Företag 1 2013 by Tidningar i Norr AB

TN130215FV1-01_TN130215FVN1-01 2013-02-11 11:12 Sida 1

Granskar gruva

Gunnar växer

Coop stänger

Stefan arbetar från Luleå

Burträskföretaget toppar

Butik i Lycksele slår igen

16–17

6–7 Februari 2013

Elev på hög höjd Sidorna 4–5

Senaste nytt från

se sidorna 20 – 23

TN130215FV1-02_TN130215FV1-02 2013-02-12 10:28 Sida 2

INNEHÅLL INNEHALL

”V

” 6

Den som vaskar guld i Öreälven går aldrig hem tomhänt ● Har du en spade, en vaskpanna och närhet till en älv så har du allt som behövs för att gräva guld. Västerbottens amatörgeologer sitter nu och då vid Öreälven och vaskar guld och visst finner de guld!

Coop Nära i Lycksele Norrmalm stänger den 1 mars ● Fem anställda berörs av nedläggningen. Anledningen till att butiken stänger är enligt vd för Coop Nord, Thomas Johansson, dålig lönsamhet och negativa resultat under många år.

25 Foto: ERIC NORDLUND

älkommen till en ny tidning” var huvudrubriken i mitt inlägg på motsvarande plats för exakt fem år sedan. Nu är det dags igen. Då gjordes Västerbottningen företag om från en bilaga i den prenumererade Västerbottningen till en självständig tidning med redaktionell målsättning att spegla positivt företagande, entreprenörer och företagandets villkor i hela länet. Då, för fem år sedan, presenterades också ett nytt läsvänligt format för tidningen. Responsen blev mycket god både över formatet och innehållet. Det behövs helt enkelt en tidning för länets lokala näringsliv som lyfter fram och inspirerar till företagande. Problemet var att det nya formatet gjorde att tidningen inte kunde fortsätta distribueras till Västerbottningens prenumeranter. Det blir det ändring på nu. Från och med detta nummer har tidningen ett nytt format och distribueras inte bara till alla aktiva företag i länet utan också till Västerbottningens, Mellanbygdens och Lokaltidningens alla prenumeranter. Samtidigt finns samarbetet med Företagarna kvar och borgar även fortsättningsvis för aktualitet kring företagarfrågor, trender och tendenser. Välkommen till en ny tidning!

4–5

Foto: PRESSBILD

Nu även till alla prenumeranter

Utbildningen till vindkrafttekniker ges i direkt medverkan av vindkraftföretag, de har tidigare haft svårt att rekrytera rätt kompetens i inlandet.

● JONATAN HJORT Ansvarig utgivare

Redaktion ● Företag och tillväxt i Västerbotten

ges ut av: Tidningar i Norr AB, Box 3053, 903 02 UMEÅ. Tel: 090- 71 13 80 ● Ansvarig utgivare:

Jonatan Hjort ● Redaktörer:

Sven-Eli Forsgren/Anna Israelsson

● Grafisk form:

Anna Israelsson Martina Lindberg Mikael Wikman

Företag och tillväxt i Västerbotten medföljer som bilaga i följande tidningar:

● www.tidningarinorr.se

Tidningen samarbetar också med Företagarna i Västerbotten vars medlemssidor återfinns i tidningen.

Hans ny vd för IUC i Skellefteå ● Hans Bylesjö (längst till vänster på bilden) är sedan i somras ny vd för IUC Bothnia. IUC ägs av 15 lokala företag och syftet är att ge rådgivning till små och medelstora företag.

redaktionella tips. Den som skickar in material till tidningen anses ha medgivit att materialet lagras och publiceras digitalt.

● Tryckeri:

Daily Print

Företagsannonser

● Utgivning:

● Tidningen ansvarar inte för

Tidningen ges ut 5 gånger per år som bilaga och till alla företagare i länet.

inskickat material som vi inte har beställt. Däremot tar vi gärna emot

FÖRETAG OCH TILLVÄXT I VÄSTERBOTTEN ● 2013

● Display i Umeå: Tel: 090- 17 15 00

Från 150 kr/mån*

Kontakta DEAB Lycksele Inlandets ledande leverantör av kontorsmaskiner

*Hyra 60 mån ex. moms

Vi fixar kaffet

Michael 070-570 40 55 info@deablycksele.se

Alldeles för många människor är idag borta från sina företag.

Möts i Granö Konferenser, möten, aktiviteter och god mat i ljusa lokaler med högt i tak. Prisexempel dagkonferens på Beckasingården med förmiddagsmacka, lunch och eftermiddagskaffe 310kr.

www.granobeckasin.com 0933-410 00

Svart Röd Blå Grön

= = = =

Svår pist Normal Lätt Mycket lätt

15 km från Sorsele Endast 3 timmar från kusten 14 nedfarter från svart till grönt* Tre nedfarter enbart snowboard* Längdskidåkning Off pist *OBS! Gäller när alla liftar är igång. Stugby

Vi har utvecklat en helt ny typ av sjukvårdsförsäkring för alla som driver och jobbar i mindre företag. I den har vi paketerat alla de delar som företaget behöver för att hålla medarbetarna friska. Med skadeförebyggande tjänster som hälsoproﬁl, hälsoprogram och personligt samtalsstöd törs vi lova att ju mer försäkringen används, desto mindre sjukfrånvaro och ekonomiskt bortfall blir det. Om någon ändå skulle bli sjuk så ingår givetvis snabb privat vård och försäkringen gäller även för arbetslivsinriktad rehabilitering. Besök oss på lansforsakringar.se/OZsjukvard eller kom in på ett av våra kontor så berättar vi mer. Du kan även kontakta din försäkringsförmedlare.

Välkommen att boka en stuga på Sorsele Camping eller Nalovardo Stugby för en skön skidweekend

lansforsakringar.se/OZsjukvard

Skidparadiset i SORSELE! • • • • • • •

Vår nya sjukvårdsförsäkring kan ändra på det.

Länsförsäkringar är en bank- och försäkringsgrupp som består av 23 självständiga länsförsäkringsbolag, alla med en stark lokal förankring och närhet till sina kunder.

För information ring: 0592-310 41, 070-648 04 03

Öppettider se www.lapplandskatan.nu FÖRETAG OCH TILLVÄXT I VÄSTERBOTTEN ● 2013

TN130215FVN1-04_TN130215FVN1-04 2013-02-07 13:29 Sida 4

REPORTAGE/STORUMAN

2 3 4

1. Moa Lundström, förstaårselev på vindkraftteknikerprogrammet. ”Det är kul att prova.” Med på bilden är även ansvarig för vindkraftsteknikerprogrammet Per-Olof Lycksell. 2. Lärande i praktik (LIA) innebär arbetsplatsförlagd utbildning i samarbete med vindkraftbolag. 3. Behörighetskraven är gymnasieutbildning eller motsvarande, med minst godkända betyg i grundkurserna i matematik, engelska och svenska. 4. Moa utbildar sig för sysslor på över 100 meters höjd. ”Först tänkte jag, shit ska jag ända upp dit, men mest rör man sig inne i tornen där det inte känns så mycket.”

Foto: FREDRIK BJÄRNESAND

Hösten 2011 startades en utbildning till vindkrafttekniker på Storumans Lärcentrum. Till våren examineras de första eleverna. – Man får inte vara rädd för höjder, säger Moa Lundström, Lycksele.

Arbetsmarknad i medvind PER-OLOF LYCKSELL är ansvarig för vindkraftteknikerprogrammet på Storumans Lärcenter. – Utbildningen till vindkrafttekniker ges i direkt medverkan av vindkraftföretag, de har tidigare haft svårt att rekrytera rätt kompetens i inlandet, istället har det blivit dyra lösningar med långpendlare vilket inte är en lycklig lösning för någon part. Utbildningen till vindkraftstekniker är tvåårig. Den ger teoretiska och praktiska kunskaper i drift, service och underhåll av de mekaniskt och tekniskt avancerade vindkraftsnurrorna. Studierna utmynnar i en kvalificerad yrkeshögskoleexamen som vindkrafttekniker i kallt klimat. – Lärarkompetens köps delvis från regionens gymnasieskolor samt från Högskolan på Gotland, där vindkraften kommit längst. Vindbolagen finns med i kursens styrgrupp och ansvarar för 4

FÖRETAG OCH TILLVÄXT I VÄSTERBOTTEN ● 2013

FAKTA Vindkrafttekniker ● Vindkraftverk innehåller både avancerade mekaniska och elektriska system som kräver regelbunden tillsyn, underhåll och ibland reparationer. Som vindkrafttekniker åker man runt och ser till att snurrorna fungerar. Långa resor och höga höjder är en förutsättning.

momenten ”Lärande i arbete”. Första intagningen kom huvuddelen av de 25 antagna eleverna från länet. Höstens intag var mera spritt. – Söktrycket är bra, vi hade 58 sökande till 25 platser, rekryteringen sker nationellt, eleverna kommer ända från Skåne, en tredjedel av de antagna är kvinnor, de klarar sig ypperligt, säger Lycksell. – Det är kul att prova på något nytt, jag har tidigare gjort lite av varje, allt från fiskfabrik i Norge till barnomsorg, säger Moa Lundström, Lycksele, som tidigare även arbetat inom servicebranschen, på flygplats, hotell och restaurang. – Elläran är intressant och höghöjdsutbildningen kul, jag kommer säkert att trivas, lönen är en fördel.

HÖSTEN 2013 BLIR det inget nytt intag. – Vi vill först se vad som händer med de första 25 som utexamineras till våren. För

tillfället bedömer vi att behoven är fyllda i länet, idag finns två liknande utbildningar i Piteå och Strömsund, säger Per-Olof Lycksell. Han ser möjligheter till framtida utbildningar med fokus på gruvnäringen. – Kvalificerade yrkesutbildningar för vuxna är en möjlighet att matcha utbud och efterfrågan på den regionala arbetsmarknaden. FREDRIK BJÄRNESAND

FAKTA Exempel på utbildningar som genomförts vid Storuman Lärcentrum: ● Bergmaterialingenjör, två år, Luleå tekniska universitet ● Sjuksköterskeutbildning, tre år, Luleå tekniska universitet ● Livsmedelsprogrammet, gastronomiutbildning, två år, Umeå universitet ● Biblioteks- och informationsvetenskap, två år, Högskolan i Borås Källa: Storuman Lärcentrum

TN130215FVN1-04_TN130215FVN1-04 2013-02-07 13:30 Sida 5

TN130215FV1-06_TN130215FV1-06 2013-02-07 13:33 Sida 6

NYHET/LULEÅ/LÄNET Den globala efterfrågan på metaller och mineraler har skapat en gruvboom i norra Sverige. I detta nummer av Företag Västerbotten i tillväxt tar vi pulsen på några av branschens aktörer, experter och företrädare.

FAKTA Sveriges placeringar i rankingen över största råvaruproducenter inom EU 2011: ● Järnmalm: 1:a ● Bly: 1:a ● Guld: 2:a ● Silver: 2:a ● Zink: 2:a ● Koppar: 3:a Källa: Per Weihed, LTU

FAKTA ● En metall är ett grundämne eller en legering med metalliska egenskaper, till exempel hög ledningsförmåga för elektricitet och för värme, formbarhet och hög densitet.

Gruvorna granskas av Ifjol fyllde Bergsstaten 375 år! Det är hit man vänder sig om man vill leta och bearbeta mineral. – Vi arbetar utifrån Minerallagen, som senast ändrades 2005, säger Stefan Tuoma, gruvingenjör. Minerallagen syftar till att garantera nationens försörjning av metaller och vissa mineral. Bergsstatens roll är att genom Bergmästaren tillhandahålla undersökningstillstånd och bearbetningskoncessioner samt markanvisning vid gruvbrytning. – Undersökningstillståndet ger innehavaren ensamrätt till undersökning och företräde till eventuella fynd, det gäller i tre år men kan förlängas upp till 15 år, säger Stefan Tuoma.

BEARBETNINGSKONCESSION ger innehavaren företrädesrätt till utvinning av koncessionsmineraler inom 25 års tid, vilket kan förlängas med tio år i taget. Förutsättningen är godkänd miljökonsekvensbeskrivning samt att prospekteraren kan visa att fyndigheterna går att bryta tekniskt och med lönsamhet. – Malmvolymer och mine-

ralkoncentrationer intygas av kvalificerad person och analysprotokoll bekräftas genom ackrediterade laboratorier, den så kallade malmbevisningen, säger Stefan Tuoma som väger aktuella mineralpriser mot förväntade brytningsoch anrikningskostnader samt investeringsbehov.

VID KLARTECKEN från Miljödomstolen utfärdar Bergsstaten en markanvisning, vilket innebär ett juridiskt upprättande av industriområde, där kommunen sedan utfärdar bygglov. – Det är Miljödomstolens prövning, enligt Miljöbalkens nionde kapitel, som tar ställning till hur verksamheten ska bedrivas och i frågor om till exempel buller, damm och utsläpp, samt övriga villkor. Minerallagen kan jämföras med allemansrättens frihet att plocka bär på annans mark. – Skillnaden är att mineralletaren måste ha tillstånd, för att få ett undersökningstillstånd måste det finnas anledning att förvänta sig fynd, den som söker ska även besitta möjlighet, avsikt och lämplighet att utföra undersökningarna.

