Förnybar energi 2016 : 1

, 16 3 20 3 1/ g: Nr gån År

Förnybar Energi Tidskrift för Energieffektivisering, Vatten- och Vindkraft, Solenergi, Bioenergi och Geoenergi

”Power paper” material med många tilltalande egenskaper

SEROs program för 100 procent förnybart

Sid 10

Sid 6

‐ FÖRENINGEN FÖR FÖRNYBAR ENERGI & ENERGIEFFEKTIVISERING

Årsmöte och seminariedagar 2016 KARLSTAD CCC FREDAG 22 OCH LÖRDAG 23 APRIL

PROGRAM (PRELIMINÄRT) FREDAG

LÖRDAG

09.00-10.00 Registrering och kaffe 10.00 ”SERO och 100 %förnybart till 2040”, Inledning av Göran Bryntse 10.15 Dag Hallén, Länsstyrelsen Värmland 10.45 Lise Nordin, Riksdagsledamot ”Energikommissionen” 11.15 Preben Maegaard, Lokal förnybar energi i Danmark 11.45 Lunch, utställning 12.45 Arne Andersson, Sol-el 13.15 Rickard Nordin Riksdagsledamot ”Energikommissionen” 13.45 Kaffe o utställning 14.15 Lotta Bångens , Energieffektivisering, vita certifikat 14.45 Lennart Söder, Eleffekt 100 % förnybart 15.20 Hans -Olof Nilsson, Egen el 15.40 Vattenkraft. Värmland-Dalslands vattenkraftförening 16.00 SVIF 16.20 Mattias Gustafsson, Bio-kol 17.00 Tomas Kåberger, ”Förnybara energisystem” 18.00 Avslutning, sammanfattning av dagen 19.30 Middag och underhållning

09.00 09.05 09.30 10.00 11.10 12.00 13.00 13.00

Göran Bryntse.

Elbil Sverige, Bertil Ottosson/Christer Hildén Kaffe Årsmöte SERO Anders Wijkman, Klimatstyrd omställning Lunch Styrelsemöte SERO Studiebesök ”Folkboende- energisnålt flerfamiljshus för nytt miljonprogram

Deltagande i seminariet på fredagen kostar 600 kr per person (400 för medlem) Lunch och kaffe ingår.

Gemensam middag fredag kväll kostar 350 kr per person.

Deltagande på lördagen kostar 300 kr per person (200 kr för medlem).

Anmälan sänds till Sven Bernesson email: sven.bernesson@sero.se, telefon 0730 655013.

OBS. Betalning görs i förskott till bg 829-8481. Den som eventuellt inte betalt erlägger avgiften kontant vid seminariet.

Hotell bokas av deltagarna själva. First Hotel River C ( http://www.firsthotels.com/Our-hotels/Hotels-in-Sweden/Karlstad/, tel.054 22 22 20 ) ligger vid konferenslokalerna och vi har överenskommelse med dem om rabatterat pris om beställningen görs en månad i förväg.

Ange boknings kod SEROAK891.

VARMT VÄLKOMNA TILL ETT PAR INTRESSANTA DAGAR I DEN FÖRNYBARA ENERGINS TECKEN!

Sanningen Tidningen ges ut av SERO och utkommer med fyra nummer per år i 3.000 exemplar ADRESS: SERO, Romelevägen 7, 681 52 Kristinehamn E-mail: info@sero.se ADRESSÄNDRINGAR: info@sero.se ANSVARIG UTGIVARE: Göran Bryntse, 046-20 02 21, 070-621 71 96 E-mail: goran.bryntse@sero.se ANNONSER: Olof Karlsson, 0221-197 65, 070-285 19 88 E-mail: olof.karlsson@sero.se REDAKTÖR: Staffan Bengtsson, 070-584 46 39 E-mail: staffan@ teknikfor.se REDAKTIONSRÅDET: Göran Bryntse Christer Söderberg Olof Karlsson Roland Davidsson Tryckeri: Trydells, Laholm Papper: Arctic Silk Omslagsbild: Korsnäs Kraftverk, Bild: Christer Söderberg

Var med och påverka!

Bli medlem!

Medlemsavgift 350 kr, familjemedlem 50 kr, studerande 150 kr.

Som medlem får Du 4 nummer av tidningen Förnybar Energi.

Prenumeration kostnad: 300 kr/år Du kan bli medlem genom att skicka ett mail på info@sero.se med kompletta adressuppgifter och helst med telefon.

Den tyske filosofen Arthur Schopenhauer sade en gång att sanningar genomgår tre stadier. Först blir de förlöjligade. Sedan blir de våldsamt motarbetade. Slutligen blir de accepterade som självklara.

En sanning är att samhället måste ställa om till förnybar energi för att vår civilisation ska kunna överleva. Denna medvetenhet börjar växa fram hos både makthavare och medborgare, vi är på väg mot det tredje stadiet.

Så var det inte för 25 år sedan. Då förlöjligades tanken på att förnybar energi skulle kunna ersätta fossil energi och kärnkraft, i synnerhet gällde detta vindkraft och solenergi. Alltfler ansluter sig nu till att detta är både möjligt och nödvändigt. Bakgrunden är ökad kunskap, tydliga miljö- och klimatproblem, teknisk utveckling och några länder som gått före och visat vägen. I synnerhet en föregångare sticker ut, Tyskland!

Redan 1992 införde Tyskland ett fastprissystem för förnybar elproduktion och framförallt vind och sol fick en rejäl stimulans. Detta fick till följd att den tekniska utvecklingen fick fart, tillverkningsindustrin växte kraftigt och masstillverkningen sänkte så småningom tillverkningskostnaderna.

Denna utveckling har bekostats av de tyska elkunderna men har kommit hela världen till del, motståndet håller på att brytas.

Vad har de tyska elkunderna fått i utbyte?

Trots att man på elräkningen får betala för tillkomsten av ny elproduktion medför tillskottet att elpriserna generellt sjunker, så småningom kommer denna effekt bli dominerande och hålla elpriserna nere.

Tyskarna kan även glädja sig åt de många nya arbetstillfällen som skapas i den nya industrin och att man går en säkrare energiframtid till mötes. Dessutom får Tyskland lättare att uppfylla sina klimatmål och man blir oberoende av politiska kriser i oljeländer, konflikter samt sinande gas- och oljekällor.

Vad gör Sverige?

Som medlem i EU måste även vi arbeta med energieffektivisering och övergång till förnybar energi. Vi har gott om förnybara energikällor, inte minst vattenkraft. Vårt stödsystem med elcertifikat har fungerat tillfredsställande ända tills det hamnade i obalans för ett par år sedan med kraftigt överskott och låga priser samtidigt som även elpriserna har blivit mycket låga.

De som har investerat i anläggningar för ny elproduktion riskerar nu sina investeringar, staten har inte lyckats korrigera systemet och nya investeringarna är mycket få.

I den heliga marknadens namn har man svikit investerarna.

Staten borde ta konsekvenserna av detta, till exempel erbjuda statliga lånegarantier till de drabbade för att drastiskt sänka räntekostnaderna.

Sverige har ett mål att nå 100 procent förnybart, SERO pekar ut 2040 som årtal för elsystemet, men det kommer inte att lyckas med ”business as usual”.

För att nå detta behöver Sverige byta stödsystem så att alla förnybara produktionsformer kan utvecklas samtidigt, stora som små.

Detta är sanningen.

Christer Söderberg, christer.soderberg@sero.se

FĂ–RENINGEN

Det behÜvs ett snabbt stÜd fÜr krisande smü elproducenter Med en ersättning under 30 Üre per kWh fÜr el och certifikat tillsammans gür det inte att undvika stora underskott pü drift av kraftverk som investerat stort de senaste üren. Efter vädjan frün münga vind- och vattenkraftägare att SERO skall gÜra nügot fÜr att fÜrbättra situationen fÜr dem, har SEROs ledningsgrupp därfÜr beslutat ge Olof Karlsson i uppdrag att leda ett projekt med syfte att püverka regeringen att vidta vissa ütgärder som medverkar till att fÜrbättra situationen fÜr drabbade fÜretagen. FÜr att fü stÜrre tyngd i vüra Ünskemül om stÜd i nügon form har SERO frügat nügra berÜrda organisationer om de vill samverka fÜr att nü mület. De organisationer som tillfrügats är Svensk VindkraftfÜrening, SVIF, Svensk VattenkraftfÜrening, SVAF, LRF och kontakt har tagits med Sparbankerna.

Frün LRF har Ulf Jobacker svarat att man Ünskar en bättre nulägesbild av problemets omfattning fÜr att bättre kunna Üverväga ütgärder. Det är intressant med nügra kontakter med smüfÜretag, som producerar fÜrnybar el med vind- och vattenkraft utifrün dagens marknadssituation och olika scenarier.

Ulf nüs pü ulf.jobacker@lrf.se eller 08-787 5403 SERO ber att smü fÜretag som producerar fÜrnybar el med vind-och vattenkraft hÜr av sig om de redan har problem eller väntas fü det om nuvarande el-och certifikatpriser blir bestü-

Blankett finns pĂĽ www.sero.se

ende till 2019, vilket de befaras gÜra. Hjälp till med underlaget fÜr en kommande framställning till regeringen politiker och departement samt berÜrda riksdagsutskott genom att sända in en kort redovisning av Ditt fÜretags ekonomiska läge med prognos fram till 2019.

StÜd behÜvs men hur det ska utformas für samtal med regeringen avgÜra. Jag tror inte att Olof Karlsson regeringen och vüra politiska partier ska vara kallsinniga om vi lägger fram fakta om hur det stür till i verkligheten. En modell fÜr stÜd kan vara en stÜdfond där staten lünar ut ett grundkapital och dit behÜvande fÜretag skulle kunna lyfta Üver i fÜrsta hand sina amorteringar.

FĂśrebild kan vara den svenska VattenkraftlĂĽnefonden som fungerade under tiden 1919 till 1969.

Olof Karlsson P.S Blankett att fylla i fĂśr den som vill bidra med faktaunderlag infĂśr kommande uppvaktningar finns pĂĽ SEROs hemsida. www.sero.se

Energikommissionen uppvaktad W W W T U R A B C O M

&RANCIS +APLAN !XIAL 3MĂŒ VATTEN TURBINER

.ĂŠSSJĂš 36%2)'%

452!" &ĂšRRĂŒDSGATAN .ĂŠSSJĂš 4EL &AX % MAIL CA TURAB COM

4

fĂśrnybar energi

1/2016

Under hÜsten/vintern har en delegation frün SERO haft mÜten med samtliga 8 partier som ingür i Energikommissionen. Vi har süledes träffat Matthias BäckstrÜm-Johansson (SD), Cecilie Tenfjord-Toftby (KD), Penilla Gunther (M) , Maria Weimer (L), Rickard Nordin Š, Ingemar Nilsson (S), Lise Nordin (MP) och Birger Lahti (V). Vi har bl a informerat om vür plan fÜr 100 % fÜrnybar energi och bl a püpekat den besvärliga situationen fÜr ägarna av smü vattenkraftverk. Vi upplevde att de lyssnade pü münga av vüra argument och att vi hade en konstruktiv dialog med alla partirepresentanter. I november uppvaktade vi även Energikommissionens sekretariat, dit vi ocksü skickat en hel del information i efterhand.

FrĂĽn SERO har fĂśljande personer medverkat, helt eller delvis: Undertecknad, Ann-Kristine Johansson, Christer SĂśderberg, Eric SĂśderberg, Hans Nilsson, Peter Heed och Lotta BĂĽngens.

GĂśran Bryntse

Dags att FlödesOptimera Låt oss på FOAB optimera er kraftstation och öka er produktion. Då elpriserna är låga krävs att man kan sälja mer för att ekonomin ska bli så bra som möjligt. Ett stort steg i rätt riktning är att minimera fallförlusten med en rensmaskin från FOAB. Ring oss på telefonnummer 0320-106 00, så berättar vi mer om vad vi kan göra för just er kraftstation.

RH2S

RH1S

RH1R

Rensmaskin från Foab • Robust • Driftsäker • Lång livslängd • Bra totalekonomi • Serviceavtal • Trygghet • Säker

Adress: Ehnsgata 9, 511 56 Kinna. Telefon: 0320–106 00. E-post: info@foab.com FlödesOptimering FOAB Sverige AB är certifierade i enlighet med: EN1090-1, ISO 3834-3 och ISO 9001.

FlödesOptimering FOAB Sverige AB är ett innovativt företag som projekterar, tillverkar och levererar utrustning för optimering av vattenkraft. FOAB utvecklar tekniken för dammluckor, galler och rensmaskiner så att man kan utvinna maximal energi från vattnet med minimal inverkan på miljö och fauna.

FOAB strävar efter att kunna leverera framtidens lösningar redan idag med ledorden Kunskap, Erfarenhet och Kvalitet.

FÖRNYBAR ENERGI

SEROs program för 100 procent förnybar energi i Sverige.

SEROs mål är att Sveriges energiförsörjning år 2040 ska baseras på 100 procent förnybar energi.

Grundprincipen för att klara klimatomställningen är att hållbarhet och ekologi överordnas ekonomin.

Vi räknar med följande mix när det gäller energitillförseln: Bioenergi: ca 170 TWh Vatten- och vågkraft: ca 75 TWh Vindkraft: ca 50 TWh Solenergi: ca 40 TWh Geoenergi: ca 20 TWh Totalt: 355 TWh Användning: ca 300 TWh, samt ca 55 TWh omvandlings- och överföringsförluster samt export.

Hur ska vi nå dit?

Vi kan dela upp energiförsörjningen i tre delar enligt gängse metodik:

6

förnybar energi

1/2016

ca 60 TWh jämfört med nuvarande nivå.

Försumbara mängder av fossil energi kommer då att användas i trafiken. Totalt ca 45 TWh inklusive inhemskt flyg och sjöfart.

Av Göran Bryntse, Ordförande

1). Transporter, el och uppvärmning.

För transporter utgår vi från utredningen ”Fossilfrihet på väg”, SOU 2013:84. I den av SERO förordade, ”Åtgärdspotential A” minskar energianvändningen med

2). Elförsörjningen baseras på en elproduktion på ca 170 TWh, bestående av 75 TWh vatten- och vågkraft, 20 TWh biokraft, 50 TWh vindkraft och 25 TWh solel.

3). Uppvärmningen kommer att baseras i allt väsentligt på bioenergi och elenergi, mest via biobaserad fjärr-

Styrmedel För att uppnå denna energiförsörjning fordras många styrmedel. Några har vi redan presenterat i samband med vår uppvaktning den 24 november, dvs. vita certifikat, rörliga nätavgifter, individuell mätning av energianvändningen i lägenheter. Här följer kompletteringar.

Vi föreslår framförallt följande ytterligare åtgärder: 1) Nettodebitering av solel, kvartalsbaserat.

2) Tag bort kravet på momsregistrering och elskatt för mikrokraftsanläggningar mindre än 450 kW. 3) All egenproducerad och egenanvänd el blir skattebefriad upp till 450 kW. 4) Höj kvoterna i certifikatsystemet så att certifikatens värde stiger till minst 35 öre/kWh, bl a genom utökad kvotplikt för industrin.

Elförsörjning Elförsörjningen baseras på en elproduktion på cirka170 TWh:

5) Höj kärnavfallsavgiften till 10 Användning: cirka 300 TWh, samt cirka 55 TWh omvandlings- och överföringsförluster och export öre/kWh. 6) Genomför åtgärdspotential A i SOU 2013:84 för trafiken.

7) Använd bl a fastighetsskatten för att främja energieffektiviseringar i bebyggelsen genom ett bonusmalus-system och förmånliga lån till renoveringar.

14) Undanta små vattenkraftverk, < 8) Inför norska passivhus-normer för 1,5 MW, från Miljödomstolsprocesser alla nya hus efter 2020. och låt dem istället hanteras av berörd 9) Sänk fastighetsskatten för små vatkommun och länsstyrelse. tenkraftverk, < 1,5 MW, till 0,2 %.

15) En plan för övergång till el från 10) Svenska Kraftnät åläggs att ansvara diesel i lantbruket bör göras. för att nödvändiga förstärkningar av 16) Hävda Sveriges rätt att inom EU elnätet kommer till stånd för att fasa in införa nationella stödsystem för småskaden förnybara energin. lig elproduktion, < 1,5 MW. 11) Energimyndig17) Utveckla möjligheterna för små heten får i uppdrag elanvändare att bidra till förbättrad att skyndsamt utreda effektbalans genom en premie när man systemet VFiP, ”Variable sänker effektuttaget vid belastningstopFeed in Premium”, i par. syfte att implementera 18) Investera i två gaskraftverk som det senast 2020 för att VATTEN/VÅGKRAFT • 75 TWh har till uppgift att trygga effektbalansen. delvis ersätta certifikatSOLENERGI • 25 TWh 19) Inför, precis som i Tyskland, priorisystemet.

