Fvn nr 2 2014

En del av Tidningar i Norr AB

Juni 2014

Senaste nytt

Sidorna 20–22

Exklusiv cider tillverkas i Vännäs Sidorna 4–5

Konferens på Kvarken och i Vasa Sidorna 8–14

Innehåll Konferens till havs och i Vasa

”

Vasa – här klarar du dig dessutom väldigt bra på enbart svenska.

8-14

Iscider i Vännäs

4-5

”

Arbetsmarknad i fokus på SM Hittade drömhuset

Samarbetet gör att vi får lättare att nå ut, och genom paketeringen blir det möjligt för kunderna att visats längre i regionen.

6

32-34

31

Ostens egna besökscentra

27

Bjurholm - kommunen med Norrlands bästa företagsklimat Bjurholm är kommunen i Västerbotten som erbjuder gott företagsklimat, hög företagsamhet och ett bra samarbete mellan kommunen och näringslivet.

www.bjurholm.se 2

VÄSTERBOTTNINGEN – FÖRETAG OCH TILLVÄXT 2014

Ledare

Tillväxtskapande åtgärder

”

Redaktion

l Västerbottningen – Företag och tillväxt ges ut av: Tidningar i Norr AB, Box 3053, 903 02 Umeå.

Tel: 090-711 380 www.tidningarinorr.se l Ansvarig utgivare: Jonatan Hjort, 090-711 382

l Redaktör: Sven-Eli Forsgren, 090-711388 l Redigering: Martina Lindberg, Pontus Nyman, Jakob Sjöström Mikael Wikman. l Omslagsfoto: Pontus Nyman

VÄSTERBOTTNINGEN – FÖRETAG OCH TILLVÄXT 2014

l Utgivning: Tidningen ges ut 4 gånger/år år till drygt 11 000 företag. l Tryckeri: Tryckeri City l Tidningen samarbetar med Företagarna Västerbotten vars medlemssidor

återfinns i tidningen.

Tidningen ansvarar inte för inskickat material som vi inte har beställt.

Däremot tar vi gärna emot redaktionella tips. Den som skickar in material till tidningen anses ha medgivit att materialet lagras och publiceras digitalt.

Företagsannonser Display i Umeå Tel: 090-711 500 www.display-umea.se

Företagarna

l Kontakt: Eva Lindgren Tel: 090-206 14 02 eva.lindgren@foretagarna.se 3

Foto: SVEN-ELI FORSGREN

S

handläggningstider kortas ner och måföretagen står för Intressant är även att ingen förståelsen vara större för företa99,4 procent av det prikommun i Västerbotten har garens vardag. vata näringslivet och de sysselsätter tillsammans 76 2. Bättre attityd till företag skatteintäkter från större företag procent av de privata sysselsatta och företagare. Servicegaranti (fler än 50 anställda) som överi Västerbottens län. Samtidigt eller en väg in för företagare och fokuseras debatten kring jobben stiger skatteintäkterna från småföretagen. konsumenter gynnar en effektiv kommunorganisation samtidigt och företagens betydelse för en som kommunens handläggning ort oftast kring ett fåtal stora arbetsplatser. Men antalet blir både förutsägbar och mindre betungande för företagen. privata arbetsgivare med fler än 50 anställda på en ort kan ofta 3. Öppna upp för nya idéer och branscher. Flera kommuner uteslutande räknas på en hand. Det är i stället småföretagen som har fortfarande osund konkurrens med privat affärsverksamhet. dominerar både med antalet företag och antalet anställda.

När företag kan agera på lika villkor och utan att skattesubvenSmåföretagens betydelse för våra kommuners ekonomi kan tionerad verksamhet försämrar näringsklimatet, innebär det att därför inte nog betonas. Tyvärr verkar det som att många polispännande branscher växer fram. Diskriminera inte småföretag tiker ännu inte uppmärksammat detta och de kommunala refori samband med upphandlingar. merna för ett bättre företagsklimat lyser ofta med sin frånvaro.

Det går att dela upp stora uppMånga kommuner tappar placeringar i olika kommunrankninghandlingar i mindre enheter. ar och politikerna verkar inte alla gånger inse vad som behövs Detta är ett arbete vi vill och krävs för en förbättring. göra tillsammans med politiKommunernas beroende av småföretagen blir extra tydlig när kerna och tjänstemännen ute i andelen av skatteintäkterna redovisas. Exempelvis är andelen kommunerna. Därför bjuder vi kommunala skatteintäkterna från småföretag med färre än 50 nu in kommunerna i länet till anställda i Umeå kommun 27 procent, Skellefteå kommun 29 samtal för att diskutera hur vi procent och i Lycksele kommun 31 procent. tillsammans kan skapa bättre En kommun som sticker ut i länet är Storumans kommun som förutsättningar för företagande har en skatteintäkt från småföretag på hela 36 procent. Med den i regionen. Tillsammans kan höga procentsatsen ligger kommunen på plats 11 i Sverige när det vi skapa förutsättningar för att gäller småföretagens förmåga att generera kommunala skatteinsäkra jobben och välfärden i täkter. kommunen.

Intressant är även att ingen kommun i Västerbotten har skatteHur det går för småföretagen är intäkter från större företag (fler än 50 anställda) som överstiger avgörande för den kommunala utskatteintäkterna från småföretagen. vecklingen vad det gäller sysselVi ser tre centrala åtgärder att genomföra på kommunal nivå sättning, välfärd och kommunal för att förbättra företagsklimatet i kommuner och regionen som service. Om politikerna vill, kan helhet för att säkra att företagen stannar hos oss och inte flyttar.

1. Skapa rättvisa och enkla regler. Företagare är bättre på att jobben bli flera och skatteintäkl TORBJÖRN HALVARDSSON skapa jobb än att fylla i massor med blanketter. Kommunen borde terna ökar. se varje tillståndsärende som en möjlighet till jobb. Då skulle Regionchef Företagarna Västerbotten

Nyhet/Vännäs

Pionjärer tillverkar exklusiv cider i Vännäs

TEXT & FOTO: Pontus Nyman

Umeågrabbarna Andreas Sundgren och Lars Kälverot har tagit vinmarknaden med storm. Genom att ta tillvara på länets unika klimat har de utvecklat Brännlands iscider. Bryggtekniken används bara på ett annat ställe i Sverige.

500 flaskor första året, 8 500 flaskor i fjol, och nu 15 000 flaskor. Så ser produktionen ut för Brännlands iscider, som Andreas Sundgren startade för snart fyra år sedan, och Lars Kälverot hoppade på strax därefter.

Grabbarna, som håller till i Vännäsby, hade ingen erfarenhet av bryggeri innan.

– Oja, det var tungt från början, oerhört tungt. Och man blir aldrig fullärd, vi gör misstag he-

100

procent äppelmust ska en äkta cider vara gjord på.

4

la tiden, konstaterar de.

Brännlands iscider är ett sött desertvin, men också en riktig cider.

– Alkoläsk med 15 procent äppelmust kallas cider i Sverige. Det är inte cider. En cider ska vara gjord på 100 procent äppelmust.

I Frankrike görs mycket av den mest exklusiva cidern, men det finns enligt Lars en hel del potential i norra Sverige tack vare det speciella klimatet.

– Om du tittar på till exempel Chile som är en stor vinproducent. Vinet tillverkas på höga höjder där temperaturskillnaden är väldigt stor. Temperaturskillnader skapar komplexitet i smaken.

DE MÅNGA SOLTIMMARNA i Väs-

terbotten ger också äpplena en bred smakkomplexitet och den kalla vintern möjliggör iscider. Tekniken är hämtad från USA och Kanada där iscider blivit framgångsrikt.

– Där finns många väldigt bra iscidersorter, och de är hett eftertraktade.

Här i Sverige finns i n g e n kommersiell äppelod li ng norr om Sto ck hol m , trots att äpplena är av hög kvalitet, säger Andreas.

För en flaska av cidern krävs fem kilo äpplen.

För årets pro-

Så tillverkas iscider l Äpplen pressas till must som sedan placeras utomhus och får frysa i januari/februari. l När den sedan plockas in tinar äppelsaft med hög sockerhalt först och rent vatten sist. l Musten med hög sockerhalt tas tillvara medan det resterande ställs ut igen. Proceduren upprepas flera gånger och skapar en cidermust med hög sockerhalt som ger spännande restsötma efter jäsning. l 340-350 gram socker per liter håller musten, mer än dubbelt så hög sockerhalt som när den är nypressad. I sockerhalten finns alla essenser från äpplena. Det är dessa som gör smaken så speciell, men iscider det går inte att göra överallt. Det skulle bli för dyrt att frysa utan naturlig kyla.

Källa: Brännlands Iscider

”

Där finns många väldigt bra iscidersorter, och de är hett eftertraktade. Här i Sverige finns ingen kommersiell äppelodling norr om Stockholm, trots att äpplena är av hög kvalitet.

duktion behövs alltså 75 000 äpplen. 400 äppelträd är planterade i Bodbysund, men ytterligare 2 000 ska upp där innan 2017. Plus ett antal i runt Umeå. 4 000 träd ska planteras totalt.

– Vi köper äpplen från Skåne och blandar med äpplen från Västerbotten. Vi plockar bland annat äpplen i trädgårdarna runt om i Umeå.

DET BLIR MÅNGA OLIKA äppel-

sorter. En druvsort har 800 till 900 smakföreningar medan ett äpple bara har 400 till 500. Vin brukar ofta ha upp till tre olika druvsorter. Andreas och Lars använder tio olika äppelsorter.

– Tänk vad bra det skulle vara om det här blev något att satsa på. Om våra bönder kunde smälla upp 400 äppelträd var.

Bönderna skulle kunna få en

75

tusen äpplen behövs för årets produktion av Brännland iscider. alternativ inkomst och överskottet skulle kunna säljas som lokalproducerat i handeln, menar de.

Andreas och Lars mål är att på sikt nå en produktion på 40 000 flaskor, till dess klarar de sig utan vidare anställning. Vad som händer sedan är oklart.

Cidern kostar 250 kronor för 37,5 centiliter på Systembolaget.

– Kostnaden speglar de kostnader vi har för att driva ett litet cideri med höga kvalitetskrav,

VÄSTERBOTTNINGEN – FÖRETAG OCH TILLVÄXT 2014

Många äppelträd krävs för att mätta Andreas Sundgrens, till vänster, och Lars Kälverots 1 200-liters ståltankar. 15 000 flaskor blir årets produktion av Brännlands iscider. Nytt för i år blir även att testa fatlagra cidern.

Brännland iscider är ett sött desertvin som tillverkas i Vännäsby.

”

Efter isningsprocessen blir det fortfarande äppelmust över. ”Vi vet inte vad vi ska göra av det än”, säger Andreas.

Med skapandet av en helt ny iscidertradition kommer också visionen om att skapa en förnyad äppeltradition i norra Sverige. Visionen är unik eftersom det inte har funnits kommersiellt avkastande äppelodlingar i Norrland på decennier, kanske ett sekel, och vi har möjligheten och ansvaret att forma en äppel- och isciderkultur, en helt ny terroir.

VÄSTERBOTTNINGEN – FÖRETAG OCH TILLVÄXT 2014

5

Nyhet/Umeåregionen

Stefan Lindgren, företagare i turistbranschen med bas i Östra Spöland, Vännäs.

Bengt-Erik Hesse, turistentreprenör med verksamhet i Tjarn, Nordmaling.

Paddling på kajakleden Åman, Åmsele, Vindeln.

Turistsamarbete kring älvar TEXT : Fredrik Bjärnesand FOTO: Privat

Fem etablerade turistföretag inom Umeåregionen har nyligen bildat en ekonomisk förening. River Country är arbetsnamnet.

Företagen som nu inleder ett långsiktigt samarbete är Forsknäckarna och Granö Beckasin i Vindeln, Älgens hus i Bjurholm, By the river i Vännäs och Tjarn i Nordmaling.

Föreningens namn är inte spikat men River Country ekonomisk förening är föreslaget.

TANKEN ÄR ATT UTVECKLA gemen-

samma paketlösningar samt sälj- och marknadsföringskanaler.

– Samarbetet gör att vi får lättare att nå ut, och genom paketeringen blir det möjligt för kunderna att visats längre i regi6

onen, säger Bengt-Erik Hesse som driver besöksanläggning i en stilla avkrok vid Lögdeälven.

FÖRSLAG FINNS PÅ PAKET där

besökarna kan cirkulera mellan de olika anläggningarna, som huvudsakligen ligger inom regionens älvdalar. Men inget kommer att märkas i sommar.

– Säljvägen är lång, reseagenterna planerar säsonger i förväg. Konferensarrangemang har en betydligt kortare resväg, där kan man skaka ihop paket med några veckors varsel, ofta sker försäljningen genom tidigare kontakter.

TURISTFÖRETAGEN I REGIONEN är än så länge relativt få och även om man ställer upp och hjälper varandra så är samarbetena snarare spontana än systematiska, menar Hesse.

– Lite av vitsen med föreningen är att lära känna varandra bättre så att vi kan rekommendera våra kunder vidare.