● Några viktiga och välkända metaller är aluminium, bly, guld, järn, koppar, platina, silver, tenn och zink.

● 14 ton ● 9,7 ton ● 0,35 ton ● 775 ton ● 350 000 liter ● 0,6 ton ● 81 gram ● 10,6 ton ● 267 ton ● 0,387 ton ● 2,710 ton ● 14,95 ton ● 33,1 ton ● 163 000 kubikmeter ● 30,335 ton

salt leror zink sten, sand, grus petroleumprodukter koppar guld fosfat kol bly bauxit (råvara för aluminium) järn cement naturgas andra mineral och metaller Källa: Mineral Information Institute, www.mil.org

Beroende av vilka undersökningar som görs krävs även en arbetsplan innan undersökningsarbetena kan starta. Undersökningsarbeten får inte heller bedrivas närmare än 200 meter från bebyggelse utan sakägarens tillstånd.

ETT undersökningstillstånd innebär inget undantag från regler till skydd för miljön. – Ett undersökningstillstånd är att likna vid en vapen- och jaktlicens. Minerallagen innebär också att prospekterarna efter färdig undersökning måste lämna ifrån sig rådata till Sveriges geologiska undersökning, SGU, där de blir offentlig handling såvida inte bolaget begär sekretess som

Suget efter metaller och mineraler ökar i världen. – Vi ska vara stolta över att vi sitter på nyckeln till den nationella och europeiska nivån, säger Pär Weihed, geologiprofessor, Luleå tekniska universitet.

● Några av de vanligare mineralen är fältspat, kvarts och glimmer, vilka innehåller grundämnena syre och kisel. Källa: Wikipedia

Faktarubrik

kan ges i fyra år. – På så sätt får staten geologisk information om Sveriges berggrund, medan någon annan betalar.

2005 INFÖRDES en mineralersättning på två promille av värdet av de metallmängder som årligen bryts i de bearbetningskoncessioner som beviljats efter 1 maj 2005. Syftet är att stärka markägarintresset, de får 1,5 procent av ersättningen, medan staten får en halv promille. 2011 var ersättningen från fem bearbetningskoncessioner 3,42 miljoner konor till markägare och 1,14 miljoner kronor till staten. Från och med 2004 skedde en mångdubbling av antalet undersökningstillstånd i

Norrland har

● Ett mineral är ett fast oorganiskt ämne som förekommer i naturen och är definierat genom sin kemiska sammansättning och kristallstruktur. Ett eller flera mineral bildar tillsammans en bergart. När ett mineral är brytvärt för framställning av metall kallas det för malm.

år gäller ett vanligt undersökningstillstånd som ges av Bergsstaten.

FAKTA

Pär Weihed, professor i mineralgeologi, Luleå tekniska universitet, menar att det finns en metallpriscykel på sex/åtta år, som följer världskonjunkturer. ”Den långsiktiga trenden talar för ökad efterfrågan, och stigande priser, på metaller.” Foto: FREDRIK BJÄRNESAND

FÖRETAG OCH TILLVÄXT I VÄSTERBOTTEN ● 2013

Kinas tilltagande urbanisering och ökade välstånd har resulterat i dramatiskt stigande metallpriser under 2000-talet. För basmetaller som järn och koppar har priserna fyr- och femdubblats. – Världsproduktionen av metaller är större än någonsin, i färre antal gruvor. Genom att färre nya ytliga

fyndigheter kompenseras med allt djupare mineraliseringar har även prospekteringsoch brytningskostnaderna ökat till all time high, säger Pär Weihed.

INDIENS OCH Afrikas marsch mot en mera metallkrävande livsstil kommer knappast att matta efterfrågan på sikt. Även om man tar i beräkning att mera metaller kan återanvändas så kommer ändå efterfrågan att öka under överskådlig tid. – Kopparproduktionen i världen fram tills idag motsvarar bara 20-25 procent av dagens globala behov. Att tillgångarna skulle sina, i likhet med peak oil*,

TN130215FV1-06_TN130215FV1-06 2013-02-07 13:33 Sida 7

anrik myndighet i Luleå FAKTA Bergsstaten ● Redan under medeltiden skrevs lagar och förordningar för bergsbruk. De äldsta bevarade är konung Magnus Erikssons privilegium från 1340 för Västra berget, och privilegierna från 1347 för kopparbergsmännen i Falun. Statens organisation för frågor om gruvverksamhet och bergsbruk härstammar från 1637 då drottning Kristinas förmyndarregering, under Axel Oxenstierna, beslutade om nya myndigheten Generalbergsamtet, dagens motsvarighet till Bergsstaten. Endast Lantmäteriet och Länsstyrelsen är äldre som myndigheter. Bergsstaten har i dag huvudkontor i Luleå och filial i Falun. Myndighetschefen kallas bergmästare. Källa: Bergsstaten

Västerbotten, från i snitt fem stycken åren 2001-2003 till i snitt 30 stycken per år 20042012. Som mest utfärdades 52 tillstånd år 2011.

AV TOTALT 139 beviljade bearbetningskoncessioner i Sverige fram till 2011 återfanns 66 i Västerbotten, 27 i Norrbotten och 25 i Dalarna. – Den överväldigande andelen av koncessionerna i Västerbotten tillhör Boliden. Koncessionerna är att betrakta som gruvbolagens råvaruskafferi. FREDRIK BJÄRNESAND

Stefan Tuoma, gruvingenjör. ”En stor del av mina arbetsuppgifter handlar om tillsyn och information.”

Foto: FREDRIK BJÄRNESAND

nyckeln till svensk framgång är å andra sidan uteslutet, enligt Weihed. År 2005 uppgick världens kända reserver av koppar till 470 miljoner ton, samtidigt som den globala produktionen var knappt 15 miljoner ton. – Poängen är att det som bryts med bred marginal ersätts av nya fyndigheter, jordskorpans översta 1 000 meter täcker mänsklighetens behov för 1000-tals år framåt. På europeisk nivå finns dock en oro för framtida råvaruförsörjning. – Medan Europa står för 20 procent av världens metallkonsumtion utgörs produktionen av endast tre procent. Bortsett från Japan är Europa allra sämst på själv-

”

Framtiden för svensk gruvnäring beror i allt väsentligt på vad vi gör i Västerbotten.

försörjning. Problemet är inte brist på mineralhaltig berggrund utan att befolkningstätheten försvårar brytning. Därav intresset för malmtillgångarna i Norden.

NORR- OCH Västerbotten står idag för 90 procent av Europas järnmalmsproduktion, konstaterar Weihed och nämner att Skelleftefältens brutna och kända malmtillgångar år 1996 beräknades

till ett sammanlagt värde på 246 miljarder kronor, av vilket hittills en bråkdel utvunnits samtidigt som nya fyndigheter ständigt tillkommer. – Den geologiska potentialen i regionen tillhör den bästa i världen, vi ska vara stolta och skryta med att vi sitter på nyckeln till en nationell och europeisk utmaning. Pär Weihed menar att det finns en bristande insikt om det moderna samhällets fun-

damentala metall- och mineralberoende, genom allt från bilar, datorer och mobiler till kylskåp, värmeteknik och belysning. – Den västerländska civilisationen har de senaste 150 åren stadigt ökat sin metallkonsumtion med i snitt tre procent per år. Varje svensk konsumerar i snitt 1 700 ton zmetaller under sin livstid. – Europa har ett moraliskt ansvar att klara sin egen råvaruförsörjning, europeisk gruvdrift tillhör den modernaste och miljösäkraste i världen, teknologin borde därför exporteras. Pär Weihed menar att gruvnäringen utgör grunden för tillväxt och arbetstillfäl-

len i glesbygd, och att gruvdriften borde kunna samexistera med andra legitima intressen, som rennäring, turism och rekreation. – I dag omfattas 3,47 procent av de två nordliga länen av undersökningstillstånd, det borde finns förutsättningar för att hitta vinna-vinna-lösningar. FREDRIK BJÄRNESAND

● Peak oil syftar på den tidpunkt i framtiden när världens råoljeproduktion nått sin maximala kapacitet och oljereserverna sinar. Att detta förr eller senare inträffar är oomtvistat, eftersom olja är en ändlig resurs, men när det sker är rejält omdebatterat.

FÖRETAG OCH TILLVÄXT I VÄSTERBOTTEN ● 2013

TN130215FV1-08_TN130215FV1-08 2013-02-07 13:35 Sida 8

NYHET/LÄNET I en del av Öreälven vid Bjurholm har Västerbottens amatörgeologer ett eget ställe att vaska guld på. Foto: ANTTI HULTERSTRÖM

Guldvaska och vinn Har du en spade, en vaskpanna och närhet till en älv så har du allt som behövs för att gräva guld. Västerbottens Amatörgeologer sitter nu och då vid Öreälven och vaskar guld och man lämnar aldrig tomhänt. – Alla som letat guld i Öreälven har vaskat fram några guldkorn, berättar Inger Appelqvist, guldvaskare i Västerbottens amatörgeologers sällskap. – Man kan leta guld i princip var som helst, berättar Inger. Av alla ställen håller sällskapet numera oftast till vid en inmutning Öreälven. Samtliga guldvaskare som har besökt stället har dessutom hittat guld! – Vi har hittat guld och det är smått men där finns ändå många små guldkorn. Där har vi varit ute med Västerbottens Amatörgeologerna varje år och när vi får gäster så är det dit vi åker, säger Inger. I sommar var sällskapet ute mindre ofta, delvis på 8

grund av det dåliga vädret som var under sommaren. Vädret är i övrigt något som inte spelar någon större roll när det ska vaskas guld. – Det spelar ingen roll med väder förutom att det blir lite tråkigare i spöregn, men guldet syns alltid säger Ingrid. För ett antal år sedan var Inger till och med ute den 13 december och vaskade när vädret var milt nog.

EN GULDVASKNINGSRESA som var snäppet varmare än Luciautflykten var Ingers resa till guldvasknings-VM i

FÖRETAG OCH TILLVÄXT I VÄSTERBOTTEN ● 2013

Australien. Tävlingen pågick under en vecka i en temperatur på uppåt 70 grader i solen. – Världsmästerskapet i Australien var helt otroligt. Först tävlade man en vecka och sen var man ut på egna upptäckter i fyra veckor till i bland annat Agate Creek men hettan gjorde att det var omöjligt att jobba. Det var resans största minus, berättar Inger.

DET BLEV TYVÄRR ingen pallplats för henne och nu har nivån i VM höjts. För att hänga med i toppen krävs det året runt-träning vilket Inger inte har motivationen till. Guldletning har blivit så pass populärt att Guldruschen i Alaska som är en välkänd guldletartävling numera visas på tv. – När man en gång har

”Alla som provat har hittat guld” berättar Inger Appelqvist, guldvaskare med ett världsmästerskap i bagaget. hittat guld så får man blodad tand. Det gäller bara att hitta rätt ställe och de som har varit ute i Öreälven kommer så långt som från Skåne och hälsar på, berättar Inger och menar att det är något visst med guld oavsett storlek, säger hon.

Vad har du för tips till de som vill börja med guldvaskning? – Man ska egentligen bara prova sig fram, har du en gång prövat och hittat så är man fast. Så är det, säger Inger Appelqvist. LINNEA IVARSSON

TN130215FV1-09_TN130215FVN1-09 2013-02-11 11:07 Sida 9

NYHET/VILHELMINA

Lokal gruvaktör i världen Stekenjokks nedläggning öppnade dörren till eget företag i gruvbranschen. – Jag ser ingen annan naturlig industri här uppe, en gruva går trots allt inte att flytta, säger Thomas Säfsten. Det var när verksamheten i Stekenjokkgruvan slog igen 1988 som Tomas Säfsten, tillsammans med dåvarande kompanjoner, köpte på sig en del utrustning från sin gamla arbetsplats. Förutom Gruv

grus och berg mekaniska verkstäder AB (GGB AB), som bedriver försäljning av gruvmaskiner till hela världen, utförs i dag även produktion i systerbolaget AU Kross, med Dragon mining i Svartlidengruvan som uppdragsgivare. Agne Wallström, AU:s platschef i Svartlidengruvan, berättar att produktionen går för fullt. – Genom att ha ena benet i produktionen finns möjligheter

• Betongstation • Mobila lyftkranar • Bläster & måleri • Gruskrossning • Grusleveranser • Vägtransportledare Industrigatan 2, 923 31 Storuman Tel: 0951-776 70, 0951-776 94, Fax: 0951-772 70 E-mail: lindqvist@lindqvistakeri.se Hemsida: www.lindqvistakeri.se

Välkommen V ä älk ko om ommen in till vå år n ya butik! vår nya

att utveckla maskiner och processer.

– JUST NU HÅLLER VI på att utveckla en egen uppfinning som ska möjliggöra krossning med mycket mindre energiåtgång än konventionell teknik. Gruvnäringen är framtiden för inlandet, menar Thomas Säfsten. – Jag ser ingen annan naturlig industri här uppe, en gruva går trots allt inte att flytta. Sedan måste självklart verksamheten bedrivas miljömässigt. FREDRIK BJÄRNESAND

Agne Wallström och Tomas Säfsten. Stenkrossen är en Metso C160 som ska levereras till Jebel Ali, Dubai, Förenade Arabemiraten. ”Försäljning sker via kontakter i branschen, vi bedriver ingen marknadsföring.” Foto: FREDRIK BJÄRNESAND

Vi hjälper dig välja rätt industriport

Samsung Galaxy NOTE II 10.1 Processor fyrkärnig Exynosprocessor på 1,4 GHz, RAMminne 2 GB. Skärm 10,1 tum WXGA-upplöst (1280×800 pixlar), kamerorna har upplösningar på 5 respektive 1,9 megapixlar och alltihop drivs av ett batteri med en kapacitet på 7000 mAh.

