Jord&Skog nr 5 2012 by Tidningar i Norr AB

Nr 5 2012

Sidorna

n e d i t m a r f Såg t e g a t e r ö f ä i tr

oret r p p u k l Mjö sig r e d i r p s

6 Sidorna 4–

12–13

r ny ö f r e n a Pl rik b a f s a g o bi

Sidan 21

oktober 2012

Till offensiv för att skogsnäringen gör gott Krönika

Torbjörn Wennebro Heleneborgs gård

ur kan det komma sig att skogsnäringen nästan alltid hamnar i svarsposition? Hur kan det komma sig att den näring som mer än någon annan bidragit till att lyfta oss från fattig-Sverige till en välfärdsnation

återigen ställs vid skampålen? Hur kan det komma sig att det faktum att sönderhuggna skogar för 100 år sedan har ersatts med välskötta skogar med dubbelt så mycket virke inte uppskattas? Beror det bara på illvilliga krafter vars ”affärsidé” eller till och med existensberättigande bygger på att beskriva tillståndet i så mörka färger som möjligt eller beror det möjligen på hur näringens egna företrädare uppträder och argumenterar? Sannolikt utgörs svaret av en kombination, men både skogsbruket och skogsindustrin har anledning att ta sig en rejäl funderare över hur man ska agera framöver.

an brukar prata om det så kallade problemformuleringsprivilegiet, det vill säga att den som formulerar problembilden, eller om man så vill tillståndet, anger utgångspunkten för debatten. Den som inte delar beskrivningen av problemet eller tillståndet tvingas därmed per automatik i försvarsposition. Det

”

Klok användning av biprodukter från skogen är huvudorsaken till att Sverige passerat 2020-målet om 50 procent förnybar energi. Känner alla inom skogsnäringen till detta?

är i den positionen som skogsnäringen har hamnat, vilket är djupt olyckligt. I dag formuleras ”problemet” ofta av storstadsbaserade företrädare för politiska partier, medier och miljöorganisationer som för sin försörjning endast avlägset är beroende av alla de nyttigheter som skogsnäringen bidrar med till det svenska samhället. Därmed riktas udden mot människor och bygder som är mer direkt beroende av skogsnäringen för arbete, service och välfärd. Det är nu hög tid att ändra på detta. Det är dags för skogsnäringen att lämna sina försvarspositioner och gå till offensiv.

Det är dags att vrida problemformuleringsprivilegiet ur händerna på alla dem som av okunnighet eller av andra anledningar hela tiden klankar på skogen. De är de som ska upp till bevis, inte skogsnäringen som bidrar med så mycket positivt i det svenska samhället. Knappast någon ifrågasätter att Norrmejerier marknadsför sig som ett bondeägt företag som gör gott. Skogsnäringen skulle kunna marknadsföra sig med samma inriktning. Argumenten för detta är tunga och välgrundade. Förutom att skogen är mycket viktig för svensk ekonomi bidrar den med många andra nyttor. Klok användning av biprodukter

från skogen är huvudorsaken till att Sverige redan passerat 2020målet om 50 procent förnybar energi. Cirka en tredjedel av vår energianvändning har sitt ursprung i skogen. Känner alla som arbetar inom skogsnäringen till detta?

kogsnäringen bidrar vidare till en infrastruktur som gör det möjligt att leva och verka i många landsbygder och småorter runt om i landet, inte minst i norra Sverige. Det faktum att drygt hälften av all skog ägs av cirka 350 000 privata skogsägare utgör en garanti för ett mycket varierat skogslandskap med stora naturvärden. Skogsbruket och skogsnäringen har på generell nivå ingenting att skämmas för. Visst finns det sådant som blir fel ibland och visst finns det saker som kan bli bättre. Men det ger inte skäl för att hamna i försvarsposition. Nu är det dags att vända på kuttingen, det är ett viktigt arbete inte bara för skogsnäringen utan för hela Sveriges framtid.

Jaktintresset blev till butik ÖSTERSEL

En vidareutveckling av fabriksladdningen av ammunition. Det steget tog Tommy Lindmark som i augusti öppnade Örnsköldsviks enda renodlade vapenaffär hemma på gården. – Jag tror på den här idén, det viktiga är att kunna sitt sortiment för kunden, berättar han.

Sätter siktet på ökat jaktutbud gör Tommy Lindmark som öppnat Jaktbutiken i Östersel hemma på gården. Foto: MARIA BOSTRÖM

Besöksadress: Postadress: Telefon: Redaktionen: Mail: Tryck: Utges av: Ansvarig utgivare: Annonsförsäljning:

Kylgränd 4B, Umeå Box 3053, 903 02 Umeå 090-711 380 Fax: 090-711 389 redaktionen@vasterbottningen.se fornamn.efternamn@vasterbottningen.se Daily Print, Umeå. www.dailyprint.se Tidningar i Norr AB, Box 3053, 903 02 Umeå Jonatan Hjort, vd, 090-711 382, 073-818 00 06 Display Umeå AB, 090-71 15 00

Jaktintresse är något som Tommy haft med sig sedan barnsben och under de senaste två åren har han fabriksladdat ammunition för Milforce Huntings kulsortiment. Därifrån sett var steget inte stort till att öppna egen jaktbutik i den numera ombyggda ladugården hemma i Östersel, Bjästa. I mitten av augusti slogs portarna upp och intresset

”

Vad som märkts hittills är ett tydligt intresse för ljuddämpare. Det är egentligen märkligt att det inte är lag på ljuddämpare, eftersom det krävs på bilar. Tommy Lindmark,

ägare av den enda renodlade vapenaffären i Örnsköldsvik

från jägarkåren har varit tillfredsställande stort. Sortimentet spänner från jaktvapen och ammunition till jaktkläder och annan utrustning, då även med en speciell hörna för hundutrustning.

Enda jaktbutiken

– Jag har den enda jaktbutiken i kommunen och det har även lockat hit mycket kunder från exempelvis Kramfors. Vad som märkts hittills är ett tydligt intresse

för ljuddämpare. Det är egentligen märkligt att det inte är lag på ljuddämpare, med tanke på att det krävs på bilar. Med den goda responsen finns det också en del tankar på vidareutveckling av butiken. – Vad som efterfrågas är en skjuttunnel, vindskyddad vintertid, så att man kan skottställa vapen. Det funderar jag på att bygga, säger Tommy Lindmark. MARIA BOSTRÖM

Redaktionen ansvarar ej för insänt icke beställt material. Eventuell vinstskatt betalas av vinnaren. Besök oss gärna på webben: www.tidningarinorr.se/jordskog/ Jord&Skog kommer ut 6 gånger per år och har över 40.000 läsare, främst i Västerbotten och Norrbotten.

Gunnar Eriksson Redaktör 090-711 396

Peter Kärr Reporter 090-711 383

Fredrik Bjärnesand Reporter 090-711 393

Eric Nordlund Reporter 0910-376 41

Maria Boström Reporter 0660-431 400

Gun Fahlén Ekonomi/ Prenumeration 090-711 381

oktober 2012

Vi är lika kompetenta när det gäller industriportar.

”Med en skogsbruksplan missar jag aldrig någon viktig åtgärd.”

Garagepor texper ten. Namnet till trots, så har vi samma höga kompe-

Skogsbruksplan – ett måste för Richard

tens och samma djupa sortiment inom portar för industrier, butiker, lant- och skogsbruk. Hos oss hittar du t.ex. vikporten RECO Duo som är mycket energisnål och högisolerad med bruten köldbr ygga. Porten är stabil med ﬂexibel design som är smidig och enkel att manövrera med hjälp av lyftande gångjärn som standard. Porten går

Richard Nekby på Almungebergs gård utanför Uppsala har tecknat ett ramavtal med Holmen som innebär att Holmen köper allt hans virke, i gengäld får Richard service och rådgivning av Holmen. – Jag är mycket nöjd, det är verkligen ett samarbete som fungerar bra, säger Richard. Nyligen uppdaterade Holmen hans skogsbruksplan. För Richard är det en självklarhet. – En sådan måste man ha. Med en skogsbruksplan missar jag aldrig någon viktig åtgärd. Jag tittar ofta i den, för att planera vad som ska göras framöver.

givetvis att få motordriven.

Luleå

Umeå

Handelsvägen 15 A Tel: 0920-25 41 00

Spinnvägen 1 Tel 090-12 06 20

Skellefteå

Örnsköldsvik

Industrivägen 36 Tel 0910-77 90 82

Ravesta 135, Arnäsvall Tel: 0660-37 51 11

Sundsvall

Östersund

Traﬁkgatan 11 Tel 060-56 80 70

Odenskogsvägen 30 Tel: 063-12 90 06

www.garageportexperten.se

Kontakta oss på 0660-37 74 00 eller läs mer och se ﬁlmen om skogsbruksplanerr på g illlsammans-skapar p på: www.holmen.com/sv/Skog/T vi-varden/Richard-N Nekby/ y

Vi hjälper gärna ﬂer att skapa en värdefull skog. Läs mer på www.holmen.com

Rädda abborren! Vi jobbar på att stoppa övergödningen av Östersjön, som bl.a. gör det svårt för abborren att överleva. Med din hjälp blir vi starkare! SMS:a MEDLEM till 72 900. (normal SMS-taxa gäller) Medlemskapet kostar 24 kr/mån

Vi är lite eljest. Det är också vår styrka. Länsförsäkringar känner till dina behov som lantbrukare. Därför ser vår service ut som den gör. Hos oss får du hjälp med banktjänster, lån, skogskonto, EU-kredit, maskinﬁnansiering samt person-, sak- och lantbruksförsäkringar. Allt ﬁnns under ett och samma tak. Det blir enklare så.

varldensbarn.se

Vi når fram till världens barn

Umeå 090-10 90 00 Skellefteå 0910-73 40 00 Lycksele 0950-347 50 LFvasterbotten.se

oktober 2012

”

Det optimala vore om vi kan öka produktionen med en årlig procent istället för att den som nu minskar med två procent varje år. Thure Eriksson, LRF

Utanför mjölkbondens dörr SKORPED

Större och mer effektiva gårdar till trots. Det är krisläge för mjölkbönderna. – Det är riktigt allvarligt läge nu. Även de som inte byggt nytt klarar inte av det. Intäkterna täcker inte driftskostnaderna, konstaterar Tage Hellström på Näsbackens gård i Uberg, Skorped. Med omkring 550 nötkreatur totalt och av dessa hittills 230 mjölkkor, tillhör Tage länets stora mjölkproducenter. För något år tillbaka byggde han nytt kostall för 320 mjölkkor och framtidstron var god. Inte minst med tanke på de förbättrade möjligheterna för nästa generation som ska driva mjölk-gården vidare.

Ansträngd ekonomi

Nu är däremot ekonomin hårt ansträngd, med stigande kostnader för såväl foder som diesel. Utgifter som äter upp intäkterna. – Med facit i handen skulle vi köpt in fler djur ifrån starten istället för att satsa på att föda upp egna för att fylla upp platserna. Det ekonomiska läget är riktigt illa, säger Tage. – Det går inte att producera mjölk till samma pris vi gjorde för 20 år sedan. Under samma tid har det varit fruktansvärda prishöjningar på diesel och foder.

Låna 1 miljon kronor

För att riktigt tydliggöra hur hårt det slår kan nämnas att

”

Tage för ett par veckor sedan tvingades låna ytterligare 1 miljon kronor för att driften skulle gå ihop. – Det går inte att låna för driften och inte kunna investera. Tänk bara under skördetid, då måste man ha fräscha grejer och kunna köra på. Det går inte att vänta då. Vad som måste till är mer betalt för mjölken till oss producenterna. Minimumpris är fyra kronor kilot, helst fem kronor. Då skulle vi kunna andas i alla fall. I dag är Norrmejeriers grundpris 3,30 kronor/kilo, säger han. Känns det i dag som en vettig satsning att du byggde nytt och större? – Det kan man väl diskutera. Jag är kluven. För framtiden och om pojkarna vill ta över, då är det bra. Men det går långt ifrån bra, det är snarare katastrof !

”Något fel”

I måndag startade en lokal variant av mjölkupproret, under namnet ”Mjölk är tjockare än vatten” bland flera butiker runt om i länet. En manifestation som Tage

Med 18 timmars arbetsdagar ska man inte behöva börja ysta ost de timmar man har ledigt. Det är bättre med en rimlig ersättning för mjölken. Tage Hellström

har gott hopp om, inte minst för kundernas vilja att betala för mjölken. – Det bevisar att konsumenterna är beredda att betala för just mjölken. När mjölk kostar 9 kronor litern och vatten 30 kronor litern, då är det något fel. Det är mejerierna som stoppar upp det hela när de tror att folk inte köper mjölk om priset stiger.

Självförsörjningskrav

En annan detalj som Tage tror skulle kunna förbättra för svenska mjölkproducenter, likväl som för övriga matproducenter, vore om Sverige återupptog ett krav på självförsörjning. Det kravet slopades i samband med EU-inträdet, medan såväl Norge som Finland har bibehållit ett krav på självförsörjning inom riket. – I dag är bara 45 procent av köttet vi köper svenskt, resten är import. Det bär sig inte att föda upp en kalv i dag. Vi är så djävulskt långt ifrån självförsörjning man kan komma. Det behövs mer och mer mat i Sverige och det blir allt färre som producerar. I slutändan blir det en ekonomisk fråga, vem har råd att köpa maten när maten inte räcker åt alla, menar Tage Hellström.

Pris måste upp

Själva poängen som Tage vill ha fram är att det är märkligt att det går att höja priset på allt, utom det vi lever av. – Jag gnäller inte på konsumenterna. De köper produkterna och de köper Norrmejeriers produkter. De är beredda att betala för det. Men priserna måste upp om det ska finnas några mjölkproducenter kvar. MARIA BOSTRÖM

Manifestation är ett måste för att stärka LÄNET

Många tror att Norrmejeriers mjölkproducenter har det så mycket bättre än exempelvis Arla. Problemet är att exempelvis foderpriserna slår igen även för dem. Därför är mjölkmanifestationen en viktig signal. Det menar Thure Eriksson, ordförande för LRF Västernorrland.

Thure Eriksson, ordförande LRF Västernorrland. Foto: PRIVAT

”När utgifterna är större än intäkterna är läget allvarligt. Mjölkpriset måste upp till minst fyra,

I måndags startade en ny variant av mjölkupproret i Västernorrland, en variant som redan är igång i Jämtlands län och som är på gång även i Gävleborgs län. Med ”Mjölk är tjockare än

vatten” ges konsumenterna möjlighet att betala mer för den lokalproducerade mjölken och extraslanten går tillbaka till just mjölkproducenterna. – Det som är så väldigt bra

med det här, för första gången har man en kontakt mellan handlare, konsument och producent. Ett stort steg framåt som egentligen borde gjorts för många, många år sedan, säger Thure Eriksson och fortsätter: – Det som är viktigt med den här kampanjen är att ge konsumenten en chans att visa att man vill värna ett öppet landskap och ett livskraftigt jordbruk i norra Sverige. Det är viktigt att det finns människor på lands-

bygden! säger han. Just att öka konkurrenskraften för det svenska och inte minst det norrländska jordbruket ser Thure Eriksson som en viktig uppgift för LRF.

”Ingen respons”

Med mjölkmanifestation förväntar han sig också ett kvitto på att det är en viktig fråga som bör få en spinn offeffekt och möjligheten att ta högre pris för svenska produkter.

– En viktig fråga för oss är också Sveriges grad av självförsörjning som är slopad. Vi har fört fram det gång på gång utan någon respons. LRF är politiskt obundet, men jag tror inte att vi får något gehör för det så länge moderaterna sitter kvar, säger Thure. – När vi hela tiden måste fråga efter mat från annat hållen än från egen mark, då är det något fel. I Sverige i dag finns det en miljon hektar obrukad åkermark som

oktober 2012

”Det går inte att producera mjölk till samma pris vi gjorde för 20 år sedan”, säger Tage Hellström.

