TN130517FV1-01_TN130517FV1-01 2013-05-13 14:28 Sida 1
Trivs i Sorsele
Ny vd i norr
Fjällhotell
Driver slädhundsföretag
Elitskidåkare tar över post
Hotell Granen växer
6–7
18–19
24
Maj 2013
Böna med smak Sidorna 12–13
Senaste nytt från
se sidorna 20 – 23
TN130517FV1-02_TN130517FV1-02 2013-05-13 15:44 Sida 2
INNEHÅLL Företagsamhet lika viktigt som klimatet
B
jurholm är, trots ett tapp på 20 placeringar, alltjämt den starkaste lysande stjärnan bland länets kommuner i Svenskt näringslivs senaste ranking av det lokala företagsklimatet 2013. Sedan förra året har stor förändringar skett mellan länets kommuner. Åtta kommuner klättrar i placeringar och sju tappar. Totalt sett skrapar länets kommuner ihop 25 placeringar sämre än föregående år. Oavsett om man läser statistiken på tvären eller längden är den enda slutsats som kan dras att Bjurholm är ohotad etta bland länskommunerna. Bjurholm är också den kommun i länet som har störst andel företagsamma personer, 17,7 procent ansvarar för ett företag. Glädjande för i år är att det händer något i Vilhelmina, i rankingen av det lokala företagsklimatet går man från 285:e plats av 290 kommuner till 262 plats och överlämnade jumboplatsen i länet till Nordmaling, det intressanta är dock att Vilhelmina har den största tillväxten av företagsamma individer. Jag hoppas att just detta kan bli föremål för en särskild studie. Till sist är det ändå det praktiska resultaten som räknas och antalet företagsamma individer är en viktig variabel för mångfald och utveckling av det lokala näringslivet. oavsett hur företagsklimatet i kommunen rankas. Ett annat exempel är Sorsele med endast marginellt lägre tillväxt av antalet företagsamma individer än Vilhelmina. Skillnaden är att i Sorsele syns det även i kommunens ranking av företagsklimatet. Sorsele klättrar med 60 placeringar och blir ny tvåa i länet med plats nummer 103 bland länets 290 kommuner. Bland länets kommuner framförallt i länets mindre kommuner har det lokala företagsklimatet stor betydelse. I detta nummer av Företag och tillväxt i Västerbotten kan ni läsa mer om årets undersökning och vad kommunerna kan göra för att bli bättre.
● JONATAN HJORT Ansvarig utgivare
Redaktion ● Företag Västerbotten ges ut av:
Tidningar i Norr AB, Box 3053, 903 02 UMEÅ. Tel: 090- 71 13 80 ● Ansvarig utgivare:
Jonatan Hjort ● Redaktör:
Sven-Eli Forsgren
2
INNEHALL
”
Det är ett utmärkt tillfälle att presentera Västerbotten för en viktig målgrupp och möjligheterna att knyta nya affärskontakter är stora.
5
6–7 Matthias beskriver Sorseles förändring:
● ”Kommunen har inte så mycket pengar att satsa, men man har en positiv inställning och kollar vad som går att göra med det som finns.”
12–13
Choklad-Jenny öppnar fabrik ● Jenny Berg fick en långvarig relation till choklad i samband med ett sommarjobb på en chokladfabrik i England för 20 år sedan. Och snart öppnar hon fabrik.
24
● Grafisk form:
Anna Israelsson Martina Lindberg Mikael Wikman
Henriksfjäll får snart fler turistbäddar ● Hotell Granen expanderar och bygger fler stugor. Ägarna Mikael och Pernilla Hansson berättar att de byggt ett nytt hus var och vartannat år. Anledningen till att paret tog över 1999 var att båda skulle ha ett arbete.
Företag och tillväxt i Västerbotten medföljer som bilaga i följande tidningar:
● www.tidningarinorr.se
Tidningen samarbetar också med Företagarna i Västerbotten vars medlemssidor återfinns i tidningen.
● Tryckeri:
Annonsera
Daily Print ● Utgivning:
Tidningen ges ut 5 gånger per år som bilaga och till alla företagare i länet.
FÖRETAG OCH TILLVÄXT I VÄSTERBOTTEN● 2013
redaktionella tips. Den som skickar in material till tidningen anses ha medgivit att materialet lagras och publiceras digitalt.
● Tidningen ansvarar inte för
inskickat material som vi inte har beställt. Däremot tar vi gärna emot
● Säljare: Mikael Wännström Tel: 090- 71 15 25
TN130517FV1-03_TN130517FV1-03 2013-05-13 15:25 Sida 3
KÄRLEK
sos-barnbyar.se
1 av 3 får cancer. Men alla drab bas. Bli månadsgivare i dag. Gå in på cancerfonden.se
Vi har grusmaterial för ditt behov! Kontakta oss så kan vi hjälpa er med konstruktionstips inför Varmförzinkningen. Vännäs 0935 – 13140 www.galvpart.se
Alltid nära till hands! Vi har material i Dorotea, Vilhelmina och Åsele. Kontakta våra transportsäljare! Åsele 0941-149 18 Carina • Vilhelmina 0940-149 03 Lars
Elleverantören nära dig! www.inlandsfrakt.se
Centralgatan 31, ÅSELE Tel 0941-100 03 Felanmälan efter kontorstid: Tel 0941-104 66
www.aselekraft.net
ÅSELE
Industrivägen 7 Tel 0941-149 00, fax 0941-149 29
VILHELMINA Terminalg 5 Tel 0940-149 03, fax 0940-123 36 FÖRETAG OCH TILLVÄXT I VÄSTERBOTTEN● 2013
3
TN130517FV1-04_TN130517FV1-04 2013-05-10 11:20 Sida 4
NYHET ✔ LÄNET
Norrlands direktörer i lönebotten Skillnaderna är stora mellan vd-löner i norr och söder. –Man får tolka siffrorna som att de visar vilket pris som får betalas för att få den kompetens som efterfrågas, säger Kjell Frykhammar, Svenskt näringsliv. Direktörslöner är ett kärt ämne inte minst i storstädernas kvällstidningar och ekonomitidskrifter. Det är också i storstadsområdena som lönerna är högst och spridningen som störst. Enligt Svenskt näringslivs statistik från 2012 tjänade de tio procent högst betalda verkställande direktörerna i företag med mer än 500 anställda 348 600 kronor i månaden eller mer. Motsvarande knappt 4,2 miljoner kronor om året. Detta är fantasisiffor för de flesta vd-ar. Bland 3 711 undersökta medlemsföretag med fler än tio anställda var vd-arnas medianlön, alltså den mellersta lönen i hela spannet, 80 200 kronor i månaden.
DE GEOGRAFISKA skillnaderna är stora, med storstadsregionerna högst. I Stockholm är medianlönen för vd-
arna i företag med fler än tio anställda 100 600 kronor i månaden. Att jämföra med Jämtland där medianlönen är lägst, 56 500 kronor. Västerbottens vd-ar återfinns på femte plats från botten, med 61 200 kronor. Spridningen är också större söderut. I Västerbotten är de tio procent lägsta vd-lönerna under 41 400 kronor i månaden, medan de tio procent högsta lönerna överstiger 107 000 kronor. Att jämföra med Stockholm där motsvarande lönelägen är 48 300 kronor respektive över 234 800 kronor
FAKTA Lönestatistik
● Medianlönen för en vd i ett företag med fler än tio anställda var i september 2012 80 200 kronor i månaden, enligt en undersökning bland Svenskt näringslivs medlemsföretag. Genomsnittslönen för en tjänsteman var vid tillfället 36 800 kronor i månaden, medan en arbetare i snitt tjänade 25 500 kronor. ● Lönestatistiken omfattar inte vd-bonusar som utbetalas som engångsbelopp. Enligt en analys från 2011 hade nästan 80 procent någon form av rörlig ersättning. ● Svenskt näringsliv har cirka 60 000 medlemsföretag. Två tredjedelar har färre än tio anställda. Mindre än en procent har fler än 500 anställda. Källa: Svenskt näringsliv
”
KJELL FRYKHAMMAR, expert inom arbetsgivar- och arbetsmarknadsfrågor på Svenskt näringsliv, menar att vdlöner sätts helt individuellt och marknadsmässigt. –Viktigaste faktorerna är storleken på företagen och konkurrensen om kompetensen i regionen, det drar upp lönerna i storstadsområdena. Att Jämtland och Västerbotten har lägst spridning av vd-lönerna speglar en jämnare storlek på företagen. Västernorrland sticker å andra sidan ut som det län efter Stockholm och Skåne där lönespridningen är som störst. Det kan förklaras med
Kjell Frykhammar. Foto: PRESSBILD att där finns flera exportinriktade skogskoncerner, samtidigt som småföretagen är många, menar Kjell Frykhammar. –Behöver man till exempel rekrytera specialistkompetenser som bara finns på en
Vktigaste faktorerna är storleken på företagen och konkurrensen om kompetensen i regionen, det drar upp lönerna i storstadsområdena.
internationell marknad är det ett känt fenomen att man får vara beredd att betala ett högre pris, eftersom den kompetensen är rörlig och jämför med internationella lönenivåer. FREDRIK BJÄRNESAND
St rleken påverkar lönen Västerbotten har näst lägst skillnad mellan höga och låga löner vd-löner sett till hela Sverige. Västernorrland har den tredje största lönespridningen i riket. Skillnaden kan förklaras av mindre skillnader mellan gruppen små och stora företag i Västerbotten, samt att det finns fler stora privata koncerner som konkurrerar 4
på en internationell marknad i Västernorrland.
VÄRDERANKING INTILL i faktarutorna baseras på placeringen av företagens huvudkontor, samt bokslutsinformation från 2011. Det största företaget i Västerbotten är Boliden Mineral med 40,3 miljarder, och störst i Västernorrland är SCA Skog med 7,7 miljarder. FREDRIK BJÄRNESAND
FÖRETAG OCH TILLVÄXT I VÄSTERBOTTEN● 2013
FAKTA Störst företag i Västerbotten:
● Boliden Mineral: 40,3 miljarder ● BRP Sweden: 8,9 miljarder ● Skellefteå stadshus: 5,9 miljarder ● Coop Nord ekonomisk förening: 3,8 miljarder ● Umeå kommunföretag: 2,7 miljarder ● Komatsu forest: 2,2 miljarder ● SCA packaging Obbola: 2,0 miljarder ● Norrmejerier ekonomiska förening: 1,8 miljarder
FAKTA
Största företag i Västernorrland:
● SCA skog: 7,7 miljarder ● SCA graphic: 6,9 miljarder ● Metsä board: 5,5 miljarder ● SCA timber: 4,0 miljarder ● E.On vattenkraft: 3,7 miljarder ● Metso paper: 3,6 miljarder ● Domsjö fabriker: 3,1 miljarder ● Norrskog ekonomiska förening: 1,8 miljarder Källa: Nordic netproducts AB, largest companies
TN130517FV1-04_TN130517FV1-04 2013-05-13 15:53 Sida 5
”Gårdsfesten på den svenska ambassaden i Helsingfors är ett utmärkt tillfälle att presentera Västerbotten för en viktig målgrupp”, säger Magdalena Andersson, landshövding i Västerbotten.Foto: PETER KÄRR/ARKIV
Västerbotten får egen dag i Helsingfors 22 augusti står Västerbotten för den årliga gårdsfesten på den svenska ambassaden i Helsingfors. För företagen i Västerbotten innebär arrangemanget en unik chans att möta 450 specialinbjudna inköpare, företag samt beslutfattare en chans att knyta nya kontakter i öst. Varje år arrangerar svenska ambassaden en årlig gårdsfest på ambassadens innergård med temat ”Sverige i bord och toner”. Traditionen ”Sverige i bord och toner” inleddes i samband med det svenska kungaparets statsbesök i Finland sommaren 2003 och sedan dess har evenemanget etablerat sig som en av de tillställningar som man talar om i Helsingfors. – Det här är ett utmärkt tillfälle att presentera Västerbotten för en viktig målgrupp och möjligheterna att knyta nya affärskontakter är väldigt stora, säger Magdalena Andersson, landshövding i Västerbotten.
FESTEN MED tillhörande näringslivsseminarium arrangeras i samarbete med någon region i Sverige. Hittills har Värmlands och Norrbottens län stått som värdar. I år är det Västerbottens tur. Antalet gäster kommer att uppgå till cirka 450 och är representanter för politik, näringsliv, för-
”
Ett utmärkt tillfälle att presentera Västerbotten för en viktig målgrupp och möjligheterna att knyta nya affärskontakter är väldigt stora.
valtning, kultur och press. Många av gästerna är centralt placerade beslutsfattare, ofta från regering och riksdag, samt näringslivets styrelserum. Som rubriken ”Bord och toner” skvallrar om innebär kvällsarrangemanget att gästerna för att stifta bekantskap med smakprov från det västerbottniska köket, i kombination med musikunderhållning som ger en försmak av kulturhuvudstadsåret 2014. På länsstyrelsen pågår arbetet med att utveckla seminarieprogrammet, som ska äga rum under dagen. JÖRGEN BOMAN
KONTAKT
● Är du och ditt företag intresserade av att delta?
Kontakta då Mats-Rune Bergström, länsstyrelsen Västerbotten 070-621 73 52, eller Jörgen Boman, länsstyrelsen Västerbotten 070-669 00 10.
FÖRETAG OCH TILLVÄXT I VÄSTERBOTTEN● 2013
5
TN130517FV1-06_TN130517FV1-06 2013-05-14 08:56 Sida 6
NYHET ✔ SORSELE SORSELE KOMMUN ÄR årets goda exempel medan Malå, Vindeln och Vännäs faller tungt i Svenskt näringslivs årliga kommunranking.
