Företag nr 4 2012

Nr 4 september • 2012

O C H T I L LV Ä X T I V Ä S T E R B O T T E N

UMEÅ Teknikcollege med stöd från industrin

PORTRÄTT Nybyggaren från Transsylvanien

SORSELE

Anna har fokus på nya jobb

Företagare utsatt för bedrägeri

Senaste nytt från

Sidorna 22-25

Boka annonsplats i nästa nummer redan nu!

All information på

Västerbottningen Företag ges ut med 6 nummer per år och berättar om företag, entreprenörskap och tillväxt i Västerbottens län.

Tidningen distribueras till alla företag i Västerbotten.

Kontakta våra säljare för mer information: Greger Kågström 0910-211 02 greger.kagstrom@foretagstidningen.se Thomas Wänman 090-71 15 21 Thomas.Wanman@display-umea.se

Nr 1 • 2012 mars

5 Nr 011 2 t• ok

se N pt r 4 •2 01 1

ÄX

T

eg be Inla KU et hö nd S vä ver et gp e ak tt et

n Grä

och

TTEN

Vä

SK RÄ ts RT t Åre re U ö B M aga n i

et te För rbot ste Vä

L SPECIA ts

Läne starka ärken varum

Å LÖGDE a

ark Det st huset mode vid E 4

Industriär Säljer pris till f f a yr exator g entInd ra

24 –2 7

d Me

Sid or na

inf or m at ion

frå n

BR A

X fo to Erb SEL o ju E frå ch de n film r ov an Me d

r

O C H T I L LV Ä X T I V Ä S T E R B O T T E N

för vecka n tte sterbo

v las eck utv

g t un ljö Mi för k and erl ost f och

L

Nr 2 april • 2012

HOLM STOCK Viktig

S KU FO eknik

FO

LV

EN

Tå YC – f g o KSE ra ch LE m t fly m iden g el s od i

N TE OT

RB

TIL

I

VÄ

E ST

RB

T OT

ERBO

NÄ UM ndeln r e sha äx

OCH

H OC

TE

T I L LV

T I VÄ S ÄXTS

n frå on ati orm f n i

7 4–2 a2 orn Sid

foretagstidningen.se

2

e nytt Senast

OC

H T IL

LVÄ

XT

Me på d fok tur us ism PORTRÄTT Sara – Årets mäklarprofil i Sverige

I V Ä

STE

RB

OT

OC

LYCKSELE

Maxmoduler bygger för framtiden

SORSELE

Företaget som satsar på trivsel

UM EÅ S

fö me rhopp tora d IK nin g EA i st ar an

PO RTR

ÄT Mö för t turi T et s Stig agare tStra n nd

från

9 a 16–1 Sidorn

jun Nr 3 i• 201 2

TEN

Senaste nytt från

L

Sidorna 18-21

F

Ber YCKS g hot asale ELE e n drö llchef är mp ens r

H

TI

LL

VÄ

XT

I

VÄ

ST

ER

BO

TT

Ledare 3

Obalanser är av ondo ARBETSKRAFTSBRIST – ja tänk om det ändå v ar arbetskraftsbrist, så tänker nog många av de 10305 personer i Västerbottens län som just n u är öppet arbetslösa eller arbetssökande i program.

Men arbetskraftsbrist är ing et önsketillstånd.

Alla typer a v obalanser är a v ondo – särskilt på arbetsmarknaden som är själv a motorn i ett tillväxtbaserat samhällssystem. Nuvarande och kommande obalanser på arbetsmarknaden är en av våra större ödesfrågor för länet.

Samtidigt som 10 000 personer är arbetslösa ska, fram till år 2020, 39 000 job b tillsättas. Mer än tv å tredjedelar är pensionsavgångar. Det finns en stor utmaning i k ompetensmatchning av arbetslösa annars hotas både g enerationsväxling och syssel-

sättningstillväxt. För att komplicera bilden ytterligare minskar den arbetsföra delen av befolkningen och den största minskning en väntas i länets inlandskommuner. Färre ska försörja fler allt äldre.

I detta n ummer av Västerbottningen Företag redovisas hur arbetsmarknaden ser ut för länet under de k ommande åren och på vilka åtgärder som vidtas för att platta ut obalanserna.

Välkommen till intressant läsning.

Jonatan Hjort 090–711 382 jonatan.hjort@foretagstidningen.se

Innehåll 10-12

32-34

27

Företag Västerbottningen ges ut av: Tidningar i Norr AB, Box 3053, 903 02 Umeå Tel: 090-711380 Fax: 090-711390 Ansvarig utgivare: Jonatan Hjort, Tidningar i Norr AB, 073-818 00 06, jonatan.hjort@foretagstidningen.se Annonser: 090-3493709

nr 4 september 2012 Framtidens behov av jobb Krönika: Roland Norbäck Yrkes-SM till Umeå Teknikcollege en bra skola Komatsus 35-miljonersdonation Fokus på kompetens Kompetens en ödesfråga Krönika: Mikael Lundberg

4–5 8 9 10–12 13 14–15 16 17

JobbEtt skapar jobb Företagarnas medlemssidor Krönika: Carina Andersson Martin vet sitt värde

18–21 22-25 26 27

Här ställer personalen alltid upp Porträtt Emanuel Dohi

30-31 32–34

Krönika: Maria Magnusson

40

Epost: Info@foretagstidningen.se Web: www.foretagstidningen.se Tryckeri: Tryckmäklaren, Luleå Vi ansvarar inte för inskickat material som vi inte har beställt. Däremot tar vi gärna emot alla redaktionella tips.

Tidningar i Norr AB ger även ut tidningstitlarna: Nordsverige, Västerbottningen, Jord&Skog, Lokaltidningen, Västerbottens Mellanbygd, Bygden mellan städerna, Resmål Västerbotten.

Nyheter

4

LÄNET Figur 8. Pensionsavgångar efter

bransch och kön i Västerbotten

till och med 2020

Andel av de sysselsatta 2008

45% 40% 35% 30% 25% 20% 15%

Kvinnor

10%

Män

5% 0%

Källa: SCB, Yrkesregistret 2008

(egen bearbetning)

var sysselsatta 2008 beräknas 38 procent av de som I branschen Offentlig förvaltning branschen 2008 utgörs Av samtliga sysselsatta inom att gå i pension fram till 2020. gå i pension senast 20 procent av kvinnor som beräknas cirka 18 procent av män och

Andel pensions avgångar efter bransch och kön i länet till och med 2020.

2020. branscherna Offentlig gångarna förväntas ske inom De relativt största pensionsav forskning medan de relativt minsta förvaltning samt Utbildning och tjänster samt ske inom Personliga och kulturella pensionsavgångarna förväntas Handel och kommunikation.

gångarna ske inom de relativt största pensionsav Till och med 2015 förväntas samt Utbildning och Offentlig förvaltning, 23 procent, Byggverksamhet, 24 procent, ske inom lägsta pensionsavgångarna förväntas forskning, 18 procent. De relativt tjänster, 12 12 procent, Personliga och kulturella Handel och kommunikation, utvinning, 13 procent. procent, samt Tillverkning och

Fakta Inom branschen offentlig förvaltning beräknas 38 procent av alla som var sysselsatta år 2008 gå i pension fram till 2020.

Yrkeskategorin vård- och omsorgspersonal är den i särklass största yrkesgruppen i länet med över 17 000 anställda. Av dessa väntas 4 325 personer behöva rekryteras på grund av pensionsavgångar fram till år 2020.

Källa: CERUM Report nr26/2011, ”39 000 anställningar till och med 2020”

Andreas Forsgren, statistiker CERUM. ”Gemensamt för samtliga FA-regioner (beräknas primärt utifrån arbetspendlingsområden) är att andelen av befolkningen i arbetsför ålder förväntas vara lägre år 2020 än 2008.”

FOTO: FREDRIK BJÄRNESAND

39 000 jobb ska tillsättas 39 000 anställningar till och med år 2020.

– Matchningen blir en utmaning för aktörerna på länets arbetsmarknad, säger Andreas Forsgren, statistiker CERUM. L CERUM, Centrum för regionala studier vid Umeå universitet, släppte i fjol ra pporten ”39 000 anställningar till och med 2020”, som bygger på förv äntade pensionsavgångar och framräknad sysselsättningstillväxt inom olika branscher och yrkeskategorier.

– Framräkningarna baseras på förhållanden som rådde åren 2001-2008, detta är alltså ing en

tida sysselsättning av andra faktorer än tidigare observerad tillväxt, faktorerna skiljer sig också åt mellan olika yrken och branscher.

Datorernas intåg i produktion och organisation är det kansk e tydligaste exempel på en f aktor som förändrat produkt- och produktivitetsutvecklingen i olika branscher, och därmed vilken typ och kvantitet av arbetskraft som efterfrågas.

”Detta tydliggör betydelsen av en kontinuerlig matchningsprocess.” prognos utan kv alificerade gissningar, säger Andreas Forsgren.

KONJUNKTURSVÄNGNINGAR utgör den största osäk erheten med metoden.

– Självklart påverkas fram-

Sedan 1970-talet pågår även en strukturell samhällsförändring där industrisektorn minskar till förmån för en v äxande tjänstesektor. Förskjutningar av verksamheter mellan oc h inom ek onomins sektorer påverkar vilken typ av kompetens som efter frågas.

– Detta tydliggör betydelsen av en k ontinuerlig matchningsprocess.

PENSIONSAVGÅNGARNA är lättare att förutse. Eftersom de väntas stå för ö ver två tredjedelar av kommande rekryteringsbehov blir den sammanla gda rekryteringsberäkningen

5

Boka konferens, kickoff Bokanästa konferens kickoff eller möte i Vännäs!

Dagkonferens eller med övernattning, endast 20 minuter från Umeå. Mysig restaurang i familjär miljö med närproducerad och hemlagad mat.

Boka på 0935-109 30

G O D M AT O C H M E R A N Ö J E N

0935-109 30 | www.hotelvannas.se

ALLT INOM KOMUNIKATION!

i länet relativt robust. En stor del av rekryteringsproblematiken ligger i länets långvariga befolkningsutveckling. Fram till 2020 tr os visserligen länsbefolkningen växa till 267 000 personer , en ökning med tre procent sedan 2008. Samtidigt antas den arbetsföra delen minska med 3,6 procent.

Detta innebär att en minskande befolkningsandel får bära försörjningsbördan för en stör re och allt äldre befolkning. Även om man räknar med en höjning av pensionsåldern, eller att fler frivilligt väljer att stanna kvar längre i yrkeslivet, kvarstår faktum att rekryteringsunderlaget är ojämnt fördelat i länet.

– Umeås arbetsmarknadsregion står i dag ensamt för hela länets befolkningstillväxt.

Fram till 2020 v äntas Umeåregionens befolkning öka med 8,2 procent, å andra sidan k ommer den arbetsföra andelen a v befolkningen knappt öka alls.

I ANDRA ÄNDEN AV skalan återfinns inlandskommunerna. Som mest antas Åsele minska sin befolkning med nära 20 pr ocent, samtidigt som den arbetsföra delen minskar med 22 procent.

– En fråga man kan ställa är var de finns som ska utföra alla arbetsuppgifter? n FREDRIK BJÄRNESAND

Samsung Galaxy S3 · 4,8-tum Super AMOLED-skärm med 720p-upplösning · Fyrkärnig 1,4GHz-processor (Exynos 4 Quad) · 16 eller 32GB internt lagringsutrymme (64GB-variant kommer senare) · Plats för minneskort · 8MP-kamera · 1,9MPkamera framtill · Bluetooth 4.0, NFC, GPS, GLONASS · 136,6 x 70,6 x 8,6mm · 133g · 2100mAh-batteri ·

RIKTIGT SNABBT BREDBAND I NORRLAND! Mobilt internet Mobilt internet innebär att du kan vara uppkopplad när och var du vill.

Detta är bredbandet som ger dig möjlighet att surfa flera samtidigt, var du än befinner dig.

Vi hjälper dig att hitta det abonnemang som passar dina behov bäst.

modern kommunikation Svedjevägen 8D, Hedensbyn Tel 0910-77 84 70

6

Nyheter LÄNET

Plattform för kompetens bildad

Barbro Lundmark, projektledare Kompetensplattform Västerbotten. ”Vi är ännu bara i uppstartsfasen med kompetensplattformen.”

FOTO: FREDRIK BJÄRNESAND

10 000 personer . Så många kommer att saknas på läne ts arbetsmarknad till och med år 2020, om CERUM:s beräkningar slår in.

– Det är egentligen bara Uppsala som haft tillgång till liknande beräkningar tidigare, säger Barbro Lundmark.

KOMPETENSPLATTFORMENS L Som en lärdom av varselsamordnarnas insatser under finanskrisen 2008 fick Sveriges regionförbund, alternativt länsstyrelser, regeringens uppdrag att bilda r egionala kompetensplattformar, som påbörjades 2010.

Uppdraget handlar dels om att skapa ett kunska psunderlag angående framtida rekryteringsbehov. Där kan man av CERUM:s framräkningar sluta sig till a tt länets arbetsmarknad får ett underskott på 10 000 personer fram till 2020.

andra uppgift är att öka dialogen mellan branschernas företrädare och regionens utbildningsamordnare. I v åras anordnades bland annat ett branschöverskridande Kompetensforum på Nolia, vilket kommer att bli en årlig aktivitet framöver.

– Jag har arbetat med utbildnings- och kompetensförsörjningsfrågor på k ommunal och regional nivå i 20 år , intresset från branschernas företrädare har definitivt ökat, både näringsliv och offentlig sektor är or olig

”Egentligen är ingen förvånad, men det är bra att ha svart på vitt när man diskuterar.” över generell kompetensbrist.

En annan förändring är det utvecklade samarbetet kring gymnasieskolan.

– När jag började i mitten a v 1990-talet gjorde den inter kommunala finansieringen det svårt att diskutera övergripande samordning av gymnasieutbildningar, men bland annat på grund av

stigande utbildningskostnader finns sedan 2005 ett samråd om utbudet inom länets g ymnasieskolor.

På ett nationellt plan har gymnasieskolan i oc h med 2011 års skollag utpekas som grundbulten i landets kompetensförsörjning.

– Att stötta ungdomar att fullfölja gymnasieskolan med god-

7

l e d n a g li t n e f f o r o t S en Montörer skett i yrkesgrupp av sysselsatta har står ntuella ökningen gt största ökningen Den största proce den. Den antalsmässi procent under perio som ökat med 28 ingen ökat med 989. l för, där sysselsättn rsona rgspe omso Vård- och 2008 Tabell 9. De tio största SSYK3 Män 832 513 712 311 713 341 828 522

yrkesgrupperna bland

män och kvinnor

Klartext

Fordonsförare onal Vård- och omsorgspers ningsarbetare Byggnads- och anlägg r Ingenjörer och teknike e Byggnadshantverkar mäklare m.fl.