”

När mjölk kostar 9 kronor litern och vatten 30 kronor litern, då är det något fel. Tage Hellström

320

platser för mjölkkor finns i Tage Hellströms nybyggda ladugård.

står krisen

Anders Nording, Lövsjö gård, anser att det är hög tid att höja priserna på mjölkprodukter. Foto: MARIA BOSTRÖM

Prisförändringar är ett måste LÖVSJÖ

Något radikalt måste ske när det gäller prisbilden. Den uppfattningen har Anders Nordin, mjölkbonde på Lövsjö gård. – Det fattas en krona eller att allting annat går ned i pris. Diesel, foder och löner ökar och mjölken går ner. Den ekvationen får jag inte att gå ihop! Att situationen är kritisk håller Anders med om. Lövsjö Gård, med dess 300 mjölkkor, är Ångermanlands största mjölkproducent. Men, storleken till trots, läget är eländigt. – Alla andra led har rätt helst fem kronor”, säger Tage Hellström som driver Näsbackens gård i Uberg, Skorped. Foto: MARIA BOSTRÖM

mjölkproducenterna tidigare brukats. Det är bedrövligt egentligen, tillägger han.

”Ser inte lovande ut”

Inte minst i ett långsiktigt och även globalt perspektiv menar Thure att det svenska jordbruket är viktigt. Om 50 år måste nämligen produktionen av livsmedel på jorden fördubblats för att räcka till. Med dagens prispressade system som hotar dräpa den svenska livsmedelsproduktionen ser det

år framåt i tiden måste jordens matproduktion fördubblas för att räcka till. inte allt för lovande ut. – Vi måste skapa en opinion för svenskt lantbruk

och ur ett norrländskt perspektiv. Ett enhetligt tänkt där huvudmålet är att vi producerar vår egen mat i Sverige, det vore det optimala. Tänk om vi kan vända utvecklingen och öka produktionen varje år. En årlig procent i tillväxt istället för att som nu tappa två procent varje år. Jag ser den här kampanjen ”Mjölk är tjockare än vatten” som någonting väldigt positivt, säger Thure Eriksson. MARIA BOSTRÖM

att ta ut sina kostnader, men inte själva råvaran. Det är fruktansvärt jobbigt i dag, jag har aldrig varit med om dylikt under mina 40 år som bonde. – Jag är mycket medveten om den här kampanjen och jag är mycket kluven till den. Pengarna som kommer in är jättebra, men det känns lite som Robin Hood-mentalitet från Icahandlarna. De blir hjältarna och vi blir förmånstagarna. Det hade varit mer reko om de gått till sina tjänstemän som förhandlar om priserna och sagt att de måste släppa igenom en prishöjning på mjölkvarorna, säger Anders. MARIA BOSTRÖM

Anders Nording, Lövsjö gård, anser att det är hög tid att höja priserna på mjölkprodukter. Foto: MARIA BOSTRÖM

Högre mjölkpris ett måste sett till utgiftsökningen ÖRNSKÖLDSVIK

Högre utgifter medan intäkterna står stilla. Det är orsaken till den dåliga lönsamheten för mjölkbönderna. – I år har det skett en lönsamhetsförsämring, konstaterar lantbruksekonomen Ulf Eklund, Swedbank, Örnsköldsvik. Medan insatsvarorna ökat i kostnadsväg, såsom foder, reservdelar och diesel, har mjölkpriset stått mer eller mindre stilla och därmed har en försämring uppstått när det gäller lönsamheten. – Vi behöver ett högre

mjölkpris om vi ska kunna behålla mjölkbönderna. I dag hankar sig bönderna fram men på sikt så måste det till ett högre mjölkpris om vi ska kunna behålla våra mjölkbönder. MARIA BOSTRÖM

Läs mer

Läs mer om mjölkkampanjen på nästa sida.

oktober 2012

Ett stöd för de lokala mjölkbönderna och en möjlighet för konsumenterna att visa sitt stöd för öppna landskap, det är tanken med mjölkmanifestationen ”Mjölk är tjockare än vatten”. ”Vi vill visa att vi värnar om bönderna och det öppna landskapet, säger Icahandlaren i Bredbyn, Krister Nyberg. Foto: MARIA BOSTRÖM/ARKIV

Kampanj ska rädda mjölkbönder

Mjölk är tjockare än vatten. Med denna lilla parafras på ett välkänt begrepp syftar kampanjen till att minska avståndet mellan mjölkproducent och mjölkkonsument såväl som att väcka tanken på vikten av lokalproducerad föda.

1,20 kronor Med kampanjen vill man ge kunderna möjlighet att betala mer för den lokala mjölken och därigenom visa på att man värnar om den lokala produktionen. I kampanjen höjs priset på

de lokala enliters mjölkförpackningarna med 1,20 kronor, pengar som efter moms går tillbaka till bonden. – De här pengarna kommer väl inte att rädda några mjölkbönder, men det blir till ett stöd och kanske kan starta en lobbyverksamhet och ökad uppmärksamhet. Att även bönderna måste kunna tjäna pengar på sin produktion. Visst kanske man får jobba mycket, men man ska kunna leva på sitt arbete även som bonde, menar Astrid Gradin och fortsätter:

– Jag hoppas att det kan bli någonting bra av det, att det sätter sina spår. Jag hoppas på en lösning för bönderna.

Till årsskiftet Från i måndags och fram till och med årsskiftet ska kampanjen vara igång och stödjs av LRF Västernorrland. – Det här en konsumentkampanj. Vi vet att konsumenterna är beredda att betala mer för svenska produkter med dess mervärden, bra mjölk, bra djurhåll-

”

ning, bra djurskydd, säger Susanne Öberg, regionchef för LRF Västernorrland. I Västernorrland har mer än 15 butiker redan anslutit sig till kampanjen och fler är på gång. En av dessa butiker är Ica Nära i Bredbyn. – Mycket för att vi gick med är att just för att vi vill värna bönderna och de öppna landskapen. Förhoppningen är att kunderna är måna om att de lokala bönderna ska vara kvar, säger Krister Nyberg, Ica Bredbyn. MARIA BOSTRÖM

Vi vet att konsumenterna är beredda att betala mer för svenska produkter med dess mervärden, bra mjölk, bra djurhållning, bra djurskydd.

Hos oss får du svar på frågor som rör barn och råd kring hur du kan samtala med barn.

Susanne Öberg, LRF

Genomsnittligt avräkningspris i landet Pris vid 4,2 procent fett och 3,4 procent protein öre/kg

År 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011

Kronor/kilo 2,97 3,05 2,99 2,97 2,98 2,98 2,93 2,99 3,01 2,83 2,75 2,71 (lägst) 2,95 3,50 (högst) 2,89 3,35 3,48

Foto: ARLA

I måndags drog kampanjen ”Mjölk är tjockare än vatten” igång på många butiker runt om i länet. Initiativet i Västernorrland togs av Ica Supermarket i Ånge. – Vi bor ju på landsorten och vi vill ju fortsätta värna om en levande landsbygd. Vi måste hjälpas åt om vi ska ha kvar en lokal produktion, säger Astrid Gradin, Icahandlare i Ånge.

Foto: NORRMEEJERIER

LÄNET

Källa: Svensk Mjölk

oktober 2012

”Så fort jag blev uppmärksammad på tekniken med en helautomatisk foderblandare kände jag direkt att jag ville ha hit den till gården”, förklarar Mikael Johansson”.

Foto: PETER KÄRR

Högteknologi i mjölkföretag MÅRSMARKEN

Den senaste i raden av high-tech-lösningar inom lantbruket testas nu på tre gårdar i norra Sverige, en helautomatisk foderblandare som arbetar sju dagar i veckan 24 timmar om dygnet. En av dem finns hos företaget Mårsmarkens mjölk. Mekaniseringen och teknikutvecklingen är inte bara en företeelse inom industrin för att öka produktiviteten. Den pågår också inom lantbruket, inte minst bland mjölkproducenterna. Sedan i februari i år testas en helautomatisk foderblandare från holländska Lely, som registrerar kornas foderintag och utfodrar

”

Med stigande eloch dieselpriser är det här ett energieffektivt sätt.

Skopan släpper ner fodret i foderblandaren. därefter korna på tre gårdar i norra Sverige: två mjölkgårdar i Jämtland, Hammarstrand och Hallen samt på Mårsmarkens mjölk, Flarken, ett mjölkföretag med 100 mjölkkor i kall lösdrift, mjölkrobot och fri kotrafik.

Testas i norr

– Fodervagnen testas i norra Sverige för att se om tekniken fungerar i vårt vinterklimat, ungefär som bilföretagen testar sina bilar i norr, säger Mikael Johansson, produktspecialist på Lely och även delaktig i Mårsmarkens mjölk.

– Så fort jag blev uppmärksammad på fodervagnen ville jag ha hit den till gården, eftersom jag såg hur den kunde öka produktiviteten på vår gård, säger han. Vi står i en stor hall, foderköket, med neddragbara plastjalusier, här finns möjlighet att lägga in foder så att det räcker i tre dagar. Framför står oss den röda foderblandaren, som ser ut som en stor centrifug på luftkuddar.

Mobiltelefonen

Mikael Johansson programmerar med hjälp av mobil-

telefonen om han vill ändra receptet på foderblandningen. Blandaren är sprängfylld med flera sensorer: ultraljud, gyroskop och lasermatning. Den rälsgående skopan, som går efter en skena i taket, börjar plocka bland de olika fodermedlen som ligger på golvet i hallen och lägger alltihop i foderblandaren.

Hjälp av laser

När påfyllningen är över mixas blandningen några minuter, vagnen glider sedan ut som en svävare i ladugården där den släpper av

Med mobiltelefonen programmerar Mikael Johansson receptet på foderblandningen. fodermixen i en jämn ström och i rätt mängd till korna. Mellan utfodringarna scannar maskinen av foderbordet med hjälp av laser för att avgöra hur mycket foder som ligger framför kon, är där för lite foder så blandas en ny fodermix. – Nu utfodrar vi bara mjölkkorna, fullt anpassat på denna gård ska vi kunna blanda foder till alla djur på gården: kvigor, småkalvar

och sinkor, säger Mikael Johansson. Foderblandaren är batteridriven och ska kunna vara operativ 24 timmar om dygnet. – Med stigande eloch dieselpriser är det här ett energieffektivt system, dessutom kan man flytta arbetstimmar från helgerna till vardagar, säger Mikael Johansson. PETER KÄRR

oktober 2012

Bondelivet engagerar kvinnor BUAFORS

Malin Sjöström och Emma Bäckström, 28 och 21 år, tillhör den nya unga engagerade bondegenerationen. De gillar dessutom bondelivet, något de har med sig från uppväxten. Båda sitter i styrelsen för LRF Ungdomen i Västerbotten, med cirka 700 medlemmar och med kvinnor på alla ledande poster: Malin Sjöström, ordförande, Emma Bäckström, vice ordförande och Malin Pellbrant, sekreterare. – Får man frågan om man vill engagera sig ska man ta chansen och vara med och påverka och inte säga ”inte jag”, tycker de.

Lantbrukslinjen De tog med sig sina positiva erfarenheter från lantbruket i sina studieval, lantbrukslinjen på Forslunda, inget att tveka om. Malin Sjöström är anställd på en gård sedan flera år. Emma Bäckström arbetar på hemgården. Ingen av dem har planer på att köpa egen gård. – Svårt för mig eftersom jag dels har en sambo som inte är intresserad och

”

Många konsumenter har inte en susning om hur produktionen går till. Malin Sjöström och Emma Bäckström

”

I norra Sverige använder vi väldigt lite bekämpningsmedel och mineralgödsel. Malin Sjöström och Emma Bäckström

sedan har jag aldrig riktigt känt att det är en egen gård som är drömmen, konstaterar Malin Sjöström. Emma Bäckström för sin del trivs med sitt nuvarande arbete. – Jag känner ingen längtan just nu efter egen gård. Baksidan är att det handlar om så mycket pengar, administrativt arbete och ett osäkert mjölkpris.

Varierande arbete Emma och Malin trivs med sina jobb, varierande där man får arbeta med kroppen, hantera tekniken på gården och samtidigt ha med djur att göra. – Jobbet känns meningsfullt, att vara med och producera bra livsmedel, säger de. Emma och Malin är överens om att dagens bönder lever under en stor ekonomisk press, globala händelser påverkar bonden i Sverige.

Miljömedvetna De reagerar på att dagens bönder skylls för att vara miljöbovar som bidrar till växthusgaser och köttfri måndag anser de inte vara lösningen på miljöproblemen som många andra gärna förespråkar

Malin Sjöström till höger med sonen Axel och Emma Bäckström, trivs med bondelivet och tycker det både är intressant och stimulerande att vara en del av den norrländska livsmedelsproduktionen. Foto: PETER KÄRR som en lösning. – I norra Sverige använder vi väldigt lite bekämpningsmedel och mineralgödsel, men ibland får man uppfattningen att allmänheten tror att bönderna använder bekämpningsmedel och mineralgödsel hur som helst, säger de. Emma och Malin, tycker

att det är viktigt att dagens bönder syns mer och framförallt vad det är de producerar.

Obefintlig koppling Vi diskuterar att matprogrammen avlöser varandra i tv-kanalerna, men kopplingen mellan vem som producerar maten och vem som lagar den är obefintlig.

– Man kanske skulle ha kockar ute på gårdarna som lagar den mat vi producerar, säger de. Det är viktigt att vi bönder syns mer och inte bara hamnar i försvarsställning så fort det kommer larmrapporter.

Bättre marknadsföring – Många konsumenter har inte en susning vad dagens

bönder gör och hur produktionen går till, menar de. Vi borde marknadsföra oss bättre. De tycker att det finns en större öppenhet mellan dagens bönder, där man kan diskutera stort som smått, samverka och samarbeta som gör att det blir en större öppenhet. PETER KÄRR

Turistprojekt i Tavelsjö- och Rödåbygden TAVELSJÖ

Projektet ”100 bäddar i bygden” har ett långsiktigt mål som ska få fart på boende, service och aktiviteter i Tavelsjö- och Rödåbygden. Under några höstveckor har föreningen TuRe, Tavelsjö– och Rödåbygdens utveckling, genomfört inspirationsmöten för att spegla intresset bland markägare

och fastighetsägare i det geografiska området till en samordnad satsning för att få fram fler bäddar, genom renovering och nybyggnad av stugor, bagarstugor och lägenheter. Projektet är finansierat via Leader URnära. – Som det nu är finns det lite boende på landsbygden för besökare och turister, förklarar Göran Sundqvist, ordförande för TuRe. – Mötena som vi anordnat hittills har varit välbesökta Förstudien ska pågå fram

”

Som det ser ut nu finns det lite boende på landsbygden för besökare och turister.

till årsskiftet. – Då vet vi om det finns ett intresse att vara med i den här satsningen och hur stort intresset att gå vidare är, säger han. Är det tillräckligt många

Göran Sundqvist, ordförande för TuRe som nappar på idén kan projektet gå vidare. – Det vi kan göra är att hjälpa till med marknadsföring, upphandlingar, bygglov och andra administrativa rutiner.

