Fe 117

TIDSKRIFT FÖR ENERGIEFFEKTIVISERING, VATTEN- OCH VINDKRAFT, SOLENERGI, BIOENERGI OCH GEOENERGI

Tummen upp för Europas ”energimedborgare”, sid 20 Sju av åtta partier vill underlätta för biodrivmedel, sid 16

Analys av Energikommissionens betänkande, sid 32-38

17 4 20 3 1/ NG: NR GÅ ÅR

Förnybar Energi

2

Fรถrnybar Energi

1/2017

Ett stödsystem som kollapsar riskerar framtida investeringar

Tidningen ges ut av SERO och utkommer med fyra nummer per år i drygt 2.000 ex.

ADRESS: SERO, Romelevägen 7B, 681 52 Kristinehamn E-mail: info@sero.se ADRESSÄNDRINGAR: info@sero.se ANSVARIG UTGIVARE: Göran Bryntse, 046-20 02 21, 070-621 71 96 E-mail: goran.bryntse@sero.se ANNONSER: Charlotta Niklasson Tfn. 0303-250664, Mobil. 070-499 76 42 charlotta.niklasson@hotmail.se REDAKTÖR: Staffan Bengtsson, 070-584 46 39 E-mail: staffan@teknikfor.se REDAKTIONSRÅDET: Göran Bryntse Christer Söderberg Olof Karlsson Roland Davidsson Sven Bernesson Tryckeri: Trydells, Laholm Papper: Arctic Silk Omslagsbild: Istockphoto. Bilden visar ”Säg ja till att bli energimedborgare”

Var med och påverka!

Bli medlem!

Medlemsavgift 350 kr, familjemedlem 50 kr, studerande 150 kr.

Som medlem får Du 4 nummer av tidningen Förnybar Energi.

Prenumeration kostnad: 300 kr/år Du kan bli medlem genom att skicka ett mail på info@sero.se med kompletta adressuppgifter och helst med telefon.

sådant samband.

I Sverige har vi Snarare verkar haft olika sysdet som om elpris tem till stöd för och certifikatpris förnybar energi, samvarierar. Ett vissa bättre, och annat argument andra sämre. Ofta för elcertifikathar stödet bestått i att ett visst systemet var belopp beslutats att överskott av i riksdagen. När elcertifikat skulle stödpengarna åtgärdas genom tar slut uppstår att kvotkurvan en fördröjning justerades. För Av Göran Bryntse, ordförande SERO och som bromsar detta fordrades Peter Danielsson, vd SERO Service AB utvecklingen, riksdagsbeslut. till nästa beslut För sent gjorfattas. Nuvarande des detta 2015 stöd för solel har lite av den karaktären. Det för att börja verka 2017. Dessförinnan hade föreligger nu förslag på att ändra systemet så överskottet tillåtits växa under flera år för att de som vill investera kan göra det utan att att till slut nå 18 miljoner elcertifikat vilket vänta på länsstyrelsens beslut, vilket är ett motsvara ca 1,5 års annulleringar. steg i rätt riktning.

När dessutom Energimyndigheten lägFör vindkraften är läget ett helt annat. Elger ett förslag om utbyggnad till 2040 med certifikatsystemet som är och framför allt har tyngdpunkt på den senare delen av perioden och konstruerar kvotkurvan därefter går varit en viktig pusselbit för vindkraften har luften ur elcertifikatmarknaden. kollapsat. SERO har från början varit emot Det är nödvändigt att regering och riksdag det oförutsägbara certifikatsystemet och förordat pålitliga fastprissystem. Ersättnings- nu snabbt återställer sitt stödsystem så att elcertifikatpriset når en rimlig nivå. nivåerna som under lång tid legat mellan Ett stödsystem som kollapsar inger inget 15-22 öre/kWh har nu på några veckor sjunkit till 6 öre/kWh. Skillnaden innebär att förtroende, riskerar framtida investeringar och sviker tidigare investerare. Ett förslag många mindre vindkraftsägare har hamnat i ekonomiska svårigheter.

Ersättningsnivån för vindkraft hamnar på ca 36 öre/kWh vilket är drygt 15 öre/kWh lägre än vad som behövs för att täcka kostnaderna. Det är framför allt de som investerade i vindkraft 2007-2012 som drabbas. Under denna period etablerades många vindkrafkooperativ. Moderna vindkraftverk kostar mindre att bygga. vore att regeringen inför ett tillfälligt garantiStaten har etablerat ett stödsystem som slutat fungera. Det beror i första hand på det pris för certifikaten på 25 öre/kWh för tiden stora överskottet av elcertifikat som gör att fram till senast 2022 för de vindkraftsägare priserna pressas. När systemet med elcersom investerade 2007-2012. En sådan gatifikat etablerades framhöll förespråkarna ranti skulle kosta ca en miljard om året. Det att en nedgång av elpriset skulle initiera en kan jämföras med de 4-5 miljarder om året uppgång av elcertifikatpriset. som de stora kraftbolagen fått i skattelättnaVi inom SERO har aldrig kunnat notera ett der av Energikommissionen.

”Ett förslag vore att regeringen inför ett tillfälligt garantipris för de som investerade 2007-2012.”

1/2017

Förnybar Energi

3

Ta bort regler som hindrar eller bromsar solel

FÖRENINGEN

Målet bör höjas för el från sol i Sverige, på sikt bör energiskatten tas bort för solel samt att alla oavsett boendeform ska kunna äga en anläggning för solel. Det är några förändringar som SERO vill se i Energimyndighetens strategiplan.

På uppdrag av regeringen har Energimyndigheten tagit fram en strategiplan och en målbild för den framtida tillväxten av solelsproduktion.

Planen har varit ute på remiss och SERO har lämnat sina synpunkter. SERO:s svar återfinns i sin helhet på SERO:s hemsida.

SERO ställer sig i stort positiv till lämnad strategiplan, förslaget innebär att en del av dagens krångligheter tas bort.

Det finns fortfarande behov av ytterligare förbättringar och borttagande av hinder. Målet för 2040 bör höjas till 25 GW solel. I och med att solel nu är den energikälla med lägst investeringskostnad av alla i 80 procent av världens länder kommer Sverige med all sannolikhet att nå denna kostnadsnivå för solel inom de närmaste åren.

SERO:s grundinställning är att alla skall ha rätten att gå ifrån att vara passiva köpare av elenergi till att kunna omvandla solens ljus till elenergi för egen användning och detta oberoende var man bor, om man har egna lämpliga tak eller hur fastigheterna ägs eller vilken verksamhet som bedrivs i dessa. Det skall räcka att man har en egen elmätare.

Idag har vi ca 25 000 solcellsanläggningar i Sverige. För att nå målet 25 TWh 2040 så krävs det ca 1 miljon anläggningar och en tillväxt med ca 40 000 st anläggningar i genomsnitt per år. För att klara denna tillväxt krävs att hinder som bromsar utvecklingen tas bort.

Följande punkter visar en del av de förändringar som behöver göras för att

skapa möjligheter för en kraftig tillväxt av egengenererad elenergi med solen som energikälla.

• Ingen energiskatt för egengenererad och egenanvänd solenergi upp till och med 450 kW, 225 kW enligt Energimyndighetens förslag, per solcellsanläggning.

På sikt bör energiskatt inte belasta någon form av solel oberoende av storlek på anläggningen.

Alla oavsett boendeform ska kunna äga en solcellsanläggning, menar SERO i sitt svar till Energimyndighetens strategiplan.

• Nätbolagens prissättning måste styras upp för att uppnå likställighet mellan monopolelnäten och rättvisa för slutkunden. Nätbolagen kan genom sin monopolsituation konstruera prissättningen så nätabonnenterna debiteras en hög fast kostnad och en liten rörlig.

Ett sådant upplägg gör att effekten av generering av egen solel blir liten eftersom nätbolagen på orättmätigt sätt skyfflar på abonnenterna sina fasta kostnader. SERO:s förslag är att reglera elnätsmarknaden genom att sätta ett takpris för den fasta prisdelen baserad på uttagen effekt på förslagsvis 200 kr/ kW för en kund med 16 A huvudsäkring, lika med 10 kW effektuttag, så skulle den fasta kostnaden då bli max 2 000 kr per år. Resten får nätägaren ta ut som rörligt elnätspris, vilket förbättrar resultatet för en solelsproducent.

• Egenproducent av solel med solcellsanläggning t.o.m. 450 kW skall kunna transportera egengenererad solel på elnätet utan att tappa äganderätten till sin elenergi. Detta skapar förutsättningar för att kunna hyra in sig på tak med bra sollägen och behålla sin energiskattebefrielse för den el som transporteras via elnätet och som används för eget bruk.

En sådan förändring innebär att dagens regelverk jämställs med och blir oberoende av om man råkar ha ett eget tak med bra solläge inom sitt egna elabonnemang.

En kundkategori som skulle kunna dra nytta av denna ändring -och som idag stängs ute från att äga sin egen solcellsanläggning- är lägenhetskunder. Med denna förändring skulle de kunna bygga och äga sin egen solcellsanläggning som fysiskt är placerad på närliggande lantbruks ladugårdstak exempelvis.

Arne Andersson Peter Danielsson

Skriv under på 100 procent förnybart för alla!

Det måste bli lika villkor för alla som vill producera sin egen förnybara el. Sedan snart två år tillbaka får vissa hushåll med egen elproduktion en skattereduktion. Men tyvärr gäller det bara de som kan sätta upp solceller på det egna taket eller ett litet vindkraftverk på tomten. Även de som bor i lägenhet och köper andelar i solkraft och vindkraft borde omfattas av skattereduktionen. Först då kan alla investera i grön el på lika villkor – oavsett om man bor i villa eller lägenhet.

4

Förnybar Energi

1/2017

Vi behöver mer förnybart och regeringen har länge lovat att utreda hur även andelsägare av förnybar el ska kunna få en skattereduktion. Men utredningen drar ut på tiden.

Vill du också se en rättvis beskattning av egen, grön elproduktion? Skriv under nu! På 100 % förnybart!

Gör det på: https://www.skrivunder.com/andelsagd_fornybar_el

Stormen Urd satte nytt vindkraftrekord. På morgonen den 26:e december producerades det som mest under en enskild timma närmare 5.7 miljoner kWh, vilket är 0.5 miljoner mer än det tidigare rekordet. Under tre dygn i slutet av december stod vindkraften för 26 procent av den totala elkonsumtionen.

– Det extremt blåsiga vädret gjorde att vindkraften som mest producerade nästan lika mycket som sex kärnkraftvsreaktorer. Aldrig förr har svensk vindkraft producerat så mycket, säger Anders Enqvist, chef för Risk Management på Bixia.

Stöd för energikartläggning på företag Energimyndigheten utlyser 30,8 miljoner kronor via Nationella regionalfondsprogrammet. Små och medelstora företag välkomnas att ansöka om stöd för att genomföra en energikartläggning. Möjlighet att ansöka om stödet finns fram till 2020. Ansökningar tas emot och behandlas kontinuerligt. Sista dag för ansökan är 2020-05-20 Energikartläggningsstödet täcker 50

procent av kostnaden för en energikartläggning med åtgärdsförslag och energiplan. Företag kan maximalt få 50 000 kronor i stöd.

Stödet vänder sig till små och medelstora företag med en energianvändning över 300 MWh per år. Lantbruk med minst 100 djurenheter, enligt Jordbruksverkets beräkning av djurenheter, kan få stöd även om de har lägre energianvändning.

Gävleborg byggde mest ny vindkraft 2016 Under 2016 installerades 605 MW vindkraft och det finns nu totalt 6422 MW fördelat på 3335 verk i Sverige. Det visar den preliminära statistik över vindkraftens utbyggnad som Energimyndigheten sammanställt. Det län där det förra året installerades mest vindkraft är Gävleborgs län med 162 MW. Statistiken visar att utbyggnadstakten för vindkraft avtagit jämfört med tidigare år: – Siffrorna är ingen överraskning. Under de senaste åren har det byggts mer förnybar elproduktion, bland annat vindkraft, än vad elcertifikatmarknaden efterfrågat. Så en avmattning i utbyggnadstakten var väntad, säger Charlotte von Sydow på Energimyndigheten.

1/2017

Förnybar Energi

AKTUELLT

Stormen Urd genererade vindrekord

5

100 procent förnybart utanför Simrishamn AKTUELLT

Simris, strax utanför Simrishamn i sydöstra Skåne, blir platsen för Sveriges första lokala energisystem som rent fysiskt är helt baserat på förnybar energi. Med vindkraft, solceller, ett kraftfullt batteri och en reservgenerator som drivs med ett helt förnybart bränsle som backup, kommer hela det lilla samhället att bli koldioxidneutralt i sin elanvändning under en försöksperiod.

Under ett års tid har E.ON arbetet med att bygga det Lokala Energisystemet, LES, på en ö utanför Timrå. Men bygget av ett vindkraftverk överklagades av några fastighetsägare på ön och tillståndsprocessen har dragit ut på tiden.

– Vi har därför sedan en tid arbetat med en plan B där vi snabbt kan komma igång, säger Staffan Sjölander, projektledare för LES på E.ON.

Det lilla samhället Simris ska få all sin el från sol och vind. Om det inte skulle räcka till finns en reservgenerator som drivs med ett förnybart bränsle Bild: E.ON – Valet föll på Simris i Simrishamns kommun. Här finns ett elnät som passar bra och här finns redan ett lagom stort vindkraftverk och en solcellspark som E.ON kommer att kunna nyttja under

försöksperioden. Det kortar startsträckan betydligt. Bygglov för teknikbodar med mera, är också redan klart så vi kommer att vara igång redan nu till våren.

Fullt hus på årets Winterwind konferens i Skellefteå Konferensen med fokus på utmaningar för vindkraftsetableringar i kalla klimat genomfördes den 6-8 februari i Skellefteå. Den årliga Winterwind International Wind Energy Conference, har anordnats av Svenska Vindkraftförening sedan 2008 i norra Sverige.

Konferensen har gjort sig känd för sin höga tekniska nivå och sitt öppna klimat, samlar varje år branschens experter under ett par dagar för kunskapsutbyten, där de senaste innovationer och beprövade metoder redovisas och belyses.

Svensk Vindkraftförening har som syfte att främja vindkraft och marknaden för kalla klimat är stor, betydligt större än tex. off-shore marknaden. Så det finns ett behov av forskning och tekniska lösningar.

Winterwind har som syfte att sprida viktig kunskap, väcka diskussioner och driva utvecklingen av teknik för vindkraft i kalla klimat framåt.

Till Skellefteå tog sig deltagare från 19 länder och konferensen sålde i princip slut. Hotellet och utställningen var fylld till bredden, men det påverkade inte

Viktigt med lokal påverkan vid utbyggnad av vindkraft Försämrade möjligheter för allmänheten att påverka lokalt kan skada tilltron till vindkraften och äventyra vägen till ett fossilfritt samhälle, tvärtemot den politiska tanken bakom ändrade regler. Det visar Johanna Liljenfeldt i en ny avhandling vid Umeå universitet.

– En öppen och transparent planprocess bör aldrig ses som ett nödvändigt ont, utan istället som av största vikt för att få folkligt stöd för en utbyggnad av vindkraften, säger Johanna Liljenfeldt.

6

Förnybar Energi

1/2017

I sin doktorsavhandling analyserar Johanna Liljenfeldt planeringsprocessen för storskalig vindkraftsutbyggnad i Sverige, Norge och Finland. Hon visar att, i takt med att planreglerna har ändrats för att möjliggöra en snabbare utbyggnad och allmänheten därmed har fått mindre formellt inflytande, har diskussionen istället flyttats till andra forum, som internet eller informella kontakter. Det motstånd som då odlas kan istället nå långt utanför den plats som är aktuell för utbyggnad, med påföljd att attityderna till att bygga ut vindkraft påverkas generellt.

stämningen, som bara blev lite extra gemytlig och där besökarna knuffades fram mellan utställarbåsen. Programmet erbjöd många intressanta presentationer (finns på winterwind.se) och det hela avslutades med en namnkunnig panel som fick tuffa frågor av den erfarne moderatorn Willy Silberstein.

Nästa år firar föreningen 10 år som organisatör och då bjuder vi åter in till Åre som blev en storfavorit. År 2018 är datumen för Wintervind, 5-7 februari.

Ulla Andrén, Svensk Vindkraftförening

Agenda för geoenergi Svensk geoenergi levererar lika mycket energi som vindkraften, men har fram till nu saknat en långsiktig plan för forskning, utveckling och innovation. Syftet med den strategiska innovationsagendan som nu är färdigställd, har varit att synliggöra geoenergins behov av forskning, utveckling och innovation, gentemot näringsliv och myndigheter.

– I agendan visar vi hur geoenergin ska kunna fortsätta växa, säger Oskar Räftegård, forskare vid RISE och en av projektledarna.

Volvo Bussar har fått en order på fyra elhybridbussar, Volvo 7900 Electric Hybrid, till Värnamo. Satsningen innebär att all kollektivtrafik i tätorten från och med hösten 2017 kommer att ske med elektrifierade bussar, vilket är unikt i Sverige.