– För min del handlar samarbetet främst om att få mer insikt om hur kollegorna i andra delar av regionen arbetar, och hur vi

ATT REGELBUNDET TRÄFFAS och bese varandras anläggningar förväntas ge värdefull input.

– Jag kan tänka mig att det blir ganska konkreta frågeställningar om priser och aktiviteter, säger Hesse.

En som ser fram mot att inspireras är Stefan Lindgren, Östra Spöland.

Han har varit turistföretagare sedan 2005 utan att någonsin ha varit helförsörjande.

– På senare år har boendet tagit överhanden, men bäversafari har alltid haft sin publik.

etablerade turistföretag ingår i River Country ekonomisk förening.

I DAG DRIVER HAN By the river med boende, uthyrning och aktiviteter.

5

kan dra nytta av varandra och sätta ihop bra paket där någon till exempel kan erbjuda boende medan andra har bra aktiviteter eller mat.

– Att tillsammans hitta nya lösningar och framgångsrika koncept. l

VÄSTERBOTTNINGEN – FÖRETAG OCH TILLVÄXT 2014

Krönika

”

Om fler väljer att under några dagar besöka sin egen kommun, se dess fantastiska utbud som finns så nära, så är jag säker på att vi skulle bli bättre ambassadörer.

Bli ambassadör för din kommun D

et känns alltid lika vemodigt när snön töar bort, vårvintern är min absoluta höjdpunkt och när man inser att skotersäsongen håller på att gå mot sitt slut så känns det lite tungt.

Samtidigt är det lite skönt när snön försvinner så jag får se om min röda björk har överlevt de små gnagarna i år också.

Samtidigt som jag går runt på gården och samlar ihop saker som töat fram och plockar bort grenar som täcker gräsmattan sedan stormen i höstas så börjar tankarna på sommarens semester.

Speciellt berest är jag inte men vi har haft förmånen att åka till södra Sverige ett par gånger och hälsa på släkt och vänner.

Vi har där besökt Astrid Lindgrens värld i Vimmerby, ett helt fantastiskt ställe för barn men även för oss vuxna med lite barnasinne kvar.

Under åren då barnen var riktigt små och kassan inte räckte speciellt långt så bestämde vi oss för att en dag göra det man pratar om många gånger men sällan

verkligen gör – vi tog en dag då vi turistade i vår egen kommun.

Vi besökte Naturum i Ammarnäs där barnen var helt betagna av alla uppstoppade djur, fikade på ett mysigt och hemtrevligt café efter vägen för att sedan avsluta med en äventyrsfylld strapats upp till Brudslöja, ett vattenfall med en vidunderlig utsikt. Denna resa tog en dag men jag har sedan dess haft glädje av semesterturen i många olika sammanhang.

Mina kunskaper om var Naturum, Pärbacken och Brudslöja är, vad man kan göra där, hur lätt eller svårt det är att ta sig dit har gjort mig till en ambassadör av dessa besöksmål.

Det är så vanligt när man börjar planera sin semester att titta långt bort, man vill se och uppleva något nytt. Men ibland kan det där nya finnas närmare än man tror.

Om fler väljer att under några dagar besöka sin egen kommun, se dess fantastiska utbud som finns så nära, så är jag säker på

Internationella affärer?

Vi hjälper dig!

att vi skulle bli bättre ambassadörer.

Detta utbud kan vi marknadsföra till våra släktingar och vänner och på så sätt sprida en positiv attityd av vår region.

Därför vill jag tipsa er alla, så här inför stundande semester, förutom att leta platser att besöka långt bort glöm inte bort att titta nära, se till att du blir en ambassadör för din egen hemkommun – det kommer både du och resten av invånarna att vinna på.

l ERIKA HJUKSTRÖM Projektledare, Företagarna Västerbotten.

Kontakt: 0703258083, erika. hjukstrom@foretagarna.se

Karl-Erik Johansson 090-34 35 616 Peter Bäckström 090-34 35 615 Göran Nilsson 090-34 35 613 Annika Wikström 090-34 35 617

På Uminova Innovation stöttar vi dig med allt från att förmedla kontakter och bygga relationer till att göra avslut. Det ger dig en extra skjuts i dina utlandsaffärer.

Vi kan till exempel ge dig tillgång till givande teknik- och forskningssamarbeten, bidra med lokal kunskap om främmande marknader och hjälpa dig att bygga upp en internationell organisation med återförsäljare. Och vi gör det utan kostnad för ditt företag.

Vi arbetar framförallt med små och medelstora tjänsteföretag som är mogna.

Kontakta oss redan i dag – och ta ett stort steg mot en lyckad utlandssatsning.

VÄSTERBOTTNINGEN – FÖRETAG OCH TILLVÄXT 2014

7

Vasa

Barnen har inga problem att hålla sig sysselsatta på Vasabåten.

Den nya färjan erbjuder liksom innan taxfree försvann A lá carte.

Livemusik i baren får en fyra timmars kryssning att gå snabbt. Sex timmar i Vasa räcker för att se en hel del, och då hinner du med färjan tillbaka på kvällen. Inga övernattningskostnader. För det företag som önskar att övernatta i Vasa finns smidiga paket.

Vesa Varella från Tammerfors.

VASABÅTARNA GÄSTADES UNDER SLUTET av taxfree-tiden nästan av en miljon passagerare årligen. Men när den försvann och R-G Line tog över förvandlades en populär kryssning till en bespottad transport. Med färskt blod bakom rodret och en nygammal färja har nu förbindelsen börjat hitta tillbaka till sina glansdagar. Den nya satsningen är kickoff och konferens.

TEXT: Pontus Nyman FOTO: Pontus Nyman, pressbild

Konferens och kickoff mellan Umeå och Vasa Vinden river i kinderna när jag kliver ut i Holmsundskylan.

Solen ligger på men några blygsamma plusgrader är allt den mäktar med. Framför mig 8

reser sig den nygamla M/S Wasa Express mot skyn. 141 meter lång med plats för drygt 1 500 passagerare och 500 fordon.

Det är med en spänd förhopp-

ning som jag går ombord. Med halva släkten i Vasa har jag följt turerna med färjetrafiken från barndomen. Fantastiska minnen av bollhav och taxfree-

godis i drivor.

För de som hade åldern inne fanns även annat taxfree-godis, samt casino och bar. Saker att göra som fördrev den fyra tim-

VÄSTERBOTTNINGEN – FÖRETAG OCH TILLVÄXT 2014

Tuffa bud när från vänster: Kenneth Ahlgren, Anders Isomaa, Visar Tahiri och Prathop Costa från Jakobstad spelar poker. ”Du har 9 outs av 47 möjliga. Om du inte sätter den här rutern nu så får du gå tillbaka till Vasa”.

Matilda Engström har hand om konferens på Vasabåtarna. ”Om man förväntar sig en splitterny kryssningsfärja så blir man ju besviken, men förväntar man sig R-G Line blir man jätteglad.”

mar långa turen.

Detta tog ett abrupt slut när taxfree avskaffades och R-G Line tog över linjen i ett decennium. A lá carte restaurang och bar byttes mot pizza och film.

Färjan blev en buss på vatten.

Från drygt en miljon passagerare per år till ungefär 60 000.

23-åriga Matilda Engström från Vasa rycker mig tillbaka till verkligheten. Ett leende skiner upp bakom det blonda håret.

– Välkommen.

MATILDA HAR HAND OM konfe-

rens på båten, som blivit en stor satsning sedan Wasaline tog över linjen. Det är Umeå och Vasa kommun som tillsammans äger Wasaline, och av drygt 30 tillfrågade passagerare tycker en person att det blivit sämre sedan bytet.

– Om man förväntar sig en splitterny kryssningsfärja så blir man ju besviken, men förväntar man sig R-G Line blir man jätteglad, säger Matilda.

”

En stor fördel med att konferera till havs är att gruppen alltid är samlad. Både under möte och fest.

När det är företagsfest eller konferens brukar det alltid vara någon som måste sticka iväg, och på kvällen går man på sina respektive favoritställen. Så blir det inte när du är på en båt. Här blir mötet koncentrerat och effektivt.

Det blir intensiva dagar.

Med mycket utrymme dedikerat kan Wasaline ta såväl stora som små konferensgrupper.

150 PERSONER RYMS I DET största rummet och sedan finns två mindre rum. Flyttbara väggar gör att rummen går att slå ihop med varandra. Internet kan vara problematiskt mitt på Kvarken men i övrigt är tekniken i gott skick.

– Den största fördelen med att vara på en båt är att alla är samlade. När det är företagsfest eller konferens brukar det alltid vara någon som måste sticka

VÄSTERBOTTNINGEN – FÖRETAG OCH TILLVÄXT 2014

iväg, och på kvällen går man på sina respektive favoritställen.

Så blir det inte när du är på en båt. Här blir mötet koncentrerat och effektivt. Det blir intensiva dagar.

PÅ BÅTEN FINNS TVÅ restaurang-

er med a lá carte och skärgårdsbuffé, kafeteria, bar, kiosk, några spelmaskiner samt sektioner med bekvämare resestolar. Konferensutrymmet har egen bar och balkong.

En som är nöjd med upplägget är skulptören Vesa Varrela från Tammerfors. Det buskiga

skägget påminner nästan om en sjöman.

– Jag skulle vilja vända på frågan istället. Varför skulle man inte vilja ha konferens på en båt?

Det är väldigt koncentrerat och det är bara att gå till sig själv.

Jag tycker att det ska bli väldigt spännande att åka till Umeå, eftersom jag aldrig har varit där. För oss är det mer exotiskt att åka till Sverige än södra Finland. Och så är det säkert för svenskarna också.

Han tittar på musikern Jarmo Julkunen intill och får medhåll.

– Sedan är det ju viktigt att man bevarar en sådan här led, det är en oerhört viktig förbindelse mellan mellersta Finland och Sverige. Det gäller att värna om det som är bra. l

Vasa Reportaget fortsätter på nästa sida.

9

Vasa

Skattefritt på Vasabåten I alla tider har finländare använt Vasafärjorna mer än svenskar. Men nu har fler svenska företag fått upp ögonen för det, i viss mån fortfarande, skattefria havet.

– Förr, under Vasabåtarna, fanns en tradition att åka över till Vasa, men i tio år har ett lastfartyg gått. Nu har det förändrats och då vill vi återuppliva den traditionen, säger Catarina Fant, Wasaline.

Företag har varit en viktig målgrupp i Wasalines storsatsning på den svenska sidan de senaste året. Men att locka dem är inte det enklaste enligt Catarina Fant, marknadsföringsoch kommunikationsdirektör, Wasaline.

Konferens och kickoff är en kritisk grupp som ställer höga krav på aktivitet såväl som komfort.

– Det enda nackdelen som vi egentligen har är att internet inte alltid fungerar 100 procent.

I hamnen går det bra men mitt på kvarken kan det vara problematiskt. Men vi jobbar på det. I övrigt har vi all teknik på plats.

KONFERENS TILL HAVS KAN enligt

Catarina också ha sina fördelar.

Till exempel hålls hela gruppen samlad på ett effektivt sätt, och priset blir ofta konkurrenskraftigt.

– Allt man äter och dricker är mycket billigare ombord eftersom man fortfarande får sälja det ”taxfree”. Det man tar iland är inte skattefritt, men ombord är det fortfarande det.

Att fortfarande fler finländare än svenskar tar båten tror Catarina beror på att det är smidigt för finlandssvenskar att vistas i Sverige då de talar samma språk.

VAD MÅNGA SVENSKAR kanske

inte vet är att det är nästan lika enkelt för svenskar att vara i Vasa.

Vasa är tvåspråkigt, och de absolut flesta kan prata både svenska och engelska. Något som läggs extra stor vikt vid i serviceyrken. Du hittar inte en butik eller restaurang i Vasa där 10

Catarina Fant, marknadsförings- och kommunikationsdirektör, Wasaline, tror att anledningen att fler finländare än svenskar åker med Wasaline är att de enkelt klarar sig i Umeå då de talar svenska. Men vad många svenskar inte vet är att det är nästan lika enkelt för svenskar att vara i Vasa. Nästan alla i Vasa pratar både finska och svenska och bland serviceyrken är det ett krav.

150 personer tar den största konferenslokalen på färjan.

de inte pratar svenska.

– När man pratar med människor märker man att det blivit en otrolig skillnad på ett år.

Förut fick man frågor som ”vadå, går det ens en färja?”, men så är

det inte längre. Gensvaret har uteslutande varit positivt.

DEN ÖVERHÄNGANGE majoriteten vi pratar med har alla samma åsikt. Det är roligt att besöka ett annat land, och båten har blivit betydligt mer spännande sedan Umeå och Vasa kommun finansierade hälften var och tog över färjetrafiken.

– Företag och konferens är en väldigt viktig målgrupp för oss eftersom vi erbjuder ett alternativ som inte annars finns. Du måste åka väldigt

långt för att hitta ett annat sådant här alternativ, förklarar Catarina Fant. l

Vasa Reportaget fortsätter på nästa uppslag.