Säljare, inköpare, Montörer andel; Försäljare, detaljh demonstratörer m.fl. reparatörer Maskin- och motor 723 Maskinförare 833 Kvinnor onal Vård- och omsorgspers 513 andel; Försäljare, detaljh 522 demonstratörer m.fl. er och fritidspedagog llärare Försko 331 Sjuksköterskor 323 Grundskollärare 233 m.fl. e Städar 912 nal Övrig kontorsperso 419 träden Köks- och restaurangbi 913 er, Redovisningsekonom 343 nter m.fl. administrativa assiste Bokförings- och 412 ter ssisten redovisningsa

i Västerbottens län

Antal kvinnor 258 14 282 64 472 107 1 016 578 3 242

Antal män 3 266 2 833 2 549 2 542 2 491 2 212 2 118 2 049

11 28 14 282 3 242

1 667 1 540 2 833 2 049

Totalt 3 524 17 115 2 613 3 014 2 598 3 228 2 696 5 291 1 678 1 568 17 115 5 291

Andel kvinnor % 7 83 2 16 4 31 21 61

Andel män % 93 17 98 84 96 69 79 39

0,7 2

99,3 98

83 61

17 39

2 208 2 145 1 858 1 795 1 513 1 255 1 221

288 300 621 292 501 345 329

2 496 2 445 2 479 2 087 2 014 1 600 1 550

88 88 75 86 75 78 79

12 12 25 14 25 22 21

1 339

13

169

87

1 170

bearbetning)

Följaktligen väntas flest pensionsavgångar uppstå inom v ård och omsorg, samt utbildning och forskning. Vård och omsorg är den bransch där r ekryteringsbehoven väntas bli störst.

för män Källa: a yrkesgrupperna männen i de tio störst således en cirka 39 procent av nt. Kvinnor hade Totalt återfanns orna var 56 proce de siffra för kvinn är att Vård- och ring förkla 2008. Motsvaran möjlig män. En re yrkesbredd än orna. jämförelsevis smala stor andel av kvinn sysselsatte en så omsorgspersonal och re, medan Vårdmän var Fordonsföra flest lsatte sysse som Den yrkesgrupp sysselsatte näst flest. omsorgspersonal l, medan och omsorgspersona kvinnor var Vårdsom sysselsatte flest flest.

Den yrkesgrupp m.fl. sysselsatte näst l: demonstratörer Försäljare, detaljhande 2008 (egen SCB, Yrkesregistret

Yrkesgrupper med störst rekryteringsbehov till och med 2020.

kända betyg är en aktuell oc h viktig fråga.

Det pågår flera projekt i länet för att utveckla gymnasieskolornas arbete oc h för a tt rusta ungdomar som hoppat av skolan.

Barbro Lundmark menar a tt samhällsbygget behöver komplettera stuprören med hängrännor. Hon efter lyser mer a v branschöverskridande samarbeten för a tt anpassa framtida utbildningsutbud och kompetensbehov. Utökat samarbete mellan olika utbildningsformer är oc kså önskvärt, enligt Barbro Lundmark.

– En svårighet är att kunna se runt hörnet och veta vilka arbeten som försvinner och vilka som tillkommer. n FREDRIK BJÄRNESAND

Utmärkande för länets arbetsmarknad, i jämförelse med övriga riket, är en relativt större andel offentligt sysselsatta och en mindre andel sysselsatta inom privat tjänstenäring.

L

FÖRUTOM vård- och omsorgspersonal väntas rekryteringsbehovet bli som störst av drift- och verksamhetschefer; försäljare inom detaljhandeln och demonstratörer; fordonsförare; samt säljare, inköpare och mäklare.

Det är i stor sett samma yrkesgrupper där pensionsa vgångarna väntas bli störst.

Lägst tros rekryteringsbehoven bli inom jord- och skogsbruk, jakt och fiske.

Inom samtliga branscher, med undantag för tillv erkning och utvinning samt utbildning oc h forskning, väntas sysselsättningen öka.

Vi håller inlandet rullande

OSÄKERHETEN i beräkningarna blir tydlig om man betänk er att gruvnäringens framtida investeringsplaner inte märks i Cerumrapportens historiskt baserade framräkningar. Å andra sidan har den globala g ruvnäringen kanske redan passerat zenit och tvingas skruva ner sina investeringar framöver.

Sysselsättningstillväxten inom vård- och omsorg är b land annat beroende av den växande gruppen äldres hälsoutveckling och vårdbehov jämfört med i dag. n FREDRIK BJÄRNESAND

Alltid nära till hands!

Med våra 75 fordon transporterar vi rundvirke, flis, spån, grus, styckegods, m.m.

Vinterväghållning med plogning och sandning utför vi i flera inlandskommuner.

Entreprenader och försäljning av grusmaterial.

Stor verkstad!

Proffs på reparationer av tunga fordon! Stort reservdelslager! Även begagnade lastbils- och släpvagnsdelar. ÅSELE Industrivägen 7, 910 60 Tel 0941-149 00, fax 0941-149 29 VILHELMINA Terminalg 5, 912 32 Tel 0940-149 03, fax 0940-123 36

8

Krönika

Viktigare att vilja och inte kunna än att kunna och inte vilja

D

et finns en gammal klyscha inom idrottens värld som heter ”motivation slår klass”. Den klyschan kan i mångt och mycket översättas till arbetslivets vardag. Det är många gånger viktigare att vilja än att kunna.

Detta är inte sagt för att på något sätt förringa gedigen kunskap utan är mer en beskrivning av den verklighet vi lever i, i skuggan av den snabba utveckling som sker i samhällets alla sektorer.

Idag fylls elever vid landets skolor med viktig kunskap, men vad utbildas de till? Många av framtidens arbetsuppgifter känner vi inte ens till idag. Hur många vinkraftstekniker kände vi till för tio år sedan. Träffade häromdagen en centrumledare, ett yrke som knappas innefattas i någon skolplan.

Det innebär att införlivad kunskap snabbt kan vara förbrukad om vi inte vågar ta klivet in på obruten väg. Att göra som vi alltid gjort är förvisso tryggt, men sällan framgångsrikt.

J

ag satt en gång i ledningsgruppen i ett företag som hade det tufft. Vid våra möten sökte vi hitta nya vägar att arbeta, nya vägar att sälja och nya vägar att utvecklas på. I gruppen satt också en veteran som aldrig sa ett ord på mötena, men hade alltid samma kommentar så fort vi lämnade rummet. ”Det där låter väl bra, men kommer aldrig att fungera i verkligheten.”

Denna veteran hade genom åren gjort stora insatser genom åren för företaget,

men tappat viljan till förändring.

Med risk för att hamna i antikrundan så kom jag in i den kommunikativa branschen på den tiden då vi o f rtfarande gjöt blyklischéer på öppen låga. Idag, några år (ja många då) senare så är i princip allt förändrat. Med ett undantag, människor är fortfarande människor.

N

är blyet ersattes av offsettryck rynkade många skickliga yrkesmän på näsan och kallade det ”jäkla pappslöjd”. Andra tog den nya tekniken till sig och blev snabbt oumbärliga. Åtminstone fram till dess att datoriseringen tog ordentlig fart.

Ny teknik krävde nya kunskaper och ny organisation – och nya oumbärliga kompetenser. Sedan kom den stora digitala mediautvecklingen med nätet som bas som krävde nya kunskaper, ny organisation och nya oumbärliga kompetenser.

jag var den första att få prova den här alldeles nya behandlingen.

Därför måste vi samtidigt ha respekt för att varje nytt utvecklingssteg eller innovation kräver en viss tid för mental anpassning. Det tog 400 år från det att Gutenberg uppfann tryckpressen till dess den skrivna kulturen slog igenom i Sverige. Så lång tid tar det självklart inte idag, men lite måste vi få muttra.

Som till exempel att jag anser att dagens ungdom läser för lite och ser för mycket på film…

D

et är många i branschen som haft svårt att acceptera och följa med i utvecklingen. De har liksom den engelska postchefen när Bell uppfann telefonen åsikten att dagens sanning också är morgondagens. ”Visst kan telefonen göra nytta i det vidsträckta Amerika, men här i England har vi så många telegrampojkar att den aldrig kommer att behövas.”

Samtidigt krävs det mod, inte bara hos oss utan också från våra kunder att delta i utvecklingen. Själv skulle jag nog tveka om läkaren eller sjuksköterskan sa att

ROLAND NORBÄCK Roland Norbäck är projektledare och delägare i kommunikationsbyrån Kombi Marketing. Han är också gästlärare på Designhögskolan i Umeå där han undervisar i grafisk kommunikation. Du når honom lättast på telefon 070-673 03 60 eller via mail, roland@kombimarketing.se

9 ”Det gäller att tänka efter före, annars är det kört”, säger Emil Granberg, 20 år, SSC ÖÖhns snickeri, Umeå, som gick till final.

SM-kval, Dragonskolan, Umeå, december 2011. Uppgift: tillverka en spegellucka med fanérad fyllning, enligt ritning, på sex timmar. Klarar du det här? ”Nej, det tror jag inte”, säger Daniel Jonsson, 19 år, Ådalsskolan, Kramfors.

UMEÅ

FOTO: FREDRIK BJÄRNESAND

Inspirerande yrkesmästerskap Yrkes-SM är en tävling för unga talanger inom allt från industri- och skogsyrken till hantverksyrken som frisör och konditor.

2014 arrangeras mästerskapet i Umeå.

L Yrkes-SM beskrivs som en mötesplats för k ompetens- och

yrkesfrågor i såväl länet som hela landet. Genom tä vlingarna ska

även barn och ungdomar inspireras till kloka yrkesval.

– ETT JÄTTEVIKTIGT arrangemang för länets k ompetensförsörjning och vi v et att vi står inför både pensionsavgångar och utvecklingsmöjligheter som

kräver yrkeskunskap inom mängder av områden, berättar Hans Lindberg (S), or dförande Utbildningsdelegationen, Region Västerbotten, som är v ärd för arrangemanget, i samarbete med World Skill Sweden, www.yss.se. n FREDRIK BJÄRNESAND

Vii är kompetenta n när V är lika lika kompetenta är det det gäller gäller industriportar industriportar Garagepor texper ten. Namnet till trots, så har vi samma höga kompetens och samma djupa sor timent inom por tar för industrier, butiker, lant- och skogsbruk. Hos oss hittar du bl.a. Hörmanns industritakskjutportar, rullpor tar och rullgaller.

Kom in till oss, eller ring så kommer vi till dig - kostnadsfritt förstås.

Portbolaget i Umeå AB Spinnvägen 1 Tel 09 0 -12 0 6 20 w www.garageportexperten.se w w.garagepor texper ten.se

10

Re p o r t a g e UMEÅ

”Näringslivet backar upp dig!” Izabella Brodin och Fanny Nilsson går Elprogrammet automation på Dragonskolans Teknikcenter.

Garanterat attraktiva på arbetsmarknaden. Från vänster: Robert Lundsten, Kalle Wenngren och Anton Gabrielsson går Elprogrammet.

Skola med industriföretag Dragonskolans Teknikcenter ingår i T eknikcollege Bothnia, som har r egionens tyngsta industriföretag i ryggen.

– Företagen oroade sig för möjligheten att hitta rätt kompetens, säger Elisabeth Nilsson, rektor.

L I mitten av 1990-talet startade Dragonskolan ett första lokalt teknikprogram, Umeå teknikprogram, i samv erkan med regionens näringsliv.

– Det har v arit enormt fram-

gångsrikt, under någ ra år hade vi 120 förstahandssökande till 90 platser, säger Elisabeth Nilsson.

Dragonskolan erbjuder i da g ett teknikprogram med teoretiskt karaktär, ett industritekniskt program med inriktning mot svetsteknik och produkt- och maskinteknik (CNC), samt ett program för automationsteknik.

Samtliga utformas i dialo g, och anpassas efter industrins behov.

– Vi kan till ex empel erbjuda lockande ämnen som mana ge-

Om det händer...

Det är vi som är turen i oturen!

Ring detta nummer, så är Du i säkra händer!

ment, företagsekonomi och teknikutveckling, det g er spets oc h helhetsförståelse.

REGIONENS industriföretag bidrar genom att möjliggöra projektarbeten, praktikplatser och sommarjobb. De med verkar även vid till ex empel terminsöppningar och föräldramöten.

– Genom medverkan får företagen en möjlighet a tt påverka utbildningarna, framförallt öppnas en arena för att locka och lära känna framtida medarbetare.

Dragonskolans teknikcenter marknadsförs som Umeås häftigaste gymnasieutbildning.

– Fjärde tekniska år et är en fortsättning av teknikprogrammet som ger examen som gymnasieingenjör. En tr edjedel av utbildningen är för lagd ute på arbetsplatserna, det g er värdefulla arbetslivserfarenheter och ett brett kontaktnät.

Framöver blir det änn u mer satsningar på yr keshögskoleutbildningar samt uppdra gs- och vuxenutbildningar, berättar

Klipp ut rutan och lägg i plånboken i bilen.

11

Fakta ✔ Teknikcollegeär en nationell certifierings- och kvalitetsstämpel för tekniskt inriktade utbildningar på gymnasienivå som Teknikföretagen, IF Metall, Livsmedelsföretagen, Skogsindustrierna och Sveriges ingenjörer står bakom. ✔ Syftet är att genom samverkan mellan kommuner, utbildningsanordnare och regionala företag öka attraktionskraften och kvaliteten på tekniskt inriktade utbildningar så att de passar framtida kompetens-behov.

Källa: Teknikcollege.se

i ryggen Elisabeth Nilsson.

– Målet är att bli landets bästa teknikutbildning från gymnasieskolan och uppåt.

I fjol donerade K omatsu Forest 35 miljoner kr onor, som huvudsakligen investerats i uppfräschade lokaler oc h moderniserad maskinpark.

– Meningen är a tt slå hål på myten om industrin som en tung, bullrig och smutsig arbetspla ts.

Donationen är f antastisk, helt unikt. n FREDRIK BJÄRNESAND

För fyra år sedan blev Dragonskolans teknikcenter certifierat som inom Teknikcollege.

Teknikcollege är ett nationellt certifieringskoncept som framtagits av branschens företrädare.

FOTO: FREDRIK BJÄRNESAND

12 VINDELN ”Jag bor i Vindeln och känner en hel del folk som arbetar här” säger Christian Säfström, som utbildar sig till konstruktör på Dragonskolan, och i sommar provat vingarna på Cranab. Därbakom: Elisabeth Nilsson, rektor, Fredrik Jonsson, vd, och Mikael Öbrand, konstruktör och handledare.

FOTO: FREDRIK BJÄRNESAND

En glimt av framtid Sex veckors sommarpraktik på Cranab.

– Jag känner igen mig, arbetsuppgifterna motsvarar vad vi fått lära oss på skolan, säger Christian Säfström, Vindeln.

Eleverna på Dra gonskolans Teknikcenter är garanterade sex veckors betald sommar praktik på några av regionens större industriföretag. Fredrik Jonsson, vd Cranab, är personlig en engagerad i samarbetet med Dragonskolan.

– Arbetspraktik är ett utmärkt sätt a tt relatera utbildningen till yr keslivet, och ett

L

kanonbra sätt för oss a tt lära känna framtida medarbetar e.

Flertalet börjar jobba hos oss sedan. Ända sedan F redrik Jonsson övertog ledarskapet i Crana b, i mitten av 2000-talet, har han brunnit för utbildningsfrågor.

– Jag störde mig på bilden a v smutsig industri som för medlades i media, säg er Fredrik som kontaktade lokala g rundskolan för att bidra med en motbild.

SEDAN DESS FÅR eleverna i årskurs åtta g enomföra ett k onstruktionsprojekt tillsammans med Cranab, som handlar om att utifrån enklare beräkningar konstruera en kran, bygga en modell

och presentera lösningen.

– Vi vill få ele verna att våga tänka nytt, framför allt vill vi väcka intresset för teknikföretag och teknikutbildningar.

Fredrik Jonsson menar a tt kompetensfrågorna är a vgörande för hans företags framtid.

– Kortsiktigt kan man le va gott på varumärke och produkter, men allt måste förnyas i den hårda globala k onkurrensen, då krävs kunskaper och kompetens.

