Jord&Skog nr 6 2012

Nr 6

Sidorna

k r e v t n a h t a M e l ö B i g a d r va

der n ö b e d Prisa ss e r p s t o r ler t

9 Sidorna 8–

4–5

rik b a f s t r a Ny h ghet i l k r e v t snar

Sidan 17

2

november 2012

Det är nu som framtidstron behövs Krönika

Torbjörn Wennebro Heleneborgs gård

D

et finns ett antal hurtiga ordvändningar att ta till när tillvaron ter sig från en mindre ljus sida som ”när nöden är som störst är hjälpen som närmast”, ”så småningom ser vi ljuset

i tunneln” eller ”när det är som sämst kan det bara gå uppåt”.

Frågan är om något av detta kan vara till hjälp i det läge som jordbruket just nu befinner sig.

Inte nog med sjunkande avräkningspriser och ökade kostnader utan som lök på laxen en regnig höst med både potatis och spannmål som blivit kvar ute på fälten i väntan på den annalkande snön.

Det går alltså att hålla sig från skratt, som en del lakoniskt brukar uttrycka saken. Men oavsett om vi skrattar eller gråter måste vi på något vis ta oss igenom ännu en svår period.

Vi har gjort det förr och kommer med säkerhet att göra det igen även om det kan hända mindre bra saker på vägen som att produktionen krymper ytterligare något snäpp när det skulle behöva vara tvärtom.

Det finns ändå i den pågående krisen vissa positiva företeelser som finns anledning att försöka ta tillvara.

En sådan är det ökade intresset för lokala råvaror och lokalt producerade livsmedel.

Ett ökande antal lantbrukare hittar vägar direkt till konsument som förhoppningsvis ger bättre klirr i kassan.

Kampanjen för en extra krona per liter mjölk som startade i Jämtland, och som ser ut att sprida sig till fler områden, visar att det finns en ökad betalningsvilja för att hålla jordbruket igång och landskapet öppet.

V

isst borde den extra kronan (eller mer) ligga på det ordinarie priset men att till och med handlare (för första gången?) liksom många kunder engagerar sig för att mjölkproducenterna ska få rimligt betalt för sitt jobb kan vara ett tecken i tiden.

Allt fler börjar reagera på att vatten på flaska, som är nästan gratis att producera, i det flesta fall är mycket dyrare än mjölk, ibland upp till 90 kronor per liter.

Extra kronor på det ordinarie priset skulle naturligtvis behövas också för nötkött och griskött.

Det finns också i dag en allt bredare insikt om det politiska systemets dubbelmoral när det gäller lagstiftning kring å ena sidan djuromsorg och miljö och å andra sidan offentlig upphandling.

N

är till och med storstadsbaserade Dagens Nyheter uppmärksammar problematiken bör det också kunna ses som ett tecken i tiden. Det bör alltså finnas god mottaglighet i opinionen för aktörer i det politiska systemet att driva frågor som rör jordbruket och landsbygden.

Frågan är om något eller några partier inser möjligheterna?

I väntan på ljuset i tunneln är risken stor att vi alla präglas av tunnelseende, det vill säga helt uppslukas av våra dagliga bekymmer och glömmer att fundera över nya sätt att jobba och över nya affärsmöjligheter.

Själv har jag blivit engagerad i

arbetet med att inventera möjligheterna att få fram vallgröda till en eventuell biogasfabrik i Vännäs. Om projektet kan realiseras kan det ge lantbruksföretagen i närområdet ytterligare ett grönt ben att stå på och bidra till att hålla marker öppna som annars skulle växa igen.

Och i den bästa av världar kanske vi på lite sikt också kan köra våra traktorer på egenproducerat bränsle.

V

isst, det är kämpigt just nu men de gröna näringarna innehåller också enorma möjligheter framöver, inte minst i den gigantiska omställning bort från fossilsamhället som just har börjat.

För att inte tappa bort den insikten är det kanske just nu viktigare än någonsin att träffas och prata, inte bara om de dagsaktuella problemen, utan också om möjligheter på lite sikt.

Det kan ge framtidstro som också hjälper oss i nuet.

Investmentbolag för de gröna näringarna ÖSTERSUND

Investeringarna i de gröna näringarna flyter på bra. Det förklarar Per Åsling, styrelseordförande i investmentbolaget Ekonord Invest AB. För fyra år sedan såg investmentbolaget Ekonord Invest AB, dagens ljus. Bolaget har fokus på investeringar inom de gröna näringarna i de sju nordligaste län.

– När vi startade bolaget

”

När vi startade Ekonord för fyra år sedan fanns det ingen kapitalaktör inom de gröna näringarna i norra Sverige.

Besöksadress: Postadress: Telefon: Redaktionen: Mail: Tryck: Utges av: Ansvarig utgivare: Annonsförsäljning:

fanns ingen aktör som satsade på investeringar i de gröna näringarna. Och vi kom fram till efter en analys att ingen annan kommer att göra det, därför startades bolaget, säger Per Åsling.

Kapitalbasen för Ekonord Invest AB blev 140 miljoner kronor.

– Allt görs på strikt kommersiella villkor, vi kräver avkastning på det kapital vi går in med, säger Per Åsling.

Investeringar

Ekonord har gått in med investeringar, framför allt konvertibler, inom en rad olika områden: vidareförädling, Skärvångens bymejeri, energisidan som exempelvis Scandinavian Biogas, skogsteknikföretag som Timbear och Bracke Forest AB. Hittills har Ekonord genomfört ett tiotal investeringar. De senaste ligger i det Umeåbaserade företaget UmBio och turismföretaget Grönklittsgruppen med bas i Orsa. Sedan årsskiftet är Ekonord majoritetsägare i skogsteknikföretaget Bracke Forest AB, ett av företagen i Skogstekniska klustret, i jämtländska Bräcke. Den andra ägaren är Mittkapital.

Kylgränd 4B, Umeå Box 3053, 903 02 Umeå 090-711 380 Fax: 090-711 389 redaktionen@vasterbottningen.se fornamn.efternamn@vasterbottningen.se Daily Print, Umeå. www.dailyprint.se Tidningar i Norr AB, Box 3053, 903 02 Umeå Jonatan Hjort, vd, 090-711 382, 073-818 00 06 Display Umeå AB, 090-71 15 00

140

miljoner kronor har Ekonord tillgång till.

– Vi tyckte att det var ett intressant företag och priset var rätt, säger Per Åsling.

Sedan Ekonord startade har flera aktörer tillkommit med norra Norrland som bas: Mittkapital, med 200 miljoner i kapital, investerar i företag i Västernorrland och Jämtland. Statliga Inlandsinnovation med 2 miljarder kronor i kapital, investerar i företag i Norrlands inland och Partnerinvest Norr, riskkapitalbolag i Norroch Västerbotten som förvaltar 200 miljoner kronor.

