Företag 5 - 2012

Nr 5 november • 2012

O C H T I L LV Ä X T I V Ä S T E R B O T T E N

TEMA Länets innovationer och kluster

KRÖNIKA Bor Uppfinnarjocke i länet?

UMEÅ Staffan Ling Årets Mentor i Västerbotten

Senaste nytt från

Sidorna 24-27

Boka annonsplats i nästa nummer redan nu!

All information på

Västerbottningen Företag ges ut med 6 nummer per år och berättar om företag, entreprenörskap och tillväxt i Västerbottens län.

Tidningen distribueras till alla företag i Västerbotten.

Kontakta våra säljare för mer information: Greger Kågström 0910-211 02 greger.kagstrom@foretagstidningen.se Thomas Wänman 090-71 15 21 Thomas.Wanman@display-umea.se

Nr 1 • 2012 mars

5 Nr 011 2 t• ok

se N pt r 4 •2 01 1

OCH

ÄX

T

eg be Inla KU et hö nd S vä ver et gp e ak tt et

LV

ERBO

TTEN

Vä

S KU FO eknik

g t un ljö Mi för k and erl ost f och

SK RÄ ts RT Åre BU Möt agare n

LY

et te För rbot e äst iV

BR A

X fo to Erb SEL o ju E frå ch de n film r ov an

L SPECIA ts

Läne starka ärken varum

Å LÖGDE a

ark Det st huset mode vid E 4

frå n

Industrir ljer pris till ffä Sä a yr exator ra tagäventInd b – e ö 24 –2 7

d Me

Sid or na

inf or m at ion Me d

O C H T I L LV Ä X T I V Ä S T E R B O T T E N

för vecka n tte sterbo

v las eck utv h c o

Tå C – f g o KSE ra ch LE m t fly m iden g el s od i

Nr 2 april • 2012

HOLM STOCK Viktig

NÄ UM ndeln r e sha äx

n Grä

FO

TIL

N

ar t

VÄ

ST

ER

BO

TT

EN

H OC

I

S VÄ

TE

O RB

E TT

T I L LV

T I VÄ S ÄXTS

n frå on ati rm o f in

7 4–2 a2 orn Sid

foretagstidningen.se

2

e nytt Senast

OC

H T IL

LVÄ

XT

Me på d fok tur us ism PORTRÄTT

I V Ä

Sara – Årets mäklarprofil i Sverige

STE

RB

OT

OC

LYCKSELE

Maxmoduler bygger för framtiden

SORSELE

Företaget som satsar på trivsel

UM EÅ S

fö me rhopp tora d IK nin g EA i st ar an

H

TI

LL

VÄ

XT

I

VÄ

ST

ER

BO

TT

EN

PO RTR

ÄT Mö för t turi T et s Stig agare tStra n nd

från

9 a 16–1 Sidorn

jun Nr 3 i• 201 2

TEN

Senaste nytt från

L

Sidorna 18-21

är För Sen a

Ber YCKS g hot asale ELE e n drö llchef är mp ens roje kt

L

Ledare 3

Kraftinjektion hos de innovativa DET LÅTER SOM EN KLYSCHA men är inte mindre korrekt för det. Inno vationer, nya företag och växande företag är viktig a för job ben och tillväxten i Sverige.

Men det är också dessa företag, som ofta har det svårast att skaffa kapital och klara sin finansiering innan pr odukterna är på mar knaden och försäljningen har kommit igång.

I höstbudgeten fick förslaget om sänkt bolagsskatt den mediala uppmär ksamheten men i den fanns också andra godbitar.

Förslaget om In vesteraravdrag är en sådan.

Förslaget bygger på a tt fysiska personer som investerar i ett mindr e företag har möjlighet a tt

dra av hälften a v investerat belopp, upp till 650 000 kronor i sin självdeklaration.

I vår del av världen är Investeraravdraget intressantare än bolagsskattens storlek. Investeraravdraget kan ge en kraftinjektion till utveckling i de små innovativa företagen och det är där framtiden finns för oss i Västerbotten.

Jonatan Hjort 090–711 382 jonatan.hjort@foretagstidningen.se

Innehåll

39

31

Nr 5 November 2012 Vi och våra innovationer Innovationsrådets roll

10

Företag Västerbottningen ges ut av: Tidningar i Norr AB, Box 3053, 903 02 Umeå Tel: 090-711380 Fax: 090-711390 Ansvarig utgivare: Jonatan Hjort, Tidningar i Norr AB, 073-818 00 06, jonatan.hjort@foretagstidningen.se Annonser: 090-3493709

4–5 6

Krönika: Robert Salomonsson Entreprenörscentrum guld värt Rådgivarnas viktiga roll Krönika: Lars Lundström En sluss för goda vårdidéer 100 innovationer för Indexator Möt en god innovatör Krönika: Roland Norbäck

8 9 10–11 15 16–17 19 20–21 22

FÖRETAGARNAS MEDLEMSSIDOR Den uppfinningsrike företagaren

24–27 28–30

Årets företagare i länet Starka kluster i Västerbotten

31 32–39

Årets mentor i länet

40–41

Epost: Info@foretagstidningen.se Web: www.foretagstidningen.se Tryckeri: Tryckmäklaren, Luleå Vi ansvarar inte för inskickat material som vi inte har beställt. Däremot tar vi gärna emot alla redaktionella tips.

Tidningar i Norr AB ger även ut tidningstitlarna: Nordsverige, Västerbottningen, Jord&Skog, Lokaltidningen, Västerbottens Mellanbygd, Bygden mellan städerna, Resmål Västerbotten.

4

Innovationer LÄNET

Välkommen till Västerbottningen Företags temanummer om innovationer och kluster.

Innovationer är n ydanande varor, tjänster eller pr ocesser som får stor t genomslag på en marknad.

Smartphones är ett ex empel.

Utifrån ny och befintlig teknik erbjuder dessa produkter nya tjänster som b livit till ett måste , och förändrat människors livsstil och organisationers funktionssätt, jorden runt.

Innovationer initieras så väl inom forskning och företag som bland kunder och brukare. De utvecklas som regel i läroprocesser mellan många aktörer och kompetenser.

I slutet a v 1980-talet lanserades begreppet innovationssystem.

Det syftar på alla formella och informella aktörer, nätverk och institutioner, från näringsli v,

L

Tema: Innovationer

Monteringsfärdiga möbler i platta paket är en mycket framgångsrik svensk innovation. Liksom vätskor förpackade i platt papper, tetra.

FOTO: PRESSBILD

5 akademi och offentlig sektor, som verkar för att nya idéer ska uppstå och omvandlas till kommersiella produkter och framgångsrika företag.

INNOVATIONER anses avgörande för hela samhällets utv eckling.

De antas möjliggöra lösningar på allt från sjukvårdens kvalitet till landsbygdens överlevnad.

Sveriges satsningar på f orskning och innovation uppgår årligen till cirka 30 miljarder kronor. Kritiker menar att resultatet i form av kommersiella produkter är alldeles för magert.

Ett sätt a tt öka inno vationstrycket är a tt etablera kluster, alltså branschsamarbeten mellan företag inom ett oc h samma geografiska område. I länet finns en handfull utv ecklade klusternätverk, varav ett par v ärldsledande.

LÄNETS innovationssystem har i dag 14 aktörer som ägnar sig åt att hjälpa människor och företag att omsätta sina n yskapande idéer till säljande pr odukter och

”En uppfinning är en idé som ännu ingen köpt. En innovation är en produkt som folk betalar för.” framgångsrika företag.

I detta temanummer av Västerbottningen Företag träffas rådgivare, nätverksaktörer, företagare, forskare, enskilda idégivare och innovatörer, som verkar inom länets inno vationssystem och kluster. n FREDRIK BJÄRNESAND

Innovationshjälp Här kan du bli slussad vidare till rätt rådgivare för din idé och ditt verksamhetsområde: Almi Företagspartner: www.almi.se B.I.C. Factory: www.bicfactory.se Connect Norr: www.connectnorr.org Convoy: www.convoynorr.se DesignVästerbotten: www.designvasterbotten.se Entreprenörcentrum: www.entreprenorcentrum.se/vasterbotten Innovationskontor Norr, Umeå universitet: www.innovationskontornorr.umu.se Innovationssluss Västerbotten: www.innovationssluss.se Innovation Västerbotten/Uppfinnarföreningen Skellefteå: www.innovationvasterbotten.com Krenova: www.krenova.se Uminova Innovation: www.uminovainnovation.se Ung Företagsamhet: www.ungforetagsamhet.se/vasterbotten Venture Cup: www.venturecup.se Källa: Våga satsa, infobroschyr april 2012

Kluster i länet Biotech Umeå: www.biotechumea.se/ Georange: www.georange.se/ ProcessIT Innovations: www.processitinnovations.se/ Skogstekniska klustret: www.skogstekniskaklustret.se/ Virtuellt kluster: under utveckling

6

Nyhet LÄNET

Fakta Länsstyrelsens beslutsunderlag för de samlade företagsoch innovationsbidragen uppgår i år till 66 miljoner kronor, varav: ✔ regionala investeringsstöd (större investeringar riktade mot inlandet): 20 MKr ✔ regionala bidrag till företagsutveckling: 34 MKr ✔ innovationer: 12 MKr Källa: Länsstyrelsen

Fakta

Jan-Erik Lundström, länsstyrelsen. ”Innovationsrådet har blivit lite grann av ett varumärke som visar upp hur vi samverkar och vilken struktur vi har på arbetet med innovationsfrågor i länet.”

FOTO: FREDRIK BJÄRNESAND

Innovationsfinansiering via länsstyrelsen 2002-2011 Beviljade stöd: 49,2 MKr: Umeå: 138 ärenden Skellefteå: 39 ärenden Övriga länet: 19 ärenden Källa: Länsstyrelsen

Samarbete ger struktur Innovationsrådet är en sammanslutning av länets rådgivningsorganisationer och finansiärer för innovativa idéer med kommersiell potential.

– Vi har blivit vältrimmade i våra roller, säger Jan-Erik Lundström, länsstyrelsen.

L Innovationsrådet tillkom 2005 utifrån frågeställningen hur man skulle få maximal effekt av de finansiella och organisatoriska resurser för utveckling av innovationer som finns i länet.

– Samarbetet har gjort att vi i dag fått en väldigt bra struktur och överblick på var folk kan vända sig, det har gett oss en bättre bild av vilka resurser som finns i respektive kunskapsportföljer och finansieringskorgar, säger Jan-Erik Lundström, länsstyrelsens representant i rådet.

Förutom länsstyrelsen ingår Almi företagspartner nord, Innovation Västerbotten, Uminova

Innovation samt Innovationsbron. Via Entreprenörcentrum når Almi företagspartner ut med rådgivning till privatpersoner och företag i 14 av länskommunerna, medan Innovation Västerbotten står för motsvarande insatser i Skellefteå kommun.

Uminova Innovation vänder sig framförallt till innovatörer och forskare från universitet och sjukhus.

För finansiering svarar Almi Företagspartner, Innovationsbron och länsstyrelsen.

LÄNSSTYRELSEN

ÄR särskilt ämnad att gå in i tidiga skeden.

– Innovationscheck är ett statligt bidrag på maximalt 50 000 kronor till nyskapande projekt i mycket tidigt skede, och omfattar maximalt 50 procent av utvecklingskostnader upp till 100 000 kronor.

Innovationsbidrag går till nyskapande projekt i mycket

tidiga skeden där utvecklingskostnaden och kapitalbehovet är större. Bidraget är som mest 1,2 miljoner kronor, upp till maximalt 45 procent av utvecklingskostnaderna.

JAN-ERIK LUNDSTRÖM berättar att år 2009 förbättrades villkoren för innovationsbidragen.

– Det är möjligen förklaringen till att de beviljade bidragen tog rejäl fart samma år, med en ökning från tidigare genomsnittliga 2-4 miljoner kronor per år till 9, 16, 6 miljoner kronor åren 20092011.

Numera ges innovationsbidraget i form av ett bidrag, med en avskrivningstid på normalt tre eller fem år, beroende på storlek.

Jan-Erik Lundström är positiv till att innovationsbegreppet, sedan länsstyrelsen fick ansvar för hanteringen 2002, vidgats till att omfatta vitt skilda produkter och tjänster.

– Det ger oss möjlighet att gå in mycket bredare.

Vad gäller innovationsbidragen har tonvikten de senaste tio åren legat på Informations- och kommunikationsteknologi samt Life Science, med övervikt för universitetsstäderna. I inlandet är det nog snarare övervikt på tillverkande industri.

Att inlandsinnovatörerna är relativt färre i statistiken kan hänga samman med att inlandsföretag har större möjlighet att söka stöd för produktutveckling via övriga stödformer, varför fler företag kan finansiera sina innovationer den vägen.

– Ifrån länsstyrelsens vill vi särskilt uppmuntra innovatörerna i inlandet, vi har en mångårig policy att prioritera inlandet högst, det finns generellt större möjligheter att få stöd om man bedriver verksamhet i dessa områden. n FREDRIK BJÄRNESAND

7

ALLT INOM KOMUNIKATION!

Samsung Galaxy S3 · 4,8-tum Super AMOLED-skärm med 720p-upplösning · Fyrkärnig 1,4GHz-processor (Exynos 4 Quad) · 16 eller 32GB internt lagringsutrymme (64GB-variant kommer senare) · Plats för minneskort · 8MP-kamera · 1,9MPkamera framtill · Bluetooth 4.0, NFC, GPS, GLONASS · 136,6 x 70,6 x 8,6mm · 133g · 2100mAh-batteri ·

RIKTIGT SNABBT BREDBAND I NORRLAND! Mobilt internet Mobilt internet innebär att du kan vara uppkopplad när och var du vill.

Detta är bredbandet som ger dig möjlighet att surfa flera samtidigt, var du än befinner dig.

Vi hjälper dig att hitta det abonnemang som passar dina behov bäst.

modern kommunikation Svedjevägen 8D, Hedensbyn Tel 0910-77 84 70

Vi håller inlandet rullande

Med vår hjälp får du företagets verksamhet att rulla lättare.

Alltid nära till hands!

Med våra 75 fordon transporterar vi rundvirke, flis, spån, grus, styckegods, m.m. Vinterväghållning med plogning och sandning utför vi i flera inlandskommuner. Entreprenader och försäljning av grusmaterial.

Stor verkstad!

Proffs på reparationer av tunga fordon!

Stort reservdelslager! Även begagnade lastbils- och släpvagnsdelar.

ÅSELEIndustrivägen Industrivägen77,919 919 32 ÅSELE Tel 0941-149 00, fax 0941-149 2929 ÅSELE Industrivägen 7, 32 TelTel0941-149 00,00, faxfax 0941-149 0941-149 0941-149 29 Tel 0941-149 00, fax 0941-149 29 VILHELMINA Terminalg 5, 912 32 VILHELMINA Terminalg 5, 912 32 VILHELMINA VILHELMINATerminalg Terminalg 5, 5, 912 912 32 32 0940-14903, 03,fax fax0940-123 0940-12336 36 TelTel0940-149 0940-14903, 03,fax fax0940-123 0940-12336 36 TelTel0940-149

Du och ditt företag är en del av det lokala näringslivet.

Det är vi också. Med vår långa erfarenhet förstår vi I|UHWDJDUHQV YDUGDJ RFK XWPDQLQJDU ElWWUH lQ GH ÀHVWD Du får personlig hjälp med lösningar som ökar tryggheten och bidrar till lönsamheten i ditt företag.

Prata med oss så hjälper vi dig att få verksamheten att rulla lättare.

www.LFvasterbotten.se

Umeå 090-10 90 00 Skellefteå 0910-73 40 00 Lycksele 0950-347 50

8

Krönika

”Men den jättestora utmaningen för alla nätverk/kluster är att hitta modellen som skapar mervärde så att ett plus ett blir tre.”

Bor Uppfinnarjocke i länet?

I

nnovationer och kluster måste vara ett av de vanligaste modeorden, åtminstone i de näringslivsorienterade tidskrifterna.

Samtidigt är företeelserna uppfinningar och samverkansgrupper något som funnits väldigt länge. Stenåldersmänniskorna uppfann yxorna och jobbade i kluster för att fälla älgar och mammutar.

I början av 1900-talet var det någon som ville lägga ner Patentverket med motivet att alla uppfinningar redan var gjorda. Med facit i handen kan man se att antagandet inte riktigt stämde med verkligheten. Har vi då nått vägens slut nu år 2012?

