Liber 2/2023

2023

2/2

LIBER S. 12

Otto Andersson gick från studentaktivist till riksdagsledamot

S. 18

Skvallerspegeln - SU 80

S. 24

Så kom SU-sången till

S. 30

Behövs ett utlopp för framtidsoron

Svensk Ungdoms politiska tidskrift

I DETTA NUMMER S. 18

Årets fest: SU 80 år!

3 LEDARE

18 SU 80, SKVALLERSPEGEL

4 SÅ BLEV DAGENS SU TILL

20 SU:ARE PÅ BILD

6 SU GENOM TIDERNA En tidslinje

24 SU-SÅNGEN & VÅR NYA SÅNGBOK!

8 SU ARKIVDYK

27 FÖRBUNDSSTYRELSEN

10 HÖSTENS BÄSTA

28 POLITIK ÄR IDEOLOGI

12 OTTO ANDERSSON:

30 FRAMTIDSSPANING

17 ORDFÖRANDEKOLUMN

33 SVENSK UNGDOM

Demokratins baksida – röster utan resultat?

80 års jubileum

Svensk Framtid, snuskampanj från 90-talet m.m

Politikerskolan, Brysselresan och pizzakvällar

Vill ha ännu mer input av Svensk Ungdom Julia Ståhle

Jubileumsfest

Bildfest! Hittar du bekanta ansikten?

2023-2024

Tidigare förbundsordförande Fredrika Åkerö

Anton Åkerman och Simon Hellbom reder ut Vad är SU?

LEDARE

Demokratins baksida – röster utan resultat?

LIBER Chefredaktör Linn Svanberg

+358 45 7731 0276

Formgivning Miranda Uthardt

+358 40 550 4661

Tryckeri Grano ISSN 2343-239X

Upplaga 3200

Ansvarig utgivare Julia Ståhle

Omslag Julia Merjamaa

Liber Grundat 1948 Georgsgatan 27 PB 430, 00101 Helsingfors

Livet på en politisk ungdomsorganisation år 2023 är inte alltid jätteroligt.

Efter ett riksdagsval där driven var väldigt hög, kom hösten för många som ett magplask. Vad hade vi egentligen jobbat för, de där långa kalla dagarna ute på fältet, där vi stod och övertygade andra unga om att (för första gången) rösta för att livet ska bli bättre för dem?

Budgeten skapad av den nya regeringen tog mest av 18-24 åringarna, alltså gruppen SU satsade absolut mest på under kampanjen. SU lyfte fram vikten av studiestöd, flexiblare bidrag, och ungas sviktande mentala hälsa. Regeringsprogrammet kom därför för många som en chock, med undantag av den efterlängtade terapigarantin.

I den här texten vill jag ändå inte bara vara ung och upprörd, utan jag vill prata om deltagande! (Vilket tråkigt ord, för en så viktig sak).

Enligt The Economists Intelligence Units (2022) årliga undersökning är Finland världens femte mest demokratiska land. I den mäts faktorer som valprocess och medborgerliga rättigheter.

Bland faktorerna är vi svagast på politisk medverkan – där får vi 8,3/10, vilket är lika bra (?) som Thailand och Palestina.

Deltagande är viktigt i en demokrati av flera orsaker; deltagande ökar medborgarnas kunskap, skapar en ansvarskänsla och gör beslut mer representativa. Då invånare

verkligen är med och beslutar om det som pågår i deras närmiljö minskar också risken för utanförskap, radikalisering och samhällelig oro.

I politiken, som många gånger består av utdragna förhandlingar bakom stängda dörrar och resulterar i ett torrt dokument, är det sällan en vanlig medborgare förstår vad som pågår i politiken innan hen kollar på kontoutdragen. Ofta har man dessutom helt missat vad som egentligen gett upphov till en nedskärning, vem som faktiskt bestämde om den och varför nedskärningen behövde göras.

För att unga ska klara av den kommande regeringsperioden med hoppet i behåll måste ungas deltagande i politiken tryggas. Jag hoppas att hela landet med gemensamma krafter under denna valperiod kommer satsa på att öka medverkan. Då kan förhoppningsvis också livet på en ungdomsorganisation bli (ännu) roligare.

Jubileumshälsningar, Linn Svanberg Chefredaktör under SU:s 80:s verksamhetsår.

4

LIBER

Så blev dagens SU till Hur länge har SU konstruktivt utmanat moderpartiet, och hur länge har SU jobbat för att få flera unga att bli intresserade av politik? Faktiskt i 80 hela år!

Text: Lucas Hasselblatt Bilder: Svenska centralarkivet

D

etta betyder inte att SU:s politik inte skulle ha utvecklats, men vissa grundpelare av verksamheten står stabilt ännu idag (det att SU åldern slutar vid 30 år och inte 40 kan väl konstateras vara en logisk förändring, ett namnbyte till Svensk Medelålder låter lite avigt).

Svenskspråkig föreningsverksamhet riktad åt unga är givetvis ännu äldre än SU. Innan SU fanns var det Svenska Ungdomsklubben som fyllde SU:s funktion. Denna förening hade ändå inte en stark politisk koppling utan fokuserade främst på kulturell verksamhet. För SU som vi känner det i dag, var det partidagen 1942 som var startskottet för föreningen. Tanken att trygga tillväxten av ungdomar i partiet ledde till att det först grundades en ungdomsstyrelse, som fungerade som vilken arbetsgrupp som helst. Resultatet blev en politisk grundkurs på Nylands Nation i Helsingfors i maj 1943. 1944 fick SU sitt nuvarande namn, en logo och sin första ordförande, Olav Ahlbäck. Politiska

grundkursens arv lever kvar i dagens Politikerskola men eftersom Finlands läroplan faktiskt innehåller politik idag så har upplägget ändrat en del. Detta betyder inte att ungdomsförbundens uppgift som demokratifostrande ungdomsverksamhet skulle ha försvunnit.