Ett varmare företagsklimat
Matthias Schnyder, företagare på Idbäckheden i Sorsele, beskriver förändringen av företagsklimatet. När han kom till Sorsele fanns ingen kommunikation med kommunen. Nu finns både den samt ett genuint intresse från kommunens sida. Sorsele klättrar stadigt i Svenskt näringslivs årliga undersökning av företagsklimatet i landets kommuner. Sedan år 2007 och bottennoteringen 270 har kommunen klättrat till plats 103. Matthias Schnyder är företagare inom äventyrsturism. Tillsammans med hustrun Barblina Schnyder driver han företaget Erlebnis-Wildnis. I hundgårdarna finns 35 hundar för vinterns slädhundsturer. På tomten finns två stugor för gästerna. De samarbetar med andra aktörer för att få ett rikare in6
nehåll. Slädhundsturerna erbjuder bland annat samisk kultur och samisk mat. Vintrarna med veckoturer som huvudaktivitet har rullat på bra. Nu tänker de även satsa på sommarturism, med bland annat vandringar. – Ett annat tema är flugfiske som vi satsar på, säger Matthias Schnyder. Paret Schnyder kom till Sorsele ungefär i samma veva som Sorsele började klättra uppåt i rankningen av företagsklimat. De har upplevt förändringen. – Från början fanns ingen kommunikation med kommunen, men den finns nu. Det finns nu kommunikation från båda hållen, mellan företagare och kommun, säger Matthias Schnyder. Han säger att det hänt något mera. Nu finns ett riktigt intresse. Det är inte bara kommunikation för kommunikationens skull. – Kommunen har inte så mycket pengar att satsa, men
FÖRETAG OCH TILLVÄXT I VÄSTERBOTTEN● 2013
man har en positiv inställning och kollar vad som går att göra med det som finns. Men han betonar att samarbetet måste utvecklas. Att nästa steg är att få med ännu fler engagerade företag i arbetet med att ge Sorsele ett ansikte utåt.
HAN NÄMNER samarbetet i Destination Vindelfjällen. Föreningen med syfte att marknadsföra och tydliggöra Sorsele kommun som turistmål. – När man jobbar tillsammans är det i slutändan enklare att marknadsföra Sorsele kommun till den stora marknad som finns. Som företagare är det också enklare att marknadsföra sig när Sorsele får ett ansikte utåt. En del av arbetet är enligt Mattias Schnyder att montera ned revirtänkandet. Både mellan olika geografiska områden i kommunen och mellan företagare. – Man måste lära sig se det positiva hos andra, och kan-
Matthias Schnyder tillsammans med ett par av de 35 hundar som används för slädhundsturerna.Foto: URBAN VIKLUND ske säga ”vad dom gör det bra”. Då kanske man även kan prata över den del som inte är så bra. Men man ska inte bara säga ”det är dåligt”. – Det är enkelt att säga att något är dåligt, men att förändra är något annat. Och förändring betyder ofta lite smärta. Men det kan bli spännande med förändringar. Och på slutet får man mer tillbaka om man jobbar tillsammans med andra. URBAN VIKLUND
TN130517FV1-06_TN130517FV1-06 2013-05-14 08:56 Sida 7
NYHET ✔ LÄNET FAKTA
Foto: PRIVAT
Ranking av kommunerna i Västerbottens län i Svenskt näringslivs undersökning av lokalt företagsklimat 2013 (1 bästa placering, 290 sämsta placering). Kommun20122013 ● Bjurholm6949 ● Sorsele103163 ● Norsjö157240 ● Umeå161190 ● Vännäs175115 ● Malå182244 ● Vindeln185246 ● Storuman189238 ● Robertsfors199225 ● Dorotea205149 ● Skellefteå211261 ● Lycksele213242 ● Åsele260269 ● Vilhelmina262285 ● Nordmaling278252
Tre kommuner faller tungt i ranking
För Malås del handlar det om en dipp på 62 placeringar till plats 182, tyngsta fallet av alla länets kommuner i Svenskt näringslivs ranking av företagsklimatet. Malås kommunalråd Martin Noréhn (S) tror han har en förklaring. – Det var lite strul under hösten, företagen i kommunen hade synpunkter på hur kommunen skötte upphandlingarna, säger han och tilllägger. – Malå har stigit i rankingen sedan 2010, (plats 248, reds anm.) det skapar förväntningar bland företagen, säger han. Kommunen kommer inte
att lägga något krut på att försöka stiga i rankingen, inget självändamål. Fokus kommer att läggas på frågan om de kommunala upphandlingarna. Martin Noréhn, menar att rankingen är en ögonblicksbild. – Och vissa av parametrarna kan kommunen inte påverka, säger han och tar som exempel: vägnät, tågoch flyg och tele- och it-nät.
VINDELN VAR ÅRETS raket i länet 2012 med ett jättekliv från plats 204 till 124. Bara för att i årets ranking falla med 61 placeringar, till plats 185. – Inget roligt alls, inte bra, tycker Vindelns kommunalråd Ewa-May Karlsson (C), som kan se flera förklaringar. – Vi har minskat vår näringslivsorganisation och lagt om från enskilda företagsbesök under 2011 till
möten med branscher under 2012. Det borde inte vara negativ, säger hon. Ewa-May Karlsson menar att det också handlar om vilka förväntningar näringslivet har på kommunen och vad kommunen kan göra. – Förväntningarna måste ligga på en rimlig nivå, tycker hon.
LEDAMÖTERNA I kommunstyrelsens arbetsutskott ska ha ett möte med Företagarna och lyssna av vad det är de önskar av kommunen och tydliggöra ansvarsfördelningen näringsliv och kommun. Vännäs är den tredje kommunen som faller tungt, 60 placeringar till plats 175 i årets ranking. – Det finns en färdig plan för hur vi ska arbeta med näringslivsfrågorna, den har
ännu bara inte fått full effekt. Det är viktigt att ha ett gott förhållande till näringslivet, f ö r k l a r a r Karina Folkekommunal- sson. rådet Johan Söderling (S). Hur ska då de kommuner göra som tappat så stort i årets mätning? –Grunden är att företagen vill bli sedda, politiker och tjänstemän måste ut och möta, lyssna och föra en dialog med företagen, säger Karina Folkesson, regionchef för Svenskt näringsliv i Västerbotten. Det är en av hemligheterna bakom Norsjös jättekliv i årets mätning, upp 83 placeringar till plats 157, konstaterar Karina Folkesson. PETER KÄRR
FÖRETAG OCH TILLVÄXT I VÄSTERBOTTEN● 2013
Foto: ARKIV
Malå, Vindeln och Vännäs faller alla tre tungt i årets ranking av företagsklimatet i Västerbottens kommuner.
7
TN130517FV1-08_TN130517FV1-08 2013-05-13 08:27 Sida 8
NYHET ✔ LÄNET Sveriges hetaste miljöföretag Umeåbaserade miljöteknikföretaget Sorubin, som ligger bakom en energieffektiv luftare för vattenrening, har utsetts till Sveriges hetaste miljöteknikföretag. ● Tillförsel av syre till avloppsvatten är en metod för att snabba på de biologiska processer som bryter ner organiska material i vattnet. Processen, som i dag är mycket energikrävande, används inom massa-, pappers-, textil-, gruv-, livsmedels-, metall-, kemi- och läkemedelsindustrin samt allmännyttiga vatten- och avloppsreningsverk. Sorubins vattenluftare bygger på att luft förs ner i vattnet med minimal energitillförsel, tack vare vattnets egen naturliga rörelse – vortexvirveln. Innovationen har potential att sänka elförbrukningen med upp till 90 procent.
SORUBIN GRUNDADES 2009 och har redan fått flera fina internationella utmärkelser. Utmärkelsen Sweden’s hottest cleantech company innebär att företaget i konkurrens med 5000 andra svenska miljöteknikföretag placerats överst på en lista med de 50 mest intressanta företagen, enligt tidningen Green Solutions värdering. –Detta var mycket glädjande nyheter och ännu ett kvitto på att vi är inne på rätt spår, säger Stefan Sandström, vd, enligt ett pressmeddelande. –Särskilt glädjande eftersom utnämningen kommer från människor med djupa insikter i hela branschen för miljöteknik och ett starkt intresse att lyfta fram det bästa som Sverige har att erbjuda. FREDRIK BJÄRNESAND
”
Ett kvitto på att vi är inne på rätt spår.
8
Kommunikationsbyrå ska värva akademiker Less is more, brukar det heta. Men så resonerar inte Företagarna som tycker att fler företag bör anställa fler unga akademiker. –Vi vill särskilt få företagen i inlandet att upptäcka möjligheten, säger Anna Jonsson, projektledare. JobbEtt är ett projekt som drivs av Företagarna Västerbotten, och som handlar om att underlätta rekryteringen av unga akademiker med hjälp av subventionerade anställningar. Bakgrunden är oron för hur länsföretagen ska klara kommande pensionsavgångar, samtidigt som fler ungdomar behöver ges möjlighet att etablera sig i länet efter avslutade studier.
NU HAR MAN tagit hjälp av en kommunikationsbyrå för att göra budskapet ännu tydligare. Devisen ”More is more” som syftar på gitarrvirituosen Yngwie Malmstens uttryck som vänder sig mot allt lagomtänkande som ryms inom uttrycket
FAKTA JobbEtt
● JobbEtt, som More is more ingår i, är ett projekt som drivs av Företagarna Västerbotten och finansieras av Europeiska regionala utvecklingsfonden, Region Västerbotten, Umeå universitet, Umeå kommun, Skellefteå kommun. Projektet vänder sig till företag med högst 50 anställda, som får möjlighet att provanställ en student som har tagit examen för högst ett år sedan. JobbEtt betalar 50 procent av den totala lönekostnaden (motsvarande en lön på 20 000 kronor i månaden, exklusive sociala avgifter). Subventionen ges i en till fem månader för kustkommunerna. I inlandet är subventionen höjd till 60 procent av den totala lönekostnaden. Källa: Moreismore.se
Anna Jonsson.Foto: ARKIV
”less is more”. –På samma sätt menar vi att fler företag behöver få möjlighet att ta del av den kompetens som akademiker besitter, samtidigt som nya akademiker behöver få arbetserfarenhet och fler referenser i sina cv:n, samtidigt som våra kommuner skulle må bra av båda sakerna, säger Anna Jonsson, projektledare Företagarna.
MORE IS MORE innebär att företag med högst 50 anställda får möjlighet att provanställa en nyutexaminera akademiker, med halva lönekostnaden upp till en månadslön på 20 000 kronor subventionerad upp till fem månader. I inlan-
det är subventionsgraden höjd till 60 procent. Hittills har 19 kontrakt förmedlats. –De flesta är i Umeå, nu vill vi framförallt få ut erbjudandet till hela länet, säger Anna Jonsson. Intresset varierar. –Det beror mycket på bransch, har man inte vana att anställda akademiker och inte själv har akademisk erfarenhet är det lite svårare. I inlandet oroar man sig ibland över att inte hitta rätt person, men vi gör vad vi kan för att hjälpa till med matchningen.
TINA HEDLUND driver konsultföretaget
Aquanord
i
Storuman, med miljöutredningar, miljöövervakning och utbildning inom sötvattensbiologi som affärsidé. Genom JobbEtt har hon fått möjlighet att anställa sin första medarbetare på heltid. –Jag hittade en person som passade, subventionen har helt klart underlättat, utan den hade det varit svårare att ta steget, säger Tina som varit egen företagare sedan 2005. FREDRIK BJÄRNESAND
Ord Akademiker: Universitetsstuderande; universitetsutbildad person. Källa: Synonymer.se
Sensationellt många företag i länet Västerbotten hade överlägset flest företagsregistreringar i Sverige under april månad. –Det tycks finnas ett uppdämt behov, det märks en ljusning i konjunkturen över hela landet, säger Lars Fredell, pressansvarig ekonomiföretaget Visma.
gistrerade företag just nu. –Ökningen är en av de största någonsin en enskild månad, men den inträffar efter ett halvårs stadiga nedgångar, man får se upp med vilka siffror man jämför med, säger Lars Fredell och syftar på att fjolåret stod för ett rejält bakslag, medan 2011 var det bästa året någonsin, sett till nyregistreringar.
86 procent fler nya företag i april jämfört med samma månad 2012. Varav 115 procent fler aktiebolag. Att jämföra med 36 respektive 41 procent i riket. Länet uppvisar en sensationellt stor ökning av nyre-
OCKSÅ SETT TILL årets fyra första månader ligger länet i topp. Under perioden registrerades 505 nya företag i länet, jämfört med 502 samma period året innan, en ökning med 0,6 procent. Det är femte plats i riket, där
FÖRETAG OCH TILLVÄXT I VÄSTERBOTTEN● 2013
FAKTA
Registrerade företag
● 145 nya aktiebolag, handelsbolag, kommanditbolag och enskilda näringsidkare registrerades i länet under april månad, jämfört med 78 samma månad 2012. Det är en ökning med 86 procent, jämfört med rikssnittet 36 procent. 99 av de nya bolagen var aktiebolag, att jämföra med 46 motsvarande månad året innan. En ökning med 115 procent, jämfört med rikssnittet 41 procent. Källa: Visma
företagsregistreringarna i snitt minskade med en procent.
