Lagupplostfe4 2016

, 16 3 20 3 4/ NG: NR GÅ ÅR

Förnybar Energi TIDSKRIFT FÖR ENERGIEFFEKTIVISERING, VATTEN- OCH VINDKRAFT, SOLENERGI, BIOENERGI OCH GEOENERGI

Sveriges största ”solsida” finns i Varberg, sid 7 Elcertifikat: Ska vindkraft få vingar?, sid 10

Så blev Köping pionjär på Salix, sid 30

Flowtite GRP-rör – få ut mer av din kraftverksinvestering Enkel montering Korrosionsbeständiga Utmärkta hydrauliska egenskaper

Planerar du att bygga kraftverk? Över 450 kraftsverksbyggare kan inte ha tagit fel - kontakta oss idag!

Amiantit Norway AS • Box 2059 · N-3202 Sandefjord · Telefon: +47 99 11 35 00 · info-no@amiantit.eu · www.amiantit.eu

2

Förnybar Energi

4/2016

Ett företag i

koncernen

6, 01 33 3/2 NG: N R GÅ ÅR

Förnybar Energi TIDSKRIFT FÖR ENERGIEFFEKTIVISERING, VATTEN- OCH VINDKRAFT, SOLENERGI, BIOENERGI OCH GEOENERGI

”Giraff ” vinnare i tävling om vindkraftverk, sid 26

SERO uppvaktar regering och riksdag

Pionjärer diskuterar solenergi, sid 20

Tidningen ges ut av SERO och utkommer med fyra nummer per år i drygt 2.000 exemplar ADRESS: SERO, Romelevägen 7B, 681 52 Kristinehamn E-mail: info@sero.se ADRESSÄNDRINGAR: info@sero.se ANSVARIG UTGIVARE: Göran Bryntse, 046-20 02 21, 070-621 71 96 E-mail: goran.bryntse@sero.se ANNONSER: Olof Karlsson, 0221-197 65, 070-285 19 88 E-mail: olof.karlsson@sero.se REDAKTÖR: Staffan Bengtsson, 070-584 46 39 E-mail: staffan@ teknikfor.se REDAKTIONSRÅDET: Göran Bryntse Christer Söderberg Olof Karlsson Roland Davidsson Sven Bernesson Tryckeri: Trydells, Laholm Papper: Arctic Silk Omslagsbild: Bilden visar Varberg Energis vind- och solpark. Bild: Varberg Energi,Tomas Carlén.

Var med och påverka!

Bli medlem!

Medlemsavgift 350 kr, familjemedlem 50 kr, studerande 150 kr.

Som medlem får Du 4 nummer av tidningen Förnybar Energi.

Prenumeration kostnad: 300 kr/år Du kan bli medlem genom att skicka ett mail på info@sero.se med kompletta adressuppgifter och helst med telefon.

Den 20 oktober fick SERO tillfälle att uppvakta statssekreteraren i miljö- och energidepartementet, Nils Vikmång, och två av hans nära medarbetare under en timme.

Därefter fick vi tillfälle att i Riksdagen träffa ledamöterna i Energikommissionen, Lise Nordin (MP) och Rickard Nordin (C). Vi framförde då några av våra mest angelägna krav. Vi var fyra stycken i delegationen till Vikmång, förutom undertecknad, Christer Söderberg (vattenkraft), Mats Weinesson (vindkraft) och Su-Ping Chen-Burman (solenergi m m). Sven Bernesson anslöt när vi senare kom till riksdagen.

Regeringen Vikmång gav ett positivt intryck, han var påläst. Han hade fått våra argument i förväg och hade uppenbarligen studerat dem. Punkt ett var de ohemula elnätsavgifterna. Våra argument om dem framkommer på annan plats i tidningen. Vikmång svarade att det nu pågår en översyn av elnätsavgifterna.

Det återstår att se vad den resulterar i.

Våra argument om vind- och vattenkraft finns också beskrivna i andra artiklar här i tidningen, liksom solenergiargumenten. Målet för solenergin (solel + solvärme)

Göran Bryntse, ordförande SERO

nal Energy Agency) förslag. För att nå dit vill SERO bl a ha vita certifikat.

Allmänna krav är att vi föreslår att förnybar energi ska ha företräde till elnätet. Det gäller t ex i Tyskland nu. Det innebär att när produktionen av förnybar energi är så stor att den totala produktionen av el överstiger behovet så ska i första hand de fossila kraftverken minska på sin produktion till förmån för t ex solel och vindkraft.

Ett annat allmänt krav från SERO är att kvotkurvan för elcertifikat måste höjas för att åtgärda den obalans som uppstått med stora överskott på billiga certifikat. Mer om detta finns att läsa på annan plats i tidningen. Vikmång hävdade att vindkraftföretag i ekonomisk kris inte kan få extra certifikat för att det strider mot Norgeavtalet.

En timme går fort så vi hann förstås inte

” Ett annat allmänt krav från SERO är att kvotkurvan för elcertifikat måste höjas” föreslog vi skulle vara 20 TWh 2030.

Beträffande bioenergi betonade vi att nedbrukning av biokol, som tar bort mycket koldioxid ur atmosfären på ett kostnadseffektivt sätt, borde stödjas med en ersättning motsvarande den kostnad det skulle medföra att ta bort motsvarande mängd koldioxid enligt traditionella metoder, 2:80 kr/kg biokol.

Vi föreslog också att målet för energieffektiviseringen bör vara 40 % till 2030, en nivå som överensstämmer med IEAs (Internatio-

Fortsättning nästa sida 3/2016

Förnybar Energi

3

framföra alla våra över tjugo förslag på ny energipolitik.

FÖRENINGEN

Riksdagen Efter mötet med Vikmång gick vi över till Riksdagen, där Lise Nordin (mp) tog emot oss.

Vi framförde ungefär samma argument till henne som till Vikmång. Sven talade dessutom om biodrivmedel och bioenergi. Lise klargjorde att i den vattenkraftsfond som ska bildas med avgifter från kraftbolagen enligt utredningen som Havs- och Vattenmyndigheten tillsam-

mans med Naturvårdsverket gjort finns öronmärkta pengar för de små vattenkraftverken som ska underlätta miljöprövningen.

I slutet av vårt möte anslöt Rickard Nordin från Centern. Innan Lise gick pratade vi om kärnavfallsfondens stöd till bl a SERO för att bevaka avfallsproblematiken. Både Lise och Rickard framförde att arbete pågår för att stödet ska få en fortsättning efter februari 2017, som är den officiella sluttiden för stödet. Avfallsproblemen är ju långt ifrån lösta Rickard berättade också att i Centerns

budget finns avsatt medel för att elfärjor ska få skattebefrielse. Ett aktuellt exempel är färjorna mellan Strömstad och Kosteröarna, där redaren gärna vill övergå till elfärjor. Elskatten förhindrar nu en sådan övergång av ekonomiska skäl. Vi hoppas att centerns förslag får stöd av en riksdagsmajoritet.

Vi kände alla i delegationen att vi hade en positiv dialog med alla tre politikerna och vi ser med tillförsikt fram emot energipropositionen nästa år.

Göran Bryntse

Idel muntra miner var det på Köpenhamnsmötet när representanter från nordiska länder och Baltikum samlades för att grunda en nordisk förening. Foto: Sven Bernesson.

Nordisk förening för förnybar energi under bildande En ny nordisk och baltisk energiförening är under bildande som kommer att ha målet 100 procent förnybar energi. Föreningens ambitioner är att kunna påverka EUs energipolitik.

Den 6 oktober samlades ett tjugotal aktivister från nordiska miljö- och energiföreningar i Nordiska Rådets lokaler i Köpenhamn.

Syftet var att bilda ett organiserat samarbete mellan ideella föreningar för förnybar energi och energieffektivisering i Norden. På mötet deltog representanter från Sverige, Danmark, Finland, Norge och Estland. Vi döpte organisationen till Nordic Renewable Energies Council, NREC. En arbetsgrupp på fyra personer utvaldes, en från vardera Sverige, Danmark, Finland och Norge. Den ska utforma föreningens mer detaljerade organisation och ansöka om stöd från Nordiska Ministerrådet för de närmaste tre åren, 2017-2019.

Föreningen ska arbeta med att utbyta

4

Förnybar Energi

4/2016

information mellan nordiska ideella energiföreningar om förnybar energi och energieffektivisering i hela Norden inklusive de baltiska länderna. Föreningen ska också uppvakta politiker och andra makthavare för att energieffektivisering och produktionen av förnybar energi fortare ska utvecklas positivt i Norden. Målet är ett självförsörjande och energisäkert Norden baserat på 100 % förnybar energi. Föreningen ska också via European Renewable Energies Federation, EREF, arbeta för att påverka EUs energipolitik i förnybar riktning. Våra synpunkter från Norden om t ex bioenergi kan få ökad tyngd inom EREF och därmed inom EU genom ett samfällt agerande. Flera av våra föreningar är redan medlemmar i EREF.

Verksamhetsplan Föreningen ska starta en sajt på webben där information kan utbytas mellan de olika nordiska energiföreningarna. Vi ska delge goda exempel i olika länder och också informera om EUs energipolitik via EREF. Goda exempel och bra energipolitik i något av de 28 EU-länderna ska också lyftas fram.

NREC vill också bli remissinstans till nordiska utredningar från Nordiska Rådet och Nordiska Ministerrådet om energiförsörjningen.

Det är också meningen att vi ska ha ett årligt seminarium i samband med föreningens årsmöte, vars lokalisering ska alternera mellan de nordiska länderna.

Den blivande styrelsen kommer att ha regelbundna möten per telefon. En kanslichef kommer att anställas på timbasis för att sköta hemsidan och informationsspridningen m m På grund av att ansökningstiden vid Nordiska Rådet tar tid kommer föreningen igång framåt sommaren 2017. En rapport kommer att ges vid SEROs årsmöte.

Ovan en bild på de flesta deltagarna vid mötet i Köpenhamn i oktober.

Göran Bryntse

Energimyndigheten har tillsammans med Svenska kraftnät och Havs- och vattenmyndigheten kartlagt vattenkraftens betydelse och framtida möjligheter i elsystemet. I en gemensam rapport anger de tre myndigheterna hur bibehållen reglerkraft kan upprätthållas i samverkan med hög miljöhänsyn.

Myndigheterna har gemensamt arbetat fram en rapport som beskriver vattenkraftens relativa reglerbidrag, alltså hur elproduktionen i ett specifikt vattenkraftverk följer nettoanvändningen, alltså skillnaden mellan elanvändning och elproduktion från väderberoende elproduktion som vind- och solkraft.

Rapporten innehåller även beräkningar av det relativa reglerbidraget från vattenkraften och en klassificering av

svenska vattenkraftverk för att bedöma dess samhällsnytta.

– Vattenkraften är en grundpelare för omställningen av energisystemet. Rapporten är en fortsättning på förslaget till en nationell strategi för vattenkraft och vattenmiljö som vi gemensamt tagit fram, och jag ser fram mot den fortsatta dialogen i den här viktiga frågan, säger Energimyndighetens generaldirektör Erik Brandsma.

Omkring 2 000 svenska vattenkraftverk har delats in i tre klasser, beroende på sitt relativa reglerbidrag, vilket utgör en viktig samhällsnytta. Av dessa har 255 vattenkraftverk, eller omkring 13 procent av det totala antalet vattenkraftverk i Sverige, placerats i klass 1 i vilket den högsta klassen.

SEROs

årsmöte 11-12 maj SEROS årsmöte för 2017 är planerat att hållas den 11 till 12 maj. Det kommer att ske parallellt och i samarbete med årsmötet för Svensk Vindkraftförening. Platsen är Ullared i Halland.

Svensk Vindkraftförening arrangerar också sin årliga konferens winterwind, den 11-12 februari i Skellefteå. Mer info finns på www.vinterwind.se Mer info om SEROs årsmöte kommer i nästa nummer.

AKTUELLT

Vattenkraftens reglerbidrag ska säkras av kartläggning

Förnybar Energi önskar medlemmar, annonsörer och läsare en God Jul och Gott Nytt År

Intagsgaller Jag tillverkar intagsgaller helt i rostfritt till kraftstationer. Alla galler tillverkas efter måttbeställning och dimensionerna anpassas efter ert önskemål.

Har du behov av ett intagsgaller / intagsgrind lämnar jag gärna kostnadsförslag.

Kontakta mig för mer information.

Siw Holmquist Strömsfors 210 662 98 Tösse Tel. +46532-203 83, +4670-240 35 34 Fax +46532-202 04

t t i r f t os r l l i t Byt lönar sig det

Email: siw.holmquist@telia.com Innehar F-skattebevis

4/2016

Förnybar Energi

5

Elcertifikat föreslås bli förlängt till 2045 Energimyndigheten vill förlänga elcertifikaten till 2045 och höja kvoten från år 2022.

AKTUELLT

Målet är att öka den förnybara elproduktionen med totalt 28,4 TWh i Sverige och Norge från 2012 till 2020. Energimyndigheten har haft i uppdrag att utreda hur elcertifikatsystemet ska optimeras och förlängas för ytterligare 18 TWh förnybar el till 2030.

Energimyndigheten lämnar i sin slutrapport från kontrollstationen förslag på hur systemet ska utformas efter 2020 för ett nytt mål till 2030.

Elcertifikatsystemets nuvarande utformning har fungerat bra och har gett utbyggnad av förnybar elproduktion till en förhållandevis låg kostnad.

Energimyndigheten anser även fortsättningsvis att förnybar elproduktion ska tilldelas elcertifikat under 15 år vilket innebär att systemet förlängs till 2045.

Behov av stoppmekanism 2030 I myndighetens delredovisning i juni konstaterades att det fanns behov av en stoppmekanism 2020 för att minska osäkerheten om utbyggnad efter målåret.

Energimyndigheten anser därför att en stoppmekanism ska finnas på plats i god tid innan de nya kvoterna börjar gälla 2022. Utformningen av denna bör utredas snarast.

– För att skicka en tydlig signal till

investerare bör det övervägas att redan nu införa ett stoppdatum med koppling till målår 2030, säger Roger Östberg.

Inga elcertifikat för solel från 2020 Mikroproduktion från sol är idag gynnad på flera sätt utöver elcertifikatsystemet, vilket gör att den inte konkurrerar på lika villkor med övriga förnybara kraftslag.

Detta skapar en osäkerhet utöver marknadsrisken för aktörer på elcertifikatmarknaden. Energimyndigheten föreslår i sin kontrollstationsrapport och solelstrategi att mikroproduktion med effekt upp till 68

kW inte ska erhålla elcertifikat efter 2020.

I solelstrategin föreslår Energimyndigheten att mikroproducenter istället ska kunna få ta del av annat stöd.

Kontrollstation 2017 Enligt avtalet för den gemensamma svensk-norska elcertifikatsmarknaden ska det med jämna mellanrum utföras så kal�lade kontrollstationer. I kontrollstationerna ska gemensamma utredningar utföras för att värdera behovet av ändringar i regelverket och justeringar av kvotkurvan för att uppnå målet.

Skatten på solel ska sänkas Regeringen aviserar att sänka elskatten från 29 öre/kWh till 0,5 öre/kWh för merparten av landets solelanläggningar.

Detta genom att öka effektgränsen till 255 kW innan skatt tas ut.

Gränsen gäller för en enskild anläggning och inte en juridisk person. Detta kommer betyda att det är bara stora solparker som belastas med elskatt.

Regeringen måste dock ha grönt ljus från EU-kommissionen innan åtgärden kan genomföras. Målsättningen är att förändringen ska ske till den första juli 2017. Likaså säger regeringen att ambitionen är att ta bort de sista 0,5 örena

6

Förnybar Energi

4/2016

i skatt om man får godkännande av EU. Enligt regeringen är det en juridisk fråga då svenska staten kan bli stämd för att man inte behandlar alla energi-

Bidrag för energilager Regeringen har fattat beslut om en förordning för bidrag till lagring av egenproducerad elenergi. Enligt förordningen kan privatpersoner få bidrag för energilager om 60 procent av godkända kostnader, dock högst 50 000 kronor. E-Bidraget gäller

slag lika. Några branschföreningar har pratat om att stämma staten om solelen skulle få en konkurrensfördel.

åtgärder som påbörjats tidigast den 1 januari 2016 och slutförts senast den 31 december 2019. På samma sätt som för investeringsstödet för solceller kommer Länsstyrelserna att hantera ansökningar om bidrag.

Elcertifikat: Ska vindkraften få vingar?

EKONOMI

I inget annat land lämnas företagen så ute i kylan som i Sverige. Vindkraftföretag som investerade tidigt måste kompenseras för att de vågade satsa.

Jag tror inte att politikernas ambition är att ekonomiskt sänka mindre företag eller enskilda personer som tidigare investerat i vindkraft eller göra det svårt för de som har planerat att göra det och därför bör politikerna verkligen ta till sig vad nu branschen och energiföreningarna säger, eftersom Energimyndigheten verkar blunda för rena fakta.

