FVN nr 1 - 2012 by Tidningar i Norr AB

Nr 1 mars • 2012

O C H T I L LV Ä X T I V Ä S T E R B O T T E N

STOCKHOLM Viktig vecka för Västerbotten

SPECIAL Länets starka varumärken

LÖGDEÅ Det starka modehuset vid E4

Säljer äventyr i fjällmiljö

Senaste nytt från

Sidorna 16–19

(Q LQJnQJ VRP JHU 'LJ PnQJD XWYlJDU

1nJUD YnUYLQWHUDNWXHOOD NXUVHU ,QVSLUDWLRQV RFK NXQVNDSVGDJDU ElU RFK JU|QVDNVRGOLQJ PDUV 3LWH +DYVEDG +XVQlUD WMlQVWHU JUXQGNXUV I|U VHUYLFHHQWUHSUHQ|UHU DSULO )RUVOXQGDJ\PQDVLHW 8PHn *UlYD WUHNDPPDUEUXQQ Sn HQWUHSUHQDG $SULO RNODUD GDWXP 8PHn UHVSHNWLYH 6NHOOHIWHn 6W\UHOVHDUEHWH L NRRSHUDWLYD RFK HNRQRPLVND I|UHQLQJDU )|U VnYlO JDPOD VRP Q\D VW\UHOVHOHGDP|WHU DSULO 5REHUWVIRUV .DOHQGDULXP

$QPlODQ RFK LQIRUPDWLRQ

)|U KHOD XWEXGHW RFK GDJVDNWXHOO LQIRU PDWLRQ EHV|N NDOHQGDULHW Sn KHPVLGDQ

*U|QD 1DYHW WHO HOOHU H SRVW JURQDQDYHW#XPHD VH

ZZZ JURQDQDYHW VH

Ledare 3

Samhörighet och gemenskap ÅTERIGEN HAR VÄSTERBOTTENSVECKORNA på Grand Hotell i Stockholm avslutats. Politiker, tjänstemän, näringslivsföreträdare har träffats diskuterat och belyst viktiga tillväxt och utvecklingsfrågor för Västerbottens län. Nu är det slut för i år och den sista portionen från Ella Nilssons unika Västerbottensbuffé är uppäten. Vad blev då det bestående resultatet? Troligtvis väldigt stort. Aldrig tidigare har jag upplevt sådan framtidstro och framtidsanda som jag mötte på några av seminariepassen. Det var inte bara föreläsarna utan hela publiken. Alla bidrog till framtidstron. Det sätter bestående spår. Som affärsmöte är arrangemanget mycket lyckat. Politiker, tjänstemän och näringsliv träffas på seminarier, fikaraster och middagsbuffé – de livsviktiga relationerna byggs. Lokaliseringen i

Stockholm är genial. Alla som någon gång har träffat en svensk utomlands vet hur lätt en gemenskap och samhörighet infinner sig. Detsamma gäller Västerbottningar i Stockholm. Samhörigheten bara finns där. Hemma arbetar vi var och en för sig, i Stockholm arbetar vi tillsammans något som är helt avgörande om vi ska attrahera kapital och investeringar från andra delar av landet eller världen.

Jonatan Hjort 090–711 382 jonatan.hjort@foretagstidningen.se

Innehåll Nr 1. mars 2012

22–25

4–5

8–10

Företag Västerbottningen ges ut av: Tidningar i Norr AB, Box 3053, 903 02 Umeå Tel: 090-711380 Fax: 090-711390 Ansvarig utgivare: Jonatan Hjort, Tidningar i Norr AB, 073-818 00 06, jonatan.hjort@foretagstidningen.se Annonser: 090-3493709

Starka varumärken i länet Krönika: Roland Norbäck Marknadsför inlandet för utlandet Starkt varumärke vid sidan av vägen Företagarnas medlemssidor Krönika: Magnus Lindblom Västerbottensveckorna på Grand Koverberg om företagssamarbete Handslag för dialog och samverkan Guldregn till anställda Krönika: Maria Magnusson Offentlig upphandling i fokus Hantverkare lägger anbud tillsammans Krönika: Carina Andersson Prisas för integrationsarbete

4–5 6 8–10 12–14 16–19 20 22–25 28–29 30 31 32 34–35 38–39 40 42

Epost: Info@foretagstidningen.se Web: www.foretagstidningen.se Tryckeri: Tryckmäklaren, Luleå Vi ansvarar inte för inskickat material som vi inte har beställt. Däremot tar vi gärna emot alla redaktionella tips. Tidningar i Norr AB ger även ut tidningstitlarna: Nordsverige, Västerbottningen, Jord&Skog, Lokaltidningen, Västerbottens Mellanbygd, Bygden mellan städerna, Resmål i Västerbotten.

Re p o r t a g e LÄNET

Här är Västerbottens starkaste varumärken Stenmark, Björklöven och Västerbottensost – vad har de gemensamt? Jo, samtliga är varumärken med starka signalvärden. L Ända från frukostbordet till sena kvälls-tvstunden matas vi med allsköns loggor och reklambudskap. Svenska företag lägger årligen ut 70-80 miljarder kronor på marknadskommunikation. Det är lika mycket som Coca-Colas varumärke ensamt värderas till i dollar. Detta framgår av en elementär kursbok i marknadskommunikation, utgiven av Studentlitteratur.

ENLIGT EXPERTNÄTVERKET Mind your brand består ett varumär-

kes verkliga innehåll av ”något som är exceptionellt bra och värdefullt för tillräckligt många”.

DET RÄCKER INTE ATT utmärka sig på ett positivt sätt, gärna så pass unikt att det inte går att efterhärma. Varumärket måste även passa behoven hos en större målgrupp. Eftersom det som är bra idag lätt bedöms mediokert i morgon är förnyelse, relevans, uthållighet och hållbarhet lika viktiga förutsättningar. VARUMÄRKEN GÖR DET inte bara enklare för kunderna att orientera sig på köphyllorna. Ett gott varumärke fungerar även orienterande för konsumenter som vill markera grupptillhörighet eller status, och un-

derlättar personalrekrytering. Varumärket är en utfästelse som skapar förväntningar, på pekar Mind your brand. ”Det är hela organisationens ansvar att leva upp till märkeslöftet. Det vi lovar någon – måste vi hålla.”

ENTREPRENÖRCENTRUM definierar varumärket som de värden omgivningen förknippar med ett företaget – ansiktet utåt. Nyetablerade företag har en väldig fördel av att kunna visa upp en profil som folk lägger på minnet. ”Genom att lära sig att tänka i varumärkestermer redan från början kan du komma långt med små medel. Även om du själv vet dina styrkor på marknaden – med ett tydligt varumärke blir det mycket lättare att kommunicera det till andra.”

Länet har flera starka varumärken att stoltsera med. Västerbottningen Företag uppmärksammar i detta nummer 90-årsjubilerande modehuset Häggströms i Lögdeå. Sommartid betar korna utanför skyltfönstren, som en påminnelse om att ingenting är omöjligt.

I DOROTEA BYGGER äventyrsföretagaren Björn Uglem sitt varumärke med orörd natur och ostressad lokalbefolkning som främsta råvara. – Det handlar om trovärdighet och äkthet, att man är beredd att leva som man lär, säger han. Följande fältreportage ger några infallsvinklar på värdet av helhjärtat och målmedvetet varumärkesbyggande. n FREDRIK BJÄRNESAND

Krönika

Som man är klädd blir man hädd – fast inte i lånta fjädrar et gamla ordspråket ”Som man är klädd blir man hädd” brukade användas för att förmana till proper klädedräkt. Många har låtit sig förundras över ordet hädd, men det finns verkligen i Svenska akademiens ordlista. Förvisso med hänvisning till ordet häda där man förklarar att hädd står för anseende. Ett annat gammalt uttryck är ”ståta med lånta fjädrar”, vilket innebär att man försöker göra sig lite förmer än vad man kan stå för. Båda dessa urtida uttryck är klart relevanta i modern marknadsföring. Vi lever i en mycket tydlig designtrend, som bland annat uttrycks i tv genom mängder av inrednings-, mode- och gastronomiska program. Det är mycket yta och skönhet just nu. Häri ligger både möjligheter och fällor där klädedräktens höga anseende lätt förbyts till lånta fjädrar. Låt mig ta ett exempel. Du möter en uppenbarligt snygg människa och inleder ett samtal. Om personen inte motsvarar sin snygga yta i samtalet falnar glansen snabbt. Motsatt så träffar du en person som vinner i längden och skapar en relation som håller över tid. Minnesgoda läsare kanske kan påminna sig om lanseringen av det svenska kassettbandet (jo, det är så länge sedan) Track. I lanseringen körde man en djärv marknadsföring där man utmanade de japanska konkurrenterna i stora helsidesannon-

ser. Kunderna strömmade till och livet lekte – ett kort tag. Det visade sig att själva banden var av urusel kvalitet och ständigt gick av. Konkursen blev lika snabb som förödande för ägaren. Av denna sedelärande historia, och ett antal liknande, kan vi lära oss att bakom den vackra ytan måste finnas lika vacker själ för att vi ska kunna bli framgångsrika. All marknadsföring bygger förväntningar. Låt oss säga att förväntansnivån på vårt företag ligger på nivå 50, men vi klarar bara av att leva upp till 45. Adderar vi sedan en reklamkampanj som höjer förväntan till 75 utan att höja kvalitetsnivån så bidrar bara kampanjen till att våra kunder bara blir mer missnöjda än vad de skulle varit utan kampanj. Det kan ibland vara svårt att upptäcka kvalitetsbristerna då klagomålen inte alltid är så uppenbara. Det finns ett uttryck som heter ”klaga med fötterna”. De missnöjda kunderna flyr utan att säga ett ljud för att aldrig komma tillbaka. Därför ska man vara så rädd om sina öppet klagande kunder, de är ofta intresserade av att förbli kund om vi bara kan höja kvaliteten. Den marknadsföringsmässiga utmaningen vi står inför kan i stort liknas vid singellivets raggning för att hitta den rätta. Självklart klär vi upp oss för att bli upptäckta där på dansgolvet (eller något annat golv), vi uppför exemplariskt och kopplar på stora charmen. Det är dock vid de kommande mötena då vi allt mer tvingas lite till den

inre charmen som det avgörs om relationen håller. Därför är det viktigt att först rannsaka sitt inre innan man vidtar rakning/sminkning och tar på sig godlukten. Varje lyckad marknadsföringskampanj börjar därför inåt innan den externa spaningen efter en lyckad relation inleds. Så även om det viktigt att vara klädd för att bli hädd så är det inte särskilt lyckat att göra detta i lånta fjädrar.

ROLAND NORBÄCK Roland Norbäck är projektledare och delägare i kommunikationsbyrån Kombi Marketing. Han är också gästlärare på Designhögskolan i Umeå där han undervisar i grafisk kommunikation. Du når honom lättast på telefon 070-673 03 60 eller via mail, roland@kombimarketing.se

HANDEL OCH KONTOR VID STORSJÖ STRAND, ÖSTERSUND

Nu bygger vi ut vid Storsjö strand med 5 000 kvm handel och 1 000 kvm kontor. Lokaler från 100 kvm – 5 000 kvm.

Kontakta Torbjörn Wallin för mer information: 08-412 73 07, 076-125 32 63 torbjorn.wallin@aberdeen-asset.com

BUTIKSLOKAL OCH KONTOR PÅ VÄSTERSLÄTT, UMEÅ

Fräsch butikslokal med 6 m takhöjd och entresolplan Kontor på plan 2 i intilliggande huskropp Goda parkeringsmöjligheter

Spårvägen 10 kvm Butikslokal, 1146

Kontakta Mikael Hagerfors för mer information och visning: 08-412 86 37, mikael.hagerfors@aberdeen-asset.com Läs mer på www.aberdeen-asset.com

8 DOROTEA

Varumärkesbyggande är en väldigt svår och tuff resa, det som tagit ett helt liv att bygga upp kan rivas ner på nolltid. Det handlar om äkthet och trovärdighet. FOTO: FREDRIK BJÄRNESAND

Äventyrare marknadsför inl Ett sällskap tyska affärsmän landade nyligen med helikoptrar på Kullerbackens hembygdsområde i Dorotea. – Det genuina är exklusivt, säger Björn Uglem, äventyrsföretagare och varumärkesbyggare. L Förväntan är på topp. Helikoptrarna sänker sig ner i ett moln av snö ovanför kyrkan på Doroteas hembygdsområde. – Fan vad häftigt, säger Björn Uglem och möts av leenden och

ryggdunkar när de tyska gästerna kliver ur Jämtflygs farkoster.

DET VAR GENOM sitt nätverk av internationella kontakter som Björn fick förfrågan om att arrangera en weekendutflykt i svenska fjällvärlden. – De ville absolut slippa se någon turistanläggning, säger Björn som kryddat ankomsten med älgsoppa, rotfrukter, tunnbrödsbakning och sång av skolorkestern.

– Folk i Dorotea och Saxnäs ställer upp så in i helvete och bjuder på sig, det är precis vad de här tyskarna eftersträvar.