– Det är imponerande och fantastiskt roligt att Värnamo nu beslutar sig för att gå före och skapa en hållbar kollektivtrafik med våra elhybrider. Eldrivna bussar är framtiden för både stora och mindre städer, säger Martin Spjern på Volvo Bussar.

Elektrifieringen av Värnamos stadstrafik ska bidra till en attraktivare kollektivtra-

Under senare år har det bara funnits en riktning för elcertifikat och det är nedåt. I januari vecka 3 rasade priset ända till 72 kr/MWh och i mitten av februari till 40 kr/ MWh. Under många år har priset legat i i ett intervall 200 till 250 kr/MW med som

fik och en bättre stadsmiljö med mindre buller och bättre luftkvalitet. Samtidigt ska turtätheten ökas och tillgängligheten förbättras, bland annat genom en helt ny bussgata. Målet är att fyrdubbla antalet resor med kollektivtrafiken under en treårsperiod. Laddstationen till de nya bussarna kommer levereras av ABB. – Med den här satsningen tar vi ännu ett steg i att bygga framtidens attraktiva stad med sikte på visionen att vara en mänsklig tillväxtkommun med 40 000 invånare 2035, säger Behnam Sharo, stadsarkitekt i Värnamo kommun.

AKTUELLT

Elhybridbussar i Värnamo

Från och med hösten 2017 kommer all kollektivtrafik i Värnamo centrum vara med elektrifierade bussar.

Prisras på elcertifikat mest har priset legat på 300 kr/MWh. Under förra året låg priset i intervall 120 till 180 kr/MWh.Det låga priset är en katastrof för många som investerade i förnybar elproduktion för några år sedan,

då dessa kalkyler är baserade på ett certifikatpris på mellan 180 till 250 kr/MWh. Det var egentligen ingen som trodde på så låga priser som under 10 kr/MWh. Att det blivit så här beror på

Energiministern till SEROs årsmöte och seminarium 10-11 maj I år samordnar SERO sitt årsmöte med SVIF, i Ullared 10-11 maj. Vi har fått besked att energiminister Baylan kommer att besöka oss den 10 maj, men den exakta tidpunkten är inte bestämd.

Därför är årsmötesprogrammet för onsdagen delvis preliminärt. Så här kommer det förhoppningsvis att se ut:

Onsdag 10 maj • 11.00: Inledning av SEROs ordf. Göran Bryntse.

• 11.15: ”A review of the EU Energy Union plan”, Dr Dörte Fouquet, Executive director of EREF. • 11.45: Lunch på Gekås hotell i Ullared, registrering för SERO. • 13.00: Registrering inför SEROs årsmöte.

• 13.15: Landshövding Lena Sommestad berättar om Halland och dess

satsningar på förnybar energi och energieffektiviseringar.

• 13. 40: SEROs syn på Energikommissionens betänkande, Göran Bryntse.

• 14.10: Lägesrapport om Elbilar, Per Ribbing.

• 14.30: Kafferast.

• 15.00: Utdelning av SolarSuperState Prize, till energiminister Ibrahim Baylan mm.

• 16.15: SEROs årsmöte.

• 19.00: Gemensam Middag med SVIFs ledning på Gekås hotell.

Torsdag 11 maj • 8.45: Kaffe och registrering för SVIF • 9.15: Ett antal föreläsningar om Vindkraft, bland annat av den nytillträdda vindkraftssamordnaren Cecilia Dalman Eek och WWEAs generalsekreterare Stefan Gsänger.

• 12.00: Lunch.

• 13.10 – 13.40: Läget för solenergin, prof. Jan-Olof Dalenbäck, Chalmers.

• 13. 45: Fortsättning på SVIFs vind-

att kostnaden för ny elproduktion från vindkraft fallit kraftigt. Dagens teknik ger helt enkelt en lägre kostnad än gårdagens. Samtidigt har inte staten höjt ambitionen med elcertifikat och ökat på den kvotpliktiga andelen.

kraftsseminarium. Samtidigt styrelsemöte för SERO. • 14.45: Kaffe.

• 15.00: Studiebesök för SERO hos Jan-Åke Jacobssons vattenkraftverk i Vessigebro.

• 15.00-17.00: Årsstämma för SVIF. Logi ordnas individuellt. Det finns billigare lösningar än på Gekås hotell, bland annat stugbyar, campingplatser och vandrarhem i Fegen. Går också bra att bo i Falkenberg eller Varberg, ca 20 km bort.

Lunchbuffén serveras på Restaurang Harrys mitt emot konferenslokalerna.

Kostnad: Seminarier, inkl. fika och lunchbuffé torsdag: 550 kr för medlem, 750 kr för icke medlem.

Onsdagens två rättersmiddag exklusive dryck: 350 kr.

För de som bara vill delta i årsmötena är det gratis.

Avgifter till seminarier och middag betalas för SEROs medlemmar en vecka i förväg, 829-8481 Anmälan sker till: Sven Bernesson för SERO-anknutna deltagare. Mejl: Sven.Bernesson@sero.se, Telefon 073065 50 13. För SVIF-anknutna till Ulla Hedman-Andrén, Mejl: ulla@svenskvindkraft.org, Telefon. 0767-16 05 50.

1/2017

Förnybar Energi

7

BIOENERGI

Ett biokolaggregat byggs som en färdig modul (bilden till vänster). I bilden ovan visas aggregatet i den anläggning som finns vid Högdalen i Stockholm som ska invigas den 29 mars.

Mycket på gång i ”biokol-Sverige” En ny helautomatisk anläggning kommer inom kort tas i drift vid Högdalen i Stockholm för att framställa biokol. Likaså är anläggningar i Nyköping, Blekinge, Småland och Karlstad på gång. Här en aktuell lägesrapport från dessa projekt.

Branschföreningen Biokol Sverige bedriver upplysnings och informationsverksamhet om biokol i Sverige med syfte att öka kännedomen och spridningen av denna företeelse. Den 8:e april kl 12-15 ska årsmöte hållas i Stockholm på Högdalens avfallsanläggning vid ÅVC Trädgård. Anledningen till valet av denna plats är att det där finns en biokolanläggning som ska invigas den 29 mars. Deltagarna kommer efter årsmötet att få möjlighet till en demonstration av anläggningen av Mattias Gustafsson, vår ordförande och tillika projektledare för installationen av anläggningen.

I en 22 fots container inryms den helautomatiska processanläggningen som kommer från Pyreg i Tyskland.

Stockholm Vatten och Avfall samlar in totalt ca 7000 ton per år och den aktuella reaktorn väntas ta emot ca 1300 ton/år.

Biomaterialet ska malas ned till centimeterstora bitar och matas in i anläggningen som håller 800 grader.

Processen måste startas med en extern värmekälla men när den väl har kommit

8

Förnybar Energi

1/2017

igång drivs den av gas från pyrolysen och överskottsvärmen används för att värma vatten som matas in på fjärrvärmenätet.

Detta är den första helautomatiska anläggningen i industristorlek som tas i drift i Sverige och detta är en stor milstolpe. Faller produktionen väl ut ska ytterligare 4 anläggningar liknande denna byggas ,säger Kåre Gustafsson projektledare på Fortum Värme, som tar hand om värmen som räcker till ca 70 villor.

Biokol för planteringar Kapaciteten är 1300 ton trädgårdsavfall per år vilket ger 300 ton biokol. Denna ska användas av Stockholms stad vid beredning av mark för planteringar. När kolet myllas ned i marken läggs detta fast i marken under hundratals till tusentals år och bildar då en kolsänka. Samtidigt förbättras strukturen i marken, gasutbytet för rötterna underlättas, vatten hålls kvar i markprofilen och läckage av näringsämnen reduceras.

Potentialen för att skapa aktiva kolsänkor är stor, det finns mycket ’avfall’

i form av växtmaterial från trädgårdar, jordbruk, skogsbruk och livsmedelsindustri. Det är ofta svårt att utnyttja värmeenergin i dessa fraktioner eftersom de är svåra att förbränna på ett bra sätt på grund av varierande bränslevärde.

Inom fem år ska Stockholms stad ha bytt ut all jord som används till en blandning av grus och biokol vilket ger en frodig grönska, mindre utsläpp av koldioxid eftersom användningen av torv försvinner samt att en kolsänka kan skapas.

En möjlig utveckling i framtiden kan vara att bygga storskaliga anläggningar i värmeverk där uttag av biokol kan användas som en regulator för att variera uttaget av den värmeeffekt som för tillfället behövs. Mer forskning och utveckling behövs inom detta område.

Lindeborgs gård Utanför Nyköping ligger Lindeborgs gård. Julia och Carl Lindeborg driver gården med en ekologisk inriktning. De ansökte 2016 hos Naturvårdsverket om medel för att sätta upp en biokolreaktor på gården i anslutning till ett konferenscenter som ska byggas av en gammal lada.

Målet är att skapa en koldioxidneutral odling, både inom jordbruk och trädgård. Konferenscentrets inriktning skall vara att lära ut hur man kan odla långsiktigt och hållbart. Där kommer biokol in som en viktig faktor.

Detta är en mindre anläggning än den i Högdalen, en skräddarsydd Biomacon på 48 kW och målsättningen är att den ska tas i bruk under oktober 2017.

Hjelmsäters Egendom Ida och Edvard Hamilton brukar Hjelmsäters Egendom som ligger på Kinnekulle i Västergötland. Där planeras en biokolreaktor från Biomacon. Markarbeten är i full gång och bygget påbörjas under våren.

Det är en mellanmodell som kommer att ge ca 150 kW effekt. 80 kg material i timmen kommer att ge 16 kg biokol. Det finns 2500 kvm med bostäder på gården samt ekonomibyggnader samt en stor festlokal.

På gården finns en befintlig flispanna på 250 kW och biokolanläggningen kommer även att fungera som backupanläggning.

Under augusti-september kommer båda anläggningarnas värmeeffekt att gå åt för att torka spannmål.

Jordmånen på Hjelmsäter är lätt och torr jordar vilket gör att jordförbättring med biokol är mycket intressant. Försäljning av biokol planeras också, det finns stor efterfrågan.

Ödevata FiskeCamp Utanför Emmaboda driver Malin Eriksson och Magnus Axelsson en turistanläggning med fiske och friluftsliv. De fick i maj 2016 ett stöd beviljat i ett Leaderprojekt där syftet är att bygga en biokolanläggning som ska dockas in i ett befintligt värmesystem. Med inspiration och en del ritningar av en australiensisk reaktor BigRoo konstrueras en egen lösning. Magnus är industrimekaniker och har också tillgång till ett nätverk i trakten som ger tillgång till många olika kompetenser.

Just nu ligger bollen hos Jordbruksverket och projektet har inte kunnat starta ännu.

Den svenska byråkratins kvarnar mal långsamt och de krånglar gärna till det.

Spetsamåla Gård Utanför Holmsjö i nordöstra Blekinge ligger Spetsamåla Gård. Leif Larsen och Carina Evaldsdotter har byggt en batchanläggning med samma koncept som och med hjälp från Ödevata FiskeCamp. Den australienska förebilden som tar hand om växtrester från invasiva arter är mobil men denna anläggning är stationär och uppskalad. I full drift räknar man med att ta 7 kubikmeter råvara per batch.

Anläggningen ska klara många olika substrat allt från spån, flis och upp till ved.

Karlstad På Karlstads universitet pågår försök med att rena avloppsslam från skogsindustrin med hjälp av biokol. Idag bränns slammet men det är en energikrävande process.

Det är svårt att avvattna och det är även svårt att röta slammet för att få fram biogas. Magnus Neldorin jobbar på deltid med dessa försök.

Detta är bara några axplock av allt som pågår ute i landet. Vi har även en massa småskalig produktion med hjälp av hemmabyggda Kon-Tiki:s, en sorts konformad anläggning där biokol kan framställas samt tillämpningar med ’burk i burk’ principen.

BIOENERGI

Processtemperaturen är högre och utbytet av kol blir lite mindre. Å andra sidan är den fraktion som kommer ut mer persistent mot nedbrytning.

Bli medlem Välkommen att bli medlem i Branschföreningen Biokol Sverige och kom gärna till vårt årsmöte i Stockholm den 8:e april.

Adressen är Stallarholmsvägen 27. Åker man tåg till Flemingsbergs station tar man buss 172 mot Skarpnäck. Avstigning Selaövägen.

Per Ekstorm

1/2017

Förnybar Energi

9

ENERGI&BYGGNADER

Det självförsörjande villan som producerar vätgas från solen Perpetuum mobile? Huset är självförsörjande på el. Solceller på tak och väggar ger ström till drift av huset som inte är anslutet till nätet.

Om ett överskott finns dumpas elen i ett elektrolysör och omvandlas till vätgas. När solcellerna inte ger tillräckligt med ström startar en bränslecell som drivs med hjälp av den lagrade vätgasen.

Vindkraftentreprenören Hans-Olof Nilsson i Agnesberg utanför Göteborg önskade bli självförsörjande på el. Lösningen blev solceller, jordvärme och egen vätgasproduktion i källaren. Intresset för lösningen har varit stor både i Sverige och utomlands, inte minst från Norge.

Huset som den svenske vindkraftentreprenören Hans-Olof Nilsson har byggt är ett lågenergihus. Huset har inte bara ett lågt energibehov utan producerar också cirka 33.000 kWh om året från solceller, solfångare och jordvärme. Enbart solcellerna står för 25.000 kWh per år.

Ett batteri i källaren kan lagra tillräckligt med el för att klara behovet av el i fem dagar. Det är tillräckligt för att klara försörjningstryggheten under den solrika delen på året, men inte nog för att klara vintersäsongen.

Därför har Hans-Olof Nilsson installerat

10

Förnybar Energi

1/2017

elektrolysör i källaren och producerar vätgas av ”överskottsel” från solcellerna.

När batterierna är under 30 procent av maxkapaciteten startar en bränslecellsanläggning automatiskt upp och producerar el från den lagrade vätgasen.

Den totala effektiviteten blir mycket hög då värmeförlusterna kan fångas upp och brukas i värmesystemet.

El till både hus och bil Hans-Olof Nilssons hus är fullt av ”smart” teknik för att ta tillvara all värme som solfångarna som värmer upp vatten om

sommaren, återvinning av värme från matlagning, värmeväxlare som fångar upp värme från avloppsvatten och avancerad klimatstyrning för optimal effektivitet i värmesystemet.

Leva på vanligt sätt Detta är dock inget som de boende direkt märker utan man kan leva på vanligt sätt.

– Vi ska ha nyttigt ljus, kunna duscha som vanligt och ska leva som vi vant oss vid. Om man sätter begränsningar som att man bara får duscha en gång per vecka förlorar folk intresset, säger HansOlof Nilsson.

Huset som är stort, 500 kvadratmeter, kräver cirka 4.000 kWh el och 8.000 kWh värme. En elbil finns också som behöver cirka 4.000 kWh/år. Överskottselen lagras som vätgas i lågtryckstankar på 30 bar. Hans-Olof Nilsson

ENERGI&BYGGNADER En engagerad husägare Hans-Olof Nilsson förklarar funktionen i de olika delarna av den imponerande anläggningen. Asbjörn Heidal följer intresserat med.

Fem vätgastankar på rad är husets ”gröna batteri”.

hoppas kunna installera en ny kompressor som kan öka trycket till 300 bar. När så sker blir det möjligt att byta ut elbilen mot en vätgasbil.

Lösningen kan också på sikt bli intressant för småproducenter av el som vill bli totalleverantörer på energi – el och vätgas.

Lösning för småkraftproducenter?

Hans-Olof Nilsson har inte genomfört projektet för att spara pengar. Istället vill han visa att med smarta system kan små lokala energisystem klara både energioch effektbehovet.

– Det vore perfekt att användas för ett radhus- eller villaområde som har egen elproduktion och med möjlighet till vätgasproduktion och lagring. Vätgasen kan lagras i en gemensam tank för användning under vintersäsongen, säger Hans-Olof Nilsson.

Ska löna sig till slut Pionjärarbetet som Hans-Olof Nilsson gjort har kostat stora summor pengar.

Systemet med elektrolysör och bränsleceller har bara det kostat nästan en miljon kr.

– Jag tror dock att om 5 till 10 år kommer priserna att reduceras till en tiondel och då blir det lönsamt att bli sin egen elproducent, tror Hans-Olof Nilsson.

– Elektrolysröen har en livslängd på 25 år och beräknas kosta motsvarande 70 öre per kilowatt om tio år. Exklusive

investeringskostnaden hamnar drift- och underhållskostnaden på två till tre öre/ kWh. I våras hade Hans-Olof Nilssons besök av norska småkraftproducenter som var imponerade men hade också många tankar och idéer om vätgasproduktion.

– Detta är spännande teknik och som på sikt kan få stor betydelse för oss småkraftägare liksom utrustningsleverantörer. Vi vill i första hand testa ett vattenkraftbaserat system i Norge och lära oss mer, uttalade sig, Sverre Heidal i H3 Vannkraft.

Displayen visar aktuell effekt från solcellerna och ackumulerad produktion per dag och sedan start av anläggningen.

Denna bränslecell producerar el från vätgas.