Kriget kom i vägen för medlemsrekryteringen SU grundades i en minst sagt turbulent tid i Finlands historia. Fortsättningskriget ledde till att SU:s verksamhet fick en hackig början och först efter vapenstilleståndet började medlemsrekryteringen ordentligt. I slutet av 40-talet hade SU uppnått 21 lokalavdelningar och 1800 medlemmar. På 50-talet grundades många SU-klubbar som var informella motsvarigheter till lokalavdelningarna, klubbarna ordnade allt från föredrag, diskussionskvällar till lekar. Utbildningsverk-

5

samheten var också viktig, till exempel ordnades en språkkurs i engelska. Under denna tid var ekonomin däremot dålig och ett flertal planerade evenemang måste inhiberas. År 1969 köpte SU Kirjais kursgård som var en plats för sommarläger, kurser och andra evenemang.

Kursgården såldes år 1996 på grund av ekonomiska skäl och strukturförändringar, men flera varma sommarminnen från Kirjais kursgård lever kvar hos gamla SU:are.

Ideologisk maktkamp på 70-talet SU:s tidiga historia präglades av en intern kamp mellan socialliberalism och en mer utpräglad högerideologi. Redan under Christoffer Schildts tid som SU ordförande (1948-1953) delade sig SU i en högerdelegation och en socialliberal delegation. Denna ideologiska splittring fortsatte på 70-talet då man kunde urskilja tre olika grupperingar: liberala-, center-, och högergruppen. År 1973 bestämde sig också några höger-SU:are att lämna förbundet. Allt detta lugnade ner sig på 80-talet då de inre motstridigheterna minskade. 1981 blev Astrid Thors vald som SU:s första kvinnliga ordförande och hon är också ett av många exempel på politiker som började sin politiska bana med att axla ansvar redan i SU. Thors blev senare riksdagsledamot och minister.

Från inträdet till LYMEC till en Europaparlamentariker Sedan SU:s grundande har kontakten till övriga Norden varit aktiv men på 90-talet var det en tid för mer internationalism och strukturförändringar. Steget in i IFLRY (International Federation of Liberal Youth) och LYMEC (European Liberal Youth) betydde att SU fick en större internationell gemenskap som SU både har kunnat bidra till, men som också har berikat SU:s verksamhet och gett ungdomsförbundet ett brett internationellt nätverk. En av de internationella höjdpunkterna under 2000-talet var SU:s EU-valskampanj år 2009 då SU fick 27 000 röster och SFPs Europaparlamentariker blev Carl Haglund – vilket minst sagt är en inspirerande historia om hur SU trotsade förväntningarna om att SFP knappast kan förnya mandatet i Bryssel.

LIBER

E-post och 11 logobyten På 90-talet introducerades också e-posten i SU:s verksamhet, efter det kom Facebook 2007 in i bilden och efter det har sociala mediers segertåg varit ett faktum. Även SU har anpassat sig till denna förändring, den politiska kommunikationen blev mer kortfattad, snabb och instant. Striden om ungdomars fritid blev hårdare och behovet av att tänka ut en mer lockande verksamhet blev större.

Ett tydligt sätt att se skillnader från de gångna åren är hur olika produkter har förändrats.

Svensk Framtid har blivit till Liber, logon har förändrats hela 11 gånger (på 80-talet var den en bäver) och varje val är en ny möjlighet att lyfta upp nya unga ansikten. Detta är ett tecken på hur det är medlemmarna som formar ungdomsförbundet, ibland väldigt direkt men också via den politik som debatteras på kongresserna, år efter år.

Vad visar historien åt oss?

Då man studerar historia tillräckligt länge börjar man upptäcka mönster. Saker och ting upprepar sig men med lite nya inslag. Trots förändring finns det också element som kan kännas väldigt lika. Som det att SU ännu har uppgiften att utmana och påverka moderpartiets politik.

Det citat som stod mest ut för mig i den senaste historiken från år 2013 var dåvarande förbundssekreterare Sandra Grindgärds som beskrev SU på följande sätt: “SU är ett gäng galna människor som tror på en bättre värld och vill vara med och skapa den utifrån en socialliberal värdegrund”.

Jag tycker att detta ännu idag passar bra in på SU.

LIBER

6

SU genom tiderna

1966 1943

Åldergränsen för att vara SU:are sänks från 40 till 35 år.

Svensk Ungdom grundas 1943.

1980 Bävern blir SU:s maskot.

1944 Olav Ahlbäck blir SU:s första ordförande.

1951 Grels Teir blir SU:s första riksdagsledamot.

1970 Ideologisk splittring, protester bland annat mot kärnkraft.

1981 Astrid Thors väljs till SU:s första kvinnliga ordförande 1981.

Astrid har varit bland annat riksdagsledamot, Europaparlamentariker och minister.

7

SU-ARKIVET

2003

1991

Eva Biaudet blir invald i riksdagen som 30-åring.

Mikaela Nylander väljs till riksdagsledamot som 32-åring.

2009 Carl Haglund väljs till SU:s första europaparlamentariker.

SU går med i Lymec och IFLRY.

2023 Henrik Wickström väljs till riksdagsledamot som 28-åring.

SU når 3000 medlemmar!

SU firar 80 år!

Han blir även SFP:s partiordförande 2012-2016.

2010 Kongressen 2013 sänker SU-åldern från 35 till 30.

Texten och informationen baserar sig på SU:s 70 års historik, samt på Svenska centralarkivet webbutställning om Svensk ungdom.

8

LIBER

Det första numret av Svensk Framtid, som Liber tidigare hette, kom ut 1948.

I

maj 1943 tillsatte Svenska folkpartiets centralstyrelse en ungdomsstyrelse för att organisera politisk kursverksamhet för ungdomar. Den 11 november 1943 för 80 år sedan inleddes denna kursverksamhet.

Vad som hänt mellan detta kursveckoslut i november 1943 och idag är Svensk Ungdoms 80 år långa historia, och just den historien har vi firat i höst. Vi har firat betydelsen som SU har haft för samhället; det första ungdomsförbundet med ett miljöpolitiskt program, en förändring i partiets linje om en könsneutral

äktenskapslagen och förbundets senaste framgång – att SFP ska arbeta för en jämställd värnplikt.

Vi firar framtiden, den roll och det ansvaret Svensk Ungdom har i att modigt föra fram nya förslag som förnyar politiken.

