Fvn nr 2 2013

TN130412FV1-01_TN130412FV1-01 2013-04-10 09:35 Sida 1

Etta i klassen

Marina satsar

Ska förnya

Vindeln i topp

Uttersjöbäckens nya företag

Umetjej blev regionchef

16–17

18

9 April 2013

Backar inte Sidorna 10–11

Senaste nytt från

se sidorna 22–25

TN130412FV1-02_TN130412FV1-02 2013-04-09 10:26 Sida 2

INNEHÅLL

Den leende flickan

P

rofessor Åsa Kroon Lundell vid Örebro universitet redovisade nyligen resultaten av sin studie kring hur kvinnliga företagare framställs i media.

I studien konstateras att den kvinnliga företagaren ofta, i text och bild, beskrivs som den relationsskapande leende flickan, en bild som inte på något sätt utmanar den etablerade bilden av entreprenören som en tuff, aggressiv, risktagande och konkurrensinriktad man. Istället bildar den ”leende flickan” en egen slags företagarkategori i ett annat fack eller på en annan spelplan än andra manliga entreprenörer.

Dessutom riskerar den kvinnliga entreprenören ofta att beskrivas som ”dottern”, ”arvtagerskan” eller på annat sätt kopplas ihop med ansvaret för familjen på sådant sätt att hon framstår som mindre självständig och kompetent.

Den kvinnliga företagaren lyfts fram och synliggörs i media i en helt annan omfattning i dag än för tio år sedan. Det är bra.

Problemet är bilden som växer fram av företagarkvinnnor, deras kapacitet, egenskaper, motivation, lämplighet och duglighet. Den ”leende flickan” riskerar att underminera identiteten, statusen och värderingen av kvinnor som professionella företagare vilket i sin tur hämmar möjligheterna att agera på lika villkor som manliga företagare.

INNEHALL

” 7

Jag är bondgrabb från Kålaboda, det mesta lärde jag mig hemma på gården, affärsintresset hade jag redan som barn.

4–5

Svårt för Västerbottens småföretagare hitta finansiering ● Att hitta finansiering till en affärsidé är ofta svårt, det är småföretagare i länet medvetna om. ”Det upplevs som svårt att låna pengar och vi måste belysa finansieringsmöjligheter för småföretagare”, säger Bernt Wikström, ordförande, Övre Norrlands kreditgarantiförening.

10–11

”Framgångståget” hjälper företagare ● Framgångståget är en utbildning för nya företagare.

Jenny Stensson, som tillsammans med maken Thomas Stensson, driver slalomanläggningen i Agnäs, Bjurholm, har haft stor hjälp av utbildningen.

16–17 Marina köpte skolan i Uttersjöbäcken

● Istället för elever kan nu konferensgäster inta skolan i Uttersjöbäcken. Där erbjuds också mat och boende. Marina Barkanowitz dröm har gått i uppfyllelse.

● JONATAN HJORT Ansvarig utgivare

Redaktion ● Företag och tillväxt i Västerbotten

ges ut av: Tidningar i Norr AB, Box 3053, 903 02 UMEÅ.

Tel: 090- 71 13 80 ● Ansvarig utgivare:

Jonatan Hjort ● Redaktörer:

Sven-Eli Forsgren/Anna Israelsson

2

● Grafisk form:

Anna Israelsson Martina Lindberg Mikael Wikman

Företag och tillväxt i Västerbotten medföljer som bilaga i följande tidningar:

● www.tidningarinorr.se

Tidningen samarbetar också med Företagarna i Västerbotten vars medlemssidor återfinns i tidningen.

redaktionella tips.

Den som skickar in material till tidningen anses ha medgivit att materialet lagras och publiceras digitalt.

● Tryckeri:

Daily Print

Företagsannonser

● Utgivning:

● Tidningen ansvarar inte för

Tidningen ges ut 5 gånger per år som bilaga och till alla företagare i länet.

inskickat material som vi inte har beställt. Däremot tar vi gärna emot

FÖRETAG OCH TILLVÄXT I VÄSTERBOTTEN ● 2013

● Display i Umeå: Tel: 090- 17 15 00

TN130412FV1-03_TN130412FV1-03 2013-04-09 15:14 Sida 3

MER ÄN MOBILTELEFONER! - vi är din kunniga kompis när det gäller kommunikation & trafiksäkerhet mm

HEADSET Med vissa kommunikationsradioapparater så spelar det ingen roll att ljudnivån är hög. Bra för säkerheten och bra för samarbete.

DET ÄR INTE KONSTIGT. VÅRA BARN VILL VARA MED.

Vi averkar skog med egna maskiner, Skördare och Skotare

Umegallrarna Skogsvägen 25 • 918 31 Sävar • tel 070-338 40 76

PG 90 00 71 - 2 www.rbu.se

KOMRADIO Inom många yrkesgrupper är komradion fortfarande det bästa alternativet.

Rörelsehindrade Barn och Ungdomar

ALKOLÅS Sprit & trafik är en livsfarlig kombination. Alkolås räddar liv och garanterar en nykter transport!

Vi når fram till världens barn – din gåva gör det möljligt

Kontakta oss så kan vi hjälpa er med konstruktionstips inför Varmförzinkningen.

Vännäs 0935 – 13140 www.galvpart.se

varldensbarn.se Umeå | Förrådsv 16 A | Västerslätt | 090-70 44 70 Skellefteå | Hammarv 7 | 0910-70 12 20 Våra öppettider är: 08.00-17.00, vi har även lunchöppet! w w w. s t jar n a f y r k a n t .s e

Botnia Business Day - nya kontakter fler affärer Ett hundratal företag från Sverige och Finland möts på Wasa express under en dag för att göra affärer, möta nya kontakter och uppleva intressanta föreläsningar. Vill du vara en del av detta boka då in 22 maj!

För mer info se hemsida samt kommande utskick från Företagarna Västerbotten.

Gränsöverskridande samarbete över fjäll och hav Meret, vuoret ja rajat ylittävä yhteistyö Grenseoverskridende samarbeid over fjell og hav Cross-border cooperation over mountain and sea.

www.botnia-atlantica.eu

INSPIRATION TILL DESIGN 2013 Design Västerbotten

REX Kl 13-16 den 6 maj

Företagarna

Föreläsare Nätverkande Underhållning

Info & anmälan: marielle.lindberg @almi.se

TN130412FV1-04_TN130412FV1-04 2013-03-22 11:21 Sida 4

NYHET ✔ UMEÅ Robotcenter norr är ett spjutspetsföretag inom industriell automation, med världen som arbetsplats. Företaget ligger i framkant inom sin genre.

–Att vi fortsatt växa och anställa trots lågkonjuktur gör mig både glad och stolt, säger Christer Larsson, ägare och vd.

Korea köper kunnande från Kålaboda CHRISTER LARSSON ÄR lite av ensjälvlärd man i branschen.

–Jag är bondgrabb från Kålaboda, det mesta lärde jag mig hemma på gården, affärsintresset hade jag redan som barn, säger Christer som har en verkstadsmekanisk utbildning i botten.

EFTER NÅGRA ÅR som konsult åt ABB Automation startade Christer Robotcenter norr år 1999. Företaget konstruerar och installerar robot- och automationsanläggningar åt främst regionens verkstadsföretag, däribland Volvo lastvagnar, Norrmejerier, Ålö och Cranab.

Huvudinriktningen är kompletta kundanpassade utrustningar för flexibel obemannad produktion. Projekten inkluderar allt från konstruktion till montering, utbildning, service och viss driftövervakning.

–Eftersom det är vi som konstruerat anläggningarna är vi också bäst lämpade att serva och felsöka, kunderna kommer oftast aldrig in i programvaran.

ROBOTCENTER NORR HAR genom åren haft uppdrag i Estland, Tjeckien, Belgien, Danmark och Sydkorea.

–Anläggningarna byggs först upp och utprovas här i Umeå, sedan monteras de ner och skeppas till kund, där vi monterar och driftsätter.

Efter leverans fortsätter teknikerna i Umeå att assistera med felsökning eller rådgivning via internet.

–Vi är ständigt uppkopplade, kunderna köper en funktion, det är vår spetskompetens de är ute efter.

NYLIGEN FICK ROBOTCENTER NORR en order på en robotlösning för tillverkning av tryckkärl till ett företag i Sydkorea.

4

FÖRETAG OCH TILLVÄXT I VÄSTERBOTTEN ● 2013

FAKTA ● Robotcenter Norr:s uppdrag genomförs i projektform, under vanligen cirka ett år. ● Under konstruktions-, uppbyggnads- och driftsättningsfasen omfattar projekten cirka 20-60 man. När anläggningen är på plats fortsätter RCN att leverera expertkompetens i styrning felsökning på distans, via internet. ● RCN har i dag tolv fast anställda, årsomsättningen ligger på 40 miljoner kronor.

FAKTA ● PLC (Programmable Logic Controller) är namnet på de datorer som utgör navet i automationsprocesser, till exempel löpande band, robotar eller kraftoch ventilationsanläggningar. Principen är att PLC:n matas med insignaler från sensorer, som talar om var processens olika delar och händelser befinner sig, varefter signalerna lagras i PLC:ns minne och via programvaran översätts till nya utsignaler som påverkar processens fortsatta förlopp.

Källa: Wikipedia

Ordervärdet är cirka 20 miljoner kronor.

–Den största order vi någonsin fått, det innebär att vi kommer att öka vår omsättning med 35-40 procent, vi har redan behövt utöka den fast anställa personalen i Umeå från åtta till tolv personer.

–Jag är lite förvånad över hur mottagliga de är för vår teknik, för även om Sydkorea är ett högt industrialiserat land så ligger vi väldigt långt framme i Sverige.

CHRISTER RÄKNAR MED att hans företag kan fortsätta växa genom sina internationella projekt. Han ser även tecken på att svensk industri alltmer börjat ta hem produktion för att kunna utveckla nya produkter och högeffektiva tillverkningsmetoder på hemmaplan.

–Det känns väldigt fränt att vi som litet Norrlandsföretag kan vara med och leda utvecklingen inom automationsindustrin.

Sverige ligger generellt långt framme när det gäller produktionsteknik.

FREDRIK BJÄRNESAND

FAKTA ● Namn: Christer Larsson. ● Bor: Teg, Umeå. ● Företag: Robotcenter norr AB, Umeå. ● Jobbar: ”Halvtid, alltså tolv timmar per dygn.” ● Talang: ”Kalla mig gärna motivationskonsult, jag tror jag är ganska bra på att leda projekt, jag har både splitvision och helikopterseende.” ● Udda: RCN:s hemsida innehåller en flik med matlagningsrecept. ”I fjol när vi introducerade nya hemsidan tog jag bort recepten, för att verka lite mer seriös, men då blev det genast protester, så jag fick lägga tillbaks dem igen.” ● Motto: ”Ha barnsligt roligt varje dag och att inte dö nyfiken.”

TN130412FV1-04_TN130412FV1-04 2013-03-21 10:37 Sida 5

Christer Larsson, vd, Robotcenter norr. ”Det finns hur mycket kunnande som helst i regionen, vi är inte så dumma här uppe trots allt.”

Foto: FREDRIK BJÄRNESAND

FÖRETAG OCH TILLVÄXT I VÄSTERBOTTEN ● 2013

5

TN130412FV1-06_TN130412FV1-06 2013-03-27 09:47 Sida 6

NYHET ✔ SKELLEFTEÅ FAKTA Visste du att... ● 99,2 procent av Sveriges företag är småföretag – det vill säga har färre än 50 anställda. ● Sju av tio svenska företag är soloföretag, det vill säga enmansföretag. ● Drygt fyra av tio företagare är äldre än 50 år. ● Drygt var fjärde företagare är kvinna. ● Tolv procent av landets företagare har invandrarbakgrund. ● 71 procent av Sveriges ungdomar kan tänka sig att bli företagare.

Källa: Företagarna.se

ÖRNSKÖLDSVIK

Umeåbo får toppjobb i Ö-vik ● Örnsköldsviks kommuns nye näringslivschef blir Umeåprofilen Peter Juneblad. Juneblad har bland annat arbetat som vd för kommunikationsbyrån Plakat. Några av Plakats kunder är Umeå kommun, Umeå energi och länsstyrelsen i Västernorrland. Han har också tidigare erfarenhet från företagsledning från bland annat Västerbottens kuriren och Folksamkoncernen. Juneblad tilllträder tjänsten som näringslivschef senast 1 juni 2013.