Just nu pågår en process där Ekonord tillsammans med LRF driver ett projekt inom primärjordbruket i Tåsjödalen, Ångermanland.

Det handlar om jordbruksföretag som befinner sig i ett teknikskifte, vill expandera och använda Tåsjödalens 500 hektar mark som i dagsläget inte används, för nyföretagande.

PETER KÄRR

”Vi har en god tillströmning av förfrågningar från företag inom de gröna näringarna”, förklarar Per Åsling, investmentbolaget Ekonord.

Foto: PETER KÄRR

Redaktionen ansvarar ej för insänt icke beställt material.

Eventuell vinstskatt betalas av vinnaren.

Besök oss gärna på webben: www.tidningarinorr.se/jordskog/ Jord&Skog kommer ut 6 gånger per år och har över 70.000 läsare, främst i Västerbotten, Norrbotten, Jämtland och Ångermanland

Gunnar Eriksson Redaktör 090-711 396

Peter Kärr Reporter 090-711 383

Fredrik Bjärnesand Reporter 090-711 393

Eric Nordlund Reporter 0910-376 41

Maria Boström Reporter 0660-431 400

Gun Fahlén Ekonomi/ Prenumeration 090-711 381

3

november 2012

Vi är lika kompetenta när det gäller industriportar

Vi är lite eljest.

Det är också vår styrka.

Länsförsäkringar känner till dina behov som lantbrukare. Därför ser vår service ut som den gör. Hos oss får du hjälp med banktjänster, lån, skogskonto, EU-kredit, maskinfinansiering samt person-, sak- och lantbruksförsäkringar.

Allt finns under ett och samma tak. Det blir enklare så.

Umeå 090-10 90 00 Skellefteå 0910-73 40 00 Lycksele 0950-347 50 LFvasterbotten.se

Garageportexperten. Namnet till trots, så har vi samma höga kompetens och samma djupa sor timent inom por tar för industrier, butiker, lant- och skogsbruk. Hos oss hittar du bl.a. Hörmanns industritakskjutportar, rullportar och rullgaller. Kom in till oss, eller ring så kommer vi till dig - kostnadsfritt förstås.

Luleå

Umeå

Handelsvägen 15 A Tel: 0920-25 41 00

Spinnvägen 1 Tel 090-12 06 20

Skellefteå

Örnsköldsvik

Industrivägen 36 Tel 0910-77 90 82

Ravesta 135, Arnäsvall Tel: 0660-37 51 11

Sundsvall

Östersund

Trafikgatan 11 Tel 060-56 80 70

Odenskogsvägen 30 Tel: 063-12 90 06

www.garageportexperten.se

8–10% MÖJLIG AVKASTNING Jord- och skogsbruket är framtidsbranscher i förändring. Att vara uppdaterad inom sparande, avkastning och investeringar blir allt viktigare. Genom Landshypotek kan du investera till låg risk och med en prognostiserad avkastning på 8–10%.

Gå in på landshypotek.se för att se vad Landshypoteks unika investeringsmöjlighet kan göra för dig.

Anmälan till möte görs på landshypotek.se eller på 0771-44 00 20.

VÄLKOMMEN TILL NÅGOT AV VÅRA MÖTEN SÅ BERÄTTAR VI MER. Enköping 17/10 · Sjöbo 18/10 · Ängelholm 18/10 · Kalmar 23/10 · Karlstad 30/10 · Örebro 31/10 · Roma 1/11 · Växjö 6 /11 · Huskvarna 7/11 Halmstad 13/11 · Skövde 20/11 · Alingsås 20/11 · Gnesta 22/11 · Stockholm 22/11 · Norrköping 27/11 · Skellefteå 28/11 · Hedemora 29/11 Östersund 4/12 · Örnsköldsvik 6/12

4

november 2012

Geten visade vägen till mathantverket ÅS

Det är geten som har visat vägen för mathantverket i Jämtland.

Det förklarar Bodil Cornell, verksamhetsledare vid Eldrimner, nationellt resurscentrum för mathantverk.

Inspirationen till mathantverket i Jämtland kommer bland annat från Norge.

Under ett forskningsprojekt i Norge kom Bodil Cornell, då vid SLU i Uppsala, i kontakt med mathantverk bland de norska get-bönderna som innehöll både gårdsmejeri och getostproduktion.

Hon tog med sig de norska erfarenheterna till sin dåvarande arbetsplats, Lantbruksnämnden i Östersund.

180

mathantverkare finns i Jämtland.

– Men det har inte varit någon enkel resa att nå dithän vi är i dag när det gäller utvecklingen av mathantverket, säger Bodil Cornell, i dag verksamhetsledare i mathantverkets Mekka: Eldrimner, i byn Ås två mil utanför Östersund.

Eldrimner utsågs av regeringen 2005 till ett nationellt resurscentrum för mat-

”

”

Vi använder oss medvetet av begreppet mathantverk för att betona att tillverkningen är hantverksmässig och inte industriell.

hantverk efter att ha drivits i projektform sedan 1995.

Centrumet finansieras med EU-medel och nationella pengar, Landsbygdsdepartementet. Eldrimner har i dag 14 anställda som arbetar med att förmedla kunskap, utbildning, ge stöd och inspiration till landets omkring 2 000 mathantverkare.

Utveckling underifrån

Eldrimner har ett tydligt underifrånperspektiv.

– Utvecklingsidéer måste komma underifrån, från mathantverkarna själva, säger Bodil Cornell.

– Vi har en styrgrupp som träffas fem till sex gånger per år för att dra upp riktlinjer vad vi ska lägga fokus på.

Vi har också ett branschråd inom fem olika områden, förklarar Bodil Cornell.

Föregångslän

Eldrimner har ett internationellt expertnätverk av mathantverkare som plockas in i samband med utbildningar, seminarier och kurser.

Jämtland är ett föregångs-

Vi skulle gärna se fler från Norr- och Västerbotten på vår grundutbildning för mathantverkare.

Bodil Cornell län med sina omkring 180 mathantverksföretag, allt från soloföretag till Skärvångens bymejeri med 20 anställda, 14 miljoner kronor i omsättning och en produktion av cirka 25 olika ostsorter.

– Vi använder oss medvetet av begreppet mathantverk för att betona att tillverkningen är hantverksmässig, inte industriell.

– Sverige har varit duktig på att rationalisera livsmedelproduktionenm industriellt, men sämre på mathantverket.

Berit Henriksson använder en verkstadspress för att pressa saften ur bären.

17 medaljer

Jämtlands långa tradition och kunskap inom mathantverket ger utslag i SM i Mathantverk som arrangeras av Eldrimner. Vid senaste SM rakade Jämtland hem 17 medaljer: guld, silver och brons.