Sannolikt inte.

Däremot tror jag att resultatet av innovationer kommer att se annorlunda ut än vad de gjorde förr. Spotify, Facebook, Skype är några exempel på innovationer som har nått obegripliga börsvärden på kort tid. Eller är Spotify och Facebook egentligen en innovation?

Det egentliga arbetet med en innovation börjar när man har en idé, och vägen från idé till kommersialiserad produkt är lång och full med fallgropar.

Med en bakgrund från utvecklingsav-

delningen på IBM vet jag att den affärsmässiga bedömningen ofta är det som fäller produkter från att nå marknaden. Naturligtvis kan det finnas tekniska och produktionsmässiga problem men tror ledningen inte att produkten kan tjäna pengar så blir det ingen lansering.

Hur många småföretag besitter hela kompetensen från idé till intäkter? Jag tror att den gruppen inte så jättestor.

Lösningen på det problemet kanske är kluster, ett finare ord för nätverk.

Men den jättestora utmaningen för alla nätverk/kluster är att hitta modellen som skapar mervärde så att ett plus ett blir tre. Att lyfta ett nätverk från en social gruppering till ett affärsmässigt nätverk är inte enkelt.

Det kräver initiativ, målmedvetenhet och tjurskalligt arbete.

Länet behöver genomtänkta, implementerade strategier för de innovationer som ligger i byrålådor runt om i länet. Det kryllar av embryos till innovationer som bara väntar på att kommersialiseras. Jag hävdar inte att det alls fungerar i dag men när jag under en dag har träffat tre företagare med fyra ”skrivbordsinnovationer”, så

känner jag mig ganska säker om jag anser att det finns outnyttjade möjligheter.

Svårigheten är att hitta och implementera modellen som ökar antalet lyckade innovationsprocesser. I den processen är kluster kanske ett verktyg, tror inte att det är hela lösningen, men åtminstone en del.

ROBERT SALOMONSSON Robert Salomonsson är ordförande för Företagarna Västerbotten. Robert når du på e-postadress Framtid@storuman.se eller på telefon 070-572 63 99.

Nyhet 9 HOLMSUND

I dagsläget har Maria Grönberg ett tiotal produkter som riktar sig både till förskolor och till skolor men även andra offentliga utrymmen.

FOTO: MADELENE HOLMGREN

Maria vill skydda hörseln Ljudabsorberande produkter borde även ha en pedagogisk lösning.

Så tyckte Maria Grönberg när hon skapade sina ljudabsorbenter riktade till förskolor och skolor.

– Genom mina återförsäljare säljs produkterna i både Sverige och resten av Europa.

Snart finns de även i USA. L Öppna kontorslandskap och fler och fler barn i varje förskoleklass. Det finns många situationer i vårt samhälle där ljudnivåerna höjts. För drygt två år sedan stod Maria Grönberg i ett vägskäl i arbetslivet som gjorde att hon valde att starta företaget Galant form. En företagsidé som redan börjat växa fram under tiden som anställd.

– Höga ljudnivåer är ett allmänt problem i samhället. Det är något man pratar mycket om och jag såg ett behov. Jag vill hjälpa till att dämpa uppkomsten av ska-

dor på vår hälsa som orsakas av dåliga ljudmiljöer. Jag kommer från inredningsbranschen och ville ge ljudabsorbenterna något extra och det blev en estetisk och pedagogisk utformning, säger Maria Grönberg.

Genom sitt förtroende för idén och hjälp av både Entreprenörscentrum och Design Västerbotten har hon i dagsläget fyra olika återförsäljare och hennes produkter finns att köpa i både Sverige, Europa och snart även i USA.

MEN HENNES RESA HAR tagit ett par år. Problemen hon mött har varit att få produkterna rätt.

– Jag har fått byta tillverkare och testa olika material för att få den kvalitetsnivå som jag önskar.

Jag sitter själv på alla stolar i företaget och i olika skeden är det lätt att man fastnar. Det största problemet som jag fått hjälp av Entreprenörscentrum med är varumärkesuppbyggnaden, alltså hur mitt erbjudande ska pakete-

Det har varit guld värt att ha Entreprenörcentrum i ryggen. Att bolla alla frågor med sig själv ger inte så mycket eftersom man inte har kunskapen om allting och inte har den erfarenheten. ras på rätt sätt, säger Maria Grönberg.

I dag har hon ett tiotal produkter som riktar sig både till förskolor och skolor men även andra offentliga utrymmen och hennes skissblock är aldrig långt borta när idéer visar sig. Hon är glad över den hjälp hon fått då den kreativa andan kan falna om

andra delar av företagandet ger problem.

– Det har varit guld värt att ha Entreprenörscentrum i ryggen.

Att bolla alla frågor med sig själv ger inte så mycket eftersom man inte har kunskapen om allting och inte har den erfarenheten, säger Maria Grönberg.n MADELENE HOLMGREN

10

Nyhet LÄNET

Jenny Ferry, innovationsrådgivare, Entreprenörcentrum. ”Det är genom utveckling som man kan göra mer affärer och få fler anställa.”

FOTO: FREDRIK BJÄRNESAND

Riggat för nya idéer Jenny Ferry är en av tre innovationsrådgivare på Entreprenörcentrum Västerbotten.

– Det fantastiska är att alla människor bär på idéer, vi står riggade för att hjälpa till, allt är gratis.

L Entreprenörcentrums innovationsrådgivning vänder sig till privatpersoner och företag med idéer kring nyskapande varor, tjänster eller processer, i hela länet.

– Första steget är att lämna in en idébeskrivning utifrån ett frågeformulär som finns på Entreprenörcentrums hemsida.

Därefter ordnar vi ett fysiskt möte för att få en helhetsbild a v

idén och personen eller företaget för att se om det finns vision oc h drivkraft bakom, säger Jenny Ferry.

EFTER ATT IDÉN F ÅTT tydligare form vidtar den mycket avgörande nyhetsgranskningen, som innebär att ett externt patentombud får undersöka om idén redan finns och är skyddad.

– Resultatet är ett omdöme om sannolikheten för a tt idén eller uppfinningen kan nå pa tentstadiet, respektive sannolikheten för att intrång kommer att ske på befintliga skydd.

Syftet är att undvika intrång, vilket skulle kunna bli kostsamt.

Därefter påbörjas arbetet med

att utarbeta en hållbar af färsmodell, där v ägen från pr odukt till produktion och marknad utstakas.

– Här vi har möjlighet a tt koppla in hela Umeås super turbo, säger Jenny Ferry och syftar på uni versitetets forskningskompetens, inkubatorernas affärsstöd och diverse innovationsprogram.

BETRÄFFANDE

FINANSIERING

brukar Entreprenörcentrum i första hand hänvisa till länsstyrelsens innovationscheckar.

– Vill man genomföra ett projekt där inte banken vågar ställa upp erbjuder Almi inno vationslån på 50 000 kronor och uppåt.

Även etablerade små oc h medelstora företag är v älkomna till Entreprenörcentrum.

– Många företagare glömmer lätt bort att vad de håller på med är tjänsteinnovationer.

– Testa, ta kontakt och se om din idé är inno vativ, det k ostar inget att försöka. Om inte anna t kan vi hänvisa till annan rådgivning in om Almi, till ex empel Design Västerbotten.

Jenny Ferry påpekar a tt Entreprenörcentrum särskilt är till för människ or och företag i inlandet.

– Det är f antastiskt att alla kommuner står bakom, de vill att ni ska lyckas med era idéer. n FREDRIK BJÄRNESAND

11 VILHELMINA

Inlandets egen rådgivare Hans Grönlund är ny i rollen som innovationsrådgivare för inlandet.

– Här handlar det mycket om fritid, skogshantering och basnäringar av naturliga själ, säger han.

L Under hösten har Entr eprenörcentrum etablerat filial för innovationsrådgivning i V ilhelmina, med inlandsk ommunerna som fokusområde.

Via bland annat annonsering har personer oc h företag med idéer, innovationer och uppfinningar att förverkliga efterlysts.

– VI TROR ATT DET FINNS mycket idéer i byrålådorna, det är många pensionärer som under sitt yrkesverksamma liv gått och

funderat på idéer under sitt yrkesverksamma liv, säger Hans Grönlund.

FÖRUTOM Entreprenörcentrums kostnadsfria hjälp med n yhetsvärdering av idéers oc h uppfinningars originalitet vill Hans Grönlund gärna framhålla sina möjligheter att förmedla kontakter med tillv erkande företag i området.

”Vi hjälper dig att testa och utveckla dina idéer hela vägen fram till kommersialisering.

Kostnadsfritt!”, säger Hans Grönlund FOTO: FREDRIK BJÄRNESAND

– VIA KOLLEGORNA i Umeå kan jag även lotsa vidar e till andra aktörer för rådgivning och finansiering, eller expertkompetenser vid universitetet.

– Vi har ett stor t nätverk, det är en styrka.

– Det finns v äldigt mycket resurser i länet för detta.n FREDRIK BJÄRNESAND

Vi sänker Era Uppvärmingskostnader!

- Isolera med Miljövänlig Cellulosa lösull 30% högre Isolerförmåga

Isolera Tak, Vindar, Väggar och Golv

Läs mer på www.isohem.se Tfn. 070-374 89 65 Peter Henriksson

Kontakta oss så kan vi hjälpa er med konstruktionstips inför Varmförzinkningen.

Vännäs 0935 – 13140 www.galvpart.se

MÖBLER & INREDNING FÖR OFFENTLIG MILJÖ Lägg din konferens mitt i centrum Bra kommunikationer, 5 minuter från flygplatsen, 200 meter till busstationen, 150 fria parkeringar inom 200 meter, parkering med motorvärmare.

Se våra lokaler på www.mblycksele.se

Välkommen!

Info och bokning på 0950-123 45 eller info@mblycksele.se

Klädskåp - Vapenskåp - Skrivbord - Skrivstol Pallställ - Lagerhyllor - Butikshyllor - Vagnar Belysning - Godshantering - Fikabord - Stolar Väntrumsmöbler Plåtskåp - Truckar Hyllor m m.

12 SKELLEFTEHAMN

Lätt lastpall – lyft för Pallkeet

Torbjörn Holmlund lyfter lätt en lastpall på en arm. Vikten är endast 3,5 kilo, jämfört med 20-25 kilo för en vanlig lastpall. FOTO: ERIC NORDLUND

13 Fötter av plast, tillverkad av återvunna norska fisknät.

Själva lastpallen av wellpapp.

Det låter kanske som att Pallkeet i Skelleftehamn är ute på djupt vatten, men Torbjörn Holmberg menar att man Pallfoten väger 170 gram och klarar ett tons tryck. Den har en är tillverkad av återvunnet norskt fisknät. miljövänlig transportlösning som kommer att spara pengar, inte minst för åkeribranschen.

L Torbjörn driver relativt nystartade Pallkeet tillsammans med brorsan Anders. Vi träffar Torbjörn hemma i villan i Skelleftehamn, tills vidare också huvudkontor för företaget. Han berättar att ursprungsidén till det system av lätta lastpallar man tagit fram kommer från Anders tid som lastbilschaufför.

– Han fick ju en bra inblick i hanteringen av lastpallar och logistiken kring det, säger Torbjörn.

det viktigaste, eller i flyget. En wellpappall väger runt 3,5 kilo, en vanlig träpall 20-25 kilo.

NÄSTA STEG I KEDJAN slipper man; hanteringen av returpallar, som dels ska skickas tillbaka, dels kräver underhållsskötsel.

Som inte är särskilt miljövänlig.

– Många vill komma ifrån hanteringen. Det är tungt och utrymmeskrävande, säger Holmberg.

Han har också räknat på det; en långtradare med 48 vanliga pallar som i snitt väger 20,8 kilo släpar på nästan ett ton i bara pallvikt. Med Pallkeets pallar blir vikten vara 168 kilo.

PRODUKTIONEN HAR RÄTT nyligen kommit igång i en fabrik i Skellefteå. Man gör två standardstorlekar, helpall (120 gånger 80 centimeter) och halvpall (80 gånger 60 centimeter). Wellpappen kan levereras antingen plan eller med en kant. Även om det är standardstorlekar i grunden finns möjlighet för kunden att välja storlek på pallen.

– Istället för att anpassa godset till pallen kan man anpassa pallen till godset, mycket mer valfrihet, säger Torbjörn Holmberg.

I VISSA FALL, menar Torbjörn,

PROBLEMET MED DAGENS lastpallar av trä är storleken, tyngden och hanteringen, resonerade bröderna. Idéer bollades, tester gjordes och svaret blev en lastpall som är mycket lättare, billigare och som bara används en gång.

Sedan återvinns materialet.

– Varje pallfot väger 170 gram och klarar ett tons belastning, säger Torbjörn.

PALLFÖTTERNA SÄTTS I wellpappen utan lim eller tejp, de är konstruerade för att knäppas fast.

Hur många pallfötter man behöver beror på hur mycket man ska lasta. Och de är alltså gjorda av... ...fisknät!

– Ja, i Norge går det ju mycket fisknät, och där har man ett system för återvinning av sådant. Då kan man till exempel göra pallfötter av det.

Viktbesparingen i lastbilen är

kräver kunderna träpall ändå.

Därför har man också tagit fram en lättare träpall, den väger ungefär hälften jämfört med en vanlig. Och fortfarande med samma ”fisknätsfötter”.

– Det är också en engångspall.

Det är till exempel om något ska stå på pall ute en längre tid som trä är att föredra framför wellpapp, det klarar fukten bättre, säger han. n ERIC NORDLUND

”Istället för att anpassa godset till pallen kan man anpassa pallen till godset”.

14 N y h e t UMEÅ

Nya företagare får hjälp hitta lämpliga lokaler Med hjälp av lokaler och ett stort nätverk hjälper inkubatorer nystartade företag varje dag. Ett av dessa företag är SmartEducation som bryter ny mark med ett digitalt läromedel genom stöd från BIC Factory.

L Det kommer från det latinska ordet för kuv ös och ger betydelsen om en gynnsam miljö att växa och bli stark i.

En inkubator ger nystartade företag under en tidsbe gränsad

tid råd, stöd oc h en arbetspla ts med företagare i samma situation.

En plats som är en viktig del till att våga ta det sista steget mot att bli företagare.

– Inkubatorer är en bra sa tsning. Företagen som suttit hos oss brukar säga att det b lir mer som på riktigt. De får en pla ttform som g er legitimitet och de får också lite mer pr ess på sig, säger Lena Öhlund, v erksamhetsledare vid för etagsinkubatorn BIC Factory i Umeå.

Sedan starten 1998 har BIC Factory hjälpt 81 för etag vilket gett 186 arbetstillfällen.

– FLERA FÖRETAGARE HAR också kunnat anställa personal så sif fran är egentligen högre. 22 av de utflyttade företagen omsatte under 2010 oc h 2011 183 miljoner tillsammans och det gör det ty dligt att detta är en verksamhet att satsa på. Över 80 procent av företagen som varit här är f ortfarande verksamma, säger Lena Öhlund.

För företaget SmartEducation

Genom stöd av företagskuvösen BIC Factory lanserar Per Nilsson och Philip Granered i företaget SmartEducation sitt nya läromedel för slöjd.

FOTO: MADELENE HOLMGREN

Utför markarbeten och transporter

070-568 07 47 • Vilhelmina • Lövkullen

var inkubatorn BIC F actory en viktig hjälp i uppstarten av deras i dag ett år g amla företag. De lanserar nu i höst ett digitalt läromedel för slöjd i grundskolan.

– DET ÄR SVÅRT ATT gissa hur det skulle ha gått om vi inte fått den här hjälpen. Vi hade nog kommit till samma pla ts som vi är i da g men resan skulle ha sett annorlunda ut. Vi ville sitta här för a tt få ett kontaktnät och en möjlighet att träffa kollegor som job bar med samma sak, säg er Per Nilsson som är utbildad slöjdlärare.

Genom läromedlet får eleverna något som kan liknas med ett recept från en kokbok, men här visas istället hur man gör en smörkniv och vilka redskap som behövs. De kan ä ven få mer information om v erktyg och träslag.

UNDER SITT ÅR PÅ BIC Factory har de haft ett f lertal möten med lärare genom sin referensgrupp.

