FVN nr 3 - 2012 by Tidningar i Norr AB

Nr 3 juni • 2012

O C H T I L LV Ä X T I V Ä S T E R B O T T E N

Med fokus på turism

UMEÅ Stora förhoppningar med IKEA i stan

PORTRÄTT Möt turistföretagaren Stig Strand

LYCKSELE Bergasalen är hotellchefens drömprojekt

Senaste nytt från

Sidorna 18-21

Foto: Lutz Afflerbach

Mårdseleforsen – natur på riktigt...

Konferera i Vännäs Renoveringen är klar!

Mårdseleforsens Restaurang & Café

Välkommen till oss med dina konferenser och möten. Konferera i din egen takt och njut av god mat lagad på de allra finaste av råvaror både från trakten och från resten av Sverige. Varför inte boka ett av våra en- eller tvådagars konferenspaket med boende, mat och teambildande aktiviteter. Hör av dig till oss så planerar vi ihop! Ring 0935-109 30.

Premiär 26-27 maj sedan helgöppet fram till och med Midsommarhelgen därefter dagligen öppet 12.00–19.00 Tel nr 0933-240 38 Omfattande meny med allt från plankstek till raggmunk. Fullständiga rättigheter. Välkommen! www.mardseleforsen.se

Ring och boka bord 0935-10930

Hjärtligt välkommen till oss!

www.hotelvannas.se

Vad gör du när dagen är slut? Avsluta din arbetsdag med att krypa ner i varmt strömmande vatten, låt jetsen massera dina ömma muskler och leder. Återhämta dig för nya utmaningar. Coast Spas "Worlds Best Built Spas" har allt som du behöver, kolla in alla våra modeller på www.coastspasnordic.se

Vi hjälper er med allt från fönsterputsning till total utstädning! Städ, företagsstäd, flyttstäd, fönsterputs mm

Relax Pool & Spa Skellefteå 0910-210060 info@coastspasnordic.se

Skelleftehamn • 070-691 20 47

Ledare 3

Utvecklad kvalité viktigast LÄNET HAR SÅ MYCKET ATT ERBJUDA. Under 2011 ökade länets besöksnäring mest i landet med 7,1 procent. Ökningen motsvarade 2 000 gästnätter varje vecka och det är de internationella gästerna som ökar mest. Men konkurrensen är hård länet konkurrerar inte bara med resmål i Sverige utan med resmål i hela världen. I den tuffa konkurrensen är det en utvecklad kvalité som är den viktigaste framgångsfaktorn. Mycket god service och värdskap i världsklass, är grundläggande förutsättningar för att öka länets attraktivitet. Sedan gäller det att kunna kommunicera våra erbjudanden till potentiella besökare. Alla som någon gång arbetat med marknadsföring vet att det inte är enkelt. Det är, särskilt inom besöksnäringen, ett omfattande och långsiktigt arbete. För att nå framgång såväl nationellt som internationellt krävs att branschens aktörer ofta uppträder mer som kollegor och samarbetspartners än konkurrenter. Allting hänger ihop, vilket man, med tanke på den kraftiga ökningen, fram-

gångsrikt förstått i Västerbotten. Besökaren behöver inte bara någonstans att bo och äta. Besökaren behöver också besöksmål att besöka, affärer att handla i och upplevelser och intryck att ta med sig hem. Större händelser och enskilda etableringar som till exempel Kulturhuvudstadsåret 2014 och IKEAs kommande etablering ger ringar på vattnet i många år framåt. Då är det viktigt att strategierna är klara, att ringarna kan förmeras, göras större, räcka längre och nå större områden t.ex. hela länet, hela Norrland eller varför inte hela Sverige. I Jukkasjärvi har man på 20 år lyckats bygga en attraktivitet som sätter Sverige på kartan. Vad kan bli motsvarigheten i Västerbottens län? Jonatan Hjort 090–711 382 jonatan.hjort@foretagstidningen.se

Innehåll 22-23 Nr 3 juni 2012

34–37 40 30–31

IKEA kan ge ketchupeffekt IKEA kan ge centrum en rusch Krönika: Lars Lundström Vill få utländska företag till länet Konkurrensen om turismen hårdnar Krönika: Roland Norbäck Bygge över gränserna Lugnet finns i Granö

4–5 6–8 10 11 12-13 14 16-17 22-23

Krönika Erika Hjukström Turiststrateg vill nå ut i världen Hotellchefens dröm

24 26-27 28

Stig Strand i närbild Expansiva Borgafjäll

30-31 34–37

Föräldrar tog över efter sonen Krönika: Carina Andersson

Företag Västerbottningen ges ut av: Tidningar i Norr AB, Box 3053, 903 02 Umeå Tel: 090-711380 Fax: 090-711390 Ansvarig utgivare: Jonatan Hjort, Tidningar i Norr AB, 073-818 00 06, jonatan.hjort@foretagstidningen.se Annonser: 090-3493709

40 42

Epost: Info@foretagstidningen.se Web: www.foretagstidningen.se Tryckeri: Tryckmäklaren, Luleå Vi ansvarar inte för inskickat material som vi inte har beställt. Däremot tar vi gärna emot alla redaktionella tips. Tidningar i Norr AB ger även ut tidningstitlarna: Nordsverige, Västerbottningen, Jord&Skog, Lokaltidningen, Västerbottens Mellanbygd, Bygden mellan städerna, Resmål Västerbotten.

4 UMEÅ

Erik Sandemo, Svensk Handel, Umeå. ”Många som tidigare reste till Sundsvall kommer nu att vända näsan mot Umeå.”

IKEA:s etablering kan lyfta Umeås position som handelsstad i Norrland. - Sällanköpshandeln i Umeå har underpresterat i många, många år, säger Erik Sandemo, Svensk Handel Umeå.

kommuner, med index 100 som snittvärde för landet. Umeå har som mest haft 135 vid mätningarnas början, sedan dess har index fallit stadigt till bottennoteringen 108 år 2006.

SENAST VAR index 117, år L Handelns utredningsinstitut, HUI, har sedan början av 1990-talet jämfört sällanköpsvaruhandelns omsättning i förhållande till invånarantalen i svenska

2010, vilket placerar Umeå på plats 16 bland landets 32 större städer med fler än 50 000 invånare, de tre storstäderna oräknade. Umeås relativt stora andel

”Att ha IKEA i staden, eller som närmaste granne, är lika med succé.”

FOTO: FREDRIK BJÄRNESAND

köpsvaga studenter kan inte förklara stagnationen med tanke på att andra studentstäder klarar sig mycket bättre, menar Erik Sandemo.

HAN ANFÖR utvecklingen med tre separata handelsområden som främsta förklaring. – Den splittrade externhandeln har bidragit till en låg etablerings- och investeringstakt. Får man inga nyetablering-

”Med IKEA kommer ketchupeffekten” ar sjunker intresset för investeringar i befintliga verksamheter också, det märker kunderna.

SANDEMO JÄMFÖR med Norrlands handelsmetropol Sundsvall, som senast låg på tredje plats i riket, med index 171, efter Kalmar (203) och Karlstad (179). – De har gjort en fantastisk resa från 128 vid mätningarnas början. Schussen kom genom etableringen av Birsta handelsområde 2006. Jämför man dagligvaruhandelns omsättning i de båda kuststäderna skiljer dock bara cirka 100 miljoner konor. Vilket torde indikera Umeås potential när det gäller sällanköpsvaror. IKEA:s ankomst har höjt temperaturen avsevärt. Närmare 120 000 kvadratmeter nya handelsytor, motsvarande 25 procents ökning, aviseras de närmaste åren. DET INNEBÄR en ökning med två miljarder kronor från dagens åtta miljarder för totalhandeln inom Umeå. Enligt HUI:s kökp-

kraftsutredning har Umeå kommun förutsättningar att öka handeln med fyra miljarder kronor de närmsta femton åren. – Nu är det paybacktime, säger Erik Sandemo.n FREDRIK BJÄRNESAND

Vinstrik möbeljätte LANDET

Lagom till julhandeln 2013 väntas IKEA öppna dörrarna till en ny filial i Umeå. Det är en sprängfylld kassako som slår sig ner på Röbäcksslätten. Under våren påbörjade IKEA bygget av ett nytt varuhus på födelseorten Älmhult. Därefter följer Borlänge, Uddevalla och Umeå. Expansionen är ett symptom på framgångsrik försäljning. 2011 ökade IKEAkoncernen sin omsättning med sju procent, till 218 miljar-

der kronor. Fjolårets vinst var rekordstora 26 miljarder kronor, en ökning med 10,3 procent. –Vi är otroligt glada och ödmjuka inför det faktum att kunderna väljer oss. Vi säljer mer och har fler besökare än någonsin. Det roligaste är att vi nu kan investera i framtiden i form av nyanställningar och nya varuhus, säger Peter Agnefjäll, vd IKEA:s svenska försäljningsbolag, till Sydsvenskan. FREDRIK BJÄRNESAND

”De kommande åren räknar IKEA med att kunna anställa uppemot 1 500 personer i Sverige.”

Fakta Sällanköpsvaruhandel, Västerbotten, 2010 Kommun Index 1 Umeå 117 2 Lycksele 97 3 Skellefteå 89 4 Nordmaling 44 5 Vilhelmina 41 6 Norsjö 41 7 Malå 37 8 Storuman 36 9 Sorsele 32 10 Dorotea 25 11 Åsele 24 12 Robertsfors 23 13 Vännäs 18 14 Bjurholm 15 15 Vindeln 14

Förändringar väntar UMEÅ IKEA kommer självklart att ändra förutsättningarna för befintliga verksamheter. Hur är mera osäkert, menar Erik Sandemo. – Kom ihåg att IKEA inte bara är möbler, de säljer även inredningsprodukter, tyger, husgeråd och så vidare. IKEA kommer att bli riktigt kännbart för annan sällanköpshandel inom 15 mils radie. – Detta gäller till exempel kranskommunerna Vindeln och Robertsfors, som idag inte når högre än 15-25 i sällan-

köpsindex. Till skillnad från Sundsvall, vars centrala delar utarmats efter Birstas etablering, har centrumhandeln i Umeå haft en mycket gynnsammare utveckling till följd av den stadens splittrade externhandel, menar Sandemo. – Man får inte heller glömma att Umeå har överlägset större kvällsekonomi än Sundsvall. Centrum är inte bara en handelsplats utan inte minst en mötesplats med kulturliv, restauranger och nöjesutbud. FREDRIK BJÄRNESAND

Re p o r t a g e UMEÅ

Närheten till IKEA är cent Ikeas etablering i Umeå, hot eller möjlighet för centrumhandeln? – Jag väljer att säga en möjlighet, säger Thomas Nilsson, vd för Umeå C som alternativ.

L Diskussionen om konsekvensen för centrumhandeln av Ikeas etablering med ett varuhus och ett köpcentrum har pågått sedan hösten 2011. Det var då representanter från Ikea och Ikano retail centres

på plats i Umeå presenterade upplägget: ett Ikea-varhus och ett köpcentrum, ett handelsområde som omfattar mellan 75 000 och 80 000 kvadratmeter som kallas Entré Syd. – Vi är glada att Ikea valt att

etablera sig i Umeå. Jag skulle säga att möjligheterna för handeln i centrum är större än hoten.

HANDEL FÖDER HANDEL. Vi kommer att få se nya kedjor etablera sig i Umeå, säger Thomas Nils-

– Vi är glada att Ikea valt att etablera sig i Umeå. Jag skulle säga att möjligheterna för handeln i centrum är större än hoten. Handel föder handel. Vi kommer att få se nya kedjor etablera sig i Umeå, säger Thomas Nilsson, vd för utvecklingsbolaget, Umeå C. FOTO: PETER KÄRR

” Spännande butiker, fyllda gallerior, kvällsekonomi med pubar, restauranger, caféer, kulturevenemang och hotellpaket. Viktigt att vi skapar spännande mötesplatser och arenor i centrum som vi kan locka in Ikea-resenärerna till centrum med”.

t rumhandelns trumfkort son, vd för utvecklingsbolaget, Umeå C, en ägarkonstellation av det kommunala parkeringsbolaget Upab AB, cirka 20 fastighetsägare och Centrumgruppen av handlare, omkring 280 företag. Umeå C bildades 2001, då han-

deln i centrum såg en risk i att centrum skulle förtvina när stora nya handelsområden växte fram och planerades utanför stadskärnan. Årligen genomförs nu en mängd olika events, festivaler

och aktiviteter: Snöskulpturfestival, Kulturnatta, Bondens marknad, Julmarknaden för att nämna några. Inom Umeå C har man inte mejslat ut någon gemensam strategi eller handlingsplan hur han-

deln i centrum ska hantera etableringen av Entré Syd. Men Thomas Nilson, menar att Ikeas etablering innebär att

Fortsättning på nästa sida L

Re p o r t a g e UMEÅ

Parkeringar i centrum är en viktig komponent för att locka shoppingturister till centrum. FOTO: PETER KÄRR

Umeå kommer att bli ett självklart besöksmål för resenärer från när och fjärran. Fördelen är att Entré Syd bara ligger ett par kilometer från centrum, lätt att nå med kollektivtrafik eller cykel.

Hur ska man då locka folk som shoppat loss på Ikea in till Umeå centrum? Ja, Thomas Nilsson, menar att det handlar om att erbjuda ett levande och attraktivt centrum, ett helt paket av aktiviteter.

TILL SKILLNAD FRÅN många an-

– SPÄNNANDE BUTIKER, fyllda

dra Ikea-varuhus som ligger betydligt längre bort från värdstaden, exempelvis Birsta köpcentrum-Sundsvall. Konsekvensen av Birsta handelscentrum har blivit att centrumhandeln i Sundsvall påverkas negativt, menar Thomas Nilsson.

gallerior, kvällsekonomi med pubar, restauranger, caféer, kulturevenemang och hotellpaket. Viktigt att vi skapar spännande mötesplatser och arenor i centrum som vi kan locka in Ikearesenärerna till centrum med, säger han.

