Förnybar energi 2 2016

Tidskrift för Energieffektivisering, Vatten- och Vindkraft, Solenergi, Bioenergi och Geoenergi

Huset som kapat ”sladden” till elnätet

Mats Enmark årets SERO-pristagare

Sid 20

Sid 19

, 16 3 20 3 2/ g: Nr gån År

Förnybar Energi

6, 01 33 2/2 Ng: N r gÅ År

Förnybar Energi TidskrifT för EnErgiEffEkTivisEring, vaTTEn- och vindkrafT, solEnErgi, BioEnErgi och gEoEnErgi

Huset som kapat ”sladden” till elnätet

Mats Enmark årets SERO-pristagare

Sid 20

Sid 19

Tidningen ges ut av SERO och utkommer med fyra nummer per år i 3.000 exemplar ADRESS: SERO, Romelevägen 7, 681 52 Kristinehamn E-mail: info@sero.se ADRESSÄNDRINGAR: info@sero.se ANSVARIG UTGIVARE: Göran Bryntse, 046-20 02 21, 070-621 71 96 E-mail: goran.bryntse@sero.se ANNONSER: Olof Karlsson, 0221-197 65, 070-285 19 88 E-mail: olof.karlsson@sero.se REDAKTÖR: Staffan Bengtsson, 070-584 46 39 E-mail: staffan@ teknikfor.se REDAKTIONSRÅDET: Göran Bryntse Christer Söderberg Olof Karlsson Roland Davidsson

Både teknik och människor utvecklas När jag för drygt ett år sedan blev vice ordförande i SERO hade jag bakom mig 20 år som riksdagsledamot. Under ett antal år av dessa hade jag ett speciellt engagemang i energipolitiken. Med andra ord var jag ingen gröngöling när jag kom in i SERO. Likväl är det stor skillnad på det jag nu vill vara med om att förverkliga och det jag tidigare fokuserade på. Förskjutningen handlar inte främst om mitt byte av plattform utan snarare om en påverkan från två olika håll samtidigt: dels den allmänna politiska förskjutningen som resulterat i större respekt för olikheter och individualiseringen kraft, dels den tekniska utvecklingen i sig.

Den allmänpolitiska förändringen. Grundstämningen i samhället har förskjutits bort från det normerande och dess storskaliga lika-för-alla-lösningar i riktning mot att fler ska kunna bidra till det gemensamma på sina egna villkor. För det krävs en politik och en solidaritet grundad i en respekt för människors olikheter. Genom sin självständighet och delaktighet vill de vara med och själva ta ansvar. Engagemanget, tryggheten och stoltheten i att kunna göra själv, gärna tillsammans med andra i självvalda grupper, vilar

på en ständigt pågående återkoppling. Man utvecklas, lär och växer genom sitt görande och flyttar sig därmed allt längre bort från att vara tillfredställd av det färdigserverade.

Den tekniska utvecklingen. Ett av teknikens särdrag är dess snabba utveckling. På energiområdet kan detta knappast framgå tydligare än på SERO:s årskonferens i Karlstad.

Bland annat översiktsföreläsningarna av Tomas Kåberger, Lennart Söder och Anders Wijkman ledde till många djupandningar hos oss som var med och ledde till ett myller av vittgående frågor.

I förstone kan alla dess”bättre-och-bättredag-för-dag”-resultaten i teknikvärlden framstå som om de härrörde från en självpollinerande teknikvärld i dess växelverkan med marknadskrafterna. Så är det givetvis inte. Alla dessa oerhörda framsteg sker i den rådande tidsandan och under den ovan skissade allmänpolitiska förändringen. Därför är det knappast energipolitikens uppgift att ”bara” beräkna framtidens effekt- och energibehov, trygga att detta tillfredsställs och i övrigt begränsa sig till att ge teknikföretag

Tryckeri: Trydells, Laholm Papper: Arctic Silk Omslagsbild: Korsnäs Kraftverk, Bild: Christer Söderberg

Var med och påverka!

Bli medlem!

Medlemsavgift 350 kr, familjemedlem 50 kr, studerande 150 kr.

Som medlem får Du 4 nummer av tidningen Förnybar Energi.

Prenumeration kostnad: 300 kr/år Du kan bli medlem genom att skicka ett mail på info@sero.se med kompletta adressuppgifter och helst med telefon.

Ann-Kristine Johansson, vice ordförande SERO.

Fortsättning nästa sida

FÖRENINGEN

och marknad långsiktigt hållbara lagar och regler. Fokuserar man enbart på det kan man lätt utifrån existerande stuprörsavgränsningar bygga sig fast i en oflexibel storskalighet. Det är inte bara tekniken som utvecklar sig. Det gör också människan.

Se människan!

Vad jag själv vill medverka till med SERO som plattform är att också energipolitiken tydligare försöker: • Utforma en lagstiftning på energiområdet som inte bromsar men väl möjliggör för människor och deras energisamspel i samhället.

• Öka medvetenheten om att individer inte bara är konsumenter och användare utan också i allra högsta grad aktörer och ibland själva även elproducenter. Snart blir detta en vardag.

Solcellsområdet är ett av de uppenbara tillämpningsområdena där många människor behöver rimliga förutsättningar att producera el i sin egen närhet och ta ett väsentligt ökat egenansvar.

Hitintills har de politiska diskussionerna kring detta främst rört ekonomiska subventioner. För framtiden kan det bli än viktigare att undanröja hinder och trösklar och möjliggöra den ovannämnda egna tryggheten, stoltheten och engagemanget utifrån

den egna elförsörjningen. Ge möjligheter för energiområdet att utvecklas på olika sätt i olika delar av Sverige, allt efter de lokala och regionala förutsättningarna.

• Vidga det nordiska samarbetet, inte bara utifrån att de nordiska länderna har stora likheter i sina energiförutsättningar utan också utifrån att de grundläggande tankemönstren i de nordiska länderna har stora likheter. Detta ger unika och än så länge bara marginellt utnyttjade förutsättningar för ett nära samarbete.

• Våga analysera riskperspektiv och synliggöra hur ansvaret för risker i energi- och effekttillgången kan delas. Det kan gå att garantera något 90, 95 eller 99 %:igt men det kan bli orimligt dyrt och därtill passiviserande att en part, ofta staten, ska utfärda 100%:iga garantier för 100%:igt tillfredsställda energibehov också den kallaste vinterdag. Samtal bör snarast påbörjas om hur vi på olika nivåer kan ta och fördela risker och vara beredda att ta konsekvenserna av det riktigt sällsynta genom att på förhand ha gjort dem hanterbara. n April 2016 Ann-Kristine Johansson Vice ordf SERO

Göran Bryntse vald till vice president i EREF Vid EREFs ( European Renewable Energies Federation) årsmöte i London i början av maj valdes Göran Bryntse till vice president, med särskilt ansvar för Norden. En regional konferens planeras i höst i Köpenhamn. EREFs president, Savvas Seimanidis från Grekland, betonade att EUs Energy Union måste ha Paris-överenskommelsen som utgångspunkt om klimatpolitiken genom att prioritera förnybar energi och energieffektiviseringar. EREF kommer att lägga fokus i år på att påverka bildandet av Energiunionens regelverk i syfte att försvara den småskaliga elproduktionen. 2016 blir ett avgörande år för Energiunionen.

Dess syfte bör vara att bidra till en stabil och säker energiförsörjning inom EU baserad på en hög grad av självförsörjning med hjälp av förnybar energi. EREFs VD, Döerte Fouquet, un-

derströk att EREF vill värna om rätten till nationella styrmedel samt prioritet till nätet för förnybar el. EREF säger däremot nej till en kapacitetsmarknad, som i första hand skulle gynna de stora kraftbolagen.

I EREF ingår ett tjugotal föreningar från femton länder inom EU med syfte att främja förnybar energi.

Göran Bryntse är nyvald vice president i EREF.

Energiframtider efter årstider Energimyndigheten har gjort ett antal studier om hur det framtida energisystemet kan komma att se ut.

Det har resulterat i fyra versioner av det framtida energisystemet. Den 17 maj presenterades detta arbete samtidigt som rapporten ”Fyra framtider-Energisystemet efter 2020” gavs ut.

I de fyra renodlade versionerna har man givit energipolitiken, den tekniska utvecklingen och omvärldsförändringar olika inriktning.

Det finns en inspiration från Vivaldis komposition De Fyra Årstiderna när man givit namn åt de fyra energialternativen, Forte, Legato, Espressivo och Vivace.

Energiframtiden Forte som betyder starkt innebär hög energianvändning och därmed stor energitillförsel. Kärnkraften kommer att finnas kvar.

Legato betyder sammanbundet och här ser man en avsevärd sänkning av energianvändningen vilket även innebär klimat-

4

förnybar energi

2/2016

och miljöpåverkan. Ekologisk hållbarhet och global rättvisa är viktiga ledord.

Espressivo betyder uttrycksfull och även detta alternativ har relativt hög energianvändning men energianvändaren försöker i större utsträckning själv hantera sina energibehov.

Vivace som sista version betyder livligt och innebär även relativt hög energianvändning. Detta scenario visar en tillväxt på klimatets villkor och en utvecklad miljöteknik för ett hållbart globalt energisystem.

Seminariet var intressant och det gav underlag för en hel del nytänkande och för debatter om kommande utformning av energisystemet.

Rapporten kan beställas från Energimyndigheten eller laddas ned från hemsidan www.energimyndigheten.se.

Christer Söderberg

Dags att FlödesOptimera Låt oss på FOAB optimera er kraftstation och öka er produktion. Då elpriserna är låga krävs att man kan sälja mer för att ekonomin ska bli så bra som möjligt. Ett stort steg i rätt riktning är att minimera fallförlusten med en rensmaskin från FOAB. Ring oss på telefonnummer 0320-106 00, så berättar vi mer om vad vi kan göra för just er kraftstation.

RH2S

RH1S

RH1R

Rensmaskin från Foab • Robust • Driftsäker • Lång livslängd • Bra totalekonomi • Serviceavtal • Trygghet • Säker

Adress: Ehnsgata 9, 511 56 Kinna. Telefon: 0320–106 00. E-post: info@foab.com FlödesOptimering FOAB Sverige AB är certifierade i enlighet med: EN1090-1, ISO 3834-3 och ISO 9001.

FlödesOptimering FOAB Sverige AB är ett innovativt företag som projekterar, tillverkar och levererar utrustning för optimering av vattenkraft. FOAB utvecklar tekniken för dammluckor, galler och rensmaskiner så att man kan utvinna maximal energi från vattnet med minimal inverkan på miljö och fauna.

FOAB strävar efter att kunna leverera framtidens lösningar redan idag med ledorden Kunskap, Erfarenhet och Kvalitet.

Nästan 4 TWh ny förnybar elproduktion 2015

AKTUELLT

Utbyggnaden av förnybar elproduktion var under 2015 större än förväntat.

Produktionen från vindkraft ökade med nästan 30 procent jämfört med föregående år, och nådde därmed nytt produktionsrekord. Intresset för solelsproduktion är fortsatt högt. Inte sedan 2006 har kundens kostnad för elcertifikaten varit så här låga.

Under 2015 godkände Energimyndigheten 1 632 st nya anläggningar inom elcertifikatsystemet. Av dessa var 1 411 solanläggningar, en dubblering från föregående år, vilket visar fortsatt högt intresse för solproduktion. Produktionen från sol ökade med 56 procent.

Vindkraftens produktionsökning med 29,4 procent, jämfört med 2014, innebär att vindkraften står för den absolut högsta andelen av den förnybara elproduktionen inom elcertifikatsystemet, 71,8 procent av den totala produktionen under 2015. Biokraften stod för 19,9 procent, vattenkraften för ca 7,8 procent samt sol och torv för mindre än 0,1 procent vardera.

I Sverige och Norge har 3,6 TWh förnybar elproduktion tillkommit under 2015.

Källa: Energimyndigheten

Elcertifikatsystemet i Sverige och Norge gav 3,6 TWh ny elproduktion förra året.

Förnybar elproduktion mellan åren 2003 till 2015 som är berättigad av certifikat. År 2013 förändrades reglerna för certifikaten vilken gjorde att många gamla anläggningar inte längre var berättigade till certifikat.

Sedan 2012 har det svensk-norska elcertifikatsystemet bidragit med 13,8 TWh förnybar elproduktion, varav Sverige byggt 11,6 TWh. Den höga produktionstakten, i kombination med en minskad elanvändning, har skapat ett överskott på elcertifikat. Årsmedelpriset på elcertifikat blev 162 kronor, vilket är det lägsta på flera år.

Medelpriset för elcertifikaten i kombination med årets kvot på 14,3 procent

medför att elleverantörens kostnad för elcertifikat varit 2,3 öre/kWh. −Kundens kostnad för elcertifikaten har nu sjunkit flera år i rad. Den goda tillgången på elcertifikat, i kombination med lägre kvoter, borde vara förklaringen till den lägre kostnaden för slutkunden, säger Gustav Ebenå på Energimyndigheten.

Myndighet vill ha nationell solkarta Energimyndigheten vill ha en plattform för solenergi som liknar den som gäller för vindenergi.

De som vill satsa på solel, ska lättare hitta samlad information och checklistor. För att veta om ett tak lönar sig för solceller, behövs också en ny nationell solkarta.

Energimyndigheten har fått regeringens uppdrag att ta fram förslag till strategi för mer solel i Sverige. Målet är att Sverige på sikt ska ha 100 procent förnybar energi och att solelen ska öka Under arbetet med utredningen har Energimyndigheten bett att få inspel kring vad som hindrar satsningar på solenergi.

Det kom in ett 40-tal synpunkter.

6

förnybar energi

2/2016

– Många tar upp att det är krångliga regler och svårt att överblicka alla eftersom flera myndigheter är inblandade.

Därför föreslår vi nu att all information som producenten vill ha samlas på ett ställe, liknande den informationsplattform som i dag finns kring vindenergi, säger projektledare Zinaida Kadic.

Plattformen blir då ett nav för all offentlig information om till exempel tillstånd, stöd och installation av solelanläggningar. Den kan också innehålla interaktiva delar som solkarta och räknesnurra för att räkna ut inkomster och kostnader för en specifik solcellsinvestering.

Inspel till utredningen har också handlat om att det finns många olika stödsystem för solel och att det är svårt

att överblicka dem. Därför har Energimyndigheten redan tidigare föreslagit och står kvar vid bedömningen att investeringsstödet för solel inte ska gälla för villor, som i stället kan använda ROTavdraget. Det blir också ett sätt att korta ner kötiderna för andra grupper som söker investeringsstödet, som lantbruk och bostadsrättsföreningar.

– För att få fler att satsa på solenergi är det viktigt att vi nu har ett systemperspektiv, där helheten och styrmedlens samverkan med varandra är viktiga, för att i höst kunna komma med förslag som stimulerar ökad användning av solel i Sverige, säger Zinaida Kadic på Energimyndigheten.