GUNNAR LEISSNER, företagsrådgivare Nyföretagarcent-
rum Umeå, ser skäl till långsiktig optimism. –På två har jag aldrig haft lika många företagsrådgivningar som i april i år, säger Leissner och påpekar att det brukar dröja ett halvår innan en rådgivning resulterar i ett nystartat företag. –Det är jätteroligt och viktigt att vi få fler som startar eget. I fjol hade vi 121 rådgivningar varav hälften resulterade ett nytt företag. Ser du något mönster bland dina rådgivningar? –Det är väldigt blandat, flest just nu är vård- och omsorgsföretag och e-handel, medan it ligger lägre. FREDRIK BJÄRNESAND
TN130517FV1-08_TN130517FV1-08 2013-05-10 14:52 Sida 9
I en ny rapport från Svenskt näringsliv framgår det att småföretagen ratar externt kapital, riskkapital, för att utvecklas och växa för att behålla kontroll över den egna verksamheten och sitt oberoende. Foto: ARKIV
Riskkapital: Nej tack Kapital för att investera och växa? Ja tack, men inte med riskkapital, säger småföretagen. De vill behålla kontrollen över företaget och klara kapitalförsörjningen på egen hand, visar en ny rapport. Bristen på kapital hos små och medelstora företag har diskuterats fram och tillbaka under många år. Ett tema har varit att bristen på kapital hos småföretag är en barriär för tillväxt. ”Riskkapitalförsörjning i små och medelstora företag – utbud eller efterfrågan?” en rapport från Svenskt näringsliv, författad av: Dan Johansson, Johanna Palmborg och Anders Bornhäll, ger en indikation på frågan om det är bristande tillgång på riskkapital som utgör ett tillväxthinder, eller om det snarare är så att efterfrågan på riskkapital saknas hos småföretagen.
UNDERSÖKNINGEN baseras på telefonintervjuer med 1 000 slumpmässigt utvalda företag med 1-49 anställda.
Slutsatsen i rapporten är att det går att ifrågasätta insatser med målet att öka tillgången på externt kapital för småföretag. Det är inte utbudet av riskkapital som brister, utan snarare entreprenörernas efterfrågan. 90 procent av företagen i undersökningen uppger att oberoende och kontroll är ett viktigt motiv för företagande.
FAKTA
FAKTA
● Cirka 850 bolag är de svenska riskkapitalbolagen sammanlagt ägare i, varav 700 är svenska. De svenska riskkapitalbolagen omsätter omkring 250 miljarder kronor, motsvarar åtta procent av den svenska bruttonationalprodukten, BNP. Omkring 180 000 personer arbetar i svenska riskkapitalbolag. Sju procent av de anställda i den privata sektorn i Sverige arbetar i riskkapitalägda bolag. Källa: Svenska riskkapitalföreningen
DE
Både offentliga och privata aktörer opererar i Sverige, en del enbart i de nordligaste länen. Offentliga: ● Partnerinvest i norr AB, Norr- och Västerbotten. ● Norrlandsfonden, operera i de fem nordligaste länen. ● Almi företagspartner nord, Norr- och Västerbotten. ● Saminvest AB, riskkapitalinvesteringar i Jämtland och Västernorrland. ● Ekonord, riskkapitalbolag. ● Mittkapital, verkar i Jämtlands och Västernorrlands län. ● Industrifonden, hela landet. ● Norr sådd holding AB, ägs gemensamt av Industrifonden, Norrlandsfonden och Innovationsbron Luleå samt Holding AB vid Luleå tekniska universitet. ● Inlandsinnovation AB. Källa: Svenska riskkapitalföreningen
● Ackra invest AB, Norr- och Västerbotten. ● Investa företagskapital AB, hela Norrland. ● Lunova AB, anknytning till forskning och utbildning vid Luleå tekniska universitet. ● Uminova invest, koppling till forskningsnära företag i Västerbotten. ● Treac AB, investmentbolag för utveckling och tillväxt. ● Polarrenen, familjeägt finansoch riskkapitalbolag. Källa: Norrländska riskkapitalbolag
VIKTIGASTE
kapitalkällorna för företagens tidigare verksamhet har varit personligt sparande, vinster från företaget och banklån. Nästan samtliga tillfrågade småföretagare anger att nya externa delägare har haft ingen eller liten betydelse för den tidigare finansieringen. Majoriteten, 60 procent, menar att det viktigaste skälet till att ta in nya ägare inte är det kapital de tillför, utan den kompetens, kunskap och nätverk de nya ägarna bidrar med, vilket också är i linje med tidigare forskning. 80 procent uppger att det är troligt, eller mycket troligt att egna vinster skulle användas vid en framtida expansion. Företagen föredrar
Riskkapital i siffror
FAKTA
Rikskapitalbolag
att finansiera med internt genererade medel och eget sparande och är minst benägna att finansiera sin verksamhet med kapitaltillskott från nya ägare. Tidigare forskning visar att en stor del av entreprenörerna inte efterfrågar externt riskkapital därför att
detta medför minskad kontroll, då nya ägare får inflytande i företaget.
RAPPORTFÖRFATTARNAtalar om ”kapitalbristens paradox”, vilket de menar innebär att tillgången på riskkapital kan vara god, samtidigt som entreprenör-
Övriga aktörer
erna avstår tillväxtmöjligheter på grund av brist på internt genererade medel och sparat kapital. Men vad gäller frågan om bristen på kapital är ett tillväxthinder, anser rapportförfattarna att resultaten är tvetydiga. 25 procent av företagen uppger att bristen på kapital är ett tillväxthinder, men å andra sidan finns det ett starkt motstånd bland småföretagen mot att använda nytt externt ägarkapital som finansieringskälla. PETER KÄRR
FÖRETAG OCH TILLVÄXT I VÄSTERBOTTEN● 2013
9
TN130517FV1-10_TN130517FV1-10 2013-05-10 14:59 Sida 10
KRÖNIKA
”
Numera består helgen av att man kommer hem, tar av sig ytterkläderna, pinkar, tar på sig ytterkläderna och går på jobbet igen.
Problem med tiden 6
0 sekunder är en minut. 60 minuter är en timme. 24 timmar är ett dygn. Sju dygn är en vecka. 52 veckor är ett år. Tid borde vara en av våra allra mest mätbara enheter. Tycker man. Men är den verkligen det? I ett barns väntan på tomten segar sig sekunder fram i ultrarapid medan den rusar fram med flygets hastighet när leken rasar. Vi vuxna är likadana, just nu ser vi fram emot sköna härliga sommardagar och en lååång vila, och snart sitter vi i höstrusket och klagar på att sommaren redan är förbi. Tidsbegreppet förändras också med åldern. I den mogna ålder som undertecknad numera inordnar sig under så går inte klockan fort, den skenar. Sålunda är arbetsveckan måndag, fredag, slut. Den helg som i ungdomens dagar innebar oceaner av tid till nöjen och nöjen, består numera av att man kommer hem, tar av sig ytterkläderna, pinkar, tar på sig ytterkläderna och går på jobbet igen. Och hur lång är en stund, eller en strax? Den enda som jag stött på som definierat dessa enheter är programledaren Roger på Radio rix. Enligt honom är strax inom närmaste kvarten och stunden är inom en timme. En annan aspekt är alla dessa innovationer som spar tid, det är allt
från mobiltelefoner och datorer till bakmaskiner och centraldammsugare. Sparar tid? Försökte kolla hur mycket tid jag lyckats spara på mitt tidskonto, men det visade sig vara lika tomt som lönekontot efter jul. Hemska tanke, kanske lever jag på lånad tid? Nej någon tidsbesparing kan vi inte se att dessa innovationer gett, men däremot komprimerar de tid. Vi som jobbar som trycksaksproducenter har tydligt märkt att jobbet blivit båda ryckigare och stressigare, fast vi har supersnabba datorer med de senaste programvarorna. Det beror på att våra kunder lägger sina beställningar mycket senare än tidigare. Beställningar av annonsoriginal kan ofta komma samma dag som de skall vara klara. Det beror förmodligen på att det går. Nästan alltid. Det går beroende på att vi har våra tidsbesparande innovationer att tillgå. Men bakom tangentbordet sitter en mushasande människa som inte har större och mer kreativ hjärna än Hedenhös och hans polare. Det är den hjärnans kapacitet som avgör om det inte bara går, utan också blir rätt. Då har det ingen betydelse vilken processorhastighet den dator som är kopplad till
tangentbordet har. Jo, det har det faktiskt. Det går ju fortare att göra större fel… Vi som jobbar inom tjänstesektorn har ofta problem med tideräkning. Vi tillämpar, precis som gatflickan, timdebitering. All prissättning vid upphandling är byggd på just denna timdebitering. Frågan dyker då upp, hur lång är en timme? Eller rättare sagt, hur snabb är den mänskliga processorn som sitter vid tangentbordet. Om jag trycker nedtang enterna lite långsammar e, så tjänar jag ju mer på samma jobb som den flyhänte tangentbordspiloten gör. Det innebär att köparen av tjänster har en delikat uppgift att jämföra vilket anbud som egentligen har det lägsta priset. Om leverantör A tar 100 kronor i timmen och leverantör B tar 125 kronor, blir det då billigare att anlita A?
L
ösningen är självklart att lära känna både A och B, men då uppstår komplikation nummer två för den offentlige upphandlaren. Man får nämligen inte begränsa sin förfrågan till några man känner till utan måste vända sig till hela Sverige, eller vid stora uppköp – hela Europa. Det blir en grym mängd
1 av av 3 får fårcancer. cancer. Men Men alla alla drabbas. drabbas. European Agreement Concerning the International Carriage of Dangerous Goods by Road
Allt inom utbildning och rådgivning för transport och industrisektorn.
Tel: 0911-670 00• Per Gran berg 10
FÖRETAG OCH TILLVÄXT I VÄSTERBOTTEN● 2013
leverantörer att söka lära känna! Å andra sidan så har ju Göteborg med alla sina besticknings- och mutåtal bevisat att regler behövs. Precis samma tänk återspeglas ju också inom företaget där lönen i grunden är baserad på att vi jobbar ett visst antal timmar per månad. Det utgår från att alla jobbar precis exakt likadant. Inom skapande yrken är detta inte annat än en ren utopi. Det optimala vore förstås att vi kunde identifiera exakt vad arbetsgivaren förväntar sig för pengen per månad och sedan strunta i timtanken. Fast det ju förstås också utopi. Nej, nu är klockan mycket, och jag tror att min tid är ute.
månadsgivare i dag. Gå in på cancerf Bli månadsgivare cancerfonden.se onden.se 020-59 5 95 9. eller ring oss på 020-59 59 59.
● ROLAND NORBÄCK Projektledare och delägare i kommunikationsbyrån Kobi Marketing. Telefon 070673 03 60. Mail: roland@kombimarketing.se
SMSa LUNCH till 72 950 så ger du 50 kronor i kampen mot hungern i världen.
TN130517FV1-11_TN130517FV1-11 2013-05-13 14:39 Sida 11
Vi har e ett tt a av vv världens ärldens bäs bästa ta br bredbandsnät edbandsnät SÅ BLIR DET O OMÖJLIGA M ÖJLIGA M MÖJLIGT! ÖJLIGT!
Ibland blir det smått osannolika sant. Som när vi i Västerbotten redan för 15 år sedan började skapa ett av världens bästa bredbandsnät. Vi var en av de allra första aktörerna som satsade på ett stort, regionalt nät. Men vi äger inte en enda meter fiber själva! Det gör istället Västerbottens kommunerr, som hyr ut kapaciteten till AC-Net – och som vi sedan säljer vidare. REDUNDANSEN REDUND ANSEN GER SÄKERHET
Idag har Västerbotten ett av världens bästa fibernät. Ingen annan region i Sverige eller Europa har ett bredbandsnät med sådan hastighet, pålitlighet och utbredning! Det kraftfulla bredbandsnätet har noder i alla Västerbottens kommuner och är ett redundant nät. Så om en kabel grävs av tar informationen snabbt en annan väg. Dessutom satsar vi stort på driftsäkerhet bl a genom en garanterad elförsörjning. Det ger en säkerhet som många andra nät inte har. ENDA, PERSONLIG K KONTAKT EN END A, PERSONLIG ONTAKT
Från början skulle AC-Net bara se till landstinget och kom ommunernas behov av billigare telefoni och sammankopplat nät.
”Du behöver bara ta en enda kontakt, med oss, så ser v i till att du har en snabb och säker uppkopplingg.” Benny Sjöström försäljning/leveransansvarig
Idag är det företagen som vill koppla ihop sig med kunder och partnerr, oavsett var i världen de finns. Och ofta handlar det om “nät i nätet”, alltså fasta och säkra uppkopplingar. Därför säljer vi nu våra tjänster både nationellt och internadärtionellt. Vi samarbetar med andra nätleverantörer och kan där med erbjuda hyrd fiber och garanterad kapacitet ut till Europa. Men kunden behöver bara ta en enda, personlig kontakt – med oss på AC-Net.
benny.sjostrom@ac-net.se 090 – 16 57 04 070 – 664 57 04
SAMARBETET ÄR EN SSTYRKA TYRKA
Den täta relationen mellan AC-Net, länets kommuner och stadsnät gör att allt fler stora aktörer nu vill etablera sig i norra Sverige. Här finns nämligen välutbildad arbetskraft, billig mark, billigare el och kallt klimat – och ett samarbete som kan garantera stora bandbredder. Och en sak är säker. Det finns ingen gräns för hur mycket bandbredd som behövs. Ju mer bandbredd, desto mer användning och fler kapacitetskrävande tjänster dyker upp. KONTAKTA OSS K ONTAKTA O SS
Tillsammans kan vi skapa en bra kommunikationslösning som passar just ditt företags behov och önskemål. 903 29 Umeå info@ac-net.se 090-16 57 00 www.ac-net.se
I historien om ”När världen kom till Västerbotten” har vi skrivit ner hur det gick till när vi fick ett av väldens bästa bredbandnät. Läs den på ac-net.se. Ord & Co
V Norrlandsgatan 10 D
FÖRETAG OCH TILLVÄXT I VÄSTERBOTTEN● 2013
11
TN130517FV1-12_TN130517FV1-12 2013-05-10 11:31 Sida 12
NYHET ✔ UMEÅ
NORRLANDS ENDA CHOKLADIMPORTÖR. I år öppnar hon fabrik i Umeå. –Jag har alltid varit besatt av smaken, men det är spridandet av kunskap som jag brinner mest för, säger Jenny Berg, alias Choklad-Jenny.