– Det som kommer att avgöra vårt företags framtid är för mågan att rekrytera personal.

CRANABS VD TROR att industrin många gånger underskattar den

potential som finns i pr oduktproduktions och marknadsutveckling.

– Om vi i da g talar om att det går att trimma pr oduktionen med 5-15 pr ocent så är potentialen förmodligen mycket större än så, men då krävs kunskap och kompetens.

FREDRIK JONSSON hoppas att Christian ska få med sig intrycket av en arbetspla ts med intr essanta arbetsuppgifter oc h goda karriärmöjligheter.

– Här finns en otr olig bredd, intresset och drivet är a vgörande. n FREDRIK BJÄRNESAND

Vi sänker Era Uppvärmingskostnader!

- Isolera med Miljövänlig Cellulosa lösull 30% högre Isolerförmåga

Isolera Tak, Vindar, Väggar och Golv

Lägg din konferens mitt i centrum Bra kommunikationer, 5 minuter från flygplatsen, 200 meter till busstationen, 150 fria parkeringar inom 200 meter, parkering med motorvärmare.

Se våra lokaler på www.mblycksele.se

Läs mer på www.isohem.se Tfn. 070-374 89 65 Peter Henriksson

Välkommen!

Info och bokning på 0950-123 45 eller info@mblycksele.se

13 UMEÅ

Donerade 35 miljoner Våren 2011 donerade Komatsu Forest 35 mil joner kronor till Dragonskolan Teknikcenter.

– I Japan finns en kultur där företagen vill ge något tillbaks till samhället där de verkar i, säger Jonas Jonsson, platschef Komatsu Forest, Umeå.

Inför Komatsus 50-årsjubileum fick platsledning i Umeå den ang enäma uppgiften att föreslå hur 35 miljoner kronor skulle disponeras.

– Vi försökte komma på något som skulle ge bra effekt på bredden och på lång sikt, säger Jonas Jons-

L

Jonas Jonsson, platschef, tillsammans med Emma Gustafsson, montör på Cranab.

FOTO: FREDRIK BJÄRNESAND

son som kna ppast trodde sina öron när han hörde summan.

MED DONATIONEN ville Komatsus högsta ledning i Japan signalera att koncernens skogsmaskinverksamhet även i framtiden ska vara centrerad till Umeå, där närheten till en bety dande marknad finns. Med g åvan till Dragonskolan ville platsledningen i Umeå slå ett slag för framtida kompetensförsörjning i hela regionen.

– Vi vill visa upp den positiva miljö som finns i dagens industrier och skapa en ar ena och ett informationsfönster.

AV DONATIONENS 35 miljoner kronor har tio miljoner a vsatts till en stiftelse, som årligen ska fördela pengar till akti viteter som kan öka intresset

”Vi vill visa upp den positiva miljö som finns i dagens industrier och skapa en arena och ett informationsfönster. ” och höja kv aliteten för teknikutbildningarna.

– Därmed vill vi bibehålla nivån som vi nu sätter. Ett ändamål kan v ara att erbjuda lärar e studieresor eller a tt under viss tid arbeta i K omatsus produktion.

– Vi kan inte nog understryka hur beroende vi är av duktiga och kompetenta lärare som för medlar den rätta bilden.

JONAS JONSSON menar att tillverkningsindustrierna i Umeå no g kommer att kunna hitta sin kompetens även i framtiden, men a tt frågan måste ses r egionalt.

Alla underleverantörer, med tusentals medarbetare,

• Betongstation • Mobila lyftkranar • Bläster & måleri • Gruskrossning • Grusleveranser • Vägtransportledare

Industrigatan 2, 923 31 Storuman Tel: 0951-776 70, 0951-776 94, Fax: 0951-772 70 E-mail: lindqvist@lindqvistakeri.se Hemsida: www.lindqvistakeri.se

behöver också fyllas på.

– Det kommer att behövas en fantastisk bredd av ungdomar för att försörja industrin med arbetskraft i framtiden. Där är starten i skolan viktigast.

Finanskrisen 2008 visade v ad den exportinriktade industrin betyder för regionen i form av arbete och välstånd, menar J onas Jonsson.

– SKOGSMASKINERNA från Umeå har alltid v arit kända bland kunderna, men för etaget och arbetsplatsen har varit mindre känd. V isst känner f olk till “Valmet, där bak om Maxi Stormarknad”, som man br ukar säga, men vi är f aktiskt 400 anställda och omsätter fyra miljarder kronor.

– Vi ser dona tionen till Dragonskolan som en tillv äxtsatsning på hela samhället och en lämplig gåva inför kulturhuvudstadsåret 2014. n FREDRIK BJÄRNESAND

Utför markarbeten och transporter

070-568 07 47 • Vilhelmina • Lövkullen

14

Nyhet UMEÅ

Framtidens behov värre än Torbjörn Halvardsson, regionchef Företagarna, har länge haft länets framtida kompetensförsörjning som mantra.

– När vi får facit i hand kommer det att bli skrämmande statistik.

L Företagarnas Småföretagsbarometer brukar alltid, oavsett konjunkturläge, innehålla en brasklapp om k ommande pensionsavgångar och rekryteringsbehov.

– Det har b livit lite a v min käpphäst, varje gång vi får en konjunkturdipp tappas fokus i kompetensfrågorna, säger Torbjörn Halvardsson.

SCB:S PROGNOS över Sveriges befolkningsutveckling 2007-2030 visar att för varje ny person som tillkommer på arbetsmarknaden faller 17,5 personer ifrån a v åldersskäl.

– När vi blir kort om huvuden måste resurserna tas tillv ara bättre, säger Torbjörn Halvardsson och syftar främst på ungdomar, personer med annan etnisk bakgrund samt funktionshindrade, som i da g står längst från arbetsmarknaden.

TORBJÖRN HALVARDSSON menar att om inte länets ungdomar får chanser till arbete drar de iväg och blir svåra att locka tillbaks.

”Den som stoppar huvudet i sanden får problem.”

– Vi behöver även få ungdomar som k ommer hit för a tt studera att vilja stanna kv ar, säger Torbjörn Halvardsson.

– Ett av de bästa sätten som gör att folk stannar är när de hittar en par tner, bland annat därför behöver vi arbeta mer med jämställda arbetspla tser, säger han.

PERSONER AV UTLÄNDSK härkomst behöver också bli en mera självklar rekryteringsbas på svensk arbetsmarknad.

– Människor med annan etnisk bakgrund tillför g enom sina olika språk, kulturer och erfarenheter värdefulla kompetenser, inte minst vid inter nationella affärsrelationer.

– Medvetenheten måste också öka om att framtidens pensionärer blir piggare och kan job ba längre eller fung era som mentorer. Deras k ompetens får inte kastas på pensionshögen.

Trots arbetskraftsbrist k ommer arbetslöshet att kvarstå som ett problem om inte rätt grundutbildningar, och möjligheter till komplettering av kunskaper senare i li vet, tillhandahålls, menar Torbjörn Halvardsson.

RATIONALISERINGAR och effektiviseringar är heller ing en utväg i alla branscher.

– Vissa yrken är inte så lätta att rationalisera, till exempel utbildning och omsorg. Små oc h medelstora företag har inte heller alltid r esurser att effektivisera genom mekanisering, säger han.

Rådet till enskilda företag?

– Rekrytera i tid oc h vänta inte för läng e, satsa på a tt vidareutbilda personal oc h tillåt er att anställa medarbetar med begränsade erfarenheter. Den som stoppar huvudet i sanden får problem. n FREDRIK BJÄRNESAND

Torbjörn Halvardsson. ”Jag vill nog påstå att vi utmärker oss i landet när det på allvar, frågan är helt avgörande för framtiden.”

15 LÄNET

befarat

Fakta Småföretagsbarometern från våren 2012 visade att 22 procent av de tillfrågade företagarna i länet sätter svag efterfrågan och brist på arbetskraft som lika stora hinder för tillväxt. Främsta bristkompetenserna är tekniker, IT-kompetens, marknadsföring och försäljning, maskinförare och chaufförer samt hantverksutbildade inom byggsektorn.

Företagarna Västerbotten driver för närvarande två egna projekt, båda med kompetensrekrytering i fokus.

Handslaget Inlandsutveckling är ett samverkansprojekt där fem inlandskommuner bland annat får hjälp att kartlägga och marknadsföra sina kompetensbehov; JobbEtt erbjuder tidsbegränsade lönebidrag till företag som väljer att anställa en nyutexaminerad akademiker på prov.

Många företagare är över 55 år 37 procent av länets företagare är över 55 år.

Inom fem år är generationsskifte aktuellt i nästan vart fjärde bolag.

gäller att ta kompetensrekrytering FOTO: FREDRIK BJÄRNESAND

L Hur många arbetstillfällen som kommer att gå förlorade på grund av misslyckade generationsskiften är det ingen som vet.

Men med stor sannolikhet k ommer många mindre tjänste- oc h serviceföretag i glesbygden att få svårt att hitta köpare, när intresserade arvtagare saknas oc h kapital fattas för att lösa ut inkromet i till exempel verkstäder och hantverksbolag.

– Därmed kommer inte bara offentlig service utan även privat infrastruktur att krackelera och ytterligare strö salt i sår en för glesbygdskommunerna, säger Torbjörn Halvardsson. n FREDRIK BJÄRNESAND

Med vår hjälp får du företagets verksamhet att rulla lättare.

Du och ditt företag är en del av det lokala näringslivet.

Det är vi också. Med vår långa erfarenhet förstår vi I|UHWDJDUHQV YDUGDJ RFK XWPDQLQJDU ElWWUH lQ GH ÀHVWD Du får personlig hjälp med lösningar som ökar tryggheten och bidrar till lönsamheten i ditt företag.

Prata med oss så hjälper vi dig att få verksamheten att rulla lättare.

www.LFvasterbotten.se

Umeå 090-10 90 00 Skellefteå 0910-73 40 00 Lycksele 0950-347 50

16

Nyhet UMEÅ

Brist på kompetens ödesfråga Tyngsta frågan länets näringsliv har att brottas med är f öretagens möjligheter att rekrytera arbetskraft, menar K arina Folkesson, regionchef Svenskt näringsliv.

– Frågan är komplex, lösningen är inte enkel, säger hon.

L I Svenskt näringslivs rekryteringsenkät från 2012 ang es att den enskilt största för klaringen till företagens rekryteringssvårigheter är brist på personer med rätt yrkeserfarenhet.

Nära fyra av tio företag tvingas skjuta på planerad expansion med hänsyn till deras sv årigheter att rekrytera medarbetare.

Och var fjärde anställning i länet misslyckas.

– Det i sin tur leder till försvagad konkurrenskraft och blir ett tillväxthinder, säger Karina Folkesson.

KARINA FOLKESSON menar att frågan saknar en ”quic k-fix”, men hon lyfter fram några punkter och idkar en viss f orm av självkritik.

– Näringslivet måste bli bättre på att berätta vilka de är på den ort där de verkar. Varje gång jag

är ute på ett företagsbesök frågar jag hur deras relation till skolan är, om de v arit där och informerat om företaget.

Bättre samverkan skola näringsliv är oc kså viktigt, menar hon.

”Konkurrensutsätt arbetsförmedlingen, låt nya aktörer, nischföretag, komma in...” säkra företagens kompetensförsörjning.

DESSUTOM, TYCKER hon att hela regionen måste samv erka kring denna ödesfråga. Den kan inte lösas av en enskild aktör.

Men en röst saknas i debatten,

tycker hon: politiken.

– Jag saknar politisk ledning kring frågan om r ekryteringssvårigheter och kompetensbrist, fast det bor de vara en politisk profilfråga för hela Nor rland, men så är det inte, säger hon. n PETER KÄRR

GODA EXEMPEL på samverkan skola näringsliv finns. Martinsons i By gdsiljum företaget har engagerat sig i utbildning ar och visat att utbildning leder till jobb.

Ett annat är träför etagen i Norsjö som samverkar med gymnasieskolans industritekniska program.

Arbetsförmedlingens roll kan också ifrågasättas, arbetsmarknaden lider av bristande ma tchning, menar hon.

– Konkurrensutsätt arbetsförmedlingen, låt n ya aktörer, nischföretag, komma in och börja operera.

DAGENS utbildningssystem bör också sättas under lupp , menar hon.

– Jag tror att man måste börja peta i utbildningssystemet. Det är inte rimligt a tt ungdomar utbildas till arbetslöshet.

Ett reviderat avtalssystem, med lägre lön mot en lärlingsutbildning ute på företagen, och mer pengar till Yrkeshögskolan, är tv å andra delar i det pussel som behövs för a tt långsiktigt

”Näringslivet måste bli bättre på att berätta vilka de är på den ort där de verkar.”

Svenskt näringslivs rekryteringsenkät från 2012 konstaterar att den enskilt största förklaringen till företagens rekryteringssvårigheter är brist på personer med rätt yrkeserfarenhet, förklarar Karina Folkesson, regionchef Svenskt Näringsliv.

FOTO: PETER KÄRR

K r ö n i k a 17

Kan man lägga ut ”sexbilder” på sig själv utan att bli uppsagd?

F

rågan i rubriken aktualiserades i ett uppmärksammat mål från Arbetsdomstolen (AD 2012 nr. 25).

Bakgrunden till tvisten var att en rektor och lärare vid en privat gymnasieskola blev uppsagd på grund av hans agerande bl.a. på sin privata Facebooksida.

Gymnasieskolan sade upp mannen band annat på grund av att han var medlem i nio grupper med namn som anknöt till sex och att han hade bilder med sexuellt innehåll, på sig själv,på sin Facebooksida.

På grund av att han angivit på Facebooksidan att han var rektor på gymnasieskolan ansåg gymnasieskolan att han skadat gymnasieskolans anseende. Mannen hävdade att gymnasieskolan inte hade saklig grund för uppsägningen och väckte därför talan i tingsrätten mot gymnasieskolan och begärde skadestånd.

T

ingsrätten meddelade dom och biföll delar av mannens skadeståndsyrkanden på grund av att gymnasieskolan inte haft saklig grund för att säga upp mannen. Målet överklagades av gymnasieskolan till Arbetsdomstolen.

Arbetsdomstolen delade tingsrättens bedömning och ansåg att gymnasieskolan inte haft saklig grund för att säga upp mannen. Arbetsdomstolen ansåg att bilderna inte innefattade några tydliga sexuella uttryck och att de grupper med namn som haft sexuell anknytning som mannen varit medlem av hade utgjort en

liten del av allt det material som fanns på mannens Facebooksida.

A

rbetsdomstolen fortsatte genom att konstatera att bilderna på mannen och grupperna som han själv valt att bli medlem i uteslutande rör mannen som privatperson och därför hör till kärnområdet för vad varje människa öppet bör kunna få ge uttryck för inför andra människor.

Vidare hade gymnasieskolan inte gett sina anställda några förhållningsorder om hur de tilläts agera på Facebook och inte heller konkreta instruktioner om hur mannen skulle ändra Facebooksidan för att undvika en uppsägning. På grund av dessa omständigheter ansåg Arbetsdomstolen att uppsägningen av mannen inte varit sakligt grundad och han var därför berättigad till skadestånd.

D

omen aktualiserar en fråga som sannolikt kommer att få ökad betydelse framöver eftersom de allra flesta arbetstagare har en egen användare på Facebook eller på andra forum. Det redovisade rättsfallet visar på de problem som kan uppkomma när den anställde och arbetsgivaren har olika uppfattning om vad som utgör ett acceptabelt agerande på till exempel Facebook.