VINDKRAFT • 50 TWh tet till nätet för förnybar el.

12) Inför/öka skatt BIOENERGI • 20 TWh 20) Stöd havsbaserad vindkraft i enligpå miljöbelastande het med Energimyndighetens rapportutsläpp. förslag.

13) Slopa den sär21) Begränsa rotavdragen till energiefskilda uttagsskatten fektiviserande åtgärder. för kooperativt ägda kraftverk.

BIOENERGI • 170 TWh

FÖRNYBAR ENERGI

värme, 50 TWh, Solenergi, 15 TWh och värmepumpar, ca 20 TWh.

VATTEN/VÅGKRAFT • 75 TWh

VINDKRAFT • 50 TWh

SOLENERGI • 40 TWh

GEOENERGI • 20 TWh

Framtiden är förnybar 2015 tillkom i EU ca 22000 MW förnybar energi, se bilden, mest vindkraft följd av solel. Bilden är hämtad från EWEAs årsberättelse. EWEA= European Wind Energy Association. Samtidigt avvecklades över 10 000 MW fossil kraft och kärnkraft. Utan tvivel så är EU på väg mot en energiförsörjning baserad på 100 % förnybar energi.

Totalt fanns i början av 2015 ca 142 GW vindkraft installerad i EU samt ca 95 GW solel. Globalt steg den installerade vindkraftseffekten till ca 430 GW, en ökning med ca 55 GW, rekord. Även ökningen av solel blev rekordartad, ca 50 GW globalt, till totalt 225 GW. Det kan jämföras med den svenska kärnkraftskapaciteten på ca 9 GW. 2016 förväntas bli ett nytt rekordår både för vindkraft och solel, ca 60 GW för vindkraft och 65 GW för solel.

Göran Bryntse

Vind 12 800

12 000

Solel

9 000

8 500

6 000

Kol 4 714

3 000

Konc. solel 0

281

370

Hydro 239

Biomassa 232 518

Avfall 119

Geoterm 4

Gas 1 867

Ocean 4

Torv

Kärnkraft 100

0

Olja

1 825 3 282

-3 000 4 254

-6 000

MW

Förnybar Avvecklad

8 051

1/2016

förnybar energi

7

ELNÄT

Nätavgifterna ska i huvudsak vara rörliga

Nästan alltid får vi betala alltför höga fasta avgifter för elnätet. Dessa dominerar ofta konsumenternas kostnader för elnätet och det utan rimlig anledning. Tvärtom, det minskar motiven för att spara energi. Den fasta avgiften påverkas ju inte av energieffektiviseringar.

Villaägarnas Riksförbund föreslår något mellan 2,4 och 3 %.

Här behövs uppenbarligen en ny lagstiftning, vilket är en uppgift för Energikommissionen att ta tag i.

Energimarknadsinspektionen, EI, som ersatte dåvarande Nätmyndigheten 2008, har tidigare suttit i knät på kraftbolagen. Det ledde till en oacceptabel lagstiftning. EI stöter nu sin panna blodig när de försöker åstadkomma rimliga nätavgifter på grund av denna lag och vädjar om en bättre lag mot nätmonopolens vinstintressen för att skydda konsumenterna.

Sedan EI bildades har elnätsavgifterna tillåtits öka med över 30 % samtidigt som KPI ökat med ca 4 %. När EI försökt bromsa höjningen av elnätsavgifterna har de efter bolagens överklaganden fått backning av Högsta Förvaltningsrätten.

Elnätsmonopolen har därför kunnat dra in ytterligare 36 miljarder utöver vad EI ansåg vara rimligt för perioden 20112015.

För nästkommande fyraårsperiod har EI i höstas föreslagit att elnätsmonopolen får ta ut 164 miljarder. Det är alldeles för mycket pengar. Beräkningen baseras på en räntabilitet för monopolen på 4,53 %, vilket är orimligt mot bakgrund av att Riksbankens styrränta nu är på minus.

Ge EI uppdrag att föreslå ny ellag Mitt förslag är att lagstifta om att de fasta avgifterna av energihushållningsskäl och konsumentskyddsskäl högst får utgöra ca 20 % av elnätsavgifterna eller högst 1000 kr/år. Detta kombinerat med en avkastningsränta som är rörlig på årsbasis och anpassad till Riksbankens räntepolitik samt att ingen ska betala mer än 30 öre/kWh för elnätet skulle välmotiverat spara mångmiljardbelopp åt elkonsumenterna och dessutom stimulera energihushållningen.

Det skulle då löna sig bättre att hushålla med elen än vad det gör nu när nätavgifterna ofta är i huvudsak fasta, omöjliga att påverka.

Den kontrolleras av elnätsmonopolet/leverantören. Det är då rimligt att sådana kostnader inte ska debiteras kunden i fast form. De flesta andra företag har också fasta kostnader, men lägger in dem i priset, t ex i biljettpriset för resor.

Ingenting hindrar kraftbolagen att införa helt rörliga nätavgifter. Sådana finns t ex hos Sala-Heby Energi AB. Som komplement finns där en effekttaxa, som kan motiveras.

När jag satt i Energimyndighetens styrelse i början på seklet diskuterade jag vinsterna för elnätsmonopolen med Nätmyndighetens dåvarande chef. Enligt ellagen är de berättigade till ”en skälig vinst” på sina monopol. Vi var överens om att en skälig vinst i lagens bemärkelse för nätmonopolen är ca 1 öre/kWh. Nu tar emellertid elnätsbolagen ut mångdubbelt högre vinster på sina monopol tack vare en föråldrad lagstiftning som gynnar kraftbolagen. En utredning av LRF i början av seklet kom fram till att elnätsavgifterna totalt sett bör halveras.

Istället har avgifterna ökat snabbare än konsumentprisindex, KPI .

8

förnybar energi

1/2016

Energikommissionen bör således ge EI i uppdrag, att utifrån ovan nämnda krav, komma med ett förslag till ny ellag före sommaren.

Göran Bryntse, Tekn Dr Ordf. i SERO, Sveriges Energiföreningars Riksorganisation

ENERGIEFFEKTIVISERING

Plast ur luft ingen utopi Att göra plast från luftens koldioxid kan ju låta som ren science fiction, men det är faktiskt tekniskt möjligt. För att det också ska bli ekonomiskt möjligt krävs stora förbättringar av en elektrolysprocess Hur ska man tillverka plast och använda plast på ett resurseffektivt och klimatsmart sätt?

Det är en fråga som intresserar Ellen Palm vid Lunds Universitet.

Idag tillverkas nästan all plast med råvara från olja. Mellan 6 till 8 procent av världens oljeanvändning uppskattas användas till att tillverka just plast.

– Konsumenter och regeringar efterfrågar klimatneutrala alternativ idag, säger Ellen Palm.

Hon fortsätter.

– Får vi inte fram plast som är icke fossil kommer plasten ersättas med andra material. Och det vore synd för plast är ur många perspektiv ett bra och mångsidigt material. Inte minst bidrar det till lätta konstruktioner som i sig sparar energi när produkter används.

Nyligen färdigställde hon sitt examensarbete ”Fossilfria kolväten – eten och propen från el, vatten och koldioxid”. Nu hoppas Ellen Palm kunna fortsätta detta arbete vid Lunds Universitet, hur plast kan ”platsa” i ett samhälle som har en biobaserad ekonomi och där elen kommer från förnybara energikällor.

Plast ur luft För det finns alternativ till att tillverka plast från fossila bränslen. Ett sätt är faktiskt att använda den koldioxid som finns i luften, eller lite tillspetsat göra ”plast ur luften”. Det kan man göra genom att låta koldioxiden reagera med vätgas och bilda metan, vilken i sin tur kan omvandlas till eten och propen.

Kolväten som i sin tur används för tillverkning av plast.

Således handlar det inte bara om kol utan också väte. Den finns i obegränsade mängder i vatten (H2O). Processer finns att sönderdela vattnet i två delar vät- och syrgas. Haken är att det är en mycket energikrävande process, elektrolys, – Om all plast år 2050 inom EU skulle tillverkas på detta sätt skulle det kunna kräva cirka 1500 TWh el, vilket är nästan hälften av EU:s elproduktion idag.

ningsbehov av el. Ett sätt att lösa detta problem är att producera vätgas som sedan skulle kunna användas för plastframställning.

Tekniken med elektrolys kan också förbättras och bli mer eleffektiv, vilket skulle kunna göra den mer användbar.

– Här finns plats för nya tekniska lösningar och även uppfinningar för att förbättra processen med elektrolys.

– Konsumenter och regeringar efterfrågar allt mer klimatnutrala plaster, säger Ellen Palm vid Lunds Universitet.

Då det kan verka orimligt att använda så mycket el till plast är det inte troligt att all plast i framtiden tillverkas med denna metod, men plast baserad på el och koldioxid kan bli ett spännande och värdefullt komplement till den biobaserade plasten, tror Ellen Palm.

Det kan dock göras periodvis i ett framtida elsystem som sannolikt blir mer väderberoende genom ett stort inslag av vindkraft och solceller.

– Det kommer att finnas perioder med mycket låga eller till och med negativa priser på el och därmed ett kvittbliv-

Andra processer Det finns även andra processer som är möjliga. En är genom förgasning av biomassa, där exempelvis trä sönderdelas i olika fraktioner. Här finns både kol och väte som genom olika processer skulle kunna bli plast. Även anläggningar för biogas skulle med om- och tillbyggnader kunna generera både kol och väte för framställning av plast.

– Det kan ju låta som rena science fiction att göra plast av luft, men faktum är att tekniken redan finns och används av det tyska företaget Covestro, före detta Bayer MaterialScience.

De gör plastskum till madrasser, kontorsstolar mm som delvis kommer från kol från luften. Andelen är 40 procent medan resterande koldel har fossilt ursprung.

Staffan Bengtsson

Nu ska momskrånglet upphöra I ett pressmeddelande den 25 mars 2016 annonserade regeringen att man planerar lägga ett förslag om momsbefrielse för intäkter upp till 30 000 kr. Det skulle innebära att t.ex. solelproducenter som säljer överskottet via nätet skulle slippa ta emot moms på försäljningen. Förslaget är tänkt att träda ikraft vid årsskiftet. Reformen är efterlängtad och personer som avstått från att registrera sig för att få ut elcertifikat på grund av momskrångel kommer sannolikt att registrera sig.

Elcertifikaten utdelas gratis och det nätbolag dit anläggningen är ansluten rapporterar också gratis in produktionen som underlag för tilldelning av elcertifikat och skattereduktion. Man kan också få elcertifikat för den el man själv använder, men då krävs att man monterar in en extra elmätare direkt på generatorn eller efter växelriktaren samt anlitar ett företag som rapporterar in produktionen. För att en extra mätare ska löna sig krävs en egenanvändning på 5-10 kW. Olof Karlsson

1/2016

förnybar energi

9

ENERGILAGRING

KREATIV PLATS. Xavier Crispin, professor i organisk elektronik längst fram till höger med kollegor i labbet.

”Power paper” – material med många tilltalande egenskaper Elektriskt ledande plast tillsammans med cellulosafiber har en enastående förmåga att lagra energi. Det har en forskargrupp vid Linköpings Universitet, Campus Norrköping demonstrerat.

På sikt kan det få stor betydelse för att lagra el från förnybara energikällor.

Forskarna kallar det nya materialet för ”Power Paper”, ett material som inte bara lagrar energi utan också har många andra tilltalande egenskaper.

Det är ett lättanvänt material, enkelt att framställa och återvinna. Materialet är i sig lätt och tål vatten samtidigt som det kan laddas upp hundratals gånger och det tar bara några sekunder.

Inte mindre än laddmängden av en Farraday kan lagras i 1/10 mm tjock platta med en diameter på 15 cm.

– Det är i samma storleksordning som de supermaterial som idag finns på marknaden, säger Xavier Crispin, professor i organisk elektronik.

– Nyligen satte vi världsrekord i samtidig ledningsförmåga för joner och

10

förnybar energi

1/2016

elektroner. Detta kan förklara den höga lagringsförmågan.

Förbättringsmöjligheter Att elektriskt ledande plast och cellulosa tillsammans kan fungera som en kondensator är ingen nyhet i sig. Det har gjorts tidigare, men i tunna skivor. Det nya är istället att få en volym med tjocka plattor som har intressanta egenskaper.

Kan man då använda materialet i ett batteri?

– Nej, det fungerar tyvärr inte så bra ännu. Visserligen lagras mycket energi per volymsenhet men än så länge är självurladdningstiden inte tillräckligt bra, säger Xavier Crispin.

Att förbättra denna egenskap är något

som forskarna arbetar med. Detta är också en förutsättning för att man ska kunna lagra el från förnybara energikällor under längre tid i stor skala.

– Vi är hoppfulla om att kunna förlänga självurladdningstiden liksom att ytterligare öka laddningstätheten.

Trots att materialet redan idag har en hög laddningstäthet finns det förbättringsmöjligheter, enligt Xavier Crispin.

Något som man också kommer att arbeta vidare med är en produktionsanpassning av materialet. Målet är att kunna tillverka materialet i massproduktion, i maskiner som till stor del påminner om pappersmaskiner.

Nyligen erhöll man 34 miljoner kr från Stiftelsen Strategisk forskning för att hitta en rationell tillverkningsmetod.

Materialet – papper och plast Grunden i materialet är cellulosafibrer som i en högtrycksprocess i vatten spräckts sönder i tunna fibrer på 20

nanometer i diameter. Fibrerna ligger i en vattenlösning och när en elektriskt ledande polymer tillförs vattenlösningen lägger sig polymeren som en tunn hinna runt fibrerna.

De omspunna fibrerna ligger sen som ett nystan där vätskan i hålrummen mellan dem fungerar som elektrolyt.

Nyligen publicerades resultaten i en ansedd vetenskaplig tidskrift, Advanced Science. Artikeln hade flera författare

ENERGILAGRING

ENASTÅENDE MATERIAL? ”Power paper”, ser ut och känns som ett plastigt flexibelt papper som har hög styrka.

VISIONEN. Förhoppningen med ”Power Paper” är att skapa ett billigt material som bland annat kan användas för att lagra el i små och stora batterier.

inte bara från Linköpings universitet utan också från KTH, Danmarks tekniska universitet och University of Kentucky.

Det var flera författare bakom artikeln och syftet var att kunna beskriva materialet och dess egenskaper ur ett brett perspektiv.

Prioriterat är, förutom att hitta en tillverkningsmetod, att förlänga självurladdningstiden och ytterligare förbättra laddningstätheten.

Vid Campus Norrköping arbetar två doktorander och ytterligare 5-6 personer med projektet. Patent finns på materialet och det är ägt av ett forskningsinstut, Acreo, som har nära samarbete med Linköpings Universitet. Institutet arbetar bland annat med organisk elektronik, i kombination med papper och plast.

Staffan Bengtsson | FOTO: LiU/Campus Norrköping

Kondensatorn som lagrar värme Xavier Crispin med kollegor har även utvecklat en superkondensator som lagrar värme som el.

Charge

Use

+

HOT

-

+ Na+

Na+

+

I framtiden kan vi ha en helt ny typ av energilager, vi laddar dem med värmeenergi, till exempel på dagen när solen strålar eller av spillvärme från en industriell process. Värmen omvandlas till el som kan lagras tills den behövs. Resultaten har nyligen publicerats i ansedda tidskriften Energy Environmental Science.

Förenklat kan man säga att en superkondensator är ett energilager, en typ av batteri, som består av en elektrolyt av laddade partiklar, joner, mellan två elektroder. Laddningen lagras intill elektroderna, oftast i kolnanorör. Ett av de fysikaliska fenomen som forskarna här utnyttjar är att om en superkapacitans utsätts för en temperaturgradient, det vill säga att ena änden är varm och den andra kall, så rusar jonerna mot den kalla sidan och en elektrisk ström uppstår.

Den termoelektriska effekten används för att göra el av värme och hur mycket

-

+

Na+

-

+

-

+

COLD

Na+

-

ELECTRICITY

värme som omvandlas till el beror både på vilken elektrolyt man använder och hur stor temperaturskillnaden är.