Nischbutiker med unika sortiment är centrumhandelns vapen för att locka till sig Ikea-kunderna, menar Thomas Nilsson, vd för Umeå C. 2011 en ny organisation dagens ljus: Visit Umeå, en konstellation bestående av Umeå kommun, Destination Umeå ekonomiska förening och Umeå C.

UPPDRAGET ÄR ATT UTVECKLA och positionera Umeå som en attraktiv region för besöks-, mötes-

och evenemangsturism. – Umeå har ett gyllene läge med allt spännande som händer just nu, det nya kulturhuset, Kulturväven, Ikeas etablering, och alla ombyggnationer i stan. Med Ikea kommer Umeå att bli en intressant och spännande stad att räkna med, säger han. n PETER KÄRR

Re p o r t a g e 9 H A PA R A N D A

IKEA gav framtidstro H A PA R A N D A

IKEA-effekten är kanske som tydligast i fallet Haparanda. Men IKEA ensamt utför inga mirakler. L Inför julhandeln 2006 öppnade IKEA sitt nordligaste varuhus i Haparanda, ett stenkast från gamla tullstationen mot finska Tornio. Året därpå utsågs Haparanda till Årets tillväxtkommun i Sverige, av Tidningen Affärsvärlden.

TRE ÅR SENARE noterade Handelns utredningsinstitut att sällanköpshandeln i kommunen ökat med 840 procent sedan IKEA:s etablering, samtidigt som dagligvaruhandeln ökade med 50 procent Sammantaget bidrog handelsboomen till omkring 800 nya jobb inom handel och service. Men inte ens ett IKEA räcker för att vända utvecklingen på längre sikt. I BOKEN Haparanda efter IKEA (utgiven september 2010), har vetenskapsjournalisten Jan Nyberg kartlagt vad som hände med gränsstaden efter den inledande IKEA-euforin. Bilden av stärkt framtidstro och självkänsla är visserligen enty-

dig. Unga kvinnor stannar istället för att flytta. Ändå fortsätter befolkningen att minska. Ungdomsarbetslösheten är högts i landet. Analysföretaget RYM Consulting, med fastighetsförvaltning i Haparanda som en koncernverksamhet, påpekar att befolkningsutvecklingen inte bara är negativ. Enligt SCB har antalet barn i åldersgruppen 0-4 år ökat med 8 procent efter IKEA:s etablering fram till och med 2009.

”VISSERLIGEN HAR staden infört gratis barntillsyn men förändringen skall främst tolkas som om att ungdomarna väljer att stanna kvar i staden för att deras framtidstro till staden har vuxit.” PÅ SENARE ÅR har etableringen av en järnmalmsgruva i Pajala, knappt 20 mil norrut, tillfört regionen ytterligare framtidstro. Färdigställandet av Haparandabanan, en helt ny kustjärnväg till Kalix med fortsättning till Boden, beskrivs som början på en Norrbotniabana och inledningen på Haparandatornios tillvaro som den viktigaste transportknuten för gods i norra Skandinavien. För en utomstående betraktare är det omöjligt att inte

Två miljoner besökare, mot väntade en miljon besök. Redan efter ett år fick IKEA i Haparanda bygga ut. Idag har varje handelskedja med självaktning slagit upp en filial i området. FOTO: FREDRIK BJÄRNESTAM imponeras av handelsområdets tillväxt. Längs Torneälven växer moderna bostadshusen som svampar ur jorden i attraktiva strandlägen. Kanske är det som förutvarande

kommunalrådet Sven-Erik Bucht (S) sa: ”IKEA är det bästa som hänt Haparanda sedan freden med Ryssland 1809.n FREDRIK BJÄRNESAND

Krönika

Sommar, sol och friskvård u har vi en härlig tid framför oss, med mycket ljus, sköna dagar och så småningom semester. En tid som för många innebär tillfällen att ladda batterierna och ägna lite tid åt egen friskvård. Men hur kan du som arbetsgivare tillse god hälsa för dina anställda och dig själv under resten av året? Kan du t ex bekosta sjuk- och friskvård för dina medarbetare? Eller motion och friskvårdsaktiviteter? Svaret är givetvis ja, men det får skattemässiga konsekvenser beroende på vilken typ av vård du betalar. Om du som arbetsgivare betalar för offentlig vård räknas det som en löneförmån för den anställde och du får dra av kostnaden för vården. Betalar du för privat vård räknas det däremot inte som en löneförmån eftersom det inte påverkar den anställde ekonomiskt och företaget får heller inte dra av dessa kostnader. Däremot är företagshälsovård avdragsgill. Kostnader för friskvård och motion, till exempel årskort på gym eller annat träningskort, kan vara skattefri men det beror på vad som erbjuds och hur du erbjuder den. Huvudregeln säger att alla förmåner som en arbetsgivare ger sina anställda jämställs med lön och att de därmed är skattepliktiga för den anställde. Från denna regel finns ett antal undantag, som innebär att vissa förmå¬ner är helt eller delvis skattefria.

Den offentliga vården är skattefinansierad och till för alla. Om du som arbetsgivare betalar vårdavgiften och/eller mediciner för en anställd räknas detta en skattepliktig förmån. Du betalar även sociala avgifter, vilket är avdragsgillt som en kostnad i verksamheten. Även fri tandvård räknas som skattepliktig förmån. Den privata vården är däremot skattefri för den anställde. Kostnaden är inte avdragsgill i företaget och du betalar heller inte sociala avgifter. Samma sak gäller för privata sjukvårdsförsäkringar för den anställde. Fri företagshälsovård är också en skat¬tefri förmån då den inte påverkar den anställde ekonomiskt, och kostnaderna är därmed avdragsgilla för företaget, likaså momsen. ostnader för motion och friskvård får du i regel dra av som personalkostnad, men det beror lite på vad som erbjuds och hur du erbjuder den till dina anställda. För att förmånen ska vara skat¬tefri ska den rikta sig till samtliga anställ¬da, oavsett anställningsform (däremot måste inte alla använda erbjudandet). Vidare ska den vara av ”mindre värde”, som t ex ett årskort till ett gym (förutsatt rådande marknadspris). Är du enskild näringsidkare eller delägare i ett handelsbolag gäller andra regler. Du får inte göra avdrag för kostnader för sjuk- och hälsovård,

tandvård och privata sjukvårdsförsäkringar. Däremot får du dra av kostnader för företagshälsovård. ur ser det ut på ditt företag? Har du sjukvårdsförsäkring till dina anställda? Både du som företagare och dina anställda gynnas av en privat sjukvårdsförsäkring som delfinansieras av den anställde. Ett upplägg inför kommande löneförhandlingar kanske? Tills nästa gång, njut av ljuset och lycka till med ditt företagande!

LARS LUNDSTRÖM Lars Lundström är Försäljningschef, Företagsförsäkringar vid Länsförsäkringar Västerbotten. Lars nås på telefon: 0910-73 40 80 eller 070-653 30 86 Mail: lars.lundstrom@LFvasterbotten.se

11 SKELLEFTEÅ

Vill locka utländska företag till länet Västerbotten är ett stort län med stora tillgångar. För att också få omvärlden att upptäcka det, och att få densamma att investera pengar i länet, finns EUprojektet Via, Västerbotten Investment Agency, med säte i Skellefteå. Nu satsar man också på att locka hit företag inom turismen. L Avsikten med Via, som drivs av Region Västerbotten, länets kommuner samt Skellefteå Kraft och Umeå Energi, är att jobba för tillväxt i länet. – Och hur skapas tillväxt? Jo, det skapas genom att det kommer in pengar, säger Anders Wangby, Via:s chef. Det kan, fortsätter han, ske på två sätt. Antingen den traditionella vägen, att företag i Västerbotten exporterar sina produkter. Eller genom att utländska företag väljer att etablera sig här och där-

med tillför pengar utifrån. Via jobbar med det senare.

VIA, SOM DROG IGÅNG 2009, jobbar med flera olika sektorer. Till exempel gruvor, miljöteknik, energi, trä- och verkstadsindustri, life science (biomedicin, infektionsforskning, mikrobologi). – Där måste jag nämna BioTech i Umeå, som håller mycket hög internationell klass, säger han. Han lyfter också fram skogsbioteknologi, där han menar att man på SLU i Umeå håller världsklass. En annan verksamhet som han anser håller hög internationell klass är det så kallade GISklustret (geografiska informationssystem) i Lycksele.

NYLIGEN TOG SIG VIA AN ett nytt område; turismen. Inger E. Pedersen har det på sitt bord. En marknadsanalys har visat på vilka styrkor och svagheter utländs-

ka turister upplever i Västerbotten. Som väntat får vildmark, natur och fiske höga poäng. Att regionen har sex flygplatser är en annan stor fördel. Mer oväntat var det som upplevs som negativt. – Boendet, säger Inger E. Pedersen. – Man vill gärna uppleva vildmark, men man vill bo flott.

AV SÅDANT BOENDE finns det, konstaterar hon, alldeles för lite i dag. Här öppnar sig en chans för utländska intressenter. – Fler behövs för att ta hand om alla som vill åka, säger Inger. Varför är det viktigt att få in utländska företag? – De kommer med nytt kapital och nytt kunnande, och till vissa delar med ett mer storskaligt tänkande. Och det skadar inte, säger hon. Om man ser till hela Via:s område har man, så här långt, lyckats locka hit utländska företag att

investera ungefär 100 miljoner kronor i länet. Konkret handlar det om 87 jobb. – Man brukar säga att varje jobb skapat av ett utländskt företag är värt 330 000 kronor per år för samhället, med spinoffeffekter, säger Anders Wangby.

DET BLIR NÄRA 29 miljoner kronor. Med tanke på att Via-projektet kostar 9 miljoner kronor per år, varav hälften kommer från EU, innebär det två miljoner plus för samhället på de första tre åren. Via visar upp sig en hel del på mässor utomlands, men använder också blogg, twitter och annan webbkommunikation. – Vår uppgift är att ge en bra bild av Västerbotten, att visa på ett gott värdskap, för att utländska företag ska förstå att det är attraktivt att investera här, säger Karolina Andersson, marknadsansvarig. ERIC NORDLUND

Karolina Andersson, Inger E. Pedersen och Anders Wangby, tre av sex anställda på Västerbotten Investment Agency, som lockar utländska företag att investera i länet. FOTO: ERIC NORDLUND

Re p o r t a g e LÄNET

Thomas Carlsson, länsturistchef, berättar att som ett led i kvalitetsarbetet genomförde Västerbottens turism i fjol försök med mystery shopping, där anonyma granskare vill utveckla sin verksamhet.”

Konkurrensen om besök Turismen är världens snabbast växande industri. Men länet får se upp så det inte halkar på efterkälken. L 2010 omsatte svensk turistnäring 255 miljarder kronor och genererade 162 000 helårsarbeten. Det var en ökning för åttonde året i rad, enligt Tillväxtverket.

– I LÄNET RÄKNAR VI MED att besöksnäringen omsätter sju miljarder kronor och skapar cirka 5 000 helårsarbeten, säger Tho-

mas Carlsson, länsturistchef Västerbottens turism. Även om antalet gästnätter ökat i länet de två senaste åren (förra sommaren ökade länet mest i landet, +10,4 procent jämfört med rikssnittet –0,7 procent) så har länets andel av landets samlade gästnätter minskat från fyra till knappt tre procent de två föregående decennierna. Sysselsättningsutvecklingen inom länsturismen har också varit svagare under 2000-talet jämfört med grannlänen Jämt-

land och Norrbotten (+16 procent jämfört med +42 respektive +22). Till skillnad från kustområdet, där länsturismen ökat med 20 procent under 2000-talet, så uppvisar verksamheterna i fjällen en tillbakagång med –7 procent. Att jämföras med en kraftig ökning i Jämtlandsfjällen (+66) respektive Norrbottens fjällområde (+25).

– FÖR ATT HÄNGA MED handlar det inte längre om att göra samma saker som vi alltid gjort. Det behö-

ver skapas något nytt både vad gäller attraktioner och sätt att arbeta. Vi har hamnat i ett läge när det gäller att specialisera sig och bli mycket bättre än andra.

THOMAS CARLSSON MENAR att inget annat län till lika stora ytor av omväxlande natur och orörd vildmark. – Vi har fem tillgängliga fjälldalar jämfört med bara två i Norrbotten. Men destinationerna måste utvecklas mer. Idag finns tio des-

13 Fakta

210/.-,+*)()'$1*'#/"(+(!'$1/" #/*$(,'*(

( ( '$1*'#/"( 0/"+)/ ( ( (

")/ ( ( $-, * ( ( +*, * ( ( * "( (

/ /",'* /"* ( ( 2 ( ( 1 ,1

nskare betygsatte anlĂ¤ggningars kvalitet. â&#x20AC;?Det viktigaste Ă¤r att man Ă¤r engagerad och FOTO: FREDRIK BJĂ&#x201E;RNESAND

en hĂĽrdnar tinationsbolag i lĂ¤net, varav Lycksele och UmeĂĽregionen arbetar pĂĽ att bli exportmogna. â&#x20AC;&#x201C; Mycket handlar om att bli vĂ¤ldigt mycket mer professionella i mottagandet, med god service och gott vĂ¤rdskap.

FLYGLINJERNA MELLAN UMEĂ&#x2026; och Zurich respektive Hamburg Ă¤r en god vĂ¤rdemĂ¤tare pĂĽ lĂ¤nets konkurrenskraft. Till den internationella chartertrafiken Ă¤r knutet en rad framstĂĽende researrangĂśrer i respektive lĂ¤nder.

â&#x20AC;&#x201C; De internationella researrangĂśrerna besĂśker och vĂ¤ljer, utifrĂĽn mycket god kĂ¤nnedom om sina kunders behov och intressen, boenden och aktiviteter inom destinationsomrĂĽdena, fĂśr paketering och presentation i lockande resebroschyrer. ResearrangĂśrerna tar inga risker, varfĂśr ett godkĂ¤nnande Ă¤r att betrakta som en kvalitetsstĂ¤mpel. â&#x20AC;&#x201C; Idag har 28 fĂśretag inom boende och aktiviteter uppfyllt researrangĂśrernas krav. n FREDRIK BJĂ&#x201E;RNESAND

( ( (

( * /,( ( ( ( ( ( ( (

( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( (

(

( ( (

TURISM â&#x20AC;&#x201C; omfattar mĂ¤nniskors konsumtion nĂ¤r de reser till och vistas pĂĽ platser utanfĂśr sin vanliga omgivning fĂśr kortare tid Ă¤n ett ĂĽr fĂśr fritid, affĂ¤rer eller andra syften. BesĂśksnĂ¤ringen â&#x20AC;&#x201C; bestĂĽr av de branscher vars fĂśrsĂ¤ljning i olika utstrĂ¤ckning bidrar till turismkonsumtionen.