”100 bäddar i bygden” handlar långsiktigt om att göra Tavelsjö- och Rödåbygden känd, skapa en mottagningsorganisation som kan ta emot turister, besökare, öka inflyttningen och stärka turismen i området. Den 27 oktober genomförs en seminariedag i Tavelsjö bygdegård under rubriken: ”Bygga för uthyrning på landsbygden” som Gröna Navet står bakom. Där kommer bland annat en representant från föreningen NeDa, Nedre

100

bäddar i bygden handlar långsiktigt om att stärka turismen i Tavelsjö- och Rödåbygden. Dalälvssamarbetet, att medverka. NeDa bildades redan 1986 och består av orter och samhällen efter nedre Dalälven, en sträcka på 15 mil. PETER KÄRR

oktober 2012

! # #

SkogsaffĂ¤rer pĂĽ nya sĂ¤tt.

$$ # #! !$

! ! $ !

02 < 0 4)(95 .0; 68(6 18 0 (348460 230; 66478(0/.10;(5. 57,1:76(7

'072) 0 9( 0 92 0:7/.15 4//7:7602 0 <7 << 478(04)0345 :7(1

# #! !$ # "#

# # ! !$

&02 <2;(10:0 941 (7 7,5(< 0 '02 <00 2159 7846 3745:(< 0=3( 0 $02 <0:0 9<(1849(7 0 :<( 0 ,7 08:740;1,759(% 25<748(1 00

% 072)0 5(9( 0 :62102 081,7641 0 3(80<(340 25:6749(1 0 < 8:(;(5. 02 0 4)<495/1 621

! !$ " !$ # $ " # "!

"072)(3;(1 0 :<( 0 4)5;48 0 75 :14% <:2758460/.108:605230):990 <)( 9408:70 5 2656 18

!%&072) 0 ,77,5 0 ) 846415 150230 9(8415 4 02 0 (15279:60 <)( 9:76 0

# # $ "! $"072)0+1475 0 :<( 0$ 072)0 2159 784 0 =3( 0 75 :14<:275846 02307 40 128 % <:27561(7410:7230947<;1 (< 033

! # #

$ "072)(3;(1 0=37,5 0 <21 347 0 30 7,1 128 (148034< 0 . 9:6 (<(1 0 :78(10 2 0;( 2) 00:75 :14<:2702 08:5 55:27 00

! ! " # ! "# "!

VĂĽra ďŹ&#x201A;ertrĂ¤dshanterande skĂśrdare gallrar snabbare och billigare.

+1.740*4)(<0'&'%$#0"$0! 0(99(10(% 25<06127474)(< 3(4 5( (5. 0 (35:8470/.10 0(10 15(102 05<,78:6<04 < (99<0 49(7841: 30543<03(10:7/2134<:270230 15(174 0

&&&%$#"! ! %

Vi driver hela tiden utvecklingen fĂśr att Ăśka produktiviteten och vĂ¤rdet pĂĽ skogen. NĂ¤stan alla vĂĽra gallringsmaskiner har aggregat fĂśr ďŹ&#x201A;ertrĂ¤dshantering som kan ta 3â&#x20AC;&#x201C;4 trĂ¤d ĂĽt gĂĽngen istĂ¤llet fĂśr ett och ett. Med ďŹ&#x201A;ertrĂ¤dsaggregat kan vi gallra tidigare, vilket Ăśkar produktiviteten. Tekniken gĂśr ocksĂĽ att vi kan fĂĽ ut stĂśrre volymer biobrĂ¤nsle i gallringen och pĂĽ sĂĽ sĂ¤tt skapa ett bĂ¤ttre netto fĂśr skogsĂ¤garen. Hitta och kontakta din nĂ¤rmaste virkeskĂśpare pĂĽ www.sveaskog.se.

=<;:987:7655432187:760/.1061.7407,1:764174

&&&%$#"! ! %

8â&#x20AC;&#x201C;10% MĂ&#x2013;JLIG AVKASTNING Jord- och skogsbruket Ă¤r framtidsbranscher i fĂśrĂ¤ndring. Att vara uppdaterad inom sparande, avkastning och investeringar blir allt viktigare. Genom Landshypotek kan du investera till lĂĽg risk och med en prognostiserad avkastning pĂĽ 8â&#x20AC;&#x201C;10%. GĂĽ in pĂĽ landshypotek.se fĂśr att se vad Landshypoteks unika investeringsmĂśjlighet kan gĂśra fĂśr dig. AnmĂ¤lan till mĂśte gĂśrs pĂĽ landshypotek.se eller pĂĽ 0771-44 00 20. VĂ&#x201E;LKOMMEN TILL NĂ&#x2026;GOT AV VĂ&#x2026;RA MĂ&#x2013;TEN SĂ&#x2026; BERĂ&#x201E;TTAR VI MER. EnkĂśping 17/10 Âˇ SjĂśbo 18/10 Âˇ Ă&#x201E;ngelholm 18/10 Âˇ Kalmar 23/10 Âˇ Karlstad 30/10 Âˇ Ă&#x2013;rebro 31/10 Âˇ Roma 1/11 Âˇ VĂ¤xjĂś 6 /11 Âˇ Huskvarna 7/11 Halmstad 13/11 Âˇ SkĂśvde 20/11 Âˇ AlingsĂĽs 20/11 Âˇ Gnesta 22/11 Âˇ Stockholm 22/11 Âˇ NorrkĂśping 27/11 Âˇ SkellefteĂĽ 28/11 Âˇ Hedemora 29/11 Ă&#x2013;stersund 4/12 Âˇ Ă&#x2013;rnskĂśldsvik 6/12

oktober 2012

Inbromsning väntas nästa år LÄNET

Efter flera års kraftig vindkraftsutbyggnad väntas vindkraften göra en kraftig inbromsning kommande år. – Kombinationen av en halverad ersättning för förnybar el och de i dagsläget låga elpriserna innebär en ekonomisk utmaning för vindkraftsprojekt, säger Annika Helker Lundström, vd Svensk vindenergi. 2011 producerade svenska vindkraftverk drygt 6,1 terawattimmar el, vilket är mer än en genomsnittlig svensk kärnkraftsreaktor. Fjolåret innebar att produktionskapaciteten för vindel

”

Vindkraften har byggts ut snabbare än vad någon kunnat föreställa sig. Men om denna utveckling ska fortsätta måste utbyggnadsmålet tidigareläggas.

ökade med 74 procent, jämfört med föregående år. I år tillkommer ytterligare en terawattimme produktionskapacitet jämfört med 2011, vilket innebär en årsökning på 33 procent.

Prognoser

Svensk vindkraftsutbyggnad har gått som tåget de senaste åren. Sedan 2008 har elproduktionen från vindkraft tredubblats, och sedan 2006 har en sexdubbling skett. I dagsläget står elproduktionen från vindkraft för 4,4 procent av den totala elanvändningen i Sverige. Enligt en färsk rapport från konsultföretaget WSP, om vindkraftens samlade bidrag till den svenska ekonomin, har omsättningen inom vindkraftsbranschen ökat från 6,9 miljarder år 2010 till 15 miljarder år 2011. I samma rapport görs en prognos, baserat på 27 vindkraftsföretags befintliga investeringsplaner, om att satsningarna kommer att öka till 30,5 miljarder år 2020, med en fyrdubblad vindkraftsproduktion, till över 26 TWh, som följd.

Motvind

Samhällsvinster ✔ Antalet anställda inom vindkraftsbranschen ökade från 3 300 personer år 2010 till drygt 7 000 år 2011. Fram till 2020 beräknas antalet anställda öka till cirka 11 000 personer, om vindkraftsbolagens planer slår in. Den största ökningen väntas ske fram till 2015. ✔ Samhällets skatteintäkter från vindkraftsbranschen ökade från 950 miljoner kronor år 2010 till 2,0 miljarder år 2011, och beräknas öka till 3,6 miljarder kronor år 2020. Källa: WSP branschorganisationen Svensk vindenergi att vindkraftsutbyggnaden kommer att få motvind. –Under 2012 fortsätter den kraftiga utbyggnaden, men från 2014 ser det ut att bli en kraftig inbromsning om inte regeringen ingriper, säger Annika Helker Lundström, vd för svensk Vindenergi, i en intervju i Dagens Industri. FREDRIK BJÄRNESAND

”Utbyggnaden är fortfarande väldigt kraftig, men efter 2012 kommer vi se en kraftfull inbromsning”, säger Annika Helker Lundström, vd för intresseorganisationen Svensk Vindenergi. Foto: BALDUR BRAGSON

Samtidigt konstaterar branschens aktörer och debattörer att den kraftiga utbyggnaden lett till prisras på elcertifikat. I kombination med fallande elpriser befarar

Statistik Drifttagna verk, första Vindkraftslän i halvåret Sverige 2012 Västra Götaland3447462 0 14 Skåne 5 Västerbotten 0 1 Jämtland 1 Halland 13 Dalarna 3 Gotlands 0 län318 18771 Kalmar län 4 4 Östergötland Norrbotten 0 2 Jönköpings län 3 Blekinge 13 Gävleborg Värmland 2 Örebro län 3 Västernorrland 2 Uppsala län 1 Kronoberg 0 Södermanland 1 Stockholms 0 län 0 0 62,12 2 Västmanland 0

Totalt antal verk, halvårsskiftet 2012

Total installerad effekt (MW)

359 149 117 175 96

0 46 293 217 215 191

135 136 63 47 42 28 19 36 23 13 5 5

187 147 0 12 72 57 52 0 4 38 28 11 3,8 3,5

0,066

Riksranking, installerad effekt 2 3 4 5 6

8 9 0 1 11 12 13 14 15 16 17 18 19

Riksranking, effekt per landyta

2 0 1 12 3 9 6 7 17 8 5 13 14 11 16 15 19 18

21 21 Källa: Svensk vindenergi

oktober 2012

När det blåser och snurrar står konsumtionsmätaren stilla, då tickar leveransmätaren istället. ”Nettopluset är litet, med alla tillkommande nätavgifter” säger Lasse Domeij.

Vid horisonten reser sig Gabrielsbergets vindkraftspark i Nordmalings kommun, med 44 planerade snurror. ”Vindläget här är perfekt.”

Lasse Domeij, Nyland, Husum, har under sitt 80-åriga liv arbetat som maskinentreprenör och bland annat kuskat runt i samband med vattenkraftsepoken. Vindkraftverket på tomten köptes från Mellansverige. Foto: FREDRIK BJÄRNESAND

Vindkraftspionjären NYLAND

Lara Domeij, Nyland, Husum, är en verklig vindkraftspionjär i norr. – Folk flockades när jag drog igång 1998, det var roligt att kunna bjuda på en attraktion, säger Lasse. Det viner svagt mellan tallarna på tomten hos Lasse Domeij i Nyland, Husum. Väl dold bakom trädstammarna reser sig stålmasten 20 meter upp i luften. Rotorbladen sveper med elva meters radie i takt med att vinden tilltar. – Jag var först med vindkraft i Ö-vik, säger Lasse och gläntar på ståldörren där styrenheten blinkar i dunklet. Lasse var förutseende, det

kan man konstatera om man höjer blicken mot Gabrielsberget, där i dag 26 snurror bryter horisonten. Totalt är parken planerad för 44 snurror. – Jag var väl intresserad att gå med i början, men intresset svalnade, säger Lasse som inte haft några lysande erfarenheter av vindkraftens lönsamhet.

Mätarskåp

När det begav sig betalade Lasse 250 000 kronor för sitt gårdskraftverk på 15 kW. – I början, när ersättning för grön el var 9 öre per kilowattimme, utöver dåvarande marknadspriser på cirka 37 öre kilowatten, gav det bra utdelning. Men det dröjde bara tre år så halverades ersättningen för grön el, säger Lasse och visar mätarskåpet på ladan där förbrukning och leveranser registreras.

”

Utdelningen täcker väl en och annan krognota till jul, men med tanke på investeringskostnaden och all service genom åren så blir det ganska dyra krogbesök.

– Statistik och siffror är inte min starka sida. Hade jag kunnat ta vara på all el själv, och sälja när det blåser, hade jag både varit självförsörjande och tjänat bra på kuppen. De fasta avgifterna till nätägaren, för in- och utförsel, är en nagel i ögat. – Jag har försökt få till en överenskommelse med nätägaren, Vattenfall. Snurrorna på berget har en helt annan förhandlingssits, dessutom

har de elcertifikat att gå på. Om jag fick ”cleara” överskottet mot vad jag konsumerar skulle jag må gott.

Vattenkraft

I dag är det vågkrafterna som fascinerar Lasse. – Så mycket som det blåser, och med alla vattenrörelser, vore det konstigt om inte något skulle gå att omvandla till energin via plattformar som höjer och sänker sig. FREDRIK BJÄRNESAND

oktober 2012

Nedläggningshotad såg blev FLÄRKE

Årets företagare i Nordmaling har med långsiktiga återinvesteringar skapat god lönsamhet i mindre sågverk. – Jag kom hit för att köpa trälister, när jag körde hem hade jag köpt hela sågen, säger Andreas Olofsson. Det var 1979 som Andreas Olofsson svängde in till Torsten Berglunds såg i Flärke för att beställa listverk. Ägaren, som närmade sig pensionssträcket, sa sig vara less och ville sälja, alternativt lägga ner. ”Vad ska du ha?” undrade Andreas, som vid tiden var reparatör på sågen i Rundvik, dåvarande Masonite.

Gamla kunder

Planen var att göra Flärke såg och hyvleri till ett lagom sommarjobb. Men redan 1983 var det dags att bilda aktiebolag. –Jag tog över de gamla kunderna, säger Andreas som i dag levererar profilprodukten timmerpanel till privatpersoner, återförsäljare och byggföretag i främst norra Sverige.

Stabil omsättning

Bokslutssiffrorna lyser behagligt svarta många år tillbaka. Omsättningen är stabil på dryga 6,5 miljoner, med en vinstmarginal på fem, sex procent. –Vi har haft en lämplig storlek och inte blivit lika drabbade av lågkonjunkturer, sedan är vi naturligtvis också väldigt flexibla, det är en fördel med att inte vara för stor, säger Andreas.

Utbytta

I dag är alla hyvelmaskiner utbytta. –Jag återinvesterar efter vad likviditeten räcker till, så har vi gjort hela tiden, säger Andreas. Sågen däremot står still. –Virket köper vi från de stora jättarna, kapaciteten här är för liten, det vi sågar på åtta timmar har vi hyvlat upp före klockan elva morgonen därpå, säger Andreas Olofsson. Flärkesågen har idag fyra anställda.

anställda har Flärke såg och hyvleri, som grundades 1979.

–Styrkan är vår kunskap, vi anpassar oss snabbt och kan köra korta serier, allt efter kundernas önskemål, säger sonen Patrik som mer eller mindre vuxit upp på sågen och medger att det blir en hel del oplanerad arbetstid. –Det är familjen som får sitta emellan, det är ju så det är att vara egen företagare, säger Andreas. –Å andra sidan kan man börja lite tidigare på morgonen, och fredagskvällarna är heliga, säger Patrik. –Semestrarna håller vi också på, vi brukar överlappa så att alla får vara lediga, säger Andreas.

Ägarskifte

Efter nästa årsbokslut tar Patrik över. Han är fullt på det klara med vad han ger sig in i. –I sex år arbetade jag på Volvo lastvagnar i Umeå, men jag valde att säga upp mig och gå tillbaks hit. Jag var ändå här all tid som jag var ledig från Volvo, säger Patrik.

Hunden Blomma, 11 år. ”Där har du personalchefen i företaget.”

”

Jag återinvesterar efter vad likviditeten räcker till, så har vi gjort hela tiden.

Fördel vara ensam

Andreas menar att det är en fördel att vara ensam i ledningen. –Då blir det lättare att fatta beslut, slitningarna blir mindre. Å andra sidan bör man ha någon att bolla tankar med, där har jag litat till vänner och bekanta, de har fått vara gratis konsulter.

