Jord&Skog 4 2012 by Tidningar i Norr AB

Nr 4 2012

trins s u d n i ä Tr framtid ” s r a L ” n Kalve en g i a m m he

Sidorna

l l i t n e m m o Välk p a k s d n a l a n p p ö

-17 Sidorna 12

Sidan 6

8–9

september 2012

Vilka är tänkta att göra jobbet? Krönika

Torbjörn Wennebro Heleneborgs gård

en skogsdebatt som blossade upp under våren har fortsatt under sommaren. En utvecklingslinje i debatten är påståendet att så kallade kontinui-

tetsskogsbruk skulle vara bättre än det trakthyggesbruk som är den förhärskande skogsbruksmetoden. Trots att en överväldigande majoritet av forskare och praktiker redovisar övertygande argument för trakthyggesbrukets fördelar hävdas av företrädare för både vissa politiska partier och miljöorganisationer att kontinuitetsskogsbruk är det enda rätta. En del går så långt att man menar att skogsbrukslagen borde skrivas om så att kontinuitetsskogsbruk anges som norm. Jag undrar hur man tänker eller om man över huvud taget har tänkt. Den restaurering av förödda svenska skogar som skett under de senaste 100 åren är till stora delar ett resultat av trakthyggesbrukets utveckling. Detta är i sin tur intimt förknippat med den framgångrika tekniska utveckling i skogsbruket, där många uppfinningar sett

dagens ljus i Västerbotten, som gjort det möjligt för oss i norr att konkurrera med snabbväxande plantageskogsbruk i bland annat Sydamerika. Trakthyggesbruket har gjort det möjligt att mekanisera och rationalisera de flesta stadier under skogens omloppstid. Utan detta hade sannolikt den för vårt land oerhört viktiga skogsindustrin varit ett minne blott.

issa manuella moment återstår dock som gallring och plantering, jobb till vilka det är oerhört svårt att rekrytera inhemsk arbetskraft. De företag som är verksamma på detta område tvingas därför i huvudsak att förlita sig på utländsk arbetskraft bland annat från de baltiska staterna men även från mycket avlägsna länder. En övergång till kontinuitetsskogsbruk skulle, vad jag kan förstå, innebär en massiv återgång

till manuellt arbete i skogen det vill säga till jobb som ingen vill ha och som ingen heller har råd att betala. Ett kontinuitetsskogsbruk skulle i princip kunna fungera om alla skogsägare bodde på sina fastigheter och ägnade, åtminstone en del av året, till arbete i den egna skogen med låga krav på arbetsersättning, men så ser verkligheten inte ut och kommer inte heller att göra det framöver. Allt fler av landets cirka 350 000 familjeskogsbrukare bor och har sitt arbete på annan ort än där skogen är belägen. De är därför i växande grad i behov av att köpa tjänster för skogens skötsel. Vilka har man tänkt ska göra detta med det ökade inslag av manuellt arbete som ett kontinuitetsskogsbruk ovillkorligen kräver – balter, vietnameser, tailändare? Eller har man över huvud taget tänkt? Miljön och den biologiska mångfalden då?

De svenska trakterna är ofta mycket små för att inte säga extremt små, ibland mindre än en hektar. Från ett flygplansfönster kan man nog på de flesta håll i landet se skogar av alla storleksklasser vilket innebär stor mångfald inom relativt små geografiska området. Så kommer det att förbli bland annat tack vare det stora antalet skogsägare.

ommarens skogsdebatt kanske egentligen inte handlar om skogsbruk utan är snarare är ett uttryck för hur vårt land klyvs i en urban och en landsbygdsbetonad syn på verkligheten. Eftersom de som befinner sig i urbana miljöer, per definition alltid anser sig ha rätt, kan debatten leva vidare trots överväldigande argument som talar emot. Och så kanske det får fortgå tills vi får en journalistik som på allvar börjar syna argumenten från alla som säger sig företräda god miljö.

Vision för ett bättre Östersjön LÄNET

Bondeorganisationer från hela regionen har antagit en vision för en bättre havsmiljö i Östersjön och vilka förutsättningar som krävs för att det ska vara hållbara lösningar. Bönderna runt Östersjön har nu en gemensam vision för ett hållbart, miljövänligt jordbruk som även bidrar till ekonomisk hållbarhet. 13 bondeorganisationer från åtta länder runt Östersjön var nyligen samlade i Stockholm för att komma överens om gemensamma riktlinjer för ett hållbart jordbruk i hela regionen.

”

Nu uppmanar vi också ländernas regeringar och myndigheter att axla sitt ansvar... Helena Jonsson, ordförande LRF

Besöksadress: Postadress: Telefon: Redaktionen: Mail: Tryck: Utges av: Ansvarig utgivare: Annonsförsäljning:

– Svenska bönder är, tillsammans med bönderna i alla länder runt Östersjön, beredda att göra sitt allra bästa för att fortsätta utveckla jordbruket till att bli hållbart för Östersjön. – Nu uppmanar vi också ländernas regeringar och myndigheter att axla sitt ansvar för att göra det hållbara jordbruket möjligt, säger Helena Jonsson, ordförande för LRF.

Aktiva organisationer Bondeorganisationerna lovar att vara aktiva i miljöpolicyprocesser nationellt och inom EU. – Vi kommer också framhålla de goda åtgärder bönder gör för att effektivisera sin produktion, med högre produktivitet och mindre miljöpåverkan som resultat. Smarta, resurseffektiva lösningar som både gynnar miljön och en ansträngd gårdsekonomi måste ges prioritet, säger Helena Jonsson.

Samarbete nödvändigt Bondeorganisationerna förväntar sig i gengäld att institutioner och myndigheter lyssnar och tar hänsyn till böndernas intressen och stöder ett konkurrenskraftigt jordbruk som en nyckelsektor i att säkerställa utveck-

Kylgränd 4B, Umeå Box 3053, 903 02 Umeå 090-711 380 Fax: 090-711 389 redaktionen@vasterbottningen.se fornamn.efternamn@vasterbottningen.se Daily Print, Umeå. www.dailyprint.se Tidningar i Norr AB, Box 3053, 903 02 Umeå Jonatan Hjort, vd, 090-711 382, 073-818 00 06 Display Umeå AB, 090-71 15 00

Drömmen för många, rent och fint vatten och ett myller av liv. lingen av Östersjöregionen. Jordbruket är en av orsakerna till växtnäringsförluster som bidrar till övergödningen av Östersjön. Aktivt samarbete för att

minska förlusterna av bland annat kväve och fosfor från gårdarna pågår i hela regionen genom till exempel EUprojektet Baltic Deal. Samarbete mellan länd-

Foto: MAURI RAUTKARI/LTF erna är en förutsättning för bättre havsmiljö i Östersjön. Bondeorganisationerna har tagit ett stort steg på vägen genom att enas kring riktlinjer för hållbart jord-

bruk runt Östersjön, som ökar resurseffektiviteten för bönderna samtidigt som det minskar växtnäringsförlusterna. LTF

Redaktionen ansvarar ej för insänt icke beställt material. Eventuell vinstskatt betalas av vinnaren. Besök oss gärna på webben: www.tidningarinorr.se/jordskog/ Jord&Skog kommer ut 6 gånger per år och har över 40.000 läsare, främst i Västerbotten och Norrbotten.

Gunnar Eriksson Redaktör 090-711 396

Peter Kärr Reporter 090-711 383

Fredrik Bjärnesand Reporter 090-711 393

Eric Nordlund Reporter 0910-376 41

Rolf Sjödin Prenumerationssäljare 090-711 387

Gun Fahlén Ekonomi/ Prenumeration 090-711 381

september 2012

Mats Ågren Bank

Stefan Hägglund Lantbruksförsäkring

Vi är lika kompetenta när det gäller industriportar

Per Ångman Skadeförebygg

Gården, familjen och framtiden. Det hänger liksom ihop. Vad händer om olyckan är framme? Vad gör du om någon plötsligt blir sjuk? Hur tänker du dig framtiden för dig och din familj? Hos oss hänger de här frågorna ihop. Vi reder ut dem och ger dig ett förslag på en totallösning som är enkel och trygg. Med skadereglering, service och beslutsfattande nära dig. Vi finns i Härnösand, Kramfors, Sollefteå, Sundsvall och Örnsköldsvik. Ring oss idag på telefon 0611-36 53 00 för personlig rådgivning.

lfy.se/lantbruk

Garageportexperten. Namnet till trots, så har vi samma höga kompetens och samma djupa sor timent inom por tar för industrier, butiker, lant- och skogsbruk. Hos oss hittar du bl.a. Hörmanns industritakskjutportar, rullportar och rullgaller. Kom in till oss, eller ring så kommer vi till dig - kostnadsfritt förstås.

Luleå

Umeå

Handelsvägen 15 A Tel: 0920-25 41 00

Spinnvägen 1 Tel 090-12 06 20

Skellefteå

Örnsköldsvik

Industrivägen 36 Tel 0910-77 90 82

Ravesta 135, Arnäsvall Tel: 0660-37 51 11

Sundsvall

Östersund

Trafikgatan 11 Tel 060-56 80 70

Odenskogsvägen 30 Tel: 063-12 90 06

www.garageportexperten.se

TÄNKER DU AVVERKA? Kontakta oss - Det lönar sig!

Lars Karlsson 070-377 97 79 Örnsköldsviks kommun

Svante Lindström 070-655 47 89 Örnsköldsviks kommun

Jörgen Westberg 070-690 00 94 Örnsköldsviks kommun

Robert Moström 070-410 00 23 Sollefteå och Kramfors kommun

Vi bistår med: • Skogsvård • Skogsbruksplaner • Rådgivning

Vi köper: • Slutavverkning • Gallring • Leveransvirke

Leif Engström 070- 666 45 06 Strömsund och Sollefteå kommun

Roger Gjersvold 070-265 87 87 Kramfors och Härnösands kommun

Skogsaffärer på nya sätt. Våra flerträdshanterande skördare gallrar snabbare och billigare.

AB Högland Såg & Hyvleri. Gamla Riksvägen 52, SE-891 51 Örnsköldsvik, www.hoglandssagen.se

Vi driver hela tiden utvecklingen för att öka produktiviteten och värdet på skogen. Nästan alla våra gallringsmaskiner har aggregat för flerträdshantering som kan ta 3–4 träd åt gången istället för ett och ett. Med flerträdsaggregat kan vi gallra tidigare, vilket ökar produktiviteten. Tekniken gör också att vi kan få ut större volymer biobränsle i gallringen och på så sätt skapa ett bättre netto för skogsägaren. Hitta och kontakta din närmaste virkesköpare på www.sveaskog.se.

september 2012

”

Jag har alltid drömt om att ha ett sågverk som ska vara så lätt som möjligt att hantera och transportera för småskogsägaren eller trottoarbonden. Kenth Ärletun

kilo väger ett komplett sågverkspaket.

Minisågverk för trottoarbonden ÖVERRÖDÅ

Ta ditt sågverk och kör iväg! Det är principen för innovatören Kenth Ärletuns minisågverk, Allemanssågen. – Ett sågverk lämpligt för småskogsägaren eller trottoarbonden, säger han. Efter att ha slitit ut ett oräkneligt antal rondellskivor och brutit upp lika många svetsfogar – han skrattar vid minnet av allt jobb han lagt ner för att få till sitt mobila sågverk – är Kenth Ärletun klar med bygget. – Det har gått bit för bit, där jag har fått lösa varje delmoment i konstruktionen och det har tagit sin runda tid, säger han.

Lätt att packa ihop Och det handlar om ett minisågverk som lätt kan packas ihop och transporteras med bilen. Sågen i bagageutrymmet och sågbordet på takräcket. Hela paketet väger komp-

lett 73 kilo. På frågan varför han lagt ned så mycket jobb, är svaret: – Jag har alltid drömt om att ha ett sågverk som ska vara så lätt som möjligt att hantera och transportera för småskogsägaren eller trottoarbonden som vill ta hand om sitt virke för att såga plank, reglar och stockar till fritidsstugan eller huset. Eller för den delen ta hand om vindfällen ute i skogen.

En stege Hemma på gårdsplanen i Överrödå står konstruktionen: den bygger i princip på en bottenplatta, en stege, där sågbordet monteras. Sågbordet är fem meter långt, kan förlängas med sektioner meter för meter. Stocken fixeras med fasta stöd och flyttbara spännare. Sågbordet är höj- och sänkbart. Sågen, en motorsåg på 3,5-4 hästkrafter sitter på ett stativ som manövreras med gashandtaget. För att få upp stocken på sågbordet behövs ingen lyftanordning, bara att sänka

Motorsågen är placerad på ett höj- och sänkbart stativ.

”

Jag har alltid drömt om att ha ett sågverk som ska vara så lätt som möjligt att hantera och transportera för småskogsägaren eller trottoarbonden som vill ta hand om sitt virke för att såga plank, reglar och stockar till fritidsstugan eller huset. Eller för den delen ta hand om vindfällen ute i skogen. Kenth Ärletun

bordet ned till marknivå och rulla upp stocken.

Under hösten Tillverkningen tänker han lägga ut på företag i länet, enklast och smidigast så, tycker han. Produktionen beräknas komma igång under hösten.

Intresse för minisågverket finns i Finland, finns mycket stormfällt virke i Finland som måste tas om hand. Hemsida har yngste sonen hjälpt till med att knåpa ihop. Youtube och Blocket är andra kanaler för att marknadsföra sågverket. PETER KÄRR

”Då kör vi då, så får vi se hur det blir”, förklarar Kenth Ärletun

september 2012

”

Det har gått bit för bit, där jag har fått lösa varje delmoment i konstruktionen och det har tagit sin runda tid. Kenth Ärletun

meter långt är sågbordet som kan förlängas med sektioner meter för meter.

Motorsågen regleras med ett gashandtag på stativet.

Leveransfärdigt.

vid sitt minisågverk.

Foto: PETER KÄRR

Foto: KENTH ÄRLETUN

“Bort med barken och fram med träet, sedan kan man börja såga plank och bräder”, konstaterar Kenth Ärletun.

september 2012

Peder Alenius omed kalven ”Lars”, som stack till skogs i början av sommaren, men hittades av jaktlaget i samband med älgjakten. ”Vi är tacksamma för jaktlaget och Lars Olofsson som fångade in kalven och hörde av sig”, säger Perder Alenius. Foto: PETER KÄRR

Kalven ”Lars” var på rymmen i tre månader GLADABERG

”Lars” har varit på rymmen, idkat friluftsliv i skogen under tre sommarmånader. Nu är ”Lars” återbördad till flocken hemma på gården i Gladaberg, hos Marita Rönnberg och Peder Alenius. Så här är det: i samband med kosläppet i början av juni på gården i Gladaberg, Vindeln skulle korna släppas på det traditionella sommarbetet. Så också de två månader gamla kalvarna,

”

sex stycken till antalet. De skulle få gå ut, äta gräs, ha det bra och få med sig en portion vitaminer från solljuset, var tanken i alla fall.

Hörde en smäll Tills Marita Rönnberg och Peder Alenius hörde en smäll inifrån ladugården. Smällen kom från en av kalvarna som hade letat sig ut i ladugården och på något sätt tagit sig ut genom dörren och drog iväg den andra juni allt vad de fyra benen höll, till skogs. – Vi gick in i ladugården och kunde bara konstatera

Eftersom det gått så lång tid trodde vi att den svultit ihjäl eller fallit offer för rovdjur, det finns björn i området. Peder Alenius

att en kalv var borta. Vi gick runt gården, åkte runt i byn och letade efter kalven. Vid ett tillfälle såg vi kalven, lockade, men den ville inte tillbaka utan stack bara iväg. Konstigt att det går så fort, bara på några minuter, att en kalv kan bli förvildad, normalt brukar korna och kalvarna komma när man lockar på de, säger Marita Rönnberg. Till slut räknade de bort kalven som förlorad. – En två månader gammal kalv ska inte klara sig själv, den är beroende av mjölk för att växa till sig, säger Marita Rönnberg. – Eftersom det gått så lång tid trodde vi att den svultit ihjäl eller fallit offer för rovdjur, det finns björn i området, säger Peder Alenius.

Fick ett telefonsamtal Men så i förra veckan fick Peder Alenius ett telefonsamtal från jaktlaget, jakthunden hade drivit kalven mot jaktlaget som hade fångat in kalven.

– Det här var ute på myrmarkerna. Jag åkte dit och försökte dra hem kalven, men den vägrade i sten att följa med så det var bara att lägga kalven på älgdragaren och köra hem honom genom skogen och över myrarna, säger Peder Alenius när vi står inne i kalvdelen av ladugården. Där inne har ”Lars” fått en egen kupé, får vara för sig själv en tid och äta upp sig. ”Lars” måste utfodras försiktigt med tanke på den diet han levt på i skogen. – Kalven måste ha överlevt på myrgräs, annars finns där ju bara ris, säger Peder Alenius. Om någon funderar på varför kalven har fått namnet ”Lars” så kommer förklaringen här. – Det var Lars Olofsson och jaktlaget som hittade klaven och vi är väldigt tacksamma för att de hörde av sig till oss, säger Peder Alenius och Marita Rönnberg. PETER KÄRR

Peder Alenius tvungen att köra hem kalven ”Lars” i en älgdragarvagn. Den ville absolut inte följa med frivilligt tillbaka hem till gården. Foto: PRIVAT

En vän ä fö ör livvet. HELSVETSAT CHASSI

TILL LVERKAD V I NORRLAND

BROMSAD FÖR DIN SÄKERHET

LACKERADE KÅPOR

Med lång er farenhet och tradition i bagaget tillverkar vi säkra och välfungerande släpvag nar som håller för livet. Man brukar tala om svensk kvalitet. Vi på 4P släpet tar det ett steg längre och talar om norrländsk kvalitet – starkt, slittåligt och rejält. Vår långa erfarenhet av norrländska vägar har lett fram till ett smidigt och

följsamt släp med mycket god väghållning. Vi bygger vagnarna på ett helsvetsat galvaniserat chassi som klarar extrema fellastningarr, bistra väglag och krävande klimat. Givetvis är alla 4P släpvagnar bromsade för din säkerhet! Kör tryg gt, kör bromsat. Kör 4P.

Välkommen ttill din lokala åter försäljare:

Fritidsimport , Örnsköldsvik Te errängmaskiner, Sundsvall Skog & Trädgård, Umeå Mats Danielsson, Strömsund OKQ8, Piteå Släpspecialisten, Lycksele

Burlin Motor, Sk Skellefteå Kalix Maskiner, KKalix Bil & Fritid, Vilhelmina SD+ Danneborg, Åsele AB Nian, Älvsbyn

0910-7 14400 0923-12290 0940-12260 0941-66032 0929-20105

4psläpet pet t.se

0660-54510 060-122005 090-178110 0670-12585 0911-16020 0950-10666

september 2012

”Det ska bli snyggt också!” Ulla Westerlund stängslar beteshägn i Olofsfors. ”Hela familjen ställer upp och hjälper till”, säger sonen Aron.

Getterna från Mo sätter i sig ett helt paket Wasa knäckebröd.

Jörgen Månsson, Hanna och Ulla Westerlund, småbönder i Mo, Nordmaling. ”Getterna älskar att åka bil.”

Jörgen har haft fullt upp med att slå ängarna vid Olofsfors i sommar.

Tjurkalven Tor, nedkom i månadsskiftet juli/augusti.

Bocken Eragon, döpt efter hjälten i Sagan om ringen.

september 2012

”

Första tiden bodde smågetterna i badrummet, men när de började ta över sängarna fick det vara nog. Jörgen Månsson, bonde

Tacka djuren för öppna landskap MO

En småskaligt djuroch livsmedelsverksamhet är under uppbyggnad i byn Mo, Nordmaling. – Sättet att bedriva djurhållning, och att kunna bidra till öppna och levande landskap, är en stor del av grejen, säger Ulla Westerlund och Jörgen Månsson, Nordbonden i Mo. Längs gamla riksväg 13, ett par kilometer norr om Lögdeå, har förbipasserande det gångna året mötts av en dråplig syn. Runt väggarna till en ordinär familjebostad i byn Mo har en ko och flera getter setts spankulera. – Detta är en gammal dröm som går i uppfyllelse, det är min första erfarenhet som bonde, säger Ulla Westerlund som tillsammans med sambon Jörgen Månsson nu tagit de första stegen mot att etablera småskalig djuroch livsmedelsproduktion på vischan mellan Umeå och Örnsköldsvik.