Forskarna vid Laboratoriet för organisk elektronik har i många år experimenterat med flytande elektrolyter som består av joner och ledande polymerer. De positivt laddade jonerna är små och snabba, medan de negativt laddade polymermolekylerna är stora och tunga. När ena sidan värms och den andra kyls ner rusar de små snabba jonerna mot den kalla sidan, medan de tunga polymerkedjorna blir kvar där de är. Eftersom det är joner och inte elektroner fastnar de vid metallelektroderna. Den laddning som då uppstår

lagras i kolnanorör intill metallelektroderna och kan laddas ur närhelst elen behövs.

Dan Zhao, post doc, Hui Wang, även hon post doc och doktorand Zia Ullah Khan, hittade efter år av fruktlösa försök rätt bland polymererna. De fick fram en elektrolyt med 100 gånger högre förmåga att omvandla värme till el än de elektrolyter som normalt används.

– Ännu vet vi inte exakt varför vi får den här effekten. Men faktum är att vi kan konvertera och lagra 2500 gånger mer energi än de bästa av dagens superkondensatorer kopplade till termoelektriska generatorer, säger Xavier Crispin.

Elektrolyten innehåller bara ofarliga, enkla och billiga material som är stabila och kan hanteras i rumstemperatur. Den jondrivna termoelektriska superkondensatorn öppnar därför helt nya möjligheter att lagra solel, för att ta ett exempel.

Forskningen har resulterat i två patent och förhoppningen är att resultaten ska leda till en helt ny typ av energilagring som kan massproduceras i industriell skala.

1/2016

förnybar energi

11

SOLENERGI

Solenergi med ackumulatortank kan kapa drygt en av 5 kWh för en villa som har sin värmeförsörjning från pellets, visar ett SP projekt.

Solenergi och pellets en bra kombination I ett nyligen avslutat projekt visar test hos SP att pelletseldning i småhus kan effektiviseras med hjälp av solfångare och ackumulatortank. Svenska Solgruppens koncept minskade pelletsförbrukningen 22,4 procent eller med 1,8 ton/ år i en villa med ett total värmelast på 25 000 kWh. Drygt hälften av besparingen beror på tillskottet av solvärme och resten på effektivare eldning med en ackumulatortank i systemet.

Ganska många företag visade intresse från början men till slut testades fem system, tre med pelletspanna och två med vattenmantlad pelletskamin. Pannsystemen var tämligen lika i uppbyggnaden.

Alla hade 750 liter ackumulatortank

med kamflänsslingor för varmvattenberedning och solvärmeöverföring.

Solfångarna var 8 – 9,5 m² medan brännareffekten varierade mellan 12 och 20 kW. Trots likheten i uppbyggnad blev det ganska stor skillnad i uppnådd pelletsbesparing, 22,4 procent, 13,6 procent respektive 5,4 procent. De lägre resultaten beror enligt rapporten främst på att pannstyrningen behöver förbättras.

Flera samarbeten Solgruppen byggde sitt system i samarbete med LESOL solfångare, ULMA pelletspanna och -brännare, Stocksbro Dalatanken och Termoventiler.

– Vi anade att vårt system var bra, nu

är det bevisat, säger Nils Larsson ordförande i Svenska Solgruppen ek för. - Att värma sitt hus med pellets och solvärme är att använda förnybar energi till 100 procent och det är ju dit vi ska!

Biosolprojektet initierades och leddes av branschföreningen Svensk Solenergi tillsammans med Chalmers tekniska högskola. SP Sveriges tekniska forskningsinstitut och SERC Högskolan Dalarna stod för själva testen och Energimyndigheten tillsammans med deltagande företag för finansieringen.

Mer att läsa samt projektrapport finns på Svensk Solenergis hemsida www. svensksolenergi.se

Daniel Hårdfelt ny ordförande i Väst Daniel Hårdfeldt Energi & Hållbarhetsforum Västs nye ordförande är bioenergitekniker och läst vidare inom området förnyelsebar energi på Halmstad högskola och Karlstads universitet. Tidigare har han jobbat som energi-/ och VVS ingenjör på ÅF-Infrastructure AB. Han har tidigare deltagit i BioGas-projektet och biogasprojektet i Falköpings kommun som Göteborg Energi ansvarat för. Under de senare åren har det mest handlat om energieffektivisering, installationssystem mm i byggnader. Tveka inte att höra av dig om du vill bli med i föreningen hälsar Daniel – daniel.hardfelt@hotmail.com Daniel Hårdfelt

12

förnybar energi

1/2016

100 procent förnybart i Enköping En bitande kall novembersöndag sluter 20 intresserade upp vid Ena Energis anläggning för att se och lära om kraftvärmeverket och om solel.

Tomas Ulväng, VD för Ena Energi inledde med en presentation med historia och utveckling för fjärrvärmen i Enköping. Den första anläggningen togs i bruk 1972 och bränslet var då 100 % olja. Därefter har bränslemixen utvecklats via kol till att från 1994 vara 100 % biobränsle.

Den då nybyggda biobränslepannan matades under många år med skogsflis för att numera eldas med flisat rivningsvirke. En optimal användning av ett biologiskt material som först fungerar som byggmaterial under kanske 100 år och sedan förbränns till värme och elenergi.

Ett sant kretsloppstänk.

Fjärrvärmenätet i Enköping har en anslutningsgrad på 98 % av fastigheterna inom nätets upptagningsområde men konkurrensen med andra alternativ som värmepumpar är stenhård och det gäller att hela tiden bevaka kostnader för att behålla lönsamhet och fortsätta vara konkurrenskraftig.

Under rundvandringen följer vi bränslets väg alltifrån invägning via tippficka och på transportband för att så småningom nå fram till pannan. Bland de problem som uppstår med att elda rivningsvirke nämner Tomas att det kan vara för torrt vilket gör att temperaturen i pannan blir för hög.

Ett annat problem är att spik och andra metaller måste tas bort innan bränslet når pannan. Detta sker dels med magneter och, för att hitta också omagnetiska material, med hjälp av induktionsgivare och kraftiga lufttrycksmunstycken.

Efter pannan leds den 540 grader heta ångan under 100 bars tryck till ångturbinen som genererar 23 MW elkraft. Därefter utvinns fjärrvärmen via värmeväxlare. För värmelagring finns en 56 m hög ackumulatortank som också håller övertryck i fjärrvärmenätet.

Hela anläggningen övervakas och styrs

BIOENERGI

Enköping har gått från 100 procent olja till 100 procent biobränsle för att försörja staden med fjärrvärme.

Anslutningsgraden är 98 procent i områden där fjärrvärme finns att tillgå.

från kontrollrummet som är bemannat dygnet runt. Ett både spännande och krävande arbete.

Efter den intressanta turen bjuder Ena Energi på smörgåstårta medan Anders och Ulrik från Upplands Energi informerar om solelsinstallationer på villor och lantbruk. Ekonomin både för en villainstallation och för ett lantbruk ser lovande ut idag. Regeringen har höjt anslaget till installation från 50 miljoner för i år till 225 miljoner nästa år och 390 miljoner för 2017 - 2019. Väntetiden för bidraget borde förkortas genom detta.

För lantbruk finns det inom landsbygdsutvecklingsprogrammet möjlighet att få 40 % av installationskostnaden i bidrag. För den el som produceras som överskott, erhåller man 60 öre per kWh i skattereduktion utöver att man kan sälja energin. Överskottsel kan säljas och

man har även rätt till nätersättning för den del som levereras in på nätet. Vidare finns möjlighet att sälja elcertifikat men dettas kräver extra utrustning vilket bara blir lönsamt för större anläggningar.

Livslängden på solceller beräknas vara minst 30-40 år och en effektgaranti lämnas för 25 år. Redan efter 10-13 år kan en anläggning vara avskriven och betald.

Upplands Energi erbjuder hembesök för bedömning av förutsättningar på plats och lämnar därefter gärna offert för nyckelfärdig anläggning eller materialsats om man vill montera paneler själv på sitt tak.

Vi tackar Tomas, Anders och Ulrik för en givande och lärorik eftermiddag som säkert leder till ytterligare steg mot en sundare energiproduktion.

Gunnar Öberg /kassör VEF gunnaroberg@bredband2.com

Elbolaget Bixia köper solel Elbolaget Bixia arbetar aktivt med att öka andelen förnybar el och är det elbolag som köper in störst andel förnybar el direkt från lokala producenter. Under förra året ökade antalet producenter som levererar solel till elbolaget med hela 93 procent, från 173 solelsproducenter till 334.

– Potentialen i svensk solel är mycket större än de flesta tror och vi märker att intresset ökar i takt med att vi slår hål på den gamla myten att solel inte skulle fungera här.

Nu har även tekniken utvecklats vilket bland annat lett till lägre priser vilket gör att solel är en framtidsinvestering för både klimatet och för plånboken, säger Eric Constantien chef Inköp Produktion på Bixia.

1/2016

förnybar energi

13

ENERGIEFFEKTIVISERING ENERGIEFFEKTIVISERING

Smarta elmätare kan minska hemmets elanvändning Svenska hushåll står för en tredjedel av hela Sveriges elanvändning.

Att betala mer för el än vad man behöver är onödigt. Energimyndighetens Testlab har testat åtta smarta elmätare som kan hjälpa till att få bättre koll på elanvändningen. Testet visar hur mycket el de själva förbrukar och hur användarvänliga de är.

I testet mättes elmätarnas prestanda och egen elanvändning. De fick också ett omdöme utifrån hur enkla de var att installera och hur användarvänliga de var. Varje elmätare har fått ett betyg, på en skala från 1 till 10, där 10 är högsta betyg. De flesta elmätarna har fått betyg 7 eller 8.

– De flesta av elmätarna var lätta att använda och hade en bra webbsida eller app. Men några av elmätarna hade sämre layout på webbsidan eller i appen och även komplicerad installation som drog ner betyget, säger Martijn Jansen på Energimyndighetens Testlab.

14

förnybar energi

1/2016

De smarta elmätarna behöver själva el eftersom de är uppkopplade mot internet. I vissa fall är elmätarna batteridrivna. Testet visar att det finns skillnader i hur mycket elmätarna använder: mellan sju kilowattimmar till 41 kilowattimmar per år. Det är väldigt lite jämfört med den el som man kan spara med hjälp av elmätaren.

Elmätarna i testet kostar 900-7 500 kronor. Det krävs tillgång till bostadens elskåp för att kunna koppla in elmätaren. Alla elmätarna som har testats kan monteras utan hjälp av en elektriker, vilket kan göra det enklare för användaren att komma igång.

Källa:Energimyndigheten

Stort intresse för solcellspengar Energimyndigheten fördelar 125 miljoner kronor till det statliga stödet för installation av solceller. Län med störst ansökningstryck får också störst pott.

Allra mest får Västra Götaland, följt av Skåne och Östergötland.

Intresset för att sätta upp solceller har under senare år varit stort i alla Sveriges län. Många har sökt stödet och väntar på besked från länsstyrelsen.

– Intresset är enormt och nu kan fler som sökt få stöd till sin solcellssatsning.

Många konsumenter och husägare vill ha egentillverkad el och de anger miljö och känsla av självförsörjning som drivkrafter för sin satsning, säger Andreas

Gustafsson på Energimyndigheten. Årets fördelning av stödet baseras på sökta medel i respektive län. Län med högst ansökningstryck får alltså mer pengar att fördela. Men årets fördelning kommer bara kunna räcka till en del av de som redan har ansökt om stöd: hittills har ungefär var tredje ansökning som har kommit in till länsstyrelsen kunnat beviljas stöd.

De pengar som delas ut i år kommer att kunna användas för att bevilja fler ansökningar som redan står på kö.

Tidigare har 569, 5 miljoner kronor fördelats mellan länen.

Hjälp med energismart ventilation Från och med årsskiftet ska ventilationsaggregat som säljs till bostäder vara energimärkta.

och bullrar minst. Energimärkningen visar fördelen med ventilationsaggregat med värmeåtervinning genom en värmeväxlare, så kallade FTX-aggregat,

ENERGIEFFEKTIVISERING

Från årsskiftet ska alla nya ventilationsaggregat för bostäder som säljs ha energimärkning. Den underlättar för konsumenter att välja det mest effektiva aggregatet.

Att installera ventilation med värmeåtervinning är en av de åtgärder som sparar mest energi i ett hus med styrd ventilation. Hus utan styrd ventilation ventileras med självdrag. Det går att spara upp till 30 kilowattimmar (kWh) per kvadratmeter och år med styrd ventilation kombinerat med värmeåtervinning.

– Har man ett energieffektivt aggregat och dessutom ställer in det in på rätt sätt så kan man både spara pengar och få bättre luftkvalitet i hemmet, säger Johanna Whitlock på Energimyndigheten.

Nu finns en energimärkning som gör att konsumenter kan jämföra olika ventilationsaggregat med varandra för att se vilka alternativ som är mest effektiva

eftersom dessa får en bättre energiklass.

Tänk på detta vid köp av nytt ventilationsaggregat • Det är viktigt att välja ett ventilationssätt utifrån husets förutsättningar.

• Ta hjälp av energimärkningen.

• Ventilationsaggregatet ska vara enkelt att förstå och använda.

• Med rätt inomhustemperatur, rätt luftflöde och rena filter hålls energianvändningen nere.

• Kontakta din kommunala energioch klimatrådgivare för att få personlig rådgivning om vägen till ett energismart hem.

Källa: Energimynidgheten

Nu släcks sista kryphålet Från och med den februari 2016 förtydligar EU-kommissionen begreppet speciallampor vilket innebär att glödtrådslampor fasas ut från marknaden. Energimyndigheten välkomnar en skärpning av lagen då glödtrådslamporna kan ersättas med energieffektivare LED-lampor.

Redan 2009 började utfasningen av glödlampan. Successivt har ineffektiva glödlampor ersatts med lågenergilampor och LED-lampor. Men glödtrådslampan som egentligen är en glödlampa, har på grund av en otydlighet i lagstiftningen betraktats som speciallampa och har därför varit ett undantag från lagkraven. Glödtrådslamporna, som även kallas vintagelampor och används för att ge ett varmt sken både inomhus och utomhus, fasas nu ut från marknaden från och med februari 2016.

DAMMLUCKOR OCH GRINDRENSARE Välkommen med era förfrågningar!

Tel: 0221-502 89 E-post: info@smide.se www.smide.se

1/2016

förnybar energi

15

54,5 miljoner ton

AKTUELLT

Så stora var den svenska utsläppen av växthusgaser år 2014. Jämfört med året innan är det en minskning med 1,6 miljoner ton.

Sedan 1990 har utsläppen minskat med 24 procent motsvarande 17,5 miljoner ton.

Räknat efter vad som konsumeras i Sverige har inte motsvarande minskning skett, hävdar Naturvårdsverket. De främsta skälen till minskningarna är att bostäder värms med fjärrvärme och el istället för olja. Ett annat viktigt skäl är att avfall används som bränsle för fjärrvärme istället för att deponeras.

Över 200 TWh

Så mycket förnybar energi producerades i Sverige år 2014. Det var inget rekord, däremot torde andel förnybar energi i energisystemet aldrig varit så hög som idag.

250 miljarder kr

Första vågkraftselen levererad till nätet

136 TWh el

Vindpark nedmonterad

Så mycket investerades i vindkraft i Europa under 2015. Det var en 40 procentig ökning jämfört med året innan.

I Sverige var 2015 inte ett lika bra vindkraftsår när det gäller investeringar. Här minskade investeringarna med 55 procent jämfört med året innan.

Vid utgången av 2015 fanns en kapacitet i Sverige på dryga 6000 MW som årligen beräknas ge 15 TWh el, eller lite drygt var tionde kWh el i Sverige.

Det är för övrigt samma andel som i resten av Europa.

Så mycket el användes i Sverige år 2015. Det är den näst lägsta siffran på 2000-talet. Endast 2014 var elanvändningen lägre.

Orsaken är en något högre industriell användning av el. I sektorn bostäder sjönk elanvändningen 2015 jämfört med året innan, bland beroende på att 2015 var det varmaste året uppmätt hittills.

158 TWh el

Så mycket el producerades i Sverige 2015. Det är det nästa bästa året när det gäller produktion av el i Sverige efter år 2012. Det året var ett mycket bra vattenår Även 2015 var ett bra vattenkraftår med en produktion på 74 TWh eller 47 procent av all elproduktion. Vindkraften gav 16,6 TWh, vilket också är rekord.