Efterfrågan avgör

Kommer du att anställa nu när pappa slutar, Patrik? –Vi får väl se hur marknaden utvecklar sig, det är helt beroende på efterfrågan, säger Patrik. Vad ska du göra som pensionär, Andreas? –Jag får väl fortsätta som konsult, skrattar Andreas. FREDRIK BJÄRNESAND

”Vi är som pizzabud och levererar hem till dörr om så önskas, det är en del av grejen.” Patrik, Jimmy och Andreas.

Patrik och Andreas Olofsson, far och son i företaget Flärke såg och

Årets företagare ✔ Andreas Olofssons har nyligen utsetts till årets företagare i Nordmalings kommun, där Andreas och företaget är skrivet. Motiveringen lyder: ”Familjen och jubilaren har genom ett långsiktigt och målmedvetet företagsengagemang skapat ett lönsamt företag som även är ett föredömligt exempel på lyckad planerad generationsväxling.” ✔ Utmärkelsen, som delas ut av organisationen Företagarna i landets samtliga kommuner, går till företagare som under året utfört en prestation i sin kommun; som visat prov på extra kreativitet, företagsamhet och gott ledarskap; samt genom sitt sätt att vara fungerar som förebild för och ambassadör för andra företagare. Källa: Företagarna

Patrik och Andreas Olofsson är till 100-procent fokuserade på hyvlade produkter.

”Kompletterat med hörn och indelningsknutar får man känslan av ett riktigt timmerhus, men med klara byggtekniska fördelar. Interiört passar vår panel var helst du vill skapa en rustik, mysig och gedigen miljö.”

oktober 2012

långsiktig hyvelframgång

”

hyvleri.

Foto: FREDRIK BJÄRNESAND

Det var en stor överraskning att bli utsedd till årets företagare. Jag trodde inte mina öron när de ringde, jag blev helt mållös.” Andreas Olofsson, Nordmaling

Efter nästa årsbokslut tar Patrik över. Han är fullt på det klara med vad han ger sig in i.

oktober 2012

Verkar för ett hästliv utanför travbanan ÖRNSKÖLDSVIK

En förening som syftar till att höja statusen för travarna och verka för ett fortsatt liv för hästarna utanför ovalen. – Det är hemskt att travare inte ska ha något värde utanför ovalen, säger Linda-Li Isaksson, ordförande i Mittsvenska ridtravarföreningen som från och med i år har sitt säte i Örnsköldsvik. Mittsvenska ridtravarföreningen är en underförening till Svenska ridtravarföreningen som startade upp 2003. År 2008 öppnades det upp för distriktsföreningar och från och med i år har Mittsvenska ridtravarföreningen sätet i Örnsköldsvik. Syftet är framförallt att höja travhästens status och verka för att travhästen har ett värde även utanför tävlingsbanan. Då oavsett om karriären som travare avslutats på grund av ålder-

lin

v ä T

kriterier eller bristande talang framför sulkyn. – Föreningen ska hjälpa till att skapa nytt liv för travare, för hästar som inte dög i travet, som fallit för ålderstrecket och även för framgångsrika travare som inte kan gå till avel. Det man måste tänka på är att man måste utbilda travarna till ridhästar, säger Linda-Li vars första häst var en före detta travare. – Det är fortfarande en häst med fyra ben och tre gångarter. Det är bara det att man får se dem som unghästar igen när man börjar rida dem. De är som regel outbildade när det gäller ridning.

Avlade för hastigeten Travhästar är avlade för att vara snabba. Det är en detalj som inte bör glömmas bort. Likaså är det bra att redan från början ha inställningen att arbeta med en travare som om det vore just en unghäst. – Det är just det som folk glömmer, travare har använts till ett specifikt ändamål tidigare. I stort sett

är det trevliga hästar, lätthanterade och arbetsvilliga. Som förening vill vi hjälpa dem som vill utbilda sin travare till ett liv utanför travbanan och därigenom hjälpa hästen att få en högre status. Hästen är ändå det viktiga, det gemensamma för alla på amatörnivå. Jag Har aldrig förstått de här klyftorna mellan olika rasintressen inom hästbranschen.

Utbildad till ridhäst Själv rider Linda-li numera forne travaren ”Seeyouincourt” och har under halvåret hon haft honom fått till en samlad galopp just genom att hon arbetat med att utbilda honom till ridhäst från grunden. – Jag älskar verkligen de här hästarna, riktiga kompisar om man hittar rätt. Otroligt fina hästar som är värda ett liv utanför travet. Inte så att man ska täcka frysstämpeln som avslöjar att det är en ridtravare med mascara eller skokräm, konstaterar Linda-Li. MARIA BOSTRÖM

Det ska inte vara tungt för ryttare som har en före detta travare att samlas och utbilda sig för ridning tillsammans. Den inställningen har Linda-Li Isaksson, ordförande för Mittsvenska ridtravarföreningen som från och med i år har sätet i Örnsköldsvik. Foto: PRIVAT

DEN MYSTISKA PROFILEN Av Anders Palm

En stor koffert full med böcker. En mindre väska. Den innehöll lite kläder. Dessutom hade han med sig sin fiol. Det var allt. Året var 1902. Vår Profil hade precis fyllt 14. Han skulle göra en lång resa. Han var på väg till Amerika. Vår Profil reste ensam. En bonde skjutsade honom till Grängesberg. Där tog han tåget. Färden gick sedan via England till New York. Vår Profil måste få ett namn. Senare i livet brukade han använda pseudonymen ”Black Jim”. Låt oss kalla honom för Jim. I New York fick han problem. Han avkrävdes en tullavgift för sin fiol. Jim vägrade betala och sade att han hellre slog sönder fiolen än betalde tullen. Då slapp han avgiften. Jim var mycket begåvad. Han hade lärt sig att läsa och skriva redan vid 5 års ålder. Han hade också lärt sig så mycket engelska att han klarade sig under resan. Från New York fortsatte han till Forest Lake i Minnesota. Där bodde hans faster. Det var hon som betalt resan. Vår Profil började jobba på fasterns gård. Det gick inget vidare. Jim orkade inte med det tunga jordbruksarbetet. Han flyttade till en farbror som levde av jakt ute i ödemarken. Där fanns det fortfarande en del indianer. Vår Profil trivdes inte i ödemarken. Det skrev han till sin pappa. Det var pappan som sänt iväg Jim till USA för att sedan eventuellt komma efter med resten av familjen. Nu skrinlades de planerna. Jim kallades hem. Han lämnade kvar kofferten, böckerna och fiolen och lyckades med knapp nöd ta sig tillbaka till Sverige.

Vår Profils USA-resa är en av de mindre kända episoderna i hans liv. Trots att han inte blev särskilt gammal hann han ända pröva många olika yrken. Jim hade en mycket enkel bakgrund. Han kom från en fattig familj. Alla måste försörja sig. År 1906 började vår Profil arbeta på ett pappersbruk. Det gick inte. Sedan blev han byggnadsarbetare. Det gick inte heller. En tid var han försäljare, men lyckades inte sälja något. Han blev lärare på ett par platser, men slutade alltid efter en kort tid. Ett något mer varaktigt jobb fick han först 1912. Då blev han ombudsman för en nykterhetsrörelse som hette Templarordern. Den tjänsten behöll han i cirka ett år. Vår Profil passade inte till något av de här jobben. Han hade en helt annan och mycket speciell typ av begåvning. Han var poet och drömmare. Jim skrev dikter. Enligt fadern Adolf kom han igång på ordentligt först 1913. Resultatet blev en diktsamling som döptes till ”Kolarhistorier”. Vår Profil skickade den till bokförlaget Tiden som gav ut den 1914. Det blev succé. Vår Profils dikter byggde på gamla historier från hans hemtrakter. De innehöll både drömmar och realistiska berättelser sammanvävda i en sällsam blandning. Kolarhistorier följdes så småningom av flera nya diktsamlingar. Totalt blev det åtta stycken mellan åren 1914 – 1922. Vår Profil berättade om människor och natur. Han introducerade originella typer som ”Ring-Anders”, ”Medelpads-Pelle”, ”Dobb-Lasse” och ”Hyvlebänken” som fått sitt namn därför att han stulit en hyvelbänk. Succén medförde tyvärr inte några större inkomster. Jim fick visserligen en del honorar och dessutom några stipendier. Men pengarna rann bort genom fingrarna på honom. År 1918 hände något trevligt. Då gifte sig Jim med en lärarinna som hette Olga. De bosatte sig i Gonäs strax utanför Ludvika. Vår Profil fick en fru som förstod honom och tog hand

om honom. Olga behöll sitt jobb och stannade kvar i Gonäs medan Jim ofta befann sig på annat håll för att söka inspiration till sina dikter eller träffa författarkollegor. Den 15 september 1920 tog Jim in på Hotell Hellman på Bryggaregatan 5. Han hade kommit till Stockholm för att söka jobb på tidningen Social-Demokraten. På morgonen den 16 september hittades han död på sitt rum. Han hade blivit förgiftad. Hotellpersonalen hade rökt rummet med cyanväte för att döda vägglöss och sedan inte vädrat ut det ordentligt. Ytterligare en person dog på hotellet samma natt. Det var en försäkringsinspektör från Bollnäs som blev förgiftad i ett annat rum. Han är glömd. Men vår Profil är ihågkommen som en av Sveriges mest älskade poeter. Han har hyllats med ett museum och hans minne vårdas av ett sällskap med över 1.000 medlemmar.

Gissa och vinn

Vem var han?

Blomstercheck värde 200 kr.

Skriv ditt svar på ett vykort och sänd in det till oss senast fredag 2 november. Vinnare och rätta svar presenteras i nästa nummer.

Jord & Skog Box 3053, 903 02 Umeå Märk vykortet med Den Mystiska Profilen.

oktober 2012

6 septemb

Testa Nordsverige gratis under fyra veckor! REPORTAGE Vi hittar varje vecka personer som någonstans ute i landsbygden har hittat och lever sin egen livsstil på det ena eller andra sättet.

Personligt

PERSONLIGT Varje vecka porträtterar vi en länsbo med en personlig vinkel. Under vinjetten ”Personligt” lär vi känna intressanta personligheter i länet bättre.

100

er 2012

t rat mycke har varie har Älgjakten n, men det som ndarna. mellan åre tydelse är hu Hugo Wågberg st be me ra all

er 2012

6 septemb

”

Älgjakten

1983

in Älg på lat

älgar 180 000 under fälldes det Detta var i Sverige. s 80-talet et 70- och sion, vilk n fick älgexplo att jaktlage innebar elning för att större tilld men. stam reglera

ka är det latins Alces Alces är på älg, som namnet våra a djuret i det störst skogar. svenska till 550 kilo. väga upp Älgen kan

startades Älgjakten mber och den 3 septe rnorrhåller i Väste 29 den land på till februari.

”

Det är ju att speciellt ö. en Lage Tjärnström jaga på

. en mört varierat pigg som kten har , men – Älgja åren mellan kade på mest bety mycket har allra 95 jägare pac och körde iväg . De gör det som . Många rna hundarna GULLVIK äll i ordning bila skogssäger han. delse är krånglig av jobbet, t av procent de åkte söndagskv an längs någon på slute bra – lag han jakt När jaga var till jaktstug inte Norrvåges började , och 40-talet ynt vara Men sälls äg. en bilv hundar på en ö, e. lt att jaga öm från likaså jägara hundar och båt. igt speciel nstr då. – Dålig var det – Det är väld ledaren Lage Tjär jägare t, berättar ovana jakt det anna berättar I dag är skogen Degerfälle. del av Hugo. trots och en i början na, men är slag startade de brin jakten har det våges så kten börja var träd Ö-ja Där och Norr a skott elsen av r Pang. . 90-talet d de först s föröd har unde jaktlagen för av llning drabbat igång. Blan på säsongen era mat ppstä inte till num föll lagu ju och Norrvåge en som – Det blir det viset har bytts ut lemmar dag stod som så på ttar åren r det av tio med under första smällar djuren, ut bestå bra, berä för, två e till gav sig jaktlag det varit tiotaggar varav sju iärdag. fick en ers. att årets prem ju speciellt r And out unde backen. et för på morg – Det är sprang är nio Är vädr meters för ö. – Älgen kan en 30 redo på ta oss ut, - Kloc jaga på älgen är n, ett kraftlinan Hans West kan vi inte jaga med nen då till båte blåsigt berättar e vi traditiondå en sport ner avstånd, så måst vi ön är har den - tran som heter duga om sen Tömmer ta lång te man som ten i keps är att tala s arbe omdöme. grankvis kan inte ga onen Det senli ut morg älgtrack den ju tom.älgar simmar är en av en, och jägarna ute på ön. innan ttar jakttar. använder nband tid , berä två skyt Istället a, spän hit igen nström. Sellin satt platt pulk för att få ner Lage Tjär Anders ledaren et en tyrka på drev Han och morgon r inte och arms lyssnade denna det livet bestå en kilo, och spänt och lätt då ade upp Men djur , utan även hare av älgen det extra r regi som start älgar meter in på ön. bara av bort unde Ami när går lar om hundra jagas ute skymmeter n räv hand stike och också tning. jämthund ligt dund brukar nedförslu och ovan Rådjur helt plöts . träden, tjuren används dem längs mellan framför över vid båten mal tas våra huvuden havsrade ut Väl nere förfogar av gam en för brytare seglar Jaktlaget över fyra få älgen en stub tre älgar kraftlinan ar utbrett för att tre plus eter bort 1 000 hekt gen har modell n oftast örn. Med par kilom Anordnin är jakte r, bad. öar ett medlem i båten. tilldelning ett par daga ivks havs äldste at. i morgopå agets från Gull konstruer flesta av ärsön där skogen jaktl avklarad de berg Råsk sig tre r På ser bege Hugo Wåg 88 år, varav bedrivs och då a jaktlag. nens jakt till andr ERIKSSON vanlig skog Trots sina av alla hans hösjägarna som en EMMA at endast edelar ut precis ts i älgman trask strand- fjärd spendera redan då han vara tar har r från ar n mete en, verk hundra par år seda För ett ed- skog kanten. ett åskn s ön av drabbade

stävja p för att till nytt grep vända sig öldsvik ett ut. genom att en i Örnsk t sticker det. Detta a om någo Foto: ARKIV Nu tar polis gen i inlan na ska rapporter inbrottsvå för att jägar jägarkåren

cket ha så my Vi vill ju möjligt. tips som

ser

3,5 år, n Alfred, på när sone

och Hans

Westman

ppBästa avko Urban lingen för på är att hålla n. med vede andet Både hugg andet och stapl m ett ger hono lugn efter arna arbetsdag bynBred på skolan.