Destinationer â&#x20AC;&#x201C; avser geografiska omrĂĽden dĂ¤r olika aktĂśrer gemensamt bidrar till att gĂśra omrĂĽdet mer intressant och konkurrenskraftigt som resmĂĽl, och dĂ¤r man erbjuder en helhetsupplevelse av att resa, bo, Ă¤ta och gĂśra.

VĂ&#x201E;STERBOTTENS TURISM Ă¤r lĂ¤nets regionala turistorganisation och sorterar under Region VĂ¤sterbotten. Uppdraget Ă¤r att samordna den turistiska marknadsfĂśringen av lĂ¤net nationellt och internationellt, analysera marknader, driva projekt, stimulera utvecklingen av fĂśretag och produkter samt genomfĂśra insatser fĂśr kvalitetsoch miljĂśsĂ¤kring inom branschen. De nĂ¤rmsta tvĂĽ ĂĽren har Region

VĂ¤sterbotten satt som mĂĽl â&#x20AC;&#x201C; att lĂ¤net ska erbjuda marknaden tre exportmogna destinationer â&#x20AC;&#x201C; att lĂ¤nets gĂ¤ster ska uppleva att turistfĂśretag och andra aktĂśrer erbjuder ett bĂ¤ttre vĂ¤rdskap Ă¤n konkurrenterna â&#x20AC;&#x201C; att 20 turistfĂśretag ska finnas med i utlĂ¤ndska researrangĂśrers produktutbud och dĂ¤rmed kunna vara goda exempel fĂśr andra fĂśretag.

DESTINATIONSBOLAG I LĂ&#x201E;NET:

SkellefteĂĽ Sorsele South Lapland Storuman UmeĂĽregionen

AmmarnĂ¤s Gold of Lapland (Ekon fĂśren) Hemavan/TĂ¤rnaby Lycksele MalĂĽ NorsjĂś

KĂ¤lla: TillvĂ¤xtverket

KĂ¤lla: VĂ¤sterbottens Turism

KĂ¤lla: VĂ¤sterbottens turism

Krönika

Långsynta Västerbottningar missar mycket på kort sikt dagens multikommunikativa värld har västerbottningen gått och blivit rejält långsynt. Var och varannan kan ingående beskriva den globala världens alla sevärdheter, från Eiffeltornet till Dubais skyskrapor. Frågar man sedan samma personer vad som finns att se i närheten möts man av uppsyner likt förvånade fågelholkar. Varje år när man får besök av utomvästerbottniska gäster uppstår samma problem. Vart ska vi ta dem. Är man Lyckselebo blir det djurparken, i Umeå blir det Gammlia och i Skellefteå Vitberget. Vill de se mer så börjar problemen, vad finns egentligen.

ndertecknad är inget undantag från denna långsynthet. Dock har arbetet låtit mig att stifta bekantskap med Ume Älvdal. Ume Älvdal är samlingsbegreppet för alla de sevärdheter som trängs längs Umeälvens nedre lopp. Det finns väl några stycken var den första tanke som kom, lika felaktig som snabb skulle det visa sig. Presentationen av sevärdheterna på webben skulle i tryckt form vara minst lika diger som Bibeln. När besökte du till exempel en avrättningsplats senast? Själv försöker jag skylla den dåliga insikten i närområdets alla möjligheter på att jag är från Lycksele. En mycket dålig ursäkt, då kunskapen om Lapp-

lands egen pärla är minst lika dålig som den om residensstaden. Vad kan då denna brist på närseende bero på? Förmodligen spelar sköna soffor och stora tv-apparater en stor roll i detta. Via Discovery och andra program kan vi besöka Amazonas djungel eller vada längs Nilens stränder utan att behöva ta av oss mysbyxorna eller ta på stövlarna. Been there – seen that som amerikanen säger. amtidigt missar vi IRL-faktorn. In real life-upplevelserna är betydligt mer känslomässiga än de tv- eller datorförmedlade. Dessutom ökar risken för att möta trevligt folk betydligt. Samma långsynthet återfinns inom sportens värld. Manchester Uniteds och Milans laguppställning är för många betydligt mer välbekant än Umeå FC-s, Skellefteå FF-s eller tvärrändernas. Förvisso kan man vara bäst på plan även i hemmasoffan, men titeln känns betydligt mer välförtjänt på en blåsig träläktare med en halvkall korv i näven. Dessutom kan du träffa de lokala fotbollshjältarna på stan och delge dem dina strategiska tips. När mötte du Wayne Rooney på torget senast? Även kulturen drabbas av samma synfel. Tänk så mycket bra musik det går att missa, bara för att man sparar till resan och biljetten till Bruce Springste-

ens konsert. Den konserten kan du snart se på tv, utan att sitta 300 meter bort och trängas med 20 000 andra. Det är självklart inget fel att famna världen, men först bör man ge sin närmaste omgivning en varm kram. Navelskåderi är inte i alla lägen en övervärderad handling!

ROLAND NORBÄCK Roland Norbäck är projektledare och delägare i kommunikationsbyrån Kombi Marketing. Han är också gästlärare på Designhögskolan i Umeå där han undervisar i grafisk kommunikation. Du når honom lättast på telefon 070-673 03 60 eller via mail, roland@kombimarketing.se

Besök på export VÄ R L D E N

Svensk turismexport genererade 87 miljarder kronor år 2010. Det var mer än dubbelt så mycket som personbilsexporten.

Information för prospektering

Med turistiskt exportvärde menas utländska besökares konsumtion i Sverige. 87 miljarder kronor är mer än dubbelt så mycket som värdet av svensk personbilsexport, och drygt 50 procent mer än järn- och stålindustrins exportvärde, enligt Tillväxtverkets bedömning.

Sveriges geologiska undersökning, SGU, undersöker, dokumenterar och informerar om berg, jord och grundvatten i Sverige. Vi är en statlig myndighet och har vårt huvudkontor i Uppsala samt filialer i Stockholm, Göteborg, Lund och Malå.

TURISMENS BETYDELSE visar sig inte minst genom sysselsättningens utveckling. Sedan år 2000 har turismen skapat cirka 31 300 nya arbetstillfällen i Sverige, vilket är en ökning med nästan 24 procent, jämfört med Sveriges totala sysselsättning som endast ökat med cirka fem procent under samma period.

SEDAN ÅR 2000 HAR inhemsk turistkonsumtion ökat med nästan 53 procent, samtidigt som exportvärdet ökat med nästan 115 procent. Mest pengar spenderades år 2010 på varuhandel, drygt 102 miljarder kronor, medan boende och restaurangbesök stod för drygt 76 miljarder kronor. Rese- och transportsektorn, med intäkter från exempelvis

Vår filial i Malå i Västerbotten, Mineralinformationskontoret, hjälper dig som är intresserad av Mineraljakten och prospektering i Sverige.

Magnus Nilsson, styrelseordförande Svensk Turism AB. 2010 lanserade branschen en nationell strategi för besöksnäringen. Visionen är att fram till år 2020 dubblera omsättningen för svensk turismnäring till 500 miljarder kronor, öka sysselsättningen till 300 000 årsverken samt öka turismens exportvärde till 250 miljarder kronor. FOTO: KOLMÅRDEN tågbiljetter, flygbiljetter och hyrbilar, stod för drygt 53 miljarder kronor. n FREDRIK BJÄRNESAND

Våra kartor och databaser ger en bild av berggrund och bergkvalitet, jordlager och markens innehåll av metaller och andra ämnen. Mer information om SGU och vår service finns på www.sgu.se Vi finns på: Skolgatan 11, 930 70 Malå

Välkommen!

Fakta Världsturistorganisationen WTO uppger att världens turism vuxit med i genomsitt 6,5 procent åren 1950-2005. Fram till 2020 väntas den globala turismen öka med 4,1 procent per år. Kommande årtionde spås turistindustrin stå för 10,4 procent av världens BNP. Flest inresande turister väntas till Europa (717 miljoner turister), Sydostasien (379 miljoner turister)

Här finns bland annat material från den statliga prospekteringen som upphörde 1992, samt material från privata prospekteringsbolag. I våra arkiv finns till exempel över 4,0 miljoner meter borrkärna från över 17 000 borrhål.

samt Nord- och Sydamerika (282 miljoner turister). Sverige utpekas som världens femte mest konkurrenskraftiga turistland. Tio-i-topplistan består av Schweiz, Tyskland, Frankrike, Österrike, Sverige, USA, Storbritannien, Spanien, Kanada och Singapore. Källa: Rese- och turistnäringen i Sverige, RTS

SGUs Mineralinformationskontor, tel: 0953-346 00 & e-post: minko@sgu.se

Re p o r t a g e LÄNET

Ett destinationsbygge

Magnus Hedberg och Sofie Jonsson, South Lapland, Åselekontoret. ”Grunden för projektet är samarbetet över kommun- och länsgränsen. Vad vi gör nu är att bygga system och strukturer, detta är en chans att satsa stenhårt under två år.” FOTO: FREDRIK BJÄRNESAND

”Här finns allt från fjällvärld till skog och rena vildmarken, det är en nisch som ännu inte är tagen.” ”Här finns ett mycket varierat utbud inom mindre än en timmes restid.” ”I och med det kommun- och länsöverskridande samarbetet kan vi tillsammans arbeta för områdets utveckling.” FOTO: SOUTH LAPLAND/DAN KULLBERG/ANDERS STRÖM

över gränserna South Lapland är det senaste i raden av destinationsprojekt i länet. – Det finns ett väldigt sug, nu har vi chansen att satsa stenhårt, säger Sofie Jonsson, projektledare. L I februari drog South Lapland igång, sedan finansieringen blivit klar med Europeiska regionala utvecklingsfonden. – Tillsammans med medel från Region Västerbotten och Vilhelmina, Åsele, Dorotea och Strömsunds kommuner är budgeten på drygt 11 miljoner kronor år 2012-13, säger Sofie Jonsson, projektledare och tidigare näringslivsutvecklare i Strömsund.

I VARJE destinationskommun finns lokalkontor för utveckling och försäljning. – Att få in fler sommarpaket är nu prioriterat. Vi tittar särskilt på norgemarknaden, där vi ingår i en kampanj med Västerbottens Turism och Visit Sweden. Andra målområdet är Mälardalen, dit riktade kampanjer planeras. – Utmaningen blir att skapa fler och bättre attraktioner. Våra representanter ska åka runt och hjälpa till med att snickra ihop paket. Tack vara samarbetet kan vi skapa paket över kommun- och länsgränserna.

Sofie Jonsson, projektledare South Lapland, är från Strömsund och har en bakgrund som näringslivsutvecklare i kommunen. Dessförinnan har hon arbetat inom ALMI, Ung Företagsamhet samt varit butikschef och turistarbetare. Magnus Hedberg, destinationsrepresentant och boende i Åsele, har en bakgrund som webföretagare och marknadsförare. – Genom destinationsbolaget kan turistföretagarna koncentrera sig på det de är bra på, medan vi kan hjälpa till med paketering, marknadsföring och försäljning.

SOM ENSKILD ENTREPRENÖR kostar det inget att delta, berättar Sofie. – Det är jätteviktigt att det blir på företagens villkor. Man väljer själv hur mycket man vill delta, man tar inga risker, enda kostnaden är en liten procent vid bokningar, men då får man tillgång till ett väldigt professionellt bokningssystem, med resegarantier och säljorganisation. Ett nationellt kvalitetssäkringssystem, samt utbildningar

och coachning, utreds också. Sofie Jonsson vill inte gärna talar hinder, men medger att det finns en risk att South Lapland inte blir självfinansierande efter projekttidens utgång 2013.

– Vi har relativt kort tid på oss att komma igång, målet är att hitta vår nisch som en vildmarksdestination och öka lönsamheten bland turistföretagen. n FREDRIK BJÄRNESAND

Fakta Rese- och turismbranschen i South Laplandkommunerna Vilhelmina, Åsele, Dorotea och Strömsund beräknas investera cirka 1,5 miljarder kronor de kommande 10 åren. Målet med destinationsbolaget är att till år 2015 medverka till 25 000 nya besökare, 67 500 nya gästnätter, 100 nya arbetstillfällen och att attrahera offentliga och privata investeringar i området. Åren 2013-2020 är målet att skapa 4 000-5 000 nya bäddar, nya och utbyggda hotell, samt nya aktiviteter, produkter,

skidområden och liftar i området. December 2011 bildades flygplatsbolaget South Lapland Eco Invest AB, med uppgift att verka för en utveckling av flygplatsen i Vilhelmina så att större plan från Sverige och Europa kan landa. Bolagsbildningen signalerar till regionförbund, länsstyrelser och möjliga finansiärer att en flygplatsutbyggnad är en starkt prioriterad åtgärd i området. Källa: Förstudie samt South Lapland.com

– medlemssidor

Torbjörn Halvardsson Regionchef Företagarna i Västerbotten

Trygghetssystemen är diskriminerande för företagare Vi har i media under senaste veckorna tagit del av Jimmy och Linda Fredrikssons situation efter det att deras dotter Meja, 9 år, dog i cancer 22 oktober 2011. En livskris som ingen kan föreställa sig och självklart en katastrof för hela familjen.

ring. Vi har även exempel på kvinnliga företagare som när de skaffat barn, får besked från Försäkringskassan att ersättning utgår endast om företaget avvecklas.