16

förnybar energi

1/2016

Anslutningen av de första bojarna har slutförts och Sotenäs vågkraftverk utanför Lysekil på svenska västkusten levererar el till nätet sedan januari månad.

Anslutningen av bojarna med en diameter på sju meter till de linjära generatorerna placerade på havsbotten kompletterar ett system som i flera avseenden blir världens första: till exempel världens första vågkraftverk bestående av flera enheter och världens första undervattenstransformator. ”Det här är en väldigt betydelsefull framgång”, säger professor Mats Leijon, VD för Seabased. ”Vi är väldigt glada att ha kommit så här långt och jag vill tacka Fortum och Energimyndigheten för deras förtroende och stöd genom hela denna delvis tuffa resa”.

Vindkraft är relativt enkelt att både uppföra och montera ned. Det är en stor skillnad mot andra kraftslag som kan ta många tiotals år att montera ned eller ännu längre, Det har Vattenfall nu visat genom att montera ned en vindkraftspark i Kalmarsund.

För första gången i världen har en havsbaserad vindkraftpark nedmonterats.

Vattenfalls vindkraftpark Yttre Stengrund har försvunnit från horisontlinjen i Kalmarsund.

Det var i slutet av november som arbetet påbörjades med att nedmontera de fem vindkraftverken på totalt 10 megawatt (MW) installerad effekt som utgjorde vindkraftparken Yttre Stengrund i Kalmarsund. Vindkraftparken har varit i bruk sedan 2001 och i Vattenfalls ägo sedan 2006. Beslutet att ta ner hela parken istället för att ersätta turbinerna med nya, modernare, var motiverat både ekonomiskt och tekniskt.

– De turbiner som var monterade i Yttre Stengrund var av en tidig modell och de tillverkades endast i totalt ca 50 exemplar. Svårigheten att få tag i reservdelar och de stora kostnaderna för att renovera turbiner och växellådor bidrog till att det inte var ekonomiskt försvarbart att byta ut turbinerna, säger Maria Hassel, Vattenfalls projektledare för nedmonteringen.

100 procent självförsörjande med lokalt förnybar energi. Ja, det är vad samhället Åstön utanför Timrå kan se fram emot när alla bitar faller på plats.

Små vindkraftverk, solceller, kraftiga batterier och en reservgenerator som drivs med ett helt förnybart bränsle och framför allt en mycket avancerad styr- och reglerteknik.

Så ser det lokala energisystemet ut som förhoppningsvis ska förse de drygt 200 kunderna på Åstön med el.

– Det är första gången i Sverige som ett lokalt helt självförsörjande elsystem byggs och ett viktigt steg mot ett hållbart samhälle, säger E.ON Sveriges koncernchef Jonas Abrahamsson.

E.ON har utvärderat tre platser för detta test. Dessa platser har utvärderats tekniskt och E.ON har träffat kunderna som planeras ingå i testet, samt berörda kommuner. Allt pekar nu på att Åstön i Västernorrland blir platsen.

– Jag tror att vi kommer att se denna typ av lokala energisystem baserade på lokala och förnybara källor inom en 15-årsperiod. Därför är detta test viktigt även utifrån vårt arbete inom Energikommissionen, säger Ingemar Nilsson, (S)-riksdagsman och ledamot i Energikommissionen.

Fortsatt lågt elpris Med februari månad kom varmare väder vilket satte spår i elpriset som föll 34 procent jämfört med januari. Medelpriset för februari blev 18,3 öre/kWh, vilket är det lägsta månadspriset för februari på 16 år.

Magasinsfyllnaden är fortsatt god vilket borgar för att elpriset förmodligen kommer att förbli lågt.

I februari meddelade E.ON att Oskarshamn 1 ska stängas i juni 2017. Reaktorn är landets första kommersiella reaktor och även den minsta på 473 MW. Trots det låga elpriset aviserade norska Statkraft att de ska bygga 1000 MW vindkraft i ett enda projekt, Fosen, vilket ligger i höjd med Åre. Parken beräknas ge 3,4 TWh el eller nästan lika mycket som Oskarshamn 1 producerar under ett år.

13,8 TWh ny el Sedan den gemensamma elcertifikatsmarknaden startade har anläggningar med en normalårsproduktion motsvarande 13,8 TWh tagits i drift och godkänts. Av dessa har 11,6 TWh byggts i Sverige och 2,2 TWh i Norge. Det visar kvartalsrapport nr 4 år 2015 för den gemensamma elcertifikatsmarknaden.

Produktionen från dessa anläggningar ingår i det gemensamma målet om 28,4 TWh ny förnybar elproduktion till utgången av 2020.

GRÖN ENERGIPRODUKTION

VATTENKRAFTANLÄGGNINGAR FÖR OPTIMAL ENERGIPRODUKTION

AKTUELLT

100 procent förnybart i Åstön

GENERATORER upp till 20 000 kVA

• egen produktion upp till 1500 kVA • lågvarviga utföranden • specialanpassade för olika typer av turbiner AUTOMATIKUTRUSTNINGAR

• inkl. ställverk • för helautomatisk drift och fjärrmanövrering • ger optimal energiproduktion

SERVICE & UNDERHÅLL FÖR HÖGSTA TILLGÄNGLIGHET

• hög- och låg-

spänningsmaskiner • service och diagnostik • omlindningar • renoveringar • moderniseringar

Bevivägen 1, SE-384 30 Blomstermåla, Tel. 0499-271 00 Fax 0499-208 60, E-post: power@bevi.se, www.bevi.com

1/2016

förnybar energi

17

I BACKSPEGELN

Gotländsk Kvarnhistoria, del 2 Roland Davidsson fortsätter sin berättelse om gotländsk kvarnhistoria.Den förra delen var publicerad i nr 3/15.

Byggande av kvarn Hävd enligt Äldre Västgötalagen – ”Huri kvarn ska byggas” – 1200-talet.

Vill någon bygga en kvarn, han må icke bygga så, att en annan mans tomt skadas, ej hans åker eller äng, ej allmänna vägar, ej grannars förtå (med förtå menades en långsträckt öppen plats utmed bygatan, mellan tomterna och vägen) och ej en kvarn, som förut var byggd, ej fiskeverk. §1 Fiskegård (Stängsel som byggdes i ett vattendrag för att fånga fisk) må man ej heller bygga så, att den förstör äldre fiskegård. Icke får fiska i en mans fördämningar någon annan än den som äger dem, ej heller i annan mans fiskedamm. §2 Kvarnplats ligger öde tre år eller längre än tre år; är virket ruttet, då har den rätt taga den, som vill. Säger den som ägde kvanplatsen, att icke allt virket är ruttet, styrke med tvenne tolfter, att stigbord stodo och stolpar, och tröskel låg och underlag för ränna. Alltid äger man kvarnplats så länge allt detta virke icke är ruttet. Den äger kvarnplats som först

18

förnybar energi

1/2016

bygger på den, vare sig den är på alla götars plats eller alla grannars (d.v.s. på landskapets eller byns allmänning). §3 Tvista män om kvarnplats, säga båda sig äga den, då skall syn utses. Den skall gå ed, som blir rikare (i betydelsen mäktig) på vittnen. Hava båda lika många vittnen, då skall landssyn utses och skilja mellan dem. §4 Bygger någon kvarn i allmänningsvatten (Kungsådran i den svenska rätten i medeltiden), äger annan man mark på andra sidan, då skall tredjedelen av vattnet rinna fritt, men två tredjedelar får han dämma upp, ej över på land, om han icke får landfäste med fasta och laga omfärd (d.v.s. om han icke under laga former för köp förvärvat mark på andra sidan att fästa dammbyggnaden vid). §5 Hägna byamän in allmänning framför kvarndörr, då skall han kräva vägar åt sig. De skola lägga väg åt honom (kvarnägaren själv måste bevaka sin rätt och kräva utfartsväg). Vårdar han sig ej därom, skifte de jorden enligt lag (d.v.s. enl bestämmelserna i J 14). Får en annan mark framför kvarndörr på sin lott, då är hans kvarn onyttig (Endast gentemot byalag i sin helhet, men icke gentemot

en enskild jordägare, kan kvarnägaren framställa krav på utfartsväg. Kravet måste därför framställas, innan skifte av den framför kvarnen liggande byallmänningen äger rum). §6 En man bygger kvarn på sin mark, ligger byallmänningen mittemot på andra sidan, äger en annan by den, då skall han köpa landfäste av den, som där äger jord i byn (förutsättes att endast en man var ägare av jorden i byn). §7 Vatten skall man icke leda från dess gamla lopp, till förfång för annan man, annorlunda än det förr har runnit (Skär vatten sig självt ut över en annans åker eller äng eller tomt, då skall den äga vattnet, som förut ägde jorden. Brinner en kvarn upp, återgälde den som har lejt kvarnhuset med svuren ed). §8 Jord får man icke taga emot som gåva (Bestämmelsens innebörd är alltså, att gåva av jord skall ske i lagliga former, genom skötning J 1).

I 1734 års lag upprepades ungefär de bestämmelser för kvarnbyggande, som gällt sedan 1638, d v s att grannar och ägare till närbelägna tullkvarnar skulle höras före uppförandet av nya husbe-

Paralleller till dagens Vattenverksamhetsutredning Från 1781 finns emellertid en skattläggningsrapport för kvarnarna i södra häradet. Arbetet med kvarnskattläggningen genomfördes på uppdrag av Kammarkollegium och omfattade troligen hela ön.

I rapporten heter det, att skattläggningsmännen skulle ”enligt Kgl Majts Höga Befallningshavandes skrivelse av den 26 april 1776 etc, bereda den anbefallde mjölkvarnsskattläggningen uti Gotlands södra härad”. Kvarnägarna anmodades att infinna sig vid tinget och visa upp sina tillståndshandlingar.

De fick också uppge om de ville ha sin kvarn beskattad som tullkvarn eller om de endast tänkte mala till hus-behov.

Detta var en nyhet för Gotland eftersom det här inte fanns några tullkvarnar vid denna tid (före 1780).

När beräkningssystemet för tullkvarnar

sedan fastställdes, var det dock många som drog sig tillbaka. Den skatt som bestämdes, en kappe spannmål per mald tunna, ansågs av de flesta som alltför stor för att kvarnen skulle bära sig. I ett brev till kungen 1806 klagade man såväl på beskattningen som på de ”dryga synekostnader och skattläggningsarvoden” man måste betala. Man vände sig också mot att bönderna ”skola nödgas inställa sig på landskontoret i Visby att uppvisa deras redan flera gånger förut upptedda handlingar angående kvarnarna, samt genom viten vara tvungna, att de handlingar, som sedan ej blivit återställda, ånyo utlösa, tillika med landskontorets därefter för varje kvarn författade så kallade resolution ...”

De lagar som begränsade allmogens rätt att mala sin egen spannmål utsattes under 1800-talets första årtionden för allt häftigare kritik. 1812 inlämnades en motion till riksdagen av gotlänningen Johan Rosvall, där han krävde, att man utan prövning skulle få uppföra husbehovskvarnar på mer än en mils avstånd från närmaste tullkvarn.

Fem år senare motionerade två andra gotländska riksdagsmän om att väder-

och vattenkvarnar fritt skulle få byggas utan syn och tillstånd oavsett avståndet till tullkvarn. Också från andra delar av landet höjdes röster i samma riktning.

Liksom tidigare var det i första hand de dyrbara synerna man ville slippa. Ofta översteg de kvarnarnas byggnadskostnad och utgjorde på så sätt en effektiv broms för allmogens kvarnbyggande.

1824 gav myndigheterna delvis efter på denna punkt och medgav skattefrihet för vissa husbehovskvarnar. 1835 släpptes synetvånget helt, och varje brukare av skatte- och kronojord tilläts att utan syn upp- föra husbehovskvarnar samt att mala på dem utan att erlägga skatt. 1863 avskaffades den statliga skatten också på tullmalning. Detta innebar, att större kvarnar kunde byggas och drivas utan redovisningsskyldighet. Staten tillgodosåg därvid ett rättvisekrav från de sämre lottade, de sam inte hade råd att bygga egna kvarnar utan var tvungna att tullmala och därmed betala skatt. En annan bakomliggande faktor var säkert svårigheterna att kontrollera att föreskrifterna efterlevdes.

I BACKSPEGELN

hovskvarnar. Även länsstyrelsens tillstånd erfordrades. Den syn, som skulle föregå ett kvarnbygge var dyrbar för bönderna och gav många gånger upphov till klagomål.

Roland Davidsson, roland.davidsson@sero.se

Flowtite GRP-rör – få ut mer av din kraftverksinvestering Enkel montering Korrosionsbeständiga Utmärkta hydrauliska egenskaper

Planerar du att bygga kraftverk? Över 450 kraftsverksbyggare kan inte ha tagit fel - kontakta oss idag!

Amiantit Norway AS • Box 2059 · N-3202 Sandefjord · Telefon: +47 99 11 35 00 · info-no@amiantit.eu · www.amiantit.eu

Ett företag i

koncernen

1/2016

förnybar energi

19

Foto: Fortum Foto: Jörgen Ek

KRÖNIKA

Elsystemet måste klara att ladda el- och hybridbilar med el från vindkraft och solenergi. Det är ett exempel på hur energisystemet står inför ett paradigmskifte.

’’Energisystemet står inför ett paradigmskifte’’ Minskad negativ miljöpåverkan, leveranssäkerhet, acceptans av anläggningar som tar vara på och omvandlar flödande energi till el och bibehållen välfärd är målsättningar som måste sammanfalla i beslut som rör den framtida energiförsörjningen.

Det förekommer ett enormt energislöseri som, vi utan försämrad livskvalitet, enkelt kan åtgärda. Att släcka belysningen på toaletten när man lämnar den, att köra lite mer ekonomiskt är levnadsmönster vi kan ta till oss utan försämrad livskvalitet. Att satsa på energisnålare och miljövänligare teknik är lönsammare än satsningar på all ny

20

förnybar energi

1/2016

energiproduktion. I tidigare nummer av Förnybar Energi och EnergiEffektivisering finns otaliga exempel på lönsamma investeringar som samtidigt skapat bättre miljö att arbeta i.

Egenproducerad energi Vi står inför ett paradigmskiften från stor- till småskaligt. Solceller på det egna taket och effektivare batterier gör att vi i framtiden kan lagra energi när solen skiner, som vi kan förbruka på natten eller när molnen hopar sig.

Nu satsar nästan alla biltillverkare på hybrid- och elbilar, som kan laddas med egenproducerad el. Solenergin är på väg att bli en het energikälla. Vi kanske kommer att använda mer el men vi behöver inte köpa den.

Problemet är att elnätet ständigt måste tillhandahålla energi. Flödande

Av Carl Olov Persson, c.o.p@koping.net energi, vind, rinnande vatten, sol, vågor etc. är inte ständigt flödande.

Det innebär att reglerbara energikällor är en nödvändighet. Här vilar ansvaret tungt på Mikael Odenbergs och Svenska Kraftnät axlar. Ett väl utbyggt smart elnät, helst kopplat till övriga Europa är en nödvändighet.

De svenska skogarna ”Utan skogen klarar vi inte miljömålen” säger energiminister och ledare för Energikommissionen, Ibrahim

Flödande energi När det gäller flödande energi har Sverige ett unikt bra utgångsläge. Vattenkraften kan utvecklas ytterligare.

Politiker och myndigheter får inte, som sker i dag, motarbeta den småskaliga vattenkraften. Sveriges har mycket goda förutsättningar att ta vara på den flödande energin. Det blåser nästan alltid någonstans, solen skiner nästan

alltid någonstans och att det rinner mer eller mindre vatten i vattendrag någonstans. Att Sverige har goda förutsättningar borde resultera i högre målsättningar, inte i att vi klappar oss för bröstet och säger ”Se så bra vi är”.

Kärnkraften Ny kärnkraft finns det knappast någon som vågar tro på och den gamla är färdig för skrotning. Det höjs röster för att vi skall slopa den extra skatten på kärnkraften och det kanske är en vettig åtgärd men samtidigt, rivning av de gamla verken och slutförvaring av avfallet är klart underfinansierat vilket kräver ungefär minst lika stor extra fondering som slopandet av skatten innebär. Med dagens låga energipriser går befintlig kärnkraft med förlust och att då planera för ny kärnkraft verkar helgalet. Vi måste hitta andra vägar till leveranssäkerhet. ”Sveriges ansvar mot övriga världen - Varje nation har ansvar för lösningar i sitt närområde”. I DN 8 dec 2015 återfinns en rubrik ”Förnybar el ska

lyfta en miljard ur fattigdom. Sveriges biståndsminister Isabella Lövin, mp, framhåller att Sverige bidrar till ett projekt som FN svarar för där småskalig elenergi kan göra att barnen i fattiga länder kan läsa läxor efter solnedgången och så småningom växa i fatt oss som kunnat läsa läxorna nattetid i årtionden. Förhoppningsvis ser vi en vindkantring där stöd till storskaliga satsningar ersätts av stöd till utveckling av miljö och välstånd i närsamhällena.