Västerbotten tog hem två medaljer, båda till Vilhelmina: guld till Martin Bergmans björksavsgravad lax och brons till EG Vilt i Vilhelmina för varmrökt renhjärta.

PETER KÄRR Morotsmarmeladen med hjortron och rom får en egen etikett, som berättar att den är producerad på Rönngården i Jämtland.

Jämtland är ett föregångslän med sina omkring 180 mathantverksföretag, konstaterar, Bodil Cornell, verksamhetsledare vid Eldrimner, nationellt resurscentrum för mathantverk.

Foto: PETER KÄRR

Multiföretaget BÖLE

Med Bo på lantgård, ett produktionskök och matvandringar är Berit Henrikssons multiföretag stadigt rotat i den jämtländska landsbygden.

Berit Henriksson i byn Böle, några mil utanför Östersund, har med gården, åkern och den omkringliggande skogen successivt sedan 1996 byggt upp ett livskraftigt landsbygdsföretag som levererar både tjänster och produkter.

– I slutet av 1980-talet sålde vi djuren, avräkningspriset var så lågt. Vi hade får, grisar, höns, kalkoner, getter och odlade grönsaker till husbehov, berättar hon.

Ville hem till gården

Berit Henriksson började jobba inom vården och på dagis i Lit och Östersund, men känslan av att gården och marken fanns där utan att användas till vad det var tänkt för gnagde inom henne.

Islossningen kom 1996 vid en studieresa med Eldrimner till Frankrike om

30

till 40 tusen burkar marmelad, sylt och saft producerar Berit Henriksson per år. småskalig förädling och Bo på Lantgård. Berit hoppade på en kurs om småskalig livsmedelsförädling och fick möjlighet att utveckla sina idéer. Resten är som man säger, historia.

5

november 2012

Foto: PETER KÄRR

”

Sedan 2003 har jag haft gäster. Just nu har jag några tyskar som bor här. Gästerna är allt från byggjobbare, skidskyttar, resande och förstås sommarturister från hela Europa. Jag har fått vänner för livet.

Berit Henriksson

Svartvinbärssaften märks med etiketten Smakriket Jämtland.

finns på hemmaplan i Böle 1996 Vi går upp mot ”bryggstugan”, en röd timmerbyggnad på gården, Berit Henriksson öppnar dörren och hälsar välkommen till ett spritt språngande nytt produktionskök där hon förädlar bär från skogen och grönsaker från de egna landen till sylt, saft, marmelad och chutney.

– 30 000-40 000 burkar med marmelad, sylt och saft brukar det bli per år, säger hon.

Den stora röda maskinen som står mitt på golvet visar sig vara en verkstadspress.

– Den köpte jag för att kunna pressa saften ur

bären. Köket har jag byggt upp utan lån. Jag behöver ingen piska i ryggen att jag måste ut med mina produkter. Jag kan stänga dörren när jag vill, konstaterar hon.

Smakriket

Glasflaskorna med svartvinbärssaft märker hon med röda klisterlappar med varumärket ”Smakriket Jämtland” och glasburkarna med morotsmarmelad av hjortron och rom från Rönngården får sin egen etikett.

Berit Henriksson och de närmare 200 mathantverkarna i Jämtland behöver inte bry sig om marknads-

påbörjade Berit Henriksson sitt livskraftiga landsbygdsföretag som levererar både tjänster och produkter.

föring och distribution, den delen sköter grossistföretagen Grönsakshallen i Östersund och Delikatesshuset i Stockholm hand om.

– Jag är inte så bra på för-

säljning, så det känns skönt att slippa, säger hon.

Mathantverket är en del av landsbygdsföretaget som även erbjuder Bo på Lantgård.

– Sedan 2003 har jag haft gäster. Jag tycker det är roligt, jag har fått vänner för livet. Just nu har jag några tyskar som bor här.

Gästerna är allt från byggjobbare, skidskyttar, resande och förstås sommarturister från hela Europa.

Matvandringar

I år har hon adderat ännu en tjänsteprodukt: matvandringar i den omkring-

liggande skogen.

– Folk blir förvånade över hur mycket av skogens örter, blad och växter som faktiskt går att äta, säger hon.

– Jag har en skogsslinga på 3,5 kilometer med tre stationer. En buffé väntar gästerna efter någon kilometer där de får sitta och äta med utsikt mot Indalsälven.

På en annan serveras det kaffe, paj eller dessert och till slut väntar ett fotbad där gästerna får lägga i de växter de plockat med sig under skogsvandringen.

Berit Henriksson trivs med sitt företagande.

– Jag känner att jag vuxit

som människa, i grunden är jag ganska blyg, men jag har fått självkänsla och självförtroende, säger hon.

Under resans gång har Berit Henriksson gått förädlingskurser i Eldrimners regi, fått möjlighet till studieresor till Frankrike och Italien.

– Nu har jag ett stort nätverk av mathantverkare, säger hon, som själv är kursledare för de som funderar på samma sak som hon själv en gång gjorde när hon gick hemma på gården i jämtländska Böle.

PETER KÄRR

6

november 2012

Gammal skog har minskat UMEÅ Bara 17 procent av Europas skogar är äldre än 100 år.

Det framgår av en studie som publicerats i en vetenskaplig tidskrift, Forest ecology and management.

Medelåldern för Europas skogar har minskat från 67 år 1950 till 60 år 2010.

Hårdare gallringar LÄNET Skogsvårdslagen tillåter mycket hårdare gallringar i skiktad skog än i enskiktad skog.

Det menar Lars Lundqvist, forskare vid SLU i Umeå i en rapport från skogsstyrelsen om skiktad skog.

Lars Lundqvists rapport går därmed emot förespråkare för kontinuitetsskogsbruk som hävdat att skogsvårdslagen begränsar möjligheten att bedriva kontinuitetsskogsbruk.

Arealen fullskiktad skog är idag så liten att det inte finns någon anledning att ändra skogsvårdslagen bara för att undvika för hårda blädningar på denna areal, menar Lars Lundqvist.

Höjt mjölkpris LÄNET Från och med årsskiftet blir mjölk och andra mejerivaror dyrare.

Ica har gått med på mejeriföretagens krav på att få bättre betalt.

För konsumenterna innebär det att en liter mjölk blir 30-40 öre dyrare, enligt Dagens Nyheter.

Plus kan bli minus NORRLAND Nu har finska värmeverk vänt sig till biobränsleleverantörer på andra sidan Bottenviken för att få tag i den begärliga råvaran.

Underskottet på biobränsle i Finland hänger samman med att torvskörden har slagit fel på grund av det myckna regnandet.

I Sverige råder det omvända förhållandet efter kraftigt utbyggd biobränslekapacitet och två milda vintrar som tillsammans med ett ökat utbud av sågverksflis pressat priserna på skogsflis.