RIKTIGT SNABBT BREDBAND I NORRLAND! MOBILT INTERNET Mobilt internet innebär att du kan vara uppkopplad när och var du vill. Detta är bredbandet som ger dig möjlighet att surfa ﬂera samtidigt, var du än beﬁnner dig.

Behöver du en ny port till industri, lant- eller skogsbruk? Vi har ett brett sortiment och kan hjälpa dig att välja!

Vi hjälper dig att hitta det abonnemang som passsar s dina behov bäst.

3000 Marknadens k d b bästa alkotest! Ny rattfyllerilag från 1/1 2012!

495:34 95:- inkl moms.

Tack vare ett brett produktutbud kan Hörmanns industriportar utgöra funktionella och harmoniska inslag i modern industriarkitektur. Från standardiserade multifunktionsbyggnader till exklusiva designlösningar. Välkommen att kontakta oss för en offert!

modern moder n kommunikation

Svedjevägen 8D, Hedensbyn Tel e 0910-77 84 70 www.carcom.se

Portbolaget i Umeå AB Spinnvägen 1 Tel 090-12 06 20

www.garageportexperten.se

FÖRETAG OCH TILLVÄXT I VÄSTERBOTTEN ● 2013

TN130215FV1-10_TN130215FV1-10 2013-02-07 13:36 Sida 10

NYHET/LÄNET

Såg gruvans glans och förfall Erik Bergkvist,(S), regionråd Region Västerbotten, brinner för gruvnäringen, men har med egna ögon sett blomstrande gruvsamhällen övergå i utflyttning och förfall. – Det kan inte vara meningen att miljarder förs ur länet utan att det blir bättre här, säger han. Erik Bergkvist har rötterna i Norsjö, och är personligen engagerad i gruvnäringens framtid i länet. – Själv jobbade jag aldrig i Kriberggruvan, men den var alltid närvarande under min uppväxt, där rekryterades väldigt mycket folk, inte minst ungdomar, och det rådde stor bostadsbrist.

I DAG HAR gruvnäring fått ett nytt uppsving och brytningen i Kristineberg är större än någonsin. Dock utan samma positiva samhällseffekter som förr. Teknikutvecklingen har medfört minskat arbetskraftsbehov, samtidigt som bristen på bostäder och samhällsservice lett till arbetspendling i en dyster spiral. – Gruvboomen innebär spännande möjligheter, men den kommer inte automatiskt att leda till lokal utveckling och välstånd i länet.

VILL DET SIG ILLA kan expansionsplanerna tvärtom få riktigt negativa konsekvenser, menar Erik Bergkvist. – Om arbetskraften inte bosätter sig i gruvkommunerna försvinner skatteintäkterna annanstans, samtidigt som kommunerna får ökade kostnader för samhällsservice och lokal infrastruktur. Stigande löner gör det även svårt för kommuner och befintligt näringsliv att konkurrera om den lokala

arbetskraften. Frågan hur miljardinvesteringarna kan ge långsiktig samhällsutveckling, även efter gruvornas livstid. – Ansvaret för detta kan inte lämpas över på enskilda kommuner, det är ett regionalt och nationellt ansvar, bygderna måste kompenseras för de värden som tas ut, säger Bergkvist som menar att exploatering inte saknar koloniala drag. Erik Bergkvist drar paralleller med norska oljefonden, där 3 500 miljarder norska kronor fonderats för tiden när källorna sinat. – Norrlandfonden som härrör från vattenkraftsepo-

”

Själv jobbade jag aldrig i Kriberggruvan, men den var alltid närvarande under min uppväxt.

”7 000 miljarder kronor. Så stort bedöms värdet av alla malm- och mineralförekomster i Sverige, huvuddelen finns i övre Norrland. Frågan är hur vi av detta åstadkommer långsiktig lokal och regional samhällsutveckling här uppe”, säger Erik Bergkvist (S), till höger, i samband med gruvseminarium i Skellefteå oktober 2012. Lyssnar gör, från vänster: Mikael Gröning, Näringsdepartementet, Christina Lugnet, regeringens mineralsamordnare, Sven-Erik Österberg, landshövding Norrbotten, och Birgitta Heijer, dåvarande tillförordnad hövding i länet. Foto: FREDRIK BJÄRNESAND

ken är ett exempel på hur vi bör tänka, kanske även skatteutjämningssystemet behöver ses över. – Gruvindustrin innebär en möjlighet att vända befolkningstrenden, men också en utmaning att skapa regionala effekter.

MED GRUVNÄRINGEN följer även motstående intressen, inte minst från miljövänner och rennäring. – Man får inte heller glömma att gruvföretagen drivs av ekonomiska intressen, såvida vi inte bestämmer oss för att få ut något mer så finns det inget som säger att det blir så. – Jag tror mycket handlar om att få till en dialog, det måste bli tydligare vad olika parter har att vinna, det gäller att

FÖRETAG OCH TILLVÄXT I VÄSTERBOTTEN ● 2013

Erik Bergkvist berättar om sin uppväxt i Norsjö, i samband med Georanges gruvseminarium under Västerbottensdagarna på Grand Hotel 2012. hitta vinna-vinna-koncept. Det är inte lätt men borde vara möjligt.

ERIK BERGKVIST menar att EU:s intresse för råvarufrågor är en faktor som kan fås att positivt samverka med unionens regionalpolitiska mål och sammanhållnings-

politik. På ett nationellt plan gäller det att jobba hårt med lobbying och informationsarbete, menar han. – Om man hittade en stor malmfyndighet under Gamla stan tror jag inte att kraven på kompensation skulle utebli. FREDRIK BJÄRNESAND

”

Norrland är väldigt rikt, men norrlänningen är det inte.

TN130215FV1-11_TN130215FV1-11 2013-02-12 13:30 Sida 11

NYHET/LÄNET

”Samhället får inte abdikera” Garantier för att glesbygden får glädje av gruvnäringen finns inte. – De aktörer vi har är kommersiella, för att få till en samhällsutveckling behöver politiska utvecklingsstrategier möta upp, säger Lennart Gustavsson, Georange.

lokala näringslivet står på tå. – Samtidigt får samhället inte abdikerar från sina övriga roller, vi vill ju inte återvända till det gamla brukssamhället.

För ordföranden i intressenätverket Georange är social, ekonomisk och miljömässig hållbarhet en käpphäst. – Gruvindustrin kan generera en stark ekonomisk motor, med det krävs en viss eftertanke innan man ska bli alltför euforisk, säger Lennart Gustavsson.

HÅLLBAR

FÖR ATT FÅ TILL positiva samhällseffekter krävs ett ganska avancerat samspel mellan företagen och det offentliga, menar Lennart Gustavsson. – Infrastruktur, bostads-

byggande, utbildning och tillgång på arbetskraft är frågor som kommunerna inte kan lösa själva, däremot kan de medverka till smidiga lösningar och tillståndsprocesser. Gruvbolagen är också beroende av investerarnas plånböcker. – Kommersiella aktörer behöver övertygas om att de kan göra bättre affärer genom att samverka med myndigheter och lokalsamhället. Där kan vi erbjuda gruvexploatörerna fruktbara samarbeten och se till att det

ENERGIKARTLÄGGNING!

GRUVBRYTNING

kommer att vara en viktig affärsmöjlighet för regionen framöver, menar Lennart Gustavsson. – Vi befinner oss i framkant, här har vi möjlighet att utveckla värdefulla kunskaper om allt från arbetsmiljö och arbetarskydd till hur vi kan hantera motstående samhällsintressen i demokratiska processer.

HANTERANDET AV motstående intressen beskriver han som en intressant utmaning och lysande affärsidé.

Lennart Gustavsson, Georange gruvseminarium, Grand Hotel 2012. ”En av Georanges uppgifter är att bedriva kompetens- och kunskapshöjande insatser om basindustrins betydelse i 08-omådet.” Foto: FREDRIK BJÄRNESAND – Genom att lyfta upp olika intressen, erfarenheter, kunskaper, kompetenser och åsikter till bred diskussion kan vi öka de positiva samhällseffekterna av den globala efterfrågan på mineraler och metaller. I den regionala mineralst-

rategin ser sig Georange som en naturlig medspelare och drivande partner. – Vi bär kunna vara med och hitta bra samverkansformer mellan kommunerna och de kommersiella aktörerna. FREDRIK BJÄRNESAND

E12 Bygg AB Storuman

Företagare och fastighetsägare

Mer information på www.exergi.se ”Rådgivning” Marcel Berkelder 0935-209 96, 070-606 33 06. marcel@exergi.net

EXERGI B(Y)RÅN

1 av 3 får cancer. Men alla drabbas. Bli månadsgivare i dag. Gå in på cancerfonden.se

Konferens Strömbäck Fina lokaler upp till 240 pers., logi för 48 personer, härlig miljö. 1-dagskonferens 250:- + moms 2-dagarskonferens 1265:- + moms Tfn 090-426 13 konferens@strombacksfolkhogskola.se www.konferensstromback.se

Du utvecklar ditt företag. Vi utvecklar din ekonomi.

Med lång erfarenhet inom • Trä • Mur • Betong • Klinker • Kakel

Bygger allt överallt! Vi har den erfarenhet som behövs!

Nyttja rotavdraget! Rådhusespl 3 B • Box 260, 901 06 Umeå Telefon 090-18 07 00 • Fax 090-12 75 14 umea@kpmg.se • www.kpmg.se

• Fönsterbyten • Badrumsrenovering • Takrenovering • Köksinredning m.m Tel 0951-109 45 • 070-266 10 13 FÖRETAG OCH TILLVÄXT I VÄSTERBOTTEN ● 2013

TN130215FV1-12_TN130215FV1-12 2013-02-07 13:37 Sida 12

KRÖNIKA

Få småföretagare har tillräckligt med resurser och kompetens för att hantera de frågor som bidrar till ohälsa och därmed försämrad arbetsprestation.

”

Företagarens många olika roller N

är man tänker på hur många småföretagare har det så inser man snabbt att det är ingen enkel match. Förutom att vara delaktig i produktion, produktutveckling, ekonomi, juridik, marknadsföring, så ska man också vara arbetsledare, ”psykolog” och rehab-ledare. Med andra ord, det är många roller att klara av på ett tillfredsställande sätt. Många av de småföretag vi har här i Västerbotten har relativt få anställda, där varje person betyder mycket och individerna är kanske också specialiserade, vilket naturligtvis innebär att eventuell frånvaro skapar bekymmer.

änsförsäkringar har nyligen presenterat en nationell undersökning som visar att småföretagare och anställda har olika syn på vad det är som bidrar till en sämre prestationsförmåga på jobbet. Medan anställda anser att det är de arbetsrelaterade problemen som gör 12

FÖRETAG OCH TILLVÄXT I VÄSTERBOTTEN ● 2013

att de presterar sämre på jobbet, så anser deras arbetsgivare att det är problem i privatlivet som är den främsta orsaken. Att det råder olika syn på vad som försämrar prestation på jobbet kan få konsekvenser för hur företagare upplever sitt ansvar som arbetsgivare och vad de erbjuder sina anställda för hjälp. Få småföretagare har tillräckligt med resurser och kompetens för att hantera de frågor som bidrar till ohälsa och därmed försämrad arbetsprestation, oavsett om ohälsan är av privat karaktär eller arbetsrelaterad. Till detta kommer sårbarheten vid prestationsbortfall för små och nystartade företag.

et bästa är förstås att förstå hur man skapar goda och hälsofrämjande arbetsförhållanden och att vara lyhörd för tidiga signaler på

ohälsa. Samtidigt visar forskning att det är viktigt att förebyggande åtgärder sätts in innan en anställd blir sjukskriven. Att få konkret hjälp i ett tidigt skede om hur man exempelvis kan undvika stress, träna mer eller sluta röka, minskar risken för sjukdomar och sjukskrivning senare i livet. Som småföretagare vill man förstås tro att man känner sin personal och vet hur var och en mår, men så är det kanske inte alltid. Dessutom är anställda i små företag oftast väldigt lojala, man vet vad det innebär om man inte finns på plats, så man ”biter ihop” och tränger bort symtom. En dag så går det kanske inte längre och vägen tillbaka kan vara både lång och smärtsam för såväl den drabbade som för företaget.

ag brukar inte göra reklam för våra produkter i denna spalt. Men i och med att vi vid årsskiftet kraftigt förbättrat vår sjukvårdförsäkring, med förebyg-

gande moment för en bättre livsstil, chefsstöd, arbetslivsinriktad rehabilitering, behandling vid beroende och missbruk bland mycket annat, så vågar jag påstå att vår nya sjukvårdsförsäkring är ett bra hjälpmedel och en tillgång till kompetens för många småföretagare. För vårt gemensamma intresse är förstås att skapa goda förutsättningar i våra bolag, så att frisknärvaron är så hög som möjligt.