KRÖNIKA

Baylan. Då gäller det att jobba vidare på projekt och idéer som finns på marknaden.

Andreas Eklund och Roland Davidsson har skrivit om biobränslenas möjligheter i tidigare nummer av tidningen. Skogsavfall och avfall från sågverken kan förädlas till diesel eller bensin samtidigt som det producerar värme i fjärrvärmeanläggningar och el. Produktionen är reglerbar och kan därför räknas som baskraft. För att stimulera en utveckling i den riktningen behövs ekonomiska styrmedel, men inte alls i nivå med vad ny kärnkraft skulle kosta.

Förmedla Kunskap Förmedla kunskap för att skapa acceptans och vilja att medverka.

Problem och förslag till lösningar måste förmedlas till alla oss. De är ju vi alla som skall skapa det framtida samhället. Då måste vi involveras i tankar och idéer så att alla ställer upp och deltar i förändringsarbetet. För att det skall fungera måste vi alla få del av problembilden och informeras om lösningarna och även ha möjlighet att påverka till bättre lösningar.

Vill du ha ett problemfritt ägande?

- Låt Eolus sköta din anläggning!

Eolus erbjuder kompletta drift- och förvaltningstjänster för vindkraftsanläggningar.

- Allt för att du ska få ett bekymmersfritt ägande.

Vill du veta mer om hela eller delar av denna tjänst till din anläggning?

Kontakta mig för genomgång av ditt beho

v.

THOMAS ANDERSSON thomas.andersson@eolusvind.com 010-199 88 56

Eolus Vind AB är Sveriges första kommersiella vindkraftprojektör.

Sedan starten 1990 har Eolus medverkat vid uppförandet av nära 500 vindkraftverk. Kunder till våra nyckelfärdiga anläggningar är markägare och närboende, småföretag, ekonomiska föreningar och vindkraftskooperativ, energibolag, fastighetsbolag, kommuner och landsting samt institutionella investerare.

Bolaget är noterat på Nasdaq Stockholm Small Cap.

010-199 88 00 | info@eolusvind.com | www.eolusvind.com 1/2016

förnybar energi

21

UTREDNINGAR

Det är många pusselbitar som ska falla på plats i Energikommissionens arbete.

El, marknad och förnybar energi i fokus för energikommissionen Tre frågor är viktigare än andra för Energikommissionen. Det är förnybar energi, el och marknadsfrågor som dominerat höstens arbete för kommissionen.

Stämningen har varit god och det har varit lätt att komma i kontakt med politkerna, rapporterar Sven Bernesson, i denna lägesrapport.

Energikommissionen tillsattes i mars 2015 för att ta fram ett underlag för en bred energipolitisk överenskommelse, med fokus på 2025 och framåt. Uppdraget är att se över det framtida behovet av energi utifrån aktuell och befintlig forskning. Kommissionen ska identifiera vilka utmaningar och möjligheter som finns för den framtida energiförsörjningen.

Då elförsörjningen är en viktig fråga för Sveriges utveckling och konkurrenskraft har man ett särskilt fokus på el. Ett underlag till en bred politisk överenskommelse om energipolitikens inriktning, med fokus på 2025 och framåt, ska lämnas.

Under hösten 2015 hölls 6 seminarier, vars innehåll sammanfattas nedan. Under seminarierna var det lätt att få kontakt med politikerna och stämningen var god.

Mer information finns på Energikom-

22

förnybar energi

1/2016

Av Sven Bernesson

missionen (http://www.energikommissionen.se/) och SERO:s hemsidor (http://www.sero.se/sida84.html).

Politiken måste skapa utrymmen för omogna tekniker att utvecklas. Idag är det unikt billigt med energi då det är så låga priser bl.a. på el. Nu krävs teknik som kan knyta samman mer kompli-

cerade produktionssystem utan att det kostar för mycket. Tidigare har det varit billig kol som gällt. Nu är det realistiskt för länder att investera i nya produktionssystem. Det gäller att visa hur man kan få till stånd nya affärsmodeller samt visa att man kan tjäna pengar på detta.

Det är viktigt med tydliga och trovärdiga mål på kort, medellång, och lång sikt.

Vidare ska politisk osäkerhet undvikas.

Stabilitet är viktigt. Trots detta är det viktigt att en beredskap finns för att rätta till det som inte fungerar som tänkt. Årliga uppföljningar är viktiga. Riskerna vid finansiering ska minskas och förmånliga finansieringsvillkor skapas. Det måste gå att få en intäktssäkerhet genom adekvat ersättning för den producerade elen. Icke ekonomiska hinder mot förnybart ska tas bort. En effektiv integration av elnätet

Elmarknader – Effektfrågan Hur säkerställer vi väl fungerande elmarknader? Vilket vägval gör vi i effektfrågan? Det finns i princip tre olika sätt att se till att det blir tillräckligt med effekt beroende på val av marknad: 1. ”Energy-only”-marknad dvs. elproducenterna får betalt endast för producerad el, medför att man får acceptera högt pris vid stor efterfrågan och/eller effektbrist.

Kan bli fullt genomförd efter 2025.

2. ”Strategiska reserver” är en typ av ”energy-only”-marknad där systemoperatören ges i uppdrag att upphandla och disponera en strategisk reserv. Det är det vi har idag. Man får acceptera högt pris vid stor efterfrågan, men inte lika högt pris som vid en ren ”energy-only”marknad, och man måste kunna betala för något som nästan aldrig används.

3. ”Kapacitetsmarknad” dvs. elproducenterna får betalt både för den el som produceras och för att tillhandahålla elproduktionsresurser som under normala förhållanden inte behövs. Produktionskapacitet upphandlas på marknaden.

Blir en utmaning med flexibel konsumtion: vem vill vara flexibel om vi aldrig får extrema priser? ’’Marknaden ska råda’’ Det var många föredragshållare som verkar vilja att marknadskrafterna ska råda så mycket som möjligt. Skatter ska vara på energi och utsläpp t.ex. koldioxid (det man vill minska eller få bort) och är effektivare än subventioner och har lägre risk för att ställa till marknadsproblem. Man är i många fall negativa till gröna certifikat och feed in. Noggranna analyser måste göras innan nya skatter eller subventioner införs, eller befintliga ändras.

Variabel feed-in premium (vFIP) stödsystem verkar vara överlägsna elcertifikaten och lösa många av problemen med elcertifikaten. Vid denna typ av stöd bestäms den totala elprisnivån vid ett anbudsförfarande.

En miniminivå sätts på totalpriset till elproducenten. Är elpriset lägre än denna nivå utgår ett stöd till elproducenten som är variabelt beroende på elprisintäkten. Är elpriset högre utgår inget stöd. Elpriset består av elprisintäkt

plus stöd till det förnybara energislaget.

Elcertifikaten är dock kostnadseffektiva. vFIP måste finansieras på något sätt.

Någon form av stöd behövs ofta för att hjälpa ny teknik att utvecklas, bli lönsam och bli kommersiell.

Utmaningar med mycket väderberoende el Det finns tre utmaningar: 1. Vid lite vind och hög konsumtion finns ett periodvis behov av extra effekttillförsel; 2. Vid mycket vind och liten konsumtion bl.a. balansreglering, överföringsförmåga, mekanisk svängmassa, samt vid överskott hur detta ska omhändertas eller kopplas bort; 3. Generella utmaningar är större beroenden av svårprognostiserbara balansförutsättningar, tidvis snabba övergångar mellan brist- och överskottssituationer, större behov av flexibilitet i styrbar produktion och förbrukning, ökad förmåga att jämna ut variationer över året, samt oklar ansvarsfördelning för att långsiktigt upprätthålla nödvändig kapacitet.

Den nordiska elmarknaden fungerar bra med betydligt mindre svensk kärnkraft 2030. 8 av de 10 befintliga kärnreaktorerna kan avvecklas innan betydande utmaningar i kapacitet uppstår. Vissa åtgärder behövs om full kärnkraftsavveckling realiseras och de mest kostnadseffektiva är ökad överföringskapacitet och marknadsdrivna reaktioner på efterfrågan. Förläng inte elcertifikatsystemet, och sträva efter en effektiv marknad för handel med utsläppsrättigheter (EU-ETS: EU-Emission Trading Systems). Lita inte för mycket på marknaden. Se till att en beredskap finns om denna ej fungerar som tänkt.

Gör ordentliga årliga uppföljningar om hur allt fungerar och justera vid behov.

UTREDNINGAR

genom att t.ex. regler för ellagring, efterfrågestyrning, elbilar och värmepumpar skapas. Elmarknadens design och utformning måste förnyas efter den verklighet som finns, samt att rätt marknad med rätt regelverk ska skapas.

Sveriges naturresurser är viktiga och oberoende av vägvalet är vattenkraften central. Det finns en stor potential i vattenkraften, större än vad som används idag, och den är dubbelt förnybar då den möjliggör att el från väderberoende förnybara kraftslag sparas genom reglering i dammarna för senare användning.

Det är viktigt att definiera vilken grad av leveranssäkerhet vi vill ha och vilka roller olika aktörer ska ha, och vi måste oavsett val av system, få till ett intresse att investera i sådant som (nästan) aldrig används för att säkra tillgången till eleffekt då den behövs.

Låt behoven i elsystemet styra vilka investeringar som görs. Transmissionsnätet för el måste stärkas på alla nivåer.

Systemviktiga tjänster måste belönas.

Regionala samarbeten måste skapas. Det är viktigt att kunderna blir aktiva i sina val när de ska konsumera el och därför måste incitament för dessa att involvera sig skapas. Vi står inför vägvalet: ska vi ha ett marknadsstyrt eller ett reglerat system?

Vi hjälper er att realisera era solcellsplaner!

• Hög kvalitet • Stort energiutbyte • Bra service

Vänd er med förtroende till:

NORDIC SOLAR SWEDEN AB TEL. +46 54 14 06 60 SOLEL@NORDICSOLAR.SE FÄRJESTADVÄGEN 56, 654 65 KARLSTAD

www.solectpower.se • info@solectpower.se • Tfn. 0454-75 31 80 1/2016

förnybar energi

23

UTREDNINGAR

Energikommissionen samlad vid första mötet. Övre redan från vänster: Mikael Odenberg (GD SvK), Cecilie Tenfjord-Toftby (M), Birger Lahti (V), Lise Nordin (MP), Maria Weimer (L), Ingemar Nilsson (S), Maria Strömkvist (S), Mattias Bäckström-Johansson (SD), Bo Diczfalusy (Kanslichef), Anton Steen (Sekreterare), Gunilla Andrée (Sekreterare), Nedre raden från vänster: Anne Vadasz-Nilsson (GD EI), Penilla Gunther (KD), Rickard Nordin (C), Ibrahim Baylan (S), Åsa Westlund (S), Erik Brandsma (GD EM), Lars Hjälmered (M). Foto: Martina Huber/Regeringskansliet.

Överföringskapacitet Med ökad elöverföringskapacitet till Norge och mellan elproduktionsområdena i Sverige går kärnkraften att avveckla utan att kapacitetsproblem uppstår under kalla och torra vintrar. Elöverföringskapaciteten är billigare att bygga ut än att bygga ny kraftproduktion.

Vattenkraften i Norge har en stor potential att utvecklas vad gäller lagring och pumpkraft. Tillsammans med Norge har Sverige en mycket stor potential att

bygga ut och exportera förnybar el till kontinentala Europa. För att detta ska kunna förverkligas, krävs en utbyggnad av elöverföringskapaciteten inom Sverige och Norge samt till kontinenten. Övriga Europa måste förmås att införa höga skatter på fossil energi för att skapa en efterfrågan på vår fossilfria el.

Förnybart Vid investeringar i ny elproduktion så är det idag inget som kostnadsmäs-

Nu kan Svensk Vattenkrafts medlemmar i hela Sverige teckna en speciellt anpassad försäkring i Länsförsäkringar Halland. Oavsett var i landet din verksamhet bedrivs. Vi har lång erfarenhet av att försäkra vattenkraftverk och en snabb och professionell skadereglering.

Vill du veta mer eller få offert? Ring SVAFs försäkringsförmedlare Marsh på 08-412 42 00.

24

förnybar energi

1/2016

sigt kan slå ny vindkraft i bra lägen.

Prisfallen på sol och landbaserad vind fortsätter. Solkraft kommer starkt men vi är ännu ej där. Man tror att solkraft ska växa snabbt. Solceller kan placeras nästan var som helst, integreras i byggnader, kläder ja nästan allt. Det kan vara bra att skynda på utvecklingen. Stöd i form av t.ex. nettodebitering och investeringsstöd kan fortfarande behövas.

För att ny teknik såsom marin kraft (t.ex. vågkraft) ska utvecklas och bli

Bioenergi Vad gäller skogen finns det trots fördubblad avverkning en potential för ökat uttag, tillväxten är 125 miljoner skogskubikmeter och vi tar ut 100 miljoner skogskubikmeter, så det finns skog (här ingår inte grot och stubbar).

Det är en myt att skogen ej räcker till.

Biokraft bidrar till svängmassa i elsystemet och kan producera el under vintern då det är som kallast och efterfrågan som störst. Biomassa ger en möjlighet att optimera elsystemet efter marknaden. Ökat värmebehov gör det möjligt att producera mer el med kraftvärmen.

Energieffektivisering Energieffektivisering måste prioriteras högre. Ofta är energieffektivisering

lönsamt men genomförs inte. Det är viktigt att skapa incitament i form av t.ex. subventioner, skattereduktioner eller vita certifikat. Frågan är hur detta ska administreras. Urval kan krävas.

Det måste fungera ihop med marknaden och vara teknikneutralt, strategiskt, effektivt och långsiktigt. Vi måste både finna något som fungerar för bostäder och något som fungerar i industrin. Det får inte försämra industrins konkurrenskraft. Dessutom kan mycket vinnas om reglerna för byggande skärps.

naden måste bli lyhörd för utbud och efterfrågan. Man måste underlätta för hushållen att bli mer aktiva på marknaden genom att styra sin elkonsumtion och även att kunna lagra el i t.ex. batterier. Tiderna mellan handel och leverans måste bli kortare. Genom ökad elanvändning i värmesektorn (t.ex. med värmepumpar och stora ackumulatortankar) och i transportsektorn (t.ex. laddning och urladdning av elfordon) skapas nya förutsättningar att balansera väderberoende elproduktion.

Smarta elnät och flexibilitet Ska man kunna få in mer förnybar och väderberoende kraft samtidigt som den planerbara baskraften minskar krävs det att elkonsumenterna blir mer flexibla och kan styra sin elkonsumtion i tiden. Detta kräver en flexibel infrastruktur med mer kommunikation och styrbarhet, dvs. det man brukar kalla för smarta elnät. Till detta krävs långsiktiga och tydliga styrmodeller med effektiva stödsystem och incitament.

Tillgängligheten måste vara hög och livslängdskostnaden rimlig. Elmark-

Kärnkraft Vad gäller kärnkraften går åsikterna isär om den ska vara kvar eller inte.

Svensk kärnkraft är rustad för drift till ca år 2045. Problem idag är att produktionskostnaderna är högre än intäkterna. Skulle effektskatten tas bort skulle man kunna få lönsamhet.

Industrin (särskilt den tunga) vill ha kvar kärnkraften. Man är rädd för att effektbrist trots allt skulle kunna uppstå om kärnkraften försvinner.

1/2016

förnybar energi

UTREDNINGAR

kommersiell krävs stöd för forskning och utveckling, lånegarantier till de första projekten, finansiell uthållighet och en långsiktig politisk agenda som gynnar investeringsklimatet. Det finns här en potential att skapa arbetstillfällen. Ett stabilare investeringsklimat krävs för vägvalet till 100 % förnybart.

25

INSÄNDARE

Vad kostar kärnkraften? Ja, ser man till årsredovisningar från 2014 kostade Ringhals minst med en genomsnittskostnad på 31-32 öre/kWh. Forsmark (bilden) hade 38 öre/kWh medan Oskarshamn låg högst med 42-43 öre/kWh. Författaren menar att det är hög tid att genomföra en granskning av branschen.