Arbetsdomstolen fäster i domen särskild vikt vid att mannen inte getts några förhållningsorder från gymnasieskolan som han brutit mot. Alltså kan det konstateras att den arbetsgivare som vill

se till att deras anställda inte skadar arbetsgivaren med sitt agerande på til exempel Facebook bör utarbeta riktlinjer för hur sociala medier får användas och vilka bilder, texter med mera som får förekomma på till exempel Facebook när dessa kan kopplas till arbetsgivaren och klargöra att arbetsgivaren inte accepterar avvikelser från dessa riktlinjer.

MIKAEL LUNDBERG Jur. kand. Mikael Lundberg, arbetar vid Advokatbyrån Kaiding. Mikaels inriktning är obeståndsrätt, sv ensk och internationell affärsjuridik, miljörätt samt tvistemålsprocesser. Mikael arbetar också med af färsjuridiska avtal, tvistelösning, k onkurshantering och rådgivning inom det miljörättsliga området.

Mikael Lundbergnås på telef on +46(090)-17 12 00 eller mikael.lundberg@kaiding.se

18

Nyheter LÄNET

Första jobbet viktigt för Genom JobbEtt ska f ler akademiker få sin första anställning i Västerbotten.

Därmed ökar chansen att de blir kvar och tillför kompetens och konkurrenskraft till hela regionen.

L JobbEtt är ett treårigt projekt som drivs av Företagarna i samarbete med Umeå uni versitet, Enheten för näringsli v och samhälle, ENS. – Syftet är att påverka arbetsgivare att anställa personer med

kompetenser som kan förbättra företagens konkurrenskraft, säger Anna J onsson, projektledare Företagarna.

EN I DESSA sammanhang ovanlig åtgärd är a tt företagen kan få cirka halva lönekostnaden betald, upp till en månadslön på 20 000 kronor, om man i upp till fem månader anställer en n yutexaminerad akademiker.

– Därmed blir det lite lättar e för företag som inte är v ana vid att anställa akademiker. Särskilt

Anna Jonsson är nationalekonom, statistiker och har bland annat arbetat på CERUM. Hon är från Storuman. ”Generationsväxlingen är en jättestor utmaning, det är särskilt viktigt i mindre inlandsföretag att man redan nu börjar agerar.”

FOTO: FREDRIK BJÄRNESAND

i mindre växande företag är det ekonomiskt riskfyllt a tt misslyckas med en rekrytering.

TIOTALET nyutexaminerade akademiker har hittills via J obbEtt fått sin första anställning i något länsföretag, varav majoriteten ligger i Umeå.

– Så gott som samtlig a jobbettor har ö vergått i tillsvidar eanställningar. Störst intresse har teknikföretagen visat, datakunniga är den mest efterfrågade kategorin, men ä ven ekonomer

med kompetens för mar knadsanalyser och marknadsföring, är eftersökta.

Anna Jonssons genomför företagsbesök, informationsmöten och studentkontakter för a tt matcha efterfrågan och utbudet av akademisk kompetens i länet.

– Vi försöker i möjligaste mån hjälpa till med att hitta personer som motsvarar företagens behov.

– Många företag har en begränsad syn på v ad akademiker kan tillföra. Man ska inte glömma bort att en akademik er kan

19

framtida val vara allt från en högsk oleutbildad kock till en personalv etare eller säljare med ekonomexamen.

Omfattningen på k ommande pensionsavgångar gör a tt tidiga och långsiktiga rekryteringar, samt väl förberedda företagsförsäljningar, är extra viktigt, menar Anna Jonsson.

– I flera inlandskommuner räcker det inte ens om alla ungdomar stannar kvar för att fylla enbart luckorna i k ommunal sektor.

– Särskilt inlandskommuner-

na behöver börja marknadsföra sig som attraktiva orter att bo på, där det inte råder arbetslöshet utan snarare arbetskraftsbrist.

Anna Jonsson hänvisar till undersökningar som visar a tt första anställningen ofta leder till att man blir kvar på den platsen under en längre tid.

– Jag är övertygad om att väldigt många som sökt sig hit för studier som inte känner till vilka arbets- och karriärmöjligheter som finns i inlandet.n FREDRIK BJÄRNESAND

JobbEtt JobbEtt är ett projekt som drivs av Företagarna Västerbotten med syfte att underlätta för nyutexaminerade akademiker att få sitt första jobb i länet.

Beroende på om ett företag ligger i en inlandskommun eller kustkommun kan det få 60 respektive 50 procent av lönekostnaden betald, motsvarande en total månadslön på 20 000 kronor, om de anställer en ny akademiker. JobbEtt pågår 2011-2013 och har en budget på drygt tio miljoner kronor, vilket finansieras av medel från EU, Region Västerbotten, Umeå och Skellefteå kommuner samt Umeå universitet.

Källa: Företagarna

D

isponenten Furunäs herrgård

Anrika Herrgården i Furunäs, Disponenten, hälsar just Ert företag välkommen till en gemytlig hemtrevlig miljö för konferenser, företagsjubileum eller event.

Allt sker i slutet sällskap vilket innebär att Ditt företag disponerar hela herrgården.

Även bokningar för privatpersoner till fester, födelsedagar & bröllop.

Kontakt Event & Bröllopskoordinator Desirée Nilsson 070-658 33 09 www.disponenten.com

ÅSELE

KRAFT

Elleverantören nära dig!

Centralgatan 31, ÅSELE Tel 0941-100 03 Felanmälan efter kontorstid: Tel 0941-104 66

www.aselekraft.net

20 SORSELE

Mathias Bäcklund ser JobbEtt som något riktigt positivt som bland annat ger företaget en kompetenshöjning.

FOTO: URBAN VIKLUND

Subventionerad anställning – en Bäcklunds värme & sanitet AB i Sorsele tog chansen och nappade på erbjudandet om subventionerad anställning av en akademiker.

De anställde nyutbildade civilekonomen Henrik Brännlund.

– Vi fick en oerhört bra chans att utvecklas med varandra, säger Mathias Bäcklund på Bäcklunds värme & sanitet.

L Mathias Bäcklund fick reda på

säger Mathias Bäcklund.

möjligheten på ett fr ukostmöte i Sorsele runt julen 2011.

– Jag tänkte att det där kunde vara något för v årt företag,

SÅ I MA J I V ÅR ANSTÄLLDE de Henrik Brännlund, n yutbildad civilekonom. Mathias Bäcklund

ser JobbEtt som något riktigt positivt där två parter får en bra chans att utvecklas med v arandra.

– GREJEN ÄR JU A TT man får en högutbildad person oc h får möjlighet att forma den personen med arbetslivserfarenhet. Men man får oc kså en k ompetenshöjning, en person som har en rätt hög kunska psnivå och ser

med lite andra ögon, har lite andra idéer. En positiv grej att få tag i en sådan människa.

HENRIK BRÄNNLUND jobbar med ekonomi och administration.

– Det frigör tid för mig, n u kan jag ägna mig mera åt strategiska saker för för etagets bästa, säger Mathias Bäcklund.

Henrik Brännlund är anställd via JobbEtt i fem månader . Vad

21

Nyutbildade civilekonomen Henrik Brännlund anställdes av Bäcklunds värme & sanitet AB.

FOTO: JOHANNA DYRÉN

hit för värmeföretag i Sorsele som händer sedan v et man inte i dagsläget.

– ÄVEN OM DET SKULLE BLI så att vi går skilda vägar så har vi fått lära oss oerhört mycket båda två.

Han har fått möjlighet a tt få arbetslivserfarenhet och fått se hur det fung erar i v erkligheten, kanske inte helt likt det man får läsa på uni versitet, säger Mathias Bäcklund.

Henrik Brännlund blev färdig civilekonom i juli 2011.

– Det här bety der en hel del för mig. För det första a tt få komma in någonstans, för det har jag haft problem med.

– SPECIELLT NÄR MAN inte har de kontakter man skulle vilja ha.

Man blir lite molok en över att inte få chansen att visa vad man kan, säger Henrik Brännlund.

– Jag är fruktansvärt tacksam både över Företagarna och Mathias att jag fick chansen att sätta mig in i en del av det jag har pluggat. Jag blir ju m ycket mer attraktiv på arbetsmar knaden efteråt.

I DET STORA HELA tycker han att universitetsvärlden är lite dålig på att integrera.

Att det är för stor k ontrast

mellan teori och praktik.

– OCH OFTA ÄR universitetsstudier riktade mot stora multinationella företag där de kanske har egna marknadsföringsavdelningar och redovisningsavdelningar. Men de f lesta börjar på mindre företag och då är det inte riktigt som på universitetet. n URBAN VIKLUND

– medlemssidor

22

Torbjörn Halvardsson Regionchef Företagarna i Västerbotten

Ägarskiften hotar tillväxt och sysselsättning

L Framgångsrikt företagande är nyckeln till tillv äxt och välstånd. Redan nu är småför etagen ryggraden i den sv enska ekonomin. Nio a v tio n ya jobb skapas av småföretagare.

Allt talar dess utom för att småföretagens betydelse blir än viktigare framöver i takt med strukturomvandlingen och tjänstesektorn allt stör re vikt.

Mycket av det n ya måste sk e i småföretagen, som helt enk elt snabbare och smidigare kan anpassa sig efter förändrade förutsättningar och nya krav på marknaden.

ETT SPECIELLT PROBLEM i det sammanhanget är a tt Sverige har ett av Europas lägsta nyföretaganden, samtidigt som vi har Europas äldsta företagare.

En rapport visar a tt sammantaget för Sverige uppger 23 procent av företagarna att de vill trappa ner på fem års sikt, ytterligare 15 procent inom femtio år. Totalt är det alltså närmare fyra a v tio för etagare som anser att ett ägarbyte kan bli aktuellt inom tio år.

I Västerbotten är situationen än mer akut, inom fem år önskar 32 pr ocent av företagarna trappa ned, ytter ligare 19 procent inom fem-tio år , alltså totalt fler än hälften av alla företagare i länet anser att ett ägar-

skifte kan b li aktuellt inom tio år.

OM VI INTE KAN ersätta dessa företagare riskerar kostnaden i form av lägre tillväxt och färre jobb att bli mycket hög.

Ett annat problem gäller själva växlingsprocessen. Med tanke på att en så pass stor andel av företagarna avser att trappa ned och då pr ocessen i mång a fall tar flera år, måste man också ställa frågan hur riskvillighet, nyinvesteringar, nyanställningar med mera utv ecklas under tiden. Om tillräc kligt många företagare väljer att ”play it safe” kan detta påverka hela tillväxten och konkurrenskraften i Sverige. Å andra sidan kan man se generationsväxlingen som en möjlighet. En möjlighet att få in nya företagare och nya idéer och därmed ny tillväxt. Grundförutsättningen för detta är dock ett bra företagarklimat.

ATTITYDERNA TILL företagare, företagande och vinster har blivit bättre de senaste år en. Men mer behövs om vi ska få det företagarklimat i v ärldsklass som behövs i v år allt öppnar e, allt konkurrensmässigt tuffare omvärld. Till problemen hör framför allt: • De svenska regelverken är gjorda för storföretag och deras anställda, inte för för etagare.

Regelverken är oc kså gjorda främst industriföretagens förutsättningar och passar sämr e för tjänsteföretag, som är den sektor i näringslivet som växer snabbast • Den svenska kapitalbeskattningen missgynnar svenska privat ägare jämfört med utländska.

• En fortfarande negativ atti-

FOTO: JAKOB SJÖSTRÖM

Sverige, liksom hela världsekonomin, går nu igenom en snabb och om välvande strukturomvandling. Vart utvecklingen går kan ingen v arken styra eller f örutsäga. Det går inte att i förväg peka ut framtidens vinnande f öretag eller sektorer. Men en sak är säker – nyföretagandet och småföretagen blir allt viktigare.

tyd till eller bristande kunska p om företagare.

FÖRETAGARNAS RECEPT för att förbättra förutsättningarna för småföretagande och för att göra både nya generationer och andra personer mer intresserade av att driva företag kan i korthet summeras: • Inför ett riskkapitalavdrag som gör det möjligt för sv enska privatpersoner att spara ihop riskkapital till eget eller andras företagande.

• Förenkla regelverket, se till att det verkligen blir enklare att vara företagare.

• Reformera arbetsrätten och kollektivavtalen. Gör LAS mer flexibelt för småför etag.

LAS upplevs idag som ett stor t problem i samband med expansion och neddragningar. Påtvinga inte småför etagare kollektivavtal mot deras vilja.

• Konkurrensutsätt offentlig sektor för att skapa nya marknader och effektiviseringsvinster

för alla skattebetalare. Utforma den offentliga upphandlingen så att små företag kan delta.

• Sänk arbetsgivaravgifterna och egenavgifterna för småföretag. Lönekostnaderna är oftast den helt dominerande kostnadsposten. Den del a v arbetsgivareavgiften som är skatt, cirka tio pr ocentenheter, ska självklart tas bor t för a tt underlätta personalrekrytering.

• Ta bort företagens sjuklöneansvar.

• Förbättra trygghetssystemet för för etagare, många tvekar till e get företagande på grund av osäkerhet och brister i tryggheten som företagare.

Hur det g år i småför etagen på kort och lång är a vgörande för länet och landets utveckling.

Vi har inte råd med ett r egelverk som försvårar privat företagande och som medför a tt många av dagens små familjeföretag inte har möjlighet att leva vidare. Landet oc h länet behöver fler företagare! n

23 FöreningsNYTT Ny förmån – Best Western Hotell Nu blir det billigare att bo och hålla konferens på hotell. Företagarnas nya samarbete med Best Western Hotels erbjuder bättre priser för dig som medlem i Företagarna, dina respektive och anställda.

Best Western är idag världens största hotellkedja med 84 hotell i Sverige och över 4 000 hotell i sammanlagt 90 länder. Best Western finns därför nästan alltid nära dig. Bakom varje hotell står en egen företagare. Alla Best Western-hotell är privatägda och har sin egen karaktär och historia vilket gör den stora hotellkedjan unik. Flertalet hotell ligger centralt vid kommunikationer och knutpunkter, medan vissa ligger avskilt och mer naturnära. Väljer du ett Best Westernhotell får du alltid ett omväxlande boende.

Boka hotellrum/konferensrum Som medlem i Företagarna erbjuds du 20 procent rabatt på samtliga Best Western Hotels över hela världen. Rabatten garanterar dig som medlem i Företagarna den högsta rabatten på Best Available Rate (BAR = bästa möjliga dagspris). På konferensrum har du tio procents rabatt på samtliga Best Western hotell i Sverige. Rabatterna är inklusive moms.

Det går bra att boka via hemsidan eller via centralbokningen 020-792 752. Uppge kundnummer 01536360 öf r att få avtalad rabatt.

Lycksele En Dag på Stan genomfördes för 15:e gången i Lycksele den 18 augusti. Totalt cirka 80 utställare visade upp sin verksamhet, sina tjänster och produkter. Det beräknas att 3-4000 personer besökte Lycksele centrum under dagen.

Den 31 augusti medverkade Arbetsmarknadsenheten (AME) vid höstens första lunchmöte. Lennart Melin och Malin Ackerman berättade om hur AME kan vara en resurs för företagen att utnyttja vid kortare perioder med hög beläggning.

Arbetet med kvarteret Köpmannen pågår och Företagarna har fortsatt stort engagemang för att medverka till att detta för Lycksele så viktiga projekt genomförs.

Vid vårt kommande Frukostmöte den 28 september gästas vi av Centek från Luleå Tekniska Universitet och vid Lunchmötet den 26 oktober kommer Coompanion att berätta mer om möjligheten att starta företag på ett enklare sätt – genom samverkan.