● LARS LUNDSTRÖM Försäljningschef Företagsförsäkringar, Länsförsäkringar Västerbotten, Telefon: 0910-73 40 80 eller 070-653 30 86, lars.lundstrom@LFvasterbotten.se

TN130215FV1-13_TN130215FV1-13 2013-02-07 13:38 Sida 13

NYHET/UMEÅ FREDRIKA

Företag lämnar Åsele kommun Sedan Åsele kommun har valt att flytta högstadiet i Fredrika till Åsele och äldreboendet läggs ner har flera företag i Fredrika enligt Västerbottens Kuriren hotat att lämna orten.

Anna Ricknell, 31 år, är en Skellefteåtjej som hunnit resa mycket och bott, tränat och utbildat sig i USA och Tyskland från vilka hon hämtat mycket inspiration till hennes retoriska metoder. Karriären som elitsimmare under tonåren har bidragit mycket till hur hon lärt sig kommunicera med människor. Foto: LINNEA IVARSSON

● Ett av företagen som bestämt sig är Frekab som är en helhetsleverantör av elektromekanik med totalt sju anställda. – Jag har hela tiden sagt att mina barn inte ska behöva åka tolv mil om dagen för att kunna gå i skolan, säger Patrik Bergholm, som äger företaget tillsammans med frun Kerstin Hamberg Grenholm, till VK. Nyligen besökte han Bjurholms kommun för att känna av stämningen och se hur företag och kommun resonerar. – Någonstans ska vi hålla till – men inte här. Han menar att hälften av företaget är beredd att följa med på en eventuell flytt. PONTUS NYMAN

SVERIGE

Härskarteknik ska bort Retorikkonsulten Anna Ricknell från Skellefteå besökte för en tid sedan Umeå för att prata om härskartekniker.

”

Tyvärr är nog kvinnliga härskare värre mot andra kvinnor.

Ett 70-tal personer hade sökt sig till föreläsningen som började med att Anna statuerade ett väldigt dåligt exempel på hur man ska tala och föra sig inför folk för att bli bemött med respekt och fånga uppmärksamhet. En flackande blick, stakande meningar och ett blygt tonfall var inte Annas syn på hur man skulle tala till människor.

dagliga ställen i samhället. Ricknell berättade om hur både kvinnor och män härskar över varandra – Tyvärr är nog kvinnliga härskare värre mot andra kvinnor, nu mera är det inte bara ”gubbar”, säger hon.

ÅHÖRARNA FICK LÄRA sig om olika så kallade härskartekniker och sätt att vara nedlåtande, utfrysande, förlöjligande eller osynliggörande för att förändra roller som ofta återfinns på arbetsplatser eller andra var-

GENUS VAR ETT genomsyrande tema i föreläsningen, och det är som i många andra forum ett känsligt ämne. – På en föreläsning jag hade sa en man att han tyckte jag attackerade gubbar och män för mycket,

FAKTA Härskartekniker ● Komplimangsmetoden: Att ge någon komplimanger för att de sedan ska utföra en uppgift som är jobbig för härskaren. ● Uteslutningsmetoden: Osynliggörande och ignorering i grupper. Användning av kroppsspråk som skapar negativ dynamik. ● Förlöjligande: Skämt om olika grupper, jargonger som kan upplevas förnedrande. Attacker med ”humor” bland folk. ● Tidsmetoden: Ofta förekommande på manstäta arbetsplatser. Trycker ner yngre och framåtsträvande personer på grund av hotkänsla. Även åt andra hållet – ungt och nytänkande mer attraktivt än ”gubbar”. ● Undanhållandemetoden: Information som ska vara tillgänglig för alla är det bara för några. Beslut tas över huvuden på en eller flera på en arbetsplats. ● Självförvållad härskarteknik: Att göra sig fysiskt och mentalt förminskad och använda ett visst sorts ordval i meningar, till exempel ”lite”, ”kanske”, ”vet inte”. Beror ibland på att personen blivit härskad över tidigare.

medan en kvinna sa att jag attackerade kvinnor för mycket trots att föreläsningen var exakt likadan. Folk tolkar saker på många olika sätt, säger Anna efter föreläsningen.

HÄRSKARTEKNIKER behöver inte alltid handla om förnedring eller utfrysning, fick åhörarna veta. Även kompli-

manger används ofta som en metod på arbetsplatser för att uppmana arbetskamrater att utföra jobbiga uppgifter. – Men allt det här handlar om vuxenmobbning, exakt likadan mobbning som när vi var små, menade Anna. – Skillnaden är bara att vi har andra skostorlekar nu. LINNEA IVARSSON

Svenska företag får vänta längst ● Svenska företag ska få snabbare betalt efter riksdagsbeslut. Företaget Grant Thornton har enligt TT i en internationell undersökning utrett hur länge företag i 44 länder får vänta på att deras fakturor ska betalas. Det visar sig att företagen i Sverige i snitt får vänta i 40 dagar, vilket är längre än samtliga nordiska grannar. Snabbast går det i Georgien, 18 dagar, och segast i Grekland, 85 dagar.

LÄNET

Här ökar Ung företagsamhet

● Ung företagsamhet Västerbotten har nu presenterat årets siffror gällande antal Uf-elever per kommun. Skellefteå ökar mest med 167 Uf-elever i år jämfört med 124 elever ifjol. Vännäs ökar också markant med drygt 23 procent. FÖRETAG OCH TILLVÄXT I VÄSTERBOTTEN ● 2013 13

TN130215FV1-14_TN130215FV1-14 2013-02-07 15:04 Sida 14

NYHET/LÄNET Oroligt år för ädelmetaller De som investerat i ädelmetaller har fått skaka den senaste tiden. Värdet på ädelmetaller har nämligen åkt berg- och dalbana det senaste året. Men priset slutade ändå med en ökning vid årsskiftet. Ädelmetaller tenderar att gå bra i dåliga finanstider. Värdet på guld och silver steg till exempel med närmare 30 procent bara året efter finanskrisen 2008. Värdet på guld ökade dessutom med runt 100 procent om man räknar från 2009 till årsslutet 2012. Men trots lågkonjunkturen till följd av eurokrisen har priserna på ädelmetaller pendlat upp och ner under 2012. En hel del dalar och höjder kan ses i grafen för 2012. Guldet startade året med lågt värde sätt till prisruschen under det sista kvartalet året dessförinnan. En berg- och dalbana inleddes och priset på guld sjönk så lågt som cirka 1 550 dollar per troy-uns under sommaren för att sedan höjas så högt som till 1 800 under hösten.

PRISET PLANADES UT och avslutades vid årsskiftet på ett mellanting runt 1 660 dollar per troy-uns. Samma tendens fast med större prisförändringar i förhållande till värdet kan noteras för silver, där den hösta noteringen under 2012 hamnade på runt 37 dollar per uns under första kvartalet för att sedan dippa rejält till omkring 27 under sommaren. Priset återhämtade sig under hösten och stämplade ut året på 31 dollar per uns. Alltså en total ökning på runt fyra dollar per uns under året. Det är också där priset i skrivande stund, i slutet av januari, ligger. PONTUS NYMAN Trendkänsligt guldpris. Foto: ARKIV 14

FÖRETAG OCH TILLVÄXT I VÄSTERBOTTEN

Norsjöföretag trea Norsjöföretaget Misu AB, även känt som Bjursele taxi, är Västerbottens tredje snabbast växande företag, med en omsättningsökning på 250 procent. Det är Almi företagspartner som ligger bakom listan som presenterar Västerbottens tio snabbast växande företag. På tredje plats, efter två Umeåföretag kommer alltså Misu AB, som drivs av Mimmi Larsson Sühl. – Det känns jättebra även om det inte känns hundraprocentigt rättvist. Här var det en enskild affär som tog ett ordentligt skutt i omsättningen. Vår strategi är normalt sett snarare att växa långsamt, och inte över huvudet, säger Mimmi.

FÖRETAGET MISU AB, är ursprungligen ett taxiföretag (Bjursele taxi), som startades vid milleniumskiftet. Men så småningom började företaget även ägna sig åt godstransport, snöröjning och mark- och grundarbeten. – Det fungerade inte att heta Bjursele taxi och komma med en grävmaskin, skrattar Mimmi. Då företaget blev otympligt att administrera delades det år 2005 upp i två delar, men då

under namnet M i s u AB. Företaget fick en t u f f period 2009 då Mimmi Larsson m a k e n Sühl. Anders, som har 27 års erfarenhet av markarbete, bestämde sig för att åka ner till södra Sverige och tampas med skadorna efter stormen Gudrun. Det blev en dålig affär och verksamheten lades ned för att sedan öppnas igen för ett par år sedan. Men sedan dess har det gått bra. – Nu växer det långsammare men säkert, man lär sig av sina misstag, konstaterar Mimmi.

FÖRETAGET HAR FÖR tillfället fyra anställda, men under högsäsongen under de varmare månaderna finns upp till 14 arbetstillfällen inom företaget. – Det största problemet vi tampas med är att grävbranschen är ett säsongsarbete. Vi kan inte erbjuda arbete till alla anställda hela året. Hur känns det då? – Det är så klart tråkigt både för oss och dem. Proble-

met för vår del blir att vi har svårare att behålla våra duktiga medarbetare, och tvingas nyanställa varje säsong. Men det är ju ett problem som gäller för många branscher, säger Mimmi Larsson Sühl. Den höga omsättningen under året 2010-2011 som pla-

cerat företaget högt i tillväxtligan beror på en stor affär som företaget gjorde tillsammans med en norsk kommun som skulle installera bredband av Västerbottensmodell. – Den affären var värd runt 2,5 miljoner, så den drog iväg omsättningen.

Sportringen expanderar i Vilhelmina Sportringen i Vilhelmina bygger ut. Samtidigt öppnar ägarna en ny butik i Hemavan och har siktet inställt på Storlien. – Vi tror på inlandet, säger Behnaz Falk, en av ägarna. Sportringen är en typ av franchisekedja som koncentrerat sig på små orter. – Den skiljer sig från de större kedjorna genom att företagarna har större möjligheter att påverka sortimentet och därigenom anpassa sig efter efterfrågan på de olika orterna, säger Behnaz Falk.

Hon är tillsammans med Sven Persson delägare i fyra butiker och dessutom delägare i kedjan Sportringen. – Jag började jobba i butiken i Vilhelmina, som ägdes av Sven Persson. När Sven sedan skulle öppna i Lycksele frågade han mig om jag ville förestå butiken. Jag svarade ja, om jag fick bli delägare. På den vägen är det, säger hon.

KORT EFTER ATT BUTIKEN öppnat i Lycksele, öppnade kompanjonerna en butik i Sveg. – Vi går mot strömmen och tror på inlandet, säger Behnaz Falk. I Vilhelmina satsar man

”

Vi har också förhoppningar om att öppna en butik i Storlien.

stort på jakt och fiske. Målet är en fulltalig jaktbutik med vapen och kikarsikten. Hela nedervåningen kommer under våren att byggas om. – Vi började redan i höstas med att sälja jakttillbehör som kläder och ammunition. Nu utökar vi sortimentet efter ett nytt avtal med en leverantör, säger Sven Persson. I juli öppnas en ny butik i Hemavan men redan nu till

turistsäsongen öppnas en tillfällig butik i Tärnaby.

– VI HAR OCKSÅ förhoppningar om att öppna en butik i Storlien. Vi hade en lokal men då det visade sig att restaurangen som låg i samma byggnad även skulle bedriva en strippklubb så packade vi ihop. Men ambitionerna finns fortfarande kvar. KRISTINA SANDIN

TN130215FV1-14_TN130215FV1-14 2013-02-13 08:49 Sida 15

i tillvĂ¤xtliga

INLANDSFRAKT AB â&#x20AC;&#x201C; ett transportcentrum i inlandet!

FAKTA VĂ¤sterbottens snabbast vĂ¤xande fĂśretag: â&#x2014;? 1. Transcall AB, UmeĂĽ, omsĂ¤ttningsĂśkning: 975 procent. â&#x2014;? 2. Dohi Sweden AB, UmeĂĽ, 750 procent. â&#x2014;? 3. Misu AB, NorsjĂś, 250 procent. â&#x2014;? 4. Data Ductus Utveckling AB, SkellefteĂĽ, 225 procent. â&#x2014;? 5. Gunnar & Gunnar Bygg AB, BurtrĂ¤sk, 200 procent. â&#x2014;? 6. Fastec SĂśdra VĂ¤sterbotten Bygg AB, UmeĂĽ, 200 procent. â&#x2014;? 7. Fyra HĂśrn i UmeĂĽ AB Schlagerklubben, UmeĂĽ, 200 procent. â&#x2014;? 8. Aptum AB, UmeĂĽ, 175 procent. â&#x2014;? 9. Cummin AB UmeĂĽ, 150 procent. â&#x2014;? 10. Tact Medical AB (Koskelas Ă&#x2013;gonklinik), UmeĂĽ, 150 procent.

