ut flyers på stan, lägga ut på din Instagram om dina åsikter, delta på evenemang eller bara vara ett namn på listan och säga åt dina vänner och bekanta att du ställer upp.
HURDAN HJÄLP FÅR KANDIDATEN?
Som SUkandidat får du bland annat synlighet på våra sociala medier och i Liber. Vi kommer ha gemensamma Whatsapp grupper för kandidaterna både nationellt och i närområdet, så man kan koordinera kampanjen tillsammans.
SU kandidater får även tillgång till kampanjmaterial som kan bestå av exempelvis kondomer, reflexer eller halarmärken.
SU:s anställda hjälper dig och svarar på frågor om det praktiska och administrativa!
VAD MÅSTE EN KANDIDAT GÖRA?
Som kandidat måste du åtminstone godkänna partiets och SU:s kandidatkontrakt där du förbinder dig till att följa bland annat gemensamma värderingar i din kampanj.
Du väljer själv hur mycket kampanj du gör.
Det är bra att delta i fotograferingen som erbjuds!
VAD HÄNDER OM JAG BLIR INVALD?
Blir du invald är du medlem i partiets (SFP:s) fullmäktigegrupp i kommunen/ välfärdsområdet för de kommande fyra åren. Du får önska i vilken exempelvis nämnd du vill sitta i, och sedan bestämmer fullmäktigegruppen internt hur man fördelar platserna. Kommunens mer erfarna medlemmar hjälper och stöder gärna nya invalda och svarar på frågor! Också SU stöder dig i det här.
JAG VILL KANDIDERA! HUR GÖR JAG?
Du kan till exempel kontakta vår ordförande Dan på dan.cederlof@su.fi
Moa Gammelgård är 16 år och ungdomsrådets representant i Vörås kommunstyrelse
Moa är dessutom ungdomsrådets representant i kommunstyrelsen, med närvaro och yttranderätt. Möjligheten för unga att påverka är ändå ingen självklarhet – men att ge sig själv makt går nog om man strävar till det. – I Vörå får vi också vara medrepresentanter på möten och i olika nämnder. Det är det viktigaste, att man faktiskt släpper in oss och låter oss vara med på de möten där man tar beslut på riktigt! Det finns nog möjligheter för unga att påverka, också genom skolan och elev och studerandekårsstyrelser.
Rättvisa mellan generationerna, försörjningskvoter, nedskärningar som riktar sig orättvist mot åldersgrupper.
Maktobalans mellan olika grupper hör till ett av de teman som särskilt under regeringens budgetförhandlingar varit på tapeten.
Jag ringer upp SU:s förbundsstyrelses yngsta medlem, Moa Gammelgård, för att snacka om hur man som ung person utan rösträtt kan ge sig själv makt i dagens samhälle.
Hur väcktes ditt politiska engagemang, Moa?
– Intresset för politik kom i gång via SU:s kurs Politikerskolan det kickstartade mitt intresse. Att få umgås med likasinnade och lära sig om politik var superkul. Jag hängde sedan med på kongressen och blev invald i SU:s förbundsstyrelse, säger Moa.
Sedan 2023 har Moa också varit medlem i Vörå ungdomsråd. Rådet har inrättats i kommunen för att ge unga möjligheter att påverka, bland annat genom att komma med uttalanden och initiativ om det som är aktuellt i kommunen. Som medlem i rådet har Moa lärt sig praktiska kunskaper: det handlar om mötesteknik och hur saker och ting går till i en kommun men också om samarbete med unga från andra närliggande kommuner.
Alla kommuner i Finland har inte ett ungdomsråd eller en ungdomsfullmäktige, och i somliga fall har rådens eller fullmäktiges medlemmar inte ens rätt att egentligen delta på mötena.
Hur påverkar det kommunstyrelsens arbete att du är med på mötena?