Inkvarterade

Projektet tog sin början våren 2011 när Ulla från Mo och Jörgen från Ramsele slog ihop sina påsar. – Jag flyttade från Södertälje till Ramsele redan 2003. Viljan var att komma från storstan, tanken var att etablera getgård med livsmedelsproduktion, säger Jörgen på bredaste söderslang. Han ler vid minnet av hur flyttlasset med getter och en ko fick inkvarteras i Mo. – Första tiden bodde smågetterna i badrummet, men när de började ta över sängarna fick det vara nog, säger Jörgen och går ut på tomten där årskillingarna stormar till mötes.

Maskinpark

Foto: FREDRIK BJÄRNESAND

I sommar har huvuddelen av den växande besättningen betat på inhägnader i grannbyn Olofsfors, på samma mark där ett 250 år gammalt järnbruk förr bedrev sin livsmedelsförsörjning. Samtidigt har foder inför vintern skördats på angränsande fält. – Jag försöker hålla nere maskinkostnaderna så mycket som möjligt, säger Jörgen som handlat på andrahandsmarknaden

“Jag flyttade från Södertälje till Ramsele redan 2003. Viljan var att komma från storstan”, säger Jörgen Månsson.

Schäfern Atlas, 1,5 år, provar gärna livet som vallhund. vilket medför en del intrimningsbesvär. – Det har varit en hel del stök med slåttermaskinen, det är en utmaning att hitta vettig utrustning till vettiga priser, säger Jörgen som med sin mångåriga erfarenhet från entreprenadbranschen ser maskinerna som en viktig bisyssla framöver.

skalighetens fördelar för både djuren och livsmedlen, ser Ulla och Jörgen ett stort mervärde i att kunna bidra till öppna och levande landskap i trakten. – Det vore fruktansvärt om här fick växa igen, sedan gör ju djuren det trivsamt och levande i byarna också, säger Ulla.

Mejeri

Förhoppningen är att nya regler kring gårdsstöden från och med 2014 ska uppmuntra aktiv skötsel och brukning, med ökade möjligheter att arrendera mark i trakten. – Målsättningen är 40 getter och 20 dikor, med ekologisk metoder betyder det att 60-100 hektar betad och uppodlad mark behöver tas i anspråk. Det blir mycket spännande år framöver, säger Jörgen. Besättningen består i dagsläget av sex kor samt tjurkalven Tor, 1,5 månader, som är av egen avkomma. De tjugotalet betande getterna anförs av bocken Eragon. Effektivare och tystare röjsågar får man leta efter. – Korna är köpta på Blocket, vi har bland annat ett par fjällkor, det är lättsamma och äter i princip allt, säger Ulla. FREDRIK BJÄRNESAND

Affärsplanens första steg är att bygga upp en egen mejeriverksamhet med ost och mese. – Nu när vi har satt oss in i allt regelverk är det dags att söka investeringsstöd, i vinter är planen att bygga ett litet mejeri av friggebodstorlek, säger Jörgen. Ekologiskt kött från dikor, med återtag av konsumentanpassade köttlådor, blir nästa etapp. På sikt ska inte heller kött från getter uteslutas, en provbit visar att rökt getfiol verkligen inte smakar fy skam. – Inför vintern blir det förmodligen att installera en flyttbar ligghall i Olofsfors, senast 15 oktober ska djuren vara under tak, helst innan, säger Jörgen som emotser en permanent lösning av lokalfrågan. Förutom intresset för djur, och övertygelsen om små-

Nya regler

september 2012

Bo är riktigt nöjd med skörden ÖVRE ÅKULLA

Kanonskörd, riktigt elitfoder av första skörden. Det förklarar mjölkbonden Bo Holmgren, när han summerar säsongens skörd. – Det har varit en bra bondsommar. Det finns mycket foder kvar ute på fälten. Det växer så det knakar. I slutet av maj besökte Jord & Skog mjölkbönderna Bo Holmgren och Liz Amnemyr i Övre Åkulla, Bygdeå. Spänningen låg i luften, korna var ystra för att ge sig ut på sommarbetet. Bo och Liz var lika förväntansfulla de inför starten av skördesäsongen. Bo Holmgren är riktigt nöjd med resultatet. Vinterfodret är säkrat, med råge.

Helnöjda – Vi har fått in 48 hektar elitfoder, precis som vi ville ha det. Energivärdena är jättebra, vi är helnöjda, säger han. – Nu har vi omkring 500 balar med foder för vintern. Bra foder är basen för att lyckas med mjölkproduktionen. Bra foder gör att korna håller sig friska och producerar mjölk av hög kvalitet. Eller som Liz Amnemyr konstaterade vid Jord & Skogs besök i våras. – Mår korna bra, mår bonden bra. Gården brukar drygt 190 hektar varav 156 hektar inom en radie av tre kilome-

Bo Holmgren är riktigt nöjd med säsongens skörd av foder, elitfoder med högt energivärde gav första skörden. Nu är vinterns mat till korna tryggad.

tränger sig på att stalla in korna och arbete på gården. – Men fortfarande är det så pass varmt att korna kan vara ute dygnet runt, säger mjölkbonden Bo Holmgren. PETER KÄRR

ter, 35 mjölkande kor, sammanlagt 125 djurenheter finns på gården som har ekologisk inriktning.

Dåliga väderprognoser Däremot har årets sommar bjudit på rekord i dåliga väderprognoser och det gäller samtliga vädersajter som han tittat på, förklarar han. – Balningen har jag gjort på nätterna, säger han. Säsongen är ännu inte över för Bo och Liz. Det växer fortfarande så det knakar på fälten, förklarar han. – I och med att det har regnat så mycket så fortsätter det att växa.

Har inte gödslat Gödslat har han inte gjort, trots det pekar allt på att andra skörden ger en och en halv till två gånger mer än normalt. – Hälften tar vi in, resten får stå ute på fälten, säger han. 500 balar torrt foder, att användas som strö, hö eller till ungdjursfoder, Nu väntar, när höstkylan

Snart är betessäsongen över, då är det bara att krypa in i ladugården igen för gårdens kor. Men de kan se fram emot att mumsa på ett bra foder. Foto: PETER KÄRR

Ekonomin sviktar för mjölkbönderna LÄNET

Larmrapporterna duggar tätt från landets mjölkbönder, avräkningspriset svajar samtidigt som produktionskostnaderna ökar. – Kostnaderna för kraftfoder, diesel, service och ensilageplast ökar, säger Peder Alenius, mjölkbonde i Gladaberg, Vindeln. Västerbottningen Jord & Skog har tidigare berättat om Peder Alenius och Marita Rönnbergs investering i en helt ny robotgård. Deras situation är bättre än kollegerna inom Arla, Norrmejerier betalar ut ett högre avräkningspris till sina mjölkbönder. – Men vi tål inte någon sänkning av avräkningspriset, säger Peder Alenius.

Bygga eller avveckla

Produktionskostnaderna för de svenska mjölkbönderna har stigit samtidigt som avräkningspriset ligger still eller sjunker. Foto: PETER KÄRR

Han får medhåll av mjölkbonden Bo Holmgren, Övre Åkulla, Bygdeå. – Vi såg en nedgång i lönsamheten 2011, vi klarar oss

2012, men sedan får vi sätta oss ned och göra en genomgång av företaget. Visst är det roligt att vara bonde, men man måste ju tänka på lönsamheten också, säger han. Inom en tvåårsperiod handlar det om att bygga nytt eller avveckla för Bo Holmgren och Liz Amnemyr.

de senaste åren. Årsskiftet 2011/2012 uppgick lantbrukets sammanlagda lånestock till drygt 239 miljarder kronor, en ökning under 20911 med 18,4 miljarder kronor. Rådet till mjölkbönderna från LRF Konsult i Umeå är: – Gör en budget, planera och var garderad för sämre mjölkpriser, förklarade StigLennart Nilsson, LRF Konsult i Umeå i juni i år för Västerbottningen Jord & Skog. PETER KÄRR

Vikande resultat Prognosen från LRF Konsult hösten 2011 pekade på ett vikande resultat för 2012 för landets mjölkbönder, orsaken stavas ökade kostnader för foder, energi och maskiner medan intäkterna generellt minskar i mjölkföretagen. Samtidigt kommer rapporter om att skuldsättningen i det svenska lantbruket ökat avsevärt under

”

Kostnaderna för kraftfoder, diesel, service och ensilageplast ökar.

13 september 2012

Testa Nordsverige gratis under fyra veckor! Familj& Sånt 12

Smakprover ur innehållet:

är ar detta Vi som önsk Farfar. och Farmor

En familjesida där du helt utan kostnad får dina hälsningar framförda, dikter, roliga historier, bilder, teckningar – Ja nästan vad du vill! Skicka till familj@ nordsverige.se

NYHETSUPPSLAG Det tidiga nyhetsuppslaget bjuder alltid på något aktuellt ämne och mellan varven även på olika artikelserier som vandrar vecka efter vecka. Här finns plats för både stora och små nyheter. er 2012 6 septemb

7,9

er 2012

6 septemb

4 den et Sörgår

ner. för anpassat äldre perso ska vara boende för r, är att det hetslokale ar på kriterier avdelning Några s gemensam tillsammans. klades fyra ner, finna att äta 2008 avvec äldre perso i Bredbyn. möjlighet Under e måste Sörgården arm och 2010. hemmet hetsboend trygghetsl november och ålderdoms på ett trygg år gammal stapeln i För att bo i kommunen n gick av 70 t starte första . det Bygg n vara mins oendet är färdigställs hyresgäste ömt Trygghetsb rnorrlands län som biståndsbed i Väste det andra e är ett icke hetsboend Ett trygg

etsboe Tryggh

heter: r av 18 lägen oendet bestå och kök Trygghetsb r av tre rum kök Två bestå rum och år av två och kök Sju best gsboende r av ett rum övernattnin Nio bestå som t är avsat Ett rum riga äga anhö för långv

r att a komme och Grannarn ma ålder vara i sam frukost och läsa kunna äta sammans. till tidningen

”r snart

var divi. ställas in rade att sjö-Frånö an Dom som riske matchen tchen mell sion 4-ma det osäkert om et. I sista var huvudtag Länge hen nera a kan inte spelas över sjö flytta matc en Blåpelat Matchern liggande plan Under skulle Dom gtvis sluts k. intil d lyckades tsplats. Det är troli här gången. En nsju stun den vatte SJÖ. DOM tis idrot her till och till n då den är för den tvallen tre matc herna till Skyt området på Svar sak valle agen flyttades sig in på matc ma av tagit En Sam sönd ngar. bilist har gräset. komanläggni sönder i vår. Den inpla- andra sladdat tidigare her inträffade an var sju matc veck mande

i Vandaler

blev miljoner tstrygghe boendet av beviljad

pengar lubb stora tar idrottsk Svartvallen. s heller flytta Domsjö kos de på

rngar på ålde 8 fyra avdelni rnas öron 200 gning av jöbo n om stän n nådde Anunds Sörgårdengruppen tar då När nyhete Bredby . Det var , och i oktober flyt BREDBYN. et Sörgården i jekt sla i bygden domshemm katastrofal kän et till ett pilotpro tsboende. en spred sig vände rivningshot Bredbyns trygghe och FIA AB hyresgästen in på den första

på mtidstro ingen fra e oss till De hade nd , så vi vä g och Dina Bredbyn lin sam för jö Anunds undsjö. gar i An försäkrin

”

låtta avde årdens till Av Sörg sitt öde gick fyra ningar julen 2008 och vid vårdmötes de sista annat skickades iväg till tagarna on i bygden boende. Gösta Erikss e då oro rådd er och Det vårdplats räcka a om hur oss av de skulle kunn ingen använda boende fören ideella att vi ska socken. skred då till. Den ämnet finns i att lägen att lösa ngruppen ttar som är också nk som ka in för Sörgårde Tanken era som eter, berä ett nytä i spar myndigh ska fung d mark in med tens med rna okän tjäns hete var tomma för hem r a. dittills gången e Göst trots den fram avlastning som spendera en. Den n kund . kommun Men tro och byggnade personal av arbetet i bilen det miss bland delen av hetsboende. delar fanns främst då stora na och ugg, bli ett trygg er det idéer moth bank vis kan sviks – De hade et bra med oppnings itgivare. Örnsköld del för myck e att få kredframtids- – Förh a en hel då det arbetade rlätt det gälld onal. Sen men stöp ingen e unde akt med tens pers överensförslaget – De hade vi vänd hemtjäns att ta kont de oss en byn, så at till g Bred teckn mlin kom på en fråga så har vi med kommun eter. De et tro ndsjö försa e at myck gar i myndigh till Anu som har kommels som syssl n förut, oss Dina försäkrin sökande bröder te oss kön och där de gheter seda förtur i som hjälp . sson. med fasti ka biten Anundsjö tjänst har et. Gösta Erik ekonomis kommu- hem hetsboend berättar med den av lägen för trygg sökte de brödnu är 14 r Därefter miljoner I detta ans med lda sånä de en på åtta jades. färdigstäl Tillsamm och Willy har och nal borg n heterna iktning t som bevil e or, någo erna Söre år lämnat över brandbes på rand kron som reste re och ning. I Anundsjö på sena mlingen slutbesikt arbetet för fullt. retaget a geneutan r bara försa , familjefö AB till näst ågan Inte rum pågå att det här boen gsbolaget förfr Byggnads stiskt försäkrin hantverkarentre– Jag tror men vid vara fanta man lvebyns trygghetsration, mer invo av även kom kt det har varit pen, där och bröderna a skaom proje prenörer gemenska ås startade få det tomma och för och umg att i a as boende rade i samm e slitn kan träff företag. i Anundnarna är . ett nytt som hyst lningar på igheter - let där gran Gösta Eriksson avde a trygg 18 FIA, Fast r vänd till a till ägare ålder, säge sedan den först nu välandomshemmet sjö är idag som just fräscha idén – Ända et na- ålder en ljusa och räffen då sset hetsboend de sista bygg mationst styck intre r får infor rätt ny har står klart heter. genomgå gt att vi var innan det månad. lägen han. r stron rna la är en tione loka – Det stort, säge A ERIKSSON från de ttning om kom. varit EMM för infly före detta sådan hjälp och företagen ett har Carl – Vi ingarna haft idén i styrelsen,precis fören hela tiden e munalråd Han visst skulle Vi har Edblom. ar man vilka dörr

lår, skur ioner) eller ytter (4-5 port vatten. Älggryta (fint) ex fransyska , tillsätt 2-3 dl tt i gryta I kg älgkö och lägg över t Bryn kötte

jöl 3 msk vetem r eller öl porte 1 flaska 1 tsk salt r 10-15 enbä n 1-2 tsk timja blad 3-5 lager cm bitar 2 msk soya skurna i ca 2 tter, 3-4 morö 1 gul lök olök . 1,5 purj önskemål nsylt gt, häll par efter 1 dl lingo svartpep trat” färdi ser och har ”put Kryddor: ingredien 1 – 1,5 brynt och i nämnda köttet är tt ovan här: När n småkoka så Gör , ca 3l, tillsä Låt gryta en gryta om det behövs. ilja. över till med pers ma ng. era skum Garn användni eratur. koka upp, dagen före låg temp timme på bäst om den görs blir Grytan

år alltså 61 1. Den är is Olle fteå 195 parkomp ut i Solle det såg av min lum visar hur T3-sidan Hälsar Bilden som en är tagen från ö . Bild ius, Växj gammal stad . Hop and Leks Bengt Sellner,

s” – därtill möte Konungen oss Gud! Vi vill e en, som till hjälp konkärlek” ännu En krist r ödmjuk i världen. önska ”sys och unde , hålla enhet, ETT, inte i allt a varandra mera. a r kyrkans kyrkan vi ska vara och Uppmuntr e än oss själv bön söke vad För ATT pt oss k förstått en. I tus frikö andra högr lt visa kärle har inte här värld . har Kris oss att VARA ett, föral för i den ropar varandra och fram till anat för är alm trovä är i till – ing uppm från olika ln kyrkan psaltarps i brevet och och aktn kommer det? t. – cirke skriver dagens marens upphöja det, ÄR fast vi Ringen för enhe att OM det Paulus , låt oss ng. Som Men blev symbol , låt oss ol betyder a så här: genom vi: KOM steprässammanha har samlat folk gammal Gud! KOM Filippern Ordet symb splittrat förs dja, i sin över ser alla lova vår finns tröst untran konferen traditioner. Men och tillbe Jesus ber blir som är alltså n, att ”de rn ner uppm eten Skadet förbö aste helh och tus, olika falla nfrån så att m Fade terliga väsentlig ! inför Gud Jesus Kris ken och geme en är diasamman s ett - likso det knäböja VÅR GUD tus som med ska vara ÄR det.” Jesu Men värld från kärle Anden, OM det HAN ÄR nas av t. Kris synlig. r sjung till pare, ty känneteck gemensam Far – VI får vara och Han inga illusione förenar, skap från et och med bolisk, den r ÅT VAR SITT sig sång! Den Lovsång e ömh Herre och . Och komma gjorde en drive gjorde inte ära en ny sbrytelfinns min glädj att alla ten, det är det Herrens gör då heller. visa hans barnäven biologiska Därför om enhe ma bröd å och ta för känsla, m att Paulus HÅLL. . , att gemensam p att arbe förn likas olika ihåg t av allt omlig geno an i käraposteln kam arde n vara fullk mins ”min är ojäm KAN som den sen, nattv de av Lev samm sinneenhet – syskon a världen Enheten as, att enighet. så lika älska och er efter, e och kyrkans I den falln jag hopp rationen inte a i tank Dock – tror ska ni rätta ” – så lättköpt. tring och konflikt hävdelse lek, enig odrar – samling tron än yngre gene r efter kyrk från själv sina föräl och ber därom… ligger split till hands den rätta är tyvärr ödmjuka i lag, fria fråga VI har vi – ga. Var ”glädjen mycket och själönskar varit och närmare e än er et, utan och fåfän intresse har det i dag. Men tillhörigh ska vi till slut andra högr gen i igt ännu enhet. Egen urrerar alltid och sätt vår egen undsrätt vanl tus” – areta Joha ng konk går evt Kris samf het Marg ten eget uppl ti visk ert själva. spränga Nordmali vt Kris ken. Enhe – när vi bara på ett, ETT kunna och behö å med kärle andras. Tänk inte a och bli litenhet, då kan vi ocks förlorad. också på nde folk. i sin gränsern er , ständigt lovsjunga bästa utan elag råda hos drag” s ber ändå ett” försoning ”kommer enda – ett s ”freds-för sinn Men Jesu vara lk, som hos Jesu Låt det erkänna de alla må å. Han or och olikaa å fanns Kristusfo abön ”att människ likas som ocks kyrk a uppm mellan Paulus Ja dess våra av Kristi ver – och Kristus. vädja till teringar us behö att shat Paul från fortsätter , därför att enhe ta till oss. ningar i vår tid kyrkans bästa sidor vi också ett av en. Om ten är känneteck främsta

faldighet efter Tre , brister 2 Fjortonde INTE finnset. 9/9 201 enheten rdigh en

else

Betrakt

ENHETEN

S. I KRISTU

er 2012

6 septemb

n ingsarmé nar Frälsn aren som tillgsandl Pr-trick gyn Frälsnin - Ica-h ans med ggeIK. Land

samm elbry LDSV och Nyck m vad rapportearmén ier har står bako lokal ljningsets med en riet som en försä rivs som t sarmén. rat om Frälsning ignat som besk ngsidé”. Vilke succé för om att ”väls Ram- ”försäljni Det talas än ej stämmer.handlar om är sålt mer det vatten aren”. Vad somm r d pr-kupp. vattnet lösa unde Örnsköldsviksen lycka som en är att natioFör detta Tank – dock lanseras borna kom ning. I alla fall av varje ska börja rask som kronor en över har Två . ortat till som inte r nellt går oavk för de på Pete hjälflaska handla méns vana att sningsar daren s Ica-butik. det Fräl ete, säger kårle Kassman så är parb till TidEklöf Nämligen som Frälsland. Christer där gnade Ångerman endast ningen éns välsi är sarm ning . Det har sålts vatten