FAKTA Dessa sökte jobbet som näringslivschef i Örnsköldsviks kommun: ● Christina Nordlander, Sundsvall ● Karl-Åke Martinsson, Bonässund ● Erik Lönnberg, Örnsköldsvik ● Ann-Christin Edlund, Junsele ● Peter Byström, Domsjö ● Andreas Andersson, Uppsala ● Tommy Samuelsson, Bonässund ● Olof Norberg, Robertsfors ● Christofer Severinsson, Oslo ● Mariann Domeij, Örnsköldsvik ● Maria Appelqvist, Malmö ● Britt-Marie Näsmark, Järved ● Patrik Andersson, Örebro ● Bertil Jonsson, Själevad ● Malin Wedin, Örnsköldsvik ● Peter Juneblad, Umeå ● Lisa Hennström, Örnsköldsvik ● Pia Kristiansson, Storuman ● Tomas Brunnéd, Kopparberg ● Mikael Bergström, Överhörnäs ● Göran Arnmark, Schweiz ● Håkan Gunnarsson, Åkersberga ● Helena Bruhn, Nyland ● Michael Sjögren, Domsjö ● Jonas Carlsson, Örnsköldsvik ● Robert Peuravaara, Kiruna ● Maria Hellsten, Örnsköldsvik

6

Unga vinnare i Skellefteå

Den ungdomliga entusiasmen var det sannerligen inget fel på när det var dags för UF-mässa i Skellefteå. Åtta UF-företag får nu mäta sina krafter med unga från hela Sverige på riksmässan i maj.

Kan man sälja sin egen röst?

Ja, det fanns många varianter på nya företagsförsök när UF-mässan anordnas i Skellefteå. Solistennadja kallar Nadja Bäckström sitt UFföretag.

– Jag säljer min röst, jag sjunger på bröllop och begravningar, berättar hon.

Nadja går på John Bauergymnasiet i Umeå och har marknadsfört sig bland annat via att kontakta stadens begravningsbyråer.

– Det har faktiskt gett napp. Jag tror att det företaget kan fungera även efter gymnasiet, säger hon.

Ellinor Olsson, Emilia Töyrä, Emelie Segerljung och Alexander Nygren, Liljaskolan, Vännäs, vann sin klass på UF-mässan. Emilia Töyrä utsägs dessutom till mässans bästa säljare.Foto: ERIC NORDLUND

TREDJE PRIS i klassen ”bästa tjänst” blev det för henne.

Men om man ville vidare på riksnivå, där tävlingen avgörs maj i Stockholm, gällde det att vinna sin klass. Det gjorde till exempel Redo för livet UF från Liljaskolan i Vännäs, i kategorin ”hållbart företagande”. Ellinor Olsson, Emilia Töyrä, Emelie Segerljung och Alexander Nygren säljer in föreläsningar om vad man ska tänka på när man flyttar. Är det säljbart?

– Men absolut, svarar Emilia Töyrä.

– Visserligen har vi bara gjort en föreläsning, men vi har flera intresserade!

Prata för sin vara kan hon; Emilia Töyrö vann nämligen själv en klass, den som är personlig och kallas ”bästa säljare”. Så hon får tävla i Stockholm både med sitt UFföretag och helt själv.

– Det är otroligt roligt, jag är så taggad, säger hon.

Bästa UF-företag totalt kommer från Skellefteå; Forget me not. Det består av Vanessa Holmgren, Ebba Nordahl och Sofia Gustafsson från Anderstorpsskolan.

Deras affärsidé är att sälja smycken med medföljande budskap.

ERIC NORDLUND

FÖRETAG OCH TILLVÄXT I VÄSTERBOTTEN ● 2013

Bästa UF-företag i Västerbotten blev Forget me not, som består av Vanessa Holmgren, Ebba Nordahl och Sofia Gustafsson från Skellefteå.

FAKTA UF-mässans segrare UF står för Ung företagsamhet och handlar om att gymnasieelever under ett läsår får starta, driva och avveckla ett företag. En del företag brukar dock visa sådan livskraft att de blir riktiga företag senare. Åtta av de 82 företag som ställde ut i Skellefteå får tävla mot UF-företag från hela Sverige i Stockholm i maj, nämligen dessa: ● Forget me not UF, Anderstorpsskolan, Skellefteå ● Redo för livet UF, Liljaskolan, Vännäs ● nature vs urban UF, Kaplanskolan, Skellefteå ● Utan mamma UF, Dragonskolan, Umeå ● Hen UF, Kaplanskolan, Skellefteå ● Girl snowboarding UF, Liljaskolan, Vännäs ● Plugs for life UF, JB-gymnasiet ● For global health UF, Minerva Gymnasium, Umeå Dessutom tävlar Emilia Töyrä, Liljaskolan, individuellt i klassen ”bästa säljare”.

TN130412FV1-07_TN130412FV1-07 2013-04-09 15:12 Sida 7

NYHET ✔ LYCKSELE

Svårt få finansiering för länets småföretagare Vad gör man när man som företagare har en idé som man tror på, men banken inte vill låna ut kapital?

– Det upplevs som svårt att låna pengar och vi måste belysa finansieringsmöjligheter för småföretagare, säger Bernt Wikström, ordförande, Övre Norrlands kreditgarantiförening.

Att hitta finansiering till en affärsidé är ofta svårt, det är småföretagare i länet medvetna om. Många gånger är det helt enkelt inte tillräck-

ligt lönsamt för bankerna att låna ut till mindre företag.

Mathias Bäcklund i Sorsele, har varit företagare i åtta år och driver nu fem företag tillsammans med sin sambo Deborah Lunder. Han håller med om att bankerna inte är särskilt ivriga att låna ut kapital, utan kräver både hängslen och livrem, något som ett nystartat företag inte kan erbjuda.

– Du står där och det enda du vill är att starta företaget.

Då har man inget val, man får ta vad som bjuds.

Det som bjuds är bland

ENERGIKARTLÄGGNING! Företagare och fastighetsägare

Mer information på www.exergi.se ”Rådgivning” Marcel Berkelder 0935-209 96, 070-606 33 06. marcel@exergi.net

annat kompletterande lån från organisationer som Almi eller Norrlandsfonden, som tar ut en ränta som ofta är mycket högre än en genomsnittlig bankränta.

– Jag tycker att man hamnar i en taskig sits som småföretagare där man antingen får överge sin dröm om att starta företaget eller ta ett lån med för hög ränta, säger Mathias Bäcklund.

YTTERLIGARE EN AKTÖR på arenan är Övre Norrlands kreditgarantiförening som ställer garantier i form av borgen.

Mathias Bäcklund, företagare i Sorsele kommun.

Foto: SOFIE META – Vår garanti är ofta den pusselbit banken vill ha för att godkänna lånet, säger Bernt Wikström, ordförande.

Hittills har föreningen ställt 400 kreditgarantier i

Norr- och Västerbottens län.

Ett garantibelopp på 110 miljoner kronor som bidragit till lånemöjligheter på 630 miljoner konor.

Föreningen, som i dagarna byter namn till Kreditgarantiföreningen norr eftersom man kommer att börja jobba även i Jämtland och Västernorrland, upplever att få engagerar sig i småföretagarnas möjligheter till finansiering. De efterlyser engagemang i frågan från offentliga aktörer som länsstyrelser och regionförbund.

SOFIE META

Vi hjälper dig med ditt fordon!

EXERGI B(Y)RÅN Christer Olofsson riktar upp en ram

European Agreement Concerning the International Carriage of Dangerous Goods by Road

Allt inom utbildning och rådgivning för transport och industrisektorn.

Tel: 0911-670 00• Per Gran berg

Håkan Eriksson servar en timmerkran

Vi släcker bilbesiktningens 2:or

vid reparation hos oss!

Auktoriserad och kvalitetssäkrad service på: Lastbilar, bussar: Scania • Volvo Skogskranar: Loglift • Jonsered Släpvagnar: Alla förekommande byggnationer Vi har BPW- ROR-delar i lager Transportbilar: Fiat Professional Modern utrustning: Digital axelinställning • Ramriktning • Bromsprovare Felsökningsutrustning Scania, Volvo, släpvagnar Felsökningsutrustning Auto-Com personbilar, FIAT Witec Plus Kontroll och service Dräger Alcolås Stort reservdelslager + beg. lastbilsdelar

ÅSELE Industrivägen 7 Verkstadschef Ulf Tundell

Tel Ulf: 0941-149 12 Tel Reservdelar: 0941-149 13

FÖRETAG OCH TILLVÄXT I VÄSTERBOTTEN ● 2013

7

TN130412FV1-08_TN130412FV1-08 2013-03-26 14:01 Sida 8

NYHET ✔ LÄNET Kvinnor som företagsledare och kvinnliga företagare. De behövs, finns, men måste bli fler. I detta nummer av Företag och tillväxt i Västerbotten fokuserar vi på den kvinnliga företagsamheten i länet.

Näringslivet ligger efter Sorsele är bäst i klassen i Västerbotten när det gäller kvinnors företagsamhet. Vindeln hade snabbast tillväxt av driftiga kvinnor och Bjurholm har länets mest företagsamma befolkning. Det framgår av Svenskt näringslivs mätning av företagsamheten 2012.

Men generellt släpar länets företagsamhet efter. Fler företag behövs.

FAKTA

Mätningen av företagsamheten i riket och länen är årligen återkommande från Svenskt näringsliv. I Västerbotten fanns 19 542 företagare år 2012. Det innebär att tio procent av befolkningen i yrkesverksam ålder är företagsamma, en bra bit lägre än riksgenomsnittet som ligger på tolv procent av svenskarna i arbetsför ålder. Västerbotten hamnar på 13:e plats av landets län när det gäller företagsamma personer.

som ansvarar för ett företag med 17,7 procent. Vilhelmina hade den snabbaste tillväxttakten av företagsamma personer med fyra procent under 2012. Malå fick flest unga företagare, under 35 år.

– VI BEHÖVER FLER företagsamma personer i länet, säger Karina Folkesson, regionchef för svenskt näringsliv i Västerbotten, i en kommentar till mätningen.

– Fortfarande dominerar den offentliga sektorn anställningarna i inlandet.

Kommunerna borde uppmuntra sina anställda att starta företag. För inlandet tror jag att det är en överlevnadsfråga att fler startar företag.

BJURHOLM TOPPAR rankinglistan i länet när det gäller hur stor andel av kommunens arbetsföra befolkning 8

● Svenskt näringslivs mätning av den svenska företagsamheten genomförs en gång om året, mätningen avser personer inte företag. Uppgifterna hämtas från UC AB, Upplysningscentralen och sammanställs av Kreicbergs Utredning & Opinion AB. Som företagsam räknas individer som har en f-skattsedel, är delägare i ett aktivt handelsbolag eller är vd eller ordinarie styrelsemedlem i ett aktivt aktiebolag. Individerna räkas bara en gång oavsett om personen ansvarar för ett eller flera företag.

KVINNORS FÖRETAGSAMHET lyser starkast i Sorsele av länets kommuner, 9,5 procent av kvinnorna i arbetsför ålder är företagsamma. Vindeln hade den snabbaste tillväxten av antalet företagsamma kvinnor under 2012 med 9,8 procent.

Men jämför man Västerbotten med de nationella siffrorna blir det genast dystrare, 5,4 procent av kvinnorna i Västerbotten är företagsamma, rikssnittet ligger på 7,2 procent.

– Västerbotten hamnar på fjärde plats från slutet när det gäller kvinnors företagande av alla län i landet, säger Karina Folkesson, som anser att de kvinnor som startar företag, inom handel och tjänstesektorn, på mindre orter borde hyllas och lyftas fram för att de vågat ta steget.

PETER KÄRR

FÖRETAG OCH TILLVÄXT I VÄSTERBOTTEN ● 2013

Sorsele kommun kan Lokala förebilder och långsiktigt arbete är hemligheten bakom att Sorsele hamnar högts upp bland länets kommuner när det gäller kvinnors företagsamhet.

Det menar Anne Forsberg, näringslivssekreterare i Sorsele.

I Svenskt näringslivs mätning av företagsamheten i Västerbottens län för 2012 hamnar Sorsele i topp när

det gäller kvinnors företagsamhet, av kvinnor i arbetsför ålder är 9,5 procent av kvinnorna företagsamma, alltså driver företag.