Misu AB frĂĽn NorsjĂś bestĂĽr till stor del av mark- och grundarbeten, och det Ă¤r ocksĂĽ den verksamheten Ă¤garna vill utĂśka. Detta trots ett stort ekonomiskt bakslag vid efterarbete efter stormen Gudrun. Foto: PRIVAT

Men installationen var ett pilotprojekt och nu ska sju andra kommuner i Norge fĂślja samma koncept. â&#x20AC;&#x201C; Vi har sĂĽ klart fĂĽtt mersmak och vill fĂśrsĂśka vara med pĂĽ nĂ¤sta upphandling, och dĂĽ Ă¤ven fĂśrsĂśka ta oss in pĂĽ sjĂ¤lva grĂ¤vningen. FĂśrra gĂĽngen stod vi fĂśr material-

transporten, fĂśrklarar hon. Mimmi menar att 80 procent av de anstĂ¤llda inom fĂśretaget Ă¤r frĂĽn NorsjĂś, och Ăśvriga 20 frĂĽn andra delar av VĂ¤sterbotten. Oavsett om det Ă¤r i Norge eller Sverige som arbetet utfĂśrs. â&#x20AC;&#x201C; Det Ă¤r tack vare dem som det har rullat pĂĽ bra, oavsett

KĂ¤lla: Almi

FAKTA Kriterier fĂśr TillvĂ¤xtligan: â&#x2014;? 5-249 anstĂ¤llda â&#x2014;? 5-500 miljoner kronor i omsĂ¤ttning â&#x2014;?rĂśrelseresultat > 100 000 kronor â&#x2014;? Sunda finanser â&#x2014;? TillvĂ¤xten ska i allt vĂ¤sentligt ha skett organiskt KĂ¤lla: Almi

om vi har varit pĂĽ hemmaeller bortaplan, skryter hon. PONTUS NYMAN

Alltid naĚ&#x2C6; ra till hands! Med vĂĽra 75 fordon transporterar vi rundvirke, flis, spĂĽn, grus, styckegods m.m. VintervĂ¤ghĂĽllning med plogning och sandning utfĂśr vi i flera inlandskommuner. Entreprenader och fĂśrsĂ¤ljning av grusmaterial. BestĂ¤ll grusmaterial fĂśr kommande sĂ¤song. Materialet finns i Ă&#x2026;sele, Dorotea och Vilhelmina. VĂ¤lkommen att kontakta vĂĽra sĂ¤ljare.

Ă&#x2026;SELE IndustrivĂ¤gen 7

VILHELMINA Terminalg 5 Tel 0940-149 03, fax 123 36

Tel 0941-149 00, fax 149 29

www.inlandsfrakt.se

LĂ¤s mer

Vi tar hand om bilen

Gunnar & Gunnar bygg AB, femte plats i tillvĂ¤xtligan 2012 pĂĽ sidorna 16â&#x20AC;&#x201C;17.

!NRBGĆ?-@UHF@SNQĆ? Ć? Ć? Xenon ( Ă&#x201E;kta, ej konverterade )

Ć?

Ć? Batterier

Vi har batterier till alla fordon!

Í&#x161; rabatt

/ĂłĆ?@KK@Ć?RJNSDQSgMCRSHÉ&#x2013; Ć? Ć?

Durablend Snowmobile 2T BRP /L E-TEC /kartong med 12L

Behnaz Falk och Sven Persson Ă¤ger tillsammans fyra butiker och Ă¤r dessutom delĂ¤gare i kedjan Sportringen. Nu expanderar kompanjonerna och satsar i Vilhelmina och Hemavan. Foto: PRIVAT

Ć? Ć? Ć? Ć? Ć? Ć? Ć? Ć? Ć? Ć? Ć? Ć? 2JDKKDÉ&#x2013;DĂłĆ?$KĆ? Ć?#HDRDKĆ?oĆ? Ć? Ć? Ć?oĆ?2K@KNLUgFDMĆ? Ć?oĆ?DCRJDKKDÉ&#x2013;D@ RD Ć? Ć? Ć? Ć? Ć? Ć? bOODS Ć?,ĂłM SNQRĆ? Ć?%QDĆ? Ć?KqQĆ?

FĂ&#x2013;RETAG OCH TILLVĂ&#x201E;XT I VĂ&#x201E;STERBOTTEN â&#x2014;? 2013

TN130215FV1-16_TN130215FV1-16 2013-02-11 10:55 Sida 16

NYHET/BURTRÄSK FAKTA Gunnar & Gunnar AB ● Företaget startades 2002 av Gunnar Holm och Gunnar Jonsson. ● För tre år sedan blev Gunnar Holm ensam ägare av företaget. ● Gunnar & Gunnar AB är ett aktiebolag. ● I dag har företaget åtta anställda. ● 2012 placerades företaget på femte plats på Västerbottens Tillväxtliga vilket innebär att Gunnar Holm står som ägare till det femte snabbast växande företaget i Västerbotten under förra året. ● Tillväxtligan presenteras av Almi.

Bygga lantbruk ger klirr i kassan Varje år publicerar Almi företagspartner en lista över de tio snabbast växande företagen i Västerbotten. En tillväxt på 200 procent placerade Gunnar & Gunnar bygg AB på en femte plats i tillväxtligan 2012. En bidragande orsak till framgångarna är en mångårig satsning på byggnationer inom lantbruket. Gunnar & Gunnar bygg AB, som har sitt säte i Bodbysund utanför Burträsk, har i dag åtta anställda. Företagsnamnet är hämtat från grundarna Gunnar Holm och Gunnar Jonsson som tillsammans startade byggfirman för drygt tio år sedan. Sedan dess har utvecklingskurvan stadigt pekat uppåt och för tre år sedan blev Gunnar Holm ensam ägare av företaget. Redan från början gjordes en medveten satsning på byggnationer inom lantbruket och under de senaste åren har jordbrukssektorn svarat för närmare 70 procent av omsättningen. – Vi har ju en perfekt placering mitt i ett mjölkbälte med många större bönder, menar Gunnar Holm.

GENOM ATT MAN redan på ett tidigt stadium inriktade verksamheten mot lantbruket så har de också inom företaget skaffat sig ett stort kunnande på området. Gunnar menar att när det exempelvis gäller ladugårdar så 16

ställs det delvis andra krav på entreprenören, jämfört med ett mer konventionellt bygge. – Det handlar ju inte om att gjuta någon slät betongplatta precis. Oftast har bonden också egna funderingar kring hur han vill att det ska se ut.

DE SENASTE ÅREN har Gunnar och hans mannar byggt flera nya ladugårdar för mjölk- och nötproduktion. Men allt handlar inte om nyproduktion, det finns även en efterfrågan inom lantbruket när det gäller reparationer, om- och tillbyggnationer. Ett samarbete med en återförsäljare av mjölkrobottar har också inneburit flera uppdrag. – Vi har inte direkt marknadsfört oss, men gör man ett bra jobb hos en bonde så är man välkommen tillbaka och ryktet sprids. En nöjd kund är den bästa reklamen. Att man under fjolåret placerade sig bland de snabbast växande företagen i Västerbotten är inget som Gunnar drar några större växlar på. Han menar att det av och till brukar dyka upp byggföretag på den typen av listor och att det kan svänga väldigt snabbt. – Byggbranschen är byggbranschen, ibland går det upp och ibland ner och jag upplever att det här kan komma att bli ett lite lugnare år. EN ANLEDNING till den profettian är att länsstyrelsen i år inte har några bidrags-

FÖRETAG OCH TILLVÄXT I VÄSTERBOTTEN ● 2013

Gunnar Holm, ägare till Gunnar & Gunnar bygg AB, har all anledning att glädja sig över företagets framgångar.

”

Vi har ju en perfekt placering mitt i ett mjölkbälte med många större bönder.

pengar avsatta till nyproduktion av ladugårdar. När det gäller lantbrukssektorn räknar Gunnar med att det ändå kommer att finnas en efterfrågan på reparationer och ombyggnationer. Men Gunnar & Gunnar har flera ben att stå på och inom andra områden ser framtiden ljusare ut. – Det byggs trots allt en hel del i Burträskbygden, bland annat står en del företag i startgroparna för att börja bygga.

UPPDRAG FRÅN försäkringsbolag, och inte minst införandet av ROT-avdrag har också bidragit till den positiva utvecklingen. I en del mindre projekt, som exempelvis enstaka dörrbyten, kan visser-

ligen lönsamheten diskuteras. Men då handlar det i första hand om att upprätthålla en service gentemot kunderna. För att utveckla företaget och stå bättre rustad för svängningarna i byggkonjunkturen har vinstmedlen hela tiden avsatts till investeringar och till att skapa en ekonomisk stabilitet. En kontinuerlig utbildning av de anställda ligger också högt på prioriteringslistan, liksom investeringar som syftar till att höja säkerheten. – Säkerhet är dyrt, men det är något som måste få kosta. Det här är inget som man gör själv och jag har väldigt bra medarbetare som är självgående, påpekar Gunnar Holm. ULF WIKSTRÖM

TN130215FV1-16_TN130215FV1-16 2013-02-11 10:55 Sida 17

SVERIGE

Män tar länge lunchrast ● 51 procent av männen tar över en halvtimmes lunchrast i snitt. Andelen för kvinnorna är bara 38 procent. Detta visar en studie som Edenred och Sifo ligger bakom. Studien är baserad på närmare 1 300 intervjuer och det visar sig att män även i större utsträckning lunchar på restaurang. Bland männen uppger drygt var fjärde man att de vanligen äter lunch på restaurang. Detta kan jämföras med färre än var tionde kvinna. Generellt tycks männen fokusera mer på att maten ska vara mättande och billig, medan kvinnor lägger större vikt vid att lunchen ska vara näringsrik och hälsosam.

FAKTA Så länge äter vi lunch ● Kvinnor i procent: 0-10 min: 6 11-20 min: 10 21-30 min: 45 31-40 min: 9 41-50 min: 21 51-60 min: 8 ● Män i procent: 0-10 min: 2 11-20 min: 9 21-30 min: 38 31-40 min: 11 41-50 min: 27 51-60 min: 13 Källa: Edenred/Sifo

UMEÅ

Chef i Umeå fick sparken ● En butikschef för en större varuhuskedja i Umeå är misstänkt för stölder och har nu fått sparken. Enligt källor till Västerbottens-Kuriren rör det sig om tusentals kronor. Den varuhuskedja som chefen arbetade för finns över stora delar av landet och har en årlig omsättning på flera miljarder kronor.

Foto: ARKIV

Gunnar Holm har bland annat investerat i nya moderna ställningar, något som gör både hans och Bo Wahlbergs vardag lite säkrare. Foto: ULF WIKSTRÖM

FÖRETAG OCH TILLVÄXT I VÄSTERBOTTEN ● 2013

TN130215FV1-18_TN130215FV1-18 2013-02-11 09:24 Sida 18

KRÖNIKA

Ansvaret mellan nuvarande och tidigare verksamhetsutövare eller markägare får istället lösas mellan dem i en särskild rättegång som det aktuella målet utgör.

”

Föroreningar och ansvar V

em är ansvarig om marken på en fastighet är förorenad? Något om möjligheten att friskriva sig från ansvar. I ett tämligen nytt avgörande från Mark- och miljööverdomstolen behandlas bland annat frågan om vem som ska vara ansvarig för det fall en fastighet visar sig ha föroreningar i marken och en friskrivningsklausul till förmån för säljaren har tagits med i köpeavtalet. Enligt bestämmelserna i miljöbalken kan den som bedriver eller har bedrivit en verksamhet som bidrar eller bidragit till en förorening, eller den som äger eller tidigare ägt en förorenad fastighet, föreläggas att undersöka omfattningen av föroreningar på fastighten och att sanera dessa.

änsstyrelsen behöver inte rikta föreläggandet mot den som faktiskt stått för den största delen av föroreningen. Ansvaret mellan nuvarande och tidigare verksamhetsutövare eller markägare får istället lösas mellan dem i en sär-

FÖRETAG OCH TILLVÄXT I VÄSTERBOTTEN ● 2013

skild rättegång som det aktuella målet utgör. I målet hade ett fastighetsbolag köpt en fastighet år 1986. Fastighetsbolaget hade eldat med olja i en panncentral under tiden som bolaget ägde fastigheten. År 2001 såldes fastigheten till Landskronahem. År 2004 gjordes en undersökning av marken och det kunde då konstateras att den var förorenad med olja och att oljan härrörde från tiden efter år 1990. Landskronahem sanerade marken på fastigheten och väckte talan mot fastighetsbolaget och begärde att bolaget skulle ersätta Landskronahem för dess saneringskostnader eftersom det var fastighetsbolaget som orsakat föroreningen på fastigheten.

astighetsbolaget bestred Landskronahems talan och gjorde bland annat gällande att köpeavtalet innehöll en friskrivningsklausul som stadgade bland annat att ”Köparen friskriver härmed säljaren från allt ansvar avseende faktiska fel eller fel av vad slag

de vara må som säljaren kan vara ansvarig för såsom säljare av fastigheterna”. Fastighetsbolaget menade att eftersom parterna genom friskrivningsklausulen reglerat ansvarsfrågan mellan dem så kunde inte Landskronahem driva en process om ersättning för saneringskostnader. Landskronahem invände att friskrivningsklausulen inte avsett att reglera efterbehandling enligt miljöbalken utan endast tog sikte på fel enligt jordabalken (det vill säga så kallade dolda fel). Domstolarna ansåg att avsikten med friskrivningsklausulen inte varit att reglera eventuella krav på efterbehandling enligt miljöbalken. Fastighetsbolaget ådömdes att ersätta Landskronahem för större delen av dess saneringskostnader.

praktiken innebär domen att parterna vid överlåtelse av en fastighet bör diskutera vem som ska vara ansvarig att betala för kostnader för utredning och efterbehandling enligt miljöbalken och att det bör dokumenteras tydligt i

överlåtelseavtalet vad parterna kommit överens om i denna fråga. En illa vald formulering i friskrivningsklausulen kan innebära att en part åläggs ett kostnadsansvar trots att överlåtelseavtalet innehåller en friskrivningsklausul till förmån för endera parten.