– Dynamiken i styrelsen har blivit annorlunda efter att jag började vara med på mötena, har det sagts. Det märks att styrelsemedlemmarna var mer på tårna och tänkte efter på vad de ville säga vilket blev tydligt då vi diskuterade mobbningen i Tegengrenskolan, säger Moa.
Hurudana egenskaper behöver man ha för att påverka i ung ålder?
– Vem som helst som vill påverka och som har intresse klarar det! Men mod är kanske den egenskap jag kommer att tänka på som kan vara bra att ha. Det är inte det lättaste att säga sin åsikt varje gång och att våga ta en taltur under ett styrelsemöte med bara andra vuxna i rummet är tufft. Jag är nervös varje gång jag gör det, men bara man vågar så går det nog bra.
Enligt Moa ligger det heller ingen press på att ungdomsrepresentanterna i de olika nämnderna ska uttala sig, samtidigt som det är av stort värde att möjligheten finns.
– Jag får också en känsla av att kommunstyrelsen hör vad jag har att säga. Styrelseordförande Anna Bertills har varit uppmuntrande och gett mycket stöd från och med första mötet!
Makthavare behöver verkligen förstå vem det är man påverkar och på vilket sätt. Annars ska man inte ha makten. Alltid ska man inte nöja sig med den makten man har, men nog ibland.
Hur borde vi tänka om makt - särskilt de som sitter på makten?
– Makthavare behöver verkligen förstå vem det är man påverkar och på vilket sätt. Annars ska man inte ha makten. Alltid ska man inte nöja sig med den makten man har, men nog ibland.
Vad är nästa steg för dig?
– Jag har inga stora mål eller någon viss position jag strävar till. Det är två år tills jag ens kan rösta i ett val. Nu ska jag göra ett så bra jobb jag kan det året jag är med i förbundsstyrelsen så får vi se.
Moa Gammelgård
16 år, från Vörå
Sysselsättning: Studerar vid Vasa övningsskolas gymnasium
Aktuell som: Ungdomsrådets representant i Vörå stadsstyrelse. Förbundsstyrelsemedlem i Svensk Ungdoms förbundsstyrelse, Johannespriset för årets ungdom
Sedan verksamheten kom igång i augusti har det varit full fart både på SU:s kansli och ute i kretsarna! Personalen har sysselsatt sig med att planera vårens kampanj, förbundsstyrelsen har jobbat på valprogrammet och ute i kretsarna har vi i vanlig ordning ordnat pizzakvällar och diskussionsevenemang.
Politikerskolan samlade samhällsintresserade högstadieoch gymnasiestuderande för en träff i Vasa och en i Helsingfors. Under Vasaträffen fick deltagarna träffa Christoffer Ingo, ha kampanjoch someworkshop med Frans Villanen, öva på att debattera och lära känna varandra.
I Helsingfors stod ambassadbesök och diskussioner om rikspolitiken på agendan!
Sitzar och fester!
SU bjöd minister Sandra Bergqvist på sits på Skärgårdsbaren i Åbopå plats var också standup komikern Felix Stråhlmann.
Sandra nämnde i sin taltur att en höjdpunkt under hennes karriär nog är att få ett halarmärke dedikerat till sig.
Glada miner och pimpade sångböcker skymtades under Helsingfors och Nylands kräftskiva.
TEXT: Linn Svanberg BILD: valfoto.kuvat.fi, bearbetad av Jannika Emaus
För första gången på närmare 50 år har Svensk Ungdom två ledamöter invalda i riksdagen. Henrik Wickström, 30, valdes in i riksdagen i april 2023. Ett år och två månader senare fick han sällskap av tidigare SU-ordförande Christoffer Ingo, 30, som fick en plats i gruppen då Anna-Maja Henriksson blev invald i EU-parlamentet och lämnade sin post som riksdagsledamot.
Under hösten 2024 har Svensk Ungdom för första gången två riksdagsledamöter som vi passar på att möta upp på öl en eftermiddag i september.