älgen

visar h Bilden som en ä . Bild gammal . Leksand Sellner,

I KRIS ENHETEN faldighet efter Tre

a varandr Uppmuntr e än os , brister andra högr lt vis INTE finnset. föral enheten v och fram en i trovärdighbrevet till ing för ln – är kyrkan i och aktn d t. – cirke skriver det, ÄR Ringen för enhe OM det Paulus Men blev symbol ol b a så här: genom stepräsgammal Filippern Ordet symb spli tröst i sin över alla ber s an finns är ”de Jesu untr att alltså det som förbön, rn tus, uppm nså att he m Fade terliga Jesus Kris ken och geme samman s ett - likso ska vara ÄR det.” Jesu Men värl från kärle Anden, OM det synlig. r och Han inga illusione k, den känn skap från et och med bolis sig inte ÅT e e ömh gjord driver gjorde finns min glädj att alla ten, det gör då heller. visa Därför om enhe känsla, m att Paulus HÅLL. g geno t av allt aposteln kamp a an i kärfullkomli är mins ojämn Lev samm sinneenhet a världen Enheten enighet. e och kyrkans I den falln a i tank ska ni lättköpt. tring och konflikt hävdelse lek, enig samling än från själv ligger split till hands den rä ödmjuka lag, fria VI har ga. Var och själän er närmare varit och fåfän intresse a högre har det sätt andr igt än enhet. Egen urrerar alltid vanl och rätt konk ten går upp viskhet själva. på ert eget ken. Enhe – när vi inte bara as. och med kärle andr Tänk litenhet, d förlorad. också på i sin er , ständigt bästa utan elag råda7hos s ber ändå ett” försoning s sinn Men Jesu vara hos Jesu Låt det erkänna de alla må å. Han å fanns a8 bön ”att likas som ocks 3 mellan mäna dessa uppm 1 Paulus våra Ja 6 och ver till – a Kristus. us behö att vädj shattering från Paul oss. fortsätter , därför att enhe1 ningar tid ta till ans vår sidor i bästa 9 av kyrk vi också 7 ten är7 ett etecken. Om 7 känn 9 främsta

Sudoku

n tävling) - lätt (inge

Sudoku

i varje t rad samt erar det: ät och lodrä s. varje vågr r ska summera Så här fung rna 1-9 i . Inga siffro Fyll i siffro eller ruta i varje rad

n låda. Inge

Sudoku

3 - mellan

6 2

9 4

3 9

9 2

1 7

n tävling) - svår (inge

g) (ingen tävlin

a mer än förekomm siffra får

en gång

slund Urban For

Krysset

m e proble ett växand Tjur-brist

: kan vinna et och du Lös kryss 2 Trisslotter tt 1:a pris: 1 Trisslo 2:a-4:e pris

nda . g oss tillha Din lösnin 13 september 2012 s ntera senast den lösningar prese och Vinnare r. om två vecko adress: nstående gen till neda Skicka lösnin Box 3053 36) e, vecka sverig kryss Nord (Märkes 903 02 Umeå

Lilla krysset v 36

nästa vecka t fredag oss. Senas in det till t och sänd Sockar till ett vykor tt, 2–3 pris: lordet på och skicka pris 1 Trisslo Skriv nycke med veckans nr Umeå 1:a tet Märk vykor Box 3053, 903 02 e, Nordsverig

vill vi ha

Porto betalt

ditt svar.

Vinnare Lösning/ nen us v 34 Sovjetunio set/Reb Lilla krys na bryter sig loss från

23 Namn: ...............................................................................................................................................................................................

förbi n dundrade när tjure

att lägga gäller en då Men det m skott att e bako es det fjol fälld lersta tank reförbundet vill honLÄNET. I Jäga r i mel serar på agen foku större knas 22 788 älga . I år berä minst jaktl och låter de Norrland djur ingen bli vara. r fälldes tjurarna avskjutn tusen älga Norrland d r kan ta tlan tjura lika stor. i Jäm ståtliga i mellars ernorrland a skjuter Brist på för Medan man att korn de fäller att i fjol. I Väst539 älgar. bära ljd aran e inne påfö fortf r så fälld sten med födda fälldes 9 på brun d många tjura blir sent er ernorrlan kalvarna tur inte hinn ga kalv man i Väst r än hondjur. lika mån som i sin 4 Skjut de ska. färre tjura som a. bunmer utvecklas som vuxn Jägareför es det ska ar Spara tjurar med mDärför har tiv som rrland fälld är en 4 r septe ut direk t ens I Västerno ar unde älgar, vilke sedan det sänt älgstamm än tio tagg ifjol 9 539 djur förstärka kten. SSON ERIK med 566 berja A ng EMM ökni jur än kvalité. fler hond 2010. 4 Skjut jakten. avskjutr under beräknas lika stor. tjura I år t e bli mins r. ”Vi måst ningen

Vinnare Lösning/ et v 34 igekryss Nordsver r 2 trisslotte ele 1:a pris: nhed, Juns Helen Ahle

Ukrai Rätt svar:

1 trisslott ön 1:a pris: tröm, Frös Maria Ahls

: 1 trisslott 2-4:e pris on, Backe Margot Nilss ius, Växsjö stad efors Bengt Hop sson, Hörn Bertil Aron

Sockar ele der, Juns Sven Ulan dengren, Skog Miriam Swe

Vinn ! lotter

GRATIS år havs Här överg

a baxa ner

Postadress ................................................................................................................... ....................................................................

r pulkan förberede Jägarna

jöl 3 msk vetem r eller öl porte 1 flaska 1 tsk salt r 10-15 enbä n 1-2 tsk timja blad 3-5 lager cm bitar 2 msk soya skurna i ca 2 tter, 3-4 morö 1 gul lök olök . 1,5 purj önskemål nsylt häll par efter 1 dl lingo färdigt, svartpep ”puttrat” ser och Kryddor: t och har ingredien 1 – 1,5 t är bryn i nämnda kötte tt ovan här: När n småkoka Gör så , ca 3l, tillsä Låt gryta en gryta om det behövs. persilja. över till ng. era med skumma användni eratur. Garn koka upp, dagen före låg temp på görs e timm om den blir bäst Grytan

er 2012

Adress ...............................................................................................................................................................................................

bara ett

et i tärn lår, skur ioner) eller ytter (4-5 port vatten. Älggryta (fint) ex fransyska , tillsätt 2-3 dl tt i gryta I kg älgkö och lägg över t Bryn kötte

6 septemb

re och mind ensam allt mer sporten i källaren nde. hemma inspirera ade själv rna. Det allt tre – Jag trän fick passa vikte och köra är trots ma ens fru att sitta ing. Det och min bedö 2012 erigt å tråk med trän sitta och han, ocks ttar han. septemb som ska Urban. at upp flyttade a blev6 till träning, berä domare jag start Charlott , berättar själv lyckupp. lag så har ande on frun sig ett r utför då var han inspirati fått ihop Urban och sätte finurelyftets r och den falnande med en ta tävlingenSollefteås igen, säge ödmjuk man ingssonen Men trotsändå smitta av styrkring och an innan förs inom r på trän Redan omk ettårige a till Det är en E. När Urb som sitte ades han na runt n. etablerad en av grundarn t i ögat till byar utom ett lag. väl Edvin till efter lyfte NORRFLÄRK tade till Norr som t igång lig glim fördelar igen sig ingsvärld flyt själv hålli ade dess och tar , och grab Urbans len trän gym och hade bänken Forslund ett ordentligt gym i våras start vi börjat tävla s i loka duktiga. Arla ldrahem riktigt på plat Nu har n i nio år. inte i Sollefteå. var är – är som förä är inge d ke oner flär Alfre är med e. men med trän när man rat den saknades. d Flera persland yngsta sonentång fanns ju, barna som roligare i Norrflärk av trä. introduce n. – Gym mycket något som en som varit me n som en skivs och därib mer Det blir n. säger Urba och var inge och fina att lyfta gymmet kar Urba invånare lotta ger sig på är med mig på Styrkelyftar efteås första och Det en av träning där, es fler, påpe a barn, ed frun Char Urbans utöver bra av Norrflärk Soll form är andr Arlfr han, att ta en – n tre de n till Skog då för att star en anna 2001 flytta n Edvin n av mina säger Urba n han ham ige sone än någo tämde sig på n t hinder, att det även fiskelägen styrkor, och inna är inge tade Urba gym bes e den då ettår i Norrflärke. byn , då jag ngar om åldern em tilltaland värld arbe han fann den lilla naturligt förhoppni av honom. att bli te föräldrah skolans sig helt även ge som har flärke när ett arbe nade i elyftare n en chans något han – Det föll somrar i Norr det roliDet var blir en styrka ungdomar är de på att t alla i skogen. pplande. landsbygde bland r g, både det var avko n han börja och spendera t Att trän nrensnin på n och lyfte väldigt liten och hjär rs jag ända seda Urba var ar r bra starkare. inte alls lika rolig resu med jag kärt lyssn s, säge sysslat – Det är n som a. Oftast han. t som ett som fann – Det är ju v och nu har jag r Bredbynsskola a och hugg på gaste närheten till fiske , säger stapl ing sse, tiden r ent. själ t intre unde styrketrän flera fram elevassist nt stor att träna tävla med, berätta ljudbok ade då ledde . intresse. är ett såda du går till Han ordn ett tillval som nya orten omsDå det ett lag att val, av e på den r till ungd det då att n? Elevens några fru händer sak gälld ungdoma vede tadiets Samma fanns inte, och att Urban tiden. Min Urban. drift med hela av högs aktiv över r runt lika gym jag höra förslaget jag inte här. det Ett rna kom med – Det får att jag bara flytta säger SM. tiden var ett även en, tävla, och bybo säga s en – På den a upp med en på tomt brukar säger rna fick beviljade vi röda olika ställ skulle start bidrag och ungdoma blev så duktiga, fick d med veden på skrattar. SSON or. Då är pryd på utan t att de – Vi sökte 000 kron i luften EMMA ERIK gen som var rolig ntligt med Urban och på 220 ks upp Skivstån det orde g, säger summa vikter sträc han. t att göra tävling stnin och gula första spionjär möjlighe varierad utru sätt. elyft sin styrk enklaste ns han nande. flärkes bänken rejäl och t finna igt spän Själv min ligger på Det är Norr krävs ju trots han börja som väld Urban. ös. Det lund som n vila från 1999 dess hade allt en riktigt nerv Urban Fors inte träninge Innan förra ort, – Jag var r för det är trots jämfört på hans och låter i Borlänge ng man våga tävling nne: USM t det är tävli helgens trä- att tävlingsmi nad då r, de var riktig Roligaste aktiv med har stor skill skolans eleve Sollefteå. inte varit när man när jag följde – Jag har , men nu ved hela tiden r på med duktiga”. hålle ningen jag jämt, när ljudböcker ”pärer”. kör bil.” och 3,5. s mat, , lökså lagar och Alfred : Stekt fläsk, Linnéa, 10 Lagar helst Edvin, 12, ynskolan på Bredb ar s på lyssn Yrke: Resur s ring ”Jag at: Gidon år Ålder: 47 Senast lyssn a, 26, lärke Bor: Norrf barnen Emm Charlotta, Familj: Frun

veckor

og efter ö till älgsk

älggryt om god

else

tillverkats trä, som ERIKSSON tången av Foto: EMMA lyfter skivs

Ja tack, jag vill prova 4 veckor utan kostnad. rs Sellin skyttar Ande Dagens

Kurt Elsi och svik Örnsköld

n n i Bredby Westma ryta. Erland god älgg akten vill pt för en Inför älgjföljande rece ingar. tipsa om

Varje vecka hittar du ett kryss tillverkat av kryssmakare Lars själv Melodikrysset finns också med sigBurman. e d å rb rebusar are rkbarnkorsord, Urban gö ärkesamt ta s 001 fl och sudoku. 2 och Norr

und . Urban Forsl är på gång elyftare . ration styrk träningen Nästa gene som vill prova på just för barn

”

linan. längs kraft

Tipsar

Betrakt

KRYSSIDOR

som s något är tidvi tungt. Inbrott inlandet ett brott drabbar g t är det aPeter Sellin Samtidig l kräver iaktt som i rege det ska gå att för att fönster därmed gelser för ar eller i upp och upp dörr sig tillträde in i sin nysta da sligheten ofta någonting brott att bere a att det är är kväv stämmer, känner igheten upp och stugor. riktigt linda. Svår as just iaktvänds ju som inte Selling och fortning Det – sakn att inred r i pet att det allting åt säger Pete därav grep n. ned på komma tagelser, en och hitta och jägarkåre et sätter: att inte till för sig nog myck vända stjäla. – Det är alla inngsju ha så prylar att här som gör registreri på – Vi vill s är flera igt, så det att samma nt Bilar det möjl leme utan ga för tips som inlanperbrotten mer, signa e av mån Det är hela Ena num inbrottsär ett sätt eväckand upplysfalanger. komma drabbat. misstank n av försöka et. Vi försom är vara en ha. r är type på spår att det kan det t- sone som polisen vill tjuvarna och vis an trak sätt rätt veck ar alla i Anundsjö vecka ning skulle klivafinns söker på sig till oss. a ökning Om man s höra av att näst åalla möjfolk ska brottsplat till erna, för ker vi på ng i Gide in på en ten igt att en ökni Det försö möjlighe även konDet är möjlför oss vara det vill även a. Vi har p liga sätt. pande, åi Västertraktern nytt grep envarsgri polisen ten att omg n. det är ett takt med möjlighe till polisen ker hålla jägarkåre försö säga via gå och att larm botten länsgränende slå kvar gärningsn över , och kontakte hålla ingsälgjakten och gärn älger n av Und eller serna. lt i börja en. Då mannen framföral det mycket folk på plats n svepte vara nen å seda är män år sig. t jakten, över brott ocks rör på För någo ottsvåg ute och måste ett iakttasom är ingså en inbr . sen att men ocks nget chan inget vi begå då även som folk Då ökar det är e med i kar inlandet, , sådant – Fast ar, påpe örelse följd så illa gelser görs för det sticker lös först igt mmender på la om veva. Rikt det blir reko reagerar ng. samma kan hand Peter Selli MARIA BOSTRÖM nu, men eokända ut. Det det inte et skad bilar, på är t myck s okända rörelser tillräcklig av att det bryt or och ERIKSSON et. bara människ lse dygn Foto: EMMA göre tider på att man knepiga som gör – Sådant

nd meters avstå satt på 30

Ar rosor till fl Tusen två pen till för hjäl i Nepal.

är ar detta Vi som önsk Farfar. och Farmor

2 Fjortonde

polis a hjälpa Jägare sk å tjuvar p n i jakte LDSVIK. ÖRNSKÖ är tidsvis hårt Inlandet av inbrott e drabbad r, fritidshus i bostäde r. Nu tar isen och jaktkojo svikspol köld Örns p och ett nytt greprkåren om vädjar jäga ket hjälp. det är myc – Nu när skogen och rör i folk ute det lättare att lser på på sig är iakttage ut, det görs sticker sådant som Peter sen poli säger Selling.

n Jakt på öet styr r d ä v där

r skjuts tusen älga å änd varje år, kvar två finns det ger så till tre gån våra många i jakten när skogar är över.

ulera Vi vill grat in Uberg, som Mod r. Jessika septembe nter år den 2 ga prese fyllde 7 du fick mån Hoppas . och tårta

En familjesida där du helt utan kostnad får dina hälsningar framförda, dikter, roliga historier, bilder, teckningar – Ja nästan vad du vill! Skicka till familj@ nordsverige.se

Senast må f vi ha din eller post Foton ret

9/9 201

6 septemb

Familj& Sånt

FAMILJESIDA

er 2012 6 septemb

Smakprover ur innehållet:

Välkomm hälsning tecknin uppvak

på bara ten är slut . ag då ö-jak jakt här” i flera jaktl ju slut på ström jagar på älgar så är det n Lage Tjärn er vi ön Jaktledare omdöme, tömm skjuta med

. till båten

för att kunn

ett par daga

d. or och stran r med klipp par mete

Telefon - även riktnr...................................................................................................................................................................... Personuppgiftsansvarig: 090-711 381, Gun Fahlén

NS_4 GRATIS

Svarsförsändelse Kontonummer 900141500 908 50 Umeå

Testa Västerbottningen under fyra veckor! Smakprover ur innehållet:

BILDREPORTAGE Bilden är ett viktigt inslag i vår tidning. Ibland genom större bildreportage, gärna genom läsarnas insända bilder och självklart även som viktig illustration till våra skrivna artiklar.