ÖRNSKÖ

Foto: EMMA

byn har rden i Bred

fått nya

utsik

el ter i dubb

se. bemärkel

de son visar Gösta Eriks

Sörgå shemmet Ålderdom

ömberg:

hon. t , inflikar kan snar lika högt projekt berg. av Vidare läggning ebelle Ström då en kart knerad Ann hon inte med få liv då och befol där ålder nämnare Själv var upp utan orterna skissades sviktiga förslaget stina Karl ning varit då Chri avslutats. omsorgsorter det var nyligen då var nu se vilka skulle son som ordförande. Vi kan – e oend s trygghetsb Till exempel nämnden - där rs. en resu na i hem e där det vill stan o- vara ett ställ fler Allt fler Hörnett vara ober behövas re och d- är mer att met läng ute på landsbyg . t kom och lång der för äldre ska nu ende, men få grannar sjukvård bostä läggningen en med munstyKart er och s av kom på att till butik otryggheten tätt diskutera hoppas sig er som prismyg relsen e locka att ytterligar ju i och inpå. kunna mer vi örer till kom pren rusta a – Sen entre oende. att kunn ämn- vata många rgsn a trygghetsb A ERIKSSON med detta e på hur EMM e på omso deplat- bygg – Med tank prenörer som oss bättr entre et på boen vara t upp med lokala den, tryck inte att och ställ absolut till t mer kom hjälp det - ser så finns en impo det här fastslår ro, framtidst

Medan LDSVIK. ÖRNSKÖ Fastigheter i t företage fick ett kritiskt ö Anundsj om Bredbyns utalande affärsbankframtid av köldsvik så erna i Örns nämndens orgs lle tror oms de Annabe ordföran på raka motrg Strömbe har en kartsatsen. Nuför fler läggning av samma boenden utats. form avsl

emmet

har Några rum Myrten.

den utsikt över

ade höstskrud

balkonger

på er väggarna som pryd

ERIKSSON

PERSONLIGT Varje vecka porträtterar vi en länsbo med en personlig vinkel. Under vinjetten ”Personligt” lär vi känna intressanta personligheter i länet bättre.

schef tsäkerhet ts- patien avvikelse Ny kvalite yser, a-

et. hetsboend

Str ro” framtidst ”Absolut

Annabelle

n n i Bredby Westma ryta. Erland god älgg akten vill pt för en Inför älgjföljande rece ingar. tipsa om et i tärn

Personligt

aljer. n metalldet halv miljo t blir allt från 90 Resultate sfordon till Strid detaljer maskiner lantbruks riska till till elekt d kuneller delar tyg. Blan handverk inns flera stora återf a o och dern Atlas Copc jättar som en rad mindre samt B LKA framtidföretag. ljust på – Vi ser vi inte rs hade en, anna investerden här Sture vill gjortn, summerar vd t. inge bidraget öjsam med Genom erlund förn år sedan sen vara - West a länsstyrel företagsutveck För någr aget låga . föret k och stärk kommun genomgic s stålbad. Kramfors ktas lingen i unkturen öretaget ven betra konj svar ingsf att verk Den nya Bearbetn igenom den måste för kunna som ett de sig idigt ska klara samt aget . krisen stadsföret i konkurrensen urrentvärsta av konk förehänga med arbetar som flera omkull. Sedan 1992 illverkning erna gick legot av taget med Varje år lldelar. ingen av meta betningstillverkn hög komr Bear ar d Lego fordr behandla Västernorrlan ljer r beari en deta s när det gälle center stål till var och peten ton rent i CNC-svar iner AB 300 betning tionsmask efterde fleropera eran plett med kom m härd ing såso bearbetn ing och svets ning, slipn ivs ning. eten bedr Verksamh sysselsätter och i Brunne . De flesta har oner utbild19 pers teknisk verkstads n medan bakning i bottevarierar. a E MELIN grundern SUSANNH erlund, vd. Sture WestFoto: SUSANNHE MELIN

RS. Bearbet KRAMFO ter i Kramfors ningscen att växa. r fortsätte taget ett Nu får förebidrag på regionalt kronor som 1 173 000 i en uppas invester av den stora datering maskinmoderna parken.

Kurt Elsi och svik Örnsköld

älggryt om god

er i ingscent Bearbetn r miljonstöd få Kramfors

den ala kommun borgen.

i Bredby

a de öppn n e o b t Trygg

Tipsar

ningsdage rige.se som utgiv a vecka j@nordsve ag samm ta till: famil 02 Umeå Senast månd älsning. E-pos , 903 firarh e, Box 3053 kuvert. vi ha din änt svars till Nordsverig eller posta eras endast i meds Foton return

ersson Arne And g rosor till flickors skolgån Tusen två pen till för hjäl i Nepal.

ulera Vi vill grat in Uberg, som Mod r. Jessika septembe nter år den 2 ga prese fyllde 7 du fick mån Hoppas . och tårta

FAMILJESIDA

er 2012

6 septemb

rka in fira n att skic orier, Välkomme bilder, dikter, hist der, r, sbil hälsninga nyfödda, bröllop r, teckninga gar och tack. n vill uppvaktnin

nde trygg det bliva

delseanal och Lex Mari ica samlas hantering blir Mon gar att enhet. LÄNET. Det anmälnin n som tillgemensam post Johansso nyinrättade under en a chefs på denn itetsnsson träder den Det är som kval ika Joha tjänsten som Mon äkerhets ents pati med koch tillträder. kommer stingsdire – Monika t från ett strachef i land ingsstab. enhe grisin erfar törens ledn mer över kt och erspektiv - tegis ingsp kom ledn n om pande Johansso kunskap tjänsten Monika tillföra och sin ast från kerhet ör vid mer närm här tjäns husdirekt hus. patientsä sjuk som sjuk et till den sdireks myck svik sting r land Örnsköld ets nya organiten, säge L Johansson. ers I landsting mer patientRÖM And BOST tör kom MARIA med sation arbetet, säkerhets t risk- och hänkommer bland anna ngar. ”Det förusättni r han. ets , säge hetsboend på trygg aden i byn” son ljust hetsmarkn Gösta Eriks för fastig dsjö AB ser tiv belastning er i Anun en nega Fastighet heller bli i företaget och inte tre ägare personalen Som en av tning för en avlas att vara

och sjukh n boendet en mella innergård

und . Urban Forsl är på gång elyftare . ration styrk träningen Nästa gene som vill prova på just för barn

ser på när

d, sonen Alfre

rkats som tillve ERIKSSON en av trä, Foto: EMMA r skivstång 3,5 år, lyfte

ppBästa avko Urban lingen för på är att hålla n. med vede andet Både hugg andet och stapl m ett ger hono lugn efter arna arbetsdag på Bredbynskolan.

själv r både sig Urban gö ärke starkare fl och Norr

re och mind ensam allt mer sporten i källaren nde. hemma inspirera ade själv rna. Det tre – Jag trän fick passa vikte trots allt ens och köra fru Det är ma att sitta och min träning. och bedö , tråkigt å med sitta han han. ocks ska ttar upp blev som berä flyttade startat Urban. domare träning, rlotta har jag berättar själv till on lyckfrun Cha då ett lag så r sig upp. - utförande, var han inspirati fått ihop Urban och sätte finur elyftets r och den falnande med en ta tävlingenSollefteås igen, säge ödmjuk man ingssonen Men trotsändå smitta av styrkring och an innan förs inom r på trän Redan omk ettårige a till Det är en E. När Urb som sitte ades han na runt n. etablerad en av grundarn t i ögat till byar utom ett lag. väl Edvin till efter lyfte NORRFLÄRK tade till Norr som t igång lig glim fördelar igen sig ingsvärld flyt själv hålli ade dess och tar , och grab Urbans len trän gym och hade bänken Forslund ett ordentligt gym i våras start vi börjat tävla iga. s i loka år. gt dukt ldrahem är rikti – Nu har är på plat Alfred som Arla träningen i nio förä i Sollefteå. med inte oner man är flärke var saknades. är e. men are när rat den d Flera persland yngsta sonentång av trä. med fanns ju, barna som i Norrflärk et rolig introduce n. – Gym något som en som varit me blir myck n som en skivs och därib mer Urba inge Det n. r fina lyfta met säge att gym kar Urba Det var och nare och es ing där, ger sig på är med mig på Styrkelyftar efteås första fler, påpe Charlotta er bra invå flärk barn, och en av trän Soll att ta en är utöv annan av Norr ham– Arlfred mina tre andra n form flyttade han, frun n till Urbans för star Skog Urba då att en 2001 n Edvi n av säger n han ige sone än någo tämde sig på n t hinder, att det även fiskelägen styrkor, och inna är inge tade Urba gym bes e den då ettår i Norrflärke. byn , då jag ngar om åldern em tilltaland värld arbe han fann den lilla naturligt förhoppni av honom. att bli te föräldrah skolans sig helt även ge som har flärke när ett arbe nade i elyftare n en chans något han – Det föll somrar i Norr det roliDet var på blir en styrka ungdomar är att i skogen. pplande. landsbygde bland derat alla började r g, både det var avko t Att trän och lyfte sedan han och spen nrensnin väldigt liten och ar jag på r Urban bra hjär starkare. inte alls lika rolig med ända som resurs jag var kärt sysslat – Det är fanns, säge Oftast lyssn n t som ett hugga. gaste som till fiske – Det är ju v och nu har jag r Bredbynsskola säger han. sse, stapla och ing på närheten r tiden, ent. själ eträn intre a fram ätta t unde ssist styrk eleva nt stor att trän tävla med, ber ljudbok ade då ledde flera . intresse. är ett såda du går till Han ordn ett tillval som nya orten omsDå det ett lag att val, av e på den r till ungd det då att n? Elevens några händer sak gälld ungdoma . Min fru med vede tadiets Samma fanns inte, och att Urban Urban. av högs överdrift jag höra hela tiden r runt lika aktiv gym förslaget jag inte här. – Det får att jag bara flytta säger det Ett rna kom med SM. tiden var ett även en, tävla, och bybo säga s en – På den a upp med en på tomt brukar säger rna fick beviljade vi röda olika ställ skulle start bidrag och ungdoma blev så duktiga, fick d med veden på skrattar. SSON de or. Då är pryd på utan – Vi sökte 000 kron i luften roligt att t med EMMA ERIK n och gen som 220 var upp ntlig stån Urba på ks Skiv det orde g, säger summa vikter sträc t att göra tävling stnin jär han. och gula första möjlighe varierad utru sätt. elyftspion sin aste styrk han en och enkl nande. flärkes minns r på bänk t finna igt spän s ju rejäl n. Det är Norr som ligge vila trots Själv1999 som väld han börja Det kräv Urba ös. lund hade n nerv Fors en från dess inge allt riktigt Urban ort, Innan inte trän – Jag var r för det är trots jämfört nge hans förra och låter ng våga ng på USM i Borlä tävli man tävli nne: är t det helgens tävlingsmi trä- att nad då r, de var riktig Roligaste aktiv med har stor skill skolans eleve Sollefteå. inte varit när man när jag följde – Jag har , men nu ved hela tiden r på med duktiga”. ningen jag hålle jämt, när ljudböcker r”. bil.” s och ”päre mat, kör , 3,5. lökså lagar Alfred och : Stekt fläsk, Linnéa, 10 lan Lagar helst Edvin, 12, Bredbynsko ar på på s lyssn Yrke: Resur s ring ”Jag at: Gidon år Ålder: 47 Senast lyssn a, 26, lärke Bor: Norrf barnen Emm Charlotta, Familj: Frun

2001

slund Urban For

KRYSSIDOR

REPORTAGE Vi hittar varje vecka personer som någonstans ute i landsbygden har hittat och lever sin egen livsstil på det ena eller andra sättet.

100

er 2012 6 septemb

Älgjakten

1983

älgar 180 000 under fälldes det Detta var i Sverige. s 80-talet et 70- och sion, vilk n fick älgexplo att jaktlage innebar elning för att större tilld men. reglera stam

Älg på lat

ka är det latins Alces Alces är på älg, som namnet våra a djuret i det störst skogar. svenska till 550 kilo. väga upp Älgen kan

startades Älgjakten mber och den 3 septe rnorrhåller i Väste 29 den land på till februari.

”

Det är ju att speciellt ö. en Lage Tjärnström jaga på

t rat mycke har varie har Älgjakten n, men det som ndarna. mellan åre tydelse är hu Hugo Wågberg be st allra me

”

. en mört varierat pigg som kten har , men – Älgja åren mellan kade på mest bety mycket har allra De gör 95 jägare pac och körde iväg . det som . Många rna hundarna r han. GULLVIK äll i ordning bila delse är glig skogsjobbet, säge t av krån av skv on ent dag någ proc de åkte sön på slute an längs jaktlag – När han de jaga var bra till jaktstug inte Norrvåges börja , och let 40-ta ynt vara en sälls bilväg. Men hundar på en ö, e. jaga att och jägar lt ar likaså båt. a hund igt speciel nström från då. – Dålig var det – Det är väld ledaren Lage Tjär jägare t, berättar ovana jakt det anna berättar I dag är skogen Degerfälle. del av Hugo. och en men trots i början är slag brinna, startade jakten så har det våges började Ö-jakten Där var av träd och Norr a skottPang. under förödelsen jaktlagen. de först 90-talet d s av har Blan bat för llning säsongen igång. inte drab föll på laguppstä ut och numera ju till mat Norrvåge en som – Det blir det viset har bytts lemmar dag stod som så på ttar åren r det av tio med under första smällar djuren, ut bestå bra, berä för, två e till gav sig jaktlag det varit tiotaggar varav sju iärdag. fick en ers. prem iellt att r And o- årets ju spec ut unde backen. för på morg – Det är sprang vädret är nio meters – Älgen en ö. Är ta oss ut, redo för Klockan på 30 jaga på inte Westälgen är ett vi då n, kraftlinan Hans kan med nen till båte blåsigt berättar e vi jaga traditiondå en sport ner avstånd, så måst vi ön är har den - tran som heter duga om sen Tömmer ta lång te man som ten i keps att tala s arbe omdöme. grankvis inte är Det kan senliga ut morgonen älgtrack den ju tom.älgar simmar är en av och na ön. en, jägar ute på innan ttar jakttar. använder nband tid , berä två skyt Istället a, spän hit igen nström. Sellin satt platt pulk för att få ner Lage Tjär Anders ledaren et en tyrka på drev Han och morgon r inte och arms lyssnade denna det livet bestå en kilo, och spänt och lätt då ade upp Men djur , utan även hare av älgen det extra ra meter in r regi som start älgar ön. av går unde på bara ute hund bort om jagas Ami när meter handlar stiken och räv också skym tning. jämthund ligt dund brukar nedförslu Rådjur n, och ovans helt plöts . tjuren an träde används dem läng tas mell framför över vid båten huvuden rade ut förfogar Väl nere are av gammal för våra seglar en havs bryt Jaktlaget över fyra älgar få älgen en stub ar utbrett kraftlinan bort plus tre för att har tre t eter ell 1 000 hekt gen Med oftas mod n örn. par kilom Anordnin är jakte r, bad. öar ett medlem i båten. i tilldelning ett par daga ivks havs oäldste at. morg på agets från Gull av där truer ärsön de flesta en jaktl Wågberg kons v tre avklarad På Råsk ser skog beger sig jaktlag. Hugo bedrivs a 88 år, vara hös- och då skog jakt ig andr sina nens till vanl SSON Trots alla hans jägarna som en EMMA ERIK at endast edelar av i älgut precis derats man trask strand- fjärd då spen n vara har reda ar han meter från år sedan tar en, verk hundra par För ett ed- skog kanten. ett åskn s ön av drabbade

4 og efter till älgsk

bara ett

er 2012 6 septemb

1 7

16 8

Sudoku

n tävling) - lätt (inge

n siffra låda. Inge

Sudoku

i varje t rad samt erar det: ät och lodrä s. varje vågr r ska summera Så här fung rna 1-9 i . Inga siffro Fyll i siffro eller ruta i varje rad

tävling)

än omma mer får förek

en gång

stävja p för att till nytt grep vända sig öldsvik ett ut. genom att en i Örnsk t sticker det. Detta a om någo Foto: ARKIV Nu tar polis gen i inlan na ska rapporter inbrottsvå för att jägar jägarkåren

cket ha så my Vi vill ju möjligt. tips som

”

linan. längs kraft

skyttar Dagens

Anders

Hans Sellin och

satt Westman

n dundrade när tjure rs avstånd på 30 mete

förbi

r pulkan förberede Jägarna

älgen a baxa ner för att kunn

m e proble ett växand Tjur-brist

att lägga gäller en då Men det m skott att e bako es det fjol fälld lersta tank reförbundet vill honLÄNET. I Jäga r i mel serar på agen foku större knas 22 788 älga . I år berä minst jaktl och låter de Norrland djur ingen bli vara. r fälldes tjurarna avskjutn tusen älga Norrland d ta tjurar kan lika stor. i Jämtlan ståtliga i mellars ernorrland ter skju a Brist på för Medan man r att korn de fälle att i fjol. I Väst539 älgar. e innebära påföljd fortfaran r så fälld sten med födda fälldes 9 på brun d många tjura blir sent er ernorrlan kalvarna tur inte hinn kalvman i Västr än hondjur. många sin i lika t som ska. 4 Skju färre tjura som de a. bunmer utvecklas som vuxn Jägareför es det ska ar Spara tjurar med mDärför har tiv som rrland fälld är en 4 r septe ut direk t ens I Västerno ar unde älgar, vilke sedan det sänt älgstamm än tio tagg ifjol 9 539 djur förstärka kten. SSON med 566 än berja EMMA ERIK ökning kvalité. hondjur fler t 2010. 4 Skju r jakten. jutknas avskstor. tjurar unde berä I år t lika e bli mins r. ”Vi måst ningen ett par daga

: kan vinna et och du Lös kryss 2 Trisslotter 1:a pris: 1 Trisslott 2:a-4:e pris

Krysset

Vinnare Lösning/ et v 34 igekryss Nordsver r 2 trisslotte ele 1:a pris: nhed, Juns Helen Ahle : 1 trisslott 2-4:e pris on, Backe Margot Nilss ius, Växsjö stad efors Bengt Hop sson, Hörn Bertil Aron

nda . g oss tillha Din lösnin 13 september 2012 s ntera senast den lösningar prese och Vinnare r. om två vecko adress: nstående gen till neda Skicka lösnin Box 3053 36) e, kryss vecka Nordsverig (Märkes 903 02 Umeå

Lilla krysset v 36

t fredag nästa oss. Senas in det till r t och sänd ett vykor till pris: Socka lordet på nr och skicka pris 1 Trisslott, 2–3 Skriv nycke veckans Umeå 1:a tet med Märk vykor Box 3053, 903 02 e, Nordsverig

vecka vill

vi ha ditt

svar.

Vinnare Lösning/ nen us v 34 Sovjetunio set/Reb Lilla krys na bryter sig loss från Ukrai Rätt svar:

1 trisslott ön 1:a pris: tröm, Frös Maria Ahls Sockar ele der, Juns Sven Ulan dengren, Skog Miriam Swe

Vinn ! lotter

till båten.

d. or och stran r med klipp par mete

Ja tack, jag vill prova 4 veckor utan kostnad.

Porto betalt

Namn: ...............................................................................................................................................................................................

veckor

Adress ...............................................................................................................................................................................................