Text&foto: Knut Olav Tveit Fotnot: Artikeln har tidigare varit införd i den norska tidningen Småkraftnytt.

I garaget laddas bilen med egenproducerad elektricitet.

1/2017

Förnybar Energi

11

FÖRNYBAR EL

Vind- och vågkraft antas ersätta all fossil el och kärnkraft i forskarnas studie. Det kommer att kräva speciella anpassningar i bland annat hur kraftsystemet körs. I studien ingår också solel och tidvattenkraft men inte biokraft.

Förändrad styrning behövs för 100 procent förnybar el i Norden Det är ingen omöjlig uppgift att uppnå 100 procent förnybart i det nordiska kraftsystemet. Med rätt åtgärder klarar man att hantera både energi och effekt.

En annan styrning måste dock till mot dagens då den är uppbyggd på att hantera dygns- och säsongsvariationer.

På årsbasis är det inga problem att basera hela elförsörjningen av el i de nordiska länderna med förnybar energi. Redan idag kommer 2 av 3 kWh el, från förnybar energi, motsvarande ca 260 TWh el.

Om all fossil energi och kärnkraft ska ersättas i Norden handlar det om 120 till 140 TWh. Bara i Sverige lär det vara möjligt att bygga över 100 TWh vindkraft, för en kostnad på motsvarande 40 till 50 öre/kWh.

12

Förnybar Energi

1/2017

– Många är dock skeptiska till om det kommer att fungera effektmässigt en kall vinterdag med lite vind att helt plocka bort kärnkraft och fossil elproduktion. I en studie vi gjort visar vi att ny effekt måste tillföras. Det handlar om cirka 10 GW motsvarande knappt 25 procent av dagens maximala nettolast, säger Jon Olauson, forskare på institutionen för teknikvetenskaper vid Uppsala universitet.

En svårighet med elproduktion är att den sker i realtid. Utbud och efterfrågan måste balansera sekund för sekund, året om.

Det hade inte varit något problem om stora ellager hade funnits. Det enda sättet att lagra el är som vatten i magasinen.

Tidvatten- och vågkraft Den el som ersätter är vind- och vågkraft samt solel och tidvattenkraft. Ingen ny vattenkraft, som ju också är förnybar, räknas tillkomma.

– Potentialen för tidvattenkraft är dock begränsad, bara ca 3

Land

Elprod (TWh)

Förnybart (cirka) (TWh)

Sverige

167

97

Norge

125

125

Danmark

29*

15

Finland

66

30

Totalt

387

267

Elproduktion i de nordiska länderna (Island undantaget) 2015 i TWh.

– Dagens kraftsystem är anpassat för att hantera skillnader på års- och dygnsbasis. Om elsystemet ska klara sig på 100 procent förnybart krävs att systemet även klarar av förändringar på 3 dagar upp till 2 månader, förklarar Jon Olauson, en av forskarna bakom studien.

FÖRNYBAR EL

Elproduktion i de nordiska länderna

* I studien har dock bara den östra delen av Danmark beaktats. Siffran 29 TWh gäller för hela Danmark.

TWh och det handlar om några fjordar Norge där detta är til�lämpbart.

När det gäller vågkraft är potentialen i stort sett obegränsad.

Detta elproduktionssätt är dock inte kommersiellt tillgängligt.

Merparten av elen ersätts således med våg- och vindkraft samt solel.

Tre till två månader – Vår studie visar att på årsbasis finns inga problem att hantera effekten, i ett kort perspektiv som en enskild dag. Däremot kan det vara ett problem på medellång sikt, i intervallet 3 dagar till 2 månader.

– För att klara detta krävs en mix av energikällor, men också anpassningar av både lagringsmöjligheter och distribution.

– Något som också kan krävas är anpassningar av vattenkraft.

Idag används den för att balansera skillnader i säsong. Den skulle också mer kunna användas för att balansera skillnader under medellång sikt, men här krävs mer kunskap.

– Man kan också påverka konsumtionen exempelvis genom att storkonsumenter som elintensiv industri drar ned produk-

tionen när effektbehovet är som störst. Detta sker till viss del idag men skulle kunna användas i större utsträckning.

Fördel med 10 TWh solel Ett resultat av studien är att det är fördelaktigt med upp till 10 TWh solel.

– Därefter avtar vinsten genom att man får för stora säsongsvariationer. Solen producerar ju som bäst under ljusa delen av året medan det krävs mest el under den mörka delen.

Något som många menar också kan bli ett problem är att produktionen enskilda dagar kan bli för stor, inte minst ekonomisk för producenterna då priset pressas ner mot noll kronor.

– Ja, kanske för företagen är det ett problem men inte i teknisk mening. I sådana situationer får man avstå från att producera eller kanske producera ett bränsle.

Det förekommer idéer om vätgasframställning vid överproduktion av el. Vätgasen skulle exempelvis kunna användas till drivmedel.

Studien från Uppsala har har publicerats i den ansedda tidskriften Nature.

Staffan Bengtsson

I ett elsystem som är 100 procent förnybart (röda linjen) varierar nettolasten mer än vid dagens system. Skillnaden i topparna mellan dalar och bottnar blir större.

1/2017

Förnybar Energi

13

”Matrester” kan bli el till mobilen ENERGIEFFEKTIVISERING

Forskare vid Luleå Universitet hoppas kunna göra el ur matrester för att användas i exempelvis mobiltelefoner.

Den handlar inte om en ”app” utan om en ”hushållsmaskin”, där man kastar matavfall istället för i ett kärl.

– Tekniskt vet vi att det fungerar.

Utmaningen är att kunna göra det enkelt och effektivt för användaren, säger Magnus Sjöblom, forskare inom biokemisk processteknik vid Luleå tekniska Universitet. ”Maskinen” är egentligen en liten bränslecell med en kammare som bryter ned matrester. När matresForskarna bakom elektricitet av matrester, Adolf Kriege, Leonidas Matsakas och Magnus Sjöter bryts ned avges elektroner som en blom inom biokemisk processteknik vid Luleå tekniska universitet. Bild: Luleå Universitet. elektrod ”fångar upp” (se figur) och en ström genereras. Strömmen flyter från kammaren som fungerar som anod till en katodkammare. från matrester. Det sker med hjälp av att tillsätta lämpliga Strömmen kan lagras direkt i ett batteri, exempelvis för en enzymer och selektera fram mikroorganismer som är speciellt mobiltelefon. Om inget behov av ström finns kan lagringen effektiva på att generera elektricitet. Selektionen sker naturligt producera någon typ av bränsle. under speciella förhållanden. En naturlig blandning av mikro– Utmaningen är att nedbrytningen ska ge så många elektroorganismer från avfallsvatten ger en eleffektivitet på mellan 2-10 procent men genom selektion och tillsats av lämpliga ner som möjligt och maximera den så kallade Coulombiska efenzymer hoppas vi kunna nå 80-90 procent. fektiviteten. Det är ett mått på hur många av de elektroner som frigörs vid nedbrytningen som ger upphov till elektrisk energi Materialutveckling och anges i procent.

– Den stora utmaningen är att få fram yteffektiva elektroder, så – Vi vet ganska väl om hur det ska gå till att maximera utbytet att maskinen blir liten. Det handlar till stor del om materialutveckling.

Katodkammare 540 mV Men går det verkligen att få fram en Här finns en elektronmaskin ett hushåll kommer att investeacceptor som redura i? Och slänger vi så mycket matresceras när den plockar 1000 ohm Anodkammare upp elektronerna. ter att det blir tillräckligt med el? e e Här sker nedbrytningKan vara O2 från luft – Maskinen kan göras i liten skala en av matresterna till eller som i detta fall exempelvis så att det passar i ett flerboCO2 och "elektricitet".

Fe(CN)63-. stadshus. Vi hoppas också kunna göra tekniken så enkel att den kan passa i e e fattiga länder.

Vad är då nästa steg?

– Ja, det är att kunna bygga en Matrester demonstrationsanläggning, så att vi så Fe(CN) H småningom kan visa hur det fungerar CO2 Grafitstavar och vilka effekter som är möjliga att Biofilm Fe(CN) Grafit används som En blandning av olika mikuppnå, säger Magnus Sjöblom. elektroder då de är roorganismer som fäster på Katod Anod Staffan Bengtsson elektriskt ledande, elektrodytan och samarbetar -

-

-

-

3-

6

+

4-

6

vid nedbrytningen av matavfallet och produktionen av elektricitet.

14

Förnybar Energi

1/2017

Protonmembran

lätta att forma och inte deltar i de elektrokemiska reaktionerna.

Principskiss av en mikrobiell bränslecell.

I Mariestad står bilarna på rad för att tanka vätgas. Vid invigningen samlades 12 bilar som alla drivs med vätgas.

Mariestad får Sveriges femte mack för vätgas Tisdagen den 31 januari invigdes det nya vätgastankstället i Mariestad, Sveriges femte. Vid invigningen samlades 12 bränslecellsbilar. Det är rekord för Sverige och pekar på att ett nytt drivmedel är på väg att etablera sig, konstaterade 2030-sekretariatet i sitt invigningstal.

– Tankanläggningen i Mariestad är en viktig pusselbit för att kunna köra på vätgas i hela Sverige, kommenterade 2030-sekretariatets Jakob Lagercrantz som talade på invigningen. ElectriVillage är spännande som en heltäckande satsning, där logistik och bränslen möts.

Sverige har satt världens mest radikala mål för transportsektorn, där sju partier står bakom att transportsektorns klimatpåverkan ska minska med 70 procent till år 2030; en fossiloberoende fordonsflotta. Liknande mål finns i Kalifornien, Finland, Norge, Nederländerna och Indien. 2030-sekretariatet betonar att en mångfald av åtgärder behövs för att nå målet, inom bilen, bränslet och beteendet.

– Nu växer det fram ett nätverk av länder som sätter tuffa mål för transportsektorn. Det leder till en innovationskraft vi inte sett på länge i transportsektorn, men också en positiv kamp om att vara den absolut ledande aktören som övriga världen vänder sig till för att få konkret stöd i den omställning vi alla står inför, avslutar Jakob Lagercrantz.

Bixia erbjuder energiapp Greenely – ett innovationsföretag inom energieffektivisering från KTH, och elbolaget Bixia har tecknat ett samarbetsavtal.

Det går ut på att Bixia tillsammans med Greenely, erbjuder appen Bixia Energismart till över 150 000 av sina kunder för att hjälpa dem nå en mer hållbar elanvändning. Appen finns tillgänglig för både iOS och Android.

Greenely har utvecklat en energieffektiviseringsplattform för hushåll som helt kringgår hårdvara. Med hjälp av appen kommer Bixias kunder bland annat kunna följa och få smarta analyser över sin elanvändning, jämföra sig med grannar, sätta besparingsmål och få tips om lämpliga åtgärder för energibesparing.

1/2017

Förnybar Energi

15

Sju av åtta partier vill underlätta för biodrivmedel SOLENERGI POLITIK

Sju av åtta riksdagspartier vill underlätta för en ökad användning av biodrivmedel. Det finns alltså goda förutsättningar för en bred långsiktig överenskommelse angående biodrivmedelspolitiken, men det är en hel del problem att lösa under vägen dit.

Undertecknad skickade med e-post ut två frågor till de 8 riksdagspartiernas energitalespersoner (Rickard Nordin, Centerpartiet; Ingemar Nilsson, Socialdemokraterna; Lars Hjälmered, Moderaterna; Lise Nordin, Miljöpartiet; Penilla Gunther, Kristdemokraterna; Birger Lahti, Vänsterpartiet; Maria Weimer, Liberalerna; och Mattias Bäckström Johansson, Sverigedemokraterna): Vad har X-partiet för program för att underlätta en ökad användning av biodrivmedel i Sverige; Underlag till en artikel i SERO:s tidning. En sammanfattning av ert program för att underlätta ökad biodrivmedelsanvändning i Sverige; Vad har ni för program för biodrivmedel inom EU? Med e-post-utskicket bifogades mina båda artiklar: Politiska beslut behövs för ökad produktion av biodrivmedel; och Vad krävs för att grödbaserade biodrivmedel ska ge låg klimatpåverkan? i Förnybar energi Nr 4/2016 sid 26-29, samt en länk till en sida om Biodrivmedel på Energimyndigheten. Jag fick svar från alla 8 partierna. Resultaten redovisas först fråga för fråga innan partierna fritt får redogöra för sin politik. Då flera partiers svar är ganska omfattande redovisas de i

16

Förnybar Energi

1/2017

sin helhet på SERO:s hemsida. De flesta partiernas svar har förkortats något för att rymmas i tidningen. Deras egna textformuleringar har använts så långt möjligt.

Sammanställning Partierna har kommit med många bra förslag, se sammanställning nedan. Att ett visst parti inte står med på en viss åtgärd/ förslag behöver inte innebära att partiet är emot detta, det visar bara att partiet inte tog upp det vid min förfrågan, men det kan ha en lägre prioritet. Klimatet har samtliga partier fått med på något sätt.

Nästan alla partier har med Långsiktighet, Fossilfrihet, Reduktionsplikt (krav inblandning av biodrivmedel i ett fossilt drivmedel och att denna inblandningsandel stegvis ökar) och Bonus-Malus där miljövänligare fordon premieras på något sätt. Nästan alla vill påverka EU i en positiv riktning, många vill påverka EU:s statsstödsregler. Flera partier vill ha ett regelverk som garanterar att biodrivmedlen produceras klimateffektivt och hållbart, i de andra partiernas formuleringar kan man indirekt ana att de helt eller delvis är inne på liknande linjer. Sverigedemokraterna avviker genom att vara

det enda parti som helt vill ta bort alla subventioner till grödbaserade biodrivmedel och ifrågasätter deras klimatnytta.

Vilket parti stöder vad • Klimatet: S; C; M; Mp; Kd; L; V; Sd. • Fossilfrihet: S; C; M; Mp; Kd; L; V. • Långsiktighet: S; Mp; Kd; V; L, även indirekt C; M. • Reduktionsplikt: (drivmedelsprodu centerna tvingas blanda in en del biodrivmedel i sitt bränsle och att denna andel stegvis ska öka): S; C; M; Mp; Kd; L; V. • Bonus-Malus där miljövänligare bilar premieras: C; M; Mp; Kd; V. • Fördelar för miljöbilar: C; M; Mp. • Högre fordonsskatt för fordon med höga koldioxidutsläpp: M. • Högre koldioxidskatt: Mp; L. • Fortsatt lägre skatt för höginblan dade biodrivmedel: S. • Investeringsprogram för klimat åtgärder, förnybara drivmedel: S; Kd. • Biobaserad ekonomi: S. • Försöker påverka i EU: S; C; M; Mp; Kd; V. • Tolkningen/påverkan av EU:s stats stödsregler: S, C, M; V. • Robust regelverk för att garantera klimateffektivitet: S, C, Mp, V; Sd, även indirekt M. • Ej produktion i konflikt med nödvän dig livsmedelsproduktion: V, Sd. • Krav på hållbar och klimateffektiv produktion: Mp, V, Sd.

Ingemar Nilsson, Socialdemokraterna • Separata kvoter för bensin och diesel: C. • Tillgänglighet för tankning: C, Mp, Kd. • Sopförbränningsskatt som incita ment till ökad biogasproduktion: C. • Skogens potential: C; M; V. • Offentliga sektorns roll som normerande: Kd. • Undvika subventioner men beskatt ning av det dåliga (det som föro renar): L. • Låt marknaden driva på utveckling en: L. • Borttagande av tullar på biomassa, t.ex. bioetanol: Kd. • Stöd till konvertering av fossilbilar till biodrivmedel: V. Specifikt för de olika partierna •Socialdemokraterna betonar bl.a. att regeringen kommer i vår att lägga en proposition om ett klimatpolitiskt ramverk som bygger på 7-partiuppgörelsen i miljömålsberedningen som lade ett förslag att utsläppen i transportsektorn ska minska med 70 procent till 2030. Regeringen har också presenterat fem strategiska samverkansprogram varav två berör biobränsle.

Programmen bygger på ett utvecklat samarbete mellan offentliga aktörer, näringsliv och universitet och högskola. Målsättningen är att samverkansprogrammen ska stärka Sveriges globala innovationsoch konkurrenskraft. Genom digitalisering, nya drivmedel och miljövänligare transportslag kan Sverige minska sin klimatpåverkan och öka exporten. Vidare att genom en biobaserad ekonomi ska biobaserade produkter användas för att ersätta fossila produkter. Den svenska regeringen har utövat påtryckningar på

• Centerpartiet skriver: Vi vill se en offensiv kvot-/reduktionsplikt som baseras på klimatnytta. Separata kvoter för bensin och diesel krävs. Vi vill också se ett system där miljövänligare bilar premieras. Där bör även exempelvis gasbilar inrymmas. Vi vill också se en sopförbränningsskatt som ökar incitamenten att sortera ut matavfall till biogasproduktion, möjligheter för kommunerna att införa miljöbilsparkering, undantag från trängselskatt, miljözoner för personbilar m.m.

I vår budget har vi också med stöd för utbyggnad av infrastruktur för tankning.