Mer information kommer veckorna innan träffarna.

Dorotea Företagarna Dorotea har en representant i Leaderprogrammet som är en del EU:s landsbygdsprogram. Inom Leaderprogrammet drivs projektet CCI+ som är ett erfarenhetsutbyte mellan Sverige – Frankrike och syftar till att stimulera ungdomar till företagande. Elva ungdomar deltog, sex från Frankrike och fem från Sverige varav en från Dorotea. I slutet av juli kom den franska gruppen kom till Sverige och installerades på Kolgårdens camping i Vilhelmina. Eleverna fick lära sig bland annat att filma och fotografera av fotografen Jean Jacques Lion.

Ungdomarna besökte bland annat ”Ockupationsplatsen” i Dorotea där Carina Thellbro och Britt-Inger Tegnander från Företagarnas styrelse berättade om bakgrunden till ”ockupationen”. På Doro camping Lappland berättade Tessa de Wilde om företaget och om sin flytt från Holland till Dorotea. Tessa uppmanade ungdomarna att våga för att vinna. Man gjorde även dagsutflykter och videointervjuade unga

företagare från Leaderområdet. I Dorotea intervjuades Ann Sofie Brantholm från Görans konditori. Eleverna från Sverige kommer att åka till Frankrike en vecka i oktober där de i sin tur kommer att få träffa franska unga företagare för att få inspiration och idéer.

Skellefteå Premiären av Cityfesten gick av stapeln lördagen den 2 juni 2012.

Det var en stor fest på Nygatan i Skellefteå med elva partytält som bemannades av flertalet centrumbutiker. Evenemanget var uppskattat och drog mycket folk in till staden med många besök i butikerna. Vi hoppas att detta kommer att vara en återkommande aktivitet som med tiden kommer att växa ännu mer.

Kvällen avslutades med en Toppenafton på Nya Statt – fullsatt med goda glada festivalarrangörer.

Norsjö Företagarna Norsjö var medarrangörer till årets Poängjakt i Norsjö den 18 augusti. Tävlingen var en heldagsaktivitet för hela familjen och ett tillfälle för invånarna att träffa företag och föreningar i kommunen samt umgås med vänner och bekanta. Vid start och mål av cykelrundan runt Norsjön visade det lokala näringslivet och föreningarna upp sina verksamheter. Kvällen avslutades med middag och underhållning.

Under Norsjöbeach den 3-4 augusti fanns Företagarna Norsjö på plats för att informera om verksamheten och för att träffa utflyttade norsjöbor. Detta för att informera om kommande behov av arbetskraft och en tilltänkt hemvändarträff under julen 2012.

Sorsele I juli månad marknadsfördes Sorsele under Holmen Gungar tillsammans med Företagarna, kommunen och Ambassadörer för Sorsele. Representanterna fanns på plats och informerade om lediga jobb i k ommunen samt om förundersökningen Arena Sorsele. Till barnen delades det ut ballonger och det bjöds på fika.

Storuman Under hösten kommer företagarna i Storuman att anordna ett antal informationsträffar med kapitalförsörjning som huvudtema, både via medlemsmöten och allmänna möten. Om allt går som vi vill kommer vi även att under hösten anordna en jaktdag för företagare. Våra frukostmöten fortsätter vi med som vanligt, första onsdagen i varje månad.

Föreningen har vuxit under våren och vi har fått tio nya medlemmar.

Vi hoppas växa ytterligare.

Under Storumandagarna, sista helgen i juni, marknadsförde sig Företagarna, Storumans Kommun och projekt Handslaget Inlandsutveckling tillsammans, där man bland annat fick ta del av lediga jobb i kommunen och registrera sig i inflyttarregistret.

Umeå Den 20 juni var det Gesällbrevsutdelning på Sävargården i Umeå.

Torstein Bratvold ordförande Företagarna Umeå hälsade alla välkomna och berättade kort om gesällbrevets historia. Kommunalrådet Lennart Holmlund bjöd på lunch och delade högtidligt ut gesällbreven till eleverna.

– medlemssidor

24

Företagarna i Västerbotten hälsar Fredrik Åberg Mellanbygdens Byggservice Vebomark 94 9 3010 LÖVÅNGER

Thomas Dahlberg Thomas Måleri Finnäs 57 93591 NORSJÖ

Tobias Nilsson Br Nilssons VVS AB Bodbysund 69 93793 BURTRÄSK

Anders Larsson Larsson & Andersson Rör AB Industrivägen 1 93532 NORSJÖ

Mattias Kristoffersson Karitjärns Stängselbyggare AB Borgavägen 11 91704 BORGAFJÄLL

Micael Bergqvist Norsjö Måleri Mittgången 9 93531 NORSJÖ

Mattias Forsgren Hotell Lappland AB 92142 LYCKSELE

Jan-Erik Nygren Jan-Erik Willehard Nygren Bjurträsk 26 93593 NORSJÖ

Christer Klintefelt Lycksele Värmeservice AB Helsingfors 30 92192 LYCKSELE

Patrik Lundgren Novicom Data AB Storgatan 72 93532 NORSJÖ

Lennart Landström Let Go Super V kart AB Fågelvägen 45 92133 LYCKSELE

Michael Dahlberg Hotell Inlandia i Norsjö AB Boviksvägen 1 93137 SKELLEFTEÅ

Patric Werner Werner Bygg i Lycksele AB Sandvik 31 Näsland 92193 LYCKSELE Daniel Evertsson Lycksele Golfklubb & Golfshop Grönsaksstigen 16 H 92142 LYCKSELE Lage Andersson Larsson & Andersson Rör AB Industrivägen 1 935 32 NORSJÖ

BILAR Volvo Bilbolaget Nord AB Forslunds Bil AB BMW Toyota DRIVMEDEL OKQ8 Shell

Maud Olofsson ROMO Norr AB Högfors 17 91598 BYGDEÅ Cennet Johansson S kellefteå Måleri & Golv AB Brogatan 27 931 62 SKELLEFTEÅ Torbjörn Holmlund Svansele Vildmarkscenter AB

Medlemsförmåner BETALTERMINALER Teller Nets

Svansele 67 93693 BOLIDEN Asta Hellgren Skråmträskskon Skråmträsk 56 93196 SKELLEFTEÅ Anders Fahlström Blomstervägen 34 93149 SKELLEFTEÅ Olov Marklund GPE Doorsystem AB Industrivägen 36 93144 SKELLEFTEÅ Sölve Hällgren Nymålat AB Industrivägen 30 93144 SKELLEFTEÅ Urban Forsberg U Forsbergs Bil i Skellefteå AB Maskinvägen 14 B 93137 SKELLEFTEÅ Björn Johansson Malkon Konsult Mossgatan 5 931 70 SKELLEFTEÅ Ulf Vidman Viddes Gräv AB Norra Grundfors 14 93691 BOLIDEN David Andersson Anderssons Bil & Rep Frögatan 313 931 55 SKELLEFTEÅ

Anders Edström Selcon Elteknik AB Södra Järnvägsgatan 50 93132 SKELLEFTEÅ Christian Linder ELCL Trading AB Avan 324 93047 BYSKE Ronny Pettersson Glastjänst i Skellefteå AB Uppfinnarvägen 52 93142 SKELLEFTEÅ Anders Wikstén Wiksténs Maskinservice AB Transistorgränd 23 93150 SKELLEFTEÅ Joakim Stenlund Nya Sorselestugan AB Box 31 92070 SORSELE Hans Bromée Tärnaby Skiduthyrning AB Östra Strandvägen 18 92064 TÄRNABY Thomas Alexsson Restaurant Solutions Norr AB Blå vägen 44 920 66 HEMAVAN Jan Hammarberg Jan Hammarberg Holmö Byaväg 90 91803 HOLMÖN Johan Moritz Nordiska Säljinstitutet AB

Som medlem hos oss får du del av följande förmåner och rabattavtal:

ENERGI Skellefteå Kraft FLYG Malmö Aviation SAS FRAKTER Schenker AB FÖRSÄKRINGAR Garantförsäkringar Länsförsäkringar Västerbotten

HOTELL Hilton/Scandic Best Western HYRBILAR Avis, OKQ8, Europcar, Mabi biluthyrning HÄLSA S:t Lukas ProActive JURIDISKA TJÄNSTER Redovisningstjänst AB Draftit

KONTORSMATERIAL Svanströms/Office Depot MARKNADSFÖRING Lokaldelen Google RESEBYRÅER Företagsresor i Umeå RÅDGIVNING Fri muntlig juridisk rådgivning

TELEFONI/TELEFONER/ DATORER/VÄXLAR Tele2 LTS Telekommunikation/ Stjärnafyrkant TELEFONPASSNING TeleCenter i Bygdeå AB KREDITUPPLYSNING (UC) Affärs- och Upplysningsföretaget

25

nya medlemmar välkomna Norra Obbolavägen 89 90422 UMEÅ Emma Borneberg m3m2 (kubik och kvadrat) AB Björnvägen 15e 90640 UMEÅ Torvald Östensson Karusellvägen 5 91341 OBBOLA Björn Åström Biobjörn AB Fågelsångsvägen 7 BV 90354 UMEÅ Anders Wingård Logistikgruppen i Umeå AB Skolgatan 52 90327 UMEÅ Kerstin Maria Almroth Guldsmedjan i Umeå AB Box 403 90108 UMEÅ Daniel Lång DESROCK AB Täktvägen 4 90440 RÖBÄCK Joakim Sundqvist Bilskadecenter i Lycksele AB 92145 LYCKSELE

Per-Jonas Johansson Kaj Johansson Åkeri AB Företagsvägen 7 91135 VÄNNÄSBY

Rolf Gunnarsson Gunnarsson's Livs AB Bruksgatan 17 91020 HÖRNEFORS

Stefan Johansson Kaj Johansson Åkeri AB Företagsvägen 7 91135 VÄNNÄSBY

Bertil Öhgren Brån 128 91193 VÄNNÄS

Frank Larsen Lapplands-Äventyr AB Björngrottan 92199 LYCKSELE

Hans Lövdahl Johanssons Rör i Umeå AB Bösta 77 90586 UMEÅ

Mattias Förare Mattias Förare AB Frejgatan 4 B 91130 VÄNNÄS

Johan Hammarstedt Kattisavan Gräv & Bygg AB Kattisavan 93 92191 LYCKSELE

Eva-Karin Lundkvist Täfteå Livsmedel AB Skomakarvägen 75 907 88 TÄFTEÅ

Shadi Agbawi Timmergrillen AB Lillgatan 4 919 32 ÅSELE

Marcus Eriksson Memedia Grönsaksstigen 12 A 92142 LYCKSELE

Lisbeth Wretling Illeba AB Industrivägen 12 901 30 UMEÅ

Artur Prifti Malå Hotell Hotellgatan 6 93070 MALÅ

Lennart Stavnäs Lappland AIR Spetsbolsvägen 27 93677 Lycksele

Dag Hedman Mai's Kitchen Lagmansgatan 10 Lgh1003 903 55 UMEÅ

Peter Andersson Civil Care Sweden AB Hovrättsgatan 10 90325 UMEÅ

Jimmy Axelsson WT Hunting AB Helsingfors 27 92192 LYCKSELE

Donald Eriksson Aurora Borealis Adventures Ekorrsele 35 92291 VINDELN

Emilia Lindmark E&E Glasses HB Box 3193 90304 UMEÅ

Ove Johansson Oves Allmek i Ava Ava 39 91492 LÖGDEÅ

Håkan Wahlström Malmö Aviation AB Umeå Flygplats 90422 UMEÅ

Projektledare: Handslaget Inlandsutveckling Peder Johansson, Malå Tel. 0953-58 04 94 Mobil 070-551 17 91 E-post peder.johansson@ foretagarna.se

E-post erika.hjukstrom@ foretagarna.se

Öhgrens Snickeri & Måleri i Vännäs

Kontakt Företagarna Västerbotten Service AB Magasinsgatan 7, 3 tr 903 27 Umeå Regionchef Torbjörn Halvardsson, Tel. 090-206 14 01 Mobil 070-341 05 95 Epost torbjorn.halvardsson @foretagarna.se Regionsamordnare, projektledare Företagsjouren i Övre Norrland Camilla Sundling, Tel. 090-206 14 02 Epost camilla.sundling @foretagarna.se

Ekonomi Maud Sandberg–Forsgren, Tel. 090-206 14 04 Epost maud.sandberg @foretagarna.se Projektledare BAIT Anna Isaksson, Umeå (föräldraledig) Tel. 090-206 14 03 Mobil 070-224 37 00 Epost anna.isaksson @foretagarna.se Projektledare: Företagarnas JobbEtt Anna Jonsson, Umeå Mobil 070-380 57 36 E-post anna.jonsson@ foretagarna.se

Projektledare: Handslaget Inlandsutveckling Kurt Lindgren, Lycksele Mobil 070-693 73 01 E-post kurt.lindgren@ foretagarna.se Projektledare: Handslaget Inlandsutveckling Erika Hjukström, Sorsele Storuman Mobil 070-325 80 83

Föreningsutvecklare/ medlemssäljare, Skellefteå Lars Forssell Mobil 070-560 28 75 E-post lars.forssell@ foretagarna.se Hemsida: www.foretagarna.se/ vasterbotten Juridiska rådgivningen 0771 – 45 45 45 Medlemsservice 08 – 406 18 65 Försäkringsservice 08 – 406 17 77

26

Krönika

Vissa affärsidéer tar längre tid att mogna A

ffärsidéer behöver sin egen tid för att mogna. Vissa idéer ligger liksom i luften och bara väntar på att någon ska plocka ner dem medan andra idéer måste ligga till sig för att komma rätt i tiden. Samtidigt får man brottas med att få gehör och förverkliga sina idéer. Det gäller att förmedla tanken att våga tänja gränser och vara först med nytt, ingen vill ju bli en kopierande tvåa.

F

ör två år sedan fick jag en idé att måla dekor på kistor och urnor.

En magkänsla sa mig att idén var god och utvecklingsbar. Begravningsceremonier har ju genom tiderna varit alltför dystra. Förr bar alla helsvarta kläder, damerna bar svarta hattar med sorgflor. Prästerna var ursäkta uttrycket gravallvarliga i sina högtidliga tal. Varför göra denna sorgens dag ännu tyngre? Då den i stället kan vara ljus och personlig men ändå aktningsvärd.

På senare tid har jag faktiskt märkt en viss förändring. De anhöriga börjar få möjlighet att påverka ceremonins utformning. Ett porträtt av den bortgångna kan vara placerat på kistlocket, en personlig sak får också finnas med. De sörjande bär mera vitt i sin klädsel. Även prästerna har ett

lättsammare och personligare framträdande. Därför kändes det rätt i tiden att erbjuda handmålade motiv i form av till exempel blomslingor och personliga hälsningar på kistor och urnor. Det gör ceremonin mer personlig och kan även ses som ett alternativ till dessa stora och dyra blomuppsättningar som sedan slängs efter ceremonin.

S

å jag satte mig ner och utvecklade ett koncept samt skissade på några förslag som jag sedan presenterade för en begravningsbyrå i Umeå. Byrån som drivs av ett ungt par visade sig vara öppna för nya idéer men påpekade att branschen är fortfarande rätt konservativ och att det kunde dröja innan branschen förändrades.

Byrån tog till sig mina förslag och skulle höra av sig när någon var intresserad av handmålad dekor.

rosenslinga runt kistlocket till en ung människa som gått bort.

Jag plockade fram färg och penslar och satte igång den medhavda radion.