Svenska centralarkivet har också SU:s 80 år till ära sammanställt en webbutställning om Svensk Ungdom. Här är några utdrag från den:

9

SU-ARKIVET

Snuskampanj från 2009, valmaterial, kommunalvalsreklam från 1980.

LIBER

10

Hösten med SU I höst har SU inte bara ordnat fest, utan också fört verksamhet i vanlig ordning! Våra kretsstyrelser och utskott har arbetat på det politiska programmet, vi har ordnat träffar och AW:n, debattävlingens deltävlingar har hållits – och mycket mer. Till två av höstens höjdpunkter hör ändå Politikerskolan och Brysselresan.

Politikerskolan

SU i Bryssel!

Politikerskolan 2023 bestod av två träffar: en i Helsingfors, och en i Vasa som bestod av dags-kryssning till Umeå. Deltagarna fick besöka ambassader, träffa politiker och framför allt lära känna varandra och knyta kontakter!

Resan till Bryssel gick av stapeln den 29.11-1.12. De 30 deltagarna fick träffa Nils Torvalds, besöka EU-parlamentet och ALDE:s kontor. Vi fick lära oss både om hur strukturerna inom EU fungerar, men också om vilka utmaningar liberala partier står inför med tanke på det kommande valet. Inspirationen och motivationen inför EU-valet ligger således på hög nivå – och vi väntar med spänning på nomineringen av SU:s första kandidater.

11

LIBER

På plats i EU-parlamentet svarar Nils Torvalds på våra frågor.

Politikerskolan på väg till Umeå för att bekanta sig med nordiskt samarbete.

LIBER

Otto Andersson gick från studentaktivist till riksdagsledamot – och vill gärna ha ännu mer input av Svensk Ungdom TEXT: Linn Svanberg BILD: Sofia Jern/SFP

L

ibers chefredaktör träffar Otto Andersson en torsdagsmorgon på riksdagens kafeteria. Han bjuder på en kaffe och undrar hur det går på SU. Otto hälsar på alla som går förbi vårt bord. Det är tydligt att riksdagen är en plats där han känner sig som hemma – samtidigt som fötterna står kvar på jorden.

Otto har en lång karriär i politiken bakom sig – som faktiskt inleddes för cirka 25 år sedan i en SU-lokalavdelning.

– Beslutet att gå med i SU var mitt eget. Jag blev medlem i SU i Lovisanejden genast då man kunde, när jag var femton. Jag har tänkt att jag borde kolla vem som var tjänsteman för SU i Nyland då, för han blev väldigt glad då jag ringde och meddelade att jag blivit medlem, säger Otto.

Syftet med dagens intervju är att diskutera hur Otto ser på studentpolitiken i dag, mot ljuset av hans egen bakgrund som studentaktivist och de nedskärningarna som nu drabbar studerande.

Då Otto först flyttade från Lovisa till Åbo för att studera engagerade han sig först inte partipolitiskt. Han blev aktiv i studielivet, först som studentkårsordförande 2007 för Åbo akademis studentkår (ÅAS) och sedan kårfullmäktigeordförande. Då var han invald på SU:s listor och en karriär som politiker hade tagit form på allvar.

12

13

PERSONINTERVJU

Upp med den! Sade Otto om studiestödet 2007 År 2007 var det också riksdagsval i Finland, och studentrörelsen körde en intensiv och målmedveten kampanj under sloganen Nouse jo! = Upp med den! Kampanjen koordinerades av FSF (Finlands studentkårers förbund) och resulterade i en 15% höjning av studiestödet.

– Kampanjen var den första touchen jag hade till en nationell intressebevakningskampanj. Studentkårerna ringde runt till kandidater i riksdagsvalet och snackade studerandepolitik, vi på ÅAS särskilt till SFP och andra svensktalande.

Mellan 1992 och 2007 hade inga förändringar i studiestödet gjorts. SFP var från början med och drev reformen av studiestödet, band det till index och höjde inkomstgränser.

Som Otto påpekar såg då världen innan finanskrisen 2008 annorlunda ut.

Finland levde då i tider av stark tillväxt och framtiden var ljus. Kampanjen var på många nivåer aktiv, men tajmingen för höjningen var också rätt.

Kampanjen utspelades också just innan Facebook revolutionerade den politiska kommunikationen – då Otto demonstrerade för att höja studiestödet hade sociala medier knappt någon betydelse. Men ännu i dag ser Otto det som viktigt att röra sig på fältet och pejla stämningar.

– Som invald ledamot har jag satsat på att fortsätta vara ute bland människor.

Lätt blir det så att man före valet är aktivt överallt, så blir man invald och försvinner för 3,5 år. Så jag försöker göra tvärtom från början. När vi i regeringen gör saker som har ekonomisk påverkan på människor är det särskilt viktigt att vara ute på fältet och svara på frågor och ta emot både tack och kritik.

LIBER

Hade studentaktivist-Otto ockuperat Åbo Akademi?

I dag ser studerandes kampanjer ut på ett annat sätt. Under hösten har man sett hur flera studerande, både på andra stadiet och i högskolor “ockuperar” skolbyggnaderna.

Responsen på protesterna har också varierat. Vissa politiker, särskilt i opposition, stöder dem, medan andra lyfter fram att studerande i dag får större stöd än tidigare generationer.

– Jag har stor förståelse för att man demonstrerar. Jag har själv stått i demonstrationer med ett finger som pekade upp för studiepenningen. Om jag var studentkårspolitiker i dag skulle jag säkert ha demonstrerat. Men i vilken form vågar jag inte säga.

Många politiker försvarar nedskärningarna på studerande med att studerande i dag i själva verket har fler förmåner än tidigare.

Otto framhåller ändå att det är naturligt att varje generation ser på frågor ur den situation som är aktuell för dem just då.

– Studiestödets form har utvecklats. Men den studeranden som berörs ser ju förstås på saker ur den situation man själv lever i.

Jag erkänner nog att en del av åtgärderna drabbar studerande, det är helt klart.

– Nu fryser vi studiepenningens från att höjas enligt index, så då stampar köpkraften på stället och förstås bostadsbidraget påverkar. Jag vill också lyfta upp att under den förra regeringsbasen (Rinne och Marin) lyfte upp inkomstgränsen för studiestödet, vilket varit ett långsiktigt mål också för just SU!