VÄSTERBOTTNINGEN – FÖRETAG OCH TILLVÄXT 2014

Konferera i Vännäs Boka konferens, kickoff eller nästa möte i Vännäs.

Konferera i din egen takt och njut av personlig service i en mysig och lugn miljö.

Läs mer på www.hotelvannas.se eller ring 0935-109 30.

Välkommen till oss!

G O D M AT O C H M E R A N Ö J E N

Vår nya sjukvårdsförsäkring håller företag friska Vi har utvecklat en helt ny typ av sjukvårdsförsäkring för alla som driver och jobbar i företag. I den ingår alla de delar som företaget behöver för att hålla medarbetarna friska.

• • • •

Elleverantören nära dig!

Förebyggande hälsotjänster Rådgivning Tillgång till snabb vård hos privata vårdgivare, utan remiss Rehabilitering

lansforsakringar.se/nysjukvard

Centralgatan 31, ÅSELE , Tel 0941-100 03 Felanmälan efter kontorstid: Tel 0941-104 66

www.aselekraft.net

VÄSTERBOTTNINGEN – FÖRETAG OCH TILLVÄXT 2014

Umeå 090-10 90 00 Skellefteå 0910-73 40 00 Lycksele 0950-347 50

11

Vasa

Vasa är en äkta hamnstad. Det är aldrig långt till havet. Maria Backman, Kongress Vasa, njuter av utsikten utanför universitetsområdet där de största konferenslokalerna i Vasa finns.

Här bjuder havet in till en av världens vackraste naturupplevelser.

En av planetens 193 TEXT & FOTO: Pontus Nyman

Norge har Geirangerfjorden, Sverige har Höga kusten och Finland har Vasa skärgård. Skandinaviens enda, och tre av världens 193 vackraste naturer enligt UNESCOS världsarvslista.

– Det är så kargt, nästan som Lappland i stenmängd, och sedan havet på det. Man sicksackar mellan stenarna, säger Maria Backman, kommunikationschef, Kongress Vasa stad.

Vasa kusts landmassa höjs med en kvadratkilometer per år.

Detta har skapat en skärgård vacker nog att klassas som 12

världsarv. Att vara i Vasa och inte se skärgården är som att vara i Paris men inte se Eiffeltornet.

Både på turistbyrån i Vasa och på Kongress Vasa är man överens om att det är just denna skärgård som man behöver trycka på för att locka svenskar i allmänhet. Och i synnerhet svenska företag.

– Det gäller att paketera skärgården åt företagen på ett bra sätt, med både aktiviteter, mat och logi, säger Eva Swanljung, marknadsföringskoordinator, Vasaregionens turism AB.

Li ksom med andra besöksmål är det viktigt att hitta sin nisch. De flesta städer kan smälla upp Eva Swanljung. hotell med bra konferensutrymmen och rätt teknik. Däremot kan end-

VÄSTERBOTTNINGEN – FÖRETAG OCH TILLVÄXT 2014

Visste du detta om Vasa?

Bastu och badtunna i Vasa skärgård. Kryssningar ut till världsarvet är inga problem att ordna på de flesta ställen, men det finns även möjlighet till övernattning och konferens i skärgården.

Foto: PRESSBILD

Kongress Vasa l Kongress Vasa är mötesarrangörens kontakt- och servicepunkt i Vasa.

Kongress Vasa representerar alla de aktörer som verkar inom mötesindustrin i Vasa. ”Alla månar vi om att ditt möte, konferens eller evenemang skall bli en minnesrik tillställning. Vi hjälper Dig att hitta guldkornen i Vasa.” Kongress Vasa ger information om exempelvis, kongressutrymmen, hotell, transport, utflykt, pre- och posttours, praktiska arrangemang, branschens företag och samarbetspartners.

Källa: Kongress Vasa

finaste naturer ast tre platser i Skandinavien stoltsera med ett världsnaturarv.

OAVSETT VILKA förutsättningar

som finns så behövs smidiga paketeringar för att ro hem företagen. Det är där Vasa har ett slagläge.

– Vasa är inte som Umeå. Vasa ligger inte vid en älv utan vid havet. Dessutom är staden väldigt kompakt och avstånden

mellan olika ställen är väldigt kort. Man behöver inte gå många minuter för att ta sig någonstans, säger Maria.

Hon pekar mot en gammal och vacker byggnad ett stenkast bort.

– Därifrån går till exempel skärgårdskryssningarna på sommaren, och här borta har vi Rantasipi Tropiclandia, säger Maria. Äventyrsbadet intill hotellet

VÄSTERBOTTNINGEN – FÖRETAG OCH TILLVÄXT 2014

Vasa Texten fortsätter på nästa sida.

4 Vasa var Finlands huvudstad 29/1 – 3/5 1918.

4 Det bor cirka 65 000 personer i Vasa. 123 000 i Vasaregionen.

4 Vasa är Finlands soligaste stad med 1 900 soltimmar per år.

4 Vasas strandlinje är 409 kilometer lång.

4 Var femte person du möter i Vasa är högskolestuderande.

4 I Vasa ordnades år 2009 drygt 72 000 mötesdagar och hela 12 internationella kongresser.

4 Från Umeå är det 8 mil.

4 I världsarvsområdet uppstår cirka en kvadratkilometer nytt land per år.

4 Fyren på Valsöarna planerades av samma arkitektbyrå som Eiffeltornet.

4 Finlands längsta bro, Replotbron, finns i grannkommunen Korsholm.

4 Söderfjärden skapades av ett meteoritnedslag för 520 miljoner år sedan.

4 I Närpes produceras 60 procent av Finlands tomater och 30 procent av gurkorna.

Källa: Kongress Vasa

Finländare vet hur man njuter.

Vartenda övernattningsställe har bastu, och många kan till och med erbjuda privat bastu på hotellrummet.

23

procent av invånarna i Vasa pratar svenska som modersmål, men majoriteten kan prata både finska och svenska.

13

Vasa

Under vår, sommar och höst går kryssningsturer ut till Vasa skärgård från denna plats. Många konferenshotell har paketerade erbjudanden för konferensgrupper, och för mindre grupper finns även möjlighet med övernattning ute i Skärgården.

På Sokos Hotel Vaakuna har de tagit världsarvet på största allvar. Det nya konferensrummet är inrett i skärgårds- tema. Taklamporna är metspön, sofforna är bryggor och kuddarna är stenar. Från ljudanläggningen hörs vågornas skvalpande. sträcker sig som en fotbollsarena i skyn. Första tanken är barnfamiljer, men det visar sig att Tropiclandia liksom många andra hotell i Vasa satsar mycket på konferensgäster.

– Här är det mycket läget som lockar. Du kan gå över isen till Vasa centrum på vinterhalvåret, säger Maria och viftar ett finger mot viken som skär rakt genom staden.

14

Vid första anblick är det svårt att tro att det här konferensrummet på Radison Blu Hotel skulle vara hemsökt.

Men vitnen hävdar att gumman som ägde det innan spökar i rummet nattetid.

På konferenshotellen i Vasa är satsning på kultur och skärgård tydlig. Alla tycks dekorera minst ett konferensrum i skärgårdstema, och bastun verkar vara lika viktig som receptionen. På många hotell finns till och med möjligheten till privat bastu på rummet.

Men, menar Maria. En bastu ska inte upplevas på ett hotellrum, utan i skärgården på finskt

vis. Det är få saker som är så skönt som att doppa sig direkt i havet efter bastun.

FÖR DEN SOM VÅGAR är inte

björkriset långt borta.

– Det är hälsosamt att åka bort, och Vasa är ett utmärkt ställe både som konferens och kickoff. Här klarar du dig dessutom väldigt bra på enbart svenska. l

Petra Gästgivars Lundberg driver det lilla familjära konferenshotellet Hotel Astor som för tredje året i rad rankats som det tredje bästa hotellet i Finland på bokningssajten hotel.de.

Konferens i Vasa Konferenshotell i Vasa: l Radisson Blu Hotel l Hotel Astor Wasa l Sokos Hotel Vaakuna l Best Western Hotel Silveria l Rantasipi Tropiclandia l Hotel Vallonia Garden Källa: Kongress Vasa

VÄSTERBOTTNINGEN – FÖRETAG OCH TILLVÄXT 2014

Nyhet/Skellefteå

Skellefteå Airports vd Robert Lindberg anser på att flygplatser runt om i Norrland utgör en viktig livsnerv för näringslivet.

Flyget en värdefull resurs för näringslivet TEXT & FOTO: Ulf Wikström

Sedan Skellefteå kommun övertog ansvaret för flygplatsen har verksamheten vuxit rejält, bland annat kan man som enda flygplats i Norrland erbjuda direktflyg till London.

Flygplatsbolagets vd Robert Lindberg framhåller flygets betydelse för företagen i norr och därför pågår också en ständig dialog med näringslivet.

När flygplatsen i Skellefteå stod klar i början av 60-talet var det statliga Luftfartsverket, senare Swedavia, som ansvarade för verksamheten. Så såg det också ut fram till i april 2010 när Swedavia tackade för sig och överlämnade flygplatsen till Skellefteå kommun.

Tiden därefter är något av en framgångssaga, den lilla flygplatsen i norr som lyckats knyta till sig både nya flygbolag och charterarrangörer. Förutom inrikestrafik till Stockholm, kan resenärerna i dag även åka

charter till flera länder runt Medelhavet eller sätta sig på ett direktflyg till Barcelona eller London.

NYA DESTINATIONER och fler avgångar har gjort att antalet passagerare ökat rejält. Prognoserna för i år pekar mot att jämfört med för fyra år sedan, så kommer drygt 100 000 fler passagerare att flyga till eller ifrån Skellefteå Airport i år – Vårt upptagningsområde blir hela tiden större och större och i år räknar vi bland annat

VÄSTERBOTTNINGEN – FÖRETAG OCH TILLVÄXT 2014

med att cirka 2000 ryssar kommer att åka härifrån, berättar Skellefteå airports vd Robert Lindberg.

FLYGPLATSEN UTGÖR en viktig

livsnerv för näringslivet i regionen och Robert menar att om flygplatsen försvann så skulle företagandet i området sakta men säkert tyna bort. Det bekräftas också av att 99 procent av de 60 största företagen i en enkät framhållit att flygplatsen är viktig för deras företag.

FÖR AFFÄRSRESENÄRERNA är direktlinjerna till England och Spanien av mindre betydelse, men däremot så gynnar det besöksnäringen och handeln.

Mellan 20 och 25 procent av resenärerna är utländska medborgare, något som renderar cirka

10 000 gästnätter per år.

För affärsresenärerna ligger dock intresset framför allt i ett bra och väl fungerande inrikesflyg, med tidiga avgångar

99

procent av företagen ser flygplatsen som en viktig resurs. till Stockholm som möjliggör effektiva arbetsdagar och fortsatt resande ut i världen.

– I det fallet pratar jag om tillgänglighet. Inte stora plan utan hellre flera mindre för tillgänglighetens skull, säger Robert. l 15

Krönika

”

Företrädare i aktiebolag löper mycket stor risk att drabbas av personligt betalningsansvar för bolagets skatteskulder så kallat företrädaransvar om bolaget inte kan betala skatten på förfallodagen och bolaget inte omedelbart avvecklas.

Personligt betalningsansvar för bolagets skatteskulder

D

et begränsade personliga ansvaret för bolagets förpliktelser är ett starkt vägande skäl till att aktiebolag är den dominerande bolagsformen i Sverige.

Företrädare i aktiebolag har emellertid ofta ett betydligt större ansvar för bolagets skulder än vad många företagare normalt är medvetna om. Med företrädare menar jag i första hand den legale företrädaren det vill säga bolagets styrelseledamot och vd.

Du kan dock även vara företrädare för bolaget utan att vara legal företrädare, om du faktiskt har haft ett bestämmande inflytande över bolaget till exempel aktieägare.

D

et finns egentligen bara två undantag från huvudregeln om det begränsade ansvaret då betalningsansvar för bolagets förpliktelser kan uppkomma för bolagets företrädare.

Bolagets företrädare kan dels bli ansvariga för bolagets skulder då det föreligger kapitalbrist i bolaget och verksamheten trots den vetskapen drivs vidare dvs. då skyldighet föreligger enligt aktiebolagslagen att upprätta kontrollbalansräkning och dels ansvaret för obetalda skatter. Vad gäller företrädaransvaret för skatter så är det många företagare som inte känner till

detta trots att företrädaransvaret är något som kan få oerhörda konsekvenser för företrädarens privatekonomi.

F

öreträdare i aktiebolag löper mycket stor risk att drabbas av personligt betalningsansvar för bolagets skatteskulder så kallat företrädaransvar om bolaget inte kan betala skatten på förfallodagen och bolaget inte omedelbart avvecklas.

När det gäller bolagets skatteskulder kan Skatteverket väcka talan vid domstol om personligt betalningsansvar mot bolagets företrädare antingen enligt skatteförfarandelagen eller enligt aktiebolagslagen.