När SU tar en öl med riksdagsledamöterna står det klart att ambitionsnivån för arbetet i riksdagen är hög och tidsschemat pressat. Den första frågan handlar ändå om ett mer lättsamt ämne; lagstiftningen om nikotinpåsar som är aktuell i riksdagen.
Vi konstaterar kollektivt att definitioner på vuxensmak känns otydligt och snackar om vikten att göra smart lagstiftning för att förhindra grå marknad.
(Redaktionens anmärkning: Diskussionen fördes innan höstens omskrivna diskussion om snuslagstfningen och smakerna).
SU-ordförande Dan Cederlöf för sedan (till allas stora förtjusning) in diskussionen på hans eget favoritämne pensionernaoch frågar hur unga kunde ge ett större intryck på diskussionen om pensionssystemet, då vi trots allt ska finansiera det i framtiden .
Han syftar på diskussionen som just nu förs om att allt fler unga tappar hoppet om att de själva ska gå i pension, samtidigt som ungas skattepengar nu finanisierar pensionssystsmet, som Dan lyft fram.
– Om ungdomsorganisationerna kunde göra ett gemensamt uttalande, och prata gemensamt för alla unga som grupp, då kunde man göra ett verkligt intryck, tipsar Christoffer.
Under resten av AW diskuteras kandidatnomineringar inför kommunal och välfärdsområdesvalen.
Medlemmarna berättar gärna för riksdagsledamöterna om Helsingfors studieliv, ungas realitet idag. Faktumet att riksdagsledamöterna gärna tar tillfället i akt och hör om hur unga har det är tydligt stämningen på denna medborgarträff är säkerligen mer avslappnad än på många av de andra lobbningstillfällena riksdagsledamöterna deltar på varje vecka.
Henrik Wickström
30 år, från Ingå Kommunstyrelsens ordförande i Ingå
2015
Väljs till ordförande för Svensk Ungdom i Nyland
2017
Blir som 23 år gammal kommunstyrelseordförande i Ingå
2022
Ställer upp i välfärdsområdesvalet och får tredje mest röster i hela landet (5600)
2023
Blir invald i riksdagen med 7306 röster
30 år, från Korsholm Kommunfullmäktigeordförande i Korsholm
2013
Går med i SU
2017
Väljs till SU förbundsordförande som 22-åring
2023
Får med 4082 röster suppleantplats i riksdagen
2024
Anna-Maja Henriksson blir invald i EU-parlamentet och Ingo tar således plats i riksdagen
SU:s riksdagsgrupp träffas också i formella miljöer: Här träffas SU:s förbundsordförande Dan och förbundssekreterare Anna Oksanen riksdagsledamöterna på riksdagen.
Under kongressen 2024 i Vasa fungerade Christoffer som mötesordförande.
SU-80 festen gick av stapeln den 11.11.2023 - här håller Henrik tal!
Kujala
Värdegrund och moral. Rätt och fel. Tiga eller ropa. I politiken står man ofta inför personliga beslut, där allting inte är så svartvitt. Ett sådant beslut hade jag framför mig lite över ett år sedan, då regeringsprogrammet för Orpos regering hade publicerats, och mina värsta mardrömmar hade förverkligats. SFP gick med i en regering som aldrig tidigare hade skådats.
TEXT: Nicholas Kujala
När jag ser tillbaka på mitt beslut att lämna Svenska folkpartiet vid midsommar 2023, inser jag hur mycket jag har vuxit som människa och som politiker. Det var impulsivt, jag var ung och jag agerade både på känslor som drev mig och den informationen jag hade tillhanda. Jag hade alltid varit en del av SFP; mitt engagemang gick tillbaka till barndomen. Men när partiet bildade regering med Sannfinländarna kände jag att
ILLUSTRATION: Jannika Emaus
något brast. Jag kunde inte ställa mig bakom det som hände.
Avskedstiden slutet på en era
Min avskedstid blev en tid av reflektion och fick jag för första gången som vuxen upptäcka att det fanns en värld utanför SFP:s trygga ramar. Att lämna var som att smälla igen dörren bakom mig; det var ett rop på förändring.