Kräftgüng fÜr vindkraften

AKTUELLT

Källa: Svensk Vindenergi

Branschorganisationen Svensk Vindenergi nya statistikvisar att investeringarna i vindkraft i Sverige har sjunkit kraftigt det senaste ĂĽret. Under det fĂśrsta kvartalet 2016 har investeringsbeslut i vindkraftsanläggningar motsvarande en effekt pĂĽ 62,5 megawatt tagits, vilket är en dramatisk minskning jämfĂśrt med samma period 2015, dĂĽ nästan 190 megawatt beställdes. FĂśr att kunna vända den negativa trenden kräver Svensk Vindenergi fĂśrändringar i styrmedlet fĂśr fĂśrnybar elproduktion, tillsammans med ett nytt utbyggnadsmĂĽl till 2030. − Dessa siffror är ett direkt resultat av politikernas och myndigheternas nonchalans infĂśr branschens behov Installerad effekt samt planerad utbyggnad i de fyra olika elomrĂĽdena i Sverige. Allra mest av ett fungerande styrmedel och vindkraft finns i elomrĂĽde 2 (mellan Norrland) och där finns ocksĂĽ mest planer fĂśr framtiden. lĂĽngsiktiga spelregler. Sverige har ett gyllene läge att attrahera utländska investeringar som skulle kunna mĂśjligjobb, inte bara av vindkraftsbranschens – och det nu, säger Charlotte Unger gĂśra Ăśkad elexport till kontinenten. Men aktĂśrer, utan även av vĂĽra politiker. De Larson, vd pĂĽ Svensk Vindenergi. fĂśr att det ska bli verklighet krävs hĂĽrt mĂĽste gĂĽ frĂĽn fĂśrhandling till handling

160 miljoner kr satsas pü �El frün solen�

Användningen av solel Ükar snabbt, büde i Sverige och utomlands, och det är en pusselbit i omställningen mot ett hüllbart energisystem. Energimyndigheten startar forsknings- och innovationsprogrammet. – Sverige är framstüende pü solelomrüdet. Genom att erbjuda finansiering fÜr skickliga forskare och kreativa innovatÜrer ska El frün solen stÜtta omställningen mot fÜrnybart energisystem och samtidigt stimulera till att skapa arbetstillfällen pü hem-

Västernorrland satsar pü vindkraft Vindkraften fortsatte att byggas ut under 2015 trots münga prognoser om inbromsning. FÜrra üret installerades 743 MW vindkraft i Sverige, till stÜrsta delen handlar det om stora turbiner.

Mer än hälften, 404 MW, installerades i Västernorrlands län.

Det är ofta bättre ekonomi i storskaliga projekt, vilket har lett till att det numera är färre men stÜrre vindkraftverk som byggs.

Under fÜrra üret var utbyggnaden Üver landet ovanligt ojämnt fÜrdelad. Nästan 80 procent av all nybyggnad skedde i Jämtland, Västerbotten och Västernorrland (elomrüde SE2). FÜrra ürets utbyggnad har ocksü gjort att den installerade effekten i de olika elomrüdena har jämnats ut. Den beräknade ürsproduktionen frün vindkraften som installerades under fÜrra üret är pü drygt 2 TWh. Totalt producerades drygt 16 TWh vindkraftel i Sverige under 2015, vilket är ett nytt produktionsrekord fÜr vindkraften.

maplan, säger Sara Bargi, chef fÜr enheten fÜr hüllbar el pü Energimyndigheten.

FÜrutom att bidra till ny kunskap samt nya tekniker, tjänster och system ska programmet bidra till en Ükad, hüllbar, utbyggnad av solelen i Sverige. Programmet inkluderar även forskning och innovation som rÜr integrering i elsystemet och användaroch samhällsfrügor. Pü sü sätt füngas en bred palett av forskningsomrüden upp inom programmet.

W W W T U R A B C O M

&RANCIS +APLAN !XIAL 3MĂŒ VATTEN TURBINER

.ĂŠSSJĂš 36%2)'%

452!" &ĂšRRĂŒDSGATAN .ĂŠSSJĂš 4EL &AX % MAIL CA TURAB COM 2/2016

fĂśrnybar energi

7

På Campus Ultuna installerar nu Akademiska Hus sin till ytan största solcellsanläggning i landet. Anläggningen är 1500 kvadratmeter stor och beräknas producera 170 000 kWh per år. Satsningen är ett led i arbetet för ett hållbart campus som Akademiska Hus och Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, gemensamt driver.

Under senare år har Ultuna genomgått ett omfattande förvandling för att förverkliga Akademiska Hus och SLU:s gemensamma vision om ett grönare campus. Bland de senaste satsningarna utmärker sig Green Innovation Park, som innebär att campus öppnas upp för andra verksamheter än akademi så att ett centrum för hållbart näringsliv kan bildas i Uppsala. För att ytterligare bidra till Ultunas gröna profil anlägger Akade-

miska Hus nu solcellspaneler, som förutom att ge ett energieffektivt tillskott på campus också ytmässigt är Akademiska Hus största solcellsanläggning i landet.

– Investeringen i solceller är en del i vårt arbete för att bli mer energieffektiva tillsammans med Sveriges lantbruksuniversitet.

Det är också ett led i Akademiska Hus övergripande målsättning att göra Sveriges campusområden än mer hållbara, säger Peter Bohman, regiondirektör för Akademiska Hus region Uppsala.

Solcellerna som installeras i Ultuna har kapacitet att producera 170 000 kWh per år, vilket motsvarar ett års totala elförbrukning för tio normalstora villor.

Sju av tio svenskar tror på solen Hälften av svenskarna tror att solenergi kommer att stå för 20 procent av den svenska energiproduktionen om 10 år. Det visar en undersökning som YouGov genomfört på uppdrag av E.ON. Det är en drastisk ökning mot idag då solenergi står för mindre än en procent av energiproduktionen. I undersökningen framgår även att solenergi är det mest populära förnybara energislaget och att hela fyra av fem vill installera solceller i hemmet.

Svenskarna är inte bara förtjusta i solenergi, de har även hög tilltro till energislagets potential i framtiden. Över sju av tio (72 procent) tror på solenergin som en framtida energikälla och varannan svensk tror att solenergi inom tio år kommer svara för en femtedel av den svenska energiproduktionen. Det kan

jämföras med att solenergin idag står för mindre än en procent av energiproduktionen.

– Vi har sett en stor förändring i svenskars inställning till solenergin bara under det senaste året. Undersökningen visar att det finns en stark framtidstro på solen och att många svenskar efterfrågar solenergi i sitt elavtal, säger Karin Jarl- Månsson, VD, E.ON Försäljning.

Hela 80 procent av alla hus- och villaägare i Sverige är positiva till att installera solceller på sina tak. 68 procent som bor i flerfamiljsbostad, t.ex. hyresrätt eller bostadsrätt önskar att de själva eller t.ex. bostadsrättföreningen kunde installera solceller på hustaken.

Och kortfilmer ska öka acceptansen för sol Med solceller på taken kan många hushåll bli självförsörjande på el, men först måste några mentala hinder undanröjas. Forskare vid Green Leap vid KTH har tagit fram fyra kortfilmer som spräcker vanliga myter, som att solceller är dyra och krångliga. Filmerna visar också hur hushållen kan använda sparad el när solen inte skiner.

Solceller skapar energi på ett miljövänligt sätt, fungerar bra under lång tid och är lönsamma för många som bor i småhus. Ändå är det få hushåll i Sverige som har solceller och forskare vid Green Leap vid KTH i Stockholm .

8

förnybar energi

2/2016

− Många tror att det är dyrt med solceller och de som börjat titta på att köpa solceller upplever det som krångligt och besvärligt. Vi märker också att människor inte förstår hur solceller fungerar och inte känner till att deras hushåll fortfarande skulle vara kopplat till elnätet. De undrar till exempel hur de skulle få el på natten och på vintern, säger projektledaren Teo Enlund vid Green Leap.

Foto: Akademiska Hus

SOLENERGI

Ultuna får solcellsanläggning

Solel och bergvärme en effektiv kombination

Bygg- och bostadssektorn är ett prioriterat område inom EU som planerar att sänka den totala energianvändningen med 20 procent till 2020. Under senare år har det i Sverige blivit allt mer populärt med solcellssystem för att generera el. Samtidigt har antalet värmepumpssystem i bostäder ökat vilket ligger till grund för ett behov av att analysera systemen i kombination med varandra.

Richard Thygesens avhandling handlar om hur man i lågenergibyggnader utrustade med bergvärmepump kan öka egenanvändningen av solel med olika tekniska lösningar. Han har även analyserat hur framtida byggregler hanterar solel. En så genomgripande analys har aldrig utförts tidigare. Resultatet av analysen visar att ett lågenergihus med en bergvärmepump i kombination med ett solcellssystem kan vara lönsamt och ha höga nivåer av egenanvändning. Analysen visar också att energilagringssystemen med batterier och varmvattenlager i dagsläget inte är lönsamma men ger höga nivåer av egenanvändning. Öka egenanvändningen – Vi har visat att det är möjligt att öka egenanvändningen ganska mycket med rätt typ av teknisk lösning. I Sverige är solelen fortfarande i sin linda och i stora delar av Europa har egenanvändning av solel varit en ickefråga tills för bara något år sedan. Om vi bygger system med hög egenanvändning kommer vi ha möjlighet att installera mycket mer soleleffekt innan eventuella problem som överspänning, uppkommer i elnätet, säger Richard Thygesen, doktorand i energi- och miljöteknik.

SOLENERGI

Genom att använda rätt typ av teknik kan man öka lönsamheten och egenanvändningen av solenergi. Richard Thygesen är forskare vid Mälardalens högskola (MDH) och resultatet av hans unika studie visar att en kombination av bergvärmepump och solcellssystem är det mest effektiva alternativet.

– Med rätt teknisk lösning är det möjligt att öka egenanvändningen ganska mycket. Det är viktigt eftersom en hög egenanvändning möjliggör installation av mer soleffekt innan problem uppstår med överspänning i elnäten, säger Richard Thygesen.

38-åriga Richard Thygesen bor utanför Västerås tillsammans med sin familj.

Det stora intresset för energifrågor fick honom att hoppa på en forskarutbild-

ning i energiteknik vid MDH. I framtiden planerar han att fortsätta forska och målet är att bli docent om tre år.

Alingsås har solkarta Den 6 april premiärvisasdes en ny solcellskarta, som visar hur lämpade taken i Alingsås tätort är för solceller. Det är Alingsås Energi som tillsammans med Alingsås kommun tagit fram kartan.

Solenergi och egen produktion har blivit ett mycket hett ämne bland alingsåsarna. – Det känns extra roligt att Alingsås Energis solkarta är en ”in house”- lösning som vi dessutom anser vara tydligare än solkartor som tidigare gjorts i Sverige, säger Fredrik Bergman, miljöstrateg på Alingsås kommun.

– Solceller och egen produktion är ett hett och växande ämne och vi på Alingsås Energi har dessutom solenergi som ett av våra fokusområden under 2016. Solkartan är ett led i detta arbete. Vi ser gärna att fler installerar solceller och vi är övertygade om att kartan kommer att underlätta för de kunder som går i solcellstankar säger Jan Olofzon, VD på Alingsås Energi.

2/2016

förnybar energi

9

Serie: Småskalig vattenkraft, del 2

VATTENKRAFT

I början av 1980-talet fanns ett stort hot mot den småskaliga vattenkraften. Hur detta problem klarades ut handlar del 2 liksom hur blickarna vände ut från Sverige.

Av Christer Söderberg Roland Davidsson

”Områdeskoncession Den som innehar områdeskoncession för yrkesmässig distribution är skyldig att, om det inte finns anledning till särskilda undantag, köpa ström från elproduktionsanläggning som är belägen inom området och som kan leverera en effekt om högst 1500 kW. Ersättningen till lokala producenter ska följa alternativkostnadsprincipen innebärande

I Korsnäs kraftver

k har det produc

erat el sedan 1909.

En fin byggnad

Ny serie: En åt er småskalig vatte blick över nkraft som smälter samma

n med naturen

. Foto: Christe

r Söderberg.

I några artiklar kommer Christer Söderberg och historisk bild av Roland Davidsson hur den småskaliga ge en vattenkraften utvec Sverige har det funnits 25000 vatte klats i Sverige.

I nkvarnar vid mitte finns det knappt n av 1800-talet 2.000 mindre vatte . Idag nkraftverk i drift.

Sverige har alltid haft goda energi tillgångar, främst de förnybara.

Någon olja, kol eller naturgas av betyde lse har vi aldrig haft.

Skogen har varit en stor energi tillgång men har tidvis överutnyttjats.

Halva Sverige var ett kalhygge vid mitten 1800-talet för av att förse bruke n med bränsle och råvara .

Uttrycket ”Bagg böleri” mynta des vid denna tid.

Sverige har även varit rikt på vä-

30 förnybar energi

1/2016

der- och vatten kvarnar, vid mitten 1800-talet uppsk av attades antale t vattenkvarnar till 25 000.

Fart på industrin Den riktiga farten inom industrin Sverige kom med i utvecklingen av vattenturbinen och därmed vatten kraften under den andra halvan av 1800 – talet och 1894 kunde man för första gången överföra el längre sträckor med hjälp av högspänd växels tröm. Detta tillsam -

mans med den generellt snabb a tekniska utvecklingen fick en oerhörd betydelse för industrin och välfärden i Sverig e.

I begynnelsen var vattenkraftv erken närmast småsk aliga, men utveck lingen gick mot större anlägganinga r, i synnerhet under period en 1930-1970.

Detta medförde att de äldre och mindre kraftverken inte blev lönsam ma att renovera, en massn edläggning starta mitten av 1950-t de i alet. Även planerna på kärnkraft bidrog detta, ”kärnkraften till kommer för all tid att lösa vår framelförsörjning” hette det.

Men så inträff ade någonting som framförallt fick västvärlden att tänka till, oljekriserna på 1970-talet. Oljeka rtellen OPEC ansåg att man fick för låg ersättning för oljan, medan motta garländerna

Från förra numret.

att lokal elproduktion ska ersättas med samma pris som elbolaget får betala till sin ordinarie leverantör .”

Foto:Jörgen Ek

30 november 1982 gjorde föreningen sin första stora insats för medlemmarna.

Med en grupp på sex personer uppvaktades skatteutskottet med anledning av förslag till införande av en vattenkraft skatt på 2 öre per kWh, vilket vid den här tidpunkten motsvarade 20 procent av intäkterna. Dagen efter uppvaktningen bordlades förslaget. Vid uppvaktningen deltog bland annat Gunnar Elfversson, Christer Söderberg, Roland Davidsson och Uno Leander från TURAB. Bland skatteutskottets ledamöter fanns bland

annat Anna Lind och Per Unckel.