När det gäller skatteskulder så tillämpar Skatteverket normalt skatteförfarandelagen. För att det särskilda företrädaransvaret ska inträda måste företrädaren ha varit grovt oaktsam eller haft uppsåt att inte betala in skatt som förfallit till betalning. En betalningsunderlåtelse anses aldrig som uppsåtlig eller grovt oaktsam om du senast på förfallodagen vidtagit åtgärder för att avveckla bolagets skatteskulder.

De åtgärder som avses är konkurs, ansökan om företagsrekonstruktion eller en betalningsinställelse som följs av en ansökan om ackord eller konkurs. Den

företagare som inte vidtagit avvecklingsåtgärder senast på skattens förfallodag kan följaktligen drabbas av personligt betalningsansvarig för bolagets skatteskuld.

S

yftet med aktiebolagslagens regler är att ge en tidsfrist för att bolaget ska kunna räddas vid kapitalbrist. Det skatterättsliga företrädaransvaret ger dock inte företagaren något skäligt rådrum att försöka rädda bolaget, vilket motverkar aktiebolagslagens syfte. Bolag kan ofta väldigt plötsligt hamna i ekonomiska svårigheter och behöver då beredas möjlighet att lösa den uppkomna situationen, vilket det skatterättsliga företrädaransvaret inte ger utrymme till.

l MAGNUS LINDBLOM Advokat/delägare, Advokatbyrån Kaiding Arbetar främst med obeståndsrätt.

Tel: 070-677 09 95 magnus.lindblom@ kaiding.se

Konferens & kick-off Söker du en annorlunda, avstressande men ändå kreativ konferensmiljö så är Ammarnäsgården den platsen, fjällhotellet som andas lugn och harmoni mitt i Vindelfjällens naturreservat.

Konferensaktiviteter • Avkoppling och relax Måltider som lyfter konferensen Telefon 0952-600 03 fjallhotell@ammarnasgarden.se www.ammarnasgarden.se 16

VÄSTERBOTTNINGEN – FÖRETAG OCH TILLVÄXT 2014

FLYTTEN AV WESTMECH INDUSTRI till Gumboda blev ett lyckokast för ubåtsbyggaren Eric Westerberg.

Orderblocket är fyllt och idéerna frodas i den klurige Brändebons huvud.

Läs mer Läs om Eric och Westmech Industri på nästa uppslag.

Gumboda

Lyckad flytt för Oppfinnar-Eric TEXT & FOTO: Lars-Göran Halvdansson Eric Westerbergs bana som företagsägare började redan som 21-åring. Han hade jobb som bil- och maskinmekaniker när företaget Henrikssons smide i grannbyn Kålaboda gick i konkurs. Eric sade upp sig från jobbet och köpte företaget.

– Det var ju som spännande.

Man visste ju inte om man skulle ha något att göra eller inte, säger Eric Westerberg.

MEN ARBETE HADE HAN och sys-

selsatte även några anställda.

Från början var huvudsysselsättningen reparationer mot lantbruk men företaget gick alltmer över till tillverkning.

– I dag är det tillverkning vi håller på med, säger Eric Westerberg.

Flytten till industrilokalerna i Gumboda som skedde för 1,5 år sedan har varit mycket positiv.

Företaget har gått från tre till sju anställda och de spännande specialprojekten fyller verkstaden.

WESTMECH HÅLLER tillsammans

med företaget Bioendev på att ta fram utrustning för så kallad torrifiering. Eller helt enkelt vidareförädling av biobränsle som gör bränslet än mer energieffektivt. Grönt kol, som Eric Westerberg uttrycker det.

Bland annat det projektet gav den klurige uppfinnaren 18

”7

Man gillar det här med problemlösning. Det är som min person.

Ingenting är omöjligt, det omöjliga tar bara längre tid.

anställda har Westmech Industri i dag.

från Kålaboda stipendiet från Anders Wall på 100 000 kronor.

– Det var ju jädrigt skoj att man fick den utmärkelsen. Man träffade mycket spännande folk i samband med det där, säger Eric Westerberg.

ERIC FICK UTMÄRKELSEN för att

han startat i unga år, utvecklat spjutspetskompetens och kombinerat företagande med utbildning. Han har nämligen hunnit med en utbildning till maskiningenjör också.

Men Eric Westerberg har fler projekt som både varit spektakulära och nyttiga. Bland annat har Westmech byggt maskiner till Norrmejerier som gjort att de kunnat tjäna mycket pengar.

Hans ubåt som han byggde för några år sedan helt utan ritningar eller förlagor har också väckt mycket uppmärksamhet.

– Man gillar det här med problemlösning. Det är som min person. Ingenting är omöjligt, det omöjliga tar bara längre tid, säger Eric Westerberg.

OCH UPPFINNAREN ERIC är hung-

rig på mer kunskap. Stipendiet från Anders Wall ska användas till utbildning.

– Det ska gå till någon vidareutbildning av något slag. Jag har inte bestämt vad men något går det till, säger han.

Med sitt företagande får han utlopp för sin lust att utveckla och konstruera saker. Även om det tar tid i sig att driva ett företag så trivs han ändå i rollen av flera orsaker.

– Ville jag bara vara anställd så kunde jag göra det och klura. Men jag vill dra mitt strå till stacken, att man kan skapa något för bygden, säger Eric Westerberg. l

Westmech har gjort mycket investeringar på slutet, bland annat i en plasmaskärare.

VÄSTERBOTTNINGEN – FÖRETAG OCH TILLVÄXT 2014

Eric Westerberg

Gör: Äger och driver verkstadsföretaget Westmech industri i Gumboda med sju anställda. Ålder: 33 år.

Bor: Brände, Ånäset.

Mest känd för: Ubåten Isabell som han byggde helt utan förlaga.

Motto: Ingenting är omöjligt, det omöjliga tar bara längre tid.

:

Det var ett tag sedan Eric Westerbergs ubåt fick se vatten och med allt jobb hans företag har nu är det oklart när det bir nästa gång. ”Vi får väl se vad som hinns med i år”, säger han.

21

år gammal var Eric Westberg när han blev företagsägare.

De har kvar en del av produktionen från kapell- och presenningstillverkningen som tidigare fanns i lokalerna.

VÄSTERBOTTNINGEN – FÖRETAG OCH TILLVÄXT 2014

”

Ville jag bara vara anställd så kunde jag göra det och klura.

Men jag vill dra mitt strå till stacken, att man kan skapa något för bygden.

19

medlemssidor

Företagarna Västerbotten hälsar 70 nya medlemmar välkomna! n Företagarna Bjurholm

n Företagarna Robertsfors

l Andreas Nyberg, Nybergs Bygg & Service (BJURHOLM)

l Kim Korpenwinge, Corax Kvadrat AB (ROBERTSFORS) l Damian Robert Szober, Szober Allbygg (ÅNÄSET)

n Företagarna Burträsk-Lövånger l Mikael Åström, Bastuochbadtunna Mikael Åström (BYGDSILJUM) l Jonas Berggren, AB Lövångers El (LÖVÅNGER)

n Företagarna Dorotea l Bernt Axner Hahlin, Lajksjömon Energi & Miljö AB (DOROTEA) l Evy Margareta Berg, Firma Birribissen Fritid (NORRÅKER)

n Företagarna Lycksele l Peter Lif Sohlberg, Peters Munkar (LYCKSELE) l André Sandström, Nordic Comfort Products AB (LYCKSELE) l Hans Almberg, Restaurang Lilltjärn i Lycksele AB (LYCKSELE) l Joakim Westermark (LYCKSELE) l Erik Fredriksson, Cartesia GIS AB (LYCKSELE) l Åke Karlsson, Trademan (LYCKSELE) l Andreas Jonsson, Andreas J Entreprenad (LYCKSELE)

n Företagarna Skellefteå l Nazrul Islam, Skellefteå Sushi-bar AB (SKELLEFTEÅ) l Per Eriksson, PE Redovisning AB (SKELLEFTEÅ) l David Eriksson, David Erikssons Gräv AB (BUREÅ) l Kerstin Lundgren Andersson, Clear Up (JÖRN) l Ulf Andrén, Ulf Andrén Holding AB (URSVIKEN) l Emma Ershag, Emmas Trädgårdsservice (SKELLEFTEHAMN) l Ann Lindberg Aho, Stall Lugn Å Ro (SKELLEFTEÅ) l Monica Burström, Månikas Psykologtjänst AB (SKELLEFTEÅ) l Helén Stenlund, Psykologiskt Landskap i Norr (KÅGE) l Håkan Holmberg, Stål Montage i Skellefteå (SKELLEFTEÅ)

n Företagarna Sorsele l Erik Eriksson, Erik Eriksson (SORSELE)

n Företagarna Malå

n Företagarna Storuman

l Peter Tjärnlund, Paracord Shop i Brunträsk AB (MALÅ) l Ewa Lundqvist (MALÅ)

l Emma Mattsdal, Nagelsalongen i Storuman AB (STORUMAN) l Ulf Olofsson, Olofssons Assistans i Storuman KB (STORUMAN)

n Företagarna Nordmaling l Ola Jacobsson, Nyåkers Trafik Bygg & Förvaltning AB (NYÅKER) l Eva-Karin Sjödin Eriksson, Strandvallens Hundskola (NORDMALING) l Kjell Hammarström, Kjell Hammarström (RUNDVIK) l Jonas Lindkvist, Material Protection North AB (HÅKNÄS) l Roger Kvarnehag, Kvarnehags Tunnbröd (NORDMALING) l Per Holger Magnus Johansson, Mapec AB (NORDMALING)

n Företagarna Norsjö l Geertruida Van Den Bor, Alltex i Norr (BASTUTRÄSK) l Sara Bäcklund, Saras Ekospa AB (NORSJÖ) l Martha Dahlberg, Marthas Mack AB (NORSJÖ) 20

n Företagarna Umeå l Gunnar Leissner, Nyföretagarcentrum Umeå (UMEÅ) l Helena Lindgren, FBE konsult Umeå AB (UMEÅ) l Johannes Högberg, Johannes Högberg (UMEÅ) l Lariza Björk, Larizza B Holding AB (UMEÅ) l Johan Tjäder, Tjäder Invest AB (UMEÅ) l Anna Maria Granberg, Systrarna Decibel AB (UMEÅ) l Annelie Inghilesi Larsson, Quality Stat AB (UMEÅ) l Mikael Sjöberg, Mikael Sjöberg (HOLMSUND) l Angéla Ekman-Nätt, Esam AB (UMEÅ) l Kristofer Näslund, Näslunds Bygg (UMEÅ) l Stina Lindholm, Your will HB (SÄVAR) l Helena Jonsson, Bona officia styling och design (UMEÅ)

l Torbjörn Lahti, Planeco Nord (UMEÅ) l Erika Berggren, Motema AB ( BOTSMARK) l Hans Furberg, Ac-Fastighetsbyrå (UMEÅ) Daniel Taflin, Hörnefors Hem AB (HÖRNEFORS) l Jeanette Kleinhappel, OSB Optimerad Skärande Bearbetning AB (UMEÅ) l Jenny Berg, Choklad-Jenny AB (Umeå) l Ulf Andersson, UPUA AB (UMEÅ) l Jessica Lindfors, Peppit HB (UMEÅ) l Annie Lundström, Nails of sparkles AB (UMEÅ) l Daniel Hagman, Ute i Umeå ( TÄFTEÅ) l Jan Hultman, Jan Hultman (UMEÅ)

n Företagarna Vilhelmina l Per Olofsson, Vilhelmina Billackering (VILHELMINA) l Benny Norman, Benny Norman’s Montage & Export AB (VILHELMINA)

n Företagarna Vindeln l Hans Jonsson, Cinox AB (UMEÅ) l Morgan Tjernström, Memfis ek för (VINDELN) l Elsa Blomberg, Ponderosa HB (VINDELN) l Mikael Holmlund, Wilderness consulting Sweden AB (VINDELN)

n Företagarna Vännäs l Ulla Edberg, Truemast AB (VÄNNÄS) l Lena Blom Vallin, Lenas Ekonomi & Redovisning i Vännäs AB (VÄNNÄS) l Thomas Konradsson, Konradssons Måleri AB (VÄNNÄS)

Hej medlem!

”

Hej Jonas Lindkvist, Belzonatekniker på Material Protection North AB, och ny medlem i Företagarna Umeå!

Vad gör Material Protection North AB? – I kort så arbetar vi med ytskydd i olika utrustningar till industrin, oftast invändigt i pumpar och fläktar men det är mycket mer än så!

Varför har du gått med i Företagarna?

– Huvudanledningen till att vi gick med var för att få veta mer om vad Företagarna gör.

VÄSTERBOTTNINGEN – FÖRETAG OCH TILLVÄXT 2014

På fika med en medlem På Företagarna Västerbotten är vi nyfikna på vilka våra medlemmar är, vad de driver för typ av företag samt hur de ser på Företagarna och möjligheten att bedriva företagande i Västerbotten. Vi gissar att vi inte är ensamma om att vara det. Så för att lära oss mer om detta kommer vi ett antal gånger per år att ”bjuda en medlem på fika”. Du kommer dels att kunna ta del av intervjuerna i förkortad version här på våra sidor i Västerbottningen Företag och dels läsa dem i sin helhet på vår hemsida. Denna gång träffar vi Eva Lindh-Holmgren som äger och driver Lilla galleriet i Umeå.