– Det är en stor skillnad om man sitter hemma eller här . Vi vill att de som möter oss förstår att detta är det bästa som finns på marknaden och det ger en seriösare bild a tt bjuda till sittning här, säger Philip Granered. n MADELENE HOLMGREN

• Betongstation • Mobila lyftkranar • Bläster & måleri • Gruskrossning • Grusleveranser • Vägtransportledare

Industrigatan 2, 923 31 Storuman Tel: 0951-776 70, 0951-776 94, Fax: 0951-772 70 E-mail: lindqvist@lindqvistakeri.se Hemsida: www.lindqvistakeri.se

K r ö n i k a 15

Att inventera risker i företagets verksamhet och arbeta skadeförebyggande är väl investerad tid

Nu brandsäkrar vi länet K A G anske har du uppmär ksammat vår kampanj under hösten – Nu brandsäkrar vi Västerbotten!

Som lokalt försäkringsbola g med Västerbotten som enda mar knad är vi förstås särskilt angelägna om att våra länsbor ska ha det try ggt och säkert – såväl hemma som på arbetet. Kampanjen fokuserar på bränder som uppstår i hemmet – och hur man med enkla åtgärder kan minska risk en och begränsa omfattningen. Men vi vänder oss också till företagare runt om i länet.

S

om företagare har du sk yldighet att bedriva ett systema tiskt brandskyddsarbete (SBA) i din verksamhet. Detta finns reglerat i lagen om skydd mot olyckor och ditt ansvar är tydligt.

Företag drabbas oftast a v verksamhetsrelaterade eller anla gda bränder, och ett enkelt sätt att minska risken är att hålla rent kring sina lokaler – rensa bort lastpallar och annat brännbart material. Anlagda bränder är förstås knepigare, men larm och fasadbelysning är ett sätt a tt förhindra skade görelse.

Kameraövervakning kan också vara ett alternativ.

Det systematiska brandskyddsarbetet handlar egentligen om att inventera risker i verksamheten och skapa rutiner kring brandsk ydd. Det är inte så krångligt som det kanske låter. Kontrol-

lera belysning, hur brandf arliga vätskor hanteras, hur skarvsladdar oc h elkablar ser ut oc h självklart att nödutgångar och utrymningsvägar inte är blockerade, att brandsläckare finns och att det finns en plan för agerande vid ett eventuellt brandtillbud. ör en c hecklista och upprätta rutiner – v em stänger av kaffebryggaren? Hur förvaras viktiga dokument? Hur hanteras säk erhetskopior och data-backup? Förvaras brandfarliga vätskor i enlighet med la g och föreskrifter?

Frågor kring la gen om sk ydd mot olyckor och det systema tiska brandskyddsarbetet kan du ta med någon a v oss som job bar med försäkringsfrågor, eller räddningstjänsten i din k ommun.

Myndigheten för samhällssk ydd och beredskap (MSB) samlar oc kså mycket information i denna fråga.

Komplettera med en brandfilt i köket och en pulversläckare i hallen. Redan nu har du gjor t mycket för brandsk yddet hemma.

tt inventera risker i för etagets verksamhet och arbeta skadeförebyggande är väl investerad tid och vi hjälper dig gärna i detta arbete.

Däremot hoppas jag att vi aldrig syns på grund av att vi ska reglera en brandskada, hellre när du behö ver hjälp med dina försäkringsfrågor.

Lycka till med brandsäkrandet!

M

en tillbaka till hemmet. Den i särklass vanligaste brandorsaken i våra hem är spisr elaterade bränder. Man glömmer pla ttan på, eller lämnar stekpannan en lite för lång stund. Och det behövs inte mycket fett i fläktfiltret för att det ska f atta eld av hettan från spisen.

Lämna aldrig plattan på när du lämnar köket, inte ens för en k ort stund.

Rengör fläkt och fläktfilter regelbundet.

LARS LUNDSTRÖM Lars Lundström är Försäljningschef, Företagsförsäkringar vid Länsförsäkringar Västerbotten.

Lars nås på telefon: 0910-73 40 80 eller 070-653 30 86 Mail: lars.lundstrom@LFvasterbotten.se

16 UMEÅ

Prioriterar uppfinningar inom Klurar du på en idé som skulle kunna förbättra något inom vården?

Innovationssluss Västerbotten är ett nystartat projekt som ska ta tillvara och utveckla innovationskraften inom Västerbottens läns landsting.

På universitetssjukhusets entréplan ligger mottagningen.

– Inom vården finns många exempel på kreativa idéer som effektiviserar och förenklar det dagliga arbetet och bidrar till bätt-

re vård, men många lösningar blir aldrig kända utanför respektive klinik, säger Pernilla Abrahamsson, projektledare och innovatör.

L

MÅLET ÄR ATT FÅNGA UPP och utveckla goda idéer till kommersiella produkter. Arbetsmodell bygger på information och uppsökande verksamhet.

– En gång stod vi i källaren utanför tvätteriet och delade ut äpplen till anställda som uppmanades att komma in med sina idéer.

Efter en inledande problem-

och lösningsbeskrivning, som kan lämnas via slussens hemsida, får idégivaren möjlighet att presentera sin idé för ett evalueringsråd, där sjukvårdsexpertis, tekniker och finansiärer finns representerade.

– Därefter kan man få en innovationscheck som motsvarar kostnaden för att anställa en vikarie under maximalt tio veckor när innovatören kan vidareutveckla sin idé.

Innovationsslussens vänder sig också till företag inom eller

i gränslandet av vård- och omsorgsbranschen.

– Vi går bland annat ut i annonser och workshops där vi beskriver vilka behov, problembilder och möjliga lösningar som finns inom vård- och omsorgsområdet, säger Tomas Gustafsson, projektledare för slussens näringslivsinriktning.

INNOVATIONSUPPHANDLING är ett annat grepp.

– Genom att vi uppmuntrar kommuner och landsting att

Kreativa rummet. Ulf Olofsson, fastighetschef på Västerbottens läns landsting klipper bandet till Innovationssluss Västerbottens kreativa mötesrum. ”Rummet är till för alla landstingsanställda på Norrlands universitets sjukhus. Vi har byggt det för att vi vill att det ska skapas mer kreativa möten och inspirera till nya idéer.”

FOTO: INGELA HJULFORS BERG

Läs mer på www.pwc.se eller kontakta oss i: Umeå 090-71 53 00 Skellefteå 0910-71 15 50 Lycksele 0950-162 20

Din rådgivare för framgångsrikt företagande Att driva företag kräver mer än höga ambitioner och näsa för affärer. Som Sveriges ledande rådgivare inom revision, skatt och affärsutveckling har vi kunskapen, erfarenheten och alla de tjänster som du kan tänkas behöva. Nu lanserar vi dessutom vår nya affärsplattform MyBusiness som vi är övertygade kommer ge dig en enklare, roligare och mer effektiv arbetsdag.

17

vården ställa krav på ny teknik och nya procedurer vid upphandling kan kvaliteten för brukare och patienter öka samtidigt som regionens företag får en chans att utvecklas och växa genom nya produkter och tjänster.

ATTITYDPÅVERKAN ÄR ETT viktigt inslag i Innovationsslussens aktiviteter. Bland annat utdelas diplom till arbetsplatser där nya arbetssätt fört avdelningens verksamhet framåt.

– Uppmuntran betyder jättemycket. Det är inte alltid man är medveten om hur man arbetar på olika avdelningar och att en arbetsmetod är innovativ, det gäller att våga tro att det man gör är värdefullt och att man sitter på väldigt goda idéer, säger Pernilla Abrahamsson och berättar att slussen hittills fått in cirka 100 idéer, varav 17 personer fått innovationscheckar.

– Idégivarna är allt från överläkare till undersköterskor.

Det är ingen nackdel att det är övervikt på enklare produkter

Fakta Innovationssluss Norr och Innovationssluss Västerbotten verkar i Norrbotten och Västerbotten för produkt- och tjänsteutveckling med inriktning mot vård, hälsa och omsorg.

Fakta ✔ Beskriv problemet! ✔ Hur löses det idag? ✔ Hur löser du det? ✔ För vem är det till nytta, vem är användaren? ✔ Hur vill du gå vidare?

Ulf Olofsson, fastighetschef på Västerbottens läns landsting fick äran att inviga rummet genom att klippa ett matchande ljusblått sidenband som projektledarna Pernilla Abrahamsson och Tomas Gustafsson höll i varsin hand. och tjänster, det gör dem bara enklare att kommersialisera, menar Pernilla Abrahamsson.

– Vi arbetar både med höga och låga idéer, sammantaget kan de få stor betydelse för framtiden.n FREDRIK BJÄRNESAND

Pernilla Abrahamsson och Tomas Gustafsson, projektledare Innovationssluss Västerbotten, med projektkontor på NUS, Umeå.

FOTO: FREDRIK BJÄRNESAND

Gun Jakobsson, avdelningschef, och Maria Näslund, sektionschef, Laboratoriemedicin Klinisk patologi/genetik. ”Vi hade problem med att proverna som vi skulle arbeta med inte var tillräckligt kalla.” FOTO: FREDRIK BJÄRNESAND

God idé gav pris till patologen Laboratoriet för Klinisk patologi/genetik vid Norrlands universitetssjukhus hade problem med att provsnitten inte var kalla nog.

momentet har proverna blivit lättare att hantera, proceduren går fortare och man behöver inte använda kylspray för att kunna skära/snitta preparaten.

Dagligen får Patologen in cirka 120 remisser för provtagningar, vilket resulterar i att vävnadsprover skärs i bitar och läggs i cirka 400 små minikassetter för vidare behandling innan de mikroskoperas.

– TÄLJSTEN BEHÅLLER VÄRME då kanske den även håller kyla, tänkte vi. Till skillnad från kylbrickorna är täljstensblocken en engångskostnad, säger Gun och berättar att inga planer finns på kommersialisering men att idén visats för patologiska laboratorier på andra sjukhus.

Vad betyder diplomet från Innovationsslussen?

– Det är vi stolta över och hoppas ska sporra oss att hitta nya kreativa innovationer som förenklar vårt arbete och även sparar pengar ännu bättre. n FREDRIK BJÄRNESAND

L

– TIDIGARE ANVÄNDES särskilda kylbrickor som hade nackdelen att de fort blev dåliga, inte höll temperaturen och sprack sönder. Dessutom var de dyra, säger Gun Jakobsson, avdelningschef.

Genom att införskaffa täljstensplattor för nedkylnings-

Behöver du hjälp med ekonomin? ekonomiska V Vii kan hjälpa dig med allt inom redovisning, redovisning, löner, löner, bokslut, bokslut, ekonomiska Vi erbjuder konsultationer konsultationer och och deklarationer, deklarationer, såväl svenska svenska som norska. norska. Vi erbjude moderna, webbaserade pr programvaror. ogramvaror. Kontakta Kontakta oss så berättar vi mer. mer.

Vinstor AB Volgsjövägen Volgsjövägen 31, Box Box 121, 912 23 Vilhelmina Vilhelmina Tel: T e el: 0940-132 0940-132 50 | Fax: Fax: 0940-107 0940-107 74 74 www.vinstor.se www.vinstor.se

18 LÄNET Per Jonsson, medicinteknisk ingenjör, har forskat på säkerhetsrisker i medicinsk apparatur. ”En viktig anledning till att försäljningen av ny säkerhetshöjande medicinteknisk utrustning många gånger uteblivit i Sverige är att etablerade företag inte rekommenderar konkurrenternas produkter. Då kan det uppfattas riskfyllt att välja en säkrare lösning.”

FOTO: FREDRIK BJÄRNESAND

Upphandling ska gynna små Västerbottens landstings investeringar ligger årligen på cirka 350 miljoner kronor, därtill uppåt 100 miljoner kronor i förbrukningsartiklar.

– Innovationsupphandling kan underlätta för små och medelstora företag att vara med och konkurrera, säger Per Jonsson, medicinteknisk ingenjör och disputerad forskare.

L Per Jonsson har genom åren sett behovet att förbättra patientsäkerheten i medicinsk utrustning.

– FÖRBÄTTRINGAR AV medicinsk teknik behövs, samtidigt finns ett upphandlingens Moment 22. För att tekniken ska komma ifråga

förutsätts ofta att den redan är etablerad och följer befintliga standarder, samtidigt gör alla överklaganden det svårare att få in teknikdrivande aspekter i upphandlingarna.

DETTA MISSGYNNAR SMÅ och

2010 visar forskningen att en manifesterad efterfrågan på nya lösningar ofta utgör grunden för framgångsrika innovationer, till skillnad från långsiktiga forskningssatsningar som inte i samma utsträckning leder till kommersiella produkter.

medelstora företag där innovationskraften ofta är som störst, vilket är till nackdel för AB Sverige, menar Per Jonsson.

– Innovationsupphandling innebär att myndigheterna istället beskriver sina behov och vilka alternativa lösningar de är beredd att pröva. Med innovationsvänlig upphandling menas att man åtminstone inte försvårar för nya tekniklösningar.

Enligt en statlig utredning om innovationsupphandling från

UTREDNINGENS SLUTSATS är att det inte skulle innebära någon ökad regleringsbörda för leverantörerna, eftersom Lagen om förkommersiell upphandling, LFU, anses enkel att tillämpa och tillåter dialog och förhandling mellan upphandlande myndighet/enheter och leverantörer.

Innovationsupphandling skulle inte heller öka den ekonomiska belastningen för köparen. ”Tvärtom ökar kommuner-

nas och landstingens möjligheter att agera för att upphandla lösningar på sina problem”, enligt utredningen.

PER JONSSON JÄMFÖR med arkitekttävlingar, där konkurrerande aktörer inbjuds komma med förslag utifrån givna syften och kriterier.

– Det offentliga satsar redan mycket pengar på innovationer i förhoppningen att det ska resulterar i fler företag och sysselsättning, då bör man också kunna vara mer med och gynna innovationsutvecklingen som storkund.

– MÅNGA AV DE STÖRSTA svenska bolagen har tillkommit genom att offentliga uppdragsgivare

19 Fakta

företag preciserat behov där de tekniska lösningarna senare visat sig säljbara till flera kunder, till exempel Vattenfall, LM Ericsson, Telia eller Saab.

PER JONSSON MENAR ATT det även skulle behövas mer kunskap och öppenhet kring risker och skador inom vården, så att problem kan identifieras, prioriteras och göras till föremål för innovationsupphandling.

– Det är kanske först när flera landsting går samman som innovationsupphandling blir riktigt intressant.

Värdet av all offentliga upphandlingar i Sverige uppgår årligen till cirka 500 miljarder kronor. n FREDRIK BJÄRNESAND

✔ 2010 presenterades den statliga utredningen Innovationsupphandling, som beställts av tidigare näringsministern Maud Olofsson. ✔ Den viktigaste slutsatsen är att i princip all offentlig upphandling bör bli innovationsvänlig. Med innovationsvänlig menas att vid normal upphandling är det viktigt att upphandlingen genomförs så att nya innovativa lösningar inte utestängs eller missgynnas. ✔ Utredningen erfar att det finns en oro främst bland innovativa företag men även inom offentlig sektor att många upphandlingar i det närmaste slentrianmässigt utformas så att den upphandlande myndighet eller enheten efterfrågar samma lösning som vid den senaste upphandlingen. ✔ Det finns inom ramen för de vanliga upp- handlingsförfaranden inom LOU/LUF goda förutsättningar att göra upphandlingarna mera innovationsvänliga. Det handlar mycket om hur myndigheten beskriver sina behov och vilka alternativa lösningar som myndigheten är beredd att pröva.

Källa: SOU 2010:56

”Innovationsvänlig upphandling leder inte heller nödvändigtvis till ökade kostnader.”

Indexator tävlar i ”100 innovationer” VINDELN Just nu pågår utställningen ”100 innovationer” vid Tekniska museet.

En utställning med de största innovationerna enligt svenska folket.

En av utställarna är Indexator från Vindeln som visar upp grävmaskinen och deras innovation rototilt.

L Tekniska museets utställning ”100 innovationer” visar vad svenska folket tycker är de hundra mest betydande uppfinningarna någonsin. Detta efter en marknadsundersökning där 1 000 vuxna och 1 000 barn tillfrågades.

Resultatet visade att en av de viktigaste innovationerna är grävmaskinen.