Nu kan alltså överskottet på biobränsle vändas till ett underskott om biobränsleaffären blir av.

Anders Ekberg, till höger, säljare på den svenska marknaden tillsammans med Klas-Håkan Ljungberg, vd för Bracke Forest vid den senaste tekniska landvinningen, en bioskördare.

Foto: PETER KÄRR

Bräcke världsledande på skogsföryngring BRÄCKE

Bracke Forest är världsledande på tillverkning av maskiner och utrustning för skogsföryngring.

Starten skedde i Gravmark, utanför Sävar, för 90 år sedan.

Gruvsmeden Hjalmar Ljungberg bestämde sig för att röra på sig från de bistra tiderna i Malmberget och dra sig söderöver.

– 1922 flyttade farfar till Gravmark och startade en smedja, J H Ljungbergs Smidesverkstad, säger sonsonen Klas-Håkan Ljungberg, vd för Bracke Forest i jämtländska Bräcke.

Marknadsledande

Bräckeföretaget är marknadsledande när det gäller maskiner och utrustning för skogsföryngring: två-radig markberedare, den treradiga är på gång, planteringsmaskiner som möjliggör plantering av 300 plantor i timmen med en man vid spakarna, bioenergi- och röjningsaggregat samt utrustning för maskinell sådd.

Bracke Forest är ett av företagen i Skogstekniska klustret.

– Bra nätverk för erfaren-

hetsutbyte som förenklar kontakterna med skogsforskningen och gör det ekonomiskt möjligt att vara med i forskningsprojekt, säger Klas-Håkan Ljungberg.

Att ha fabriken i jämtländska Bräcke är inga problem, menar Klas-Håkan Ljunggren.

– Vi har bra kommunikationsmöjligheter, tåg och flyg, säger han.

Att hitta kompetens till fabriken tycker inte KlasHåkan Ljungberg är ett oöverstigligt hinder.

– Jag tycker inte att man ska överdramatisera problemet. De vi anställer ger vi internutbildning.

Barrskogsbältet

Bracke Forest marknad ligger i huvudsak utanför Sverige, i norra barrskogsbältet: Norge, Finland, Kanada, USA och Ryssland.

Skogsmaskinerna konstrueras i Bräcke, men till-

”

verkningen läggs ut till underleverantörer, slutmonteringen av maskinerna sker i Bräcke.

Huvudägare i Bracke Forest är investmentbolaget Ekonord, 75 procent, tillsammans med riskkapitalbolaget Mittnord, 25 procent.

Bracke Forest omsätter 45 miljoner kronor, har 18 anställda, varav 3,5 tjänster är vikta för produktutveckling.

– Vi har inte råd att inte arbeta med produktutveckling, konstaterar KlasHåkan Ljungberg.

Senaste produkten är ett bioskördaraggregat med en kapteknik som består av en klinga som snurrar med hjälp av en sågkedja.

– En produkt vi haft på marknaden under de senaste två åren, vi har bara sett början på biomassautvecklingen, säger KlasHåkan Ljungberg.

PETER KÄRR

En produkt vi haft på marknaden under de senaste två åren, vi har bara sett början på biomassautvecklingen.

Klas-Håkan Ljunggren om senaste produkten bioskördaraggregat.

Bracke Forest har lett utvecklingen av maskiner som gör planteringshögar med omvänd torva, tekniken ger fröet, som så småningom ska växa upp till ett träd.

Ett bioaggregat är företagets senaste produkten. Aggregatet har en kapteknik med en sågkedja fixerad på klingan.

7

november 2012

Liv- & r slaktdju köpes!

Ring 0970-77 22 50

Karlgrens Slakteri AB • Gällivare •

Info och video på www.lotico.se

Vi producerar och säljer Stugor Garage • Förråd

Kampanjen ”Mjölk är tjockare än vatten” är en konsumentkampanj som syftar till att väcka frågan om vad konsumenten är beredd att betala för mjölken och hur man värderar lokala mjölkproducenter och därigenom även öppna landskap.

Foto: ARKIV

Få butiker deltar i kampanj

Vi har det mesta inom trävaror: • Hyvlade brädor • Reglar • Plank • Tak • Golvlister • Väggpanel • Isolering • Väggskivor • Spik, skruv m m

Proffsverktyg från Pellenc Selion stångsåg passar till mycket inom skogsbruket. Att röja i rätt tempo, göra bra stamval, bra stamkvistning, inte stressad av sågen. Röja utmed åkerkanter o beten, göra körvägar för lastbil o skotare. Toppa tallar och lövträd till viltbetningsmat. I röjningar med långa gångavstånd är denna el-röjsåg att föredra.

Kraftfullt litiumjon-batteri med lång driftstid.

Bodbysund 131, Burträsk Tel 0914-150 19, Mob 070-213 52 75

E N INVESTERING I RÄTT OCH ROBUSTA VERKTYG ÅNGRAR DU ALDRIG!

trappor Lokalt tillverkade

www.sathes.se

Ett stöd för de lokala mjölkbönderna och en möjlighet för konsumenterna att visa sitt stöd för öppna landskap, det är tanken med mjölkmanifestationen ”Mjölk är tjockare än vatten”. vill visa att vi värnar om bönderna och det öppna landskapet, säger Icahandlaren i Bredbyn, Krister Nyberg.

Foto: MARIA BOSTRÖM/AR

Kampanj ska rädda mjölkbönder I måndags drog kampanjen ”Mjölk är tjockare än vatten” igång på många butiker runt om i länet. Initiativet i Västernorrland togs av Ica Supermarket i Ånge.

– Vi bor ju på landsorten och vi vill ju fortsätta värna om en levande landsbygd. Vi måste hjälpas åt om vi ska ha kvar en lokal produktion, säger Astrid Gradin, Icahandlare i Ånge.

Mjölk är tjockare än vatten.

Med denna lilla parafras på ett välkänt begrepp syftar kampanjen till att minska avståndet mellan mjölkproducent och mjölkkonsument såväl som att väcka tanken på vikten av lokalproducerad föda.

Själva initiativet kom från Ica Supermarket Ånge och har fått ett bra genomslag i Medelpad. I Ångermanland har det däremot gått trögare, bara fyra butiker är med i kampanjen.

Ska jobba vidare

– Det är tråkigt att det är få butiker som valt att kliva på kampanjen, även om vi givetvis ska jobba vidare med projektet. Det är en väldigt viktig fråga om vi ska kunna behålla våra lokala mjölkbönder och det öppna landskapet, konstaterar Thure Eriksson, regionordförande LRF Västernorrland.

Förutom att det är få butiker som gått med i kampanjen i Ångermanland, så har det även varit svårt att fylla idén med ”Bonde i butiken”, helt enkelt för att det varit för mycket oskördat och otröskat för flertalet bönder nu i höst.