– Av tradition har Sorsele legat högt i den mätningen, säger Anne Forsberg.

NÅGON QUICK FIX eller mirakelmedicin till varför Sorsele hamnar så högt i mätningen kring kvinnors företagande finns inte, menar Anne Forsberg.

– Nej, det handlar om ett

långsiktigt arbete, kombinerat med många lokala kvinnliga företagare som verkar som förebilder för de yngre kvinnorna, säger hon.

OCH FÅR MEDHÅLL av Erika Hjukström, projektledare för Handslaget inlandsutveckling med ansvar för Storuman och Sorsele.

– Det finns många duktiga företagsledare i Sorsele som fungerar som förebilder för de yngre, dessutom uppmuntrar och stöttar kommu-

TN130412FV1-08_TN130412FV1-08 2013-03-22 11:23 Sida 9

NYHET ✔ LÄNET

Vindeln bäst i klassen Antalet företagsamma kvinnor i Västerbotten har ökat snabbast i Vindeln under 2012, tillväxttakten uppmättes till 9,8 procent.

– Resultatet av ett långsiktigt arbete med kvinnors företagande, säger Ulrika Gustafson, Vindelns kommun.

Sammantaget växte kvinnors företagsamhet i hela länet med 2,4 procent under 2012, riksgenomsnittet hamnade på 1,4 procent.

I Vindelns fall har kommunen hamnat högt upp i Svenskt näringslivs mätning kring kvinnors företagsamhet under flera år i rad, för att 2012 uppvisa den snabbaste ökningen av samtliga kommuner i Västerbotten.

– SVÅRT ATT PEKA UT en en-

Långsiktigt målmedvetet arbete är hemligheten bakom att kvinnorna i Sorsele är bäst i länet när det gäller företagsamhet, förklarar Anne Forsberg, näringslivssekreterare i Sorsele.

Foto:URBAN VIKLUND/ARKIV

kvinnligt företagande resurser, säger hon.

Anne Forsberg, pekar också på vikten av mötesplatser, arenor, både lokalt och regionalt där kvinnliga företagare kan träffas och utbyta erfarenheter och bygga nätverk.

NÄRINGSLIVSKONTORET har Erika Hjukström.

Foto: ARKIV

nen kvinnors företagande genom att se till att det finns

fått resurser för att stödja kvinnors företagande via olika projekt och aktiviteter, både lokalt och regionalt.

– Det underlättar också att kommunledningen har ställt

sig positiv till kvinnors företagande och ser till att det har funnits projektmedel, säger hon.

skild faktor som bidragit till att Vindeln ökar snabbast när det gäller kvinnors företagande, snarare beror det nog på flera samverkande faktorer, tror Ulrika Gustafsson.

– Jag skulle tolka siffrorna som en avspegling av kommunens långsiktiga arbete med att jobba med kvinnors företagande, tror hon.

”

Jag skulle tolka siffrorna som en avspegling av kommunens långsiktiga arbete med att jobba med kvinnors företagande.

9,8 procent var tillväxttakten av kvinnors företagsamhet i Vindeln under 2012.

FAKTA Med så mycket ökade andelen kvinnliga företagare i Vindeln: ● 20106,5 procent ● 20117,3 procent ● 20129,8 procent

Tillväxtenheten i Vindeln har en person som kan ge råd och information till de som går i funderingar att starta företag. Entreprenörcentrum och kommunen har ett nära samarbete kring rådgivning om starta eget. Ytterligare en faktor kan vara de kvinnliga nätverken, både lokalt och regionalt, som skapar goda miljöer för kvinnors företagande tror Ulrika.

PETER KÄRR

TILLVÄXTVERKET, före detta Nutek och Region Västerbotten har också satsat projektmedelspengar på kvinnors företagande – Projektmedel kring kvinnors företagande gör skillnad, så är det bara, menar Anne Forsberg.

PETER KÄRR

Ulrika Gustafsson, tillväxtenheten i Vindelns kommun.

Foto: ARKIV FÖRETAG OCH TILLVÄXT I VÄSTERBOTTEN ● 2013

9

TN130412FV1-10_TN130412FV1-10 2013-04-10 09:41 Sida 10

NYHET ✔ AGNÄS

Nystartade företag får draghjälp Framgångståget är en utbildning för nya företagare i regi av Entreprenörcentrum.

–Den har hjälpt mig att styra upp vardagen, annars vet jag inte hur det hade gått, säger Jenny Stensson.

Vintern 2010/2011 återvände paret Jenny och Thomas Stensson till hembygden efter några år i Schweiz.

Köpet av slalomanläggningen i Agnäs var deras första erfarenhet som företagare.

–Det har gått riktigt bra, från säsong 2011 till 2012 ökade vi omsättningen med cirka 50 procent, men vi anade aldrig hur mycket jobb det innebar. Första året arbetade vi dygnet runt, vi skötte allt från att serva liften och köra pistmaskinen till att städa toaletterna och sköta inköp, ja allt, säger Jenny Stensson.

I ÅR ÄR TREDJE SÄSONGEN. Förutom två heltidsanställda i den tekniska personalen utgörs bemanningen av ett tjugotal säsongsarbetare, tio åt gången. Bland förändringarna märks totalrenoverad restaurang och en pub med oslagbar utsikt över bergen runt Agnäs. Till framstegen räknas även hemsidan och marknadsföringen via främst sociala medier.

–I fjol hade vi cirka 25 000 besökare från framförallt närområdet, Umeå och Ö-vik.

Husvagnscampingen går också över förväntan.

–Vi har säkert ett 30-tal vagnar på kö, vi skulle lätt kunna utöka antalet platser med 40, markytorna finns, men inte pengarna.

Näst på tur står utvecklingen av företagsevene10

Agnäsbacken har som mål att servera mat i nivå med krogarna i stan.

”

Här finns en jättepotential, vi har egentligen bara skrapat på ytan.

mangen, med till exempel uthyrning av backen för kickoffer.

–Det gäller för oss att täcka upp dagarna när vi inte har allmän åkning i backarna, vi har inte råd att stå oanvända.

Drömmen vore att kunna satsa mer på konferensverksamhet.

–Men då behöver möjligheterna till boende utvecklas. Här finns en stor potential, vi har egentligen bara skrapat på ytan.

–Jag har till exempel lärt mig att lämna bort sysslor som till exempel revisorn klara på ett par timmer men som skulle ta två veckor för mig.

Hon värdesätter också sin egen tid mer.

–Jag ställer inte upp utan vidare om någon ringer.

Sedan inser jag också att man inte i längden kan arbeta från klockan sju på morgonen till ett på natten, jag vet inte hur det skulle gått om jag inte lärt mig detta i tid.

UNDER ÅRET HAR Jenny deltagit i Entreprenörcentrums ettåriga affärsutvecklingsprogram, Framgångståget, som vänder sig till nya företagare. Hon är nöjd med upplägget, som bygger på internatträffar, föredrag och erfarenhetsutbyten.

–Kursen är upplagd efter våra företagsområden, behov och önskemål. Det är först i efterhand som jag insett hur mycket jag inte visste tidigare.

Jenny berättar att hon framförallt blivit mer strukturerad.

NYLIGEN

FÖRETAG OCH TILLVÄXT I VÄSTERBOTTEN ● 2013

ARRANGERADE

Jenny och Thomas personalkväll i Agnäsbacken.

–Det där är ett annat bra exempel på att jag fått lära mig hur man bygger ett team, det är väldigt viktigt i servicebranschen men särskilt svårt när man har säsongsarbete. För oss är det oerhört viktigt, vår målsättning och filosofi är att vara en personlig anläggning, alla ska känna att när de kommer hit så är det Thomas och Jennys ställe.

FREDRIK BJÄRNESAND

”Det finns oändliga möjligheter här, men vi skulle behöva någon som kan gå in med kapital så att vi kan utveckla boende och camping.” Efter Framgångståget siktar Jenny Stensson på att anmäla sig till Almi Företagspartners mentorsprogram.

TN130412FV1-10_TN130412FV1-10 2013-03-25 08:52 Sida 11

FAKTA Framgångståget ● Framgångståget är ett ettårigt affärsutvecklingsprogram som ingår i Entreprenörcentrums serviceutbud och vänder sig till personer som drivit företag i mindre än tre år. ● Programmet genomförs vid åtta internatträffar under tio månader och består av behovsanpassade föreläsningar, workshops, nätverkande och erfarenhetsutbyte. ● Syftet är att skapa tillväxt och utveckling i deltagarnas företag.

Fem omgångar har hittills hållits, i snitt deltar 15 personer, företrädesvis någon från varje länskommun. Träffarna planeras utifrån var deltagarna kommer ifrån. ● Årets omgång, den sista under nuvarande projektperiod, startar mest troligt till hösten. ”Det som framförallt brukar uppskattas är möjligheten till utbyte med andra företagare, som fåmansföretagare är man ofta ganska ensam” säger Jessica Holmström, ansvarig Framgångståget Västerbotten.

Källa: Entreprenörcentrum/ Almi företagspartner

” Foto: FREDRIK BJÄRNESAND

Att vara egen företagare är både svårt och ensamt, då är det bra att få möjlighet att bolla idéer med andra i liknande situationer, och få hjälpa varandra.

Agnäsbacken ligger i Bjurholms kommun.

FÖRETAG OCH TILLVÄXT I VÄSTERBOTTEN ● 2013

11

TN130412FV1-12_TN130412FV1-12 2013-04-10 10:16 Sida 12

NYHET ✔ LÄNET

Kulturhuvudstadsåret tror på Kulturhuvudstadsåret har hoppats att vaska fram 50 miljoner kronor i sponsring från privata aktörer. Än så länge har drygt hälften samlats in.

– Det är ett extremt högt mål, säger Stina Lindholm, finansieringschef, Kulturhuvudstadsåret.

Umeå har stora planer för kulturhuvudstadsåret 2014.

Nyligen beslutades till exempel att 15 miljoner Stina Lindholm. kronor ska Foto: ARKIV avs ä t t a s bara till kulturhuvudstadens invigning i slutet av januari 2014.

ÄN SÅ LÄNGE LIGGER den ekonomiska sponsringen från privata aktörer enligt Stina Lindholm på 25 miljoner kronor. Totalt har Kulturhuvudstadsåret en budget på drygt 410 miljoner kronor, varav och det totala målet från privatsponsorer är 50 miljoner kronor.

–Det är ett extremt högt mål, det motsvarar den totala kultursponsringen i Sverige på ett helt år, men när vi räknar ihop 2015 så har jag jättesvårt att se att vi inte skulle fått ihop 50 miljoner kronor.

Stina hoppas att målet är nått 2015.

HITTILLS HAR, enligt Kulturhuvudstadsårets programbok för 2014, Umeå airport, Polarbröd, Komatsu forest, Balticgruppen, Swedbank, Motorcentralen och Väster-

FAKTA ● Tidigare kulturhuvudstäder: 2003 Graz (Österrike) 2004 Genua (Italien), Lille (Frankrike) 2005 Cork (Irland) 2006 Patras (Grekland) 2007 Luxemburg och Grande région[1] (Luxemburg), Sibiu (Rumänien) 2008 Liverpool (Storbritannien), Stavanger (Norge) 2009 Linz (Österrike), Vilnius (Litauen) 2010 Istanbul (Turkiet), Essen (Tyskland), Pécs (Ungern) 2011 Tallinn (Estland), Åbo (Finland) 2012 Guimarães (Portugal), Maribor (Slovenien) 2013 Marseille (Frankrike), Košice (Slovakien) Källa: Wikipedia

FAKTA Insamlade pengar Sammanställning totalt: ● Region AC: 9 687 526 kronor ● EU: 45 322 000 kronor ● EU, Melina Mercouri: 14 000 000 kronor ● Näringslivet: 25 420 000 kronor ● Umeå kommun: 98 000 000 kronor ● Stiftelser och fonder: 16 955 000 kronor ● Kulturrådet: 8 560 000 kronor ● Visit Sweden: 8 100 000 kronor ● Staten: 75 000 000 kronor ● Andra kommuner: 9 396 000 kronor ● Totalt insamlat: 310 440 526 kronor Källa: Kulturhuvudstadsåret

Det är ett extremt högt mål, det motsvarar den totala kultursponsringen i Sverige på ett helt år, men när vi räknar ihop 2015 så har jag jättesvårt att se att vi inte skulle fått ihop 50 miljoner kronor.