Många remissvar Trots branschens många remissvar där det besvärliga läget beskrivs för de som tidigare investerat inom det befintliga Elcertifikatsystemet väljer Energimyndigheten att blunda för det havererade elcertifikatsystemet.

Ja, det är faktiskt ett rejält haveri med stora ekonomiska svårigheter som följd för de som velat bidra till en förnybar framtid genom att bl a investera i vindkraft med politikernas goda minne.

Elcertifikatets grundare måste vara så ödmjuka att även de kan erkänna att systemet ej fungerar som det var tänkt genom att justera de misstag som gjorts och ändra systemet inför framtiden, för vem ska annars våga investera i ett så riskabelt system med så hög teknikrisk där investeraren tar hela risken.

Inte i något annat land lämnas företagen så ute i kylan som i Sverige. I andra länder har man på olika sätt genom deras stödsystem till förnybar energi säkrat investeringen i mått eller tid för där ser man vikten av långsiktigt levande företag.

I Sverige lämnar man allt åt marknaden och staten frånsäger sig allt ansvar enligt mottot ”Den enes död den andres bröd”.

Frågan är då, bör staten ta sitt ansvar och i så fall varför.

De som drabbats hårdast är de som investerade när 2 MWverken kom dvs. mellan ca 2005-2012. Då var marknaden het och det var i huvudsak många enskilda personer som gick ihop, antingen i ägande av andelar, genom kooperativ, bildandet av föreningar och mindre företag som investerade, dvs. du och jag.

Man gick in i investeringen med säkerheter bl a mot bank enligt elcertifikatets regel nr 1 som sa: ”Elcertifikatets system är uppbyggt så att det ska kompensera för låga elpriser genom att ersättning för certifikaten då höjs och motsvarande sänks vid höga elpriser”.

Alla vet nu vad som hänt där elcertifikaten samtidigt med elpriset rasat i botten och långt understiger vad som behövs för att amortera på lån till gjorda investeringar.

SERO anser att staten har ett ansvar Största anledningen till att elcertifikatpriserna sjunkit beror på att fel prognos ställdes från Energimyndigheten från början, gällande kommande elkonsumtion i Sverige, där man satte 150 TWh och hamnade minst 10 TWh fel, trots påtryckningar från bransch och industri att man låg fel i bedömningen.

Det tillsammans med Elcertifikatets regel nr 1 som beskrivits ovan utgör grund till att staten har ett ansvar i det som inträffat med låga elcertifikatpriser.

De hårdast drabbade är de som satsade tidigt på 2 MW:s verk.

Bilden visar Vestas 1,8 MWs verk. Bild: Vestas.

Det finns fler saker som gått fel t.ex. med för sent och för få justeringar av kvotkurvan, att man inte minskat lagringstiden för elcertifikat m m, men jag går inte in närmare på det här.

Förslag på lösningar På ett andra ställen i denna tidning (sid 8) beskrivs dels ett förslag på hur en kompensation för drabbade vindkraftsinvesterare skulle kunna se ut och dels ett förlag på hur ett bättre framtida stödsystem inom certifikatsystemet skulle kunna se ut med en mindre inbyggd teknikrisk. Förslaget som Christer Söderberg på sidan 9 tar upp argumenterade jag för i Vattenfalls panel på Almedalen 2015 då jag på allvar beskrev läget för branschen och då Energikommissionen satt i publiken och förslaget med borttagen teknikrisk var riktad speciellt till kommissionen och Energimyndigheten inför deras kommande förslag. (Finns att Fortsättning nästa sida 4/2016

Förnybar Energi

7

återse på Youtube för den som vill).

Ett ytterligare förslag där staten kan kompensera drabbade vindkraftsinvesterare är genom att förlänga elcertifikattiden med 5 år, från 15 till 20 år.

EKONOMI

Tomas Kåberger På SVIFs årsmöte raljerade Tomas lite över tidigare investerare med att man fick skylla sig lite själv om man investerat under den tid som 2 MW-verken kom och då de var som dyrast.

Nu tror jag inte på allvar att Tomas menade det han sa då han sa det med glimten i ögat eller, åtminstone vill jag tro det.

Men om det är så att både Tomas och Energimyndigheten menar allvar såsom vilket EI:s (Energimarknadsinspektionens) remiss visar är det allvarligt.

För det man då säger är att vi tar inget ansvar för teknikrisken, utan ni som vill vara med och stötta utvecklingen till så småningom billigare teknik, genom att från början hjälpa till och investera dyrt i den, ska inte få betalt för den risk det innebär utan går ni i konkurs på köpet må det va hänt.

Politiker är det här som beskrivits ovan verkligen er ambition, jag vill inte tro det men, jag råder er att läsa de svar som sen i våras och nu på sista remissen kommit in. Där kan ni utläsa hur allvarligt det är på marknaden och lösningar till det. Läs inte enbart remissen från Energimyndigheten för EI har inte ens analyserat läget innan man har lämnat nya förlag, och det anser jag vara ytterst allvarligt då det påverkar både förtroendet för befintligt och kommande system.

Mats Weinesson, SERO

Elproduktion stödsystem med elcertifikat Inom EU är det regel att stödja den elproduktion man långsiktigt vill ha, dvs. elproduktion från förnybara energikällor.

Det finns i huvudsak två typer av stödsystem, fastpris (Feed-In) och elcertifikat.

8

I fastprissystemet bestämmer staten varje år stödets storlek under tilldelningsperioden (den ekonomiska livslängden) med hänsyn till kostnaden för att anlägga en viss typ av produktionsanläggning. Stödbeloppet i öre/ kWh sjunker normalt varje år med tilltagande produktionsvolymer.

Stödet är behovsanpassat och gäller under hela tilldelningsperioden på 20 år. (beskrivningen är hämtad från det tyska fastprissystemet).

Staten och investeraren delar på ansvaret för att investeringen ska gå i mål, staten genom att fastställa ersättningsnivån (vilken konsumenterna får betala) och investeraren genom att produktionen blir den förväntade. Detta medför att finansieringsinstituten kan finansiera investeringarna till fördelaktiga villkor.

Elcertifikatsystemet är ett marknadsbaserat stödsystem utan behovsdifferentiering.

Dock undantogs inledningsvis storskalig vattenkraft eftersom den ansågs lönsam och ej var i behov av stöd.

Elcertifikatutredningen ansåg att elpriset och elcertifikatpriset skulle motvariera och investerarna därmed få en relativt jämn och säker ersättning.

Förnybar Energi

4/2016

Denna hypotes har visat sig vara helt fel.

Elcertifikatsystemet, i Sverige, infördes den 1 maj 2003 och befintliga kraftverk som uppfyllde villkoren fick en tilldelningstid på 10 år medan nyproduktion från detta datum fick 15 år.

Systemet fungerade tillfredsställande under 6-7 år, investeringarna ökade och producenterna fick en acceptabel avkastning, men därefter har systemet hamnat i en allt större obalans. Elcertifikaten har ökat snabbare än kvotkurvan och elcertifikatpriset har sjunkit kraftigt.

Samma utveckling har gällt elpriset.

Orsaken till elcertifikatöverskottet beror delvis på en större produktion än prognostiserat men i högre grad på en sjunkande efterfrågan på el. Elanvändningen har de senaste 15 åren minskat med 10 procent motsvarande 15 TWh. Elcertifikatpriset är för närvarande ca 13 öre/kWh, till och med lägre än när systemet infördes för 15 år sedan och många investerare befinner sig nu i djup kris.

Den svenska staten har, i motsats till de flesta andra EU-länder, inte tagit sitt ansvar för ett stabilt stödsystem. Kvotkurvan har justerats enbart vart tredje

år och de justeringar som gjorts har varit otillräckliga. Nu ligger ett förslag att delegera kvotjusteringarna från riksdagen till regeringen, ett sådant förslag borde ha kommit för minst 6 år sedan.

Staten bör nu ta sitt ansvar för att elcertifikatsystemets uppgift, att främja utvecklingen av förnybar elproduktion, utan att vara ett vågspel för investerarna, genom att snarast göra kraftfulla förändringar av stödsystemet.

Nedan följer några konkreta förslag.

1. Genomför kvotjusteringar varje år så att elcertifikatsystemet ligger på en prisnivå av minst 250 kr/elcertifikat (25 öre/kWh).

2. Behovsanpassa systemet genom att införa differentierad tilldelning efter anläggningsstorlek samt tidsdifferentiering, högre i början av stödperioden och lägre i slutet av perioden. SERO har tagit fram ett förslag till detta.

3. Förläng tilldelningsperioden till 18 år.

4. Ge statlig lånegaranti till investeringar gjorda från 2008.

Christer Söderberg, SERO

djurstallar En handbok

Handbok om energieffektivisering i djurstallar

Idag används cirka 8 TWh varje år inom svenskt jordbruk där djurhållning och framför allt mjölkproducenter tillhör den grupp som har högst energiförbrukning samtidigt som de kämpar med låg lönsamhet. Förstudien har därför fokuserat på energieffektivisering inom just mjölkproduktion.

Man har tittat på områden som stallklimat, ljustillförsel, logistik och elproduktion och vilka energieffektiviseringsåtgärder som är lönsamma och lämpade vid renovering och nybyggnation av djurstallar.

– Även om det finns stora skillnader mellan olika anläggningar är besparings-

Mjölkproduktion tillhör de mest energiintensivaste inslagen inom jordbruket.

Konsult som varit en av aktörerna i förpotentialen stor. I genomsnitt skulle svenska mjölkgårdar kunna minska sin studien. energiförbrukning med cirka 15 proBakom studien står Energikontoret, Ett resultat av förstudien: Region Östergötland och Naturbrukscent. I de verksamheter som medverkar Energieffektivisering av djurstallar i projektet är målet att komma upp till gymnasiet Östergötland. Resultatet finns en besparing på hela 25 procent, säger sammanfattat i handboken ”EnergieffekMax Jamieson, Energirådgivare, LRF Konsult Max Jamieson, energirådgivare på LRF tiva djurstallar”.

LED är inte alltid energismart I en uppkopplad värld är det smarta hemmet, med enheter som kan styras, en självklarhet. Det gäller också smarta LED-lampor. Energimyndighetens test av smarta lampor visar att de erbjuder ny funktionalitet, men att de inte alltid är energismarta på grund av standbyförbrukningen. Smarta lampor ger stora möjligheter att styra belysning efter

humör, smak och tid på dygnet. Färgen och ljusstyrkan på belysning kan enkelt ändras på energieffektiva LED-lampor.

Energimyndigheten har testat smarta LED-lampor med stor sockel (E27) som skruvas direkt i en vanlig armatur.

Alla lampor är smarta, men inte alltid energismarta.

Med smarta lampor avses ofta lampor med dimmerfunktion och styrning, på det sättet är alla lamporna i testet smar-

ENERGIEFFEKTIVISERING

Nu lanseras resultatet av en förstudie med konkreta exempel på energibesparing vid renovering och nybyggnation av djurstallar.

ta. Om man med smart också menar att de är energismarta – att lamporna har låg energianvändning så är inte alla lamporna smarta. Styrbara LED-lampor drar mer el än andra LED-lampor och

det beror i huvudsak på standby-läget.

– Några av de testade lamporna använde mer energi i standby-läge än när de var tända. Standby-förbrukningen kan ha stor betydelse för lampans årliga energianvändning, säger Jonas Pettersson på Energimyndighetens Testlab.

Styrgrupp för smarta elnät

Energiminister Ibrahim Baylan har utsett ledamöter till styrgruppen för Forum för smarta elnät. Forum för smarta elnäts huvuduppgifter är att bidra till att samordna, främja och följa upp utvecklingen mot smartare elnät i Sverige, samt att främja svenska företags export av produkter och tjänster på området.

Forumets administrativa kansli finns hos Energimyndigheten.

Forum för smarta elnät ska vara en mötesplats för bred samverkan mellan berörda myndigheter, konsument- och branschföreträdare i arbetet med att främja utvecklingen av smarta elnät.

Forumet ska bland annat:

• följa upp och vid behov uppdatera handlingsplanen som tagits fram av det tidigare Samordningsrådet • inom ramen för regeringens exportstrategi främja smarta elnät på en global marknad •utveckla en nationell strategi för området från forskning och innovation till internationalisering. − Tekniken för smarta elnät tar vara på digitaliseringens möjligheter, underlättar tillförsel av sol och vindenergi och gör det möjligt för konsumenter och företag att styra sin elförbrukning så att den blir billigare och mer resurseffektiv.

4/2016

Förnybar Energi

9

Foto: Thomas Carlén

ENERGIFÖRETAG

Först vindkraft och nu en solcellspark har Varberg Energi satsat på. Företaget producerar ca 125 GWh förnybar el varje år, varav 3 GWh ska komma från solcellsparken. Parken kan man se från E6:an eller från Västkustbanan.

Sveriges största ”Solsida” finns i Varberg Vattenkraft fanns med när Varberg fick den första elektriciteten. På 1990-talet var man tidigt ute och satsade på vindkraft och nu får man landets största solpark, Solsidan. Varberg Energi säljer enbart förnybar el, varav cirka häften produceras i egen regi.

Varberg Energi var först ut i landet med att bygga en vindpark år 1991. Nu tillhör man pionjärerna i landet på storskalig solkraft. Först är man dock inte, men man har just nu landets största solkraftpark, med namnet Solsidan. Den är på 2,7 MW som årligen beräknas ge 3 GWh solel.

– Men vi lämnar gärna över stafettpin-

10

Förnybar Energi

4/2016

nen till någon annan, säger Varberg Energis vd Björn Sjöström.

Investeringskostnaden för den 6 hektar stora parken är på 23,5 miljoner kronor.

Det omfattar totalt 9300 solpaneler som levererats av företaget Solkompaniet i Hägersten.

Parken är synlig från både bil och tåg.

Den är nämligen belägen söder om Varberg bredvid E6:an och Västkustbanan.

Solcellerna delar marken med en vindkraftpark och ett 30-tal betande får.

Egen förnybar energi I egen regi producerar Varberg Energi drygt ca 125 GWh förnybar el, fördelat på 25 GWh vattenkraft och 100 GWh vindkraft onch nu 3 GWh solel. Det svarar mot knappt en tredjedel av företagets elförsäljning .

– All el vi säljer är förnybar. Den el som vi inte producerar själva köper vi in som förnybar, påtalar Björn Sjöström.

så mycket solceller som möjligt för att maximera produktionen av förnybar el.

Våra kunder får gärna vara med i denna satsning.

Investeringskostnaden för infrastruktur för anläggningen har kunnat hållas nere genom att solparken till viss del kan dela kostnader med vindkraftparken. Det gäller exempelvis för elledningar från området och transformatorstation .

– Kostnaderna har vi lyckats hålla låga för en anläggning av det här slaget, ca 20 procent under snittet enligt IEA-statistik för Sverige. Först om 4-5 år spåddes denna kostnadsnivå nås som vi redan hamnat på.

Björn Sjöström, vd för Varberg Energi Men finns det inte en konflikt i att kunderna producerar sin egen el?

– Nej, vi ser det inte alls så. Vi vill ha

ENERGIFÖRETAG

Lönsam anläggning Är anläggningen lönsam?

– Ja, enligt vår affärsmodell är den det.

Dock inte lika lönsam som ny vindkraft där kostnaden numera kan hamna på till och med under 40 öre/kWh. Ny vindkraft har blivit väldigt mycket billigare under senare år förutsatt att det handlar om större anläggningar.

– Ett annat skäl till att vi satsar är att vi vill vara ett komplett energitjänstföretag och kunna erbjuda solcellspaket till våra kunder. Det ligger i vårt uppdrag från ägaren och att då visa att det är möjligt att bygga en större anläggning påverkar medvetenheten om solenergi hos oss alla.

Snabb byggtid En stor fördel som solel har är att det går snabbt att besluta och bygga. Det enda myndighetsbeslut som krävs är egentligen bygglov för transformatorstationen. Själva byggtiden tog endast 12 veckor från spaden i jorden tills den första elektriciteten levererades på nätet.

Det kan jämföras med flera år för nästan all annan ny elproduktion. Det tog dock en längre tid för att hitta rätt placering för parken.

Producerar vindkraftverken från 1991 fortfarande el?

– Ja, det gör de men inte i Sverige utan i Italien. Vi bytte dessa för några år sedan och satte upp nya och betydligt mer effektiva verk.

Verken vi hade togs ned renoverades och flyttades sedan då till Italien, avslutar Björn Sjöström.

Staffan Bengtsson

Välkommen till.....

Eolus årliga vindkraftseminarium 28 januari i Hässleholm Kulturhus.

Utställare på plats!