EGNA FÖRETAGARE behandlas mycket svårt. Båda föräldrarna har haft det väldigt tufft efter dödsfallet och att återkomma till en någorlunda normal situation efter en sådan händelse är självklart mycket svårt. Jimmy är egen företagare och Linda är anställd. Båda har varit sjukskrivna, på heltid i början och senaste tiden på halvtid. Efter 6 månader fick Jimmy ett telefonsamtal från Försäkringskassan med meddelandet att ”jag har tagit beslutet att utförsäkra dig”. Beskedet kom utan att någon från Försäkringskassan träffat Jimmy, eller föreslagit någon plan för rehabilitering. Linda däremot får fortsätta sin sjukskrivning.

VAD BEROR DET PÅ att Försäkringskassan gör skillnad på föräldrarna? Båda har drabbats av samma livskris, men det som avgör är att Jimmy är egen företagare och Linda anställd. Varför denna skillnad? En mycket bra frågeställning som tyvärr är svårt att få förklarat från Försäkringskassan, men tyvärr allt för ofta förekommande och definitivt en diskrimine-

annorlunda än anställda när det ska avgöras rätten till ersättning från trygghetssystemen. Även om en egen företagare betalar själv sina egna avgifter till trygghetssystemet, medan en anställd får dessa avgifter betalda av sin arbetsgivare, så skiljer det i bedömning från Försäkringskassan. Företagarna har drivit denna fråga om diskriminering av företagare i flera år. Vi behöver inte enbart en ökad trygghet för nystartade företagare, vi behöver även en jämlik bedömning av egna företagare från våra myndigheter.

FOTO: JAKOB SJÖSTRÖM

L Att hantera en sådan kris är

VI BEHÖVER SNABBT förändra attityder till eget företagande. Hos många människor förknippas företagande med stora nationella eller internationella företag som förutom att årligen redovisa miljardvinster, förekomma i artiklar om bonussystem och skatteplanering. Den bilden är tyvärr allt för vanlig och utifrån vilken det dessutom ofta sätt lagar och regler. Vad ett eget företagande verkligen är framkommer sällan. I Sverige har vi 1 037 000 privata företag. 99,2 procent av alla dessa företag är små

och under 50 anställda.

ÄGAREN AV FÖRETAGET ska satsa eget kapital vid starten och även ställa säkerheter för de lån som företaget behöver. Den egna arbetsinsatsen tillsammans med den egna kompetensen är det sedan som avgör hur framgångsrik företaget blir och möjligheten till att även anställa medarbetare. Det är dessa företagares insatser som skapar de nya arbetstillfällena i landet. Det är

dessa företagare som våra politiker sätter sin förhoppning till då de förväntar sig ekonomisk tillväxt och sänkta arbetslöshetssiffror. Det är svårt att förstå kopplingen, att från samhället uppmana personer till att starta eget företagande, inte minst öka antalet kvinnligt ägda företag, till att samtidigt särbehandla företagare då de behöver nyttja de sociala trygghetssystemen. Är det så att företagare enbart ses som ”nyttiga idioter”? n

19 FöreningsNYTT Lycksele

Skellefteå

Föreningen genomförde ett välbesökt frukostmöte den 27 april där Lappland Goldminers och Securitas berättade om sin verksamhet. Under april har också Företagarna i Lycksele engagerat sig i den kraftsamling som krävs för att exploateringen av kvarteret Köpmannen äntligen ska genomföras. Boka redan nu in nästa lunchmöte den 1 juni. Program är ännu inte bestämt; det kommer att presenteras i Annonsbladet veckan innan. Notera också att årets stora företagardag, En Dag på Stan, blir lördagen den 18 augusti.

Lördagen den 2 juni är det Cityfest i Skellefteå. Vi hälsar alla företagare välkomna till kvällens festligheter med Företagarna på Skellefteå stadshotell kl. 19.00. Vi erbjuder en stor fin buffé med både kött och fiskrätter tillsammans med härliga sallader. Under kvällen blir det även underhållning med Kung Bore och dans till Rolaties. Bjud gärna in era kollegier tillsammans med respektive. Passa på att utöka ditt nätverk! Pris: 200 kr per person (inkl. moms). Vi önskar er anmälan senast den 15 maj till Lars Forssell. E-post lars.forssell@foretagarna.se Mobil 070-560 28 75 Boendepaket; 425 kr per person. Önskar du boende har du möjlighet att boka till förmånliga priser både på Skellefteå Stadshotell samt Malmia Hotell. Ange koden "MITT I CITY" vid bokning så att du får rätt pris för logi (del i dubbelrum) och frukost.

Burträsk Lövånger Den 8-9 maj var det lunchmöte med Företagarna i Burträsk och Lövånger. Torbjörn Halvardsson informerade om medlemsnyttan i Företagarna vid Lövångers Kyrkstad och Anna Jonsson, projektledare Företagarna, informerade på Värdshuset i Burträsk.

Vindeln Företagarna Vindeln alternerar medlemsträffarna med olika företagsbesök. Den 24 april besöktes Protab AB där VD Jan Hörnberg informerade medlemmarna om dess verksamhet och visade upp verksamhetslokalerna. Bolaget är en viktig spelare i underleverantörsledet gentemot bolagen i Skogstekniska Klustret men även långt utanför.

Storuman Den 12 maj är det Företagsgala med utdelning av årets företagare. Den 24 maj så bjuder föreningen på lunch för alla nya medlemmar i Storumanområdet. På kvällen bjuder föreningen på middag i Tärnaby/Hemavanområdet för medlemmarna i närområdet. Första uttagningen till projektstipendiet för Luspengymnasiets elever är gjord. Nu väntar en duvning i presentationsteknik för de uttagna projektdeltagarna innan de får visa upp sina projekt för en jury bestående av lokala företagare, föreningens styrelse och lärare. Vinnare presenteras på skolavslutningen i juni och föräras med ett stipendium och diplom.

Medlemsförmåner

Nordmaling Industriepoken har präglat framväxten av de moderna orterna Nordmaling, Rundvik och Hörnefors. Den 16 april bjöds Företagare in till en mycket intressant berättarafton om industriepoken på Norrbyskär med ca; 60-70 deltagare.

Norsjö Lördagen den 28 april hölls en välbesökt företagsdag i Norsjö där företagen på orten visade upp och informerade om sina verksamheter. Parkeringen vid företagshotellet var välfylld av utställare och hos kringliggande företag hölls öppet hus.

Åsele Företagarna Åsele inbjuder till frukostmöte i Gafsele Servicecenter Bygdegården onsdagen den 16 maj kl 07.30. Där kommer du bland annat att få information företagarna och medlemsnyttan samt information av Robert Borgen om Åsele näringslivsstiftelse och deras arbetssätt. Vi kommer även att göra ett företagsbesök hos Lappmarksbonden i Gafsele. Kaffe/Te och smörgås serveras. Välkomna önskar Företagarna Åsele.

Som medlem hos oss får du del av följande förmåner och rabattavtal:

BETALTERMINALER Teller Nets

FLYG Malmö Aviation SAS

HÄLSA S:t Lukas ProActive

BILAR Volvo Bilbolaget Nord AB Forslunds Bil AB BMW Toyota

FRAKTER Schenker AB

JURIDISKA TJÄNSTER Redovisningstjänst AB Draftit

DRIVMEDEL OKQ8 Shell ENERGI Skellefteå Kraft

FÖRSÄKRINGAR Garantförsäkringar Länsförsäkringar Västerbotten HOTELL Scandic HYRBILAR Avis, OKQ8, Europcar, Mabi biluthyrning

KONTORSMATERIAL Svanström MARKNADSFÖRING Lokaldelen Google RESEBYRÅER Företagsresor i Umeå

RÅDGIVNING Fri muntlig juridisk rådgivning TELEFONI/TELEFONER/ DATORER/VÄXLAR Tele2 LTS Telekommunikation/ Stjärnafyrkant TELEFONPASSNING TeleCenter i Bygdeå AB KREDITUPPLYSNING (UC) Affärs- och Upplysningsföretaget

– medlemssidor

Företagarna i Västerbotten häl Liisa Annimie Mellanbygdens Kapellservice AB Näsåkersvägen 1 93010 LÖVÅNGER

Maria Ottosson Älvsbacka Fastigheter AB Östra Nygatan 104 93135 SKELLEFTEÅ

Per-Erik Hedström Kusmarks El AB Norra Brönet 141 934 93 KUSMARK

Torbjörn Utsi Hemavan Tärnaby Airport AB Älvstigen 92066 HEMAVAN

Kim Victorin Agas Elektriska och Handels Aktiebolag Parkvägen 8 91731 DOROTEA

Lotta Lundgren Staans Trafikskola i Skellefteå AB Södra Järnvägsgatan 41 93132 SKELLEFTEÅ

Åsa Lundgren Stradivarius HVB AB Jörnsvägen 59 93493 KUSMARK

Benkt Söderström SÖDERSTRÖM, BENGT INGE Blå vägen 6 92066 HEMAVAN

Rolf Persson HBL i Lappland AB Arvid franklinsvägen 25 a 92135 LYCKSELE

Pontus Löfgren Sunnanå Åkeri AB Östra Grubbgatan 9 93164 SKELLEFTEÅ

Kim Lundquist Mary Assistans AB Norra Byske By 117 930 47 BYSKE

Marie Monika Christin Jonsson BA:s Klädbod i Storuman AB Skolgatan 12 92331 STORUMAN

Maria Lundh Structor VVS-konsulter i Norr AB Torget 3 92131 LYCKSELE

Niklas Larsson Nilaco AB Lasarettsvägen 20 93132 SKELLEFTEÅ

Monica Annie Kristina Lindgren Monica Lindgren AB Sommarstigen 16 931 51 SKELLEFTEÅ

Birgitta Corin Tärnaby Fjällhotell AB Östra Strandvägen 16 92064 TÄRNABY

Sabina Jonsson Bocamic Konferenser & Möten Nygatan 52 A 93130 SKELLEFTEÅ

Bert-Olof Jonsson Järnia Sorsele Strandvägen 19 92070 SORSELE

Ann-Britt Carita Holmgren Caredo Dyhringegatan 25 931 44 SKELLEFTEÅ

Pia Sjöberg Pia Sjöberg i Sorsele AB Vindelvägen 5 92070 SORSELE

Mattias Markström Mattias Markström Entreprenad AB Liden 15 936 91 BOLIDEN

Stig Strand Trolltunet AB Kvarnstensvägen 1 92066 HEMAVAN

Johan Ridderstråle Hultdin System AB Skolagatan 12 93070 MALÅ Jan Erik Persson Jan Erik Persson Mo 105 91492 LÖGDEÅ Morgan Andersson Norsjö Ytteknik AB Storgatan 47 93532 NORSJÖ Sanna Björk Sanna Sax Storgatan 36 93532 NORSJÖ

Tomas Dahlgren Säljhantverkarna AB Sandvägen 4 93135 SKELLEFTEÅ

Ernst Robert Öman Byggmix i Skellefteå AB Drängsmark 27 93496 KÅGE

Lars Ögren Artvise AB Nygatan 57 931 30 SKELLEFTEÅ

Jörgen Hellström Frostkåge Fordonsservice AB Frostkåge 120 93492 KÅGE

Stig Forslund Broholmen Förvaltning AB Lasarettsvägen 19 93132 SKELLEFTEÅ

Karl-Gunnar Henriksson Kalles Ur & Guld AB Järnvägsgatan 16 92331 STORUMAN Jan Sören Löfdahl Kita's Krog 92331 STORUMAN Jonny Kristoffersson Jonny Alexander Kristoffersson Skjutbanevägen 10 92066 HEMAVAN

Elmars Borins Sånninggården Restaurang & Pensionat AB 92066 HEMAVAN Xiaohong Ji Eastern Palace i Umeå AB Vasagatan 12 90329 UMEÅ Hans Jansson Växtbyggarna i Sverige AB Box 11 91020 HÖRNEFORS Lena Lundqvist Shift Education AB Storgatan 43 1tr 90326 UMEÅ Agneta Lamp Agnetas Kontorsbyrå Vojmån 4 91292 VILHELMINA Per Blomberg Norrbyskärs Wärdshus AB Kungsvägen 16 91020 HÖRNEFORS

sar nya medlemmar välkomna Aron Lindgren Spölands Trä AB Slagvägen 9 90582 UMEÅ

Mikael Jakobsson Enlumi AB Marmorvägen 6 90742 UMEÅ

Niklas Sandström NS Bygg Umeå AB Kungsgårdsvägen 47 903 55 UMEÅ

Örjan Axelsson Nordic Transaktions AB Stationsvägen 10 92273 HÄLLNÄS

Mona Prestele Anemona Istidsgatan 27 90655 UMEÅ

Tomas Kallin Atlas Timber Merchants AB Box 3065 90303 UMEÅ

PerGunnar Eriksson Suncore AB Videvägen 69 91232 VILHELMINA

Anna-Clara Fridén Östra Spöland 45 91192 VÄNNÄS

Roger Roshed Roshed Byggservice Box 205 90105 UMEÅ

Rookie Vestin Optimal Fitness Umeå AB Biologigränd 33 90732 UMEÅ

Benny Nilsson Tegsnässkidan AB Tegsnäset 24 922 95 GRANÖ

Birgit Pia Christina Renström P Garn i Umeå AB Rådhusesplanaden 12 90328 UMEÅ

Gabriella Hed Vall Bibliotekscafeét i Umeå AB Skolgatan 57 A 90329 UMEÅ

Linda Lidström Linda Lidström Karlsgårdsvägen 53 922 32 VINDELN

Kontakt Företagarna Västerbotten Service AB Magasinsgatan 7, 3 tr 903 27 Umeå

Ekonomi Maud Sandberg–Forsgren, Tel. 090-206 14 04 Epost maud.sandberg @foretagarna.se

Regionchef Torbjörn Halvardsson, Tel. 090-206 14 01 Mobil 070-341 05 95 Epost torbjorn.halvardsson @foretagarna.se

Projektledare BAIT Anna Isaksson, Umeå (föräldraledig) Tel. 090-206 14 03 Mobil 070-224 37 00 Epost anna.isaksson @foretagarna.se

Regionsamordnare, projektledare Företagsjouren i Övre Norrland Camilla Sundling, Tel. 090-206 14 02 Epost camilla.sundling @foretagarna.se

Projektledare: Företagarnas JobbEtt Anna Jonsson, Umeå Mobil 070-380 57 36 E-post anna.jonsson@ foretagarna.se

Projektledare: Handslaget Inlandsutveckling Peder Johansson, Malå Tel. 0953-58 04 94 Mobil 070-551 17 91 E-post peder.johansson@ foretagarna.se Projektledare: Handslaget Inlandsutveckling Kurt Lindgren, Lycksele Mobil 070-693 73 01 E-post kurt.lindgren@ foretagarna.se Projektledare: Handslaget Inlandsutveckling Erika Hjukström, Sorsele Storuman Mobil 070-325 80 83

Lars-Bertil Näslund Näslunds Väg AB Box 123 91060 ÅSELE Camilla Nilsson Nilsson's Städ & Specialservice i Skelleftehamn AB Hyttgatan 3 932 31 SKELLEFTEHAMN

E-post erika.hjukstrom@ foretagarna.se Föreningsutvecklare/ medlemssäljare, Skellefteå Lars Forssell Mobil 070-560 28 75 E-post lars.forssell@ foretagarna.se Hemsida: www.foretagarna.se/ vasterbotten Juridiska rådgivningen 0771 – 45 45 45 Medlemsservice 08 – 406 18 65 Försäkringsservice 08 – 406 17 77

Re p o r t a g e GRANÖ

Sinnligt och rofyllt i Granö

Floßfahrt auf dem Fluss Umeälven. ”De utländska besökarna söker naturupplevelser, de uppskattar verkligen att få arbeta med händerna.” ”Vi ser oss gärna som och hoppas fler ska etablera sig.”