Foto: FREDRIK BJÄRNESAND
Ny fabrik med gudarnas FÖRVÄNTAN LIGGER I LUFTEN. 50-talet personer har kommit till chokladprovning på Ersboda Folkets hus. ”Intresset är jättestort, alla gillar vi choklad” förklarar bibliotekarien och hälsar fredagseftermiddagens huvudperson välkommen. –Kalla mig gärna Choklad-Jenny, säger Jenny Berg och drar igång showen.
EN SNABB GALLUP BLAND publiken visar att media effektivt förmedlat bilden av choklad som ett hälsopiller rikt på antioxidanter och lyckohormonet serotonin, bra både mot hjärt- och kärlsjukdomar och mindre skadligt för tänderna än godis. 12
FÖRETAG OCH TILLVÄXT I VÄSTERBOTTEN● 2013
FAKTA
Tecken på kvalitet
En kvalitativ choklad görs med så få ingredienser som möjligt. Följande fem är allt som behövs, vilket ska framgå av innehållsförteckningen: ● kakaomassa ● kakaosmör ● socker ● äkta vanilj ● lecitin Källa: Choklad-Jenny
–Men bara om chokladen är av bra kvalitet, säger Jenny och fortsätter lektionen som på mindre än en timme ska förvandla åhörarna till konnässörer med näsa för det finstilta. –Ju färre ingredienser desto bättre, säger Jenny och går igenom listan på fem ingredienser som signalerar kvalitet på innehållsförteckningen.
SEX SORTERS CHOKLAD INGÅR i provningen, som är en resa i kakaons historia liksom de sociala villkor som råder i de länder där kakaobönan odlas. –Kakaon innehåller även fenyletylamin,
det är samma ämne som bildas i kroppen när man blir kär, haken är att en rejäl förälskelse motsvarar ungefär 15 kilo choklad, säger Jenny och möts av besvikna suckar. Efter föredraget skockas församlingen framför Jennys bord med rättvist handlad choklad. –Försäljningen hör till, men det är spridandet av kunskap som jag verkligen brinner för, säger Jenny Berg som varit chokladälskare så länge hon kan minnas.
JENNY BERÄTTAR ATT DET var i samband med ett sommarjobb på chokladfabrik i
TN130517FV1-12_TN130517FV1-12 2013-05-10 11:31 Sida 13
”
Theobroma är det latinska namnet på kakaoträdet, där theos betyder gud och broma betyder föda. Gudarnas föda, alltså. Källa: theobromatastings.se
”Choklad är en passion som kommit för att stanna” säger Jenny Berg, som även arbetar deltid som verksamhetsutvecklare åt Vuxenskolan.
”Jag tror att alla vi som gillar choklad kan göra världen lite bättre genom att välja en choklad som är god både för oss som äter och de som odlat kakaon och tillverkat produkten.”
Chokladprovning på Ersboda Folkets hus.
föda England 1993 som hon blev Choklad-Jenny på allvar. Relation till kakao förändrades för alltid när hon 2006 mötte en fransman som invigde henne i kakaobönans förtrollade värld, inklusive indianernas liv med arribabönan, magin bakom tillverkning från böna till chokladkaka och de socioekonomiska fördelarna med att låda odlarna själva tillverka sin choklad istället för att exportera råvaran billigt till väst.
SEDAN 2007 DRIVER HON företaget Theobroma tastings, med chokladimport, föreläsningar, provningar och kunskapsresor till Sydamerika som verksamhet.
FAKTA ● Serotonin, det så kallade ”lyckohormonet”, bildas i hjärnan med hjälp av den essentiella aminosyran tryptofan. Livsmedel med mycket tryptofan är mjölk, nötkött, kyckling, ägg, ärtor, nötter, potatis och kakao. För låg serotoninhalt kan leda till depression. ● Antioxidanter, kroppens egen ”rostskyddsbehandling”, är kemiska molekyler som förebygger oxidation i kroppens celler genom att neutralisera skadliga fria radikaler. Antioxidanter anses centrala för en långlivad hälsa. Till de viktigaste antioxidanterna räknas C- och E-vitamin. Gott om antioxidanter finns i frukt, bär, grönsaker, nötter och frön. Mat som har en kraftig färg är ofta rik på antioxidanter. ● Fenyletylamin är en av många antioxidanter som förekommer i människans hjärna och där tros fungera som en signalsubstans, vilket betyder att den är inblanda när vi känner, tänker, upplever och minns saker. Förutom att kroppen själv bildar molekylen finns den naturligt i kakao. Källa: Halsosidorna.se samt Jenny Berg
Hel nyligen fick hon klart med pappren för att starta egen chokladtillverkning i lokaler på Västerslätt i Umeå. –I Sverige är det endast Malmö chokladfabrik från 1888 som tillverkar hela vägen från kakaoböna till färdig chokladkaka. Jag blir nummer två, säger Jenny som hoppas bli klar till jul. Vad gör du om tio år? –Då hoppas jag ha fem anställda och försäljning i hela Europa, med en särskild avdelning i chokladfabriken, Chokladhimlen, där folk kan komma och prova att tillreda sin egen choklad. FREDRIK BJÄRNESAND FÖRETAG OCH TILLVÄXT I VÄSTERBOTTEN● 2013
13
TN130517FV1-14_TN130517FV1-14 2013-05-14 07:50 Sida 14
NYHET ✔ SKELLEFTEÅ SVERIGE
Mäklarbilden som inte stämmer I svenskarnas ögon är fastighetsmäklaren en man mellan 30 och 39 år och tjänar mer än genomsnittet. Det visar en undersökning som Fastighetsbyrån har gjort, rapporterar Aftonbladet. ● Utmärkande för mäklare är enligt undersökningen också att de gärna använder bilen som transportmedel och helst en BMW. Personligheten beskrivs som ”driven”, ”pratglad” och ”social”. Den generella bilden över mäklare stämmer till viss del med verkligheten, men inte helt. Till exempel så är det inte nödvändigtvis en man som är mäklare och dessutom söker sig allt fler kvinnor till yrket. Föreställningen om mäklarnas höga löner stämmer inte heller. Inkomsterna i branschen har sjunkit och bedöms inte ligga över 35 400 kronor i månaden, vilket är snittet för privatanställda tjänstemän i Sverige. Undersökningen gjordes genom att fråga ett riksrepresentativt urval av 1000 svenskar om vad de såg framför sig när de tänker på en mäklare. PATRIK WESTLUND
22
maj tar företagare från Västerbotten färjan över till Vasa i Finland för att möta affärskollegor. Projektet kallas Botniabusiness day, och tanken är att företagare möts för att knyta nya kontakter som ska ge fler affärer. Bland annat finns Vasas stadsdirektör med och välkomnar sina svenska gäster när de anländer med båten, Wasa Express, där hela arrangemanget hålls. 14
Företag ser mervärde En stad i glädjerus. 10 000 människor som firar på torget. Men vad betyder SM-guldet för de företag som sponsrar Skellefteå AIK Hockey? Skellefteå AIK:s SM-guld kanske applåderas mest av lagets sponsorer; måhända kan en del av guldglansen skvätta över på det egna företaget. Vi har kollat med tre företag. Maria Sandström på Sandström Innovation i Norrlångträsk säger att reklammässigt är det exponeringen i tv som är den viktigaste. – Vi har reklam på sargen som syns bra i tv vid nedsläpp på ena sidan och vid AIK-klacken på andra sidan. Det handlar om ett långsiktigt varumärkesbyggande. Men vad betyder guldet? – Framför allt hör vi från återförsäljare runt om i landet att de har uppmärksammat det. Och en kund i Halland som köpt en jordkällare hörde av sig från Kanarieöarna och gratulerade, trots att han håller på HV… – Det är ju kul. Men samtidigt kan vi inte använda guldet allt för mycket. Det kanske inte skulle uppskattas om jag kommer i AIKmössa när jag besöker vår återförsäljare i Karlstad, till exempel, säger Maria Sandström.
PER ERIKSSON, Jörnträhus, ser också långsiktigt på sponsringen, och ser guldet som en extra krydda och dörröppnare vid försäljningssamtal. – Framför allt i Mälardalen, där vi har mycket av vår försäljning. Det finns många utflyttade Skelleftebor och Skellefteå AIK är ett självklart samtalsämne, särskilt nu när det går så bra för laget, konstaterar han. Har ni sålt några hus tack vare SM-guldet? – Haha, nja, det tror jag väl inte, men man kan ju aldrig veta! Christopher Lundström, Skellefteå bil, kan inte heller säga att man säljer fler bilar för att man sponsrar Skellefteå AIK, trots att man gör det
FÖRETAG OCH TILLVÄXT I VÄSTERBOTTEN● 2013
”
Det kanske inte skulle uppskattas om jag kommer i AIK-mössa när jag besöker vår återförsäljare i Karlstad...
Maria Sandström. Foto: ERIC NORDLUND med just bilar. Spelarna kör Skoda. – Svårt att säga. Men det är ju inte omöjligt. När vi hade Magnus Wernblom anställd som säljare här var det en kund som ville ha hans autograf på bilens solskydd, minns han.
HAN BERÄTTAR ATTSkellefteå bil sponsrat AIK sedan 1976. Under Christophers tio år som vd har han märkt att betydligt ökande intresse för AIK. – De senaste åren när de varit med och slagits om guldet har det ju pratats mycket mer hockey med kunderna, förut var det inte så mycket. Tidigare var hockeypubliken en ganska smal målgrupp, nu pratar nästan alla hockey, konstaterar han. Dock har man i år breddat sportsponsringen, av ett skäl. – Skellefteå AIK är ju väldigt manligt. Vi vill satsa också på kvinnlig idrott, därför sponsrar vi nu Sunnanå SK:s fotbollslag, där spelarna i år kör Volkswagen. De satsningarna kompletterar varandra, säger han. ERIC NORDLUND
Även kommunen SM-guldets glans faller också över Skellefteå som kommun. – Den marknadsföring vi fått i media under slutspelet går inte att mäta i pengar, säger Bengt Ivansson, näringslivschef. Det är inte bara det att namnet Skellefteå exponeras, utan sättet det görs på, menar han. – Det visar en bygd som är
stolt över sitt lag, det är något som kommer från hjärtat på ett sätt som aldrig går att skapa i en annonskampanj. Därför är det oerhört värde-
TN130517FV1-14_TN130517FV1-14 2013-05-13 15:56 Sida 15
i
:s SM-guld Daniel Gu nn Skellefteå arsson, Luleå, och ,i Petter Gra n guld som fight under en av SM-finale berg, Petter och rna i år. D spiller ock hans lagka et så över på m sponsorern rater sedan lyfte a. Foto: ERIC NORDLUN D
Dax att beställa vårens & sommarens grusning Vi levererar: Bärlager, singel, sand, stenmjöl mm. Vi utför även andra typer av transporter & maskinarbeten.
drar nytta av segern fullt, det är oersättligt, säger Bengt Ivansson. Han har själv märkt det i kontakter med företag och andra kommuner, även med utländska besökare. – ”We understand that you are champions…” En bra ingång i ett samtal. Kan kommunen använda SM-guldet mer konkret i
sin marknadsföring? – Vi diskuterar just nu hur vi ska gå till väga. Vi står inför en sommar med många turister, och det är klart att det bör märkas att detta är ”Guldstaden” i dubbel bemärkelse. – Samtidigt kan vi inte använda det i trycksaker, utan man får vara lite ödmjuk. Vi vet inte hur det ser ut nästa
”
Går inte att mäta i pengar.
år, säger Bengt Ivansson. ERIC NORDLUND
Vi är din lokala leverantör!
För mer info:
0952-101 08 www.sorselefrakt.se FÖRETAG OCH TILLVÄXT I VÄSTERBOTTEN● 2013
15
TN130517FV1-16_TN130517FV1-16 2013-05-10 11:18 Sida 16
KRÖNIKA
”
Du som vill men inte har startat ditt första företag, vad är det som saknas för att du ska ta steget?
Vad skrämmer dig att bli företagare? V B ar tredje medborgare vill hellre vara företagare än anställd, enligt en undersökning gjord av Tillväxtverket. Visst låter det positivt. Om man sedan tittar på hur många som verkligen gör slag i saken och startar ett företag blir siffrorna lite mer deprimerande. Ungefär sex procent av befolkningen är företagare i dag och man kan då naturligtvis fundera över vad orsaken till att nästan 30 procent vill men inte lyckats ta steget. Brist på kapital har varit en populär förklaring, och jag betvivlar inte att brist på finansiering är ett problem men det finns även andra aspekter. För att ett företag ska komma till stånd så behövs, lite generaliserat, en entreprenör, en idé, kunder och initial finansiering. Kunder kan naturligtvis tvingas fram genom lagstiftning, exempelvis bilprovningen, men det hör till ovanligheterna.