1984 föreslås en sammanslagning av SERO:s vattenkraftsektion och SRF och den 23 mars 1985 höll föreningarna ett första gemensamt årsmöte på HOOK:s herrgård. Där presenterades för första gången förslaget till kraftverksförsäkringen som förhandlats fram tillsammans med Folksam. Ytterligare en viktig punkt avhandlades, det var införandet av mottagningsplikten i ellagen. Ändringen i ellagen föreslogs senare i Proposition 1986/87:167 med lydelsen :

VATTENKRAFT

Mottagningsplikten räddade vattenkraften

10

förnybar energi

2/2016

Många kontakter Christer blev senare vice ordförande i ESHA. Ett ökat samarbete inleddes med Danmarks representant Jörgen Krogsgaard för ökat inflytande för skandinavisk småskalig vattenkraft Genom Christers representation i ESHA skapades många kontakter i Europa med bl.a Tyska Vattenkraftföreningen och dess dåvarande ordförande Mattias Engelsberger som vid den tiden var förbundsdagsledamot för CSU som med 21 år i tyska Förbundsdagen lyckades driva igenom ”Stromeinspeisungsgesetz”, ett EEGregelverk med fastprisystem för ersättning till mindre elproducenter. EEG trädde i kraft 1 januari 1991 och blev riktmärket för ersättning till mindre producenter även utanför Tyskland.

Så internationaliserades SERO I november 1992 åkte Christer, Roland och Gunilla ned till Siegsdorf för att träffa Engelsberger för att få ytterligare information om tyska regelverk och miljöaktiviteter.

1992 arrangerade den första studieresan till vattenkraftkollegor i Europa. Ge-

VATTENKRAFT

Foto:Jörgen Ek

En resa med ett antal entreprenörer instängda i en buss skapar en enorm potental för nya idéer och informationsutbyte. Här Peter Danielsson vid ett besök i ett kraftverk i Litauen. nom Christers stora kontaktnät skapade resorna en fantastisk inblick i villkoren i andra EU-länder. Under resan anordnades ett antal seminarier och studiebesök på en mängd vattenkraftverk med inblick i frågor rörande miljö, tillståndsfrågor, ersättningsregler mm. Resans längd var ca en vecka med 30-35 deltagare i samarbete med Ramnäs Buss. En resa med ett antal entreprenörer instängda i en buss i en vecka skapar en enorm potential för goda idéer och informationsutbyte. Totalt arrangerades under åren 15 resor med Christer som reseledare och navigatör.

Vid resan till Spanien 1997 föreslog Juan Fages som då representerade APPA, SEROs motsvarighet i Spanien, att vi ge-

mensamt skulle bilda en paraplyorganisation för Europas föreningar som jobbade med förnybar energi. Organisationen EREF (European Renewable Energies Federation) bildades 1998 i Bryssel och Juan Fages blev organisationens första ordförande. Organisationen kom att ledas av Dörte Fouqét, som fortfarande leder verksamheten. Vid bildandet deltog Roland Davidsson och Gunilla Hjortsberg som representanter för SERO. n Nästa nummer: Detta avsnitt behandlar perioden 1983-2002, nästa avsnitt kommer att behandla perioden 20032016.

Foto:Jörgen Ek

EKOVISAM För att åstadkomma detta infördes ett särskilt regelverk kallat EKOVISAM, och eftersom elmarknaden då var ett monopol fanns övervakningsorganet Prisregleringsnämnden För Elektrisk Ström, där SERO tilldelades fyra platser, två ordinarie Christer Söderberg och Olof Karlsson samt två suppleanter Roland Davidsson och Bengt Simmingsköld.Bengt hade tidigare tillsammans med Olof Karlsson startat EOLUS Vind.

1996 infördes en elmarknadsreform, elhandelen var inte längre ett monopol, nätverksamheten fortsatte emellertid att vara det. För att skydda små lokala elproducenter infördes leveranskoncessionsprincipen, som i praktiken var en fortsättning av EKOVISAM. När denna princip i förtid upphörde infördes ett tillfälligt stöd, ”9-öringen”, i avvaktan på ett planerat ordinarie stödsystem, vilket infördes 2003 och blev Elcertifikatsystemet.

Christer Söderberg efterträdde 1991 Gunnar Elfverson som ordförande i SRF och SERO:s vattenkraftsektion, SERO/ SRF. Under Christers tid som ordförande blev SERO/SRF medlem i ESHA, European small Hydropower Association, med Christer som representant.

De många resorna lade grunden till den internationella organisationen EREF som bildades 1998 i Bryssel.

2/2016

förnybar energi

11

Enkla energiåtgärder oftast effektivast NÄRINGSLIVET

– Enkla justeringsåtgärder och utbildning gör mest skillnad för att skapa energieffektiva fastigheter, enligt en färsk undersökning av Schneider Electric bland 100 kommuner och 100 energiintensiva företag. Enligt undersökningen anser flest att smarta fastigheter är den viktigaste faktorn för att skapa smarta städer.

Idag har i stort sett alla kommuner och större energiintensiva företag genomfört energieffektiviseringsprojekt som minskat energianvändningen, allt enligt Energiindikatorn, Schneider Electrics

årliga undersökning om energieffektivisering. Det är en mångdubbling i antalet projekt jämfört med 2010, när Energiindikatorn genomfördes för första gången av Schneider Electric, den globala specialisten inom energihantering och automation. De åtgärder som både företag och kommuner i undersökningen har bedömt göra störst skillnad på kort sikt för energieffektiviteten är utbildning (28 %), följt av injusteringar av värme och ventilation (27 %) och sänkt rumstemperatur (27 %). Bland de åtgärder som ger störst effekt på lång sikt anger flest

injustering av värme och ventilation (37 %), följt av belysningsstyrning (34 %), tilläggsisolering och fönsterbyten (32 %) och vattenbesparingar (28 %). Smarta fastigheter, med effektiv energihantering anser flest (75 %) är viktigt för att att städer ska bli mer hållbara och energieffektiva. Därefter kommer smartare planering och dirigering av trafik (62 %), följt av smarta produkter och lösningar konsumenter/medborgare som gör att det är enkelt att se och påverka sin energianvändning (59 %).

Stort intresse för biogas i Sverige Trots att de senaste åren har varit tuffa för småskaliga biogasproducenter, har närmare 200 aktörer i Sverige deltagit vid fysiska träffar och webb-utbildningar genom projektet Biogas3, eller tagit vara på möjligheten till personlig rådgivning.

Totalt har det tvååriga EU-projektet engagerat uppemot 2 000 biogasintresserade européer i utbildningar och personliga möten, vilket är nästan dubbelt så många

som man hade hoppats på.

– Vi är jätteglada att intresset har varit så stort för småskalig biogasproduktion i Sverige. Men eftersom man måste planera noga för att få ekonomi på en biogassatsning, är det många som tvekar att satsa, säger Henrik Olsson på JTI, Institutet för jordbruks- och miljöteknik som har varit projektledare för den svenska delen av projektet. Sammanlagt

Åsen kraftverk moderniseras Andritz Hydro har erhållit en order från Fortum Sverige AB på upprustning av turbin i Åsen kraftverk, som ligger utanför Mora i Dalarna, i Dalälven.

Aggregatet som upprustas med nytt oljefritt löphjul är ursprungligen installerat 1963, och blir genom upprustningen ~7% effektivare.

Turbinen är en Kaplan turbin som har 24 meters bruttofallhöjd, och har en diameter av 4050 mm.

sju länder har deltagit i projektet Biogas3, som har syftat till att uppmuntra lantbrukare och små livsmedelsföretag att etablera småskaliga biogasanläggningar (under 100 kW elproduktionskapacitet).

Genom rötning av gödsel och organiska re Av totalt cirka 17 000 biogasanläggningar i Europa i början av 2015, fanns fler än 10 000 i Tyskland och 1 500 i Italien. Sverige tillhörde tillsammans med bland andra Frankrike en grupp länder med 100-800 biogasanläggningar. Av Sveriges totalt cirka 280 biogasanläggningar är cirka 40 gårdsbiogasanläggningar av den typ som detta projekt ville stimulera till utbyggnad av.

Hybridsystem sol/värmepump ger hög verkningsgrad Free Energys inverterstyrda värmepumpar i effektspannet 2 – 12,1 kW har i kombination med solfångare uppnått högsta Energimärkning (A+++), för både värme och varmvatten, enligt det gällande Ekodesign- och energimärkningskrav.

Free Energys Hybrid Solar System (HYSS) når den högsta Energimärkningen för både värme och varmvatten på samtliga av sina tre värmepumpsmodeller för villamarknaden. Solkretsen tillför värme direkt till varmvattenberedaren så snart temperaturen är tillräckligt hög.

En stor del av året används också värmen från solfångarna för att höja temperaturen på köldbäraren. I vissa driftlägen återförs även värme till borrhål och markslinga. Genom att nyttja solvärmen där den ger bäst nytta ökar värmepumpens SCOP-Combi (värme och varmvatten) till 5-7.

12

förnybar energi

2/2016

Detta hus i Löddeköping har haft HYSS-systemet sedan 2014.

VINDKRAFT

Nya vindkraftverk levererar över förväntan

Skellefteå Kraft driftsatte under slutet av förra året 30 nya vindkraftturbiner i Blaiken vindkraftpark som ligger på Blaikfjället på gränsen mellan Storuman och Sorsele kommun i Västerbotten. De nya kraftverken har levererat över förväntan och den nya tekniken förhindrar isbildning och produktionsstopp.

Sedan tidigare finns 60 vindkraftverk i vindkraftparken men de nya turbinerna bygger på en delvis annorlunda teknik, utan växellåda och med en direktdriven generator. Det är en mer robust och tekniskt enklare lösning, vilket har stor betydelse i det arktiska klimat som råder på Blaikfjället.

– Vindkraftverken har producerat över förväntan under de tre första månaderna, vilket är glädjande. Vi har haft väldigt få produktionsstopp så hittills har den här turbintypen presterat väldigt bra, säger Jörgen Svensson, affärsenhetschef Vindkraft vid Skellefteå Kraft.

De nya turbinerna har dubbla system för avisning, både en värmematta som sitter på bladet och ett varmluftsystem som ska förhindra att is bildas på bladen.

– Värmemattan har fungerat bra och isbildning har inte orsakat några större produktionsförluster hittills i vinter.

Varmluftsystemet ska utvärde-

Ibrahim Baylan prisas I samband med Svensk Vindkraftförenings stämmodag 2016 och tillika 30 års-jubileum delades Årets Vindkraftpris ut. Av tradition utses vid årsstämman varje år en person eller organisation som gjort en särskild insats för att främja vindkraften. I år tilldelades priset Energiminister Ibrahim Baylan, för sitt engagemang för förnybart i Sveriges energiförsörjning.

Motiveringen från Svensk Vindkraftförening i sitt val av vinnare: Ibrahim Baylan har sen han tillträdde som energiminister på ett tydligt och engagerat sätt tagit ett fast grepp om den svenska energipolitiken. I egenskap av ordförande i Energikommissionen har han åter satt fokus på en bred politisk överenskommelse där samtliga politiska partier är representerade såväl som industri och företagarsidan.

ras under nästa vinter, säger Jörgen Svensson.

Under 2016 kommer Blaiken vindkraftpark att producera för fullt och samtidigt pågår bygget av en fjärde etapp med ytterligare nio vindkraftverk.

Kinesiska Dongfang Electric kommer att leverera turbinerna till den fjärde etappen som kommer att byggas av Skellefteå Kraft och Fortum via det gemensamma bolaget Blaikenvind AB.

Förnybara

GWh sökes Vi förvaltar din elportfölj Vi är ett av de elbolag i Norden som köpe r mest närproducerad, förnybar el och är vana vid att hantera stora volymer. Som erfaren direktaktör på elbörsen Nord Pool har vi både kunskapen som ger dig lång siktig lönsamhet och den administrativ a kompetensen att förvalta din elportföl j.

Vill du veta mer?

Ring oss på 0470 – 70 33 83 alt 013 – 20 83 13 eller e-posta produktion@bixia.se

2/2016

förnybar energi

13

ENERGIEFFEKTIVISERING ENERGIEFFEKTIVISERING

Väggen som värmer, kyler och ventilerar Marwa Dabaieh har forskat på en vidare utvecklad så kallad Trombévägg . Den bidrar till komfortkyla samtidigt som överhettningsproblem undviks.

Utsida, södersida Ventilation, vid takfoten Gardin av ull Övre ventiler Träluckor med hög reflektionsfaktor 6 mm dubbelglas med 6 mm luftwspalt 40 cms vägg

En vägg som samtidigt är en solfångare, värmelager och värmeväxlare. Således har den tre funktioner – uppvärmning, kyla och ventilation.

Det handlar om en 1800-tals uppfinning som forskaren Marwa Dabaieh, vid Lunds universitet, vidareutvecklat.

Väggen bygger på passiv byggteknik och den ursprungliga idén är från 1800-talet. Idén utvecklades sedan på 1960-talet av fransmannen Félix Trombé, som fått ge namnet åt väggen, Trombéväggen.

Marwa Dabaieh har tagit över stafettpinnen och vidareutvecklat tekniken så att den blivit mer effektiv för såväl uppvärmning som kylning. Ett problem som Marwa löst är överhettningsproblem som är vanliga i vissa klimat för en tromébevägg.

15 cm isolering med bomull Ljust gråmålad färg med lågt u-värde Nedre ventiler Stenfundament

Teknisk skiss av Marwas Trombévägg.

14

förnybar energi

2/2016

Mångsidig vägg Väggen är på samma gång en solfångare, ett energilager och värmeväxlare. Precis som en vanlig solfångare består den av glas på utsidan ett luftlager och ett material som har bra värmelagringsförmåga.

Den placeras på södersidan av huset för att så mycket värmeenergi som möjligt ska kunna tas tillvara.

Marwas vägg har dessutom dubbla ventiler, en yttre och en inre. Dessa ventiler får stängas och öppnas manuellt efter vilket behov av värme och kyla som finns.

Värme lagras på dagen som kan användas nattetid för att värma huset medan kyla lagras nattetid för används under dagen.

ENERGIEFFEKTIVISERING

– Det krävs ingen extern tillförsel av energi alls så lösningen är helt fri från koldioxidutsläpp. Materialen som krävs är sten, trä, ull och glas som kan tillverkas i lokalt, säger Marwa Dabaeih.

– Min anpassade vägg kan ge nästan hela värmebehovet och samtidigt 70 procent av nedkylningen.

Väggen kommer bäst till sin rätt i områden med stora temperaturväxlingar exempelvis ökenområden.

Ett problem med trombéväggar kan vara att man får överhettningsproblem i huset. Marwa har därför anpassat väggen på tre sätt. Det första är att använda grå färg istället för svart. Det andra är att sätta luckor på fönstret som är målade med färg som reflekterar ljusstrålning. Därtill kan man forcera ventilationen genom att öppna ventiler och få till ett tvärdrag i huset.

Just nu testas väggen i Saint Katherine i Egypten, en ort belägen i södra Sinai.

Väggen är lokal byggd och är enkel att uppföra även för en icke fackman. Det är en av idéerna. I Egypten kommer den också väl till pass då uppvärmning av hus till stor del görs med olja.

Kan då tekniken användas i Sverige?

– Ja, inte hela året vintertid, men väl under 8 till 9 månader. Den kan också byggas som ett byggnadselement så att det anpassas efter förhållanden här. n Staffan Bengtsson Just nu utvärderas väggen i Egypten vid Saint Katherine i Sinai öknen.

DAMMLUCKOR OCH GRINDRENSARE Välkommen med era förfrågningar!