TILL VARDAGS HAR Björn sin bas i Avaträsk, Dorotea, dit han flyttade för några år sedan. Detta är femte arrangemanget av liknande slag som han genomför i Doroteatrakten. När han inte håller kurser i företagsutveckling, teambuilding och andra utvecklande

arrangemang tillbringar han tiden med eskimåer i Alaska. – Urbefolkningarna representerar en unik form av livsvisdom, de har lärt sig överleva på naturens villkor, deras livsstil bygger på ödmjukhet och respekt för varje människas individualitet, säger han.

BJÖRN BERÄTTAR ATT han under uppväxten var lite av en udda fågel. Men egenskaper som skolsystemet ratade visade sig senare

Olof-Östen Linblom, Dorotea, sköter markservicen. – Jag anser nog att vi i viss mån blivit hemmablinda för vår egen oexploaterade vildmark.

Agneta Göransson och Gun-Britt Johansson, bagerskor, Dorotea. – Vi skulle ändå baka, det är bara roligt att kunna visa vad som finns här. Det är en chans att marknadsföra bygden.

Uwe Steib, tysk företagsledare. – Vi är inte intresserade av stora anläggningar utan vill uppleva det som är genuint och äkta.

”Här finns en unik tillgång på människor och miljöer, det vardagliga lugnet och naturliga vänligheten här upp är sällsynt idag. Vi behöver inte förställa produkten, den är bra som den är. ”

andet för utländska gäster vara hans värdefullaste tillgångar i byggandet av ett eget företag och personligt varumärke. – Det handlar om att hitta vem man är och stå för det till hundra procent. Det gäller att veta vad man står för, ha en väldigt tydlig målbild och tro på det man gör, säger Björn.

UWE STEIB, som betalar hela weekendkalaset, har skapat sig en förmögenhet på försäljning av klockarmband till världsledande

märken som Omega och Tissot. – Vår produktion ligger i Kina och eftersom det är nyår där fick jag den här möjlighetens att ta paus från stressen i affärslivet. Jag har besökt Jukkasjärvi men ville slippa komma i kontakt med någon turistanläggning, säger Uwe. – Jag har varit i Saxnäs tidigare, där otroligt vackert och naturligt, ingen stress och modern teknik, säger kollegan Edmund. Förväntan stiger. Det är dags

att äntra skotrarna för sex mils skotersafari till första övernattningsstället, en renvaktarstuga i Klinkhöjden, 724 meter över havet. Därefter drar de vidare till Saxnäsgården.

FJÄRDE NATTEN TILLBRINGAS på hotell i Hoting, varifrån säll skapet hämtas med helikopter, för återresan via Östersund och Arlanda till Frankfurt. – Vi behöver inte förställa produkten, den är bra som den är.

Vi ska värna det vi har helt naturligt, och vara stolta över den fantastiska hjälpsamhet som finns i inlandet, säger Björn innan han gasar iväg. Någon vecka senare sammanfattar Björn äventyret. – Vädret var skit, annars var det helt perfekt. Men nästa gång tar vi snöskor istället, skoterresan blev lite i längsta laget.n FREDRIK BJÄRNESAND

Fortsättning på nästa sida

Björn Uglem (bilden till höger) har utarbetat en folder med vackra bilder från Lapplands vildmark. – Tanken är att kunderna ska kunna berätta om sina upplevelser för vänner och bekanta, och sedan informationen genom sina nätverk. Jag körde ner en hel låda till Hoting, de försvann allihop. Redan har tio företagsledare från hela världen beställt resor till nästa säsong.

VI HÅLLER INLANDET RULLANDE!

Har du aktiebolag? Vi erbjuder bokföring, bokslut, årsredovisning och inkomstdeklaration från 4000 + moms.

Välkommen till vår verkstad i Åsele!

Verkstadschef

Ulf Tundell 0941-149 12

Malå, Torget 1, 0953-107 45 • Sorsele, Vindelv. 3, 0952-104 89 Skellefteå, Trädgårdsg. 13–15, 0910-77 77 00 Vilhelmina, Skolg. 5, 0940-58 99 00 www.revisorcompaniet.se

Vi släcker bilbesiktningens 2:or vid rep. hos oss Auktoriserad och kvalitetssäkrad service på: • Lastbilar och bussar: Scania och Volvo • Skogskranar: Loglift och Jonsered • Timmersläpvagnar

Modern utrustning: • Digital axelinställning • Ramriktning • Bromsprovare • Felsökningsutrustning Scania, Volvo, släpvagnar • Felsökningsutrustning Auto-Com personbilar • Kontroll och service Dräger Alcolås

ÅSELE

Industrivägen 7 Tel 0941-149 00, fax 0941-149 29

VÄLKOMMEN TILL ANSIA KONFERENSCENTER Två-dagars konferens 909:- exkl moms

www.inlandsfrakt.se Stort reservdelslager + beg. lastbilsdelar

LOGI Från 590:i enkelrum med linne och frukost

VILHELMINA Terminalg 5 Tel 0940-149 03, fax 0940-123 36

Tfn 0950-100 83 • Fax 0950-130 03 • E-mail ansia@ansia.se

Re p o r t a g e LÖGDEÅ

Häggströms mode – ett starkt Björklöven, Västerbottensost, och Häggströms modehus i Lögdeå har en sak gemensamt: varumärken med starka signalvärden. – Varumärket underhåller vi kontinuerligt, förklarar David Häggström, tredje generationen Häggström. L ”Något på sidan av E4, men alltid i centrum av för modet” var den slogan som placerade Lögdeå och modehuset på kartan på 1970-

talet. Fortfarande gäller positioneringen, vid sidan av E4, men mycket har hänt sedan 1970-talet.

HÄGGSTRÖMS MODEHUS har utvecklats till ett fullsorterat modehus med 32 olika varumärken i det stora tvåvåningshuset på 1 100 kvadratmeter efter gamla Riksväg 13 i Lögdeå, en by med cirka 350 invånare, lägger man till grannbyn Mo får man ihop cirka 500 invånare. Kunder strömmar till butiken

från när och fjärran i bil och buss för att handla kläder. Häggströms har utvecklats till Norrlands största företag inom mode.

2012 ÄR ETT jubileumsår som markerar att modehuset firar 90 år. – Det kommer att märkas i allt vi gör, förklarar David Häggström. Han markerar därmed att det historiska arvet från Gottfrid och Hilda Häggström, som startade Häggströms Manufaktur &

Skrädderi i ett nybyggt trevåningshus i Lögdeå 1922, är viktigt att bygga vidare på. – Arvet är en ryggrad för oss, det ger oss en trovärdighet, säger han.

OCH ARVET GÖR SIG påmint redan i entrén till modehuset med ett svart-vitt fotografi som täcker hela kortsidan. Varumärket Häggström lever inte av sig själv, det genomsyrar hela företaget, en värdegrund om

”Något på sidan av E4, men alltid i centrum av för modet” var den slogan som placerade Lögdeå och modehuset på kartan på 1970-talet. Fortfarande gäller positioneringen, vid sidan av E4.

Johanna Wiklund är marknadsansvarig vid Häggströms modehus. Hon har jobbat i företaget i nio år, och kom till Lögdeå för 16 år sedan från Husqvarna.

Och där sitter de, grundarna till modehuset i Lögdeå Gottfrid och Hilda Häggström med anställda, konstaterar David Häggström, tredje generationen Häggström.

Marianne Öberg och Astrid Häggström sitter och planerar order som ska läggas för hösten och vintern 2012. FOTO: PETER KÄRR

varumärke vid sidan av E4 man så vill, som underhålls och vårdas kontinuerligt och ett måste för ett modevaruhus som ligger ”bortom allfarvägarna” och i ett allt tuffare handelsklimat. – Vi måste sticka ut i det stora utbudet som finns i dag, säger David Häggström,

EVENTS, MODEVISNINGAR och stora modeshower i Umeå är projekt som Häggströms jobbat med för att exponera modehuset. – Tog tre månader att organi-

sera showerna i Umeå, mycket jobb, ett 20-tal personer var inblandade. Det var roligt. Ett sätt att bygga varumärket Häggströms, konstaterar Astrid Häggström.

hur han under 1980-talet åkte runt bland dagens klädleverantörer och försökte få de att leverera sina varumärken till modehuset i Lögdeå. – De visste inte ens var Lögdeå låg, säger han.

HÄGGSTRÖMS BYGGER vidare på det konceptet, den som vill kan hyra hela varuhuset med personal. – Catering fixar vi om man så önskar, säger David Häggström. David Häggström berättar

MEN NU VET BÅDE leverantörer och kunder var Häggströms ligger och vad modehuset står för. Det gör även Johanna Wiklund, nio år på Häggströms, inflyttad från Husqvarna för 16

år sedan, nu marknadsansvarig. – Jag visste ingenting om Häggströms och vad varuhuset stod för när jag flyttade till Lögdeå, säger hon.

DAVID HÄGGSTRÖM, förklarar att Häggströms modehus ska man åka till, inte bara för att handla kläder, det ska vara ett utflyktsmål förenat med en känsla, med förväntningar som hela Fortsättning på nästa sida L

14 LÖGDEÅ personalen arbetar med för att leva upp till. Varumärket Häggström har genomgått två stora förändringar. På 1950-talet när Davids föräldrar, Rune och Ingrid, tog över förändrade de utbudet till att sälja färdigklädda plagg. 1974 tog David Häggström och hans fru Astrid över.

DE KONSTATERADE ATT Häggströms var stark på damsidan, männen lyste mer eller mindre med sin frånvaro, för dem gällde kostym. 1980-talets märkesexplosion drev männen till modet. De började handla kläder i en allt större omfattning. Den skiftningen fångade David och Astrid Häggström upp och blev ett fullsorterat modevaruhus. Sedan tre

”Arvet är en ryggrad för oss, det ger oss en trovärdighet.” David Häggström

år tillbaka har Häggströms adderat kläder för barn och ungdom. – Allt ska finnas under ett tak: för mamma, pappa, barn, mormor och farfar, säger David Häggström. Som nu tittar framåt och nya utmaningar. 2011 var ett bra år för modehuset med en nioprocentig försäljningsökning. – Vi kan inte se någon dipp framåt, säger han. n PETER KÄRR

Och mitt bland alla stora städer finns lilla Lögdeå representerad, genom klädmärken som kommer från de stora metropolerna och landar i Häggströms modehus, konstaterar Johanns Wiklund.

– Arvet är en ryggrad för oss, det ger oss en trovärdighet, säger David Häggström, tredje generationen Häggström. Årtalet 1922 och bilder från det förflutna hittar man lite varstans i det stora modehuset. FOTO: PETER KÄRR

=P[[ VJO ]HJRLY[

Vi Ă¤r lika kompetenta nĂ¤r det gĂ¤ller industriportar

2VUMLYLUZ VJO MLZ[ +RONLUND +URSGĂ?RD LIGGER VACKERT VID 6INDELĂ&#x2039;LVEN MIL FRĂ?N 5MEĂ? NĂ&#x2039;RA OCH YPPERLIGT FĂ&#x161;R MĂ&#x161;TEN !VSKILT OCH LUGNT MED ELLER UTAN Ă&#x2039;VENTYRLIGA UPPLEVELSER 'RILLSTUGA HETA BADTUN NOR MED SVALKANDE VAK BĂ&#x2039;DDAR MĂ&#x161;TESLOKALER ALL TEKNISK UTRUSTNING OCH ETT YPPERLIGT KĂ&#x161;K n ETT BESTĂ?ENDE INTRYCK

Garageportexperten. Namnet till trots, sĂĽ har vi samma hĂśga kompetens och samma djupa sortiment inom portar fĂśr industrier, butiker, lant- och skogsbruk. Hos oss hittar du bl.a. HĂśrmanns industritakskjutportar, rullportar och rullgaller. Kom in till oss, eller ring sĂĽ kommer vi till dig - kostnadsfritt fĂśrstĂĽs.

:LY]PJL VJO ZQpS Portbolaget i UmeĂĽ AB SpinnvĂ¤gen 1 Tel 090-12 06 20

;MU

www.garageportexperten.se

PUMV'RYVUS\UKR\YZNHYK ZL c ^^^ RYVUS\UKR\YZNHYK ZL

FĂ&#x2013;RETAGSUTMANINGEN FĂ&#x2013;RET TA AGSUTMANINGEN

Konferera i VĂ¤nnĂ¤s VĂĽ ĂĽgar ert fĂśretag etag anta utmaningen? 29-30 juni 2012 Under LuleĂĽ Midnight Swim kan ni som fĂśretag delta med ett eller ďŹ&#x201A;era lag. Ta chansen att utmana aandra fĂśretag eller gĂśr det som en intern prestigemaatch t inom fĂśretaget.

Renoveringen Ă¤r klar! VĂ¤lkommen till oss med dina konferenser och mĂśten. Konferera i din egen takt och njut av god mat lagad pĂĽ de allra finaste av rĂĽvaror bĂĽde frĂĽn trakten och frĂĽn resten av Sverige. VarfĂśr inte boka ett av vĂĽra en- eller tvĂĽdagars konferenspaket med boende, mat och teambildande aktiviteter. HĂśr av dig till oss sĂĽ planerar vi ihop! Ring 0935-109 30.