Stefan Lundgren
gräv&last
Jag tror att vår största utmaning i framtiden kommer att vara hur vi ska åstadkomma att fler människor kommersialiserar en idé. Det låter som en självklarhet men i många sammanhang hamnar diskussionen många gånger om hur regeringen ska skapa arbetstillfällen med trollspö.
D
iskussionen måste ner på individnivå och frågan måste vara varför nästan 30 procent av befolkningen vill vara företagare men inte har gjort slag i saken. Det kanske är så att vi, likt arbetsmarknaden, har ett matchningsproblem så tillvida att de människor som skulle kunna vara duktiga företag-
• Dräneringar • Planeringar • Ledningsschakter • Urgrävningar
• Vi utför alla typer av markjobb • Maskiner 2–21 ton Tel. 0935-511 45, 070-514 43 41 16
FÖRETAG OCH TILLVÄXT I VÄSTERBOTTEN● 2013
are inte har en bra ide och de som har idéerna inte är lämpliga företagare.
risten på företagsamt driv eller bristen på idéer är en aspekt på bristande tillväxt som mycket sällan lyfts fram som ett problemområde för länet. Kan inte bedöma om det bättre eller sämre i vårt län jämfört med övriga världen, men det spelar egentligen inte så stor roll. Faktum kvarstår att idéer och människor med drivkraft att utveckla och kommersialisera affärsidéer är lika mycket en fundamental hörnsten i tillväxten som tillgång på kapital.
Västerbotten behöver en strategi för hur våra medborgare ska bli lite mer riskbenägna, lite modigare och lite mer villiga att ta steget till att förverkliga sina drömmar om ett eget företagande.
D
u som vill men inte har startat ditt första företag, vad är det som saknas för att du ska ta steget? Är det pengar eller är det känslan av att det är lite säkrare och tryggare att vara anställd?
ENERGIKARTLÄGGNING!
● ROBERT SALOMONSSON
Ordförande, Företagarna Västerbotten Tel: 070-5726399. Mail: info@dualis.se
UTBILDA
Företagare och fastighetsägare
VARJE FLICKA!
Mer information på www.exergi.se ”Rådgivning” Marcel Berkelder 0935-209 96, 070-606 33 06. marcel@exergi.net
Bli fadder på plansverige.org/flicka
EXERGI B(Y)RÅN
TN130517FV1-17_TN130517FV1-17 2013-05-13 09:36 Sida 17
NYHET ✔ LYCKSELE
Destination Lycksele utvecklas 30 företag och föreningar deltar i en process för att Lycksele ska bli exportmoget som turistdestination. – Vi tittar på vad vi har för besökare i dag, och vilka vi kan ha i framtiden utifrån de aktiviteter som finns, säger Anna Larsson, kommunens turiststrateg. Processen har pågått sedan början av 2012 och håller på fram till slutet av 2013. Hittills har arbetet bland annat bestått i att definiera vilka marknader Lycksele ska satsa på. Fem marknader att satsa på är Norge, Finland, Tyskland, Storbritannien och Holland, berättar Anna Larsson. – Vi har tagit fram information om de olika marknaderna. Till exempel när det gäller Tyskland och Finland är det bra om vi jobbar med språken så att vi kan ta emot gäster och att det finns informationsmaterial på andra språk.
DE HAR ÄVEN TITTAT på hur Lycksele ska marknadsföra sig utomlands och vilka ka-
FAKTA Turism i Lycksele
● Lycksele hade 143 849 gästnätter förra året. Av dem kom 107 000 från Sverige, sedan följer Norge, Tyskland, Finland och Holland. ● Den nationella strategin för svensk besöksnäring har visionen att fördubbla omsättningen i svensk besöksnäring till år 2020. För Lycksele betyder detta att öka omsättningen från 258 miljoner kronor i dag till 516 miljoner kronor 2020. ● När det gäller anställda så ska Lycksele öka från dagens 216 personer till 351 år 2020.
naler man ska jobba med på den internationella marknaden. – Vi ska använda det vi har, paketera och prissätta det så att agenter som säljer resor hit vet vad det kostar. En tanke är att göra en produktkatalog som de kan använda när de säljer Lycksele, med produkter som den utländska marknaden vill ha.
EN UTMANING FÖR deltagarna i processen är hur man kan förlänga turistsäsongen. 40 procent av besökarna till Lycksele kommer på sommaren, med juli i topp följt av augusti och juni. – Det gäller att få besökare att komma de andra nio månaderna om året. Det kan bland annat ske genom att lägga arrangemang under dessa nio månader som på regional, nationell och inter-
nationell nivå är besöksmässigt intressanta och förlänger turistsäsongen. – Genom att erbjuda produkter som är intressanta för den internationella marknaden, på andra säsonger än sommaren, kan också turistsäsongen förlängas.
KOMMUNEN SER turism som en viktig näring som sysselsätter många och som genererar skatteintäkter. – Vi har en bra turistnäring som vi ska fortsätta att satsa på, säger Anna Larsson. Fram till och med processens slut den sista december jobbar man vidare med bland annat vad som ska känneteckna Lycksele, samt vilka resurser och investeringar som behövs för att uppnå detta. SOFIE META
Anna Larsson är turiststrateg i Lycksele och arbetar tillsammans med företag och föreningar för att göra kommunen exportmogen som turistdestination. Foto: SOFIE META
Företagande som ger frihet I år är det 20 år sedan Håkan Magnusson i Lycksele startade eget, ett beslut han inte ångrat. – Friheten att kunna jobba med det man vill är det bästa med att vara egen företagare, säger han.
ångrat. Han trivs med att åka runt till olika platser och träffa nya människor. – Man åker till en plats och blir månadens höjdpunkt. Porten är inte alltid det viktigaste, utan jag fyller en social funktion och folk får prata av sig. Jag träffar otroligt mycket trevligt folk.
Att garage- och industriportar blev Håkan Magnussons karriär var inte planerat. Han höll på mycket med idrott och hade tänkt utbilda sig till sjukgymnast. En dag fick han ett telefonsamtal med tips om att Crawford door, som säljer industriportar, sökte montörer. – Det nappade jag på. Då visste jag inte vad en port var, säger Håkan. Det är ett yrkesval han inte
FINANSKRISEN PÅ 1990-talet drabbade även Håkan som blev uppsagd från sitt jobb som montör. Bara några månader senare bestämde han sig för att starta eget och sälja Crawfords produkter i företaget Håpo service. Det var 20 år sedan och då var han ganska ensam på marknaden i inlandet. – Det har dykt upp fler konkurrenter och man får lära sig att slåss om jobben på helt
andra sätt. Då är det tur att man har bra produkter och starka varunamn. Det vinner man mycket på. Numera säljer och monterar han förutom garageportar även industriportar, ytterdörrar, markiser och dörrautomatik. – Eftersom jag bara jobbar på inlandet har jag försökt bredda mig och bli mer komplett.
SEDAN FYRA ÅR ingår Håkan i Crawfords teknikråd. Där träffar han fabrikens tekniker, andra montörer, företagets ledning och hjälper till att utveckla portarna. – Jag har 27 år i branschen så det är kul att få använda min erfarenhet i teknikrådet. Friheten att kunna jobba med det han vill är det som
Håkan gillar bäst med att vara egen företagare. – Det är roligt helt enkelt. Man styr och planerar lite som man vill, med hänsyn till kunderna förstås.
MEN ATT VARA företagare kan förstås innebära risker, det går upp och det går ned. Efter en lugn vinter stundar nu en sommar med mycket jobb. – Jag har räknat på fler portjobb än någon gång tidigare, så det blir fullt hela sommaren. Det ser ljust ut för oss. SOFIE META I år firar Håkan Magnusson 20 år som egen företagare. ”Jag har möjlighet att jobba med det jag vill jobba med, det är roligt helt enkelt”, säger han.Foto: SOFIE META FÖRETAG OCH TILLVÄXT I VÄSTERBOTTEN● 2013
17
TN130517FV1-18_TN130517FV1-18 2013-05-13 08:21 Sida 18
NYHET ✔ LÄNET
Elitskidåkare tar över vd-post Före detta elitskidåkare tar i höst över som vd för Almi Företagspartner Nord. –I dag förstår alla hur viktigt företagandet är för sysselsättning, utveckling och välfärd i de samhällen vi lever i, säger Niklas Jonsson. Bankmannen Niklas Jonsson är för de flesta mest känd som längdskidåkare och expertkommentator på SVT. –Jag är uppväxt i en företagarfamilj, med en pappa som drivit järnaffär och byggvaruhandel, och bestämde mig tidigt för att läsa ekonomi på universitet, men sedan kom skidkarriären i vägen, säger Niklas som på allvar etablerade sig i landslaget 1989-90, då både Wassberg, Svan och Moberg var aktiva.
på företagssidan. I dag är han kontorschef på SEB i Luleå och Gällivare, där han tidigare varit ansvarig för kapitalrådgivningen.
NIKLAS HAR MED andra ord suttit på samma sida bordet som Almi Företagspartner när det gäller företagsfinansieringar. Som blivande vd för Almi blir företagsrådgivning ett stimulerande tillskott, menar Niklas. –Mentorsprogrammet är särskilt värdefullt. Precis som inom idrotten lär man sig oerhört mycket av de äldre, det är dumt att inte lyssna på de som redan gjort samma resa. Att bidra till fler kvinnliga och utländska företagare är en annan hjärtefråga. –Vi får ett bredare och starkare näringsliv om det speglar hur
FYRA OS OCH fem VM blev det. Främsta merit är OSsilver på femmilen i Nagano 1998, efter Björn Dählie. Efter OS i Salt Lake City 2002 la han skidorna på hyllan för att påbörja sin magisterutbildning i företagsekonomi vid Luleå tekniska universitet. 2005 började han jobba åt SEB i Luleå och Skellefteå, först med aktiehandel sedan alltmer
18
FÖRETAG OCH TILLVÄXT I VÄSTERBOTTEN● 2013
”
Det värsta är inte att någon gång misslyckas, utan att aldrig ha försökt.
befolkningen ser ut i stort. Förmågan till målmedvetet arbete mot långsiktiga mål har han gratis från idrottandet. –Jag är ingen arbetshäst men bra på att planera och prioritera min tid effektivt, för att ha ett bra liv måste man ha balans och ta till vara både vänner och fritid, det gör att man blir starkare i längden. Goda råd från idrottens värld? –Man ska aldrig tro att man själv alltid vet bäst, man utvecklas både av med- och motgångar. Faktum är att motgångarna lär oss allra mest, bara man reser sig och inte ger upp.
FAKTA Om Almi
● Almi Företagspartner Nord är med och finansierar 150-200 företag per år och ger rådgivning till över 1 000 företag, nyföretagare och innovatörer. Förutom 50-70 miljoner kronor i årlig nyutlåning tillhandahålls även riskvilligt ägarkapital via Partnerinvest och tidigare Innovationsbron, som numera ingår i Almi. ● ”Almis vision är att skapa möjligheter för alla bärkraftiga idéer och företag att utvecklas. Med rådgivning, lån, riskkapital och inkubation möter vi kunderna i företagandets alla faser – från idéer till framgångsrika företag. Det omfattar såväl idéer med tillväxtpotential i tidiga faser som befintliga företag i en expansionsfas. Almi ägs av staten tillsammans med regionala ägare och finns nära kunderna med 40 kontor över hela landet.” Källa: Almi.se
NIKLAS JONSSONS utnämning kommer efter en noggrann urvalsprocess som omfattat över 100 ansökningar. Han tillträder i augusti och kommer att arbeta med utgångspunkt från Luleå. –Det blir fantastiskt när tågtrafiken fungerar som den ska, det kommer att betyda oerhört mycket för vår region. Almi Företagspartner Nord har 43 medarbetare i Norr- och Västerbotten, varav 20 i Umeå, tre i Skellefteå och tre i Storuman. –Det blir en ära att få ledaen organisa tion med så stor och bred kompetens, säger Niklas. FREDRIK BJÄRNESAND
Vd-byte på Almi Företagspartner Nord. Sten-Anders Gustafsson lämnar över till Niklas Jonsson. Foto: FREDRIK BJÄRNESAND
TN130517FV1-18_TN130517FV1-18 2013-05-10 11:15 Sida 19
Om att behålla kraften i länet
Notisrubrik ska vara 2-radig ● Vänsterställd brödtext, Nimrod 8 punkter. Xxx xxxx xxx xxx xxxx
Efter 15 år som vd för Almi företagspartner Nord är det snart dags att tänka på refrängen. –Det är påfallande att länets mest bärkraftiga industrier startats av västerbottningar, säger Sten-Anders Gustafsson. Sten-Anders Gustafsson. Som vd för statliga rådgivnings- och finansieringsinstitutionen Almi företagspartner Nord har StenAnders Gustafsson en unik inblick i länets näringsliv. –Den mest dramatiska skillnaden är att ingen längre talar om att hjälpen ska komma utifrån, istället inser alla att vi själva måste ta ansvar för utvecklingen, säger Sten-Anders som närmast före Almi kom från chefsstolen på internationella förpackningsföretaget Elopak i Bjurholm.