Ska en studerande bara få studera?

Förutom de ekonomiska nedskärningarna är många oroliga över hur studiernas kvalitet, och inlärningen påverkas då kraven på jobb vid sidan av studierna är allt högre. Hinner studerande studera och utveckla sin akademiska kompetens och hitta sig själv – då utexamineringsdatum och lånåterbetalningarna hägrar?

14

Otto funderar en kort stund.

– Det är en viktig fråga. Prestationskraven har ökat över åren och också tiden man har på sig att studera har begränsats. Samtidigt vill jag gå tillbaka till att det nog gjorts förbättringar. Då jag studerade var det så gott som omöjligt att varken ta lån, jobba eller få stöd av föräldrarna, särskilt i Helsingforsregionen.

För Otto, som själv både jobbat, studerat och varit studiekårsaktiv är det också viktigt att man behåller en balans och alla har chansen att söka sig fram. Resonemanget om att unga ska slussas in i en karriär upplever han också som beklagligt – möjligheten till att kunna byta bana är viktig både för individen, men också för samhället.

– Tankegången att man redan som 20-åring borde veta exakt vad man ska bli är väldigt tråkig. Det borde vi komma bort från. Till exempel studentskrivningarna är viktiga, men världen faller inte på dem. Det levande livet har visat mig hur saker kan förändras då man kommer in i arbetslivet.

Där tar vår tid i riksdagen slut.

– Vi kan fortsätta det här per telefon, säger Otto och springer iväg på ett möte.

Jag ringer upp Otto några dagar senare för att fortsätta diskussionen.

SU tog en stark ställning under regeringsförhandlingarna. Till vilken grad låter du SU:s åsikter påverka besluten som fattas i riksdagen och regeringen?

– Jag bekantar mig alltid med SU:s åsikt. I vissa saker kan man ha ganska olika åsikter. Åsikten kan också ha en betydelse för diskussionen, även om sen slutreslutatet blir annorlunda.

Som Otto påpekar tar det ofta en lång tid för SU-politik att bli verklighet. Men strukturen gör det ändå möjligt för politiken att förverkligas: en fråga kan först diskuteras inom SU, sedan genom partidagsarbete eller lokalt påverkande bli partiets politik, därefter synas i regeringsförhandlingarna och i bästa fall bli del av ett regeringsprogram.

– I det historiska perspektivet är det normalt att SU kan vara inne på en annan linje än moderpartiet. För substansfrågornas del kan det ofta kräva mycket lång tid och det kan vara frustrerande.

15

PERSONINTERVJU

Otto Andersson 40 år, från Lovisa Yrke: Gjort karriär inom politiken, på riksdagen och ministerier.

Sedan april 2023 riksdagsledamot Aktuell som: Årsfesttalare på SU:s 80-års jubileum och gruppordförande för Svenska riksdagsgruppen

LIBER

Chansen att påverka finns – om man aktivt deltar Under det kommande året ska SFP:s partiprogram förnyas, och Otto ska leda det arbetet.

– Jag hoppas SU aktivt kommer vara med i det arbetet, då allt från värdegrund till politiska linjedragningar ska gås igenom.

Otto berättar vidare om att han själv en gång tillsammans med SU-delegationen valt att i protest lämna en partidag – då partidagens tidtabeller inte hölls fattade man ett beslut om att lämna bort diskussionen om motionerna.

– Vi blev förbannade och ledsna, då partidagen är den plats där man kan påverka partiets linje. Partidagarna kan vara väldigt frustrerande för SU:are, då saker tar länge.

SU har traditionellt varit den mest förberedda delegationen.

Hur lönar det sig då att få igenom politiken inom ett parti – har du några förhandlingstips åt SU:are?

– Jag tänker alltid att det viktigaste är att man är sig själv och att själva tillställningarna är sådana att man får vara sig själv.

Tröskeln ska vara så låg att oberoende om man har en eller tio tankar, vill lyfta något konkret eller mer principiellt kan man lyfta det.

Otto håller festtal på SU:s jubileumsfest 11.11.2023

16

Är det bättre att vara “ung och upprörd” eller pragmatisk?

– En hemskt aggressiv framtoning – oberoende av ålder – brukar i de flesta sammanhang göra att man inte får sina saker igenom lika effektivt, det är hur jag själv brukar resonera. Jag har nog lärt mig det här genom åren också om jag jämför med när jag var ung studentpolitiker, då tog jag strid i allt. Jag har nog ändrats ganska mycket.

– En bra princip inom politiken är också att saker strider inte, utan personer. Sen kan man vara tuff och gå hårt åt i en sakfråga, men det är något helt annat än personangrepp.

Som en sista fråga frågar jag Otto hur SFP ska representera sina yngre väljare i riksdagen?

– Det är viktigt att se och tänka på olika regeringsförslag, hur de påverkar olika grupper i samhället. Jag är lite allergisk för “ungdomsfrågor” ; jag tycker alla politiska frågor gäller såväl unga som äldre människor, särskilt de stora socialpolitiska frågorna. Och där skulle jag vilja kasta bollen till SU med ett önskemål: i de stora framtidsfrågorna om socialpolitiken, social- och hälsovården och ekonomin, där skulle jag gärna få lite mer input av SU!

17 ORDFÖRANDEKOLUMN

Målet måste vara att skapa debatten – inte bara delta i den!

J

ubileumsår och speciellt jubileumsfester är oftast stunder för att reflektera över tidigare år. Även om man själv bara varit aktiv under 2000-talet, kan man känna nostalgin i luften.

För ett så pass aktivt förbund som SU finns det hur mycket som helst att lyfta fram och reflektera över, och alla har säkert sina egna tankar om vad som varit viktigast för förbundet; i den här kolumnen ska jag lyfta det som är viktigt för mig.

SU har under sina 80 år fört partiet framåt, både genom konkreta politiska linjedragningar men också genom att förse partiet med en ny generation av ambitiösa beslutsfattare. SU har haft en definierande position i att forma partiets framtid, och det tycker jag att är viktigt att minnas och faktiskt vara stolt över!