Ett fågelmausoleum tio mil uppströms Umeälven? – Det är en förmån att få arbeta med ett genomdesignat koncept, säger Christopher Storm, projektutvecklare Granö Beckasin. L Ännu har ingen jättebeckasin med 58 meter mellan vingspetsarna landat i Granö. Men konservatorn Jan-Erik Sjöbloms donation på nära 1 000 objekt lämnar inte entusiasterna bakom Granö Beckasin någon ro.

– Granö Beckasin tillkom efter en tjänstedesigntävling och är ett av de första turistföretag som startat utifrån en genomtänkt varumärkesplattform, säger Christopher Storm.

emellan, den tvingade oss att tänka om, men fortfarande bärs vi av visionen om jättebeckasinen, drömmen driver på utvecklingen, nu handlar det om att utveckla fler reseanledningar.

CHRISTOPHER ANSTÄLLDES 2010 efter att ha genomfört ett examensarbete vid Umeå universitet, med Granö Beckasin som ämne. Strax innan inköptes en bostad i Granö som besökscentrum. – Finanskrisen hade kommit

DEN TURISTISKA omsättningen har hittills varit ”blygsam”, med flottfärder på egenbyggda farkoster som dragplåster. – Det är egentligen först i år det börjar hända något. I fjol blev vi godkända av två researrangörer från Schweiz och Tyskland.

Det börjar märkas, det är en väldig skillnad mot vad vi hittills varit vana vid, säger Christopher som har fördelen av tyska som andra modersmål. – Universitetet är en annan stort bidragande faktor, det är utan tvekan regionens bästa resebyrå.

CHRISTOPHER BESKRIVER det som en fenomenal känsla att färdas på tre ton timmer genom strömmande vatten. – Det är som en tidsresa, man

”Moderna människor behöver få hjälp att komma över tröskeln. Idag efterfrågas vissa bekvämligheter, det gäller att göra resan trygg och bekväm. CHRISTOPHER STORM

ett nav för traktens livsstilsföretagare, FOTO: FREDRIK BJÄRNESAND

följer strömmen och kan inte utan vidare vända när man sett något fint, då är det redan för sent, det är som med tiden, den är oåterkallelig. Flottfärderna är alltså inte framtagna av en nyck, utan anknyter till den existentiella drömmen att kunna sväva som en fågel.

I ÅR FÅR FLOTTFÄRDERNA sällskap av fem trekantiga träkojor som vajar i träden nära byns camping, som beckasinbolaget

Christopher Storm, projektutvecklare Granö Beckasin. ”Visionen bär oss. Vi är fortfarande i vår linda.” arrenderar. Fågelnästena har hotellstandard, med wc, dusch och kök. Utsikten är vidunderlig över älven.

FÅGELNÄSTENA, med sin svindlande avskildhet, representerar ännu en dimension av svävande och tidlöshet. – Det har börjat hända att researrangörer hör av sig och vill vara med på tåget. Flottfärderna är vår dörröppnare, fågelnästena blir en whao-upplevelse. Det gäller att vara först, att

Granö Beckasin bygger bo i träden, varje näste har sitt eget fågeltema, standarden är toppen, med kök, toalett och dusch. I år har även flera campingstugor upprustats. ”Det har saknats riktig bra boende i trakten.”

kunna erbjuda en helhetsupplevelse och inte göra bort sig, då stängs dörren snabbt, menar Christopher. – Det viktiga är att besökarna blir nöjda och säger att resan med deras arrangör var oförglömlig.

– Att bygga ett fågelgalleri i Jukkasjärvi hade kanske varit enklare, men inte lika spännande. Norrbotten har för övrigt kommit så mycket längre än vi, Västerbotten är obruten mark, vi har en väldigt unik position. n FREDRIK BJÄRNESAND

I HELHETSUPPLEVELSENS ingår samhället Granö. Byborna är viktiga som ambassadörer, menar Christopher som själv flyttat till platsen. När jättebeckasinen ska byggas vågar han inte sia om.

Vision ”Granö ska bli ett unikt och ekologiskt upplevelsecentrum för naturturism.”

Krönika

Våra köpmän i inlandet är otroligt viktiga F F ör en liten inlandskommun i Västerbotten där jag är bosatt, Sorsele kommun, som är Sveriges näst minsta kommun om vi mäter invånarantal men bland den största om vi ser till ytan, är handeln och dess utbud en fråga som diskuteras ofta. Sorsele kommun är inte alls unik på något sätt, många av dess kranskommuner har en handel där många företagare får kämpa varje dag för att få ekonomin att gå ihop. Vi har inget överflöd av butiker och de handlare vi idag har i våra små kommuner är oerhört viktiga. Viktiga för att vi som idag bor och verkar i dessa små kommuner ska ha något att köpa, tomma skyltfönster är inget som lockar när företagare försöker rekrytera kompetens som inte finns lokalt och våra hemvändare som kommer och besöker oss ett par gånger per år funderar nog mer än en gång om de ska styra kosan hemåt igen då det är dags att bilda familj. Allt eftersom antalet invånare i våra kommuner minskar så blir våra besökare, turister, allt viktigare. Under en kort period av året strömmar det till människor, istället för att vi byter pengar med varandra så kommer det in nya friska pengar in i kommunen och till våra företag. Bensinstationerna och livsmedels-

butikerna på våra orter påverkas direkt och blomstrar under dessa perioder om det så är påsk, jakt eller sommarsäsong. Det är extra mycket folk på campingplatserna och många hemvändare bor hos släkt och vänner eller i de fritidsstugor som de har valt att ha – för att behålla en fot i hembygden. Det syns att det finns liv i våra små inlandskommuner – vi lever upp lite extra under dessa perioder. Man kan diskutera om våra butiker i inlandet verkligen får en ökad försäljning under dessa tider av året och visst påverkas vissa butiker mer än andra men jag är övertygad om att vi alla påverkas positivt på ett eller annat sätt. uristerna ser ofta det vi bosatta har börjat ta för givet, man tar bilen ända fram till butiksentrén, korta eller oftast inga köer när man ska handla vilket gör handlingen snabb och enkel, otroligt bra service där butiksinnehavaren ofta gör det där lilla extra för att kunden ska känna sig sett. Visst, det är inte alltid handeln påverkas direkt genom ökad försäljning och det skiljer sig naturligtvis beroende på vad butikerna säljer men det är viktigt att det är folk i rörelse, att det händer något i kommunerna, vi lever upp och får en ökad framtidstro. Det på sikt skapar en ökad handel.

ör mig som har valt att bosätta sig i denna del av landet är lugnet och tystnaden ganska viktig. Under turistsäsongerna är det mycket folk i rörelse vilket är jättekul. Det är viktigt för våra butikers överlevnad som därmed ger ett bra utbud för mig som året runt boende så jag vill ha hit massor massor av besökare men visst, när turistsäsongen är över så är det ganska lugnt och skönt…

ERIKA HJUKSTRÖM Erika Hjukström är projektledare för Handslaget Inlandsutveckling och är verksam i Sorsele och Storumans kommuner. Erika nas på telefon 070-3258083 eller erika.hjukstrom@foretagarna.se

Julia Berggren och Christina Friberg, Design Västerbotten, samt Torbjörn Edvall, ALMI Företagspartner. ”Design Västerbotten kan hjälpa till med att identifiera och utveckla guldkorn som skapar förutsättningar för en attraktiv destination.” FOTO: FREDRIK BJÄRNESAND

Design lyfter upplevelsen LÄNET

Tjänstedesign och designprocesser är ett sätt att förutse besökarnas behov, överträffa förväntningarna och öka lönsamheten i turismföretagen. Till sommaren avslutar ALMIägda Design Västerbotten programmet Design i besöksnäringen, som bland annat handlat om att hjälpa företagare och destinationsorter att utveckla slagkraftiga turistupplevelser. – Design handlar om att fånga upp kundens behov redan innan de blivit medvetna hos kunden och att skapa ett erbjudande som överträffar förväntningarna, säger Christina Friberg, projektledare Design Västerbotten.

TORBJÖRN EDVALL, affärsrådgivare ALMI Företagsparter med turismfrågor som ansvarsområde, menar att besöksnäringen kännetecknas av en ovanlig bredd och representerar allt från hotellkedjor i staden till ensam-

entreprenörer på landsbygden. Trots en stadig tillväxt är lönsamheten inte alltid på topp. – Många turistföretagare är lite grann av hobbyentreprenörer, säger Torbjörn.

FÅ BRANSCHER är lika kundnära och beroende av omedelbar respons. – Många turistföretagare brinner så starkt för det de gör att de kanske inte främst har kundens behov i centrum, säger Torbjörn. Destinationsdesign handlar om att utveckla unika helhetsupplevelser och stärka varumärket knutet till bestämda platser. Här är samverkan mellan enskilda företag och omgivande samhälle betydelsefullt, menar Torbjörn. - Destinationsbyggande handlar mycket om samhällsutveckling, det är en fråga om att göra platsen attraktiv för både boende och besökare. FREDRIK BJÄRNESAND

Vi är lika kompetenta när det gäller industriportar. Garageportexperten. Namnet till trots, så har vi samma höga kompetens och samma djupa sortiment inom portar för industrier, butiker, lant- och skogsbruk. Hos oss hittar du t.ex vikporten RECO Duo som är mycket energisnål och högisolerad med bruten köldbrygga. Porten är stabil med ﬂexibel design som är smidig och enkel att manövrera med hjälp av lyftande gångjärn som standard. Porten går givetvis att få motordriven. Portbolaget i Umeå AB Spinnvägen 1 Tel 090-12 06 20 www.garageportexperten.se

Re p o r t a g e

LY C K S E L E

Anna Larsson har tillträtt en ny tjänst som turiststrateg i Lycksele kommun. FOTO: FREDRIK BJÄRNESAND

Lycksele jobbar på att bli en exportmogen turistdestination. – Det ska bli intressant att se vilka marknader vi passar för, säger Anna Larsson, turiststrateg Lycksele kommun. Lycksele har, tillsammans med Umeåregionens destinationsbolag VisitUmeå, anslutit

sig till en tvåårig utvecklingsprocess för att bli exportmogen som turistdestination. – Vi är ett av tio pilotprojekt i landet, säger Anna Larsson.

PROJEKTET HANDLAR bland annat om att utreda lyckseleområdets styrkor och svagheter med avseende på befintliga och möjli-

ga attraktioner och omvärldsbehov. Arbetet ska pågå under två år och följer en fastställt procedur med träffar och workshops. – 29 företag och organisationer inom besöksnäringen har skrivit på en avsiktsförklaring om att de ställer upp med sin tid och engagemang, även Svensk

Handel och Företagarna är med. Processen är en möjlighet att träffas, diskutera och prioritera, menar Anna Larsson. – Detta kommer att sätta in Lycksele i ett större perspektiv och visa hur vi passar in, vad vi ska jobba med, och hur. Tanken är att inte sprida hagelsvärmen utan att prickskjuta, så att vi inte

27 Turistekonomisk mätning, TEM, Lycksele 2009 Omsättning branschvis Shopping Restaurang Logi Transporter, inklusive bensin Livsmedel Aktiviteter

Turiststrategen som vill ut i världen bara gör som vi alltid gjort utan syr ihop en enad front. Ett argument för internationaliseringen är att få till ett jämnare flöde av turister, även vintertid. – Kvaliteten och tillgängligheten är jätteviktig, att man håller vad man lovar och att besökarna känner att det finns en helhet.

Det gäller att veta vad man står för och tydligt visa upp sitt varumärke.

DEN TURISTEKONOMISKA mätning från 2009 visade att turismen i kommunen omsatte totalt 256 miljoner kronor, varav shoppingen stod för nästan en tredejdel (29 procent), alltså 74,3 miljo-

Om det händer... Det är vi som är turen i oturen! Ring detta nummer, så är Du i säkra händer!

Miljoner kronor 74,3 58,7 45,5 33,7 23,6 20,6 256,4

Procent 29,0 22,9 17,7 13,1 9,2 8,0

Fakta Exportmognad.se är en webbsida där turistföretagare snabbt kan kolla om deras företag lever upp till utländska turisters och researrangörers förväntningar, och om deras hemsidor har vad som krävs för att locka utlänningar. 44 lärorika frågor, som tar 20 minuter att besvara, handlar bland annat

ner kronor, följt av restaurangbesök (23 procent), logi (18), transporter och bensin (13) samt livsmedel (9). Turistaktiviteterna stod för endast 8 procent, knappt 11 miljoner kronor. – Genom att lyfta företagandet från hobby- till mer professionell nivå ökar möjligheterna att driva

om företaget kan erbjuda – något unikt? – lärande upplevelser? - aktiva upplevelser? – genuint svenska upplevelser? – andra företag i närområdet som också representerar unika, lärande, aktiva upplevelser? Källa: Exportmognad.se

verksamhet på årsbasis. Exportmognadsprocessen kommer att vända sig mot allmänheten. – Turismen är något som ”drabbar” alla. Står det en ensam turist på torget så är det vi lyckselebor som ska gå fram och hjälpa till rätta. L FREDRIK BJÄRNESAND

Klipp ut rutan och lägg i plånboken i bilen.