Bland föreläsarna märks professor Thomas Sterner och Kikki Kleiven med flera.

Seminariet är kostnadsfritt!

Erbjudande på övernattning i samband med seminariet. Läs mer på Eolus hemsida.

010-199 88 00 | info@eolusvind.com | www.eolusvind.com

4/2016

Förnybar Energi

11

Sänk avgifterna för elnäten!

ELNÄT

Svenska konsumenter betalar uppemot 40 miljarder kr om året för mycket i elnätavgifter. Det märks i företagens resultat där Vattenfall Eldistribution har en avkastning på 3800 procent. Elnätsvgifterna bör sänkas drastiskt och lagstiftningen måste skärpas på området.

Elnätsavgifterna för svenska konsumenter kommer att de närmaste fyra åren, 2016-2019, att i genomsnitt uppgå till ca 50 miljarder/år, exklusive moms. Det kan jämföras med att år 2000 betalade elnätsabonnenterna ca 15 miljarder/år. I den vevan gjordes en utredning av LRF med rubriken ”Hälften är nog” där man kom fram till att ”effektivisering och eliminering av korssubventionering kan minska nätavgifterna till hälften av dagens nivå”.

Om man mot bakgrund av LRFs gedigna utredning utgår från att åtminstone 7 miljarder per år av avgifterna då var oskäliga övervinster borde elnätsavgifterna ha varit 8 miljarder. Konsumentprisindex har sedan år 2000 ökat med ca 20 %.

Därför vore en rimlig kostnad för elnätet i år vara 10 miljarder om elnätet var kostnadseffektivt och utan övervinster.

Svenska elabonnenter betalar således 40 miljarder/år för mycket för elnätet!

Uppenbarligen har Energimarknadsin-

spektionen (EI) inte gjort sitt jobb, delvis för att nuvarande ellag inte duger. Enligt den ska nätbolagens krav på bolagens krav på vinst vägas mot konsumenternas intressen av låga avgifter. Vinsten ska vara skälig står det.

Det låter bra, men idag är det i stort sett fritt fram för monopolen inom elnätssektorn att med lagens hjälp ta ut de priser de anser vara skäliga. Enligt en artikel i Svenska Dagbladet i april i år av Per Lindvall så hade Vattenfall eldistribution en avkastning på eget kapital på 3800 % 2014. Är det skälig vinst? Knappast.

EI överklagade nätbolagens krav på intäkter till domstol men förlorade, vilket ledde till att bolagen nu får ta ut ytterligare 36 miljarder retroaktivt för perioden 2012-2015. Staten å sin sida tar ut moms på nätavgifterna och har därför inget emot höga nätavgifter som leder till höga skatteintäkter. Så vem har anledning att stå på elkonsumenternas sida?

Det är en enorm skillnad i var en och samma kund betalar beroende på vad man bor i landet. I Ljungby betalar elkunden bara 4.700 kr medan samma kund i Värmland kan få betala 12.000 kr för samma transport av el.

12

Förnybar Energi

4/2016

Nätmyndigheten hade i början av seklet ett krav på att nätavgifterna i reala termer skulle sänkas med 2 %/år, något som monopolbolagen struntade i.

I Danmark ålades samtidigt nätbolagen ett generellt effektiviseringskrav på 3 procent per år.

Så vad göra?

Ellagens vackra ord står sig slätt mot elbolag och domstolar. Vi måste ha en bättre ellag.

1) Riksdagen måste besluta att skriva in i ellagen att den skäliga vinsten enligt lagen är 1 öre/kWh. En sådan tolkning av ellagen var dåvarande chefen för Nätmyndigheten och jag överens om när jag satt i Energimyndighetens styrelse i början av seklet.

2) Övergå till i huvudsak rörliga nätavgifter, bl a av energihushållningsskäl. Det ska löna sig att spara. Borlänge Energi har 300 kr i fast avgift, i övrigt rörligt pris. Sala-Heby har ingen fast avgift alls.

De flesta elnätsbolagen har däremot fasta avgifter på tusentals kronor. Det finns många skräckexempel på skyhöga nätkostnader för småkonsumenter, t ex fritidshus, på grund av ohemula fasta kostnader. 10 kr/kWh är inte ovanligt.

3) Inrätta en förhandlingsdelegation mellan kunder och elnätsföretag, Svenska Nätkunders Förhandlingsorganisation, som tar över Energimarknadsinspektionens uppgifter angående elnätsregleringen. Kunderna har till skillnad från staten (med intresse av momsintäkter) intresse av låga avgifter.

4) Elnätsbolagen får en garanterad ränta på deras egen uppskattning av elnätets värde på ca 4,5 procent . Alldeles för högt med tanke på dagens ränteläge.

2,5 % vore mer relevant, en nivå som också Villaägarnas Riksförbund bedömer som rimlig.

Vid vår uppvaktning av statssekreterare Nils Vikmång framförde att han att det pågår en översyn av elnätsavgifterna.

Vi hoppas den leder i den riktning som SERO förordar.

Göran Bryntse, Tekn Dr Ordf. i Sveriges Energiföreningars Riksorganisation, SERO Vice president of European Renewable Energies Federation, EREF.

ABB har nyligen lanserat en modulbaserad och skalbar ”plug and play” mikronätslösning som svar på en allt större efterfrågan globalt på flexibel teknik för den växande marknaden för distribuerad elkraftgenerering. Den kostnadseffektiva containerbaserade lösningen lämpar sig för mogna marknader såväl som tillväxtländer och främjar maximal användning av förnybara energikällor och minskat beroende av generatoraggregat för fossila bränslen.

ABB:s innovativa teknik med företagets PowerStore Battery, specialkonstruerade styrsystem Microgrid Plus och molnbaserade fjärrservice erbjuder inte bara tillgång till el i avlägsna områden. Den är också en kostnadseffektiv lösning till samhällen och industrier för att säkra avbrottsfri kraft i samband med planerade och oplanerade strömavbrott i elnätet.

ABB:s modulära mikronät är kompakt och finns i fyra grundvarianter i effektspannet 50 kW till 4 600 kW för att tillgodose varierande kundbehov.

Soligt samarbete för Mälarenergi

Nedskrivning av vattenkraftverk

Mälarenergi och Imperia Fastigheter tecknar ett samarbetsavtal gällande solcellsanläggningar till nyproduktionen av nio fastigheter i Västerås. Det betyder att Mälarenergi får möjlighet att installera kompletta anläggningar som producerar energi med hjälp av solcellspaneler på hustaken.

– Imperia Fastigheter är speciellt glada över ett lokalt samarbete med Mälarenergi för att tillsammans bygga Imperias solcellsanläggningar på kommande fastigheter i Västerås. Solenergi är en viktig del av företagets strategi för att uppnå ett miljövänligt och ansvarsfullt bostadsbyggande, säger Niclas Ericsson som är vd på Imperia Fastigheter.

Den första byggnationen är planerad till januari och de andra kommer att byggas under de närmsta tre åren. Elen som solcellerna producerar kommer främst att täcka en del av det egna behovet av el i fastigheterna. Om det blir ett överskott av el matas det ut på elnätet och Imperia får då betalt av Mälarenergi för det.

Mot bakgrund av de låga elpriserna har styrelsen för Skånska Energi beslutat att genomföra nedskrivningar av vattenkraftsanläggningar motsvarande cirka 56 Mkr. Resultatet påverkas negativt med cirka 44 Mkr efter skatt. Nedskrivningarna sker per den 30 september och kommer att belasta det tredje kvartalet 2016. Kassaflödet påverkas ej av nedskrivningarna

Stöd till energieffektiv dusch…

Energimyndigheten stöder Orbital Systems AB med drygt 20 miljoner kronor för att vidareutveckla och inleda storskalig kommersialisering av ett innovativt duschsystem. Det har väsentligt lägre vatten- och energianvändning och leder därför till lägre driftskostnader.

Orbital Systems duschsystem bygger på en teknik som renar och återcirkulerar duschvattnet när det används. Därmed kan en stor del av vattnet och dess värmeinnehåll bevaras. Nu vidareutvecklar och marknadsintroducerar företaget sitt duschsystem med ett stöd på 20,6 miljoner från Energimyndigheten.

ENERGIFÖRETAG

ABB satsar på mikronät

Förnybara

GWh sökes Vi förvaltar din elportfölj Vi är ett av de elbolag i Norden som köpe r mest närproducerad, förnybar el och är vana vid att hantera stora volymer. Som erfaren direktaktör på elbörsen Nord Pool har vi både kunskapen som ger dig lång siktig lönsamhet och den administrativ a kompetensen att förvalta din elportfö lj.

Vill du veta mer?

Ring oss på 0470 – 70 33 83 alt 013 – 20 83 13 eller e-posta produktion@bixia.se

... och till batterifabrik Energimyndigheten har beviljat stöd till företaget SGF Energy AB i satsningen på en storskalig svensk batterifabrik. Det beviljade startstödet på 19 miljoner kronor är i form av ett lån som ska delfinansiera det första steget i en satsning som kan leda till att Sverige försörjer Europas bil- och elindustri med högkvalitativa litiumjonbatterier.

4/2016

Förnybar Energi

13

ENERGIEFFEKTIVISERING

Energieffektiva byggnader i bostadsbristens Sverige

Koncepthus som tagits fram av byggföretagen (från vänster till höger) NCC, Skanska och Lindbäcks Bygg. Bilderna kommer från respektive företag.

Allmännyttans SABO har tagit fram koncepthus med bra energiprestanda till ett attraktivt pris för att lösa bostadsbristen. Beräknad energianvändning är 60 kWh/kvm och år. Målsättningen är också att få ned byggkostnader och därmed hyror så att alla ska kunna ha råd med ett boende.

Det grundläggande problemet är att bostäder i Sverige har blivit en vara istället för en rättighet som en del i ett samhällsbygge som det en gång var. För att lösa det måste vi ta tillbaka de delar av vårt gemensamma arv som nu lagts ut för att giriga banker och företag skall få tjäna pengar. Det är en uppgift som kommer att ta lite tid.

När det gäller bostäder vet vi att det byggts för lite under ett antal årtionden just på grund av att det är lättare att driva upp priset och tjäna mer på en bristvara. Att bygga nya, bra och energieffektiva bostäder är inte svårt. I den här artikeln vill jag visa några av de lösningar som jag känner till som redan finns.

Att lösa bostadsbristen Vad det gäller energieffektivisering av byggnader i Sverige finns det många goda krafter som lägger ner mycket

14

Förnybar Energi

4/2016

arbete på att våra befintliga bostäder, bland annat de från miljonprogrammet, skall belasta miljö och klimat så lite som möjligt.

Med den erfarenhetsbanken i ryggen bestämde sig de allmännyttiga bostadsföretagen för att försöka hjälpa till att få fram nya hyresrätter genom att upphandla s.k. ”koncepthus”. Hus till ett fast pris med god standard och bra energiprestanda.

Allmännyttans organisation SABO fick på detta sätt fram hus som kan beställas och uppföras överallt där behov finns till en rimlig kostnad.

1800 procent Byggkostnaderna har stigit med 1800 procent mellan 1968 -2010, det har varit i den s.k. ”marknadens” intresse att tjäna pengar på dyrt boende. Alla vet hur den bilden ser ut. Förutom att detta inneburit att de som behövt en bostad fått skuldsätta sig på nivåer som för länge sedan lämnat verkliga värden så har systemet rejält missgynnat hyresrätten som boendeform.

När miljonprogrammet byggdes så var framförallt hyresrätten den boendeform som kunde förse det svenska samhället med de bostäder som behövdes. Genom koncepthusen kan både byggkostnader och de långsiktiga driftkostnaderna, framförallt energikostnaderna, bli hanterbara.

De nya lösningarna SABO:s Kombohus finns i kategorierna Bas, Plus och Mini. Här beskriver vi Kombohus Plus.

Skanska, NCC och Lindbäcks Bygg AB har tagit fram förslag som valdes ut för det ramavtal som SABO tecknat för Kombohus Plus.

SEROs årsmöte Dessa punkthus är några av de möjliga koncepthus som finns. Vid SERO:s årsmöte i Karlstad 2016 så gjordes ett studiebesök på ett nybyggt hus av Typen NCC Folkboende. Vi besökte ett ungt par i deras lägenhet och tittade på standard och de tekniska installationerna.

Huset är 8-våningshus med 44 lägenheter, energianvändningen är 60 kWh/kvm och år köpt el och fjärrvärme i A-temp (Nybyggnadskraven från Boverket är 100 kWh/kvm och år). Fjärrvärme och FTX-system är systemen för värme och ventilation. Huset har en solelanläggning på 15 kW på taket.

Hyresgästerna betalar för sin förbrukning av el, varm- och kallvatten samt 9 kr/tvätt på sin hyresavi.

Energiavtal tecknades mellan bostadsbolaget KBAB och NCC för att reglera ansvaret för att utlovade prestanda hölls.

Om du vill läsa mer om SABO och koncepthus gå in på; www.sabo.se Anders Björbole, SERO

ENERGIUTMANINGEN

ENERGIEFFEKTIVISERING

Klart vi klarar det om vi jobbar tillsammans Vid klimatmötet i Paris i december 2015 lanserades det internationella initiativet Global Lighting Challenge. Målet är att nå en ackumulerad global försäljning på 10 miljarder högeffektiva lampor.

Svenska regeringen har i våras satt som mål att halvera energianvändningen för belysning fram till år 2020. Många av kommunerna här i Sverige har ju varit tidigt ute och vågat prova dessa nya energieffektiva belysningslösningar.

Kina har redan beslutat om konkreta åtgärder för att befrämja användandet av energieffektiv belysning. I Beijing genomför man olika pilotprojekt för att demonstrera smart LED-belysning och andra metoder för att minska energiförbrukningen på skolor, sjukhus, museer,

Av Su Ping Chen Burman, SERO parkeringsplatser, i parker o.s.v. Fram till år 2020 avser man att installera 2 miljoner intelligenta LED belysningssystem, vilket innebär en beräknad årlig besparing på 200 miljoner kWh och 170 tusen ton koldioxidutsläpp.

Avsikten med demoprojekten är att utvärdera olika lösningar, främja utvecklingen av energieffektiv belysning och intelligent styrning, vara en plattform för utveckling av informationstekniska applikationer och inspirera till nya energibesparande åtgärder.

Man kommer att tillämpa ett upphandlingsförfarande som liknar det svenska.

Företaget som vunnit upphandlingen kommer att få 50 % av kostnaden betalad direkt av staten, detta gör att slutkunden endast behöver betala halva priset och inte behöver hålla på med komplicerade ansökningar om subventioner.

Förhoppningsvis ska dessa projekt leda till att människor tänker mer miljömedvetet och ändrar sitt beteende. Ett resultat som man förväntar sig från dessa projekt är att man tar fram standarder och bra lösningar som ska appliceras i resten av landet. En förhoppning är också att projekten ska stimulera kreativa idéer som leder till nya energieffektiva produkter på marknaden.

Kina är ju ett av de länder som satsar hårdast på förnyelsebar energi och är ledande inom dessa områden, därför är det nog bra att försöka lära från deras erfarenheter.

Det kommer att bli intressant att se vilka lösningar de kommer fram till när det gäller energiförsörjningen. Halva Kinas befolkning bor i städerna, de

använder 3/4 av resurserna, står för 4/5 av BNP och orsakar 2/3 av utsläppen. Det orsakar problem eftersom, de ju måste minska användningen av fossila bränslen, samtidigt som man har begränsad överföringskapacitet mellan det tätbefolkade östra Kina och ökenområdena i västra Kina där sol- och vindkraftsproduktionen sker.

Nyligen såg jag också att man tvingas sälja ut solel på spotmarknaden för 0 kr/ kWh i Chile, eftersom man saknar överföringskapacitet mellan norra och södra delarna av landet. Därför håller man nu på att bygga kraftledningar för att binda samman landets olika delar.

Tydligen det är bra att ha genomtänkt infrastruktur när man gör en stor satsning på förnyelsebar energi. Men viktigast är att vi arbetar tillsammans, oberoende om vi är stort land, kommun, småföretag eller enskilda individer. Gör vi det så är jag övertygad om att vi klarar dessa utmaningar.

4/2016

Förnybar Energi

15

SOLENERGI

Med mindre krångliga regler skulle denna syn bli allt vanligare i Sverige.

Solelsrevolutionen hindras av rörigt regelverk Byråkratiskt och krångligt regelverk hämmar investeringar i solel. Regelverket och stödformerna måste reformeras för att investeringarna ska ta fart.

För mycket byråkrati och för rörigt regelverk har lagt en hämsko på viljan hos privatpersoner och näringsidkare att investera i solcellsanläggningar. Sverige har bra förhållanden för att producera solel. Även om mängden solel är låg i landet (bidrar enbart med 0,08 % av den totala elanvändningen) så är intresset stort för att investera bland privatkunder och näringsidkare. Regeringens långsiktiga mål är 100 % förnybar energi fram till 2040. För att solel skall kunna bidra till att målet nås så krävs det en ökad produktionsnivå.