Varje lag ska bestĂĽ av 3 st tĂ¤vlande. Nii kan vĂ¤lja attt delta i vĂĽrt 1500 meters lopp under fredagen eller vĂĽrt 3000 meters lopp under lĂśrdagen. StĂ¤ller inte kollegorna upp? Kan du givetvis Ă¤ven delta som privatperson. AnmĂ¤lan och informaation pĂĽ www.luleamidnightswim.com LULEĂ&#x2026; SIMSĂ&#x201E;LLSKAP

Ring och boka bord 0935-10930

HjĂ¤rtligt vĂ¤lkommen till oss!

www.hotelvannas.se

– medlemssidor

Torbjörn Halvardsson Regionchef Företagarna i Västerbotten

Den förändring av sjukvårdsutbudet samt sjukvårdstransporter som Västerbottens läns Landsting beslutat, kommer att på ett negativt sätt försvåra för de privata företagens möjligheter att fortsätta med befintlig verksamhet och nyetableringar av företag kommer att försvåras. Förändringen är direkt ett hot mot tillväxten i länet. L Västerbottens läns Landsting har beslutat om förändringar i vårdutbudet i länet. Akutvårdsplatser i ett antal kommuner ska minskas. Några ambulanser ska tas bort och ersättas med akutbilar, samt förändringarna kommer enligt landstingsledningen att fortsätta. Vad innebär detta för utvecklingen i länet? Enligt landstingsledningen ingen förändring i sak, enbart en justering utifrån behov och efterfråga. Stämmer detta verkligen? Självklart inte. Förändringarna kommer att påverka utvecklingen i länet på många sätt.

SJUKVÅRD

SAMT sjukvårdtransporter är en viktig del för att samhällsstukturen ska fungera. Människor i alla åldrar behöver trygghet i vetskapen om att händer det en olycka eller att man drabbas av sjukdom ska både sjuktransporter samt sjukvården finnas tillgänglig och fungera på ett förtroendefullt sätt.

Vi i Västerbotten bor och verkar i ett län med stor geografisk yta. Självklart är det inte möjligt att kräva samma beredskap och närhet på alla orter i länet. Men beredskapen ska fungera inom rimlig tid samt inom rimliga avstånd. Planerade sjukvårdsinsatser är alltid möjliga att förlägga till befintliga större sjukvårdsinrättningar i länet. Tid och avstånd för denna typ av sjukvård är inte det som ifrågasätts, utan det som nu upprör människor i länet är försämringar av akutsjukvården, samt akuta sjukvårdstransporter. Innevånare i Malå kommun har agerat och protesterat mot neddragning av i första hand ambulansen. Lika så har protester skett i Åsele. I Sorsele och Dorotea har innevånarna protesterat mot neddragning av akutvårdsplatser. Protesterna är självklart befogade då dessa förändringar försämrar tryggheten på dessa orter.

FRÅN PRIVATA företagare i länet har framförts stor oro om dessa förändringar. Den oro som framförts är i första hand följande: • Vilka beredskapsinsatser finns kvar och hur snabbt får vi hjälp vid olyckor eller akuta sjukdomstillstånd på arbetsplatserna? • Är det möjligt att behålla nuvarande medarbetare samt rekrytera ny personal om sjukvården krackelerar och akut-

FOTO: JAKOB SJÖSTRÖM

Västerbottens läns landsting – ett hot mot tillväxt!

sjukvården försämras i vår kommun? • Tjänsteföretagen är oroliga att deras kunder fortsättningsvis väljer andra resemål med bättre sjukvårdsberedskap än vad som kan erbjudas i deras kommuner.

VAD INNEBÄR DETTA fortsättningsvis för befintliga och nystartade företag inom berörda kommuner? • Nya investeringar kommer att minska i antal. • Personalrekryteringen av arbetskraft, båda lokalt samt ut-

ifrån kommer att försvåras och minska i antal. • Nya företagsetableringar samt nystartade företag kommer också att minska i antal. • Besöksnäringen får svårt att marknadsföra länets sevärdheter och aktiviteter. Sammantaget kommer tillväxten att begränsas och den negativa utveckling som skett i dessa kommuner att accelerera. Västerbottens läns Landsting har börjat en process som direkt är tillväxthämmande och kommer att påskynda utarmningen av länets glesbygd. n

Företagarna i Västerbotten hälsar nya medlemmar välkomna Jonas Strandberg Formar Assistans AB Balsjö 111 91692 BJURHOLM

Per-Olof Ågren Made with LOVE AB Storrödningsberg 7 91592 ROBERTSFORS

Gabriela Keller Vildmarkshårsalongen Laisheden 114 92070 SORSELE

Mikael Mansour Mediaplanering i Sverige AB Storgatan 28 c 90321 UMEÅ

Jan Henriksson Kuusakoski Sverige AB Sandåsvägen 3 Terminal 80 92145 LYCKSELE

Anders Wenngren Compia AB Hantverkargränd 3 91531 ROBERTSFORS

Mattias Åkerstedt Miljötjänst Nord AB Bondevägen 4 923 32 STORUMAN

Carina Eriksson Vildmarkens HVB AB Långbäcken 240 91995 Långbäcken

Henrik Grind Lappland Goldminers Sorsele AB Storgatan 36 92131 LYCKSELE

Lars Landell Assistans Robertsfors AB Sikeå 55 915 93 ROBERTSFORS

Alexander Berström Alexander Bergström AB Järnvägsgatan 34 92331 STORUMAN

Jimmie Sjögren Röbäcks entreprenad AB Skyttelvägen 3 904 40 RÖBÄCK

Torbjörn Wahlberg Meva Innovation AB Brogatan 35 931 62 SKELLEFTEÅ

Ingela Tavelin Swedbank Skolgatan 16 C 92331 STORUMAN

Jan Erik Lönnback Mi Management AB Ostvägen 145 c/o Mikael Lönnback 90626 UMEÅ

Per Wennerström ECC El & Cad Consult AB Hörnellgatan 4, 5tr. 93130 SKELLEFTEÅ

Martin Eriksson Martin Eriksson Umestan Företagspark 90347 UMEÅ

Stefan Lindqvist Franke Futurum AB Bäckgatan 3 93047 BYSKE

Fredrik Gustafsson GVAB Grubbe Ventilation AB Skiftesvägen 6 903 54 UMEÅ

Lage Byström Sorsele Frakt AB Box 30 92070 SORSELE

Elin Bjuhr Din HR-partner Umestan Företagspark, hus 7 90347 UMEÅ

Jan Andersson E-Rotor AB Långgatan 6 920 70 SORSELE

Ida Backlund IS International AB Box 3174 90403 UMEÅ

Silvia Inäbnit Sandsjögårdens Wärdshus o stugby Sandsjö 122 92072 BLATTNICKSELE

Björn Arkhult Kompetensnätverket i Göteborg AB Kärralundsgatan 30 41656 GÖTEBORG

Pierre Sjöberg Järnia Sorsele Strandvägen 19 920 70 SORSELE

Cari Vestistö Tacabi Hagmarksvägen 32 Lgh100 1 903 45 UMEÅ

Helena Ström Myza Snickarvägen 13 92146 LYCKSELE Annica Sellman Dina Fötter i Malå Ab Backgatan 1 93070 MALÅ Anders Bergström Tempus Information Systems AB Box 79 93070 MALÅ Wasti Nyström Malå Sycenter AB Skolgatan 4 93070 MALÅ Tomas Linder OTR Logistic AB Spånvägen 4 93070 MALÅ Stefan Thomanssen Mayer Malå Elservice AB Box 3052 90302 UMEÅ Rickard Johansson Foto & Reklam i Norr AB Storgatan 6 93532 NORSJÖ

Lena Laksonen AB Previa Storgatan 115 903 33 Umeå Erik Bernhardtson Percus AB Rondellgatan 24 90422 UMEÅ Ola Rubertsson Energibyrån Nord AB Umestan Företagspark 90347 UMEÅ Gunnar Asplund Rederi AB Kvarkenfisk Kungsgatan 91 90330 UMEÅ Gunilla Bring Aktiebolaget Personskademottagning Gunilla Bring SAND 65 90422 UMEÅ Jonas Forsberg Rådjursvägen 68 90643 UMEÅ

Nya företag fortsätter på nästa sida.

– medlemssidor

18 Fortsättning Nya företag: Peter Knutsson Toontrack Music AB Verkstadsgatan 13 90432 UMEÅ

Anders Nordström Anders Nordström Klabböle 416 90587 UMEÅ

Rebecca Hansson SESNordic RH AB Volgsjövägen 31 912 32 VILHELMINA

Maria Hedblom Skogstekniska Klustret ek för Storvägen 54 92231 VINDELN

Bertil Born Borns Ord & Översättning Per Jans väg 2 Lgh1101 903 55 UMEÅ

Malin Bronten FOLKUNIVERSITETET UPPDRAG NORR AB 90108 UMEÅ

Pär Olofsson Poltec Vindeln AB Lidvägen 15 92231 VINDELN

Henry Coronica Axaeco Västra Gafsele 249 c/o Coronica 91991 ÅSELE

FöreningsNYTT Medlemsförmåner Kommer du ihåg att nyttja dina medlemsförmåner som du har via ditt medlemskap i Företagarna? Vi har förmåner både på nationellt och regionalt. Gå in på vår hemsida och se vilka förmåner du har. www.foretagarna.se/formaner

Juridisk rådgivning I ditt medlemskap ingår juridisk rådgivning på telefon 0771-45 45 45 Här är några områden där vi kan hjälpa dig; L Arbetsrätt, t.ex. från anställningsförfarandet till processen för eventuell uppsägning, sekretessavtal och frågor om konkurrensbegränsning men även när det gäller regler kring föräldraledighet, semesterregler, löneförhandlingar, förmåner, sjukskrivningar och rehabilitering. L Avtalsrätt, t.ex. med anställningsavtal, leverantörs eller kundavtal. L Hyres- & fastighetsrätt, det kan röra allt från att teckna till att säga upp ett hyreskontrakt, Vi hjälper till att granska det och hitta möjligheter till förbättringar för din del. L Bolagsrätt, vi hjälper till med allt från starten av ditt företag till en försäljning eller avveckling eller om du ska slå ihop dig med ett annat bolag, alternativt blir uppköpt av en annan aktör. L Övrigt, kan t.ex. gälla skattefrågor, offentlig upphandling, konkurs och obestånd, frågor om varumärken och bluffakturor. Se även vår hemsida www.foretagarna.se

Företagsjouren i Övre Norrland Företagarna tillsammans med Almi startade projektet Företagsjour i Övre Norrland 2009. Syftet med projektet är att snabbt, enkelt och kostnadsfritt erbjuda företagare rådgivning för att hantera en nedgång i företaget. De insatser som erbjuds är; juridisk telefonrådgivning, personlig rådgivning av lokal rekonstruktör eller affärsrådgivare, specialkonsulter inom finans, juridik, revision/bokföring samt psykoterapeuter beroende på i vilket skede företaget är. Vet du om någon som behöver rådgivning? Tipsa om företagsjouren! Läs mer på vår hemsida www.foretagarna.se/foretagsjouren

Företagarnas kickoff 2012 Tiden går fort och planeringen är i full gång för Företagarnas Kickoff 2012 som i år är förlagt till Umeå. Kom ihåg att boka in den 21-22 april i din kalender för då händer det!

Nya affärskontakter med Company Matchmaking i Örnsköldsvik Torsdag den 1 mars 2012 kl. 10.45 – 20.00 på Fjällräven Center i Örnsköldsvik. Läs mer om eventet på hemsidan www.foretagarna.se/vasterbotten

Lycksele Nya lokaler och ny styrelse. I början av januari flyttade Företagarnas/Handslagets kontor till bottenvåningen på Storgatan 23. Vi delar nu lokaler med Handelskammaren, Ung Företagsamhet, Coompanion och EntreprenörCentrum. Vid årsmötet den 23 februari 2012 valdes en delvis ny styrelse för Företagarna Lycksele. På vår hemsida www.foretagarna.se/lycksele kan du se vilka som nu ingår i styrelsen. Arbetet med kvarteret Köpmannen går vidare enligt planerna och Företagarna engagerar sig starkt för att projektet ska fullföljas.

Dorotea Företagarna Dorotea håller sitt årsmöte den 1 mars 2012 kl 18.00 på Ankis Pizzeria. Varmt välkomna. Den 24 januari anordnade Företagarna Dorotea ett diskussionstillfälle med landstingsrådet, Peter Olofsson angående indragning av akutvårdsplatser. I arrangemanget på Hotell Nordica deltog ca 200 personer.

Vindeln Välkommen till Företagarna Vindelns årsmöte, måndagen den12 mars 2012 kl. 17.00 på Hotell Forsen i Vindeln

Malå Välkommen till Företagarna Malås årsmöte måndagen den 28 februari 2012 kl. 18.00 på Kansliet i Malå.