24 augusti

rdsliv Trädgå

2012

TRAV & TIPS

tterna mar raba ens maren svämster i regnbåg sensom blom Så här på flodvåg med a en mor, lock över av er. flest blomga mest frön alla färg tävlar i att få frambrin De liksom t insekter och ln. mes till sig livscyke perna rten på iga grup i slutspu

e Lindgren Ann-Mari

gav tips

. srensning QVIST om ogrä Foto: MARIA LIND

loniUmeå ko örening sf trädgård område tt visade si

arna i sätta knöl n måste man hus på våre inom när kruka ut dem n sätta och seda nattfrost är över. för solig plats risken vill ha en Dahlian ik trädgårdsjord, i näringsr stå för blött till. inte men får

deln Även i han sorterna

behöver s högre bör sätta är De stöd som teringen ett växt n vid plan de vanl upp reda skada rötterna. praktfulla dahlia, kaktusatt inte e man dekorativ det mest l- för tten är en måst a Bland och enke dahlia, På höst ska i raba rotknölarn i lommiga upp och exoti som har sitt ner näckrosb samt ”pompom gräva a en når vulkanmiga dahliorn frost iga blom i börd innan . ursprung på Mexicos högtio gruppen” marken. karna ar av stjäl sluttning arna, Klipp oration från 3 000 från knöl ett, platå. Vacker dek imeter mar netik 2 000 till cent blom elpå nam a med att Där med en på det Dahliorn märk dem n lägga dem höjd, med juni tills grader, meters seda slutet på sig påmind. försiktigt r på 15 för att borsta en gör kruka temperatu iorna ut sig likt ta de frost man dem i en växt- tork och lumpar samt dahl breder flamman Har dem i bort jordk rötter. s och de för förvara t och s där ett ogrä skadade i torr kan man na kalla uterumme - bort ara knölarna blommor ma”. huset eller njuta av blom Förv går även as blom få jord. Det d. ”aztekern tidpå så vis re perio sand eller dem i a en läng rulla in att morn et ara knöl bra n per. Förv Inte i kökhar fått sitt nam ningspap och frostfritt tills Blomman ungen Andreas dem torrt arna élärj att sätta var av Linn är dags -1789) som det åter Dahl (1751botanist. plantera i jorden. inte vill läkare och e på den tiden Om man att hitta färdigiar dahl Man hyst det ante ngar att hos trädsjälv går a olika vari dahlior förhoppni skulle kunn stycken drivna dahlior. sätt som deln. knölarna om finns av samma gårdshan lära dig mer odlas på Vill du , samt förde dahstå i potatis. skötselråd r man motsvara dahlior, dem inte hitta Tyvärr inte förpå Men låt skämmas. Bjud ng, så on arnas smak t ökni informati lia- knöl ets men tack- rabatten och et agsborde arna, iasällskap till midd s- myck väntning attraktiva blom se. er bord ska Dahl in dem vack Sven en skdahlia. flytta från vare sina sida, sven MALMSTRÖM och gör dahlian n. ården och hem mor fick AGNETA mor dekoratio köksträdg i av blom sin plats Klipp skål med trabatten. i en stor dahlimed dem till prak tade lägg örtar Dekorera av den mor De vilda vatten. njut enkla blom ett blad och orna med 20-tal arter, men vackra som blir ett t arbete a fägringen finns i nsämne ett idog a skön diskussio och kors tack vare självklart förädla idag gästerna med att bland ior, finns r. bordet. olika dahl sorte ngivna i runt lyckas 55 000 nam a är indelade För att ling på iorn iaod rat Dahl dahl per base av med olika grup form. Några s blomman

55000 KRYSSIDA

Varje vecka hittar du ett kryss, specialgjort endast för Västerbottningen, av kryssmakare Lars Burman. Melodikrysset finns med varje vecka.

veckor

GRATIS

de små rhålla Att unde gamla och hitnågra ursprung husen, från sin UMEÅ a gymnaflyttade ndring där Östr en I en mea mellan liga plats står, ger siet idag i arbetet och i Tavelån Ersboda g och ger. omväxlin Ersmark pittoreskt andra talan n utlopp för föreningsstuga ligger ett råde med ts Utanför café ställ koloniom or och trädgårds n. Där hade ett stug för dage 63 små i ordning karna köpa hem r. sig odlinga kunde besö bröd och slå t kaffe sti baka stund. en 12 augu ner den dSöndagen koloniträ a nner Umeå deltog för först Sålde pereville ha fördjupsförening Trädgårdar, gård den som r 2012 n rad korta ds en t 7 septembegången i Tusegemang initie- För erbjö anna d ning rran som blan ogräsgurun ett riksa g, föredrag trädgårds av om odlin rat . handlade resultat av skör Carlsson , dgårdsman Gunnel rensning och hur å koloniträ cip alla – I Ume perenner djur och var i prin de för den, r in vilda ård. förening lvera tis, men a locka trädg ter invo pota sin i m nilot kunn kolo ns insekter odlas likso ttblomma för tillsamma berättade pa för att raba att n, orna till Euro dage lad som a lomm som iorna föräd a dahl genomför gren istället med ringb MALMSTRÖM de först ie Lind a. den blev TA ar bra ihop Ann-Mar -talet kom redelsern Foto: AGNE (1) pass tenhet och at förbe På 1700 till belå dahlian organiser var inte dekorativ smaken blodröda het. Den färgskala. gar sin skön s varma Guidnin föreningens med erkrassen ar av och sling Några guidning erbjöd berättade lemmar det och runt i områ kolonins histo om a utvalda samtidigt visade någr ria och r. trädgårda fantastiskt! Jag r färge – Helt r av alla bara njute sa Marie Nord er, kform besö av och var en lund som och arna. gått runt sin Hon hade ns med mma t tittat tillsa lle och hitta Isabe den egna dotter till on ark. De inspirati n i Ersm de ska trädgårde att ens om nya var över odling, . le vid sin kten, om tera hum r. ansi plan sorte tusen Lindgren g per, och olika man portal. Ann-Marie förökning en så snyg le! hittar hum – Vi såg om LÄNET lior Dessutom iasallad , täckt med om dah på dahl med guigola nyss r sålde I boken känna recept något nytt som följt koloniste andra fått ut prova på Andra Några och man vill kan man för dessa ar att de de perenner råd i en derna men ket än om Gunbilliga att äta. passion besö och goda Svalin av lar tips beth a. mer knö Elisa ent och bjöd på runt själv blomster . är skrib vädret. bara gått personer det fina trädgård, narsson fram 200 med växa rådet, Drygt fotograf ektur som skillnad koloniom för och arkit otyglad Stor lott kade att det är besökte historia hittat hit ionerad, påpe råden. mellan ga hade Någon Vild, pass och elegant – det ämnesom en brokig bakskillnad r mån varje a gången. KLEVFJORDEN rätt stor r. En del satsa eller stram Hon har d annat ia för först blan dahl A LEON het. olika lotte g. Andra föred d och har ekrefinns en personlig - grun odlin förbundss ndet mest på smak och dahlians spän tat som förbu arbe . nner på Riks iko, där Läs om rar pere och kom terare från Mex Trädgård ut med nationalsk nande resa är Sven era snart aden num att spridas över mer även trädgårdsmäst till ”I blomma, boken en. ”. M r vackra hela värld rens spår MALMSTRÖ innehålle AGNETA Boken bilder irerande med och insp blomman Läs om

Boktips

eth av Elisab n Dahlior unnarsso Svalin G

Varje vecka kan Ni travtippa V75 med hjälp av Västerbottningen där vi bland annat har en initierad text och samtliga startlistor. Stryktipsets aktuella omgång får också sitt utrymme till läsarnas hjälp.

DIN SIDA r 2012

7 septembe

En familjesida där ATG Kris på du helt utan kostnad på i väntan ingfår dina hälsningar ny ledn framförda, dikter, roliga historier, bilder, teckningar - ja nästan vad du vill! Skicka till familj@ vasterbottningen.se n. hela kedja

a! Din sid r, ter, historie bilder, dik gar/tack. lsningar, tnin in firarhä der och uppvak att skicka sbil Välkomna , nyfödda, bröllop gar nin teck

ett

rka är heten delser påve Trovärdig som fått sig en nde hän Lätt tel . Uppröra ste annat kapi a den sena varandra ATG avlöser rejäl käng an var det dags verkar e. veck överdrivet kande tiden. I ännu värr sjun möjligt igen, om vara ett man spela kunde i igen Åter redan gått i skepp. ga viktiga lopp som e var En av mån blir ny VD? till ettSenast det händ n en reda mål. året och frågor: Vem

”

I Umeå dkoloniträ gårds var förening alla ip nc i pri tter kolonilo de era olv inv att för ns tillsamma kunna genomföra dagen

av två stora et. Två början ATG:s för myck dal. veckan. Skrev om förra gång är stor skan har minskad er är en problem Det het och e gång är det möjligt? rr måst Trovärdig LotteriHur g. Tyvä långt att d omsättnin på samma tema gått så inkoppla ätta de nu nen är jag forts uppdatera inspektio det i högsta grad släppts har en då är då det oner och och utom ulati Dess . Spek ärks agats. siffror. allvarligt et först ås dal" uppd tänksamh "spelskan r med siffrorna. först miss gagnar et Vi börja a och det för helår en av nya tningen tt gärn krytering le nyre skul Spelomsät på ett undersko inte igen r på som möjl 2012 peka sex och tio prokunder vända an till att n. på mell När vi talar hjälpa vecklinge VD budget. 13,1 miljttningsut cent mot ny tal som a. omsä yteringen av om så höga en rejäl summ . Rent Rekr det viktigare la det arder blir att hand är nu ännu sigt är komma mer. smäs kan en ende gång Det ner, trolig ha avgå av fram g att matc om 800 miljo 13 kronor inte lätt En vikti p går Nilsson. Eftersom vara att Remy d hundralap måste nu på varje satsa sporten kan prisegenskap foten, trycka till sänkas a på tillbaka sätta ner och lyssn a för 2013 att uppknappar summorn inte rätt Tror are verige. rejält. e, trän hästägar skrattar travs vill spelarna ha? t födare, Vad direk ällda mer att och anst Det kom åt det. m ingssyste7, 13, 1, 14 s rankn Avd. 5: Veckan 12, 5 4, 1, 10 Avd. 6: 5, r 10, 3, 14 Naha a Avd. 1: 11, or Avd. 7: Eros Toom r=200 kron Avd. 2: 6 Aaroni 400 rade Pihlajan 5 Avd. 3: 2 0 12, 11, 10, 2, Auto 214 Avd. 4:

ckorna Hissjöfli

Hanna

r 6 år 9/9 som fylle

.... ...................... ...................... ...................... ...................... .. ...................... ...................... ...................... ...................... ...................... ...................... ...................... ...................... . ...................... ...................... ...................... ...................... ...................... ...................... ...................... ...................... ....................... ........... ........... ........... ........... ........... Namn ........... ....................... ...................... ...................... ......................

utgiven en vecko ingen är nyheter Västerbottn med tonvikt på iskors ing berör männ bygd” nyhetstidn nser som lands och anno ”Livsstil Vi tror på människor. vardag. röst åt dessa prenörer och ger öretag, entre ingslivet. gör småf fören synlig Vi ar det lokala rtering bidrar vi och spegl rappo . Även en aktiv sutveckling Genom iv landsbygd utanför centraltill posit som bor sig. människor kunna känna igen ska är det orterna bygd” då til lands tion är ”Livss ambi Gillar du dig. Vår och gen för här tidnin skall vara till nytta gen bor. att tidnin tt var man tom alla glädje oavse får dessu & Skog er per år gen Jord Sex gång nter tidnin den leprenumera Jord & Skog är . frågesom bilaga gen för aktuella norrländska dande tidnin det kring t. ställningar skogsbruke nt! jord- och mera n som prenu Välkomme

......................

........... ...................... ...................... ...................... ......................

........... adress: fredag till st nästa nda sena ng oss tillha Din lösni ningen r. Västerbott två vecko nteras om Box 3053 ngar prese å re och lösni 903 02 Ume med ott - Vinna rtet pris: 1 Trissl Märk kuve 2–4 2 Trisslotter, 1:a pris:

et v 36 VN-kryss

n Västerbott travtips! da ger dig go

tligen Nu än agar! ed på fr

Porto betalt

från startar hästarna få ungefär nd bästa att på förha ar. För in och t när de helgader ta Park har råd är en Extra svår ra här och Den som man helgarde arankar Boko bakspår. man först kan Charles a. Vem kostnad et på 11 samma n i först Champio personligen myck. B.W.L Jag tror chansspik smaksak. kunna vara en le som skul

Adress ............................................................................................................................................................................................... et v 34 Vn-kryss lotter Två Triss 1:a pris: , Norsjö E. Stenlund Trisslott pris: En ta 2:a–4:e rsson, Båls Katrin Ande Vännäsby d, V. Björnlud an, Umeå Nils- G. Oldm

set v 34 Lilla krys ionen. Sovjetun Rätt svar: loss från bryter sig Ukraina lefteå Trisslott lund, Skel Maud Mark ar ping Sock orn, Enkö eln Björn Ineb on, Vind Gerda Nilss

jag vill Ja tack, rera! prenume ingsVälj betaln intervall:

319 kr 6 månader 530 kr Helår

Namn

Adress Postadress Fahlén r. - även riktn ig: 090-711 381, Gun Telefon giftsansvar Personupp

Gäller t.o.m.

20121231

ndelse Svarsförsä mer 900141500 Kontonum 908 50 Umeå

Postadress ................................................................................................................... .................................................................... Telefon - även riktnr...................................................................................................................................................................... Personuppgiftsansvarig: 090-711 381, Gun Fahlén

VN_4 GRATIS

4 den 22/8

2 Fjortonde

9/9 201

gratu

Svarsförsändelse Kontonummer 900141500 908 50 Umeå

efter Tre

INT enheten en i tro ln – är kyrkan t. – cirke sk Ringen för enhe Paulus symbol a stepräsgammal Filippern i sin över alla finn Jesus ber att ”de alltså förbön, rn m Fade terliga Jesus Kris s ett - likso Jesu vara kärl ska från ÄR det.” r och Han inga illusione skap från sig inte e e ö gjord gjord finns ten, det heller. om enhe us känsla, Paul allt t av aposteln fullkoml är mins a världen Enheten enighet I den falln lättköpt. tring och konflikt lek, eni än ligger split till hands lag, fri och själnärmare och få intresse enhet. Egen urrerar alltid och sä konk ten går viskhet själva ken. Enhe med kärle Tän förlorad. i sin ständigt bästa s ber ändå ett” Men Jesu vara Låt d de alla må å. Han bön ”att likas som Paulus våra och till – a Kris att vädj fortsätter , därför att enhe nin ans sidor kyrk bästa vi o ett av en. Om ten är känneteck främsta

telse Porto betalt

Betrak

Namn: ............................................................................................................................................................................................... ingen ........... Postort ...........

som blev

komm Beatrice nsam vän arken inte ärlde en geme ga vildm begrava omv den ödsli akt med När N dem ifrån och utan kont a på prov. iltsjä Ensamma levnadsförmåg hon storv deras över inte författar är es femte bok. Illum Berg Vildsnår är henn e. safariguid Norsted

II – Klass V75: 4

Ja tack, jag vill prova 4 veckor utan kostnad.

........... Adress ...........

och Lina

ania till Tanz gisk draasma har åkt t som s Psykolooch Thom när flyge

! Boktips

akan Färgspr i dahlior n e t t a b ra LÄNET

Västerbottningens ledare argumenterar för hela länet med värdegrund i Centerpartiet. På debattsidan samlas regionala debattinlägg med lokala insändare.