Det kan handla om både biogaspumpar, vätgasmackar och HVO-pumpar vid sidan om laddstolparna. Vi arbetar självklart hårt med påverkan på EU för att få till ändringar i de skrivningar som nu finns från EU-kommissionen. Vi kommer ta fajten i parlamentet för att grödebaserade biodrivmedel inte ska missgynnas. När det gäller EU är vi också oroliga för de nya förslagen som riskerar att sätt tak på användningen av vår skog. Skogen och skogsbruket är vårt gröna guld och en förutsättning för att kunna ställa om till en biobaserad ekonomi. Allt du kan göra med olja kan du göra med förnybar

Rickard Nordin, Centerpartiet

POLITIK

EU i alla tänkbara nivåer och strävat efter en seriös diskussion. Det finns ju både bra och dåliga biodrivmedel, det måste ju även vi erkänna. Det viktiga är ju att vi får på plats robusta bokföringsregler för både inbindningen när t.ex. träd växer och utsläppen. Men diskussionen handlar ju inte bara om synen på biodrivmedel utan också hur man ska tolka EU:s statsstödsregler när det gäller åtgärder för att klara klimatmålen. Och den diskussionen måste fortsätta menar regeringen.

Lars Hjälmered, Moderaterna biomassa, då får inte EU med oljelobbyn och miljörörelsen i armkrok sätta stopp för den utvecklingen. Vi kommer också kräva skarpa skrivningar i EU-nämnden inför att regeringen ska förhandla med ministerrådet. Ansvaret vilar tungt på regeringen att lösa frågorna om både skogen och biodrivmedlet. De här frågorna måste få samma prioritet som snuset fått!

• Moderaterna ser att inget enskilt drivmedel kommer att klara att ställa om Sveriges transportsektor på egen hand fram till 2030. Såväl el som biobränslen kommer att behövas och dessa är även lämpade för olika typer av transporter.

Därför har Moderaterna föreslagit att ett Bonus-Malus-system införs där mer miljöanpassade fordon premieras vid inköpstillfället genom en bonus, medan fordon med höga utsläpp av koldioxid får högre fordonsskatt. Det förslag som regeringen nu har på bordet är inte bra då elfordon riskerar att premieras i allt för hög utsträckning jämfört med andra miljövänliga bränslen. Just nu håller de EU-gemensamma reglerna för förnybara bränslen på att reformeras. I förslaget så finns det problematiska skrivelser som skulle komma att skada främst grödbaserade biodrivmedel. Det är förstås inget som Moderaterna ställer sig bakom.

Fokus måste vara på att åstadkomma så stor utsläppsminskning som möjligt och vi får inte enbart fokusera på insatsvaran.

Den svenska skogen utgör också en stor potential och det nya förnybart direktivet får inte sätta käppar i hjulet för detta. Vi måste komma ihåg att alternativet till förnybara bränslen i de flesta fall fortfarande är fossila bränslen. Ska vi sänka Fortsättning nästa sida 1/2017

Förnybar Energi

17

SOLENERGI POLITIK

möjlighet att fortsatt ha en differentierad koldioxidskatt som gör det fossila dyrare än de förnybara alternativen.

Lise Nordin, Miljöpartiet våra utsläpp måste vi använda hela vår verktygslåda.

• För Miljöpartiet är det viktigt att hela kedjan för biodrivmedlen ska fungera.

Från att produktion av drivmedlet ska fungera måste det finnas fordon som kan tanka bränslet, och däremellan måste distributionen fungera. Detta gäller såväl drop in-bränslen som biogas, etanol och även – gällande laddinfrastruktur – el.

Därför är det viktigt att få till långsiktiga spelregler för biodrivmedelproducenter.

Skatteundantaget är en sådan åtgärd, men det pågår också arbete om kvot- och reduktionsplikt. Genom att göra det fossila dyrare med höjd koldioxidskatt så ges konkurrensfördelar till biodrivmedlen.

Med Miljöpartiet i regering har metanreduceringsersättning för biogas av gödsel införts. Satsningen Klimatklivet har också gett många satsningar på biogasproduktion och biogasmackar.

Det är också viktigt att ha styrmedel som premierar inköp av klimatsmarta fordon.

Just nu bereds förslaget om Bonus-Malus som är tänkt att premiera köp av både energisnåla fordon som fordon drivna av förnybara drivmedel. Vi ser det som ett bättre styrmedel än att använda statskassan till att subventionera bilar. Det är viktigt att se att EU:s medlemsländer har väldigt olika förutsättningar och att varje land har möjlighet att utforma sin egen politik för biodrivmedel.

Sverige har goda förutsättningar för produktion av biodrivmedel. Samtidigt är det positivt att EU tar i beaktande hållbarheten i biodrivmedelsproduktion.

Miljöpartiet arbetar via regeringen aktivt i EU-diskussionerna om möjligheten till hållbara biodrivmedel och Sveriges

18

Förnybar Energi

1/2017

• Kristdemokraterna vill införa ett så kallat Bonus-Malus system där miljöanpassade fordon med relativt låga utsläpp av koldioxid får en bonus vid inköpstillfället medan fordon med höga utsläpp av koldioxid får högre skatt. För att skapa enkelhet för den enskilde bilköparen förordar vi ett system med tydliga miljöklasser A-G, där A-C ger olika nivåer av bonus och E-G olika nivåer av avgifter. Ett sådant system kan enkelt modifieras till att också ta hänsyn till utsläpp av avgaser och partiklar. En ökad andel förnybara drivmedel är önskvärd och därför vill vi stimulera investeringar i produktion och distribution av sådana drivmedel. För att investeringarna ska komma till stånd behövs långsiktiga spelregler på marknaden, vilket förutsätter att de styrmedel som används är i harmoni med EU:s regelverk. Vi förordar därför ett system med kvotplikt för drivmedel till tunga fordon. Kvotplikten innebär att varje distributör av tunga fordonsbränslen måste se till att en viss andel av de bränslen de säljer är förnybara. För att ett nytt bränsle ska slå igenom i branschen måste man kunna lita på att det går att tanka överallt. Den offentliga sektorn har en viktig roll som normerande för åkeribranschen och bussbranschen.

Vid upphandlingar ska det anges vilken miljöprestanda som ska uppnås, snarare än vilken typ av fordon eller bränsle som ska användas. Partiet har agerat mot en flygskatt som aviserats av regeringen, med hänvisning till att fler och fler flygbolag och flygplatser arbetar för användning av biobränsle både i själva flygplanen som

Penilla Gunther, Kristdemokraterna

markbunden transport. En motion har även skrivits kring borttagande av tullar på biomassa. EU:s importtullar på bioetanol och en politik som subventionerar det fossila istället för det förnybara är helt fel väg att gå.

• Vänsterpartiet skriver: Klimatförändringen är en akut utmaning som också ger oss möjlighet att bygga ett mer hållbart samhälle. Det är nödvändigt med kraftigt ökade investeringar som ställer om Sverige: i förnybar energi och drivmedel, elnät, järnvägar, cykel- och kollektivtrafik, energirenoveringar och byggnation av lokaler och klimatsmarta bostäder. Hela transportsektorn behöver ställas om genom att helt fasa ut fossila bränslen som energikälla och i rask takt ersätta dem med eldrift och biodrivmedel. Våra inrikes transporter står för en tredjedel av våra utsläpp av växthusgaser och därför krävs en rad åtgärder för att snabbt minska dess klimatpåverkan. Vänsterpartiet anser att utredningen om en fossiloberoende fordonsflotta innehåller många lämpliga styrmedel för att nå målsättning till 2030 och att dessa bör ingå i en handlingsplan.

I likhet med utredningen anser vi att målet bör definieras som minst 80 procents minskning av utsläppen från vägtransporterna. Ett Bonus-Malus system med kraftigare klimatstyrande effekt än det förslag som presenterades av utredningen med samma namn bör införas. Stöd för att konvertera bilar från fossila till förnyelsebara bränslen bör även introduceras. Med så kallad kvot- eller reduktionsplikt vill vi successivt öka volymen av biodrivmedel i vår fordonspark. Vänsterpartiet anser att EU bör skärpa sitt klimatmål till 2030 så att utsläppen minskas med 60 procent istället för 40 procent. För att stimulera utveckling av biodrivmedel bör medlemsländerna själva få utforma stöd genom sin nationella beskattning för att maximera klimatnyttan och säkra långsiktiga och förutsägbara spelregler som stimulerar investeringar. För att våra drivmedel, både de förnybara och de fossila, ska produceras under socialt och ekologiskt acceptabla villkor anser vi att dessa bör underställas tydliga kriterier. Vi anser att både grödo- och skogsbaserade råvaror för biodrivmedel kan uppfylla krav på ekologisk hållbarhet och hög klimateffektivitet och därmed bör ges utrymme för stöd enligt EU:s regelverk. Självfallet ska inte heller produktion av grödobaserade råvaror ske i konflikt med nödvändig livs-

Birger Lahti, Vänsterpartiet medelsproduktion, vilket dock inte är ett problem för Sverige som därutöver kan nå hög klimatreduktion vid denna produktion av biodrivmedel.

• Liberalerna utgår från försiktighetsprincipen och principen om att förorenaren ska betala. Vi vill använda generella och teknikneutrala ekonomiska styrmedel, som koldioxidskatt och handel med utsläppsrätter. Vi vill undvika kortsiktiga subventioner och administrativt krångliga stöd och istället vill vi att marknaden driver på utvecklingen. Marknadsekonomin, inte politiker eller förbudspolitik, driver fram smarta hållbara lösningar. Politikens roll är att ge marknaden långsiktiga spelregler och incitament. Därmed är vi generellt emot stöd till ett visst energislag eller fordonsbränsle. Istället för att stödja ett visst fordonsbränsle vill vi få bort det som är särskilt dåligt för klimatet, vilket är fossila bränslen. Utsläppen från transporter, både nationellt och internationellt, måste sänkas radikalt. Målet är en fossiloberoende fordonsflotta till 2030 vilket betyder att fordon som drivs av fossila bränslen måste fasas ut. Vi vill i enlighet med klimatavtalet från Paris att olika subventioner till fossila bränslen tas bort. Ökad elektrifiering av transportsektorn är en helt avgörande faktor vilket bland annat kräver mer forskning och utveckling. Det behövs mer av elbilar och laddhybrider på vägarna. Biodrivmedel bör användas där det görs mest nytta, till exempel inom flyg och tyngre transporter.

För att allt mer styra bort från det fossila finns anledning att överväga om bränslen avsett för tunga vägtransporter, flyg och sjöfart ska omfattas av ett reduktionspliktsystem med krav på drivmedelsleverantö-

• Sverigedemokraterna förordar en omsvängning av svensk biodrivmedelspolitik där vi slutar att gynna produktion baserad på råvaror från jordbruket. Det är dessa produktionsmetoder som är mest tveksamma ur ett energiperspektiv och som riskerar att leda till förändrad markanvändning i andra länder. Sålunda vill vi eliminera skillnaden i bränsleskatt och koldioxidskatt mellan jordbruksbaserade biodrivmedel jämfört med fossila bränslen. När det gäller subventionerna av jordbruksbaserade biodrivmedel är det Sverigedemokraternas mening att de snarast bör fasas ut. Som argument för att tvinga fram användande av biodrivmedel anförs i huvudsak den klimatnytta dessa bränslen påstås generera. Detta menar vi är tvivelaktigt, åtminstone gällande första generationens biodrivmedel. Inte minst då uppodling av ny mark, vilket i realiteten blir konsekvensen av ökat användande av dessa bränslen, förändrar markanvändningen på ett sätt som genererar en koldioxidskuld som kommer att ta många årtionden att kompensera för. I rent klarspråk ökar alltså utsläppen av koldioxid för årtionden framåt. Samtidigt riskerar ovärderlig orörd natur att försvinna, inte minst sydamerikansk regnskog, vilket drabbar världens biologiska mångfald.

Vidare ökar alla de miljörelaterade problem som är kopplade till jordbruk,

Maria Weimer, Liberalerna

POLITIK

rer att leverera en viss andel biodrivmedel och viss klimatprestanda per år. När det gäller biogas finns det mycket som pekar på att biogasen gör mest nytta i gasnäten för värme- och elproduktion istället för att biogasen används som fordonsbränsle eftersom det visat sig att biogasen inte klarar konkurrensen mot andra bränslen utan omfattande subventioner.

Mattias Bäckström-Johansson, Sverigedemokraterna så som övergödning, vattenanvändning, användande av bekämpningsmedel och inte minst utsläpp av växthusgaser.

Sammanfattande slutsatser I stort sett verkar partierna, förutom Sverigedemokraterna, vara överens om att vi ska satsa på att få en ökad användning av biodrivmedel i fordon. Detta gör att vi bör kunna förvänta oss en blocköverskridande överenskommelse för en långsiktig politik. Långsiktiga beslut är ju viktiga för att industrin ska våga investera i ny produktion. Miljövänliga fordon som kan köra på biodrivmedel ska premieras. Det är viktigt att påverka EU så att deras regelverk inte får hindra användningen av och utvecklingen av biodrivmedel. Man måste få till ett robust regelverk som garanterar att de biodrivmedel som kommer ut på marknaden verkligen är klimatsmart, hållbart och socialt acceptabelt producerade. Hänsyn måste tas till biologisk mångfald och känsliga biotoper måste bevaras. Allt detta är viktigt även för att industrin ska våga investera då denna inte vill riskera negativ publicitet, och därmed rykte, för att någon annan har fuskat. Det enda jag saknat är hur man ska säkerställa jord- och skogsbrukets tillgång till biodrivmedel då insatsen av fossilt vid produktionen av dessa måste elimineras för bästa klimatprestanda. Samtliga partier har bidragit med intressanta synpunkter som är viktiga att beakta i kommande lagstiftning. Det är viktigt att kraftfullt ta tag i de problem som finns och finna lösningar till dessa för att få ett riktigt bra slutresultat.

Sven Bernesson 1/2017

Förnybar Energi

19

Tummen upp för Europas ”Energimedborgare”!

FÖRNYBAR EL

Hälften av alla EUs medborgare och åtta av tio svenskar kan producera sin egen el år 2050, enligt en holländsk studie. Utan engagemang från privatpersoner klarar man inte av att lösa Europas energiförsörjning på ett miljöanpassat sätt.

Hälften av alla EU-medborgare kan producera sin egen el 2050 och då uppfylla 45 procent av EU:s elbehov. För hållbarhetens och säkerhetens skull behöver försörjningen av vårt energisystem snabbt växlas från fossila bränslen och kärnkraft till förnybar energi.

Med bra stödsystem för att befrämja decentraliserad elproduktion från förnybara källor och de resulterande drastiskt sjunkande priserna för de här teknikerna, bland annat de för småskaliga tillämpningar, ser vi nu en snabb övergång från en central marknad till ett ganska decentraliserat system där individer, hushåll och kooperativ producerar sin egen energi och bidrar till att hantera efterfrågan på el.

Utan engagemang av ”energimedborgare” kommer inte övergången till ett 100 procent förnybart energisystem att vara möjlig. Ändå står energimedborgarna inför betydande rättsliga hinder mot att producera sin egen el eller värme från förnybara källor. I hela den Europeiska unionen finns uttryckliga rättsliga begränsningar såsom oproportionerliga administrativa förfaranden, projekte-

ringskrav och strafftariffer som hindrar medborgarna från att köra igång en övergång till förnybar energi. Med rätt EU-regelverk kan energimedborgarna blomma ut, vilket möjliggör för dem att producera en betydande del av EU:s förnybara energi och att ge en viktig flexibilitet till elsystemet genom efterfrågestyrning.

Danmark och Tyskland visar vägen Det finns flera framgångshistorier om energimedborgare i EU:s medlemsstater, till exempel i Danmark och Tyskland.

Energimedborgare, energisamhällen och energikooperativ spelar en viktig roll i utvecklingen av förnybar energi. I Tyskland är cirka hälften av den installerade kapaciteten av elproduktion från förnybar energi i händerna på en ny decentraliserad värld.

Dock är tillgängliga data om energimedborgare begränsad. För att åtgärda detta har den Europeiska Federation för Förnybar Energi (EREF - European Renewable Energy Federation), Jordens Vänner Europa (Friends of the Earth Europe), Greenpeace och REScoop.eu

60 procent av elen produceras av hushåll och kooperativ...

20

Förnybar Energi

1/2017

... det gör att 264 miljoner människor producerar sin egen el...

264 miljoner medborgare producerar sin egen el I rapporten uppskattas antalet energimedborgare som finns i dag, samt hur många som kan existera 2030 och 2050, i de enskilda medlemsstaterna och i EU som helhet. Detta innebär en skattning av det potentiella antalet energimedborgare, givet att rätt lagstiftning är på plats.

Den visar att över 264 miljoner EUmedborgare – hälften av EU:s befolkning – skulle kunna producera sin egen el 2050. Dessa energimedborgare kan producera 611 terawattimmar (TWh) el 2030 och 1 557 TWh år 2050. Därför kan ..vilket gör att 45 procent av elen kommer från privatpersoner...

energimedborgare 2030 leverera 19 procent av EU:s elbehov, och 45 procent av detta till 2050. Detta är ett viktigt bidrag till att uppnå EU:s 2030 mål för förnybar energi och strävan efter ett 100 procent förnybart energisystem.

