Spionskandaler

ABORTERANDE SKYDDAS En ny lag som trätt i kraft i Spanien 14 april gör det straffbart att hota eller på annat sätt pressa kvinnor som valt att abortera, i syfte att förhindra ingreppet. Även om abortmotståndarna i Spanien inte varit lika radikala som i exempelvis USA har främst religiösa organisationer sedan abort blev lagligt i Spanien, för 37 år sedan, fört kontinuerliga kampanjer mot dem som brukar systemet. Dessa har riktats mot både gravida kvinnor och vårdpersonal som utför ingreppen.

UTLÄMNAD DÖMD TILL DÖDEN Den algeriske motståndsaktivisten Mohamed Benhalima har dömts av en militärdomstol till döden, mindre än två månader efter att han utlämnats till Algeriet av de spanska myndigheterna. Såväl människorättsorganisationer som Amnesty International liksom regionalstyret i Valencia protesterade mot den planerade utlämningen. Det hindrade dock inte att Benhalima 24 mars hämtades från flyktingförläggningen i Valencia och flögs tillbaka till Algeriet

STÖRRE ANDEL INVANDRARE Spaniens befolkning steg förra året, men enbart för att antalet nya mantalsskrivna utlänningar var fler än än minskningen av antalet registrerade spanjorer. Precis som pandemiåret 2020 minskade den inhemska befolkningen i Spanien förra året, med 21.920 personer. Däremot steg antalet mantalsskrivna utlänningar med 72.410 personer. Det innebar att Spanien vid årsskiftet, enligt statistikinstitutet INE, hade en registrerad befolkning på 47.435.587 personer, vilket var 50.490 fler än året före.

FIRAD TREDJEPLATS Spanien erhöll sin bästa position i årets Eurovision Song Contest på 27 år och Chanel kammade hem åtta tolvpoängare från de olika ländernas jurys, vilket är rekord. Ett av länderna att ge Spanien högsta poäng var Sverige. Folkrösterna gav som väntat Ukraina en överlägsen seger. På behörigt avstånd kom Storbritannien och endast nio poäng efter hamnade Spaniens kandidat Chanel, med låten ”Slow mo”, som föranlett kontrovers på grund av sin sexistiska text.

CHANEL. DIREKTÖREN FÖR DEN SPANSKA SÄKERHETSTJÄNSTEN CNI, PAZ ESTEBAN, AVSATTES MED HÄNVISNING TILL ATT BLAND ANNAT REGERINGSCHEFEN PEDRO SÁNCHEZ FÅTT SIN TJÄNSTEMOBIL INFEKTERAD MED SPIONPROGRAMMET PEGASUS.

FLERA SPIONSKANDALER

Direktören för spanska säkerhetstjänsten avsattes.

Ett flertal medlemmar av den spanska regeringen, däribland regeringschefen Pedro Sánchez, har fått sina mobiler infekterade med spionprogrammet Pegasus. Händelsen offentliggjordes av den egna regeringen endast dagar efter att en internationell rapport uppgivit att den spanska säkerhetstjänsten i sin tur brukat samma virusprogram för att spionera på katalanska separatistledare.

Både Pedro Sánchez, försvarsministern Margarita Robles och inrikesministern Fernando Grande-Marlaska har fått innehåll i sina tjänstemobiler stulna. Intrången skedde i maj och juni förra året, vilket sammanföll med den diplomatiska konflikten med Marocko, ett land som har tillgång till spionprogrammet Pegasus. Den spanska regeringen har bekräftat intrången, men har undvikit att peka ut någon konkret misstänkt. Grande-Marlaska uppges ha blivit av med 6,3 gigabyte data, medan Pedro Sánchez fått 2,6 gigabyte komprometterat.

Spionskandalen har varit föremål för många förvecklingar, då det visat sig att den egna spanska säkerhetstjänsten brukat det israeliska virusprogrammet Pegasus, för att infektera mobiler till nyckelpersoner i den katalanska självständighetsrörelsen. Detta ska i sin tur ha skett mellan 2019 och 2020. Bland de som avlyssnats finns den nuvarande katalanske regionalpresidenten Pere Aragonès, något som förvärrat relationerna mellan regeringen och deras stödparti ERC.

ENLIGT EN RAPPORT från den kanadensiska cybersäkerhetsenheten Citizen Lab, som tillhör universitetet i Toronto, ska hela 63 personer med kopplingar till den katalanska separatiströrelsen ha fått sina mobiler infekterade med Pegasus. Det är ett program som tar full kontroll över mobilen, utan att ägaren märker något. Med programmet kan både kameran och mikrofonen aktiveras och datauppgifterna i mobilen manipuleras.

Uppgifterna om spioneri av företrädare för den katalanska självständighetsrörelsen föranledde att direktören för den spanska säkerhetstjänsten CNI Paz Esteban fick infinna sig i parlamentets säkerhetsutskott, för att ge förklaringar. Trots att ärendena i utskottet är hemligstämplade har det framkommit att CNI medger att den spionerat på sammanlagt 18 katalanska separatistledare, inte 63. I samtliga fall ska det dock ha skett med godkännande från behörig domare i Högsta domstolen. Motiveringen var att spåra de som låg bakom den underjordiska rörelsen Tsunami Democrátic, som organiserade en mängd våldsamma demonstrationer i samband med de fällande domarna mot de åtalade separatistledarna.

Trots att försvarsministern Margarita Robles backat upp Paz Esteban, avsattes spionchefen senare. Det officiella skälet var att underrättelsetjänsten inte förhindrat att regeringsmedlemmar fått sina mobiler infekterade, men många menar att Esteban i verkligheten offrats som en eftergift gentemot de katalanska separatisterna.