NEDLÄGGNINGEN av Elopak är ett exempel på faran med icke-lokala ägarintressen. –Jag är helt övertygad om att länets mest hållbara företag, ekonomiskt, socialt och miljömässigt, är de industrier som grundats av västerbottningar, säger StenAnders och tänker närmast på länets skogsteknikföretag och förädlingsindustrier. Att med åren allt fler länsföretag fått utländska ägare ser han som en effekt av den globala konkurrensen. –Tyvärr får det till konsekvens att huvudkontor och utvecklingsavdelningar hamnar någon annanstans. Skogstekniska klustret är ett bra exempel på hur man genom samverkan kan behålla utvecklingskraften i regionen.
EN ANNAN REFLEKTION är att obalansen mellan kust och inland tilltagit. –De satsningar som i dag sker i inlandet handlar mest om turism. Där ska vi minnas att mycket hänt, för ett par decennier fick man nästan skämmas över utbudet, i dag finns en helt annan professionalism. Gruvnäringen och vindkraften är positiva signaler
för inlandet. –Om man för femton år sedan talat om mineralutvinning skulle man betraktats som en stofil. Sysselsättningseffekterna av bredbandsutbyggnaden har däremot kommit på skam.
Alldeles för många människor är idag borta från sina företag.
90 xxxxx xxxxxx xxx xxxx xxxxxxxxxxxx xxxxxxxxxxxx
–DET TALADES MYCKET om hur det skulle etableras massor av tjänsteföretag ute i stugorna, men av detta blev hemskt lite. Snarare verkar det som att ju mer internet vi får desto större blir behovet att resa ut i världen och träffa människor fysiskt. Där ser Sten-Anders Gustafsson fortsatt mycket positiva tendenser för Umeå. –Jag är övertygad om att människor med kreativ och kulturell kompetens kommer att göra Umeå ännu mer attraktivt för fler företag att etablera sig på.
FÖR ALMIS DEL har åren inneburit att finansieringstjänsterna ökat i betydelse. –Där har vi fortfarande lite av ett pedagogiskt problem eftersom vi måste ta ut en högre ränta än bankerna. Risk kostar, och meningen är att vi ska ta högre risker än bankerna. Strategin är att koncentrera resurser där de ger mest effekt. –Vi hjälper alla bärkraftiga idéer att förverkligas, vi är med i alla skeden och agerar långsiktigt, säger StenAnders Gustafsson och nämner fiskodlingen Umlax, som i höstas utsattes för sabotage. –Där kunde vi tillsammans med andra gå in och rädda företaget, jag är mycket stolt över att kunna hjälpa en så oerhört duktig företagare. FREDRIK BJÄRNESAND
Citatet ”Xxx xxx xxx xxx xx x x xxxxxxx x xx Vår nya sjukvårdsförsäkring xxxxx x x xx x xxxxxxx xx xxx kan ändra på det. xxxxxxx x xx xxx.” Notisrubrik ska vara 2-radig
Vi har utvecklat en helt ny typ av sjukvårdsförsäkring för alla som driver och ● Vänsterställd brödtext, jobbar i mindre företag. I den har vi paketerat alla de delar som företaget Nimrod 8 punkter. Xxx behöver för att hålla medarbetarna friska. Med skadeförebyggande tjänster som xxxx xxx xxx xxxx hälsoprofil, hälsoprogram och personligt samtalsstöd törs vi lova att ju mer försäkringen används, desto mindre sjukfrånvaro och ekonomiskt bortfall blir det. Om någon ändå skulle bli sjuk så ingår givetvis snabb privat vård och försäkringen gäller även för arbetslivsinriktad rehabilitering. Besök oss på lansforsakringar.se/ OZsjukvard eller kom in på ett av våra kontor så berättar vi mer. Du kan även kontakta din försäkringsförmedlare.
lansforsakringar.se/OZsjukvard Länsförsäkringar är en bank- och försäkringsgrupp som består av 23 självständiga länsförsäkringsbolag, alla med en stark lokal förankring och närhet till sina kunder.
FÖRETAG OCH TILLVÄXT I VÄSTERBOTTEN● 2013
19
TN130517FV1-20_TN130517FV1-20 2013-05-13 15:32 Sida 20
– medlemssidor Torbjörn Halvardsson skriver: Regionchef Företagarna Västerbotten
Nya arbeten ska hittas med Jobbsökarna Ett av de största tillväxthindren för företag i Västerbottens län är problem att rekrytera nya medarbetare med rätt kompetens. Behovet ökar kontinuerligt och i dagsläget tackar cirka 40 procent av de små och medelstora företagen i länet nej till nya order på grund av brist på personal. Samtidigt är 11 000 personer i länet anmälda arbetslösa. Företagarna och arbetsförmedlingen har tagit ett initiativ för att förbättra matchningen mellan arbetssökande och företagens rekryteringsbehov och startat nu det gemensamma projektet Jobbsökarna. Företagarnas Jobbsökarna fick sin idé efter ett möte med arbetsmarknadsminister Hillevi Engström. På mötet diskuterades frågan om hur Företagarna som organisation och småföretagen som grupp kunde bidra till att minska arbetslösheten. Eftersom fyra av fem nya jobb kommer i småföretagen samtidigt som en stor del av denna målgrupp inte använder Arbetsförmedlingen, föddes idén om att skapa ett gemensamt projekt med Företagarna, arbetsförmedlingen och regeringen. Tanken med projektet Jobbsökarna är att samverka strategiskt för att nå ut till småföretagen med de arbetsmarknadspolitiska åtgärder och subventioner som finns.
DETTA SKA SKE GENOM EN uppsökande verksamhet där vi ställer frågor till småföretagen för att kunna förstå och inventera deras behov och hitta jobb. Kontakter har knutits och möten har skett mellan parterna och har resulterat i en projektplan. Syftet är att hitta jobben i småföretagen som både är akuta och behöver tillsättas omgående, samt de jobb som oftast inte blir gjorda. När jobben är definierade ska de matchas 20
med de arbetssökande som finns hos arbetsförmedlingens.
MÅLSÄTTNINGEN ÄR ATT förbättra matchningen mellan företag och arbetssökande. Genom projektet kommer vi att bidra till att minska arbetslösheten och samtidigt förse företagen med den arbetskraft de behöver. Den långsiktiga målsättningen är också att förenkla arbetsförmedlingens byråkrati som av många småföretagare uppfattas som krånglig och omfattande. Genom projektet hoppas vi kunna bidra till att utveckla arbetsförmedlingens rutiner så att de utgår från ett användarperspektiv, i detta fall småföretag. Projektet är uppdelat i ett nationellt arbete och ett regionalt arbete. Det nationella arbetet har fokus på förenklingsarbetet. En studie kommer att genomföras som ska kartlägga arbetsförmedlingens processer. Studien ska fokusera på vad en småföretagare möter när den anlitar arbetsförmedlingen och utgå från ett användarperspektiv.
DET REGIONALA ARBETET TAR sin utgångspunkt i själva jobbsökandet. Det regionala arbetet leds av en regio-
nal projektledare som genom uppsökande verksamhet genom mail, telefon eller möten ställer frågor till företagen för att ta reda på förutsättningarna. Företagarna utvecklar de verktyg/ manualer som krävs för att den regionala projektledaren ska få en god kontakt med företaget. När den regionala projektledaren har hittat en arbetsuppgift som behöver genomföras på ett företag förmedlar han/hon vidare den till arbetsförmedlingen för matchning med en arbetssökande. Arbetsgivaren kan sedan, i samråd med den regionala projektledaren, välja ut den kandidat som man anser vara bäst lämpad. Administrativa krav och rapportering, ska i möjligaste mån underlättas för arbetsgivaren.
JOBBSÖKARNA STARTADEunder april månad och pågår fram till årsskiftet 2013/2014. Jobbsökarnas uppsökande verksamhet kommer förläggas till sex regioner; Skåne/Blekinge, Kalmar/ Kronoberg, Halland, Västra Götaland, Västerbotten och Norrbotten. I varje region kommer en regional projektledare att rekryteras bland Arbetsförmedlingens medarbetare. De regionala projektledarna kommer att vara placerade på Företagarnas regionkontor under projektperioden och huvudsakligen arbeta uppsökande ute hos företagen för att förstå deras behov och hitta de dolda jobben. Arbetet med projektet Jobbsökarna startade under vecka 18 med utbildning av de regionala projektledarna och Erika Andersson, projektledare i Västerbotten installerades under
”
Vi vet att behovet finns, men svårigheterna att rekrytera begränsar många företagares möjligheter att utveckla sina företag.
vecka 19 på Företagarnas regionkontor i Umeå. Vi hos Företagarna i Västerbotten är mycket nöjd med detta projekt och ser fram emot möjligheterna att hjälpa våra medlemsföretag med rekrytering av nya medarbetare. Vi vet att behovet finns, men svårigheterna att rekrytera begränsar många företagares möjligheter att utveckla sina företag. Projektet Jobbsökarna tillsammans med de övriga insatser som Företagarna i Västerbotten erbjuder sina medlemmar skapar nya och bättre förutsättningar till tillväxt och utveckling i länet.
TN130517FV1-20_TN130517FV1-20 2013-05-13 15:32 Sida 21
NYHET/ORT
■ Företagarna Burträsk/ Lövånger ● Elisabeth Lindroth, Bettys i Burträsk AB
(BURTRÄSK)
■ Företagarna Nordmaling ● Magnus Persson, Lamiroc AB (NORDMALING)
■ Företagarna Norsjö ● Peder Karlsson, Rotarium AB
(NORSJÖ) ● Lennart Holmström, LH Gräv (NORSJÖ) ● Patrik Lindgren, Swedlist AB (NORSJÖ)
■ Företagarna Skellefteå ● Magnus Lundström, Bröderna Lundström Mek & Entreprenad AB (URSVIKEN)
■ Företagarna Umeå ● Thomas Lundgren, Total It i Umeå (RÖBÄCK) ● Johan Alexandersson, Båten (UMEÅ) ● Michael Mårtensson, Gastro Event Sverige AB (UMEÅ) ● Bo Tage Ivar Arvidsson, Tage Arvidsson (UMEÅ) ● Björn Palmqvist, Aidium AB (UMEÅ) ● Kenneth Sandberg, KS Konsult (UMEÅ) ● Urban Öhman, Öhman Prototyp AB (UMEÅ) ● Daniel Taflin, Krogakuten Pumpteknik i Sverige AB (HÖRNEFORS) ● Stefan Fredriksson, PFC Service AB (UMEÅ) ● Maria Bergmark, Yogastudion Umeå AB (UMEÅ) ● Pia Granström, Utipo (UMEÅ) ● Ingela Sundström, Kråkiz Färg & Form (UMEÅ) ● Stellan Jonsson, Ledarcoach Sweden AB (UMEÅ)
● Hej medlem! Foto: PRIIVAT
Företagarna Västerbotten hälsar 27 nya medlemmar välkomna! ● Petter Sandberg, Petter Sandberg (UMEÅ) ● Jan Ove Eklund, Megazone i Norrland AB (UMEÅ) ● Gustav Hedman, Värmehjälpen Västerbotten AB (UMEÅ)
■ Företagarna Vilhelmina ● Kristoffer Jakobsson, Krosstjänst i Norr AB (VILHELMINA) ● Karl-Gunnar Mattsson, KGM's Skog AB (VILHELMINA)
■ Företagarna Vindeln ● Clara Lidström, Underbaraclara AB (TVÄRÅLUND) ● Olle Ernstspång, NÅCKEN Din byggmästare i Granö AB (GRANÖ)
■ Företagarna Åsele ● Björn Markusson, Björnes Måleri & Golv (ÅSELE)
Hej Kristoffer Jakobsson, vd på Krosstjänst i Norr AB, och ny medlem i Företagarna Vilhelmina. Vad gör Krosstjänst i Norr AB? –Vi jobbar med det mesta inom entreprenadbranschen, maskinentreprenad och berghantering. Huvudsysslan är dock berghantering. Varför har du gått med i Företagarna? –För att få hjälp den dag man behöver det. För att få stöd, råd och tips.
Förmån i fokus:
Erbjudanden på tjänstebilar och transportbilar hos Toyota Bilen får inte förvärvas i syfte att vidareförsäljas inom sex månader från leveransdagen.
Foto: PRIIVAT
Toyota ger dig som medlem i Företagarna förmånliga villkor vid köp av en ny tjänstebil eller en transportbil. Erbjudandet gäller en reducering av bilens cirkapris inklusive fabriksmonterad utrustning med nedanstående rabatter och modeller: ● 10 procent –Auris, Verso, Avensis, RAV 4, Hilux, Dyna ● 9 procent – IQ, Aygo, Yaris, Verso-S, Urban Cruiser, Auris HSD, Prius HSD ● 7 procent –Land Cruiser, Toyota Yaris HSD, Toyota Prius+ ● 5 procent – Toyota Prius Plug In
KONTAKT ● Återförsäljare är Burlins motor i Skellefteå och Umeå. ● Alla kontaktuppgifter hittar du på www.toyota.se ● Hänvisa till Företagarnas avtal hos återförsäljaren för att få rabatten, och var beredd på att uppvisa ditt medlembevis.