28 LY C K S E L E

”Här är berget som vi ska in i!” Mattias Forsgren började karriären med extraknäck i serveringen på Hotell Lappland, sedan han hoppat av gymnasiet. FOTO: FREDRIK BJÄRNESAND

Mattias dröm är bergfast Mattias Forsgren är Hotell Lapplands nye ägare från och med 1 mars. – Här ska Bergasalen ligga, det är en dröm att föreverkliga! L Nöjes- och äventyrshotellet i Lycksele är en av få anläggningar i inlandet som har något att erbjuda året runt. – I januari, juli och september under älgjakten är det ganska dött. Då försöker vi se på den internationella marknaden.

HOTELL LAPPLANDS omsättning var i fjol rekordstor. Uppåt 20 procent var utländska besök, varav 95 procent norrmän. Lyckseles ambitioner att etablera sig som ett internationellt besöksmål tror Matias har all potential i världen. – Destination Lycksele är beroende först och främst av sina

reseanledningar, där är hotellet i sig en anledning till besök. Sedan gäller det att samarbeta, vi erbjuder till exempel paket tillsammans med djurparken och badparken, men vi samarbetar gärna med alla.

– I JANUARI GJORDE VI ett specialarrangemang med 100 skotrar, då vill det till att samarbeta. Det gäller att tänka nytt, menar Mattias. – Västerbotten som destination är ganska splittrad, man värnar mycket om sitt och ser sig som konkurrenter istället för kollegor. Jantelagen och revirtänkande, sådant är jättetråkigt och kan få en att tappa sugen.

– VI ÄR OCKSÅ SÅ hemmablinda att det är äckligt, vi har väldigt mycket som är unikt, alla orter i Lappland är unika i sig. Ta Pota-

tisbacken, till exempel! Men infrastrukturen är det förstås si och så med.

VID ETT BESÖK PÅ världens största turismmässa i Barcelona kunde Mattias konstatera att medelhavsländerna brer på i egna mässhallar, medan svenska destinationer som Åre och Göteborg trängs i gemensam kur. – Jämfört med andra länder kan man knappast säga att vi satsar på turismen i Sverige. För att göra länet till en riktig

turistmagnet behövs något alldeles extra, tror Mattias. – Vi är så splittrade i små projekt, det skulle behövas satsa på något stort och konkret.

MATTIAS DRÖMOBJEKT ligger bara 20 meter från hotellets lobby, i bergknallen Korpberget, där en konsertsal på 3 000 kvadratmeter med plats för 2 000- 3 000 personer, väntar på att sprängas fram. – Bergasalen blir något helt unikt, i varje fall i Sverige! n FREDRIK BJÄRNESAND

Fakta I sin nya ägarroll har Mattias aviserat en modernisering av hotellets IT-teknik, med bland annat hotell-app och avancerad videokonferensanläggning. Den nya onlinebokningen uppskattas

redan av gästerna för sin enkelhet. Annorlunda arrangemang, typ rockweekend, är en annan nymodighet. ”Jag har varit med så länge att mina idéer redan finns i företaget.”

Björnar bolagiseras Lycksele djurpark är en av Norrlands största turistmagneter. Nu ska attraktionen bolagiseras. L Lycksele djurpark grundades 1959 och har sedan 1993 framgångsrikt drivits som resultatenhet inom Lycksele kommun, utan kommunala tillskott. I december beslutade politkerna att bolagisera verksamheten. Syftet är att kunna utveckla parken. – Det innebär ingen större skillnad men öppnar dörrarna till medfinansiering vid investeringar, säger Iréne Sjögren, djurparkschef. Lycksele Djurpark är idag Norrlands kanske största besöksmål. – Det beror lite på vad man räknar till Norrland, i länet är vi i alla fall störst med mellan 80 000 och 100 000 besökare per år. Det är gans-

ka fantastiskt för en liten inlandskommun med bara 12 000 invånare. Omsättningen på 9-10 miljoner kronor gör dock parken till en liten aktör, ekonomiskt sett. – Vi får bara sju öre av varje turistkrona som spenderas i Lycksele, det är andra som tjänar de stora pengarna.

AMBITIONEN ÄR ATT förlänga säsongen med mer inomhusaktiviteter. – Det är rätt tungt att överleva på tre månader per år, men vi har en produkt som inte finns på många andra ställen och våra nordiska djur är som allra vackrast på vintern. Egentligen är det då de ska ses, när de är som mest aktiva och går runt fullpälsade, sommartid gömmer de sig ofta bakom buskar eller i gropar. n FREDRIK BJÄRNESAND

MÖBLER & INREDNING FÖR OFFENTLIG MILJÖ

Lycksele djurparks björnkull är en riktig turistmagnet. Årets tre ungar nedkom i januari. Björnmammman heter Isis och är sju år. FOTO: FREDRIK BJÄRNESAND

Utför markarbeten och transporter

Klädskåp - Vapenskåp - Skrivbord - Skrivstol Pallställ - Lagerhyllor - Butikshyllor - Vagnar Belysning - Godshantering - Fikabord - Stolar Väntrumsmöbler Plåtskåp - Truckar Hyllor m m.

070-568 07 47 • Vilhelmina • Lövkullen

Vi sänker Era Uppvärmingskostnader! - Isolera med Miljövänlig Cellulosa lösull 30% högre Isolerförmåga

Isolera Tak, Vindar, Väggar och Golv

Läs mer på www.isohem.se Tfn. 070-374 89 65 Peter Henriksson

Kontakta oss så kan vi hjälpa er med konstruktionstips inför Varmförzinkningen.

Vännäs 0935 – 13140 www.galvpart.se

Porträtt STIG STRAND

Fakta Namn: Stig Ivar Strand Född: 25 augusti 1956, Tärnaby Bor: Hemavan Familj: Fyra barn och särbo Favoritintresse: Fiske, att vandra och läsa. Yrke: Entreprenör inom turistnäringen, driver och är delägare i Trolltunet, Hemavan. Bäst med Tärnafjällen: ”Direkt från en parkering kan du göra mycket, åka skidor och skoter, besöka affärer, fiska, i Hemavan även besöka simhallen eller vad det nu är.”

Kuriosa I

Stig Strand var under uppväxten granne med en viss Ingemar Stenmark på Slalomvägen i Tärnaby. ”Både barndomen och när vi kom ut och tävlade internationellt var härliga tider.” 20 mars 1983 tog Stig Strand sin ena av två världscupsegrar, i japanska Furano. Pokalen finns att beskåda i en monter på Hemavans flygplats.

Kuriosa II De senaste 26(!) vintrarna har Stig Strand varit alpin expertkommentator åt Sveriges Television, ett uppdrag som tar cirka 60 arbetsdygn per år. ”Det är ett uppdrag som förlängs ett år i taget, jag trivs mycket bra med det, skoj att hålla kontakt med sporten som betytt så mycket för mig.”

”Drömjobb!” Som driftansvarig på Fjälltunet

Stig Strand är 1985 växlade han karriär från utförsåkning till turism. – Jag trodde nog egentligen att jag skulle ha varit färdig med det här, säger Stig Strand. L Stig är född knappa halvåret efter en viss Ingemar Stenmark. Grabbarna från Slalomvägen, Tärnaby, bildade radarpar i tvrutan fram till 1985, när Strand lade skidorna på hyllan. Mer eller mindre direkt startade Stigs nya tillvaro inom tu-

ristnäringen hemma i Tärnafjällen.

DET BÖRJADE PÅ Fjällvindens Hus. Sedan blev han kompanjon i Hemavans Wärdshus från 1991 och cirka tio år framåt. Från 1 augusti 2005 är det Trolltunet i Hemavan som gäller.

Idag äger Stig anläggningen tillsammans med företaget Kågeläkar´n AB och är operativt ansvarig, med sex anställda. Men någon vd-titel vill han inte höra talas om. – Nej, men jag är på plats och nog jobbar jag så att det räcker, men det är roligt, mycket roligt, annars skulle jag inte palla.

TROLLTUNET STARTADES för ett tjugotal år sedan i norsk regi, därav namnet (tun betyder gård på norska).

VERKSAMHETEN GÅR UPP och ner, men denna vinter har varit helt okej. Det finns framtidsvisio-

får Stig Strand fritt utlopp för sina egna fritidsintressen, bland annat skidåkning.

FOTO: GUNNAR ERIKSSON

trogen sin hembygd ner, berättar Stig. – Jag har under hela mitt liv egentligen alltid haft mål som sträckt sig minst fem år fram i tiden.

AMBITIONEN ATT BYGGA UT boendet, ny matsal, större konferenslokaler och en lockande bastumiljö. – Ritningarna finns, men börsen får styra när det kan bli aktuellt. I Hemavan byggs det som aldrig förr.

– Det är härligt att följa bygdens pågående utveckling, men sen kan vi inte komma ifrån att det haltar en del. – Med tanke på hur det byggs skulle vi väl behöva fler restauranger, affärer, liftar och annat, men det är svårt att säga i vilken ordning det behövs.

STIG FUNDERAR. – Prioriteringen i mina ögon är att få till en grundaktivitet som sträcker sig precis hela året

om, och där är jag inne på ett äventyrsbad av något slag som gör att vi även mitt i sommaren kan vara en destination.

SOM DET ÄR IDAG passerar folk förbi Hemavan på sin resa från Norge till Norrlandskusten, eller andra vägen. – I juli är det stiltje, för mig som har merparten av gäster i företag och grupper händer det inte mycket i semestertider. Turistföretagaren Stig Strand

saknar inte tillfällen till eget friluftsliv annars heller. – Det är en stor fördel. Vi anordnar ju fiske, skidåkning och vandringar för grupper, men jag kan även under lediga helger fiska eller gå ut och vandra. Finns det något som skulle kunna få dig att lämna hembygdens Tärnafjäll? – Oj, en svår fråga som jag aldrig tänkt på, men det är väl högst tveksamt. n GUNNAR ERIKSSON

får Stig Strand fritt utlopp för sina egna fritidsintressen, bland annat skidåkning.

FOTO: GUNNAR ERIKSSON

trogen sin hembygd ner, berättar Stig. – Jag har under hela mitt liv egentligen alltid haft mål som sträckt sig minst fem år fram i tiden.

STIG FUNDERAR. – Prioriteringen i mina ögon är att få till en grundaktivitet som sträcker sig precis hela året

om, och där är jag inne på ett äventyrsbad av något slag som gör att vi även mitt i sommaren kan vara en destination.

32 DOROTEA

Klimatras – en utmaning Dorotea har rasat i Svenskt Näringslivs klimatranking. – Med ett sådant utgångsläge är det svårt att misslyckas, säger Bengt Strömgren, ny näringslivschef i Dorotea. L Posten som näringslivschef i Dorotea har länge varit vakant. Saknats har även en genomtänkt näringslivspolitik, i alla fall om man får tro Svenskt Näringslivs senaste klimatranking. I år har Dorotea, Norrlands företagsvänligaste kommun 20082010, fallit över 100 procent från placering 71 till 149.

BAKOM LIGGER ETT uppslitande kommunbråk. – Intressant att företagsklimatet fått så dåligt betyg av kommunens egna politiker, det tyder på viss självinsikt, företagen känner uppenbarligen att de tappat stödet från kommunen det sista året, säger Bengt Strömgren som har en mångårig bakgrund på olika chefspositioner inom Teliakoncernen.

”Det viktiga är att företagarna känner att de har ett stöd från kommunen, jag ska vara ute mycket och besöka företagen och visa upp kommunens engagemang.” Bengt tillträdde tjänsten som näringslivschef i mars. – Jag sökte tjänsten för att jag trivs bättre med att arbeta i små organisationer och att det är en spännande utmaning. – De närmaste månaderna ska jag vara ute, lyssna, göra mig en bild och lägga upp en tydlig strategi för arbete. Jag har blivit otroligt väl bemött, och känner en viss förväntan.

MÅLET PÅ SIKT ÄR ATT hinna med minst tre företagsbesök i veckan, samt träffar med företagarförening och handlare en gång i månaden. – Sedan måste man också ha respekt för att egna företagare

ofta lider brist på tid och inte har tid att springa på möten så ofta.

NYLIGEN INBJÖDS ortens ungdomar till en förutsättningslös träff för att diskutera deras syn på Doroteas framtid. – Det var inte så många som dök upp, det kanske kändes lite ovant, men jag tycker det är oerhört viktigt att fånga upp ungdomar med driv i och prata framtid och entreprenörskap. Det är väldigt viktigt att behålla ungdomar, och att de vill komma tillbaks efter att de utbildat sig. PRIORITERAT FRAMÖVER ÄR att återuppta samverkan med skolan och Ung Företagsamhet.

– Det är viktigt att ungdomarna får klart för sig att kommunen har starka företag och framgångsrika industrier, och vilka arbetsmöjligheter som erbjuds via till exempel examensjobb, lärlingsplatser eller mentorer.

BENGT AVSER ATT kartlägga företagen utifrån vilka generella behov som finns, till exempel lokala serviceföretag och besöksnäringen. – Microföretagen, som bedrivs som hobby vid sidan om, är också viktiga, för de kan utvecklas till verksamheter som går att leva på. Enligt Bolagsverket finns över 400 företag registrerade i kommunen. I BENGTS VÄRLD stavas framgång samarbete. – Det handlar inte bara om att försöka få hit några stora företag utan om att lyfta delarna. Kan varje företag i kommunen anställa en person så blir det hundratals arbetstillfällen. n FREDRIK BJÄRNESAND

Fakta Namn: Bengt Strömgren Aktuell: Näringslivschef Dorotea Bor: Rådhusesplanaden, Umeå Familj: Tre utflugna söner, sambo och två bonusbarn Intressen: Segling och natur Styrkor: ”Jag är ganska bra på ledarskap, tämligen kreativ och bra på att hitta lösningar, jag ser inga problem och drivs av motgångar, uppförsbackar triggar mig.” Om veckopendling: ”Det är inte uteslutet att jag flyttar till Dorotea. Jag och frun håller ju på med fotografering, här finns hur mycket fina naturmotiv som helst.”