Prognos för Sverige Enligt prognosen förväntas Sverige leda utvecklingen i andelen medborgare som är inblandade i produktionen av el - uppskattningsvis 79 procent av befolkningen kan komma att producera sin egen energi 2050. Lettland har den största potentialen för elproduktionskapacitet i medborgarnas händer - energimedborgare kan där klara uppskattningsvis 83 procent av landets elbehov år 2050. Den fullständiga uppdelningen land för land finns i studiens resultat och förenklade kalkylark.

Rapporten visar också potentialen för olika typer av energimedborgare. År 2050 kan kollektiva projekt och kooperativ bidra med 37 procent av den el som produceras av energimedborgare, medan mikro- och småföretag skulle kunna bidra med 39 procent, hushållen 23 procent och offentliga enheter 1 procent.

Den visar även vad energimedborgare kan bidra med vad gäller laststyrning, med hjälp av stationära batterier, elektriska fordon och smarta pannor som använder elenergi när tillgången är riklig, och inte när efterfrågan är på topp. Det visar sig att 2050 kan sju av tio EU-medborgare ägna sig åt laststyrning.

Energimedborgare kan frigöra 1 494 gigawattimmar (GWh) elektrisk lagringskapacitet år 2030 och 10 490 GWh år 2050. Denna lagringskapacitet skulle Fortsättning nästa sida

FÖRNYBAR EL

givit miljö- och forskningsinstitutet CE Delft i uppdrag att beräkna potentialen för energimedborgare i Europa.

I rapporten [1] används Greenpeace ”Energy Revolution” scenario [2] som modellerar ett globalt energisystem helt baserat på förnybar energi år 2050. Detta bygger på befintliga data om energimedborgare i EU:s medlemsstater, liksom den nuvarande ekonomiska situationen och attityder till förnybar energi och klimatförändringar.

I sin prognos för tillväxtpotentialen i antal energimedborgare antog CE Delft att den bästa tillgängliga rättsliga miljön kunde skapas för att främja denna tillväxt. Vid tillämpningen av rapporten definieras energimedborgare som individer eller hushåll som producerar energi eller kan hantera sitt energibehov på ett flexibelt sätt, antingen individuellt eller kollektivt. Definitionen inkluderar även offentliga enheter såsom städer och kommunala byggnader, skolor, sjukhus eller offentliga byggnader samt små företag med färre än 50 anställda.

.. vilket i sin tur svarar mot en av två personer.

1/2017

Förnybar Energi

21

FÖRNYBAR EL

avsevärt reducera elsystemets toppar och säkerställa tillgången till en ren och prisvärd reservkapacitet.

Resultaten visar tydligt att energimedborgare kan leverera en stor andel av den förnybara energi och efterfrågeflexibilitet som krävs för att minska koldioxidutsläppen i Europas energisystem.

En förutsättning för detta är att man kan få ett anpassat rättsligt och politiskt ramverk. Kommande EU-lagstiftning det reviderade direktivet om förnybar energi inklusive styrningssystemet till 2030 och EU:s energimarknadsinitiativ bör innehålla ett ramverk för att värna rätten att man själv producerar den el man själv konsumerar, så ska man få en skälig ersättning för den överskottsel som matas in i elnätet. Man ska även få skälig ersättning för tillhandahållandet av energilager och att man flexibelt kan styra sin konsumtion i förhållande till efterfrågan.

EU-lagstiftningen bör skydda, stödja och främja energimedborgare som kärnan i Energiunionen.

Om de europeiska beslutsfattarna vill undvika tomma löften - till EU:s medborgare och under Parisavtalet – måste det dirketivet för förnybarenergi som

kommer efter 2020 direktivet för förnybar energi fungera som en ryggrad för målet för förnybar energi och integrera mekanismer för att hålla medlemsstaterna ansvariga inför sina kommande mål för förnybar energi.

Det kommande paketet för förnybar energi måste innehålla nationella riktlinjer för förnybar energi för att säkerställa att målet kan nås på ett rättvist och öppet sätt; åtgärder för att sporra medlemsstaterna att ta fram ambitiösa insatser för att målet vad gäller förnybara energikällor ska nås; och åtgärder som ska aktiveras i händelse av att medlemsstaterna misslyckas med att nå det kollektivt uppsatta målet.

Tillträde till elnätet Framför allt måste tillträde till elnätet och möjligheten att skicka ut producerad förnybar el där prioriteras och förbli en del av EU:s lagstiftning.

Annars kommer det att bli en återgång till skadliga energislag, varigenom de gamla energislagen kol, kärnkraft och tung olja som tidigare alltid har haft tillträde till elnätet, kommer att skickas ut först och de förnybara sist, trots de lägre

kostnaderna för många av de förnybara energislagen.

En förlust av prioriterad tillgång elnätet skulle leda till att potentiella energimedborgares projekt inte kan genomföras då en säker finansiering av dessa inte kan garanteras.

Det är vår förhoppning att EU kommer att hålla sina löften att sätta ”energimedborgare/prosumer” (prosumer är någon som både producerar och konsumerar el) i centrum och ”att göra EU till nummer ett i världen vad gäller förnybara energikällor”, och att Europaparlamentet återigen kommer att ha styrkan att förbättra eventuella brister i det kommande förslaget. Översättning: Sven Bernesson av en artikel i New energy, No. 5, November 2016, Sid 6-8, Potential for citizen-produced electricity in the EU.

Källor: [1] CE Delft, 2016. The Potential for Energy Citizens in the European Union, finns att ladda ner på: bit.ly/energycitizenstudy.

[2] Greenpeace 2015. Energy [R]evolution 2015 World Energy Scenario, finns att ladda ner på: http://www.greenpeace.org/international/ Global/international/publications/climate/2015/Energy-Revolution-2015-Full.pdf.

Investeringsmöjlighet i ny andelspark!

-Andelar till försäljning i vindpark Täppeshusen i Höganäs kommun.

Eolus erbjuder just nu investering i vindpark Täppeshusen

utanför Höganäs. Vi säljer verken i sextondelar. Parken ska byggas under sommaren 2017 och kommer att bestå av 2 st Vestas V100 2,2 MW vindkraftverk.

För mer information - kontakta oss!

Mikael Henriksson

Katarina Tideman

Henric Karlsson

010-199 88 40

010-199 88 25

010-199 88 72

mikael.henriksson@eolusvind.com

katarina.tideman@eolusvind.com

henric.karlsson@eolusvind.com

010-199 88 00 | info@eolusvind.com | www.eolusvind.com

22

Förnybar Energi

1/2017

Tveksamt med låglutande intagsgrindar Porlande ljud är ett mer effektivt sätt att leda fisk rätt vid vattenkraftverk än så kallade lågt lutande intagsgrindar.

Fiskar ”fastnar” på grinden De som förespråkar låglutande grindar hävdar att fisk som vandrar nedströms kommer att föras uppåt p g a grindens låga lutning. Skälet ska vara att när man delar upp en horisontell kraft i komposanter vinkelrätt respektive parallellt med gallret (kraftparallellogrammet) blir den med grinden parallella kraften större med ökad lutning.

Så långt är allting rätt, men uppstår det en horisontell kraft på en fisk framför grinden? Det gör det enbart om fisken lägger sig platt mot grinden och strömmen förbi den skapar en horisontell kraft mot grinden. Men en expert på vandringsfisk hävdar att fisken vänder innan den ”fastnar” på grinden vilket har verifierats av flera observationer. Då faller hela teorin med fiskens ”transport” uppåt mot grindens övre del.

Kraftverksägare skulle i så fall finna en större mängd fisk sökande efter nedströmspassage i den övre delen av intaget framför grinden, men några sådana observationer har inte rapporterats. Däremot får

Intagsgrind med profilerade lameller för mindre vattenmotstånd. man upp sjuk eller död fisk vid grindrensning.

Vandringsfisk En vandringsfisk kan lockas till övre delen av ett galler av till exempel ett porlande ljud som kan indikera en strömsträcka. Då simmar fisken dit oberoende av grindens lutning.

Ett låglutande galler har vissa fördelar ur driftsynpunkt.

Föremål trycks inte lika hårt fast på grinden och är därför lättare att rensa bort, men om det kommer mycket skräp fastnar sådant även på den nedre delen av grinden, och då blir rensningen mycket krävande om man inte har en rensmaskin.

En låglutande intagsgrind är betydligt dyrare, den är drygt 70 procent längre än en normallutande grind och blir därmed även 70 procent dyrare. Den kräver normalt även en extra stödbalk, varför prisökningen blir ännu större.

En grind byggs vanligen i flera sektioner för att underlätta monteringen på plats.

Långa grinddelar blir tunga grinddelar och kan troligen inte monteras manuellt varför en kran måste anlitas. En låglutande grind blir därför nästan dubbelt så dyr som en normallutande grind. För kraftverksägaren blir den låglutande grinden en kostsam historia med tveksam effekt på nedströmsvandrande fisk.

En annan teori som fått

spridning är att låg lutning ger lägre strömningshastighet genom grinden. Strömningshastigheten i en kanal, som till exempel en intagskanal i betong med rektangulärt tvärsnitt, bestäms av den volym som varje sekund förs genom ett tvärsnitt samt tvärsnittets area. Varje sektion i intagskanalen har vanligen samma tvärsnitt. Vattenhastigheten är volymflödet dividerat med tvärsektionen (den våta delen). Varje minskning av tvärsektionens area ökar strömningshastigheten i detta tvärsnitt. En sådan minskning av arean är en intagsgrind eftersom grindens lameller tar utrymme i tvärsektionen, oberoende av lutning. Vattenhastigheten ökar således genom grinden, mer om det är tätt mellan lamellerna och mindre om dessa är strömlinjeformade.

Det är svårt att förstå hur dessa vetenskapligt dåligt underbyggda teorier har kunnat få ett sådant fotfäste hos akademiska institutioner, myndigheter och domstolar.

Lennart Wetterstad Christer Söderberg

1/2017

Förnybar Energi

DEBATT

Inom den akademiska världen och hos myndigheter har låglutande intagsgrindar på senare år fått ett stort genomslag. Man hävdar att sådana grindar ger nedströmsvandrande fisk ökade möjligheter att passera vattenkraftverk.

För detta krävs en så kallad flyktväg vid grindens övre del, något som idag inte är vanligt men kan bli det i framtiden.

Undertecknade författare som har länge experimenterat med olika intagsgrindar i aluminium där lamellerna är strömlinjeformade, är tveksamma till låglutande gallers förbättrade egenskaper för nedströmsvandring.

23

TRANSPORTER

Här laddas framtidens el/bränsle-buss Linje 55 ”laddar” för nästa tur mellan Lindholmen och Chalmers. Foto: Electricity

En konceptbuss som drivs av en kombination med el och ett förnybart bränsle (HVO) trafikerar linje 55 i Göteborg. I bussen finns också flera andra intressanta lösningar som Wifi till resenärer och automatisk styrning av drift och hastighet.

Höstens sista studiebesök för Enfoväst gick av stapeln på Volvo Bus Experience Center, nära Volvomuseet i Arendal. Besöket på elbussarnas depå, verkstad och ledningscentral inleddes med en kortare presentation av projektet ElectriCity, som linje 55 är en del av.

Sedan våren 2013 pågår projektet ElectriCity – ett samarbete

24

Förnybar Energi

1/2017

mellan industri, forskning och samhälle. Inom ElectriCity utvecklas, testas, demonstreras och utvärderas lösningar som kan bidra till en hållbar, attraktiv kollektivtrafik och därmed skapa nya möjligheter för framtidens resande och stadsutveckling.

Genom en elektrifiering av kollektivtrafiken minskas problem med buller och luftkvalitet samtidigt som energiförbrukning

TRANSPORTER Elbuss från ovan med laddskenor AC och batterier. Cirka 3/4-delar av tiden går bussen på el medan resterande tid drivs bussen med ett bränsle. Detta gäller för bussarna mellan Chalmers och Lindholmen. Foto: Electricity.

och klimatpåverkan kan reduceras avsevärt. Det skapar nya möjligheter att resa, bygga och bo i framtidens städer.

Storföretag I ElectriCity deltar bl.a. Volvokoncernen, Keolis, Chalmers, Energimyndigheten, Lindholmen Science Park, Johanneberg Science Park, Västra Götalandsregionen med Västtrafik, Göteborgs Stad med Trafikkontoret, Business Region Göteborg, Göteborg Energi och Älvstranden Utveckling. Från och med juni 2016 är också Ericsson en part i samarbetet.

ElectriCity är: • En busslinje – linje 55 – med eldrivna bussar i trafik genom centrala Göteborg.

• En demoarena för till exempel nya hållplatslösningar, trafikledningssystem, säkerhetskoncept, uppkopplad teknik och system för energiförsörjning och energilagring.

• En plattform för forskning kring stadsbyggnation, teknikutveckling och beteendemönster.

• En inspirationskälla och motivationskraft för framtida stadsutveckling.

Linje 55 Linje 55 trafikeras av tre helt eldrivna bussar och sju elhybridbussar från Volvo. Elhybriderna

drivs med el cirka 77 procent av körtiden och till resterande del med förnybart bränsle (HVO). Bussarnas batterier laddas flera gånger under dagen vid ändhållplatserna genom så kallad opportunity charging. Laddningen tar 3 till 4 minuter och räcker mer än väl till hela rutten.

Bussen har en räckvidd på max 21 km på en laddning, men räckvidden varierar bl.a. med förarens körstil. Körsträckan mellan Chalmers och Lindholmen är 7,6 km i vardera riktningen och tar cirka 25 min att köra med en medelhastighet på 18 km/h. Vid ändhållplatserna finns helautomatiska snabbladdstationer som kommunicerar trådlöst med bussen.

Snabbladdningssystemet är konduktivt och installerat på taket. En s.k. pantograf går ner till bussens tak och laddar batterierna. Det enda föraren behöver göra är att stanna bussen vid rätt position och lägga i handbromsen.

Vid en snabbladdning laddas batteriet till 75 procent. Nattetid grundladdas batterierna i 4 timmar. Bussen har regenerativa bromsar vilket innebär att när bussen motorbromsar laddas batterierna med bromsenergi.

Pantograf som sänks ner vid laddning.

Digitala bussar På bussarna kan resenärerna ladda mobilen Fortsättning nästa sida 1/2017

Förnybar Energi

25

TRANSPORTER

En modern hybridmotor för el/diesel för bussar.

Foto: Charlotta Niklasson.

En elmotor för buss. Jämför antal detaljer för de båda motorerna!

Foto: Charlotta Niklasson.

via USB-portar. Samtliga bussar och vissa hållplatser är utrustade med gratis wifi. Ombord får resenärerna också linjeinformation och beräknade ankomsttider, nyheter och väderrapporter.

Elhybriderna är fullt kommersiella. Elbussarna har hittills varit konceptfordon med centrerad förarplats och en extra bred dörröppning med lågt insteg mitt på bussen. Men nytt för veckan var en elbuss, där det bara återstod några finjusteringar för att bussen skulle vara färdig för massproduktion.

Den har traditionell placering av föraren samt dörrar fram och bak, vilket gör att den är strax över 12 meter lång. Eftersom det pågick arbete med just den bussen fick vi istället se närmare på den riktigt spännande konceptbussen som i flera avseenden var bättre än den traditionella. Det var bara det att bussbolagen efterfrågade den traditionella utformningen.

Konceptbussen som upplevdes som bättre av både förarna och passagerarna. Där hade man jobbat med användarvänlighet och samtidigt fått den bättre ur trafiksynpunkt. Med föraren i eget utrymme fram och placerad i mitten, så fick denne mycket bättre uppsikt åt höger och kunde upptäcka cyklister bättre och göra bättre bedömningar.

start i uppförsbacke och vid tung last användes ettan, annars mestadels tvåan, även vid start.

Eftersom bussarna har många takmonterade komponenter, har man utvecklat en speciell arbetsplattform i depån. Väl uppe på plattformen kunde vi se 2 av de 4 vattenkylda litiumjonbatterierna. Varje batteri är på 19 kWh och väger 360 kg. En förhållandevis liten inverter omvandlar batteriernas 600 volt till 24 volt. Själva motorutrymmet sitter baktill på bussen.

Elmotorn har en maxeffekt på 155 kW. Förutom satsningen på användarvänlighet, har man även satsat på modern teknik och design i bussen och vid hållplatserna. Eldriften har även öppnat upp för inomhushållplatser, som vid Lindholmen. Bussarna kan köra in i byggnader eller in i en entré.

Koncetpbuss Föraren fick också mer avskildhet och blev mindre störd av passagerarna. Konceptbussen hade lågt insteg - bra för barnvagnar och funktionshindrade. Alla i bussen hade lätt och nära att komma ut tack vare dubbeldörren mitt i sidan. Alltså inte någon dörr fram eller bak eller ens för föraren på vänster sida.

Alla använde samma dörrar. Föraren fick full koll på av- och påstigande o behövde inte kolla på 3 ställen. Dörrarna gjorde också att bussen kunde göras kortare (10,7 m) och fick bättre manöverutrymme exempelvis på trånga stadsgator.