– DET ÄR SVÅRT ATT HA en hel grävmaskin inne på museet så vi valde att lyfta fram rototilten som gör så att skopan kan röra sig som en handled. Det är en väsentlig del som sitter på alla grävmaskiner i dag. Det var också roligt att

Besökarna vid Tekniska museet kan själva testa att köra en grävmaskin tack vare Indexator.

FOTO: ELLINOR ALGIN

visa ett svenskt exempel från norra Sverige, säger projektledaren och intendenten Magdalena Tafvelin Heldner.

Indexator var inte sena på att tacka ja till att delta.

– VI ÄR STOLTA ATT Tekniska museet kom med denna förfrågan till oss och utställningen stämmer överens med vad vi står för.

Det är innovationsförmågan som gjort Indexator framgångsrikt.

Vi har tagit fram en stiliserad grävmaskin som besökarna har möjlighet att provköra. Den är utrustad med en verklig grävmaskinarm, förarstol och den har vår rototilt med styrsystem, grip och skopa monterad. Den kan inte gräva i backen men det är riktiga styrspakar, säger företagets kommunikationschef Per Norell.

Utställningen kommer att visas i tre till fem år och både besökare på museet och på deras hemsida kan vara med att rösta fram vad som är den största innovationen som gjorts. n MADELENE HOLMGREN

20

Nyhet NORDMALING

Med blick mot världen Innovatör ut i fingerspetsarna.

Nu hägrar världsmarknaden.

– Min första tanke var att det här måste väl redan finnas, säger Ulf Edlund i Storfall, Nordmaling.

L Ulf Edlund är ett energiknippe med nära från tank e till handling. Sin första uppfinning kläckte han som 14-åring.

– Det var en pärupptagare som kördes utan k oppling till traktorns drivaxel, men det gic k

”Det finns de som klagar på att bågen är i vägen om man står upp och kör.

Men då hälsar jag dem välkomna att köra när det regnar, för man blir inte ett dugg blöt, komforten är det bästa.”

FOTO: FREDRIK BJÄRNESAND

inte så bra, i sand fung erade den men inte på lera, säg er Ulf skrockande.

RADEN AV UPPFINNINGAR innehåller allt från lastanor dningar för timmervagnar, som hanterar tyngden med hjälp a v hävarmar, till ett hopfällbart gömsle och en flyttbar stugby.

Mest belåten är han med sin helautomatiska kap-och vedklyv.

– Jag tyckte det var besvärligt att göra båda momenten oc h

byggde ihop dem. Efter ett par tre år började liknande g rejor dyka upp på marknaden, klart att jag ångrar att jag inte sökte mönsterskydd, men gjort är gjort.

lasset över mig.

– När jag kom hem goo glade jag efter lämplig säkerhetsutrustning, men kunde inte hitta något.

ISTÄLLET GICK HAN UT i verkstan ULF LÄRDE SIG LÄXAN.Nu är han i slutskedet att lansera sin senaste snilleblixt: en mönsterskyddad skydds- och komfortbåge till ATV-fyrhjuling.

– Det började förra hösten när jag körde ved med ATV:n och var millimetrar från att tippa och få

och började bocka och svetsa.

Snart satt en störtbåge på plats.

Med ritning och modell i handen for Ulf till Entr eprenörcentrum i Umeå.

– Innovationsrådgivarens första reaktion var ”att det där måste väl redan finnas”. Men efter att

21 Fakta

patentombudet gjort sina efterforskningar fick jag rådet att vara tyst som en mus.

EFTER NÄRA ETT ÅRS SLIT med konstruktions-, produktions- och marknadsföringsfrågor, samt betydande egna ekonomiska insatser, har en mönsterskyddad produkt sett världens ljus.

– Entreprenörcentrum har varit otroligt professionella och

engagerade.

– Först hade jag tänk ha tillverkningen själv hemma i garaget, sedan insåg jag att det är bättre att få hjälp med försäljning och marknadsföring.

PRODUKTIONEN SKA SKE hos en legotillverkare söderut.

– Jag försökte först regionalt, med kapaciteten räckte inte.

Kontakterna med landets

ALLT I GLAS

grossister har ännu inte gett full utväxling.

– De säger att behovet helt klart finns, att de ser en marknad, men än så länge är de inte villiga att lägga beställningar, istället vänder jag mig till större återförsäljare som är mer intresserade.

FÖRUTOM RÅDET ATT mönsterskydda och patentsöka har Ulf även låtit Svensk maskinprov-

✔ Sedan 2007 har 22 personer dödats och omkring 700 skadats vid olyckor med ATV. ✔ 90 procent av personskadorna och dödsfallen inträffade vid singelolyckor. ✔ 90 procent av de som dog saknade hjälm. ✔ 60 procent av dödsolyckorna skedde genom vältning vid dikeskörning eller kollision med fast föremål. ✔ 50 procent av de dödade förarna var alkoholpåverkade. ✔ 45 procent av de dödliga skadorna var skallskador.

Källa: Vectura

ning, SMP, sätta klorna i bågen.

– De har släppt tyngder på nästan två ton på den utan problem, det är en förutsättning för att kalla den säkerhetsbåge inom EU, annars kan jag råka illa ut. n FREDRIK BJÄRNESAND

Vi fixar kaffet

Från 150 kr/mån*

Välkommen in

Kontakta DEAB Lycksele Inlandets ledande leverantör av kontorsmaskiner

Michael 070-570 40 55

Norra Järnvägsgatan 64, 931 37 SKELLEFTEÅ | Tel: 0910-135 40 | Fax: 0910-148 52 | E-post: info@skellefte-glas.se | www.skellefte-glas.se

info@deablycksele.se

Elinstallationer • Kyl-& frysservice motorlindingar • Data & Larm reparationer mm

Mob: KG 070-534 14 94 Martin 070-647 58 43 info@kgshemservice.se

EL

VILHELMINA DOROTEA Tel. 0940-55410

Service Reservdelar Försäljning

0942-10206

Box 96 . 912 22 VILHELMINA ELINSTALLATIONER - MOTORLINDNINGSVERKSTAD - KYL&FRYSSERVICE

*Hyra 60 mån ex. moms

För några år sedan köpte Ulf sin fjärde sågmaskin från Kanada. Sågen gav ojämnt resultat, till följd av en fladdrande klinga. Gissa om Ulf snart kommit på en lösning som fick återförsäljaren att höja på ögonbrynen?

22

Krönika

Hitt på nånting du!

E

n av många minnesvärda scener ur Djungelboken är där gamarna sitter på torra grenar och uppmanar varandra att hitta på någonting för att bryta tristessen.

Förmodligen utspelar sig liknande scener på företag och organisationer lite över allt i vårt avlånga land när problem uppstår och nya lösningar krävs.

Att vara innovativ, eller påhittig som det en gång hette, är inte så förbaskat enkelt när man sitter illa till. Oftast har man väldigt kort om tid på sig och bristande resurser att ta till. Jag skulle därför vilja göra ett tillägg till begreppet innovativ förmåga. Förmågan att vara proinnovativ. Genast varnade rättstavningsprogrammet att det ordet minsann inte finns. (Inte särskilt konstigt eftersom jag just uppfann det, men någon retorikprofessor kanske tar upp det en dag och gör det ärbart.)

Innovationer och nya idéer har i princip alltid sin grund i nyfikenhet och vakenhet. Att ha ett öppet sinnelag där vi möter ny information eller ny teknik med frågan; vad kan vi göra med detta i vår verksamhet? Att istället för att se förändringar som hot, se dem som möjligheter. Går man in i en innovations/förändringsfas när allt flyter på så talar ofta både tiden och ekonomin för dig.

Hade detta varit lika enkelt att göra som att säga så hade nog min bankbok haft ett betydligt lyckligare slut än vad

som är fallet. För oss som arbetar på mikroföretagsnivå är det ofta den dagliga brödfödan som sätter stopp.

Idéer brukar inte saknas, speciellt som det i vår bransch hela tiden öppnas nya tekniska möjligheter och nya kanaler.

Jag själv har vid det här laget, efter snart 40 år i mediasvängen, suttit i hundratals idémöten tillsammans med branschkamrater där vi kreerat olika fiffigheter. Möten som slutat i enighet om att det här måste vi köra.

När vi sedan skilts har den grå vardagen kört fram sitt fula tryne i form av Alfons Åberg-syndromet, ”Ska bara”.

Efter några ”Ska bara” har innovationen samlat damm och ofta ser man den materialiseras av någon annan. Själv har man suttit i nya möten med nya idéer…

Denna oorganiserade klusterverksamhet har alltså en förmåga att behålla idéerna i sin linda. För att babyn skall kunna växa till sig krävs ofta en stark part, en part som har muskler att orka såväl tidsåtgång som ekonomi, en part som inte ”Bara ska”. Finnes denna så kommer nästa dilemma, törs jag lämna ifrån mig babyn till den parten utan att de äter upp min baby?

I dag marknadsförs Västerbotten ofta som det innovativa länet. Jag är helt övertygad om att detta stämmer, men samtidigt är jag lika övertygad om att länet skulle vara ännu mer innovativt om vi kunde hitta former där de riktigt små företagen fick en chans att

jaga bort ”Ska bara”-spöket. Riktigt hur det ska gå till törs jag däremot inte sia om.

Upptäcker just att denna krönika andas stora doser av uppgivenhet. Så är det emellertid inte alls, precis som hos de allra flesta företagare lever fortfarande drömmen om den stora innovationen. Innovationen som ger förmågan att växa ifrån Alfons Åberg.

Och, eftersom det enligt Ronny Eriksson aldrig är försent att ge upp, har jag bara ett råd till dig.

Hitt på nånting du!

ROLAND NORBÄCK Roland Norbäck är projektledare och delägare i kommunikationsbyrån Kombi Marketing. Han är också gästlärare på Designhögskolan i Umeå där han undervisar i grafisk kommunikation. Du når honom lättast på telefon 070-673 03 60 eller via mail, roland@kombimarketing.se

N y h e t 23 LÄNET

”EU:s så kallade flaggskepp ”innovationsunionen” handlar förenklat om vilka innovationsområden som EU anser att man ska satsa pengar på för perioden 2014-20202, förklarar Anders Almberg, strateg på Region Västerbotten.

800 miljarder ligger i potten

Närmare 800 miljarder kronor står på spel för Sverige när EU:s forsknings- och innovationsprogram för perioden 20142020 nu formuleras.

– Vi måste vara på tårna i norra Sverige för att få del av EU:s innovationsmedel, säger Anders Almberg, Region Västerbotten.

Europa kopierar och plagierar för mycket av forskningsområden och näringslivssatsningar.

Innovationsstrategierna runt om i Europa kommer till stor del att bygga på att skapa briljanta forskningsmiljöer och få fram spetsforskning och omsätta forskningsresultaten i samhällsnytta, förklarar Anders Almberg.

EU:s så kallade flaggskepp ”innovationsunionen” handlar förenklat om vilka innovationsområden som EU anser att man ska satsa pengar på för perioden 2014-2020. Satsningarna är inte villkorslösa. I förlängningen handlar det om morgondagens jobb, företagande och välfärd inom hela EU-området, både i enskilda länder och regioner.

HUR INNOVATIONSKRAFTEN i

L

MEN UTGÅNGSPUNKTEN för EU:s strategi är ett hårt paket.

– EU anser att Europa har tappat mot Kina och USA och att

norra Sverige kan stärkas och utvecklas, vilka områden det rör sig om, har ännu inte formulerats i ett dokument även om arbetet och dialogen i länet startat sedan ett tag tillbaka.

– Vi avvaktar också den nationella strategin, flera departement är inblandade i den processen så den har blivit försenad.

I februari i år genomfördes ett dialogmöte i Skellefteå mellan regeringskansliet, länsstyrelsen i Norrbotten och Region Västerbotten inom ramen för arbetet

med den nationella innovationsstrategin. Där ventilerades hur innovationskraften i norra Sverige kan stärkas och vilka inspel som kan komma från den norra regionen i den nationella innovationsstrategin.

ANDERS ALMBERG pekar på forskningsområden där norra Sverige ligger i framkant redan i dag: Life Science-forskning, omfattar i princip allt som är levande: gruv- och mineralutvinning, vindkraft och biotech är andra starka utvecklingsmotorer i regionen. Till dessa områden kan man docka starka forskningsmiljöer och klusterbildningar.

– För att öka förädlingsvärdet och få fram nya tjänsteprodukter, nödvändigt med tanke på att sysselsättningen ofta minskar i takt med att produktivitetsutvecklingen ökar.

Västerbotten har redan i dag starka branschinriktade kompe-

FOTO: PETER KÄRR

”Vi måste vara på tårna i norra Sverige.” tenscentra och kluster: Skogstekniska klustret, GIS-klustret i Lycksele, biltestkluster, Process IT Innovation och Träcentrum Norr för att nämna några.

ANDERS ALMBERG pekar också på att norra Sveriges geografiska läge med sina klimatzoner är intressant för at utveckla ”Affärsplaner inom ett kallt klimat”: materialprovning, biltestning, trafiksäkerhet, vindkraft och flygindustrin, områden som har bärighet inom hela EU. n PETER KÄRR

– medlemssidor

24

Torbjörn Halvardsson Regionchef Företagarna i Västerbotten

Kompetensbrist, tillväxthinder hos företag

L Endast vart femte småföretag (1-49 anställda) har ö verhuvud taget haft någon kontakt med högskolan/universitetet i sin region under det senaste året. 8 procent uppger att de har regelbunden kontakt. Andelen är lägre vad gäller företag inom tillverkningssektorn.

Här i Västerbotten är vi bättre än riksg enomsnittet. 29 pr ocent av företagen har haft någon kontakt, en siffra som trots allt kunde vara än högre med tanke på att vi har ett universitet som är ledande inom mång a områden och som bor de vara högintressanta för småför etagen.

Vårt grannlän, Norrbotten, klarar sig betydligt sämre med 19 procent.

RAPPORTEN VISAR också att det finns förv ånandevärt stora regionala skillnader. Allra sämst är det på Gotland där bara 14 procent av småföretagen har haft någon kontakt, medan det i Östergötland är hela 33 procent.

Den klart vanligaste anledningen till k ontakten är praktikplatser och examensarbeten, det står för kna ppt hälften a v alla kontakter. Kommersialisering av forskning svarar för 16 procent av kontakterna.

I ett läge där Sverige behöver mer kommersialiserbara innovationer, utveckling av vilande affärsidéer, där vi har brist på

arbetskraft och samtidig arbetslöshet, där vi har en m ycket snabb teknikutveckling och ökande internationalisering, borde goda oc h väl utvecklade kontakter och dialog mellan företagen och utbildningssystemet vara en självklarhet.

MER ÄN VART FEMTE småföretag uppger att bristen på arbetskraft med rätt kompetens är det största tillväxthindret. Spegelbilden – kostnaden för detta är en skrämmande hög arbetslöshet för ungdomar som dessutom hotar att bli bestående.

Med ett utbildningssystem som både är bättre på att lära ut entreprenörskap och som är mer lyhört och anpassat till företagens behov skulle för etagen lättare kunna anställa oc h de unga lättare få job b. Samtidigt är det gi vetvis så a tt hela problemet med arbetslösheten inte ligger i skolsystemet.

Andra regelverk som en gammaldags arbetsrätt oc h mycket höga ingångslöner lägger också hinder i v ägen. Men ett småföretagsanpassat utbildningssystem vore en viktig bit på vägen.

MEN DET ALLRA MES T intressanta i undersökning en är no g ändå att det finns en stor efterfrågan från för etagens sida på ökade kontakter med högskolor och universitet. Totalt för riket är det v art femte för etag som önskar det och här i Västerbotten, 25 procent av företagen. Även de för etagen är allra mest intresserade av kontakter vad avser praktikanter/examensarbeten, dvs. en direkt avspegling av svårigheter att hitta arbetskraft med rätt k ompetens. Här finns alltså en möjlig-

FOTO: JAKOB SJÖSTRÖM

En avgörande faktor för tillväxt i småföretagen är tillgången på kunskap och k ompetens. Här finns det dessvärre allvarliga brister. Ett speciellt problem är att kontakterna mellan högskolorna och små företagen Inte fungerar som de bor de.

Det visar en r apport från Företagarna.

het som vi inte har råd a tt missa. Med bättre utbyggda kontakter mellan näringsli vet och regionens universitet och högskolor, skulle småför etagens kraft att driva utvecklingen och sysselsättningen bli än starkare.