Förutom Toyota har du som medlem i Företagarna ett stort antal förmåner att ta del av. Se hemsidan: www.foretagarna.se/medlemsformaner 21
TN130517FV1-20_TN130517FV1-20 2013-05-13 15:29 Sida 22
– medlemssidor
På Företagarna Västerbotten är vi nyfikna på vilka våra medlemmar är, vad de driver för typ av företag samt hur de ser på Företagarna och möjligheten att bedriva företagande i Västerbotten. Vi gissar att vi inte är ensamma om att vara det. För att lära oss mer om detta kommer vi ett antal gånger per år att ”bjuda en medlem på fika”. Du kommer dels att kunna ta del av intervjuerna i förkortad version här på våra sidor i Västerbottningen Företag och dels läsa dem i sin helhet på vår hemsida. Denna gång träffar vi Nils Vikberg och Grete Tuven som äger Ica Nära Fjällboden i Hemavan. Hej på er! Vad roligt att ni hade möjlighet att ses. Börja med att berätta vilka ni är. Hur skulle ni beskriva er själva med tre ord? –Positiva, levnadsglada och framåtsträvande. När ni inte jobbar, vad gillar ni att göra då? –Vi gillar att åka skoter, skidor och vara ute i naturen. Men för oss är det också oerhört viktigt att umgås med vänner så mycket som vi kan. Vi jobbar rätt mycket så vi försöker att så ofta vi kan styra upp olika aktiviteter med kompisar. Vi åker också ibland till vår stuga som vi har nära Umeå. Vad gör ert företag? –Sedan tio år tillbaka driver vi en Ica-butik i Hemavan. Ica Fjällboden. Vi säljer livsmedel och butiken har ett väldigt brett sortiment som passar ortsbor, norska kunder och svenska skidturister. Har ni något särskilt på gång? –Vi har en väldigt stor del turister och det flyttar även in fler och fler till Hemavan vilket innebär att vår butik har fått bygga ut och nu satsar vi även på att bredda vår verksamhet. Intill Ica-butiken bygger vi en galleria på 3 000 kadratmeter, som kommer att ha flera hyresgäster bland annat Systembolaget, klädaffär och inredningsaffär. Detta känns oerhört spännande och vi arbetar för fullt nu med att färdigställa allt innan invigningen den 10:e Juli. Ni är medlem i Företagarna sedan 22
”
Vi har en väldigt stor del turister och det flyttar även in fler och fler till Hemavan vilket innebär att vår butik har fått bygga ut och nu satsar vi även på att bredda vår verksamhet.
lite mer än två år. Vilken nytta ser du med organisationen? –Det är bra att få hjälp att göra sin röst hörd utåt i större sammanhang genom Företagarna. Och som en sista fråga… Har ni nyttjat någon av förmånerna som ni har via Företagarna? Om ja, vilken? –Vi har inte använt oss av någon förmån precis, men eftersom företagarna också driver projekt och genom det kan genomföra olika aktiviteter har vi gått på några olika aktiviteter bland annat utbildning i styrelsearbete. Vi tackar Nils och Grete för att de tog sig tid att träffa oss och önskar dem lycka till med sitt arbete! ✔ Intervjun i sin helhet kan du läsa på www.foretagarna.se/vasterbotten/ från 17 maj. ■
Foto: PRIVAT
På fika med en medlem
TN130517FV1-20_TN130517FV1-20 2013-05-13 15:30 Sida 23
Nytt från Företagarna I Västerbotten finns 16 föreningar inom Företagarna
Affärsutvecklingscheckar
➞ Mer information hittar du på
➞ Gå in på www.foretagarna.se/ sorsele för att ta del av uppdateringar om vad som händer hos varje företag den 22:a maj. Välkomna! Företagarna Västerbotten på Facebook Nu finns Företagarna Västerbotten på Facebook. Gå gärna in och gilla Torbjörn Halvardsson och Erika Andersson.Foto: FÖRETAGARNA jektet få ökad kännedom om arbetsförmedlingens möjligheter att tillgodose behov av arbetskraft samt information om arbetsförmedlingens insatser och program. Västerbotten är en av sex regioner som valts ut för Jobbsökarnas uppsökande verksamhet. Rekryterad från arbetsförmedlingen i Umeå är Erika Andersson. Erika kommer att sitta på Företagarna Västerbottens regionkontor under projektperioden som sträcker sig mellan maj och december 2013.
vår sida. Där kommer vi att skriva om stort och smått. Men allt kommer att vara kopplat till organisationen Företagarnas arbete på nationell, regional och lokal nivå. Självklart med ett fokus på Västerbotten.
Kontakt Företagarna Västerbotten Foto:ERIK ÅSTRÖM
Sveriges små och medelstora företag har en stor tillväxtpotential. Genom programmet Affärsutvecklingscheckar stödjer Tillväxtverket företag som vill och har förmågan att växa och som har konkurrenskraftiga idéer att förverkliga. Är du företagare med en idé som kan få ditt företag att växa? Antingen genom nya eller utvecklade kunderbjudanden eller genom att närma dig en internationell marknad? Genom Tillväxtverkets regionala samarbetspartners kan du som företagare söka stöd från programmet för att förverkliga dina idéer. Vill du ansöka om affärsutvecklingscheckar? Det kan göras endera för att utveckla varor och tjänster (det vill säga om du har en idé om att utveckla en ny eller befintlig vara eller tjänst som kan bidra till en nivåhöjning för företaget) eller för internationalisering (dvs. om du vill stärka företagets konkurrenskraft genom att närma dig en internationell marknad).
pratstund med våra företagare och andra besökare.
www.tillvaxtverket.se/checkar.
Företagsgala, Storuman Fredag den 24:e maj på Hotell Toppen med start klockan 17.00 anordnas Storumans kommuns årliga Företagsgala! En mötesplats där företagare bland annat kan träffa andra företagsamma människor, skapa nya kontakter och äta och dricka gott.
Frukostmöte, Storuman Frukostmöte i Storuman onsdag den 5:e juni klockan 8-9 på Företagarhuset, Bondevägen 4. Dessa frukostmöten är en mötesplats för ALLA företagare, politiker, tjänstemän med flera där information, diskussion och föreläsningar är en del av innehållet. Vi bjuder på kaffe/te och smörgås.
Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern är en undersökning som redovisar hur Sveriges småföretagare uppfattar det ekonomiska läget och vilka förväntningar de har om den närmaste framtiden. Underlaget för Småföretagsbarometern utgörs av intervjuer med småföretag med minst en anställd och högst 49 anställda. Det är alltså företagarnas egen uppfattning om konjunkturläget som kommer till uttryck i redovisade index för konjunkturen. Undersökningen genomförs två gånger per år (vår och höst) och tas fram av Swedbank och Sparbankerna tillsammans med Företagarna. Den 21 maj publiceras vårens Småföretagsbarometer.
➞ Håll utkik efter den på vår hemsida: www.foretagarna.se.
Jobbsökarna
Öppet hus, Sorsele
Företagarna och arbetsförmedlingen har inlett ett samarbete – Jobbsökarna. Projektet går ut på att utvalda arbetsförmedlare kommer att arbeta uppsökande för att hitta dolda jobb och samtidigt samla erfarenheter för att bättre förstå de behov som finns bland arbetsgivare i småoch medelstora företag. Medlemsföretagen ska genom pro-
Visste du att det finns cirka 25 olika företag/verksamheter på Norra industriområdet i Sorsele? Onsdag den 22:a maj mellan klockan 14-19 håller Norra industriområdet i Sorsele öppet hus. Då öppnar många av företagen på Norra industriområdet upp sina dörrar för dig! Kom och ta del av vad företagen på området kan erbjuda dig, få en trevlig
Adress Företagarna Västerbotten Service AB Magasinsgatan 7, 3 tr. 903 27 Umeå Med tillägget: Tel. 090-206 14 02 E-post vasterbotten@foretagarna.se Regionchef Torbjörn Halvardsson Tel. 090-206 14 01 Mobil 070-341 05 95 E-post torbjorn.halvardsson@ foretagarna.se
Juridiska rådgivningen 0771- 45 45 45 Medlemsservice 08-406 18 65 Försäkringsservice 08-406 17 77 Hemsida www.foretagarna.se/ vasterbotten ✔ För fler kontor och kontaktuppgifter se hemsidan. 23
TN130517FV1-24_TN130517FV1-24 2013-05-14 10:51 Sida 24
NYHET ✔ HENRIKSFJÄLL LÄNET
Skellefteå och Umeå prisat UF-företag från länet har nått framgång på riksplanet. Vid det nyligen avslutade SM i UF-företagande prisades både Umeå och Skellefteå. ● Utan Mamma UF från Dragonskolan i Umeå fick första pris i bästa webb. Motivering: ”En professionell, enkel och tilltalande sida med en välutvecklad och snygg kod, som gör att sajten fungerar bra på alla plattformar. Den har en bra balans mellan information och inspiration. Den väcker intresse och leder garanterat till köp!” Viktor Lindbäck, från Skellefteå, prisades med ett stipendium på 50 000 kronor för sitt företag Resize design. Motivering: ”Vinnaren driver ett företag med stor potential i en trendkänslig bransch. Det har på kort tid fått uppmärksamhet genom väl genomtänkt marknadsföring av en mycket flexibel produkt som skapar glädje och enkelhet i vardagen.” Bästa UF-företag i Sverige blev Teatermakarna Dalarna från Borlänge. ERIC NORDLUND
Fjällhotellet växer
SVERIGE
Hotell Granen i Henriksfjäll bara växer. Det senaste tillskottet är en stuga i två våningar med tio bäddar som nu står färdig att tas i bruk. – Det har blivit ett nytt hus var och vartannat år, säger Mikael Hansson, som tillsammans med sin fru Pernilla driver anläggningen.
● Trenden med ideellt engagemang fortsätter att utvecklas. Medarbetare på Skandia har sedan 1996 haft möjlighet till volontärarbete. Nu erbjuder Skandia som första företag i Sverige sina företagskunder en unik kanal, där deras medarbetare kan hitta ideella uppdrag – Volontärportalen. Portalen kan handla om alltifrån att vara med och stötta unga människor som vill genomföra projekt för andra unga, ge läxhjälp, vara storasyster för en tjej inom Tjejzonen, bistå Röda korset med marknadsföring, hjälpa till på ett organisationskafé, bygga hemsidor åt ideella verksamheter med mera.
Vid den här tiden på året är det lugnt. Det är bara de två jakthundarna som hälsar mig välkommen. Vinterturisterna har gett sig av och sommaren börjar inte förrän efter midsommar. Nu är det dags för återhämtning. Hotell Granen ligger strax innan du kommer in till Kittelfjäll och har tidigare fungerat som ett fjällpensionat. 1999 tog Mikael och Pernilla Hansson tog över verksamheten som då var betydligt mindre med några bäddar och endast öl- och smörgåsservering. – En av anledningarna var att vi skulle ha jobb. Väljer man att bo som vi gör är det nästan en förutsättning att man har något eget, säger Pernilla Hansson, som kommer från Umeå medan Mikael är född och uppvuxen i Kittelfjäll.
Arbete som utvecklar
24
FÖRETAG OCH TILLVÄXT I VÄSTERBOTTEN● 2013
Vi sitter i restaurangen som nu är stängd men som öppnar i juli. Här är allting nytt sedan de tog över. – Först hade vi tänkt att vi skulle fortsätta med öl- och smörgås men reglerna hade ändrats så skulle vi vara tvungna att göra en hel del förändringar för att få serveringstillstånd. Då var det lika bra att fixa en riktig restaurang med fullständiga rättigheter.
SJÄLVA BOR DE PÅ nedervåningen i det stora huset som på övervåningen rymmer sex rum med totalt 25 bäddar. På gården finns flera stugor för uthyrning och fler ska komma. – Vi ger oss själva en massa jobb, säger Mikael och skrattar. Det har blivit en stuga var och vartannat år. De gör det mesta av arbetet själva men för att skynda på byggnationerna har de tagit hjälp av Daniel Liljekvist som startat en byggfirma i Henriksfjäll. Tiobäddsstugan är en imponerande byggnad som ligger vid skogskanten. Här har de gjort det mesta själva, från ritning till färgsättning och målning. För att få allt att gå ihop måste de vara mångsysslare. Så har också båda två uppdrag på sidan av företaget. Mikael är
Pernilla och Mikael Hansson har det ganska lugnt vid den här tiden. Det är nu de kan förbereda för nästa säsong som tar sin början efter midsommar.Foto: KRISTINA SANDIN deltidsbrandman och fjällräddare medan Pernilla jobbar extra på äldreboendet. – Eftersom vi alltid jobbar tillsammans är det kul att få komma ut och träffa andra arbetskamrater, säger Pernilla.
DEN INTENSIVASTE perioden sätter igång i slutet av augusti när jaktsäsongen börjar. Mikael Hansson är jaktguide och leder grupper av jägare ut på fjälljakt. Många av dem kommer från Frankrike och Italien. – Det mest spektakulära var när jag tog hand om en arabisk prins som kom med eget flygplan. Han landade i
Hemavan, där jag hämtade upp honom. Sedan drog vi ut på fjället.
SEDAN PÅGÅR säsongen fram till sista april, även om november kan vara lite lugnare. – Så här efter säsongen är vi så trötta på allt folk. Vi bara stänger restaurangen och går ut härifrån. Nu kan vi jobba i vår egen takt och förbereda inför nästa säsong. Vi tar hand om veden, bygger och reparerar, till nästa säsong drar igång, berättar Pernilla Hansson. Just nu är det veden som är i fokus. KRISTINA SANDIN
TN130517FV1-25_TN130517FV1-25 2013-05-13 11:16 Sida 25
KRÖNIKA Ständigt påminns man om allt som ska göras klart innan ledigheten och privata vår- och sommarprojekt kräver viss förberedelse.
”
Lite extra omtanke innan semestern?