”

bottens-kuriren öppet deklarerat sitt ekonomiska stöd.

Torbjörn Halvardsson, regionchef på Företagarna i Västerbotten, vill inte spekulera i om Kulturhuvudstadsårets sponsringsmålsättningar från de privata

företagarna är rimliga eller inte, men han menar att många av Västerbottens företagare ser kulturhuvudstadsåret som ett gyllene tillfälle att visa upp vad Västerbotten har att erbjuda.

PONTUS NYMAN

David Sandström och Seniorkören på MADE-festivalen år 2009.

”Gyllene tillfälle att visa upp sig” – Det här är ett gyllene tillfälle att visa vad Västerbottens företagare har att erbjuda, säger Torbjörn Halvardsson, regionchef för Företagarna i Västerbotten.

Torbjörn menar att många tror att kulturhuvudstadsåret bara är ett tillfälle för finkultur som exempelvis dans och opera. På Företagarna ser man dock ett ömsesidigt intresse från privatföretagare och offentlig sektor att visa upp västerbottnisk kultur på andra sätt.

– Det är ett bra tillfälle att 12

visa vad vi har att erbjuda och sprida den informationen.

För att skapa mer intresse hos den privata sektorn tror Torbjörn att Kulturhuvudstadsåret bör satsa mer på att vidga vyerna.

–Man skulle till exempel kunna ha något tema runt norrländska och västerbott-

FÖRETAG OCH TILLVÄXT I VÄSTERBOTTEN ● 2013

niska livsmedel om vi kan övertyga något företag i just den sektorn. Det skulle också kunna göras något för att visa upp våra företagare i besöksnäringen, alltså turistföretagare, förklarar Torbjörn.

FÖR ATT NÅ gemensamma överenskommelser förs nu förhandlingar mellan privat och offentlig sektor.

–Vi vill hitta ett bra upplägg om hur vi ska samverka, vi har ett ömsesidigt intresse av att engagera fler från den

privata sektorn. Här har vi möjlighet att hjälpa varandra.

Hur går förhandlingarna?

–De går jättebra. Det vi kan avslöja nu är att vi tänker avsätta personella resurser både i år och kommande år för det arbete som ska göras.

Till exempel planeras en aktivitet tillsammans från Västerbotten och Finland den 22 maj i år. Tre turer kommer att köras med färjan över kvarken den dagen, där information om kultur-

”

Det vi kan avslöja nu är att vi tänker avsätta personella resurser både i år och kommande år för det arbete som ska göras.

huvudstadsåret hoppas kunna locka såväl finska som svenska företagare.

PONTUS NYMAN

TN130412FV1-12_TN130412FV1-12 2013-04-10 10:16 Sida 13

å företagen

Alldeles för många människor är idag borta från sina företag.

Vår nya sjukvårdsförsäkring kan ändra på det.

Foto: ANDERAS NILSSON/PRESSBILD

Vi har utvecklat en helt ny typ av sjukvårdsförsäkring för alla som driver och jobbar i mindre företag. I den har vi paketerat alla de delar som företaget behöver för att hålla medarbetarna friska. Med skadeförebyggande tjänster som hälsoprofil, hälsoprogram och personligt samtalsstöd törs vi lova att ju mer försäkringen används, desto mindre sjukfrånvaro och ekonomiskt bortfall blir det. Om någon ändå skulle bli sjuk så ingår givetvis snabb privat vård och försäkringen gäller även för arbetslivsinriktad rehabilitering.

Besök oss på lansforsakringar.se/ OZsjukvard eller kom in på ett av våra kontor så berättar vi mer. Du kan även kontakta din försäkringsförmedlare.

lansforsakringar.se/OZsjukvard Länsförsäkringar är en bank- och försäkringsgrupp som består av 23 självständiga länsförsäkringsbolag, alla med en stark lokal förankring och närhet till sina kunder.

Torbjörn Halvardsson, Företagarna, tror på ett ömsesidigt intresse från privatföretagare och offentlig sektor att visa upp västerbottnisk kultur under 2014.Foto: ARKIV FÖRETAG OCH TILLVÄXT I VÄSTERBOTTEN ● 2013

13

TN130412FV1-14_TN130412FV1-14 2013-03-26 15:13 Sida 14

NYHET ✔ VINDELN

Verktygslåda för utveckling Tryggare i rollen som vd och ledare för företaget.

Det säger Agnetha Sjöstedt, vd för Tectel i Vindeln, om mentorsprogrammet Styrelsekraft som hon nu genomgår.

Agnetha Sjöstedt har varit vd för Tectel som levererar tekniska tjänster inom elområdet sedan fem år tillbaka, sammanlagt 12 år i företaget.

Sedan juni 2012 är hon inne i mentorsprogrammet Styrelsekraft som pågår under ett år. Programmet vänder sig till kvinnor som är företagare eller i en företagsledande position.

AGNETHA SJÖSTEDT ser två mål med mentorsprogrammet: kortsiktiga målet är att lägga kraft, energi och fokus på att utveckla företaget från den position företaget har idag. Det långsiktiga målet är att ta på sig rollen som extern styrelseordförande någon gång i framtiden.

– Mentorsprogrammet innebär att jag får tillgång till en verktygslåda för min styrelse- och ledarroll. Jag blir tryggare i min roll som vd, genom att jag får mer kunskaper i företagsledarskapet och professionellt styrelsearbete, säger hon.

Mentorsprogrammet är en naturlig fortsättning för Agnetha Sjöstedt på det företagsledarprogram, arrangerat av Almi, som hon sedan tidigare deltagit i. Det är också ett logiskt steg eftersom företaget står inför ett generationsskifte där hon och två kolleger i företagets ledningsgrupp kommer att köpa företaget.

– Det blir en stor utmaning för oss, men genom ett stort engagemang i hela personalgruppen hoppas vi på att vi kommer att lyckas, säger hon och fortsätter.

– Jag har under dessa år fått mycket inspiration och erfarenhet från mina nuvarande styrelseledamöter och ägare, men nu handlar det om att bygga en ny och proffsig styrelse som tillsammans skapar kraft och fokus på det strategiska arbetet, det känns som en spännande utmaning, säger hon.

UNDER TRE ÅRS TID har man inom Tectel diskuterat frågan om företagets utveckling och värdegrund: Var är vi?

Vilka är vi? Vart ska vi? Hur gör vi för att komma dit vi vill komma?

– För mig handlar det om att bygga företaget i rätt riktning där vi är specialise-

Agnetha Sjöstedt, vd för Tectel i Vinden är en av de många kvinnor i företagsledande position som genomgår mentorsprogrammet: Styrelsekraft. ”Jag får tillgång till en verktygslåda för min styrelse- och ledarroll. Jag blir tryggare i min roll som vd”, säger hon.

Foto: PETER KÄRR rade inom affärsområdena elteknik och elkraftteknik.

Agnetha Sjöstedt har genom Styrelsekraft en mentor, Torsten Brattvold, ordförande för Företagarna i Västerbotten med bred erfarenhet av styrelsearbete, Agnetha och mentorn har återkommande träffar en gång i månaden.

– Jag ville ha en mentor med erfarenhet från näringslivet, engagerad och som varit styrelseordförande.

FAKTA Tectel ● Är ett norrländskt entreprenad- och serviceföretag som erbjuder tekniska tjänster till kraft- och energibolag, industrier, fastigheter, offentlig verksamhet och övriga nätägare. Tjänsterna består av projektering, beredning, nätbyggnation och installation av kraft, el- och styrsystem samt data- och säkerhetslösningar. Företaget har ett40-tal anställda och omsätter cirka 50 miljoner kronor.

Personkemin måste stämma, det är viktigt säger hon och fortsätter: – Man måste vara prestigelös och vara beredd att ta till

sig de synpunkter som mentorn kommer med för att det ska kännas meningsfullt för båda parter, säger hon.

PETER KÄRR

Kvinnor lär sig styra med Mauds kraft Tredje omgången av mentorprogrammet Styrelsekraft drar igång till sommaren.

– En bra chans för kvinnor att utvecklas i sin ledarroll, säger Kerstin Arnemo, ansvarig för Styrelsekraft i norra Sverige.

Styrelsekraft är en del av regeringens program för att främja kvinnors företagande och få in fler kvinnor i svenska bolagsstyrelser.

Programmet initierades av förre näringsministern Maud Olofsson och startade 2009. Det leds av Almi företagspartner.

Programmet vänder sig till kvinnor som är företagare eller i en före14

tagsledande position.

– Mentorerna får en chans att utvecklas genom tillgång till erfarna företagsledare för att den vägen utvecklas som personer och i sin roll som ledare, säger Kerstin Arnemo, Styrelsekraft, norra Sverige.

NU ÄR DET DAGS för omgång tre av Styrelsekraft, ansökningarna ska vara inne i april. Ur ansökningarna väljs 20 adepter inom det geografiska område som Styrelsekraft norr opererar inom, från Gävle och norrut, sammanlagt 125 över hela landet.

Adepterna väljer sin egen mentor och träffas under ett år, en gång per månad. Platserna är eftertraktade.

FÖRETAG OCH TILLVÄXT I VÄSTERBOTTEN ● 2013

FAKTA Styrelsekraft ● Utvärderingen av första programperioden visar att två av tre kvinnor har minst ett styrelseuppdrag efter att ha genomgått mentorprogrammet via Styrelsekraft. 76 procent har minst ett styrelseuppdrag och det totala antalet styrelseuppdrag bland de 125 första mentorerna är 245 stycken efter Styrelsekraft.

Utvärderingen genomfördes av CMA Research AB.

– Vi hade 2,5-3 sökande till varje plats i förra omgången, säger hon.

Mentorer är heller inga problem. Styrelsekraft har för närvarande en lista på 185 mentorer, spridda över hela landet och drygt 270 kvalifi-

cerade kvinnor som genomgått styrelseutbildning, i Västerbotten 13 kvinnor i databasen.

Varje adept får en utbildningscheck på 10 000 kronor.

– Tillkommer resor och uppehälle för adepten som måste avsätta tid i almanackan för träffarna med sin mentor.

Effekterna av mentorprogrammet?

– Kommer inte omedelbart, effekterna kommer successivt.

PETER KÄRR

Maud Olofsson.

Foto: JENNELIE WILJEBRAND/ ARKIV

TN130412FV1-15_TN130412FV1-15 2013-04-10 09:52 Sida 15

KRÖNIKA

Regeringens strategi verkar vara att skapa riskkapitalfunktioner som Inlandsinnovation, Norrlandsfonden, Almi exempelvis som ska fungera som ekonomiskt smörjmedel för utvecklingen.

”

Varför minska inlandet?

J

ag menar naturligtvis inte rent storleksmässigt utan varför minskar antalet människor som vill bo och leva i Västerbottens inland. Nu kanske någon hävdar att så inte är fallet, men faktum är att det blir färre och färre individer som bor i kommunerna väster om Umeå.

När man påtalar detta så brukar, snabbt som rackarns, bristen-påjobb-argumentet dyka upp. Om det bara skulle finnas jobb så skulle människor flytta till någon av inlandskommunerna. Är det verkligen så enkelt?

Fly in–fly out ser ut att vara en verklighet på många ställen, kanske framför allt där gruvverksamhet är etablerad. Hur många jobbar i gruvan i Kristineberg och hur många av dessa bor i samhället?

Det kanske finns det för lite kapital tillgängligt, och då menar jag både lånekapital och riskkapital?

Har vi för få entreprenörer som vill och vågar ta riskerna det innebär att ta sin ide, utveckla den och skapa arbetstillfällen?

Vilken strategi har politiken för att befolka inlandet, om nu det är en politisk vilja?

D

et finns massor med frågeställningar som är relevanta i analysen men i grund och botten handlar det väl om att människor verkar dras till andra människor och når man en kritisk massa så kommer tillväxten nästan automatiskt. Men hur uppnår man det?

Regeringens strategi verkar vara att skapa riskkapitalfunktioner som Inlandsinnovation, Norrlands-

fonden, Almi exempelvis som ska fungera som ekonomiskt smörjmedel för utvecklingen. Det är definitivt inte så att det inte behövs men frågan är om det är hela lösningen på problemet.