FÖR ATT DETTA SKA förverkligas behövs framför allt n ya och utbyggda kanaler. Kanaler som inte bara l yssnar till de stora företagen utan i större utsträckning även på de små.

Vi måste bryta med da gens attityder och brist på kunska p mellan alla olika par ter gentemot varandra – det gäller elever, lärare, forskare och högskoleadministrationen, men det gäller inte minst inom småförtagen där kunska pen om högskolornas värld i många fall är ytterst liten.

MED AMBITION A TT förbättra nuvarande situation med r elationen mellan för etag och aka-

demien, har Företagarna i Västerbotten startat ett projekt med denna inriktning.

Företagarna JobbEtt, ska informera och engagera företagare i länet samtidigt som k ontakter sker med studenter oc h enheter inom Umeå universitet.

Projektets målsättning är att öka kontakterna mellan företagen och de r esurser som finns inom universitetet, samt a tt skapa arbetstillfällen för n yutexaminerade akademiker.

FÖR ATT YTTERLIGARE underlätta företagens engagemang, erbjuder Företagarnas JobbEtt hjälp med lönefinansiering en under de första fem månaderna.

Projektet genomförs i samverkan med Umeå universitet.

Var fjärde företagare i länet har framfört en önskan på ökade kontakter med högskolor och universitet. Företagarna har tagit till sig denna önskan oc h startar en process med att bygg nya nätverk och tänk nytt. n

25

Företagarna hälsar nya medlemmar välkomna Ove Degerfält Oves Grässervice Skelleftehamnsvägen 165 93235 URSVIKEN

Getrud Persson Olofsfors Garn & Tyg AB Storgatan 13 91433 NORDMALING

Åke Johansson Åkes Foto & Reportage Forsnäs 228 92070 SORSELE

Annelie Ahlgren Hjärtero AB Kungsgatan 60 90326 UMEÅ

Frank Larsen Lapplands-Äventyr AB Lunnvägen 1 92142 LYCKSELE

Johan Olof Andreas Olofsson Flärke Såg & Hyvleri AB Hantverkargatan 31 91431 NORDMALING

Rolf Gunnarsson Gunnarsson's Livs AB Bruksgatan 17 910 20 HÖRNEFORS

Maria Brekke Grädde Inredning Skärgårdsstigen 26 91333 HOLMSUND

Johan Hammarstedt Kattisavan Gräv & Bygg AB Kattisavan 93 92191 LYCKSELE

Patrik Olofsson Flärke Såg & Hyvleri AB Hantverkargatan 31 91431 NORDMALING

Hans Lövdahl Johanssons Rör i Umeå AB Bösta 77 90586 UMEÅ

Dan Wiklander WEEJ Vittervägen 119 90751 UMEÅ

Marcus Eriksson Memedia Grönsaksstigen 12 A 92142 LYCKSELE

Susanne Westin Lööve Balkong AB Älvsgatan 4 93441 ERSMARK

Eva-Karin Lundkvist Täfteå Livsmedel AB Skomakarvägen 75 907 88 TÄFTEÅ

Emma Lindqvist Emmali Gustav Garvares gata 3 B 3tr 90342 UMEÅ

Jimmy Axelsson WT Hunting AB Helsingfors 27 92192 LYCKSELE

Hans Stenberg Revisorgruppen KB 93132 SKELLEFTEÅ

Lisbeth Wretling Illeba AB Industrivägen 12 901 30 UMEÅ

Bengt Larsson Formea Skolgatan 49 1tr 90327 UMEÅ

Dag Hedman Mai's Kitchen Lagmansgatan 10 Lgh1003 903 55 UMEÅ

Johan Forsner Johan Forsner Hissjö 740 90591 UMEÅ

Lars Lundström Länsförsäkringar Västerbotten Box 153 90104 UMEÅ

Sven-Gunnar Larsson Tvätten i Vilhelmina AB Testgatan 6 912 32 VILHELMINA

Per-Åke Östman Östman Optik Box 503 901 10 UMEÅ

Donald Eriksson Aurora Borealis Adventures Ekorrsele 35 92291 VINDELN

Maciej Turski Nålimitt Bygg AB Gravmark 61 918 91 SÄVAR

Ulrika Karlsson Firma Gumman Tö – För Kropp & Själ Strycksele 29, 92291 VINDELN

Lars Abrahamson A 1 Teknik Design AB Generalsvägen 4 91831 SÄVAR

Heike Ulrich Vindelns Veterinär AB Kassjö 445 90593 UMEÅ

Fredrik Persson Management & Sånt i Umeå AB Stöcke 23 90581 UMEÅ

Pascal Borer Borer Bygg Borgsjö Borgsjö 360 919 92 ÅSELE

Ann-Christine Nygren Apoteksgruppen i Norsjö NR 1 AB Fe 311 83880 HACKÅS Margitha Andersson Storbacken Development AB Storgatan 103 92132 LYCKSELE Birgitta Lundgren Skor & Sport i Malå AB Storgatan 55 93070 MALÅ Peter Forsberg Malå Plåt AB Prästvägen 15 93070 MALÅ Lars-Erik Lindahl NILA Städ & Servicetjänster HB Box 101 93070 MALÅ Ove Johansson Oves Allmek i Ava Ava 39 91492 LÖGDEÅ

Peter Ivansson Peter Ivansson Bygg AB Babordsgatan 5 932 34 ÖRVIKEN Harry Normark Normac Machine AB Östra Nygatan 93 A 93135 SKELLEFTEÅ Mats Boström Utemiljö Skellefteå AB Norrbackagatan 5 B 93137 SKELLEFTEÅ Lars Koverberg Lars Koverberg Consulting Box 387 93124 SKELLEFTEÅ Johan Lindgren Ternik AB Svarvargatan 6 93732 BURTRÄSK Kim Widerlund Ternik AB Svarvargatan 6 93732 BURTRÄSK

– medlemssidor

26 FöreningsNYTT

Åsele L Välkommen till ett företagsbesök med Företagarna Åsele onsdagen den 24 oktober klockan18.30–20.30 på företaget Frekab. Frekab är en helhetsleverantör av elektromekanik, såsom tillverkning av kablage, monteringsarbeten, byggen av apparatskåp där de kan erbjuda allt från planering, inköp till färdig produkt. Robert Borgén från Åsele näringslivsstiftelse informerar om verksamheten som har till uppgift att arbeta för ett företagsvänligt klimat som ger inspiration och uppmuntran till etablering och entreprenörskap.

L Välkommen till Middagsmöte på Åsele Värdshus den 14 november klockan 17.00–19.30 med Företagarna Åsele. Lars Nordfors chefsjurist från Företagarnas juridiska rådgivning informerar om rådgivningens tjänster. Du kommer även att få information om vårt samarbetsavtal med OKQ8 angående dina drivmedelsrabatter som du har som medlem i Företagarna. Företagarna Åsele bjuder på middag.

Trepartsamverkan L Sedan har vi riggat och fått klart besked från Företagarna Vilhelmina och Företagarna Dorotea om en trepartsamverkan där vi kör frukostmöte i Vilhelmina 2012-11-14 klockan 08.00 där jag öf rbokat Lars Nordfors från FR riks rådgivningen och även Kenny Ohlsson från OKQ8 att informera om våra avtal med dom angående drivmedelsrabatter med mera. Därifrån fortsätter sedan roadshowen till Dorotea där vi kör lunchmöte med samma tema och med Lars N och Kenny Ohlsson. Tiden där blir klockan 12.00-13.30.

Naturligtvis bjuds deltagarna i både Vilhelmina och Dorotea på frukost respektive lunch.

Dorotea L Välkommen till Lunchmöte på Hotell Dorotea den 14 november klockan12.00 – 13.30 med Företagarna Dorotea. Lars Nordfors chefsjurist från Företagarnas juridiska rådgivning informerar om rådgivningens tjänster.

Du kommer även att få information om vårt samarbetsavtal med OKQ8 angående dina drivmedelsrabatter som du har som medlem i Företagarna. Företagarna Dorotea bjuder på lunchen.

L Den 22 november är det dags för Misstagens Mästare. Då kommer Emma Wiklund och Jens Spendrup till Skellefteå för att berätta om hur man lyckas i affärer. Lyssna till två av Sveriges mest namnkunniga entreprenörer när de avslöjar hur man gör - och inte gör - för att lyckas som företagare. Allt är helt gratis, inklusive lunchbuffé. Antalet platser är begränsade.

För anmälan och mer information se hemsidan: www.misstagensmastare.se

FOTO: ANDREAS VON GEGERFELT

Företagarnas medlemmar erbjuds en kostnadsfri analys av sitt företags försäkringsbehov och aktuell säkerhetsnivå. Länsförsäkringar Västerbotten lämnar också goda råd och tips kring skadeförebyggande åtgärder inom skadeområdena brand, vatten och inbrott.

Skadeförebyggande åtgärder leder till ett bättre skaderesultat, vilket går tillbaks till dig som medlem i Företagarna genom vinstdelning/ skadebonus. Om den sammanlagda skadeersättningen till Företagarnas medlemmar understiger 70 procent av totalt inbetalda premier faller bonusen ut. Skadebonus kan uppgå till 10 procent av inbetald premie.

L Varje medlem får en egen kontaktperson för sina försäkringar i Länsförsäkringar Västerbotten. Har du allmänna frågor kring samarbetsavtalet kontaktar du Lars Lundström, marknadschef hos Länsförsäkringar Västerbotten, telefon 0910-73 40 80 eller 070-652 30 86.

Skellefteå

Umeå L Den 8 november är det dags för Umeågalan 2012. Likt som tidigare år var det rusning efter biljetterna till galan som är entreprenörernas mötesplats. Galan sammanför drivna, företagsamma personer under en händelserik dag och kväll som låter sig inspireras av spännande talare, nätverka och hylla framgångsrika insatser för Umeås näringsliv.

Nominerade till Årets Företagare Umeå är Jerker Jeremias, Times Kitchen och Helen Bergström & Hélen Fredriksson, Butiq H&H samt Per-Åke Östman, Östman Optik.

L Välkommen till en intressant mingelkväll onsdag den 21 november klockan 17.30–20.00 på Scandic Plaza Umeå, om hållbart företagande och hållbar utveckling som vi arrangerar tillsammans med Scandic Plaza. Under kvällen får du lyssna till Esams Angela Ekman-Nätt som berättar om CSR (Corporate Social Responsibilty), Andreas Bergéli från Kontext som berättar om matarrangemanget Älska M och sin syn på hållbarhet samt Sara Johansson från Scandic Hotels som berättar om Scandics resa mot en hållbar verksamhet. Vi börjar kvällen med lättare mat och avslutar med mingel.

Pris: 100 kronor. Vi önskar din anmälan senast den 13 november till vasterbotten@foretagarna.se Välkommen!

Vilhelmina L Företagarna Vilhelmina arrangerar i samarbete med VisitVilhelmina en Företagsgala den 27 oktober på Hotell Wilhelmina. Konfrancier och prisutdelare är AnneLi Rydé. För kvällens scenshow står även AnneLi Rydé. Under galan delas pris ut till årets Kvinnliga företagare, Årets manliga företagare, Årets Still Going Strong och Årets Nykomling samt Årets marknadsförare på nätet.

Välkomna!

L Välkommen till Frukostmöte på Stenmans konditori den 14 november klockan 08.00 med Företagarna Vilhelmina. Lars Nordfors chefsjurist från Företagarnas juridiska rådgivning informerar om rådgivningens tjänster. Du kommer även att få information om vårt samarbetsavtal med OKQ8 angående dina drivmedelsrabatter som du har som medlem i Företagarna. Företagarna Vilhelmina bjuder på frukosten.

FOTO: CAROLINE ROOSMARK

Medlemsförmån Länsförsäkringar Västerbotten

27 Medlemsförmåner Som medlem hos oss får du del av följande förmåner och rabattavtal: BETALTERMINALER Teller Nets BILAR Forslunds Bil AB BMW Toyota DRIVMEDEL OKQ8 Shell FLYG Malmö Aviation SAS

FRAKTER Schenker AB FÖRSÄKRINGAR Garantförsäkringar Länsförsäkringar Västerbotten HOTELL Best Western HYRBILAR Avis OKQ8 Europcar Mabi biluthyrning

HÄLSA S:t Lukas ProActive

RÅDGIVNING Fri muntlig juridisk rådgivning

JURIDISKA TJÄNSTER Redovisningstjänst AB Draftit

TELEFONI/TELEFONER/ DATORER/VÄXLAR Tele2 LTS Telekommunikation/ Stjärnafyrkant

KONTORSMATERIAL Svanströms MARKNADSFÖRING Lokaldelen Google RESEBYRÅER Företagsresor i Umeå

TELEFONPASSNING TeleCenter i Bygdeå AB KREDITUPPLYSNING (UC) Affärs- och Upplysningsföretaget

Kontakta Andreas får du veta nyttan av att bli medlem i Andreas Eneroth arbetar som medlemsinformatör i region Västerbotten.

Han finns på huvudkontoret i Stockholm.

Kontakt: Andreas Eneroth. Tel: 090-206 14 07. E-post: andreas.eneroth@foretagarna.se

Kontakt Företagarna Västerbotten Service AB, Regionkontor Magasinsgatan 7, 3 tr 903 27 Umeå Regionchef Torbjörn Halvardsson, Tel. 090-206 14 01 Mobil 070-341 05 95 E-post torbjorn.halvardsson @foretagarna.se Regionsamordnare Camilla Sundling, Tel. 090-206 14 02 E-post camilla.sundling @foretagarna.se Ekonomi Maud Sandberg–Forsgren,

Tel. 090-206 14 04 E-post maud.sandberg @foretagarna.se Projektledare: Business Development Anna Isaksson, Umeå (föräldraledig) Jeanette Kjellberg (vikarie) Tel. 090-206 14 03 Mobil 070-224 37 00 E-post anna.isaksson @foretagarna.se Projektledare: Företagarnas JobbEtt Anna Jonsson, Umeå Tel. 090-206 14 05 Mobil 070-380 57 36 E-post anna.jonsson @foretagarna.se

Projektledare: Handslaget Inlandsutveckling Peder Johansson, Malå Tel. 0953-58 04 94 Mobil 070-551 17 91 E-post peder.johansson @foretagarna.se Projektledare: Handslaget Inlandsutveckling Kurt Lindgren, Lycksele Mobil 070-693 73 01 E-post kurt.lindgren @foretagarna.se Projektledare: Handslaget Inlandsutveckling Erika Hjukström, Sorsele Storuman Mobil 070-325 80 83 E-post erika.hjukstrom

@foretagarna.se Föreningsutvecklare/ medlemssäljare, Skellefteå Lars Forssell Mobil 070-560 28 75 E-post lars.forssell @foretagarna.se Hemsida: www.foretagarna.se/ vasterbotten Juridiska rådgivningen 0771 – 45 45 45 Medlemsservice 08 – 406 18 65 Försäkringsservice 08 – 406 17 77

28

Porträtt STORUMAN

Uppfinnaren Kurt Stenvall från Stensele.

Inne i berget finns en fabriksyta på totalt 15 000 kvadratmeter.

FOTO: URBAN VIKLUND

I djupa berget uppfinner Inne i ett gigantiskt bergrum i Barsele håller han till, uppfinnaren och företagaren Kurt Stenvall från Stensele.

Uppfinnaren med avsmak för patenter.

– Satsa hellre på att utveckla produkten, produktionsmetoder och transporten för varorna. Att hålla på med patenter är att få sömnlösa nätter och dålig ekonomi, säger han och nämner i stället uppfinningar i cyberrymden som skulle göra patentsystemet överflödigt.

L Han har passerat 50-strecket och säger att det börjar ta emot mer och mer. Det märks inte så mycket fysiskt när han i full fart kommer upp ur berget – tidigare en av försvarets anläggningar – på en sparkcykel och direkt dyker ned i ett problem med strömkablar i en grop i golvet.

– Jo, säger han. Det tog tre år att starta det senaste företaget Inlandsbemanning AB, registrerat 2011.

SEDAN TIDIGARE HAR HAN Barseleberget AB, All you need från Storuman AB, Storumans Plastindustri AB plus några till.

29

En av de industrilokaler som ryms i berget i Barsele. Tidigare var bergsutrymmet en militär verkstad i händelse av krig.

En av de två fartygsmotorer i berget som kan förse bergsanläggningen med ström vid strömavbrott.