– Det som framkommit är

flera olika Icabutiker varit oroliga för att gå med i kampanjen, Thure Eriksson.

Ica Foto: ARKIV Maxibutiker har flaggat för oro att kunderna istället ska åka till en Ica Nära och köpa mjölk till ordinarie pris istället för kampanjpriset.

Det tankesättet har nog avhållit handlarna från att gå med och det är synd. När den här kampanjen gick igång i Jämtland ställde butikerna där genast upp i stort sett mangrant, erfar Thure Eriksson.

Stort gensvar

På Ica Nära i Bredbyn, som är en av de fyra ångermanländska butiker som deltar i kampanjen, har gensvaret

1,20 kronor Med kampanjen vill man ge kunderna möjlighet att betala mer för den lokala mjölken och därigenom visa på att man värnar om den lokala produktionen.

I kampanjen höjs priset på

de lokala enliters mjölkförpackningarna med 1,20 kronor, pengar som efter moms går tillbaka till bonden.

– De här pengarna kommer väl inte att rädda några mjölkbönder, men det blir till ett stöd och kanske kan starta en lobbyverksamhet och ökad uppmärksamhet.

Att även bönderna måste kunna tjäna pengar på sin produktion. Visst kanske man får jobba mycket, men man ska kunna leva på sitt arbete även som bonde, menar Astrid Gradin och fortsätter:

– Jag hoppas att det kan bli någonting bra av det, att det sätter sina spår. Jag hoppas på en lösning för bönderna.

Till årsskiftet Från i måndags och fram till och med årsskiftet ska kampanjen vara igång och stödjs av LRF Västernorrland.

– Det här en konsumentkampanj. Vi vet att konsumenterna är beredda att betala mer för svenska produkter med dess mervärden, bra mjölk, bra djurhåll-

ning, bra djurskydd, säger Susanne Öberg, regionchef för LRF Västernorrland.

I Västernorrland har mer än 15 butiker redan anslutit sig till kampanjen och fler är på gång. En av dessa butiker är Ica Nära i Bredbyn.

– Mycket för att vi gick med är att just för att vi vill värna bönderna och de öppna landskapen. Förhoppningen är att kunderna är måna om att de lokala bönderna ska vara kvar, säger Krister Nyberg,Ica Bredbyn.

MARIA BOSTRÖM

”

Vi vet att konsumenterna är beredda att betala mer för svenska produkter med dess mervärden, bra mjölk, bra djurhållning, bra djurskydd.

Genomsnittligt avräkningspris i landet Pris vid 4,2 procent fett och 3,4 procent protein öre/kg

År 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011

Kronor/kilo 2,97 3,05 2,99 2,97 2,98 2,98 2,93 2,99 3,01 2,83 2,75 2,71 (lägst) 2,95 3,50 (högst) 2,89 3,35 3,48

Susanne Öberg, LRF

Foto: NORRMEEJERIER

LÄNET

Källa: Svensk M

Jord&Skog oktober i år. från kunderna varit i stort sett odelat positivt.

– Det har varit flera kunder som kommenterat mjölkkampanjen och sagt att de gärna skulle betala två kronor mer per liter bara det finns lokala mjölkbönder, säger Icahandlare Krister Nyberg som önskar att fler hade gått med i kampanjen.

MARIA BOSTRÖM

Vi deltar i kampanjen Butiker i Ångermanland som deltar i kampanjen: ✔ Ica Nära Bredbyn ✔ Ica Nära Nordingrå ✔ Landhandeln i Hemling ✔ Hemköp i Kramfors

Allt steg för steg!

Kundbesök: - måttning - tillverkning - montering

Såthes Snickerifabrik

ÅNGERMANLAND

Kampanjen ”Mjölk är tjockare än vatten” pågår fram till årsskiftet, då som konsumentkampanj för att belysa mjölkböndernas lönsamhetsproblem och dessutom undersöka om konsumenterna att beredda att betala mer för den lokala mjölken. Få butiker har däremot valt att delta i kampanjen.

Längder: 1.30, 2.0 och 3.0 meter.

Avgas-, buller- och vibrationsfri!

Tel. +46 (0)414-242 60

www.burtrask.org

Specialsnickerier, dörrar, inredningar, fönster mm

Stångsåg

Skogsaffärer på nya sätt.

Våra fl erträdshanterande skördare gallrar snabbare och billigare.

Vi driver hela tiden utvecklingen för att öka produktiviteten och värdet på skogen. Nästan alla våra gallringsmaskiner har aggregat för flerträdshantering som kan ta 3–4 träd åt gången istället för ett och ett. Med flerträdsaggregat kan vi gallra tidigare, vilket ökar produktiviteten. Tekniken gör också att vi kan få ut större volymer biobränsle i gallringen och på så sätt skapa ett bättre netto för skogsägaren. Hitta och kontakta din närmaste virkesköpare på www.sveaskog.se.

0612-133 62 Kramfors

8

november 2012

Prisade bönder trivs med livet LÅNGVIKSMON

Mjölkbönderna Anders Eriksson och Marina Edberg från Näset i Långviksmon fick i september pris som årets mjölkföretag i Västernorrland. De driftiga bönderna arbetar i en bransch med många utmaningar. Tuffa tider till trots har de lyckats hitta arbetsglädje och försöker ständigt utveckla sin verksamhet.

– Jag är en stolt mjölkbonde, berättar Anders Eriksson vid besöket på Näsbacka gård.

Den gråa novemberhimlen bäddar in de svartgröna skogspartierna kring Storsjön. På en kulle vid sjön ligger Näsbacka gård. Här lever och arbetar Anders Eriksson och Marina Edberg med sina mjölkkor.

Arbetet är hårt, villkoren likaså men på något vis är det enligt Anders ändå väl värt mödan.

– Jag har världens bästa

g

lin

v ä T

jobb, utbrister han när vi sitter vid köksbordet inne på kontoret.

Rummet ligger lägligt inuti den relativt nybyggda kostallet där 105 årskor nu vilar i värmen. Med fönster som vetter både ut mot gården och in i ladugården har bönderna här uppsikt över såväl gårdsplan som kor.

Anders är femte generationens mjölkbonde, men

valet av yrke var inte självklart. I 16 år arbetade han på Strängbetong inne i Långviksmon och när han var yngre var bonde inte ett drömjobb.

– När man var 15 och kompisarna höll på att skruva i mopeder och åka runt var man inte så glad över att behöva åka och samla in hö, berättar han och skrattar.

Mjölkbönderna Marina och Anders Eriksson, Näsbacka gård i Långviksmon, prisades för sitt idoga arbete och genuina intresse för att utveckla mjölkproduktionen och öppenhet för nya lösningar förutom framtidstro för branschen under Guldgalan i Kramfors.