Det var lite kylslaget i förrådet och jag var tvungen att gå ut i solen och värma mig stundvis. När jag stod där ute vid solväggen gick tankarna till den unga människa som just i sin spirande ungdomstid lämnat det jordiska. Lite vemodig i sinnet gick jag åter in för att fortsätta måla, samtidigt hördes tonerna av Lalehs låt Some die young från radion.

D

enna sommar, två år efter idén lades fram så hamnade den rätt tiden. I juni hörde begravningsbyrån av sig och jag fick mitt första dekoruppdrag. Jag plockade ihop mina målarsaker och åkte iväg till begravningsbyrån.

Mötte begravningsentreprenören som låste upp kistförrådet där jag skulle måla. Uppdraget var att måla en sirlig

CARINA ANDERSSON Carina Anderssons företag heter Reklamtjänst och finns i Hörnefors. Du når Carina på telefonnummer 0930-215 77 eller 070-206 93 33 och reklamtjanst.post@telia.com.

Hemsida: www.reklamtjanst.se

27 UMEÅ

”Nordiska samhällen har en vana att sätta användare och funktion i fokus.”

Martin Edlund, Övik, nyut examinerad industridesigner. ”Det var ganska mörkt och otrevligt nere i gruvan.”

FOTO: FREDRIK BJÄRNESAND

Spetskompetens i nytänkande Främsta designutbildare i Europa, Nordamerika och Sydamerika, enligt red dot institute. Fjärde bästa designutbildning i världen, enligt inflytelserika tyska designinstitutionen iF.

studenterna från hela v ärlden genom att erbjuda en öppen och prestigelös studiemiljö, lugna och inspirerande omgivningar samt nära samarbeten med världens största industrik oncerner.

L

Utmärkelserna haglar över Designhögskolan i Umeå, Umeå Institute of Design.

ÄVEN LÄNETS NÄRINGSLIV väl-

ANNA VALTONEN, rektor, förklarar fenomenet med a tt UID lyckats locka de bästa

komnas i pr ojekt- och examenssamarbeten, berättar P er Sillén, industridesigner och lärare.

– Det viktigaste är frågeställningen och attityden att våga tänka nytt, säger Sillén.

– Design handlar om att förutsättningslöst ta ett ste g tillbaks och frigöra tank en, att se behoven innan ens kunder na vet om dem.

MARTIN EDLUND, Örnsköldsvik, examinerades i v åras från kandidatprogrammet, varvid han visade upp ett tioveckors projektarbete åt Boliden oc h Atlas Copco.

– Genom att utnyttja koordinaterna för borrhålens positioner skulle man kunna automa ti-

sera laddningen av sprängmedel med millimeterprecision, vilket idag är ett manuellt och riskfyllt arbetsmoment.

MARTIN BERÄTTAR ATT Boliden är positiva till idén, med tanke på att tid är peng ar, och att Atlas Copco ser en möjlighet a tt utveckla en ny maskin för marknaden.

– Att göra arbetsmiljöer na attraktivare är en fråg a som ständigt kommer upp. n FREDRIK BJÄRNESAND

Bygga om eller bygga till?

Kontakta oss!

Kontakta oss så kan vi hjälpa er med konstruktionstips inför Varmförzinkningen.

Tallvägen 35 • 922 31 Vindeln Tel 0933-619 00

Vännäs 0935 – 13140 www.galvpart.se

28 UMEÅ

Samverkan ger Närkontakt Närkontakt är ett projekt vid Umeå universitet som handlar om att öka näringslivsinslagen på de tekniska och naturvetenskapliga utbildningarna.

Aktiviteterna består a v näringslivsdagar, kortare studentprojekt, längre designoch konstruktionsprojekt, gästföreläsningar, studiebesök oc h examensarbeten. Nätverksträffar och lärarsamverkan, med studiebesök, temadagar och kompetensutveckling, är andra grepp.

L

– VI HAR GENOM ÅREN sett alltför många ingenjörer flytta söderut, därför är det viktigt a tt tydliggöra och synliggöra regionens näringsliv, säger Susanne Vikström, utbildningsledare.

Gentemot företagen framhålls möjligheten till dub belriktad kompetensöverföring, marknadsföring av det egna företaget, kontakter med n y kompetens och influering av utbildning-

arnas utformning.

– På universitetets IT-utbildningar finns ett näringsli vsråd, där bland annat branschläge och rekryteringsfrågor diskuteras, säger Fredrik Georgsson, programansvarig.

SEDAN STARTEN 2004 har projektet permanentats, bland annat genom en extra halvtidstjänst finansierad av Umeå k ommun, som ser till sina möjligheter a tt rekrytera rätt uni versitetskompetens.

En av de n yare kurserna handlar om ing enjörens roll i arbetslivet.

– Genom gästföreläsningar och studiebesök marknadsför vi regionen och uppmärksammar företagens villkor, säger Fredrik Georgsson, programansvarig.

DAGENS INGENJÖRSSTUDENTER är oftast medvetna om a tt de är attraktiva på arbetsmar knaden.

Men många studenter är samtidigt oklara ö ver vad de e gent-

ligen utbildar sig till för arbetsuppgifter och yrkesroll, menar Fredrik.

– Genom näringslivsinslagen på de ob ligatoriska kurserna ökar studenternas engagemang i sin utbildning oc h förståelse för betydelsen av nätverksbyggande, säger han.

I FJOL F ÖRMEDLADES möten mellan 550 studenter och 110 företag. Framgångsrik rekrytering handlar mycket om a tt få till stånd tidiga kontakter och en långsiktig målmedvetenhet under utbildningstiden, menar Susanne.

man lägger in sina projektförslag och jobbannonser på www .linkedstudent.umu.se, då når man

Marjet Gustavsson, Hjärnkoll:

”Alla måste m LÄNET

Flera inlandskommuner förlorar upp till 25 procent av sin arbetsföra befolkning fram till 2020. Då räcker det inte att enbart rekrytera individer med 100 procent arbetskapacitet.

L – Alla måste med, även de som

– NÄR BRANSCHEN ÄR het är alla väldigt ivriga, annars är det mest företag med muskler na som tänker långsiktigt, säger hon.

Vad ska ett företa g göra som vill ha kontakt med studenter för projekt- oc h examensarbeten eller fr amtida rekrytering?

– Min rekommendation är att

bara når upp till 80 procent, säger Marjet Gustavsson, Hjärnkoll.

Hjärnkoll är en regeringssatsning 2009-2014 som syftar till ökade kunskaper och förändrade attityder kring psykisk ohälsa. Ökad förståelse för personer med psykiatriska diagnoser skulle även resultera i ett friskare samhälle för alla, menar Marjet.

29 Susanne Vikström, utbildningsledare, och Fredrik Georgsson, programansvarig Teknisk datavetenskap. De håller i projektet Närkontakt – ”ingången till teknik- och naturvetenskapsutbildningarna vid Umeå universitet”.

FOTO: FREDRIK BJÄRNESAND

Teknisk datautbildning topprankas UMEÅ

Svenskt Näringsliv rankar civilingenjörsprogrammet i Teknisk datavetenskap vid Umeå universitet högst i landet vad gäller samverkan med näringslivet.

L Svenskt Näringsliv har för femte året tagit tempen på hur samverkan fungerar vid svenska universitet och högskolor, samt hur det g år för examinerade studenter på arbetsmarknaden.

I TOPP BLAND LANDETS 115 data-

alla studenter på ett bräde, säger Fredrik.

– Vi garanterar inga napp,

men man b lir i alla f all synliggjord, säger Susanne.n FREDRIK BJÄRNESAND

:

e med” Psykisk ohälsa är ida g den v anligaste anledningen till långtidssjukskrivningar och den näst vanligast anledningen till k orttidssjukskrivningar, enligt Arbetsmiljöverket och Försäkringskassan.

ENLIGT Världshälsoorganisationen, WHO, är psykisk ohälsa ett av de sna bbast växande hoten mot folkhälsan i v ärlden, framförallt genom en ökning a v depressioner och ångestsjukdomar.

Bilden av att det är nor malt att i varje läge kunna pr estera 100 procent är en för eställning som bidrar till att man inte vågar tala om psykisk ohälsa på arbets-

platserna, menar Marjet.

– Det handlar bland annat om hur man bemöter människor som upplever normala störningar i samband med föräldraska p, skilsmässor, olyckor eller li vskriser.

Inget företag kan v ara framgångsrikt i längden om det inte har välmående medarbetare, menar Marjet.

– I KINA KANSKE DET kan fungera ett ta g att byta ut en miljon människor mot en annan miljon, men i Sv erige behöver vi ta till vara alla mänsklig a resurser vi har. n FREDRIK BJÄRNESAND

teknikutbildningar återfinns civilingenjörsprogrammet i Teknisk datavetenskap vid Umeå universitet.

– Att vi r edan under första kursen tar k ontakt med för etagen är lite unikt för oss . Därmed får våra studenter ett helt anna t fokus på sin utbildning. Deltagande i samverkansaktiviteter och projektrapporter bedöms och examineras också, säger Fredrik Georgsson, programansvarig.

DET ÄR INTE BARA samverkan som avgör framgången efter studierna. Beträffande chans-

erna till jobb, kvalificerade jobb samt hög lön hamnar den tekniska datavetenskapsutbildningen i Umeå på plats 38 av 115.

– En väldigt stora andel b lir kvar och arbetar i Umeå, för tio år sedan var det många fler som drog till Mälardalen.

SVENSKT NÄRINGSLIV vill genom sin kv alitetsranking bland annat motivera lärosätena att utveckla sin information och samverkan; ge blivande studenter ett verktyg för att kunna jämföra olika utbildningars kvalitet; samt visa på sambandet mellan samverkan i utbildning en och ökade chanser på arbetsmarknaden.

RANKINGLISTA, med jämförelsetal för enskilda utbildningar och lärosäten, finns på www.hogskolekvalitet.se.

Högskoleverkets samverkansundersökning från 2011 placerar också civilingenjörsutbildningen i teknisk da tavetenskap i Umeå högt, på pla ts elva av över 900 utbildningar i riket. n FREDRIK BJÄRNESAND

Fakta Högskolekvalitet är en undersökning och ett jämförelseverktyg som bygger på en samverkansenkät med 420 programansvariga och en etableringsenkät där 3 800 studenter angett hur de tycker samverkan fungerat och hur de lyckats i karriären.

Resultatet visar att utbildningar med god samverkan ✔ ökar chansen till kvalificerade jobb med 87 procent

✔ ökar chansen till att få jobb inom tre månader med 71 procent ✔ leder till i genomsnitt 2,1 procent högre ingångslön per månad för examinerade på grundnivå (motsvarande 479 kronor), medan en examen på avancerad nivå leder till i genomsnitt 3,8 procent högre lön (motsvarande 867 kronor) Källa: Högskolekvalitet 2011, Svenskt Näringsliv

30 NORRFORS

Erik Holmgren och Daniel Berggren gör allt. ”Håller man bara på med en sak är man såld.”

FOTO: FREDRIK BJÄRNESAND

31

Mekare med många sysslor Vardag eller midsommarafton.

Här ställer personalen upp.

– Fortsätter det så här känns det som en tidsfråga innan vi måste anställa, Daniel Berggren och Erik Holmgren, Nya Norrfors Mekaniska.

Nya Norrfors Mekaniska, i Nordmalings kommun, grundades 2009 oc h härstammar från ett konkursbo med samma namn.

– Vi gick ihop och köpte verkstad, inkrom och garage, säger Daniel Berggren och Erik Holmgren.

L

Lokalerna är från 1984 då byborna i Norrfors uppförde två industrihus, vilket satte orten på kartan som gott ex empel på offensiv landsbygdsutveckling i Sverige.

IDAG HAR befolkningskurvan stagnerat betänkligt, men i de flesta industrifastigheter lyser flitens lampa ännu.

– Vår huvudprodukt är lastbilspåbyggnader, till exempel plogar eller grusflak, säger Daniel som bor i b yn och arbetade på gamla mekaniska för e konkursen.

GENOM

”Vi som tycker om att arbeta skulle inte må bra av att sluta, då dör vi.”

KOMPANJONSKAPET

räddade Daniel oc h Erik sin utkomst på hemmaplan.

– Priset var så lågt att inte ens banken reagerade. Det räcker att känna 4-5 åkare i trakten, med 3-4 bilar vardera, så har man job b, säger Erik som bor i g rannbyn Nyåker dit han återv ände 2008 efter några år på Teg i Umeå.

– Det är heller ingen konst att få glesbygdsstöd, särskilt om det är bra för miljön, säg er Daniel och nämner pelletspannan.

EFTERHAND

HAR tjänsterna utvidgats till allt från lac kering och svetsning till k onstruktion av transportband.

– Vi gör allt som kunden begär, vi är 100 procent kundanpassade men kostar bara 50 pr ocent av vad de tar i stan, säger Erik.

– Vår styrka är mångsidigheten, vi ställer upp när f olk behöver oss, även fredagskvällar när bastun är på, säg er Daniel Begren. Är ni aldrig lediga?

– Jodå, jobbar vi en fr edagskväll kan vi ta det lugnt på måndag istället, det styr vi som vi vill, säger Erik.

– Vi har fullt upp oc h skulle egentligen behöva anställa, men det är inte så lätt att få tag på folk här uppe, säger Daniel.

Fördelarna med a tt driva

”Flyger det en hydraulslang på midsommarafton så ställer vi upp, det är ingen sak”, säger Daniel.

”Jag tar dagen som den kommer, det roliga är att få bygga upp något eget.” mekaniskt serviceföretag på landsbygden är annars många.

– FÖRUTOM ATT DU KAN F Å ett hus för 100 000 kr onor så har vi frisk luft oc h bastu ner e vid älven, där man ta sig en öl och dra en lax, säger Daniel.

– Det går bra a tt ställa bilen var man vill, man behöver aldrig betala eller vara rädd för tjuv ar, och är man sk oterintresserad så är det helt underbart, säger Erik Holmgren.

Aldrig ångrat er?

– Nej, nej, detta är ett sätt a tt leva. Vi som tycker om att arbeta skulle inte må bra av att sluta, då dör vi, säger Erik och Daniel. n FREDRIK BJÄRNESAND

”Detta är ett sätt att leva, lite grann som att vara bonde”, säger Erik.

32

Porträtt UMEÅ

Det går bra för nybyggar Umeås snabbast växande företag inom digital mediaoch kommunikationsutveckling.

Själv föredrar han att kalla sig 10-talets nybyggare.

– Förut ville jag flytta till New York eller Silicon valley, men nu inser jag hur rätt Västerbotten är, säger Emanuel Dohi.

”Faktum är att Transsylvanien är lite grann av Rumäniens Norrland.”

L Emanuel Dohi kom som pojke från Rumänien till Stoc kholm.

Som artonåring bytte den självlärde webutvecklaren adress till Umeå, för r eklamarbete på frilansbasis.

– Här träffade jag min blivande sambo. Hon är från Gräsm yr, och ville inte flytta.

DOHI DRÖMDE OM New York samt Silicon v alley. Nu fic k han byta strategi. På civilingenjörsprogrammet i teknisk dataveten-

skap vid Umeå uni versitet lärde han sig inte bara nyttiga grunder i programmering och avancerad problemlösning.

Framförallt var han tider nas kanske flitigaste student inom socialt nätverkande.

STUDENTKLUBBAR, branschträffar, fester. Tack vare sin talang för att puzzla ihop människ or med egna idéer oc h komplementära talanger hade han snar t startat flertalet föreningar och sitt första

33 ”Norrlänningarna tar den öppna miljön för självklar, därför behöver de inte foga in sig i ledet, utan kan tänka annorlunda och vara kreativa.”