Regeringen har därför uppdragit till Energimyndigheten att lämna förslag till en strategi för ökad användning av solel. Uppdraget har resulterat i rapporten ”Förslag till strategi för ökad användning av solel” som nu är ute på remiss.

Jag upplever rapporten som ett tecken på att solelsmarknaden har blivit accepterad och nu tas på allvar och att regeringen vill öppna upp för att privatpersoner och näringsidkare ska kunna spela en viktig roll i byggandet av det fossilfria energi Sverige.

För min del har jag varit involverad i att marknadsföra och sälja solcellsanläggningar under den senaste 10 års-perioden

16

Förnybar Energi

4/2016

och har under den perioden samlat på mig ett batteri av åtgärder som jag tycker krävs för att skapa förtroende och som kan förenkla för att fatta beslut att investera i solel.

Mikroproduktion t.o.m. 100 A (68 kW) För kategorin som ryms under begreppet Mikroproduktion t.o.m. 100 A mätarsäkring, som innefattar kundsegmenten privat och mindre näringsidkare, bör man förenkla regelverket genom att ta bort kravet på inmatningsavgift till elnätet för mätarsäkring överstigande 63 A huvudsäkring. Gränsen för inmatning till elnätet utan kostnad för kunden bör sättas till 100 A (68 kW) och därmed likställas med gränsen för skattereduktion.

Privatkunden För privatkunden utgör sökande av det 20-procentiga investeringsstödet och den långa hanteringstiden för besked en stor hämsko. Generellt vågar inte privatkunden ta beslut om en investering utan att veta att man fått stödet, och väntetiden är ofta flera år. Här bör det 20 procentiga investeringsstödet slopas och ersättas med solROT på liknande nivå.

Denna förändring skulle innebära en tydlig förenkling samt en övergång till ett regelverk som privatkunden är väl förtrogen med och som branschen är inarbetad på.

Dagens krav att privatkunden skall hantera moms på försåld

Lägenhetskunden Lägenhetskunder är ett kundsegment som med dagens regelverk stängs ute frün mÜjligheten att kunna äga egen anläggning fÜr solceller och fü egenproduktionen avdragen pü sin elfaktura.

Ellagen müste ändras Ellagen müste ändras sü att, det üterigen blir mÜjligt att flytta sin egenproducerade elenergi via elnätet fÜr egen användning utan att betala energiskatt. Ska vi kunna Üka andelen solel sü, müste vi använda oss av alla lämpliga tak med bra sollägen och med goda ekonomiska fÜrutsättningar att montera solcellsanläggningar pü, exempelvis lantgürdar och industrilokaler. Denna lagändring blir helt enkelt en �müstefrüga� fÜr att nü uppsatta mülsättningar.

Rätt hanterat utgÜr detta inte nügon stÜrre konkurrens med fjärrvärme, som kanske var huvudargumentet fÜr att plocka bort tidigare ellagstext, som gjorde detta mÜjligt.

Näringsidkare FÜr kundsegmentet näringsidkare inom kategorin upp t.o.m. 100 A sü blir bedÜmningen att regelverket fungerar bra, men att tydlig lüngsiktighet fÜr att det statliga investeringsstÜdet ska kvarstü är nügot som efterfrügas.

Krüngligheter med hantering och handel med elcertifikat och ursprungsgarantier nämns ofta och är nügot som bÜr kunna fÜrenklas inom denna kategori.

Elcertifikatsmarknaden inom denna kategori har med üren gütt ifrün att vara bristfällig till att fungera pü ett hyfsat sätt. Man kan mäta elcertifikat pü tvü sätt antingen via huvudmätare eller med elcertifikatsmätare.

Med huvudmätare für man enbart elcertifikat och ursprungsgarantier registrerade fÜr anläggningens �Üverskottsel� dvs. fÜrsüld elenergi, en lÜsning som passar bäst fÜr smü anläggningar upp till ca 5 kW. Med det andra alternativet, som passar Üver ca 5 kW, sü installeras en elcertifikatsmätare som registrerar hela solelsproduktionen. Idag finns väl fungerande system fÜr mätning och administration utav elcertifikat och Ursprungsgarantier (UG). Krüngligheten som idag finns är att kunden müste ha kunskap om hur man ska agera och beroende pü valt insamlingssystem vända sig till flera aktÜrer fÜr sin fÜrsäljning av elenergi, elcertifikat och ursprungsgarantier.

Noterbart är att det idag finns flera elhandlare som betalar en hÜgre ersättning fÜr elenergin inklusive ursprungsgarantier fÜr solel. FÜr att fÜrenkla hanteringen fÜr denna kategori, sü är en mÜjlighet att elhandel fÜrläggs med mottagningsplikt fÜr elcertifikat och ursprungsgarantier, men det blir frivilligt att sätta ersättningsnivün, liknande som det är med mottagningsplikten fÜr elenergi.

FÜrenklingen fÜr kunden blir att man enbart behÜver välja den elhandlare som erbjuder den bästa totallÜsningen

fÜr fÜrsäljning av elenergi, ursprungsgarantier och elcertifikat fÜr att fü en total kundrelation.

Näringsidkare upp till 255 kW FÜr kategorin frün 68 kW (100 A) upp till 255 kW sü belastas inte den egna använda solelenergin med energiskatt vilket är bra här. Emellertid sü müste regelverket ändras sü att effektgränsen avser per anslutningspunkt och inte som idag per juridisk person.

Avgränsningen per juridisk person innebär en kraftig marknadsbegränsning, exempelvis sü stängs kommuner, landsting och stÜrre fastighetsägare ute ifrün att bedriva en aktiv strategi fÜr solel med mület att sätta upp solcellsanläggningar pü egenägda tak med bra sollägen.

SOLENERGI

elenergi müste tas bort. Det är en helt omÜjlig krüngelregel.

Vidare bÜr det ställas krav pü elhandlarna att värdet av skattereduktionen pü fÜrsüld Üverskottsel (60 Üre/kWh) skall redovisas pü münadsfakturan, även om utbetalning sker ürsvis i efterhand. Detta skulle skapa trovärdighet och fÜljbarhet fÜr kunden.

Nätbolagens prissättning Nätbolagens prissättningstrend med minskad andel rÜrligt pris och en Ükad andel fasta kostnader är nügot som är oroande och som motverkar viljan att investera i egna solcellsanläggningar.

Minskad andel rÜrlig nätkostnad ger lägre intjäningsfÜrmüga fÜr en solcellsanläggning och motverkar även kundens incitament att minska elanvändningen. FÜr att motverka denna prissättningstrend bÜr prissättningen regleras med fastställt takpris pü den fasta delen fÜr säkringsabonnemang med huvudsäkring 16 A t.o.m. 63 A. Effektavgiftstak bÜr baseras pü huvudsäkringens storlek med exempelvis 25 kr/kW och münad exkl. moms. Som exempel skulle vid 16 A huvudsäkring effektuttaget begränsas av säkringen till 10 kW. Max fast kostnad per münad skulle dü bli 10 kW x 25 kr = 250 kr/mün exkl. moms. FÜr 20 A huvudsäkring skulle det bli 13 kW x 25 kr = 325 kr/mün exkl. moms osv.

Arne Andersson Fotnot SERO har tillsatt en arbetsgrupp med uppgift att skriva fÜreningens remissvar pü den av Energimyndigheten utskickade rapporten �FÜrslag till strategi fÜr Ükad användning av solel�. Energimyndigheten har skrivit rapporten pü uppdrag av Regeringen.

Gruppen bestĂĽr av Arne Andersson sammankallande, Peter Danielsson samt Leif GĂśransson.

W W W T U R A B C O M

&RANCIS +APLAN !XIAL 3MĂŒ VATTEN TURBINER

.ĂŠSSJĂš 36%2)'%

452!" &ĂšRRĂŒDSGATAN .ĂŠSSJĂš 4EL &AX % MAIL CA TURAB COM 4/2016

FĂśrnybar Energi

17

VATTENKRAFT

Bösamöllan ett hotat kulturarv

Bösamöllan är vackert belägen vid Kävlingeån i Skåne.

Den elproducerande kvarnen har anor sedan 1600-talet.

Att försvara ett kulturarv med juridik kan bli en ekonomisk fälla. Det har Gunvor och Åke Stridh fått erfara i skånska Bösamöllan.

På senare år har det kulturarv som kvarnar och vattenkraftverk utgör blivit uppmärksammat.

Vid ett seminarium på Historiska Museet i Stockholm den 18 november redovisade kulturenheterna på länsstyrelserna i södra Sverige hur man i ett sexårigt projekt lyckats lyfta fram det kulturhistoriska värdet av byggnader vid vatten och hur man kan bevara det.

– Budskapet var att dessa värden bör bevaras för både nuvarande och kommande generationer och det bästa sättet är att man fortsätter att driva verksamhet i anläggningarna, säger Christer Söderberg, ledamot i SEROs styrelse.

Detta verkar ha gått Länsstyrelsen i Skåne helt förbi, ett exempel är när man försöker få bort verksamheten i Bösamöllan vid Kävlingeån. Den gamla elproducerande kvarnen har anor från 1600-talet och utgör en fin kulturmiljö.

Undertecknade, Gunvor och Åke Stridh, som säkrar vattenkvarnen Bösamöllans i Skåne fortbestånd genom turbindrift för elproduktion har liksom

Nu kan Svensk Vattenkrafts medlemmar i hela Sverige teckna en speciellt anpassad försäkring i Länsförsäkringar Halland. Oavsett var i landet din verksamhet bedrivs. Vi har lång erfarenhet av att försäkra vattenkraftverk och en snabb och professionell skadereglering.

Vill du veta mer eller få offert? Ring SVAFs försäkringsförmedlare Marsh på 08-412 42 00.

18

Förnybar Energi

4/2016

många kollegor drabbas av myndigheternas ”kreativitet”. Vi blev informerade om nymodigheterna av Länsstyrelsen i Skåne vid ett möte i Kristianstad, men lugnades samtidigt att vi kunde söka tillstånd, ”om ni har råd”. Tyvärr meddelade talaren ej vilka summor det kunde röra sig om.

Så småningom blev vi delgivna av Länsstyrelsens beslut. Åberopande ett s.k. Regleringsbrev ålades vi att upphöra med turbindriften och därefter riva dammbyggnaden. Vi gavs möjlighet att överklaga dessa beslut, och här begick vi vårt ödesdigra misstag. Vi överklagade utan resultat. Däremot blev vi

dömda att söka tillstånd. Därmed kunde vi ej backa ur. Jurister måste kopplas in. Tillståndsansökningar är skickade, men nya erinringar som måste besvaras, har tillkommit. En dom kommer kanske nästa år. Överklagandemöjligheten ingick i myndigheternas infernaliska metod att genomföra planerna på utrensningar genom att svälta ut fastighetsägarna. Man kan förvånas varför myndigheterna vilat på hanen i så många decennier. Om vattenverksamheterna varit en nagel i ögat på många medborgare i åratal, varför har man då inte agerat tidigare genom att utnyttja expropriationsmöjligheterna som alltid stått till buds?

Gammal hävd Svaret kan ligga i juristernas osäkerhet: Är detta gammal hävd? Detta har man löst genom upphävandet av begreppet gammal hävd på ytterligt tveksamma grunder. MILJÖ har blivit det nya kungsordet. Här går miljön före lag och rätt.

De medborgare som haft mest ont av vattenverksamheterna är de individer, som till varje pris måste leva ut behovet att fiska och syssla med djurplågeri. Det förskönande tillägget ”sport” anses göra verksamheterna rumsrena. Sportfiskarna är en stark grupp, som sysslat med lobbyverksamhet under många år. Vid Mark- och Miljödomstolens syn här på platsen blev vi upplysta om att utan tillstånd måste alla byggnader med koppling till vattenverksamheten rivas.

Vi står nu med ett framtida betalningsansvar vid horisonten.

Vi har ej råd att kommunicera med våra jurister, varken via telefon eller mail. Timkostnaden är 2000 kr, 33 kr/min. Fastigheten kan knappast säljas med kostnader för dammrivning hotande, kanske miljonbelopp. Hittills har vi betalat 530 296 kr + moms 131 603 kr, summa 661 899 kr. Vårt råd är: Överklaga ej, sök ej tillstånd. Meningslöst. Sverige är fantastiskt!

Gunvor & Åke Stridh, elproducenter, Bösamöllan.

Snygg mall för SERO föredrag En snygg presentationsmall finns framtagen för de personer som vill hålla föredrag som SERO-representant.

– Den är lätt att använda och gör att presentationerna kan göras på ett professionellt sätt, säger Daniel Hårdfelt, som tagit fram mallen.

Mallen finns på SEROs hemsida eller kan fås genom mail till: daniel.hardfelt@sero.se

Trärör från Boxholm Boxholm har levererat trärör i drygt 80 år och många av dessa är fortfarande i drift.

Vi verkar i en modern och innovativ miljö och hjälper gärna till med råd om dimensioneringar och förläggningssätt. Alla projekt är intressanta, stora som små.

Tillverkningen sker i egna fabriker, allt från urval och bearbetning av virke till tillverkning av stålband.

Valet av trärör är självklart när kraven på kostnadseffektivitet, livslängd och driftsäkerhet är stora.

Kontakta oss om ditt projekt och besök oss gärna på vår hemsida:

www.boxprod.se

ANEBY Ø 1600 mm

B OX H O L M P RO D U K T I O N A B Tel: 0142-521 90 Mail: info@boxprod.se Box 16, 590 10 Boxholm

4/2016

Förnybar Energi

19

SOLENERGI

Norskt företag storsatsar på solfångare i trä

Solvärme har det svårt i Sverige , medan solel går som tåget. Det hindrar inte det norska solenergiföretaget ASV Solar att satsa stort på solvärme internationellt men även i Sverige.

Företagets solfångare har en unik patenterad konstruktion som har ram och platta i trä och bygger på 40 års erfarenhet och kunskap.

– Vi tror stenhårt på en framtid för solvärme i Sverige och Norge, säger Flemming Wagner, ordförande för ASV Solar.

– Med rätt teknik är solvärme lika enkel för användarna som solceller, hävdar Flemming Wagner. Solvärme är dessutom tre till sex gånger effektivare än solel när det gäller energieffektivitet.

ASV solfångare bygger på ett nästan 40-årigt utvecklingsarbete.

Nyligen lanserades generation 4 av solfångaren som också företaget fått patent på.

– I konstruktionen av solfångaren har vi tagit in våra samlade kunskaper och erfarenheter. Vi har nämligen utvecklat kontinuerligt och haft en försäljning under 40 års tid.

– Nu känner vi att vi har ett så bra koncept att vi kan tävla med alla andra uppvärmningsformer.

Solfångare i trä Nyligen har ASV Solar in 36 miljoner norska kronor i en nyemission.

20

Förnybar Energi

4/2016

Flemming Wagner tror på en ljus framtid för solvärme i Sverige.

Pengarna ska bland annat användas till en större marknadssatsning.

Inom några år hoppas företaget sälja solfångare för över hundra miljoner kronor, inte bara i Norden utan i hela Europa.

Företagets koncept bygger på en solfångare där ram och den underliggande plattan är konstruerad i obehandlat trä.

– Vi har valt att fokusera på att göra solfångaren så kostnadseffektiv som möjligt och miljöanpassad.

Det finns solfångare som ger ett högre energiutbyte, men då inte till samma låga kostnad. Målet har varit lägsta kWh pris över solfångarens hela livstid, framhåller Flemming Wagner.

– Det är ett skäl till varför vi valt trä. Ett annat är av miljöskäl då det är enkelt att återvinna, men även att traditionen att arbeta med trä är stark i skandinaviska länder.

Nu är inte hela solfångaren konstruerad i trä utan absorbatorn är i aluminium och så finns självklart en

isolerande yta av obrännbar plast .

– Det är också material som är enkla att återvinna.

Det finns inga problem med att träet ruttnar eller utsätts för insektsangrepp?

– Nej, det har vi aldrig varit med om.

Inte heller insektsangrepp, vilket man kan förmoda skulle kunna vara en risk.

Ekonomi Solfångaren kan användas både till mindre villor liksom till större fastigheter som behöver värme eller kyla vintertid.

Den kan placeras på tak eller väggar (se bild) men också som en fristående enhet.

– Ekonomiskt finns en skalfördel – ju större desto bättre ekonomi. Efter norska förhållanden ligger återbetalningstiden för en större anläggning på mellan 3 till 7 år.

I det nedre intervallet hamnar hotell och poolanläggningar med stort tapp-

Unikt för solfångaren är att ramen och plattan är i trä, vilket förenklar monteringsarbetet. I de nordiska länderna finns en lång tradition av att arbeta i trä. varmvattenbehov. För en normalvilla ligger återbetalningstiden på ca 4-6 år.