Tel: 0221-502 89 E-post: info@smide.se www.smide.se

2/2016

förnybar energi

15

ÅRSMÖTET

100 procent förnybart temat för årets årsmöte

Intresset var stort vid SEROs seminarium och årsmöte på hur Sverige når en 100 procentig energiförsörjning med förnybara resurser.

Målet 100 % förnybar är det många står bakom. Till och med Vattenfall har antagit målet, lite i det tysta, men det ska gälla för det statliga företaget numera. Det gäller också för 5 av 8 politiska partier.

Numera är det bara moderater, liberaler och sverigedemokrater som inte ställt sig bakom målet.

Att åstadkomma ett elsystem på 100 procent förnybart har utmålats som en ekonomisk omöjlighet av många bara för tio år sedan. Numera råder det nästan koncensus i frågan att det är möjligt att uppnå.

Effekten kostar max 1,5 öre/kWh Det gäller även elsystemet en vindfattig en kall vinterdag. Det intygade landets ledande specialist på området, Lennart Söder, som studerat effektfrågan sedan 1982. Att klara de timmar med störst

16

förnybar energi

2/2016

effektbehov kostar 1,5 öre/kWh. Det är då utslaget på landets alla konsumerade kWh, det vill säga ca 140.000.000.000 kWh, vilket ger en årlig kostnad per år på 2,1 miljarder kr per år.

– Effektfrågan handlar inte om att det är tekniskt möjligt att klara den utan om hur man ekonomiskt och miljömässigt gör det. Det kostar max 1,5 öre/kWh Foto: Sven Bernesson

100 % förnybart var ”temat” och den röda tråden för SEROs årsmöte och seminarium i Karlstad den 22 till 23 april. Listan över intressanta föredrag, så lång att denna artikel inte kan referera alla. De finns dock att tillgå på SEROs hemsida www.sero.se.

– Effektfrågan handlar om teknik och miljö, inte om att det är tekniskt möjligt att lösa den, påtalade Lennart Söder, professor vid KTH.

att göra det med gasturbiner. Finns det åtgärder som är bättre än detta, så är det självklart intressant.

Vän av ordning invänder kanske att gasturbiner kräver fossil olja och därmed är det inte 100 procent förnybart. Det finns dock oljekvalitéer från biobränslen som skulle kunna tas fram och lagras för användning i gasturbiner när det så behövs.

Det finns dock ett annat problem i ett elsystem som är 100 procent förnybart.

Ibland blir produktionen för hög och användningen liten. Då måste man ”spilla el”.

Enligt Lennart Söder handlar det om drygt 1,5 TWh el som måste hanteras på något sätt.

– Att göra vätgas är väldigt dyrt som föreslagits av en del. Då tror jag mer på att exempelvis lagra det som värme via elpatron i ackumulatortankar. Det är mycket billigare, men det finns också många andra idéer som är gångbara.

Fortsatt lågt elpris För övrigt förutspådde Lennart Söder att elpriset skulle förbli fortsatt lågt de närmsta åren. Detta trots att Sverige kommer lägga ned en del kärnkraftverk.

– Många länder bygger ut vindkraft och solel och det är kraftslag med låga marginalkostnader, vilket verkar prispres-

Tomas Kåberger visade exponentiella kurvor på hur solenergi och vindkraft växer världen över. sande på elpriset. Att man gör så beror i sin tur att alla är rädda för energibrist.

Kärnavfallet ett kostnadsproblem Ett problem för kärnkraftindustrin är att de intäkter som finns för förvaring av kärnavfallet inte kommer att räcka till. När kapacitet försvinner blir det allt

Den stora bilden Thomas Kåberger, numera professor vid Chalmers och styrelseledamot i Vattenfall, presenterade den stora bilden under rubriken ”Snabbt mer än 100 % förnybart”.

Han visade flera bilder på hur förnybar energi växer exponentiellt i takt med att kostnaderna sjunker för så gott som alla förnybar energiteknik.

Kina är numera det ledande landet när det gäller installation av såväl vindkraft som solceller. Här har Kina övertagit Tysklands tidigare ledar roll.

Men det växer även på andra håll. I Bangladesh installeras numera ett solcellsystem varje minut. Även i Sverige har det skett en kraftig utveckling av solelen. Medelkostnaden för ett svenskt solcellsystem har sjunkit

ÅRSMÖTET

Foto: Sven Bernesson

Foto: Sven Bernesson

färre producerade kWh som ska täcka kostnader. Därmed måste avgiften per kWh höjas. Därtill växer inte de pengar som fonderats alls i den lågräntemiljö som finns idag.

– Här måste politikerna och energikommissionen göra något, ansåg Lennart Söder.

Solenergin i Sverige är på väg att bli en folkrörelse, menade Arne Andersson.

med en 60 till 80 procent sedan början av 2000-talet.

Och snart är vi kanske i Bangladeshs klass med installation av ett system varje minut. I Sverige finns det ju många tak där solceller är möjligt.

Solen som folkrörelse En som arbetar just med solceller på

Flowtite GRP-rör – få ut mer av din kraftverksinvestering Enkel montering Korrosionsbeständiga Utmärkta hydrauliska egenskaper

Planerar du att bygga kraftverk? Över 450 kraftsverksbyggare kan inte ha tagit fel - kontakta oss idag!

Amiantit Norway AS • Box 2059 · N-3202 Sandefjord · Telefon: +47 99 11 35 00 · info-no@amiantit.eu · www.amiantit.eu

Ett företag i

koncernen

2/2016

förnybar energi

17

lokal nivå är Arne Andersson, med företaget Sol-El. Han trodde också på en positiv utveckling för solceller om hindren och byråkratin kan tas bort.

– I Sverige har vi ju lyckats krångla skatteregler för privatpersoner som vill investera i sin egen elproduktion. Det gäller så väl vindkraft som solceller.

– Det är något av sanningens minut för solelen i Sverige, ansåg Arne Andersson.

– Solenergin är på väg att bli en verklig folkrörelse i Sverige om det blir enkelt att investera och äga solceller för privatpersoner. Än är vi inte där och det krävs även en insats av nätföretagen för att solelen ska utvecklas.

– Nätföretagen är inte alltid så intresserade av solelen samtidigt som avläsning och avräkning är komplicerat i Sverige.

En som hade gått till en spådam och tittat i kristallkulan var Lotta Bångens, från EnergiEffektiviseringsföretagen.

Förutom att det skulle bli sol Karlstad (!) såg hon att politikerna tänkte införa ett system för vita certifikat.

Vita certifikat fungerar på ett likartat sätt som de ”gröna” (nu heter det inte så utan certifierad el).

De vita certifikaten handlar om kWh som aldrig kommer att konsumeras. Företag som säljer energi åläggs helt enkelt att reducera sina kunders användning med en liten procentsats varje år. För att uppfylla denna procentsats måste man genomföra energieffektiviseringsåtgärder.

Hon propagerat skickligt för ett sådant system och som flera av EUs länder idag tillämpar.

Många stretar emot i Sverige, men

18

förnybar energi

2/2016

Politikerna Hur blir det då med Lotta Bångens spåkula? Ja, två gånger Nordin, Lise och Rickard, representerade politikerna.

Lise, Miljöpartiet, och Rickard centerpartiet. Båda personerna är för övrigt med i Energikommissionen.

Något riktigt svar fick hon inte. På Rickard Nordins lista fanns inte vita certifikat med. På listan prioriterades värna vattenkraften, oberoende privatpersoner, förlängda elcertifikat till 2030 och ROT avdrag istället för stöd till solceller samt att effektfrågan ska få en nordisk lösning.

Denna lista motsvarar i stor sett Miljöpartiets önskemål, som dock vill ha fortsatt stöd till solceller samt statligt stöd för havsbaserad vindkraft.

Detta beroende på att havsbaserad vindkraft inte är kommersiell lönsam men väl kan ge betydande mängder el i södra Sverige där behovet är som störst, ansåg miljöpartiets Lise Nordin.

Vindkraft ska vara landbaserad En som dock ifrågasatte utbyggnaden av havsbaserad vindkraft i Danmark var den danske representanten Preben Maegaard. Han företräder Nordisk Folkecenter för Förnybar Energi och har varit med i energidebatten sedan 1970-talet.

– I Danmark är det möjligt i goda vindlägen på land att bygga vindkraft för 25 danska ören (lite drygt 30 svenska ören/

Foto: Sven Bernesson

Foto: Sven Bernesson

ÅRSMÖTET

Lotta Bångens propagerade skickligt och med emfas för Vita certifikat.

enligt Lotta Bongens, har vita certifikat har nått acceptans i Danmark och Storbritannien, bland både användare och producenter.

– Energiföretagen mer pengar på att sälja tjänster och lösningar som reducerar energianvändningen än att enbart sälja kWh:ar. Och kunden tjänar i längden på att få en lägre elräkning.

– Vem vill ha ett nytt Hammarby sjöstad i Sverige. Sämsta fastigheten konsumerar 220 kWh/m2 och år mot målet 100 kWh/m2 och år. För samhället skulle vita certifikat säkerställa att en faktisk energieffektivisering uppnås.

Hittills har svenska staten tyckt att de energi- och miljöskatter räcker som styrmedel för energieffektivisering. Därför har Sverige inte infört vita certifikat. Det argumentet håller inte Lotta Bångens med om.

– Energi- och miljöskatter behöver i sig inte betyda att människor reducerar sin energianvändning.

Anders Wijkman höjde ett varningens finger för att 2 graders målet inte nås.

kWh). Det är flera gånger billigare än den havsbaserade som kostar storleksordningen 3 gånger så mycket.

– Varför ska vi bygga havsbaserad vindkraft som bara de stora energiföretagen tjänar pengar på, bland annat då Vattenfall, som är intresserad av dansk havsbaserad vindkraft, frågade sig Preben Maegaard.

Istället vill Preben se en utbyggnad på land som utförs av privatpersoner istället för energiföretag.

– Det är jätteviktigt att de människor som bor i närheten av vindkraft också får tjäna pengar på vinden. Annars förloras acceptansen för vindkraft, något som håller på att ske i Danmark.

Generellt gäller också i Danmark att medelinkomsten är lägst i de områden där det blåser minst i Danmark.

– Det finns numera 200 lokala protestgrupper mot vindkraft i Danmark, och detta är ett stort problem allra helst då Danmark är ett relativt tättbefolkat land.

Preben Maegard ville också gratulera Sverige till att landet numera är det nordiska landet som har den största produktionen av vindkraft. Samtidigt varnade han för den ”danska utvecklingen” och ville se fler privatpersoner som investerar direkt eller via andelsföreningar i vindkraft.

Den inledande inramningen gav Göran Bryntse, ordförande i SERO, och Dag Hallén, från Region Värmland.

Göran Bryntse berättade om SEROs plan för hur Sverige ska ställa om till 100 procent förnybart till år 2040 (Se Förnybar Energi nr 1). Den största utmaningen med målet är sannolikt vägburna

de första regionerna i Sverige med 100 procent förnybart i Sverige.

Gå före i klimatomställningen En som propagerar för att Sverige ska gå före i klimatomställningen är Anders Wijkman, ordförande i Miljömålsdsberedningen.

– Sverige har unika möjligheter att gå före. Vi har rikligt med naturresurser som vattenkraft, bra vindlägen och bioenergi, kommuner och företag som är aktiva i klimatomställningen samt ett bra system med koldioxidskatter.

Anders Wijkman höjde också en varningens finger.

– Med de åtgärder som presenterades i Paris kommer inte 2 graders målet att

nås. Många bra saker görs men de räcker inte samtidigt finns det också många hot. Ett sådant hot är om USA får en republikansk president som inte vill göra något.

Enligt Anders Wijkman krävs och språngvisa tekniksprång och beteendeförändringar om jordens energiresurser ska räcka för en befolkning på 9-10 miljarder. n

ÅRSMÖTET

transporter. Mer om detta finns också att läsa på SEROs hemsida.

Dag Hallén gav en värmländsk inramning för konferensen. Länet är ett stort skogslän med mycket tung verkstadsoch skogsindustri. Energianvändningen per capita ligger på 65 MWh medan snittet i landet är 40 MWh. Det höga talet beror mycket på den industriella användningen i skogsindustrin.

– Målsättningen är att åstadkomma ett bioekonomisamhälle där skogen får en fortsatt stor plats i regionens energiförsörjning. Vill öka utbudet av bioenergi bland annat genom innovationer, berättade Dag Hallén.

Så omöjligt är det väl inte att Värmland kan bli föregångare och bli en av

Staffan Bengtsson

Mer om årsmötet och föredrag finns på:

www.sero.se

Mats Enmark vinnare av SEROs Miljö och Energipris Mats Enmark är årets vinnare av SEROs Miljö och Energipris. Här är motiveringen.

Mats Enmark jobbade under tiden som VD för KBAB i Karlstad på ett föredömligt sätt för energieffektivisering och förnybar energi. En utveckling som startade redan under 1990-talet. Åtgärderna var många , organisationen förstärktes med ett antal ”energijägare” som kom att sätta igång ett antal processer för minskad energianvändning.

Läckage identifierades, ventilationssystem förbättrades och isolering utfördes.

Resultatet blev att energibesparingar kunde uppnås som innebar att hela KBAB;s bostadsbestånd med en stor andel miljonprogramsbostäder, hade bättre energiprestanda än nybyggnadskraven från Boverket. Miljövinsten var betydande och i kronor sparade KBAB energikostnader på ca 20 mkr årligen.

KBAB blev en av deltagarna i de allmännyttiga bostadsföretagens energikampanj ”Skåneinitiativet” som drogs igång 2007. Mats insåg att den kunskap som fanns måste delas av fler. Det innebar att både större och mindre bostadsföretag kunde utbyta erfarenheter och bedriva energijakt i det stora miljonprogrammet. De allmännyttiga bostadsföretagen i Sverige (SABO) organiserar 300 bostadsföretag med 802 000 bostäder och lokalytor på 8,4 miljoner m2.

Det unika med Mats sätt att genomföra

Mats Enmark utvecklade en organisation med energijägare som kapat energikostnader för motsvarande 20 miljoner kronor årligen. detta i Karlstads Bostads AB var att skapa en demokratisk platt organisation, där värdegrunden var gemensam och där möjligheten för de som jobbade på KBAB att utveckla initiativ var enorm. Egen förnybar energi som vindkraft och solenergi, för att efter effektivisering fylla behoven, är en strategi som fått många efterföljare.

Färjestads hockeylag har en devis om ”stort hjärta och hårt arbete” för att nå framgång.

I Energi Värmland får man leta efter ett större hjärta och ett större mod, än det som finns hos vår vän Mats Enmark.

Mats är därmed en synnerligen värdig mottagare av SEROs energi och miljöpris. n 2/2016

förnybar energi

19

FÖRNYBAR ENERGI

Huset som kapat ”sladden För att bevisa att det går att bygga energisnålt och med kretsloppstänkande så valde byggföretaget Sisyfos att helt klippa sladden till sitt hus. Utan koppling till el, vatten och avlopp så går det inte att fuska och förbruka mer än man producerar. Med dagens teknik är det möjligt, och så här gick det när de tog sig an utmaningen. ”Hus utan sladd” är en villa på 120 kvadrat vid Wenngarns slott i Sigtuna. Tanken är att det ska vara som en vanlig villa – fast självförsörjande. Huset har solceller på hela sydöstsidan av taket och dessutom två staket med vertikala solceller som ska fånga mer energi på vintern när solen står lågt. Vindsnurran som står på taket ger ett litet tillskott, men eftersom huset ligger bredvid en kulle så är inte läget det bästa. Den stora utmaningen är energilagring mellan dag till natt, mellan olika dagar och framför allt mellan sommar och vinter.