● MIKAEL LUNDBERG Jur kand Mikael Lundberg, advokatbyrån Kaidings Umeåkontor. Telefon 070-20 20 281, mail mikael.lundberg.kaiding.se

TN130215FV1-19_TN130215FV1-19 2013-02-07 13:50 Sida 19

NYHET/LÄNET

Nu stänger Coop lokal butik – Det är en butik som vi drivit under många år med negativt resultat. Vi har försökt vända kurvan men inte lyckats. Den har tappat i både försäljning och resultat, säger Thomas Johansson, vd för Coop Nord. Nyligen hölls informationsmöte och med anställda och förtroendevalda där situationen förklarades. Men de fem anställda på Coop Nära Norrmalm har enligt Thomas Johansson varit medvetna om hotet. – De har känt till att butiken är i ett ansträngt läge och att om vi inte vänder kurvan så skulle det bli så här. Men för att en butik ska klara sig måste den bära sina kostnader, och det menar Thomas kan vara en utmaning för många mindre butiker, eftersom de fasta kostnaderna stiger om försäljningen tappar. Till slut blir det svårt att räta upp ekonomin, och butiken i fråga har drivits med nega-

”

Vi har många kunder som kommer från Norrmalm men väljer centrumbutiken därför att vi har ett bredare utbud där. Thomas Johansson vd, Coop Nord

tiva resultat i flera år. – Vi har däremot en väldigt god utveckling i vår andra butik i Lycksele. Vi har kannibaliserat lite på oss själva genom att göra den butiken både större och bättre. – Vi har många kunder som kommer från Norrmalm som väljer centrumbutiken därför att vi har ett bredare utbud där.

TOTALT JOBBAR FEM anställda på Coop Nära Norrmalm, och ännu är framtiden oviss.

Coop Nära Norrmalm i närheten av Ansia Camping i Lycksele lägger ned sin verksamhet den 1 mars i år. Förhandlingar med facket startar nu om vad som kommer att hända med personalen. Foto: SOFIE META – Jag kan inte svara på det än. Nu börjar en förhandling med facket, men vi har ju en till butik i Lycksele och den växer. Så kanske finns det möjlighet att jobbtillfällen öppnas

där, och expansionsplanerna är redan satta i rullning. – Vi har nyligen löst ut en skoaffär ur vår lokal i centrumbutiken för att få den ytan till eget anspråk också. Den 1 mars är alltså slut-

datumet för Coop Nära Norrmalm. – Vi lever ju för att sälja varor. Det är alltid trist när man måste komma till vägens ände och lägga ner. PONTUS NYMAN

Företagare ser ljus i krisen Medan orosmolnen drar över världen och arbetslösheten är väldigt hög, runt 7,4 procent i Sverige, andas Västerbottens företagare optimism. – Jag tycker att det ser betydligt bättre ut i dagsläget än det gjorde för några månader sedan. Den europeiska ekonomiska oroligheten blev mindre än man förväntat sig och det har stabiliserat exportsidan. Dessutom ser det bättre ut i USA, förklarar Torbjörn Halvardsson, Företagarna Västerbotten.

I SKRIVANDE STUND visar nya siffror från Spanien att arbetslösheten har nått nya rekordhöga nivåer. Mer än var fjärde person går utan arbete. – Självklart

berörs vi av det som händer i Spanien. Inte så omfattande i nuläget, men skulle det hända något drastiskt så skulle vi känna av det direkt. Och det gäller inte bara Spanien, utan även Grekland, Portugal, Storbritannien och andra länder som har det tufft just nu. Det är exporten som tar smällen när andra länder drabbas. – Allting styrs av vår internationella koppling. Det behövs väldigt små saker för att det ska bli kris. Det kan bli ett tvärstopp i exporten om ett sydeuropeiskt land skulle ställa in betalningarna, berättar Torbjörn. Han menar att det finns vissa branscher i Västerbotten s o m har

det väldigt kämpigt just nu. Skog och trä går till exempel väldigt tungt.

MEN GENERELLT SETT börjar situationen ljusna i länet. – Mycket tack vare byggboomen i Umeå och förnybar energi som kommer från vindkraftverk i länet. Sedan har vi sett en generell stabilisering av konjunkturen i industrin. Ett antal företag i Västerbotten har återtagit tidigare varsel. Registrering av nya företag i Västerbotten minskade med 11,9 procent under 2012 jämfört med 2011. Siffror som kanske oroar vid första anblick. Men det är ingenting att oroa sig för enligt Torbjörn.

– DET BEROR FRÄMST på att det har funnits gynnsamma förutsättningar att anställa. Efterfrågan på arbetskraft

Trots att ekonomin går dåligt på många håll i Europa och arbetslösheten i länet är fortsatt hög så andas Västerbottens företagare optimism. Foto: ARKIV jobbet, säger han. Han tar en paus och fortsätter. – Det kan som exempel MEN FORTFARANDE finns ett vara så att en snickare i fjälproblem, nämligen arbetslöslen inte beredd att pendla till heten, som i december 2012 Umeå för att jobba. låg på 7,4 procent i Sverige, Men Torbjörn ser ljust på enligt uppgifter från SCB. framtiden för Västerbottens – Den är fortfarande företagare, och han menar väldigt hög, och det trots att att det finns en bred framtida vi har arbetskraftsbrist, så möjlighet att bli företagare. det är en schizofren situa– Det är hög medelålder tion. Det finns två huvudorbland företagare just nu, så saker till att det är så. Det ena det finns många som vill att är att det saknas rätt kompenågon annan ska ta över tens och det andra är att man deras företag. inte är beredd att flytta för PONTUS NYMAN FÖRETAG OCH TILLVÄXT I VÄSTERBOTTEN ● 2013 19 har gjort att vi fått en inbromsning på eget företagande.

TN130215FV1-20_TN130215FV1-20 2013-02-12 11:43 Sida 20

– medlemssidor Torbjörn Halvardsson skriver: Regionchef Företagarna Västerbotten

Gott Nytt 2013, eller? De senaste fyra åren har vi upplevt slutet på den längsta högkonjunkturen i modern tid som avlöstes av den snabbaste och djupaste lågkonjunktur som någonsin redovisats. Därefter igen en snabb konjunkturuppgång som nu har avtagit, vad händer under 2013?

Verksamheten kan effektiviseras och kostnader kan minskas. Kostnader som är svårare att påverka styrs i huvudsak av lagar, regler och avtal. Exempelvis lokal-, energi-, transport- och personalkostnader. Konjunktursituationen är också en faktor som i de flesta fall inte kan påverkas.

INFÖR DET NYA ÅR 2013 är Företagare är ett härdat släkte. Oavsett verksamhet, pendlar förutsättningarna allt för snabbt och framtiden är alltid osäker. Hur förändras mina förutsättningar i företaget under det närmaste kvartalet eller det närmaste året? Den frågan får företagare alltid ställa sig och tyvärr är svaren oftast en kvalificerad gissning. När det diskuteras investeringar och nyanställningar är det utifrån en positiv konjunkturutveckling i företagen med förutsättningar för tillväxt. Men med den osäkerhet som alltid finns är självklart varje investerings och nyanställningsbeslut en chanstagning.

MÅNGA SÅ KALLADE experter diskuterar företagens och företagarnas bristande tillväxtambitioner. Tyvärr så

diskuteras allt för sällan företagens och företagarens riskexponering. Ett företag är en juridisk person som i de flesta fall ägs av en eller flera fysiska personer. Företaget möjligheter till överlevnad eller tillväxt styrs av ägarna och företagets konkurrensmöjligheter. Ägarnas insatser i företaget är aktiekapitalet och entreprenörskap. Företagets möjligheter styrs till stor del av dessa insatser från ägarna, men konkurrensmöjligheterna styrs också av kostnadsmassan samt konjunktursituationen.

VILKEN AV DESSA förutsättningar kan påverkas, och vilka kan inte styras? Till att börja med så är företagets möjligheter till utveckling till stor del styrd av ägaren/ägarnas kompetens.

konjunkturutvecklingen osäker. Även om företagen i Västerbotten har haft den bästa utvecklingen i landet under det senaste året, är osäkerheten stor inför kommande år. Den internationella ekonomiska osäkerheten är det som i huvudsak påverkar länsföretagens konjunkturavmattning. Hur långvarig blir denna konjunkturnedgång och hur djupt kommer den att gå, är frågor som inte kan besvaras med säkerhet. Det vi dock måste hantera är företagens möjligheter till att ”övervintra”.

VILKA INSATSER KAN hjälpa företagen till detta? Personal är en stor kostnad i de flesta företag. I personalkostnaden ingår även arbetsgivareavgiften som bland annat innefattar en löneavgift på 9,2 procentenheter.

Inför det nya år 2013 är konjunkturutvecklingen osäker. Även om företagen i Västerbotten har haft den bästa utvecklingen i landet under det senaste året, är osäkerheten stor inför kommande år.

”

Företagarna driver på för att denna avgift ska sänkas upp till en lönesumma på 3,2 miljoner kronor (cirka tio anställda). Kan våra rikspolitiker anamma detta, sänks lönekostnaden för företagen med cirka 300 000 kronor.

KAN VI DESSUTOM FÅ gehör för en reformering av arbetsrätten och då i första hand tur-ordningsreglerna, kan före- tagen vid en personalreducering anpassa personalstyrkan utifrån företagets behov och villkor och inte utifrån lagstiftningens direktiv. Kan våra

politiker genomföra dessa förändringar samt i övrigt inse att i de små och medelstora företagen finns den potential som kan klara av konjunktursvackan, då kommer år 2013 också bli ljus, om inte står vi inför en lång och kall vinter. ■

TN130215FV1-20_TN130215FV1-20 2013-02-12 11:43 Sida 21

NYHET/ORT Nytt från föreningarna I Västerbotten finns 16 föreningar inom Företagarna

www.foretagarna.se/vasterbotten. I nästa nummer av Västerbottningen Företag presenteras eventuella nya ordföranden samt andra ändringar här under ”Nytt från föreningarna”.

Medlemsförmåner Kommer du ihåg att nyttja dina medlemsförmåner som du har via ditt medlemskap i Företagarna? Vi har förmåner som gäller såväl på nationell som på regional nivå.

Övriga event ➞ Näringspolitiska rådet i

Ny regionsamordnare

Västerbotten har möte på Ansia i Lycksele den 25 februari mellan klockan 10:00-12:00. I fokus denna gång är turismen och frågeställningar som kommer att diskuteras är: Turismen – kan den vara lyftet för inlandet? Gruvor, rennäring och turism – en omöjlig tre-enighet? Vad ser inflyttarna som vi inte ser?

Sedan slutet av november har Företagarna Västerbotten en ny regionsamordnare efter att Camilla Sundling slutat för att gå vidare till nytt arbete med nya utmaningar. Som ny regionsamordnare har Eva Lindgren anställts. Eva kommer närmast från ett arbete på Umeå universitet och har en gedigen teoretisk bakgrund samt flera års arbetslivserfarenhet.

➞ Onsdag den 13 mars anordnas

Kontaktuppgifter: Eva Lindgren Telefon 090-206 14 02, mobil 070-380 57 36 E-post eva.lindgren@foretagarna.se

Foto: PRIVAT

Årsmöten Under perioden 1 februari till 15 mars kommer samtliga lokala föreningar inom Företagarna Västerbotten att hålla sina årsmöten. Först ut är Storuman som håller årsmöte i ABF-huset den 7 februari. Därefter följer Vindeln den 19 februari på Hotell Forsen och Umeå den 11 mars i Vardagsrummet på Rex. Skellefteå håller sitt årsmöte på Mat & Prat den 13 mars. Så snart övriga datum är beslutade återfinns de i kalendern på

ett finansieringsseminarium i Umeå med bland annat Nasdaq OMX, Funded by me och Företagarnas vd Elisabeth Thand Ringqvist. Ytterligare information kommer inom kort.

➞ Det händer mycket annat också i våra lokalföreningar under våren. Till exempel hålls företagsfester och – galor där årets företagare koras. Datum för dessa presenteras fortlöpande på regionens och de lokala föreningarnas hemsidor, www.foretagarna.se/vasterbotten.