Bild: Vattenfall

Vad är sanning när det gäller kärnkraftens kostnader?

Man hör och läser i media olika uppgifter om att det ena och det andra kärnkraftverket skall stängas av i ”förtid” – ett kärnkraftverk kan väl bara stängas av i tid, dvs. innan det sker någon besvärlig olycka.

I höstas sade Vattenfalls nye chef, Magnus Hall, att Ringhals skulle stänga 2 kärnreaktorer på grund av de hade den dyraste kraften – man kan ju fundera litet vem som tar fram dessa uppgifter till honom – enligt uppgift kostade kraft från Ringhals cirka 31 – 32 öre/kWh under 2014 och det var den billigaste kärnkraften det året. Magnus Hall har ju arbetat med massa och papper vid Holmens Paper m.m. under huvuddelen av sitt yrkesliv och är säkert mycket kunnig på det området men man kan ju fundera över varför inte någon inom Vattenfall uppdaterar honom med litet mer korrekta siffror när det gäller kärnkraftkostnader.

Inom Eon har det ju också pratats om att stänga reaktorer vid OKG men då har det ju nämnts att Fortum, som är näst

26

förnybar energi

1/2016

störste ägare i OKG ville satsa på fortsatt drift.

I förra veckan kom det besked om att OKG skall stänga både O 1 och O 2.

Eon/OKG hänvisar till låga kraftpriser och effektskatt som skäl för deras beslut att begära tillstånd för så kallad avstängningsdrift under 2017 – det nämns inget om några säkerhetsmässiga grunder!

När det gäller kostnader så har enl. uppgift OKG de högsta kostnaderna för sin kraft, cirka 42 – 43 öre/kWh under 2014 – som jämförelse har FKA i Forsmark en kraftkostnad på c:a 38 öre/ kWh för samma period. Det är ju inte så konstigt att man ser sig behöva stänga kärnkraftverken när ”börspriset” till lågspänningskunder som hushåll under både 2014 och 2015 i regel legat runt 30 - 35 öre/kWh. Under 80- och 90-talet låg kärnkraftens kostnader alltid över de olika ”börspriserna” till främst näringslivet men då delägarna, Vattenfall AB, Eon (tidigare Sydkraft AB), Fortum (där ingår t.ex. Gullspångs Kraft AB) och t.o.m. Karlstads kommun har en hel del vattenkraft med låga kostnader, cirka 8 öre/kWh, har de kunnat hålla kärnkraften vid liv ändå. Delägarna i kärnkraftsverken har ända sedan O1 startade 1971 fått stora subsidier av staten – detta

innebär nog att inget kärnkraftverk någonsin varit företagsekonomiskt självgående. För t.ex. Karlstads kommun är det väl bara kostnader – de har nog ingen billig vattenkraft att balansera mot.

Den förmodligen främsta anledningen till att ägarna beslutat om nedläggning är nog annars kraven på så kallad oberoende härdkylning, något som myndigheter önskar skall beslutas om från 2017 för de reaktorer som man tänker ha i drift en längre tid efter 2020. De oberoende härdkylsystemen har diskuterats sedan början av 2000-talet och de aktualiserades vid Forsmarksincidenten 25 juli 2006 samt vid Fukushima-katastrofen 2011.

En s.k. oberoende härdkylning kan lättast jämföras med ett handbromssystem på en vanlig bil, dvs. en utrustning som gör det möjligt att stoppa en kärnreaktor/bil när det ordinarie säkerhetssystemet/bromssystemet har ”pajat”.

Jag tycker det är dags att regering och riksdag tar tag i det här och genomför en riktig granskning av kärnkraftsbranschen! Det är ju en bransch som har kostat staten en del pengar genom olika subsidier ända sedan början på 70-talet.

Leif Göransson Kräcklinge, solteknik.leif@swipnet.se

En kraftkarl har gått ur tiden Gunnar Elfverson gick bort på julafton 2015, 86 år gammal.

Roland Davidson Christer Söderberg Gunnar Elfversson, Småkraftverkens Riksförenings, förste ordförande blev 86 år gammal.

Ralf Forsman till minne En sann idealist har lämnat oss.

Den 5 februari 2016 nåddes vi av budet att vännen Ralf Forsman gått bort efter 8 månaders kamp mot cancern som tog hans krafter.

En sann idealist har lämnat oss. Den 5 februari 2016 nåddes vi av budet att vännen Ralf Forsman gått bort efter 8 månaders kamp mot cancern som tog hans krafter.

Det var som den hängivne kämpen för en bättre framtid för barn och unga med särskilda behov som vi minns Ralf men också som en kämpe för en bättre miljö och renare värld för oss alla.

Vår första kontakt med Ralf var när den andra energikrisen i slutet av 1970-talet fått samhället att påbörja en omställning till en sundare syn på hur vi bör hushålla med naturresurserna. Intresset för att

FÖRENINGEN

Gunnar, tillsammans med några andra kraftverksägare i Kalmar län, bildade 1980 Småkraftverkens Riksförening, SRF, i Hultsfred.

Gunnar blev föreningens förste ordförande och innehade den posten i 11 år.

Han blev med sin långa erfarenhet från organisationer och företag, en skicklig ledare som styrde oss genom alla de blindskär som finns när man agerar i en monopolvärld.

Nyheten om den bildade föreningen spred sig och nya medlemmar från Syd- och Mellansverige anslöt sig så att föreningen fick den rikskaraktär som var avsikten.

I en snabbt växande förening brukar det ofta uppstå problem, dessa hanterade Gunnar med skicklighet och var alltid mån om en god stämning i såväl styrelse som förening.

Gunnar var en välkänd och respekterad

lantbrukare på sin gård, Kölby, i södra Kalmar län. På gården fanns ett vattenkraftverk som gav goda intäkter och genom sin ö-drift kapacitet sörjde för el behovet när nätet föll bort, vilket är viktigt när man har en djurbesättning.

SRF och SERO har genom åren arrangerat flera utrikes studieresor. Gunnar och hans hustru Brita var trogna deltagare och spred genom gott humör en genuin trivsel under dessa resor.

Gunnar var allmänbildad och historiskt intresserad och hade därför mycket att berätta för sina medresenärer om de länder vi besökte.

För oss som var med under föreningens första år är saknaden stor efter den både allvarlige och spirituelle Gunnar.

Våra tankar går till Gunnars son Lars, som nu driver Kölby Gård vidare, samt till hans dotter Cajsa.

komma bort från oljeberoendet tog fart men också en önskan att på sikt lämna kärnkraften och den risk för kärnvapenspridning den kunde medföra.

Ralf Forsman hade genom sin uppväxt i Kyrkslätt i Finland på 1940-talet sett krigets fasor på nära håll. När han som ung nyutbildad engagerad lärare kom till Sverige 1967 blev han med i föreningen Lärare mot kärnvapen som senare blev Lärare för fred. Ralf var också en av de pionjärer som redan från starten 1979-talet var med och utvecklade den nybildade Södermanlands Energiförening och fick människor i Eskilstuna att lära sig mer om att se om sina hus, isolera bättre, ersätta oljeeldning med biobränslen eller installera värmepumpar och solvärme. Ralf tog över som ordförande 1986 efter föreningens grundare Erik Jonsson och hade denna roll till 1992.

Det var i styrelsen för denna fören-

ing som vi lärde känna Ralf och på nära håll såg och inspirerades av hans engagemang för människor och hur han i handling visade hur vi bör ta hand om vår miljö. Under hans tid hade vi ett omfattande arbete med bl a ALU verksamhet för arbetslösa. Tillsammans med Olof Karlson var Ralf Forsman med och grundade SEROs utbildningscenter Grönhögen på Öland och gjorde där stora arbetsinsatser.

Många studiebesök och föredragskvällar har vi arrangerat tillsammans i föreningen. Ett av de sista studiebesöken Ralf bjöd in till var i den bostadsrättsförening där han under många år varit engagerad i styrelsen som genomfört många framsynta förbättringar i sitt hus för att radikalt minska energiförbrukningen och driftskostnaden.

Vi minns med stor tacksamhet Ralf Forsman och den förebild i idealitet och livsstil som han gav oss.

För Södermanlands Energiförening genom Tord Dahlén, Lauri Sankari 1/2016

förnybar energi

27

SOLENERGI

Ta bort momskrånglet för ägare av solkraftverk!

Privatpersoner med solceller på taket råkar ut för ett onödigt krångel med moms som nätbolagen debiterar felaktigt till dessa småproducenter.

Skatteverket och Elnätsbolagen tolkar ellagen som att solelskunden säljer så kallad nätnytta till Nätbolaget. I och med detta skall ersättningen beläggas med moms, som kunden skall hantera och skicka vidare till statskassan.

Detta är en felaktig ståndpunkt, solelskunden säljer ingenting till elnätsbolaget. Ersättningen är istället en återbetalning av erlagd abonnemangsavgift till nätbolaget, den s.k. nätnyttan har sin grund i att solelskunden säljer elenergi till Elhandlaren och därmed minskar nätbolagen elledningsförlusterna, en så kallad nätnytta uppstår.

Följaktligen skall inte utbetalningen beläggas med momshantering.

Elnätbolagens skyldighet att återbetala s.k. nätnytta regleras i Ellagen 3 kap. 15§ och där används termen ersättning: Ersättningen skall motsvara 1. värdet av den minskning av ener-

28

förnybar energi

1/2016

giförluster som inmatning av el från anläggningen medför i nätkoncessionshavarens ledningsnät, och 2. värdet av den reduktion av nätkoncessionshavarens avgifter för att ha sitt ledningsnät anslutet till annan nätkoncessionshavares ledningsnät som blir möjlig genom att anläggningen är ansluten till ledningsnätet. Lagtexten definierar hur man värderar ersättningen men ger inte stöd för tolkningen att solelskunden säljer nätnytta till elnätbolaget.

Minska krånglet Frågeställningen avser ersättning, en utbetalning, från nätbolaget till solelskund där nätbolaget lägger moms på summan, vilket medför att kunden måste vara registrerad hos skattemyndigheten för att hantera inkommande moms och skicka den vidare till statskassan.

För företag möter detta inte några större administrativa krångligheter de hanterar ingående och utgående moms enligt vanliga rutiner. Men för privatkunden blir det en ny administrativ pålaga som man inte är van vid.

För min del så får jag en utbetalning från nätbolaget för den nätnytta, min genererade och inmatade elenergi gör för elnätet på 62,50 kr/år inkl moms och då 50 kr/år exklusive moms vilket medför att jag som privatperson skall betala in 12,50 kr per år till skattemyndigheten. Detta är ett nollsummespel och inte frågan om att man vill undvika skatt utan enbart frågan om ett administrativt krångel främst då för privatkunden, och rent juridiskt är det ett brott som man begår om man missar en skatteinbetalning.

För att ett regelverk skall fungera bra så ska det vara utformat så att det är lätt att göra rätt men när det gäller synen på mikroproduktion så verkar det faktiskt vara tvärtomsyn som gäl-

Solelskunden säljer ingenting till elnätsbolaget Solelskunden är ansluten till elnätet och för den tjänsten betalar man en abonnemangsavgift inkluderat moms, där då Elnätsbolaget hanterar och skickar in momspengar till statskassan, avgiften tas oftast ut som en fast och en rörlig del och baseras på mätarsäkringsstorleken (effektutag för större abonnemang). Avgiften avser de kostnader nätbolaget har för att hålla ett elnät inkluderat då de kostnader för ledningsförluster som uppstår vid transporten av elenergi till köparen.

Solelskunden nyttjar elnätet för att köpa och sälja elenergi i en affärsrelation med vald elhandlare. Det faktum att man säljer elenergi till elhandlare gör att ledningsförlusterna minskar för elnätsbolaget, solelskundens försäljning gör en nätnytta som den ska kompenseras för enligt ellagen. Så ordet ersättning i Ellagen avser inte att kunden säljer något till elnätsbolaget utan avser värdet på den kompensering som solelskunden skall ha rätt till för minskad belastning på elnätet.

Abonnemangsavgiften är utformad och prissatt enbart för köp av elenergi från elhandlaren och är således för högt prissatt för en kund som i sin affärsrelation med elhandlaren nyttjar elnätet för att sälja elenergi, så kallad överskottsel. För den tjänst skall solelskunden kompenseras med en återbetalning av redan inbetald abonnemangsavgift, återbetalningen skall även innehålla redan inbetald moms. Det blir sedan Nätbolagets skyldighet att i sin hantering av ingående och utgående moms hantera momsavvikelsen med skatteverket.

Trärör från Boxholm Boxholm har levererat trärör i drygt 80 år och många av dessa är fortfarande i drift.

Vi verkar i en modern och innovativ miljö och hjälper gärna till med råd om dimensioneringar och förläggningssätt. Alla projekt är intressanta, stora som små.

SOLENERGI

ler här tolkar man genomgående lagtexter så att det ska bli så krångligt som möjligt för slutkund. För privatkundssegmentet innebär krånglet med momshantering, inbetalning till staten, ett hinder för solelsutvecklingen. Vanligt folk vill helt enkelt inte hålla på med sådant här krångel.

Tillverkningen sker i egna fabriker, allt från urval och bearbetning av virke till tillverkning av stålband.

Valet av trärör är självklart när kraven på kostnadseffektivitet, livslängd och driftsäkerhet är stora.

Kontakta oss om ditt projekt och besök oss gärna på vår hemsida:

www.boxprod.se

Arne Andersson, Arne.Andersson.skarblacka@gmail.com

Behövs nytt stödsystem?

För att långsiktigt stimulera ny förnybar elproduktion infördes Elcertifikatsystemet 2003.

Vi har nu således ganska lång erfarenhet av detta stödsystem och erfarenheterna är inte enbart positiva.

Till en början var erfarenheterna huvudsakligen goda, även om det var storskalig elproduktion som drog mest fördel av stödet.

Men på senare år har Elcertifikatsystemet hamnat i obalans och verkar vara svårt att korrigera även om kontrollstation 2015 har gjort ambitiösa försök.

Investeringar i förnybar elproduktion har i det närmaste avstannat.

SERO har därför tillsatt en arbetsgrupp som ska utreda om det finns något annat stödsystem, där inte investeraren får stå hela risken för att stödsystemet inte fyller sin uppgift.

Arbetsgruppen studerar särskilt ett system som vunnit gehör i Europa, vFIP, vilket står för variable FEED-IN PREMIUM. Stödet liknar ett fastprissystem, men stödets storlek är beroende av elpriset, lågt elpris-högt stöd, högt elpris-lågt stöd.

Arbetsgruppen kommer inom kort att presentera sin rapport.

Christer Söderberg

ANEBY Ø 1600 mm

B OX H O L M P RO D U K T I O N A B Tel: 0142-521 90 Mail: info@boxprod.se Box 16, 590 10 Boxholm

1/2016

förnybar energi

29

VATTENKRAFT

I Korsnäs kraftverk har det producerat el sedan 1909. En fin byggnad som smälter samman med naturen. Foto: Christer Söderberg.

Ny serie: En återblick över småskalig vattenkraft I några artiklar kommer Christer Söderberg och Roland Davidsson ge en historisk bild av hur den småskaliga vattenkraften utvecklats i Sverige. I Sverige har det funnits 25000 vattenkvarnar vid mitten av 1800-talet. Idag finns det knappt 2.000 mindre vattenkraftverk i drift.

Sverige har alltid haft goda energitillgångar, främst de förnybara. Någon olja, kol eller naturgas av betydelse har vi aldrig haft.

Skogen har varit en stor energitillgång men har tidvis överutnyttjats. Halva Sverige var ett kalhygge vid mitten av 1800-talet för att förse bruken med bränsle och råvara.

Uttrycket ”Baggböleri” myntades vid denna tid.

Sverige har även varit rikt på vä-

30

förnybar energi

1/2016

der- och vattenkvarnar, vid mitten av 1800-talet uppskattades antalet vattenkvarnar till 25 000.

Fart på industrin Den riktiga farten inom industrin i Sverige kom med utvecklingen av vattenturbinen och därmed vattenkraften under den andra halvan av 1800 – talet och 1894 kunde man för första gången överföra el längre sträckor med hjälp av högspänd växelström. Detta tillsam-

mans med den generellt snabba tekniska utvecklingen fick en oerhörd betydelse för industrin och välfärden i Sverige.