Kurt nya innovationer Det handlar om att fördela riskerna på flera olika bolag.

Han gick med i Svenska uppfinnarföreningen när han var 22 år. Den första egna uppfinningen han minns är från tioårsåldern.

– Det var en isjakt. Egentligen ingen uppfinning men jag utvecklade den själv, gjorde den

enkel. Den funkade otroligt bra, för att den var så enkelt gjort.

ISJAKTEN VAR BÖRJAN PÅ hans tankebana att göra grejer enkla.

Att det är själva funktionen man vill ha när man köper saker och ting. Och då ska man inte göra grejer så komplicerade.

Sedan har uppfinningarna kommit slag i slag. Fälldon till skogsskördare, armstöd till skogsmaskiner, en mängd plastprodukter, och så vidare.

I dag är han en omskriven och känd uppfinnare. I Dagens Nyheter kan man läsa om hur han som 15-åring byggde en skogskärra åt

sin farbror. För det fick han 100 kronor. Pengar som blev den första grundplåten till ett företag.

HAN PRATAR SNABBT och räds inte att lufta kontroversiella åsikter. Till exempel om patent på Fortsättning på nästa sida L

30 STORUMAN produkter. Han berättar om när han i början av sin karriär sökte ett patent och förlorade minst 150 000 kronor.

– Det var det dummaste ja g gjort. Efter någ ra år hade ja g 14 patentintrång från andra företag som kopierade. Och jag kunde inte processa mot dem. En del lovade att jag skulle få ersättning, men jag har inte fått en krona.

tillverka maskiner för sitt beho v och för sitt land. Man betalar i stället för den inf ormation som tankas ned.

– Man skulle kunna hålla hela systemet levande med att utveckla produkter som finns på nätet, i cyberrymden. Den som kommer med förbättringar lägger ut det och får ersättning för det. Det gäller bara att ha ett fung erande ersättningssystem.

HAN SÄGER ATT DET ÄR bättre att koncentrera sig på att göra en bra produkt och utveckla så kostnadseffektiva produktionsmetoder som möjligt. Och se över logistiken för produktflödet. Ända till kund.

Utveckla för a tt kunna transpor tera så billigt som möjligt.

– Till exempel de sk otersladdar vi har, hela sladden ryms på en SJ-pall. Annars skulle vi kanske tvingas att skicka den i tv å delar. Frakten kanske skulle kosta flera tusen kronor mer än vad den gör i dag.

Nej, säger han. Att hålla på med patenter är a tt ge sig själv sömnlösa nätter och dålig ekonomi. Han pratar till och med om att skrota hela systemet med patent.

– Det kanske vore lika bra med lika villkor för alla, bara a tt utveckla och sälja. Men då b lir det problem för läk emedels-

För att snabbt och smidigt ta sig fram i det stora bergsutrymmet används sparkcyklar. industrin som har så mycket forskning bakom. De vill ju sk ydda sin produkt för att få igen pengarna.

MEN HAN SLÄPPER INTE idén utan kopplar ihop den med exporten.

– Det kanske är bättr e att skydda sin pr oduktion och vara effektiv på den biten oc h logistiken och nöja sig med den mar knad man har. Vi kanske inte ska exportera runt hela v ärlden, för det kostar ju miljömässigt. Det är kanske bättre att tillverka på flera olika ställen. Eg entligen är det inte hållbart att skicka grejer

En spårkälke är en av de senaste produkterna från Kurt Stenvalls plastfabrik.

till Kina och tvärtom.

Tillverkningen skulle sk e i närområdet. För miljöns bästa.

Så lite transpor ter som möjligt.

Endast kunskap och information om hur man tillv erkar skulle fraktas runt.

– Det tror jag på sikt är framtiden. Då kansk e man kan sälja ritningsunderlaget till sin uppfinning i stället. Som a tt sälja en app till telefonen. Då kanske man utveckla ritningsunderlag för att tillverka en fär dig produkt som man kan tanka ned i Japan, Kina, Brasilien eller var som helst.

Respektive land skulle sedan

Kurt Stenvall konstaterar att några starkströmskablar måste bytas ut.

HAN HAR IDÉER . Och är effektiv.

På drygt en timme har han i en halvspringande gångstil visat mig runt i delar av det gigantiska bergutrymmet, levererat material i överflöd till intervjun oc h ställt upp på fotografering. Detta utan att egentligen se ut att vara det minsta stressad. Så, ja g tror inte det tar emot så hemskt mycket för honom.

Trots att han passerat 50-strecket.

Angående bergutrymmet.

Försvaret hade en energikostnad för bergutrymmet, 15 000 kv adratmeter, på tv å miljoner kilowattimmar. Sedan Kurt Stenvall tog över för fem år sedan har kostnaden sjunkit till långt under 500 000 kilo wattimmar. Jodå, nöden är uppfinning ens moder medger han. Han var bara tvungen att få ned kostnaden. n URBAN VIKLUND

En transportpulka som flyter är en av de senaste uppfinnarna som ska ut på marknaden.

31 NORSJÖ/SKELLEFTEÅ

Ralf årets företagare i länet Ralf Signarsson, vd för Norsjö Trä AB, utsågs förra månaden till årets företagare i Västerbotten. På knappt fyra år har han mer än fyrdubblat antalet anställda och planerar nu för utökad verksamhet.

och det är väldigt viktigt att de funkar bra tillsammans och att man har dem med sig.

– DET GÄLLER ATT VARA trygg på den nivå där man befinner sig, att ha ordning på ekonomin, innan man tar nästa steg.

Företagets huvudprodukt är fingerskarvade ämnen som går till Hedlunda Industri för möbeltillverkning till Ikea. Tillverkningsprocessen är helt datastyrd och det tar nära nog två år att lära sig maskinerna.

L Motiveringen är hans framgångsrika och innovativa sätt att driva och på kort tid utveckla sitt företag, med ökad personal, omsättning och nyinvesteringar.

RALF

SIGNARSSON

JOBBADE

tidigare som platschef på företaget Invido.

När Inviodo lades ner köpte Ralf hela anläggningen och startade verksamhet i samma lokaler januari 2009.

Sista året på gamla företaget hade framgångsrik kontakt etablerats med Hedlunda Industri i Lycksele.

RALF SER FLERA förklaringar till den snabba framgången.

– Det är bra med lokalt ägande, jag har bra personal och lite tur. Det krävs hårt arbete, dygnet runt och året om.

– Det finns inga genvägar om

– VI BEHÖVER MER tekniskt kunnig personal och arbetet handlar mer och mer om dataövervakning. Bara det här året har vi investerat cirka fyra miljoner kronor i datautrustning.

TOTALT TILLVERKAS sju miljoner Ralf Signarsson, årets företagare i Västerbotten. Han beskriver företagsbygget som en pyramid, där det gäller att ha en bred och stabil bas.

Trygghet är ett ord han ofta återkommer till.

FOTO: INGA-BRITT HULTMAR man vill ha framgång.

Andra faktorer han lyfter fram är vikten av att göra rätt investeringar, att inte ha tunga lån att dras med och att använ-

Västerbotten är bäst i landet Årets företagarkommun i Västerbottens län är Skellefteå.

Kommunen har klättrat från 154:e till 28:e plats i riksrankingen. Västerbotten som län är dessutom Sverigeetta i statistiken.

L Årets företagarkommun är en ranking som Företagarna gör tillsammans med UC en gång per år.

På det sättet vill man ta fram den kommun där företagen utvecklats bäst. Årets undersökning bygger på boksluten från 2011.

De tillväxtparametrar som jämförs är omsättning, resultat, kreditvärdighet och antal företag i kommunen.

Varför är Västerbotten etta på listan?

– För att vi har ett varierat näringsliv och är duktiga på export, säger Torbjörn Halvardsson, regionchef, Företagarna Västerbotten, som dock vill höja ett varningens finger: – Vi ser en vikande konjunktur, det har redan börjat med skogsnäringen.

Vännäs rasar från en sjunde-

da vinsten till nya investeringar.

Gång på gång framhåller Ralf sin personal.

– De ska vara bättre än en själv

meter möbelämnen varje år. Det innebär tio fullastade långtradare med släp, varje vecka.

Naturligtvis arbetar man också för att säkerställa säkerheten på fabriken och investeringar för detta har gjorts för mellan 700-800 000 kronor. n INGA-BRITT HULTMAR

Rangordning Så här rangordnas länets kommuner i årets undersökning (förra årets siffra inom parantes): 28 (154) Skellefteå, 31 (38) Umeå, 33 (104) Robertsfors, 47 (208) Malå, 109 (234) Vindeln, 116 (168) Vilhelmina, 122 (138) Lycksele), 164 (237) Nordmaling, plats på listan för ett år sedan till 275:e nu. Även Åsele tappar stort.

– Jag vet inte vad det beror på, säger Torbjörn Halvardsson, som dock påpekar att det kan ha att göra med att många företag hade ökat året innan och att det kanske

169 (150) Norsjö, 198 (199) Sorsele, 222 (221) Storuman, 275 (7) Vännäs och sist 281 (27) Åsele.

Dorotea och Bjurholm är, tillsammans med Skinnskatteberg, de enda kommuner som har för få företag (under 50) för att kunna bedömas. Rikslistan i år toppas av Norberg före Arjeplog. inte fanns så mycket mer att ta nu.

– Vi ska komma ihåg att listan inte bedömer hur bra företagen går generellt, utan hur bra de går i förhållande till året innan, säger han. n ERIC NORDLUND

32

Kluster LÄNET

Fakta Faktorer som gör ett kluster framgångsrikt är: ✔ tydligt definierade spelregler ✔ tydlig lokal avgränsning ✔ bra infrastruktur ✔ konkurrens ✔ kritisk massa ✔ innovationsanda ✔ god informationsspridning ✔ kompetensutveckling ✔ spetskompetens ✔ kontinuerlig utveckling ✔ goda relationen mellan enskilda klusterföretag och omgivningen ✔ samarbete inom klustret Klusterbildningar kan påverka konkurrensen på tre avgörande sätt: ✔ ökad produktivitet hos företagen ✔ stärkt innovationskraft som driver utvecklingen framåt ✔ stimulerad framväxt av nya företag inom klustret Källa: Vad kännetecknar framgångsrika kluster?

Uppsats, SLU Umeå

Umeå universitet, ett inspirerande klusterlandskap.

FOTO: FREDRIK BJÄRNESAND

Starka kluster i länet Kluster är företag inom liknande branscher som konkurrerar och samverkar för att uppnå ömsesidiga fördelar.

nätverken komma att utveckla gemensamma produkter, eller sälja in sig till nya kunder och nya marknader.

L Enligt Tillväxtverkets program för regionalt innovationsarbete utgår klustersamarbeten från att det finns en geografisk koncentration av relaterade företag och andra aktörer.

Kärnan i flertalet kluster utgörs av affärsdrivande företagsnätverk som samverkar kring konkreta aktiviteter, till exempel inköpssamverkan, regionala varumärken eller gemensam produktutveckling. På sikt kan

FÖRDELARNA MED klustersamverkan är en ökad tillgång på specialiserad arbetskraft, specialiserade insatsvaror, teknologi, information och erfarenhetsbaserad kunskap.

Klusterbildningar har visat sig stärka regioners och näringars konkurrenskraft, utveckling och ekonomiska tillväxt.

I länet finns en handfull klusternätverk: Georange – en samordnande

intresseorganisation med huvudsaklig uppgift att bredda synen på samhälls- och näringslivsutveckling kring gruv- och mineralindustrin samt att skapa förutsättningar för utveckling av nya och befintliga företag.

ProcessIT Innovations – ett samverkanscentrum i norra Sverige som arbetar för att, tillsammans med industriellt inriktade IT-företag, ta fram nya tekniska lösningar med utgångspunkt i basindustrins behov.

Skogstekniska klustret – en samverkansplattform där tio medlemsföretag i norr bedriver skogstekniska utvecklingspro-

jekt i samverkan med akademisk forskning.

Biotech Umeå – ett kluster av Life scienceföretag och akademiska forskargrupper i norra Sverige med tonvikt på spetsforskningsföretag i Umeåregionen.

Virtuellt kluster – ett pågående initiativ som utgår från en förstudie som initierats av länsstyrelsen. Syftet är att ta till vara länets starka position inom de digitala kreativa näringarna. n FREDRIK BJÄRNESAND

Läs mer Läs mer om kluster på sidorna 33-39.

K l u s t e r 33 FOTO: FREDRIK BJÄRNESAND

LÄNET

Konkurrenter blev kollegor Fakta

Maria Hedblom, vd Skogstekniska klustret.

Skyttelskördaren är ett koncept som utvecklats av en mexikansk student på Designhögskolan.

Skogstekniska klustret består av: Bracke Forest, Bräcke Cranab, Vindeln Elforest, Örnsköldsvik Hultdins, Malå Iggesund Forest, Hudiksvall Indexator, Vindeln Komatsu Forest, Umeå Olofsfors, Nordmaling Oryx, Umeå Vimek, Vindeln

L I regionen finns ett flertal världsledande företag inom skogsmaskinbranschen.

– Från början visste man inte ens om att man var ett kluster, säger Maria Hedblom, vd.

Skogstekniska klustret bildades 2004. Det är en sammanslutning av tio skogsmaskintillverkare och direktkopplade komponentleverantör som tillsammans bedriver skogsbrukstekniskt process- och utvecklingsarbete i Norrland.

– Att företag själva tar initiativ till att bilda ett kluster är ganska unikt, säger Maria Hedblom, vd och klustermotor sedan 2010 då klustret blev en ekonomisk förening.

Klusterföretagen är lokaliserade till Malå, Vindeln, Umeå,

Nordmaling, Örnsköldsvik, Bräcke och Hudiksvall. Tillsammans sysselsätter de 1 100 personer och omsätter 3,1 miljarder kronor, varav 2,6 miljarder skogsteknik.

Hälften går på export.

– Betydelsen för omgivande samhälle blir tydligt när man betänker att företagen tillsammans gör affärer med kanske ytterligare 1 000 företag i närområdet, med allt från mekaniska verkstäder till revisorer och reklambyråer.

tänkande med betydelse för lönsamheten och produktiviteten i branschen.

– På fem år har 30 ansökningar behandlats, varav hälften beviljats. Av dessa har tio projekt resulterat i produkter som nu är ute på marknaden.

– Syftet är ej att bistå med ordinarie produktutveckling, men att kunna medverka till att lovande idéer utvecklas till testbänkar, som ett avstamp för en fortsatt projekt.

SEDAN 2010 HAR ett trettiotal projekt genomförts. Universiteten i Umeå, Luleå och SLU är viktiga samarbetspartners.

En annan samarbetspartner är Sveaskog, som genom en 10-miljonerssatsning bidrar till systemutveckling och system-

I ROLLEN SOM klustermotor arbetar Maria Hedblom aktivt ut mot företagen, med två till tre möten i veckan.

– En viktig faktor är att klustret har engagerade vd:ar.

Hon ser flera positiva effekter av klustersamarbetet.

– När man går ihop och samverkar blir det mycket lättare att allokera medel, som grupp är företagen lättare att uppmärksamma för offentliga finansiärer. Genom att bredda oss till andra branscher har vi också möjlighet att bära varandra i varandras portföljer.

En färsk forskningsrapport visar att klusterföretag växer snabbare än andra företag i samma bransch som står utanför gemenskapen; att klusterföretag klarar sig bättre i sämre tider; och att konkurrenskraften oftast utvecklas bättre i klustret.

– Statistik visar att våra klusterföretag åren 2006-2010 hade en tillväxt på 42 procent, att jämfört med länets genomsnittliga tillväxt på 9 procent samma period.n FREDRIK BJÄRNESAND

34

Kluster UM XX EÅ X/ XLÄNET

Kluster hjälpte Oryx ut på Företaget Oryx är ett företag som lyckats växa med hjälp av samverkan inom kluster.

Genom Skogstekniska klustret kan de tävla mot länder som Kina och Japan.

– Man måste hjälpas åt för att ligga kvar i topp, säger Derny Häggström, grundaren av Oryx och nu vd för dotterbolaget Oryx prototyping.

L Runt om i världen byggs simulatorer för olika typer av fordon och maskiner. För ett företag i norra Sverige kan det vara svårt att nå ut.