Foto: SANDRA NORDLUND I dag har Anders varit heltidsbonde i närmare tolv år, och sedan 2006 har han Marina vid sin sida även i arbetet. Marina är själv uppvuxen i grannbyn Hemling, men inte på bondgård. Trots det hade hon aldrig långt till

lantbruken under uppväxten.

– I byn låg ju flera lantbruk på rad när man var yngre, berättar Marina.

Nu är paret de enda mjölkbönderna i närområdet.

Under de tolv år som gått

sedan Anders började ta över ansvaret av verksamheten har det skett successiva förändringar. År 2000 byggdes det nya kostallet, nio år senare tillkom ett ungdjursstall och förra året installerade man två Lelyro-

DEN MYSTISKA PROFILEN Av Anders Palm

Hette han Locksley? Dog han 1247?

Eller hette han William le Fevere?

Deltog han i slaget vid Boroughbridge 1322? Hade han någonting att göra med den kulle i Stanley som är uppkallad efter honom? Var det han som dödade Ralph of Cirencester i abbotens trädgård 1213?

Vem var vår Profil? Har han överhuvudtaget existerat? Eller är han bara en påhittad figur?

Vi kan kalla honom William. Men han har blivit känd under ett helt annat namn. Om han har funnits, så levde han för mycket länge sedan.

Då var det mycket få som kunde skriva. William var en äventyrare.

Berättelsen om hans liv blev en legend. Men det kom att dröja flera hundra år innan den hamnade på pränt.

Den äldsta kända nedteckningen av hans bravader är från mitten av 1400-talet.

Låt oss ta en titt på legendens William. Han var ärlig och omutlig. I motsatts till den falske sheriffen höll han alltid sitt ord. I motsats till de falska prästerna var han mycket from.

Och i motsats till den girige abboten var han generös.

Hans fiender var nattsvarta skurkar. Vår Profil var artig och tapper. Han vann alla strider. Hans pil träffade alltid målet. Han var ett slående exempel på att ärligheten varar längst, på att det goda segrar och på att skurkarna alltid får sina straff.

Legendens William var med andra ord en sorts föregångare till Stålmannen. Men han besatt inte några övernaturliga krafter. Han var en enastående bågskytt och en fantastisk duktig fäktare. Dessutom var han mycket skicklig på att maskera sig. Han kunde bara besegras på ett sätt – med förräderi.

Verklighetens William skulle säkert inte känt igen sig i den här beskrivningen. En del historiker tror att han var en

ståtrövare som brukade ligga i bakhåll vid den Stora Norra vägen, som gick genom landet upp mot Skottland. Där plockade han av de rika resenärerna deras pengar. Däremot brydde han sig inte om att plundra de fattiga.

Det här har sedan förvrängts i legenden. Den påstår att vår Profil ”tog från de rika och gav till de fattiga”. Det var säkert inte riktigt sant. William brukade visserligen inte råna de fattiga. Det var ju oftast också helt meningslöst.

De fattiga hade sällan några pengar med sig.

Massor med historiker har intresserat sig för vår Profil.

En del hävdar bestämt att han aldrig har funnits i verkligheten. Andra tror att han lånat sina drag från ett flertal olika personer.

De som grävt längst och ihärdigast har hittat figur som hette William le Fevere. Han levde i England på 1200-talet.

William var laglös. Han hade tvingats fly undan rättvisan.

En abbot hade lagt beslag på hans kor, värda 2 shilling och 6 pence.

Händelsen noteras ett tiotal år senare av en skrivare i en uppteckning 1262. Men skrivaren döper om William. Han ger honom ett nytt namn – just det namn som senare skulle göra honom så berömd.

Allting är mycket osäkert. Men det kan ha varit så att vår Profil var aktiv 1193 – 94, att han blev laglös 1225 och att han dog 1247.

William hade en kompis som kallades Little John. Honom har historikerna naturligtvis också letat efter. Men hans förebild har varit mycket svår att hitta. Det enda man kunnat konstatera är att Little John fanns med i legenden 1432.

Ett viktigt inslag i legenden är vår Profils tjej. Hon hette Marion. Det dröjde emellertid länge innan hon ramlade in i handlingen. Det tycks ha skett först i slutet av 1400-talet.

Då förändrades legenden om vår Profil genom impulser från Frankrike.

Broder Tuck omnämns för första gången 1417. Ingen vet var han kommer ifrån eller hur det kom sig att han fick vara med i det här exklusiva gänget.

Kan det ha varit så att William höll till i Sherwoodskogen? Det är inte alls omöjligt. De historiker som tror på honom menar att han tycks ha anknytning till flera platser just i den här delen av England.

Vår Profils ”grav” drar till sig många turister. Den ligger i Kirklees i mellersta England, bara en liten bit norr om Sherwoodskogen. Graven är mycket gammal. Men den är svårt skadad. Redan på 1800-talet började klåfingriga besökare hacka loss bitar till suvenirer. En del av besökarna trodde att bitarna kunde hjälpa till att bota tandvärk. William hade ju nästan haft övernaturliga egenskaper.

Därför är den gamla inskriptionen på graven borta. Den talade om en ”Robert Hude”. Är han rätt person? Kan det vara han som sedan blev hjälten i alla de många Hollywoodfilmerna?

Vem var han?

Gissa och vinn

RLR9` nqcds U@SSDM shkk 61 8// r rj mjdq ct 1/ jqnmnq-

Blomstercheck värde 200 kr.

Skriv ditt svar på ett vykort och sänd in det till oss senast torsdag 31 januari 2013.

Jord & Skog, box 3053, 903 02 Umeå Märk vykortet med Den Mystiska Profilen.

Vinnare och rätt svar presenteras i nästa nummer vecka 10, 2013.

Rätt svar från förra nummer är Dan Andersson.

Föddes i Skattlöseberg i Dalarna den 6 april 1888.

Känd poet. Fick sitt genombrott med ”Kolarhistorier” 1914. Dog i Stockholm den 16 september 1920.

Hans sista diktsamlig publicerades postumt 1922.

Hustrun Olga dog 1948.

Stort grattis till Håkan Sjöström i Umeå!

9

november 2012

trots tuffa tider

”

När man var 15 och kompisarna höll på att skruva i mopeder och åka runt var man inte så glad över att behöva åka och samla in hö.

botar för att ersätta den tidigare traditionella mjölkningen.

– Vi har fått igen mycket tid på mjölkrobotarna, förklarar Anders.

Tuff tillvaro

I dagsläget är det Marina, Anders och Anders far som arbetar på Näsbacka gård.

De har även en halvtidsan-

Anders Eriksson

ställd. Men tiderna är tuffa för mjölkbönder i dagens Sverige, med låga mjölkpriserna och ett stigande foderpris.

– Det är klart att det är tufft, men jag anser att den svenska bonden är i världsklass, menar Anders, som tror att konsumenterna blir allt mer medvetna om att Sverige behöver sina bönder.