Norsjö Under Norsjögalan den 4 februari med över 180 deltagare, utdelades priset Årets Företagare Norsjö till Ralf Signarsson, Norsjö Trä AB. Med motiveringen; ”Årets Företagare har på ett framgångsrikt sätt lyckats driva och utveckla sitt företag. Företaget har vuxit från 4 anställda till dagens 18 anställda. Nyinvesteringar och strävan att vara marknadsledare visar på framåtanda och engagemang”. Utdelare; Dorina Larsson

19 FöreningsNYTT Företagarna Norsjö tillsammans med Torbjörn Halvardsson, regionchef Företagarna Västerbotten. Axetstipendiet tilldelades Annelie Eriksson, Blommor och Ting i Norsjö med motiveringen; Annelie visar att kvalité och personlig kontakt är konkurrenskraftig. En förebild för andra unga kvinnor som tror på sin idé och vill skapa en framtid på orten. Priset utdelades av Handelsbanken i Norsjö och Företagarna i Norsjö. Kampanj under februari - Vinn en mobiltelefon! Är du inte medlem i Företagarna ännu ska du passa på att teckna ditt medlemskap under februari månad. Då har du stor chans att bli lycklig ägare till en Android-smartphone Xperia™ active. Kontakta regionkontoret Tel 090-206 14 02

Sorsele Stämningen var hög bland de 185 personerna som deltog på Årets företagsfest i Sorsele den 21:a januari. Dagen bestod av inspirerande föredrag av bl.a. Heidi Andersson, armbryterskan, och under kvällen delades priser ut till bl.a. årets företagare som blev Gabi Keller, Vildmarkshårsalongen. Arrangemanget är ett samarrangemang mellan Företagarna, Företagarna Handslaget InlandsUtveckling och Sorsele Kommun.

Storuman Frukostmöte i Storuman äger rum första onsdagen varje månad med olika innehåll varje gång. Onsdagen den 7:e mars kommer bl.a. Johan Duvdahl, Storumans kommun, att informera om kommunens visionsarbete och hur Grand-dagarna är en del av det arbetet.

Skellefteå Välkommen till Företagarna Skellefteås årsmöte 2012, torsdag den 8 mars kl. 18.00 på Företagarnas lokalkontor, Boviksvägen 1, 2 tr. Vi bjuder på middag!

Vännäs

Årets företagare i Sorsele: Gabi Keller, Vildmarkshårsalongen.

Företagarna Vännäs har startat upp ett nätverk för alla företagare. Här kan du som företagare lyfta frågor och uppdatera dig om vad som händer i kommunen. Nätverket är även öppet för dig som inte är medlem. Inledande träffar för nätverket var den 2 och 23 februari. Kommande träffar planeras till sista torsdagen varje månad kl. 12.00 på Hotell Vännäs. Välkomna! Vill du vara med och nominera Årets Företagare Vännäs? Gå in på hemsidan www.foretagarna.se/afvannas. Fyll i nomineringsblanketten och skicka den till Föreningen.

Kontakt Företagarna Västerbotten Service AB Magasinsgatan 7, 3 tr 903 27 Umeå

Ekonomi Maud Sandberg–Forsgren, Tel. 090-206 14 04 Epost maud.sandberg @foretagarna.se

Projektledare Anna Jonsson, Umeå Mobil 070-380 57 36 Epost anna.jonsson @foretagarna.se

Regionchef Torbjörn Halvardsson, Tel. 090-206 14 01 Mobil 070-341 05 95 Epost torbjorn.halvardsson @foretagarna.se

Projektledare Anna Isaksson, Umeå Tel. 090-206 14 03 Mobil 070-224 37 00 Epost anna.isaksson @foretagarna.se

Projektledare Kurt Lindgren, Lycksele Mobil 070-693 73 01 Epost kurt.lindgren @foretagarna.se

Regionsamordnare, projektledare Camilla Sundling, Tel. 090-206 14 02 Epost camilla.sundling @foretagarna.se

Projektledare Peder Johansson, Malå Tel. 0953-58 04 94 Mobil 070-551 17 91 Epost peder.johansson @foretagarna.se

Projektledare Birger Norberg, Norsjö Mobil 070-212 19 75 E-post birger.norberg @foretagarna.se Projektledare Erika Pettersson,

Sorsele – Storuman Mobil 070-325 80 83 E-post erika.pettersson @foretagarna.se Föreningsutvecklare/ medlemssäljare, Skellefteå Lars Forssell, Mobil 070-560 28 75 Epost lars.forssell @foretagarna.se Hemsida: foretagarna.se/vasterbotten Juridiska rådgivningen 0771 – 45 45 45 Medlemsservice 08 – 406 18 65 Försäkringsservice 08 – 406 17 77

Krönika

Företagsrekonstruktion är ett alternativ till konkurs en ekonomiska oron i omvärlden och då framförallt i Europa har påverkat den svenska ekonomin och inneburit att svenska företag drabbats av en konjunkturförsvagning. Oron har inneburit att företagens investeringar och den privata konsumtionen minskat, vilket framförallt varit besvärande för detaljhandeln. Enligt statistik som redovisas av Affärs- och kreditupplysningsföretaget UC synes de flesta svenska företag gå bra eller i vart fall har tillräckliga reserver för att klara konjunkturförsvagningen. Den ekonomiska oron i Europa har dock försämrats ytterligare, vilket är oroande. I konjunkturnedgång kan även välskötta företag få ekonomiska problem. Företagsrekonstruktion är ett alternativ till konkurs för företag som har en god affärsidé och som kan bedömas livskraftiga, men som trots det hamnat i ekonomiska svårigheter. En avgörande faktor för att undvika en konkurs och istället kunna rekonstruera ett företag är – förutom behovet av kapitaltillskott – tidsfaktorn det vill säga att företagets företrädare kontaktar en rådgivare i ett tidigt skede när företagets betalningssvårigheter uppmärksammas. Vidare är en god relation med banken en förutsättning för att rekonstruktionsarbetet skall kunna bedrivas framgångsrikt samt att företaget har en fungerande redovisning där varningssignalerna kan komma i ett tidigare skede. Kriser i företag kommer

oftast inte plötsligt utan de kommer vanligen krypande. Är den bedrivna rörelsen sund med en ett positivt kassaflöde och en livskraftig affärsidé finns det oftast lösningar. En företagsrekonstruktion måste ske efter i lagen angivna steg och under den pågående företagsrekonstruktionen är företaget skyddat mot tvångsåtgärder som till exempel utmätning eller ansökan om konkurs från enskilda fordringsägare. Samtliga skulder i företaget ”fryses” och skall inte betalas. Under företagsrekonstruktionen skall det inte ske någon ny skuldsättning, vilket innebär att leverantörer som fortsätter att leverera under rekonstruktionen som huvudregel skall få kontant betalt. Detta är dock i praktiken inte genomförbart, varför leveranser normalt sker med rekonstruktörens samtycke och då får leverantören så kallad superförmånsrätt för sina ”nya” skulder, vilka har prioritet före ”gamla” skulder om de är obetalda vid en konkurs. En företagsrekonstruktion innebär normalt inte bara en finansiell rekonstruktion av företaget såsom till exempel ackord där uppgörelser träffas med fordringsägarna om nedskrivning av skulderna utan även en rekonstruktion i sak av företaget det vill säga vilka åtgärder som skall vidtagas för att förbättra företagets lönsamhet. En företagsrekonstruktion måste vara ekonomiskt sund och hållbar i ett längre perspektiv. Fördelen med en företagsrekonstruk-

tion är att avtalen inte upphör och att kompetensen bevaras inom företaget. En företagsrekonstruktion ger normalt även bättre utdelning för de oprioriterade fordringsägarna än en konkurs. Frågor som företagsledningen måste ställa sig är hur likviditeten skall hanteras under rekonstruktionen, hur den framtida ackordslikviden skall fi-nansieras och hur företagets kundoch leverantörsrelationer påverkas av att en företagsrekonstruktion genomförs.

MAGNUS LINDBLOM Magnus Lindblom arbetar som advokat vid Advokatbyrån Kaiding med Obeståndsrätt, konkursförvaltning och företagsrekonstruktioner samt allmän affärsjuridik. Magnus har stor erfarenhet av konkursförvaltning. Han har även som fungerat som ekonomisk och juridisk rådgivare åt ett flertal företag i framförallt Västerbotten samt undervisat på juristutbildningen. Magnus Lindblom når du på telefon 090-17 12 00, mobil 46(0)70-677 09 95 eller på www.kaiding.se

Umeå blir som kulturhuvudstad Sveriges showroom 2014, menar Chris Heister, länets förra landshövding. FOTO: FREDRIK BJÄRNESAND

Huvudstad engagerar alla UMEÅ

Umeås kulturhuvudstadsår 2014 angår hela riket. – Kulturhuvudstadsåret kommer att bli Sveriges showroom 2014, säger Chris Heister, länets förra landshövding. L Under Västerbottensveckorna på Grand hölls en workshop med nationella kulturinstitutioner och myndigheter, med anledning av Umeås uppdrag som Europas kulturhuvudstad 2014. Håkan Ekengren, statssekreterare Näringsdepartementet, ser en tydlig koppling till departementets pågående arbete med den nationella innovationsstrategin, som ska stärka hela landets innovationsklimat. – Innovationer berör alla politiska områden och jag tror att också kulturen kan vara en drivkraft. Det är viktigt att de olika delarna får samverka, säger Håkan Ekengren.

UMEÅ KOMMUN HAR nyligen inbjudit näringslivet att medverka i förberedelserna inför huvudstadsåret. Utvärderingar av tidigare kulturhuvudstadssatsningar visar på långsiktigt ökade

fastighetspriser, fler studenter, ökad turism samt ett starkare självförtroende. – Visionen är att kulturhuvudstadssatsningen ska ge spinoff-effekter ända fram till 2050, säger Stina Lindholm som arbetar med den externa finansieringen av kulturhuvudstadsåret. Hon uppger att företagen själva väljer i vilken form och utsträckning de vill vara med och engagera sig. Det kan handla om allt från speciella event till att bli partner till lokala kulturaktörer.

THOR PERSSON, informatör Volvo Lastvagnar, säger till VF i samband med ett kommunalt informationsmöte: – Det fanns mycket förväntningar innan och de flesta var nyfikna på att höra de planer som gjorda. Det visade sig finnas en substans och tanke i hur vi ska göra det bästa av 2014. Alla i Umeåregionen har ett stort ansvar i att bidra med det de kan. – Jag ska jobba på att få engagemang från Volvo centralt för något som passar in i vår företagsprofil. Mötet gav en positiv känsla. Det här kan bli riktigt bra. n FREDRIK BJÄRNESAND

Med vår hjälp får du företagets verksamhet att rulla lättare. Du och ditt företag är en del av det lokala näringslivet. Det är vi också. Med vår långa erfarenhet förstår vi I|UHWDJDUHQV YDUGDJ RFK XWPDQLQJDU ElWWUH lQ GH ÀHVWD Du får personlig hjälp med lösningar som ökar tryggheten och bidrar till lönsamheten i ditt företag. Prata med oss så hjälper vi dig att få verksamheten att rulla lättare.

www.LFvasterbotten.se

Umeå 090-10 90 00 Skellefteå 0910-73 40 00 Lycksele 0950-347 50

Re p o r t a g e STOCKHOLM

Gruvor intog Grand

Västerbottensveckorna på Grand Hotel är ett exklusivt skyltfönster mot omvärlden och en kanal in i maktens korridorer. Vid årets stora marknadsföringshändelse var bland annat gruvindustrins tungviktare på plats. L Under ett heldagsseminarium med 300 makthavare, forskare och näringslivsfolk presenterade svensk gruvnä-

ring investeringsplaner på 50 miljarder kronor, och tusentals arbetstillfällen, de närmaste fem åren. Stora satsningar hamnar i länet.

LARS-ERIC AARO, VD STATLIGA LKAB, upplever en guldrusch för svensk järnmalm. – När kineserna började handla av oss i början av 2000-talet blev vi slutsålda direkt, för att fortsätta vara en

betydande leverantör måste vi växa, vi tappar marknadsandelar idag. En flaskhals är transportkapaciteten. – Ägaren av Malmbanan, svenska staten, måste göra något, det är så mycket välstånd som ska transporteras, säger Jonas Lundström, Northland Resources, som räknar med att

Fortsättning på nästa uppslag

Re p o r t a g e STOCKHOLM skicka de första leveranserna med lastbil från järnmalmsfyndigheten i Kaunisvaara i slutet av året.

KOMPETENT YRKESFOLK är en annan bristvara. – Vi måste göra en hel bransch attraktivare samtidigt som vi är med och bygger ett hållbart samhälle, säger Aaro och nämner att gruvjätten nyligen avsatt tiotals miljoner till skolorna i Kiruna. Farhågan är att gruvsamhällena ska förvandlas till fly-in-flyout-orter. – Det handlar till att börja med om att ändra de mentala bilderna av att dessa kommuner är utflyttningsorter, säger Bengt Niska, vd Pajala Utveckling AB. Han berättar att Pajala skulle kunna växa från dagens 6 300 till 10 000 invånare om bara bostäder och ett rätt dimensionerat utbildningssystem tillgodoses. STORUMANS KOMMUN HAR utrett att det finns investeringsberedskap på uppåt 26 miljarder kronor inom kommunens gruv-, vindkrafts- och turistnärings fram till 2020. – Kommunen ska inte driva gruvor eller vindkraft, däremot har vi att ta ansvar för den fysiska planeringen, medverka till att det finns kompetent arbetskraft och bostäder, och vara med och bygga ett varumärke som gör kommunen attraktiv för boende och arbete, säger Tomas Mörtsell (C), kommunalråd Storuman. – Vi har en stor samhällsutmaning framför oss, därför är det himla viktigt att sätta sakerna i sitt sammanhang.