Men tack vare Skogstekniska klustret har företaget Oryx lyckats. Genom de nio samarbetande företagen inom skogsma-

”Vårt bidrag till klustret är att hjälpa medlemmarna att göra bättre produkter och stärka skogsnäringen i Sverige på detta sätt.” skinbranschen förstärker Oryx sin position på världsmarknaden med sina produkter. Samtidigt har de hjälpt företagen inom klustret med utveckling av sina maskiner.

– Vill man använda en ny typ av till exempel fjärdring eller hydraliksystem är det dyrt att testa genom att bygga en ny

Genom Skogstekniska klustret kan företaget Oryx tävla med länder som Kina ute på världsmarknaden. Här ses Oryxs skogsmaskin. Bara att förlänga en kran på en skördare kostar hundratusentals kronor. Det går att göra mycket billigare i en simulator och tar bara några timmar. Vårt bidrag till klustret är att hjälpa medlemmarna att göra

bättre produkter och stärka skogsnäringen i Sverige på detta sätt, säger Derny Häggström.

– Att bygga upp en maskin för att testa tar även tid och då kan konkurrenterna redan ha kommit ut med sin version. Tiden är

nog så viktig som kostnaden, säger Andreas Lind som är företagets relationsansvarige mot skogsindustrin.

GENOM SAMARBETET har produkterna kunnat säljas över hela

35

världsmarknaden

Framtidens skogsmaskin, examensarbete från Designhögskolan.

FOTO: FREDRIK BJÄRNESAND

Här är vår framtid En intenationell student vid Designhögskolan har under våren utarbetade ett koncept för framtidens skogsmaskin, i samverkan med Skogstekniska klustret.

L Målet var att tänka nytt och utforska gränserna för teknik, ekologi och förarmiljö. Lösningen blev ett koncept där föraren bara behöver välj ut rätt träd, som sedan fälls, kapas och upparbetas i maskinens inre, där även grenarna pressas till en biostock medan bark och barr spridas tillbaka till naturen.

ansvarige för företagets relationer med skogsindustrin, Andreas Lind, och företagets grundare Derny Häggström.

FOTO: MADELENE HOLMGREN

världen tack vare till exempel Komatsu Forest globala försäljningsnät och starka varumärken.

– Genom klustret har vår prick på kartan blivit större. Vi syns i världen, säger Andreas Lind.

För fem år sedan hade företaget 13 anställda, i dag ligger siffran på 61. Målet är att ha en omsättning på 100 miljoner till år 2014 och företagets dotterbolag tittar även på andra branscher.

– Simulering som används

inom spelutveckling och ingenjörsmässig simulering är i grundprincip detsamma som vår.

Det finns många branscher med samma grundförutsättningar, säger Derny Häggström. n MADELENE HOLMGREN

FÖRAREN AVLASTAS genom långt driven automation och utsökt förarmiljö.

– Han gick otroligt grundligt till väga, vi är verkligen imponerade, förlaget har granskats, analyserats och tas på fullaste allvar, säger Maria Hedblom.

Konceptet fick inte bara medlemmarna i skogsklustret att nicka gillande.

Internationella priser har tillfallit den nyzeländske studenten, som heter Nick Ross.

– Vi ska se om vi kan få till ett projekt så att han kan återvända, som ett sätt att behålla kompetensen här uppe, säger Maria Hedblom. n FREDRIK BJÄRNESAND

36 LÄNET

Gör verkstad av idéer

Per Levén, processledare, ProcessIT Innovations. ”Inkubatorer sätter oftast fokus på enskilda idébärare. Vi hjälper till genom att så tidigt som möjligt föra samman affärsdrivna utvecklingsprojekt.”

ProcessIT Innovations är ett klustersamarbete mellan norrländska processindustrier och framstående IT-företag i regionen.

– IT inom basnäringen är brett som tusan, här finns en jättelik innovationspotential, säger Per Levén, processledare.

L ProcessIT Innovations är ett samverkanscentrum för processoch verkstadsindustrierna, universiteten samt IT-företagen i framför allt Norr och Västerbotten. Målet är att hjälpa industriellt inriktade IT-företag att utveckla nya tekniska lösningar med utgångspunkt i basindustrins behov.

– Det kan till exempel handla om sprickdetektering inom

gruvbranschen, realtidsmätning av flöden inom massaindustrin, eller trådlösa sensorer för smarta logistisklösningar inom skogsbruket, säger Per Levén.

PROCESSIT BILDADES 2004 på initiativ av regionens processindustrier. Idag består nätverket av ett åttiotal företag, däribland ABB, Boliden, LKAB och SCA. Ett sextiotal forskare är knuta till samarbetet.

– Verksamheten omsätter i år uppåt 50 miljoner kronor, av både offentliga medel och industripengar, där det mesta rör sig om insatser från industrin.

Arbetsmodellen bygger på att tidigt sammanföra industrins teknikbehov med leverantörföretagens teknikmöjligheter.

Konkret arbetar ProcessIT:s projektmäklare med att dammsuga medlemsföretagen, regionens teknikleverantörer, forskarvärlden och andra nätverk efter önskemål, uppslag och idéer på lösningar. Utifrån förstudier startas samarbetsprojekt med stor potential för bägge parter att dels få effektivare processer inom industrierna och produkter för teknikleverantörerna att kommersialisera.

– Styrkan är att vi arbetar affärsdrivet och har tillväxtfokus.

ÅRLIGEN STARTAS 15-20 nya projekt, 30-40 är ständigt rullande.

– Vinsten för industrierna är att de får ett tidsmässigt utvecklingsförsprång, medan leverantörsföretagen tjänar på att tidigt

få in bästa möjliga kravställare.

Efter projekttidens slut har leverantören en värdefull referenskund.

– Risken blir mindre att man gör bort sig, man delar på risker och utvecklingskostnader.

UNIVERSITETETS RESURSER ligger inte långt borta.

– Vi har inte den största budgeten för våra forskare, men ofta har vi de intressantaste casen. Vi blir jättestolta när forskare inom våra projekt får fina internationella priser.

Internationella utvärderingar ger ProcessIT högsta betyg.

– EU har utsett oss att medverka vid bildandet av en samverkansplattform för europeisk processindustri, ProcessIT.EU.

37

”Ibland undrar jag om vi inte är ganska unika, åtminstone i Europa, i vårt sätt att arbeta.”

Fakta

användare och utvecklare i skarpa FOTO: FREDRIK BJÄRNESAND

Kompetensfrågor är ett nytt fokusområde. ProcessIT Academy arbetar för att både öka branschens och regionens attraktivitet.

– Vi ser behov av en kompetensmobilisering mot industrins utmaningar. Vi ser framför oss länet som ett testlabb för nya idéer och utveckling.

PER LEVÉN BESKRIVER basindustrins behov som enorma, med stora utmaningar och utrymmen för kreativitet och innovation.

– Ju fler man involverar, industrier, leverantörer, innovatörer, entreprenörer och forskare, desto högre innovationspotential. Vi har samverkan stämplat i pannan. n FREDRIK BJÄRNESAND

✔ ProcessIT Innovations ökade åren 2008-2011 projektvolymen från 20 till 45 Mkr. ✔ De 20 mest framgångsrika leverantörsföretagen ökade under sin medverkan omsättningen med 61 procent (+141 MKr), och personalen med 58 procent (+150 personer) ✔ Av 90 hanterade idéer gick 65 vidare till förstudier eller projekt, varav 34 resulterat i kommersiella produkter ✔ Projekten resulterade i följdinvesteringar på mer än 250 Mkr. Källa: ProcessIT Innovations ✔ Industri- och industrinära tjänster står idag för drygt 27 procent av Sveriges BNP, vilket är mer än 1970 ✔ Industrins varuexport står för cirka 80 procent av landets export ✔ Industrin sysselsätter direkt över 700 000 personer, indirekt sysselsätts cirka 1 500 000 personer ✔ Under högkonjunkturen i 2000-talets början uppskattas ungefär 50 procent av tillväxten ha kommit från produktivitetsökningar inom industrin.

Källa: SKGS, Skogsindustrierna, Plast- & Kemiföretagen, SveMin och Jernkontoret

Från vänster: Peter Björk, universitetslärare maskinteknik, Johannes Karlsson, universitetslektor elektronik, båda delägare Elektroniksystem Umeå AB, samt John Bonta, projektledare Norrmejerier.

FOTO: FREDRIK BJÄRNESAND

Tar täten trådlöst UMEÅ Norrmejeriers nya trådlösa sensornätverk håller full koll på lasten.

– Vi har använt bilen som testrigg, de bidrar med personalens arbetstid, säger innovatörerna.

– En sensor kostar inte mer än 1 000 kronor, att jämfört med de gamla med fasta kablar som säkert kostar 15 000 kronor att montera, förutom servicen som blir krånglig och tidsödande, säger Peter Björk, även han universitetslärare och delägare i Elsys.

L Från början var utmaningen att hitta ett smidigt system för att hantera Norrmejeriers styckegods med hjälp av trådlösa sensorer. Det var två år sedan. Under tiden har en lösning för att övervaka temperaturen i Norrmejeriers livsmedelsbilar utvecklats.

– Reglerna för livsmedelshantering är hårda, det krävs temperaturkontroll var femte minut, säger John Bonta, projektledare Norrmejerier, som bistått i det ProcessIT-initierade projektet.

DE TRÅDLÖSA SENSORERNA är bara början på en revolution.

– Den underliggande tekniken har tagit över tio år att forska fram, först på senaste året har tillämpningarna börjat ramla ut, säger Johannes Karlsson.

Framtidens melodi blir att allt fler prylar är internetuppkopplade och kommunicerar för att till exempel styra eller uppdatera sig själva. Det talas om ett ”Internet of things”.

– Fram till 2020 räknar man med en marknad på 50 miljarder enheter, säger Peter Björk.

I FEMTON AV Norrmejeriers lastbilar har nu fasta sensorer ersatts av trådlösa, som skickar temperaturinformationen via förstärkningssändare till mejeriföretagets övervakningsdator.

– Sensorerna är relativt billiga och enkla att installera, vid service är det bara att byta ut dem, säger Johannes Karlsson, universitetslektor och delägare Elektroniksystem Umeå AB.

BAKOM UTVECKLINGEN av Norrmejeriers nya trådlösa sensornätverk står även umeåaktörerna FältCom och Logistikgruppen. Elsys har stått för elektroniken.

– Totalt finns 85 fordon i flottan, efter hand ska alla få trådlöst, säger John Bonta. n FREDRIK BJÄRNESAND

38

Kluster UMEÅ

Fakta

Mats-Rune Bergström, länsstyrelsen. ”Vi ser gärna att residenset blir en plats för kreativa och oväntade möten.”

FOTO: FREDRIK BJÄRNESAND

Supergruppering ska ge utveckling Gränsöverskridande kreativa kopplingar mellan skilda basnäringar.

Genom att superklustra vill landshövdingen stärka länets konkurrenskraft.

L Landshövdingen samtalar är en form av storseminarium kring för länet a vgörande framtidsfrågor, som intr oducerades av tidigare landshövding Chris Heister.

I våras genomfördes femte samtalet, under par ollen Smart specialisering – att superklustra i Västerbotten.

vad som händer om man går vidare och samverkar mellan länets redan starka basnäringar; det vill säga gruv-, skogs-, processoch kreativa näringarna.

SMART SPECIALISERING ÄR ett annat begrepp som k ommit i ropet med anledning a v EU:s nästa budgetperiod 2014-2020.

Tanken är a tt unionens olika regioner ska bli bättre på det de redan är bra på.

I samband med landshövdingesamtalet visades ett filmat inlägg från EU-kommissionären Johannes Hahn, ansv arig för EU:s regionalpolitik.

KLUSTER SYFTAR PÅ organiserade samarbeten mellan k onkurrenter och kollegor inom en oc h samma näring.

Med uttrycken ”att klustra kluster”, eller att ”superklustra”, vill landshövding sätta f okus på

HAHN MENAR ATT IDÉN att sammanföra länets r edan starka branschkluster är i linje med EU:s nya sammanhållningspolitik inför 2020.

– Västerbotten har v erkligen

förstått vad som är viktigt när det gäller regional utveckling. Ni har identifierat era befintlig a näringsområden som har stor potential. Ni har byggt vidare på dem för att åstadkomma kluster i världsklass. Och ni har mobiliserat alla n yckelintressenter i processen.

– Det är en uppenbart innovativ ingångsvinkel och en smar t specialisering.

MATS-RUNE BERGSTRÖM, länsstyrelsen, ingår i den bransc höverskridande processgrupp som bildats, där övriga deltagare kommer från Georang e, Skogstekniska klustret, ProcessIT Innovation samt Virtuella klustret.

– Det handlar m ycket om ett förhållningssätt som b ygger på viljan att samarbeta ö ver gränser, att skapa en kultur som är tillåtande och att utveckla system

✔ Landshövdingen samtalar är en serie stormöten, introducerade av tidigare landshövdingen Chris Heister, som innebär att ett stort antal lokala, regionala och nationella aktörer sammankallas till länsresidenset för att under två timmar diskutera någon för länet viktig framtidsfråga. Samtalen, som varje gång har ett stadsråd representerat, beskrivs som en ”arena som tänjer gränser, utmanar strukturer och uppmuntrar till kraftsamling för länets utveckling.” ✔ Smart dialog är ett koncept för mindre dialogmöten, där inbjudna länsaktörer med kreativa arbetsmetoder utmanas att ”spetsa frågeställningar och tänka utanför boxen”. Syftet är detsamma som för landshövdingens samtal, nämligen att erbjuda en arena som tänjer gränser och uppmuntrar till kraftsamling, och att utmana strukturer för att ta nästa steg i länets utveckling. ✔ Mer information finns på länsstyrelsens hemsida (www.lansstyrelsen.se/vasterbotten), under fliken Om länsstyrelsen/Landshövding och länsledning/Landshövdingen samtalar.

Källa: Landshövdingen samtalar, Länsstyrelsen 2012

och strukturer som gynnar oväntade konstellationer. Förhoppningen är att processen ska resultera i ett större projekt.

Avrapportering blir till nästa års Granddagar, berättar Ma tsRune Bergström.

– DET FRÄNA ÄR A TT detta är affärsdrivet, att det finns ett intresse från näring arna vad de kan lära av varandra.

– Genom gränsöverskridande idé- och teknikutveckling kan vi utveckla nya produkter och tjänster. n FREDRIK BJÄRNESAND

39 LÄNET

Fakta

Jeanette Kjellberg, är projektledare för interregionala samverkansprojektet Business development, som leds av Företagarna Västerbotten med Österbottens företagarförening, Umeå universitet och Yrkeshögskolan Novia som partners.

FOTO: FREDRIK BJÄRNESAND

✔ Sommaren 2011 genomförde Företagarna en undersökning med 260 företag på båda sidor om Kvarken. Resultatet visar att: ✔ 70 procent anser att samverkan mellan högre utbildningar och företag är viktigt för utvecklingen i hela området ✔ närmare 50 procent tror att samverkan med högre utbildning skulle kunna leda till utveckling av det egna bolaget ✔ många företrädare från näringslivet i Kvarkenregionen anser att det finns en språklig och företagskulturell barriär mellan Finland och Sverige ✔ skillnader i ledarskaps- och företagskultur anses leda till osäkerhet och missförstånd, vilket ger färre affärer och försvårar utvecklingen av nya marknader.

Källa: Business development, projektansökan

Bygger grupper över Kvarken Ökad samverkan mellan företag, universitet och högre utbildning ska stärka tillväxtviljan och utvecklingsmöjligheterna i Kvarkenregionen.

L Business development är ett nystartat projekt som tar sitt avstamp i en undersökning som Företagarna genomförde bland 260 företag i Sverige och Finland sommaren 2011.

– Många företagare utryckte önskemål om a tt få utv eckla kontakterna med uni versitetet och över gränserna, säger Jeanette Kjellberg, projektledare.

I UNDERSÖKNINGEN konstateras att den v anligaste flaskhalsen hos företagen upplevs vara bristande kompetens inom af färsutveckling och marknadsföring.

Konkreta samarbetsformer mellan högskola och näringsliv efterlyses också.

Bilden bekräftades i det tidigare interregionprojektet BAIT, inom Botnia-Atlantica-området, där cirka 1 400 personer eller företag besöktes.

– Alltför många saknar rätt kanaler till personer som har kunskaper och ser helheten.

I många fall är företagen medvetna om problemet.