Jag tror inte det.

någon superlösning. Jag vet däremot att inlandet minskar i befolkning och jag tror inte att vi riktigt har koll på varför och vi vet definitivt inte hur vi ska vända trenden inom de närmaste åren.

I

Åsele börjar företagen flytta på grund av utvecklingen i kommunen. Det är lite ovanligt att företagare så tydligt kopplar ett flyttbeslut till utvecklingen i kommunen men det är en mycket allvarlig signal.

Länet har inte råd att företagare börjar flytta från oss, vi måste få företagarämnen att vilja utvecklas och företagare att flytta till området.

Personligen är jag lika frustrerad som många andra som bryr sig om frågeställningen och jag har inte

● ROBERT SALOMONSSON Ordförande Företagarna Västerbotten Tel: 070-5726399. Mail: info@dualis.se FÖRETAG OCH TILLVÄXT I VÄSTERBOTTEN ● 2013

15

TN130412FV1-16_TN130412FV1-16 2013-03-22 11:24 Sida 16

Nybakade semlor på gång. Marina Barkanowitz erbjuder hembakt, och lokala råvaror så långt det är möjligt.

Foto: ERIC NORDLUND

TN130412FV1-16_TN130412FV1-16 2013-03-22 11:26 Sida 17

REPORTAGE ✔ UTTERSJÖBÄCKEN

Marina Barkanowitz har tagit sig an en stor utmaning; hon har köpt gamla skolan i hembyn Uttersjöbäcken, där mat och boende erbjuds. Nu ställer hon också i ordning en konferensdel.

– Jag har drömt om det här i herrans många år, säger hon.

Uttersjöbäckens skola norr om Lövånger lades ned 2008.

Det har bedrivits restaurangoch uthyrningsverksamhet även före Marina tog över. Hon köpte skolan i oktober 2012 sedan de tidigare ägarna flyttat tillbaka till Tyskland.

Marina Barkanowitz har en bakgrund inom hotell- och resebranschen, men har aldrig drivit företag tidigare.

Sedan fem år tillbaka jobbar hon på Resia i Skellefteå.

När skolan i Uttersjöbäcken – där både hon och hennes pappa Ralf och styvmamma Birgitta bor – var till salu i höstas vaknade en gammal dröm till liv. De drev för övrigt sommarkafé i byn till för två år sedan.

– Flera bybor uppmuntrade mig att köpa skolan, så det känns att jag har stöd för det här, tycker hon.

HON HAR DRAGIT igång i mindre skala, har öppet fredagar för lunch och à la carte på kvällen, det senare erbjuds även på lördagar. På söndagar är det kafé, något som lockar många skoteråkare. Jobbet på Resia har hon kvar, fyra dagar i veckan.

– Jag tyckte att det var ett bra sätt att börja på. Visst, jag skulle så klart vilja leva på det här, men jag tänker realistiskt.

Hon säger att hon fick en bra start, med julborden i december.

– Jag hade hjälp av att Storstugan i Lövånger var stängd, det var mycket folk här!

NÄR DET GÄLLER boendet finns tre dubbelrum och ett fyrbäddsrum. Och gott om plats för husbilar och husvagnar. Marina är född i då-

Foto: PRIVAT

Satsar på det Marina

Hallå där...

FAKTA ● Född i Gronau Namn: Marina Barkanowitz.

Född: 19 oktober 1974 i Gronau, Tyskland.

Bor: I Uttersjöbäcken.

Familj: Ensamstående.

Husdjur: Tomba, en golden retriever.

Jobb: På Resia i Skellefteå – och med egna företaget Marina´s i Uttersjöbäckens skola.

Fritid: Vara ute i skog och mark, läsa, laga mat.

Kör: Just nu pappas Volvo V70. Äter helst: Älgfilé.

Ser på tv: Inte mycket, men följer Revenge i TV3.

Reser: Mycket, via jobbet. Helst till Barcelona!

Motto: Lev livet nu!

varande Västtyskland. Hon flyttade med pappa till Sverige när hon var sex år, och har fortfarande sin biologiska mamma i Tyskland.

Kvar har hon också något viktigt i turistsammanhang; Marina pratar flytande tyska.

– Jag finns med på en del tyska sidor på nätet och räknar med att det kan ge en del till sommaren. Tyskar kommer gärna i husbilar, så jag hoppas de hittar hit. En del har faktiskt redan varit här, säger hon.

För att kunna ta emot företag håller Marina just nu på med att färdigställa ett konferensrum. Det är snart klart och ska kunna svälja 30 personer.

MARINA BARKANOWITZ tar så mycket av råvarorna hon kan lokalt. Den fredag vi tittar förbi står älggryta på

... Mimmi Larsson Sühl som driver Misu AB som i år blev det tredje snabbast växande företaget i Västerbotten enligt Almi företagspartners lista.

menyn, och älgköttet kommer från Övre Bäck. Hon köper också kött från en bonde i byn. Namnet på företaget, Marina´s, är inte taget bara för att hon heter så. Hon satsar också på en marin profil med lokalt fångad fisk från Bjuröklubb.

– Det uppskattades på julbordet. Till sommaren kan det också bli aktuellt att erbjuda turister att följa med på fiskebåten.

ANDRA SAMARBETEN som är på gång är med ett hundspannsföretag i Yttervik, Lövångers skoterklubb och ridklubben i Fjälbyn. Över sommaren tar Marina tjänstledigt från Resia för att satsa på heltid i Uttersjöbäcken.

– Drömmen är att kunna göra det året runt, säger hon.

ERIC NORDLUND

● Vad är din roll inom företaget?

–Jag är ägare, vd, administratör, ekonomiansvarig. Jag har de flesta roller faktiskt. ● Misu AB är ju ett taxi-, gräv- lastbils- och snöröjningsföretag under ett och samma tak. Är det tuffare att vara kvinna i den branschen?

–På ett sätt är det det.

Ibland blir man inte riktigt tagen på allvar. Jag får skicka fram min man ibland, även om jag har mer kunskap när det kommer till den ekonomiska biten och att leda och driva företaget. Men det kan även vara lättare vissa gånger, man slår underifrån. ● Har du tre tips till andra kvinnor som funderar på att starta eget företag?

–För det första: Våga ta steget. För det andra: Var inte rädd för att slå dig in i typiskt manliga branscher, som kvinna syns du i mängden. För det tredje: Ha hellre fokus på kvalitet än kvantitet, så du har garanterad kostnadstäckning. Säg hellre nej till jobb som kostar för mycket, ha alltid lönsamheten i fokus.

GUNILLA LYRÉN

FAKTA

Då: skola. Nu: restaurang och hotell.

Kriterier för Tillväxtligan: ● 5-249 anställda. ● 5-500 miljoner kronor i omsättning. ● Rörelseresultat > 100 000 kronor. ● Sunda finanser. ● Tillväxten ska i allt väsentligt ha skett organiskt.

FÖRETAG OCH TILLVÄXT I VÄSTERBOTTEN ● 2013

17

TN130412FV1-18_TN130412FV1-18 2013-03-25 08:48 Sida 18

NYHET ✔ STOCKHOLM Nationell konferens Den 26 april håller Tillväxtverket en nationell konferens om kvinnors företagande. Platsen är Norra Latin i Stockholm.

Tanken är att deltagarna ska fylla på med ny och mer kunskap, få fler verktyg och träffa nya kontakter, allt för att utvecklas som projektledare, handläggare eller företagsfrämjare.

”EN HÅLLBAR tillväxt förutsätter att kvinnor och män som driver företag kan delta i näringslivet på lika villkor. En hållbar tillväxt förutsätter ett företagsfrämjande som omfattar alla affärsmodeller och affärsidéer som kan ge lönsamma affärer.” skriver Birgitta Böhlin, tillfällig generaldirektör för Tillväxtverket.

KONFERENSEN ÄR kostnadsfri och vänder sig till projektledare, projektägare, handläggare, företagsfrämjare och till de som är intresserad av kvinnors företagande.

ANNA ISRAELSSON

FAKTA

Foto: PRESS/ARKIV

● Företagarna, Sveriges största företagarorganisation, representerar 75 000 företagare och 260 lokalföreningar i ett brett nätverk. Syftet är att verka för företagande, företagares rättigheter och bidra till ett klimat som gör det lätt och attraktivt att driva företag. ”En av våra viktigaste uppgifter är att klargöra sambandet mellan företagande, tillväxt och välstånd.”

Källa: Företagarna.se

Citatet ”Kompensera dina brister genom att anställa den som är olik dig själv.”

Ingvar Kamprad

18

Bas över 9 000 företagare Umetjej basar över 9 000 småföretagare i Stockholm.

–Det viktigaste för mig är att utmaningen är riktig stor, säger Emma Tonnes, regionchef.

Emma Tonnes är född och uppväxt i Umeå.

2002 startade hon och en kollega de båda klädbutikerna Flott samt Flott fashion, med killkläder och service utöver det vanliga som affärsidé.

–Vi hade både tur och tajming, det slutade med att vi hade fyra butiker, två i Umeå, en i Sundsvall och en i Uppsala, med totalt sjutton anställda, säger Emma.

FINANSKRISEN 2008 slog hårt mot hela handeln och året därpå gick kedjan i konkurs.

–Det var en värdefull erfarenhet, jag lärde mig enormt mycket, tyvärr är konkurser något man sällan pratar om, även om orsakerna är yttre, det anses nästan lite skamligt till skillnad från i USA där man i alla fall får en klapp på axeln för att man försökt, säger Emma.

Mindre än ett halvår senare hade Emma gått vidare till ett jobb som ansvarig för organisationen Ung företagsamhet i Stockholm.

–Det passade mig perfekt, uppgiften var att bygga upp organisationen och få fler unga att vilja starta företag.

Arbetsgivaren imponerades av att jag gjort hela cirkeln.

I VINTRAS FICK EMMA ännu ett erbjudande hon inte kunde motstå: att leda utvecklingen av intresseorganisationen Företagarnas verksamhet i Stockholmsområdet, med 22 medlemsföreningar och 9 000 medlemmar totalt.

–Jag börjar på lite grann samma premisser igen, uppdraget är att bygga upp organisationen, förnya verksamheten och utveckla medlemsservicen.

Att Företagarnas medlemskår har slagsida mot medelålders vita män hindrar inte att ledningen är fiffty-fifty. Nio av arton regionchefer är kvinnor, ma-

FÖRETAG OCH TILLVÄXT I VÄSTERBOTTEN ● 2013

Drar gränser mellan arbete och fritid. ”Det är något man måste lära sig, jag är glad att jag insett det redan nu, när jag ännu inte är så gammal” säger Emma Tonnes, regionchef.

Foto: PRIVAT joriteten är mycket unga. Det är ingen tillfällighet att riksorganisationens två senaste vd:ar är kvinnor.

–Företagarna jobbar på att förnya sig, jag känner ett starkt stöd från både medlemmar och förtroendevald, de hjälper mig välvilligt in i sina nätverk.

ÅREN INOM servicebranschen lärde Emma betydelsen av både lyhördhet och tydlighet.

–Min bästa egenskap är nog förmågan att se helheten och inse vad som behöver skruvas på för att nå rätt riktning. Jag har heller inga svårigheter att ta beslut och vara rak och tydlig, samtidigt som jag är bra på att lyssna.

SOM FÖREBILD SER Emma en personlig utmaning i att få fler kvinnor att starta eget.

–Det viktigaste är att påverka attityderna, det är ingen skillnad på att vara företagare om man är man eller kvinna, det är samma sak. Vi ser på de kommuner som inte gör någon skillnad att de har ett mer jämställt företagande.

Varifrån får du drivkraft?

–Det är mycket mina föräldrars förtjänst, de har alltid slagits med näbbar och klor för det de tror på”, säger Emma och syftar på Evy Gustafson, mångårig vice ordförande Vårdförbundet Västerbotten, samt Yngve Gustafson, professor i äldrevård och Årets Västerbottning 2011.

Hur mycket arbetar du i veckan?

–Oj, som chef är man aldrig helt bortkopplad, men efter att ha varit egen företagare har jag lärt mig läxan att hålla balansen.