Bengt Strömgren, ny näringslivschef framför nya Näringslivskontoret i Dorotea, som samordnas med Turistbyrån. Han beskriver sig som observant och analytisk med goda ledaregenskaper. ”Jag är hyfsat strukturerad, även om det kanske inte ser så ut.” FOTO: FREDRIK BJÄRNESAND

33 LÄNET

Dialog med företagen, att lyssna på dem och vara ute på företagsbesök är hemligheten bakom de kommuner som klättrar i svenskt näringslivs kommunranking, förklarar Karina Folkesson, regionchef Svenskt näringsliv i Västerbotten.

Bjurholm kommun bäst i länet Bjurholm är bäst i klassen i länet och hela Norrland i Svenskt näringslivs kommunranking för 2012. Vindeln är årets uppstickare. Dorotea sjunker som en gråsten i rankingen.

sas att fira med tårta, dissade kommuner lovar bättring. I år blev det lite extra festligt i Bjurholm som klättrar med elva placeringar jämfört med fjolåret och landar på 49 plats.

Svenskt näringslivs årliga ranking får kommuner som his-

BJURHOLM PLACERAR sig där-

Fakta Bjurholm 49 Dorotea 149 Lycksele 242 Malå 120 Nordmaling 252 Norsjö 240 Robertsfors 225 Skellefteå 261 Sorsele 163 Storuman 238 Umeå 190 Vilhelmina 285 Vindeln 124 Vännäs 115 Åsele 269

(60) (71) (71) (179) (215) (209) (230) (247) (186) (273) (187) (281) (204) (138) (240)

Källa: Svenskt näringsliv

med som Norrlands företagsvänligaste kommun. Vindeln är årets raket och noteras för 80 placeringar uppåt, plats 124, jämfört med 2011. – Jätteroligt, tycker Vindelns

Vi utför allt inom • Vägbyggnader • Restaureringar • Försäljning av sand och grus m.m.

kommunalråd Ewa-May Karlsson (C). Vi har fått bekräftelse på att de insatser vi gjort under året har gett resultat. Men nu gäller det att inte luta sig tillbaka. Hemligheten bakom kommuner som klättrar i rankinglistan? Ja, egentligen inga hemligheter alls.

– DET HANDLAR OM eialog med företagen, de vill bli sedda och lyssnade på, förklarar Karina

Försäljning av takplåt, taksäkerhet, ventilationskanaler, hängrännor, stuprör mm Vi utför alla förekommande arbeten inom ventilation och utvändiga plåtslageriarbeten.

Box 123 • 919 21 Åsele 0941-663 74

Folkesson, regionchef Svenskt näringsliv i Västerbotten. Solskenssidan i årets kommunranking har sin motpol: Dorotea, som i fjolårets kommunranking klättrade med 15 placeringar till plats 71, sjunker i år som en gråsten och landar på plats 149. Förklaringen stavas politisk turbulens och tomrummet efter den förre näringslivschefen, Bertil Westerlund. n PETER KÄRR

Vi utför även servicearbeten inom bygg och betong samt kakelsättning.

Industrivägen 37 • Vilhelmina • Tel 0940-150 21 • 070-657 75 50

Borgafäll special

Anna-Karin Holmqvist driver lanthandeln i Borgafjäll och Eva Norlin flyttade efter 40 år som fritidsboende permanent till Borga för fyra år sedan. – Fjällvärlden är mitt liv och fiske är mitt stora intresse, säger Eva. FOTO: FREDRIK BJÄRNESAND

Borgafjäll – en expansiv ort Suget efter skidåkning och orörd natur har gett ett uppsving i Borgafjäll. Byn som ligger vid vägens ände.

”Storslagna vyer, orörd natur och en fenomenal tillgång på snö, skoterleder, skidåkning och fiske lockar.”

L Tio mil väster om Dorotea, i slutet av en slingrig väg där potthålen snabbt övergår i grytor, ligger en av länets minsta men snösäkraste skiddestinationer. När liftarna stannat och pubdörrarna stängt för säsongen är det ganska dött. Men framtidstron spirar i stugorna.

BIRGER ISAKSSON, barnfödd i byn av fjärde generationen, har som taxichaufför och lantbrevbärare sett flera epoker passera revy. Birger minns hur första liftbygget i slutet av 1960-talet drog igång en folkvandring mot fjället och arbetarrörelsens resebolag Reso skapade guldrusch på Hotell Borgafjäll, som arrenderades av kommunen. – Det blev till att skjutsa en och annan sossetopp och utrikesmi-

nistrarna stod på rad, säger Birger. På 1980-talet var det finnarna som invaderar, vilket upphörde med Vasabåtarnas stagnering. På 2000-talet har fritidshusen och turismen spätt på framtidstron. Anna-Karin Holmqvist, lanthandlare, flyttade till Borgafjäll i mitten av 1980-talet, sedan hon fått jobb i butiken som hon övertog 1999. – Jag tycker framtiden ser ljus ut, vi har inflyttning av unga, säger Anna-Karin som bland annat kämpar för bevarandet av Risbäcks fjällskola sju mil bort.

IDAG HAR BORGA och Borgafjäll knappt 100 bofasta. Turismen och fritidsbebyggelsen bidrar till aktivitet och sysselsättning och Hotell Borgafjäll har satt platsen på

kartan. Alla i byn skulle jubla om vägförbindelserna blev bättre. Kari Strandberg, Kvissleby, Sundsvall, lockades till platsen av kompisar för 20 år sedan och köpte egen stuga år 2000. – Så fort man sätter foten i byn blir man fast, säger Kari och ger ett ganska typiskt vittnesmål. – Det finns något för alla, man kan ge sig ut och vandra utan att träffa en människa, det är frihet i stort format, helt unikt, säger hon.

KARI STRANBERG, som ägnat hela livet åt resebranschen, säger: – Jobben behövs men jag hoppas samtidigt att man är rädd om det här och bygger ut med förstånd. n FREDRIK BJÄRNESAND

B o r g a f j ä l l s p e c i a l 35

Nu ska hotellet byta regi BORGAFJÄLL

Tolv år med Hotell Borgafjäll. Nu tar hon sikte på vägutbyggnader. – Vi har byggt för framtiden, det viktiga är att det blir rätt personer som tar över driften, säger Yvonne Lif Lövbrand. L Efter tolv år är ägarparet Yvonne Lif Lövbrand och Bror Lövbrand mogna att överlämna driften av Hotell Borgafjäll i nya händer. – När vi köpte hotellet för tolv år sedan hade vi ingen aning om hur mycket jobb vi tog på oss, vi trodde allt skulle vara renoverat och färdigt på tre fyra år, om vi hade vetat hade vi nog aldrig vågat satsa, säger Yvonne.

med spaanläggning, moderna lägenhetssviter, skilodge och nyrenoverad tjänstebostad.

HOTELL BORGAFJÄLL abonnerar sedan flera år på en av restaurangbranschens finaste utmärkelser, White guide, för sin unika restaurangmiljö och exklusiva kök med lokalproducerade råvaror. Överlämnandet sker i ett läge när Yvonne Lövbrand varit med och startat upp ett destinationssamarbete mellan fyra kommuner i Södra Lappland. Samtidigt har hon och maken Bror Lövbrand fört fram investeringsplaner för fritidshus, lägenheter och utbyggt liftsystem som värderas till en halv miljard kronor om allt faller på plats.

KÖPET AV DEN kommunala förlustanläggningen åtföljdes av investeringar i mångmiljonklassen. Den världsberömda arkitektkonstruktionen är idag utrustad

– MIN VIKTIGASTE uppgift blir att hjälpa till med att driva fram infrastruktursatsningar i området, säger Yvonne.

Else Erson, Hägland, har varit hotellets husmor under 8 år. ”Som pensionär ska jag ut och resa, jag har fått en och anna vän för livet under min tid i Borgafjäll.” FOTO: FREDRIK BJÄRNESAND

För att få investerarna att öppna sina plånböcker behöver tillgängligheten öka, fortsätter Yvonne.

och överger inlandet. Vill man lägga ner inlandet får man bestämma sig och ge besked. n FREDRIK BJÄRNESAND

EN FLYGPLATSUTBYGGNAD i Vilhelmina och en ny vägförbindelsen till Saxnäs överträffas i betydelse bara av en ny väg mellan Storjola och Ankarvattnet. – Vägen skulle knyta samman fjällen med norska kusten, det skulle bli helt unikt och utgöra norra Europas mest fantastiska besökmål. Då skulle vi inte längre behöva titta österut mot vår egen kust.

YVONNE LÖVBRAND befarar vad som händer om inga besked om infrastrukturen snart kommer. – Ska vi stanna kvar och utveckla eller dra vidare? När privata företagare planerar investeringar behöver de få klara besked. Jag är livrädd om politikerna låter antalet röster styra

Fakta Hotell Borgafjäll ritades av världsberömde arkitekten Ralph Erskine 1948 och invigdes 1955. Taket harmonierar med omgivande bergstoppar och fungerar som extra skidbacke. Byggnadsstommen består av telegrafstolpar, invändigt dominerar grovsågad furu, natursten och tegel från trakten. Byggnaden utsågs till länets mest omtyckta i Arkitekturtinget 2001 och gick samma år till final som en av Sveriges mest betydelsefulla byggnader. Källa: Wikipedia

Borgafjäll special

Magnus Nilsson och Veronika Norrlander, turistföretagare Borgafjäll. ”Det känns otroligt rikt att bo här uppe, med alla fjällvidder och sjöar”, säger han. ”Vi är båda uppvuxna på landsbygden och är i grund och botten naturmänniskor”, säger hon. FOTO: FREDRIK BJÄRNESAND

B o r g a f j ä l l s p e c i a l 37

Borgafjäll bjuder på härlig skidåkning.

FOTO: PRIVAT

Unga satsar friskt 69 Grader Nord är en färsk turismetablering i Borgafjäll. – Utan spjutspetsaktiviteter bli turismen en återvändsgränd, säger Veronika Norrlander och Magnus Nilsson. L Veronika är från Edsele, Sollefteå, och Magnus är från Volgsele, Vilhelmina. För två år sedan bosatte de sig i Borgafjäll, i fjol köpte de hus. – Jag kom upp en höst som slyröjare, det behövdes personal i liften och sedan fortsatte jag att arbeta med tursitaktiviteter på Hotell Borgafjäll, säger Magnus som är snickare till yrket.

2007 BLEV MAGNUS sin egen. Året därpå fick han sällskap i verksamheten av Veronica.

Catskiing.

– Jag har en bakgrund inom sälj och fritid, säger Veronika. Ytterligare ett år senare inköptes en påbörjad campinganläggning i anslutning till Borgabacken, med tillhörande servicehus och serveringslokaler. Idag har byggnaderna byggts om till fräscha lägenheter, smakfull pub och trendriktig sportbutik.

DET ÄR SOM ARRANGÖR AV catskiing som 69 Grader Nord hittat sin nisch. Catskiing innebär att turister transporteras upp på fjälltoppar i en ombyggd pistmaskin, försedd med personhytt, för att åka utför med guide i orörd terräng. – Vi är förhållandevis ensam-

Servicehus.

ma i Scandinavien, det är inte lika dyrt och stressande som med helikopter. Vi har haft en spikrak kurva uppåt, säger Magnus.

TRIVSELN VERKAR DET inte vara något fel på. – Ärligt talat har vi inte riktigt hunnit smälta att vi bor här ännu, det har varit så mycket att göra, säger Veronika. – Allt är mycket besvärligare här uppe, med 15 mil till närmaste bygghandel måste man tänka igenom vad man behöver, säger Magnus.

SOM INFLYTTARE OCH nyföretagare har Magnus och Veronika nya perspektiv att tillföra. – Än så länge är Borgafjäll oupptäckt på sommaren. Vi skul-

FOTO: PRIVAT

le gärna medverka i någon form av guidning kring jakt, fiske eller svampplockning, säger hon. – Det krävs engagemang och professionalism. Om det inte finns någon spjutspetsaktivitet blir turismen inte heller någon höjdare, säger han.

FÖR PERSONLIG DEL är inga planer ännu spikade. – Vi känner oss osäkra på att bilda familj i dagsläget, skolan är hur som helst en viktig stöttepelare, säger Veronika. – Bygger de Båtasvägen till Saxnäs så är skolan räddad, då skulle man våga satsa på ett helt annat sätt, både på familjen och företaget, säger Magnus. n FREDRIK BJÄRNESAND

Pub med något gott att dricka, efter en dag i skidbacken.

Borgafjäll special

Ingen boom i Utbyggnaden av reningsverket i Borgafjäll går enligt planerna. ”I sommar ska dykare lägga ner sista delen av överföringsledningen till Borgasjön.”

Byggruschen har avtagit i Borgafjäll. Men bara konjunkturen vänder så stiger nog intresset, tror folk i byggsvängen.

som smör i solsken. Flertalet är idag bebyggda. I vår håller ytterligare ett åttiotal tomter på att lotsas igenom planprocessen.

För fem år sedan styckade Dorotea kommun av ett tjugotal fritidshustomter i Västra Borgaliden. Dessa, och dubbelt så många privata fastigheter, har gått åt

CARL-ERIK ISAKSSON ÄR sedan fyra år byggare och återförsäljare av fritidshus i Borgafjäll. Han har uppfört närmare tio hus i borgaområdet, och har god koll på vad som händer i fjällvärlden.

– Det rullar på, vi får förfrågningar hela tiden, men avsluten har blivit färre på grund av bankerna, det har blivit ett större och svårare beslut att bygga, säger Carl-Erik.

grymt mycket. Blir bara konjunkturen bättre så kommer det nog att fortsätta byggas, men någon byggboom som förut tror jag inte på.