Men det är inte bara dystra tider, i september i år fick bönderna pris för sitt idoga arbete.

De utsågs till årets mjölkföretag i Västernorrland.

Anders och Marina ansågs av juryn ha en vilja och ett genuint intresse att utveckla mjölkproduktionen, samt en framtidstro och öppenhet för nya lösningar.

Priset, en smidesljusstake och två timmars konsultering med en LRF- konsult, delades ut under Guldgalan som anordnades av LRF Västernorrland på hotell Kramm i Kramfors.

Nu vill paret fokusera på att få stabilitet i verksamheten och planerar inte att utöka andelen kor längre än till 130 djur.

– Men en silo till eller en maskinhall vore inte fel!

SANDRA NORDLUND

Näsbacka gård är belägen med fin utsikt över Storsjön.

”Med en skogsbruksplan missar jag aldrig någon viktig åtgärd.”

Skogsbruksplan – ett måste för Richard Richard Nekby på Almungebergs gård utanför Uppsala har tecknat ett ramavtal med Holmen som innebär att Holmen köper allt hans virke, i gengäld får Richard service och rådgivning av Holmen.

– Jag är mycket nöjd, det är verkligen ett samarbete som fungerar bra, säger Richard.

Nyligen uppdaterade Holmen hans skogsbruksplan. För Richard är det en självklarhet.

– En sådan måste man ha. Med en skogsbruksplan missar jag aldrig någon viktig åtgärd. Jag tittar ofta i den, för att planera vad som ska göras framöver.

Kontakta oss på 0660-37 74 00 eller läs mer och se filmen om skogsbruksplanerr på: på www.holmen.com/sv/Skog/T g illlsammans-skapar p vi-varden/Richard-N Nekby/ y

Vi hjälper gärna fler att skapa en värdefull skog. Läs mer på www.holmen.com

10

november 2012

5

sekunder tar det för varje timmerstock att matas genom gallringsskördarens avverkningsaggregat.

”

De sköter sig bra, de tar hänsyn till de önskemål som man har som skogsägare när det gäller att lämna värdefulla skogsmiljöer.

Martin Jakobsson

” ”

Ju mer datakraft i hytten desto bättre.

Mikael Sundling

Det blir mer och mer gallringar i skogsbruket, i skog som planterades under 1970och 1980talen.

Flerträdsaggregat har tagits fram av Komatsu Forest för att passa i gallringsskog.

Foto: PETER KÄRR

Skogsgallringar blir allt viktigare BRAXSELE

Gallringar kommer att bli en allt viktigare del av råvaruförsörjningen för skogsindustrin i framtiden. Därför arrangerade Holmen skog en temadag om gallringar tillsammans med Komatsu Forest.

Skogsdagen arrangerades mellan Penglund och Braxsele, Vännäs.

– Vi hängde på Holmen och tog chansen att visa upp vår gallringsskördare med aggregatet för flerträdshantering. Vi levererar maskiner till Holmen skog, säger Tobias Ettemo, produktionschef vid Komatsu Forest.

Mer gallringar

Stefan Gotthardsson, virkesköpare för Holmen skog i Umeåregionen, förklarade att det blir mer gallringsvolymer, skog som planterades under 1970- och 1980-

talen, som kommer att vara huvudparten av avverkningarna.

– Viktigt att visa upp oss för skogsägarna för att vi ska få fram råvara till industrin. I Västerbotten är vi framför allt virkesförmedlare. Industrin har vi söderut, säger han.

Karta leder rätt

Holmen skog har sammanlagt 300 000 hektar i Norsjö, Lycksele och Umeåregionen.

Mikael Sundling, entreprenör och testförare av skogsmaskiner hos Komatsu Forest, rullade iväg med den

stickvägsgående skördaren in i gallringsskogen.

Greppade några stammar med flerträdsaggregatet och kapade. Kartan på skärmen i hytten leder honom rätt i avverkningsbeståndet.

Tekniken hjälper

– Jag kan koncentrera mig på stammarna. Tekniken hjälper mig med apteringen.

Ju mer datakraft i hytten desto bättre. Det man är ute efter när man kör i ett skogsskifte är att öka produktionen och kvaliteten på avverkningarna, säger han.

Tobias Ettemo, Komatsu Forest förklarar att det tar föraren fem sekunder att mata en stock genom skördaraggregatet.

Martin och Anne Jakobsson, skogsägare från Vännäs var på plats under skogsdagen.

– Alltid lär man sig något, förklarade Martin Jakobsson, som sålt skog till Holmen, men sköter röjning och plantering själv.

Han tycker att skogsbolagen skärpt till sig när det gäller miljöhänsyn i skogen.

Bolagen sköter sig

– De sköter sig bra, de tar hänsyn till de önskemål man har när det gäller att lämna värdefulla skogsmiljöer. Att äga skog handlar om ekonomi och känsla. Det är viktigt vem det är som sitter bakom spakarna i maskinen.

Båda tycker att bolagen blivit bättre att prata med kvinnor om avverkningsuppdrag, inte självklart tidigare.

– De har ändrat inställning, konstaterar Martin Jakobsson.

PETER KÄRR

Stefan Gotthardsson, Holmen skog

300 000 hektar skog i Västerbotten äger Holmen skog.

Samling i skogen, mat är nödvändigt.

”Ju mer datakraft i hytten desto bättre, apteringen hjälper datorerna till med”, förklarar Mikael Sundling, entreprenör och testförare vid Komatsu Forest.

Med hjälp av en datakarta i hytten vet skogsmaskinföraren precis var han är någonstans i avverkningsbeståndet.

Gallringsskördaren på väg in i

11

november 2012

Levererade 500 dörrar SKELLEFTEÅ 500 dörrar till det nya konserthuset i Stavanger har Skellefteå snickericentral, SSC levererat.

Det handlar om samtliga invändiga dörrar till konserthuset.

Ordern har innehållit mycket speciella krav på allt från ljud- och brandklassningar till en uppsjö av varianter av utföranden och utseenden.

SSC har varit inblandad i flera kulturhusprojekt i Norden och Sverige, som Kulturens hus i Luleå och Uppsala konsert- och kongress.

Levererar påbyggnad UMEÅ Martinsons i Bygdsiljum är inblandade i ett otal limträprojekt: Stockholm får snart sitt första trähöghus i åtta våningar på uppdrag av Folkhem, byggstart 27 november.

Nyligen placerades en jätteklädnypa, 9 meter och 7,5 ton, i limträ intill Öbacka strand i Umeå.

I september startades bygget av en ny träningshall, intill Skellefteå arena, helt i limträ. Och just nu levererar företaget en påbyggnad i tre våningar av limträmoduler till en fastighet i centrala Umeå.

Exporten har tagit rejäl fart LÄNET Varselvågen och nedläggningar härjar bland svensk skogs- och trämekanisk industri.