Idag är 84-100 procent av gruvarbetarna män. – Där kvinnor får intressanta och välbetalda jobb dit flyttar familjer och bidrar till en positiv regional och lokal utveckling, säger Lena Abrahamsson, professor arbetsvetenskap, Luleå Tekniska Universitet.

PONTUS GRAHN, utvecklingsstrateg, berättar att Lycksele kommun i dagarna bildat en beredningsgrupp för snabbare hantering av miljöbalksärenden. – Syftet är att få med helheten från början och kunna effektivisera hanteringen och informationsspridningen vid gruv- och vindkraftsetableringar.

25 – Gruvindustrin verkar på en global marknad, ska vi få dem att lägga investeringarna hos oss måste vi kunna erbjuda ett helt paket runt omkring, med bra infrastruktur, arbetskraft och en politik som satsar.

ERIK BERGKVIST (S), regionråd, hänvisar till sin egen uppväxt

mitt i länets gruvbälte, Norsjö. – Om det ska vara långsiktigt möjligt att bedriva gruvdrift måste vi också åstadkomma en lokal och regional utveckling, rikedomen måste komma norrlänningen till del om vi ska få befolkningen med oss. n FREDRIK BJÄRNESAND

Erik Bergkvist (S), regionråd, och Tomas Mörtsell (C), kommunalråd Storuman. – Det finns en väldig stark framtidstro, gruvnäringen har gjort oss rakryggade och gett självförtroende.

Belgacem, kallskänk, Grand Hotel. – Visst har ni strålande fina råvaror i Västerbotten, men vår kvalitet är alltid den högsta, oavsett råvara.

Läs mer på pwc.com/se eller kontakta oss i: Umeå 090-71 53 00 Skellefteå 0910-71 15 50 Lycksele 0950-162 20

Din rådgivare för framgångsrikt företagande Som Sveriges ledande rådgivare inom revision, redovisning, skatt och affärsutveckling har vi kunskapen, erfarenheten och alla de tjänster du kan tänkas behöva. Tillsammans tar vi dig närmare dina mål och visioner.

FOTO: FREDRIK BJÄRNESAND

Re p o r t a g e

UMEÅ

Socialt lärande är lönsamt för företagare Nätverkande är väl investerad tid för stressade småföretagare. – SME-företag är särskilt beroende av entreprenöriellt lärande, säger Pontus Bergh, ekonomie doktor, Handelshögskolan Umeå. I början av 2000-talet finansierade KK-stiftelsen ett nationellt kompetensprogram för ägare och chefer vid små- och medelstora företag (SME). Genom krAft-programmet fick ett hundratal kompetensgrupper, med 10-14 ägare och chefer i varje, under flera tvådagarsinternat träffas för att dryfta pro-

blem och utmaningar som grupperna uppfattade som intressanta och meningsfulla.

SYFTET MED nätverksträffarna var såväl individuell- som affärsmässig utveckling. – Många uttryckte att de upplevde sig ganska ensamma i sina roller, de fick ofta en väldig boost när de delade sina erfarenheter och insåg att de var duktiga på det de gjorde och att samhälle och kunder värdesätter deras insatser, säger Pontus Bergh som förutom videofilmade möten analyserat inlärningseffekterna utifrån självskattningar som

”Det finns väldigt mycket forskning som visar på de positiva sambanden mellan nätverksbyggande och framgångsrikt företagande.”

gjorts tre år efter genomförda aktiviteter.

PONTUS BERGH ANVÄNDER begreppet entreprenöriellt lärande. – I vid mening avser det förmågan att upptäcka och utnyttja nya affärsmöjligheter. I en kognitiv dimension, alltså i termer av förändrade tankegångar, angavs nya kompetenser inom det egna arbetet som främsta inlärningseffekt, följt av nyttiga kunskaper och aha-upplevelser om sådant man inte varit medveten om tidigare. – På ett socialt och emotionellt plan framhöll deltagarna att de blivit mer stolta, fått mer energi, blivit bättre på att diskutera vikta affärsfrågor samt ökat förmågan att skapa nya värdefulla kontakter och samarbeta med andra. KONKRET HADE företagsledarna till exempel lärt sig hur de kunde söka kunskap och goda råd genom sina nyetablerade nätverkskontakter. Eller så kanske de fått upp ögonen för var de kunde vända sig för att låna en specifik maskin. Den sociala och emotionella

inlärningen var inte bara betydelsefull för den interna skötseln och utvecklingen av företaget. Ännu starkare relaterades det till företagens externa framgång. – Särskilt viktigt är dessa effekter vid marknadsanpassningen av goda idéer till framgångsrika produkter.

VIA FILMADE MÖTEN har Pontus Bergh noterat hur tillit byggs när personer vågar gå ur sina strikt affärsmässiga relationer för att dela tankar och frågeställningar på ett sätt där samtalspartnern inte förutsätts dra direkt affärsmässig nytta av mötet. – Gränsöverskridande och förutsättningslösa möten och socialt nätverksbyggande är särskilt värdefullt om man beaktar den innovativa potentialen, säger Pontus Bergh. Han nämner Silicon valley, Norra Italien, Gnosjö och trakterna av Åre som regioner där social tillit och informella nätverkskontakter legat till grund för en framgångsrik entreprenörsanda och näringslivsutveckling. n FREDRIK BJÄRNESAND

Pontus Bergh, Handelshögskolan, Umeå. – Småföretagare är en grupp som ofta verkar under stressade omständigheter och har en tendens att isolera sig. Därför finns sällan tid att fundera på hur de kan utveckla företaget. De har mycket att vinna på att utveckla sina sociala förmågor och satsa på nätverksbyggande. FOTO: FREDRIK BJÄRNESAND

NORRLANDS STÖRSTA

MÖTESPLATS Konferenser/Mässor/Event Ni önskar - vi paketerar

Scandic Skellefteå, Tel 0910-75 24 14 meeting.skelleftea@scandichotels.com

SKELLEFTEÅ

Re p o r t a g e SKELLEFTEÅ

Lars Koverberg jobbar hårt för ett ökat samarbete mellan företagen i Skellefteå och Umeå. Ett måste för framtiden, menar han. FOTO: ERIC NORDLUND

Tror på mer samarbete mellan Ume Han ger inte upp, Lars Koverberg. Hans mission är att föra Umeås och Skellefteås företag närmare varandra. Samarbete för att få fler jobb till länet. – Det fungerar bra inom vissa sektorer, men i de allra flesta fall måste det bli bättre, menar han. L Hindret är, menar han, den mentala mur som i många fall finns mellan Skellefteå och Umeå. – Den har ingenting med ishockey att göra, som många tror. Den kan bero på många saker, men en viktig faktor är nog att Umeå fick universitetet på 60-talet. Sedan dess har det suttit i. Att Skellefteå inte fick det är

dock inget att hänga läpp över i efterhand, menar han. – Umeå fick det ju inte som en blixt från en klar himmel. Det låg ett enormt lobbyarbete bakom, de jobbade verkligen för det.

GAMMALT GROLL att glömma, alltså. Men vad göra för att få företagen att samarbeta? Lars Koverberg menar att det måste

komma underifrån, med små steg. En hjälp på vägen har han själv försökt ge, med två upplagor av Norrlands Expo, ett i Skellefteå (lockade 100 företag), ett i Umeå (lockade 70, men fler besökare).

DET SENASTE GICK INTE ihop och drog med sig Lars företag, Letsact, i konkurs. Men han har blåst liv i ett vilande företag, Koverberg Consulting, och fortsätter oförtrutet att ena de båda kuststäderna. Vad har dessa båda expon gett? – Konkret kanske inte så

mycket än. Men vid senaste expot undertecknades i alla fall en avsiktsförklaring, säger han. ”Vi som undertecknat denna avsiktsförklaring avser att göra vårt bästa för att skapa de möjligheter och förutsättningar som krävs för att öka samarbetet mellan Skellefteå och Umeå”, står det bland annat. Undertecknarna är Region Västerbotten samt Skellefteå och Umeå kommuner.

LARS KOVERBERG tror att något är på gång. – Gammalt groll är på väg att suddas bort. Jag tror det är en

Värdet av snålhet UMEÅ

I samband med höstens B2Bmässa Norrlandsexpo föreläste Lars-Johan Jarnheimer om sina erfarenheter från flera av Sveriges främsta varumärken. L Jarnheimer har haft ledande befattningar inom Ikea, H&M, Saab, Comviq, och var senast koncernchef för Tele2. Noliaföreläsningen handlade om ledarskap i tider av yttre och inre förändring – och hur man bäst tillvaratar medarbetarnas kunskaper och idéer.

TESEN VAR ATT MÅNGA företag delegerat bort närheten till kunden så långt att de förlorat greppet och tappat markkänningen. Lars-Johan var själv med och införde fyra dagars praktik per år i kundtjänsten för alla anställda på Tele2, och dubbelt så mycket för chefer och vd.

meå och Skellefteå generationsfråga. För yngre företagare finns inte den här motsättningen mellan Umeå och Skellefteå, och den tillverkande industrin har alltid kunnat samarbeta. Vad är vinsten med samarbete? – Fler arbetstillfällen. Man kan leta kunder gemensamt. Tillsammans kan man ta hem större ordrar. ”Norrbotniabanan löser det här” säger en del. – Det må vara, men den är ju minst 20 år bort, den kan vi inte vänta på. Hur går du vidare?

– PILLRET MOT HYBRIS är att du som chef alltid är nära kunden, att du alltid tar dig tid så att du vet vad som händer på golvet. Sin fostran som företagsledare fick Jarnheimer inom Ikea och

H&M, där försäljningen alltid stått i centrum och återhållsamhet setts som en dygd. – När jag jobbade på Ikea och vi var tre som var ute och reste tillsammans bodde vi alltid i dubbelrum med extrasäng, säger Lars-Johan och berättar följande historia från sin tid som ung påläggskalv åt möbeljätten.

LARS-JOHAN VAR PÅ affärsresa i bil med Ingvar Kamprads son. Plötsligt råkade de ut för ett häftigt regn. Vindrutetorkarna visade sig utslitna, och LarsJohan stannade till vid en mack. Där kunde de notera att originaltorkarna var skyfallt dyrare än ett annat märkes. Så han valde de senare.

TILLBAKA BAKOM RATTEN berättade Lars-Johan om sin sparsamma affär, med baktanken att hans snålhet skulle nå fader Kamprads öron och gynna den egna karriären. Kamprads son satt länge tyst. Slutligen fällde han kommentaren: – Jaså du bytte båda, pappa hade bara bytt på förarsidan. n FREDRIK BJÄRNESAND

– Jag kan inte driva det här själv. Region Västerbotten och Handelskammaren är två viktiga parter, liksom Företagarna.

NÄRMAST VÄNTAR dock ett Koverberg-märkt arrangemang under våren: en bussresa till Krogen i skogen i Mensträsk, med företagare från Umeå och Skellefteå. – Man måste tänka som i schack. När jag gör det här draget påverkar det de drag jag gör senare. Små steg mot samarbete som växer fram underifrån. Ändra attityder. Det är så vi måste arbeta, säger Lars Koverberg. n ERIC NORDLUND

Jan Stenbeck. Stefan Persson. Ingvar Kamprad. Lars-Johan Jarnheimer har jobbat åt de bästa. – En sak de hade gemensamt är att de stod nära kunden, säger han. Bilden från Norrlandsexpo, oktober 2011. FOTO: FREDRIK BJÄRNESAND

30 LY C K S E L E

De slår ett slag för inlandet Handslaget Inlandsutveckling är en aktuell storsatsning för näringslivets utveckling i fem inlandskommuner. – Ska vi överleva är det otroligt viktigt att vi blir bättre på dialog och samverkan, säger projektledarna. L År 2007 inledde Företagarna i

Genom frukostmöten och inspirationsföreläsningar skapades nya mötesplatser. – Hockeykvällarna drog fulla hus, säger Peder Johansson, projektledare Malå, och påpekar betydelsen av informella träffar där praktiska problem kunde lyftas och oförutsedda lösningar uppstå.

Lycksele och Malå ett projekt med namnet Handslaget. I hundra djupintervjuer med företagare i respektive kommun framgick stora brister i kommunikationen, med såväl kommunen som mellan företagarna själva. – Man visste knappt vad grannen sysslade med, säger Kurt Lindgren, projektledare Lycksele.