Emanuel Dohi – en doer med många bollar i luften. ”Jag har nästan bara konstnärer, målare och skulptörer i släkten, inga direkta affärsmän eller tekniker. Pappa är författare.”

FOTO: FREDRIK BJÄRNESAND

r en från Transsylvanien datakonsultföretag.

– Socialt nätverksbyggande har varit en stor faktor för där jag är idag, säger Emanuel som även ligger bakom en lokal bransc hförening med ö ver 40 medlemsföretag.

IDAG, 32 ÅR GAMMAL , leder han sitt tr edje företag, Dohi Sweden AB. Bola get verkar inom digital media- och kommunikationsutveckling, sysselsätter närmare 30 medarbetar e

och har kunder i hela världen.

– 25-åriga civilingenjörer är en stor g rupp, själv är ja g bland de äldre.

I nyinflyttade lokaler längst ut på industriområdet Västerslätt, Umeå, bedrivs de hemlig are utvecklingsprojekten. I centrala Umeå ligger Studion, ett affärshotell där ung a talanger och uppstickarföretag erbjuds kreativ utvecklingsmiljö för lovande affärsidéer.

Emanuel Dohi a gerar strate-

giskt utifrån målet a tt kunna vara kvar och verka i Nor rland.

Under sin raska företagarkarriär har han tagit sig tid att bilat runt för att skapa sig en bild av möjlig-

heterna i länet.

– Jag har frågat mig, vad kan vi konkurrera med?

Fortsättning på nästa sida L

”Väldigt många digitala projekt i Umeå ligger på en väldigt hög internationell nivå.”

34 UMEÅ Vatten, vind, malm oc h skog är inte de enda rå varorna, kom han fram till.

DET ÄR INOM DE kreativa digitala näringarna Emanuel Dohi ser en framtid.

– Här finns öppna ytor och folk som bor med stora mellanr um, därför är de v ana att ta sak er i egna händer.

– Rum för r eflektion, frihet, självständigt folk och världens kanske bäst utv ecklade infrastruktur för sna bbt bredband, där har du för utsättningarna för framg ångsrik koncept- och produktutveckling.

VISIONEN ÄR ATT LÄNET ska bli världens bästa utv ecklingsplats för nya produkter, tjänster, upplevelser och värderingar inom digital informationsteknik.

Men inga möjligheter utan utmaningar.

– Ett jätteproblem är hur vi ska få hit job ben, produktionen, för oa vsett var våra kunder befinner sig så vill de helst ha oss i sin fysiska närhet, därför tar vi g ärna flyget en extra gång i bör jan av projekten för

att visa att Norrland inte ligger längre bort än en taxiresa.

Kompetensrekrytering är en annan nyckelfråga.

Events, projektsamarbeten och examensarbeten för universitetets studenter är ett sätt a tt hitta russinen i kakan.

– Jag har aldrig satt in en jobbannons, jag rekryterar individer utifrån deras g rundkompetens, sedan lär vi upp dem här. Man lär sig sjukt fort om man bara brinner för något. Sluta sätta f olk i fack, hitta de som brinner istället.

2011 UTSÅGS EMANUEL Dohi till Årets nyföretagare i Umeå.

Entreprenör och entreprenöriell är ord han inte gärna tar i sin mun.

– Det där ser ja g mest som tröttsamma modeord. Entreprenör betyder ”den som gör något”, där jämför ja g mig g ärna med amerikautvandrarna för 100 år sedan. De v ar också några som gjorde något.

Nybyggare, är Eman uels ledord.

– Att ta sak en i e gna händer och gräva där man står! Jag tycker att vi mer oc h mer ska bör ja

Emanuel Dohi Namn: Emanuel Dohi Ålder: 32 år Född: Transsylvanien, Rumänien Utbildning: Civilingenjör teknisk datavetenskap, Umeå universitet Företag: Dohi Sweden AB, digital media- och kommunikationslab Grundat: 2009 Utveckling: 2009/2010 = 2

anställda, 650 000 kr omsättning; 2010/2011 = 9 anställda, 5,6 miljoner kronor; 2011/2012 = 16 personer, 15 miljoner kronor ; ”September 2012 räknar vi med att ha nått den 30:e heltidsanställde medarbetaren.”

Källa: Dohi Sweden AB

Fakta ✔ Dohi Sweden är en digital byrå med tre ben. ✔ De utvecklar dels konsumentprodukter, typ dataspel, avancerade tv-format och mobilappar; dels erbjuds mobila och interaktiva konsulttjänster samt

kalla oss n ybyggare här uppe i Norrland. Här finns friheten, och här kan vi förverkliga oss.

PÅ ENGELSKAN FINNS inget riktigt bra ord för nybyggare, menar Emanuel. Kanske bidrar det till att han b lir kvar och utvecklar

marknadsstrategi, med kunder som Blocket.se, TV.NU, Aftonbladet och Svenska Dagbladet; dessutom finns en branschutvecklande avdelning med samhällsrelaterade projekt som specialitet.

Källa: Dohi Sweden AB

sitt digitala för etagsimperium från Norrland.

– Målet är a tt ta hit uppdragen och genomföra dem här. ”Att ta v ärlden till Umeå”, som Emanuel Dohis motto lyder.n FREDRIK BJÄRNESAND

”Norlänningen har ett rykte om sig att vara väldigt, väldigt uppriktig, på ett nästan dumärligt sätt. Det inger trygghet och förtroende. Ska du hålla på med tjänsteförsäljning är det livsnödvändigt!”

35 UMEÅ

Dan lockades från London till Hörnefors Dan Billingham är senior art director på Dohi Sweden AB. – Det är den klassiska historien, jag föll för en svensk flicka, säger han.

L För 12 år sedan mötte Dan Billingham en intressant svensk tjej på sin arbetsplats i London.

Sista dagen tog han mod till sig och bjöd ut henne.

TIO ÅR OCH TVÅ BARN senare bor Dan och frun i Hörnefors.

– Vi såg huset i Bil och bostad för ett par år sedan, visning en

Vid det la get hade Dan r edan träffat Emanuel Dohi, i egenskap av inhyrd designer med digitala plattformar på arbetsbordet. ”Bättre att hyra än a tt anställa” resonerade Dohi.

”Till och med humorn klaffar.” Dan Billingham, senior art director (huvudansvarig för designarbetet).

FOTO: FREDRIK BJÄRNESAND

var den v ackraste sommardag jag upplevt, vi b lev kära i det direkt.

IDAG DELAR D AN Billingham vardag med många datautvecklare, designers oc h marknadsstrateger i glasr ummen på Västerslätt.

– Det är verkligen en ung och energisk atmosfär här inne , ingenting är någonsin ett pr oblem, alla är hela tiden intresse-

rade att hitta lösningar.

Atmosfären bland folk i Umeå och övriga länet är oc kså problemfri.

– Jag gillar folket här, jag har fått många riktigt härliga vänner på vägen. Till oc h med humor n klaffar.

Rekommenderar du eng elska bekanta att flytta hit?

– Visst bjuder jag hit dem, med detta är inte något som passar för alla. Men för mig är det rätt, ja g är sportig, åker skidor och gillar snö. n FREDRIK BJÄRNESAND

App slog globalt UMEÅ. Table drumming?

Det började med en idé som kläcktes på kontoret.

L En av Dohi Sweden:s senaste produkter är en applikation som gör att man kan lära en smartphone att känna igen olika vibrationer och översätta dem till ljudeffekter.

Därmed kan man a v ett vanligt bord skapa sitt eget trumset, med alla tänkbara tr umfunktioner.

– Vi ville göra något annorlunda baserat på traditionell ljudhantering, säger Emanuel Dohi.

GENOM KORSBEFRUKTNING av tidigare projekt, bland annat ett uppdrag åt militär en, utvecklades tillsammans med tv å examensarbetare från Umeå Universitet en pr ototyp för ljudklassificering.

– Det är egentligen lanseringen av programvaran som är det

”En iPhone är huntratals gånger vassare än det första rymdskeppet som landade på månen.”

FOTO: FREDRIK BJÄRNESAND

riktigt spännande, Emanuel.

säger

MARKNADSFÖRINGEN HAR innehållit tävlingar, flertalet musikvideos och en dokumentärfilm, som utger sig för a tt vara inspelad i Br ooklyn och spridits via Youtube. Därmed lyckades Dohi

Sweden förmedla intrycket att table drumming är den senast modeflugan i amerikanska förortskvarter.

– Tack vare effektiv marknadsföring har vi l yckats få flertalet av bloggvärldens främsta auktoriteter att, via sociala medier som Twitter oc h Facebook,

lyfta produkten globalt.

Filmen är i själv a verket inspelad i Umeå.

– Genom lanseringen har vi velat presentera en f allstudie av hur man kan göra en ny produkt begriplig för en hel v ärld, med lilla Umeå som bas. n FREDRIK BJÄRNESAND

36 STORUMAN

Storumans första galler Nu har Storuman fått sin första galleria. Gallerian är namnet som slog upp sina dörrar i slutet av augusti. Flera hundra personer kom för att ta sig en titt.

– När vi öppnade var det så mycket folk i butiken att alla inte rymdes härinne. Det hade man inte riktigt trott, berättar en glad butikschef, Annbritt Westin.

Nu har den öppna t, inlandets första galleria. Här finns b land annat leksaker, godis, kontorsmaterial och smink.

– Vi har bara fått positi v respons, det är ing en som har sagt något ne gativt, säger Annbritt. Det är förstås otr oligt roligt och vi som job bar här är mycket nöjda.

FÖRETAG

VÄSTERBOTTNINGEN

var på pla ts under in vigningen kan berätta a tt det bjöds det på fika, delades ut ballong er och godisregn till barnen. Storumans kommunalråd, Tomas Mörtsell, klippte inte mindre än sex band för dagen, ett för v arje företag som finns i Gallerian.

SOFIE LIDEFJÄRD

Helmer Bergström, Storuman, tyckte det var spännande när han och pappa Daniel besökte invigningen av den nya Gallerian. ”Man fick stå i kö för att ta sig in”, berättade Daniel Bergström.

Intresset var stort vid invigningen av den nya Gallerian i Storuman. Bengt Ardlin och Sara Johansson som säljer sina varor i där, fanns på plats för att prata med intresserade kunder.

Storumans kommunalråd Thomas Mörtsell fick vid invigningen av nya Gallerian i Storuman klippa inte mindre än sex band. Ett band för varje företag som hyr plats och säljer sina varor där.

Wilma Gustafsson, Storuman vann Gallerians bildtävling och priset delades ut av

37

ria har รถppnat eria

Gallerians butikschef Annbritt Westin.

FOTO: ROLF JOHANSSON

38

Re p o r t a g e FREDRIKA

2011 mottog Frekab åselebornas egen utmärkelse, Åseles guldhjärta, i samband med Åselegalan. ”Det kom som en överraskning att folk kände till vårt företag.”

Bristande service gör rek Bristande samhällsservice försvårar rekrytering i Fredrika.

– Då vill ingen flytta hit, säger Kerstin och Patrik Bergholm, företagare.

L 1998 drog nyinflyttade svagströmselektrikern Patrik och ekonomen Kerstin igång elektromekanisk firma i Fredrika, med legotillverkning åt Ericsson som

affärsidé. Telekomjättens påföljande kris drog dessvärre ner fredrikaföretaget i en k onkurs 2001.

– Vi hann inte ställa om, men vi kände att vi hade f ler kunder på gång och borde ha en framtid här, säger Kerstin. Året därpå grundades Frekab.

I dag har för etaget cirka tio anställda och 30-talet kunder.

– Vår styrka är flexibiliteten,

vi är lättsamma a tt ha a tt göra med och gör bra produkter, säger Kerstin.

– En fördel är a tt de f lesta anställda är härifrån, personalomsättningen är så gott som noll, säger Patrik.

Som en bekräftelse motto g Frekab vid fjolår ets Åselegala åselebornas egen företagarutmärkelse, Åseles guldhjär ta.

Men allt är inte guld oc h gröna

skogar i Fredrika. Frekab har en relativt hög medelålder, på cirka 47 år, och nyrekryteringar är ingen enkel match.

– FÖR NÄRVARANDE har vi en ryss, en tysk och tre thailändska medarbetare, säger Kerstin som nyligen även hade en polac k i lönerullorna.

Den många språken gör svenskkunskaperna extra

39

Kerstin och Patrik Bergholm flyttade från Umeå till Fredrika. ”Det var lite av en chansning. Vi var less på att bo i en lägenhet mitt i stan och ville ut på landet”, säger Kerstin som stammar från Fredrika.

“Det blir ju enklare att en lärare kommer hit än att elva personer åker till Åsele. En timme kan vi stå stilla, men inte en hel eftermiddag.”

FOTO: FREDRIK BJÄRNESAND

k rytering svårare viktiga, för a tt undvika fel i produktionen.

– Trots elva SFI-ansökningar från Fredrika, och trots att vi erbjudit våra lokaler, har det varit hopplöst a tt få till SFIundervisning här, säger Kerstin.

– Det blir ju enklar e att en lärare kommer hit än a tt elva personer åker till Åsele . En timme kan vi stå stilla, men inte en hel eftermiddag, säger Patrik.

Största hotet mot näringslivets utvecklingsmöjligheter på orten är en sk olnedläggning, menar Kerstin och Patrik.

– VILKA YNGRE personer vill flytta hit om bar nen ska behöva åka 12 mil om dagen, förutom all väntan på skolskjutsar, då flyttar vi hellre, säger Kerstin.

– Och inte b lir det till Åsele , säger Patrik som i så f all väljer

Bjurholm med Nor rlands bästa företagsklimat.

Med fortsatt vindkraftsutbyggnad, och utvecklad samhällsservice, borde å andra sidan möjligheterna öka i F redrika, menar Kerstin och Patrik.

– Att flytta är e gentligen det sista vi vill, vi vill ju inte lämna det vi b yggt upp under 20 års tid. n FREDRIK BJÄRNESAND

Fakta Frekab, grundat 2002, levererar elektromekanik; allt från tillverkning av kablage, monteringsarbeten, apparatskåp, till planering och inköp av färdig produkt. Företaget har elva anställda och omsätter 7,9 miljoner kronor.

Källa: Frekab.se

40

Krönika

Personalplanera och tänk framtid i nutid!

A

tt jobba med kompetensförsörjning är att planera för framtiden. Det är att säkerställa rätt personalstyrka för att nå företagets uppsatta mål. I och med att vi i Sverige står inför en stor generationsväxling på arbetsmarknaden så har begreppet komptensförsörjning seglat upp som en prioriterad punkt på företagsledningens agendor. Vi på Academic Work arbetar med kompetensförsörjning via studenter och akademiker. Eftersom vår målgrupp är i början av sin karriär har vi naturligt märkt av företagens ökade intresse i frågan.

M

ånga av de företag jag träffar i min roll som Account Manager känner till sin utmaning gällande kompetensförsörjning, men uttrycker en svårighet i att hitta tid för att hålla en aktiv kontakt med universitet och högskolor. Idag hjälper jag redan många av mina kunder med den kontakten samtidigt som vi tillsammans hittar ett bra upplägg för att möta deras nuvarande och framtida resursbehov.

A

lla yrkesgrupper har sina utmaningar, men inom IT- och teknikområdet märker vi särskilt av att företag insett behovet av att tänka mer långsiktigt gällande sin personalplanering. Erfarna ingenjörer är eftertraktade, men blir svårare och svårare att attrahera. Kampen om dem som vill byta arbete är hård och lönenivå-

erna för dessa stiger därför många gånger i taket. Jag förstår det tuffa läge som många av mina kunder står inför.