Vi hittar varje vecka personer som någonstans på den västerbottniska landsbygden har hittat och lever sin egen livsstil på det ena eller andra sättet.

rdsliv Trädgå

LEDARE/DEBATT

LIVSSTIL LANDSBYGD

oktober 2012

Lagstiftning fick motsatt effekt LÄNET

Riksdagens beslut om lättnader i lagen för strandnära byggen vid sjöar och vattendrag 2009 har resulterat i raka motsatser. – Myndigheternas tillämpning har gjort det svårare att bygga i närheten av vatten, säger Åke Sandström, tidigare riksdagsledamot för Centerpartiet i Västerbotten. Myndigheternas tillämpning av lagen har resulterat i att regeringen i höstbudgeten gett Naturvårdsverket och Boverket i uppdrag att utreda nya lättnader i lagen för strandnära byggen vid sjöar och vattendrag, så kallade LIS-områden, landsbygdsutveckling i strandnära läge. Det som var tänkt att bli lättnader i lagen har efter det att lagen tolkats och tillämpats av experter, myndigheter och kommuner blivit en icke avsedd skärpning av strandskyddslagen i stora delar av landet. – Och det var inte tanken när beslutet röstades igenom i riksdagen, säger Åke Sandström, Västerbottens bygderåd, tidigare riksdagsman, som var med när lagen röstades igenom. – Resultatet har blivit att ärenden skickats till länsstyrelsen för överprövning och det var aldrig tanken. Därför är regeringens beslut om en översyn av lagen välkommen, säger han. Lättnaderna i lagens för strandnära byggen var en del i regeringens ambition att minska regelverket med 25 procent. PETER KÄRR

Prio med stöd för investering VÄSTERNORRLAND Det är hårt tryck på investeringsstödet till lantbruket i Västernorrland, pengarna räcker inte till. Därför har länsstyrelsen beslutat om att fördela om resurserna från startoch förädlingsstöd till investeringsstödet.

Utveckling får pengar LÄNET Regeringens forskningsoch innovationsproposition innehåller en förstärkning av medel till forskningen om miljö och hållbar utveckling vid forskningsrådet Formas på 300 miljoner kronor fram till 2016.

Gun Lidestav och Tomas Nordfjell, i diskussion om ett forskningsprojekt.

Foto: PETER KÄRR

SLU-institution proffs på projektansökningar UMEÅ

Ett föredöme när det gäller framgångsrika ansökningar till EUfinansierade projekt. Det anser statliga forskningsmyndigheten Vinnova, med två miljarder kronor i kassan, om institutionen för skoglig resurshushållning, SLU i Umeå. Tomas Nordfjell, professor vid institutionen, var som enda representant från svenska universitet inbjuden till en informationsdag på Vinnova för att redogöra för institutionens framgångar vid ansökningar till olika EU-finansierade projekt.

14 projekt 14 EU-finansierade projekt finns i institutionens forskningsportfölj, varav man koordinerar fem. Av institutionens totala intäkter på

drygt 146 miljoner kronor kommer hälften från offentliga anslag, drygt 70 miljoner, andra hälften kommer från näringslivet.

Ökat kraftigt De EU-finansierade projekten har ökat under de senaste fem åren. Från 5,1 procent av de totala externa slagen 2007 till 26,2 procent 2011. I pengar handlar det om en ökning från två miljoner kronor per år till tio miljoner kronor. En framgångsfaktor är, enligt Tomas Nordfjell, att institutionens forskare har möjlighet att växla upp de statliga anslagen med EUpengar. Institutionen har också personal som bistår forskarna med den formella hanteringen kring forskningsprogrammen, de kan fokusera sig på forskningen. – Till stor hjälp, bekräftar forskaren Tomas Lämnås som har deltagit i flera

EU-finansierade forskningsprojekt. – Det har gjort att jag har kunna bygga upp ett nätverk av forskare och forskningsinstitutioner runt om i Europa.

Kritisk mot Sverige Om institutionen fick beröm, fick Sverige som nation kritik av EU:s representant. – EU tycker att Sverige som nation har varit usel på att delta i EU-finansierade forskningsprojekt, vi har blivit lite bättre under de senaste åren

och ligger nu någonstans i mitten av EU:s genomsnitt, säger han. Gun Lidestav, forskare vid institutionen, påpekar att Danmark har dubbelt så mycket i forskningsanslag som Sverige, i euro räknat. – Danmark har stora EUfinansierade forskningsprojekt som berör privatskogsbruket, säger hon. Tomas Lämnås har byggt upp ett nätverk med forskningskolleger och forskningsinstitutioner i Europa.

Vinnovas utmärkelse till institutionen betyder uppmärksamhet, nationell och internationell, och gör institutionen till en intressant ”äktenskapspartner” i forskningsprojekt, konstaterar Tomas Nordfjell. PETER KÄRR

Forskningsprojekt Det övergripande forskningsfältet vid institutionen för skoglig resurshushållning handlar om hur Sverige som nation hanterar naturresursen skog, ett uthålligt nyttjande av naturresursen skog, skogens sociala värden och skogliga landsbygdsstudier. Riksskogstaxeringen, skogens ”Bibel”, vars främsta syfte är att beskriva tillstånd och förändringar i Sveriges skogar, ingår i institutionens arbetsuppgift. Och inte att förglömma: den årliga blåbärsprognosen.

18 oktober 2012

oktober 2012

Johan Jonsson

Fullständigt namn: Johan Ludvig Gösta Jonsson. Född: 30 december 1974 i Skellefteå, där han också bor. Familj: Gift med Catharina, som jobbar på Ica Maxis

kundservice. Barnen Maj, 10, och Frida, 9. Fritid: Lägger mycket tid på stugan i Östanbäck sommartid. På vintern är det slalom som gäller. Bil: Snart Volvoägare.

Reser gärna till: Thailand. Var där i vintras och vill tillbaka. På tallriken: Gärna en riktigt god entrecôte. Motto: Allt är möjligt!

Medarbetarna bygger trappor – Johan bygger laget NORSJÖ

I september fick Trätrappor i Norsjö ny vd. Johan Jonsson avancerar därmed inom företaget. En man med trä och byggande i generna, men det tog ett tag innan han hamnade där själv. – Min främsta uppgift är att vara en lagbyggare, säger han. Trätrappor i Norsjö med sina ungefär 120 anställda är ett företag som under senare tid gått igenom flera förändringar. 2011 lämnade företaget försäljningsorganisationen SSC, Skellefteå Snickericentral, som man själva var med och startade 1959. Skälet att lämna var en större en inriktning på den privata marknaden. Förut gjordes trappor enbart till nyproduktion, i huvudsak till hustillverkare och stora bostadsproducenter. Numera marknadsför de sig också mot privatmarknaden, där de försöker få folk att se på trappen som en inredningsdetalj som kan bytas ut. I år sålde familjen Persson, som grundande företaget 1923, sin aktiepost till Hultdins i Malå, som alltså är nya ägare. Det innebar att Carl-Erik Ridderstråle blev ordförande i Trätrappors styrelse och Johan Riddarstråle gick in som ledamot, det är de som äger Hultdins. Trätrappor har en ovanlig ägarform, där de anställda äger 48 procent av aktierna. I det finns också ett vinstdelningssystem inbyggt. En tidigare vd, Bengt Lindgren, äger 15 procent och Hultdins andel är 35 procent. Återstående två procent finns i ägarstiftelsen, därifrån har anställda företrädesrätt att köpa.

Fäder i byggbranschen Efter att ha lämnat SSC och fått nya ägare kommer så tredje delen i förändringen; Johan Jonsson är sedan ungefär en månad ny vd. Han har varit försäljningschef på företaget sedan början av året och har alltså rekryterats internt, men har före det i drygt fem år funnit på SSC i Skellefteå. Men om någon för tio år sedan hade sagt att han skulle bli vd på Trätrappor hade sannolikt både Johan och omgivningen höjt en aning på ögonbrynen. Visserligen har han trä och byggande i generna. Morfar drev byggnadsföretaget Alfred Boström och pappa var platschef på PEAB, så det är miljön som präglat uppväxten. Men det var inte den väg som unge Johan Jonsson valde. Det blev social linje med ett tredje samhällskunskapsår, lumpen och sedan direkt ut i arbetslivet. Några problem att få jobb var det inte.

– Jag började inom radio/tv och fortsatte inom IT-branschen en massa år, de sista åren hos Carl Lamm, berättar han. Men rötterna går aldrig ur, och 2007 började Johan vandringen i sina fäders fotspår, som marknadschef på SSC. Karriären har sedan gått spikrakt mot den chefspost han nu satt sig på.

Öppen dörr Han känner dock inte att det senaste klivet var gigantiskt. – Jag har ju funnits här som marknadschef sedan i februari, och vi är väldigt tighta i ledningsgruppen. För mig känns steget naturligt, säger han. Varför tror du att de valde dig? – Det bör nog andra svara på... Men vad tror du själv? Vad är dina styrkor som chef ? – Jag är bra på att se människor, och att få andra att växa. Jag behöver inte vara stor expert på det vi tillverkar, det har vi produktionschefer och andra som är. Min främsta uppgift är att vara en lagbyggare, säger han. Hur får man människor att växa? – Ett sätt är att ge människor förtroende, och därmed befogenheter, det tror jag är väldigt viktigt. Har du en öppen dörr in till vd-kontoret? – Ja, visst är det så. Men samtidigt har vi en tydlig organisation, där man i första hand vänder sig till närmaste chef. Men dörren är öppen. – Och de håller faktiskt på nu med att montera in ett fönster i den så att jag ska se folk även om jag har dörren stängd av någon anledning, då kan man i alla fall få ögonkontakt.

Mest i Norsjö Johan Jonsson bor på Morö Backe i Skellefteå, det kommer han att fortsätta med. Företaget har fler anställda som bor i stan och har sedan ett halvår ett litet kontor där för tre-fyra personer, vilket innebär att alla inte behöver pendla varje dag. Men det är i Norsjö Johan kommer att finnas mest. – Ungefär 70 procent av tiden ska jag finnas där. Sedan är jag också ute och reser en hel del, säger han. Trätrappor, som marknadsför sig under namnet Drömtrappor, har precis som alla andra i branschen känt av konjunkturnedgången. – Jag tycker ändå vi klarat oss hyfsat, eftersom vi står på flera ben. När det är nedgång i byggbranschen väljer istället fler att renovera. Man kanske också reser mindre och lägger pengar på hemmet istället, resonerar han. I dag är fördelningen av sålda trappor ungefär en tredjedel vardera till husfabriker,

”

Jag måste ju veta vad jag säljer, och brinna för det. Och det gör jag. Johan Jonsson

byggaktörer som Skanska och Peab samt det man kallar Rot-sidan, alltså till privatpersoner som renoverar sina hus. Dessutom har man nyligen lanserat något man kallar Restair, med egen hemsida och allt. Det handlar om trapprenoveringskit för privatpersoner som vill förbättra, men inte byta ut, sin redan existerande trappa. – Ett fjärde ben att stå på som ligger helt rätt i tiden, menar han.

Nya ögon bra Hultdins, nya ägarna, är ju ett industriföretag som inte jobbat med trä... – Ja, det är sant, men de för in nya idéer, ett industriellt tänk som vi behöver. Tydligt ledarskap, tydlig organisation. Hitta flaskhalsar i produktionen, få ett jämnare flöde. De kommer in med nya ögon, och det är bra, konstaterar Johan Jonsson. Den nordiska och den tyska marknaden har de jobbat på länge. Nu sätter de in en högre växel på den engelska marknaden, där man ser en ökad efterfrågan på svenska trappor. Hur mycket trä kan du? Om du ska bygga ny altan, gör du det själv eller anlitar du någon? – Nej, det gör jag själv. Med hjälp av pappa. Varifrån kommer trappan hemma hos dig? – Självklart från Trätrappor. Jag måste ju veta vad jag säljer, och brinna för det. Och det gör jag, garanterar Johan Jonsson, ny vd för Trätrappor i Norsjö. ERIC NORDLUND

Trätrappor ✔ Trätrappor grundades 1923 som Böle Snickeri och flyttade 1979 in till Norsjö. Sedan i år ägs det till 35 procent av Hultdins i Malå, efter att ha varit i samma familjs ägo sedan starten. ✔ Man tillverkar inomhustrappor till husfabriker, byggnadsföretag och för försäljning direkt till privatpersoner. Största marknaderna är Norden och Tyskland.

Johan Jonsson basar sedan en månad över 120 att ge medarbetare förtroende och befogenheter.

oktober 2012

I Norsjö ligger Trätrappors fabrik, som byggts ut på senare år. Den är på 14 000 kvadratmeter, varav den nya delen är på 3 000 kvadratmeter. Foto: BERGSLAGSBILD

! T E H NY Miniskotare 6WD Bison 6000

ehör Många tillb till finns! Vi har även Kranmans hela sortiment av skogsvagnar till 4-hjulingar!

Vännäsby 0935-399 30 • Sikeå 0934-151 00 anställda på Trätrappor i Norsjö. Han ser sig som en lagbyggare och understryker vikten av Foto: ERIC NORDLUND

oktober 2012

Nedgången störst i länet LÄNET Avverkningsarealen som rapporteras till skogsstyrelsen fortsätter att minska. Under tredje kvartalet i år minskade den med 15 procent jämfört med motsvarande kvartal 2011. Jämförs en enskild månad, september 2012, så sjönk anmäld avverkningsareal med 23 procent till 22 480 hektar jämfört med motsvarande månad förra året. Den största nedgången av anmäld areal finns, enligt skogsstyrelsen, i Västerbottens län. Minus 1 765 hektar jämfört med förra året. Ett av de tre län som går mot strömmen är Norrbotten där ökad anmäld areal redovisas.

Storstadsbor anpassar mat LÄNET Storstadsbor är bättre på att anpassa sin matlagning efter säsongens produkter än de som bor i mindre orter och städer. Hela 83 procent av de som bor i Stockholm säsongsanpassar sin matlagning, medan 25 procent av de som bor i mindre städer inte gör det. Det framgår av en undersökning om säsongsanpassad matlagning som Lantmännen ligger bakom.

Pengar till finska bönder FINLAND De finska bönderna får nu ersättning för skadorna som de drabbats av på grund av det ymniga regnandet i höst. Den finska regeringen öronmärker 1,5 miljoner euro som ska gå till de drabbade bönderna. Totalt har den finska regeringen öronmärkt 14 miljoner euro, cirka 121 miljoner svenska kronor.

Krafttag mot dieselstölder LÄNET Nu jobbar LRF på att få myndigheternas godkännande att sätta upp övervakningskameror på lantbruksfastigheter och i skogen. Bakgrunden är de omfattande stölderna av diesel och maskiner.

Kramforssåg dioxinsaneras KRAMFORS 30 miljoner kronor i bidrag satsar Naturvårdsverket på att sanera Mariebergssågen i Kramfors kommun, ett av landets mest dioxinförorenade områden. Föroreningarna i marken kommer i huvudsak från impregnering av virke mellan 1940 till 1970, då sågen lades ner.

Såddpucken kommer att tillverkas i den här industrilokalen i Forsvik.

Anders Landström uppfann såddpucken.

”

Det har ju blivit mycket större än väntat och så har det tagit mycket längre tid... Anders Landström

Återbeskogning av avverkad mark kan förenklas och förbilligas med såddpucken.

Anders Landström har stora skogsmarker och sköter markberedning själv med egen maskin. Foto: URBAN VIKLUND

Såddpucken börjar tillverkas STORUMAN

Anders Landström från Storbäcken i Storuman uppfann såddpucken. Ett frö med “matsäck” som ska förenkla och förbilliga återbeskogning. Utvecklingen har tagit tid men nu planeras för tillverkningsstart av såddpuckarna i Forsvik våren 2013. Intresset för såddpucken har varit stort. 2009 fick Anders Landström årets Skapa-pris i Västerbottens län och var med och tävlade om titeln Sveriges uppfinnare. Jag träffar Anders Landström vid E45 en bit in i Vilhelmina kommun där han håller på att markbereda ett hygge på sin skogsmark. Han har fullt upp som företagare, skogsägare och utvecklingen av såddpucken. – Det har ju blivit mycket större än väntat och så har det tagit mycket längre tid än vad jag hade kunnat drömma om, säger han om såddpucken. Men under våren 2013 är det tänkt att tillverkningen ska starta i verkstadslokalerna i Forsvik. – Sista årens utveckling har först och främst varit

koncentrerad till att få den datastyrda produktionslinjen att fungera.