GRATIS

Postadress ................................................................................................................... .................................................................... Telefon - även riktnr...................................................................................................................................................................... Personuppgiftsansvarig: 090-711 381, Gun Fahlén

NS_4 GRATIS

(ingen - mellan

9 5

9 4 8

3 2

9 2

7 7

som s något är tidvi tungt. Inbrott inlandet ett brott drabbar g t är det aPeter Sellin Samtidig l kräver iaktt som i rege det ska gå att för att fönster därmed gelser för ar eller i upp och upp dörr sig tillträde in i sin nysta eten da sligh någonting att bere att det är kväva brottigheten är ofta mer, känner or. gt stäm upp och stug Svår rikti . ju iakts inte linda just och fortsom – Det vändg i inredning saknas r Selling pet att att det alltin säger Pete ma åt därav grep n. ned på och kom kåre tagelser, r: en och till jägar et sätte för att hitta a. nog inte vända sig ju ha så myck – Det är alla inr att stjäl ngsgör treri vill pryla här som regis – Vi så det på är flera samma Bilars möjligt, lement utan det ga för att tips som inlanperbrotten mer, signa e av mån Det är hela Ena num inbrottsär ett sätt eväckand upplysfalanger. komma drabbat. misstank försöka et. Vi försom är typen av vara en på spår vill ha. soner är att det kan det polisen tjuvarna och vis trakträtt veckan ar som alla sätt i Anundsjö vecka ning skulle klivafinns söker på sig till oss. a ökning Om man s höra av att näst alla möjfolk ska brottsplat till i Gideåerna, för ker vi på in på en ökning igt att igheten en Det försö konmöjl möjl är vara även Det det vill även a. Vi har p för oss liga sätt. pande, åi Västertraktern nytt grep envarsgri att omg polisen n. det är ett hålla igheten takt med jägarkåre polisen försöker säga möjl att gå via ränn och larm till ende slå kvar gärningsoch botteakten över länsg , kont älgjakten och hålla eller gärningsn av älgUnder a. nen lt i börja et folk sern en. Då man föral plats te fram på myck n svep är det männen sig. också vara t år seda jakten, rör på åg över För någo e ett brott ottsv ute och amåst är inbr som att iaktt . meningsockså en chansen inget vi begånget då även som folk Då ökar det är e med i kar inlandet, , sådant – Fast ar, påpe örelse följd så illa gelser görs för det sticker lös först igt mmender på la om veva. Rikt det blir reko reagerar ng. samma kan hand Peter Selli MARIA BOSTRÖM nu, men eokända ut. Det det inte et skad bilar, på är t myck s okända rörelser tillräcklig av att det bryt or och ERIKSSON bara människ dygnet. Foto: EMMA görelse tider på att man knepiga gör som – Sådant

på bara ten är slut . ag då ö-jak jakt här” i flera jaktl ju slut på ström jagar på älgar så är det vi ön n Lage Tjärn tömmer Jaktledare omdöme, skjuta med

år havsö Här överg

er 2012 6 septemb

r skjuts tusen älga å änd varje år, kvar två finns det ger så till tre gån våra i ga mån jakten skogar när är över.

polis a hjälpa Jägare sk å tjuvar i jakten p LDSVIK. ÖRNSKÖ är tidsvis hårt Inlandet av inbrott e drabbad r, fritidshus i bostäde r. Nu tar isen och jaktkojo svikspol Örnsköld p och ett nytt greprkåren om vädjar jäga ket hjälp. det är myc – Nu när skogen och rör i folk ute det lättare att lser på på sig är iakttage ut, det görs sticker r sådant som sen Pete säger poli Selling.

n Jakt på öet styr r d där vä

Varje vecka hittar du ett kryss tillverkat av kryssmakare Lars Burman. Melodikrysset finns också med samt barnkorsord, rebusar och sudoku.

Svarsförsändelse Kontonummer 900141500 908 50 Umeå

n tävling) - svår (inge

Träindustrins framtid

september 2012

Dansk fettavgift gav effekt

Den nya generationen inom träindustrin hotad

Foto: ARKIV

DANMARK Sedan den danska staten införde en fettavgift på mättat fett i mejeriprodukter och kött har de danska konsumenterna köpt 700 ton mindre smör och 500 ton färre kex och småkakor första halvåret 2012, enligt danska Landbrugsavisen. Avgiften infördes den första juli förra året. Motivet från den danska regeringen var att förbättra danskarnas hälsa. Avgiften beräknas inbringa 1,4 miljarder kronor till den danska staten.

”

Vi ville höra hur branschen ser på frågan och utmaningen att locka ungdomar till industrin...

“Rusta upp Inlandsbanan” INLANDET Rusta upp och modernisera Inlandsbanan så att den blir ett komplement till Norra stambanan och en viktig transportled för Norge, anser företrädare för 25 inlandskommuner på DN debatt. De kommunala företrädarna menar att en upprustning av inlandsbanan gör järnvägstrafiken mindre sårbar och innebär samtidigt en möjlighet att utvidga gruvnäringen. Dessutom menar de att de stora energioch skogstillgångar i området kan dra nytta av Inlandsbanan.

Mer pengar till förvaltning LÄNET Rovdjursförvaltningen ökar med 14 miljoner kronor nästa år, enligt ett förslag i regeringens kommande rovdjursproposition. Och från och med 2014 är höjningen permanent med 20 miljoner kronor per år. Anslaget till rovdjursförvaltningen är bland annat tänkt att användas av länsstyrelsen till en ökad dialog och närvaro samt akutgrupper för rovdjur.

Grön aktivitet lockar många UMEÅ Ett rekordstort antal elever i årskurserna 4-6 i Umeå, 1 900 elever, mot tidigare som mest 1 500, deltar i nästa vecka i ett arrangemang om jorden och skogen på campusområdet. Eleverna får vandra mellan ett 30-tal olika stationer för att handgripligt uppleva och lära sig mer om jordbruket och skogsbruket. Nytt för i år är att studerande vid SFI (Svenska för invandrare) besöker arrangemanget. Det är femte året som arrangemanget genomförs med LRF Västerbotten tillsammans med 28 företag, skolor och ideella organisationer.

UMEÅ

Vem gör vad för att trygga träindustrins långsiktiga kompetensförsörjning, samtidigt som de trätekniska utbildningarna tynar bort? – Det handlar om regionens överlevnad, säger Hans Lindberg (S) utbildningsdelegationens ordförande vid Region Västerbotten. Alla var där när Region Västerbotten bjöd in till ett utbildningsråd: intresseorganisationer, fack, företag och företrädare för träindustrin i länet kom för att diskutera den överskuggande frågan hur träindustrin långsiktigt ska trygga sin kompetensförsörjning? Bland annat i ljuset av att de trätekniska utbildningarna i Västerbotten håller på att dö sotdöden. – Vi ville höra hur branschen ser på frågan och utmaningen att locka ungdomar till industrin, alla branscher sliter sitt hår och står inför samma dilemma, förklarar Hans Lindberg (S), utbildningsdelegationens ordförande vid Region Västerbotten. Hans Löfgren, vd vid IUC Trä i Västerbotten, träindustrins eget utvecklingsbolag som ägs av ett 80-tal träindustriföretag, menar

Hans Lindberg, Region Västerbotten

att träutbildningarna behöver reformeras. – Utbildningarna behöver göras populärare, maskinparken rustas upp och göras modernare och utbildningarna bör varva teori och praktik ute på företagen, säger han. Hans Löfgren, tycker att industrin måste ta emot praktikanter och vända sig till hela arbetsmarknaden i jakten på arbetskraft. Där får han medhåll av Hans Lindberg, träindustrin måste ta ett större ansvar när det gäller att rekrytera arbetskraft och ungdomar, anser han.

Inga resurser Men att industrin själv skulle gå in med ekonomiska medel i de trätekniska programmen för att rusta gymnasieskolan med en modern maskinpark som ett lockbete, går inte, menar Hans Löfgren. – Man måste komma ihåg att de trätekniska företagen oftast är små företag i inlandet, det är inga börsnoterade stora företag med de ekonomiska musklerna. Hans Lindberg anser att det behövs större satsningar på eftergymnasiala utbildningar från statens sida. – Satsningar på vuxenutbildningar och yrkesutbildningar. Våra ungdomar är en stor arbetskraftsreserv, men de måste de få rätt utbildning för att passa in på arbetsmarknaden. Lång-

De trätekniska utbildningarna behöver reformeras, göras populärare genom modernare maskiner och varva teori och praktik ute på företagen, menar Hans Löfgren, IUC Trä Västerbotten. Foto: PETER KÄRR

siktigt handlar det här om regionens överlevnad, säger han.

Bönhörd Hans Lindberg tycks bli bönhörd. I den kommande budgeten för 2013 föreslår regeringen en satsning på ett särskilt ungdomspaket på 8,1 miljarder kronor under fyra år. Det handlar om en ökning av antalet utbildningsplatser inom det reguljära utbildningssystemet, med fokus på yrkesvux, lärlingsvux samt yrkes- och folkhögskola. Efter nyår kommer Region Västerbotten att bjuda in till en utbildningskonferens, där man kommer att fortsätta att diskutera den långsiktiga kompetensförsörjningen för industrin, förklarar Hans Lindberg. PETER KÄRR

Testa Västerbottningen under fyra veckor!

7 septembe

pinn r att få s Det gälle leden.. a i de egn

Ledare

Västerbottningens ledare argumenterar för hela länet med värdegrund i Centerpartiet. På debattsidan samlas regionala debattinlägg med lokala insändare. 30

LIVSSTIL LANDSBYGD

r. ut som bolla e som ser blommor liknar den en störr växt med ka stor utseendet grön gans i violett och till ne är en de den. d skifta ✔ Kvan karna odla kan iblan då mun g. ✔ Stjälken min. a skörbjug n 1300-talet av kum slipp seda nt ige varia för att skaper. its i Sver grönsak ka egen som en ✔ Har funn sina medicins kvanne för e använt ✔ Känd har läng ✔ Samerna

Kvanne

1300

brännäsde dricka Jag börja n och kväll, och rgo selte mo n förvåning, jag mi döm om betes i dag! dia har inte

”

31/8 24/8 17/8 10/8 3/8

”

le jobb Vikt i Tuggense utveckling. Anders lfesten. dustrins öle till Nobe Blåbärsin från Kåsb Barkbröd jö. yn: Joes Sommarb

rier som Norrmeje underDet är Research lllåtit HUI skarnas instä ad söka sven lokalproducer att åtta ning till orna visar det mat. Siffr skar anser gt sven av tio eller vikti I viktigt at. et ucer myck lokalprod n att köpa är den siffra så land elt Norr dubb tydlig, r det särskilt från anse uhäri många lokalprod att köpa land viktigt med i Göta ört cerat jämf land. uoch Svea till varför kons Orsaken r lokala inte välje inte om menter lar hand undersök alternativ enligt den priset, snarare var det på bra ningen bristen gjort som upplevda alternativ r andra lokala erna välje att kund r. produkte ligger ett stort elivsm – Här hos oss göra det ansvar center att na delsprodu konsumenter för uklättare la prod de loka att hitta r Victoria Lund nadterna, säge n, mark nsso mejeriers qvist-Joha för Norr ett pressschef nad, i lokala mark de. SON meddelan EMMA JONS

r här? fråga är det a. – Vad besökarn ar marknads Eriksson svar n. Christina lugn i röste ne, en med ett är kvan i – Det funnits som t lväx talet. Då medicina sedan 1300- karna. Sverige mun det av s bara på odlades i r vanligtvi eller Det växe ingar fjällsluttn men det finns är där älvdalar, det Risliden, också i at den. man jag plock nad är att se På mark mest van Bakom ke . kans Eriksson kvanneChristina skorna, lakvannefla kvannemarme a brödet och med sina rund hon hår. den står och korta ga glasögon innebär mån Hösten och för dagar er. marknads affär å ocks är inte Christina amheten , – Löns går runt det men jättegod, säger hon.

er skar ans till tio sven viktigt eller ket det myc köpa viktigt att erat. duc lokalpro

7 septembe

A JONSSON Foto: EMM

och ag 2006 . de sitt företsälja kvannevin registrera att Eriksson ka om tillstånd Christina nu att ansö planerar

na jättenyfik olm är de och de I Stockh m är nytt på allt so n att smaka. köper uta tten är de mer I Västerbo mma. misstänksa

”

2008

4 den 22/8

ma och as av mam gratuler

pappa. ttare

förfa säljande nbul tjugo satts till Liv i Istafak är Turkiets nmest har över a Aysa

Elif Shar senaste roma kvinnorn de två es det förr från och henn n handlar om mlighete språk. Boke sh familjehe ck anou s liv. också inbli och Arm förändrar dera bul ger n från Istan flutna som Bastarde historia. ta Romanen turbulen et 2244 i Turkiets Bokförlag

s” – därtill möte Konungen oss Gud! Vi vill e en, som till hjälp konkärlek” ännu En krist r ödmjuk i världen. önska ”sys och unde enhet, ETT, inte i allt mera. r kyrkans kyrkan vi ska vara och bön söke För ATT pt oss ått vad k en. I finns, brist tus frikö andra högr lt visa kärle inte först värld A ett, Kris har INTE har . föral et. i den här r enheten oss att VAR varandra och fram en är till för alm ropa i trovärdighbrevet till uppmanat mer från olika ing för ln – är kyrkan psaltarps i och och aktn kom det? t. – cirke skriver dagens marens upphöja det, ÄR fast vi Ringen för enhe att Paulus OM det , låt oss ng. Som Men blev symbol betyder , låt oss äsa så här: genom vi: KOM sammanha har samlat folk gammal t symbol trat förs överstepr Gud! KOM Filippern sin dja, Orde i tröst vår ser alla lova finns är split konferen traditioner. Men och tillbe Jesus ber untran att ”de alltså eten blir det som förbön, rn aste och Skatus, uppm falla ner nfrån olika så att helh är diam Fade terliga väsentlig ! inför Gud Jesus Kris ken och geme en samman det ett - likso s knäböja VÅR GUD tus som med ska vara ÄR det.” Jesu Men värld från kärle Anden, OM det HAN ÄR nas av t. Kris synlig. r sjung till pare, ty känneteck gemensam Far – VI får vara och Han inga illusione förenar, skap från et och med bolisk, den r ÅT VAR SITT sig sång! Den Lovsång e ömh Herre och . Och komma gjorde en gjorde inte drive ära en ny finns min glädj att alla ten, det är det Herrens ma brödsbrytelgör då heller. visa hans barnäven biologiska Därför om enhe för känsla, m att Paulus HÅLL. å och arbeta . gemensam g geno ihåg, att t av allt aposteln kamp att ”min förarden likas den an i kärvara olika av fullkomli är mins ojämn en som t – on KAN sen, nattv de Lev samm sinnevärld att sysk , enhe a het. Enheten älska as, enig så lika er efter e och kyrkans I den falln konflikt jag hopp rationen inte a i tank Dock – tror och ska ni rätta ” – så lättköpt. hävdelse lek, enig odrar – tring och samling tron än yngre gene r efter kyrk från själv sina föräl och ber därom… ligger split till hands den rätta är tyvärr ödmjuka i lag, fria fråga VI har vi – ga. Var ”glädjen mycket och själönskar närmare varit och e än er et, utan och fåfän intresse har det i dag. Men tillhörigh ska vi till slut andra högr igt ännu enhet. Egen urrerar alltid i – egen och sätt rätt vanl konk Johagen går evt vår Kristus” samfunds viskhet vi uppl Enheten Margareta Kristi själva. spränga på ert eget när ETT maling a vt ken. – bara ett, Nord behö kunn och å med kärle andras. Tänk inte a och bli litenhet, då kan vi ocks förlorad. också på nde folk. i sin gränsern er , ständigt lovsjunga drag” bästa utan elag råda hos s ber ändå ett” försoning ”kommer enda – ett s ”freds-för sinn Men Jesu vara lk, som hos Jesu Låt det erkänna de alla må å. Han or och olika Kristusfo å fanns abön ”att människ likas som ocks a uppm ti kyrka mellan Paulus Ja dess gar av Kris – och a till våra behöver Kristus. att vädj shatterin Paulus oss. ar från fortsätter , därför att enhe till ta ning i vår tid kyrkans bästa sidor vi också ett av en. Om ten är känneteck främsta

2 Fjortonde 9/9 201

telse

Betrak

S. I KRISTU ENHETEN , hålla faldighet a varandra a efter Tre Uppmuntr e än oss själv er

r 2012

TRAV & TIPS Varje vecka kan Ni travtippa V75 med hjälp av Västerbottningen där vi bland annat har en initierad text och samtliga startlistor. Stryktipsets aktuella omgång får också sitt utrymme till läsarnas hjälp.

ett

av två stora et. Två början ATG:s för myck dal. veckan. Skrev om förra gång är stor skan har minskad er är en problem Det het och e gång är det möjligt? rirr måst Trovärdig Hur t att Lotte d g. Tyvä så lång omsättnin på samma tema inkoppla nu gått ätta nen är aterade jag forts inspektio det i högsta grad ts uppd en släpp är har då det oner och och då Dessutom . Spekulati ärks agats. siffror. allvarligt et först ås dal" uppd tänksamh "spelskan r med siffrorna. först et miss och det gagnar Vi börja a för helår av nya en en gärn tning tt krytering le Spelomsät på ett undersko inte nyre igen skul r på som möjl 2012 peka sex och tio prokunder vända an till att n. på mell När vi talar hjälpa vecklinge VD budget. 13,1 miljttningsut cent mot ny tal som a. omsä yteringen av . Rent om så höga en rejäl summ Rekr det viktigare la det arder blir att hand är nu ännu sigt är komma en mer. gångsmäs ha avgående Det kan ner, trolig av fram matc miljo g or att 800 om inte lätt En vikti 13 kron p går Nilsson. Eftersom vara att Remy d hundralap måste nu på varje satsa sporten kan prisegenskap foten, trycka till på sänkas tillbaka lyssna sätta ner för 2013 och a att uppknappar summorn Tror inte are rätt verige. rejält. e, trän ha? travs ägar rna häst spela t skrattar födare, Vad vill ällda direk mer att och anst Det kom åt det.

Foto: ARKIV

a som blev och Lin

när och kommer. Beatrice nsam vän arken inte ärlden sätts en geme ga vildm begrava omv sha den ödsli akt med När Nata dem ifrån och utan kont a på prov. iltsjägare och Ensamma levnadsförmåg hon storv deras över inte författar är es femte bok. Illum Berg Vildsnår är henn e. Förlag iguid safar Norstedts

rka är heten delser påve Trovärdig som fått sig en nde hän Lätt tel . Uppröra ste annat kapi a den sena varandra ATG avlöser rejäl käng an var det dags verkar e. veck överdrivet kande tiden. I ännu värr sjun möjligt igen, om vara ett man spela kunde n gått i Återigen skepp. som reda var i viktiga ga lopp ett En av mån blir ny VD? till Senast det hände n en reda mål. året och frågor: Vem

-JohansLundqvist för NorrVictoria nadschef nad. son, mark lokala mark MEJERIER mejeriers Foto: NORR

i Kvanne d. vinterskru Växten är och tvåårig sig förökar själv.

r 6 år 9/9 som fylle

Hanna

för att drama åkt till Tanzaniaskall ta har Psykologisk flyget som Thomas

n. hela kedja

bäst.

kvanne

n och armelade kvannem sålde dock Just i dag e juicen. råpressad a på den om att smak tiden Forssell n Nathalie du om fram besökare Vad tror drycker som nader la r marknads loka mark tipsa å för dagar på Eriksson t år har ocks många behov. Christina delserik kvanne? or, hon ett klart ut i kvannevar ett hän stina och mäss – Det finns går inte sälja sina recepten. i Ristag or i dag för Chri provat att Stockholm. sin bär, då och ihop driva företag Människ Eget före till Risliden gav ri plockar igheter Att na på stina har . Det var hem en och produkte igheten ar Chri full av möjl . rat på affäFlytten Eriksson de jättenyfikköper skog stina möjl fick liden men nackdelar att r jättesock sse vara gheter. – Där är och de lar och de köpe n också Chri odla. Ett intre upplever n som hon använda nytti är nytt, produkte både förde let. Jag a etes av började allt som med har ju a. ren istäl e och som att kunn efterfråga en diab – Jag ingar behöver – Jag en stor att smak haft läng är de diagnos skulle kryddodl et här, det finns lokalproducerade som hon är utan Västerbotten er. Sen rna. m hörn mina Sen dsalt ingo t. läka runt a. ”Vad I . smån dra hela rtera någo ne för kryd elad och så tänksamm , på a upp r Christina SON inte impo att förän arbets- kvan , marm ker, säge mer miss går det att äta?” på att ställ JONS bröd dryc A bra komma Från som. rna Nack EMM har får bybo tillvaro. hjälp. mit efter är det där, och man tidigare hennes ber om t till sådant kom de fråga som hon om jag . är lång brukar att det egen företerapeut, portioner hon nu ut smak delen är ne som tiden stopp nter na. var, blev det dela konsume stina innebär Den kvan och som Fram finns inget stina tagare. För Chri i Risliden - – Det n, säger Chri rat och åker tlige vuxit upp snick myrar s egen själv stått vid Christina sedan å som sig ocks kanter visade dom barn

ckorna Hissjöfli

ATG Kris på på i väntan ing ny ledn

år

glöggen

a! Din sid

En familjesida där du helt utan kostnad får dina hälsningar framförda, dikter, roliga historier, bilder, teckningar - ja nästan vad du vill! Skicka till familj@ vasterbottningen.se

g ersöknin n, och En ny und svenske visar att t norrläni synnerhe köpa mer vill mat. ningen, ducerad lokalpro alternativ Få lokala de mot att gör däre a gas välj kan tvin rnativ. andra alte

LÄNET

a Eriksson och Christin t fotfäste har tappade aka. I dag kom tillb vänt till ligen. hon åter , bokstav rötterna barnten vid Runt knu et i mm e domshe r växe båd Risliden erna som växt nne och kva är sig på hon livn slorna som brännäs nes botat hen . diabetes

sson. Det 2008 var stina Erik diagnoför Chri hon fick var då som av läkarna och etes e att sen diab hon vald då som där hon det var till byn upp. flytta hem växte barn som inte Risliden. verkligen – Jag ville Så när jag fick etes. in i mina ha diab n gick jag diagnose började studera g Jag inså örtböcker, kurser. bra och gick var jätte nässlor sänker att brän etes, det jag så mot diab ernivån te blodsock sådant dricka började l. Och döm och kväl , jag har morgon förvåning min ! om etes idag ingen diab

t cerar dit Vi publi stnadsfritt! bidrag ko

DIN SIDA

resse Ökat int för lokal- at producer

något.