FAKTA Emma Tonnes ● Bor: Lägenhet på Södermalm, Stockholm. ● Familj: Gift, dotter på åtta månader. ”Jag går på mammaledighet i april.” ● Arbetar: Regionchef Företagarna i Stockholm ● Tränar: ”Spelade förr badminton på elitnivå, nu blir det mest motionering för att må bra.” ● Läser: ”Helst biografier och böcker med verklighetskoppling.” ● Lyssnar: ”Lyssnar mycket på Spotify, har en förkärlek till countrymusik.” ● Beundrar: ”Min mor, hon är en av mina idoler, kan jag bli som hon har jag lyckats.” ● Fyller 35 år: Den 24 april

Vad gör du om tio år?

–Kanske vd för ett större företag, det viktigaste är att utmaningen är stor, det får gärna kännas lite grann som att ha kniven mot strupen. Jag är i alla fall ingen förvaltare.

FREDRIK BJÄRNESAND

TN130412FV1-19_TN130412FV1-19 2013-04-10 09:45 Sida 19

De förvaltar arvet

Läs mer om Bygdsiljums företagshistoria på nästa uppslag.

TN130412FV1-20_TN130412FV1-20 2013-03-25 08:50 Sida 20

Många är produkterna som Martin och Yngve Persson fått fram i företaget Siljum mekan. Yngve och Martin är barnbarn till Ulrik Persson, företagsgrundare.

Foto: LARS-GÖRAN HALVDANSSON

Fjärde generationen tar VERKSTADSFÖRETAGET SILJUM MEKANmed drygt tjugotalet anställda, Åkeriet ”Jan Persson” och företaget Lennart Persson grävmaskin AB där sonen Jonas precis är på väg att ta över. Det är företagsarvet efter Ulrik Persson, född 1880 i Bygdsiljum.

Ulrik Persson drev till en början ett hemman. Småningom blev det också ett åkeri och på 1930-talet startade han en bysmedja.

– Sen blev det hans söner Edmund och Verner som tog över jordbruket, smedjan och åkeriet, säger Lennart Persson, son till Edmund Persson.

Edmund tog hand om åkeriet. Verner smedjan och jordbruket.

Och Lennart Persson har fortsatt i 20

FÖRETAG OCH TILLVÄXT I VÄSTERBOTTEN ● 2013

FAKTA ● Ulrik Persson, född 1880, startade hemman, åkeri och bysmedja. ● Sönerna Edmund och Verner tog över varsin del där Verner drev hemman och bysmedja och Edmund åkeridelen.

samma bana. Som 20-åring 1963 tog han över pappans företag.

– Vi började med kabelgrävning åt Televerket. Under tiden var det också skogsavverkning så vi hade både gräv- och skogsmaskiner, säger Lennart Persson.

Lennart Persson men sluta helt som grävmaskinsförare kommer han ändå inte.

– Så länge jag tycker det är roligt ska jag hålla på. Den enda hobby jag har det är arbete. Och det gäller ju att göra som en idrottsman. Sluta när du är på topp, säger han.

KARRIÄREN INOM maskinförarbranschen började tidigt. Redan som 15-åring började han köra åt Alf Forsgren, åkare i byn. Nu är han 70 år, på väg att lämna över grävmaskinsföretaget åt sonen Jonas. Och han kan se tillbaka på 50 stabila år som företagare. Åkeridelen av företaget togs över av sonen Jan 1995 och där finns i dag två bilar.

Nu blir det mer tid med husbilen för

DEN ANDRA GRENEN av Ulrik Perssons företag togs över av Verner Persson. Han hjälpte pappa Ulrik med en del smidesarbeten och fick därför god inblick i yrket.

När Ulrik dog jobbade Verner till en början bara med husbehovssmide. Men på 1960-talet startade han en verkstad i ladugården. Sönerna Martin och Yngve hjälpte till i verkstaden på kvällar och helger men

TN130412FV1-20_TN130412FV1-20 2013-03-25 08:51 Sida 21

REPORTAGE ✔ BYGDSILJUM

På 1930-talet startade hemmansägaren Ulrik Persson i Bygdsiljum två företag, ett åkeri och en smedja.

Företagen lever kvar än i dag, men nu har de blivit tre. Företag och tillväxt i Västerbotten träffar tre företagare som förvaltar företagsarvet i Bygdsiljum.

Han har faktiskt 55 år som maskinförare, Lennart Persson då han började som 15-åring.

Grindar till Komatsus skogsmaskiner tillverkas fortfarande.

Arvet från Ulrik Persson har gått vidare till fjärde generationen via Lennart Perssons söner Jonas och Jan.

över Ulrik Perssons arv när man började göra legojobb åt Norrlandsvagnar blev det så mycket att Yngve slutade sitt jobb på Mandors (nuvarande Umesläp). Martin jobbade under en period även i andra företag men år 1970 tog bröderna över verkstaden som flyttades till Burträsk under namnet Bröderna Perssons svetsverkstad med tre-fyra anställda.

Vistelsen i Burträsk blev däremot inte så lång. Gamla Folkets hus i Bygdsiljum köptes och byggdes om till verkstad. Sedan köptes även potatislagret i början på 1980talet och byggdes om även det.

– VI HADE MYCKET JOBB åt Nymek, Alimak och Komatsu forest. Dem har vi jobbat åt i alla världens tider men då hette de Umeå

FAKTA ● Verner startade i sin tur verkstad som sönerna Yngve och Martin tog över och som än i dag finns kvar som företaget Siljum mekan. ● Edmunds åkeri blev både grävmaskinsfirma och åkeri genom Lennart Persson. De delarna lever kvar i två företag via Lennarts söner Jonas och Jan.

mekaniska, säger Martin Persson.

– Norrlandsvagnar har också alltid varit en storkund, säger Yngve Persson.

Innovationerna från verkstaden i Bygdsiljum har varit många genom åren. Redan i yrkesskolan gjorde Martin sin första innovation, en leksaksgrävskopa åt brodern Tommy.

– Det blev ju de här leksaksgrävskoporna som for över hela Sverige, säger han.

UNDER ÅREN HAR DET BLIVIT många fler och en av de mer kända som han ligger bakom är Multiskopan som sitter på snart sagt varje hjullastare.

Bröderna Perssons bytte så småningom

namn till Siljum mekan och företaget, som fortfarande ägdes av bröderna Yngve och Martin, såldes till Smidesproffsen i mitten på 2000-talet. Nu är alltså Siljum mekan sålt igen, den här gången till Nymek.

Men arvet från Ulrik Persson lever alltså vidare i högönsklig välmåga.

Och faktiskt finns ett ytterligare ett företag med i bilden då Martin har startat företaget MP Trading där han fortsätter att utveckla uppfinningar. Brodern Yngve har däremot dragit sig tillbaka.

– Nu är jag en glad pensionär som gör precis som jag vill. Kör skoter och är i fjällen och fiskar, säger Yngve Persson glatt.

LARS-GÖRAN HALVDANSSON FÖRETAG OCH TILLVÄXT I VÄSTERBOTTEN ● 2013

21

TN130412FV1-22_TN130412FV1-22 2013-04-08 13:10 Sida 22

– medlemssidor Torbjörn Halvardsson skriver: Regionchef Företagarna Västerbotten

Hur är situationen med kvinnors företagande?

Sverige är ett av världens mest jämställda länder. Sverige hamnade år 2012 på fjärde plats bland 135 länder i världen i World Economic Forums jämställdhetsindex som utgår från hur inkomster, tillgångar och möjligheter fördelas mellan könen. Dessvärre är bilden av kvinnors företagande inte alls lika ljus. Sverige hamnar på den nedre halvan när andelen företagande kvinnor jämförs bland EU:s 27 medlemsländer.

Verklig jämställdhet handlar om ägande. Det är först när kvinnor äger produktionsresurser, företag och kapital i samma utsträckning som män som vi på allvar kan tala om ett jämställt samhälle.

I Malå kommun har vi nått en bra bit på väg. Av landets 290 kommuner rankas kommunen som nummer fyra i Företagarnas sammanställning Jämställt företagarindex.

Det är ett bra betyg åt kommunen och näringslivet, men det betyder inte att man kan luta sig tillbaka.

I länets alla kommuner återstår väldigt mycket innan företagandet som helhet är jämställt.

TOPP FEM KOMMUNERNA i årets ranking är Stockholm, Ystad, Sjöbo, Malå och Åre. Det är fem väldigt olika kommuner, från norr till söder, i glesbygd, storstad och pendlingsområden. Det går inte heller att se att just de kommunerna haft ett unikt arbete med jämställt företagande som får dem att sticka ut.

22

Den viktigaste slutsatsen av årets jämställt företagarindex är att det inte finns några genvägar till ett jämställt företagarklimat. Enstaka satsningar på lotsar, ambassadörer eller nätverk innebär inte automatiskt att kvinnors företagande blomstrar.

Snarare händer något när kvinnors företagande normaliseras; när vi slutar att behandla det som något avvikande, en unik form av företagande eller något som kräver särskilda insatser, därför att kvinnor som grupp skulle vara i större behov av stöd.

I GRUNDEN HANDLAR DET om en attitydinfrastruktur. Vi talar ofta om fysisk infrastruktur och ibland om institutionell infrastruktur. Men den infrastruktur som finns i våra attityder är sannolikt ett av de största hindren före företagande överlag. Det gäller än mer kvinnors företagande. Det är när vi börjar tänka på kvinnors företagande som

lika naturligt som mäns som saker verkligen börjar hända. Därför är jämställt företagande inte främst en kvinnofråga, det är i än högre grad en mansfråga.

JÄMSTÄLLT FÖRETAGARINDEXrankar landets kommuner efter tre kriterier: ✔ Andelen företag som drivs av kvinnor ✔ Andelen av alla kvinnor som driver företag, samt ✔ Andelen av de kvinnliga företagarna som är högst 35 år gamla.

Det fångar jämställdheten inom företagandet, återspeglar det allmänna entreprenörskapet och hur återväxten ser ut bland kvinnliga företagare. Det som kännetecknar de kommuner som placerar sig högst är inte att de ligger i den absoluta toppen inom ett enstaka kriterium, utan att man placerar sig förhållandevis högt på alla faktorer och har ett balanserat index.

I SVERIGE SOM HELHET går utvecklingen åt rätt håll, om än långsamt.

I årets undersökning är 30,3 procent av företagarna kvinnor (första året undersökningen, 2005, var andelen 28,3 procent) och 4,8 procent av landets kvinnor är företagare (2005: 3,8 procent).

Men tempot är alldeles för lågt; med nuvarande utveckling talar vi om 60 år till ett jämställt företagande och i många av landets kommuner framstår även det som en utopi.

För landets kommunledningar, företa-

Kvinnors företagande har nått en bra bit i Malå kommun.

Av landets 290 kommuner rankas Malå som nummer fyra i Företagarnas sammanställning.

”

gare och näringslivsorganisationer är årets jämställt företagar index en påminnelse om att vi aldrig får låta frågan vila. Den visar att det inte räcker med några åtgärder av symbolkaraktär. ill vi ha ett jämställt företagande är det attitydinfrastrukturen som vi måste komma åt. ■

TN130412FV1-22_TN130412FV1-22 2013-04-08 14:28 Sida 23

NYHET/ORT

Företagarna Västerbotten hälsar 57 nya medlemmar välkomna!