Solcellerna ger ett stort årligt överskott, men under

20

förnybar energi

2/2016

de kalla och mörka månaderna när energin behövs som bäst så ger de minst. Från början tittade man mycket på vätgaslösningar, där överskottsenergin från sommaren används till att göra vätgas som sedan kan lagras och ge el och värme på vintern. Den idén övergavs då det inte verkade finnas någon färdigutvecklad lösning för liten skala som inte var fruktansvärt dyr.

Istället blev räddningen en stirlingmotor som drivs med pellets från ett svenskt företag som heter Inresol.

Den ger fem kW el och femton kW värme när den körs.

Tillsammans med solcellerna, vindsnurran och en batteribackup jämnas nu skillnaderna ut så att huset alltid har el.

Att vara utan sladd är en utmaning också när det gäller vatten och avlopp.

Idag tas vattnet från brunn,

FÖRNYBAR ENERGI

n” till elnätet men tankar finns på att istället använda renat regnvatten.

Allt avlopp från huset går ut i ett helt biologiskt reningssystem från Alnarp Cleanwater. En växtdamm där växternas rötter och de mikroorganismer som bor där tar upp och bryter ner det som inte ska släppas ut i naturen. Det renade vattnet blandas med regnvatten och används till att spola i toaletten. På så sätt sluts åtminstone en del av vattnets kretslopp.

Har då Sisyfos bevisat något med sitt hus? Även om huset är färdigbyggt så kommer det fortsätta utvecklas och fungera som en lekstuga för ny teknik. Den stora prövningen, vintern, återstår. Klart är i alla fall att det faktum att även traditionella byggföretag börjar intressera sig för hållbart byggande visar att en förändring är på gång i byggbranschen. n Linnéa Nedar, projektledare

2/2016

förnybar energi

21

VINDKRAFT

’’Vindkraft har blivit en dålig affär’’ Vindkraft har gått från att vara en strålande affär till en dålig affär.

Det har Mats Weinesson på östgotaslätten fått erfara. Idag ifrågasätter han utformningen av certifikatsystemet som låter investerarna ta hela risken..

För 5 år sedan, år 2010, invigde Mats Weinesson tillsammans med 43 grannar 4 stycken 2 MW vindkraftsverk. Mats investering gick på 30 miljoner vilket motsvarande kostnaden för ett av verken. ”En strålande affär de två första åren när Bixia betalade 75 öre per KWh inkl certifikat. Men nu när totalpriset fallit till 37-43 öre har det blivit en dålig affär att äga och driva vindkraftverk” säger Mats. ”Förra året, som var ett bra vindår, totalproduktion 7,1 MWh/verk mot normalt 6,3 för de 4 verken, kompenserade delvis för det låga elpriset men det blev inte mycket över till amortering av lånen. I år blir nog värsta året då vi inte kan räkna med ett lika bra vindår och med priser i botten. Troligtvis kommer inte intäkterna att täcka räntor och service ens för ett så här bra vindläge vilket är riktigt dåligt betyg till det rådande certifikatsystemet.” ”Det är ju bra för konsumenterna att energipriserna är låga men för producenterna gäller att de hamnat på en ohållbart låg nivå.”

Certifikatsystemet ”Cerifikatsytemet har varit en katastrof för oss som investerade i de nya 2MWverken när de kom.”

Systemet har ej fungerat som det ska och har gjort att även ersättningen för certifikat har följt med elpriset ned i botten och eintekompenserat för låga elpriser som var meningen från början.

Det innebär att vi som går före och investerar när tekniken är dyr inte får ersättning för det och den inbyggda

22

förnybar energi

2/2016

– Certifikatsystemet har varit en katastrof för oss som investerade i de nya 2 MW verken, hävdar Mats Weinesson.

teknikrisken är det stora felet med certifikatsystemet. Vem vill investera i något som inte går att få hem ekonomiskt utan till och med kan leda till konkurs eller tvångsförsäljning när banker drar in lån med stor förlust.

Ett nytt system måste till och Sverige bör titta på andra länder som har system som är mycket bättre ur producentens synvinkel. Vad jag inte förstår i jämförelse med andra länder är varför Sverige verkar vara företagsfientligt. Andra länder ser fördelar i att företag överlever och blir

långsiktigt livskraftiga till gagn för land och arbetstillfällen.”

Under hård press ”Nu har priset på nya anläggningar fallit, ett 2MW-verk som år 2010 kostade 30-34 miljoner nyckelfärdigt ligger i dag på ca 24,5 miljoner och är dessutom effektivare, de skulle idag kunnat klara sig utan stödsystem om elpriserna varit normala men det räcker ändå inte idag för att nå lönsam produktion och vad hjälper det oss som redan investerat? De låga

Mångsysslaren Mats Mats valdes år 2015 till ersättare i SERO styrelse och presenterades i Förnybar Energi & Energieffektivisering 3/2015. I år trappade han upp och blev ordinarie ledamot i styrelsen.

Mats är även styrelseledamot i Svensk Vindkraftförening och har suttit i Svensk Vindenergis styrelse och kan branschens möjligheter och problem. Han har även ett förflutet i regionstyrelsen för LRF-Östergötland med klimat och energifrågor samt tillhör ett av LRF:s satsning på 25 framtidsföretag.

Tidigare även politiskt aktiv i 14 år på olika positioner inom kommunpolitiken.

Han har många järn i elden, just när vi mötts på hans gård på den vackra östgötska slättlandet står han färdig att ge sig ut och så 30 hektar lin. Traktorerna han använder går på 100 procent HVO, alltså fossilfritt. HVO framställs ur slaktrester och rapsolja.

Bostaden värms med en effektiv flispanna. I framtidsplaneringen ingår en ny maskinhall/spannmålstork med solceller på taken och eventuellt även solceller på mark. Överskott på energi Överskottsenergin ska i förlängningen driva elmotorer som tillverkar något, tex pellets för drift eller för framställning av vätgas för drift, allt hänger på vilket motorsystem som kommer att driva alla traktorer och maskiner i framtiden.

Jag ser med fördel eldrift av det mesta då det är så energieffektivt och el går att tillverka av så mycket. Billigare lagring av el kommer snart också. Även jordvärme finns med i funderingarna inför framtiden då solpanelerna och lagring av el är löst. ”Kanske växthus och grönsaksodling. Vi har bra jordar här på Östgötaslätten, mulljord och syrsand, som lämpar sig för trädgårdsodling. Lite mer än hälften av gården ca 134ha drivs ekologiskt. Förra året odlade vi bla 8 hektar ekologiskt potatis. I år verkar det uppstå överskott på ekologiskt odlad potatis samt att min uppköpare förlorade sin ekomarknad så vi sätter ingen potatis i år. ”Utrustningen finns kvar så vi hoppas att hitta marknad för potatisen nästa år igen” säger Mats.

Förnybara traktorbränslen Alla Mats traktorer, tröska och bilar drivs med HVO (Hydrerad vegetabilisk olja) ”Tyvärr har vi hamnat i ett moment där politikerna inte orkar stå emot den fossila lobbyn som på EU-nivå fått igenom att man inte får gynna förnybara bränslen ofördelaktigt gentemot fossila bränslen vilket inneburit i praktiken att det inte får skilja för mycket i pris?!? dvs skulle det vara billigare att framställa ett förnybart bränsle så straffbeskattas det upp till det fossila priset, man tar sig för pannan för denna idioti. Detta gäller nu för tex RME, då sker ingen omställning.”

I lantbruket blir det ännu värre om man vill vara miljövänlig

GRÖN ENERGIPRODUKTION

VATTENKRAFTANLÄGGNINGAR FÖR OPTIMAL ENERGIPRODUKTION

VINDKRAFT

energipriserna gör att vindkraftsinvesteringarna går kräftgång.

Vi har bra vindläge och klarar situationen hjälpligt. Då är det betydligt svårare för ägare till verk i dåligt vindläge och med lägre torn. Våra verk är 105 meter höga. Nya verk som blir högre med större och effektivare märkeffekt som byggs i bra vindlägen på hög höjd kan bli lönsamma. Men all planering på jättestora vindkraftsparker i bl.a. Norrland utvecklas allt långsammare pga av den inbyggda teknikrisken i certifikatsystemet.”

GENERATORER upp till 20 000 kVA

• egen produktion upp till 1500 kVA • lågvarviga utföranden • specialanpassade för olika typer av turbiner AUTOMATIKUTRUSTNINGAR

• inkl. ställverk • för helautomatisk drift och fjärrmanövrering • ger optimal energiproduktion

SERVICE & UNDERHÅLL FÖR HÖGSTA TILLGÄNGLIGHET

• hög- och låg-

spänningsmaskiner • service och diagnostik • omlindningar • renoveringar • moderniseringar

Bevivägen 1, SE-384 30 Blomstermåla, Tel. 0499-271 00 Fax 0499-208 60, E-post: power@bevi.se, www.bevi.com

2/2016

förnybar energi

23

Mats Weinesson är en mångsysslare. Förra året skördades ekologisk potatis från åtta hektar av traktorer som går på HVO (Hydrerad Vegetabilisk Olja). Han har även flera andra energiprojekt på gång.

VINDKRAFT

som jag och köra på HVO. I och med att man för den fossila dieseln får en skattereduktion på 1.70kr/l som man då ej får ersättning för när man kör på HVO så kostar det mig 3540.000 kr mer per år att vara miljövänlig. Där är det inte alls konkurrensneutralt kontra fossil diesel. Varför ska man straffas för att vara miljövänlig.

Det finns egentligen bara ett sätt att få till en omställning och det är att använda ett devis som jag brukar föra fram på olika nivåer så ofta jag kan och det är ”Till samma nivå vid samma tidpunkt”. ”Det innebär följande: För att en omställning ska ske inom hela EU måste punktskatterna sättas till samma nivå vid samma tidpunkt i hela EU.” Då kan även tex Fransmännen acceptera en skatteväxling till förnybart med höjda koldioxidavgifter när man vet att det sker i hela EU till samma nivå vid samma tidpunkt och då blir konkurrensneutralt mellan länderna. Man kan inte som nu straffbeskatta i vissa länder såsom Sverige. I 6 EU-länder tas ingen skatt ut alls på diesel till lantbruket medan Sverige ligger skyhögt över alla andra och vi verkar på samma marknad. ”Som jämförelse när jag enbart körde på fossil diesel för några år sen betalade jag gentemot dansken med motsvarande produktion 90.000kr mer per år för det fossila bränslet.”

Nu kan Svensk Vattenkrafts medlemmar i hela Sverige teckna en speciellt anpassad försäkring i Länsförsäkringar Halland. Oavsett var i landet din verksamhet bedrivs. Vi har lång erfarenhet av att försäkra vattenkraftverk och en snabb och professionell skadereglering.

Vill du veta mer eller få offert? Ring SVAFs försäkringsförmedlare Marsh på 08-412 42 00.

24

förnybar energi

2/2016

Investeringar inte alltid lyckade ”De småskaliga satsningarna på miljövänlig energi gynnar konsumenterna men investeringarna blir inte alltid ekonomiskt lyckade och ett nytt stödsystem borde vara formulerat som ett teknikstöd, dvs man får bra ersättning för en ny dyr teknik som sedan har en tydlig trappa neråt för att till slut fasas ut när tekniken utvecklats, blivit rationell och billigare. Då ska det till slut bära sig självt utan stödsystem.”

Vi som investerade i de nya 2MW-verken har inte alls blivit ersatta för denna nya teknik och min fråga till politikerna är, ska jag behöva montera ned mitt verk och flytta det utomland för att få lönsamhet då andra länder även ser till företagarens bästa, den frågan belyser ett riktigt underbetyg åt certifikatsystemet. ”Är Gustav Ebenå som är lite av general för certifikatsystemet, man nog att erkänna likt Norrmännen att det varit ett dåligt system. Norrmännen vill istället skapa ett långsiktigt lönsamt system och så tänker en nation som även värnar företagen -– äger Mats innan han kliver upp i sin HVO-drivna traktor för att så färdigt Linet som när det blommar blått tillsammans med den gulblommande rapsen vackert bildar färgerna i svenska flaggan.”

Carl Olov Persson c.o.p@koping.net Fotnot: Det finns mer att läsa om Mats Weinesson och hans gård på: http://godaaffarerpafornybarenergi.se/Gardar/ Gotala-Gard/

Nya styrelsemedlemmar Arne Andersson Arne Andersson från Skärblacka i Norrköping valdes som ersättare i SERO styrelsen på årsmötet i Karlstad. Det finns mer att läsa om Arne i anslutning till en artikel som han skrivit i Förnybar Energi nr 4/2015. Han nås på ljusfors@gmail.com.

FÖRENINGEN

I samband med årsmötet fick SERO fyra nya styrelsemedlemmar – Arne Andersson, Sanne Godow Bratt, Su-Ping och Torgny Kindh. Här en lite kort presentation av de fyra personerna.

drömmer om att kunna bidra till en positiv utveckling både i Sverige och Kina och att barnen i Kina också ska ha möjlighet att leka i skogen och andas frisk luft på samma sätt som i Sverige, säger hon.

Torgny Kindh Torgny Kindh från Loftahammar är kemiingenjör med inriktning på träkemi och cellulosateknik, utbildad vid KTH. Sanne Godow Bratt Han har under många år verkat Sanne Godow Bratt från Falun som miljökonsult i flera stora blev ny ersättare i SERO stybolag (IVL, ÅF, Sweco). relse på årsmötet i Karlstad.

Under många år har han drivit Sanne säger om sig själv: egen konsultfirma under, främst – Jag jobbar för Hållbara eninriktad mot papper- och celluloergi- och samhällssystem saindustrins miljöfrågor värden • Upplevde oljekrisen på runt.

70-talet då vi bl.a. förbjöds Han brinner för att utveckla att använda bilen vissa dagar hampa som framtidsprodukt som – med familje- och kompisersättning till bomull och tillverkgängutflykter per cykel som SU-Ping vill underlätta affärskontakter mellan Sverige och ning av biokol. Tillsammans med följd.

Kina. bygdens folk arbetar han för att • Byggt upp och drivit Energide tillsammans med bygdens folk få Su-Ping Burman kompetent Gävleborg (Länsstyrelsen arrendera församlingens kyrktak för Jag är 100 procent ”made in China” Gävleborg). att sätta upp solceller. Det har varit ett och vidareutvecklad i Sverige (har levt • Tagit fram delar av åtgärdsprogram svårt projekt men Torgny har inte gett i Sverige i drygt 27 år) säger Su-Ping, för klimat- och energimål 2020 (Länsupp. Riksantikvarieämbetet sätter sig som sedan 2006 driver ett företag, SC styrelsen Gävleborg). emot solceller på kyrktak, men de komBurman AB, med inriktning på att • Byggt upp och drivit projektet mer att ändra sig, säger Torgny. Torgny underlätta affärskontakter mellan Kina ”Energieffektivisering av befintliga nås på Mr.kind@environnet.se flerbostadsfastigheter” i samarbete med och Sverige, speciellt inom energi och miljöområdet. I sitt nystartade bolag, Högskolan Gävle och fastighetsförvalDaniel Hårdfelt PingWise AB, jobbar hon nu också med tare (Länsstyrelsen Gävleborg).