RISLIDEN

en Medicinett händelserikt

artiklar: cerade tineberg. de publi i Kris Föregåenoria Gavelin på badhuset vapen. ar med

onen produkti Jag har ju t här, jag runt hörne e importera int behöver

lor rännäss b v a s botade nne och a v k v a Lever -talet var det århundra då en kvanneväxt kom till Sverige.

ar a klubb

två ny FC blev n o d le Wimb

m ingssyste7, 13, 1, 14 s rankn Avd. 5: 10 Veckan 12, 5 6: 5, 4, 1, 10, 3, a Avd. 1: 11, Eros Toom Avd. 2: 6 Aaroni Pihlajan Avd. 3: 2 12, 5 11, 10, 2, Avd. 4:

BILDREPORTAGE Bilden är ett viktigt inslag i vår tidning. Ibland genom större bildreportage, gärna genom läsarnas insända bilder och självklart även som viktig illustration till våra skrivna artiklar.

rdsliv Trädgå

2012 24 augusti

2012

ningen Västerbott travtips! da go ig d r ge

rdsliv Trädgå

akande Färgspr i dahlior n e t t a rab tterna mar raba ens maren svämster i regnbåg sensom blom Så här på flodvåg med a en mor, lock över av er. flest blomga mest frön alla färg tävlar i att få frambrin De liksom t insekter och ln. till sig mes på livscyke perna rten iga grup i slutspu de vanl

LÄNET

e Lindgren Ann-Mari

. QVIST srensning om ogrä Foto: MARIA LIND

ingsVälj betaln intervall:

319 kr 6 månader 530 kr Helår

loniUmeå ko örening sf trädgård område tt visade si

arna i sätta knöl n måste man hus på våre inom när kruka ut dem n sätta och seda nattfrost är över. för solig plats risken vill ha en Dahlian ik trädgårdsjord, till. ngsr näri blött i för inte stå men får

de små rhålla Att unde gamla och hitnågra ursprung husen, från sin a gymnaflyttade där Östr en liga plats står, ger siet idag i arbetet och g ger. omväxlin andra talan n utlopp för föreningsstuga ts Utanför café ställ trädgårds n. Där hade ett för dage i ordning karna köpa hem sig kunde besö bröd och slå bakat kaffed. augusti stun en 12 ner den dSöndagen koloniträ r a Umeå e perenne fördjupdeltog för först ning ar, Såld som ville ha korta gårdsföre den Trädgård e- För erbjöds en rad i Tusen t en initi ng gång d anna ning rrangema som blan ogräsgurun ett riksa g, föredrag trädgårds av om odlin rat . handlade resultat av skör Carlsson , dgårdsman Gunnel rensning och hur å koloniträ cip alla – I Ume perenner djur och var i prin de för den, in vilda ård. förening lockar involvera a trädg ter i sin kunn kolonilot mmans insekter tillsa berättade att n, dage a genomför gren som ie Lind a. Ann-Mar redelsern at förbe organiser

Porto betalt

Adress Postadress Fahlén r. - även riktn ig: 090-711 381, Gun Telefon giftsansvar Personupp

Gäller t.o.m.

20121231

ndelse Svarsförsä mer 900141500 Kontonum 908 50 Umeå

d Enkelra

1 X 2 2 1 1 X 2 1 2 1 1 X

– Serbien 1. Skottland – Colchester tford 2. Bren – Preston 3. Bury mere e – Tran 4. Crew am aster – Oldh 5. Donc l – Carlisle ry lepoo 6. Hart – Shrewsbu County U 7. Notts Sheffield thorpe – nt 8. Scun on Orie Dons don – Leyt Keynes 9. Swin on all – Milt 10. Wals nemouth bledon il – Bour Wim Yeov 11. – AFC hampton 12. Nort erham Vale – Roth 13. Port

r 64 rade 1X X 2 X2 1 1X 1X 2 1 X2 1 1 1X

R-0-7-16 r 432 rade 1X2 1X X2 X2 1 1X 1X2 2 1 X2 1X 1X 1X2

Topptips r 96 rade 1X2 1X 2 X2 1 1X 1X 12 ------------------------------------

båda är bledon AFC Wim kommer med. lagen en Båda System före detta n från get r här ovan egentlige League-la att vi spela skt Tänk på s” som Systemen igt matemati Premier n FC. “Don ngen vanl har sex är ett Wimbledo FA-cupen över på kupo komn , där man ch 5 Skrällen är kanske s Mat ldham 64-raders skrällvan eringar. caster–O l 1988 och ngen känn att cerat ken halvgard s. Liverpoo a i länet för bli Don här kupo s Ban ett redu jag lotta den kan finna mer att var På som att det Därefter spelaren mest känd mer att -16, som United Holmsund det Det kom kryss och två kultm, R-0-7 tre matemallar. en ship syste field förre det skrä två pion var , är ga Shef mån ga Jones t ut med serierna i ett tolv ettor rnan. nära Cham ar. Då blir Vinnie under mån mycket 75 bygg I de lägre ardering har framåt det finns i klubben tvåor i lottubär att det är tiska helg bär att e på en av 48 i figur t full fart i fjol. r. Systemet Det inne s att det blir en låg läng 432 rade Detta inne miljoner extra sig oftas tempo. Bara sex och tuff är Laget chan a år. fick se är det nti. iksiffror högt och Two och dess tts gara in på att det procents drygt tio a LonLåga publ tplats, men ta konkurue One tycker på 12-rä n kommer vi denna helg med och ns av övrig ingen direk lag i Leag så här långt. värs 96a ettan etta. Jag jackpot Seda ledn de konkurre då ett erade av nesday att spik iter i gärna vara t och en gjorde att mil norr pass n Sheffield Wed rade obesegra självklart ty ät favor vill vi ju Topptipse t innehåller donlag förlo nger. rente ben tio Notts Coun med Shrewsär dock de klub rs vilke alla kupo är VM-kval meldela på. Dessutom n Keyeringar. strafötet kupong i slutet. halvgard tipset h 1 om flytta ien. rade en efter rätta, men on till Milto hemmam fem Serb Matc Veckans gaste final med Lond och och t det hel om ens häfti man kval dersfield. gäller Topp ska här lång Skottland ar alltid vara bury och inte värld så. Hud När det r kände har så man g lan nes. mot en a bruk far mot cker mig där supportra gästerna jag att tagit poän era laget sats Skottarn jag uttry et till Brasilien maplan Många ville inte inlett tycker bra och och gard Nu tar kunikna och a på hem Tranmere gjort det och har lite mer sig VM-kval matcher le gå tplats chansa sig då besv betalar är stark ofta segrar över hittills lag som s med n skul direk det de och topp a, inled ed bledo n av egra Unit vilja 2014 Obes ade des därg. favoritern alla rätt. att Wim ar från hyfsat. t lossn e och Sheffield slagna. till tisda 2002 bilda får arnag start nandet. färvi får hålla hästfreda målskytte om man i graven. Wimbledon med n svår gjord ungeatt få bär från nd bästa e och attinne bevislige att Shrewsbury en då man och her på förha ar. FörDet Park för AFC in matc och märk förra helg Jag tror t när de helgader do med enTwo, engfärger och ta r. gchans. bothar råd ardera här tillgo är samma U och baljo Extra svår poän ben. som kar fem god field One edivi har ue Den la klub aran helg r Shef Leag först ue Two som gam och ofjärd bakspår. kan man Nu möte pe med rlese Bok r i Leag leVem man elska tredj kostnad Scunthor som Hart på 11 Cha AFC ligge finns för närnoll i första. get et samma lag n och med och e, tenla målskillnad Champio personligen myck MK Dons ts sionen, pton . ion högr B.W.L 1–11 i Northam kvalkam- och långt. Trot! Jag tror en divis chansspik a är pool, så här varande smaksak. kunna vara en des” pe. VMklubbarn poäng le vinner “Bla arna tland och Scunthor men båda som skul glansdag an Skot bortaplan ifrån pen mell också plats. långt får League. veckans Serbien i Premier sak med En rolig Dons och är att MK kupong

ens tips lek n Förra helg blev inge omgång r så. om vi säge svek en na ni Favoriter och inge lyckefter en nga land avlå rätt. vårt ka in 13 ades pric

tligen Nu än agar! ed på fr

Namn

0 Auto 214

r 2012 7 septembe

UMEÅ

deln ver Även i han rna behö högre sorte bör sättas är De stöd som teringen ett växt n vid plan upp reda skada rötterna. praktfulla dahlia, kaktusför att inte en måste man dekorativ det mest ltten är a Bland och enke dahlia, På höst ska i raba rotknölarn i lommiga upp och exoti som har sitt a ner näckrosb samt ”pompom gräv a når aniorn en vulk dahl frost blommiga i bördiga innan . ursprung på Mexicos högtio gruppen” marken. karna ar av stjäl sluttning arna, Klipp oration från 3 000 från knöl ett, platå. Vacker dek imeter mar netik 2 000 till ela blom att cent dem med nam Där på en med Dahliorn dem på tills det märk höjd, med grader, t på juni meters sedan läggaförsiktigt ind. slute att på 15 påm r för borsta en gör sig kruka temperatu iorna ut sig likt ta tork och lumpar samt de frost man dem i en växtdahl breder flamman Har dem i bort jordk rötter. s och de för förvara ade t och s där ett ogrä kan man a kalla bort skad knölarna i torr uterumme blommorn blomma”. huset eller njuta av blom Förvara går även as få jord. Det d. ”aztekern tidpå så vis re perio sand eller dem i a en läng rulla in et ara knöl bra att n morn per. Förv Inte i kökhar fått sitt nam ningspap och frostfritt tills reas man And Blom n dem arna torrt élärjunge som var att sätta av Linn är dags -1789) det åter Dahl (1751botanist. plantera i jorden. inte vill läkare och e på den tiden Om man att hitta färdighyst iar dahl Man det ante ngar att hos trädsjälv går a olika vari dahlior förhoppni skulle kunn stycken drivna dahlior. sätt som deln. knölarna om finns av samma gårdshan lära dig mer odlas på Vill du , samt förde dahstå i potatis. skötselråd r man motsvara dahlior, dem inte hitta Tyvärr inte förpå Men låt skämmas. Bjud ng, så on arnas smak t ökni och informati lia- knöl men tackagsborde rabatten lskapets mycket arna, till midd Dahliasäl bordsväntning attraktiva blom er ska in dem hlia.se. Sven en vack svenskda flytta från vare sina och gör STRÖM dahlian hemsida, n. ården TA MALM och ratio mor fick AGNE trädg mor deko i köks av blom sin plats Klipp skål med trabatten. i en stor dahlimed dem till prak tade lägg örtar Dekorera av den mor De vilda vatten. njut enkla blom ett blad och orna med 20-tal arter, men vackra som blir ett t arbete a fägringen finns i nsämne ett idog a skön diskussio och kors tack vare självklart förädla idag gästerna med att bland ior, finns r. bordet. olika dahl sorte ngivna i runt lyckas 55 000 nam a är indelade För att ling på rat Dahliorn dahliaod per base av med olika grup form. Några s blomman

ndring I en mea mellan oda i Tavelån och Ersb Ersmark pittoreskt ligger ett råde med koloniom or och stug 63 små r. odlinga

men m potatis, odlas likso ttblomma för raba pa för att till Euro lad som lommorna a dahliorna blev istället föräd med ringb MALMSTRÖM de först den TA ar bra ihop -talet kom Foto: AGNE (1) pass tenhet och På 1700 till belå dahlian var inte dekorativ smaken blodröda Den kala. het. färgs sin skön s varma erkrassen och sling

55000

gav tips

jag vill Ja tack, rera! prenume

utgiven en vecko ingen är nyheter Västerbottn med tonvikt på iskors ing berör männ bygd” nyhetstidn nser som lands och anno ”Livsstil Vi tror på människor. vardag. röst åt dessa prenörer och ger entre g, öreta vet. gör småf föreningsli Vi synlig ar det lokala rtering bidrar vi och spegl rappo . Även en aktiv sutveckling Genom iv landsbygd utanför centraltill posit som bor sig. människor kunna känna igen ska ” då är det orterna landsbygd är ”Livsstil ambition Gillar du för dig. Vår nytta och gen här tidnin vara till gen skall bor. att tidnin tt var man tom alla glädje oavse får dessu & Skog er per år gen Jord Sex gång nter tidnin den leprenumera Jord & Skog är . frågesom bilaga gen för aktuella norrländska dande tidnin kring det t. ställningar skogsbruke jord- och merant! n som prenu Välkomme

Avd. r 14 Naha or Avd. 7: r=200 kron 400 rade

SET STRYKTIP

II – Klass V75: 4

24 augusti

Borg

rder 3,5-4 milja mmen cirka år i refor Den som or per r efter. ads- kronmme. a dag släpa or i mån att infri utry vet i 000 kron hög tid 2010 och 2013. Moti . Vårt hade 15 Det är änna ers Borg 2009 fick t med 1 ionärer löfte And pension ska or pens vara att de allm 2013 pension n sänk 340 kron ing ditt r att pensione sägs ionären gare t 2011 Årets höjn r krav är på samma sätt rna unde lar pens ionä än en lönta mst, pensione 4,1procent, vilkee 075 kronor. ska eller pens attas a aget skatt besk 2013 inko med ntad mer i att denn att försl ionärer or per posivarande lön och de förvä tros innebär a ökar för pens flera år av sjun 14 495 kron alltså som med mots etabell 32. Denn mer än i budgetpro den som inför är cirka a med pps tår Efter får m rna garn och förho t finna t skatt khol inga Det åters 500 kroeptabel po- 2014. e pensioner är örväntnin lönehöjn 3,0 procent. Skat 2013. Stoc de enlig är oacc månad. an budgetpro tion för kand komman på de näst skilda orättvisa höstens från hamna sti 2012 är två bort. fortfaran personen är tillarna inför 900 000 är höga i Dagens . 27 augu pension n måste tas år ning stora hos våra ett rättsition artikel son nor inna 2009 års nivå sti och krav är rer. Efter budget Enligt en Curt Pers as 24 augu på pensionä saker. Vårt tem. regerden så kallandets lemmar. efrågan esys ionärern eter den en inte att att baka löften från 2014 slår et med är skatt vist skatt påminna aom PRO, Pens nisation för Nyh nssystering Valåret av vaga sluta skattegap För oss omsten veck som sen i pesio väntas redang. avser rege en för marna Låt oss Riksorga samione Medelink a lade brom dagpens skatt 15 000 ingen att ionärer och lönOlsson och ditt bidra central. sänka eller post är cirka pens Karl-Erik bund till igen rna med i ling. Senast mån en vill vi ha tningen.se met ionärer mellan och på se hand rsför sdag å pens nu ione rbot vi aden ionä ning Ume pens de aste 02 Pens a utgiv i mån berg tagare vill esentanter för kronor till familj@v Box 3053, 903 sänk m-snitt 0,3 procent. för Sveriges msten beta Sam Sand alE-posta den inko gen, aden När repr ionärsorgeno mun rt. ttnin kostn pens Kom a kuvä erbo nde ska de till Väst sänt svars Den årlig beskattningen rikstäcka uppvakta SKPF, Sven rernas Förbund st i med älla nerna in r för löneras enda att likst ganisatio Borg i februari Pensionä nar Hed som gälle ers Foton retur Sten Gun förbundet t med vad beräknas till sjudig And e du sänk RPG, Riks menskap or, med tagare kan 2012, lovad rsGe rder kron förorier, Pensionä Rubensson åtta milja skatt till det dikter, hist k. Jöran yn tagen er, t för iges häns rage bild Sver SPRF, grundavd Upplsningar, tningar/tac höjda förbund ster. in firarhä der och uppvak rers Riks budka ionsinkom ionä två skic s pens Pens att sbil exempelvi r refordelat på Välkomna , nyfödda, bröllop er tar därfö getperiod ningar

r 2012 7 septembe

! Boktips

d landsbyg Livsstil

nders inister A ll finansm ti v re b t Öppe

Debatt

d landsbyg Livsstil

r 2012 7 septembe

”

teck

Vi hittar varje vecka personer som någonstans på den västerbottniska landsbygden har hittat och lever sin egen livsstil på det ena eller andra sättet.

r 2012 7 septembe

t r inte set Många ha ts roll bakom rtie Centerpa arna. Desto förbättring det varit för r lättare ha en att kritisera on oppositi alla rtiet för Centerpa er som i själva sak ffekter möjliga långtidse a verket är cialdemokratisk att den soringspolitik. centralise

nsens som Allia både tuff höst e eftersom nande och både spän mötes. Spännand hur viktigt det et är en vet att er går till partiet ionen för och Folk små parti ning i opin ar. Tufft, för rtiet, Kd iv vänd Centerpa de en posit medlemm komma rer och a nedåtgåen är att åstad bland sympatisö svårt att vänd mod ssigt är sett ingjuta tsmä har tvalet erfarenhe presiden att det ilisera ikanska ker mob amer försö att få ter det trender. följer demokra engagemang för och Den som ner och as republika kärngruppern et av talen både myck är hur ver därför så Man behö och internt. erna. Och raskande egna. kampanj spinn i de till de det inte är de över rskarorna, ten rikta att t i välja aargumen n är måhända störst effek lemmar och symp kVetskape elen som ger med försö a hand utsp itet. Man som i först radikala as till aktiv medlemmar och hall grad n trigg Lars Weine med man utan i vilke er igen sig och pulteffekt ”spinner” når känn väl å en kata tisörer det uppn lt När . er helt enke som hävstång da för srer ebatten. en agen . för land are lager sympatisö erpartiet dspolitik som i samhällsd t en rad bred Cent tens t billilistisk röst geringen fatta har blivi ts. allmänhe gen presenterade rivs en landsbyg dens unika decentra Alliansre sedan 2006. Det har stärk Häromda I 24 punkter besk tillvara landsbyg politik för stark rligen har s aft fatta Visse ar den. sbygdsurrenskr beslut att ta a en hållb att bo, leva, landsbyg ets konk lar om positiva ktiva land bygden ter allt hand ordet är att form Jordbruk bygga på attra tillskott möjlighe robust infraframför anställa. riskt stora re att niskors gare att . Grundack En fått histo r. blivit lätta limat potential som stärker män ets alla delar. turen har växer och växe Det har , m fört företagsk land struk i tiden bako ag stark Infra bara fram s roll att g. driva föret service samt ett områden. a energin erpartiet sitionen n utvecklin till jobba och förnybar inte sett Cent ländska för oppo tillgång själva och den för en såda ledande norr det varit ga har r som i dbultar struktur, fyra man uppraMen mån Desto lättare har möjliga sake som grun icerade också tiska cent stern, där gen alla rna. beskrivs gen publ ldemokra allt norra statsmini land i beräknin rtiet för bättringa Häromda r ett brev till den socia Centerpa för Norr ta med ffekter att drabbade fram kritisera litike pottlångtidse e centerpo en att även . den. fyll igen verket är som läng regering landsbyg budgeten olitik, till de manar holm, men den ntial på erar höst erar då liseringsp a i Stock enterats av väljarpote och refer finns i Norrnär de plan a tunnelban pres stor ige. brev et som en Sver r som tiativ en myck sig till “Bygg gärn skriver de i sitt enkelt för vänder för centerini Det finns ”, håliga väga a hand uttryck rna är helt v av ett n av nya först hålen först a, gropiga och i väga ända type – som Den är måh dålig och är i beho amerikan vägs ände litimånga veckan grupper pas i den bland de centerpo i Norrland har vi nått senaste gaste kärn nu tilläm land. “Nu niskor som bor skriver de fyra få spinn ets vikti som den som Män ät”, gäller att a parti dåliga. rt vägn strategi njen: Det entera dess samma och farba alskampa t att pres lla väljarentv robust tänk resid rätt traditione er- skap att det är kerna. talar för apellerar till mer sig att just Cent et egna! ehall Wein Mycket land De Lars förväntar ge hela just nu. aktionen n för att pper som initiativ marna Ledarred Väljargru nationella röste när flyttström ga grupper. tid blir allt är den tydli utvecklas. I en garna där nar vid partiet investerin tjock ingar att ramiden och ätter och förutsättn kningspy krävs en tydlig täder forts er, som befol mot stors samtidigt mindre kommun ga större där ern i mån medelåld