SITUATIONEN IDAG ÄR som en omvänd hand. – Om tidigare uppåt 70 procent hade attityden att kontakterna med kommunens representanter var ett bekymmer så var siffrorna efter ett par år omkastade. Att få till så stora attitydförändring på bara ett par år är helt enkelt sensatio-

nellt, säger Kurt Lindgren. Marie Öhlund, näringslivsutvecklare på Lycksele kommun, säger: – Jag är oerhört glad för Handslaget, det är min naturliga partner när det gäller att kommunicera med näringslivet och att ordna aktiviteter, säger hon och nämner Guldkalaset som det senaste framgångsexempelet. – Att Lycksele och Malå ligger i topp i olika rankingjämförelser är nog ingen tillfällighet, säger Kurt Lindgren.

landsutveckling. – I det nya upplägget arbetar vi kommun- och branschöverskridande, säger Kurt Lindgren och nämner kompetensförsörjning som ett fokusområde. Nyligen närvarade Handslaget vid en rekryteringsdag på Umeå universitetet och Nolia. – Vi har hjälpt till att inventera rekryteringsbehoven, ofta är företagen så små att de varken har tid, resurser eller kunnande att rekrytera aktivt, säger Kurt Lindgren.

RYKTET SPRED SIG. I somras an-

EXEMPEL PÅ branschöverskridande aktiviteter är att Handslaget i vintras medverkade till att handlarna i Sorsele samordnade sig inför skyltsöndagen. – Många handlare i inlandet har det jättetufft och behöver stöttning och inspiration, säger Erika Pettersson, projektledare, och förutskickar kompetensutveckling och inspirationsträffar framöver. Närvaro vid allmänna evenemang är ett sätt att fånga upp tips och idéer. – En synpunkt som framkommit är att det behöver bli mer flyt i organisationen av de stora publika inlandsarrangemangen, annars är det risk att något försvinner, säger Peder Johansson.

slöt sig Storuman, Sorsele och Norsjö till en ny omgång, denna gång med projektnamnet Handslaget In-

Projektledare handslaget Inlandsutveckling. Från vänster: Birger Norberg, Norsjö, Erika Pettersson, Storuman/Sorsele, Peder Johansson, Malå, samt Kurt Lindgren, Lycksele. FOTO: HANDSLAGET

HANDSLAGET Inlandsutveckling pågår fram till sommaren 2014. Budgeten är på 3,5 miljoner kronor per år och finansieras av kommunerna, Region Västerbotten och EU-medel. – Genom att projektet drivs av Företagarna skapas en närhet till näringslivet, vi fungerar som en länk mellan kommunen och hela näringslivet, säger Erika Pettersson. – Bollen ligger hos oss, nu finns resurser att engagera sig på allvar, säger Peder Johansson. n FREDRIK BJÄRNESAND

Nyheter

Är du och ditt företag redo för generationsskifte? Guldregn väntar de anställda vid Boliden AB. Produktionen av guld uppgick under fjärde kvartalet i fjol till 828 kilo. FOTO: PRESSBILD

Bonus från Boliden BOLIDEN Bolidenkoncernen kommer under våren att betala ut drygt 30 000 kronor i bonus till sina anställda vid Rönnskärsverken och inom gruvverksamhetenGuldregnet är ett resultat av det vinstdelningssystem som infördes 2006, och som faller ut när vinsterna överstiger tio procent, rapporterar SVT:s Västerbot-

tensnytt. Boliden redovisade å andra sidan nyligen att vinsten före skatt under fjärde kvartalet krympt från 1 876 till 1 045 miljoner kronor, jämfört med det fjärde kvartalet året innan. Analytikerna hade räknat med ett fyra procent lägre vinstfall, varför bolaget genast straffades på stockholmsbörsen. FREDRIK BJÄRNESAND

Om du någon gång har övervägt att sälja ditt företag ﬁnns det just nu 21 blivande entreprenörer som vill ta över ett småföretag. Du kan kostnadsfritt få in en av dessa i ditt företag. Vi hjälper dig hitta rätt person! Läs mer på ens.umu.se/generationsskifte

Olle Pehrsson lämnar Ålö efter tolv år UMEÅ Efter 12 år lämnar Olle Pehrsson tjänsten som vd för Ålö. Koncernen har under Pehrssons tid tredubblat sin omsättning, från drygt 600 miljoner kronor till dagens två miljarder, samtidigt som det övergått från litet familjeföre-

tag till global koncern. – Ålö har till skillnad från de flesta av våra konkurrenter haft styrka och resurser att göra förvärv. Vi har satsat mycket på marknad och produktutveckling. Det ena har fött det andra, säger Olle Pehrsson till VF.

Umeå universitet, Enheten för näringsliv och samhälle, i samarbete med:

Krönika

Hur vet du att du har nöjda kunder? ag vill påstå att nyckeln till ökade affärsmöjligheter ligger i att du har kunder som är nöjda med det du erbjuder och den relation ni har. Vägen till en nöjd kund kräver stort engagemang och det är ett ständigt pågående arbete. På mitt visitkort står det Account Manager, jag ska skapa nya affärsrelationer och bibehålla mina befintliga. I denna roll på Academic Work säljer jag personaluthyrnings- och rekryteringstjänster. Jag är den första kunden träffar i ett potentiellt samarbete och i min rollbeskrivning står det att jag ska vårda relationen till kunden. Jag ser mig själv som en partner eller snarare som en konsult när jag träffar ett företag. Mitt fokus ligger på att skapa en relation som gör att kunden har förtroende för mig. Det är först då som jag kan hjälpa dem utifrån deras specifika utmaningar. Du tänker säkert: det är ju självklart att man ska matcha erbjudandet med det behov kunden har, men ställ dig även frågan om du verkligen lyssnar på kunden i alla lägen. En av mina nya kunder driver ett mindre bolag och i ett av mina första möten med dem visade det sig att utöver en pågående rekrytering, vilken de skötte själva, hade de väldigt mycket att göra. De fick bland annat lägga undan vissa arbetsuppgifter för att kunna genomföra rekryteringen. Genom att

ställa frågor och verkligen lyssna på vad kunden hade att berätta, lokaliserade jag ett behov utöver den pågående nyrekryteringen. Idag hjälper vi dem med en student inom deras affärsområde. Den extraresursen hjälper dem både med avlastning och med att effektivisera deras arbete. Visst hade jag, i mötet med kunden, kunnat ta den enkla vägen och nöjt mig med att få hjälpa dem med nyrekryteringen. Istället var jag lyhörd och kunde verkligen förstå och hjälpa kunden framåt. Mitt mål med denna kund är att hjälpa dem expandera, så att de kan ta in nya affärer i den takt som de planerat för. Senast vi träffades tipsade de till och med mig om en ny kund, som nu har resulterat i en ny affär. Det ser jag som ett bra bevis på att min kund är nöjd med vår relation. I veckan besökte jag en av mina andra kunder, en stor byggvaruhuskedja. I sin trapp upp till fikarummet har de en stor helkroppsspegel med texten: ”Så här ser kunden dig”, skriven i versaler. En mycket tänkvärd mening tycker jag. Hur ser dina kunder dig? Som en partner eller som en leverantör? Jag erbjuder mina kunder en tjänst, och den typen av affärer är än mer beroende av vår relation. Mina kunder måste ha förtroende för mig, för att våga lägga den allra viktigaste delen av sin verksamhet i mina händer, personalen.

Vi strävar efter att ha 100 procent nöjda kunder och konsulter. Därför är vi stolta över att vi i Svenskt Kvalitetsindex mätning för 2011 slår branschen gällande kundnöjdhet. I en större undersökning i höstas fick vi dessutom veta att 92 procent av våra kunder i vår Norrlandsregion skulle rekommendera oss vidare till andra kunder. Jag och mina kollegor vill veta hur våra kunder uppfattar oss, för vi vet att nyckeln till ökade affärsmöjligheter är goda relationer. Jag vill inte bara ha nöjda kunder, utan fullständigt nöjda kunder. Hur ska du göra för att nå fullständigt nöjda kunder och därmed nya affärer?

MARIA MAGNUSSON Maria Magnusson arbetar som Account Manager för Academic Work. Maria når du på telefonnummer 090-200 62 75 och på maria.magnusson@academicwork.se

Kräver skärpta straff LÄNET

2011 ökade antalet samtal om fakturabedrägerier till Företagarnas juridiska rådgivning med 50 procent. Samma år ökade polisanmälningarna mot samma brott med 29 procent. L I en intervju med Di.se ger Företagarnas vd Elisabeth Thand Ringqvist sin syn på saken. – En anledning till att detta problem växer är att tillfället gör tjuven. De kriminella som använder bluffakturor som “affärsmodell” vet att det är svårt att åka fast och att straffskalan för bedrägerier normalt är 2 år. Därför verkar det alldeles för enkelt

Nästa nummer kommer 3 april 2012

att tjäna stora pengar till låg risk.

ELISABETH THAND RINGQVIST menar att bedrägerierna ofta handlar om välorganiserade ligor och raffinerade metoder. I ett öppet brev till justitieminister Beatrice Ask kräver hon att regeringen tar ett helhetsansvar, tillför resurser för myndighetssamordning, ser över straffskalorna och utreder eventuellt ny lagstiftning. ”När företagare tar emot bluffakturor fylls de av rädslor och de hotas med anmärkningar i register som gör det svårare att driva företag”, skriver Elisabeth Thand Ringqvist. n FREDRIK BJÄRNESAND

ter s n ö f a y N 2? 2011-201

Beställ redan nu för leverans hösten/våren!

Elisabeth Thand Ringqvist, vd Företagarna. – De kriminella aktörerna använder skräckmetoder som blir alltmer avancerade. De verkar systematsikt pröva vad som är möjligt inom rättsystemet utan att åka fast. FOTO: OLA STRANGEWAYS

Vi tillverkar måttbeställda fönster och fönsterdörrar!

Industrivägen 23 • 922 75 Åmsele Tel 0933-600 38 • Fax 0933-601 35

Sveriges GIS-centrum IGIS som innovationssystem möjliggör för utveckling av nya produkter och tjänster baserade på GIS. Två exempel på det är Tillgänglighetsguiden och Geocaching på Gammplatsen i Lycksele.

Tillgänglighetsguide med AR-Teknik.

(Arrangerad bild)

Re p o r t a g e LÄNET

”500 miljarder kronor bjudet!?” Offentliga upphandlingar berör allt från kontorsmaterial och tryckeritjänster till konsulttjänster, livsmedel, vägbyggen, IT-system, sjukvårdsartiklar, städtjänster, textilier, transporttjänster och tolktjänster.

”Krångligt, tidsödande och irrelevant!” 500 miljarder kronor. Så mycket upphandlar stat, kommuner och landsting årligen varor, tjänster och byggentreprenader för. Men hälften av småföretagen ställer sig utanför anbudsstriden. L Intresseorganisationen Företagarna gjorde våren 2011 en panelundersökning om offentlig upphandling med små företag med 1-49 anställda. Den visade att endast 27 procent varit med och lagt anbud i upphandlingar. Av övriga företag har 23 procent aldrig deltagit, 15 procent slutat delta och 8 procent gjort försök men avstått. 27 procent uppger att upphandlingar inte är aktuellt inom deras verksamheter.

I motsvarande undersökning från 2008 uppgav 17 procent krångel som främsta skäl att avstå, medan 28 procent i fjol nämnde krångelfaktorn som avgörande.

UPPLEVELSEN

AV tilltagande krångel delas av upphandlingsvana företag. Av dessa anser 56 procent att det blivit krångligare de senaste tre åren, medan endast tre (3) procent tycker proceduren förenklats. ”Anmärkningsvärt och tyvärr mycket illavarslande”, kommenterar rapportförfattarna. 80 procent av småföretagen som deltagit i offentlig upphandling upplever dessutom att det ställs irrelevanta krav, jämfört med 60 procent år 2008, vilket till exempel kan bero på slentrianmässig kopiering av gamla anbudsunderlag, enligt rapporten.

FRÄMSTA SKÄLET ATT avstå är att upphandlingarna upplevs krångliga och tidsödande, vilket framförallt är kopplat till arbetet med att tolka förfrågningsunderlagen och att utforma anbuden efter dessa krav. Och krånglet verkar tillta.

BLAND UPPHANDLINGSAKTIVA småföretag uppger en tredjedel (32 procent) att de ökat sin omsättning tack vare upphandlingarna, medan hälften (49) har oförändrad omsättning. 16 procent har å andra sidan mins-

kat sin omsättning. Det senare menar rapportförfattarna kan tyda på att upphandlingar leder till pressade priser, vilket de ser som ett argument för myndigheterna att underlätta upphandlingsprocesserna eftersom det effektiviserar bruket av skattemedel.