Att lämna eller byta parti är något man oberoende situation ser väldigt kritiskt på. För demokratins
skull är detta inte det bästa.
Jag behövde utforska andra perspektiv, men jag insåg snart att jag också saknade det jag hade.
Det svåraste med att fatta beslutet att ta avstånd var att lämna en gemenskap som tagit hand om mig över hälften av mitt liv. En gemenskap som jag även delade med min mamma Tiina, som var min lokalavdelningsstyrelsekollega i Esbo i över 10 år. Det kändes tryggt att behandla vårt områdes ärenden i ett SFPsammanhang, men samtidigt är det just lokalavdelningen där man är medlem i. Att lämna lokalavdelningen var slutet på en era.
Jag vill ta tag i den kritiken jag fått då jag “vänt kappan efter vinden”. Partimedlemskap i Finland är än idag ett tabu, något man inte ska tala om. Man är så gott som gift med sitt parti, och att lämna partiet eller byta parti är något man oberoende situation ser väldigt kritiskt på. För demokratins skull är detta inte det bästa. Jämförelsevis kan man se på Danmark, där partimedlemskap är populärt, men människor också byter parti oftare och ser över sina partibindningar. Då är också tröskeln att bli politiskt aktiv lägre.
För mig handlade detta aldrig om opportunism. Det var en process av självreflektion och insikt.
Det handlar om att hitta sin värdegrund, att förstå att våra politiska identiteter är dynamiska och att vi alltid kan lära oss mer. Nu, ett och ett halvt år senare, ser jag att det finns en helhet i det som SFP gör. Något som jag nog tidigare också visste, men måste också se på från utsidan. Jag kan öppet säga att jag hade föredragit en annan regeringskonstellation, men jag förstår nog varför beslut togs som de gjordes. Att arbeta i politik innebär att man ibland (eller ganska ofta) måste kompromissa.
Det är sällan svart och vitt
Att jobba i riksdagen hade alltid varit en dröm för mig, och när jag fick chansen att bli riksdagsassistent till Christoffer Ingo kände jag att det var dags att ta steget tillbaka. Att komma tillbaka in i de politiska rutinerna har varit tufft, men också givande. Dessutom kändes det oerhört trevligt att få arbeta med likasinnade kollegor i en fin arbetsgemenskap. Trots detta är alla frågor inte lika trevliga att jobba med, men det hör till en statligt anställd att lägga jobbet före i vissa fall.
Det som har stått mig nära under hela denna tid är invandringsfrågor. Som barn till en invandrad amerikansk pappa vet jag hur det känns att kämpa för att bli en del av ett nytt land. När jag nu jobbar med lagar som syftar till att begränsa invandringen känner jag ett visst etiskt dilemma. Men jag ser också att det handlar om ansvar och pragmatism. I en komplicerad värld är det sällan svart eller vitt. Jag hoppas innerligen att tillämpningen av lagstiftningen inte blir den strängaste, och att man aktivt följer upp konsekvenserna för lagarna. Det är i allas vårt intresse att stöda tillväxt och framför allt den mänskliga aspekten.
Makten nås inifrån
Jag är också glad att vara tillbaka i SFP. Jag är redo att fortsätta kämpa för de frågor som jag brinner för. Min resa har lärt mig att det är viktigt att vara öppen för förändring och att aldrig sluta ifrågasätta. Politiken är en ständigt föränderlig värld, och jag ser fram emot att spela min roll i att forma den framtid vi alla strävar efter. Använd din makt att bestämma hurdan värld du vill leva i. Jag hoppas du vill göra det som SU:are och SFP:are nu och i framtiden. Förändring är möjligt, men lättast når man den inifrån.
“With great power comes great responsibility”.
Det gamla ordspråket som populariserats av ingen mindre än självaste SpiderMan kan i hög grad tillämpas på vårt språkbruk i sociala medier idag.