Sedan några år tillbaka finns företagets solfångare vid ett äldreboende i Åsa utanför Kungsbacka. Fastigheten är ägd av Eksta AB, ett fastighetsföretag som satsar mycket på förnybar energi. Det är en 120 kvm stor anläggning på 3 takytor med 30-graders lutning syd, öst och väst som årligen ger ca. 60 000 kWh värme.

Företaget har infört flera partners som kommer att ansvara för försäljning och installation. Likaså finns ett samarbete med Högskolan i Halmstad sen 2012. Det omfattar bland annat utvecklingsprojekt och examensarbete. Sedan 2008 har ASV

SOLENERGI

Energiutbytet Enligt företaget ska energiutbytet normalt ligga i ett intervall på 550 till 1.200 kWh/kvm beroende på var solfångaren är placerad i världen.

Till kunden levereras solfångaren i tre delar ramverk, absorbator och glaset.

– Att göra så blir logistikmässigt väldigt rationellt och kunden får solfångarens ramverk färganpassad till byggnaden.

Det är sedan enkelt att montera upp solfångaren på tak, vägg eller som fristående enhet . Man kan göra det själv eller med hjälp av en snickare.

Monteringen till värmesystemet görs med kopplingar som normalt händiga personer kan utföra själv.

– Systemet är inte trycksatt vilket gör att svetsar inte behövs. Kopplingarna har valts ut med omsorg och är väldigt robusta. Det kan dock krävas hjälp av fackman för att sätta ihop trycksatta komponenter som panna och värmesystem..

– Någon kyl- eller frysrisk ska inte föreligga. De situationerna ska systemet själv klara genom att det finns givare på två ställen och styrenhet som styr anläggningen.

En givare mäter temperaturen i själva tanken och en på solfångarna. Den sitter längst ned på solfångaren, så att systemet börjar producera först när hela solfångaren har tillräcklig temperatur.

Vad händer då om någon av givarna slutar att fungera?

– Ja, då töms systemet på vatten och så får man ett larm.

Solar AS anlitade SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut i Borås för testning och analyser av sina solfångare.

– Planerna är att bilda ett svenskt dotterbolag under 2017. Det ska bland annat stå för affärerna med resten av EU. Att Sverige är med i unionen förenklar export av solfångare.

Med alla de planer som finns kan ni tillverka tillräckligt med solfångare?

– Ja, vi har tillgång till en stor industrilokal i Litauen där vi tillverkar alla våra solfångare. I byggnaden som är ägd av en norsk finansman tillverkas möbler i stål och trä. Vi har därför bra synergi med den tillverkningen och produktionsytor finns för att skala upp volymen.

Energilagring Ett annat projekt som ASV Solar driver är årstidslagring av solvärme.

– Med hjälp av en ny teknik kan vi förmodligen lagra värme från sommar till vinter med en genomsnittlig verkningsgrad på mellan 50 och 70 procent.

Det gäller lagring av värme i berg och akviferer.

– Det gäller uppvärmning av stall där 600 kvadratmeters yta ska värmas helt med 480 kvm solfångaryta året om.

– Kunden har i dag ett energipris på en norsk kr per kWh och återbetalningstiden blir då under 16 år. Därmed får man 24 år med gratis värme då solanläggningens livslängd beräknas till 40 år.

– På sikt har vi ambitionen att kunna erbjuda villaägare att helt kunna värma sitt hus med solenergi och då utan en värmepump.

Får se om Flemming Wagners vision blir verklighet? Spännande låter det i varje fall.

Staffan Bengtsson

Solfångaren kan inte bara placeras på tak utan också som en vägg.

4/2016

Förnybar Energi

21

ENERGIEFFEKTIVISERING SOLENERGI

Anette Fransson och Eric Söderberg är redo att släppa hörnflaggan och satsa på energifrågor.

Vett med Watt ska spara pengar och energi Förbundet Agenda 21 i Västmanland har tillsammans med Västmanlands Idrottsförbund startat ett projekt, Vett&Watt, som riktar sig till idrottsrörelsen i Västmanlands län och Heby kommun.

– Vett & Watt Idrott är ett informationsprojekt som riktar sig till idrottsrörelsen, berättar projektledare Eric Söderberg.

Vi tycker att idrottsrörelsen är en bra budbärare för kunskapsspridning om energi- och klimatfrågor. Alla vill minska sina energikostnader, och det gäller även föreningarna.

– Jag håller med, säger Anette Fransson från Västmanlands Idrottsförbund/SISU

Västmanland. Genom att minska energianvändningen kan föreningarna spara pengar som de istället kan lägga direkt på idrotten och sin förening.

Helhetsgrepp Projektet Vett & Watt Idrott vill ta ett helhetsgrepp på föreningarnas totala energianvändning. Detta ska ske genom att sprida kunskap om energieffektivisering och förnybar energi bland föreningar, fastighetsägare, föräldrar, idrottsutövare samt barn och ungdomar, men också Se mer om Vett&Watt: genom energieffektiviseHemsida: www.vettochwatt.se ringsåtgärder i exempelvis lokaler, transporter Facebook: www.facebook.se/vettochwatt till och från träning och Instagram: instagram.com/svettochwatt tävling.

– Tanken är att hjälpa Youtube: Vett & Watt-kanalen föreningarna på flera sätt med olika insatser,

Faktaruta

22

Förnybar Energi

4/2016

säger Eric. I Vett & Watt Idrott genomför vi bl.a. studiecirklar, kurser, filmer och föreställningar om energifrågor.

Söker goda exempel I projektet ingår inte investeringar för att föreningar ska energieffektivisera sina lokaler, men Vett & Watt Idrott kan hjälpa till att hitta finansiering. Huvudmålet är att minska utsläppen av växthusgaser från idrottssektorn i regionen.

Det kan uppnås genom energieffektivisering i lokaler, men även effektivare energianvändning i till exempel transporter till och från träningar samt tävlingar.

– Man kan turas om att samåka till träningar och tävlingar, och på så sätt få mer tid och pengar över till annat, säger Anette. Eller cykla till träningen så att du är uppvärmd till fotbollsträningen.

– Vi vill gärna ha goda exempel på hur man arbetar med energifrågor ute i föreningarna.

Projektet är avgränsat till Västmanlands län och Heby kommun.

Text och foto: Per Björkholm, Gröna Draken, Förbundet Agenda 21 i Västmanland

Tålmodigt arbeta att restaurera vattendrag Att återställa flottade vattendrag genom att lägga sten i forsarna är vanligt i Sverige. Syftet är att bromsa vattnet som annars för bort näring och sediment. En grupp Umeåforskare har studerat effekterna av förbättrade metoder där även stora block och träd används. Att skapa mer komplexa fåror och vattenflöden är enkelt, men att få tillbaka växter och djur är svårt, enligt Umeåforskarna. Resultaten är publicerade i tidskriften Ecosystems.

– Restaurering är utan tvekan en störning som vattendraget måste återhämta sig ifrån. Vi har sett att arternas förmåga att vandra in varierar i olika delar av landskapet och går långsamt i nordliga älvsystem, säger Christer Nilsson, professor i landskapsekologi vid Umeå universitet.

Under mer än ett århundrade, med början på 1800-talet, har vi människor rensat, rätat och dämt upp vattendrag i Sverige för att underlätta timmerflottning. Efter att timmerflottningen upphörde på 1970-talet har restaureringar påbörjats. Hittills har de flesta restaureringsprojekt varit engångsföreteelser som inte utvärderats. Endast i få fall har naturvårdarna kunnat använda kunskaper från tidigare studier för att förbättra sina metoder.

Det nya med detta projekt, som finansierats av EU:s LIFE-fond, var att man hämtade stora stenblock och träd från närområdet och lade i vattnet, samt tillförde grus till lekbottnar på sträckor i biflöden som tidigare restaurerats med enklare metoder. På så sätt blev fåran ännu mer komplex, vilket bör kunna gynna artrikedomen.

Forskarna jämförde sedan de mer restaurerade sträckorna med sträckor där bara en grundläggande restaurering var genomförd.

– Det var uppenbart att fårans form och hydraulik blev mer varierad. Strandjordarnas kemi, strandvegetationen och fisksamhällena visade emellertid ingen tydlig reaktion på restaureringen under de första fem åren, när vi jämförde de två typerna av sträckor. Variationen var större mellan de olika biflödena än mellan de olika typerna av restaurering, säger Christer Nilsson.

Källa: Umeå Universitet

2 TWh biogas år 2015 Enligt statistiken producerades nästan 2 TWh biogas förra året, vilket är en ökning med nio procent från föregående år. Exempelvis ökade biogasproduktionen från samrötningsanläggningar med 19 procent. När det gäller produktionen från gårdsanläggningarna och avloppsreningsverken ökade de med 14 procent respektive 3 procent jämfört med år 2014.

- Siffrorna visar att biogasproduktionen ökat ytterligare under 2015, vilket är mycket glädjande. Biogas är ett av världens smartaste alternativa drivmedel som sluter kretsloppen och bidrar till målet om fossilfria transporter år 2030, säger Maria Malmkvist, VD på Energigas Sverige.

Av den producerade biogasen gick närmare två tredjedelar till uppgradering vilket innebar en ökning med 20 procent från 2014.

Uppgraderad biogas används till största delen som fordonsgas.

- En nioprocentig ökning av biogasen är viktig för gasmarknadens utveckling och konkurrenskraft.

GRÖN ENERGIPRODUKTION

VATTENKRAFTANLÄGGNINGAR FÖR OPTIMAL ENERGIPRODUKTION

GENERATORER upp till 20 000 kVA

• egen produktion upp till 1500 kVA • lågvarviga utföranden • specialanpassade för olika typer av turbiner AUTOMATIKUTRUSTNINGAR

• inkl. ställverk • för helautomatisk drift och fjärrmanövrering • ger optimal energiproduktion

SERVICE & UNDERHÅLL FÖR HÖGSTA TILLGÄNGLIGHET

• hög- och låg-

spänningsmaskiner • service och diagnostik • omlindningar • renoveringar • moderniseringar

Bevivägen 1, SE-384 30 Blomstermåla, Tel. 0499-271 00 Fax 0499-208 60, E-post: power@bevi.se, www.bevi.com

4/2016

Förnybar Energi

23

VÄTGAS

Världsrekord i verkningsgrad för vätgasgenerator från Småland

Här lagras vätgas för högtryck upptill 40 bar (men inte just nu, mätaren visar ca 2 bar). Att lagra för högtryck innebär att energiinnehållet per volymsenhet blir högt, vilket sänker kostnaderna.

Ett småländskt företag, MRT, ägt av den tyske professorn Uwe Hager, säger sig ha utvecklat en vätgasgenerator med en verkningsgrad på 78 procent. Det lär vara något av världsrekord, då en vanlig siffra ligger kring 60 procent.

Företaget MRT har utvecklat en anordning för produktion av vätgas från exempelvis vindkraft eller solenergi.

Vätgasen produceras vid ett så högt tryck att den kan lagras direkt i lagringstankar vilket blir kostnadseffektivt.

Vätgas anses ofta vara det bästa sättet för lagring av energi då denna kommer från förnybara och intermittenta kraftkällor.

Med den allt ökande produktionskapaciteten hos lokala förnybara energikällor, som dessutom överstiger gigawattnivån, krävs ett lagringssystem med motsvarande kapacitet.

24

Förnybar Energi

4/2016

Elektrolys Elektrolys av vatten blir då ett viktigt alternativ för lagring av elenergi från förnybara energikällor.

Idag kommer majoriteten av den producerade vätgasen från fossila bränslen, främst då från reformering av metan med vattenånga, och endast ca 4 % av den globala vätgasen från elektrolys av vatten.

Kombinationen av elektrolytisk produktion av vätgas från vatten och tillförsel av förnybar energi drar till sig ett allt större intresse på grund av dess hållbarhet och möjligheter till en ökad flexibilitet hos det

resulterande energisystemet. Det bästa alternativet för intermittent lagring av vätgas är i trycksatta tankar, då vätgasen vid atmosfärstryck har en låg volymetrisk energidensitet, och trycksatta tankar är effektiva då lagringscyklerna blir tidsmässigt korta.

Trycksatt vätgas möjliggör energilagring i större lager, högre kapacitet jämfört med teknik för batterilagring och dessutom kan energin lagras under längre tidsperioder, som handlar om en tidsskala av månader.

Hållbar lösning PEM (Polymeriskt ElektrolysMembran (Polymer Electrolyte Membrane/Proton Exchange Membrane)) elektrolys ger en hållbar lösning för produktion av vätgas, och lämpar sig väl för förnybara energi-

Stor satsning på turbomaskiner

Vätgasgeneratorn fungerar som ett alternativ till ett elbatteri. Det finns flera fördelar i att lagra energi som vätgas istället för el. visar att den största stacken (sammankoppling av flera PEM-celler) kan producera 66 kg vätgas per dag med ett energibehov av ca 44 kWh per kg vätgas.

Till detta krävs ett elnät med effekten 160 kW. Man har elektrolysstackar med ett utgångstryck på upp till 250 bar under utveckling.

Uwe Hager, uwe001@mac.com

Energimyndigheten satsar 40 miljoner kronor i det nya forsknings- och innovationsprogrammet Turbiner för framtidens energisystem.

Programmet ska driva på forskning och demonstration av termiska turbomaskiner mot ett 100 procent förnybart energisystem. Första utlysningen öppnas inom kort.

Termiska turbomaskiner har ett brett användningsområde. De används i flygmotorer och för elproduktion i kraftvärmeverk. Men det finns samtidigt en stor potential att göra dem både effektivare och minska deras miljö- och klimatpåverkan.

– Vi tror att dessa maskiner har en viktig roll att spela i omställningen till ett helt förnybart energisystem och hoppas att programmet bidrar till denna omställning, säger Mattias Andersson på Energimyndigheten.

4/2016

Förnybar Energi

VÄTGAS

källor såsom t.ex. vindkraft och solkraft.

Vid PEM används en fast elektrolyt bestående av en polymer till skillnad från alkalisk elektrolys där ofta en elektrolyt av kaliumhydroxid i en vattenlösninganvänds.

– Vi har utvecklat vätgasgeneratorer som kan producera vätgas och syrgas vid ett tryckintervall från atmosfärstryck till 40 bar, utan extern gaskomprimering, säger Uwe Hager.

Den totala nettoverkningsgraden är 78 procent. Den utvecklade gasgeneratorn består av en PEM-stack (flera stycken sammankopplade PEM-celler), en kylanordning, en anordning för återvinning av vatten, och en system- och styrenhet.

Vätgasen lagras vid 40 bars övertryck i rostfria tankar. Lagringskapaciteten kan enkelt byggas ut med fler lagringstankar.

Det här är en stor kostnadsfördel jämfört med batterilagring.

För applikationer som kräver trycksatt vätgas, kan PEM-cellens utgångstryck av 40 bar minska behovet av extern mekanisk kompression, vilket resulterar i en stor besparing vad gäller kapitalkostnader och underhållskostnader.

En översikt av tillgängliga PEM-stackar

25

TRANSPORTER

Politiska beslut behövs för ökad produktion av biodrivmedel

Planta, råtallolja, talldiesel och grön diesel är ett exempel på en råvarukedja för produktion av biodrivmedel. Foto: Preem.

Användningen av biodrivmedel har ökat under senare år i Sverige, men någon inhemsk produktion i större omfattning har inte tillkommit. För detta krävs långsiktiga och förutsägbara spelregler för produktionen.

EU:s regelverk är ett hinder för ökad produktion av biodrivmedel. Det finns ett motstånd mot biodrivmedel inom EU, ett motstånd som till stor del vilar på felaktiga grunder.

Denna artikel bygger på en egen sammanställning baserat på de intervjuer som undertecknad gjort av några framträdande personer inom föreningsrörelsen och näringslivet som sysslar med biodrivmedel. Dessa personer är Mats Weinesson (Götala Gård och SERO, tidigare LRF), Karin Varverud (Energifabriken), Gustav Melin (VD Svebio), Ulf Svahn (VD SPBI-Svenska Petroleum och Biodrivmedel Institutet) och Alarik Sandrup (Näringspolitisk chef, Lantmännen). Syftet med artikeln är att ge en sammanvägd bedömning av var branschen står. Det är

26

Förnybar Energi

4/2016

inte så att alla de intervjuade personerna står bakom allt som sägs i artikeln.

Långsiktighet Inför långsiktigt hållbara och förutsägbara spelregler. Den skattebefrielse som i Sverige finns för biodrivmedel fram till och med 2018 är inte tillräcklig. Vill man bygga en biodrivmedelsfabrik krävs avskrivningstider på decennier inte bara ett par år.