Konceptbussen tar samma antal passagerare som den traditionella. För övrigt hade bussen en tvåväxlad automatlåda. Vid

26

Förnybar Energi

1/2017

Automatisk styr- och regler För driften har man ett Zone Management System som automatiskt reglerar bussarnas drift och hastighet inom vissa områden. Man har säkerhetszoner med nedsatt hastighet, där det exempelvis rör sig många fotgängare och cyklister. För hybridbussarna finns även tysta zoner och nollutsläppszoner, där bussarna programmeras att köra på ren eldrift.

I kontrollrummet kunde man se bussarnas position (även i andra länder), om bussarna var i tid, avläsa förbrukning, se var de kör för fort, var det gjordes tvära inbromsningar mm. Keolis som sköter busstrafiken har ett likadant kontrollrum, varifrån de synkar 55:ans linje med andra bussar och linjer.

Volvo har sina bussar i drift i Göteborg, Stockholm, Hamburg och Liechtenstein. Just nu är man även med på en utställning i Mexiko. Lämpligt nog har storstäderna Mexico City, Paris, Madrid och Aten, vilka har stora problem med smog, nyligen beslutat på ett C40-möte att förbjuda dieselbilar från 2025. Vi hoppas på mer eldrift och önskar Volvo lycka till!

Charlotta Niklasson

Solel växer i Kina trots flera ”flaskhalsar” Kina fortsätter att satsa stort på förnyelsebar energi.

Man planerar att till år 2020 ha installerat 105 GW solcellskapacitet och den årliga utbyggnadstakten är för närvarande drygt 12 GW. I planerna ingår att 60 GW skall komma från småskaliga anläggningar nära konsumenterna.

Det har fått många av de större företagen att skifta fokus från jättelika solcellsparker till småskaliga anläggningar. Enligt de senaste uppgifterna så har man under januari-oktober 2016 installerat 9,36 GW småskalig solcellskapacitet. För att främja småskalig solcellsel så har man startat hundra lokala nät för demonstration där 80 % av de nybyggda och 50 procent av de befintliga byggnaderna ska ha solceller på taken. Ett lite udda problem som man upptäckt ute på landsbygden är bristen på bra tak. Om man ska sätta solpaneler på taket, så är ju en bra takkonstruktion en grundförutsättning.

I de större städerna i östra Kina är takkonstruktionerna ofta bättre, men ägarförhållandena där gör att det är svårt att kunna sätta upp solceller för enskilt bruk, och man måste därför använda allmänna takytor och då krävs tillstånd från olika myndigheter, vilket komplicerar processen. Detta leder ibland till att ”takprojekt” inte kan hitta solcellsleverantörer och solcellsleverantörer inte hittar lämpliga tak.

En andra flaskhals när det gäller lokal solcellsel är investeringskostnaderna, som är höga trots subventioner. Låga priser på vanlig elektricitet och sjunkande priser på kol bidrar också till att drivkraften för att som privatperson installera solceller inte är så stor. Som ett exempel kan nämnas att den genomsnittliga återbetalnings-

Av Su Ping Chen Burman tiden för solcellsinstallationer har förlängts med ytterligare 3 år från de ursprungligen beräknade 6 till 8 år.

En tredje flaskhals är problem med att koppla in lokal solcellsel till det vanliga elnätet.

Framför allt har man stora problem med detta i västra Kina på grund av dålig infrastruktur när det gäller elektricitet. Man saknar effektiva komponenter för att klara av att integrera solcellsel till elnätet. I östra Kina har man bättre infrastruktur och har därför mindre problem med integreringen.

Man prövar också off-grid applikationer såsom att driva trafikljus, insektsfångare, WiFi, mobilladdning och trafikövervakning med solceller.

En tjänst som har börjat dyka upp är att man kan få hjälp från samma företag med alla steg, från första lämplighetsanalys till färdig installation och inkörning av systemet.

Detta är tänkt som ett sätt att öka användningen av lokalt installerad el och minska belastningen på stamnätet, som ju har problem med kapaciteten.

1/2017

Förnybar Energi

27

VATTENKRAFT

Mer el och ål vid Vessigebros nya kraftverk Familjen Jan-Åke Jacobsons investerar 12 miljoner i ett nytt kraftverk som ska ge 2 GWh el. Samtidigt ser man till att trygga ålens livsbetingelser i vattendraget, Lilla å, ett biflöde till Ätran. ”Laga – Ni – Äta - Vi” lyder ramsan som vi fick lära oss i skolan. Ramsan skulle hjälpa oss att komma ihåg namnen på de fyra åar som rinner ut i Kattegatt på Hallandskusten. Lagan, Nissan, Ätran och Viskan, räknat från söder, avvattnar södra delarna av det västgötska landskapet och stora delar av det småländska höglandet.

Här fanns mycken kraft att ta vara på i ett begynnande välfärdsbygge och i de här flödena vandrade mängder med ål och lax upp, laxen för att leka i strömmarna, ålen för att växa sig stor i sjöarna längre upp i höglandet. Efter några år i insjöarna tog de sig tillbaks till havet för vandringen genom Atlanten till Sargassohavet, en evig vandring generation efter generation.

Tyvärr, hårt fiske och de nya vandringshindren i form av dammar gjorde att nästan all vandring upphörde. Det är skador som nu håller på att åtgärdas.

Vattenkraft med miljötanke Jan-Åke Jacobson, Vessigebro, ett par mil in i landet, är ägare till ett gammalt kraftverk i ett biflöde till Ätran, Lilla å.

Under våren har han låtit uppföra ett nytt kraftverk i fallet i Vessigebro.

Han har samtidigt gått i spetsen för båda nyttigheterna. Han framställer elkraft med miljötanke och har skapat ett levande vattendrag.

På höjden som delar det högre belägna slättlandet från låglandet, Ätradalen, ligger Vessige kyrka. Nedanför kyrkan ligger Vessigefallen i Lilla å, ett biflöde

Vessige kvarnar på 1920-talet, de flesta husen finns kvar och vårdas av Jan-Åke Jacobson med familj.

28

Förnybar Energi

1/2017

Det som syns ovan mark av nybygget. till Ätran, ett antal stupfall på en samlad stäcka av ca 100 meter med en fallhöjd om hela 22 meter. Vattenkraftverket har gamla anor. Här fanns tidigare tre kvarnar. Kvarnarna och småindustrin runt fallen har funnits här i flera hundra år. Bönderna i trakten har anlänt med foror fullastade med fodersäd, som malts i kvarnarna för att bli djurfoder och vete, råg och havre som skulle malas eller krossas för att användas i hushållen.

Den första generatorn installerades i en av kvarnarna på 1910-talet. 1923 gjordes Nedre Möllan om till kraftverk och den lilla industribyn elektrifierades.

I området fanns också mejeri, bränneri, textilfabrik, skottkärrefabrik, spinneri, takpannefabrik, lanthandel, snickeri och smedja. Numera har kvarnarna och övrigt småföretagande försvunnit, men elproduktionen lever vidare och nu kompletteras det gamla verket med ett nytt modernt kraftverk.

Jan-Åke med familj tog över Vebro Industri AB 1987 köpte Jan-Åke med familj in sig i företaget Vebro Industri AB och blev därmed delägare i vattenkraftverket. I köpet ingick bebyggelsen och industrilokalerna.

I dag ägs företaget till 100 % av familjen.

– För några år sedan började vi planera och skissa på en ny anläggning, säger Jan-Åke. Det tog tid innan alla myndigheter sagt sitt och nödvändiga tillstånd fanns på plats.

Jan-Åke skjuter in: – I dag hotas gamla kraftverk av myndighetsbeslut. Diskussionen om de småskaliga svenska vattenkraftverken är het.

VATTENKRAFT

Bilden t.v: nya glasfibertuben, – 85 meter lång, 1,5 m i diameter.

Bilden till höger visar den nya generatorn.

Mark- och miljööverdomstolarna menar att gamla vattenkraftverk inte självklart kan luta sig mot givna tillstånd, utan att verksamheten på nytt kan behöva prövas mot nuvarande miljölagstiftning.

I klartext innebär detta att gamla dammar och utvinning av vattenkraft, som i många fall funnits i flera 100 år, kan tvingas in i kostsamma prövningar med krav på förändringar eller rent av rivning till skydd för vattenlevande fauna.

Vattenverksamhetsutredningen menar att all vattenkraft måste nyprövas mot nuvarande lagar.

– Vi menar, att man måste väga in och ta hänsyn till att nu befintliga anläggningar som hittills har tillskyndats av och haft samhällets acceptans. En rimlig hantering är att vattenvårdande myndigheter samråder med verksamhetsutövarna och dess ofta med flera generationers kunskap om enskilda vattenförekomster finner lösningar på behövliga åtgärder, säger Jan-Åke, som också är styrelseledamot i Svensk Vattenkraftförening.

Det egna ärendet I det egna ärendet krävdes alltså en hel del argumentation i domstolen mot de miljövårdande myndigheterna, framförallt utifrån frågan om kraftverkets påverkan på laxen, som i det här fallet var ett totalt meningslöst argumenterande, då här vid berghällarna i Lilla å finns ett naturligt stopp för laxen, något som enligt en vattendom på 1930-talet och bevarade dokument från 1700-talet visar. Markägare uppströms Vessigefallen längs Lilla å var hänvisade till Ätran för att få någon laxfångst, säger Jan-Åke Jacobson.

Annorlunda var det med ålen som ska ta sig upp genom vattendraget som yngel och tillbaks, förbi kraftverket, som

vuxna ålar. Sedan 2007 har vi lockat ålyngel till en samlare. Varje morgon från maj till september vittjas samlaren och ålynglen bärs uppströms dammen. 2015 lyftes 1030 yngel upp förbi fallen.

Det nya kraftverket som byggts bredvid det gamla är en investering som beräknas fördubbla elproduktionen från 1 GWh per år i det gamla verket till 2 GWh i det nya.

–Det räcker till ungefär 100 eluppvärmda villor säger Jan-Åke Jacobson.

En 85 meter lång glasfibertub, 1,5 meter i diameter, leder vattnet från ett nytt intag i kraftverksdammen ner till turbinen. En ny utloppskanal leder

Löphjulet till kaplanturbinen är betydligt effektivare än tidigare konstruktioner.

sedan vattnet tillbaka till Lilla å, som lite längre ner mynnar ut i Ätran. Turbin, generator, kontrollutrustning och transformator omsluts av en ny byggnad som speglar den nyare miljön men som anpassats till en 1850-talsmiljö.

– Vi har satsat omkring 12 miljoner kronor i det nya kraftverket, en kostnad som med dagens låga elpriser kan beräknas vara återbetald på ungefär 20 år. Det ser kanske ut som en dålig affär, men priserna fluktuerar och det gamla kraftverket är med sina 93 år på nacken slitet och eftersom mina två söner är intresserade av att fortsätta här, så bestämde vi oss för att göra satsningen, säger JanÅke Jacobson. Att bygga ett kraftverk är ju en ganska långsiktig satsning, ett nytt kraftverk kommer att producera el i säkert 100 år.

Jan Åke fortsätter: – Numera byggs det sällan nya små vattenkraftverk, kanske någon gång per år i Sverige och då oftast som ett utbyte av ett gammalt kraftverk som tjänat ut.

Men här var det i stället fråga om att bygga ett nytt kraftverk vid en befintlig kraftverksdamm. Vi satsade på ett nybygge vid sidan av det gamla kraftverket, som även fortsättningsvis ska vara i bruk. När det är mycket vatten räknar vi med att båda kan vara i gång.

Gamla verket producerar – Det gamla verket kommer att producera el vid ihållande regnperioder. Områden upp emot småländska höglandet är som bekant Sveriges regnrikaste.

Gissningsvis blir det 90 procent från det nya verket och 10 procent från det gamla, säger han.

När stormen Gudrun drog fram för några år sedan och träden föll över Fortsättning nästa sida 1/2017

Förnybar Energi

29

VATTENKRAFT

Ålyngelsamlaren nedströms kraftverket.

Ett 110 mm markavloppsrör fungerar som en hävert där den fullvuxna ålen kan ta sig förbi kraftverket ner mot havet igen.

I det här träkaret hamnar den fullvuxna ålen, som sedan hjälps vidare för lek i Sargassohavet.

ledningssystemet gjorde stormvindarna att det storskaliga elsystemet slogs ut. Då kunde kraftverket i Vessigebro försörja byggnaderna runt verket med el. Den gamla tekniken består av turbin, regulator och synkrongenerator som samverkat sedan 1923. Regulatorn, som när anläggningen körs mot elnätet inte behöver hålla frekvensen, är inledningsvis ”lite stel i lederna” men efter någon dag håller den 50 Hz perfekt. Efter Gudrun kördes ”ö-nät” i en hel vecka innan det publika elnätet blev lagat.

Vårda era gamla regulatorer och synkrongenerator uppmanar Jan-Åke sina vattenkraftkollegor.

ter har satt stopp för lax och havsöring. Ålen däremot, har lyckats ta sig förbi hindret, men med hjälp av en ålyngelsamlare har betydligt fler yngel på senare tid nått uppväxtplatserna i sjöarna uppströms.

Varje år när temperaturen stiger upp emot 15 grader i vattnet vandrar små ålyngel upp för ån. Ynglen klarar med besvär att passera kraftverksdammen på egen hand. Därför hjälps de att ta sig över hindret. Yngelsamlaren, ser ut som ett antal piassavakvastar som monterats ihop och som bildar fäste för ålynglen att slingra sig upp i till en behållare.

När de små ålarna, som är nattaktiva, börjar vandra töms behållaren dagligen ovanför dammen. Efter omkring 10 – 20 års tillväxt i flera näringsrika sjöar uppströms, vandrar de fullvuxna ålarna tillbaks och behöver på nytt få hjälp förbi kraftverket. Över dammkrönet har Jan-Åke monterat ett 110 mm markavloppsrör, som bildar en flyktväg i form av en hävert som ål men även en del bäcköring, abborrar och gäddor tar sig ut i för att sedan

hamna i ett träkar några meter nedanför dammen.

Där hämtas och mäts de. Sedan släpps de ut nedanför kraftverket. Resultatet rapporteras till Havs- och vattenmyndigheten.

Fiskevård I de halländska åarna vandrar lax och havsöring, men de behöver få hjälp att ta sig upp för en del hinder. Efter en noggrann utredning av dåvarande fiskeriintendenten i Södra distriktet, inför en vattendom 1934, sägs dock att uppför Vessigefallen i Lilla å har endast ålyngel kunnat vandra. 22 meters fallhöjd med kala klippor på en sträcka av ca 100 me-

Ätrans Vattenråds miljöpris Flera ägare till mindre kraftverk har tagit efter och tillämpar samma konstruktion. År 2013 fick Jan-Åke Ätrans Vattenråds miljöpris med motiveringen - ”För värdefullt arbete med att hjälpa vandringsfisken i Lilla å Vessigebro”. Vi fick priset för detta enkla ålrör säger Jan-Åke. Ålröret fungerar till 100 %. Sedan det monterades har inte en enda ål fastnat och dött i turbinerna. Dessutom är anordningen vattensnål. Den drar ca 40 l/s. Med rörets vattenhastighet på ca 4 m/s uppfattar ålen flyktvägen och väljer att inte ta sig genom intagsgallret.

Det nya intaget har försetts med ett galler med 15 mm spaltvidd, ett flyktrör för främst ål i botten på intaget och en flyktväg över intagsgallret för främst ytsimmande fisk.

Carl Olov Persson

Nu går flygplanen på biobränsle Premiärtankning av Swedavias biobränsle på Stockholm Arlanda Airport skedde den 3:e januari på Arlanda.

Som första bolag i världen har Swedavia köpt in biobränsle till flyg som motsvarar de tjänsteresor som företagets medarbetare gjort under 2016.

Swedavia har upphandlat 450 ton biobränsle via Fly Green Fund till en kostnad av 7,5 miljoner kronor. Mängden biobränsle motsvarar förbrukningen av det bränsle som har använts för Sweda-

30

Förnybar Energi

1/2017

Tillgången på biobaserat flygbränsle är än så länge begränsat.

vias tjänsteresor under 2016, vilket är helt unikt.

Syftet med Swedavias investering i biobränsle för flyg är att verka för en inhemsk produktion av biobränsle, och att bidra till ambitionen att göra det svenska inrikesflyget helt fossilfritt till år 2030, för att minska klimatpåverkan.

Idag är tillgången på biobränsle till flyg mycket begränsad och priset är för högt för flygbolagen.

En stor del av Jan-Åke Jacobsons liv har handlat om förnybar energi

Det började i den lilla byn Sexdrega i Svenljunga kommun. Jan-Åke Jacobson växte upp i ett lantbrukarhem.

Efter studier vid dåvarande Högre tekniska läroverket i Trollhättan examinerades han 1967 som elkraftsingenjör.

Jan-Åkes intresse för förnybar energi väcktes tidigt.

I de olika åtagandena under åren, och det har varit många, har det nästan alltid handlat om förnybar energi. Första anställningen blev på Yngeredsfors Kraft följt av Sydkraft (E.ON). 1995 blev det VD-jobb i Falkenberg Energi.