En offentlig person med en plattform, till exempel en politiker, har ett stort ansvar för hur hen uttrycker sig. Dåligt valda ord kan ha enormt stora följder. Det skapas ett berättigande för uttrycket. Om man i ett uttalande stereotypiserar en folkgrupp eller går åt en enskild människa är följden lätt en kaskad av likadana uttalanden. I förlängningen är det ett steg mot att skapa en attityd, en allmänt erkänd åsikt som kan leda till mycket mer.
För faktum är, att hur försiktigt en offentlig person än vill uttala sig, så låter det lätt som en basun. Människor lyssnar till den. Och agerar därefter. Därför har vi i Finland lagar som reglerar yttrandefriheten.
Upptakten till nazismen i Tyskland präglades av en lång tradition av antisemitiskt tal. I samma narrativ bakade man in liknande narrativ om sexuella och andra minoriteter, politiska rörelser och så vidare. Resten är historia. Idag ser vi samma tendenser.
”Invandrare är brottslingar”. Donald Trump, som nyss blivit återvald till USA:s 47:e president, talar om mördare som kommer över gränsen och om att ”sexuella minoriteter hotar våra barn”.Det här är tal som också har en annan funktion. Det bygger upp en mur mellan “vi” och “dem”. Vi är hotade, vi måste hålla ihop.
Det är grundstenen i det man kallar identitetspolitik. Man identifierar sig inte med en politisk tanke eller ideologi utan till den grupp man tillhör. Det förklarar också det fenomen som ledde till återvalet av Trump.
I Europa jobbar Ungerns statsminister Victor Orbán på samma sätt. I Ryssland klamrar sig Putin fast vid makten delvis tack vare det att han lyckats skapa ett narrativ om ett externt hot som tillräckligt många ryssar tror på.
I Tyskland har AfD i vissa delar av landet ett stöd som är över 30 procent, eftersom de försvarar sin egen grupp mot ”de andra”. Det är populismens recept i Europa och resten av världen.
Och av någon anledning är det ett fungerande recept just idag. Många människor hittar inte längre sin plats. I stället tyr de sig gärna till enkla förklaringar – eller syndabockar – som förklarar varför det gått just så här, varför man själv har det sämre ställt.
Segregation och utanförskap bygger grogrund för hatprat.
Därför är det bästa motmedlet mot det en sund ekonomisk politik, en möjligheternas ekonomi – och en ansvarsfull politisk retorik. Det bygger delaktighet.
Delaktighet igen ger trygghet och gemenskap, och skapar en vilja att ta sitt ansvar för det gemensamma – och på lång sikt tryggar det vår demokrati. Ett sätt att konkretisera sin delaktighet är förstås att rösta. Ett annat är att ställa upp i val – och det är varken ett lätt eller ett litet beslut. I allas ögon är politik nämligen inte attraktivt. Även här har vi beslutsfattare en viktig uppgift. Vi formar bilden av politiken.
Temat för detta nummer av Liber är makt. Jag talar hellre om inflytande, om att driva förändring. Om ett inflytande som skapas av ett förtroende och av det, att man berättar vad man vill uppnå och hur vi alla kan bidra till att bygga det. Med ett inkluderande tal som präglas av nyfikenhet, inte rädsla. Av möjligheter, inte hot.
Utskott
SU har fem politiska utskott, som jobbar med att utveckla SU:s linje inom sitt tema. Utskotten är: internationella, miljö, ekonomi och arbetsmarknadspolitiska, samt jämställdhetsutskott.
Du kan ansöka om att komma med i ett utskott när som helst via vår webbsida. Som medlem i ett utskott kan du delta på möten som utskottet ordnar, vara med och planera evenemang och skriva politiska program och ställningstaganden.