Detta kräver en långsiktig politik. Ska man kunna investera i stora industrianläggningar för några miljarder kronor, då måste politiken vara långsiktig så man som investerare känner en trygghet, detta är ju långsiktiga investeringar över flera decennier.

Politiska mål Definiera och besluta om mål om en i det närmaste fossilfri fordonsflotta.

Premiera klimateffektivitet Beskatta drivmedel efter klimatpåverkan per energienhet (CO2e/MJ). Utgå från gällande beräkningsmetodik för koldi-

Bibehållen konkurrenskraft för höginblandade biodrivmedel Låt marknaden fortsätta att utvecklas för höginblandade biodrivmedel. För att säkra marknaden för höginblandade biodrivmedel, såsom t.ex. E85, ED95, biogas och ren biodiesel, måste styrmedel utformas så att dessa bibehåller konkurrenskraften gentemot fossila och låginblandade biodrivmedel och inte beläggs med full fossilbränsleskatt. Full drivmedelsskatt bör normalt tas ut på de fossila delarna av bränslet.

Säkra en lägstanivå för minskning av klimatpåverkan Inför en reduktionsplikt av växthusgasutsläpp för låginblandade biodrivmedel i bensin respektive diesel. För bensin respektive diesel införs en årligen ökande reduktionsplikt för drivmedelsbolagen att reducera klimatpåverkande utsläpp. Skilda reduktionspliktsnivåer sätts för bensin respektive diesel. Reduktionsplikten kombineras med en sanktionsavgift som är såpass väl tilltagen att det säkerställs att plikten uppfylls. Bottennivån för reduktionsplikten definieras som den procentuella minskning av drivmedlens växthusgasutsläpp som drivmedelsbolagen årligen måste uppvisa.

Beskattning upp till bottennivån bör vara lika för alla bränslen och bränsleblandningar, med utgångspunkt från ovanstående utformning av energi- och koldioxidskatt.

Det är viktigt att dessa styrmedel utformas så att de inte sätter ett tak dvs. en övre begränsning för ökad inblandning av biodrivmedel eller begränsning av användningen av rena biodrivmedel. Öka successivt bottennivån till det satta målet och årtalet om fossilfrihet. Det finns ett regelverk liknande detta i Tyskland. Detta regelverk har fungerat bra i två år nu och kan användas som en inspiration vid utformning av ett liknande svenskt regelverk. Detta är orsaken till att en stor andel av den etanol som produceras i Sverige exporteras till Tyskland, vilket anger att det är ett effektivt system.

Teknikneutralitet Styrmedel ska vara neutrala vad gäller råvara, produktionsteknologi och användning mellan olika biodrivmedel.

Använd upphandling som styrinstrument Upphandlingsverktyget kan användas för att styra mot minskad klimatpåverkan. Ställ krav på förnybara bränslen och minskad klimatpåverkan i upphandling av såväl varor som transporttjänster. Detta kommer att påverka, inte bara transportkedjan, utan även tillverkning och framställning av de varor som upphandlas.

TRANSPORTER

oxidreduktion enligt Förnybarhetsdirektivets riktlinjer. Här gäller det att utnyttja den höga klimateffektivitet som finns vid produktion av biodrivmedel i länder som Sverige.

Energiskatt och koldioxidskatt bör baseras på energiinnehåll, och inte som idag baserat på volym, vilket slår fel då olika bränslen har olika energiinnehåll.

Problem med EU:s regelverk Frikoppla Sveriges drivmedelspolitik från EU:s statsstödsregler. I Europa sägs i Mobility strategy att man förväntar sig 15 % biodrivmedel på lång sikt trots att mycket fossilt är kvar. Detta är alldeles för lågt. Europaparlamentet och EU-kommissionen har lyssnat alldeles för mycket på felaktig propaganda från miljörörelsen om att användning av biodrivmedel skulle leda till skogsskövling och svält. Detta är felaktigt. I EU finns flera miljoner ha åkermark som inte brukas och inräknas även EU:s närområde, där Ryssland, Vitryssland och Ukraina ingår, så finns mångdubbelt mer. I norra Europa är dessutom skogsbruket uthålligt med ett växande innehåll av biomassa. Det finns därför en stor potential till en kraftigt ökad produktion av biodrivmedel i Europa.

Mer problem är att det inom EU finns ytterligare planer på att strama åt användningen av biodrivmedel från grödbaserad råvara (socker, vete, vegetabiliska oljor m.m.). Det är en risk att en stor råvarubas till biodrivmedel kan försvinna. Det här gäller från 1 januari 2021 och framåt. Det som krävs är nu att Sveriges regering förmår EU-kommissionen att ändra sig. Man måste jobba ihop med andra länder som har mycket mark och även skog, t.ex. Finland, Frankrike, Baltikum m.fl.

Om vi vill att Sverige ska komma längre inom biodrivmedelsområdet måste tillgången på råvara säkras. Motståndet mot detta är tydligt. Många europeiska miljö- och andra organisationer agerar kraftfullt mot biodrivmedel och även andra medlemsländers inställning i frågan varierar.

Det finns okunskap kring de nationella förutsättningar ett land Fortsättning nästa sida

”Inför långsiktigt hållbara och förutsägbara spelregler”

Karin Varverud, Energifabriken

Ulf Svahn, VD SPBI

Mats Weinesson, SERO

Gustav Melin, Svebio 4/2016

Förnybar Energi

27

som Sverige har, med mycket stora arealer med väl fungerande såväl skogs- som jordbruk med stor potential. Biodrivmedlen är viktiga för fortsatt utveckling av lantbruket. Det är affärsmässigt viktigt för lantbruket med grödor för dessa användningsområden.

TRANSPORTER

Skattereduktion behövs för lantbrukare Lantbrukare som kör på höginblandade och rena biodrivmedel behöver en extra skattereduktion på biodrivmedlet som kompensation för det koldioxidskatteavdrag man fått göra om man kört på ett fossilt drivmedel. T.ex. kostar det skattebefriade drivmedlet HVO lika mycket för lantbrukare att köpa idag som beskattad fossil dieselolja. Lantbrukaren får idag dra av koldioxidskatten på den fossila dieseloljan, medan det för den förnybara HVO:n inte finns någon skatt kvar att dra av. Detta gör att HVO:n blir dyrare för lantbrukaren att använda än fossil dieselolja.

Med dagens pressade ekonomi i lantbruket kan därför inte lantbrukarna använda biodrivmedel till sina maskiner. Det är inte en lösning att ta bort lantbrukarnas rättighet att dra av koldioxidskatten på fossil dieselolja då detta skulle medföra att det svenska lantbrukets konkurrenskraft mot andra EU-länder skulle försämras ytterligare. Detta skulle leda till att livsmedelsproduktionen flyttar till andra länder och nedläggning av inhemsk produktion av lantbruksråvaror. Ska man göra en ändring av denna rättighet att dra av koldioxidskatten på fossil dieselolja bör den göras i samtliga EU-länder till samma nivå vid samma tidpunkt både ur konkurrenssynpunkt och för att få med sig övriga EU-länder.

Alarik Sandrup, Lantmännen Låt marknaden avgöra Låt marknaden avgöra vilka drivmedel som ska användas till vägfordon, flyg och sjöfart. Nya lösningar kommer fram hela tiden och här hinner politikerna inte med. Teknikneutralitet är viktigt. Använd här endast generella styrmedel såsom t.ex.

CO2-skatter samt växthusgasreduktionsplikt och låt sedan marknaden se till att vi får rätt drivmedel på rätt ställe.

Bonus malus för fordon Man kan införa ett ”bonus malus”-system för beskattning av fordon, liknande det man idag har för elbilar, till att gälla för fordon som kan köras på rena biodrivmedel, t.ex. biogas eller etanol.

Satsa på forskning och utveckling Det behövs en ökad satsning på forskning och utveckling av ny teknik för produktion av biodrivmedel från främst cellulosarika råvaror. Detta kan gälla etanol från cellulosa eller syntesgas för produktion av t.ex. syntetiska kolväten (diesel och bensin), metanol, DME m.m.

Sven Bernesson, SERO

28

Förnybar Energi

4/2016

Vad krävs för att grödbas I Sverige är vi duktiga på att producera biodrivmedel med en låg klimatpåverkan. Vi har bra förutsättningar, kunnande samt tekniken för detta. Men vi kan bli ännu bättre. Det gäller att ha kontroll på insatser av produktionsmedel och energi samt hur odlingssystem och mark fungerar för att lyckas bra.

Nedan listas några viktiga punkter för produktion av biodrivmedel som i huvudsak bygger på erfarenheter från undertecknads egen forskning om biobränslens miljöpåverkan.

Undertecknad har bl.a. studerat livscykelanalyser av etanol och rapsolja som fordonsbränsle. Mycket av det som listas kan man förstå genom att tänka energieffektivisering men även genom sunt förnuft. Mycket borde Av Sven Bernesson, vara självklart eller näst därintill.

SERO Följande gäller för att biodrivmedel ska produceras med lägsta möjliga klimatpåverkan: • De gödselmedel som används till produktionen måste produceras med lägsta möjliga klimatpåverkan. Styrmedel

serade biodrivmedel ska ge låg klimatpåverkan? göra andra grödor, t.ex. spannmålsgrödor, perenna. Skog som brukas kan i princip ses som en perenn gröda.

• Bra förfruktsvärde, dvs. avkastningen hos efterföljande gröda blir bättre. Klöver- och lusernvallar binder kväve i marken som kan komma efterföljande gröda till godo. Klöver- och lusernvallen kan användas för produktion av biogas. En spannmålsgröda efter raps får ofta en högre avkastning.

• Undvik odling på organogena jordar som frigör mycket koldioxid då de brukas. Detta gäller särskilt vid odling under tropiska förhållanden.

• Undvik att skog som bundit mycket koldioxid huggs ner för att bereda plats för odling av biodrivmedel. Detta gäller särskilt för tropisk regnskog.

• Säkerställ kretsloppet. Nästa års gröda tar upp den koldioxid som frigjorts vid förbränningen eller vid användning av skogsråvara planteras ny skog. Ett väl fungerande skogsbruk, såsom vi redan har i Sverige, är viktigt där återväxten säkras genom att ny skog planteras efter avverkning. * Biodrivmedel kan behöva klimatcertifieras med någon form av ursprungsmärkning som garanterar att de är producerade på ett klimatschysst sätt. Fusk måste förhindras för att trovärdigheten ska behållas och byggas upp. Det finns regelverk för detta, men det behöver ses över och skärpas.

• Observera att det som ovan sagts för biodrivmedel gäller även vid produktion av livsmedel.

TRANSPORTER

behövs därför för att styra mot att förnybar energi används vid produktionen av konstgödsel. Här kan t.ex. CO2-skatter användas. Gödselmedelsindustrin ingår redan i European Emission Trading System (ETS), men det fungerar inte så bra. ETS bör därför skärpas. Gödselproduktionens utsläpp tas redan med i beräkningarna för ett biodrivmedels klimateffektivitet i ett livscykelperspektiv, så incitamenten finns redan, men behöver skärpas.

• Avkastningen är mycket viktig. Produktion av biodrivmedel måste ske med en hög avkastning då det är viktigt att avkastningen i förhållande till insatsen av energi är hög för att en låg klimatpåverkan ska erhållas. Här får man se upp med t.ex. viss ekologisk odling samt odling på vissa lätta lågavkastande jordar, särskilt i torra områden. Även odling i särskilt kalla klimat kan vara ett problem. Avkastningen på många lågavkastande jordartstyper kan höjas genom tillsats av t.ex. biokol.

• Det är bra om produktionen av biodrivmedel kan ske med maskiner som drivs av biodrivmedel. Det är därför viktigt att säkra jord- och skogsbrukets tillgång till biodrivmedel.

• Perenna grödor, som kan ge skördar under flera år, är bättre än annuella grödor som ger en skörd under ett år. Detta beroende på att bl.a. marken inte behöver brukas varje år för att ge skörd. Energi sparas på så sätt. Grödor såsom energiskog och vall kan dessutom binda kol från atmosfären till marken och därmed minska växthuseffekten. Forskning pågår för att även

Vete, raps och skogen är de växtslag som är mest intressanta för drivmedelsframställning i Sverige.

4/2016

Förnybar Energi

29

BIOENERGI

Så fick Köping Europas största försöksstation för energiskogsodling

Olof Karlsson tillhörde de riktiga pionjärerna inom energiskogsodlingen i Sverige. Här berättar han hur Köping fick Europas största försöksanläggning för Salix. Det var en kamp mot länsjägmästare och byråkrater men med stöd från olika politiker.

1977 skulle landets kommuner upprätta fysiska långtidsplaner över hur markerna skulle användas. För att kunna ge ett bra remissvar på planerna startade Centerpartiet i Köping två studiecirklar, där jag, Olof, blev ledare för den ena. I cirklarna ingick folk från kommunens alla delar med god lokal kännedom om nuläget.

Norra delarna av kommunen var en utflyttningsbygd med stora svårigheter att behålla underlaget för skola och affär.

Det behövdes några nya verksamheter.

30

Förnybar Energi

4/2016

Den enda naturresurs som fanns i riklig mängd var stora arealer med våtmarker.

Tidningsartikel I tidningsartiklar redogjordes för den finlandssvenske professorn Gustav Siréns lyckade försök att odla Salix, Energiskog, på våtmarker. Detta väckte cirkeldeltagarnas intresse och jag fick i uppdrag att utreda våra möjligheter till odling i Köping.

Tillsammans med Vuxenskolan ordna-

des en studiedag med ett femtiotal deltagare med goda föreläsare som professor Sirén och bränsleexperten David Artursson, Enköping. Vi hade också tittat på tänkbara odlingsmarker i Västra Skedvi socken längst i norr, men våren 1977 var det stora översvämningar så de tilltänkta områdena stod under meterdjupt vatten.

Muddringstipp Som reservområde att presentera för professor Sirén hade vi en stor mudd-

Olof Karlsson, SERO. Jag fick napp hos en firma i Malmö som just börjat importera stora amerikanska CASE-traktorer. De bedömde det som intressant att få visa upp den nya modellen på odlingen i Köping, dit det väntades många besökare.

Kommunens tjänstemän och politiker var mycket positiva till projektet och hjälpte till på olika sätt. En åtgärd var att röja ner de buskar och småträd som vuxit upp under de 24 år som marken varit orörd med dessutom vass och högt gräs.

på ca 10 hektar. De vassa stubbarna lämnades då nakna och kunde sågas av nära marken.

Här ställde kommunen upp med beredskapsarbetare och även brandkåren betraktade insatsen som en övning. Därefter gick plöjningen bra.

I samband med min utbildning till gymnasielärare i matematik-fysik i Lund passade jag på att läsa lite mer vid sidan om. Det blev matematisk statistik och företagsekonomi (bokföring) samt strategisk planering. Den senare kunskapen beslutade jag mig för att testa på energiskogsprojektet. Strategin var att identifiera alla som kunde tänkas ha synpunkter på projektet och därefter kontakta dem och ge information för att undanröja eventuella missförstånd.

På det sättet kunde jag försäkra mig om stöd från 19 av 20 tillfrågade. Den 20:e tillfrågade var länsjägmästaren i Västmanland Håkan Wåhlen. Ovetande om fiendskapen mellan energiskogsfolket och det reguljära skogsbruket presenterade jag projektet och frågade om länsjägmästaren ville stödja det. Svaret blev ett rungande nej. ”Något så urbota dumt som att odla busk det kan vi inte stödja”. Det var bara att tacka för det klara beskedet och jobba vidare.

BIOENERGI

ringstipp på Malmön utanför Köping. Genom landhöjning är det inte längre någon ö, men namnet är kvar. Vid fördjupning av inloppet till Köpings hamn pumpades så stora muddermassor upp att de täckte mer än 50 hektar tidigare åkermark med ett 70-100 cm tjockt lager lerblandad mull 1954. Eftersom Köping haft en omfattande kemisk industri utgick man från att muddermassorna var så förorenade att de fick ligga obrukade i 24 år.

Professor Sirén ansåg att eventuella gifter inte skulle vara något problem för odling av energiskog. Därför tecknades ett avtal mellan Köpings kommun och Skogshögskolan på deras standardvillkor. Det innebar att marken uppläts fritt medan Skogshögskolan skötte odlingen och markägaren fick tillbaka värdet av skörden.

Plogen fanns i Danmark Jag utsågs till lokal projektledare med uppgift att organisera arbetet med att djupplöja ca 10 hektar till 50 cm djup.

Orsaken till behovet av djupplöjning var att man ville lufta den svavelbrygga som Plöjningen starta uppstår när ett mullager bryts ner. Nästa Äntligen kunde plöjningen starta. Men steg blev att försöka låna en nyodlingsdet dröjde bara några tiotal meter förrän ett av de stora däcken fick punktering. plog med lämplig traktor.