Det brukar sägas att de frågor som SU driver just nu kommer vara SFP:s politik om fem, eller kanske 10 år. Fem år kan kännas som en lång tid - och det är det. Goda saker tar ändå tid; inte bara i att arbeta fram förslagen, men också för att särskilt äldre generationer kan behöva tid för att förändringar. Alla måste ges chansen att hinna med.

Några exempel på hur SU påverkat partiets linje är den könsneutrala äktenskapslagen och från senaste årets partidag, den könsneutrala tjänstgöringen.

Särskilt i de progressiva värdepolitiska frågorna har ett ungdomsförbund en roll som inte bör underskattas. Att något såsom att kön inte ska styra individens möjligheter kan i dag vara självklart, men om ingen hade arbetat för det under historiens gång skulle heller inga förändringar skett.

Trots många vinster är det ofta tungt att inte få igenom någonting som man jobbat mycket för, särskilt vid ett ämne som kanske är väldigt nära en själv. Så gick det med partidagsmotionen om att legalisera

eutanasi. Ett ämne som är viktigt för mig personligen och som vi arbetat hårt för föll med några röster under motionsbehandlingen i stora salen. Jag skulle ljuga om jag skulle konstatera att vi inte ändå kommer se denna motion upp i behandling igen, men nog svider det. Att man varit så nära men veta att det ännu kommer ta flera år innan rörelsen är mogen att igen diskutera ärendet är tungt –men samtidigt är det politik. Ingenting går snabbt i politiken – det är en maraton, inte en sprint, som det också ofta konstateras.

Fast det tar tid att lobba in sin sak i partiets agenda, vilket gäller för alla ungdomsförbund, är det viktigt att man arbetar för att detta tidsintervall blir kortare och kortare, och framför allt effektivare.

Varför vänta och vara kreativ när man kan vara lite före sin tid? Målet måste alltid vara att skapa debatten, inte enbart delta i den.

SFP har dessutom fått en ny plattform och nya kontakter till också finsk media under förra sommaren och nu är det dags att föra fram de innovativa tankarna som vi unga har!

Svensk Ungdom har för mig, särskilt under mina snart två år som ordförande, blivit mycket mer än ett ungdomsförbund.

Jag har lärt känna fantastiska människor runtom i Finland, vuxit otroligt mycket som person och sett saker som jag aldrig trodde att jag fick vara med om. Många omgångar val och regeringsförhandlingar och nu äntligen en jubileumsfest.

Vi har haft framgångsrika 80 år bakom oss. Framtiden är förstås alltid oviss, men jag är inte orolig. Vi kommer att fortsätta vara SFP:s samvete och många av oss kommer att fortsätta föra partiet mot den riktning vi vill – och förhoppningsvis forma en generation som stöder de ungdomar som väljer att aktivera sig i politiken efter oss.

LIBER

18

Skvallerspegeln - SU 80 Den 11 november samlades SU:are, SFP:are, vänner och samarbetspartners för att fira SU:s 80 år av verksamhet.

Festen firades på Bank i Helsingfors där det bjöds på skumpa, trerättersmeny, sång och dans – och framför allt mingel.

TEXT: Linn Svanberg

BILD: Julia Merjamaa

Snackisarna under festen var minst sagt många!

Till en av höjdpunkterna hörde Erik Bergs tal. Han höll i egenskap av ordförande av Liberala ungdomsförbundet i Sverige, ett fenomenalt tal om SFP:s medverkan i regeringen, parallellerna till den svenska regeringen och gav bland annat Riikka Purra en rejäl känga. För de Sannfinländare som var på plats på kvällen var talet sannolikt mer obekvämt än underhållande. Men SU 80 är ju trots allt vår fest vilket återspeglades i mängder av skratt.

Förbundsordförande Julia Ståhle höll ordförandens tal och Otto Andersson lyfte i sitt festtal fram gamla goda tider. Partiordförande Anna-Maja Henriksson, som inte kunde närvara, framförde sitt tal som en skriftlig hälsning som lästes upp av Julia Ståhle.

Också skålandet väckte diskussion. I bland annat honnörsbordet var det diagonala skålandet för några traditionsbejakande festare för mycket att ta in – trots att minister Adlercreutz nog erkände att han känner till hur kidsen gör det these days.

På en födelsedagsfest hör också naturligtvis presenter till! De andra ungdomsförbunden uppvaktade SU med böcker, drycker och kanske roligast av allt, en matta med nyckelpigor på (tack Centerungdomen). Ett flertal donationer gjordes också i SU:s namn, bland annat till fredsarbete, klimatet, barn och ungas välmående och psykisk hälsa.

Följande SU:are premierades också med förtjänsttecken:

Linda Johans, Johanna Mantere, Emmi Piippo, Frida Sigfrids, Nicholas Kujala, Chatarina Doktar, Christoffer Ingo, Mi Adolfsson.

19

LIBER

Konferencier Niklas Mannfolk

Partisekreterare och tidigare SU-ordförande Fredrik Guseff håller hälsning

SU:s presidium och förbundssekreterare!

Julia Ståhle, Malin Lindholm, Anton Broända, Emilie Jäntti

Minister Anders Adlercreutz håller hälsning

Christoffer Taxell och Pär Stenbäck håller hälsning

Benjamin Bergan, ordförande för SU:s internationella utskott och ordförande för sångbokskommittéen 2023

SU:s riksdagsledamot Henrik Wickström håller hälsning

Jannika Emaus, verksamhetsledare för SU i Egentliga Finland och Libers chefredaktör Linn Svanberg

Österbotten välrepresenterat! På bilden en del av delegationen

SU:s grafiker Miranda Uthardt & Kristiane Width, verksamhetsledare för Helsingfors och Samkretsen Glada miner från Egentliga Finland

Linda Sederholm, ordförande för miljöpolitiska utskottet och Linda Johans, ordförande för SU i Åbo

En del av Nylands delegation

SU:s tidigare ordförande Christoffer Ingo med Jenni Ingo, verksamhetsledare för SFP i Österbotten SU förtroendevalda! Alexandra Wegelius, ordförande för LSK, Dan Cederlöf, förbundsstyrelsemedlem och Emilie Jäntti, vice ordförande

SU:s tidigare ordförande Frida Sigfrids med Zacharias Levander

SU-genen går i Geustsläkten!