LEDARE/DEBATT

Smakprover ur innehållet:

r 2012

veckor

GRATIS

Boktips

eth av Elisab n Dahlior unnarsso Svalin G

odling, kten, om r. tusen ansi och olika sorte , man förökning hittar om Dessutom iasallad på dahl recept något nytt prova på man vill in Gun att äta. Sval Elisabeth skribent och är trädgård, narsson med r som fotograf arkitektu otyglad ria och rad, histo ione råden. Vild, pass och elegant – det ämnesom en brokig bakt har för varje eller stram anna Hon d ia blan dahl het. d och har finns en ndssekre personlig - grun som förbu smak och dahlians spän förbundet arbetat på Riks iko, där Läs om och kom terare från Mex Trädgård ut med nationalnande resa Svensk era är snart aden num att spridas över mer även trädgårdsmäst till ma, ”I blom boken en. ”. M r vackra hela värld rens spår MALMSTRÖ innehålle TA n r AGNE Boke bilde irerande med och insp blomman om Läs

LÄNET

lior om dah I boken känna kan man för dessa en passion knölar blomster . växa fram

”

I Umeå dkoloniträ gårds var förening alla ip i princ tter kolonilo de era involv att för ns tillsamma a nn ku genomföra dagen.

gar medingens ar av fören Några guidning erbjöd berättade lemmar det och runt i områ kolonins histo om a utvalda samtidigt visade någr ria och r. trädgårda fantastiskt! Jag Helt färger – r av alla bara njute sa Marie Nord er, koch form var en av besö lund som och arna. gått runt sin Hon hade med mmans t tittat tillsa lle och hitta Isabe egna den dotter on till ark. De inspirati n i Ersm de ska trädgårde att ens om nya var över vid sin humle plantera g perportal. en så snyg le! såg Vi hum – , täckt med med guigola nyss som följt fått ut Andra ar att de de derna men ket än om besö a. mer av runt själv bara gått

Guidnin

Lindgren Ann-Marie

r sålde koloniste andra Några och i perenner billiga goda råd tips och bjöd på vädret. personer det fina 200 rådet, Drygt skillnad koloniom för Stor lott kade att det är besökte hittat hit påpe mellan ga hade Någon skillnad r mån a gången. KLEVFJORDEN rätt stor r. En del satsa först LEONA olika lotte g. Andra föred odlin mest på nner. rar pere

KRYSSIDA Varje vecka hittar du ett kryss, specialgjort endast för Västerbottningen, av kryssmakare Lars Burman. Melodikrysset finns med varje vecka.

.... ...................... ...................... ...................... ...................... ... ...................... ...................... ...................... ...................... ...................... ...................... ...................... ...................... ............. ...................... ...................... ...................... ...................... ...................... ...................... ...................... ...................... ...................... ...................... ........... ........... ........... ...................... ...................... ...................... ...................... ...................... ...................... ........... ........... s Adres ...................... ...................... ...................... ......................

........... Namn ...........

Ja tack, jag vill prova 4 veckor utan kostnad. Postort

st nästa nda sena ng oss tillha Din lösni ttningen Västerbo

adress: fredag till

et v 36 VN-kryss

två nteras om Box 3053 ngar prese å och lösni 903 02 Ume med - Vinnare rtet 1 Trisslott Märk kuve 2–4 pris: 2 Trisslotter, 1:a pris:

veckor.

Porto betalt

et v 34 Vn-kryss lotter Två Triss 1:a pris: , Norsjö E. Stenlund Trisslott pris: En ta 2:a–4:e rsson, Båls Katrin Ande Vännäsby d, V. Björnlud an, Umeå Nils- G. Oldm set v 34 Lilla krys ionen. Sovjetun Rätt svar: loss från bryter sig Ukraina

Namn: ............................................................................................................................................................................................... lefteå Trisslott lund, Skel Maud Mark ping Sockar orn, Enkö eln Björn Ineb on, Vind Gerda Nilss

Adress ............................................................................................................................................................................................... Postadress ................................................................................................................... .................................................................... Telefon - även riktnr...................................................................................................................................................................... Personuppgiftsansvarig: 090-711 381, Gun Fahlén

VN_4 GRATIS

Svarsförsändelse Kontonummer 900141500 908 50 Umeå

Träindustrins framtid

september 2012

Sagt om träindustrin

” ”

Klart vi är angelägna om att kunna rekrytera arbetskraft från orten... Mona Bjurén, personalchef, Hedlunda industri.

Är det politikerna, industrin, eller gymnasieskolan? Jag vet inte. Jag har inget svar”. Mona Bjurén, personalchef, Hedlunda industri.

”

Rusta upp de tekniska utbildningarna med inriktning mot träteknik, gör de attraktivare med moderna maskiner och varva teori och praktik.

Hans Löfgren IUC Trä Västerbotten

”

Våra ungdomar utgör en arbetskraftsreserv, men de måste ha lämplig utbildning för att ta sig in på arbetsmarknaden. Hans Lindberg (S), utbildningsdelegationens ordförande, Region Västerbotten.

Företaget är angelägen om att det i en bygd där träråvaran finns och företaget finns så ska det också finnas en kvalificerad träteknisk utbildning. Men vem som äger att driva frågan lämnar hon öppen. ”Är det politikerna, industrin, eller gymnasieskolan? Jag vet inte. Jag har inget svar”, säger Mona Bjurén, personalchef vid Hedlunda industri. Foto: PETER KÄRR

Många sökte jobbet vid Hedlunda industri LYCKSELE

91 sökande från hela landet till fem tjänster gör att Hedlunda industri kortsiktigt inte har några problem att rekrytera arbetskraft. Enligt en rapport från Umeå universitet kommer 39 000 personer att gå i pension i Västerbotten fram till 2020, men bara 29 000 kommer att tillträda arbetsmarknaden. Och under de kommande fem åren behöver träindustrin i Västerbotten rekrytera drygt 1 000 personer på grund av pensionsavgångar. Samtidigt har de trätekniska utbildningarna

personer har sökt de fem tjänster som lagts ut.

”

i länet svårt att rekrytera elever. Tannbergsskolans trätekniska program är exempelvis numera ett minne blott.

Klart vi är angelägna om att kunna rekrytera arbetskraft från orten, både vi och råvaran finns ju här. Men jag är inte främmande för att rekrytera utomlands.

Inga problem Ikealeverantören Hedlunda industri, Lyckseles dominerande träindustri, med strax under 170 anställda och 25 inhyrda från Lernia har inga problem för dagen att rekrytera arbetskraft. – Vi har 91 sökande till de fem tjänster som vi har lagt ut hos arbetsförmedlingen, säger Mona Bjurén, personalchef vid Hedlunda industri. – Klart vi är angelägna om att kunna rekrytera arbetskraft från orten, både vi och råvaran finns ju här. Men jag är inte främmande för att rekrytera arbetskraft utomlands.

Ser hela marknaden Mona Bjurén, betonar att företaget ser till hela arbetsmarknaden när man rekryterar arbetskraft. Företaget har i dag elva procent utlandsfödda, allt från högskoleingenjörer till pizzabagare.

Företaget har enligt Mona Bjurén satt som mål att öka andelen kvinnor från 17 till 25 procent. – Kravet vi har är att man behärskar svenska språket. Det är en säkerhets- och arbetsmiljöfråga, klargör hon. Företaget har också satt som mål att öka andelen kvinnor från dagens 17 procent till 25 procent. Men samtidigt klargör hon att företaget är angelägen om att det i en bygd där träråvaran finns och företa-

get finns så ska det också finnas en kvalificerad träteknisk utbildning. Mona Bjurén för fram en idé om en reformering av gymnasieskolans tekniska program med ett tekniskt basår som eleverna sedan skulle kunna kan bygga vidare på med olika inriktningar: verkstad, fordon och trä. Men frågan om vem som äger frågan om gymnasieutbildningar inom träteknik, vem som ska driva den lämnar hon öppen. – Är det politikerna, industrin, eller gymnasieskolan? Jag vet inte. Jag har inget svar, säger hon. Lärlingsplatser ute på

Mona Bjurén industrin som diskuteras som ett sätt för den svenska industrin att långsiktigt trygga kompetensförsörjningen säger hon inte nej till, men konstaterar att:

Kräver mycket – Lärlingsplatser kräver mycket av industrin, det innebär ett stort åtagande, en form av fostrarroll. Mona Bjurén, menar att det inte finns någon ”quickfix” för att lösa problemet med den långsiktiga kompetensförsörjningen inom träindustrin, det är nödvändigt med ett långsiktigt arbete. PETER KÄRR

Träindustrins framtid

september 2012

Kvinnodagen blev till heltidsarbete LYCKSELE

Amanda Langborg, 31 år, är en av de kvinnor som rekryterats till Hedlunda industri efter en speciell kvinnodag, vilket företaget arrangerade i vintras. – Jag trivs med jobbet och mina arbetskamrater, säger hon. Amanda Langborgs föräldrapenning höll på att ta slut och hon var arbetslös när hon gick in på Hedlunda industris hemsida och såg att företaget arrangerade en informationsdag om företaget riktad mot kvinnor vintern/våren 2012. Hon gick dit och blev positivt överraskad. – Jag tog kontakt med arbetsförmedlingen och förklarade att jag ville gå den trätekniska utbildning som förmedlingen höll på att lägga upp, säger hon.

Teori och praktik

Amanda Langborg, 31, trivs med jobbet vid Hedlunda industri. ”Jag trivs med jobbet och mina arbetskamrater”, säger hon. Foto: PRIVAT

Lokalt tillverkade

trappor Allt steg för steg Kundbesök - måttning - tillverkning - montering

Såthes Snickerifabrik

HYDRAULCYLINDRAR Behov av dämpning eller kanske bara förlänga kolvstången? Vi renoverar och modifierar befintliga hydraulcylindrar. Vi har även ett eget hydraulcylinderprogram där du själv kan komponera ihop din cylinder så den passar dina behov.

Lantbrukare!

0612-133 62 • www.sathes.se

Specialsnickerier, dörrar, inredningar, fönster mm

Anjo Mekanik AB Svedjevägen 8 J 931 36 Skellefteå

Nu är hon anställd på heltid via Lernia bemanning.

Rekommenderar fler – Jag trivs bra med jobbet, arbetet och mina arbetskamrater, säger hon. Arbetsuppgifterna är varierande, man får gå runt på olika arbetsstationer, inga tunga lyft. Amanda Langborg vill rekommendera fler kvinnor att söka sig till industrin. – Har man bara intresset och är beredd att jobb så tycker jag det, säger hon som har ambitionen att få mer ansvar och avancera i företaget. PETER KÄRR

• Lastbilspåbyggnader • Timmersläpvagnar • Ombyggnationer

Trasig cylinder?

Då vi har de vanligaste cylinderrören och kolvstängerna i lager kan vi erbjuda korta leveranstider.

Östbydal 111 872 92 Kramfors

Utbildningen på tolv veckor, varvade teori och praktik. Under praktikperioden fick hon beröm från sin arbetsledare och löfte om sommarjobb via Lernia.

”

Har man bara intresset och är beredd att jobba tycker jag att man ska söka.

Kontakta oss för prisuppgift.

Telefon: 0910-37 500 Fax: 0910-710 035 Mail: info@anjomekanik.se

www.anjomekanik.se

0662-100 08 • BJÖRNA

www.bjornavagnar.se

Vi ger dig råd! I över 70 år har vi på Norrskog gett våra medlemmar skoglig rådgivning som ger tillväxt såväl i skogen som på banken. Som medlem i Norrskog har du alltid tillgång till kostnadsfri rådgivning och våra kunniga skogsrådgivare erbjuder dig hjälp och stöd med allt som rör ditt skogsbruk. Planerar du att avverka eller har du be-

• • • •

Åsele/Dorotea Torsten Lundborg 0941-102 44 Junsele Nils-Anders Forssén 0621-100 14

TKS rundbalsfräs Mullerup datavagnar Tuna utgödsling Ydre-grinden Inredningar

Degernäs 10 916 91 Bjurholm, 0932-270 43, 070-57 270 43

www.norrskog.se

Västra Vilhemina Daniel Andersson 0940–121 64 Ramsele Anton Sjödin 0623-102 91

hov av gallring eller röjning? Är det dags att plantera eller funderar du kanske på vilka miljökrav som ställs vid avverkning. Vilka behoven än är, finns Norrskog där, för din skull.

Östra Vilhemina Pär-Anders Bergqvist 0940-120 13 Sollefteå Lars Boström 0620-121 15

Ströms Vattudal Johan Hansson 0670-61 18 43 Höga Kusten Anette Thelberg 0612-153 85

Tåsjö/Fjällsjö Jonas Strömstedt 0670-107 45 Ådalen Mats Andersson 0612-153 86

Träindustrins framtid

september 2012

Kort om träindustrin ✔ Träindustrin i Västerbotten vill rekrytera drygt 1 000 personer de kommande fem åren på grund av pensionsavgångar. IUC Trä i Västerbotten

✔ 39 000 personer kommer att gå i pension fram till 2020, men bara 29 000 kommer att tillträda arbetsmarknaden fram till 2020. Umeå universitet

✔ Fem utlysta tjänster vid Hedlunda har resulterat i 91 ansökningar. Hedlunda Industri.

✔ 117 företag i Västerbotten har träteknisk inriktning. IUC Trä i Västerbotten.

✔ IUC Trä, är träindustrins eget utvecklingsbolag. Det ägs av omkring 80 företag i Västerbotten. IUC Trä i Västerbotten.

✔ Träindustrin sysselsätter cirka 2 500 personer och omsätter cirka åtta miljarder kronor. IUC Trä i Västerbotten.

” ”

Jag trivs med jobbet och mina arbetskamrater på Hedlunda. Amanda Langborg, Hedlunda

Gymnasieskolan har inte levererat det behov som finns ute i industrin. Hans Lindberg (S), utbildningsdelegationens ordförande, Region Västerbotten

Paulina Forsberg häftar fast lister på ett fönster som ska till Gävle. Praktiken, här på Inwido, är en viktig del på industriprogrammet Norsjö. Foto: ERIC NORDLUND

Elever och träföretag hyllar sitt samarbete NORSJÖ

Samarbetet mellan Norsjö Gymnasium och träindustrin lovordas av både företag och elever. – Jag trivs jättebra, säger Erika Lindberg, som först hade tänkt utbilda sig till barnskötare, men som nu ser en framtid inom träindustrin. Just denna dag har eleverna praktik, vilket gör att vi åker till två olika träföretag för att träffa Erika Lindberg och Paulina Forsberg. De går båda andra året på industriprogrammet, och har praktik två dagar i veckan. De har för övrigt en annan sak gemensamt också, nämligen att de spelar i Norsjö Volley. Båda nämner det som en detalj som inte är oviktig. Chansen att få jobb efter utbildningen i Norsjö finns, och det innebär också att de kan fortsätta i laget. Praktiken varierar mellan träföretagen i Norsjö. Paulina Forsberg är denna gång på Inwido, det som tidigare hette Norsjöfönster, i Bjurträsk. För henne var valet av gymnasielinje inte svårt. – Jag har alltid varit intresserad av trä. Gillade

träslöjden bättre än textilslöjden, säger hon. Ingen av föräldrarna jobbar med trä, men farfar var byggare, så generna finns. Möjligheten att få jobb på orten efter utbildningen spelar också roll för hennes val av utbildning.

Erika Lindberg Så är det även för hennes klasskompis, Erika Lindberg, som vi hittar på Norsjö Trä. För henne var det dock inte lika självklart att välja en träutbildning, till att börja med. – Nej, jag ville jobba med barn, men när jag skulle göra praktik i nian tyckte pappa att jag skulle göra det på ett träföretag för att få se något annat, säger Erika. Inte så konstigt kanske, för Erikas pappa jobbar på Trätrappor. Hon följde rådet, och praktiken gav mersmak. – Industriprogrammet blev förstavalet till gymnasiet, och jag trivs med det, säger hon. Ralf Signarsson, vd på Norsjö Trä, är mycket nöjd med samarbetet med den trätekniska utbildningen. – Den är väldigt bra för träföretagen i Norsjö, säger han. Norsjö Trä har i dag 14 anställda.

Erika Lindberg tänkte först bli barnskötare, men nu ser hon framtiden inom träindustrin. Här på sin praktikplats på Norsjö Trä. Knappt hälften har anställts direkt från gymnasiet. Under gymnasietiden är praktiken på ortens träföretag en viktig del.

Chans att visa upp sig – Eleverna har en jättebra chans att visa upp sig, och vi hinner lära känna dom. Dessutom kan dom maskinerna när dom har varit här på praktik. Säger Ralf Signarsson. Malin Lindberg, arbetsledare på Inwido, är av samma åsikt. På Inwido jobbar 126 personer, varav

116 är kollektivanställda. Ett 20-tal av dom kommer från gymnasiet i Norsjö. – Vi anställer hellre en nyutbildad elev från industriprogrammet än en okänd person, som kanske har erfarenhet men saknar utbildning. Det är många som söker när vi har tjänster ute, och då är det en klar fördel att komma från gymnasiet i Norsjö, säger hon. – Vi vet ju vilka de är, vi har ett ansikte på dom, vi har sett dom jobba, vet hur de fungerar på arbetsplat-

sen. Det är verkligen ingen nackdel, säger Malin Lindberg. Några garanterade jobb har eleverna förstås inte efter avslutad utbildning. – Men, säger Malin Lindberg, vi hoppas såklart på en konjunkturuppgång. Då ligger de bra till. ERIC NORDLUND

Läs mer Läs mer om samarbetet på nästa sida.

Träindustrins framtid

september 2012

Norsjö lyckades Skogens man tar över Norrbotten där Lycksele misslyckades LULEÅ

LYCKSELE

Norsjö gymnasium har lyckats att locka elever till träteknikprogrammet. Och hemligheten? – Vi jobbar tätt ihop med träindustrin på orten sedan många år om utbildningen, förklarar rektor Elisabet Israelsson, Norsjö gymnasium. Det många inom träindustrin har befarat har inträffat: industriprogrammen med inriktning mot träteknik vid länets gymnasieskolor lockar få eller inga sökande alls. Tannbergsgymnasiet i Lycksele har tagit det drastiska steget och lagt ned utbildningen. – Vi har inte haft några sökande på tre år. Till slut går det inte att köra ett utbildningsprogram som ingen söker, säger rektor David Öjbrandt.