Traktorn hade då kört på en vass stubbe Plogen hittade jag hos en tillverkare i som varit dold i vassen. Nästa åtgärd Försöksrutor Danmark som lät meddela att man nyss blev att Köpings brandkår ställde upp 1979 planterades ett fält på 5 hektar sålt en lämplig plog till Hushållningsmed en övning i släckning av gräsbränsom växte bra med skott upp mot 2 mesällskapets försöksgård Brunnby utanför Västerås. De lånade gärna ut plogen. der så att man brände av vass och gräs ter. Dessutom planterades ett stort antal Nästa problem var traktor. Jag försöksrutor. hade kontaktat Lantmännens Våren 1980 blev dramatisk.

Maskincentral som hade två Alla tre linjerna i folkomlämpliga traktorer. Det var röstningen var överens om bara att ringa och hämta ut. att energiforskningen skulle Jag hämtade hem plogen från fortsätta som förut. Trots detta Brunnby på en släpkärra och beslutade NEs, som adminishade avtalat med en granntrerade forskningsanslagen, att strypa alla bidrag till försöksbonde om att köra traktorn.

Men när jag ringde om att vi stationen i Köping. Det handlaville hämta den utlovade trakde om miljonbelopp. Förgäves ringde jag och projektledtorn blev det tyst i telefonen.

Därefter kom förklaringen. De ningen till NE (nämnden för hade bedömt det som så osanenergiproduktionsforskning), men det var tvärstopp. nolikt att jag skulle få igång något energiskogsprojekt i Ministeringripande Köping, att de sålt båda traktoEnda möjligheten att tvinga rerna utan att säga något. myndigheten att ändra sitt Det blev åter en jakt på lämpbeslut att helt egenmäktigt lig traktor, tillräckigt stark Professor Gustav Sirén, var en föregångare inom energiskogsodoch försedd med hydraullyft. lingar och aktiv i Köping-projektet.

Fortsättning nästa sida 4/2016

Förnybar Energi

31

BIOENERGI

Energiskogsskördare för helskottsskörd av Salix, använd vid odlingen i Köping. stoppa försöksstationen i Köping var forsknings- och industriministern Nils G Åsling (C). Centerpartiet hade årsstämma i Sollefteå det året. Där skulle man troligen kunna möta Åsling och redovisa läget. Familjen ställde upp på att koppla på husvagnen och åka upp till Sollefteå. Där träffade jag Åsling och redogjorde för läget och Nämnden för NEs agerande. Han blev upprörd och lovade göra vad han kunde. Han bad mig ringa till NE om tre dagar. Jag gjorde så och fick svaret att de inte alls stoppat utbetalningarna. Att en myndighet blånekar till vad man gjort är kanske ovanligt, men pengarna kom fram och verksamheten kunde fortsätta.

Plantering av ett stort antal försöksrutor var förberedd men stoppad av NEs agerande. För att snabbt få sticklingarna i jorden bjöd vi in medlemmarna i Västmanlands Energiförening att hjälpa

till. 38 medlemmar kom en lördag och tillsammans klarade man av hela den planerade vårplanteringen.

Försök att stoppa projektet Länsjägmästaren hade sagt nej till ens

”Där träffade jag Åsling och redogjorde förläget om NEs agerande. Han blev upprörd och lovade göra vad han kunde.”

32

Förnybar Energi

4/2016

moraliskt stöd för projektet. Han nöjde sig inte med det. En dag uppsökte han tillsammans med Mälarskogs dåvarande VD Köpings fastighetskontor. Med kraftig motivering att om Köpings kommun

upplät mark till energiskogsodling, skulle man göra bort sig inte bara i Sverige utan i hela Europa- ja i hela världen.

Energiskogsförsök I tron att ha lyckats stoppa projektet lämnade de kontoret. Strax efter besöket ringde fastighetsförvaltaren, Hammarbäck, och skrämde upp mig om vilka fatala följder det skulle bli om kommunen upplät mark till energiskogsförsök. Hammarbäck meddelade att kommunens beslut att upplåta mark stod fast. Arrendeavtalet kunde ge kommunen klirr i kassan.

Våren 1982 skulle två nya storförsök planteras. Dels ett i Surahammar på en stor torvmosse i Domänverkets regi, dels ett på nedlagd åkermark, mest gamla odlingsmossar, omkring Växjö i Södra Skogsägarnas regi. Till dessa projekt behövdes mäng-

Vid projektet i Köping testades en rad faktorer bland annat bästa sticklingslängd, hur tätt och djupt man ska plantera, bästa skördeintervall, avkastning av olika sorter m.m.

Tyvärr beslutades det med Birgitta Dahl som energiminister att forskningen kring energiskog skulle kraftigt begränsas till försök på nedlagd åkermark i södra Sverige. Det innebar att Industrilokal alla försök på torvmark Genom att hyra en ini hela landet lades ner liksom alla försök i Norrdustrilokal inne i Köping Olof Karlsson lyckades få ut den gamle modertledaren Gösta Bohman. och där bygga ett frysland. Även försöksstatiorum för kartonger med nen i Köping lades ned färdigkapade sticklingar kunde man producera ca 2 miljoner 1998 och kvar finns endast några försök med samplantering av sticklingar som såldes för 25 öre/st. Enligt arrendeavtalet skulle al och Salix samt björk. skörden tillfalla markägaren.

Forskningen på den 37 hektar stora forskningsstationen på Av den anledningen erbjöds kommunen enligt avtalet 500 Malmön i Köping lockade forskare från hela världen som gjorde 000 kr med avdrag för en skördekostnad på 100 000 kr. Komstudiebesök. Numera har kommunen avsatt nästan hela områmunen avböjde erbjudandet. I stället kom man på att om man det till fågelskyddsområde. 20 år av oskördad Salix har skapat gick tillbaka och bytte skogsavtalet mot ett vanligt avtal för en djungel för många fågelarter, vilket lockar många fågelskåjordbruksarrende, där arrendatorn äger skörden, skulle komdare.

Olof Karlsson munen slippa ta emot mer än årligt arrende från projektet.

BIOENERGI

der av sticklingar och det enda projekt som kunde leverera var det i Köping.

De fem hektar som planterats 1979 kapades med slåtterbalk vintern 1980 för att förtäta odlingen så att bladmassan kvävde eventuellt ogräs.

Det lyckades väl. Sedan fick odlingen växa i fred i två år. Hösten 1981 fanns en stor mängd skott lämpade att göra sticklingar av.

Vågkraftgenerator för alla typer av vågor följer med vattnets rörelser. Som för KTH-forskaren Anders Hagnestål har alla elektriska maskiner gäller det att utvecklat en ny form av vågkraftgenerator utforma maskinen på ett sådant sätt som ska kunna utvinna energi ur alla tyatt omvandlingen mellan mekanisk enper av vågor i havet. Förutom mångsidigheten finns ytterligare tre fördelar. Geneergi och elektrisk energi är så effektiv det bara går med så låga förluster som ratorns mycket höga verkningsgrad om 98 möjligt. Plus att den är anpassad till de procent, det faktum att Anders Hagnestål driftförhållanden som råder. siktar på att få enheten underhållsfri och Det finns flera olika sätt att plocka dess höga så kallade krafttäthet. ut energi ur vågor, så kallad vågkraft.

– Det som är unikt med denna generator Anders Hagnestål jobbar med ett är att den kan ge både stor krafttäthet och punktabsorberande koncept. mycket hög verkningsgrad vid hastigheter – Det jag gjort är att jag utvecklat en under 1 m/s. Detta har generatorer av direktdriven generator för samla in standardtyp hittills inte kunnat prestera, energin. Det svåra har varit att utvinna säger Anders Hagnestål, forskare på avdelAnders Hagnestål, forskare på avdelning för energi ur långsamma rörelser, under elkraftteknik vid KTH. Foto: Peter Ardell. ning för elkraftteknik vid KTH. en meter per sekund. Om hastigheten Teknik för vågkraft – det vill säga att är låg måste kraften vara hög eftersom utvinna elektricitet ur vågornas rörelse på effekt är lika med kraft gånger hastighet. havet – har varit under utveckling under lång tid. Energikällan, En annan skillnad är verkningsgraden som i Anders generators vågornas rörelse, är stor och förutspås kunna bidra till cirka fall är mycket hög. tio procent av världens energibehov i framtiden. Svårigheterna – Dagens energiomvandlingssystem för vågkraft ligger på en ligger i att bygga maskiner som kan tåla det hårda klimat och de påfrestningar som gör sig gällande till havs och samtidigt kunna verkningsgrad om 70-80 procent, i bästa fall 90 procent. Min leverera energi till en tillräckligt låg kostnad trots de variationer lösning förutspås få extremt bra verkningsgrad, 98 procent, vilket i så fall blir i särklass bäst i världen såvitt vi vet. som vågorna uppvisar. Flera olika tekniker har utvecklats under årens lopp, såväl maskiner stående på botten som sådana som 4/2016

Förnybar Energi

33

Spännande upptäckter vid Sveriges största miljöteknikprojekt BIOENERGI

I Göteborg finns vad som kan bli framtidens miljöanpassade kemifabrik. I stadsdelen Rya finns en förgasningsanläggning, GoBiGas som producerar koldioxidneutral fordonsgas. Tekniken kan dock lika väl användas för materialframställning liksom annan el- och värmeproduktion.

Drygt 200.000 timmars forskningsarbete, 300.000 ingenjörstimmar och 800.000 byggtimmar har det krävts för att bygga demonstrationsanläggningen Gobigas i Göteborg.

Cirka 1,5 miljard kronor har investerats i ett av de största FoU-projekten inom miljö- och kemiområdet i Sverige på senare år.

Gobigas är byggd för att kunna visa att det ska vara kommersiellt möjligt i en framtid att omvandla biomassa till koldioxidneutral fordonsgas.

– Anläggningen har gett oss ovärderliga kunskaper på många plan. De 1,5 miljard kronorna som investerats kommer att ge en bra avkastning, säger Henrik Thunman, professor på Chalmers och forskningsledare för projektet.

Forskning När det gäller forskning har ett femtiotal artiklar skrivits, nio personer har doktorerat och 3 licensierat.

Det har också blivit ett antal patent som företaget E.ON tagit ut med upphovsmän från forskare på Chalmers och ingenjörer från E.ON Patenten gäller inte direkt en teknik som används vid GoBiGas, utan en upptäckt som gjordes i samband med tester av pannan. Det handlar om att tillsätta sand med järntitanoxid, som gjort att förbränning i fluidbäddpannor blir näst intill fullständig(se rutan på sid 35).

– Vinsten med den nya sanden är betydande och i bara Sverige finns ett hundratal fluidpannor. På global nivå är har det

34

Förnybar Energi

4/2016

– Om ingen vill ta risker kommer vi ingenstans med utvecklingen av samhället. Någon måste göra det om vi ska kunna komma vidare, säger Henrik Thunman, professor på Chalmers. en potential att generera miljardvinster, säger Henrik Thunman.

– Men det viktigaste med Gobigas panna är inte det utan att vi har kunskapen om hur man ska kunna bygga en stor anläggning. Vi har löst alla tekniska problem som vi hittills stött på.

Flera problem lösta Flera processtekniska problem har fått lösas under resans gång. En handlade om att tjärbildningen vid förgasningen som blev större än beräknat. Det löstes genom tillsats av en katalysator – kaliumkarbonat. Det var i det arbetet upptäckten med järntitanoxidsanden skedde (se ruta).

Nu löste inte sanden problemet utan det handlade om experiment för att förstå problemet.

Det andra stora problemet som lösts handlade om bränsleinmatning av pellets som började omvandlas innan det kom in och skapade stopp i intagningssystemet.

Just nu arbetar vi med att byta bränslet från pellets till flis från skogen. För att

bränsleinmatningen ska fungera krävs ett relativt homogent bränsle och att inte få in sten och annat in i anläggningen.

– Man ska ha i åtanke att ingen liknande anläggning byggts i hela världen. Det är en hel kemifabrik där det är inte handlar om standardkomponenter. De allra flesta har antingen fått skalats upp eller ner i kapacitet. Detta för det handlar om en ny teknik och en demonstrationsanläggning.

Fart på anläggningen Den andra halvan av 2015 blev det också bra fart på anläggningen. Då var anläggningen i drift 2.900 timmar, vilket motsvarar en tillgänglighet på 70 procent.

30 GWh fordonsgas producerades, varav 11,5 GWh i december 2015. Anläggningen var också i drift under hela månaden. Den är dimensionerad för att kunna ge motsvarande 160 GWh fordonsgas och 50 GWh fjärrvärme.

Finns det då inget problem kvar?

– Jo, ett sådant problem är att det tar

Förgasningsteknik är inget nytt Förgasningsteknik är i sig inget nytt.

Under 1920-talet utvecklade den tyske kemisten Franz Fischer och en tjeckisk kollega Hans Tropsch en teknik att förgasa kol till en syntesgas. Med hjälp av katalysatorer fick man sedan gasen att omvandlas till önskade kolväten.

I Tyskland gjorde man bensin och diesel under kriget på detta sätt. I Sverige fanns de välkända gengasaggregaten bak på bilarna, som man kan se på foton från förr.

Själva processen förgasning går ut på att ett organiskt bränsle reagerar under kontrollerade förhållande med syre och/ eller vattenånga och omvandlas till kolmonodioxid och vätgas. Denna gas kallas för syntesgas och kan i sin tur omvandlas via olika kemiska processer till de kolväten man önskar få fram. Det kallas för Fischer och Tropsch-processen (FT) efter de nämnda upptäckarna Fischer och Tropsch.

Framtidsteknik Att förgasning ses som så intressant nu beror på att man vill kunna omvandla biomassa till produkter som el, drivmedel men även olika material som kan göras på ett koldioxidsnålt och kretsloppsanpassat sätt.

Den tekniska utmaningen ligger bland annat i att få fram tillräckligt rena kvävefria syntesgaser samt effektiva processer.

För att exempelvis göra el i en gasturbin måste syntesgasen vara väldigt ren från partiklar och tjära, men kan innehålla kväve. Det gör man med hjälp av kata-

Vid Rya i Göteborg finns en ”kemifabrik” som producerar bio-maten som används som fordonsgas. Bild: Göteborg Energi.

lysatorer och filter. Att göra el från en kväveinnehållande syntesgas testades vid en förgasningsanläggning, som Sydkraft uppförde i Värnamo på 1990-talet.

I Göteborgsanläggningen ”GoBiGas” tillverkas drivmedel från en kvävefri syntesgas, fordonsgas, som till största delen består av metan.

El- och värme I Finland handlar det om el- och värmeproduktion från en kväverik syntesgas, som är kommersiell teknik idag till skillnad från att producera en kvävefri syntesgas för biodrivmedelsproduktion,

tex bio-metan för fordonsgas.

I Finland har nyligen två kommersiella förgasningsanläggningar uppförts.

Den ena i Vasa där torv och skogsbränslen förgasas och blir till el och värme.

Den andra anläggningen finns i Lahti och är på 90 MW värme och 50 MW el, där avfall används som bränsle. Det lär vara världens största förgasare som just nu är i drift.

– Sverige är tillsammans med Finland världsledande på förgasning och leder utvecklingen.

Vad är då nästa steg? En ny större Gobigasanläggning?

– Det skulle absolut vara intressant med en ny större anläggning. Det är det naturliga steget för att komma vidare.

En sådan anläggning var planerad att byggas av Göteborg Energi till 2016, men är skjuten på framtiden. Marknaden för fordonsgas baserad på biomassa har nämligen blivit olönsam då statens stöd förändrades.

BIOENERGI

14 dagar att återstarta anläggningen vid driftstopp.

Nedskrivning Göteborg Energi har därför fått skriva ned värdet till noll kronor för Gobigas.

Kritik har riktas från bland Göteborg Energis kunder att företaget fått stå för kostnaderna.

– För samhället har dock Gobigas varit väldigt lönsam. Sedan är det frågan vem som ska betala och stå för riskerna. Här behövs en diskussion mellan politiker och näringsliv.

– Om ingen vill ta risker kommer vi ingenstans med utvecklingen av samhället.

Någon måste göra det om vi ska kunna komma vidare.

Staffan Bengtsson

Upptäckten som sparar miljarder Upptäckten med järntitanoxid-sanden, eller som den kallas på fackspråk ilmentitsand, gjordes i samband med försök för att reducera tjärbildningen i processen.

– Sanden användes för att reducera syretillgången så att underskott skulle uppstå av syre för att vi skulle kunna detektera oförbränd kolmonooxid.

Men till allas förvåning uppstod aldrig ett sådant underskott, säger Henrik Thunman.

– Det visade sig bero på syreatomerna

i sanden som avges där det finns ett underskott i pannan, upptas där det finns ett överskott. Förbränningen blir därmed mer fullständig, vilket är ett mål för alla förbränningstekniker.