Medlemsförmåner Som medlem hos oss får du ta del av följande förmåner och rabattavtal:

✔ BETALTERMINALER

✔ FRAKTER

✔ HÄLSA

✔ RÅDGIVNING

✔ TELEFONPASSNING

Teller Nets

Schenker AB

S:t Lukas ProActive

Fri muntlig juridisk rådgivning

TeleCenter i Bygdeå AB

✔ TELEFONI/ DATORER/VÄXLAR

✔ KREDITUPPLYSNING

✔ BILAR Forslunds Bil AB BMW Toyota

✔ DRIVMEDEL OKQ8 Shell

✔ FLYG Malmö Aviation SAS

✔ FÖRSÄKRINGAR Garantförsäkringar Länsförsäkringar Västerbotten

✔ HOTELL Best Western

✔ JURIDISKA TJÄNSTER Redovisningstjänst AB Draftit

Tele2 LTS Telekommunikation/ Stjärnafyrkant

(UC) Affärs- och Upplysningsföretaget

✔ KONTORSMATERIAL Svanströms

✔ HYRBILAR Avis OKQ8 Europcar Mabi biluthyrning

✔ MARKNADSFÖRING Lokaldelen Google

På vår hemsida kan du läsa mer om de förmåner som finns. www.foretagarna.se/formaner

✔ RESEBYRÅER Företagsresor i Umeå

TN130215FV1-20_TN130215FV1-20 2013-02-12 11:42 Sida 22

– medlemssidor

Företagarna i Västerbotten hälsar nya medlemmar välkomna Jonny Nilsson Lakasjö Skogsentreprenad AB Bragegatan 13 91931 ÅSELE

Peder Dahlström Dahlströms Timmerstugor AB Vesterås 11 91290 VILHELMINA

Caroline Nyström New True Leaders AB Sandviksvägen 70 91335 HOLMSUND

Henric Hellgren BjörnJohans AB Junselevägen 25 91994 HÄLLASTRÖM

Markus Nilsson Chimp Sweden Christer Boijes väg 18 25454 HELSINGBORG

Ulf Engelmark OMT Rehab i Skellefteå AB Skeppargatan 17 93132 SKELLEFTEÅ

Lisette Edgarsson Silleste AB Frögatan 193 93155 SKELLEFTEÅ

Jouko Juvonen Desarrollo Pro Utveckling & Utbildning AB Södra Järnvägsgatan 62 BV 93132 SKELLEFTEÅ

Per Olof Bertil Lindkvist Balsjö Vägteknik AB Ljusåker 15 91692 BJURHOLM

Anders Arvidsson Arvidsgården AB Västra Vallen 129 93193 SKELLEFTEÅ

Karin Emilsson Skellefteå Hundtrim Transistorgränd 33 93150 SKELLEFTEÅ

Lars Karlsson Lars Karlsson Stensvedjevägen 37 93142 SKELLEFTEÅ

Mattias Stenlund Sorsele Byggtjänst AB Strandvägen 17 92070 SORSELE

Mats Hallefors Daledot AB Stationsgatan 13 B 93131 SKELLEFTEÅ

Daniel Gällman Montageteamet Nord AB Skärgatan 17 93235 URSVIKEN

Göran Forsberg Sak Umeå Ekonomisk förening Kungsgatan 42 90325 UMEÅ

Roger Westerberg Byggexperten i Vännäs AB Älvdalagatan 31 91133 VÄNNÄS

Robert Vallström RobRöj AB Skepparvägen 57 932 52 BUREÅ

Lars Svensson Medicvent AB Pendelgatan 3 90422 UMEÅ

Gunnar Westermark Wetrac Östra Järnvägsgatan 33 93061 BASTUTRÄSK

Raimo Åberg Åberg's i Sorsele AB Stensund 51 92070 SORSELE

Leif Arne Persson Leif Arne Perssons Reparationsverkstad Storberget 8 91732 DOROTEA

Anneli Burman Coop Konsum Malå Storgatan 37 93070 MALÅ

Sabri Cildavil Macbeth HB Skogsbovägen 8 92231 VINDELN

Elisabet Jonsson Marsfjälls Redovisningstjänst Grytsjö 61 91088 MARSFJÄLL

Andreas Lundqvist AL:s Alltjänst AB Södra Hällgrensvägen 11 93237 URSVIKEN

Gemma Johansson GMJ Consulting AB Näsåkersvägen 15 93010 LÖVÅNGER

Dariusz Maciejewski Macbeth HB Skogsbovägen 8 92231 VINDELN

Per-Erik Lundmark Body Fix Hälsa & Sol i Norsjö AB Algotsvägen 2 93532 NORSJÖ

Per Wiklund Exocare AB Nydalavägen 16 90338 UMEÅ

Monica Granberg Payback AB Företagsvägen 12 91135 VÄNNÄSBY

Hans Olof Bergström H B Lackering Ballerinagatan 5 93165 SKELLEFTEÅ

Kjell-Åke Öjeryd Öjeryds Lantbruk AB Sandsjö 171 92072 BLATTNICKSELE

Sofia Anner Kreatoriet AB Parkgatan 2 90327 UMEÅ

Lars-Håkan Hansson Lars-Håkan Hansson Box 38 91702 HÖGLAND

Björn Lundmark BLK Ruben AB Östra Falmark 146 93192 SKELLEFTEÅ

Marcus Grahn X Drill AB Strandvägen 20 92072 BLATTNICKSELE

Peter Wiksten Wikstens Schakt AB Bladgatan 108 93158 SKELLEFTEÅ

Birger Gustafsson Birger Gustafsson Viskavägen 13 91993 FREDRIKA

Andréa Waller Andréa Waller Hästkroken 9 93252 BUREÅ

Micael Renlund MR Software AB Algotsvägen 2 93532 NORSJÖ

Kjell Norman Normans Hälsoservice Selet 50 91192 VÄNNÄS

Erik Norrman ENorrm AB Gamla Lyckselevägen 20 91932 ÅSELE

Annica Simonsson DreamFactory Furugatan 8 93141 SKELLEFTEÅ

TN130215FV1-20_TN130215FV1-20 2013-02-12 11:43 Sida 23

Lennart Lyhamn Fixarbo i Mellanbygd Östra Gunsmark 235 91594 ÅNÄSET Anna Bauer Kreablo AB Hemmansgatan 67 93156 SKELLEFTEÅ Håkan Sandbäck Nopro AB Box 36 93221 SKELLEFTEHAMN Nazrul Islam Skellefteå Sushi-bar AB Stationsgatan 13 93131 SKELLEFTEÅ Håkan Forsström HF Progress AB Hägglundsgatan 8A 93140 SKELLEFTEÅ Stig Sundström Vännäs Lackcenter AB Pengsjövägen 59 91133 VÄNNÄS David Lindqvist Premier Wood North Sweden AB Boviken 278 93199 SKELLEFTEÅ Geertruida Van Den Bor Alltex i Norr Åkergatan 1 93533 Norsjö Kenneth Marklund Fugu Sports AB Plastvägen 6 93142 SKELLEFTEÅ

Maria Jonsson Brantholmen AB 93131 SKELLEFTEÅ Stavros Tzimas AB Stackgrönnan Bygg Måttgränd 2 93191 SKELLEFTEÅ Annika Holmström Nordisk Finans Byrå AB Strandgatan 19 B 931 32 SKELLEFTEÅ Caroline Schneider Sandsjögårdens Wärdshus Sandsjö 122 92072 BLATTNICKSELE Joakim Vesterlund Eufonster.se AB Sikeå 57 91593 ROBERTSFORS Mattias Eriksson Meritek AB Maskinvägen 6 931 37 SKELLEFTEÅ Nils Gustav Åslund Stalo Adventures Mor Britas väg 4 1tr 91088 MARSFJÄLL Thomas Jakobsson Wood Of Sweden AB Frögatan 138 931 55 SKELLEFTEÅ Mikael Ackemo Strömsunds Sotningsdistrikt AB Rembacka 33 A 91291 VILHELMINA

Christina Lundmark Scandinavian Resources AB Storgatan 48 93070 MALÅ

Daniel Bystedt DB BYGG & MONTAGE AB Byalagsgatan 19 934 32 KÅGE

Jan-Erik Viktorsson Sej Jes Gullrisvägen 5 903 65 UMEÅ

Anders Wistemar Awance AB Daggstigen 12 93151 SKELLEFTEÅ

Per Olofsson Vilhelmina Billackering Volgsjöstrand 11 912 34 VILHELMINA

Bertil Fjellström Maskin & Fritid i Kultsjödalen AB Box 2047 912 98 KLIMPFJÄLL

Torbjörn Wahlberg Motorelektriska Verkstads AB MEVA Brogatan 35 931 62 SKELLEFTEÅ

Astrid Hagersjö Astrid Hagersjö AB Snickarvägen 11 921 46 LYCKSELE

Jens Lantto R verkstan AB Svedjevägen 12 931 36 SKELLEFTEÅ

Urban Ådén Skellefteå Maskininvest AB Yttergatan 14 93163 SKELLEFTEÅ

Patrick Willems Magic Lapland AB Lövliden 132 6tr 912 92 VILHELMINA

Patrik Vertin ProGuard Vaktservice AB Nygatan 37 931 31 SKELLEFTEÅ

Benny Norman Benny Norman's Montage & Export AB Bäsksele 95 912 90 VILHELMINA

Mats Andersson EKOM AB 91020 HÖRNEFORS

Linnea Andersson Hotstuff Volgsjövägen 72 912 32 VILHELMINA Ann Katrin Norlin Hotell Wilhelmina AB Volgsjövägen 16 912 34 VILHELMINA

Magnus Bidner EKOM AB 91020 HÖRNEFORS Per Lundström EKOM AB 91020 HÖRNEFORS

Kontakt Företagarna Västerbotten Adress Företagarna Västerbotten Service AB Magasinsgatan 7, 3 tr. 903 27 Umeå Regionchef Torbjörn Halvardsson Tel. 090-206 14 01 Mobil 070-341 05 95 E-post torbjorn.halvardsson@ foretagarna.se Regionsamordnare Eva Lindgren Tel. 090-206 14 02 Mobil 070-380 57 36 E-post eva.lindgren@foretagarna.se

Ekonomi Maud Sandberg – Forsgren Tel. 090-206 14 04 E-post maud.sandberg@foretagarna.se Projektledare: Business Development Anna Isaksson, Umeå Tel. 090-206 14 03 Mobil 070-224 37 00 E-post: anna.isaksson@foretagarna.se Projektledare: Företagarnas JobbEtt Anna Jonsson, Umeå Tel. 090-206 14 05 Mobil 070-250 38 69 E-post anna.jonsson@foretagarna.se

Projektledare: Handslaget Inlandsutveckling Peder Johansson, Malå - Norsjö Tel. 0953-58 04 94 Mobil 070-551 17 91 E-post peder.johansson@foretagarna.se Projektledare: Handslaget Inlandsutveckling Kurt Lindgren, Lycksele Mobil 070-693 73 01 E-post kurt.lindgren@foretagarna.se Projektledare: Handslaget Inlandsutveckling Erika Hjukström, Sorsele - Storuman Mobil 070-325 80 83 E-post erika.pettersson@foretagarna.se

Föreningsutvecklare Lars Forssell, Skellefteå Mobil 070-560 28 75 E-post lars.forssell@foretagarna.se Juridiska rådgivningen 0771- 45 45 45 Medlemsservice 08-406 18 65 Försäkringsservice 08-406 17 77 Hemsida www.foretagarna.se/ vasterbotten

TN130215FV1-24_TN130215FV1-24 2013-02-07 16:25 Sida 24

KRÖNIKA

Det räcker inte att vara bästa länet i Sverige när det gäller näringslivsklimat, vi måste försöka bli bäst i världen. I annat fall kanske fler av de miljoner som planerats till Västerbotten hamnar på någon annan kontinent.

”

Bättre näringslivsklimat i Afrika? N

orthland resources, gruvbolaget som äger gruvan i Pajala, har nyligen signalerat ett kapitalbehov på 2,5 miljarder kronor. IGE som äger Rönnbäcksfyndigheten meddelade nyligen att man lägger gruvan på is till förmån för diamantbrytning i Afrika. Gruvbrytningen i Blaiken är i sig ett tragiskt exempel på hur man misslyckas med en gruvsatsning. Gruvan i Fäbodliden har inte heller fått upp farten riktigt. Jag tror att man kan påstå att de allra flesta, åtminstone en genomsnittlig länsinvånare, har trott att det skulle vara enklare att etablera gruvverksamhet. Malmen finns ju där i marken så det är väl bara att bryta och tjäna pengar, eller hur? En gruvetablering är lite av en lottsedel, en dyr sådan men dock en lottsedel som om det går i lås kan 24

FÖRETAG OCH TILLVÄXT I VÄSTERBOTTEN ● 2013

vara jättebra för området. Ett sådant exempel är gruvan i Pauträsk, som nu tickat och gått i snart tio år och genererat många arbetstillfällen i kringkommunerna.

rågan är om det är svårare att starta en gruva i länet än någon annanstans? Är tillståndsprocessen enkel, är attityden hos människorna positiv, är beslutsfattare hos länsstyrelsen serviceinriktade? Helt enkelt, är Västerbotten ett län med gott näringslivsklimat för gruvverksamhet? Hur lång tid är rimligt för brytningskoncession, MKB, överklagningar et cetera? I Blaikenfallet var tiden, eller åtminstone bedömningsinsatsen, för kort. Det som blev kvar är snarare en potentiell miljökatastrof. I Rönnbäcksfallet kan vi konstatera att

investerarna beslutade att fokusera sin verksamhet till Afrika i stället för Västerbotten. Om det faktiskt beror på en utdragen process eller någon annan orsak är svårt att bedöma.

länet i Sverige när det gäller näringslivsklimat, vi måste försöka bli bäst i världen. I annat fall kanske fler av de miljoner som planerats till Västerbotten hamnar på någon annan kontinent.