TORBJÖRN

HALVARDSSON,

regionchef Företagarna, menar att förbättringar och affärsvinster finns att göra. – Bland små företag finns mycket okunskap och bristande förståelse för möjligheterna att vara delaktig. Men för att vara med krävs engagemang, att man lär sig anbuden och är beredd att samarbeta för att ta de större volymerna. Man ska inte heller glömma att det är möjligt att gå utanför den egna kommungränsen. – Kommunerna verkar å andra sidan framförallt tänka i större volymer som vänder sig till de större aktörerna, där är det otroligt viktigt att vi träffas, pratar och diskuterar. n FREDRIK BJÄRNESAND

Fakta Försvårande omständigheter för små företag vid offentlig upphandling är: - Omfattande volymkrav - Krav på brett produktsortiment - Krav på geografisk täckning Källa: Stora upphandlingar och små företag, Företagarna januari 2011

Fakta Trots krångliga regler väljer 59 procent av företagen med 1-49 anställda att lägga anbud, medan 41 procent avstår. 27 procent går även vidare och överklagar, medan 55 procent avstår den möjligheten. Främsta anledningen (47 procent) till att inte överklaga är den tid och de resurser som krävs. Källa: Panelundersökning om offentlig upphandling, Företagarna juli 2011

Vännäs vill underlätta för upphandling VÄ N N Ä S

Vännäs kommunfullmäktige antog i höstas en policy för offentliga upphandlingar. L Målet är att underlätta för små och medelstora företag att vara med och konkurrera. – Det handlar främst om att anpassa kraven och framförallt storleken, säger Elisabeth Skoog, upphandlingsansvarig.

KRAV PÅ DIVERSE certifieringar, som syftar till att garantera viss kvalitet på leverantörerna, kan till exempel omformuleras i andra termer så att även mindre företag, som kanske inte har resurser för certifiering, kan kvalificera sig. – Anbudens storlek kan anpassas genom att till exempel

dela upp volymerna i flera varukorgar och geografiska områden. Där tittar vi till exempel på att dela upp kommunens snöröjning i olika geografiska områden. Vid större upphandlingar, till exempel fastighetsbyggen, är generalentreprenader ofta att föredra. – Det måste vara hanterbart för oss också, men då finns ändå möjligheten för flera företag att gå ihop.

SAMVERKANSAVTAL FINNS med Umeå kommun för upphandling av ramavtal på varor och tjänster som används ofta. – Vi har inte alltid kapacitet att upphandla själva, men där är principen att när det är lämpligt ska det vara möjligt att lägga anbud på

enbart området Vännäs. Elisabeth Skoog förstår om mindre företag tycker anbudsprocessen är snårig. – Underlagen är ganska omfattande. Där har vi börjat arbeta med att anpassa språket och vara tydligare i formuleringarna. Kommunen har även hållit företagsfrukostar för att få in synpunkter. – Det vi kan göra är att bli bättre på förarbetet än tidigare. Företagen har också själva ett ansvar för att lära sig hur upphandling går till. Utbildningar i offentlig upphandling har hållits med politiker och berörda tjänstemän på kommunen. – Vi kan inte gynna företagen på orten, bara underlätta. n FREDRIK BJÄRNESAND

Fakta Upphandling krävs vid alla inköp av en vara eller tjänst som uppgår till minst 284 000 kronor under ett år. Ramavtal upphandlas vid löpande behov av vara eller tjänst, och innebär att man inte binder sig vid bestämda volymer. Direktupphandling tillämpas vid mindre summor, och kräver inte annonsering. ”Där går vi normalt ut och begär in offert från minst tre leverantörer. Vi är inte skyldiga att välja det billigaste alternativet, däremot måste vi i förväg göra klart hur anbuden ska utvärderas. Kravet på transparens och öppenhet gäller vid all upphandling.” Källa: Elisabeth Skoog

Fakta ”Upphandlande myndighet skall behandla leverantörer på ett likvärdigt och ickediskriminerande sätt samt genomföra upphandlingar på ett öppet sätt. Vid upphandlingar skall vidare principerna om ömsesidigt erkännande och proportionalitet iakttas.” Med ömsesidigt erkännande menas att intyg och certifikat som utfärdats inom en medlemsstat ska gälla i övriga EU/EES-länder; med proportionalitet menas att kravspecifikationen måste ha ett naturligt samband med varan, och vara lämplig och nödvändig för att uppnå syftet med upphandlingen. Källa: Lagen om offentlig upphandling, LOU, 1 Kap 9 §, samt Konkurrensverket

Elisabeth Skoog, upphandlingsansvarig, Vännäs kommun. – Det är jätteviktigt att vi är tydliga och behandlar alla lika.

Re p o r t a g e LY C K S E L E

– För att vara konkurrenskraftig, och för att det ska bli en bra affär, ska man smeka över ribban, säger vd Per Andersson.

FOTO: FREDRIK BJÄRNESAND

Busspoolen hjälper företag Busspoolen är ett paraplybolag för länets mindre bussentreprenörer. – Affärsidén när vi startade var att ge de små möjlighet att köra större uppdrag, säger Per Anderson, vd.

ka 170 miljoner kronor. Vi var då den största aktören i länet med ungefär 30 procent av marknaden, säger Per Andersson, som har en bakgrund inom Länstrafiken när han tillträdde som vd och delägare.

L Busspoolen bildades 1990 som

BUSSPOOLENS HUVUDKONTOR

ett resultat av linjetrafikens avreglering. Genom att bilda ett gemensamt utvecklingsbolag ville 20 mindre bussföretag kunna möta konkurrensen från större drakar och därmed bevara en lokal mångfald i branschen. – I fjol omsatte Busspoolen cir-

ligger i Lycksele, ett stenkast från Länstrafikens dito. Verksamhetens fyra anställda arbetar främst med att ta fram konkurrenskraftiga prisofferter, kalkylera anbud till otaliga trafikupphandlingar i Västerbotten och södra Lappland, samt betala ut

ersättningar till trafikutövarna. Dessutom erbjuds ramavtal och tjänsteprodukter, av typen fordonsförsäkringar. – Genom samarbetet kombineras det stora företagets effektivitet och styrka med de små företagens lokalkännedom, personliga engagemang och förmåga till snabba förändringar.

KVALITET ÄR IDAG inget konkurrensmått vid bussupphandling, berättar Per Andersson. – Endast priset räknas, de krav som ställs gäller standarden på bussar och förarnas utbild-

ning, sedan får man räkna på vilket antal arbetstimmar som går åt per år. Vi kan bara jobba med kostnadsfrågan, där är vi å andra sidan experter, i småföretag är man van att vända på alla stenar. Att Busspoolens företagsledare ofta själva sitter i chaufförsstolen är en fördel. – Vi har en slimmad organisation, vår huvudstyrka är flexibiliteten, därmed har vi kunnat pressa kostnaderna.

ABRAMSSONS BUSS i Gräsmyr är en av Busspoolens delägare och har en större andel av sin

37 Fakta Busspoolen ägs av 20 privata bussentreprenörer vars vd:ar alla bor och är verksamma i länet. Affärsidén är att genom gemensam profilering, utvecklade samarbetsformer, gemensamma inköp och kontinuerlig kvalitets- och kompetensutveckling ska erbjuda kunderna en säker och miljövänlig kollektivtrafik till rätt priser, hög kvalitet och en kundanpassad service. Verksamheten omfattar 150 bussar och 250 medarbetare på 35 orter i länet. Busspoolen beskrivs som ”ett genuint Västerbottensföretag med den trygghet, lokalkännedom, förankring och engagemang som detta för med sig.” KÄLLA: BUSSPOOLEN.NU

Små enskilda aktörer har fördelen av lokalkännedom, engagemang och flexibilitet. Genom att samarbeta kan man tillhandahålla effektiviteten, volymerna och den geografiska täckningen.

En speciell miljö för speciella tillfällen nominerad till ”Nordens mest inspirerande mötesmiljö 2007” ”Stora Turismpriset 2007”

Möten & Upplevelser Avskilt och vackert beläget vid Lögdeälven i södra Västerbotten www.tjarn.se 070-301 301 7

MÖBLER & INREDNING FÖR OFFENTLIG MILJÖ Klädskåp - Vapenskåp - Skrivbord - Skrivstol Pallställ - Lagerhyllor - Butikshyllor - Vagnar Belysning - Godshantering - Fikabord - Stolar Väntrumsmöbler Plåtskåp - Truckar Hyllor m m.

MER ÄN MOBILTELEFONER! - vi är din kunniga kompis när det gäller kommunikation & trafiksäkerhet mm

att växa verksamhet upphandlad via Busspoolen. – Självklart har det varit av betydelse att vara med, förmodligen hade vi varit mindre idag, om vi ens funnits kvar, säger Fredrik Abramsson, vd.

I FJOL FÖRLORADE Busspoolen en upphandling som medför halverad verksamhet för Abramssons Buss. – Det är tråkigt, men så är spelets regler, det var någon annan som var beredd att köra ännu billigare, säger Fredrik Abramsson. Att upphandling är en snårig

process stod klart när Busspoolen i fjol utan framgång försökte överklaga ett par ärenden ända upp till Högsta förvaltningsdomstolen. – Vi anser att vi inte fick samma information som konkurrenterna, annars hade vi tveklöst kunnat lägga ett lägre anbud. Av detta har vi lärt oss att ställa fler frågor och inte ta något för givet. – Nu syr vi in kostymen, kavlar upp ärmarna och tar nya tag. För att vinna tillbaks volymer kan det bli aktuellt att sträcka verksamheten utanför länet. n FREDRIK BJÄRNESAND

HEADSET Med vissa kommunikationsradioapparater så spelar det ingen roll att ljudnivån är hög. Bra för säkerheten och bra för samarbete.

KOMRADIO Inom många yrkesgrupper är komradion fortfarande det bästa alternativet.

ALKOLÅS Sprit & trafik är en livsfarlig kombination. Alkolås räddar liv och garanterar en nykter transport!

w w w. s t jar n a f y r k a n t . s e

Re p o r t a g e ÅSELE

Snickare slår sig ihop

Hantverkare som gärna lägger bud: Pascal Borer, Bert-Åke Johansson, Lars Hakamäki, Tobias Jost och Mikael Ullén. FOTO: FREDRIK BJÄRNESAND

Småföretagare håller på att se om sitt hus i Åsele. – Vi har pratat om att börja lägga anbud tillsammans, säger några hantverkare.

– Det har gått över förväntan, jag har inte haft en dag ledigt, det har bara tuffat på, säger Lars Hakamäki, snickare, som öppnade eget våren 2010.

L På senare år har enmansföre-

TANKEN PÅ VAD SOM händer om konjunkturen för privata småjobb vänder har fått entrepre nörerna att resonera. – Nybygge av industrihus skulle vi inte klara, men fasadrenoveringar, bostadsanpass-

tagen inom byggbranschen vuxit som svampar ur jorden i Åsele. ROT-reformen är en förklaring, en annan orsak är friheten och flexibiliteten som lockar i livet som egen företagare.

ningar och annat, där har vi pratat om att gå ihop. – Om vi nu är så många små borde vi kunna ta lite större jobb så att de inte bara ska gå till PEAB eller SKANSKA, säger Lasse.

I samband med renoveringen av ett hus för flyktingboenden var det nära att kollegorna kom till skott. Men då hade allihop redan för mycket att göra, berättar BengtÅke Johansson som varit sin egen sedan 1997.

– VI LEVERERAR OLIKA delar av jobben, eller hyra tjänster av varandra för ett bestämt pris, säger Pascal Borer som bildade firma hösten 2010.

– DET ÄR INGET MÄRKVÄRDIGT att lägga anbud, det enda som krävs är att man har Bas P och Bas U, det kostar 4 000 kronor och

39 Mycket är för stort LÄNET Krångel är bara ett skäl till varför många småföretag avstår att delta vid offentlig upphandling. För stora anbudsvolymer är den näst vanligaste orsaken. Bland företag som har för vana att delta i offentlig upphandling är det hela 17 procent av företagen med 1-4 anställda som någon gång valt att avstå anbud på grund av för stora volymer. Det kan jämföras med 12 procent bland företag med 5-19 anställda, respektive sex procent bland företag med 20-49 anställda.

På länsnivå är andelen företag som ser anbudens storlek som ett problem störst på Gotland (44 procent), Uppsala (36) och Värmland (30). Minst är andelen i Gävleborgs län (3 procent), Skåne (4) och Kronoberg (5). Västerbotten ligger på åttonde plats i riket, med 10 procent. Skillnaderna mellan länen kan bara delvis förklaras med de upphandlande myndigheternas och kommunernas storlek. Olikheter i hur uppläggen konstrueras är en annan orsak. FREDRIK BJÄRNESAND

Oberoende upphandlingsråd LÄNET Handelskammaren har genom Lagen om offentlig upphandling, LOU, en unik roll som oberoende tredje part i samband med upphandlingsprocessen. På begäran av anbudsgivare kan Handelskammaren delta vid anbudsöppningen, för att kontrollera att samtliga anbud öppnas korrekt och följer formalia. Västerbottens Upphandlingsråd administreras av Västerbottens Handelskammare och är en sammanslutning av aktörer från

sedan får man ett fint papper att hänga på väggen, säger BengtÅke och syftar på de behörighetsgivande kurserna i byggarbetsmiljösamordning för planering och projektering samt utförande.

ROGER BORGÉN HAR knappt blivit varm i kläderna som näringslivsutvecklare i Åsele kommun. Han menar att alla servicefunktioner som finns på en ort som Åsele är guld värda.

– Genom att gå samman ökar möjligheterna för dem att komma ut och matcha de större aktörerna. Där är det bra om fler utnyttjar sina kontaktnät och söker kunskap om vilka affärsmöjligheter som finns.