Daniel Hårdfelt har jobbat sedan 2011 • Hållit i Energimyndighetens Energief- att utveckla och leverera behovsstyrda, som konsult inom energieffektivisering trygghetsskapande belysningssystem fektiviseringsstöd för Gävleborg. i byggnader och industri med energiför utomhusbruk till offentlig sektor • En av initiativtagarna till HÅFFAutredning, energikartläggning mm och och stora fastighetsägare. festivalen (Hållbar Framtid För Alla) i konstruktion av energieffektiva installaI grunden är hon utbildad till elektroFalun. tionssystem i byggnader. nikingenjör i Kina och matematiker • Aktiv styrelsemedlem i Dala EnergiHan har också varit delaktig i biogaspå Linköping universitet, jobbat som förening sedan 2011, bl.a. ordnat kväll dataingenjör i Ericsson och Tieto i drygt projekt för Göteborg energi i Västsverige, om stirlingmotor och varit moderator även gjort projekt för GoBiGas (Gothen10 år. Hon har även jobbat i ett av värlpå en kväll om temat vad händer när burg Biomass Gasification). dens största oljebolag, SINOPEC i Kina. strömmen slås ut långvarigt.

Daniel är ordförande i SEROs lokalför– Sammanfattningsvis drivs jag av ening Energi- och Hållbarhetsforum Väst, Su-Ping är gift och har 2 vuxna pojnyfikenhet, vetgirighet och vetskapen som grundades i oktober 2015, Energi kar. På fritiden gillar hon att pyssla i att en enda människa kan åstadkomma och hållbarhetsforum väst. n trädgården, bada och vandra i skogen väldigt mycket, säger Sanne Godow.

Carl-Olov Persson för att njuta av den friska luften. Hon Sanna godbra@telia.com 2/2016

förnybar energi

25

FÖRENINGEN

Praktisk vedhantering fanns med på programmet.

Ett uppskattat inslag var provkörning av Teslan.

Energisk förening i Västmanland På årsmötet togs slutligt beslut om stadgeändring, Västmanlands Energiförening blir Västmanlands/Upplands Energiförening. Till ny ordförande valdes Gunnar Öberg. Tidigare ordförande, Owe Lundgren lämnar över ordförandeklubban men sitter kvar i styrelsen som ordinarie ledamot.

Nya ordföranden Gunnar Öberg med erfarenheter från bl.a. småskalig vattenkraft (se ”Förnybar Energi” nr 4 2014), pelletsoch vedeldning samt vattenburen solvärme Årsmötet Årsmötet hölls på Gunnars gård, Hovgården utanför Enköping.

Mötet föregicks av ett seminarium med föredrag som anknöt till olika installationer på gården. En intressant rundvandring på gården med visning av Gunnars installationer av sol-el, vind-el och vedhantering ingick i seminariet. Under eftermiddagen fanns också möjlighet att se och provköra den kraftfulla elbilen, Tesla modell S med en effekt på över 700 hkr vilket var mycket uppskattat av deltagarna. Aktionsradie för modellen är ca 50 mil på en uppladdning och Tesla bjuder på laddning av batterierna på sina egna laddstationer under hela bilens livstid.

Framtidens fossilfria personbilar är här!

Hovgården Hovgården på 25 hektar med åker och skog ligger vackert vid Mälaren. Några vattenbufflar går som betesdjur och håller fint i hagen mot sjön. Det nybyggda bostadshuset är välisolerat och energisnålt både avseende uppvärmning och materialval som t.ex. cellulosabaserad isolering och minsta möjliga plastmaterial.

Originellt lågenergihus Årsmötet och seminariet hölls i en samlingslokal, ”Loftet” som tillhör gården. Loftet hyrs ut för olika grupparrangemang, nu

26

förnybar energi

2/2016

senast till en Argentinsk Tangodansklubb. Där finns också möjlighet att boka övernattning för 10-12 personer.

Solelinstallationen på 10 KW som utförts av Upplands Energi, Vindsnurran på 2 KW som installerats av ISSS i Heby och ved från egen skog gör gården närapå självförsörjd på närproducerad, fossilfri energi. För ökad energisäkerhet och för dygnslagring av elenergin från vind och sol planeras installation av ett batterilager.

På vedbacken Uppvärmningssystemet i ekonomibyggnaden med en modern vedpanna och en ackumulatortank på 6 kbm försörjer både loftet och bostadshuset via kulvert med värme och varmvatten.

Systemet är förberett för vattenburen solvärme som kommer på plats så småningom. Det finns planer på att uppföra ytterligare byggnader och då använda byggmaterial av typen massivträ eller IsoTimber där man med en enkel konstruktion uppnår bästa tänkbara miljö- och energiprestanda.

Lagring av solel Anders Finsholm från Upplands Energi berättade om sol-el och batterilagring med produkter från Solar-Edge som ger möjlighet till uppkoppling via internet så att solpanelernas funktion och elproduktion kan övervakas via dator eller smartphone.

Professor Björn Karlsson höll ett föredrag om växthuseffekten, och Philip Wayer från ISSS (Institute of Swedish Safety and Security) berättade om vind-el och krisberedskap.

Text: Carl Olov Persson Foto: Rolf Nilsson

2/2016

fรถrnybar energi

27

FÖRNYBAR ENERGI

”OFF-GRID” – att överleva om civilisationen kollapsar

28

Går det att skapa elsystem oberoende av elnätet? På otillgängliga öar med sommarstugor och fyrar finns sådana system idag. Ett företag som utvecklar dessa system vidare är Institute of Swedish Safety & Security.

linjerna mindre tydliga. Begreppet “off-grid” refererar till hem/bostäder som kan överleva på egen hand även om civilisation runt om kollapsar, eller på annat sätt uttryckt hem som är självförsörjande och som därför inte är beroende av allmänna offentliga nyttigheter som el, vatten och avfallshantering. För det krävs system och teknik som gör familjen i princip självförsörjd.

Den största utmaningen är att definiera begreppet OFF-GRID. På det vi säger ”de gamla goda tiderna” var det enklare. Då fanns ingen elektricitet (och därför inga tekniska apparater). Vi hämtade vatten från gårdens brunn och det lilla ljus, utöver dagsljuset vi tillät oss förbruka, hämtades från det vi odlade i skogen och på våra egna fält.

I dagens globaliserade samhälle är

Varför ”Off-Grid”?

Människor som väljer “off-grid” kan delas in i tre huvudkategorier - de som producerar egen el, de som anser att elektricitet inte alltid behöver vara tillgänglig och de som är intresserade av en teknik / livsstil som kan minska eskalerande årliga energikostnader. Den som väljer att producera det egna behovet av el är ofta ute efter att komplettera en

förnybar energi

2/2016

redan vald hållbar och miljömedveten livsstil.

Systemlösningar När man väljer sol- och vind lösningar, särskilt i ett svenskt klimat, är det logiskt att införa en hybridlösning. En studie som pågick i 18 månaders visade att ett välbalanserat system kan producera energi kontinuerlig under hela året.

Eftersom vintermånaderna i allmänhet innebär större efterfrågan på energi fungerar ett system med 50/50 sol/vind bäst.

Batteriteknik - mindre viktig Idén om batterier för lagring av energi kan skapa osäkerhet och förseningar i genomförandet. Men i allmänhet har de flesta villor tillräckligt med utrymme för batterier, och att vänta tills det “per-

Trärör från Boxholm FÖRNYBAR ENERGI

Boxholm har levererat trärör i drygt 80 år och många av dessa är fortfarande i drift.

Vi verkar i en modern och innovativ miljö och hjälper gärna till med råd om dimensioneringar och förläggningssätt. Alla projekt är intressanta, stora som små.

Tillverkningen sker i egna fabriker, allt från urval och bearbetning av virke till tillverkning av stålband.

Valet av trärör är självklart när kraven på kostnadseffektivitet, livslängd och driftsäkerhet är stora.

Nu lyfter tekniken för att bli “Off-Grid”. Men det räcker inte bara med vindkraft och solceller utan en backup behövs såsom batterier och kraftvärme.

Kontakta oss om ditt projekt och besök oss gärna på vår hemsida:

www.boxprod.se

fekta” batteriet har utvecklats är inte nödvändigt. Viktigt är att batterierna måste övervakas och underhållas för maximerad livslängd.

Utmaningar Att utforma ett system som kontinuerligt producerar det starkt varierande energibehov under hela året är en utmaning.

Produktion, lagringskapacitet och leverans är tre områden som måste övervägas noggrant. Exempelvis måste batterisystemet kunna leverera nödvändig belastningen i ampere, ibland upp till 10 gånger den nominella lasten.

Sammanfattning Nyckeln till adekvat “off-grid” leverne är att det skall vara enkelt att kontrollera och anläggningen skall göra att man kan leva opåverkad av externa chocker, strömavbrott, ekonomisk depression, stigande bränslekostnader överhuvudtaget rådande ekonomiskt eller politiskt klimat. Förnybarenergi är framtiden och allas våra val räknas! n Av Philip Wayer – Institute of Swedish Safety & Security

Förnybar Energi önskar läsare och annonsörer en varm och skön sommar.

Nästa utgåva kommer i september månad

ANEBY Ø 1600 mm

B OX H O L M P RO D U K T I O N A B Tel: 0142-521 90 Mail: info@boxprod.se Box 16, 590 10 Boxholm

2/2016

förnybar energi

29

Skatter sätter stopp för framställning av DME i Pietå BIOENERGI

Piolotanläggningen för förgasning och framställning av bränslet DMW hotas av stängning och nedläggning. Detta trots att tekniken fungerar. Orsaken stavas skattepolitik.

Det hävdar professor Rickard Gebart, Luleå Tekniska Universitet.

– Vi har en anläggning som fungerar. Tekniken att förgasa fungerar precis som den är tänkt. Vi har framställt 1 000 ton DME och metanol av högsta tänkbara kvalitet. Processerna är mycket effektiva och miljöeffekterna är tillfredsställande. Bränslet DME (Dimetyleter), som vi tillverkat, minskar utsläppen av koldioxid med drygt 90 procent i jämförelse med diesel och i en större anläggning blir reduktionen ännu större.

Men nu tvingas vi ändå avsluta projektet och stänga anläggningen. Energimyndigheten som stått för större delen av finansieringen skjuter inte till mer kapital. Myndigheten menar att det måste finnas privata medfinansiärer och eftersom det inte går att nå lönsamhet i tillverkning av biobränsle ställer inte näringslivet upp och utan näringslivets medverkan säger myndigheten nej till fortsatta satsningar. Alla som arbetar på anläggningen är uppsagda till sista maj.

Skattefråga Rickard Gebart som varit forskningsansvarig i 16 år är besviken. Men, tyvärr, det går inte att få framställningen av fordonsbränsle ur skogsråvara lönsam.

En bidragande orsak till att det inte går att nå lönsamhet är slopandet av CO2 skatten. I Sverige gynnades det fossila bränslet, i relation till fossilt bränsle, med en skattelindring på 4:50/liter, men när EU krävde att Sverige skulle ha en konkurrensneutral beskattning och regeringen beslutade sig för att följa EU-direktiven sköts idén om svensktillverkat biodrivmedel i sank.

– Men det handlade nog inte bara om att EU sa nej till skattesubventionen. Det handlade nog lika mycket om att staten riskerade förlora en uthållig skattekälla säger Gebart.

– Politikerna hade kunnat lindra effekten av skattehöjningen genom att göra som flera av våra grannländer och utformat nya skatteneutrala styrmedel, men det verkar som om politikerna saknar idéer eller vilja säger Gebart.

Anläggning i malpåse Hoppas få lägga anläggningen i malpåse – Under alla förhållanden hoppas vi på att

30

förnybar energi

2/2016

Liknande ödé Pilotanläggningen i Piteå, som ägs av ”LTU Green Fuel AB”, dotterbolag till LTU Holding AB, ligger i anslutning till ”Smurfit-Kappa” i Piteå på företagets tomt med direktanslutning till brukets ångsystem och kemikalieåtervinning.

Projektet har gått ut på att tillverka biodrivmedel genom förgasning av svartlut, en energirik biprodukt hos massabruken.

Nu håller en rad liknande projekt i Sverige på att möta samma öde. Som huvudskäl till investerarnas tvekan anges brist på långsiktiga politiska spelregler. Det här är en fråga som Energikommissionen har att föreslå åtgärder för att lösa.

Under alla förhållanden, år 2030 ska hela Sveriges fordonsflotta vara fossilbränsleoberoende. Det har regeringen slagit fast, och en statlig utredning visar hur det kan gå till.

Då frågar vi oss vad händer nu?

Tidsplanen ser ut som följer; ”Fossilbränsleoberoende” definieras som att transportsektorns klimatpåverkan minskar med 30 % till 2020, 60 % till 2025 och 80 % till 2030 och att till 2050 ska hela samhället vara klimatneutralt. I utredningen framgår att för att nå målen måste vi både ha effektivare fordon, bättre bränslen och ändrat beteende. n Carl Olov Persson

BIOENERGI

TEKNIK FÖR VATTENKRAFT Nyckelfärdiga lösningar för nybyggnation och renoveringsprojekt Francis och Kaplan turbiner producerade i Österrike Turbiner med hög verkningsgrad HEROS 3 - Helautomatisk styrsystem

Din Globalpartner i Sverige

Platinagatan 8 602 23 NORRKÖPING SVERIGE Telefon 011-311390 www.r-con.se 2/2016

www.global-hydro.eu

anläggningen får finnas kvar och läggas i malpåse. På så sätt finns den kvar när utvecklingen förhoppningsvis tar fart igen om ett par år. Det skulle kanske kosta ett par miljoner per år men med hänsyn till vad anläggningen kostat och vad det skulle kosta att bygga en ny vid ett senare tillfälle så är det en ganska blygsam kostnad för att få behålla en anläggning som – Vi har en anläggning som fungerar, skulle kunna ansäger Rickard Gebart. vändas för framtida forskning och som till en låg kostnad skulle kunna kompletteras med ytterligare teknik för att kunna tillverka andra typer av produkter.

– I arrendekontraktet med Smurfit Kappa finns inskrivet att marken skall återställas när verksamheten upphör. Vi har pengar till rivning men vi hoppas slippa ta till en så drastisk åtgärd och jag tror att alla inblandade, även ansvariga på Energimyndigheten vill se en utveckling av anläggningen i stället för rivning.