■ Företagarna Sorsele

● Joakim Löfbom

Janned AB (SORSELE) ● Caroline Schneider Holiday Resort i Sandsjö AB (BLATTNICKSELE)

Handelsbanken Burträsk (BURTRÄSK)

■ Företagarna Dorotea ● Carina Thellbro Fetsjömons AB (DOROTEA) ● Anders Ullén Borgafjälls Skicenter AB (BORGAFJÄLL) ● Magnus Bjärstig Bjärstigs Skog AB (DOROTEA) ● Gunnar Lindahl Gunnar Lindahl (DOROTEA)

■ Företagarna Lycksele ● Emma Jönsson Bettornas Tjorra AB (LYCKSELE)

■ Företagarna Malå ● Kurt Jakobsson (MALÅ)

■ Företagarna Skellefteå ● Håkan Holmberg Scandinavian Agile Management AB (SKELLEFTEÅ) ● Mikael Hedström Mikael Hedström (SKELLEFTEÅ) ● Helen Öberg Koryfé nature AB (BOLIDEN) ● Jenny-Ann Larsson AC omsorg i Skellefteå AB (ERSMARK) ● Christer Markström Bure Elektriska AB (BUREÅ) ● Magnus Strömqvist Skellefteå Hushållsservice AB (SKELLEFTEÅ) ● Anton Marklund Skellefteå - Event & Webb AB (SKELLEFTEÅ) ● Rolf Wikman Byggpro i Skellefteå AB (SKELLEFTEÅ)

● Janet Thorn

■ Företagarna Umeå ● Daniel Johansson,

D Johansson Entreprenad AB (JOKKMOKK) ● Susanne Viklund, Helt Enkelt (UMEÅ) ● Ola Fagerholdt Fagerholdt Sverige AB (UMEÅ) ● Lars Dahlgren Stunt Fastigheter AB (UMEÅ) ● Ingemar Jangvad Börje Ingemar Jangvad (UMEÅ) ● Per-Ola Glaas Nyranningen AB (UMEÅ) ● Eva Marie Roslin Personalexperten i Norr AB (UMEÅ) ● Margarita Sundvall Fantasyland Capabel AB (LULEÅ) ● Lars Sundström Interiörhuset i Umeå AB (UMEÅ) ● Daniel Karlsson DaKa AB (UMEÅ) ● Dariusz Maciejewski Macbud Bygg HB (VINDELN) ● Guy Madison Transinfinite AB (UMEÅ) ● Martti Harjuniemi Welding Group Sweden AB (UMEÅ) ● Jörgen Sundkvist Surolle (UMEÅ) ● Mats Olov Molén Umeå FPU-Forskning Om Ursprung AB (UMEÅ) ● Per Andersson Umeå Pulverlack AB

(UMEÅ) ● Ulf Pålsson (UMEÅ) ● Jörgen Tollefsen Laxus AB (UMEÅ) ● Patrik Löfgren Umeå Lokalvård AB (UMEÅ) ● Gunilla Holmberg MG Fastigheter Kommanditbolag (UMEÅ) ● Kristina Fagerlun Lucky Star Music AB (UMEÅ) ● Per Holmström Fönster i Umeå (UMEÅ) ● Patrick Aspling Learn IT - Umeå (UMEÅ) ● Torbjörn Lahti Planeco Nord (UMEÅ) ● Tomas Sjöberg Sjöbergs Åkeri i Umeå AB (RÖBÄCK) ● Stefan Kinell Swedvoice (UMEÅ) ● Ulla Elisabeth Lind Johansson Utvecklia AB (SÄVAR) ● Freshte Mirzaei Älvansvägen Pizzeria HB (UMEÅ) ● Magnus Kintzelt Zeltz Delgivningsbyrå AB (HOLMSUND) ● Arne Karlsson Taxi Ac Röbäck AB (OBBOLA) ● Ulrika Vännström Vetub AB (UMEÅ) ● Jeanette Kleinhappel OSB Optimerad Skärande Bearbetning AB (UMEÅ) ● Paul Gustafsson 3DG Webbpartner i Norrland AB (UMEÅ) ● Olle Renström Byggkontroll Olle Renström AB (UMEÅ) ● Torgny Eriksson Transportutbildning i Norr AB (UMEÅ)

■ Företagarna Vilhelmina ● Lars Johansson Bröderna Johansson import HB (VILHELMINA) ● Andreas Lidström Lapplands Viltprodukter AB (VILHELMINA)

■ Företagarna Vindeln ● Björn Isaksson AB Hällnäs Handelsträdgård (HÄLLNÄS) ● Robin Karlsson Vindelns Rökeri AB (VINDELN) ● Torbjörn Nilsson Fällmyra AB (VINDELN)

● Hej medlem!

Foto: FÖRETAGARNA

■ Företagarna Burträsk/ Lövånger

Hej Angelica Johansson, vd på Granö beckasin AB, och ny medlem i Företagarna Vindeln.

Vad gör Granö beckasin AB? –Vi säljer upplevelser, boende och mat till internationella och svenska gäster, turister och företag.

Varför har du gått med i Företagarna?

–Främst för nätverkets skull, att få ta del av det och lära känna andra företagare. Det är en aktiv förening i Vindeln som gör saker och träffas regelbundet. Jag känner även sedan tidigare Helena som är ordförande och det är mycket värt att få möjlighet att lära känna människor i föreningen.

23

TN130412FV1-22_TN130412FV1-22 2013-04-08 14:29 Sida 24

– medlemssidor Nytt från Företagarna I Västerbotten finns 16 föreningar inom Företagarna

Nu har samtliga föreningar haft sina årsmöten. I tolv föreningar förblev ordförandeposten oförändrad medan vi i tre kan notera nyval: Vid Företagarna Burträsk-Lövångers årsmöte avtackades den avgående ordföranden Nils-Rune Edström med blommor. “Nille” har suttit i föreningen styrelse sedan 1995, varav de tio senaste åren som ordförande. Till ny ordförande valdes Carina Karlsson (Carina Karlsson AB). Avtackades för sitt arbete i styrelsen gjordes även Anette Jansson som suttit i styrelsen i 15 år. ➞ I Lycksele valdes Calle Birgersson (Svensk kreditadministration AB) till ny ordförande efter Emil Eriksson. ➞ Även i Malå skedde ett skifte på ordförandeposten då de senaste årens ordförande Arne Hellsten avtackades. Ny på posten är Tomas Linder (Malå Gummi).

Vill du veta mer om eventuella förändringar i de lokala föreningarnas styrelser? Kontakta respektive förening eller regionkontoret.

Frukostmöten Företagarna Umeå har ett frukostmöte den 11 april där du kan mingla tillsammans med andra medlemmar

samt lyssna till ett föredrag av SVEA Ekonomi. Även Företagarna Storuman arrangerar frukostmöten på Företagarhuset under våren och här är det första onsdagen i månaden som gäller.

Inspiration till design 2013 Projekt Business Development bjuder tillsammans med Design Västerbotten in till ett inspirerande seminarium kring företag och design på Rex den 6 maj mellan klockan 13.00–16.00. Vi bjuder på intressanta föreläsningar, fika och spännande underhållning. För mer info se hemsida samt kommande utskick från Företagarna Västerbotten.

Företagarnas JobbEtt Visst vet ni om att vi på Företagarna Västerbotten driver ett projekt där vi kan ”bjuda” på halva lönekostnaden när ett företag (upp till 49 anställda) provar på en nyutexaminerad student i upp till fem månader? Vill ni veta mer så kontaktar ni Anna Jonsson, 070-250 38 69.

➞ Projektet finansieras av EU:s regionala utvecklingsfond, Region Västerbotten, Umeå universitet, Umeå kommun och Skellefteå kommun och pågår till och med 2014-06-30.

Kom in och fika med oss på kontoret i Umeå!

Företagarna Västerbotten bjuder in till fika.

Kom och ta en kaffe med bulle och prata med oss om vad du tycker är viktigt för företagandet och se vad vi jobbar med.

När: 19 april klockan 14.00-15.00 Var: Magasinsgatan 7, 3 trappor, Umeå

Botnia Business Day – nya kontakter fler affärer Ett hundratal företag från Sverige och Finland möts på Wasa express under en dag för att göra affärer, möta nya kontakter och uppleva intressanta föreläsningar. Vill du vara en del av detta boka då in 22maj!

För mer info se hemsida samt kommande utskick från Företagarna Västerbotten.

Foto: ERIK ÅSTRÖM

Årsmöten

Förmån i fokus:

Nytt avtal med DB Schenker

Du kan läsa mer om vårt breda utbud, få reda på vad din frakt kostar och aktivera din transporttjänst på hemsidan: www.dbschenker.se. Är du redan ansluten till det tidigare avtalet behöver du inte göra något utan går automatiskt över i det nya.

Aktivera ditt nya transportavtal i dag och få tillgång till en hel värld av

24

möjligheter. Det enda du behöver göra för att ta del av erbjudandet och för att aktivera ditt transportavtal är att klicka nedan, fylla i dina uppgifter, skriva in kampanjkoden "jorden runt" i kampanjfältet och skicka.

Foto: SCHENKER

DB Schenker har tillsammans med Företagarna tagit fram ett nytt och förmånligt avtal där du som medlem i Företagarna kan ansluta dig kostnadsfritt.

Syftet med det nya avtalet är att förenkla för dig som kund och erbjuda ännu bättre fraktpriser. Nytt är att våra tre medaljkategorier har ersatts med ett avtal som innefattar alla våra produkter och tjänster till bästa pris.

FÖR ATT KOPPLA UPP er mot avtalet kontakta försäljningen på ditt lokala DB Schenkerkontor.

KONTAKT ● Alla kontaktuppgifter hittar du på www.dbschenker.se eller ring 0771-315 316. ● Du kan även mejla foretagarna@dbschenker.com ● Erbjudandet gäller 1 mars –31 maj 2013 och dig som inte är ansluten till avtalet i dag.

Förutom DB Schenker har du som medlem i Företagarna ett stort antal förmåner att ta del av. Se hemsidan: www.foretagarna.se/medlemsformaner

TN130412FV1-22_TN130412FV1-22 2013-04-08 13:11 Sida 25

NYHET/ORT

På Företagarna Västerbotten är vi nyfikna på vilka våra medlemmar är, vad de driver för typ av företag samt hur de ser på Företagarna och möjligheten att bedriva företagande i Västerbotten. Vi gissar att det även är fler som är det.

För att lära oss mer om detta kommer vi ett antal gånger per år att ”bjuda en medlem på fika”. Du kommer dels att kunna ta del av våra intervjuer i förkortad version här på våra sidor i Västerbottningen Företag och dels läsa dem i sin helhet på vår hemsida. Först ut är Ida Backlund på Rapunzel of Sweden.

Hej Ida! Vad roligt att du hade möjlighet att ses. Börja med att berätta vem Ida Backlund är.

Hur skulle du beskriva dig själv med tre ord?

–Entreprenör, kvinna och mamma.

När du inte jobbar, vad gillar du att göra då?

–Jag jobbar mycket just nu och all tid jag får över ger jag därför till min dotter som är två år, och till de absolut närmaste.

Vad gör ditt företag Rapunzel of Sweden?

–Vi säljer vårt eget hårvarumärke Rapunzel till frisörer och privatpersoner i mer än 36 länder genom vår egen internetbutik och genom vissa utvalda återförsäljare.

Foto: ATTVARANAGONSFRU.SE

På fika med en medlem Har ni något särskilt på gång?

–Oh, det är alltid mycket spännande som händer hos oss. Vi har precis tagit fram Rapunzels egna hårvårdsserie. Ett slags mirakelfiber som ger möjligheten för tunnhåriga att uppleva tjockare hår. Tillsammans med en projektgrupp med unga tjejer som drabbats av cancer har vi tagit fram en unik mirakelperuk som passar för den som tappat sitt hår av olika anledningar. Personer som använder peruken upplever att den ser ut som riktigt hår och den känns som om man skulle ha eget hår.

Du är medlem i Företagarna sedan lite mer än ett år. Vilken nytta ser du med organisationen?

–Eftersom jag startade som väldigt ung (22 år) så är det inte förrän på senare tid som jag förstått att det är jätteviktigt med bra nätverk kring sig och där har Företagarna varit jättebra på olika sätt!

–Jag har fått möjlighet att nätverka, träffa andra personer i samma situation, stöd och hjälp vid olika frågor kring juridik och inköp men framförallt har jag fått känna en gemenskap i en större organisation med likasinnade. Jag har även föreläst på Företagarnas events och förhoppningsvis inspirerat andra till att – det går – allt är möjligt!

–Företagarnas events och nätverk är viktiga för man träffar olika företagare från olika branscher och man kan utbyta erfarenheter, där man ser att vi växer tillsammans trots olika branscher, genom att stötta varandra.

Och som en sista fråga… Har du nyttjat någon av förmånerna som du har via Företagarna? Om ja, vilken?

–Jag har ibland varit i kontakt med juristerna hos er, nätverk och sedan självklart då jag köpte min BMW. Har inte hunnit med mer ännu.

Tack för fikat, nu måste jag springa!

Vi tackar Ida för att hon tog sig tid att träffa oss och önskar henne lycka till med sitt arbete! ✔ Intervjun i sin helhet kan du läsa på www.foretagarna.se/ vasterbotten från 12 april. ■

Kontakt Adress Företagarna Västerbotten Service AB Magasinsgatan 7, 3 tr.