Hej på dig! Vad roligt att du hade möjlighet att ses. Börja med att berätta vem du är.

Hur skulle du beskriva dig själv med tre ord?

– Positiv, fokuserad, idérik.

När du inte jobbar, vad gillar du att göra då?

– De lediga stunder som finns försöker jag fylla med för mig viktiga saker som att träffa mina kära; man, barn och barnbarn, träna, tillbringa tid i sommarhuset och på havet och göra någon resa nu och då.

Vad gör Lilla Galleriet?

– Jag driver ett konstgalleri.

Egentligen skulle man kunna säga att det är tre verksamheter; galleri med utställningar, galleri butik och ramverkstad.

Cirka en gång i månaden byter jag utställningar. Det jag visar är både konst och konsthantverk. Kan vara både av lokala konstnärer, från övriga Sverige men även ibland från utlandet.

Jag försöker visa en bredd och en blandning av olika tekniker och uttryckssätt. Men alltid sådant som jag själv tycker är bra och av god kvalitet!

Har du något särskilt på gång?

– Vi har alltid något särskilt

på gång! Just nu är det nästa utställning som är en barnboksrelease, ”Snäckan” av Pia Alfredsson och Katarina Genar, där vi visar originalbilderna ur boken. Ett roligt projekt som också bidrar till föryngring av besökarna! Efter det har vi en tysk konstnärsgrupp; Subkutan.

Från Umeås vänort Würzburg.

Det blir också en spännande utställning med olika konstarter.

Den görs i samarbete med Umeå Kommun.

Du är medlem i Företagarna sedan dryga sju år. Vilken nytta ser du med organisationen?

– Företagarna ska ju arbeta för våra intressen och där är det bra att det finns en organisation som kan arbeta med dessa frågor, vi företagare har ju oftast fullt upp.

Och som en sista fråga…

Har du nyttjat någon av förmånerna som du har via Företagarna?

OKQ8 Företagarnas medlemmar ges förmånliga rabatter på såväl drivmedel som andra tjänster som OKQ8 erbjuder.

VÄSTERBOTTNINGEN – FÖRETAG OCH TILLVÄXT 2014

4 Vi tackar Eva för att hon tog sig tid att träffa oss och önskar henne lycka till med sitt arbete! Intervjun i sin helhet kan du läsa på www. foretagarna.se/vasterbotten/ från 30 maj.n

n du läsa mer På vår hemsida ka m finns. so om de förmåner se/formaner a. rn ga ta re www.fo

Förmån i fokus

OKQ8 är ett av Sveriges största drivmedelsbolag. De arbetar för en mer hållbar bilism och erbjuder sina kunder Diesel Bio+, som består av hela 27 procent förnybart drivmedel. När du tankar hos dem är du därför med och reducerar CO2-utsläppen.

OKQ8 har ett stationsnätverk med cirka 700 stationer över hela landet varav 32 finns i Västerbotten. Oberoende var du tankar, på bemannad eller obemannad station, från norr till söder, får du som medlem i Företagarna samma rabatt på drivmedel och andra tjänster som de erbjuder. Är du ny företagskund hos OKQ8 kan du skriva ut en ansökningsblankett från Företagarnas hemsida och därefter skickar du

– En bra sak är försäkringen Grund Plus och den juridiska hjälp man kan få i vissa frågor.

Kontakt l Läs mer om erbjudandet från OKQ8 på www.foretagarna.se/Medlemsformaner/ OKQ8. l Kontakta OKQ8 AB Kundservice på telefon 020-65 65 65 eller e-post foretagskort@okq8. se om du har några frågor. ansökan till OKQ8 Kundservice (se Kontakt).

HAR DU REDAN FÖRETAGSKORT hos OKQ8?

För att kunna ta del av alla förmånliga rabatter behöver du knyta ditt företagskort till Företagarnas avtal (se ansökningsfolder på Företagarnas hemsida). Skicka den därefter till OKQ8 Kundservice.

De rabatter på drivmedel, bulkleveranser samt övriga varor och tjänster som du kan

få via Företagarna kan du läsa mer om på Företagarnas hemsida, under medlemsförmåner (se länk nedan).

Under maj och juni dubblar OKQ8 sina rabatter på biltvätt. Tvätta din bil som du vill: I automattvätt, tvätta själv-hall eller via snabbtvätt utomhus. OKQ8 ger dig 24 procent i rabatt under kampanjperioden.

Rabatten finns laddad på ditt OKQ8-kort.

21

medlemssidor Nytt från Företagarna Västerbotten Säljare/marknadsförare med internationell inriktning. YH-utbildning på Folkuniversitetet Du som lockas av försäljning, marknadsföring och en internationell marknad – i Umeå finns utbildningen som ger dig möjlighet att arbeta med försäljning och marknadsföring i internationella sammanhang. Utbildningen består av två intensiva och roliga år, där du redan från första terminen får chansen att knyta kontakter med arbetslivet genom föreläsare, konsulter och projekt på uppdrag av olika företag. De företag som erbjuder LIA-platser får tillgång till kompetenta och nyfikna nya medarbetare samtidigt som l Läs mer på http:// studenten får en www.folkuniversitetet. värdefull inblick i se/Skolor/Yrkeshogskolesitt nya yrkesomutbildning/Ekonomi-adråde. Vill du söka ministration-forsaljning/ denna utbildning Saljaremarknadsforaeller vill du som re-med-internationell-införetagare ta del riktning-Umea/ av dessa studenter?

Läs mer

någon som passar in på beskrivningen l Du kan läsa mer om och som du gärna Umeågalan på ser som vinnare? www.umeagalan.se Fram till och med 19 juni 2014 kan du tipsa oss genom att klicka på ”Tipsa här” under Årets Företagare på www. umeagalan.se/priser. En jury kommer sedan att slutgiltigt att utse de nominerade.

Läs mer

Kom in och fika med oss på regionkontoret i Umeå!

Företagarna Västerbotten bjuder in till fika. Kom och ta en kaffe och prata med oss om vad du tycker är viktigt för företagandet och se vad vi jobbar med.

När: tisdag 17 juni klockan 14:00-15:00 Var: Magasingatan 7 3trapp, Umeå

Vem tycker du ska utses till Årets Företagare 2014 på Umeågalan?

Företagarna Umeå delar varje år ut pris till Årets Företagare i Umeå på entreprenörsgalan Umeågalan. Priset går till den företagare som under året utmärkt sig och genom sin personlighet fungerat som inspirationskälla och förebild för andra företagare. Årets Företagare ska äga och aktivt driva företaget som sin huvudsakliga sysselsättning och kunna visa upp god lönsamhet och avsaknad av betalningsanmärkningar.

Den som får priset ska också ha visat upp extra kreativitet, företagsamhet och ledarskap. Vet du

Ekonomiska problem?

Företagsjouren i Övre Norrland Vi har räddat över 100 företag, kan nästa bli ditt?

Ta hjälp av Företagsjouren. l Snabbt, enkelt och kostnadsfritt. l Personlig affärsrådgivning inom finans, juridik, bokföring samt psykologiskt stöd. l Sekretess och diskret handläggning.

För mer information: Ring 090–206 14 02/03 eller 0920–20 18 65/66 E-post: foretagsjouren@foretagarna.se

22

mars och under dessa två dagar deltog totalt 45 företag.

Syftet med dagarna var att knyta nya kontakter samt att ta till sig ny erfarenhet från andra företagare. Företaget Nisses Konditori, som var ett av dagarnas uppskattade möten, inspirerade de övriga deltagarna genom att dela med sig av deras resa och utveckling.

Därefter besöktes Sliperiet på konstnärligt campus. Verksamhetschef Tapio Alakörkkö informerade och visade deltagarna runt i verksamheten. Sliperiet är en ny innovativ mötesplats på Konstnärligt campus. En nod där näringsliv och studenter möts, ny teknik finns att erhålla, inkubatorverksamhet samt lokaler där nya möten skapas och produkt- och affärsutveckling blir verklighet.

En tredje uppskattad föreläsare var företagaren Emanuel Dohi, Dohi Sweden, som föreläste om morgondagens teknik och berättade också om sin resa som företagare. Om vikten av att fokusera på rätt form av marknadsföring för sitt företag och sin målgrupp.

Vad som kan sammanfattas som en mycket lyckad träff med inspiration, nya samarbeten och kunskap avslutades med en guidad tur på Guitars – the Museum där bröderna Samuel och Michael Åhdén som är grundare av museet visade deltagarna den unika samling av vintagegitarrer som finns på museet.

Företagarna Västerbotten på Facebook

Nätverksträff Inom ramen för projekt Business Development som Företagarna Västerbotten driver ordnades en nätverksträff med svenska och finska företagare. Nätverksträffen ägde rum den 28-29

Nu finns Företagarna Västerbotten på Facebook. Gå gärna in och gilla vår sida. Där skriver vi om stort och smått. Men det mesta kommer att vara kopplat till organisationen Företagarnas arbete på nationell, regional och lokal nivå. Självklart med ett fokus på Västerbotten.

Kontakt Företagarna Västerbotten Adress Företagarna Västerbotten Service AB Magasinsgatan 7, 3 tr.

903 27 Umeå Regionchef Torbjörn Halvardsson

Juridiska rådgivningen 0771- 45 45 45

Tel. 090-206 14 01 Mobil 070-341 05 95 torbjorn.halvardsson@ foretagarna.se

Hemsida www.foretagarna.se/vasterbotten

Medlemsservice 08-406 18 65 Försäkringsservice 08-406 17 77

VÄSTERBOTTNINGEN – FÖRETAG OCH TILLVÄXT 2014

Nyhet/Lycksele

Mötesplats Lycksele – nav för idéutveckling TEXT: Pauline Stahl FOTO: Marianne Holmberg

Den 4 och 5 juni äger andra upplagan av Mötesplats Lycksele rum. Forumet är en kraftsamling vars främsta fokus är att utveckla Västerbottens län.

Planen är att forma ett ledande län där idéer blir verklighet.

Det började egentligen med en idé om att genomföra en form av tankesmedja kring utveckling av Västerbottens läns, i Lycksele. Placeringen valdes på grund av de förutsättningar som finns för att samla hela länet.

– Det är en central del som samlar både kust och inland, säger Nicklas Berglund, projektledare på den digitala innovationsbyrån Dohi Sweden som är samarbetspartner till Region Västerbotten.

MEN VILJAN ATT GÖRA något mer

konkret lade grunden för vad som idag är två dagar, där representanter från näringsliv, offentlig sektor, akademi och civila samhället samlas. Syftet är att arbeta fram prototyper och förverkliga idéer för att utveckla regionen. Processen har inletts med antal förberedande idéverkstäder runt om i länet.

Varje verkstad har berört olika områden. I juni i Lycksele ska sedan idéerna bli verklighet.

– Det är där vi gör något konkret av det vi kommit fram till.

Då tar vi det ett steg längre, säger Nicklas Berglund.

DAGARNA KOMMER BLAND annat

innehålla workshops, diskussioner och utvecklingsverkstäder.

Samtidigt kommer man kunna ta del av föreläsningar som arrangeras på kompetensforum

”

När man tänker på Västerbottens län ska man veta att det är en plats där man är otroligt duktig på att ta hand om idéer och göra verklighet av dem.

som tar plats i samma veva. En av förra årets idéer från Mötesplats Lycksele är precis på väg att bli ett bolag och förhoppningarna är att det ska levereras ett nytt varje år.

– Vi vill att det ska bli systematiskt att ett bolag bildas som efterföljd varje år. Vi vill sätta utveckling i system, säger Berglund.

FÖRRA ÅRET VAR FÖRSTA gång-

en som mötesplats Lycksele arrangerades. Då deltog runt 330 personer och arrangörerna blev positivt överraskade över det stora engagemanget.

– Vi är ju fortfarande i en lärande process. Men det är jätteroligt att det redan fåttså stort genomslag, säger Berglund.

TILL ATT BÖRJA MED kommer Mö-

tesplats Lycksele, med de samarbetspartners som finns idag, arrangeras tre år i följd. Tanken är dock att det ska bli en självklar och årligt återkommande mötesplats. Själva Mötesplats Lycksele är en del av ett större

VÄSTERBOTTNINGEN – FÖRETAG OCH TILLVÄXT 2014

Under Mötesplats Lycksele vill de samla så många olika människor som möjligt för att främja samverkan på flera håll.

Mötesplats Lycksele l Medskapande medborgardriven innovationsutveckling. Arrangeras av Region Västerbotten tillsammans med Västerbottens läns landsting, Västerbottens Handelskammare, Företagarna, Dohi Sweden samt flera andra partners. I år är temat Kulturdriven tillväxt.

koncept som kallas Innovationsloopen, vilket berör hela Västerbottens län. Det är enligt Nicklas Berglund en serie av olika arrangemang vars fokus är att skapa ett system för konstant utveckling.