– Men för det krävs det att man utvecklar anläggningen vidare, säger Gebart.

förnybar energi

31

Det behövs ett nytt stödsystem för förnybar energi DEBATT

Alltsedan oljekrisen på 1970-talet har EU verkat för att öka andelen förnybar energi och minska behovet av importerade fossila bränslen. Det ökar försörjningstryggheten och mins-kar utsläppen av växthusgaser och belastningen på miljön. Medlemsländerna har prövat olika stödsystem såsom investeringsstöd, fastprissystem och kvotsystem.

De förnybara elproduktionsanläggningarna kan inte konkurrera på en avreglerad marknad, som pressar ned priset till marknadspriset, d.v.s. enbart den rörliga kostnaden. De förnybara projekten behöver därför stöd under projektets avskrivningstid normalt 20 år för att täcka av-skrivning och ränta.

100 procent förnybart Allt fler länder har ställt upp det framtida målet att energianvändningen till 100 procent ska komma från förnybara energikällor. Sverige har med sin stora tillgång på vatten- och vind-kraft samt bioenergi goda förutsättningar att nå målet 100 % förnybart och att därutöver ex-portera förnybar elproduktion till EU. Detta förutsätter att olika förnybara energikällor an-vänds. Investerings- och produktionskostnad per producerat kWh varierar för olika förnybara energikällor Mindre anläggningar har högre kostnad än större. Stödet måste behovsanpas-sas för att hjälpa de mindre projekten, vilka kan ha stor regional och lokal betydelse och inte överkompensera de lönsamma stora projekten.

Elcertifikaten behöver kompletteras med en variant av fastprissystem om målet 100 procent förnybart ska nås till 2040. Som läget är nu har vindkraftutbyggnaden helt gått i stå.

Av Gunnar Grusell

År 1993 införde Sverige investeringsstöd för vindkraft och ersattes år 2003 av elcertifikatsystemet. Några länder har prövat auktionering, som i huvudsak har använts för samhällsägda projekt, men systemet har inte fått något nämnvärt genomslag.

Fastprissystem i Tyskland Fastprissystemet, som togs fram i Tyskland i början på 1990-talet, har resulte-

Inom EU förespråkas en variant på fastprissystemet, vilket Sverige borde ta efter.

32

förnybar energi

2/2016

rat i en stor utbyggnad av både vindkraft och solel och dessutom skapat en stor vindkraftindustri som gett landet exportintäkter. Detta system finns i många länder i Europa och i övriga världen.

Staten beräknar varje år stödets storlek utifrån vad det kostar att anlägga och driva olika produktionsslag under 20 år. Hänsyn tas också till anläggningens storlek och vindklass. Inlandslä-gen med lägre vindtillgång får högre ersättning än kustlägen för att kunna täcka sin driftkost-nad. Detta ger kraftverksägaren en säker inkomst under 20 år förutsatt att anläggningen är välplanerad och välskött.

Kvotsystem Enligt kvotsystemet (elcertifikat) får kraftverksägaren för all förnybar elproduktion samma ersättning, både ett elpris på Nordpoolbörsen och ett elcertifikatpris på börsen SKM (Svensk Kraftmäkling). Staten bestämmer utbyggnadstakten för att till år 2020 kunna nå målet, 30 TWh ny förnybar elproduktion, ca 23 % av elanvändningen jämfört med år 2002. Alla elan-vändare utom elintensiv industri måste enligt lag köpa en viss andel (kvot) förnybar elproduktion av sin konsumtion. Denna kvot höjs normalt vare år för att kunna ge elcertifikat till nya anläggningar.

Systemet ger varje anläggning tilldelning under 15 år, kortare tid än i andra system och ger överkompensering till stora anläggningar.

Marknad i obalans Elcertifikatutredningen antog att en nedgång i elpriset skulle ge en uppgång i certifikatpriset. Detta förutsätter att marknaden är i balans och att kraftverksägarna får tillräcklig avkastning för att inte riskera investeringen. Men marknaden följer inte alltid teorin. Alltsedan 2011 har priset på både el och certifikat sjunkit och överskotten på el och certifikat ökat. Elcertifikatsystemet är trögt, komplicerat, arbetskrävande och intervallen mellan kvotjusteringarna för långa. Staten har inte lyckats hålla elcertifikatsystemet i balans. Det finns idag

Investerare i konkurs Fler investerare har gått i konkurs eller tvingats sälja till underpriser och nya investeringar har i det närmaste avstannat.

Investerarnas förtroende för elcertifikatsystemet är nu mycket lågt och Sverige ser inte ut att nå sina utbyggnadsmål till 2020.

Fastprissystemet anses av många som

’’Staten har inte lyckas hålla marknaden för elcertifikat i balans’’ för ”säkert” för investerarna och kvotsystemet för ”osäkert”.

I flera EU-länder förespråkas nu en variant på fastprissystemet, variable Feed-in Premium, vFIP. Här bestämmer staten inför varje nytt år vad utbyggnadskostnaden är för ett ”normal-kraftverk” och översätter det till en ”normalersättning” i öre/kWh av en normalårsproduktion.

De nya anläggningarna får denna ersättning under avskrivningstiden, normalt 20

år. Men själva stödet är enbart skillnaden mellan ”normalersättningen” och elpriset. Stiger detta mins-kar stöddelen och blir noll när elpriset ligger på samma nivå som ”normalersättningen”. Tan-ken är att ge säkerhet åt investeringen utan att ge överkompensation.

För att överkompensation inte ska ske behöver stödet behovsanpassas, alltså en storleksdif-ferentiering. Ett behovsdifferentierat vFIP-system skulle ge ett bra och säkert stöd för alla typer och storlekar av elproduktion från olika förnybara energikällor, vilket är nödvändigt för att nå 100 procent förnybart till 2040.

DEBATT

ett stort över-skott av certifikat, liksom el, och producenterna får en sammanlagd ersättning runt 30 öre/kWh, både på kort och lite längre sikt (2-3 år?).

Den principiella och viktiga skillnaden mellan fastpris och kvotsystem är att i det första fallet tar staten huvudansvar för investeringen och i det andra fallet är det investeraren som står för risken. Man kan då tycka att staten borde känna ett stort ansvar för att kvotsystemet är i balans och levererar, men så har det inte varit i Sverige.

Detta system bör införas i Sverige parallellt med elcertifikatsystemet snarast men senast 2020. Finansieringen kan ske på liknande sätt som för elcertifikaten, men att insamlade medel slussas vidare till en fond ur vilken producenterna får ersättning. n

Intagsgaller Jag tillverkar intagsgaller helt i rostfritt till kraftstationer. Alla galler tillverkas efter måttbeställning och dimensionerna anpassas efter ert önskemål.

Har du behov av ett intagsgaller / intagsgrind lämnar jag gärna kostnadsförslag.

Kontakta mig för mer information.

Siw Holmquist Strömsfors 210 662 98 Tösse Tel. +46532-203 83, +4670-240 35 34 Fax +46532-202 04

t t i r f t os r l l i t Byt lönar sig det

Email: siw.holmquist@telia.com Innehar F-skattebevis

2/2016

förnybar energi

33

DEBATT

VVS-branschen missar miljardinvesteringar Det behövs installeras 10 miljoner kvdratmeter solfångare om branschföreningen Svensk Solenergis mål på 4 TWh ska infrias. Det svarar mot investeringar på 60 till 70 miljarder kr.

Solenergi är i många avseenden en överlägsen energibärare. Solinstrålningen träffar användaren direkt, utan kostnader och miljöpåverkan och dessutom är energiomvandlingen helt klimatneutral. Och tillgången är god, även i Sverige är solinstrålningen omfattande.

Skulle vi täcka tre promille (!) av Sveriges area med en solenergiteknik med 30 procent verkningsgrad omvandlar denna area lika mycket energi som vårt lands totala energibehov under ett år.

Ett vanligt villatak (på cirka 100 m2) tar emot en solinstrålning som är fem gånger större än husets totala energianvändning under ett år. I takt med att allt bättre solenergiteknik och systemlösningar utvecklas har möjligheterna

34

förnybar energi

2/2016

att få en ansenlig del av energiförsörjningen täckt med solens hjälp ökat.

mot möjligt att täcka upp till 50 procent av en byggnads totala värme- och varmvattenbehov med solfångare, utan någon nämnvärd form av säsongslagrad värme.

I ett nationellt perspektiv har branschorganisationen Svensk Solenergi framfört att 10 procent av Sveriges värmelast år 2030 skulle kunna täckas med solvärme och 10procent av el-behovet med solel. Målet är att bygga ut solvärmen så att det produceras 4 TWh solvärme till år 2020 för att sedan öka till 10 TWh år 2030.

Stor potential Potentialen är hissnande! Ordinära solvärmeanläggningar för bostäder klarar ungefär 1/3 av husets årliga värme- och varmvattenbehov. Tekniskt är det däre-

Olycklig trend I det perspektivet är det olyckligt att den svenska solvärmemarknaden minskar och inte ökar, som den borde. År 2011 drogs investeringsstödet för sol-

Av Lars Andrén Solvärmeexpert, debattör och tidigare ordf. i Svensk Solenergi, vd för Free Energy Sverige.

’’En solfångare kan ge 500-700 kWh per kvm och år’’

lyckas vända trenden och ta tillbaks den marknad som solvärmen gör sig förtjänt av och i samma stund skapa en ordentlig omsättning till VVS-branschen.

Det finns naturligtvis många orsaker till den här utvecklingen men ett samband med det indragna solvärmestödet är väldigt tydligt. Under senare år kan vi också konstatera att allt intresse för solenergi nu riktas mot solceller och solel, såväl politiskt som industriellt och kanske framför allt det marknadsrelaterade intresset.

Nu är det dags att lyfta fram solvärmen och se den ekonomiska och tekniska potential som finns med dagens teknik.

Solvärmen är väl utvecklad, har hög verkningsgrad och långt mycket bättre ekonomiska förutsättningarna än vad som är allmänt känt. Solvärmen integreras i allt större utsträckning med andra värmekällor vilket gör installationerna enklare, funktionen säkrare och lönsamheten större.

En solfångare har till exempel vid normala driftförutsättningar 50-70 procent verkningsgrad och producerar därmed 500 – 700 kWh värme per m2 och år. I vissa systemlösningar återbetalas solvärmeanläggningen under 5 – 8 år.

60 till 80 öre/kWh Det går också att bygga anläggningar som producerar värme till en kostnad av 60-80 öre/ kWh under 20 års tid, beroende på kalkylförutsättningarna. Är anläggningarna i drift längre än 20 år blir driftkostnaden i det närmaste noll,

då drivenergin för cirkulationspumparna i systemet är försumbar. I detta sammanhang kan nämnas att Sveriges äldsta solvärmeanläggning som fortfarande är i drift monterades redan 1978!

För att lyckas och utveckla solvärmemarknaden måste tekniken industrialiseras för att sänka investeringskostnaden (det vill säga stärka konkurrenskraften) och öka nyttjandegraden. Teknik- och systemutvecklingen bör eftersträva att solvärmen implementeras med annan teknik för att minska merkostnaderna vid investeringstillfället.

Det kan till exempel ske genom att varmvattenberedare från fabrik utrustas med solkretsens alla komponenter, vilket inte bara underlättar monteringsarbetet utan även sänker merkostnaden. På så vis blir det mer självklart att komplettera med solfångare i samband med ett beredarbyte.

På samma sätt kan ske vid en investering av en bränslepanna eller värmepump. Att elda biobränsle sommartid ger inte optimala driftförutsättningar utan skapar stora förluster. Ur resurssynpunkt är det därför bättre att använda solvärme sommartid än att elda i en bränslepanna. Genom att låta solvärmen integreras med en värmepump förlängs nyttjandetiden från 4-6 månader upp till 8-9 månader per år.

Solvärmen kan kraftfullt bidra till en värmepumpseffektivisering och på så sätt öka drifttimmarna för solkretsen under året och samtidigt minska förlusterna (ökad verkningsgrad). Detta är intressanta exempel på hur solvärmen kan ge tillskott till annan teknik och skapa ökad konkurrenskraft och bättre resursutnyttjande.

Noll- och plusenergihus Det är också intressant att en byggnad ämnad för boende använder upp till 80 procent av sin energitillförsel för uppvärmning och varmvatten. Är målet att skapa nollenergihus eller plusenergihus ligger den stora utmaningen i att minska behovet av energitillförsel för uppvärmning och varmvatten. För detta ändamål är solvärmen överlägsen att ta den andel som är möjlig.

Solfångare kan med sina 50-70 procent verkningsgrad klara en stor andel av värmeförsörjningen och täckningsgraden stiger i förhållande till hur välisolerat huset är. Generellt är solvärmen extra intressant där det finns stora

varmvattenbehov, speciellt sommartid.

Bra objekt kan vara campinganläggningar, idrottsplatser för att nu inte tala om solvärmens möjligheter att värma utomhusbassänger. Naturligtvis är det också intressant att täcka alla former av varmvattenbehov som förekommer inom bostadssektorn, sjukhus, daghem och andra omsorgsbyggnader. Andra användningsområden kan vara biltvättar, livsmedelsindustrier och liknande.

Den så populära solelstekniken har en stor potential och är intressant för allehanda el-behov. Inom bostadssektorn är det främst hushållselen som blir aktuell.

Det är en mindre andel av energianvändningen men inte mindre intressant.

DEBATT

värme in och efter det har försäljningen minskat med 60-70 procent.

Toppåret 2006 installerades det knappt 30 000 m2 solfångare, under 2014 och 2015 har försäljningen dalat till en bit under 7 000 m2 per år. Det är minst sagt beklagligt med denna utveckling och mina förhoppningar är att vi ska

VVS-branschen Med anledning av solvärmens höga prestanda och välutvecklade teknik är det nu hög tid för VVS-branschen att se möjligheterna med teknikområdet.

Varför inte erbjuda solfångare samtidigt som varmvattenberedaren ska bytas ut eller integrerad solvärme med värme-

’’Generellt är solvärmen extra intressant där det finns stora behov av varmvatten’’ pumpen? Med samma försäljningsinsats ökar omsättningen och därmed marginalerna. Och det finns modern spännande teknik att erbjuda kunderna. Teknik som förbättrar verkningsgrader, ger ett smartare resursutnyttjande som leder till till bättre driftekonomi och mindre belastning för miljön och klimatet. Vinnare i alla ändar kan tyckas!

Ska Svensk Solenergis mål om 4 TWh solvärme infrias behövs det installeras ungefär 10 miljoner m2 solfångare. I ett solvärmesystem är den här volymen värd 6 000 – 7 000 kr/m2. Med andra ord är det ett marknadsvärde på 60 – 70 miljarder som väntar på den bransch som vill ta den omsättningen och de vinster som det innebär. För min del är det självklart vilken bransch det är!! n

2/2016

förnybar energi

35

FÖRNYBAR ENERGI

Det låga elpriset pressar alla elproducenter I april publicerades rapporten ”Ekonomiska förutsättningar för skilda kraftslag” gjord av teknikkonsultbolaget Sweco på uppdrag av Energikommissionens kansli.

Här sammanfattar Anna Karlborg rapportens innehåll.

Av Anna Karlberg, Sweco Här kommer en sammanfattning om vad rapporten presenterade gällande de ekonomiska förutsättningarna för kraftslagen: kärnkraft, vattenkraft, vindkraft och kraftvärme.