Jag kan inte lösa deras kompetensbrist i ett kick, men Academic Work kan bli en stöttande partner i deras långsiktiga arbete med kompetensförsörjning. Varje år tar flera hundratals ingenjörer examen från våra svenska universitet och högskolor. De nybakade ingenjörerna har mindre arbetslivserfarenhet men kompenserar det till viss del genom ett otroligt sug efter att arbeta och lära sig nytt.

inför så gäller det att börja titta på mer juniora profiler med stort potential. Om du redan idag vågar anställa och satsa på kollegor som är i början av sin karriär så kommer det att vara samma kollegor som tar er dit ni vill i framtiden. V i på Academic Work har lång erfarenenhet av just den målgruppen, där personaluthyrning och rekrytering är vårt expertområde. Så genom att ta vår hjälp så kan du göra detsamma och fokusera på ditt expertområde!

T

yvärr så har jag sett ett tydligt mönster i hur företag resonerar när en medarbetare säger upp sig eller går i pension. Ofta lägger man allt för stort fokus på att försöka hitta en ersättare som har samma profil som den kollega som ska sluta.

I sådana lägen brukar jag försöka hjälpa mina kunder till att både fundera på den kompetens de behöver idag men kanske ännu viktigare den de behöver i framtiden. Det finns många sätt att minska glappet mellan universitet och arbetslivet. Ett vanligt upplägg jag har tillsammans med mina kunder är att låta en student arbeta extra vid sidan av studierna. Förutom den extraresurs det innebär idag så är det också ett bra sätt att tidigt börja skola in framtida medarbetare.

I och med det stora generationsskifte som den svenska arbetsmarknaden står

MARIA MAGNUSSON Maria Magnusson arbetar som Account Manager på Academic Work som hjälper företag Med personaluthyrning och rekrytering.

Maria når du 090-200 62 75 och på maria.magnusson@academicwork.se

41

Erika Bjuhr, en av delägarna i Sorseleföretaget Ljung Hudvård AB. FOTO: URBAN VIKLUND

SORSELE

Bedrägeriförsök mot Sorseleföretag Sorseleföretaget Ljung Hudvård AB har utsatts för bedrägeri på Internet. Ett blufföretag använde sig av företagets namn i facebookannonser och har via kortköp försökt lura till sig pengar.

L På Ljung Hudvård upptäcktes bedrägeriet efter semestern. I ett mail berättade en kvinna att företaget hade en k onstig annons på Facebook.

I annonsen f anns bilder på kvinnor som efter behandling såg ut a tt vara tiotals år yng re.

Under annonsen stod Sorseleföretagets namn Ljung Hudvård.

– DE ANVÄNDE VÅR webbaddress, det såg ut som om vi hade satt ut annonsen. När man klickade kom man in på en helt annan sida än vår, säger Erika Bjuhr, en av delägarna i Ljung Hudvård.

När kunderna gick vidare kom de sedan till en sida där de skulle lämna kortuppgifter.

– Och när man gör det är det ju risk för a tt man får sitt k onto tömt, säger Erika Bjuhr.

Annonsen är anmäld både till

Facebook och polisen.

– Men när ja g ringde polisen sade han att det är de kunder som har blivit av med pengar som ska göra anmälan. J ag vet att några har gjort det.

ANNONSEN HAr försvunnit från Facebook.

– Men den låg no g kvar i tv å veckor, och det är tillräckligt illa.

För folk tror ju att det är vi som annonserat. Men det är r ena bluffannonser. Det är illa att vårt företagsnamn dras i smutsen, säger Erika Bjuhr.

Ljung Hudvård gick ut både på sin hemsida och på Facebook, varnade för bluffen och berättade att de inte alls har någon k ortbetalning.

– VI HAR ENDAST förskottsbetalning via bankgiro. Vi uppmanar våra kunder a tt inte lämna ut några som helst k ortuppgifter och kontrollera att man är inne på rätt w ebbshop. Sedan har vi uppmanat dem som mejlat till oss om det här a tt göra en polisanmälan. n URBAN VIKLUND

Samarbetsprojekt vill tillvarata äldres resurser LÄNET Generations är namnet på ett europeiskt samarbetsprojekt mellan fem regioner med åldrande befolkning. Syftet är att tillvarata äldres resurser.

L Deltagande regioner är Brescia i Italien, Lor raine i F rankri-

ke, Norra Ungern, Västerbottens län och Wielkopolska i Polen.

Meningen är att utbyta erfarenheter av hur fler unga ska få jobb, dels genom att äldre arbetstagare får vara mentorer för ungdomar och dels genom att pröva en arbetsorganisation som möjliggör arbete i första hand upp till pensionsål-

dern 65 år, men gärna längre.

– DE SOM NÄRMAR SIGpensionsåldern får känna sig bety delsefulla ända tills de g år i pension samtidigt som fler unga får jobb, säger Hans Lindberg (S), or dförande Utbildningsdelegationen, Region Västerbotten.

Projektet ingår i miniprogrammet Creator, där sju europeiska regioner gått ihop för att se hur en åldrande befolkning kan b li en möjlighet till regional ekonomisk utveckling.

Generations pågår till den 30 juni 2013. n FREDRIK BJÄRNESAND

42

Nyheter LÄNET

Anitha Lundkvist driver och äger Lövångers Blommor. ”Ett av de roligaste jobb jag haft.”

FOTO: PETER KÄRR

Utländsk växtkraft LÄNET Personer med utländsk bakgrund har länge varit överrepresenterade bland egna företagare i Sverige, åtminstone sett till gruppen sysselsatta på arbetsmarknaden. Småföretagen som drivs av företagare med utländsk bakgrund får också allt större betydelse för sysselsättning och tillväxt i svensk ekonomi.

Tillväxtverkets program Företagare med utländsk bakgrund, 2008-2010, visar att: ✔ var femte n ytt företag startas av en person med utländsk bakgrund ✔ Elva procent av alla utlandsfödda har de senaste åren varit verksamma som egen företagare, jämfört med 10 procent bland svenskfödda ✔ 85 000 personer med utländsk bakgrund driver företag i Sverige ✔ 250 000 personer sysselsätts i för etag som dri vs av personer med utländsk bakgrund

L

Anitha blev företagare:

”Det roligaste jobb jag haft” Cirka 20 procent av länets småföretag saknar någon som vill eller kan ta över inom familjen.

– Jag hade tidigare arbetat med nästan allt utom blommor, säger Anitha Lundkvist, Lövångers Blommor.

L Bli Företagare är ett pr ojekt som hjälper småför etag att komma i k ontakt med lämplig a uppköpskandidater.

– Vi dammsuger alla branscher efter företag som ännu inte löst sitt g enerationsskifte, säger Gabriel Högberg, pr ojektledare Bli Företagare.

ta stegen mot en ö verlåtelse, säger Gabriel Högberg.

ANITHA LUNDKVIST äger och driver i dag Lövångers Blommor.

– Det var när min då varande projektanställning i Malå gick ut som jag såg annonsen om a tt blombutiken i Lö vånger var till salu, säger Anitha som är uppväxt och har sociala band i kustsamhället.

Efter nära sex månaders praktik var Anitha r edo att ta över butiken, 1 juli 2011.

– Rörelsen ger underlag för ungefär två heltider på årsbasis.

ATT I NORMALFALLET TAS den första kontakten av en k onsult, som lyssnar in oc h sedan erbjuder företagaren att träffa en eller flera kandidater med intresse för verksamheten. En period a v praktik följer. Varken nuvarande eller blivande företagare förbinder sig till någonting.

– Syftet är a tt lära känna varandra och kravlöst prova hur man fungerar ihop. Faller det väl ut får man hjälp a tt tillsammans

DET

SKULLE

INNEBÄRA

mycket arbete var hon införstådd med.

– Det kanske bästa var att jag fick prova på i den miljö som ja g sedan skulle vara i, sedan är det också viktigt a tt ha någon som kan ställa de kritiska frågorna.

Det ligger mycket osynligt arbete bakom en b utik, men det är hon beredd att ta.

– Detta är ett a v de r oligaste jobb jag haft, det ger mycket energi tillbaks.

Gabriel Högberg berättar a tt en lyckad matchning kan ta allt från ett par veckor till flera månader.

– Hittills har ett 20-tal ma tchningar genomförts, varav drygt tio lett till generationsskifte. n FREDRIK BJÄRNESAND

Fakta Bli Företagare är ett samverkansprojekt som drivs av Enheten för näringsliv och samhälle, Umeå universitet.

Syftet är att bidra till fler generationsskiften bland länets småföretag, genom att underlätta för möten mellan småföretag och blivande entreprenörer. Metodiken prövades första gången 2010, nuvarande etapp avslutas efter årsskiftet.

För finansieringen står Umeå och Skellefteå kommuner, Region Västerbotten, Arbetsförmedlingen samt Tillväxtverket.

Källa: http://www.ens.umu.se/ generationsskifte/

TILLVÄXTVERKETS erfarenheter och studier visar a tt företagare med utländsk bakgrund ofta har sv årt att få hjälp från de eta blerade stödsystemen.

Det svenska stödsystemet för nyföretagande är historiskt uppbyggt för a tt passa den etablerade näringslivsstrukturen, där den typiske företagaren ansetts vara en man inom tillverkningsindustrin.

FÖRETAGARE MED utländsk bakgrund är något v anligare inom handel, hotell oc h restaurang liksom inom tillväxtbranschen vård och omsorg.

Allt enligt Tillväxtverket.se. n FREDRIK BJÄRNESAND

43

Bli en hjälte!

Skicka “bris50” i ett SMS till 729 09 och skänk 50 kr till BRIS verksamhet.

Nästa nummer av Västerbottningen Företag kommer ut den 16 oktober.

O C H T I L LV Ä X T I V Ä S T E R B O T T E N

Med fokus på turism

Elinstallationer • Kyl-& frysservice motorlindingar • Data & Larm reparationer mm

EL VILHELMINA DOROTEA Tel. 0940-55410

bris.se

Box 96 . 912 22 VILHELMINA

Företagare och fastighetsägare

Mer information på www.exergi.se ”Rådgivning” Marcel Berkelder 0935-209 96, 070-606 33 06.

EXERGI marcel@exergi.net

Umegallrarna

Fina lokaler upp till 240 pers., logi för 48 personer, härlig miljö.

1-dagskonferens 250:- + moms 2-dagarskonferens 1265:- + moms Tfn 090-426 13 konferens@strombacksfolkhogskola.se www.konferensstromback.se

Undervisnng

Konferens

Brandredskap

www.brandservice.se nu även med web-shop

Konferens Strömbäck

w w w. s t jar n a f y r k a n t . s e Umeå | Förrådsv 16 A | Västerslätt | 090 - 70 44 70 Skellefteå | Hammarv 7 | 0910 - 70 12 20

Du utvecklar ditt företag.

Vi utvecklar din ekonomi.

Rådhusespl 3 B • Box 260, 901 06 Umeå Telefon 090-18 07 00 • Fax 090-12 75 14 umea@kpmg.se • www.kpmg.se

B(Y)RÅN

Skogsvägen 25 • 918 31 Sävar • tel 070-338 40 76

0910-71 13 65 090-18 85 18 0970-222 64

Rådgivning

Avverkning

ENERGIKARTLÄGGNING!

Vi averkar skog med egna maskiner Skördare och Skotare

Skellefteå Umeå Malmberget

Mittel EL AB Fabriksgatan 9, 921 36 Lycksele Tel: 0950-142 80, Fax: 0950 - 268 28 E-post: el@mittel.se • www.mittel.se

Mobiltelefoner

Elinstallationer

Företag i farten

0942-10206

ELINSTALLATIONER - MOTORLINDNINGSVERKSTAD - KYL&FRYSSERVICE

PG 90 15 04 -1

European Agreement Concerning the International Carriage of Dangerous Goods by Road

Allt inom utbildning och rådgivning för transport och industrisektorn.

Tel 070-542 19 64 • Per Granberg

Skickas till: ––> Vd

––>

Marknadschef

––> Säljchef

Fikarummet

Klassiskt järnbruk järnbruk från från 1703.

1703. Vackert Vackert och och inspirerande. inspirerande.

Klassiskt Modernt och flexibelt.

Modernt och flexibelt.

Höstens frestelser FREDAG 15 LÖRDAG 15 SEPTEMBER SEPTEMBER AMARONEPROVNING OCH OCH 2-RÄTTERS 2-RÄTTERS AMARONEPROVNING GOURMETMIDDAG GOURMETMIDDAG inkl del del ii dubbelrum dubbelrum med med frukost frukost 1 495:- inkl

SEPTEMBER LÖRDAG 21 SEPTEMBER TRYFFELAFTON OCH OCH 3-RÄTTERS 3-RÄTTERS TRYFFELAFTON GOURMETMIDDAG GOURMETMIDDAG

TOMMY TOM MYMYL MYLLYM LYMÄKI ÄKI

inkl del del ii dubbelrum dubbelrum med med frukost frukost 1 295:- inkl

TOMSJÖS TOM SJÖSTED TEDTT

SEPTEMBER LÖRDAG 29 SEPTEMBER MYLLYMÄKI, ÅRETS ÅRETS KOCK KOCK 2007 2007 OCH OCH TOMMY MYLLYMÄKI, SILVERMEDALJÖR PÅ PÅ KOCK-VM KOCK-VM 2011 2011 SILVERMEDALJÖR

FREDAG 19 19 OKTOBER OKTOBER FREDAG WHISKYPROVNING OCH OCH 2-RÄTTERS 2-RÄTTERS WHISKYPROVNING GOURMETMIDDAG GOURMETMIDDAG

inkl Herrgårdskaffe, Herrgårdskaffe, Vildmarksbad, Vildmarksbad, 5-rätters 5-rätters middag, middag, 1 795:- inkl musikunderhållning och och del del ii dubbelrum dubbelrum med med frukost. frukost. musikunderhållning

395:-inkl inkldel deliidubbelrum dubbelrummed medfrukost frukost 11 395:-

FREDAG OCH OCH LÖRDAG LÖRDAG 26-27 26-27 OKTOBER OKTOBER FREDAG TOM TOM SJÖSTEDT, SJÖSTEDT, ÅRETS ÅRETS KOCK KOCK2008 2008

OKTOBER FREDAG 5 OKTOBER OKTOBERFEST OKTOBERFEST MED MED TRUBADUR TRUBADUR OCH INTERNATIONELL INTERNATIONELL BUFFÉ BUFFÉ

Fredag: Fredag:5-rätters 5-rättersmiddag, middag,musikunderhållning musikunderhållning och ochdel deliidubbelrum dubbelrummed medfrukost: frukost:11545:545:Lördag: Lördag:Även ÄvenHerrgårdskaffe Herrgårdskaffeoch ochVildmarksbad: Vildmarksbad:11795:795:-

695:- inkl del del ii dubbelrum dubbelrum med med frukost frukost

K Konferens på järnbruk från 1703 Högklassig mat och och varmt varmt omhändertagande omhändertagande i storslagen bruksmiljö. bruksmiljö.

3-dagars konferens konferens från från 11 895:895:- per per person person ii dubbelrum dubbelrum (Lunch-Lunch) (Lunch-Lunch)Priset Prisetär ärexkl exklmoms. moms.

0612-71 75 00 info@galsjobruk.com info@galsjobruk.com www.galsjobruk.com www.galsjobruk.com