– Vi vill bygga ett system som hela tiden vänder sig till sina medarbetare och förser dem med de bästa förutsättningarna vi kan uppbringa för att de ska

kunna utveckla det som behövs, säger han.

FÖRHOPPNINGARNA ÄR att bygga

ett län som är framstående inom idéutveckling.

– När man tänker på Västerbottens län ska man veta att det är en plats där man är otroligt duktig på att ta hand om idéer och göra verklighet av dem, säger Berglund. l 23

Dorotea

Hela familjen intill den senaste miljoninvesteringen, en datastyrd skärmaskin. Eeva, Leena, Stig, Mirja och Anne, alla med efternamnet Berg. Längst fram står Evelina,

Succé för familjeföretag TEXT & FOTO: Kristina Sandin

Det gäller att hålla fast vid det man tror på och inte ge upp i första taget. Företaget Svenska Tält i Dorotea är ett exempel.

– Hade vi gett upp när det gick tungt hade vi aldrig lyckats som vi har gjort, säger Mirja Berg, hustru och mamma i familjeföretaget.

Det hon syftar på är tältet StandBy. En produkt som de första åren endast såldes i ett fåtal exemplar men som nu gör stor succé.

Svenska Tält är ett familjeföretag som drivs av makarna Mirja och Stig Berg och deras döttrar, Eeva, Anne och Leena. Mirja och Stig Berg tog över företaget 1983 som då hade gått i konkurs.

– Stig var platschef vid företaget och våra alternativ var att ta över eller att flytta hem till 24

Finland, berättar Mirja Berg.

Företaget var en gång en avknoppning till Polarvagn och tillverkade i huvudsak förtält till Polars husvagnar. Än i dag är det en stor produkt även om företaget nu har fått fler ben att stå på. I dag gör de också stativ och kapell till släpvagnar, för-

rådstält, vindskydd, väggar till grillkojor och åkmadrasser i slitstark kapellväv.

– Det är därför vi har klarat oss genom lågkonjunkturerna, säger Leena Berg, yngst i syskonskaran och den som i dag är företagets ansikte utåt.

I DAG TILLVERKAR DE förtält till

alla marknadens husvagnar och det finns planer på andra produkter.

– Vi har nyligen gjort en miljoninvestering i en datastyrd skärmaskin och den öppnar för nya produkter, till exempel kapell till släpvagnar, säger Leena.

Den mest framgångsrika produkten är tältet StandBy, en pro-

Svenska Tält l 1978 grundades företaget Polartält av husvagnstillverkaren Polar. Polartält gick i konkurs 1980. 1982 återupptogs tillverkningen under namnet Svenska tält som dock gick i konkurs året därpå. l Mirja och Stig Berg övertog verksamheten 1983. I dag är Leena, Anne och Eeva delägare i andra generationen.

dukt med varumärkesskyddat namn som fått efterföljare hos konkurrerande tillverkare.

VÄSTERBOTTNINGEN – FÖRETAG OCH TILLVÄXT 2014

re

Volmy Jonsson Eriksson är den som jobbat längst i företaget. Hon har jobbat från starten när Polarvagn startade Polartält.

”

Först var det ett Stockholmsfenomen mennu har populariteten spridit sig i hela Norden.

representant för den tredje generationen.

Amin Ahmadi kom till Svenska Tält som praktikant. När han visade sina färdigheter fick han fast anställning.

g efter långt arbete – Det var en kille här som kom med idén. Tyvärr gick han bort innan han fick uppleva succén.

Han trodde verkligen på idén och trots att vi de första åren endast sålde några exemplar ville han inte ge upp, säger Mirja Berg. Vi höll ut och till slut var marknaden mogen för denna typ av tält.

ETT STANDBY ÄR ett fristående

åretrunt-tält som kopplas ihop med husvagnen via en sluss.

Det kan liknas vid de inglasade uterum som blivit så populära i våra hem.

– Först var det ett Stockholmsfenomen men nu har populariteten spridit sig i hela Norden,

”

De som börjat här har vi fått lära upp från grunden. Det här är ingenting du kan lära dig i en skola utan du måste på kunskaperna på plats i företaget. Det är inte samma sak att sy tält som att sy kläder.

säger Leena Berg.

I dag är det 24 personer som jobbar i företaget. Den sist anställde är Amin Ahmadi från Irak.

– Han kom hit för att göra praktik och vi hade inte en tanke på att anställa någon men när vi såg vad han kunde fick

VÄSTERBOTTNINGEN – FÖRETAG OCH TILLVÄXT 2014

han fast jobb. En sådan resurs kan man bara inte släppa, säger Leena.

DET VISADE SIG ATT AMIN tidiga-

re jobbat i en textilfabrik och kunde redan maskinerna och tekniken.

– De som börjat här har vi fått

lära upp från grunden, berättar Mirja. Det här är ingenting du kan lära dig i en skola utan du måste på kunskaperna på plats i företaget. Det är inte samma sak att sy tält som att sy kläder, säger hon.

NÄR MÅNGA ANDRA företag flyttar sin tillverkning utomlands tror familjen Berg att deras tillverkning i lilla Dorotea i norr ger dem en stor konkurrensfördel.

– Vi har kvalitet och en bra relation till våra kunder. Vi kan också ha full kontroll på tillverkningen och uppfylla våra kunders önskemål, säger Leena Berg. l

25

FRÅGA ADVOKATEN Har du en fråga du vill ställa en advokat?

Eposta din fråga till sven-eli.forsgren@tidningarinorr.se och döp mailet till ”Fråga advokaten”.

?

Jag har sålt en bil för 15 000 kronor.

Nu har köparen stämt mig på köpeskillingen och menar att motorn inte fungerar som den ska. Kan jag bli skyldig att betala köparens rättegångskostnader om jag förlorar rättegången?

F.D. BILÄGARE

u Huvudregeln i tvistemål är att den som förlorar målet ska betala motpartens rättegångskostnader. Handlar tvisten om ett belopp som uppgår till högst ett halvt prisbasbelopp (prisbasbeloppet för år 2014 är 44 400 kronor), gäller dock andra regler.

Under sådana omständigheter kan den förlorande parten endast bli skyldig att ersätta den vinnande partens kostnader för en timmes rättslig rådgivning, ansökningsavgiften, resa och uppehälle för motparten i samband med sammanträde, vittnesbevisning och översättning av handling. Övriga ombudskostnader och dylikt, står således vardera parten för själv.

Det finns undantag från denna regel exempelvis kan en part som fört talan vårdslöst, bli skyldig att betala motpartens samtliga kostnader inklusive eventuella ombudskostnader.

I ditt fall med bilen riskerar du alltså normalt sett, endast att bli betalningsskyldig för en begränsad del av köparens kostnader om denne skulle vinna målet.

HAMPUS JOHANSSON

?

Jag och min hustru driver sedan flera år tillbaka en butiksrörelse i centrala Umeå. Vår verksamhet har historiskt

gått mycket bra, men de senaste två åren har vi tappat kunder och omsättningen har minskat dramatiskt. Vi har framförallt drabbats hårt av etableringen av nya handelsområden utanför centrum. Vi tror fortfarande stenhårt på vår affärsidé och är övertygade om att vinden snart ska vända. Min bokförare säger att jag kanske måste upprätta en kontrollbalansräkning. Vad innebär detta och vad händer om jag inte gör det?

OROLIG FÖRETAGARE

u Bolagets företrädare kan bli personligt ansvariga för bolagets skulder då det föreligger kapitalbrist i bolaget och verksamheten trots den vetskapen drivs vidare.

Så snart det finns skäl att anta att bolagets egna kapital understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet så måste styrelsen enligt reglerna i aktiebolagslagen agera genom att genast upprätta en kontrollbalansräkning för att inte bolagets företrädare ska riskera att drabbas av ett personligt betalningsansvar.

Visar kontrollbalansräkningen att bolagets egna kapital understiger hälften av aktiekapitalet ska styrelsen kalla till en första kontrollstämma där frågan om likvidation ska prövas.

Beslutar den första kontrollstämman att fortsätta bolagets verksamhet ska styrelsen kalla till en andra kontrollstämma som ska hållas inom åtta månader från den första kontrollstämman.

Den andra kontrollstämman ska på nytt pröva frågan om bolaget ska gå i likvidation. Vidtar inte styrelsen de åtgärder som följer av bestämmelserna i aktiebolagslagen ansvarar styrelsen solidariskt för de förpliktelser som

därefter uppkommer för bolaget.

MAGNUS LINDBLOM

?

Jag och en bekant kom överens om att jag skulle bygga fyra fågelholkar åt honom. När holkarna var färdiga och levererade skulle han betala för dem.

Eftersom vi kände varandra satte vi inte överenskommelsen på pränt. När jag krävde betalning av honom, hävdade han att vi aldrig ingått något avtal. Jag påpekade för honom att muntliga avtal också gäller och att han därför måste betala för holkarna.

Stämmer det jag sade till min bekant?

ORNITOLOGEN

u Precis som du påstått är muntliga avtal i regel bindande för parterna. Problemet som inte sällan uppkommer när det uppstår en tvist rörande ett muntligt avtal, är svårigheten att bevisa vad som överenskommits. I regel är det den som påstår att ett avtal har ingåtts som också har den så kallade bevisbördan för att så skett.

Bestrider din motpart att avtal ingåtts kan det bli svårt för dig att bevisa att ni har ingått ett avtal, såvida du inte dokumenterat avtalet på annat sätt eller har annan bevisning, exempelvis i form av vittnen. Rent principiellt och juridiskt är emellertid muntliga avtal i allmänhet bindande och ska efterlevas.

Observeras bör att för vissa avtal ställs särskilda krav upp för att de ska bli giltiga, exempelvis vid fastighetsköp. Ett sådant avtal kan inte ingås muntligen, utan ingås på särskilt föreskrivet vis.

HAMPUS JOHANSSON

Vi ger dig svar l MAGNUS LINDBLOM Advokat/delägare, Advokatbyrån Kaiding.

Tel: 070-677 09 95 magnus.lindblom@kaiding.se

26

l HAMPUS JOHANSSON Biträdande jurist, Advokatbyrån Kaiding.

Arbetar främst med tvistemål och allmänna ärenden.

Tel: 010-19 90 700 eller 073-848 54 35 www.kaiding.se

l Advokatbyrån Kaiding har kontor i: Umeå, Skellefteå, Piteå, Luleå, Kalix, Gällivare, Haparanda.

VÄSTERBOTTNINGEN – FÖRETAG OCH TILLVÄXT 2014

Nyhet/Burträsk

Västerbottenost sätter smak på konferensen

”Vi tar alltid emot grupper och det oavsett årstid”, säger Agneta Karlsson , Västerbottensost besökscentra.

TEXT & FOTO: Ulf Wikström

Ingen vet exakt vad som hände på mejeriet i Burträsk 1872. Men helt klart skapades vad som skulle bli en klassiker inom den svenska gastronomin. Det handlar naturligtvis om Västerbottensost, den enda ost i landet som i dag har ett eget besökscentra.

De flesta konferensanläggningar erbjuder sina gäster något som man är stolt över och som man gärna vill visa upp. Frågan är om inte Västerbottensost Besökscenter i Burträsk sitter på full hand. Hela byggnaden andas Västerbottensost, och i utställningshallen berättas historien bakom den unika produkten. Naturligtvis präglas även

menyerna av den smakfulla osten som ystas i mejeriet intill.

– VI BYTER MENYER INFÖR varje

säsong, men en rätt som alltid finns med är Västerbottensostpaj, påpekar Agneta Karlsson som ansvarar för verksamheten på besökscentrat.

En konferens på besökscentrat innehåller alltid ett visst mått av smakupplevelser och i det sammanhanget spelar naturligtvis maten en viktig roll, det oavsett om det handlar om lunch eller middag. Allt tillagas i det egna köket där Katarina Granat huserar.

HON BERÄTTAR ATT MAN I så stor utsträckning som möjligt försöker arbeta med lokala råvaror, eller åtminstone svenska

VÄSTERBOTTNINGEN – FÖRETAG OCH TILLVÄXT 2014

50

personer, så många ryms i konferenslokalen på Västerbottensost Besökscenter. produkter i de fall då det saknas lokal produktion.

Nu behöver ett besök inte enbart kretsa kring färdigserverade smaker. I källarplanet finns ett ysteri i miniformat där konferensdeltagare kan skapa sina egna ostar och smaksätta dem utifrån tycke och smak.

DET MESTA KRETSAR visserligen

kring osten, men inom avdel-

ningen aktiviteter så finns det faktiskt en del som inte har med Ulrika Eleonoras ost att göra.

Vintertid kan gästerna exempelvis ge sig ut på snöskoter och behövs en rejäl bensträckare efter ett långt pass i konferenssalen så rekommenderas en berättarguide.

EN BERÄTTARE TAR DÅ med grup-

pen på en vandring genom delar av Burträsk för att emellanåt stanna till för att berätta om den plats man befinner sig på.