– TILL VÅREN PLANERAS någon form av möte om upphandlingsförfarande, där hoppas jag att så många som möjligt dyker upp. n FREDRIK BJÄRNESAND

näringsliv och offentlig sektor som samverkar för att främja och utveckla parters agerande i offentlig upphandling. Rådets mål är att genom utbildning och informationsinsatser öka antalet anbudsgivare vid offentlig upphandling, öka anbudsgivarnas kompetens, utveckla upphandlande enheters upphandlingsprocesser och förfrågningsunderlag samt öka leverantörernas inflytande över upphandlingsprocessen. FREDRIK BJÄRNESAND

Främsta webplats där aktuella upphandlingar offentliggörs är: www.e-avrop.com Västerbottensportalen är namnet på den länsspecifika avropssidan: www.e-avrop.com/portaler/vasterbotten/ Andra upphandlingssidor är: www.opic.com/sv/Hitta-upphandlingar/prova/ www.eniroupphandling.se/?&click_id=eniroupphandling www.ac.lst.se/txt/aktuellaupphandlingar www.vll.se/default.aspx?id=3008&refid=3009 Västerbottens upphandlingsråd nås via www.ac.cci.se/page/tjanster/ offentlig-upphandling.aspx

Krönika

Marknadsföring handlar om att våga och synas kräddarsydd marknadsföring med konstnärlig touch. Det är mitt motto och mitt kall. För mig är marknadsföring är ett vitt begrepp och står för en mängd olika verksamheter. Jag jobbar med det mesta. Jag startade mitt reklamföretag under hösten 1987. Första stora uppdraget var för Utvecklingsfonden(nuvarande Almi). Det var så att Utvecklingsfonden startade ett projekt för att främja kvinnligt företagande i Västerbotten. I butiken Nya Handelsgården på Renmarkstorget erbjöds blivande företagare att hyra en försäljningsplats veckovis, för att testa sina produkter och tjänster. Jag fick i uppdrag att inreda och skylta i butiken samt marknadsföra den. Samtidigt var jag anställd som dekoratör och kommunikatör på Lindex. Tanken var att jag skulle jobba där tills jag fått ett fast kundunderlag. Lindex expanderade och jag fick möjligheten att åka och jobba med nyöppningar och utveckla butikskonceptet. Arbetet var fritt och jag blev kvar i flera år tills Lindex blev så toppstyrt och helt omöjligt att arbeta i

för en kreativ person som vill tänka själv. Då valde jag att tacka för mig och jobba vidare i mitt företag där kundkretsen vuxit till sig. Sedan dess har det rullat på med alla möjliga och nästan omöjliga uppdrag. Att arbeta inom reklambranschen är att alltid tänka nytt, vara först och sticka ut. Det kan ibland vara lite knepigt att överbevisa kunder när man tänkt ut något nytt som ingen sett tidigare. Jag minns speciellt en kund som bad mig designa en mässmonter. Företaget skulle visa sina produkter på en mässa i Hannover. Det vara bara att vässa idépennan ordentligt och skissa förslag som aldrig skådats tidigare. När förslaget var färdigt och jag kände mig nöjd, åkte jag iväg till kunden för att presentera förslaget. En graffitivägg! Chefen stirrade på mig. Jag såg i hans ögon vad han tänkte. En sunkig, fullklottrad vägg, med gamla soptunnor och döda katter. Jag fick överbevisa honom att det skulle se fräckt ut och synas lång väg. Jag förklarade att jag tänkte använda mig av graffitins

teknik och skapa motivet så det passade produkterna. Chefen andades igen, och köpte idén. Väggen blev ett utmärkt blickfång på mässan i Hannover. Detta var en tid då graffitin inte var så utbredd. Nuförtiden upplevs inte graffitikonst så hårresande och ses ofta i olika skapande verksamheter.

CARINA ANDERSSON Carina Anderssons företag heter Reklamtjänst och finns i Hörnefors. Du når Carina på telefonnummer 0930-215 77 eller 070206 93 33 och reklamtjanst.post@telia.com. Hemsida: www.reklamtjanst.se

Vill du bli KRÖNIKÖR? Har du något angeläget ämne där du som företagare vill höra din röst hörd. Vi söker både fasta krönikörer och gästkrönikörer. Kontakta Företag Västerbottningens redaktionschef Sven-Eli Forsgren. 090-711 388, 070-618 00 03, sven-eli.forsgren@tidningarinorr.se

Flygplats rustas upp

Vindkraftcentrum på gång

UMEÅ Umeå Airport ska rustas upp och byggas ut för 61 miljoner kronor sedan kommunen beslutat gå in som medfinansiär. Investeringen avser ut- och ombyggnad av ankomst- och avgångshall samt nytt garage. En förbättring av terminalsystemen anses som nödvändig för att flygplatsen ska kunna utvecklas till en internationell flygplats med persontrafik.

LÄNET Svenskt vindkraftstekniskt centrum (SWPTC) undersöker möjligheten att etablera ett vindkraftcentrum i norra Sverige, där världens vindkraftstillverkare ska kunna testa sina utrustningar under isiga förhållanden. Målet är att hitta en

Idag har flygoplatsen omkring en miljon passagerare årligen. Arbetet väntas starta inom kort och av investeringen står Swedavia för 36 miljoner kronor, Region Västerbotten för 10 miljoner och Umeå kommun för 15 miljoner kronor.

Vindkraft fick japanbesök HOLMSUND En delegation med tiotalet japaner besökte nyligen Holmsunds vindkraftspark. Syftet var att studera förnyelsebara och energieffektiva alternativ till den olycksdrabbade kärn-

kraften i landet. – Japanerna är väldigt angelägna om att bygga upp det skadade området på ett förnybart sätt, säger Lars C Johansson, affärsområdeschef Sol, vind och vatten, Umeå Energi.

plats med 90 procents sannolikhet för nedisning samt medelvindar på sju sekundmeter på 100 meters höjd. Anläggningen beräknas kosta 15 miljoner kronor, finansieringen är ännu inte klar. Tänkbara etableringskommuner är Storuman, Sorsele, Piteå, Luleå och Arjeplog.

Polarbröd prisar utstickare LÄNET Polarbröd fyller i år 40 år som företag och varumärke. För att fira instiftas ett pris till Årets utstickare. Priset, som består av en hundragram guldtacka från Boliden, ska gå till en innovatör som i sin gärning ”visar hänsyn och handlingskraft, nytänkande och uthållighet”. – Vi vill med det här priset

uppmärksamma dem som visar oss vägen framåt just frö att de går mot strömmen, säger Anna Borgeryd, styrelseordförande. Guldet delas ut i slutet av året.

Företag i farten

www.brandservice.se nu även med web-shop

Företagare och fastighetsägare

Mer information på www.exergi.se ”Rådgivning” Marcel Berkelder 0935-209 96, 070-606 33 06. EXERGI marcel@exergi.net

B(Y)RÅN

Konferens Strömbäck Fina lokaler upp till 240 pers., logi för 48 personer, härlig miljö. 1-dagskonferens 250:- + moms 2-dagarskonferens 1265:- + moms Tfn 090-426 13 konferens@strombacksfolkhogskola.se www.konferensstromback.se

w w w. s t jar n a f y r k a n t . s e

Du utvecklar ditt företag. Vi utvecklar din ekonomi.

Rådhusespl 3 B • Box 260, 901 06 Umeå Telefon 090-18 07 00 • Fax 090-12 75 14 umea@kpmg.se • www.kpmg.se

Utbildning

0910-71 13 65 090-18 85 18 0970-222 64

Konferens

Brandredskap

Skellefteå Umeå Malmberget

ENERGIKARTLÄGGNING!

Rådgivning

Skogsvägen 25 • 918 31 Sävar • tel 070-338 40 76

Mittel EL AB Fabriksgatan 9, 921 36 Lycksele Tel: 0950-142 80, Fax: 0950 - 268 28 E-post: el@mittel.se • www.mittel.se

Mobiltelefoner

Umegallrarna

Energideklaration

Avverkning

Vi averkar skog med egna maskiner Skördare och Skotare

Elinstallationer

Företag i farten

European Agreement Concerning the International Carriage of Dangerous Goods by Road

Allt inom utbildning och rådgivning för transport och industrisektorn.

Tel 070-542 19 64 • Per Granberg

42 UMEÅ/ROBERTSFORS

Fakta ”Integrationspriset är ett sätt att stimulera och uppmärksamma goda integrationsinsatser i Umeåregionen. Integration är ett gemensamt ansvar. Det är en process där alla måste ge och ta för att skapa ett samhälle där alla ges lika möjligheter och rättigheter oavsett kulturell tillhörighet.” Källa: Umearegionen.se

Jan-Erik Jonsson, Musikanten Umeå, prisas med motiveringen: ”Med inlevelse och engagemang för musikens betydelse för människors utveckling har egna och ordnade utbildningar skapat möjligheter för många av annan etnisk bakgrund att på ett föredömligt sätt integreras i samhällsgemenskapen.” FOTO: KICKI LÅNG

De prisas för sin vardagsintegration UMEÅ/ROBERTSFORS

Jan-Erik Jonsson, Musikanten Umeå, och Joakim Eriksson, Coop Robertsfors, har tilldelats Umeåregionens integrationspris 2012. Deras arbetsplatser är goda exempel på etnisk mångfald och integration. L Umeåregionens integrationspris tilldelas en eller flera personer i ledande ställning inom affärsdrivande verksamhet i regionen ”som genom aktiva åtgärder utvecklat arbetsplatsen till ett gott exempel på etnisk mångfald och integration i arbetslivet”. Årets utmärkelse är den fjärde i ordningen, och delas av två pristagare.

JOAKIM ERIKSSON, butikschef Coop Robertsfors, har under ett antal år erbjudit praktikplatser åt elever som läser svenska för invandrare, SFI. – Det är en enkel vardagsgrej, men visst är det kul att få uppskattning, säger Joakim som även anställt en SFI-elev på instegsjobb.

– Både våra anställda och kunder uppskattar att få mer mångfald i butiken. För kunder med invandrarbakgrund är det till exempel positivt att kunna få service på sitt eget språk, för våra anställda blir det en chans att lära sig mer om andra kulturer.

Bakom priset står Länsstyrelsen Västerbotten, Umeåregionens kommuner, Umeåregionens flyktingmottagning, Studiefrämjandet i Umeåregionen samt Företagarna Västerbotten.

LISA LINDBERG, kanslichef Umeåregionen, berättar att juryn hade en tuff uppgift.

– Juryn ansåg att båda var så goda exempel inom var sitt angeläget integrationsområde att de inte kunde skiljas åt. Det diskuterades länge och väl, till slut var juryn rörande enig om att båda skulle få priset. Prissumman, att dela på, är 10 000 konor. n FREDRIK BJÄRNESAND

JAN-ERIK JONSSON, Musikanten Umeå, har sedan 1975 arrangerat musikutbildningar i företagets lokaler i Umeå. För närvarande är 350 personer involverade och genom åren har uppåt 40 olika nationaliteter medverkat, som elever eller anställda lärare. – Integration är inget man tänkt på , det är kanske också då det fungerar bäst. Alla delar vi intresset för musik, det är ett gemensamt språk. – DET ÄR EN STOR GLÄDJE att bli uppringd av tidigare elever som berättar att de kommit vidare med studier eller anställningar. Några har blivit stjärnor och spelas flitigt på radio i sina ursprungsländer.

Joakim Eriksson tillsammans med Ali Lazzam på Coop i Robertsfors. Motiveringen lyder: ”Stort engagemang och förståelse för personer som har behov av praktik och språkträning har skapat en arbetsplats som är ett föredöme avseende integration i arbetslivet.” FOTO: GUNILLA LYRÉN

För din annonsering i Västerbottningen Företag – kontakta oss! Display i Umeå AB 090-711 500

Skickas till: ––> Vd

––>

Marknadschef

––> Säljchef

Fikarummet

Klassiskt järnbruk från 1703. Vackert och inspirerande. Modernt och flexibelt.

Vårens Gourmethelger Fredag 23 och lördag 24 mars ITALIENSK 5-RÄTTERS MED ALEXANDRA ZAZZI

Lördag 21 april VÄRLDENS NÄST BÄSTA SUSHI Sushikocken Frida Ronge, som ingick i svenska laget som 2009 vann silvermedalj i Seven Sushi Samurai-VM i London, gör sitt första gästspel hos oss. 1.795:- för Herrgårdskaffe, Vildmarksbad, middag, övernattning i dubbelrum med frukost och underhållning av Jessica Falk.

3-dagars konferens från 1.895:- per person i dubbelrum (Lunch-Lunch) Priset är exkl moms.

Konferens Ko Konf onfer onf ffer fere ren ens nss eller elle el ller lle er Gourmethelg? Gour Gou Go urm rm met me eth the helg elgg? g? Allt fler konfererar på Gålsjö Bruk, ett före detta järnbruk från 1703 med avskilt läge mellan Sollefteå och Örnsköldsvik. Argumenten är bland annat maten, miljön, omhändertagandet och priset.

0612-71 75 00 info@galsjobruk.com www.galsjobruk.com