M
aj månad, en ljus och härlig tid, som ger förhoppning om värme och en påminnelse om att sommarsemestern inte är så långt borta. Maj och juni brukar också för de flesta innebära en hektisk tid, både i arbetslivet samt privatlivet. Ständigt påminns man om allt som ska göras klart innan ledigheten och privata vår- och sommarprojekt kräver viss förberedelse. I det perspektivet kanske min önskan att du förbereder din semester med lite extra omtanke om ditt företag kan kännas något betungande. Men förhoppningsvis slipper du då otrevliga överraskningar
under din semester och att det blir lättare att starta upp efter din ledighet.
up på datainformation och förvara den på en annan plats, som är brandoch inbrottssäker.
✔ Krav från myndigheterna finns alltid att bedriva ett systematiskt brandskyddsarbete, rensa och gör rent på ditt företag. Tänk på att ställa containrar, lastpallar och annat brännbart material, minst 6 meter från väggar för att undvika anlagda bränder.
✔ Stäng av vattnet om ni sommarstänger. Se till att stänga av vattnet till disk- och tvättmaskiner eller ännu hellre om möjligt, stäng av huvudkranen.
✔ Ha inte värdefulla datorer och teknikprylar synliga utifrån. Lås in pengar och värdehandlingar i värdeskåp. Ta inför semestern extra back-
✔ Var uppmärksam på varubeställningar och bluffakturor under sommaren. Bedragare försöker ofta lura företag när bemanningen är låg och vikarier arbetar. På Svensk handels webbplats hittar du varningslistan för bluffakturor. Relativt enkla medel, men lätta att
glömma och jag hoppas dina åtgärder gör att du så småningom får en fin, avkopplande semester.
● LARS LUNDSTRÖM Försäljningschef Företagsförsäkringar, Länsförsäkringar Västerbotten, Telefon: 0910-73 40 80 eller 070-653 30 86, lars.lundstrom@LFvasterbotten.se
Behöver ni en egen tidning i er verksamhet? Vi producerar den åt dig. Tidningar i Norr har mångårig erfarenhet av tidningsproduktion och marknadsföring. Tidningen du håller i handen är bara ett exempel. Vi kan hjälpa dig med allt från tidningens utformning och innehåll till annonsförsäljning och produktion.
För mer information: Jonatan HJort 090-71 13 82 jonatan.hjort@tidningarinorr.se
Tidningar i Norr AB Norrlands ledande endagarstidningsförlag
FÖRETAG OCH TILLVÄXT I VÄSTERBOTTEN ● 2013
25
TN130517FV1-26_TN130517FV1-26 2013-05-13 15:21 Sida 26
NYHET ✔ ROBERTSFORS LÄNET
Företagande i nytt projekt ● Nu ska kvinnligt företagande i Västerbotten bevaras och kartläggas. Företagsarkivet i Westerbotten har fått 150 000 kronor i stöd av kulturrådet för att tillgängliggöra kvinnors historiska och nutida företagande i länet. – En särskild vikt läggs vid inlandets kvinnor, säger arkivarie Gunilla Wikström vid Företagsarkivet i Westerbotten, som har sitt säte i Skellefteå. Projektet drar i gång i höst. – Vi ska anställa en person som ska åka runt och intervjua och fotografera företagare i länet. Personen ska också samla in historiska handlingar där sådan finns. Så småningom ska det mynna ut i en skärmutställning som kan visas runt om i länet i till exempel bibliotek och på företagsmässor. Kvinnors företagande har genom historien varit osynligt och det är något som projektet nu ska ändra på. – Det finns en stor lucka. Kvinnorna har inte synts i något sammanhang, säger Gunilla Wikström. Nu hoppas vi att vi ska kunna täppa till den luckan. I projektet kommer inlandets kvinnor spela en stor roll. Här vill vi undersöka regionala skillnader mellan till exempel kusten och inlandet, säger Gunilla Wikström. Ett av målen med projektet är att försöka gå utanför den gängse bilden av norrländskt företagande. Ett annat mål är se hur kvinnors företagande har utvecklats över tid. Att skapa en arena för diskussioner och utbyte kring kvinnors företagande och en arena där arkivverksamhet och andra kultur- och konstformer kan mötas är också en tanke med projektet. KRISTINA SANDIN 26
Mats Larsson och Tina Johansson har arbetat med att ta fram de rökkåtor som snickras ihop i Rubinens verkstad för att sedan säljas.
Rikard Löwall och Staffan Landström är drivkrafter bakom det sociala företaget Rubinen i Robertsfors. Foto: GUNILLA LYRÉN
Niklas Backman är en av dem som fått sysselsättning genom Rubinen. Han städar, flyttstädar, utför trädgårdsarbete med mera. ”Rubinen är ett av de bättre ställena jag varit på”, säger han.
Utmärkelse till företaget Rubinen Den ekonomiska föreningen Rubinen är det första sociala företaget i Västerbotten som fått utmärkelsen Årets nyföretagare. Det sociala företaget Rubinen är en ekonomisk förening som startade för drygt ett och ett halvt år sedan. Företaget startades av Staffan Landström, Rikard Löwall och Desireé Berglund. Dessa tre hade helt olika bakgrund, men den gemensamma nämnaren att i perioder stått utanför arbetsmarknaden.
STAFFAN LANDSTRÖM blev långtidssjukskriven på grund av en nackskada och hade efter det svårt att ta
ett vanligt jobb. –Arbetsmarknaden är alldeles för pressad, det finns inte plats för dem som inte kan jobba högproduktivt. Det är därför som många sociala företag har startat de senaste tio åren, säger Staffan Landström.
SYFTET MED FÖRETAGET Rubinen är att skapa meningsfulla aktiviteter och personlig utveckling för dem som för tillfället står utanför arbetsmarknaden. Det kan
FAKTA
Motivering Årets Nyföretagare 2012 i Robertsfors:
● ”Desireé Berglund, Staffan Landström och Richard Löwall har med framgång visat på kombinationen av socialt engagemang och seriöst företagande. Det sociala företaget Rubinen ekonomiska förening erbjuder inte bara ett flertal medarbetare en meningsfull sysselsättning, utan levererar även servicetjänster och egentillverkade produkter för såväl den privata som den offentliga marknaden. Det gör dem både till goda förebilder och en viktig positiv kraft i kommunen.”
FÖRETAG OCH TILLVÄXT I VÄSTERBOTTEN● 2013
vara personer med aktivitetsstöd från arbetsförmedlingen eller försäkringskassan eller de som har försörjning från kommunen. Från början jobbade två personer med företaget och det fanns fem så kallade deltagare. –Vi har utvecklats mer och mer. I dag är vi fem personer som arbetar med Rubinen, förutom mig, Rikard Löwall och Desireé Berglund, har vi ekonomen Mona Johansson och arbetsledaren Rikard Isaksson. Vi tar emot mellan 12 till 14 deltagare.
DELTAGARNA ERBJUDS olika arbetsuppgifter utifrån egen förmåga och intresse, och utan tidspress. Tanken är att de så småningom ska komma ut på den vanliga arbetsmarknaden. –Exempel på jobb kan vara trädgårdsarbete, snöskottning och hemkörning av varor. Arbeten som i normala fall görs av en person kan vi
sätta tre personer på, säger Staffan Landström.
HELA TANKEN MED Rubinens verksamhet är att personer ska kunna arbetsträna på sina egna villkor. Tina Johansson har varit med i Rubinens verksamhet i drygt ett år. Hon blev slussad dit efter att ha varit långtidsarbetslös och dessutom har hon en utsliten rygg. Tina har kläckt många idéer som sedan förverkligats i Rubinens snickeriverkstad. –Här kan jag vara kreativ och vi är ett härligt gäng. Alla får jobba i sin egen takt och göra det de är bra på, säger hon. Tillsammans med 13 andra företag tilldelades Rubinen utmärkelsen Årets nyföretagare 2012 på Årets stora företagardag i Lycksele 16 maj. Arrangemanget är ett samarbete mellan Entreprenörscentrum, Almi företags partner och Region Västerbotten. GUNILLA LYRÉN
TN130517FV1-27_TN130517FV1-27 2013-05-13 14:08 Sida 27
KRÖNIKA
”
Då ett företag får ekonomiska problem är det oftast konkurs som kommer på tal. Det finns dock andra utvägar…
Ombilda är rätt väg U
nder 2013 har antalet företagskonkurser ökat markant jämfört med förra året. De största konkursuppgångarna har enligt kreditupplysningsföretaget UC noterats i byggindustrin, för privata tjänsteföretag och bland företag som ägnar sig åt information och kommunikation samt bevakning, fastighetstjänster och kontorstjänster. Västerbotten är ett av de län i landet som haft den största ökningen under 2013. Under perioden januariapril 2013 ökade antalet företagskonkurser med 47 procent i länet jämfört med samma period 2012.
D
å ett företag får ekonomiska problem är det oftast konkurs som kommer på tal. Det finns dock andra utvägar ur ekonomiska problem än konkurs. Har företaget en god affärsidé i grun-den kan en företagsrekonstruktion vara ett alternativ för att få företaget på fötter igen. En faktor som förutom finansieringen är avgörande för att undvika konkurs och istället kunna rekonstruera ett företag är tidsfaktorn. Det vill säga att företaget kontaktar en advokat eller jurist med erfarenhet av obeståndsrättsliga frågor i ett tidigt skede när företagets betalningssvårigheter uppmärksammas. Tyvärr väntar ofta företagen för länge med att söka hjälp och då åter-
UTBILDA VARJE FLICKA!
står bara konkurs. Kriser i företag kommer oftast inte plötsligt utan de kommer vanligen krypande och då är en fungerande redovisning där varningssignalerna kan komma i ett tidigt skede av stor betydelse för företagets möjligheter att kunna rekonstrueras.
F
öretagsledningen måste ställa sig frågan hur likviditeten ska hanteras under rekonstruktionsarbetet för att kunna betala för leveranser av varor och tjänster, hur den framtida ackordslikviden ska finansieras samt behovet av rörelsekapital efter genomförd rekonstruktion. Den statliga lönegarantin kan endast finansiera personalens löner under en kortare tid i rekonstruktionens inledande sked. Oftast behövs ett omedelbart kapitaltillskott från ägaren eller annan finansiär för att rekonstruktionen överhuvudtaget ska kunna genomföras. En företagsrekonstruktion innebär normalt inte bara en finansiell rekonstruktion av företaget, såsom till exempel ackord där uppgörelser träffas med fordringsägarna om nedskrivning av skulderna – utan även en rekonstruktion i sak av företaget, det vill säga vilka åtgärder som ska vidtas för att förbättra företagets lönsamhet. En företagsrekonstruktion
måste vara ekonomiskt sund och hållbar i ett längre perspektiv. Fördelen med en företagsrekonstruktion är att avtalen inte upp-hör och att kompetensen bevaras inom företaget. En företagsrekonstruktion ger normalt även bättre utdelning för de oprioriterade fordringsägarna än en konkurs.
E
n företagsrekonstruktion måste ske på ett sätt som regleras i lagen. Företagets styrelse – eller i undantagsfall någon borgenär – ansöker om företagsrekonstruktion hos tingsrätten. Företaget har möjlighet att påverka valet av rekonstruktör och tingsrätten utser normalt även den rekonstruktör som företaget har föreslagit i sin rekonstruktionsansökan. Rekonstruktionen beslutas för tre månader i taget med viss möjlighet till förlängning i upp till ett år. Under den pågående företagsrekonstruktionen är företaget skyddat mot tvångsåtgärder som till exempel utmätning eller ansökan om konkurs från enskilda fordringsägare. Alla skulder i företaget ”fryses” och ska således inte betalas. Under företagsrekonstruktionen får det inte heller ske någon ny skuldsättning,
Utför markarbeten och transporter
Bli fadder på plansverige.org/flicka
070-568 07 47 Vilhelmina • Lövkullen
vilket innebär att leverantörer som fortsätter att leverera under rekonstruktionen som huvudregel ska få kontant betalt. Detta är dock i praktiken inte genomförbart, varför leveranser normalt sker med rekonstruktörens samtycke och då får leverantören så kallade superförmånsrätt för sina ”nya” skulder, vilka har prioritet före ”gamla” skulder om de är obetalda vid en konkurs. Rekonstruktörens uppgift är bland annat att undersöka möjligheterna till att verksamheten helt eller delvis kan upprätthållas och i sådant fall hur detta kan ske samt om det finns förutsättningar att träffa en ekonomisk uppgörelse med företagets fordringsägare.
● MAGNUS LINDBLOM
Advokat/delägare, Advokatbyrån Kaiding. Tel: 070-677 09 95 Mail: magnus.lindblom@kaiding.se
Vi averkar skog med egna maskiner, Skördare och Skotare
Umegallrarna Skogsvägen 25 • 918 31 Sävar • tel 070-338 40 76 FÖRETAG OCH TILLVÄXT I VÄSTERBOTTEN● 2013
27
TN130517FV1-28_TN130517FV1-28 2013-05-13 15:18 Sida 28
Du kan göra skillnad i vård och omsorg
Vi Vi gillar branschglidning! Vi vet att lösningar för andra branscher också kan passa för sjukvård och omsorgssektorn. Men du kanske aldrig jobbat med produkter mot hälsa, vård eller omsorgsbranschen tidigare? Vi hjälper företag som vill utveckla eller testa en innovativ produkt eller tjänst i sjukvårds-/omsorgsmiljö. Tillsammans skapar vi förutsättningarna för en fortsatt tillgänglig, säker och effektiv vård. Gillar du också branschglidning? Hör av dig till: Tomas Gustafsson, projektledare näringsliv 090-785 98 95, 070-514 66 47 eller tomas.gustafsson@regionvasterbotten.se
www.innovationssluss.se www.innovationssluss.se