Under turistsäsongen, från mitten av maj fram till i mitten av september, har Västerbottensost Besökscentera öppet alla dagar för spontanbesökare.

Under övrig tid tar man emot konferensgäster och andra grupper utifrån bokningar. l 27

Tavelsjö/Rödåbygden

PRÄSTGÅRDEN I TAVELSJÖ har nästan slitit de engagerade itu, men efter många turer och stort engagemang från privatpersoner i bygden lyckades man köpa loss prästgården från kyrksamfälligheten. Nu kommer en helt annan verksamhet bedrivas i lokalen tack vare Tavelsjö- och Rödåbygdens utvecklingsförening.

TEXT & FOTO: Linnea Ivarsson

Prästgården i Tavelsjö fick nytt liv Från och med i vår kommer en Bed & Breakfastverksamhet finnas på övervåningen i byggnaden.

Tavelsjöborna Torbjörn Wennebro och Marie Louise Lindell kommer tills vidare handhålla verksamheten fram till en entreprenör är redo att ta över.

På bottenvåningen har man inrett en matsal med vacker utsikt mot Tavelsjön som ska fungera som möten, konferensutrymme, restauranglokal, festligheter och mot sommaren förhoppningsvis också kaféverksamhet och en och annan bröllopsfest.

– Det gäller att skapa mycket intäkter. Vi söker en entreprenör för att driva kafé här under sommaren, säger Torbjörn.

VISIONERNA ÄR STORA HOS männ-

iskorna bakom den ”nya” prästgården.

Det TuRe-engagerade gänget Torbjörn Wennebro, Marie Louise Lindell, Göran Sundqvist och Gerd Sundqvist sitter i prästgården och berättar om resan bakom prästgårdens nya liv i Tavelsjöbygden.

– FÖR ETT HALVÅR SEDAN skulle

prästgården, ägd av kyrksamfälligheten, gå till försäljning.

Det var dock långt man tidigare funderade över att att ta vara på Prästgården som utbyggt äldreboende, berättar Göran Sundqvist om starten på TuRes engagemang runt Prästgården för att kunna köpa upp 28

– Huset har jättestor potential, Det saknas utflyktsmål i Umeå och matställe för besökare. Gäster vill ofta inte stå och laga mat där de bor på semestern, menar Marie Louise.

– Mat och fika är viktigt för besöksnäringen, instämmer Torbjörn.

FÖRHOPPNINGEN ÄR ATT präst-

Torbjörn Wennebro.

”

gården ska sprudla av temakvällar som visaftnar, pubkvällar och liknande festligheter, både anordnade av bygden själva och av externa arrangörer.

TuRe-gänget pratar mycket om visionerna med prästgården, bland annat att bygga mer mot stranden, sätta upp en brygga och bygga en uteplats för att kunna avnjuta den vackra sjöutsikten till fullo.

Göran Sundqvist.

Det gäller att skapa mycket intäkter. Vi söker en entreprenör för att driva kafé här under sommaren.

– VI HAR VISUALISERAT idéer för

den folkkära samlingsplatsen.

Det visade sig dock att de inte hade tillräckligt med pengar för att genom TuRe kunna köpa upp prästgården.

något man aldrig hade lyckats med utan hjälpen av 18 privatpersoner i Tavelsjö som samtliga investerade i prästgårdsköpet.

NÅGRA MÅNADER EFTER att man

KOMBINERAT MED ekonomiskt

gjort en förstudie i bygden som visat gott intresse för prästgården såg man till sin stora förvåning i annons att Tavelsjös Prästgård låg ute för försäljning, som privatbostad.

Den annonsen drog förvisso in efter några dagar då Tavelsjö församling reagerat starkt på försäljningen.

TuRe började då förhandla om att få köpa upp prästgården,

stöd från företaget Tavelsjö Byanät som lagt undan pengar för lokala investeringar kunde man köpa loss prästgården och markområdet mot stranden.

– Engagemanget är starkt för detta i bygden, säger Göran.

Man har redan börjat marknadsföra verksamheten på prästgården och redan i början av juni kommer flera gäster att bo på prästgården.

att visa för politiker och folk i bygden att man vill mycket, säger Göran.

– Det är en föreningsaktiv bygd. Folk förstår att man måste agera för att saker ska hända.

Det finns ingen offermentalitet här, tvärtom. Här tror vi på oss själva, säger Torbjörn.

NEJ, DET RÅDER INGEN tvekan om

att prästgården i dag förmodligen legat i en privatpersons ägor om inte engagemanget varit så starkt som det är i Tavelsjö.

Och hyllningskörerna för varandra ville aldrig ta slut.

– Det här är eldsjälar som gör att andra växer, säger Marie Louise. l

VÄSTERBOTTNINGEN – FÖRETAG OCH TILLVÄXT 2014

Prästgården Kaféverksamheten planeras vara öppet under sommartid, under helger på vintern, och Bed & Breakfast-verksamheten året runt.

Prästgården ska gå att hyra ut hela huset med både övernattning och restaurangutrymme.

Huset kommer inte byggas om avsevärt, det för att ha möjlighet att sälja det som privatbostad i framtiden.

Temakvällar som visaftnar, pubkvällar och liknande planeras anordnas, både genom externa arrangörer och på egen hand genom bygden.

”

Jag har bott i en storstad och är imponerad på engagemanget och tiden folk lägger ner i bygden.

Marie Louise Lindell

700 personer gjorde en namninsamling för att kyrkan skulle skänka prästgården till TuRe.

Ett gäng ur TuRe-föreningen som kämpat hårt för prästgården. Stående från vänster: Torbjörn Wennebro och Göran Sundqvist. Sitter gör Marie Louise Lindell och Gerd Sundqvist.

VÄSTERBOTTNINGEN – FÖRETAG OCH TILLVÄXT 2014

”

Jag upplever att detta väcker mycket intresse även utanför bygden och mot Umeå.

Torbjörn Wennebro 29

Tavelsjö/Rödåbygden

”100 bäddar” bäddar för Tavelsjöturism

”Vi vill göra Tavelsjö och Rödåbygden till en känd landsbygdsdestination”, säger Torbjörn Wennebro, här i ett av rummen på prästgårdens Bed & Breakfast.

TEXT & FOTO: Linnea Ivarsson

Genom renoverade boenden och aktiviteter i bygden hoppas man gynna besöksnäringen i Tavelsjö.

– ”100 bäddar” står på tre ben – byggande av bäddar, service och aktiviteter, säger Torbjörn Wennebro, genom TuRe projektledare för ”100 bäddar”.

Projektet ”100 bäddar” startade som undersökning för att se om det fanns intresse för boende eller fastighetsägare i bygden att bygga nytt, renovera, eller ställa iordning befintliga fastigheter som exempelvis bagarstugor eller ladugårdar som står tomma för uthyrning.

2012 STARTADE MAN UPP med förstudier och träffar, och visst fanns intresse på att iordningställa rum för uthyrning.

100 personer dök upp på de första fem mötena och målet var 100 bäddar. Nu har man nått över drömgränsen med råge.

30

125

bäddar finns tillgängliga i dagsläget.

– I dag har vi 15 objekt med 125 bäddar, berättar Torbjörn Wennebro.

Nu arbetar man i skarpt läge med att bygga och renovera boenden och nyligen har också kyrkans lägergård anslutits som boendeobjekt.

Men inte nog med att man vill

locka gäster genom husrum. Tavelsjöbygden vill bjuda på mer än så.

– ”100 bäddar” står på tre ben – byggande av bäddar, service och aktiviteter, menar Torbjörn.

JUST AKTIVITETER FINNS DET gott om i trakterna.

Man har till och med upprättat en besökskatalog som besökare får möjlighet att få information om, och delta i. Utöver att hitta bäddar har man jobbat med att hitta alla möjliga aktiviteter i bygden.

– Katalogen kommer innehålla varje objekt redovisat på karta med en kort beskrivning.

Både aktiviteter och objekt som man hyr ut med kontaktuppgifter finns i katalogen som kommer finnas på samtliga besöksmål, på turistbyråer och

även på nätet, berättar Torbjörn Wennebro.

FÖR ATT FÖRBEREDA Tavelsjöbor-

na som på olika sätt är en del i boende, service och aktiviteter har man hållit dialogmöten om relevanta ämnen.

Bland annat har man pratat om hur man ordnar vatten- och avloppslösningar kopplade till boenden, men även vad gott värdskap innebär.

Projekt 100 bäddar pågår till årsskiftet, men inofficiellt längre än så, menar Torbjörn Wennebro.

– Men det bäddar för ett femårsperspektiv. Vi vill göra Tavelsjö och Rödåbygden till en känd landsbygdsdestination och vi kommer engagera oss i denna samverkan även efter projektets slut. Besöksnäring är en långsiktig satsning. l

VÄSTERBOTTNINGEN – FÖRETAG OCH TILLVÄXT 2014

Nyhet/Nordmaling TEXT & FOTO: Gunnar Eriksson

Bjurholm bäst i Norrland Den traditionella årliga rankingen av företagsklimatet i landets 290 kommuner har nu presenterats. Bäst i Norrland är Bjurholm.

Fem rum finns för uthyrning. Takhöjden är oöverträffad, likaså utsikten över bruksområdet från bröllopssviten. ”A room with a view.”

Han hittade sitt drömställe TEXT & FOTO: Fredrik Bjärnesand

Håkan Frithiof från Bjurholm är den nye arrendatorn av Olofsfors herrgård.

– Samarbete är något som stärker hela branschen, här finns en potential att utveckla verksamheten året runt, säger Håkan.

Erfarenheten gav mersmak.

– När stiftelsen Olofsfors bruksmuseum annonserade efter ny arrendator öppnade sig en möjlighet på hemmaplan, säger Håkan på bredaste stockholmska som inte avslöjar att han bott i Bjurholm sedan 1975.

Det är med en mångårig bakgrund som ordningsvakt, restaurangpersonal på SJ:s nattåg och cateringföretagare som Håkan Frithiof tagit steget in i den anrika herrgårdsmiljön.

– Jag har alltid drömt om egen restaurang och ser detta som ett sätt att sadla om på ålderns höst, säger Håkan som i fjol debuterade som restaurangföretagare på krogen Panget på Holmön.

MED PÅ TÅGET SOM anställd är

hustrun Marita, som han träffade i huvudstaden 1973. Hon kommer ursprungligen från Umeå men har rötter i Nyåker.

– Vi har i stort sett arbetat tillsammans sedan vi träffades, och trivs mycket bra med det, säger Marita och får medhåll från maken.

Jobba blir det. Affärsplanen bygger på att herrgården ska

hålla öppet alla dagar i veckan sommartid, klockan 11-18, med början till midsommar. Maten är en annan viktig ingrediens.

– Vi ska i största utsträckning försöka handla lokalt och ekologiskt, säger Håkan.

EN NY RECEPTION HAR byggts i hallen, medan matserveringen flyttats till ett angränsande rum.

– Som det var förr i tiden. På det här sättet får vi direkt kontakt med gästerna och ett bättre flöde genom lokalerna, säger Håkan.

En ansökan om mikrolån för inköp av cyklar har lämnats till länsstyrelsen.

– Tanken är att man ska komma hit, parkera bilen och sedan ge sig ut i omgivningarna med picknickkorg. Det kan även bli en uppskattad aktivitet kvällstid för brukets gäster.

Bjurholms kommun klättrade upp hela 31 placeringar till en 38:e plats i landet i år.

Resultatet är en viktig del av vårt presentationsmaterial för vår kommun, säger Maria Bahlenberg, näringslivsstrateg i kommunen.

– Med detta resultat vi också Timrå som Norrlands bästa kommun.

UMEÅ KOMMUN klättrade ock-

så en bra bit upp till en 124:e plats i rankingen.

– Vi vill bli ännu bättre och har påbörjat ett arbete, inte minst med dialogen med företagarna, men det tar tid innan det sätter sig, menar näringslivschefen Roland Carlsson.

ÅRETS VASSASTE klättrare i Västerbotten är Dorotea kommun som nu lade beslag på en 151:a plats, detta kan jämföras med plats 205 i fjol.

Tappat rejält sedan förra året har Vännäs, Vindeln och Malå gjort och tittar vi mycket långt ner i rankingen över landets 290 kommuner är det mindre smickrande att hitta Åsele på en 287:e plats och Vilhelmina på en 289:e.

Allra sist är Smedjebacken medan Solna toppar denna ranking vilket man gjort sedan 2008. l

HERRGÅRDEN HAR SOM mål att

Håkan och Marita Frithiof från Bjurholm tillsammans med kocken William Berggren. ”Det ska bli spännande att få jobba i den här miljön.”

VÄSTERBOTTNINGEN – FÖRETAG OCH TILLVÄXT 2014

komplettera övriga verksamheter på bruket. Förutom dagens lunch och konferensservice året runt finns planer på egna evenemang, som temakvällar och provsmakningar.

– Samarbetet med lokala aktörer är viktigt, på ett litet ställe som Nordmaling är det viktigt att aktiviteterna inte kolliderar, säger Håkan. l

Maria Bahlenberg.