903 27 Umeå Med tillägget: Tel. 090-206 14 02 E-post vasterbotten@foretagarna.se Regionchef Torbjörn Halvardsson Tel. 090-206 14 01 Mobil 070-341 05 95 E-post torbjorn.halvardsson@ foretagarna.se

Foto: ERIK ÅSTRÖM

Företagarna Västerbotten Juridiska rådgivningen 0771- 45 45 45 Medlemsservice 08-406 18 65 Försäkringsservice 08-406 17 77 Hemsida www.foretagarna.se/ vasterbotten ✔ För fler kontor och kontaktuppgifter se hemsidan.

25

TN130412FV1-26_TN130412FV1-26 2013-04-10 09:51 Sida 26

NYHET ✔ LÄNET SVERIGE

SAS stryker affärsklass ● Efter nära 30 år har flygbolaget SAS nu valt att slopa sin business class på alla flygningar inom Europa. Anledningen är att många företag inte längre vill betala för att att deras personal reser i en något lyxigare klass med bättre service.

VÄRLDEN

Google anses vara drömjobbet Enligt Universums årliga studentundersökning har en trygg anställning blivit en viktig faktor i valet av arbetsgivare. Totalt har 20 000 studenter deltagit i undersökningen där Google anses vara drömjobbet.

Trygghet har blivit en av de viktigaste faktorerna och är nu uppe på samma nivå som under krisåren 2008 och 2009.

Balansen mellan arbete och privatliv och möjligheten att utmanas intellektuellt eller genom en konkurrenspräglad miljö anses också vara viktigt.

GOOGLE LIGGER I TOPP på samtliga listor. Enligt experter beror populariteten på att företaget är skickligt på att sprida historier om vilken bra arbetsgivare man är för att locka till sig branschens största talanger.

Listan domineras dock generellt av svenska storföretag, som anses vara säkrare och stabilare än utländska.

PATRIK WESTLUND

Hur jämställt är ditt jobb? ● Kontrollera via webbutbildning Vem har mest makt och inflytande på jobbet?

Vilka vinster finns med jämställda arbetsplatser?

Normstorm heter ett årslångt projekt inom Umeåregionen som avslutades förra månaden. Syftet har varit att genom föreläsningar, utbildningsdagar, workshops med mera bidra till ökad rörlighet mellan kvinno- och mansdominerade branscher och yrken inom arbetsmarknadsregionen.

–Projektet har arbetat med att medvetandegöra arbetsgivare och arbetssökande om de möjligheter till sysselsättning och utveckling som finns om man utmanar rådande uppfattningar om vad kvinnor och män kan eller bör arbeta med, säger Emma Möller, lokal projektledare i Nordmaling.

STUDIER VISAR ATT ungefär hälften av alla yrkesområden i Umeåregionen är så könsuppdelade att 80 procent av arbetskraften antingen är kvinnor eller män. Vård- och omsorgssektorn respektive industrisektorn är typiska exempel.

Samtidigt uppger drygt 60 procent av arbetsgivarna att de brukar använda egna kontakter och tips från redan anställda vid rekrytering.

–Detta innebär att arbetsgivare begränsar sitt sökande, vilket ger en minskad tillgång på kompetent arbets-

FAKTA Demokratifråga

Emma Möller, lokal projektledare i Nordmaling. Webbutbildningen finns gratis på www.umearegionen.se/ normstorm Foto: FREDRIK BJÄRNESAND

● ”Män och kvinnor har samma rätt till makt och inflytande i samhället.

Att män och kvinnors åsikter väger lika tung är en demokratisk rättighet. En förutsättning är att män och kvinnor är jämt representerade där besluten Källa: Normstorm.nu fattas.”

kraft. Det innebär också att många människors kompetenser inte tas tillvara och att individer begränsas i sina studie- och yrkesval.

NORMSTORM HAR nyligen lanserat en webutbildning som vänder sig till anställda och arbetsgivare inom offentlig och privat sektor. Efter inloggning öppnar sig en virtuell arbetsplats där flera rum med olika miljöer, situationer, faktauppgifter och frågor ska få deltagaren att reflektera.

–En väldigt gedigen grundutbildning i jämställdhet, det finns inget liknande någon annanstans, den tar tre-fyra timmar att göra, och är gratis, säger Emma Möller.

FREDRIK BJÄRNESAND

Fördomar om vilka jobb som passar män respektive kvinnor begränsar företagens möjlighet att rekrytera rätt kompetens.

Foto: RYDFOTO

FAKTA Lönsamhetsfråga Forskning visar att jämställdhet: ● ökar lönsamheten i företag, eftersom verksamheten kan attrahera bredast och bäst kompetens. ● inom bolagsstyrelser gör att företagen blir mer lönsamma, eftersom besluten blir mera underbyggda, mindre riskfyllda och mera långsiktiga. ● är ett viktigt kriterium för att attrahera unga till arbetsplatsen. ● bidrar till att människor trivs och utvecklas i arbetet. ● är ett sätt att öka förtroende för företagets verksamhet utåt.

Källa: Normstorm.nu

FAKTA Umeå arbetsmarknadsregion ● Umeåregionen: 143 000 invånare (2010) ● Förvärvsarbetande: 32 000 kvinnor, 35 000 män ● 75 procent av kvinnorna förvärvsarbetar ● 79 procent av männen förvärvsarbetar Källa: www.umearegionen.se/ ● 65 procent av kvinnorna arbetar heltid normstorm ● 87 procent av männen arbetar heltid

Jämställda attityder avgörande FAKTA

Indexet mäter:

FAKTA Topp 5 populäraste företagen inom: ● Data och it: 1. Google 2. Microsoft 3. Spotify 4. DICE 5. Ericsson ● Ekonomi: 1. Google 2. Ikea 3. Ernst & Young 4. Hennes & Mauritz 5. PwC

26

Malå är Sveriges fjärde mest jämställda företagarkommun, enligt Företagarnas jämställdhetsindex.

–Först blev man lite förvånad eftersom det är en stor majoritet karlar här, säger Ingela Jonsson, Företagarna i Malå.

Jämställt företagarindex 2013 handlar om hur jämställdheten utvecklas bland företagarna i Sveriges sam-

FÖRETAG OCH TILLVÄXT I VÄSTERBOTTEN ● 2013

tliga kommuner. Toppkommunerna Stockholm, Ystad, Sjöbo, Malå och Åre är väldigt olika inbördes.

Utmärkande är att de placerar sig högt på samtliga variabler och har en förhållandevis hög andel kvinnliga chefer. Analysen pekar på att kommunerna genomgått en normaliseringsprocess, så att kvinnligt företagande upplevs naturligt och att individerna bemöts i sina roller som

entreprenörer.

Ett bra företagarklimat anses därför vara den viktigaste faktorn. Å andra sidan kan sociala nätverk lika gärna fungera begränsande och utestänga kvinnliga företagare och entreprenörer.

Ingela Jonsson är kassör i Företagarna Malå.

–Här är det accepterat att både kvinnor och män är företagare, det har också gått lite som en löpeld att kvinnor vågar starta eget, ganska

● Andelen kvinnor bland företagarna. ● Andelen kvinnliga företagare bland samtliga kvinnor i arbetsför ålder (16-64 år). ● Andelen unga kvinnor (under 35 år) bland samtliga företagare.

många yngre tjejer och kvinnor startar eget.

–Företagarnas styrelse är också nästan fifty-fifty, vi söker aktivt efter kvinnor, det tror jag är viktigt för att känna sig accepterad.

FREDRIK BJÄRNESAND

TN130412FV1-27_TN130412FV1-27 2013-04-08 10:51 Sida 27

KRÖNIKA

En inte allt för djärv prognos är därför att Haparanda tingsrätt kommer att avvisa åtalet mot fiskaren just med hänvisning till att han inte kan straffas två gånger för samma gärning.

”

Kan man straffas två gånger?

S

edan tidigare har den som påförts skattetillägg av Skatteverket även kunnat åtalas för skattebrott avseende samma gärning. Denna ordning har ifrågasatts från flera håll. Bland annat har kritikerna menat att ett sådant förfarande strider mot förbudet mot dubbelbestraffning (ne bis in idem) som återfinns såväl i Europakonventionen som inom EU-rätten.

Beträffande förhållandet till Europakonventionen har högsta domstolen i två domar från 2010 uttalat att det saknas klart stöd för att generellt underkänna det svenska systemet med dubbla sanktioner. Därmed skulle saken kunna ha varit avgjord.

Flera domstolar valde dock att öppet gå emot högsta domstolen med hänvisning till att förbudet mot dubbelbestraffning även utgör en del av EU-rätten, och att högsta domstolens uppfattning är oförenlig med EU-rättens överordning.

I detta förvirrande läge begärde tingsrätten i Haparanda i december

år 2010 ett klargörande i form av ett så kallat förhandsavgörande från EU-domstolen. Målet i Haparanda tingsrätt gällde en man som fiskade i Kalixälven men sålde sin fisk både i Sverige och i Finland. Skatteverket menade att fiskaren inte hade uppfyllt sin deklarationsskyldighet och påförde honom därför skattetillägg.

Därefter åtalades fiskaren för grovt skattebrott avseende samma uppgifter som föranlett skattetillägget.

V

ad Haparanda tingsrätt undrade var bland annat om detta var förenligt med EU:s stadga om grundläggande rättigheter.

Den 26 februari i år kom så äntligen EU-domstolens efterlängtade avgörande.

I avgörandet skriver EU-domstolen bland annat att förbudet mot dubbelbestraffning i EU- stadgan

inte utgör hinder för en medlemsstat att för samma underlåtenhet att deklarera mervärdesskatt först påföra ett skattetillägg och därefter utdöma ett straff.

I den relativt omfattande svenska medierapporteringen som följde kom denna formulering närmast att uppfattas som en bekräftelse på att det svenska systemet inte strider mot EU-rätten. Och vid en första anblick är det också lätt att få den uppfattningen.

Vad som då lätt förbises är hur domstolen avslutar meningen, nämligen att ett sådant system förutsätter att den förstnämnda sanktionen inte har straffrättslig karaktär, vilket det ankommer på den nationella domstolen att bedöma.

Vad EU-domstolen i själva verket säger är alltså att ett system med dubbla sanktioner inte är tillåtet om båda sanktionerna har straffrättslig karaktär, och att det är upp till Haparanda tingsrätt att avgöra om skattetillägg har en sådan straff-

rättslig karaktär.

Det torde redan finnas ett relativt starkt stöd för uppfattningen att skattetillägg har just en sådan straffrättsligkaraktär. En inte allt för djärv prognos är därför att Haparanda tingsrätt kommer att avvisa åtalet mot fiskaren just med hänvisning till att han inte kan straffas två gånger för samma gärning.

● ROBERT SVEDJETORP Biträdande jurist, Advokatbyrån Kaiding.

Arbetar främst med svensk- och internationell affärsjuridik, tvistemålsprocesser, affärsjuridiska avtal, tvistelösning och obeståndsrätt. Tel: 010-19 90 700.

Mobil: 46 (0)70-359 29 03. www.kaiding.se FÖRETAG OCH TILLVÄXT I VÄSTERBOTTEN ● 2013

27

TN130412FV1-28_TN130412FV1-28 2013-04-09 09:55 Sida 28

Vi hjälper dig välja rätt industriport Behöver du en ny port till industri, lanteller skogsbruk? Vi har ett brett sortiment och kan hjälpa dig att välja!

Reco Duo t ex är en högisolerad port utan köldbryggor och utan luftfi ckor i infäst ningen. Dessutom med ”lyftande gångjärn” som gör att porten höjs några centimeter när den öppnas. Resultatet är en otroligt lättöppnad port – och mindre slitage förstås.

Portbolaget i Umeå AB Spinnvägen 1 Tel 090-12 06 20

garageportexperten.se

Behöver ni en egen tidning i er verksamhet?

Vi producerar den åt dig.

Tidningar i Norr har mångårig erfarenhet av tidningsproduktion och marknadsföring. Tidningen du håller i handen är bara ett exempel.

Vi kan hjälpa dig med allt från tidningens utformning och innehåll till annonsförsäljning och produktion.

För mer information: Jonatan HJort 090-71 13 82 jonatan.hjort@tidningarinorr.se

Tidningar i Norr AB Norrlands ledande endagarstidningsförlag

28

FÖRETAG OCH TILLVÄXT I VÄSTERBOTTEN ● 2013