SVETSINGENJÖRSBRIST För få utexamineras varje år

Brist på svetsingenjörer

Svenska svetsare står sig ganska dåligt i internationell konkurrens – sett till utbildningsnivån. – Vi har väldigt få högt svetsutbildade människor i Sverige, konstaterar Björn Lindhe på Svetsansvarig. Lindhe själv tillhör en ytterst liten skara svetskunniga i landet som har riktigt hög utbildning i ämnet. – Vi är kanske fyra-fem på den här nivån.

Det finns naturligtvis massor av superduktiga svetsare i Sverige. Men kunskaperna finns inte dokumenterade i utbildningscertifikat eller betyg. – Vi har ungefär 550 utbildade svetsingenjörer i Sverige totalt, konstaterar Björn Lindhe. Vi har omkring 2 000 utexaminerade svetsspecialister. Vi kan göra en jämförelse med Tyskland, som årligen utex-

DEGUSSIT® & StarCeram®

Högpresterande Keramiska Lager för Svåra Industrimiljöer

KYOCERA Fineceramics utvecklar, producerar och levererar högpresterande keramiska glidlager, kullager och rullager för industriella applikationer. Tillgängliga som hybrid eller fullkeramiska lagerlösningar. Designade för korrosiva, miljöer med höga temperaturer, tryck och belastningar

aminerar man 300-400 svetsingenjörer om året. I Sverige utexamineras 15. Det betyder, med hänsyn till att de är åtta gånger så många invånare i Tyskland, att de får tre-fyra gånger så många ingenjörer som vi varje år. – De som vill bli svetsare senare i livet hamnar ju ofta i en eftergymnasial utbildning upphandlad av Arbetsförmedlingen. Tidigare fick de 3 000 kronor i veckan per elev. Idag får de 1 200-1 400 kronor per elev och vecka. Därför får vi inte ut så många kvalificerade svetsare.

Hoppet står istället till gymansieutbildade svetsare. – Många gymnasieskolor har däremot spottat upp sig och ger eleverna mycket bra utbildning. När de går en sån utbildning blir de inte bara svetsare utan IW-svetsare, det vill säga International Welder. Det är en bra utbildning. – När de har jobbat ett antal år ser vi att de har en betydligt högre kunskapsnivå än de som gått eftergymnaisala utbildningar. – Där har vi ett jätteproblem i Sverige.

Lindhe gör också en jämförelse med svetsskolor i Finland och Polen som han besökt. – Där har de bättre svetsutrustning än vi har i Sverige. Vi ligger efter på den biten.

Utbildningsansvaret vilar alltså tungt på företagen, som måste sätta sina svetsare i utbildning, när utbildade svetsare är en bristvara.

STABIL METOD

Svetsning är en stabil vetenskap och inom svetsområdet kommer de tunga nyheterna väldigt sällan. En etablerad och väl fungerande metod alltså. Björn Lindhe åskådliggör det så här:

– Man pratar om att det händer mycket inom svetsning... 1907 kom de belagda elektroderna, på 40-talet kom TIG-svetsningen och nån gång 1990 kom Friction Stir Welding, metoden där man smälter ihop två mjuka material med ett roterande verktyg. – Jämför den utvecklingen med mobiltelefoner; när du går ut ur butiken har det kommit en ny modell...

NYHETER

Vad man nu pratar om i branschen är andra saker. – Inom svetsning är det just nu aktuellt med styrda strömkurvor, vilket innebär att man kan tillföra tillsatsmaterialet "kallt" till grundmaterialet villket gör att det slår sig mindre, man får mindre egenspänningar, mindre materialpåverkan. – Svetsglas med fler färger, i syfte att få bättre kontrast opch därmed se svetsen bättre, är också något som kommer nu.

– En annan sak man pratar mer och mer om är tillsatsmaterial med lägre mangan-innehåll. Mangan påverkar centrala nervsystemet och kan exempelvis ge Alzheimers. Fördelen med mangan är att stålet får bättre mekaniska egenskaper. Nu kan man dock utveckla tillsatsmaterial med mindre mangan och det är förstås en bra utveckling ur ett arbetsmiljöperspektiv. – En annan framgång arbetsmiljömässigt är Low Fume-elektroder, som alltså har mindre rökutveckling än äldre elektroder.

Varje sådan arbetsmiljömässig landvinning är naturligtvis välkommet bland de 20 000 svetsare som svetsar på heltid och lever större delen av sin vakna tid i den här miljön. Dessutom svetsar x antal ibland. – Det är alltså ganska många människor som utsätts för arbetsmiljörisker idag, konstaterar Björn Lindhe.

Björn Lindhe kan svetsning. Foto: Svetsansvarig