Oroande situation Det nuvarande låga elpriset gör att alla kraftslag i Sverige har en oroande ekonomisk situation, speciellt när elpriset spås att fortsätta vara lågt fram till 2020. Lägger man även till de skatter och avgifter som belastar de olika kraftslagen blir det en svår situation för kraftbolagen. Det är många faktorer som påverkar elmarknaden så som elanvändning, bränslepris, utsläppsrättspriser, produktionskapacitet och sammanlänkningar med kontinenten.

Alla dessa parametrar påverkar det svenska elpriset på lång sikt. På den svenska marknaden berörs produktionstillgången på lång sikt också av utbyggnaden av förnyelsebar kraftproduktion samt utvecklingen för kärnkraften. På kort sikt berörs elpriset i Sverige av den hydrologiska balansen, temperaturen, kärnkraftens driftsituation, vindförhål-

36

förnybar energi

2/2016

lande och tillgänglig överföringskapacitet mot övriga länder.

Kolet bestämmer priset De dominerade faktorerna som påverkar elpriset i Sverige är utsläppsrättspriser och bränslepriserna för främst kolkraft. Det kan verka konstigt att Sveriges elpris påverkas av marginalkostnaderna för kolkraft då vi i Sverige inte har någon elproduktion från kolkondenskraftverk.

Det beror på att i övriga Europa har kol en mer dominerande roll när det kommer till elproduktionen och eftersom Sverige är fysiskt ihopkopplat med dessa länder så påverkas även vi. Priset på utsläppsrätter är för tillfället lågt på grund av att det är ett överskott av utsläppsrätter på

marknaden. Detta gör att det inte är lönsamt för företag att investera i att minska sina utsläpp av koldioxid. Vilket gör att kol fortsätter att vara dominant som bränsle ute i Europa och som beskrivet ovan påverkas det svenska elpriset. Priset på utsläppsrätter är ett viktigt politiskt styrmedel (EU-ETS) vilket medför att det är en osäker faktor hur priset på dem kommer att utvecklas.

Mer förnybar el Fram till 2020 kommer den förnyelsebara kraftproduktionen öka stort i Norden medan förbrukningen av el inte tros öka markant. Troligen kommer en ny kärnkraftsreaktor i Finland att driftsättas 2018 och 2024 är ytterligare en reaktor

Högre kostnader än intäkter För några av de svenska kraftverksanläggningarna är kostnaderna högre än intäkterna från elmarknaden. De största kostnader som kärnkraften har är driftoch underhålls kostnaderna och dessa varierar mellan anläggningarna på grund av olika tekniska lösningar, ålder, utförda investeringar och drifttimmar. Övriga kostnader är bland annat effektskatten, kärnavfallsavgifter, bränsle och avfallskostnader.

Effektskatten har höjts några gånger och senast var i augusti 2015 då den höjdes med 17 %. Kärnavfallsavgiften är även en post som har ökat vid varje koll som SSM (Strålsäkerhetsmyndighe-

ten) gör var tredje år och SSM har även föreslagit att avgiften borde höjas för Oskarshamn och Ringhals då de båda har beslutat om en tidigareläggning av stängning av två reaktorer vardera. Kapitalkostnaderna kommer att öka på grund av kravet på oberoende härdkylning som måste vara installerat till 2020/2021.

Dessa nämnda faktorer gör framtiden oviss för ägare av kärnkraftverk.

Svårt med investeringar i vattenkraft Den svenska vattenkraften har ett stort investeringsbehov, med läget som är idag gör det svårt för kraftverksägare att ta investeringsbeslut. Det som gör det svårt är osäkerheten kring elpriset, politiska faktorer med fastighetsskatten, krav på miljöåtgärder och den krångliga och omfattande rättsliga processen med att ansöka om nya miljötillstånd. Produktionskostnaderna för 1 kWh vattenkraft är ca 20 öre. I den summan ingår fastighetsskatt, slitage/reservdelar, nätavgift och egen personal, där fastighetsskatt är den största kostnaden för kraftverksägarna.

Den osäkra framtiden angående vilka miljöåtgärder som kommer att krävas och vad dessa kommer att kosta, tillsammans

med det låga elpriset gör att många kraftbolag väljer att renovera/vidmakthålla turbinerna istället för att förnya/uppgradera. Då det är svårt att räkna hem en reinvestering/uppgradering av en turbin med den prisbild som existerar idag.

Vill kraftbolagen bygga nytt eller uppgradera en turbin med följden att de måste ansöka om ny vattendom, om vattenföringen förändras, så blir ofta den rättsliga processen kostsam, omfattande och osäker. Det finns flera exempel på långdragna tillståndsprocesser som lett till avslag nästan ett decennium senare.

FÖRNYBAR ENERGI

planerad att driftsättas. Detta stärker den nordiska kraftbalansen och håller elpriset lågt. Det som kan påverka kraftbalansen och elpriset är att flera sammankopplingar med kontinenten planeras och att fyra reaktorer ska stängas i Sverige. Alla dessa parametrar gör det svårt med investeringsbeslut, risken att elpriset fortsätter att vara lågt och de politiska besluten i Sverige, men även övriga Europa, påverkar de svenska kraftslagens lönsamhet.

Vindkraften utvecklats snabbt Inom vindkraftstekniken har det varit en snabb teknisk utveckling de senaste åren framförallt genom förbättrat energiutbyte och kostnadseffektivitet. Rotordiametern har ökats inom alla vindhastigheter, navhöjden har blivit högre och det har blivit större generatorer. Detta har gjort att man får ut mer energi per vindkraftverk.

Sedan 2012 har Sverige och Norge en gemensam elcertifikatmarknad vilket har haft effekter på investeringstakten inom vindkraft i Sverige som har minskat. Nu

Sweco har arbetat med vattenkraft och dammar i Sverige och utomlands i över 100 år.

Vi har projekterat en stor andel av både de stora och små vattenkraftanläggningarna i Sverige och arbetar kontinuerligt med underhålls- och förnyelseåtgärder.

Sweco har också haft en stark utveckling av kompetens och tjänster kring vattenkraftens miljöfrågor. Fiskvägar och kostnads-/nyttoanalyser för prioritering av åtgärder i vattensystem är endast några av de områden där Sweco kan bistå med kunskap och erfarenhet.

Vi erbjuder tjänster inom både miljö och teknik genom projektets alla skeden och vi vill på detta sätt fortsätta att bidra till att utveckla vattenkraften och säkra produktionen.

Kontaktpersoner Välkommen att ta kontakt så hjälper vi dig att hitta rätt kompetens.

JOHAN NILSSON Vattenbyggnad, Stockholm johan.nilsson@sweco.se 08-695 60 34

ANDERS BARD Turbin- och generatorteknik, Stockholm anders.bard@sweco.se 08-695 61 63

TOBIAS SVENSSON Kontrollanläggningar, Malmö tobias.svensson@sweco.se 040-16 70 62

MARTIN STENQVIST Vattenmiljö, miljötillstånd, Karlstad martin.stenqvist@sweco.se 054-14 17 34

CAROLINE SVENSSON Miljötillstånd, Jönköping caroline.svensson@sweco.se 036-15 18 06

DANIEL EDMAN Dammluckor, Stockholm daniel.edman@sweco.se 08-695 60 51

Sweco är ett internationellt konsultföretag med kontor på ett femtiotal orter i Sverige. Företaget finns etablerat i ett flertal länder i Europa och utför uppdrag över hela världen. Inom Sweco samverkar ingenjörer, arkitekter och miljöexperter för att skapa helhetslösningar som bidrar till utvecklingen av ett hållbart samhälle. www.sweco.se

2/2016

förnybar energi

37

FÖRNYBAR ENERGI

konkurrerar nya vindkraftsprojekten mot andra nya projekt inom svensk kraftvärme och norsk småskalig vattenkraft och storskalig vindkraft. De låga el- och elcertifikatpriset som är just nu, gör att man måste investera där det är mest lönsamt. Följden av den snabba teknikutvecklingen inom vindkraft har gjort att de investeringar som gjordes i början när elcertifikatsystemet introducerades i Sverige har sämre lönsamhet och stora nedskrivningar har gjort och kommer att göras. Den stora produktionskostnaden inom vindkraft är kapitalkostnaderna, som kan vara runt 60-80 procent.

Kraftvärme påverkas marginellt Av kraftvärmeanläggningarna i Sverige är hälften yngre än 20 år och det ser inte ut som att det finns ett akut behov att återinvestera, men det kan variera lokalt.

Kraftvärmeverks huvudsyfte är att producera fjärrvärme och elen är en biprodukt, vilket gör att värmeproduktionen styr hur kraftvärmeverket körs och att elproduktionen inte alltid körs mest optimalt mot elmarknaden. Då elproduktionen endast är en biprodukt är det svårt att räkna ut vad produktionskostnaderna är för endast elen. Det finns flera metoder men den som användes i denna rapport gav produktionskostnader på 40 öre/kWh för

38

förnybar energi

2/2016

Elanvändningen ökar inte i Sverige längre vilket i sin tur pressar elpriset. ett bioeldat kraftverk och 30 öre/kWh för avfallseldade kraftverk. De avfallseldade kraftverken har en lägre kostnad då dessa får betalt för att ta emot avfall.

För att sammanfatta så är det låga elpriset en stor bidragande faktor till att det är svåra tider för kärn-, vatten- och

vindkraften i Sverige. De politiska besluten gällande skatter och avgifter påverkar hur framtiden kommer se ut för kraftslagen och osäkerheten gällande bland annat miljökrav gör det svårt för investerare inom kraftbranschen att ta beslut. n

SERO

FÖRENINGAR I SAMARBETE MED SERO

Sveriges Energiföreningars Riksorganisation Romelevägen 7b, 681 52 Kristinehamn Tel: 0221-824 22 E-mail: info@sero.se, Hemsida: www.sero.se Ordförande: Göran Bryntse Dalby 201, 247 94 Dalby 0221-824 22, 070-621 71 96 E-mail: goran.bryntse@sero.se Ekonomi: Peter Danielsson, 0550-137 61 Medlemsavgift: 350 kr, familjemedlem 50 kr Bankgiro: 829-8481

Energi på lantgård i Sverige, Box 53, 243 23 Höör Medlemsavgift 300 kr, BG 5618-7875 (inkl medlemskap i SERO+tidning) Elbil Sverige, Sven Forsberg, Malmö 0704-670882, E-mail: Sven.forsberg@elbilsverige.se

SERO Service AB Romelevägen 7b, 681 52 Kristinehamn VD: Peter Danielsson, 0550-137 61 E-post: peter.danielsson@kristinehamn.mail.telia.com Bolaget ägs av SERO Bankgiro: 5776-4151

Lokalföreningar anslutna till SERO Dala Energiförening: Dennis Adås, 023-296 85 E-mail: dennis.adas@hotmail.com Medlemsavgift: 200 kr, Plusgiro: 43442-3 Närkes Energiförening: Leif Pettersson, 0582-660 198 E-mail: marka@telia.com Medlemsavgift 250 kr, Plusgiro: 347892-2 Smålands Energiförening: Sten Malmström, 0390-405 03 E-mail: sten.malmstrom@sero.se Medlemsavgift: 250 kr, Bankgiro: 577-7263 Södermanlands Energiförening: Roland Gustafsson, 016-211 40, 070-564 5109 E-mail: bjorkkulla@bredband2.com Medlemsavgift: 200 kr, BG 449-4290 Västmanlands Energiförening: Owe Lundgren, 070-311 535 E-mail: lundgrenowe@gmail.com Medlemsavgift: 250 kr, Plusgiro: 435 73 54-2 Värmlands Energi- och Vindkraftförening: Anders Björbole, 0590132 16 E-mail: bjorbole@telia.com Medlemsavgift: 250 kr, Plusgiro 191 15 22-9 Energi- och hållbarhetsforum Väst Daniel Hårdfelt E-mail: daniel.hardfelt@hotmail.com Medlemsavgift 250 kr, studerand 100 kr därefter 250 kr, BG 50648898,www.enfovast.se

FÖRENINGEN

Adresser föreningar och partners

Branschföreningen Biokol Sverige Mattias Gustafsson, Svenstorp 1, 6402 24 Sköldinge, E-mail mattias@ecotopic.se Svensk Vattenkraftförening Kvarnvägen 2, 311 64 Vessigebro E-mail: info@svenskavattenkraft.se Hemsida: www.svenskvattenkraft.se Medlemsavgift: Inkl SERO 400 kr, enbart SVAF 250 kr. För kraftverksägare tillkommer en momspliktig avdragsgill serviceavgift på 0,29 öre per kWh medelårsproduktion, dock högst 15.000 kr samt en fast serviceavgift på 100 kr. För branschföretag är serviceavgiften 1500 kr.

Bankgiro 5956-7404 Kraftverksförsäkringen Roland Davidsson, Sv. Vattenkraftförening, 0495-104 39, 070-678 91 39 E-mail: roland.davidsson@svenskvattenkraft.se Anders Orebrandt, 08-412 42 88, E-mail: anders.orebrandt@ marsh.com Hallands Vattenkraftförening Sven-Erik Vänneå, Trälshult 23, 310 20 Knäred 0430-52074, 0701-441213, E-mail: kvarn.backen@yahoo.se Smålands Vattenkraftförening JSune Haraldsson, Granbäcken,560 13 Hok, 0393-230 62, sune@granbackens.se Värmland/Dalslands Vattenkraftförening Christer Hedberg, 0570-521 51, christer@gullsbo.se Svensk Vindkraftförening Kvarngatan 2, 311 31 Falkenberg, Hemsida: www.svensk-vindkraft.org Kansli: Ulla Hedman Andrén 076-716 05 50, ulla@svensk-vindkraft.org Medlemsavgift privatperson inklusive SERO 650 kr, endast SVIF 500 kr Förnybar Energi Sverige AB VD: Jan-Åke Jacobsson, 070-640 57 59 E-mail: jan-ake.jacobson@telia.com Bolaget ägs till lika delar av SERO, SVAF och SVIF

2/2016

förnybar energi

39

Posttidning B Returadress SERO Romelevägen 7b 681 52 Kristinehamn

Vill du ha ett problemfritt ägande?

- Låt Eolus sköta din anläggning!

Eolus erbjuder kompletta drift- och förvaltningstjänster för vindkraftsanläggningar.

- Allt för att du ska få ett bekymmersfritt ägande.

Vill du veta mer om hela eller delar av denna tjänst till din anläggning?

Kontakta mig för genomgång av ditt beh

ov.

KENT ERIKSSON Driftchef kent.eriksson@eolusvind.com 010-199 88 24

Eolus Vind AB är Sveriges första kommersiella vindkraftprojektör.

Sedan starten 1990 har Eolus medverkat vid uppförandet av nära 500 vindkraftverk. Kunder till våra nyckelfärdiga anläggningar är markägare och närboende, småföretag, ekonomiska föreningar och vindkraftskooperativ, energibolag, fastighetsbolag, kommuner och landsting samt institutionella investerare.

Bolaget är noterat på Nasdaq Stockholm Small Cap.

010-199 88 00 | info@eolusvind.com | www.eolusvind.com