I begynnelsen var vattenkraftverken närmast småskaliga, men utvecklingen gick mot större anlägganingar, i synnerhet under perioden 1930-1970.

Detta medförde att de äldre och mindre kraftverken inte blev lönsamma att renovera, en massnedläggning startade i mitten av 1950-talet. Även planerna på kärnkraft bidrog till detta, ”kärnkraften kommer för all framtid att lösa vår elförsörjning” hette det.

Men så inträffade någonting som framförallt fick västvärlden att tänka till, oljekriserna på 1970-talet. Oljekartellen OPEC ansåg att man fick för låg ersättning för oljan, medan mottagarländerna

lingarna med de lokala elbolagen som hade monopol både på elnäten och på elhandel.

De nya entreprenörerna insåg att det behövdes en förening som kompetent kunde föra deras talan.

Iniativet från Kalmar Initiativet togs först av kraftverksägare i Kalmar län, ett första möte hölls hos Roland Davidson i Hultsfred 1980 och följdes kort tid därefter av ett allmänt möte, även det i Hultsfred, då man beslöt att bilda Småkraftverkens Riksförening, SRF, som även skulle omfatta vindkraft.

Intresset för föreningen växte snabbt i södra och mellersta Sverige och vid det konstituerande mötet i Hok, Småland, 1981 kom över 50 deltagare. Till den nya föreningens ordförande valdes Gunnar Elfverson från Ljungbyholm, Kalmar.

Föreningen formligen bubblade av energi, men det var svårt att ta sig fram

i en gammal monopolmiljö. Elbolagen såg oftast med skepsis på vår verksamhet, ”el är något vi som har monopol ska sköta”, fick man ofta höra. Men det fanns undantag, elbolag som ansåg att det var bra att någon tog hand om de små vattenkraftverken och rustade upp dem. Själva hade de oftast inte intresse att göra detta.

En svårighet vid denna tidpunkt var att finna rätt kompetens inom småskalig vattenkraft, den hade i stor utsträckning avvecklats tillsammans med de små vattenkraftverken från mitten av 1950-talet.

1982 uppstod ett allvarligt hot mot den spirande utvecklingen av småskalig vattenkraft.

Hur detta löstes kommer nästa avsnitt av denna artikel att redogöra för.

VATTENKRAFT

beskattade oljan till konsumenterna hårt och gjorde stora förtjänster på detta.

OPEC ströp därför leveranserna och höjde priset. Sverige med flera länder insåg att man var alltför beroende av importerad energi och man började stimulera inhemska energikällor som bioenergi, småskalig vattenkraft och vindkraft.

Staten gav investeringsstöd och stimulerade teknisk utveckling vilket fick till följd att nedläggningen av små vattenkraftverk upphörde. Svenska Kraftverksföreningen (senare Svensk Energi) startade ett utvecklinsprojekt för småskalig vattenkraft benämnt VAST, men det byggde på stark korttidsreglering som fick naturintressena att reagera och projektet lades ned. Staten ville stimulera tillkomsten av ny vind- och vattenkraft och införde 1981 investeringsbidrag med 25 procent.

Men de nya entreprenörerna, huvudsakligen privata företag och privatpersoner, råkade ofta i svårigheter vid förhand-

Christer Söderberg Roland Davidson

Intagsgaller Jag tillverkar intagsgaller helt i rostfritt till kraftstationer. Alla galler tillverkas efter måttbeställning och dimensionerna anpassas efter ert önskemål.

Har du behov av ett intagsgaller / intagsgrind lämnar jag gärna kostnadsförslag.

Kontakta mig för mer information.

Siw Holmquist Strömsfors 210 662 98 Tösse Tel. +46532-203 83, +4670-240 35 34 Fax +46532-202 04

t t i r f t os r l l i t Byt lönar sig det

Email: siw.holmquist@telia.com Innehar F-skattebevis

1/2016

förnybar energi

31

ENERGIEFFEKTIVISERING

SLUTA GNETA! Bara med helhetsgrepp får vi ner utsläpp av växthusgaser

Nya klimatmöten, nya utsläppsmål men fortfarande stiger utsläppen av växthusgaser utan tecken på att minska. I maj ska EnergiIntelligent Dalarnas hålla seminarium som visar hur vi kraftfullt tar ned utsläppen.

Dagens samhälle har vuxit utifrån förutsättningen att vi har nästan gratis tillgång till koncentrerad, lätthanterlig, fossil energi. Men reserverna börjar bli svåråtkomliga och dyra att utvinna och vi kan se ett slut på den fossila epoken.

Arbetet för att minska beroendet av fossila energikällor och minska utsläpp av växthusgaser kännetecknas allmänt av att vi utgår från att samhället ska fungera ungefär som vanligt och att vi ska kunna leva ungefär som vanligt. Det sitter långt inne att inse att det mänskliga samhället står inför genomgripande förändringar.

Varför sådant motstånd? Många åtgärder strider mot företags intressen, man vill utnyttja sina gjorda investeringar och tillgängliga råvaror. Och politiker tycks rädda för att lyfta fram bilden av ett samhälle som måste förändras mer genomgripande.

Som individer är vi en del av dagens samhälle, vi har kunnande och engagemang knutet till dagens teknik. Vi har också under lång tid förväntat oss högre inkomst som vi kunnat köpa mer prylar för. Vi är alla en del av det här systemet. Vi vet vad vi har men inte vad vi får.

Målet om ekonomisk tillväxt är

32

förnybar energi

1/2016

Kårsajöjkeln söder om Riksgränsen smälter snabbt. Den slutade tidigare vid krysset, markerat av forskare.

dessutom överordnat klimatmålet och det är gemensamt för både företag och politiker, lokalt, nationellt, globalt.

Till och med bland FNs 17 nya hållbarhetsmål finns tillväxt som ett av målen (mål 8). Detta efter att FNs klimatpanel dessförinnan har konstaterat att det finns två faktorer som bidrar starkt till klimatförändringen, folkökningen i världen och den ekonomiska tillväxten. Kurvorna för BNP-ökningen och ökade utsläpp av växthusgaser följer varandra med stor exakthet. BNP, bruttonationalprodukten, visar det

ekonomiska värdet av ett lands samlade produktion. Trots sin ofullkomlighet brukar det användas som mått på utveckling.

Rio 1992 Sedan det stora mötet i Rio 1992 har det funnits mål om utsläppsminskningar. Samtidigt har mängden växthusgaser hela tiden ökat. I Paris antogs i december ett riktmärke på +1,5 graders temperaturhöjning, med tillägget ”well below +2 centigrades”.

Länder som redan drabbas hårt av

klimatförändringen drev på för att få 1,5-gradersmålet på pränt, öriken som håller på att försvinna när världshaven stiger, andra som drabbas av torrkatastrofer, länder där odling i floddalar försvåras när glaciärer inte längre förser floderna med smältvatten vid rätt årstid.

Ohållbart jordbruk, dålig mat En lång rad faktorer samverkar till ett jordbruk som inte är hållbart alls: Vi importerar drygt hälften av våra livsmedel plus konstgödning och djurfoder i ett enkelriktat flöde. Till skillnad från i det gamla bondesamhället förs inte näringsrika restprodukter – matavfall, urin och fekalier från människor – tillbaka till odlingsmarken. Det ger ett överskott av näring som läcker till atmosfär och hav och bland annat ger stora arealer av döda bottnar i Östersjön. Världshavens bottnar dör också i snabb takt med industriella fiskemetoder där fisk delvis går till djurfoder.

Konstgödning ger också hårda jordar när växtdelar inte luckrar upp dem, livet med mikroorganismer i jorden minskar. Råvarorna till konstgödning håller dessutom på att sina (fosfortoppen). Konstgödning innehåller kadmium i nivåer som kan vara skadliga för människor.

Till den allt sämre kvalitén på jordar bidrar stora, tunga jordbruksmaskiner som packar jorden. Det blir mindre liv i jorden, den får sämre motståndskraft och det krävs mer bekämpningsmedel. Risken är att rester av kemikalier i maten ökar och det biologiska livet påverkas negativt, därmed exempelvis

pollineringen och det är en katastrof på sikt.

Maten får sämre näringsinnehåll.

Konstgödningen innehåller inte alla de näringsämnen som vi skulle få med ett kretslopp av näring. Vi äter allt mer av livsmedel som bara är bukfylla och det ger en sämre hälsa. En tomat som ser ut som en tomat men bara innehåller vatten är ingen bra föda, närodlad och KRAV-märkt eller ej.

Vad händer med det storskaliga systemet för livsmedelsförsörjning

ENERGIEFFEKTIVISERING

Hur nå 1,5 graders målet?

Mänskligheten har redan ökat jordens medeltemperatur med runt +1 grad och +2 grader är ett mycket tufft mål. I Paris beslutades ingenting om hur man ska komma ner till 1,5-gradersmålet men för att komma dit räcker det inte med elbilar och energisnåla hus. På det viset var förhandlingarna i Paris lika mycket en pseudohändelse som tidigare klimatmöten.

Vi behöver stora omställningar för att få ett hållbart samhälle så att mänskligheten kan överleva. Först när vi tar ett helhetsgrepp går det att få ner energianvändningen och utsläppen och allmänt få en bättre hushållning med naturens resurser. Ett exempel.

Ns klimatpanel visar hur utsläppen av växthusgaser (gul kurva) mycket exakt följer den ekonomiska tillväxten (röd kurva). IPPC 2014.

vid konflikter eller avbrott i elförsörjningen, internationellt och i vår egen region? Vad händer när strömmen går och plastkortet inte fungerar i butiken, inte kassasystem eller distributörernas datorer? Dagens samhälle har inga reserver. Efter mindre än en vecka blir det kris i matförsörjningen.

Och framför allt: Jordbrukets maskinpark och tillverkning av konstgödning är i hög grad beroende av fossil energi, därmed störningskänsliga och med stora utsläpp av växthusgaser.

De globala transporterna av livsmedel (råvaror, hel- och halvfabrikat kors och tvärs i världen), konstgödning och djurfoder bidrar. Att ibland flera gånger per år plöja åkermark frigör markbundet kol till atmosfären. Det här är ett system som aldrig skulle utvecklats om det inte funnits billig olja.

Det finns alternativ • Den fossila oljan försvinner från marknaden, enligt en del prognoser

Hanteringen av näring är minst av allt hållbar. Vi måste få tillbaka ett kretslopp av näring och ersätta de enkelriktade flöden som existerar idag. Samtidigt minskar energianvändning och utsläpp av växthusgaser.

1/2016

förnybar energi

33

ENERGIEFFEKTIVISERING

om cirka 15 år. Redan nu är det läge att tänka över hur vi ska ändra vårt jordbruk. Förbränningsmotorn är antik, med usel verkningsgrad, det mesta av energin går bort som värme. Ska vi göra något mer än ändra innehåll i tanken på jordbruksmaskinerna är det hög tid att tänka över nyinvesteringar redan nu.

• De enkelriktade flödena av näring är i längden helt ohållbara. Vi måste producera en stor andel av våra livsmedel lokalt – en förutsättning för att få kretslopp. Och vi behöver ta hand om livsmedelsrester från industri, storkök och restauranger, matavfall från hushåll, fekalier från människor och husdjur. Efter rötning får vi ett utmärkt jordförbättringsmedel som ersätter konstgödning. För det här behöver vi nya toalettsystem och en skrotning av dagens reningsteknik.

Börja nu med småskalig teknik på landsbygden! Teknik för att oskadliggöra läkemedelsrester håller på att utvecklas.

• Vi kan minska den maskinella bearbetningen av jorden genom att i större

utsträckning ha fleråriga grödor.

Skogsträdgårdar kan ge upp till fem gånger så stort utbyte av livsmedel per ytenhet i genom odling i flera nivåer, stora träd, buskar, låga växter och husdjur på marken. Sådan odling kräver mycket liten insats av maskiner men större arbetsinsats än dagens jordbruk. Bra, det ger meningsfulla jobb.

• Med mer näringsrik mat kan vi må bättre. Insatsen av kemikalier kan minska kraftigt med friskare jordar och diversifierade grödor. Därmed kan vi slippa kemikalierester i maten. Och gissningsvis kan vi alla bli friskare och gladare.

• Debatten om köttätande börjar bli väldigt uppblåst. Betande djur är viktiga för den biologiska mångfalden och de kan öka kolinnehållet i marken.

Samtidigt har vi en mycket hög köttkonsumtion, inte bra för hälsan och inte för klimatet. Idag odlas djurfoder på 70% av åkerarealen i landet – en del av den kunde användas för odling av vegetabiliska livsmedel. Betande djur i skogen och på andra marker som inte utnyttjas för annan matproduk-

tion ger ett hälsosammare, godare kött. Vi behöver äta mindre andel kött men mer näringsrikt och godare. Slakt kan också ske i lokala stationära eller mobila slakterier utan det djurplågeri som långa transporter medför.

Med ett samlat grepp kan synergieffekterna bli stora.

Dagens vanliga huvudfråga om hur vi fullt ut kan ersätta ändliga och miljöstörande energiformer med förnybara är fel ställd. Att ändra en pusselbit i ett resursslukande dysfunktionellt system är inte en framkomlig väg.

Texten ovan är exempel på hur vi behöver tänka i större system, där många parametrar måste ändras i grunden.

Det finns en enorm potential att minska energiberoende och utsläpp av växthusgaser och åstadkomma ett samhälle som är hållbart ur många aspekter. Realistiskt? Ja på ett sätt – fullt möjliga att genomföra rent praktiskt.

Men det lär möta motstånd.

Text och bild: Bernt Lindberg Miljöjournalist, medlem i Dala Energiförening, arbetar ideellt med Omställning Falun

Sweco har arbetat med vattenkraft och dammar i Sverige och utomlands i över 100 år.

Vi har projekterat en stor andel av både de stora och små vattenkraftanläggningarna i Sverige och arbetar kontinuerligt med underhålls- och förnyelseåtgärder.

Sweco har också haft en stark utveckling av kompetens och tjänster kring vattenkraftens miljöfrågor. Fiskvägar och kostnads-/nyttoanalyser för prioritering av åtgärder i vattensystem är endast några av de områden där Sweco kan bistå med kunskap och erfarenhet.

Vi erbjuder tjänster inom både miljö och teknik genom projektets alla skeden och vi vill på detta sätt fortsätta att bidra till att utveckla vattenkraften och säkra produktionen.

Kontaktpersoner Välkommen att ta kontakt så hjälper vi dig att hitta rätt kompetens.

JOHAN NILSSON Vattenbyggnad, Stockholm johan.nilsson@sweco.se 08-695 60 34

ANDERS BARD Turbin- och generatorteknik, Stockholm anders.bard@sweco.se 08-695 61 63

TOBIAS SVENSSON Kontrollanläggningar, Malmö tobias.svensson@sweco.se 040-16 70 62

MARTIN STENQVIST Vattenmiljö, miljötillstånd, Karlstad martin.stenqvist@sweco.se 054-14 17 34

CAROLINE SVENSSON Miljötillstånd, Jönköping caroline.svensson@sweco.se 036-15 18 06

DANIEL EDMAN Dammluckor, Stockholm daniel.edman@sweco.se 08-695 60 51

Sweco är ett internationellt konsultföretag med kontor på ett femtiotal orter i Sverige. Företaget finns etablerat i ett flertal länder i Europa och utför uppdrag över hela världen. Inom Sweco samverkar ingenjörer, arkitekter och miljöexperter för att skapa helhetslösningar som bidrar till utvecklingen av ett hållbart samhälle. www.sweco.se

34

förnybar energi

1/2016

10,2 ton eller 6,5 ton koldioxid per capita och år. Beroende på hur man räknar kan de svenska utsläppen vara. Den första siffran är beräknad efter konsumtion och den andra efter vad som produceras i Sverige.

Energimyndigheten har tagit fram en ny metod för att beräkna all energi som behövs för att upprätthålla Sveriges konsumtion. Metoden bygger på en stor databas om hur produktion, handel och energianvändning ser ut i världen.

Det vanligaste sättet att redovisa energianvändningen i Sverige har utgått från produktionen och beskriver all energi som används i Sverige. Den nya metoden som SCB har tagit fram åt Energimyndigheten handlar om indikatorer på konsumtionsbaserad energianvändning, eller så kallat energiavtryck.

– Konsumtionsbaserade indikatorer ger ett kompletterande perspektiv till produktionsbaserade indikatorer genom att beskriva energin som behövs i världens produktionskedja för att upprätthålla Sveriges konsumtion, oavsett produktionsland, säger Julien Morel, utredare på Energimyndigheten.