Festtalare Otto Andersson och Anna Abrahamsson, ordförande för SU:s understödsförening

Jenni Ingo och Ida Schauman, som är tidigare SU förbundsordförande

Riksdagsassistenter och SFP-personal! Sofia Jern, Laura Fagerlund, Matilda Holmström, Annika Kuoppamäki, Jan-Erik Kress

Niklas Mannfolk och Jenny Vilén Sköna vibbisar!

Linn Svanberg, Liber chefred, Ina Mickos, politisk handläggare på UNR, Julia Ståhle, SU ordförande

Sabina Olin och Filip Lundsten

Ett stort gäng samlat! Flera generationer SU förbundsordförande och förbundssekreterare

23

LIBER

Så kom SU-sången till TEXT: Ted Urho

BILD: Julia Merjamaa

Det började med en fest sommaren 2008. En fest med människor som tyckte om varandra. En fest med människor som tyckte om att sjunga. På festen sjöngs en sång om vänskap, till tonerna av Taubes Sjösala vals.

25

År 2008 hade jag varit medlem i Svensk Ungdom i tolv år, och kände att jag sakta var på väg ut ur förbundet. För att visa hur mycket alla dessa år betytt för mig ville jag ge SU en avskedspresent, så jag skrev en sång. Dessutom höll SU på att jobba fram en ny sångbok (den som nu är den gamla), så jag tänkte att om sången blir bra, så kanske den ryms med.

Melodin hade jag redan klar för mig, så det var bara orden som saknades. Jag pendlade ofta mellan Österbotten och Nyland på den tiden, så i den inspirerande (läs radioskuggade) miljön som VR bjuder på mellan Seinäjoki och Tammerfors föddes sedan SU-sången.

Jag listade de saker jag ville ha med, såsom till exempel liberal, ordförandeklubba, kretsarna och kongress, och började pyssla in dem på olika sätt. Jag ville hålla sången så tidsneutral som möjligt, men några nickningar till samtiden smög jag in: ”Ser du världen rättvist” var en hänvisning till SFP:s kommunalvalskampanj hösten 2008 (innan 2012 ordnades kommunalval i oktober) som hade rättvisa som slogan. Att över 30-åringarna skulle spela cool handlade om att det fördes en diskussion om att sänka medlemsåldern från 35 till 30. Den egna, stundande 30-årskrisen hade naturligtvis inget med saken att göra.

Medresenärerna måtte ha haft roligt när jag satt och spelade Sjösala vals på repeat och sjöng igenom de olika versionerna. Å andra sidan var både musiken och orden på tyst, så det vara bara mina läppar som rörde sig.

LIBER

Svårare var dock att komma på tillräckligt med rörelser som kan utföras sittande vid ett middagsbord, utan att välta grannens kaffekopp. Vi som jobbade med den nya sångboken representerade olika studieinriktningar från olika studiestäder, och min bakgrund var pedagogiken vid Åbo Akademi i Vasa. Till den studenttraditionen hörde mycket lekar och sånger med rörelser, mycket tack vare de blivande klasslärarna och Wasaspexet. Att det skulle höra rörelser till sången var en självklarhet för mig.

Offentligt provsjöngs texten på en SU i Lovisa-tillställning den hösten, men sin officiella premiär fick SU-sången den 25 april 2009 på Kiala gård i samband med kongressupén.

Jag tror det var första gången som en sång på en supé sjungits två gånger efter varandra. Att sången sedan blivit en del av SU:s traditioner gör mig väldigt stolt, rörd och ödmjuk.

Tack.

Ted Urho (Den 24 oktober 2023 Helsingfors) Texten har delvis publicerats tidigare i SU:s 70-årshistorik 2013.

LIBER

26

SU:sången Melodi: Sjösala vals Text: Ted Urho Nu så skall vi sjunga, då blir kvällen ej lång Väggarna skall skaka och golven skall gunga Alla får va med och stämma in i vår sång. Är ni alla klara att sätta igång?

Alla som har sångbok ska knacka i sitt glas, Och de som gillar snapsen ska låtsas spela bas.

Och ni som älskar SU ska resa er och ropa TJOSAN! Himla med ögonen du som värnar om miljön.

Ni som har en klubba höj nu upp eder hand.

Du som är från Pampas skall stampa med Fötterna.

Sitter du i FS ta och fatta ett beslut!

Alla som fyllt trettio ska nu spela cool Ni som är från Nyland ska vända er om och le, Ett hej från aboenser det vill vi också se.

Och alla tammerforsare viftar lite grann i luften.

Tjuter och visslar gör alla som är från Stan.

Ser du världen rättvist ska du slå i sitt glas Du som brukar rösta skall sträcka upp händerna.

Du som är lite vänster lyfter närmaste vas.

Klia dig i huvudet om du är liberal.

Jobbar du på SU kan du också stå på tå Alla klappar magen som gillar färgen blå.

Och de som gillar festen och gärna vill va med på resten: Hojta och tjoa så sjunger vi en sång till!

Beställ SU:s nya sångbok!

Till SU:s 80-års jubileum har vi uppgraderat vår gamla sångbok.

Vill du se vilka fler snapsvisor och politiska sånger som gömmer sig bakom pärmarna?

Beställ SU:s nya sångbok via QR-koden eller fråga efter den när du träffar oss!

Köp SU:s sångbok!

27

LIBER

Bilder: Miranda Uthardt & Marie Krogius

Årets förbundsstyrelse 23-24

Julia Ståhle Ordförande

Anton Broända Vice ordförande

Emilie Jäntti Vice ordförande

Dan Cederlöf Styrelsemedlem

Veronica Helanen Styrelsemedlem

Simon Hellbom Styrelsemedlem

Julie Wallin Styrelsemedlem

Anton Åkerman Styrelsemedlem

KRÖNIKA

28

Bild på Ständerhuset i Helsingfors

Politik är ideologi TEXT: Fredrika Åkerö,

förbundsordförande 2010-2012

T

arja Halonen är vår president. Finlands första kvinnliga president. Barack Obama är USA:s president. USA:s första afroamerikanska president. Året är 2010 och jag blir vald till Svensk Ungdoms förbundsordförande.