et vi däremot kan konstatera är att gruvverksamheten inte är så lokal som det kan förefalla. Hur många gånger har vi inte hört politiska företrädare som sagt att gruvor inte går att flytta? Problematiken är att alternativet inte är att flytta gruvan utan helt enkelt att inte starta en brytning utan fokusera på andra fyndigheter i världen. Kapitalbrist har många gånger lyfts som ett tillväxtbekymmer och det kanske blir tydligast när det gäller gruvor, titta bara på Pajala i dag. Det räcker inte att vara bästa

● ROBERT SALOMONSSON Ordförande Företagarna Västerbotten. Telefon 070-572 63 99, mail info@dualis.se

TN130215FV1-25_TN130215FV1-25 2013-02-11 11:08 Sida 25

NYHET/SKELLEFTEÅ

Han styr nya IUC-skutan Sedan i somras är Hans Bylesjö vd på IUC Bothnia. Men IUC har inte bara bytt vd, man har bytt namn också. IUC Västerbotten heter det nu. Därmed riktas blicken mot hela länet – och mot träindustrin. – Vi har vår industriella bas att bygga på, där tar vi avstampen, säger Hans Bylesjö, som med sin bakgrund inom både industri och universitet är som klippt och skuren för jobbet. IUC Bothnia startade 1974 i Skellefteå. Rådgivning till små och medelstora företag är grunden. Sedan mitten på 90-talet, då ytterligare tio IUC-kontor skapades i landet, har länskontoret varit mest inriktat på Skellefteå, Malå, Vindeln och Robertsfors. Men med ny vd passar man också på att vidga sitt område, både geografiskt och ämnesmässigt. Energi, elektronik, verkstad och gruvor har varit basen hittills, nu tillkommer träindustrin. Och man tar hjälp av universitetet, inte minst inom produktutveckling. Lars Bylesjö, som både varit på universitetsanknutna Centek och har lång

erfarenhet inom länets industri från bland annat Renholmens mekaniska, Alimak Hek och de senaste sju åren som vd för Gjutmek i Kåge, tycker att läget var lämpligt för honom att kliva på det här jobbet nu. – Vi har genomfört stora förändringar på Gjutmek och jag kände att jag var färdig där. Jag har åtta år kvar till pensionen och ville ha en ny utmaning, säger han.

HAN ÄR UTBILDAD civilingenjör och har också forskarutbildning bakom sig. – Jag har kunnat praktisera mina teoretiska kunskaper och tycker att jag har gedigen erfarenhet från industrin. Den kombinationen

Hans Bylesjö, vd på IUC Västerbotten, vid rodret på kontoret i Entreprenören i Skellefteå. Huset, delvis byggt som en båt med manöverbrygga, är en företagskuvös som hjälper små och medelstora företag att se hur de ska kunna växa. Foto: ERIC NORDLUND har jag nytta av här, menar Hans Bylesjö. IUC, som betyder industriellt utvecklingscentrum, lägger ned mycket tid på att besöka företagen. Målet är att hjälpa dem att stå på en stabilare bas och att växa. Lars Bylesjö berättar att man erbjuder processrådgivning, hjälper företagen att komma igång med att bygga nätverk och man har också i bakfickan en palett av åtgär-

der som ska leda till kompetenshöjning. Omfattande undersökningar görs för att komma fram till vad respektive företag har för tillväxtpotential. Det handlar om att gå igenom affärsprocessen, produktutvecklingen, göra tillväxtanalys, analysera marknaden och titta på företagets infrastruktur. Kompetensbehovet och vilka nätverk företaget finns i tittar man också på, liksom

FAKTA IUC Västerbotten ● IUC har fem anställda och ägs av 15 lokala företag. Man får pengar från bland annat Region Västerbotten och kommunerna. Omsättningen ligger på runt sex miljoner kronor per år, och man är icke vinstdrivande. Tre projekt som man driver just nu heter Industriell utveckling (riktar sig mot små tillverkande företag i Skellefteå, Vindeln och Malå), Esis (vänder sig mot elektronikindustrin i Västerbotten och Norrbotten) samt Grön industri (riktar sig mot företag inom bioenergi, vindkraft och miljöteknik i hela länet).

vad företaget själv vill med framtiden. Har inte företagen koll på det utan er hjälp? – Det kan de säkert ha, mer eller mindre, men det är bra om någon utifrån kommer och tittar på ett företag med nya ögon. – Dessutom är det ju faktiskt så att företagaren oftast har häcken full med vardagen. Vi hjälper till att lyfta blicken. – Vi tror att vi gör nytta. Vi är i alla fall efterfrågade av företagen, det är ett ganska bra mått, säger Hans Bylesjö, vd för IUC Västerbotten. ERIC NORDLUND

Behöver ni en egen tidning i er verksamhet? Vi producerar den åt dig. Tidningar i Norr har mångårig erfarenhet av tidningsproduktion och marknadsföring. Tidningen du håller i handen är bara ett exempel. Vi kan hjälpa dig med allt från tidningens utformning och innehåll till annonsförsäljning och produktion.

För mer information: Thomas Wännman 090-71 15 21 thomas.wanman@display-umea.se

Tidningar i Norr AB Norrlands ledande endagarstidningsförlag FÖRETAG OCH TILLVÄXT I VÄSTERBOTTEN ● 2013

TN130215FV1-26_TN130215FV1-26 2013-02-08 08:43 Sida 26

KRÖNIKA

Det första är att sträcka på ryggen, kasta blygsamhetens mantel och sprida en mer riktigt bild av norra Sverige. Att vara lite stoltare över vad vi har och vad vi kan.

”

Motverka Pistvaktsyndromet D

et sägs att Skåne är Sveriges kornbod. Betydligt mindre känt är att norra Sverige är landets egen skattkammare, fylld av mineraler, skogsvaror och vattenkraft. Det är härifrån en stor del av vårt exportvärde har sitt ursprung. Ställer du dig till exempel på Stureplan eller Sergels torg och frågar folk om deras syn på Norrland så tonar en helt annan bild fram. Då brukar ödslighet, snus, snöskotrar och bidragsberoende dominera. Det vill säga den bild som brukar speglas i media och i filmer som Pistvakt och Jägarna I och II. Det riktigt allvarliga med denna bild av norra Sverige är att den också påverkar beslut. Precis som alla andra så läser den politiska makteliten (och fruktar) de stora mediadrakarna med sina huvudredaktioner nästgårds Rosenbad och riksdagshuset, vilket påverkar deras syn på Norrland och på vad som är viktigast att prioritera.

Grafik: NORRTÅG 26

FÖRETAG OCH TILLVÄXT I VÄSTERBOTTEN ● 2013

Ett exempel på detta är debatten kring Botniabanan och Norrbotniabanan. Den förstnämnda har fått mycket skit för att den blev för dyr och, som någon skrev, ”leder ingenstans”. Lika intressant är debatten kring Norrbotniabanan. Ett enigt näringsliv, med stora intressen i mineral och skog har kunnat visa hur bristen på bra järnvägstransporter försenar och förhindrar de stora investeringar man är villiga att göra. EU:s politiker, som inte delar lunchkrog med de svenska mediadrakarna, insåg detta och pekade ut den så kallade Bottniska korridoren, där Norrbotniabanan ingår, som ett prioriterat objekt i den europeiska järnvägsstrategin.

en svenska regeringen (som delar lunchkrog med mediadrakarna) valde sedan att bortse från EU:s och näringslivsföreträdarnas perspektiv när de lade sin infrastruktursproposition. Istället valde de att satsa på persontrafik i trakterna runt Stockholm, vilket säkert uppskattades av lunchkrogarnas gäster. Okej, ovanstående rader är i viss mån överdrivet raljerande, men stämmer ändå i sin grundsentens. Det mediaperspektiv som lan-

dets största medier har påverkar kraftigt synen på Norrland. Mediaperspektivet är i mångt och mycket turistiskt där norrlänningen är ett pittoreskt inslag i landskapsbilden som säger jo på inandning. Man söker det udda och annorlunda och presenterar det sedan som sanningen om Norrland. Vad kan vi då göra för att motarbeta den slentrianmässiga turistiska synen? Det första är att sträcka på ryggen, kasta blygsamhetens mantel och sprida en mer riktigt bild av norra Sverige. Att vara lite stoltare över vad vi har och vad vi kan. För att kunna göra detta måste vi också lära oss mer om oss själva, tyvärr har vi själva en förmåga att köpa mediabilden. Ett sådant exempel finns inom gruv- och mineralindustrin. Hur många känner till exempel till det forskningskluster som bildats inom Norr- och Västerbotten som strävar efter att effektivisera tillvaratagandet av våra mineralskatter på ett effektivare och mer hållbart sätt? Hur många känner till hur mycket större effekt vår gruvindustri har på exportvärdet, jämfört med till exempel fordonsindustrin?

yvärr så är det nästan lika många norrlänningar som 08or som inte vet vilka värden norra Sverige representerar. Därför

måste vi börja med att öppna våra egna ögon för att kunna öppna andras. Varför inte börja med att med större intresse ta del av lokala tidningars, som denna, positiva artiklar och inte bara se de som har motsatt innehåll. I en tid när till och med TT flyr fältet för att dela lunchkrog med den politiska makten måste vi själva påverka makthavarna. Varför inte byta ut den gamla norrlandsdevisen ”Vi flytt in’t” mot ”Vi skryt visst (med rätta)”. Samtidigt måste vi kanske lite lätt skamset medge att vår bild av 08orna inte alltid är riktigt objektiv. Jag tycker också det är lite skoj att använda epitetet Fjollträsk…

● ROLAND NORBÄCK

Projektledare och delägare i kommunikationsbyrån Kombi Marketing, gästlärare på Designhögskolan. Telefon 070-673 03 60, mail roland@kombimarketing.se

TN130215FV1-27_TN130215FV1-27 2013-02-12 13:28 Sida 27

Vi averkar skog med egna maskiner Skördare och Skotare European Agreement Concerning the International Carriage of Dangerous Goods by Road

Allt inom utbildning och rådgivning för transport och industrisektorn.

Tel: 0911-670 00 • Per Granberg

Vi når fram till världens barn – din gåva gör det möjligt

Mittel EL AB Fabriksgatan 9, 921 36 Lycksele Tel: 0950-142 80, Fax: 0950 - 268 28

Umegallrarna Skogsvägen 25 • 918 31 Sävar • tel 070-338 40 76

Lägg din konferens mitt i centrum Bra kommunikationer, 5 minuter från flygplatsen, 200 meter till busstationen, 150 fria parkeringar inom 200 meter, parkering med motorvärmare. Se våra lokaler på www.mblycksele.se

varldensbarn.se

el@mittel.se • www.mittel.se

Välkommen!

Info och bokning på 0950-123 45 eller info@mblycksele.se

Vi sänker Era Uppvärmingskostnader! - Isolera med Miljövänlig Cellulosa lösull 30% högre Isolerförmåga

Isolera Tak, Vindar, Väggar och Golv

Läs mer på www.isohem.se Tfn. 070-374 89 65 Peter Henriksson

Öppettider: Mån-tors 8.00-17.30 Fredag 8.00-16.30 Lördag 9.00-13.00

Kågevägen 37, Skellefteå 0910-702 455

• Service • Reservdelar • Försäljning KG 070-534 14 94 • Martin 070-647 58 43 info@kgshemservice.se

Elinstallationer • Kyl-& frysservice motorlindingar • Data & Larm reparationer mm

EL VILHELMINA DOROTEA Tel. 0940-55410

0942-10206

ELINSTALLATIONER - MOTORLINDNINGSVERKSTAD - KYL&FRYSSERVICE

Box 96 . 912 22 VILHELMINA

Kontakta oss så kan vi hjälpa er med konstruktionstips inför Varmförzinkningen.

ALLT I GLAS Välkommen in

Vännäs 0935 – 13140 www.galvpart.se

Norra Järnvägsgatan 64, 931 37 SKELLEFTEÅ | Tel: 0910-135 40 | Fax: 0910-148 52 | E-post: info@skellefte-glas.se | www.skellefte-glas.se FÖRETAG OCH TILLVÄXT I VÄSTERBOTTEN ● 2013

TN130215FV1-28_TN130215FV1-28 2013-02-11 11:33 Sida 28

VI SKAPAR MÖTESPLATSER Georange ideélla förening är en samordnande intresseorganisation med sin främsta utgångspunkt i Sveriges malm- och mineraltillgångar. Föreningens huvudsakliga uppgift är att bredda synen på samhälls- och näringslivsutveckling kring gruv- och mineralindustrin, i syfte att skapa förutsättningar för utveckling av nya och befintliga företag.

Var med i kampen mot lidande till följd av sjukdomar, skador och funktionsnedsättningar i hjärnan.

För ytterligare information besök ww.georange.se eller kontakta: Ordförande Lennart Gustavsson GEORANGE Box 43, 930 70 MALÅ Tel: 0953-211 10 Mob: 070-343 96 85

www.georange.se www.georange.se

Nå dina kunder genom en annons i Västerbottens största företagstidning. Nästa nummer kommer den 9 april. Bokningsstopp 27 mars.

Välkommen med din bokning. Display i Umeå 090-71 15 00

FÖRETAG OCH TILLVÄXT I VÄSTERBOTTEN ● 2013