”

Vi har utvecklat ett nära samarbete med industrin och har täta träffar om utbildningen.

– Vi kan bara konstatera att vi inte lyckas rekrytera tillräckligt antal elever till träteknikprogrammet. I stället söker sig eleverna till studieförberedande program, dock går byggprogrammet bra, även fordonsprogrammet, trots en svacka i år, förklarar han. David Öjbrandt, tycker att det finns mer att göra från träindustrins sida i Västerbotten när det gäller att marknadsföra sig och berätta om jobb och framtidsutsikter inom träteknikföretagen. – Det behövs krafttag, säger han.

Här har de lyckats

Vi har inte haft några sökande på tre år. Till slut går det inte att köra ett utbildningsprogram som ingen söker. David Öjbrant Rektor Tannbergsgymnasiet

Där Tannbergsskolan misslyckats att attrahera elever, där har Norsjö gymnasium lyckats. 27 elever, fördelade på tre årskurser, studerar träteknikprogrammet på orten. Sedan ett par år tillbaka är gymnasieskolan i Norsjö ett Teknikcollege med inriktning mot träindustrin. – Vi har utvecklat ett nära samarbete med industrin, har täta träffar om utbildningen. Diskuterar vad industrin kräver att eleverna ska kunna när de kommer ut på sin praktik och vad skolan kan kräva av industrin när de tar emot eleverna, säger Elisabet

Elisabet Israelsson Rektor Norsjö gymnasium Israelsson, rektor vid Norsjö gymnasium. Samarbetet har nu tio år på nacken. Starten var ett samarbete mellan skola, företag och forskare vid lärarutbildningen vid Umeå universitet, tillsammans tog man fram en pedagogisk grundmodell för hur samverkan mellan

elever studerar träteknikprogrammet på orten. företag och skola skulle läggas upp. Ute på företagen finns handledare och mentorer som guidar eleverna under deras praktikperioder. Handledarna får en utbildning om handledning och betygssättning av eleverna. Under årskurs ett och två tillbringar eleverna två dagar ute i industrin och under årskurs tre, en dag i veckan. Eleverna gör en form av ”gesällvandring” på träföretagen i Norsjö. PETER KÄRR

Den 1 oktober tillträder Sven-Erik Österberg som ny landshövding för Norrbottens län. Det är en man med nära band till skogen som tar över. – Skogsfrågor intresserar mig mycket, säger den forne skogsarbetaren.

Socialdemokraten SvenErik Österberg, som nu ersätter Centerpartiets PerOla Eriksson som landshövding, har många år bakom sig i den politiska hetluften (se faktaruta), men innan han blev heltidspolitiker var han skogsarbetare. När jobbade du som skogsarbetare? –Mellan 1975 och 1984. Men jag har en nära relation till skogen även i dag, säger den tillträdande landshövdingen. På vilket sätt? –Ja, dels är jag vedeldare och hugger en hel del ved. Och jag är jägare, jag ska jaga älg några dagar i oktober hemma i Västmanland. –Men sedan följer jag skogsfrågor i allmänhet, det är något som intresserar mig. Just nu är det sågverkens problem i konjunktursvackans spår som han ser som ett problem. –Samtidigt är ju detta något man måste vara medveten om i skogsbranschen. När en lågkonjunktur kommer slår den först mot skogen. Bara att hoppas att det inte hinner slå för hårt innan det vänder. Äger du själv skog? –Nej, det har jag aldrig gjort. Hur kommer det att märkas att Norrbotten fått ett skogsintresserad landshövding? –Nu tror jag att min föregångare också var intresserad av skogen, men visst

”

I den här rollen agerar man inte partipolitiskt.

kommer det att märkas, det är ju en viktig fråga i Norrbotten. Din föregångare, ja. PerOla är centerpartist, du är socialdemokrat... –Ja, men i den här rollen agerar man inte partipolitiskt. Skillnaderna mellan oss som landshövdingar beror på personlighet, inte på att vi kommer från olika partier, säger Sven-Erik Österberg. Du sitter på många politiska uppdrag, bland annat som riksdagsman och i Socialdemokraternas verkställande utskott. –Jag lämnar alla politiska uppdrag när jag tillträder som landshövding, jag är ju regeringens tjänsteman och kan inte agera partipolitiskt. Jo, förresten, ett uppdrag fortsätter jag med, som vice ordförande i Riksbanksfullmäktige. Men det är allt.

Gillar Tornedalen

Har du något smultronställe i Norrbotten? –Jag har rest mycket där och känner länet rätt väl och vill väl egentligen inte lyfta fram något framför något annat. Men något har väl etsat sig fast? –Jag kan väl säga att första gången jag var i Tärendö slogs jag av hur otroligt vackert det var. Tornedalen är en fin del av länet, säger den västmanländske skogsarbetaren, som från och med måndag den 1 oktober är landshövding för Sveriges till ytan största län. ERIC NORDLUND

Sven-Erik Österberg tar den 1 oktober över som landshövding i Norrbottens län. Skogen är en av de frågor som ligger honom varmt om hjärtat. Foto: RIKSDAGEN

S-E Österberg ✔ Sven-Erik Österberg, född 1955, kommer från Skinnskatteberg. Efter tio år som skogsarbetare blev han lokal ombudsman för Svenska Skogsarbetarförbundet i Fagersta 1984-91. Sedan dess har det varit politik på heltid. I hetluften senast var han som en av de som var aktuell som efterträdare till Mona Sahlin som Socialdemokraternas partiledare, en post som då gick till Håkan Juholt. ✔ Österberg har bland annat varit ordförande i riksdagens finansutskott och arbetsmarknadsutskott och var biträdande finansminister i regeringen Persson, 2004-2006. ✔ Sedan 1994 är han riksdagsman, ett av alla uppdrag han nu lämnar. Andra uppdrag han avgår ifrån är konstitutionsutskottet samt platsen i partistyrelsen och verkställande utskottet. Han lämnar också posten som ordförande i det västmanländska partidistriktet. ✔ Uppdraget som landshövding gäller till och med 30 september 2018.

Vi köper: Älg och älghudar. %PPX MRSQ 8IPIGSQQYRMOEXMSR

Snart dax... ICOM, V-COM, ALBECOM Jaktradio med tillbehör GARMIN Hundpejl och navigatorer, Kartor,

Salt finns för avhämtning

LAPPMARKENS VILT AB Tel 070-629 62 36, 0943-104 10 Lars Lidberg, Gravsjöberg, Fredrika

Terrängkartor, fastighetskartor

Har du skjutit en björn? Lämna den till Umeåkonservatorn! Jan Fredriksson • Umeåkonservatorn 120 Västerås • 916 93 BJURHOLM • 0932 - 210 62

www.umeakonservatorn.dinstudio.se

med rågångar för Garmin Nyhet! Garmin Rino GPS och jaktradio TRACKER Hundpejl för hundar med kapacitet Net1 Mobilt bredband som fungerar i glesbygd Mobiltelefoner som tål utebruk

Legorökning (upptinat kött)

"ERGSTIGEN " s 921 45 Lycksele (Hälla) Tfn 0950-70 05 18 s Mob 070-550 96 26 www.lse-tele.com

Öppet: Vardagar 07–16, Lör–sön stängt

Personligt

Maria Broman

september 2012

Född: 5 september 1968 i Edsbruk, Småland. Bor: Skogsfastighet i Nedre Bäck. Är: Stiftsgårdsföreståndare i Skellefteå. Är också: Jägmästare – men har aldrig jobbat som det.

Familj: Gift med Olof, också jägmästare, som jobbar på LTU i Skellefteå. Barnen Albin, 17 och Ebba, 14. Husdjur: Pointrarna Malte och Salix (salix = sälg på latin). Fritid: Familj, inredning och långa promenader i egen skog. Bil:

VW Passat TDI, 2008. Blir glad av: Familj och vänner. Och hundarna skänker faktiskt en otrolig glädje! Blir arg av: När man inte håller överenskommelser, det stjäl energi. Kuriosa: Har DM-guld i 100 meter från gymnasietiden i Småland. Sprang på 13,1.

13,1 är Maria Bromans personliga rekord på 100 meter.

Skogen är både känsla och

Maria Broman är ny styrelsemedlem i Norra Skogsägarna och mån om markägarnas intressen och att det kommer ut att skogsbruket som bedrivs är ansvarsfullt. Till vardags är hon föreståndare för Stiftsgården i Skellefteå. Foto: ERIC NORDLUND

Maria vill se ökad medlemsnytta med Norra Skogsägarna NEDRE BÄCK

Maria Broman är den första kvinnan som är föreståndare för Stiftsgården i Skellefteå. Hon är också den första föreståndaren som inte är präst. Dessutom är Maria jägmästare, skogsägare och nyinvald i Norra Skogsägarnas styrelse. – Jag är väldigt intresserad av skogen, både för dess känslomässiga och företagsekonomiska värde, säger hon. För att hitta den senast invalda i Norra

Skogsägarnas styrelse får vi åka till gamla anrika Stiftsgården i Skellefteå. Gården, som ägs av Luleå stift, härstammar från 1500talet, och här har mycket timat genom århundradena. Bland annat intogs den av ryssarna under ledning av general Schuvaloff 1809, samma år som freden slöts. Maria Broman lyfter fram detta, och inte minst värdinnan 1809, Margareta Renhorn, som, trots att de var fiender, behandlade ryssarna väl. Man tror att det räddade gården från att brännas ned när ryssarna sedermera drog vidare. – Hon är en god förebild för vad Stiftsgården ska vara. Hit är alla välkomna, säger

Maria, som varit verksamhetsansvarig sedan 2009. Men att Maria skulle sitta på denna post en dag var inget hon ens själv kunde förutse. Vägen har inte direkt varit spikrak, varken till Stiftsgården eller till den jägmästarutbildning hon gick i Umeå.

Blev aldrig jägmästare Maria Broman växte upp i Edsbruk, inte så långt från Västervik i Småland, men i hemmet var inte jord- och skogsfrågor något stort ämne. Maria tillbringade dock mycket tid hos sina morföräldrar, som hade jordbruk. Där väcktes hennes intresse för

de agrara näringarna. På gymnasiet visste hon vad hon ville bli. – Agronom. Men jag blev mer och mer intresserad av skogen, så jag sökte till jägmästarutbildningen istället, säger hon. – Jag var ingen skogsmulletyp, utan jag var, och är, intresserad av allt som har med att äga och förvalta skog att göra. Året var 1988 och vägen var utstakad. Hon trivdes med studierna, fann dessutom, under utbildningen, kärleken som fortfarande håller, och hon såg fram emot att jobba som forskare. – Jag hade tänkt disputera, och började forska...

september 2012

Norra Skogsägarna ✔ Norra Skogsägarna ägs av 16 000 skogsägare i Norrbotten, Västerbotten och Ångermanland. De äger tillsammans drygt 1,2 miljoner hektar skogsmark. ✔ Föreningen har 400 anställda och driver fyra träförädlingsindustrier (Kåge, Sävar, Ostvik, Agnäs), som producerar 380 000 kubikmeter trävaror

per år. Man driver trävaruhusen XL Bygg i Umeå, Skellefteå och Lycksele. ✔ Norra tillverkar också biobränsle och gör skogsbruksplaner till skogsägare. ✔ Årsomsättningen är totalt 1,8 miljarder kronor/år. Källa: www.norra.se

ekonomi Den karriären blev dock kortvarig. – Visst trivdes jag med det, men samtidigt hade jag och Olof bott på skilda håll, han var i Uppsala, och när han fick jobb i Skellefteå kände jag att det inte var värt att fortsätta att inte bo tillsammans. Så vad hände? – Jag sa upp mig, till omgivningens fasa, kan jag tillägga...

och sågar vårt eget virke, dessutom säljer vi rotposter och gallringar. Så skogen är en del av min vardag. – Vi har både renoverat huset och byggt ett traktorgarage med virke från egen skog, säger Maria, med uppenbar stolthet i rösten.

Årets höjdpunkt för jaktlaget, god social gemenskap och värdefullt tillskott till hushållsekonomin. Foto: YLVA BERLIN

Syns i debatten

För det andra är hon sedan i maj ny medlem i styrelsen för Norra Skogsägarna. Maria Broman flyttade således med till – Jag fick en förfrågan från valberedstaden i norr, och här har de blivit kvar. ningen, men jag sa inte ja direkt. Först fick hon ett lärarvik på BrännanVarför inte? skolan, undervisade i biologi, kemi och – För att om jag ska göra något vill jag matematik, och upptäckte en göra det bra. Vardagen ska ny sida hos sig själv. också fungera. Men jag sa ja – Ja, det var ju jätteroligt till slut, det är lockande att att undervisa, och det här var sätta sig in i skogliga frågor ämnen som jag hade med mig på det sättet, att mer aktivt från jägmästarutbildningen. vara delaktig, säger Maria. När hon efter det fick jobb Vad vill du bidra på Medlefors folkhögskola för med i styrelsen? att undervisa i samma – Ja, inte skoglig komår är det sedan ämnen, och dessutom fick petens i alla fall. Jag menar Maria och Olof läsa in pedagogiken för att bli inte att jag inte har det, men köpte sin behörig lärare på arbetstid, det finns ju redan representeskogsfastighet. ja, då blev det ännu roligare. rat. Nej, jag hoppas kunna Där blev hon kvar, började tillföra att våra medlemmar så småningom jobba mer med känner att vi står för ett gott konferensdelen och marknadsföring, en värdskap, för stolthet och tradition, och att föreberedelse för vad som komma skulle. föreningen verkligen ska ge mycket Men det visst hon inte då. Så, för tre år medlemsnytta. sedan, blev tjänsten på Stiftsgården ledig. – Det ska kännas som att Norra SkogsHon sökte och fick den, mot alla odds, med ägarna är något som jag som skogsägare tanke på att den alltid gått till präster, ska vara med i, att det är en vinst för mig, manliga dessutom, tidigare. både i medlemsförmåner och att vi syns – Det var ju nästan lite komiskt. Jag har i debatten för markägarnas rättigheter. passerat Stiftsgården varje dag i 15 år utan att gå in där. Och så blir jag ansvarig för Varmt om hjärtat alltihop. Just det sista ligger henne extra varmt om hjärtat. Hon menar att bilden är snedGallringar vriden i dag, bland annat på grund av Jägmästaren från Edsburk har verksamMaciej Zarembas artikelserie ”Skogen vi hetsansvar för restaurang, vandrarhem, ärvde” i DN i våras, där han gick hårt åt hotell och konferenser, hela anläggningen. hur skogarna sköts. Även NaturskyddsförMålet hon har satt är att öppna Stifts- eningen går för långt i sin avverkningsgården mer mot alla typer av besökare. Ett kritik, menar hon. led i det är att man sedan i somras kan – Här måste Sveriges skogsägare stå upp komma hit och äta, som till vilken och nyansera bilden, berätta att ansvarsrestaurang som helst. fullt skogsbruk faktiskt bedrivs. Debatten – Jag vill att inte minst Skellefteborna är för polariserad i dag, tycker hon. ska upptäcka denna fina historiska miljö, Förresten, äger säger hon. Stiftsgården någon skog? Grunden är kristen, det är ju Svenska – Nej, ingenting. Men Luleå stift äger ju kyrkan som står bakom, men i dag står mycket skog. Fast den har inte jag något kyrkan endast för 25 procent av bokningatt göra med, säger Maria Broman, arna. jägmästaren, styrelsemedlemmen i Norra – Det är som det ska vara, vi vill nå ut till Skogsägarna och Stiftsgårdens alla. föreståndare. Hur märks det att det är kyrkan ERIC NORDLUND som står bakom Stiftsgården? – Det märks på det sätt som vi tar hand om våra gäster. Omtanken, bemötandet. Det är vårt sätt att vara kyrka. ”Konferensdiakoni” kan man kalla det. Då kan man ju fråga sig; vart tar jägmästaren Maria Broman vägen i allt det här? Jodå, hon lever i högönsklig välmåga. För det första flyttade familjen från lägenhet i Skellefteå till en skogsfastighet i Nedre Bäck redan för 18 år sedan. – Det är ett privilegium att dessutom få bo vid sin egen skog. Vi använder den för rekreation, ved, vi är delägare i byasågen

Tog prästernas jobb

”

Vi har både renoverat huset och byggt ett traktorgarage med virke från egen skog.

Älgjakten – dyrt intresse med högt socialt värde LÄNET

Trehundratusen jägare och 150 000 jakthundar drar under hösten ut i skogarna för att fälla knappt 100 000 älgar – vilket motsvarar 13 000 ton kött. – En älg ger ungefär 130 kilo kött, fast omkostnaderna är ganska stora. Fällavgiften är till exempel några hundralappar till drygt tusen kronor för ett vuxet djur, säger Per Zakariasson, jaktvårdskonsulent i Mellansverige. I vissa län fälls det få älgar och därför är fällavgiften relativt hög, en bra bit över tusen kronor. – Länsstyrelsen finansierar älgförvaltningen med fällavgiften, vilket ger märkliga konsekvenser. I delar av landet betalar jägarna några hundra kronor för en vuxen älg, på andra ställen ett par tusen kronor. Jaktarrendet kan kosta allt mellan 5 kronor och 500

Älgjakt ✔ Den 3 september inleddes älgjakten i norra Sverige, och i södra Sverige inleds den den 8 oktober. ✔ Under jakten år 2011 fälldes cirka 99 000 älgar.

En älg väger 130 kilo – kött året runt för dem som har en högviltjägare i familjen.

kronor per hektar, beroende på var i landet man bor. Hundar, utrustning och avgifter gör att den ekonomiska vinsten i slutänden blir ganska liten för jägaren. – Däremot är jakten en stor naturupplevelse oavsett, om man lyckas fälla en älg eller inte. De flesta jägare lägger köttet i frysen eller ger bort det till nära och kära. Få säljer det på öppna marknaden, vilket bland annat beror på bristen på vilthanteringsanläggningar, enligt Per Zakariasson.

Viss del går om intet Älgstammen i de svenska skogarna ökar, speciellt i södra delarna av landet. Ett skäl är att mycket barrskog fällts i de stora höst- och vinterstormarna de senaste åren. Följden har blivit att framförallt björken slagit rot, vilket gör att älgarna har ovanligt mycket mat. En annan anledning är att den tilldelade kvoten för älgjakt inte använts fullt ut – framförallt i södra Sverige. – Här i Västra Götaland fälls de älgar vi har fått oss tilldelade, men på andra ställen kan det se annor-

lunda ut, uppger jaktvårdskonsulent Clas Magnusson i Skara. Älgjakten, liksom nästan all annan jakt i Sverige, bedrivs till stor del med hjälp av jakthund. Jägarna använder framförallt jaktspets, såsom jämthund och norsk älghund även kallad gråhund. – Jaktspets söker självständigt rätt på älgen och skäller sedan ståndskall för att vägleda jägaren, så att han eller hon kan komma till skott.

Ägarens ansvar Ett helt nytt älgförvaltningssystem har införts, som innebär att älgförvaltningen samordnas inom större områden – så kallade älgförvaltningsområden. Antalet registreringsformer för älgjakt har minskat och fällda älgar ska anmälas till länsstyrelsen inom två veckor. Myndigheten har fått i uppdrag att skapa en it-portal.

Lämna anmälan – Även om man inte fäller någon älg inom ett registrerat område måste man lämna in en anmälan till länsstyrelsen. Fällavgiften för vuxna djur och kalvar ska betalas inom två veckor efter jakttidens slut. Den älgen tillfaller när den är skjuten ska betala avgiften, förklarar Clas Magnusson. Alla skjutna älgar räknas av från avskjutningsmålet i älgskötselplanen, alternativt tilldelningen för licensområdet. YLVA BERLIN/LTF

Skogsägare ratar försäkring LÄNET 85 procent av Sveriges skogsägare, drygt 300 000, äger 100 hektar skog eller mindre, och det är framför allt i den gruppen som många väljer bort att försäkra sin skog. Av de elva miljoner hektar produktiv skogsmark som är privatägd är det en halv miljon som är helt oförsäkrad och omkring två miljoner hektar som bara är försäkrad mot brand. Nu försöker Länsförsäkringar och LRF Försäkring att locka fler privatskogsägare att öka sitt försäkringsskydd.