Du hittar personalens, styrelsens, krets och utskottsordförandenas kontaktuppgifter på:
su.fi/ta-kontakt
Det senaste året har jag haft det allt svårare att upprätthålla en positiv syn på framtiden. När jag tänker på det finska samhället och ännu mer när jag ser utvecklingen i USA möts jag av en känsla av hopplöshet och nihilism. Denna känsla, hur tung den än är, är kanske den enda rimliga reaktionen för oss unga när vi möts med verkligheten. När jag granskar faktan blir det klart varför allt fler av oss känner hopplöshet. Är inte känslan av oro och frustration egentligen helt berättigad?
Vi ser först på framtidsutsikterna: vi har en snabbt åldrande befolkning, där vi unga blir färre och försörjningsbördan tyngre för varje år. Det är för sent att skaffa barn för att rädda oss, och samhällsstrukturerna byggda på 1960 talets ideal passar inte dagens behov. Den ekonomiska tillväxten som tidigare generationer vant sig vid har vi aldrig fått erfara, förblir en myt, något man talar om men som vi aldrig sett.
Det som tidigare generationer kunde förvänta sig är för oss ingen självklarhet: stabilitet, trygghet, ett samhälle där varje generation fick det bättre än den förra. Nu står vi inför stora utmaningar som klimatförändringar, och gör knappt något, trots att vi vet att det är nödvändigt. Våra politiker talar ofta om miljön och framtiden men ändå lever de i kronisk kognitiv dissonans. Beslut som borde fattas nu lämnas åt sidan, och vi ser en klimatpolitik som inte möter de krav som forskningen ställer.
Ovanpå allt ser vi krig och konflikter närmare oss än på länge och i en ökande skala som känns både skrämmande och overklig.
Det här skapar givetvis en negativ känsla och suddar ut mycket av det hopp som borde vara vår rätt som unga. Så vad är poängen med att engagera sig när allt känns så hopplöst? Varför inte bara låta det vara?
Svaret är att vi inte har något annat val. Om vi ger upp överlåter vi makten över våra liv till andra, till dem som inte har våra intressen i åtanke. Vi kan inte tillåta andra definiera vår framtid utan att vi har något att säga till om det. Att kämpa för vår egen framtid är vår rätt och vår plikt. Vi har makten att välja hur vi påverkar världen. Ska vi låta dagens beslutsfattare och gårdagens beslut avgöra vår väg?
Nej! Vi kan definiera agendan för framtiden, vi kan avgöra på vilka villkor vi ärver denna värld och för den vidare. Till dig som läser detta och kanske känner samma tröstlöshet: Du ska inte slås ner, utan låt frustrationen väcka en vilja till förändring! Varför ska vi stå med skulden av gårdagens misstag och bära på synden av tidigare generationer? Du har rätten att bli upprörd, att kräva en förändring, att säga nej till en föråldrad syn på framtiden.
Börja här, börja nu. Det är dags för oss att bli en generation som ser till att något faktiskt händer.
Ida Flemmich Vice ordförande
Moa Gammelgård Styrelsemedlem
Morris Liemola Styrelsemedlem
Linda Johans Styrelsemedlem
Ingrid Wester Styrelsemedlem
Simon Hellbom Vice ordförande
Emilie Jäntti Styrelsemedlem
Anton Åkerman
Styrelsemedlem
Kongressen i Helsingfors den 9-11 maj
Årets roligaste politiska evenemang!
Mer information i januari
på våra kanaler
Psst...
Har du märkt
att vi har en ny webbplats?
@svenskungdom_rkpnuoret
@suinyland
@suihelsingfors
@suiegentligafinland
@suiosterbotten
Facebook: Svensk Ungdom
Linkedin: Svensk Ungdom
Följ SU på TikTok
För mer eller mindre seriöst politiskt content
@svenskungdom_rkpnuoret
VOK-valet ordnas den 13 april 2025!
Håll koll på våra sidor efter SU:s kandidater!
Vill du vara med och göra kampanj?
Hör av dig på: info@su.fi
Liberalism, jämlikhet & flerspråkighet