VD för Falkenberg Energi Jan-Åke sökte sig till företaget främst för att det sedan 1980-talet satsat på förnybar energi. Det handlade om vattenkraft, vindkraft, solfångare och biobränsleeldad fjärrvärme. Jan-Åkes ”footprint” kom att bli mycket vindkraft. År 1996 byggdes ett första vindkraftverk på 600 kW, ett bygge som 1998 följdes av ytterligare tio verk på 660 kW som blev inledningen till en ”vindkraftport” vid E6/E20 norr om Falkenberg. År 2007 byggdes fem 2,3 megawatts verk vid Lövstaviken vid hamnen i Falkenberg. Däremellan utökades fjärrvärmen med en 13 MW-panna för rent träbränsle. År 2003 startade Falkenberg Energi Favonius AB tillsammans med Agrivind AB som ägs av i vindkraftbranschen kända namn som Lennart Blomgren och Anders Schönborg. Efter många års utredande behandlades ansökan, om upp till 50 stycken 190 meter höga vindkraftverk ca 8 km ut i havet utanför Falkenberg, av Mark- och miljööverdomstolen.

Projektet hade då fått tillstånd som överklagades och avslogs, ansökts på nytt, fått avslag och överklagats. Mark- och miljööverdomstolen beviljade tillstånd som efter att ett avvisat överklagande till HD vann laga kraft våren 2016. Projektet välkomnades av en majoritet men en ihärdig motståndargrupp är organiserad i föreningen Rädda Hallandskusten.

En stor del av JanÅke Jacobsons yrkesliv har handlat om vindkraft. Som pensionär handlar det numera mer om vattenkraft, både det egna kraftverket och i föreningen Svensk Vattenkraftförening.

VATTENKRAFT

Jan-Åke Jacobson har under större delen av sitt liv arbetat efter principen ”vi bör bruka resurser som förnyas och inte förbränna ändliga resurser”.

Han har bidragit till ett stort antal satsningar på förnybar energi som vd för Falkenberg Energi och som privatperson.

Vindkraftkooperativ Jan-Åke har bidragit till att ett antal vindkraftkooperativ startats. Exempel som Falkenbergs Vindkraft, Sveriges Vindkraftkooperativ och senast Kyrkvinden, som driver ett av Vindkraft Vänerns vindkraftverk.

Han är ordförande i företaget Klämman Vind AB:s styrelse.

Klämman Vind ägs av bland andra Gislaved Energi, Värnamo Energi, Finnvedsbostäder, några privata företag och enskilda personer. Klämman Vind fick tillstånd att bygga två 3 megawatts vindkraftverk med 137 m navhöjd nordost om Reftele.

Verken togs i drift strax före jul 2015.

Ytterligare utredningar För Favonius handlar det nu om ytterligare utredningar som att mäta vindhastigheten på Kattegatt och att göra geotekniska undersökningar på havsbotten för dimensionering av fundament m.m.

– I vår ansökan begärde vi en genomförandetid på tio år, vi fick åtta, mest för att kunna starta bygget när det är ekonomiskt intressant. För närvarande ligger el-, elcertifikat- och ursprungsgarantipriser på nivåer som inte motiverar bygget, men detta får bli en uppgift för nästa generation, avslutar Jan-Åke.

Som pensionär blir det mest vattenkraften hemmavid framöver men även en fortsättning på ett ca 30-årigt engagemang i Svensk Vattenkraftförening.

Carl Olov Persson 1/2017

Förnybar Energi

31

ENERGIKOMMISSIONEN

Analys av Energikommissionens arbete Den 9:e januari lämnade Energikommissionen över sitt betänkande till regeringen. Det är ett tjockt dokument som behandlat mycket inom energiområdet, dock så är delen som handlar om el överrepresenterad i förhållandet till betydelsen i energisystemet. Värme samt drivmedel har inte behandlats särskilt ingående utan kommissionens arbete har kretsat kring el.

På de följande sidorna ger olika företrädare sin syn på betänkandet: • Anders Björbole skriver om bostäder och service som dock är sparsamt behandlat i utredningen.

• Göran Bryntse behandlar elnätsfrågan. Den kanske viktigaste frågan är dock inte behandlad i kommissionens arbete, prissättningen på elnätstjänster.

• Hans Nilsson menar att politiken kan göra mer för effektivisering. Kommissionens arbete kan dock bli en viktig start för en positiv utveckling och dess slutsatser en bra grund för en politisk uppgörelse som kan verka under många år.

• Sven Bernesson behandlar bioenergi och skriver om att dagens 20 TWh el från biobränslena potentiellt kan ökas med en faktor tre.

• Gunnar Grusell tar upp vindkraftens ekonomi och behovet av ett nytt stödsystem om Energikommissionens mål med 100 procent förnybar el ska nås till år 2040.

Blir spännande att se hur mycket av betänkandet som blir politik. I maj/ juni väntas en ny energiproposition.

Hårdare byggregler en sanning med modifikation Avsnitten om Bostäder och service behandlas sparsamt i utredningen (Avsnitt 3.1.4 och 5.1.2).

I beskrivningen av nuläget sägs att bostäder och service står för nära 40 % av energianvändningen, en användning som minskat både totalt sedan 1980-talet och per kvadratmeter area.

Elanvändningen har mer än tredubblats sedan 1970 (Läs kärnkraftsreaktorer för direktel) men har sedan 1980-talet planat ut och minskar nu.

Orsaken sägs vara energieffektivisering och höga energipriser samt hårda byggregler.

32

Förnybar Energi

1/2017

Att det skulle vara hårdare byggregler är en sanning med modifikation.

Boverkets kravnivåer har generellt legat efter den faktiska utvecklingen.

I bedömningen av framtida energianvändning anges stora spann och det tyder på en stor osäkerhet om hur energieffektiviseringen kan genomföras.

Vi som jobbar med energieffektivisering vet att potentialen både vad det gäller el och värme är stor. Med rätt inriktning och regelverk kan energianvändningen fortsätta att minska i sektorn trots en utbyggnad av arean.

Anders Björbole

Ny prissättning av elnättjänster, nya funktionskrav på elmätare och ny överföringskapacitet var några frågor som behandlades av Energikommissionen (EK). Däremot behandlades ej frågan om de höga elavgifterna.

EK:s betänkande, SOU 2017:2, på 355 sidor behandlar i viss mån elnäten. Förslagen sammanfattas på sid. 297: 1. Överföringskapaciteten både inom Sverige och till utlandet ska öka.

2. Funktionskraven på nya elmätare bör skärpas för att kunden lättare ska kunna styra sin elanvändning för att skapa efterfrågeflexibilitet.

3. Energimarknadsinspektionen, (EI) ska få prova nya modeller för prissättning i pilotprojekt.

4. Regelverken kring elnäten bör utvecklas.

Bakgrunden till nya funktionskrav på elmätare är att efterfrågeflexibilitet eftersträvas för att bl a undvika effekttoppar. Potentialen för efterfrågeflexibilitet i elsystemet är enligt Svenska Kraftnät (SvK) mellan 3000 och 4500 MW, dvs. med styrning av konsumtionen kan man minska det maximala effektbehovet med upp till 4500 MW. Hushållen kan enligt SvK bidra med ca 2000 MW redan idag.

Med ökad tillgång till elbilar och batterier typ Teslas Powerwall kan den nivån sannolikt höjas väsentligt. Därför vill EK att framtidens elmätare ska kunna mäta och debitera elanvändningen var 15:e minut. Detta krav är redan genomfört i Norge.

Kombinerat med automatisk koppling till elpriset så kan t ex värmepumpar, kyl- och frysskåp undvika att köras när elpriset är som högst, dvs. vardagar mellan 8 och 9 på förmiddagen och mellan 17 och 18 på eftermiddagen. Resultatet blir

ENERGIKOMMISSIONEN

Flexibilitet i efterfrågan på el viktig fråga för effektstyrning har på begäran av EK nyligen presenterat en utredning som identifierar sådana hinder.

att den maximala effektförbrukningen i landet begränsas påtagligt och därmed behovet av toppkraft i form av t ex dyra gasturbiner. Även vissa dyra förstärkningar av elnäten kan på detta sätt undvikas.

EK noterar för övrigt att en övergång till rörliga nättariffer underlättar efterfrågeflexibiliteten.

Pilotprojekt Enligt gällande ellag måste nätägaren behandla alla kunder lika, vilket försvårar introduktionen av nya debiteringsmodeller. Genom en liten justering av ellagen kan nätbolagen via så kallat pilotprojekt i vissa områden få prova nya affärsmodeller för debiteringen, inklusive så kallad positiv diskriminering, dvs en kundgrupp kan ges möjligheter till bättre priser, t ex om de vidtar åtgärder för att öka efterfrågeflexibiliteten.

Det är ett av skälen till att EK vill att regelverken kring elnäten bör utvecklas.

Modern IT-teknik möjliggör s k smarta elnät, vilket eftersträvas bland annat för att introducera mer variabel förnybar energi. Då måste också nuvarande ellag från 1997 ses över för att inte utgöra ett hinder för målet 100 % förnybar energiförsörjning. Energimarknadsinspektionen

Investeringsplaner Regionnätet ägs i huvudsak av tre stora bolag, Vattenfall, E.ON och Ellevio (fd Fortum).

Lokalnäten ägs till 60 procent av samma tre företag, se sid. 117 i betänkandet. De senaste åren har dessa tre företag levererat ca 25 miljarder av vinsterna på elnätet till sina moderbolag. Detta strider mot meningen med elmarknadsreformen som krävde att elhandel och elnät skulle vara juridiskt åtskilda för att undvika sådan korssubventionering.

Investeringsplanerna för lokal- och regionalnäten är på 53 miljarder för perioden 2015-2019. Det mesta går till ersättningsinvesteringar av befintliga nät på grund av åldringsproblem. 70 procent av nätkomponenterna är äldre än 20 år och 37 procent äldre än 38 år, dvs. de har uppnått sin ekonomiska livslängd. Enligt IVAs utredning är kostnaderna för att anpassa elnäten till den nya, förnybara elproduktionen däremot relativt små.

EK tar sig inte an problemet med de alltför höga nätavgifterna. Regeringen har dock aviserat att de håller på att titta på de problemen. Man kommer förhoppningsvis med förslag under våren för att de ska kunna behandlas i den kommande energipropositionen. SERO har uppvaktat regeringen med förslag på åtgärder mot ohemula nätavgifter, se vår tidning nr 4/2016.

Remisstiden på EKs betänkande utgår 19 april. SERO kommer givetvis att lämna in ett utförligt remissvar samt komplettera det med ett energiseminarium i riksdagen.

Göran Bryntse, Ordf. SERO 1/2017

Förnybar Energi

33

ENERGIKOMMISSIONEN

”Politiken” kan göra mer för energieffektivisering Förhoppningsvis slipper vi käfta om årtal och procentsatser och kan ägna oss åt mera konstruktiva arbetsuppgifter såsom energieffektivisering. Här kan dock politiken göra mer såsom införa vita certifikat och underlätta för företag som säljer energieffektivisering som idé.

När man läser en av Statens offentliga utredningar (SOU) är det alltid en bra idé att börja bakifrån. Det gäller även denna som innehåller rapporteringen från Energikommissionen. Längst bak hittar man nämligen reservationerna från dem som deltagit, men som inte håller med om slutsatserna som majoriteten i utredningen framför. Då vet man om utredningen har en chans att få igenom sina förslag och man vet vad stridsfrågorna handlar om.

I den här utredningen ser vi att två partier tycker att utredningen går för långt (liberalerna och sverigedemokraterna) och att ett tycker att man borde gått längre (vänsterpartiet). Det innebär att slutresultatet kommer att stå sig väl och därmed att vi fått en bra kompassriktning inför framtiden. Nålen kommer inte att svänga särskilt mycket.

Lyckad taktik Energiminister Baylans taktik att låta kommissionen ta ett år på sig att inhämta kunskap, och att låta de olika aspekterna ”sedimentera” så att väsentligheterna blev tydligare, visade sig vara lyckad.

Men är det bra slutsatser då? Kan vi som jobbar för ett uthålligt energisystem, med klokt utnyttjande av energiresurserna, vara nöjda?

Visst kan vi vara det! Även om vi fortfarande måste vara observanta så att olika grupperingar inte väljer att tolka resultaten i sin egen favör: • 100 procent förnybar elproduktion till 2040 är ett mål (men innebär inte förbud mot kärnkraft därefter).

34

Förnybar Energi

1/2017

”Energiproppen” innehåller mycket och kan bli en bra start för en positiv utveckling för energieffektivisering och mer förnybar energi.

• 50 procent effektivare energianvändning 2030 jämfört med 2005 (räknas i relation till BNP och kan därmed leda till ökad energianvändning om BNP ökar kraftigt).

Fem partier borgar för stabilitet Så visst vore det bättre om målen vore krav och om de vore absoluta men nog är det bättre att veta att den politiska enigheten mellan 5 partier borgar för stabilitet och att de krafter som skulle vilja rubba målen har visats på plats. Vi måste även framgent vara vaksamma men vi behöver inte spilla all vår tid på det.

Vi kan istället vända blicken mot detaljerna i kommissionens förslag. Där finns fortfarande en del att ta itu med: • Elcertifikatsystemet som skall utökas med 18 TWh till 2030. Visst vore det väl bättre att också ha inmatningstariffer för att stödja teknikutveckling?

• Sektorstrategier för effektivisering låter bra men till vilken sektor hör de företag som skall leverera effektivisering till kunderna? Kommer de ens med?

• Anslutningsavgifter för havsbaserad vindkraft skall slopas men formerna är ännu inte utredda.

• Vi skall ha ”moderna” miljökrav på vattenkraft men vad innebär det att de inte skall vara betungande?

• Skatter och avgifter skall ses över och

det kommer säkert att innebära omfattande diskussioner.

• Principerna om planering av ny kärnkraft noteras som ett kvarstående problem men varför om vi skall vara 100 procent förnybara?

• Ett särskilt effektiviseringsprogram för elintensiv industri bör införas sägs det. Som om effektivisering inte vore lönsam och som om inte effektivisering innebär PLUS-värden för företagen ifråga om trygghet i försörjning och produktivitet i verksamheten?

• Vita certifikat skall utredas. De har införts i många länder och givit betydande fördelar men har i Sverige hämmats av stelbent doktrinär syn på ekonomi hos myndigheterna. Sverige hamnar återigen på efterkälken.

• Elmarknadsmodellen (market design) skall hållas under uppsikt och diskuteras. Det kan nog behövas men de farhågor som funnits om att ”ljusen skulle slockna” förefaller överdrivna inte minst mot bakgrund av de snabba tekniska framstegen för förnybar energi, ”smart” teknik i användningen och i batteriteknik.

Så tillsammantaget: Vi kommer att ha att göra även i fortsättningen men vi kan vända blicken mot mera konstruktiva uppgifter än att hålla på och käfta om procentsatser och årtal. Tack kommissionen!

Hans Nilsson

Stor potential för biokraft Energikommissionen slår i sitt förslag till bedömningar fast att Sverige är beroende av en säker och tillräcklig elförsörjning som kan bidra till social och ekonomisk utveckling. Energiförsörjningen ska bibehålla och stärka näringslivets internationella konkurrenskraft och skapa möjligheter att möta Sveriges högt ställda miljö- och klimatpolitiska ambitioner. Ramöverenskommelsen vilar på tre grundpelare: ekologisk hållbarhet, konkurrenskraft och försörjningstrygghet. För att uppnå detta ingår biobränslen som en stor del.

Den förnybara energin ska fortsättas att byggas ut. Sverige har fantastiska förutsättningar för förnybar elproduktion och det är rimligt att Sverige är nettoexportör av elektricitet även på sikt.

Genom exempelvis effektivt utnyttjande av befintlig vattenkraft och bioenergi kan effektuttaget ökas.

Utnyttjandet av bioenergi för elproduktion sker i huvudsak i anläggningar för kombinerad el- och värmeproduktion. En konkurrenskraftig fjärrvärmesektor och minskad elanvändning i uppvärmningen är därför viktiga förutsättningar för att tillgodose den förnybara el- och värmeförsörjningen även under kalla vinterdagar.

Förutsägbart kraftslag Viktigt för bioenergin är att enligt teori och tillgängliga studier har planerbara kraftslag, t.ex. vattenkraft och biokraftvärme, positiva värdefaktorer eftersom de kan välja att producera mer när priset är som högst. Detta gör att bioenergin är värdefull i kraftsystemet.

Biobränslen tillhör de bränslen som har rätt att tilldelas elcertifikat tillsammans med vindkraft, viss vattenkraft, solenergi, geotermisk energi, vågenergi och torv i kraftvärmeverk. Vad gäller beskattning är det främst energi- och koldioxidbeskattningen som ger incitament att använda obeskattade förnybara bränslen som biomassa i kraftvärme- och fjärrvärmeanläggningar.