Sanden sköter därmed samma jobb bättre än befintlig teknik med så kallad sekundär och tertiär luft. Man slipper helt delar av denna teknik, vilket ger en lägre anläggningskostnad.

Att sanden även binder syreatomer i de delar där överskott finns gör att även bildningen av oönskade kväveoxider

inte blir större trots att förbränningen lokalt upplever ett högre syreöverskott.

– Sanden fungerar helt enkelt som en bank eller på samma sätt som en trestegs katalysator i en bil.

– Den fullständiga förbränningen gör att mer effekt kan tas ut ifrån samma panna uppskattningsvis cirka 10 procent allt annat lika.En tredje vinst är lägre underhållskostnader, då askpåslag blir mindre i pannan.

Företaget E.ON har gått vidare och håller på att kommersialisera tekniken.

4/2016

Förnybar Energi

35

Unik mikrokraftvärme i Hultsfred BIOENERGI

Emåmejeriet har nu kört förgasningsmaskinen Volter i full drift sedan midsommar, berättar Patrik Evertsson, VD för Emåmejeriet i Hultsfred. Maskinen genererar 40 kW elkraft och 100 kW värme med skogsflis som bränsle. Det går åt ca 4 kubik flis per dygn.

Kvaliteten på Volter uppfyller finska normer med tillförlitliga driftrutiner.

Emåmejeriet har en anställd som gör en daglig tillsyn, ca 15 – 20 minuter per dag.

På frågan om vilka problem Emåmejeriet haft under uppstarten svarar Patrik att de hade problem med inmatningen av flis, men det är åtgärdat nu. Vidare krävdes inkörning av askuppsamling och programmering av maskinen. Patrik menar att det kanske tar ett år innan allt är kalibrerat.

Varför valde ni förgasningstekniken?

Patrik svarar att förgasning är det bästa sättet att göra el och värme på i liten skala om man ska bli koldioxidneutral.

Patrik berättar också att Emåmejeriets kunder gett positiv feed-back på tekniken. Det gäller t.ex. Servera som tycker det är bra att deras leverantör kan leverera näst intill koldioxidneutral mjölk. De kan räkna hem detta i sitt klimatarbete.

Varför valde Emåmejeriet Volter som leverantör? Patrik berättar att Volter har hög returtemperatur på värmen, vilket ingen annan maskin hade. Den passar för att värma upp mjölk samtidigt som den genererar el. Dessutom är det en säker reservkraft med råvaror som finns i bygden.

Vid mejeriet i Hultsfred, Emåmejeriet, finns en unik förgasningsanläggning som producerar både el och värme från flis. Anläggningen har varit i drift sedan i somras.

Vad tror du är anledningen till att inte fler köper Voltermaskiner i Sverige?

Patrik menar att det låga elpriset är avgörande. Stiger elpriset kommer troligtvis intresset för förgasningstekniken att öka.

Industriföretag har också fått fördelaktig

beskattning som inte gynnat egen elproduktion.

Avslutningsvis uppger Patrik att Emåmejeriet fick 25 procents investeringsstöd samt att de samarbetat med Energikontor Sydost.

Text: Eric Söderberg

EU-projekt ska öka värdet på halm Sveriges Tekniska Forskningsinstitut har fått 13 miljoner kronor från EU för att genom en bioekonomiprocess öka värdet på halm. I samverkansprojektet AGROinLog ska SP Processum och SP Enheten för jordbruk och livsmedel stötta Lantmännens produktion av etanol i en uthållig och lönsam process.

För att kunna använda halm som komplement till spannmål vid etanoltillverkning måste ligninet i halmen först separeras bort, och den hanteringen minskar lönsamheten i etanoltillverkningen. I det här treåriga projektet vill man lösa lönsamhetsproblemet genom att försöka

36

Förnybar Energi

4/2016

hitta en lönsam användning av ligninet.

På så sätt skulle man kunna stärka hela värdekedjan för halm – en restprodukt från jordbruket som det finns gott om i Europa.

– Lantmännen Agroetanol ser fram mot detta projekt. Vi ser det här som en väldigt viktig pusselbit i att öka förädlingsvärdet av lignocellulosabaserad råvara, exempelvis från halm, för att inte bara tillverka etanol utan också högvärda produkter från det lignin som finns i råvaran, säger Paula Segura vid Lantmännen Agroetanol.

Hos SP Processum i Örnsköldsvik ska

man använda olika förbehandlingsmetoder för att utvinna ligninet, följt av processen HTL, hydrotermisk förvätskning, för att ta fram ligninbaserad bio-olja för t.ex. biodrivmedelsproduktion.

– Vi bygger en pilotanläggning för att vid mycket höga tryck och temperaturer kunna ta fram bio-olja, berättar Tomas Gustafsson, SP Processum. Bio-oljan kan sedan uppgraderas till exempelvis biodrivmedel och kemikalier. Eftersom vi normalt arbetar med skogsråvara och restströmmar från skogsindustrin ska det bli spännande att tillämpa våra processer även på lignin från halm.

Energiöverenskommelsen – en ny energiframtid?

Den energiöverenskommelse som i juni gjordes mellan riksdagspartierna S, MP, M, KD och C har fått stor uppmärksamhet och beskrevs sammanfattat i föregående nummer av Förnybar Energi.

Energiöverenskommelsen anger målsättningar och har överlämnats till Energikommissionen för vidare utveckling och kommer där att redovisas i slutrapporten i början av 2017.

Av Christer Söderberg, SERO Energiöverenskommelsen ger allmänna riktlinjer för utvecklingen, huvudsakligen inom elsektorn i Sverige. Till år 2040 ska elförsörjningen till 100 procent komma från förnybara energikällor och till år 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser.

Det är ambitiösa mål och för att nå dem krävs nu riktig verkstad, nära 60 TWh kärnkraft, ca 40 procent av vår elproduktion, ska inte längre behövas för Sveriges elförsörjning år 2040.

Hoppas att Energikommissionen är tydlig om detta i sin slutrapport.

Tre grundpelare Energiöverenskommelsen bygger på tre grundpelare för den svenska energipolitiken: • Ekologisk hållbarhet • Konkurrenskraft • Försörjningstrygghet Överenskommelsen pekar på ett antal förutsättningar på den svenska elmarknaden för att målet ska uppnås. De som SERO anser viktigast är att det behövs bättre förutsättningar för investeringar i förnybar energi och att utvecklingen av energisystemet ska utgå från en mångfald av storskalig och småskalig förnybar produktion som är anpassad till lokala och industriella behov.

På kort sikt föreslås avveckling av effektskatten på kärnkraft under en 2-årsperiod och fastighetsskatten för vattenkraft under en 4-årsperiod.

SERO har anfört att skatten för småskalig vattenkraft behöver ha samma snabba avvecklingsperiod som skatten för kärnkraften.

Finansiering av skattelättnader ska ske genom höjning av energiskatten för konsumenter, elintensiv industri undantagen.

För elcertifikatsystemet ska gälla att det förlängs och utökas med 18 TWh nya elcertifikat till 2030.

POLITIK

Det kommer att krävas mycket verkstad om energiöverenskommelsens målsättningar ska nås med 100 procent förnybar energi till 2040.

För vattenkraften finns ett förslag om en branschfinansierad fond som ska skapa förutsättningar för en miljöanpassning av vattenkraften.

För vattenkraften återkommer förslaget om en branschfinansierad fond som ska skapa förutsättningar för en miljöanpassning av vattenkraften, ett förslag som för ett år sedan presenterades av Energimyndigheten och Havs- och Vattenmyndigheten efter en dialog med branschen. Tanken var att den lönsamma storskaliga vattenkraften skulle bidra till åtgärder för den mindre lönsamma småskaliga vattenkraften, ibland även kallad ”Robin Hood effekt”.

Småskalig elproduktion Ett intressant avsnitt är det om småskalig elproduktion. Här anger man att befintligt regelverk bör anpassas till nya produkter och tjänster inom energieffektivisering, energilagring och försäljning av el. Det ska även vara enklare att vara en småskalig producent av el, något som företrädare för den småskaliga elproduktionen länge hävdat. Hoppas det nu kan bli verklighet.

Den första bearbetningen görs nu av Energikommissionen, därefter ska det tillsättas en genomförandegrupp som ska se till att överenskommelsen blir verklighet.

Det är bara att hoppas att det nu blir en riktig och kraftfull verkstad i fortsättningen!

4/2016

Förnybar Energi

37

Minst klimatpåverkan med biogas och el TRANSPORTER

Gröna Bilister har varje år sedan 2011 publicerat en drivmedelsrapport kallad Drivmedelsfakta, som sammanställer klimatpåverkan hos de drivmedel som säljs i Sverige. Från och med detta år släpper emellertid Energimyndigheten rapporten Drivmedel och biobränslen där motsvarande redovisning görs, enligt den rapportering som Energimyndigheten årligen tar in enligt drivmedelslagen och hållbarhetslagen.

Detta innebär att Gröna Bilister inte kommer att publicera en ny drivmedelsrapport med uppgifter om svenska drivmedels klimatpåverkan så länge som Energimyndigheten gör det.

Av Energimyndighetens rapport Drivmedel och biobränslen 2015 kan utläsas att trenden med låg inblandning av biobränslen i bensin fortsätter. De senaste fem åren har inblandningen av etanol uppgått till cirka 5 volymprocent. Inblandningen i diesel har däremot ökat och uppgår år 2015 till 17 volymprocent.

Utsläppen per energienhet diesel, FAME, fordonsgas och HVO minskar för varje år.

– Även om klimatnyttan med elbilar ser bra ut, är den helt beroende av hur elen produceras säger Per Östborn, drivmedelsexpert på Gröna Bilister. Marginalel tillverkad i kolkondenskraftverk ger ingen klimatnytta alls jämfört med fossil bensin och diesel. Utsläppen från el producerad av sol och vind är däremot så nära noll det går att komma.

Enligt Energimyndighetens rapport är växthusgasutsläpp från elanvändningen avsedd att räknas på Sveriges produktionsmix.

Dock beräknas användningen av el enligt nordisk mix i likhet med beräkningar enligt hållbarhetslagen.

– För personbilar är i dagsläget biogas det bästa biodrivmedlet

38

Förnybar Energi

4/2016

Utsläpp av växthusgasen koldioxid för olika typer av bränslen och el i gram koldioxid/km. på marknaden, fortsätter Per Östborn. Även för fordonsgas som i genomsnitt består av 72 procent biogas är klimatpåverkan en tredjedel av den för bensin och hälften av diesel. FAME och HVO är ännu bättre men används i dagsläget endast till dieselmotorer för tunga fordon.

Elbilen har fått ett rejält uppsving den senaste tiden och efterfrågan kan rimligtvis förväntas öka. Detta förutsätter att produktionen av förnybar el håller jämna steg med försäljningen av elbilar om klimatnyttan ska bli optimal.

Adresser föreningar och partners SERO

SERO Service AB Romelevägen 7b, 681 52 Kristinehamn VD: Peter Danielsson, 0550-137 61 E-post: peter.danielsson@kristinehamn.mail.telia.com Bolaget ägs av SERO Bankgiro: 5776-4151

Lokalföreningar anslutna till SERO Dala Energiförening: Dennis Adås, 023-296 85 E-mail: dennis.adas@hotmail.se Medlemsavgift: 200 kr, Plusgiro: 43442-3

FÖRENINGAR I SAMARBETE MED SERO Energi på lantgård i Sverige, Box 53, 243 23 Höör Medlemsavgift 300 kr, BG 5618-7875 (inkl medlemskap i SERO+tidning) Elbil Sverige, Sven Forsberg, Malmö 0704-670882, E-mail: Sven.forsberg@elbilsverige.se

FÖRENINGEN

Sveriges Energiföreningars Riksorganisation Romelevägen 7b, 681 52 Kristinehamn Tel: 0221-824 22 E-mail: info@sero.se, Hemsida: www.sero.se Ordförande: Göran Bryntse Dalby 201, 247 94 Dalby 046-200221, 070-621 71 96 E-mail: goran.bryntse@sero.se Ekonomi: Peter Danielsson, 0550-137 61 Medlemsavgift: 350 kr, familjemedlem 50 kr Bankgiro: 829-8481

Branschföreningen Biokol Sverige Mattias Gustafsson, Svenstorp 1, 6402 24 Sköldinge, E-mail mattias@ecotopic.se Svensk Vattenkraftförening Kvarnvägen 2, 311 64 Vessigebro E-mail: info@svenskavattenkraft.se Hemsida: www.svenskvattenkraft.se Medlemsavgift: Inkl SERO 400 kr, enbart SVAF 250 kr. För kraftverksägare tillkommer en momspliktig avdragsgill serviceavgift på 0,29 öre per kWh medelårsproduktion, dock högst 15.000 kr samt en fast serviceavgift på 100 kr. För branschföretag är serviceavgiften 1500 kr.

Bankgiro 5956-7404

Närkes Energiförening: Leif Pettersson, 0582-660 198 E-mail: marka@telia.com Medlemsavgift 250 kr, Plusgiro: 347892-2

Kraftverksförsäkringen Roland Davidsson, Sv. Vattenkraftförening, 0495-104 39, 070-678 91 39 E-mail: roland.davidsson@svenskvattenkraft.se Anders Orebrandt, 08-412 42 88, E-mail: anders.orebrandt@ marsh.com

Smålands Energiförening: Sten Malmström, 0390-405 03 E-mail: sten.malmstrom@sero.se Medlemsavgift: 250 kr, Bankgiro: 577-7263

Hallands Vattenkraftförening Sven-Erik Vänneå, Trälshult 23, 310 20 Knäred 0430-52074, 0701-441213, E-mail: kvarn.backen@yahoo.se

Södermanlands Energiförening: Roland Gustafsson, 016-211 40, 070-564 5109 E-mail: bjorkkulla@bredband2.com Medlemsavgift: 200 kr, BG 449-4290

Smålands Vattenkraftförening Sune Haraldsson, Granbäcken,560 13 Hok, 0393-230 62, sune@granbackens.se

Västmanland Upplands Energiförening: Gunnar Öberg, 070-7142262 E-mail: gunnaroberg@bredband2.com Medlemsavgift: 250 kr, Plusgiro: 435 73 54-2 Värmlands Energi- och Vindkraftförening: Anders Björbole, 0590132 16 E-mail: bjorbole@telia.com Medlemsavgift: 250 kr, Plusgiro 191 15 22-9 Energi- och hållbarhetsforum Väst Daniel Hårdfelt, 0738-065600 E-mail: daniel.hardfelt@hotmail.com Medlemsavgift 250 kr, studerande 100 kr därefter 250 kr, BG 50648898,www.enfovast.se

Värmland/Dalslands Vattenkraftförening Christer Hedberg, 0570-521 51, christer@gullsby.se Svensk Vindkraftförening Kvarngatan 2, 311 31 Falkenberg, Hemsida: www.svensk-vindkraft.org Kansli: Ulla Hedman Andrén 076-716 05 50, ulla@svensk-vindkraft.org Medlemsavgift privatperson inklusive SERO 650 kr, endast SVIF 500 kr Förnybar Energi Sverige AB VD: Jan-Åke Jacobson, 070-640 57 59 E-mail: jan-ake.jacobson@telia.com Bolaget ägs till lika delar av SERO, SVAF och SVIF

4/2016

Förnybar Energi

39

Posttidning B Returadress SERO Romelevägen 7b 681 52 Kristinehamn

Välkommen till foab.com Låt oss på FOAB optimera er kraftstation och öka er produktion. Då elpriserna är låga krävs att man kan sälja mer för att ekonomin ska bli så bra som möjligt. Ring oss på telefonnummer 0320-106 00, så berättar vi mer om vad vi kan göra för just er kraftstation. På vår nya hemsida kan du läsa mer om vårt utbud – foab.com

AVSTÄNGNING AV VATTENVÄGAR

BANDTRANSPORTÖRER

DAMMLUCKOR

EL - KONSTRUKTION OCH SKÅPSBYGGNAD

FAUNAPASSAGER

INTAGSGALLER

KONSTRUKTION OCH FEM BERÄKNING

RENSMASKINER

TILLBEHÖR OCH SERVICE

Adress: Ehnsgata 9, 511 56 Kinna. Telefon: 0320–106 00. E-post: info@foab.com FlödesOptimering FOAB Sverige AB är certifierade i enlighet med: EN1090-1, ISO 3834-3 och ISO 9001.

FlödesOptimering FOAB Sverige AB är ett innovativt företag som projekterar, tillverkar och levererar utrustning för optimering av vattenkraft. FOAB utvecklar tekniken för dammluckor, galler och rensmaskiner så att man kan utvinna maximal energi från vattnet med minimal inverkan på miljö och fauna.

FOAB strävar efter att kunna leverera framtidens lösningar redan idag med ledorden Kunskap, Erfarenhet och Kvalitet.