För mig har politik alltid handlat om ideologi. En ideologi är ett sammanhängande system av idéer och värderingar som berättar varför samhället ser ut som det gör, hur samhället bör se ut och hur man ska förändra det.

© Fanni Uusitalo | valtioneuvoston kanslia

Riksdagsvalet 2011 Finland blev medlem i Europeiska unionen 1995. Samma år grundades det Sannfinländska partiet. I riksdagsvalet 1999 fick partiet en ledamot invald i riksdagen.

Följande val gav 3 platser och i valet 2007 valdes 5 ledamöter in. Sitten tuli iso JYTKY! och Sannfinländarna fick hela 39 platser i Finlands riksdag i valet 2011. Det är den

29

politiska förändringen som kom att prägla min tid som förbundsordförande mest.

Landets politiska karta ritades om och ett nationalistiskt populistiskt parti blev ett av Finlands största partier.

Regeringsförhandlingar på Ständerhuset Efter riksdagsvalet samlades alla partier på Ständerhuset för att regeringsförhandla. SFP hade en delegation på 40 personer. Men SU fick kämpa för sin plats. Det kändes jobbigt, men jag hade lyxen att arbeta med suveräna Silja Borgarsdóttir Sandelin som förbundssekreterare och vice ordförande Otto Andersson och Sandra Grindgärds. Vi var ett starkt team. SU fick en representant i delegationen, och du vet inte hur viktigt (och stort) det kändes att vara på plats. Jag kan erkänna att jag satt och väntade på att Timo Soini och hans gäng skulle lämna Ständerhuset. Jag var så säker på min sak att jag slagit vad med min bror midsommaren året innan. Jag vann vadet.

Men, vi vet alla hur det gick fyra år senare.

SFP i oppositionen och Sannfinländarna bildade regering med Centern och Samlingspartiet. Att nu se SFP i samma regering som Sannfinländarna kändes då som en omöjlighet. Men så hade SU länge ansett att Finland ska ansöka om medlemskap i Nato, och nu är vi medlemmar i Nato. I politiken är allt möjligt. Ibland verkar någonting omöjligt, för att nästa dag bli verklighet. Det kan också innebära negativa samhällsförändringar sett ur ett liberalt perspektiv.

Politiska förebilder När det varit motigt i politiken, har jag fått styrka av mina förebilder. En av de viktigaste för mig är Astrid Thors, SU:s första kvinnliga ordförande. Hennes generositet att dela med sig av sin kunskap och tro på mig har betytt så mycket – tack Astrid. En förebild är någon som vågar stå upp för sina och andras åsikter. Som utmanar sig själv att göra saker

LIBER

man inte tidigare vågat. Som delar med sig av sin kunskap och agerar enligt sina värderingar. Som kan inspirera och motivera andra till att drömma, kämpa och nå sina mål. Vi kan alla vara en förebild för andra.

Liberal Ungdom På kongressen i Åbo 2014 diskuterade Svensk Ungdom att byta namn till Liberal Ungdom. Även om förbundet inte bytte namn så ska Svensk Ungdom vara Liberal Ungdom. En liberal kraft som aldrig vilar eller ge vika. Våra rättigheter och samhällsstrukturer är inte statiska. För varje år som går känns det som att vi tar ett steg närmare en statsledning med en sannfinländsk statsminister som leder en nationalistisk högerkonservativ regering.

För mig har politik alltid handlat om ideologi. Att jobba för ett samhälle jag tror på, där alla mänskor är lika värda. Att idag kunna se tillbaka på allt jag fick vara med om som SU:s ordförande betyder, förutom en enorm nostalgitripp, en stark känsla av stolthet. Vad Svensk Ungdom gör har betydelse.

Fredrika Åkerö, var förbundsordförande under tiden, 2010-2012 .

“Behövs ett utlopp för framtidsoron!”

TEXT: Linn Svanberg

BILD: Miranda Uthardt

31

SU:s nya generation reflekterar över oron, hoppet och framtidsvisionen!

N

yhetsrubrikerna under onsdagen jag träffar SU:s yngsta förbundsstyrelsemedlemmar Simon Hellbom, 16, och Anton Åkerman, 17, är dystra. Från Mellanöstern rapporteras om stigande antal civila dödsoffer. Statsminister Petteri Orpo blixtinkallar till presskonferens för att informera om det misstänkta sabotaget på infrastruktur i Finska viken. Simon och Anton är inte förlamade av den negativa utvecklingen. De har istället valt att gå med i SU för vara med och påverka vardagen de lever i.

– Varje gång jag hörde om orättvisor i samhället blev jag arg. Jag läste igenom de politiska programmen för partierna som jag tänkte att jag ligger mig närmast, och valde slutligen SU. Det är mest liberalt! säger Simon, som blev medlem i SU år 2022.

Anton hittade intresset för politiken under en global vändpunkt: USA:s presidentval 2016.

– Några år efter valet fyllde jag mitt i allt i SU:s medlemsformulär på webben. För mig är landsbygdsfrågor viktiga, de tangerar allt.

Men också utbildningsfrågor och ungdomsfrågor är viktiga. Och svenska språket såklart.

En pratstund om framtid och samhällsengagemang med Simon och Anton är, åtminstone enligt den allmänna uppfattningen, inte en pratstund med den typiska gymnasiestuderanden. Båda två har gått med i SU för att påverka i närmiljön, sin egen vardag. Trenden i samhället är ändå att unga engagerar sig allt mindre i samhället och i föreningsverksamhet, samtidigt som

“ Vi är uppvuxna i en bra tid.

Men nu blir det värre.”

Anton Åkerman framtidsoron, ångesten och illamåendet ökar.

INTERVJU

– Vi är uppvuxna i en bra tid. Men nu blir det värre. De saker som varit självklara, som ekonomisk stabilitet, är det inte längre, säger Anton.

– Den positiva utvecklingen som man sett de senaste 15 åren verkar nu ha backat rejält.

Visst känner man ett ansvar: om man inte själv påverkar, vem gör det då? Jag klarar inte själv av att sitta bredvid då samhället går mot ett negativt håll, säger Simon.

“Om man inte själv påverkar, vem gör det då?”