Fattas en del Det som fattas är paketeringslinjen, lite intrimning och lite jobb med införsel av den torv som tillsammans med fröet pressas samman till en såddpuck. – Men vi har provkört linjen och ser att det fungerar, säger Anders Landström som i dagsläget har en anställd som jobbar med projektet. Planteringsrören, som rymmer 50 puckar, har varit lite svåra att få perfekta. Såddpuckarna har velat ställa sig på tvären de sista centimetrarna innan de når marken. – Men vi har hittat en lösning som ser ut att fungera. Vi ska göra lite större tester nu i höst. Såddpucken ska produceras i Forsvik medan planteringsrören, när man har en väl fungerande prototyp, ska läggas över på något annat tillverkande företag. – Jag tror att vi kommer att hålla i väldigt mycket utvecklingsarbete och eventuellt byggande av produktionslinjer. För det kommer att bli en försäljning av produktionslinjer framöver. Det kommer att behövas många sådana för att mätta mark-

naden bara här i Sverige, säger Anders Landström. I övrigt planeras för storskaliga försök till sommaren och hösten på Svea skogs marker. – Det blir plantering av såddpucken på upp till ett par hundra hektar.

Ser storheten Anders Landström är luttrad företagare sedan många år, men han ser storheten i det där lilla fröet med “matsäck”. – Vi har fått förfrågningar från olika länder. Och den dag vi har fått allt att fungera och vi börjar prata om en markberedare med en planteringsenhet på, då är det väldigt stort. Det känns så. Då du har markberett hygget är det planterat och klart. Det är dit vi strävar. Den absolut största vinsten för markägaren kommer när vi är där. Han ser i dagsläget såddpuckarna som ett komplement till vanliga plantor. – Låt säga att vi i början tar en viss del av planteringen. Framtiden får utvisa hur stor del. Men överallt där det går att fröså tall, där kan vi vara med. Men vi har gjort försök i år på marker som inte är typiska frösåmarker, och det har gått bra. Nästa steg är att se hur

Såddpucken ✔ När Anders Landström en sommar skulle återbeskoga närmare 300 hektar började han fundera på nya lösningar. Det resulterade i en ny uppfinning inom skogsbruket, en såddpuck. Ett frö med “matsäck”. Fröet ligger i sammanpressad torv med lite näring. Pucken är inaktiv så länge den inte absorberar fukt. När den planteras tränger fukt in, fröet börjar gro. ✔ Metoden har testats av Sveaskog och Skogsforsk. Grobarheten är mellan 70 och 80 procent. Resultaten visar att såddpucken ger bättre groningsresultat än vanlig skogssådd och att såddpucken är mindre känslig för “slarvig” plantering. Resultaten har också visat att den har högre tillväxt än vanlig sådd. Hanteringen är enklare än vid plantering och det finns förutsättningar för mekaniserad föryngring. Det är en frösnål metod jämfört med vanlig skogssådd, vilket gör att bättre frö kan användas. ✔ Plantering görs med ett plantrör som laddas med mindre rör som rymmer cirka 50 puckar vardera. Pucken planteras i harvsspåret, där man normalt sår. Puckarna matas fram automatiskt efter plantering.

såddpucken fungerar på granmarker. – Vi har gjort små försök,

vi anar att det kommer att fungera. URBAN VIKLUND

oktober 2012

Biogasfabrik planeras i Vännäs VÄNNÄS

En biogasanläggning för produktion av tre miljoner kubikmeter fordonsgas i Vännäs. Är det möjligt? – Jag tror benhårt på idén, en biogasanläggning är ytterligare ett grönt ben för lantbruket, säger Christer Lindberg, mjölkbonde och ordförande i Klara Gas ekonomisk förening, en sammanslutning av ett 20-tal lantbrukare i Vännäs med omnejd som driver projektet. Råvaran finns, förklarar Christer Lindberg, inventeringen av tillgången på gödsel visar att det finns möjligheter att få ihop mellan 50 00 och 100 000 ton inom en radie av cirka tre mil från Vännäs. Förutom gödsel som råvara behövs vallgröda från cirka 2 000 hektar. Med stöd av länsstyrelsen i Västerbottens län pågår nu en arealinventering. Alla ägare av åkermark inom en radie på cirka tre mil från Vännäs kommer att få en enkät.

55 miljoner kronor Investeringskostnaden för fabriken beräknas till cirka 55 miljoner kronor. För det

Råvaran till fordonsgasen ska komma från flytgödsel och vallgröda, produktionen beräknas till tre miljoner kubikmeter. Det motsvarar tre miljoner liter bensin. Foto: ARKIV

En biogasanläggning för produktion av fordonsgas.

får man en anläggning med en årlig produktion på tre miljoner kubikmeter fordonsgas, vilket motsvarar tre miljoner liter bensin. Omsättningen beräknas till nära 20 miljoner kronor.

gasen och Västerbottensosten, högförädlade produkter som ger större intäkter än rågas och mjölkpulver. Klara Gas arbetar parallellt med att bygga upp en gemensam samverkansorganisation med Hammerdal, Jämtland och Piteå, Norrbotten där liknande projekt planeras. – Eftersom vi arbetar med snarlika projekt kan det vara värdefullt att träffas och utbyta erfarenheter och kunskap, säger Christer Lindberg. PETER KÄRR

Marknaden växer Vem som ska bygga och äga den tänkta fabriken är en öppen fråga, menar Christer Lindberg. Men ambitionen är att anläggningen skall byggas med kapital från lokala investerare för att framtida vinster stannar

kvar i området. Klara Glas affärsidé är att producera biogas för en växande marknad för fordonsgas. Marknaden är i växande stadie. Det bekräftas av en rapport från BioFuel Region ”Biogas till fordonsgas i Umeåregionen – en förstudie” skriven av Anna Säfvestad Albinsson.

Marknaden finns Rapporten ingår i Vännäs kommuns projekt Glasklart som går ut på att göra de förberedelser – lokaliser-

ingar och miljökonsekvensbeskrivningar – som krävs för ett investeringsbeslut i en biogasfabrik. Anna Säfvestad Albinsson gör bedömningen att marknaden för fordonsgas ökar snabbt så snart det finns ett tankställe på en plats. Så ser utvecklingen ut i övriga Sverige.

Ytterligare grönt ben Inom tio år bedöms en volym på åtta miljoner kubikmeter vara fullt möjlig, där 75 procent av gasen används av tung trafik

Vi når fram till världens barn – din gåva gör det möljligt %PPX MRSQ 8IPIGSQQYRMOEXMSR

varldensbarn.se

ICOM, V-COM, ALBECOM Jaktradio med tillbehör

Bondeengagemanget i Klara Glas handlar om att ge lantbrukare möjligheter till intäkter som inte används för livsmedelsproduktion och samtidigt få tillbaka ett högvärdigt gödsel. Christer Lindberg gör en liknelse mellan fordons-

Liv- & r slaktdju köpes!

Ring 0970-77 22 50

Vi köper: • Gällivare •

GARMIN Hundpejl och navigatorer, Kartor, Terrängkartor, fastighetskartor med rågångar för Garmin

Info och video på www.lotico.se

Proffsverktyg från Pellenc Selion stångsåg passar till mycket inom skogsbruket. Att röja i rätt tempo, göra bra stamval, bra stamkvistning, inte stressad av sågen. Röja utmed åkerkanter o beten, göra körvägar för lastbil o skotare. Toppa tallar och lövträd till viltbetningsmat. I röjningar med långa gångavstånd är denna el-röjsåg att föredra. Kraftfullt litiumjon-batteri med lång driftstid. Tel. +46 (0)414-242 60

E N INVESTERING I RÄTT OCH ROBUSTA VERKTYG ÅNGRAR DU ALDRIG!

Älg och älghudar.

Nyhet! Garmin Rino GPS och jaktradio TRACKER Hundpejl för hundar med kapacitet Net1 Mobilt bredband som fungerar i glesbygd

"ERGSTIGEN " s 921 45 Lycksele (Hälla) Tfn 0950-70 05 18 s Mob 070-550 96 26 www.lse-tele.com

Intäktsmöjligheter

Karlgrens Slakteri AB

Snart dax...

Mobiltelefoner som tål utebruk

och 25 procent av personbilar och taxi. – En biogasanläggning är ytterligare ett grönt ben för lantbruket som har framtiden för sig, säger Christer Lindberg.

Har du skjutit en björn? Lämna den till Umeåkonservatorn! Jan Fredriksson • Umeåkonservatorn 120 Västerås • 916 93 BJURHOLM • 0932 - 210 62

www.umeakonservatorn.dinstudio.se

Salt finns för avhämtning

LAPPMARKENS VILT AB Tel 070-629 62 36, 0943-104 10 Lars Lidberg, Gravsjöberg, Fredrika

HALLAR CONTAINERFÖRRÅD VÄDERSKYDD PRESENNING

Stort sortiment på lager Leveranser i hela Sverige

Stångsåg Längder: 1.30, 2.0 och 3.0 meter. Avgas-, buller- och vibrationsfri!

Telefonnummer ........................................................................................................

Postadress ................................................................................................................. 1:a pris: 3 Trisslotter • 2:a pris: 2 Trisslotter • 3–5 pris: 1 Trisslott

Skicka till adress: Tidningar i Norr AB , Box 3053, 903 02 Umeå

Adress ........................................................................................................................ Märk kuvertet: ”Skogskrysset nr 2”

Vinnare och lösning presenteras i nästa nummer av Jord & Skog.

Namn ......................................................................................................................... Senast 9 november vill vi ha ditt svar.

Skogskrysset nr 5

22 oktober 2012

Skogskrysset nr 4 lösning och vinnare:

Grattis! 1:a pris: Lars-Olow Norlund, Täfteå

2:a-4:e pris: Hans Wising, Kåge Bert-Ove Karlsson, Sundsvall Åke Johansson, Tvärålund

oktober 2012

trappor

BRIS för vuxna.

Lokalt tillverkade

Specialsnickerier, dörrar, inredningar, fönster mm

Junselevägen. 47, 895 30 BREDBYN Telefon: 0661-103 08 Mobiltelefon: 070-317 49 80 E-post: info@brperssons.com

Trävaror till rätt pris! Vi har lister, paneler, brädor och plank mm. Välkommen till oss! Öppettider: mån-fre 7–16 lördagar 8–12

www.brperssons.com • Lastbilspåbyggnader • Timmersläpvagnar • Ombyggnationer

Allt steg för steg! Kundbesök: - måttning - tillverkning - montering

Såthes Snickerifabrik www.sathes.se 0612-133 62 Kramfors

SLÅ PÅ VÄRMEN! SIKOM GSM A-COMFORT Utan att vara på plats kan du enkelt; - höja & sänka värmen. - läsa av temperatur. - få larm om hög/låg temp. - få inbrottslarm.

Marahällan, 911 94 Vännäs Tel 0935-124 50 Ronny 070-665 45 74 Jörgen - Försäljning 070-346 57 21

ENGLUNDS TRÄ AB

Du styr och övervakar direkt från din telefon. GSM-kommunikation gör dig oberoende av tillgång till fast telefon. SIKOM GSM A-Comfort är enkel att installera och använda!

0662-100 08 • BJÖRNA

Begär mer information!

Intectra AB, 0941-102 25 www.intectra.se

Lantbrukare!

www.bjornavagnar.se Grepp och bärighet från världens ledande tillverkare av slirskydd.

SKOGSGRIP 130

SUPERSTUD 130TS

PIGGELIN FLEX

• • • •

MEGASTUD 160TS

TKS rundbalsfräs Mullerup datavagnar Tuna utgödsling Ydre-grinden Inredningar

Degernäs 10 916 91 Bjurholm, 0932-270 43, 070-57 270 43

Vi producerar och säljer Stugor Garage • Förråd

TERRA

ROCKY

GROUZER

TXL

GUNNEBO INDUSTRIER AB | tel. 0490-890 00 www.gunneboindustries.com | sales@gunneboindustries.com

Vi har det mesta inom trävaror: • Hyvlade brädor • Reglar • Plank • Tak • Golvlister • Väggpanel • Isolering • Väggskivor • Spik, skruv m m

Huggarvagn 6–12 ton

Traktorprocessor Gallring-slutavverkning

Bodbysund 131, Burträsk Tel 0914-150 19, Mob 070-213 52 75

www.burtrask.org Växlarvagn 10–24 ton

Vi ger dig råd! I över 70 år har vi på Norrskog gett våra medlemmar skoglig rådgivning som ger tillväxt såväl i skogen som på banken. Som medlem i Norrskog har du alltid tillgång till kostnadsfri rådgivning och våra kunniga skogsrådgivare erbjuder dig hjälp och stöd med allt som rör ditt skogsbruk. Planerar du att avverka eller har du beÅsele/Dorotea Torsten Lundborg 0941-102 44 Junsele Nils-Anders Forssén 0621-100 14

www.norrskog.se

Västra Vilhemina Daniel Andersson 0940–121 64 Ramsele Anton Sjödin 0623-102 91

Vedprocessor Helaut vedhantering

hov av gallring eller röjning? Är det dags att plantera eller funderar du kanske på vilka miljökrav som ställs vid avverkning. Vilka behoven än är, ﬁnns Norrskog där, för din skull.

Östra Vilhemina Pär-Anders Bergqvist 0940-120 13 Sollefteå Lars Boström 0620-121 15

Ströms Vattudal Johan Hansson 0670-61 18 43 Höga Kusten Anette Thelberg 0612-153 85

Tåsjö/Fjällsjö Jonas Strömstedt 0670-107 45 Ådalen Mats Andersson 0612-153 86

Enmanscirkelsågverk

oktober 2012

Nyhet!

LELY VECTOR Automatiskt utfodringssystem

VÅRT DYNAMISKA UTFODRINGSSYSTEM KAPAR DINA FODERKOSTNADER!

Flexibel, färsk utfodring

LELY CENTER FLARKEN Degerfors 6 SE-915 96 FLARKEN Tel: 0046 (0)934 177 70 www.lelycenterflarken.se

innovators in agriculture

flarken@fla.lelycenter.com

Mats Ågren Bank BJUD NÅGON DU INTE KÄNNER PÅ LUNCH!

SMSa LUNCH till 72 950 så ger du 50 kronor i kampen mot hungern i världen. Stefan Hägglund Lantbruksförsäkring

”Vi har förädlat den västerbottniska träråvaran sedan 1931!” Höga priser på barmarksposter! Kontakta våra virkesköpare Nordmaling, Umeå S, Vännäs S, Lycksele, Dorotea Anders Ohls Tel: 070-600 69 19 Vännäs N, Vindeln, Umeå Ö, Robertsfors Nils-Olov Eklund Tel: 070-600 21 15 Umeå N, Bjurholm, Åsele Hanna Höglund Tel: 070-600 63 18

Tväråbäck 20 SE-911 91 Vännäs www.nkltra.se Tel: 0935-305 00

Per Ångman Skadeförebygg

Gården, familjen och framtiden. Det hänger liksom ihop. Vad händer om olyckan är framme? Vad gör du om någon plötsligt blir sjuk? Hur tänker du dig framtiden för dig och din familj? Hos oss hänger de här frågorna ihop. Vi reder ut dem och ger dig ett förslag på en totallösning som är enkel och trygg. Med skadereglering, service och beslutsfattande nära dig. Vi ﬁnns i Härnösand, Kramfors, Sollefteå, Sundsvall och Örnsköldsvik. Ring oss idag på telefon 0611-36 53 00 för personlig rådgivning.

lfy.se/lantbruk