Vindkraft fick grönt ljus VÄSTERNORRLAND Nu är det klart med tillstånden för två vindkraftsparker i Örnsköldsviks kommun. EON och Holmens energi har fått klartecken att bygga 33 vindkraftverk vid Brattmyrliden och 15 vid Åliden av miljöprövningsdelegationen vid länsstyrelsen i Västernorrland. De två energiföretagen har dessutom skickat in ytterligare en ansökan om att bygga drygt 20 vindkraftverk vid Bursjöliden, öster om Björna.

Skogskonflikter skapar rubriker

september 2012

Säkerhetssystem ska trygga landsbygden LÄNET

Regeringen har beslutat att alla politiska underlag, visioner, beslut och liknande ska kvalitetssäkras utifrån vad som är bra för landsbygden. De departement som arbetar med sådana frågor ska samordna politiken. Målet är att få ett bättre grepp om utvecklingen på landsbygden. Landsbygdsdepartementet har ansvar för de politikområden som har med landsbygden att göra. – Vår ambition är därför att följa upp regeringens landsbygdsstrategi, som togs i mars 2009, förklarar kanslirådet Gunilla Gustafsson. Landsbygdsstrategin innebär att regeringen har bestämt sig för fem mål avseende landsbygden – ett enkelt, självklart och lönsamt företagande, ökade insatser för utbildning,

forskning och innovationer, god service och förnyelse av välfärden, tillgång till kommersiell service, bredband och liknande, förbättrade kommunikationer och infrastruktur, attraktivare landsbygder, samt ett ökat lokalt inflytande.

Identifiera behoven – Departement som arbetar med landsbygdspolitiken har tillsammans tagit fram en broschyr, 156 insatser som stärker utvecklingskraften i Sveriges landsbygder. Vi ska nu följa upp alla beslut som tagits, för att se hur landsbygdens intressen tagits tillvara, säger Gunilla Gustafsson. Hon är sammankallande för en arbetsgrupp med deltagare från i stort sett alla departement. Uppgiften är att ta fram de områden som bör landsbygdssäkras, samt föra vidare informationen och identifiera de behov som finns. Det är viktigt att se konsekvenserna av olika politiska beslut. – Människor, natur, företagare, barn, äldre och så

vidare, kan gynnas eller missgynnas av politiska beslut och ställningstaganden.

Fått det sämre Än så länge har deltagarna gått igenom indikatorerna för landsbygdens utveckling under åren 2006 till 2011. – Vår analys visar att antalet företag har ökat. De som bor i tätortsnära områden har fått det bättre. Glesbygdsborna har emellertid fått det sämre, vilket kan bero på att det har skett en stark utflyttning, menar Gunilla Gustafsson. Landsbygdsdepartementet håller i jordbruket, miljön och ett visst företagande på landsbygden, samt den service som har med den gröna sektorn att göra. Ansvaret för regional tillväxt, infrastruktur, transporter, entreprenörskap, utbildning, försvarsfrågor, skolor, kultur, turism och mycket annat, ligger på de andra departementen. Vissa områden är gemensamma. Den så kallade IDA-gruppen gör nu en inventering

Gunilla Gustafsson. Foto: YLVA BERLIN/LTF där berörda departement tar fram underlag, propositioner, strategier och beslut, som kan få konsekvenser för landsbygdsutvecklingen. Underlaget ska ligga till grund för vad som ska landsbygdssäkras. Gunilla Gustafsson nämner Apoteksreformen från år 2009, ett exempel på politik som drabbar landsbygden ganska hårt. När beslutet togs tänkte man att apoteken i glesbygden inte skulle bli så lönsamma. De som startade sådana fick en inkomstgaranti på tre år. Det finns nu en stor oro för att de ska läggas ner.

Utpeka konsekvenser – Om vi hade haft en landsbygdssäkring när reformen

”

Vår ambition är att följa upp regeringens landsbygdsstrategi. Gunilla Gustafsson, kansliråd

genomfördes, så hade regeringen troligen fått ett bredare perspektiv eventuella konsekvenser. Beslutet hade nog fattats ändå, men underlaget hade varit mer heltäckande. Tror du att en landsbygdssäkring fungerar i praktiken? – IDA-gruppen kommer att kartlägga situationen, ta upp de problem som kan uppstå, peka på konsekvenserna. Målet är att politikerna ska ta mer hänsyn till dem som lever och verkar på landsbygden. YLVA BERLIN/LTF

LÄNET Skogskonflikter skapar inte sällan stora rubriker i media, konstaterar Ulrika Westling, statsvetare vid Umeå universitet. Hon har gått igenom vilka skogskonflikter som hamnat i medierna mellan 1990 och 2011. Av studien framgår det att det vanligaste temat var konflikter mellan naturvård och skogsbruk. Konflikterna kring avverkningar utspelade sig oftast när avverkningarna kommit igång, kritiken kom från allmänhet och miljöorganisationer medan skogsbruket fick försvara sig.

Trikiner i Doroteabjörn DOROTEA Stora mängder volymer trikiner har hittats i en björn skjuten i Doroteatrakten, under årets björnjakt. Det framgår av den undersökning av björnen som Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, har gjort. Tidigare har trikiner bara hittats i björn en gång tidigare i Sverige, 2009, även den gången var björnen skjuten i Doroteatrakten.

Regeringen har beslutat att alla politiska underlag, visioner, beslut och liknande ska kvalitetssäkras utifrån vad som är bra för landsbygden.

Foto: ARKIV

13 september 2012

Vill du vara med och rädda 5 000 fler liv per år? H JÄRTS JUKDOMARNA SKA BESEGRAS

Ring 0200 - 89 19 00

Anlita ortens företag

eller pg 90 91 92-7 eller www.hjart-lungfonden.se

vid behov av transporter Vi producerar och säljer Stugor Garage • Förråd

Vi levererar: Grus, sand, makadam & matjord.

Vi har det mesta inom trävaror: • Hyvlade brädor • Reglar • Plank • Tak • Golvlister • Väggpanel • Isolering • Väggskivor • Spik, skruv m m

Ring: 0933-397 70

www.vindelfrakt.se

Bodbysund 131, Burträsk Tel 0914-150 19, Mob 070-213 52 75

Vi vill köpa din skog nu.

www.burtrask.org Vi odlar med varsamhet och kontroll i kalla friska va en Vi säljer levande Fjällröding, Öring och Regnbåge i olika storlekar som vi levererar ut ll fiskeva en.

Huggarvagn 6–12 ton

Fisk från Svenska Lappland uppska as av många.

Traktorprocessor Gallring-slutavverkning

Ring oss i dag.

Gilla oss på

Är du intresserad av att köpa levande fisk så kontakta oss på telefon: 0950-171 12 eller mail: emanuel.nygren@umlax.se www.umlax.se

Växlarvagn 10–24 ton

SLÅ PÅ VÄRMEN!

Vedprocessor Helaut vedhantering

SIKOM GSM A-COMFORT Utan att vara på plats kan du enkelt; - höja & sänka värmen. - läsa av temperatur. - få larm om hög/låg temp. - få inbrottslarm. Du styr och övervakar direkt från din telefon. GSM-kommunikation gör dig oberoende av tillgång till fast telefon. SIKOM GSM A-Comfort är enkel att installera och använda!

Enmanscirkelsågverk Begär mer information!

Intectra AB, 0941-102 25 www.intectra.se

Framtidens byggklossar. Ja, det är faktiskt vad du är med och skapar när du säljer din skog till Martinsons, i form av fabrikstillverkade byggelement för broar och hus. Men dessutom gör du en insats för att hålla regionen levande och stark, eftersom värdet av din skog stannar i bygden och bidrar till att skapa nya arbetstillfällen. För att inte tala om chansen att göra en riktigt bra virkesaffär.

Lars Forsell, Skellefteå, 070-666 08 24 Peter Sundqvist, Skellefteå norra, 070-335 78 02 Erik Lindholm, Skellefteå norra, 070-210 68 69 Tord Vidmark, Norsjö, 070-666 70 68 Stig Lundqvist, Lövånger, 070-628 46 61 Christer Nilsson, Bygdsiljum/Robertsfors, 070-666 63 93 Mats Lindfors, Bygdsiljum/Robertsfors, 070-666 07 90 Jonas Lundström, Ånäset/Burträsk, 070-343 07 83 Peter Holmström, Umeå/Nordmaling, 070-674 26 50 Robert Svensson, Vännäs/Bjurholm/Nordmaling, 070-666 07 96 Hasse Johansson, Vindeln 070-666 31 16 Mikael Bäckman, Lycksele 070-666 05 57

Martinsons 937 80 Bygdsiljum Tel 0914-207 00 www.martinsons.se

HALLAR CONTAINERFÖRRÅD VÄDERSKYDD PRESENNING

Stort sortiment på lager Leveranser i hela Sverige

• Lås • Brodd • Halvmånar • Boggiband 400-750 Återförsäljare av • Renoveringar CLARK band Kontakta oss • Myckelgensjö • 0661-220 00 • www.messmide.se

Telefonnummer ...............................................................................................

1:a pris: 3 Trisslotter • 2:a pris: 2 Trisslotter • 3–5 pris: 1 Trisslott

Postadress ........................................................................................................ Skicka till adress: Västerbottningen, Box 3053, 903 02 Umeå

Märk kuvertet: ”Skogskrysset nr 4”

Adress ............................................................................................................... Skog.

Vinnare och lösning presenteras i nästa nummer av Jord &

Namn ................................................................................................................ Senast 31 maj vill vi ha ditt svar.

Skogskrysset nr 4

22 september 2012

Skogskrysset nr 3 lösning och vinnare:

1:a pris: Gunnar Wiksten, Kåge

2:a-4:e pris: Lars Hägglund, Sollefteå Leopold Renman, Vindeln Inger Bristrand, Lycksele Gunnar Melin, Arnäsvall

Vi kan hjälpa dig att förvalta din skog!

Förvaltning handlar om förtroende. Och det är en personlig sak. Till skillnad från skogsägarrörelsen och skogsbolagen äger vi ingen industri och kan därmed säga att vår framgång är din framgång. Att vi förvaltar ca 50 000 hektar i Västerbotten åt andra säger ju inte så mycket om hur vi skulle förvalta just din skog. Vi gissar att du vill ha lite mer detaljerade besked på den frågan.

Kontakta oss gärna för mer information!

Nils Lundgren Henrik Jansson David Israelsson

0940-149 15 090-77 42 48 090-77 01 32

0771-22 00 44

september 2012

Grepp och bärighet från världens ledande tillverkare av slirskydd.

Trävaror till rätt pris!

BETONG Bra priser Leverans med roterbil HÖGDAHLSÅS AB Tel 0910-910 51

SKOGSGRIP 130

SUPERSTUD 130TS

PIGGELIN FLEX

Vi når fram till världens barn – din gåva gör det möljligt

MEGASTUD 160TS

varldensbarn.se

Vi har lister, paneler, brädor och plank mm. Välkommen till oss! Öppettider: mån-fre 7–16 lördagar 8–12 Marahällan, 911 94 Vännäs Tel 0935-124 50 Ronny 070-665 45 74 Jörgen - Försäljning 070-346 57 21

ENGLUNDS TRÄ AB

Transportutbildning i Norr AB erbjuder SOM ÅKERI... Transporter av gods, maskiner och sand, jord grus schakt mm.

BIL- & TRAKTORKYLARE repareras eller omcellas efter behov. Färdiga utbyteskylare till många bilar.

TERRA

ROCKY

GROUZER

• Kylare till alla bilar • Oljekylare • Värmepaket • Montering av kylare/ värmepaket • Renspolning av kylsystem

TXL

GUNNEBO INDUSTRIER AB | tel. 0490-890 00 www.gunneboindustries.com | sales@gunneboindustries.com

Industrivägen 8, 901 30 UMEÅ Tel 090-12 99 57

SOM TRAFIKSKOLA... Vi driver även sedan en tid en Trafikskola med endast TUNGA fordon. Intensivutbildningar C och CE detta i samarbete med Konsult Norr som genomför YKB (Yrkeskompetensutbildningar). Start Yrkeskompetens grundutbildning den 10/9 i Umeå 140 & 280 timmar. Delkurser Yrkeskompetens 1-5 fortlöpande Körkortsutbildning C/CE intensiv i samband med YKB. Ring oss!

www.konsultnorr.se eller ring 0768-36 94 86

Liv- & r slaktdju köpes! – brytning/restaurering av skogsväg – förstärknings- och markarbeten – skutslagning med hydraulhammare – buskröjning och energivedsklippning – besiktning siktning av kraftnät

Ring 0970-77 22 50

Karlgrens Slakteri AB • Gällivare •

Info och video på www.lotico.se

”Jag är väldigt nöjd med gallringen. Den blev rätt utförd och gav ett bra netto.”

Proffsverktyg från Pellenc

Ett stort företag i ett litet fo ormat www.bredmo.se

henrik 070-221 99 50 • erik 070-213 95 80

Selion stångsåg passar till mycket inom skogsbruket. Att röja i rätt tempo, göra bra stamval, bra stamkvistning, inte stressad av sågen. Röja utmed åkerkanter o beten, göra körvägar för lastbil o skotare. Toppa tallar och lövträd till viltbetningsmat. I röjningar med långa gångavstånd är denna el-röjsåg att föredra. Kraftfullt litiumjon-batteri med lång driftstid.

Stångsåg Längder: 1.30, 2.0 och 3.0 meter. Avgas-, buller- och vibrationsfri!

Tel. +46 (0)414-242 60

E N INVESTERING I RÄTT OCH ROBUSTA VERKTYG ÅNGRAR DU ALDRIG!

Gallring skapar Magnus favoritskog Tillsammans med hustrun h Pamela äger Magnus Andersson från Södra dra Vi skogsfastigheter på spridda platser i Sverige. Magnus lägger mycket tid på att sköta sin skog själv. – Men utan Holmen skulle det inte gå, säger han.

”Vi har förädlat den västerbottniska träråvaran sedan 1931!”

I skogsskötseln rankar Magnus gallringen som oerhört viktig. Nyligen lät han Holmen utföra gallring på flera olika skiften.

Höga priser på barmarksposter! Kontakta våra virkesköpare

– Jag är väldigt nöjd, den blev rätt utförd, i rätt tid och gav ett bra netto.

Nordmaling, Umeå S, Vännäs S, Lycksele, Dorotea Anders Ohls Tel: 070-600 69 19

Kontakta oss på 0660-37 74 00 eller läs mer om vår tjänst ”värrdefull d gallring” på: www..holmen.com/sv/SSkog/T g illsammans-skapar p -vi-varden/Magnus g

Vännäs N, Vindeln, Umeå Ö, Robertsfors Nils-Olov Eklund Tel: 070-600 21 15 Umeå N, Bjurholm, Åsele Hanna Höglund Tel: 070-600 63 18

Tväråbäck 20 SE-911 91 Vännäs www.nkltra.se Tel: 0935-305 00

Vi hjälper gärna fler att skapa en värdefull skog. Läs mer på www.holmen.com

september 2012

Tectel AB Ă¤r elteknikspecialisten som projekterar, bygger, installerar och underhĂĽller elanlĂ¤ggningar mellan 0 â&#x20AC;&#x201C; 40 kV. VĂĽrt fokus Ă¤r alla typer av industrianlĂ¤ggningar, bl.a. lantbruk och sĂĽgverk inklusive energifĂśrsĂśrjningen i fastigheterna.

LĂ¤s mer oss pĂĽ www.tectel.se eller ring 0933-137 06.

Vi Ă¤r lite eljest. Det Ă¤r ocksĂĽ vĂĽr styrka. LĂ¤nsfĂśrsĂ¤kringar kĂ¤nner till dina behov som lantbrukare. DĂ¤rfĂśr ser vĂĽr service ut som den gĂśr. Hos oss fĂĽr du hjĂ¤lp med banktjĂ¤nster, lĂĽn, skogskonto, EU-kredit, maskinfinansiering samt person-, sak- och lantbruksfĂśrsĂ¤kringar. Allt finns under ett och samma tak. Det blir enklare sĂĽ.

UmeĂĽ 090-10 90 00 SkellefteĂĽ 0910-73 40 00 Lycksele 0950-347 50 LFvasterbotten.se

Klappsta 204 SE-87032 UllĂĽnger

Mobila SĂĽgverk & TrĂ¤ AB

SĂĽgverk UllĂĽnger

Tel: 0613 - 71 60 16 Fax: 0613 - 71 60 17 Mobil: 070 - 290 22 03 VI HYVL$R OCH SĂ&#x2026;GA5 VAD KUNDERNA VILL HA!

Vi bearbetar ditt vĂ¤rdfulla trĂ¤d till vĂ¤rdefullt material Vi hĂ¤mtar din stock (upp till 1,30 diameter) och levererar tillbaka Vi hĂ¤mtaU din stock och (upp till 1,30 diameter) levereraU etc.) tillbaka dina fĂ¤rdiga produkter (brĂ¤dor, stolpar, reglar, byggtimmer, dina fĂ¤rdiga produkter (brĂ¤dor, stolpar, reglar, byggtimmer, etc.) Vi sĂĽgar allt efter ditt ĂśnskemĂĽl. Vi sĂĽgaU allt efter ditt ĂśnskemĂĽl. Vi Ă¤r SPECIALISTER fĂśr t.ex: 100x200 / 125x125 / 150x150 / 200x200 SjĂ¤lvklart kan man ocksĂĽ endast kĂśpa fĂ¤rdiga produkter. Och fĂśr att sĂĽga Ă&#x2013;VERGROVA stockar/plankor Vi kan utfĂśra kapning och klyvning DY din egen ved pĂĽ din tomt! Och vi Och gĂśrvimycket mer! Kolla pĂĽ vĂĽr hemsida. gĂśra mycket mer! Kolla pĂĽ vĂĽr hemsida. Vi hoppas att ni snart blir envĂĽra avnĂśjda vĂĽra nĂśjda kunder! Vi hoppas att ni snart blir en av kunder!

Vi bearbetaU diWW vĂ¤rdfulla trĂ¤G till vĂ¤rdefullt material

E-mail: info@mst-u.com

Hemsida: www.mst-u.com

Din leverantĂśr av Sand och Krossprodukter

+|VWHQV JU|QD NXUVHU RFK VWXGLHUHVRU 9lONRPPHQ WLOO *U|QD 1DYHW

7RYQLQJVNXUV VHSWHPEHU /|YnQJHUV .\UNVWDG NU H[NO PRPV )LND RFK OXQFK LQJnU .XUVOHGDUH *XQERUJ cQJPDQ QDWXU KlOVRSHGDJRJ NRQVWQlU RFK HQ DY YnUD IUlPVWD WRYDUH

*nUGVYDQGULQJDU NORFNDQ RNWREHU /LOOElFNHQV ODQWEUXN /LOOSLWH RNWREHU %HUW 3HUVVRQV ODQWEUXN 6YDUWE\Q gYHUNDOL[ RNWREHU bQJHVElFNHQV ODQWEUXN .nODERGD cQlVHW RNWREHU 1ROE\QV ODQWEUXN /|YnQJHU 6SDUVDP N|UQLQJ PHG WUDNWRU RNWREHU )RUVOXQGDJ\PQDVLHW 8PHn RFK RNWREHU )ODUNHQ cQlVHW

%RNI|ULQJ I|U VNRJVlJDUH )OHUD P|MOLJD GDWXP DWW DQPlOD WLOO RFK VDPWOLJD PnQGDJDU NO /5) .RQVXOW 6NHOOHIWHn

$QPlODQ RFK PHU LQIRUPDWLRQ *U|QD 1DYHW HOOHU H SRVW JURQDQDYHW#XPHD VH %HV|N KHPVLGDQ I|U VWlQGLJW DNWXHOOW NDOHQGDULXP RFK PHU LQIRUPDWLRQ

ZZZ JURQDQDYHW VH

Vi levererar material till fĂśretag och privatpersoner inom UmeĂĽ Regionen alltid till fĂśrmĂĽnliga priser. Ring oss fĂśr mer information! 090-77 77 60 s 0935-399 60

8WELOGQLQJVVDPRUGQLQJ I|U JU|QD QlULQJDUQD

ZZZ JURQDQDYHW VH