MED EN BUDGE T PÅ närmare 900 000 Euro ska projekt Business development under perioden januari 2012-juni 2014 införa oc h utveckla en modell för samv erkan mellan uni versitet och högskolor samt näringsli v och högskolor i Kvarkenregionen.

Inriktningen är på entr eprenörskap och realisering samt kommersialisering av innovationer.

– Syftet är a tt utveckla nya arbetssätt, metoder och aktiviteter som kan leda till öka t företa-

gande och utveckling i Kvarkenregionen.

TILL ATT BÖRJA MED ska en resursbank byggas, av bland annat universitetets kompetens inom teknik, ek onomi och design, berättar J eanette Kjellberg som v anligtvis arbetar på Centrum för r egionalvetenskap vid Umeå universitet, CERUM. Ett trettiotal företagsmöten har också genomförts till oc h med september månad. Utifrån mötena ska g rupper skapas där man kan g å vidare med samverkan och erfarenhetsutbyte kring vad som kan ska pa tillväxt i deras företag.

– I SAMBAND MED projektets styrgruppsmöten i V asa har intresserade länsföretagare fått följa med för a tt träffa möjliga samverkanspartners eller n ya kundgrupper. Det har v arit väl-

digt uppskattat, det finns en hel del företag som v erkligen vill utveckla sig oc h hitta n ya marknader i Finland.

VID PROJEKTETS SLUT ska ett antal företagscase presenteras.

– Syftet är att synliggöra vart man kan komma genom samverkan och att tydliggöra en arbetsmetod.

En annan målsättning är att få till en fysisk mötespla ts som ger länets företag en naturlig ingång vid Umeå universitet. Förebilden är Designfabriken i finska Aalto, en nedlagd fabrik som omv andlats till utvecklingscentrum med flexibla möteslokaler oc h inspirerande arbetsmiljö.

– Många företagare upplever universitetet lite g rann som en ointaglig borg, men för a tt få till en mötesplats behövs engagemang från företagen. n FREDRIK BJÄRNESAND

40

Nyhet LÄNET/LAJKSJÖBERG

Program för mentorer Näringsdepartementet har gett Almi Företagspartner i uppdrag att driva ett rikstäckande program för mentorskap, som komplement till ordinarie rådgivning.

L Under 2012 ska drygt 2 000 mentorpar startas upp i landet, varav 60 i Västerbotten. Mentorsprocessen innebär tio till tolv individuella möten per år, samt nätverksträffar.

Mentorskapet är frivilligt och ideellt för båda parter. Almi:s handledare finns med som bollpank under hela mentorsåret.

PROGRAMMET SKA öka möjligheterna för blivande och befintliga företagare att starta och utveckla lönsamma företag, på hemmaplan och inför export.

Matchningsprocessen utgår från att adept och mentor inte finns i samma bransch för att undvika detaljfokus och främja helhetssyn.

– Tillgången på mentorer är ganska bra faktiskt. Hittills är drygt 40 på gång, alla kommer att få sin mentor, säger Agneta Lundberg, affärsrådgivare på Almi.

STEN-ANDERS GUSTAFSSON, vd

Axner Hahlin, entreprenör och innovatör, driver Lajksjömon Energi och Miljö. ”Se möjligheterna och lös problemen, det är mitt rättesnöre.”

FOTO: FREDRIK BJÄRNESAND

Idéspruta söker input Axner Hahlin, Lajksjöberg, Dorotea, bedriver skogsentreprenad med biobränsle som biprodukt.

– Jag har testat tre olika torkningssystem som inte hållit vad de lovat, säger Axner.

L Torrhet är synonymt med energivärde.

Fukt i skogsbränsle är en allmän problematik. Men Axner Hahlin har kommit på en ny

metod för torkning av flis, spån och ved.

– Väldigt energisnålt, mer kan jag inte säga. De påstår att om den funkar ska det vara en bra grej, säger Axner som kvitterat ut en innovationscheck från länsstyrelsen, vilket kommer väl till pass under pågående prototyputveckling.

INFÖR FORTSÄTTNINGEN har Axner sökt sig till Almi Företags-

partners mentorsprogram. Han ser fram mot att snart puzzlas ihop med en erfaren mentor, som kan följa honom genom hela innovationsprocessen, från mönsterskydd till produktion, paketering, marknadsföring och försäljning.

– Man ska göra det man är bäst på. Jag har idéerna och förväntar mig en väldig kreativitet om jag får input utifrån. n FREDRIK BJÄRNESAND

Almi Företagspartner Nord, berättar att mentorer är en ryggrad i rådgivningsverksamheten.

– Att fråga de som redan vet är rejält begåvat. Trovärdigheten är oerhört stark för dem som gjort resan själva. Man kan lära av såväl misstag som framgångar, säger han. n FREDRIK BJÄRNESAND

Fakta Forskning gör gällande att mentorskap bidrar till: ✔ Färre konkurser ✔ Högre överlevnadsgrad ✔ Högre tillväxt för företagen ✔ Större vilja att bli företagare ✔ Högre etableringsfrekvens ✔ Lägre arbetslöshet Källa: Almi Företagspartner Mentor

N y h e t 41 UMEÅ

Staffan Ling, aktiv inom Almi Företagspartners mentorsprogram. ”Viktigast är att vara rak och tydlig i sin kommunikation med adepten” säger han.

FOTO: FREDRIK BJÄRNESAND

Mentorn som tar priset Nyligen utsågs Staffan Ling till Årets mentor i länet av Almi Företagspartner.

– Det är fantastiskt roligt att jobba med ambitiösa och energiska människor, säger Staffan.

L Genom tv har Staffan Ling gjort sig känd som en god pedagog. Under åren som framgångsrik konsult har han på olika vis verkat som mentor vid sidan om.

– Alltid ideellt och i mån av tid, det är inte betungande, säger han.

Vad kännetecknar en bra mentor?

– Viktigast är att vara rak och

tydlig i sin kommunikation med adepten, det är en egenskap som också är viktig i kommunikationen ut mot marknaden.

DET ÄR I FÖRSTA hand adeptens eget driv, snarare än kännedom om bransch, som avgör Staffans val av adept.

– Det jag kan tillföra är mycket min egen erfarenhet av företagsledning, så har jag förstås också stor erfarenhet av media i stort och smått, jag är nog inte så lättbländad.

Vad ger det tillbaks?

– Jag har blivit mer medveten om mina egna erfarenheter som jag annars inte haft anledning att

formulera, man utvecklas ihop med en annan människa.

Fakta

ÖPPENHET OCH NYFIKENHET är

CONNECT Norr stimulerar utvecklingen av tillväxtföretag i regionen genom att sammanföra entreprenörer med kompetens och kapital.

HUMlab är en mötesplats för humaniora, kultur och informationsteknik vid Umeå universitet.

Källa: Internet

egenskaper som kommer väl till pass i Staffans engagemang i Connect norr och Humlab, två organisationer med innovationer som ändamål.

– Innovationer handlar om ett slags vinna eller försvinna för vårt land. När det talas om att kineserna snart är ikapp oss får vi inte glömma att de fortfarande försöker kopiera, men innovationer handlar om kreativitet. Därför är det mycket viktigt med öppenhet. n FREDRIK BJÄRNESAND

42 SKELLEFTEÅ

3D underlättar för industrin

Emil Jonze är civilingenjören som fastnat för optisk mätteknik. Tillämpbar inom många skiftande områden.

FOTO: ERIC NORDLUND

Optisk mätteknik. 3D-kameror.

Time of flight.

Rena grekiskan?

– Det kan handla om att äldrevården får hjälp att se om någon ramlat. Eller om vilka som går in i och ut ur ett kärnkraftverk, säger Emil Jonze, Adopticum.

L För Emil Jonze är begreppen vardagsmat. Han jobbar på Adopticum i Skellefteå, som ingår i nätverket ProcessIT Innovation, och här står de för många främmande begreppen i inledningen av artikeln i fokus. Och Emil Jonze är i himmelriket.

om att tolka en digital bild, så att en robot utifrån bilden kan ta ett intelligent beslut, säger han.

Eller med mer komplicerade ord: att utveckla kamerabaserad mätteknik och algoritmer för robotstyrning i processindustrin.

EMIL HAR SOM ANSTÄLLD fortsatt att jobba inom samma område. Optisk beröringsfri mätteknik med hjälp av 3D-kameror, eller time of flight som tekniken kallas. Han berättar att det finns massor av användningsområden.

Tekniken finns till exempel i fartkameror, scannern i kassan på livsmedelsaffären och i backkameror på bilar.

UNDER SIN civilingenjörsutbildning gjorde han sitt examensarbete på Adopticum. Ömsesidigt samtycke uppstod mellan honom och företaget, och sedan han var klar med utbildningen har han jobbat här. Idag räknas han som en av de främsta experterna i landet på tekniken.

– Examensarbetet handlade

ETT ANNAT användningsområde är till exempel att se vilka som går in i och ut ur ett kärnkraftverk (det ska helst vara lika många ut som in, kanske dags att sätta upp den här tekniken vid staketen också ifall Greenpeace är i närheten...). Skogsmaskinförare kan få hjälp av optisk

avläsning när de kapar stockar, ytterligare ett exempel är analys av flöden på transportband i gruvor. Helt enkelt att följa processer online i realtid.

– DET ÄR SÅ JÄKLA KUL och spännande att jobba med det här, säger Emil Jonze, och berättar att man just nu tittar på att använda tekniken inom den kommunala äldreomsorgen.

Hur då?

– Om en äldre person ramlar hemma i lägenheten kan 3D-tekniken avläsa hur personen ligger och larma.

– Att säga 3D-kamera ger fel

associationer, det är ju ingen övervakning på det sättet. 3Dsenesorer säger mer, det är vad det handlar om, säger han. Man kan säga att sensorerna kastar ljus på föremålet, eller personen i det här fallet, och tillbaka kommer en slags avbild. Är det ni som vänder till företagen med idéer, eller kommer de till er?

– Det är oftast så att ett företag kan ha en bra idé kring tillämpning av den här tekniken, men saknar kunskap om hur annan tekniskt ska gå till väga. Då vänder man sig till oss. n ERIC NORDLUND

Fakta Namn: Emil Jonze Född: 6 december 1982 i Östersund, där han också växt upp Bor: Skellefteå Gör: Arbetar med optisk mätteknik Familj: Sambon Sofia Edlund, som

jobbar på Försäkringskassan Utbildning: Civilingenjör. Läste teknisk fysik 2004-2009 i Umeå Fritid: Musik (just bokat Iron Maiden-biljetterna till Stockholm i juni), gym, löpning, längdskidor, tv-serier, tv-spel.

K r ö n i k a / F ö r e t a g i f a r t e n 43

Nyskapande i naturen D

et är oktober och solen skiner och höstluften är frisk, det känns underbart att komma ut till verkligheten. Bland bär och ris traskar jag runt och funderar på ordet INNOVATION som är temat i denna tidning. Jag har träffat innovatörer när jag fått i uppdrag att synliggöra göra deras innovationer i utställningsmontrar i innovationshallar på Nolia i Umeå och Piteå. Tanken var att marknadsföra innovatörerna som uppfinnare, som jag anser beskriver dessa tänkare på ett mer spännande sätt. Det föll inte i god jord för de ville inte framstå som några uppfinnarjockar (?) men det gick ju bra ändå. Faktum är att ordet innovation betyder just uppfinnare, nyhet och nyskapande.

Jag upprepar orden uppfinnare, nyhet och nyskapande för mig själv, så

Skogsvägen 25 • 918 31 Sävar • tel 070-338 40 76

www.brandservice.se nu även med web-shop

Mer information på www.exergi.se ”Rådgivning” Marcel Berkelder 0935-209 96, 070-606 33 06.

EXERGI marcel@exergi.net

B(Y)RÅN

Mittel EL AB Fabriksgatan 9, 921 36 Lycksele Tel: 0950-142 80, Fax: 0950 - 268 28 E-post: el@mittel.se • www.mittel.se

Konferens Strömbäck Fina lokaler upp till 240 pers., logi för 48 personer, härlig miljö.

1-dagskonferens 250:- + moms 2-dagarskonferens 1265:- + moms

Tfn 090-426 13 konferens@strombacksfolkhogskola.se www.konferensstromback.se

w w w. s t jar n a f y r k a n t . s e

Umeå | Förrådsv 16 A | Västerslätt | 090 - 70 44 70 Skellefteå | Hammarv 7 | 0910 - 70 12 20

Du utvecklar ditt företag.

Vi utvecklar din ekonomi.

Rådhusespl 3 B • Box 260, 901 06 Umeå Telefon 090-18 07 00 • Fax 090-12 75 14 umea@kpmg.se • www.kpmg.se

Utbildning

0910-71 13 65 090-18 85 18 0970-222 64

Konferens

Brandredskap

Skellefteå Umeå Malmberget

Företagare och fastighetsägare

CARINA ANDERSSON Carina Anderssons företag heter Reklamtjänst och finns i Hörnefors. Du når Carina på telefonnummer 0930-215 77 eller 070-206 93 33 och reklamtjanst.post@telia.com.

Hemsida: www.reklamtjanst.se

Rådgivning

Umegallrarna

ENERGIKARTLÄGGNING!

julgranar med?

Så mitt råd är att gå ut i naturen och upptäck nya innovationer!

Mobiltelefoner

Fjärrvärme

Avverkning

Vi averkar skog med egna maskiner Skördare och Skotare

Energideklaration

Företag i farten

kanske det klarnar i huvudet. Plötsligt slår det mig när jag håller upp en lingonkvist i solen, kan det vara så att mycket av nyskapande kommer från naturen? Om man ger sig tid och stannar upp i vårt stressiga liv så kommer idéerna? Kan idén till en knypplad spetskant på en duk komma ifrån att någon stått och sett ut genom fönstret på ett tak och upptäckt att snön lagt sig i bågig form längs takkanten?

Att det töat så snötäcket fått lite hål här och där. Omedvetet eller medvetet har denna någon satt sig ner och sytt fast en spets på sin duk.

Jag har också funderat över hur träden kan se ut efter ett riktigt snöväder då tunga snöbollar klumpat ihop sig på grenarna vid väderomslag.

Kan det vara föregångaren till våra julkulor som vi dekorerar våra

European Agreement Concerning the International Carriage of Dangerous Goods by Road

Allt inom utbildning och rådgivning för transport och industrisektorn.

Tel 070-542 19 64 • Per Granberg

Fö re t a g n r 5 2 0 1 2

Flygplatsen i Umeå får internationell karaktär Ombyggnationen av Umeå Airport till en flygplats av internationell karaktär har påbörjats. Satsningen, som omfattar ny säkerhetskontroll, ankomsthall och bagagehantering, väntas stå klart 2014 och medfinansieras av Umeå Kommun och Region Västerbotten.

L Hittills i år har ö ver 600 000 resenärer rest till eller från flygplatsen, vilket är en ökning med 7 pr ocent jämfört med rekordåret 2011.

– Jag säger som Gert Fylking: äntligen, äntligen, äntligen. Vår ambition har hela tiden v arit att säkerställa ett a ttraktivt skylt-

fönster från r egionen och att vi möjliggör för andra a tt komma hit, likväl som vi möjlig gör för oss själva att besöka andra delar av världen, säger Lennart

Holmlund (S), k ommunalråd Umeå kommun.

– Att kunna erbjuda effektivitet i k ombination med a tmosfär är något som k ommer stärka

regionens möjligheter för fortsatt social, ekonomisk och intellektuell tillväxt, säger Torborg Chetkovich, koncernchef Swedavia. n FREDRIK BJÄRNESAND

Vi är lika kompetenta när det gäller industriportar.

Garageportexperten.

Namnet till trots, så har vi samma höga kompetens och samma djupa sortiment inom portar för industrier,

ÅSELE

butiker, lant- och skogsbruk. Hos oss hittar du t.ex

KRAFT

vikporten RECO Duo som är mycket energisnål och högisolerad med bruten köldbrygga. Porten är stabil med flexibel design som är smidig och enkel att manövrera med hjälp av lyftande gångjärn som

Elleverantören nära dig!

Centralgatan 31, ÅSELE Tel 0941-100 03 Felanmälan efter kontorstid: Tel 0941-104 66

www.aselekraft.net

standard. Porten går givetvis att få motordriven.

Portbolaget i Umeå AB Spinnvägen 1 Tel 090-12 06 20 www.garageportexperten.se