Metoden vi använt liknar livcykelsanalyser (LCA) men företas på en mycket aggregerad nivå, det vill säga per sektor i stället för per produkt. De omfattar även hela världens produktion, handel och energianvändning.

Analysen tyder på att Sveriges energianvändning år 2008 var lika stor utifrån ett konsumtionsperspektiv som utifrån ett produktionsperspektiv: cirka 67 MWh per capita i termer av primär energi. Anledningen är att Sveriges relativt lägre totala energiintensitet kompenserades av att Sverige exporterade inom energiintensiva sektorer och att bytesbalansen var positiv.

Nästa nummer kommer i juni månad

År 2008 släppte svensken i genomsnitt ut 10,2 ton koldioxid genom konsumtion enligt SCB, vilket är nästan 60 procent högre än de 6,5 ton som svensken släppte ut utifrån ett produktionsperspektiv.

– Energimyndighetens analys visar att

ENERGIEFFEKTIVISERING

Sveriges energiavtryck beräknas med ny metod skillnaden framför allt beror på att de länder vi importerar från har en högre andel fossila bränslen, 86 procent, än Sveriges andel på 37 procent, säger Julien Morel.

Galler i stål, rostfritt eller komposit • Grindrensare med tillbehör • Hydraulikutrustning • Rostfria dammluckor • Service och underhåll • Styrsystem

Bäckängsvägen 12 511 96 BERGHEM Telefon 0320-31890, Fax 0320-31260, info@tmsengineering.se

www.tmsengineering.se

1/2016

förnybar energi

35

VATTENKRAFT

Westerkvarn är ett av flera vattenkraftverk i Kolbäcksån. 1995 förvärvade Mälarenergi flera vattenkraftverk i ån, som rinner ut i Mälaren. Foto: Bengt Spade

Hundraårigt kraftverk får nytt liv Teknik för vattenkraft håller i många år. Det visar kraftverket Westerkvarn som byggdes för 100 år sedan av Surahammars Bruk. Nu genomför Mälarenergi en modernisering som kommer att resultera i en 15 procent högre elproduktion.

Mälarenergi är en av de största ägarna av kraftverk i Mellansverige och äger de flesta vattenkraftverk i Kolbäcksån, en av dem är Westerkvarn nära Kolbäck.

Kraftverket byggdes av Surahammars Bruk AB 1914-15 för att förse bruket med elström.

På 1980-talet installerade man nya löphjul samtidigt som man moderniserade styrutrustningen.

1995 förvärvade Mälarenergi Westerkvarn.

2015, efter 100 år, var det dags för en större modernisering.

Voith och det helägda koncernbolaget Kössler har sedan tidigare levererat flera maskiner till VB Energi i Ludvika för bl.a. Ludvika

36

förnybar energi

1/2016

och Lernbo kraftstationer, vilka ligger i Kolbäcksåns norra del. Under 2015 genomförde Mälarenergi en omfattande ombyggnad av det kraftverk som ligger längst ned i ån vid utflödet till Mälaren.

Westerkvarns tre gamla aggregat från 1915 revs ut och ersattes med nya.

Fångdammar Den ursprungliga stationen hade tre horisontella dubbel-francis turbiner med direktkopplade generatorer från ASEA. Dessa ersattes med tre vertikala kaplanmaskiner. Under ombyggnaden som inleddes i slutet av mars 2015 stoppade Mälarenergi hela stationen och anlade fångdammar på både uppströms- samt nedströmssidan.

De gamla turbinsumparna och intagen revs samtidigt som aggregaten lyftes ut.

Golvet i stationen bilades sedan bort för att ge plats för de nya sugrören. Stationens bärande väggar som avgränsade aggregaten kunde behållas då dessa var i gott skick, men efter ombyggnaden så blir stabiliteten avsevärt förbättrad eftersom de betongongjutna sugrören bidrar till att förstärka konstruktionen. Hela målet med ombyggnaden var att ej förändra stationens exteriör, den är ju belägen i en vacker miljö.

Förbättrad verkningsgrad För genomförandet så togs en stor bit av taket bort, och alla lyft skedde sedan med mobilkran.

VATTENKRAFT Före: Interiör från gamla stationen.

De nya aggregaten kommer precis som tidigare att sluka 15 m³/s vardera, men verkningsgradförbättringen och den förbättrade reglermöjligheten med kaplanturbinerna kommer ändå att ge en ökad årsproduktion som förväntas bli drygt 15 procent högre.

Mälarenergi har också samtidigt anlagt en fiskpassage som skall förbättra vandringsmöjligheterna förbi stationen. Nedströms Westerkvarn ligger natursköna Strömsholm, där det bl.a. finns lekplatser för Asp och andra starkt hotade arter.

Projektet har bedrivits helt under ledning av Mälarenergi vilka även själva designat och installerat stationens nya el- och kontrollutrustningar. Normalt körs anläggningen från deras driftcentral i Västerås, men vakthavande ingenjör kan också koppla upp sig via mobila lösningar.

Turbinerna som tillverkats av Kössler i Österrike installerades under hösten och hela den ombyggda anläggningen var i drift i slutet av 2015. Totala tiden för genomförandet var således c:a 8 månader vilket får anses vara mycket bra med hänsyn till det omfattande arbete som utförts.

Voith / Kössler skall dessutom fortsätta leverera nya aggregat till Kolbäcksån. Just nu uppför Sydkraft Hydropwer (tidigare E.ON) en ny station i Semla kraftverk norr om Fagersta. Där levererar företaget en komplett ny bulbmaskin för 35 m³/s och 3,75 MVA. Westerkvarn är ett gott exempel på hur man kan modernisera ett äldre kraftverk och ändå bevara mycket av de antikvariska värdena.

Efter: Nya interiören, endast lite målningsarbeten återstå.

Stationen nedströms, förberedelser för montering av nya sugrören.

Magnus Wenna, Voith och Ulf Andersson, Mälarenergi

Fakta Westerkvarn

Byggår: 1915 (nya löphjul installerades på 1980-talet) Ombyggnad 2015 Kapacitet: 3 x 15 m³/s Fallhöjd netto: 6,44 m Varvtal: 250 rpm Generatoreffekt: 3 x 892 kVA Total generatoreffekt: 2500 kW Medelårsproduktion före 2015: 7,6 GWh Beräknad medelårsproduktion efter 2015: 9,1 GWh Nya fisketrappan.

1/2016

förnybar energi

37

Hej alla energiintresserade!

KRÖNIKA

För cirka 25 år sedan var det många som talade om att problemet med förnybar energi var kostnaden, inte att det inte finns i tillräckliga mängder.

Problemet med fossil energi var miljökonsekvenserna och inte kostnaderna.

Så kan man kanske utrycka det, men miljökonsekvenser har ett väldigt högt pris.

Idag är kostnaderna generellt sett inget problem för förnybar energi. Förnybar energi, inte minst vindkraft och solenergi, har tekniskt utvecklats kraftigt världen över. I bra vindlägen ger ny vindkraft den lägsta kostnaden för ny elproduktion i stora delar av världen.

Solenergi är det kraftslag som visar de största ökningstalen och utvecklas mest både tekniskt och kommersiellt just nu.

***

Allt detta vill undertecknad spegla i Förnybar Energi. Det kommer också finnas stort utrymme även för småskalig vattenkraft, men också bioenergi i tidningen. Vattenkraft dit även den småskaliga vattenkraften hör bildar

basen i det svenska elsystemet och möjliggör en stor andel vindkraft och solel.

Eller som någon uttryckte det ”vattenkraft kan man räkna dubbelt”.

Bioenergi i Sverige är landets största energislag räknat efter slutanvändning.

Det har också potential till en ytterligare tillväxt, inom nya områden såsom transporter. El från bio-kraftvärme är

”Vattenkraften kan man räkna dubbelt” också precis som vattenkraft viktig för att möjliggöra annan väderberoende elproduktion. Allt detta kommer det att finnas utrymme för i Förnybar Energi.

Utan energieffektivisering kommer det inte finnas tillräckligt med förnybar energi till en låg kostnad. Och varför ska man använda onödigt mycket energi för att uträtta en energitjänst? Så energieffektivisering blir fortsatt viktig för Förnybar Energi.

***

Vad har då undertecknad tidigare gjort? Jo, jag har varit redaktör för branschkollegan Energimagasinet.

Den tidningen har jag gett ut sedan 1988 i familjeföretaget Teknikförlagets regi, ett förlag jag också varit vd i sedan 1988. Har också periodvis medverkat i förlagets andra tidning, Uppfinnaren&Konstruktören, som är medlemstidning för Svenska Uppfinnarföreningen, liksom andra facktidningar såsom tidskriften Bioenergi.

Innan förlagstiden läste jag Industriell Ekonomi i Linköping och arbetade en kort period på IBM med produktions-

38

förnybar energi

1/2016

planering. Något som jag lämnade i samband med att jag utvecklade layoutprogram för Luxors datorer ABC1600 och ABC9000, efterföljare till succén ABC 80. Om någon nu kommer ihåg ABC80, som är ”lite av svensk datorhistoria”.

Layoutprogrammet och datorerna blev ingen succé. PC och PageMaker konkurrerade ut Luxors lösning, Istället blev det att arbeta och utveckla familjeföretaget, Teknikförlaget.

***

Någon revolution med Förnybar Energi står inte på programmet, utan göra tidskriften efter vad ni medlemmar vill och vad ekonomin tillåter för tidningen.

Förnybar Energi kommer i första hand att skrivas av medlemmar och för medlemmar. Ekonomin möjliggör inte något annat.

Ett och annat reportage kommer undertecknad att göra i varje nummer liksom att samla ihop nyheter om förnybar energi i Sverige. Sedan önskar jag, precis som innan, att ni medlemmar och läsare skriver i tidningen Något som undertecknad också tänkt ta upp är hur man hanterar situationen med mycket lågt elpris. Med en elproduktion som är mer väderberoende kan elpriset för många av årets timmar bli väldigt lågt. Trevligt för elkonsumenten, men knappast för elproducenten. Här krävs nya idéer och uppslag men även någon typ av ”trygghet” för investeraren. Annars blir det ingen ny elproduktion.

I detta nummer berättar vi om en teknik som kan innebära nya och billigare batterier som möjliggör att el kan lagras i stor skala, se sid 10.

Vill Ni skriva så maila mig gärna eller ring! Förnybar Energi är en tidning som först och främst en medlemstidning som skrivsivs av medlemmar.

Halmstad i mars 2016 Staffan Bengtsson staffan@teknikfor.se

Adresser föreningar och partners Sveriges Energiföreningars Riksorganisation Romelevägen 7b, 681 52 Kristinehamn Tel: 0221-824 22 E-mail: info@sero.se, Hemsida: www.sero.se Ordförande: Göran Bryntse Dalby 201, 247 94 Dalby 0221-824 22, 070-621 71 96 E-mail: goran.bryntse@sero.se Ekonomi: Peter Danielsson, 0550-137 61 Medlemsavgift: 350 kr, familjemedlem 50 kr Bankgiro: 829-8481 SERO Service AB Romelevägen 7b, 681 52 Kristinehamn VD: Peter Danielsson, 0550-137 61 E-post: peter.danielsson@kristinehamn.mail.telia.com Bolaget ägs av SEO Bankgiro: 5776-4151

Lokalföreningar anslutna till SERO Dala Energiförening: Dennis Adås, 023-296 85 E-mail: dennis.adas@hotmail.com Medlemsavgift: 200 kr, Plusgiro: 43442-3

ÖVRIGA FÖRENINGAR I SAMARBETE MED SERO

FÖRENINGEN

SERO

Energi på lantgård i Sverige, Box 53, 243 23 Höör Medlemsavgift 300 kr, BG 5618-7875 (inkl medlemskap i SERO+tidning) Elbil Sverige, Sven Forsberg, Malmö 0704-670882, E-mail: Sven.forsberg@elbilsverige.se Branschföreningen Biokol Sverige Mattias Gustafsson, Svenstorp 1, 6402 24 Sköldinge, E.mail mattias@ecotopic.se Svensk Vattenkraftförening Kvarnvägen 2, 311 64 Vessigebro E-mail: info@svenskavattenkraft.se Hemsida: www.svenskvattenkraft.se Ordförande: Gunvor Axelsson, 0708-727216 E-mail: gunvor.axelsson@svenskvattenkraft.se Medlemsavgift: Inkl SERO 400 kr, enbart SVAF 250 kr. För kraftverksägare tillkommer en momspliktig avdragsgill serviceavgift på 0,29 öre per kWh medelårsproduktion, dock högst 15.000 kr samt en fast serviceavgift på 100 kr. För branschföretag är serviceavgiften 1500 kr.

Bankgiro 5956-7404

Närkes Energiförening: Leif Pettersson, 0582-660 198 E-mail: marka@telia.com Medlemsavgift 250 kr, Plusgiro: 347892-2

Kraftverksförsäkringen Roland Davidsson, Sv. Vattenkraftförening, 0495-104 39, 070-678 91 39 E-mail: roland.davidsson@svenskvattenkraft.se Anders Orebrandt, 08-412 42 88, E-mail: anders.orebrandt@marsh.com

Smålands Energiförening: Sten Malmström, 0390-405 03 E-mail: sten.malmstrom@sero.se Medlemsavgift: 250 kr, Bankgiro: 577-7263

Hallands Vattenkraftförening Sven-Erik Vänneå, Trälshult 23, 310 20 Knäred 0430-52074, 0701-441213, E-mail: kvarn.backen@yahoo.se

Södermanlands Energiförening: Roland Gustafsson, 016-211 40, 070-564 5109 E-mail: bjorkkulla@bredband2.com Medlemsavgift: 200 kr, BG 449-4290

Smålands Vattenkraftförening JSune Haraldsson, Granbäcken,560 13 Hok, 0393-230 62, sune@granbeckens.se

Västmanlands Energiförening: Owe Lundgren, 070-311 535 E-mail: ludgrenowe@gmail.com Medlemsavgift: 250 kr, Plusgiro: 435 73 54-2 Värmlands Energi- och Vindkraftförening: Anders Björbole, 0590-132 16 E-mail: bjorbole@telia.com Medlemsavgift: 250 kr, Plusgiro 191 15 22-9 Energi- och hållbarhetsforum Väst Daniel Hårdfelt, 0702-134072 E-mail: daniel.hardfelt@hotmail.com Medlemsavgift 250 kr, studerand 100 kr därefter 250 kr, BG 5064-8898, www.enfovast.se

Värmland/Dalslands Vattenkraftförening Christer Hedberg, 0570-521 51, christer@gullsbo.se Svensk Vindkraftförening Kvarngatan 2, 311 31 Falkenberg, Hemsida: www.svensk-vindkraft.org Kansli: Ulla Hedman Andrén 076-716 05 50, ulla@svensk-vindkraft.org Medlemsavgift privatperson inklusive SERO 650 kr, endast SVIF 500 kr Företag utan produktion: 500 kr+2500 kr i serviceavgift Företag med produktion 500 kr+4 kr per inst kW och år, dock max 35.000 kr Förnybar Energi Sverige AB VD: Jan-Åke Jacobsson, 070-640 57 59 E-mail: jan-ake.jacobsson@telia.com Bolaget ägs till lika delar av SERO, SVAF och SVIF

1/2016

förnybar energi

39

Posttidning B Returadress SERO Romelevägen 7b 681 52 Kristinehamn

S Med HYS u för 1 d r a l a t e b t och får e t i c i r t k h del ele ärme oc v r e g n å 5-7 g a n tillbak e t t a v m r va bi 5-7) om

(SCOP-C

Demofilm

Se din besparing

HYSS - HYBRID SOLAR SYSTEM Äntligen en värmepump som nyttjar naturens bästa krafter Vill du vara med och lansera HYSS med oss?

Vi söker ÅTERFÖRSÄLJARE.

✔ Marknadens lägsta driftkostnad!

✔ 10 års garanti på

huvudkomponenterna

✔ Högsta energiklass för

värme och varmvatten A+++

Vi söker även dig som vill vara med att bygga upp Free Energy Sverige AB med I den medföljande iPaden styrs anläggningen och visas driftstatusen samt energibesparingen i kWh och kr. All programvara uppgraderas automatiskt.

möjlighet till delägarskap.

Besök oss på NordBygg i monter A29:41

www.free-energy.com

lningstid Återbeta rmen är för solvä S system i ett HYS 4-8 år