Fjärrvärme, värmepumpar, elvärme och biobränslen bedöms fortsätta att domi-

ENERGIKOMMISSIONEN

Idag produceras cirka 20 TWh el från biobränslen. Potentialen är dock väldigt stor, tre gånger så mycket som idag.

Att förädla mer av skogens bränsle till el kräver en stor satsning på ny teknik, anser Energikommissionen. nera värmemarknaden i framtiden.

Den viktigaste miljöaspekten för biokraften generellt är huruvida tillräcklig hänsyn tas till biologisk mångfald inom skogsbruket.

Sett till slutlig användning av energi är biobränslen Sveriges största energislag med en andel på 35,2 procent. Då inkluderas biobränsle som går till el- och värmeproduktion. Av de förnybara energislagen stod bioenergin för 59 procent av användningen av förnybart. Kraftvärmeproduktionen svarar i dag för cirka 10 procent av Sveriges totala elproduktion.

Den installerade effekten är cirka 5 000 MW. Potentialen för att öka elproduktion baserad på biobränsle, från dagens 20 TWh, är som mest till 60 TWh. Detta kräver en stor satsning på ny teknik och ett effektivare uttag av biomassa från skogsbruket. På kort sikt bedöms uttaget av biomassa kunna öka med motsvarande 35–45 TWh med dagens förutsättningar och utan att direkt konkurrera med annan jordbruks- och skogsproduktion. Inom 30 till 50 år skulle

potentialen kunna öka med 55–70 TWh från dagens nivå.

Det sker en nettotillväxt i skogen vilket möjliggör ett ökat uttag av virke, vilket i sin tur skulle kunna generera ytterligare restprodukter som kan användas som biobränsle. Denna potential uppskattas kunna ge ytterligare 50 TWh per år.

Globala klimatvinster Globalt sett finns stora klimatvinster att göra genom att ersätta fossil el- och värmeproduktion med förnybar bioenergi baserad på svensk kunskap och teknik.

Vad gäller transporter antas att personbilsflottan till betydande del ska vara elektrifierad till år 2030, men många fordon är fortfarande utrustade för bensin- eller dieseldrift. I klimatscenariot förutsätts att biodrivmedel helt eller delvis kan ersätta bensin eller diesel i dessa fordon med konventionella förbränningsmotorer. Trots att elektrifieringen antas fortsätta efter 2030 antas att behovet av biodrivmedel kommer att öka.

Sven Bernesson 1/2017

Förnybar Energi

35

ENERGIKOMMISSIONEN

Målet 100 procent förnybar el hotas av kollapsat stödsystem Elcertifikatsystemet har kollapsat. Olönsamma vindkraftverk tvingas nu stänga. Ett nytt stödsystem bör snarast tas fram om Energikommissionens mål 100 procent förnybar el ska nås till 2040, ett mål som fem partier ställt sig bakom.

Hur påverkar Energikommissionens utredning ”Kraftsamling för framtidens energi” utbyggnaden av vindkraften?

Rapporten innehåller en beskrivning av bakgrund, det globala energisystemet, det svenska energisystemet, gällande regelverk, Sveriges framtida elförsörjning, utmaningar och möjligheter, Energikommissionens förslag och bedömningar samt en konsekvensanalys. Kommissionen har samlat in ett omfattande underlag.

36

Förnybar Energi

1/2017

Rapporten ger en utmärkt beskrivning av nuläget och förslag till framtidens energisystem med särskilt fokus på elförsörjningen efter år 2025–2030.

Det är mycket positivt för vindkraften att fem partier (S, Mp, M, C och Kd) har träffat en ramöverenskommelse med målen att senast år 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären för att därefter uppnå negativa utsläpp, att målet år 2040 är 100 procent förnybar elproduktion och att ett

mål för energieffektivisering för perioden 2020 till 2030 ska tas fram och beslutas senast 2017.

Sverige är på väg att nå det uppsatta målet 2040. Andelen förnybar el av landets elanvändning är redan hög och den var 68 procent år 2012, 58 procent 2013, 63 procent 2014, 73 procent 2015 och 62 procent 2016. Variationen beror på vattenkraften, vars bidrag varierade mellan 44 och 55 procent. Vindkraften ökade från 5-12 procent. Ersättning för

Elanvändningen sjunker Utredningen visar att elanvändningen sedan toppnoteringen år 2001 har minskat i samtliga sektorer utom transportsektorn.

Totala elanvändningen inklusive överföringsförluster har successivt minskat från 150,4 TWh år 2001 till 135,3 TWh år 2014. Det motsvarar en årlig minskning med 1,2 TWh/år. Rapporten visar nio framtida scenarier för elanvändningen 2030 mellan 116 och 162 TWh. IVL/ WWF har lägsta värde och IVA högsta värde. Energimyndighetens fem scenarier varierar mellan 139 och 151 TWh. Elproduktionen har under åren 20012014 varierat mellan lägst 132,3 TWh år 2003 och högst 162,6 TWh år 2012.

Under denna period har landet importerat el under fem år och exporterat under sju år. Under de senaste 5 åren 2011-2016 har Sverige exporterat i genomsnitt 15,2 TWh/år, högst 20 TWh år 2015 och lägst 10 TWh år 2013. Utredningen bedömer att export av el kommer att öka.

Utredningen konstaterar att en utmaning för elmarknaden är att det i Sverige och regionen som helhet byggs upp en betydande överkapacitet av elproduktion.

Utbyggnaden är motiverad av energi- och klimatpolitiska skäl och sker samtidigt som efterfrågan på el är i det närmaste oförändrad.

Hur får man balans mellan utbud och

efterfrågan? Då 90 procent av all el, som förbrukas i Norden, handlas på Nordpool, borde det vara möjligt att få balans mellan utbud och efterfrågan. Export och import till Nordpool bör ha en egen prissättning.

Den flödande energin från sol och vind, som inte kan lagras ska få prioritet. Vi delar utredningens uppfattning att effektreserv är det enda tillgängliga alternativet i närtid för att hantera en bristrisk.

Effektreservens storlek bör utredas och den kan minskas i takt med åtgärder för aktivare kundroll.

Sverige stöder förnybar elproduktion med ca 30 TWh (14,6+13,2+2) till år 2020. Från början år 2003 var målet 10 TWh till år 2010, år 2006 höjdes målet till 17 TWh till år 2016 och år 2009 höjdes målet till 25 TWh år 2020.

Gemensam marknad med Norge År 2011 träffade Sverige och Norge avtal om en gemensam elcertifikatmarknad på 26,4 TWh under perioden 2012-2020 och att varje land ska finansiera 50 procent. År 2015 beslutade Sverige att utöver 13,2 TWh finansiera ytterligare 2 MW vindkraft under 15 år. Vid en kontroll fann Energimyndigheten att den förnybara elproduktionen under perioden 2003-

verken för att minska förlusterna. De mindre aktörerna blir tvingade att sälja sina vindkraftverk med stora förluster. De kräver besked från politiker om vad som kommer att göras för att förhindra att en hel bransch går i graven. Ersättning för vindkraftel har de senaste åren varit lägre än produktionskostnaden men i år har den sjunkigt ytterligare mycket drastiskt, se tabell:

ENERGIKOMMISSIONEN

förnybar elproduktion har sjunkit kraftigt de senaste åren och det finns en risk att målet 100 procent förnybart inte kommer att nås.

Men om Sveriges höga andel av förnybar elproduktion ska öka till 100 procent till år 2040 räcker det inte med enbart ett mål. Det måste skapas förutsättningar för att nå målet. Nuvarande stödsystem anser många i branschen har kollapsat.

Samtidigt har elpriset de senaste åren varit mycket lågt på grund av större utbud än efterfrågan. Det nuvarande elcertifikatsystemet måste ses över och ett nytt bättre fungerande stödsystem tas fram för perioden 2020-2030.

Här nedan lämnas några synpunkter på hur förslaget i detta betänkande kan komma att påverka utbyggnaden av vindkraft. Utredningens tillägg till mål för förnybar elproduktion ”att det inte finns något politiskt beslut om en stängning av kärnkraften”, innebär risk för att målet 100 procent förnybart kommer att försenas eller inte uppnås. Utbudet kan bli större än efterfrågan.

Produktionskostnaderna Produktionskostnaden för många vindkraftverk byggda under perioden 20062012 är i storleksordning 50-60 öre/kWh. Det pågår en snabb teknikutveckling och produktionskostnaden har minskat de senare åren.

Sedan 2003 får producenter för förnybar el ekonomiskt stöd (ett elcertifikat per MWh) för att täcka skillnaden mellan produktionskostnaden och marknadspriset på el. Om marknadspriset på el är lågt ska elcertifikatet bli högt, så att producenten får täckning för produktionskostnaden. Det utgår samma ersättning oberoende av typ av förnybar energiproduktionskälla och anläggningens storlek.

Inom vindkraften har det skett en mycket snabb teknikutveckling och produktionskostnaden (öre/kWh) har sjunkit succes-

Datum

23 dec 3 jan 17 jan 23 jan 31 jan 8 feb 16 feb

El

31 22 20 20 22 22 21

Certifikat 11 11 9 6 6 6 4

Totalt 42 33 29 26 28 28 25 Ersättning för vindel mellan 23 december 2016 och 16 februari 2017 i öre/kWh. 2011 uppgick till ca 14,6 TWh (=19,86,5+1+0,3). Kommissionen föreslår att elcertifikatsystemet ska förlängas och utökas med 18 TWh från 2020 till 2030.

I slutet av januari bedömde Energimyndigheten att det är högst sannolikt att Sverige kommer att nå målet 30 TWh år 2020 med beslutad men ännu inte byggd vindkraftkapacitet. I debattartikeln ”Ett totalt haveri är nära för vindkraften” 2017-01-29 i Svenska Dagbladet av Svensk Vindkraftförening, Sveriges vindkraftskooperativ ek. för., Vindkraftägares ek. för. och fem vindkraftbolag beskrivs det svåra läget.

Elcertifikatsystemet har kollapsat.

Vindkraftssverige tvingas nu stänga ner

sivt för större vindkraftverk. Detta har sänkt priset på alla elcertifikat.

Marknaden för el (Nordpool börsen) sätter priset - den lägsta rörliga produktionskostnaden. Då utbudet är större än efterfrågan blir ersättningen låg. Därutöver har Sverige tillåtit en snabbare utbyggnad av förnybar energi än planerat och det har resulterat i att ersättningen även för elcertifikat är låg. Detta har pågått sedan 2011 och i år har ersättningen blivit extremt låg.

Prissättning på Nordpool Sol- och vindkraftanläggningar kan inte styra sin produktion. När solen skiner Fortsättning nästa sida 1/2017

Förnybar Energi

37

ENERGIKOMMISSIONEN

SERO har skickat ett förslag på nytt stödsystem till Energikommissionen i juni 2016. alt. vinden blåser produceras elenergi, som levereras till nätet oavsett vilket pris marknaden erbjuder denna flödande produktion. Vidare har dessa kraftanläggningar hög investeringskostnad och låg rörlig driftkostnad. Det innebär att när investeringsbeslutet är taget, är större delen av produktionskostnaden bestämd

38

Förnybar Energi

1/2017

under anläggningens livslängd. De förnybara energikällorna kan inte påverka priset på Nordpool-börsen, som sätter priset efter utbud och efterfrågan.

Nuvarande prissättning på Nordpoolbörsen passar inte de förnybara energikällorna. Ersättningen för elproduktion från flödande förnybara elproduktions-

anläggningar måste ta hänsyn till olika anläggningars produktionskostnad under anläggningens livslängd. I Europa och i Sverige förs en bred diskussion om vilken framtida marknadsmodell som ska användas. Vi anser det viktigt att snarast ändra den befintliga marknadsmodell, som Sverige och Norden använder. SERO har i e-post 2016-06-07 till energikommissionen översänt ett förslag till nytt stödsystem.

Det allt lägre priset på elcertifikat och samtidigt ett mycket lågt elpris gör krisen för vindkraften alltmer akut. Risken är stor att flera vindkraftbolag kan gå i konkurs den närmaste tiden. Därför måste det nuvarande elcertifikatsystemet ses över så att det blir lönsamt att producera vindel med befintliga väl fungerande vindkraftverk i bra vindlägen. Detta kan ske t.ex. genom att få balans mellan utbud och efterfrågan, med högre kvoter, minskning av överskott elcertifikat, statlig lånegaranti till längre ränta än banklån. Regeringen måste senast i vårpropositionen komma med förslag så att det blir lönsamt att kunna driva befintliga vindkraftprojekt vidare.

Energimyndigheten bör få i uppdrag att ta fram regler för ett nytt stödsystem (variabel Feed-in Premium).

Gunnar Grusell

SERO

FÖRENINGAR I SAMARBETE MED SERO

Sveriges Energiföreningars Riksorganisation Romelevägen 7b, 681 52 Kristinehamn Tel: 0221-824 22 E-mail: info@sero.se, Hemsida: www.sero.se Ordförande: Göran Bryntse Dalby 201, 247 94 Dalby 046-200221, 070-621 71 96 E-mail: goran.bryntse@sero.se Ekonomi: Peter Danielsson, 0550-137 61 Medlemsavgift: 350 kr, familjemedlem 50 kr Bankgiro: 829-8481

Energi på lantgård i Sverige, Box 53, 243 23 Höör Medlemsavgift 300 kr, BG 5618-7875 (inkl medlemskap i SERO+tidning)

SERO Service AB Romelevägen 7b, 681 52 Kristinehamn VD: Peter Danielsson, 0550-137 61 E-post: peter.danielsson@kristinehamn.mail.telia.com Bolaget ägs av SERO Bankgiro: 5776-4151

Lokalföreningar anslutna till SERO Dala Energiförening: Dennis Adås, 023-296 85 E-mail: dennis.adas@hotmail.se Medlemsavgift: 200 kr, Plusgiro: 43442-3 Närkes Energiförening: Leif Pettersson, 0582-660 198 E-mail: marka@telia.com Medlemsavgift 250 kr, Plusgiro: 347892-2 Smålands Energiförening: Sten Malmström, 0390-405 03 E-mail: sten.malmstrom@sero.se Medlemsavgift: 250 kr, Bankgiro: 577-7263 Södermanlands Energiförening: Roland Gustafsson, 016-211 40, 070-564 5109 E-mail: bjorkkulla@bredband2.com Medlemsavgift: 200 kr, BG 449-4290 Västmanland Upplands Energiförening: Gunnar Öberg, 070-7142262 E-mail: gunnaroberg@bredband2.com Medlemsavgift: 250 kr, Plusgiro: 435 73 54-2 Värmlands Energi- och Vindkraftförening: Anders Björbole, 0590132 16 E-mail: bjorbole@telia.com Medlemsavgift: 250 kr, Plusgiro 191 15 22-9 Energi- och hållbarhetsforum Väst Daniel Hårdfelt, 0738-065600 E-mail: daniel.hardfelt@hotmail.com Medlemsavgift 250 kr, studerande 100 kr därefter 250 kr, BG 50648898,www.enfovast.se

FÖRENINGEN

Adresser föreningar och partners Elbil Sverige, Sven Forsberg, Malmö 0704-670882, E-mail: Sven.forsberg@elbilsverige.se Branschföreningen Biokol Sverige Mattias Gustafsson, Svenstorp 1, 6402 24 Sköldinge, E-mail mattias@ecotopic.se Svensk Vattenkraftförening Kvarnvägen 2, 311 64 Vessigebro E-mail: info@svenskavattenkraft.se Hemsida: www.svenskvattenkraft.se Medlemsavgift: Inkl SERO 400 kr, enbart SVAF 250 kr. För kraftverksägare tillkommer en momspliktig avdragsgill serviceavgift på 0,29 öre per kWh medelårsproduktion, dock högst 15.000 kr samt en fast serviceavgift på 100 kr. För branschföretag är serviceavgiften 1500 kr.

Bankgiro 5956-7404 Kraftverksförsäkringen Roland Davidsson, Sv. Vattenkraftförening, 0495-104 39, 070-678 91 39 E-mail: roland.davidsson@svenskvattenkraft.se Anders Orebrandt, 08-412 42 88, E-mail: anders.orebrandt@ marsh.com Hallands Vattenkraftförening Sven-Erik Vänneå, Trälshult 23, 312 52 Knäred 0430-52074, 0701-441213, E-mail: kvarn.backen@yahoo.se Smålands Vattenkraftförening Bengt Axelsson 070-688 31 41, bax.ptc@gmail.com Värmland/Dalslands Vattenkraftförening Christer Hedberg, 070-3732665, christer@gullsby.com www.varmdalkraft.se Svensk Vindkraftförening Kvarngatan 2, 311 31 Falkenberg, Hemsida: www.svensk-vindkraft.org Kansli: Ulla Hedman Andrén 076-716 05 50, ulla@svensk-vindkraft.org Medlemsavgift privatperson inklusive SERO 650 kr, endast SVIF 500 kr Förnybar Energi Sverige AB VD: Jan-Åke Jacobson, 070-640 57 59 E-mail: jan-ake.jacobson@telia.com Bolaget ägs till lika delar av SERO, SVAF och SVIF

1/2017

Förnybar Energi

39

Posttidning B Returadress SERO Romelevägen 7b 681 52 Kristinehamn