Simon Hellbom Något som både Simon och Anton lyfter fram som orosmoment är diskussionskulturen, populismen och polariseringen.

Också nedgången av demokrati runt om i världen oroar. Men båda känner en tro inför framtiden.

– Visst ser jag ljus i tunneln. Man kan se i historien hur världen utvecklas i vågor, det är bättre och sämre i perioden. Det som behövs nu är en ökad förståelse för varandra, för människor från olika kulturer.

För att framtiden ska kännas ljusare behövs satsningar på jämlikhet och jämställdhet, säger Anton.

– Jag tror vi befinner oss i ett sorts brytningsskede, att det kommer bli sämre innan det blir bättre. Ett första steg mot att lösa problemen är att alla ska klara av att sitta i samma bord som varandra och diskutera, säger Simon.

Trots att dagens unga inte i samma utsträckning som före millennieskiftet engagerar sig i politisk verksamhet, tycker Simon och Anton att andra i deras kretsar är medvetna, läser nyheter och följer med det som händer i samhället.

– Världen är väldigt medieintensiv. Med alla kompisar har man kanske inte filosofiska funderingar om politik, men de flesta följer med och har ganska bra koll, säger Anton.

– Antingen är det ishockey eller politik vi snackar om, säger Simon skämtsamt. Men alla har kanske inte så starka åsikter, fast de nog har koll på vad som händer.

Som politiskt aktiva vill Simon och Anton inte bara själva skapa förändring, utan vill

LIBER

också att andra ska ges chansen.

– Förr var det trendigt att vara aktiv, men det har ändrats. Vi måste anpassa oss till det som är trendigt nu och göra det coolt igen. Jag ser ändå i Vasa att intresset bland 15-16 åringar för politik är stort – jag tror på en comeback för lokalavdelningarna, säger Simon.

– Orsaker till varför unga går med eller inte är ändå i slutändan individuellt, säger Anton.

Många unga gillar också att vara aktiva på sociala medier men steget att bli aktiverad därifrån är för många stort. För att få med mer människor att faktiskt komma med i politiken finns det ett behov att öka på kommunikationen om hur politiken faktiskt påverkar människors vardag.

– Det är viktigt att det finns någonstans man kan ”channel”, alltså ge utlopp för sin framtidsoro, fortsätter Simon.

Anton och Simon reflekterar också över det låga valdeltagandet och den svaga unga representationen.

– Meningen är ju att folket ska representeras i riksdagen, men så är det inte. På samma sätt som bara pensionärer vet hur pensionärer

32

har det, vet bara unga hur det är att vara ung, säger Anton.

I vårens nyinvalda riksdag var 7 av 200 kandidater under 30.

– Det är också partiernas ansvar, påpekar Simon.

Balansgången mellan att fundera över det som oroar och saker som går dåligt i samhället och att leva sin ungdom är också en faktor att ta i beaktande.

– Men jag tycker nog ändå det går att koppla bort från oron, säger Simon.

Till slut undrar jag om Simon och Anton kan ge något exempel på vad som ger dem hopp och framtidstro.

– Oberoende hur valet av president faller är vi i goda händer – det verkar som att vi kommer få en bra president till Finland. Eller ja, förutom kanske en kandidaterna då, skämtar Simon med en anspelning på Sannfinländarnas presidentkandidat.

– Det är väl klyschigt, men något som ger mig framtidstro är människans fantastiska förmåga att ta hand om varandra, säger Anton.

33

LIBER

SVENSK UNGDOM Svensk Ungdom (SU) är Svenska folkpartiets (SFP) ungdomsorganisation. Vi är ett socialliberalt förbund och våra ca 3000 medlemmar är mellan 14-30 år gamla.

SU styrs av en ordförande, två vice ordförande och fem styrelsemedlemmar.

Förbundet är indelat i fyra geografiska kretsar: Egentliga Finland, Helsingfors och samkretsen, Nyland och Österbotten.

Kretsarna styrs av egna styrelser och ordförande. SU har också arbetsutskott för olika politiska teman.

Övriga Finland hör till samkretsen

Hur kan jag vara med och göra politik i SU? Vill du bli aktiv är det enkelt att bli det genom att till exempel skicka en DM och se om det finns öppna platser i ett utskott eller en kretsstyrelse, eller så kan du komma på ett evenemang vi ordnar. Det kanske bästa sättet att bli aktiv är att komma på kongressen den 3-5 maj. För det behövs ingen förhandskunskap – det är bara att anmäla sig och dyka upp. På kongressen röstar vi om SU:s politik, lär känna varandra och äter finsupé tillsammans!

Om du vill gå med i ett arbetsutskott kan du skicka en DM eller ett mail till info@su.fi och berätta kort om vad du är intresserad av!

SU i Österbotten Kretskansli: Rådhusgatan 23, 65100 Vasa

SU i Egentliga Finland Kretskansli: Auragatan 1 G, 20100 Åbo

Gå med i arbetsutskott!

Hur kan jag bli medlem?

Gå in på vår webbsida su.fi/bli-medlem och fyll i din information. Välkommen med att förändra världen med oss!

SU i Nyland, SU i Helsingfors och samkretsen Kretskansli: Georgsgatan 27, 00100 Helsingfors

Kom på kongressen i Vasa den 3-5 maj Årets roligaste politiska evenemang!

Anmälan öppnar i mars!

Följ SU Instagram @svenskungdom_rkpnuoret @suinyland @suihelsingfors @suiegentligafinland @suiosterbotten Facebook: Svensk Ungdom Linkedin: Svensk Ungdom

Följ SU på TikTok För mer eller mindre seriöst politiskt content @svenskungdom_rkpnuoret

Träffa oss i pulkabacken för fastlagsfirande, vi bjuder på liberal kakao! Åbo: Vårdbergsparken Vasa: Fiskstranden Helsingfors: Brunnsparken

Kom och säg hej under Pampas nationaldag den 22.3!

Vi bjuder halarmärken och bra fiilis!

EU-valet ordnas den 6-9 juni 2024!

Håll koll på våra sidor efter SU:s kandidater!

Vill du vara med och göra kampanj?

Hör av dig på: info@su.fi

SVENSK UNGDOM Liberalism, jämlikhet & flerspråkighet SU.FI