FRITZ ROLANDSSON styckade för SNICKAREN OCH FIXAREN LarsErik Sjöström menar också att nybyggandet avtagit de två sista åren. – För fem år sedan var det

fyra år sedan av 20 tomter och har nu ytterligare 26 tomter på gång, i direkt anslutning till skidbacken. – Jag räknar inte med att de

B o r g a f j ä l l s p e c i a l 39

Carl-Erik Isaksson, återförsäljare av fritidshus i Borgafjäll. ”Köpen förmedlas ofta från mun till mun, det handlar mycket om var man vill förlägga sitt sociala liv.”

m i Borgafjäll Annorlunda stavning. FOTO: FREDRIK BJÄRNESAND

här ska sälja lika snabbt säger Fritz, som blivit erbjuden en klumpsumma men tackat nej med hänsyn till att många tomter redan tingats och att han gärna ser en variation i ägandet för byns skull. – Om det inte varit för den stora efterfrågan skulle jag aldrig haft en tanke på att stycka av från början. Samtidigt som expanisonspla-

nerna brett välkomnas som en förutsättning för byns utveckling, skapar friluftsmänniskornas längtan efter orörd natur ekonomiskt huvudbry för kommunen.

UNDER VÅREN GENOMFÖRS en renovering av gamla reningsverket, för drygt 17 miljoner kronor, och framöver behöver även vattenförsörjningen ses över, för

uppskattningsvis 20 miljoner kronor. Roger Pålsson, byggnadsinspektör Dorotea, berättar att taket för reningsverkets kapacitet hade nåtts, särskilt under påskens anstormning, oavsett dagens byggplaner. – Allt framtida byggande som vi nu kan överblicka klaras med god marginal. n FREDRIK BJÄRNESAND

Vi utför allt inom • Vägbyggnader • Restaureringar • Försäljning av sand och grus m.m.

Box 123 • 919 21 Åsele 0941-663 74

Re p o r t a g e N Ä S TA N S J Ö

Prylpunkten satsar praktiskt Det vanligaste generationsskiftet bland företagare är att barnen tar över firman. I familjen Mikaelsson blev det tvärtom. Föräldrarna Lena och Kent tog över efter sonen. Från sin bostad i Nästansjö, två mil utanför Vilhelmina, driver de nu sitt internetbaserade företag Prylpunkten. L Nästansjö måste vara en av de vackraste byarna i Vilhelmina kommun. Från den högt belägna bebyggelsen är det en milsvid utsikt över Nästansjösjön, bort mot fjällen.

HÄRIFRÅN PENDLAR Lena Mikaelsson varje dag till sitt arbete vid kommunens ekonomiavdelning medan Kent arbetar som busschaufför. Företaget sköter

de på sin fritid. – Det är mest Lena, jag står för markservicen, säger Kent med ett skratt. Företaget startades av sonen Kristoffer och hans kompis KarlFredrik Almqvisti höstas. De hade lämnat skolan och ville ha något att göra. – De fick stor hjälp med att starta upp genom Entreprenörscentrum. Pojkarna lade grunden till alltsammans så det var lätt för oss att ta över.

DET BLEV INGEN STÖRRE lönsamhet för pojkarna och de var tvungna att avveckla eller sälja och gå vidare i livet med jobb och studier. Lösningen blev att föräldrarna tog över. – Det kändes spännande. För oss handlar det inte om en för-

Praktiska prylar för hemmet är affärsidén. Inför sommaren kan det passa bra med en dryckeskylare.

sörjning så här i ett inledande skede. Vi har ju jobb båda två, säger lena. Vi arbetar på lång sikt för att bygga upp någonting och se vad som fungerar. Deras affärsidé är att sälja praktiska prylar för hem och fritid. – Vi håller på att ändra sortimentet. Pojkarna riktade sig mera mot skämt- och barartiklar.

DE HAR INRETT ETT RUM i huset för firman, där de har ett litet lager. – Vi köper inte in så mycket, mest för att se vad som säljer. Vi har leverantörer i England, Danmark och Sverige. Kina har vi sneglat på men ännu inte tagit steget eftersom det är lite krångligare. För lenas del är det spännande och intressant att driva företaget

eftersom hon har en ekonomutbildning bakom sig. – Det är jättekul och praktiskt få göra det som jag bara har läst om. Nu får jag se hur det går till i verkligheten.

EFTERSOM DE TOG ÖVER ett företag som redan var etablerat har de inte stött på några större problem. – Den svåraste biten är att nå ut. Det är så stor konkurrens där ute på nätet. Men vi börjar försiktigt och ser varthän det bär. I dag har de ingen större lönsamhet i företaget. Det går jämt upp. – Vi hade inte räknat med något annat. Vi lär oss mycket av det här. Det är intressant och det räcker långt. L KRISTINA SANDIN

Färgglada knivar är en storsäljare. Ser nästan ut som leksaker men är väldigt vassa och funktionsdugliga. FOTO: KRISTINA SANDIN

Venture Cup är en tävling där oprövade företagare i en lång process får stöd och inspiration att omsätta sina idéer till slagkraftiga affärsplaner. Sverigefinalen går av stapeln 14 juni i Göteborg.

Vill ha samma sjukregler LÄNET Landets småföretagare vill ha samma försäkringsskydd som anställda när de blir sjuka. En färsk undersökning från programvaruföretaget Visma visar att sju av tio anser att en karensdag ska kosta lika mycket oavsett om man är företagare eller anställd. Idag har ungefär hälften av landets småföretagare privat sjukförsäkring för att höja sin inkomsttrygghet. – Det här är en absurd situation och det är inte en dag för tidigt om politikerna nu skulle ta tag i frågan på allvar. Sjukdomar drabbar alla och virusen gör inte skillnad på företagare och anställda, säger Rolf Dahlberg, vd för Visma Spcs. Vismas enkät, som genomfördes 10-13 maj, omfattar 800 småföretagare.

Storslam för affärsplaner UMEÅ Venture Cup Nord är världens största tävling i att ta fram affärsplaner. Vid regionfinalen i Sundsvall nyligen kammade två Umeföretag hem båda förstaplatserna. Förstapristagaren Lunavation utvecklar en miljövänlig typ av belysning medan andrapristagaren IQoro tagit fram ett självträningshjälpmedel för habilitering och re-

FREDRIK BJÄRNESAND

habilitering av olika dysfunktioner. – Vi har märkt en tydlig ökning av antalet idéer i år med 77 procent gentemot förra året. Umeå och Västerbotten har de senaste åren jobbat strategiskt och långsiktigt med ett gott samarbete mellan olika aktörer i innovationssystemet, nu skördar vi frukt av detta hårda jobb, säger Kalle Hardell, regionchef Venture Cup Nord.

Företag i farten

Skogsvägen 25 • 918 31 Sävar • tel 070-338 40 76

Mer information på www.exergi.se ”Rådgivning” Marcel Berkelder 0935-209 96, 070-606 33 06. EXERGI marcel@exergi.net

B(Y)RÅN

Konferens Strömbäck Fina lokaler upp till 240 pers., logi för 48 personer, härlig miljö. 1-dagskonferens 250:- + moms 2-dagarskonferens 1265:- + moms

Utbildning

Mobiltelefoner

Elinstallationer

w w w. s t jar n a f y r k a n t . s e

Öppettider: Mån-tors 8.00-17.30 Fredag 8.00-16.30 Lördag 9.00-13.00

Kågevägen 37, Skellefteå 0910-702 455

Du utvecklar ditt företag. Vi utvecklar din ekonomi.

Rådhusespl 3 B • Box 260, 901 06 Umeå Telefon 090-18 07 00 • Fax 090-12 75 14 umea@kpmg.se • www.kpmg.se

Tfn 090-426 13 konferens@strombacksfolkhogskola.se www.konferensstromback.se

www.brandservice.se nu även med web-shop

Mittel EL AB Fabriksgatan 9, 921 36 Lycksele Tel: 0950-142 80, Fax: 0950 - 268 28 E-post: el@mittel.se • www.mittel.se

Företagare och fastighetsägare

Rådgivning

0910-71 13 65 090-18 85 18 0970-222 64

Konferens

Brandredskap

Skellefteå Umeå Malmberget

ENERGIKARTLÄGGNING!

Måleri & Golv

Umegallrarna

Energideklaration

Avverkning

Vi averkar skog med egna maskiner Skördare och Skotare

European Agreement Concerning the International Carriage of Dangerous Goods by Road

Allt inom utbildning och rådgivning för transport och industrisektorn.

Tel 070-542 19 64 • Per Granberg

Krönika

Har kunden alltid rätt? är jag jobbade som dekoratör i en klädesbutik fick jag en liten noteringsbok av ledningen . På framsidan stod det med stora bokstäver – Att göra i morgon! I den boken blev det inte noterat så mycket om morgondagen för en som är uppfostrad att göra i dag.I stället använde jag boken till att skriva om lustiga händelser. Det sägs ju att kunden alltid har rätt men efter att ha läst detta så kanske du håller med om att det inte stämmer alltid. n dam kom in och frågade efter en blus som hon sett i en annons. Vi hade ingen annons i dagspressen just då, så jag föreslog liknande butiker som skulle tänkas ha varan. Kunden gav sig inte för i hennes tidning var det vi som annonserat. Surt vände hon på klacken, tog tag i sin man och började gå mot utgången. Där stannade mannen till och sa till sin fru – Kan det ha varit en bluffannons för att få in kunder? Vid kassan stod en kund och ville byta strumpbyxor. Expediten tog upp strumporna ur förpackningen och upptäckte att de var begagnade, till och med lagade med nagellack. När expediten påpekade det sa kunden – Ja, det är väl klart, jag var ju

tvungen att laga strumporna så jag kunde använda dem. u säger jag bara. ÅÅÅ! Som jag har väntat! Äntligen kommer IKEA hit till Umeå, detta gigantiska varuhus som förser alla med allt. IKEA är som en hatkärlek, hatad för de obegripliga svensköversatta monteringsanvisningarna som gör att det oftast blir skruvar över vid montering av möbel eller dylikt. Älskad för att det är en upplevelse att gå i strosarunt i detta pryltempel, med allt ifrån praktiska brukssaker till designad lyst. Redan på 80-talet dök rykterna upp att IKEA skulle etablera sig i Umeå. Jag arbetade som dekoratör på Åhléns vid den tiden och drömde om att jobba som dekoratör på IKEA. Ryktena har varit många genom åren att IKEA skulle etablera sig i Umeå. Jag till och med kontaktade huvudkontoret på IKEA för att höra om ryktena var sanna. Besvikelsen var stor då jag hörde att inget var bestämt. När nästa rykte kom tog jag allt med ro, men så kom ju IKEA flyttandes förbi Umeå och drog iväg ända upp till nordliga Haparanda. Besvikelsen blev ännu större.

u är i alla fall IKEA på ingående och landar innan Umeå. Marken röjs upp vid södra infarten. Det skissar, planeras och diskuteras Umeå kommer inte att bli sig lik. För övrigt är ju hela staden under upprustning, mycket ska vara klart inför kulturhuvudstadsåret 2014. Det nya Umeå kommer att stiga upp ur rådimman från den strömmande Umeälven, likt ett Manhattan.

CARINA ANDERSSON Carina Anderssons företag heter Reklamtjänst och finns i Hörnefors. Du når Carina på telefonnummer 0930-215 77 eller 070-206 93 33 och reklamtjanst.post@telia.com. Hemsida: www.reklamtjanst.se

Vi håller inlandet rullande Alltid nära till hands!

Med våra 75 fordon transporterar vi rundvirke, ﬂis, spån, grus, styckegods, m.m. Vinterväghållning med plogning och sandning utför vi i ﬂera inlandskommuner. Entreprenader och försäljning av grusmaterial.

Stor verkstad! Proﬀs på reparationer av tunga fordon! Stort reservdelslager! Även begagnade lastbils- och släpvagnsdelar.

ÅSELE Industrivägen 7, 919 32 ÅSELE Industrivägen 7, TelTel0941-149 00, fax 0941-149 29 0941-149 00, fax 0941-149 29 VILHELMINA VILHELMINATerminalg Terminalg 5, 5, 912 912 32 32 0940-14903, 03,fax fax0940-123 0940-12336 36 TelTel0940-149

Vi utför alla plåtarbeten från korta operationslegon till kompletta systemleveranser. Stansning, bockning, nibbling, laserskärning, svetsning, blästring, våt- och pulverlackering, montering.

Kontakta oss:

Med vår hjälp får du företagets verksamhet att rulla lättare. Du och ditt företag är en del av det lokala näringslivet. Det är vi också. Med vår långa erfarenhet förstår vi I|UHWDJDUHQV YDUGDJ RFK XWPDQLQJDU ElWWUH lQ GH ÀHVWD Du får personlig hjälp med lösningar som ökar tryggheten och bidrar till lönsamheten i ditt företag. Prata med oss så hjälper vi dig att få verksamheten att rulla lättare.

www.LFvasterbotten.se

ÅMV Production AB • Norrstrand • Åsele Vxl: 0941 - 567 11 • Fax: 0941 - 567 17 www.aselemek.com

Umeå 090-10 90 00 Skellefteå 0910-73 40 00 Lycksele 0950-347 50

Skickas till: ––> Vd

––>

Marknadschef

––> Säljchef

Fikarummet

Klassiskt järnbruk från 1703. Vackert och inspirerande. Modernt och flexibelt.

Konferens på järnbruk från 1703 Högklassig mat och varmt omhändertagande i storslagen bruksmiljö. PRISEXEMPEL:

3-dagars konferens från 1.895:- per person i dubbelrum (Lunch-Lunch) Priset är exkl moms.

Höstens Gourmethelger 28 & 29 september:

26 & 27 oktober:

23 & 24 november:

Tommy Myllymäki

Tom Sjöstedt

Klas Lindberg

Årets Kock 2007 och Silvermedaljör på Kock-VM 2011

Årets Kock 2008

Årets Kock 2012

Fredagar: 5-rätters middag, musikunderhållning och del i dubbelrum med frukost: 1 545:Lördagar: Även Herrgårdskaffe och Vildmarksbad: 1 795:-

0612-71 75 00 info@galsjobruk.com www.galsjobruk.com