31

Yrkes-SM I EN MONTER PÅ YRKES-SM bjöd Företagarna på kaffe, nybakade bullar och ett svårsmält budskap inför framtiden.

– Rekryteringsproblemen är vårt största tillväxthinder, säger Torbjörn Halvardsson, regionchef.

TEXT & FOTO: Fredrik Bjärnesand

Företagarna på Yrkes-SM: ”Rekrytera unga i tid” Undersökningar visar att vart tredje länsföretag i dag tvingas tacka nej till order på grund av brist på arbetskraft.

– Det handlar om flera tusentals rekryteringar som behöver göras inom alla branscher och storlekar av företag, säger Torbjörn Halvardsson.

SAMTIDIGT FINNS ETT STORT ut-

bud av arbetssökande. Det är en paradox med flera dimensioner.

– Till att börja finns arbetskraften ofta inte där jobben finns, och är inte heller beredd att pendla eller flytta. Sedan

fungerar inte heller Arbetsförmedlingens matchning av kompetenser, de saknar rätt instruktioner.

BRISTANDE KOMPETENS HOS de

sökande är ett annat problem.

Ett fjärde hinder handlar om att personer med utländsk bakgrund och funktionshindrade står långt från arbetsmarknaden.

– Många gånger har de den kompetens som efterfrågas, eller kan utföra efterfrågade arbetsuppgifter med viss anpassning. Där måste vi skynda

på attitydförändringarna.

Att rekrytera 25-åringar med 10 års yrkeserfarenhet är en utopi som måste slås ur hågen, menar Halvardsson.

– Ska man få tag på den arbetskraft som behövs får man acceptera att ta hand om de unga och ge dem möjlighet att utvecklas inom det egna företaget.

har svårt att hitta arbetskraft med rätt erfarenhet och högre utbildning. Därför gäller det att ”tänka utanför boxen”.

– En sak som kommit igång är parrekryteringar, det innebär att man hjälper till att leta jobb även åt partnern när man anställer.

KURT LINDGREN ÄR projektled-

vändare och inflyttare.

– Där måste man börja söka utanför sina befintliga nätverk, till exempel anlita Arbetsförmedlingen som når både utanför länet och landet. l

are inom Handslaget Inlandsutveckling, som bland annat fokuserar på kompetensförsörjningsfrågor.

Han menar att inlandsföretag

ETT ANNAT GREPP ÄR att leta hem-

Jobbsökarna l Jobbsökarna är ett unikt samarbete mellan Företagarna och Arbetsförmedlingen som innebär att utvalda arbetsförmedlare aktivt letar efter dolda jobb på mindre företag. Sam- tidigt insamlas erfarenheter för att bättre förstå de behov som finns bland små och medelstora företag. l Projektet genomförs sedan ett år inom ett antal regioner i landet. Erika Andersson är arbetsförmedlare och projektledare på Företagarnas regionkontor i Umeå. l Hittills har 228 jobb eller praktikplatser hittats, varav 115 tillsatts, säger Erika Andersson.

32

Moa Jonsson, Emil Käck och Jonna Edlund, Nordmaling. ”De informerade oss om att de flesta jobb skapas inom småföretagen” säger ungdomarna, som lockades av gott kaffe och nybakade bullar. För informationen stod Lars Jagrén, chefsekonom Företagarna, och Torbjörn Halvardsson, regionchef.

VÄSTERBOTTNINGEN – FÖRETAG OCH TILLVÄXT 2014

Regionfakta

”Norra Sveriges största arbetsmarknad.” Johan Eklund, Örnsköldsviks kommun, och Carina Lindberg, Umeå kommun, är projektledare för Mooore that matters (2012-2014), som arbetar för att skapa och berätta om Umeå-Örnsköldsviks arbetsmarknadsregion.

Arbetsmarknad med styrkor TEXT & FOTO: Fredrik Bjärnesand

Sedan våren 2012 arbetar Umeå och Örnsköldsvik tillsammans med Umeås kranskommuner för att stärka och berätta om den gemensamma arbetsmarknadsregion som uppstått genom tillkomsten av en snabbtågsförbindelse.

Ett statistiskt material har i dagarna tagits fram för att visa regionens samlade styrkor, utmaningar och möjligheter.

– Detta är första gången vi har en liknande sammanställning oberoende av läns- och kommungränser, säger Johan Eklund, projektledare Örnsköldsviks kommun.

– Många företagare känner till sin egen bransch, men hur det ser ut i regionen som helhet är ganska okänt för de flesta, säger Carina Lindberg, projektledare Umeå kommun.

UMEÅ-ÖRNSKÖLDSVIKSOMRÅDET utgör i dag Norrlands största arbetsmarknadsregion. Den åttonde största i Sverige. Sammanlagt finns 100 000 jobb, och de båda städerna kompletterar varandra väl med industrier

respektive offentliga arbetsgivare. Sedan år 2009 har 6 790 nya jobb tillkommit.

REGIONEN HAR I DAG passerat

den kritiska massa på över 200 000 invånare när forskningen brukar talar om att en stad börjar bli självförsörjande och kan fungera som motor för sin egen utveckling. Inte minst viktigt vid företagsetableringar.

– Vi är bara i början, det ska bli spännande att se vart det bär, säger Lindberg.

Regionens tre universitet med 37 300 studenter är en annan tung faktor. God samhällsservice, rikt kulturliv, brett fritidsliv och omväxlande natur är andra skäl att sticka ut hakan.

– Vi är inte Stockholm men vi har ett sort utbud och nära till service, kultur och natur, säger Lindberg – Här kan man göra karriär och hinna med så mycket mer av allt som är viktigt för ett gott liv, säger Eklund.

Till saken hör att regionen varje år tappar 1 000 personer i arbetsför ålder, som måste ersättas, förutom den tillväxt som är önskvärd.

VÄSTERBOTTNINGEN – FÖRETAG OCH TILLVÄXT 2014

”

Vi måste fortsätta att berätta berättelsen om Umeå och Öviks arbetsmarknadsregion.

– Vi måste få fler att vilja flytta hit, säger Eklund.

DET STATISTISKA MATERIALET är

tänkt att bidra till ett nytt synsätt och självbild, där siffrorna talar sitt tydliga språk. Länsgränserna är inte bara statistisk svårgenomträngliga. Mentala murar, förstärkta inte minst av mediernas länsvisa uppdelning, återstår att riva.

– Mycket har redan hänt, i dag är det helt naturligt att tänka på och bjuda in Övik i Umeåregionens aktiviteter. Vad vi kan göra är att valla skidorna och skynda på resan mot en gemensam arbetsmarknadsregion, säger Carina Lindberg. l

l 100 000 jobb finns inom Umeå-Öviks arbetsmarknadsregion. l 7 nybyggda eller renoverade snabbtågsstationer gör det lätt att pendla. l 9 utbildningar inom musik och dans. l 11 000 förskoleplatser gör livspusslet lättare. l 13 ishallar i regionen. l 30 miljarder kronor har investerats inom regionen de senaste tre åren. l 80 kilometer till finska Wasa. l 136 hamnar för den som kommer sjövägen. l 148 restauranger, 66 kaféer och 26 pubar och klubbar. l 6 790 jobb har tillkommit sedan 2009. l 7 500 plan landar på regionens två flygplatser per år. l 37 300 studenter bygger upp sin kompetens vid tre universitet. l 45 171 meter golfbana, fördelade på 150 hål och åtta banor.

Källa: Mooore that matters

Genomsnittliga bopriser Försäljningspris respektive kronor per kvadratmeter: l Umeå-Örnsköldsvik: 4 1 250 369 kr – 18 580 kr/m2 (bostadsrätt) 4 1 222 211 kr – 16 719 kr/m2 (villa) 4 1 256 735 kr – 18 731 kr/m2 (fritidshus) l Stockholm: 4 2 697 000 kr – 42 768 kr/m2 (bostadsrätt) 4 4 252 000 kr – 32 007 kr/m2 (villa) 4 2 076 000 kr – 33 313 kr/m2 (fritidshus) l Riket: 4 1 902 000 kr – 29 231kr/m2 (bostadsrätt) 4 2 474 000 kr – 19 098 kr/m2 (villa) 4 1 433 000 kr – 21 998 kr/m2 (fritidshus) Källa: Mooore that matters 33

Örnsköldsvik

Arbetsmarknadskunskap, med Maria Otto och Olof Dahlberg, kommunikatörer Destination jobb, Örnsköldsvik. ”Vi låter eleverna betygsätta våra lektioner, vi nöjer oss inte med mindre än fyra av fem i snitt” säger de.

Arbetsmarknad på schemat TEXT & FOTO: Fredrik Bjärnesand

Destination Jobb är en ekonomisk förening som förmedlar arbetsmarknadskunskap till skolelever i Örnsköldsviks kommun.

Målgrupperna är årskurs åtta och nio samt ett och tre på gymnasierna, vilket sammanfaller med när eleverna gör sina val till högre utbildningar.

– Det handlar mycket om att förmedla vikten av utbildning, rätt attityder, värdet av olika livserfarenheter och betydelsen av att själv söka information, säger Maria Otto, kommunikatör.

VERKSAMHETEN DROG igång i

vintras och har föregåtts av tre års förstudier. Modellen har sin förebild söderut. Föreningen beskrivs som en plattform där 34

skolor och företag kan mötas.

– Vi är ute på företagen och samlar in kunskap om deras rekryteringsbehov, säger Olof Dahlberg, kommunikatör.

Mässor och en gemensam arbetsmarknadsdag i slutet av maj ingår i aktiviteterna. Lärare, rektorer och yrkesvägledare är en självklar målgrupp.

– Hittills har vi besökt samtlig gymnasielärare och hälften av högstadielärarna, säger Maria.

INSPIRATIONSLEKTIONERNA är en ögonöppnare.

– Ofta har eleverna en snäv bild, ofta är det snarlika drömjobb som nämns, till exempel polis, psykolog eller advokat, säger Maria.

Några elever blir nedslagna när de inser att de strävar mot

”

Många ungdomar förvånas när de får vet hur mycket man tjänar på ett jobb.

20

procent är ungdomsarbetslösheten i Örnsköldsvik.

ett överskottsyrke, medan andra uttrycker tacksamhet över att få goda råd på vägen mot ett realistiskt mål.

– Vi pratar mycket om vilka drivkrafter som ligger bakom deras jobbtankar och försöker få dem att upptäcka att det finns många olika yrken där man kan få utlopp för sitt intresse, säger Olof.

– Statistiskt finns 8 619 olika yrkeskategorier, en aha-upplevelse för många, säger Maria.

ETT NEDSLÅENDE INTRYCK är att

glöden i början av gymnasiet inte sällan tycks försvunnen tre år senare.

– Många av de som fullföljt en utbildning lämnar sedan sitt yrke, säger Olof.

817 inspirationsföreläsningar har hittills hållits. l VÄSTERBOTTNINGEN – FÖRETAG OCH TILLVÄXT 2014

Läs senaste nytt på sidorna 20–22

Vi erbjuder mat, boende och konferensrum Vi erbjuder

Vi erbjuder boende, frukost-, lunch- och middagsbuffé samt konferenslokaler.

Ring 0942-47780 för mer information eller kolla in vår hemsida www.hotelldorotea.nu

Tillbringa några dagar av lugn och ro i en trivsam och naturnära miljö!

• Fina, ljusa möteslokaler för kurs och konferens • Fullt utrustade nyrenoverade stugor • Trådlöst bredband i hela stugbyn!

0730-374 809 info@agnasstugby.se

mat, boende och konferensrum

Ring 0942-47780 för mer information eller kolla in vår hemsida www.hotelldorotea.nu

Temahelger!

Ring 0942-47780 för mer information eller kolla in vår hemsida www.hotelldorotea.nu

Konferera i Vännäs

Boka konferens, kickoff eller nästa möte i Vännäs.

Konferera i din egen takt och njut av personlig service i en mysig och lugn miljö.

Läs mer på www.hotelvannas.se eller ring 0935-109 30.

Välkommen till oss!

idan Se hems info r e m r fö

www.agnasstugby.se

G O D M AT O C H M E R A N Ö J E N

Behöver ni en egen tidning i er verksamhet?

Vi producerar den åt dig.

Tidningar i Norr har mångårig erfarenhet av tidningsproduktion och marknadsföring. Tidningen du håller i handen är bara ett exempel.

Vi kan hjälpa dig med allt från tidningens utformning och innehåll till annonsförsäljning och produktion.

För mer information: Anders Nyberg 090-71 13 84 anders.nyberg@tidningarinorr.se

Tidningar i Norr AB Norrlands ledande endagarstidningsförlag

VÄSTERBOTTNINGEN – FÖRETAG OCH TILLVÄXT 2014

35

40 år

i branchen

Elinstallationer & service på elanläggningar i Umeå

073-343 76 95 Johan Rönnfjord 070-343 76 61 Tage Rönnfjord www.vmael.se • info@vmael.se 36

VÄSTERBOTTNINGEN – FÖRETAG OCH TILLVÄXT 2014