Men samtidigt har den svenska träexporten till Nordafrika och Mellanöstern tagit ordentlig fart.

Den uppgår nu till en fjärdedel av den svenska trävaruexporten, vilket motsvarar cirka sex miljarder kronor.

Boomen i den svenska trävaruexporten till arabländerna i Nordafrika och Mellanöstern startade 2005.

Entreprenörer prisades

beståndet, föraren heter Mikael Sundling.

SKELLEFTEÅ Så har då årets unga skogsmaskinföretagare utsetts vid SMF Skogsentreprenörernas årsstämma i Åre.

I år gick priset till Marcus Wallström, 33 år, som sedan tio år driver ett skogsentreprenadföretag i Skellefteå.

Han får priset bland annat för att han målmedvetet och på egen hand byggt upp företaget som idag har hög lönsamhet och hög produktivitet och utför arbeten av god kvalitet.

12

Personligt

Köttätandet minskar

Erland Mårald

LÄNET Det mesta tyder på att köttkonsumtionen i Sverige minskar, det är första gången sedan 2009.

Preliminära siffror visar att köttätandet i år ligger på 85,5 kilo per person, vilket ska jämföras med 86,3 kilo per person 2011.

november 2012

Fullständigt namn: Erland Mårald.

Yrke: Professor i idéhistoria.

Förebild: ”Har ingen jag kan komma på.”

Född: Uppsala, uppväxt i Luleå.

Stolt över: ”Att jag bedriver samhällsrelevant forskning.”

Favoritintresse: ”Har jag inget.”

Bor: Umeå.

Skäms över: ”Lite slarvig.”

Drömmusikupplevelse: ”Vet inte. Är lite av en musikalisk analfabet.”

Familj: Hustru och fyra barn.

Tjäna mer på biobränsle LÄNET Genom bättre planering kan skogsägare producera mer än dubbelt så mycket biobränsle som id ag och tjäna mer pengar. Det visar resultat från forskningsprogrammet Fjärrsyn vid SLU i Umeå.

Enligt de studier som har gjorts går det att öka lönsamheten med i snitt sex procent genom att planera och anpassa skogsbruket till biobränsle, samtidigt mer än fördubblas biobränsleuttaget.

Foto: ARKIV

Betesskador för miljarder LÄNET Betesskadorna efter älg och annat klövvilt i skogen kan orsaka förluster i miljardklassen för skogsbruket varje år. Det konstaterar skogsnäringens forskningsinstitut, Skogforsk och Skogsstyrelsen i olika rapporter.

Tidigare har skadorna uppskattats till omkring 700 miljoner kronor per år, främst i kvalitetsförluster.

På Sveaskogs marker beräknas betesskadorna resultera i tjugoprocentiga tillväxtförluster på tallmarkerna, årligen.

Jordbruket mår prima LÄNET För första gången ges nu en sammanfattande bild av det svenska jordbrukets produktivitetsutveckling, jämfört med Sveriges konkurrentländer i LRF:s rapport Grön konkurrenskraft. Och det har man gjort genom att jämföra nyckeltal kontinuerligt mellan länder.

Enligt rapporten präglas den svenska jordbruksproduktionen av gott hälsoläge, god avkastning och tillväxt samt låga kostnader för veterinär och medicin. Dessutom visar rapporten att produktionen är fodereffektiv, däremot tyngs den av höga kostnader för arbete, maskiner och byggnader.

Skogskonflikter har långa historiska anor UMEÅ

Konflikterna kring hur skogen ska användas är ingen ny företeelse.

Motsättningarna har långa historiska rötter. Det konstaterar idéhistorikern Erland Mårald, en av flera humanistforskare i forskningsprogrammet Future Forests.

– Vi kan gå tillbaka till 1700-talet då det diskuterades hur skogen skulle användas, förklarar Erland Mårald, idéhistoriker och miljö-historiker vid Umeå universitet, som bland annat studerat jordbrukets miljöhistoria, om agrarkemins etablering i Sverige och hur detta väckte frågor kring resursförbrukning, jordbrukets hållbarhet och kretsloppstänkande.

Man skulle kunna använda Karl Gerhards gamla kuplett ”En katt bland hermelinerna” om det faktum att han, som en av ett tiotal humaniora- och samhällsvetenskapliga forskare, givetvis även skogsforskare, är delaktig i det stora nationella tvärvetenskapliga skogsforskningsprojektet Future Forests, som handlar om att producera kunskap för ett hållbart skogsbruk i en framtid som präglas av klimatförändringar och globalisering.

– Att samverka tvärvetenskapligt tar tid, man måste lära sig att förstå varandras språk. Jag tycker att det har gått bra. Även med att få förståelse från

skogsnäringen för våra inspel om skogens och skogens användning. I början funderade de kanske på vad vi som humanister och samhällsvetare skulle kunna tillföra, säger han.

Finns skogsentreprenörer

Erland Mårald är född i Uppsala, uppväxt i Luleå och trots att han i sin forskning kommit att intressera sig för lantbruket och skogsbruket så är han själv inte skogsägare.

Indirekt anknytning till skogsbruket har han dock genom sin hustru inom vars familj det finns skogsentreprenörer.

– Att gå ut i skogen med en motorsåg är inte riktigt min grej. Men jag diskuterar skogen och skogsbruket med min svärfar, säger han.

Skogen och skogens användning har han haft rikligt med tid att diskutera under de två år han varit engagerad i ett av delprojekteten i Future Forest, som fokuserat kring idéer, värderingar och intressen om skog, skogsbruk och skogsvetenskap tillsammans med skogsforskare, samhällsvetare och humanister. För de som till äventyrs tror att skogens användning historiskt har varit värderings- och invändningsfri är det dags att tänka om.

– Skogsbruket och skogens användningsområden och hållbarhet diskuterades redan på 1700-talet. Skogen användes ju redan då till en rad olika saker: ved, byggmateriel och att bygga gärdsgårdar av, säger han.

Redan under 1800-talet Och oron för timmersvackor har poppat upp nu och då genom historien: under 1800talet, under 1920-talet och även åren efter andra världskriget.

I början av 1900-talet diskuterades etanolproduktion av Sveriges gröna skogar, orsakad av oro för

”

Det är en utopi, skogens användning är till syvende och sist en värderingsfråga. Det finns inga enkla lösningar hur konflikten mellan de olika intressegrupperna ska lösas.

Erland Mårald

att oljan skulle ta slut. Oljekrisen 1973 skapade en diskussion om grön energi, agroetanol. Nu har skogen återigen hamnat i hetluften, med samma polariserande debatt. Många intressegrupper möts kring frågan om skogen, men betraktar inte världen på samma sätt, konstaterar han.

En fråga om värderingar

– Skogen kan inte diskuteras objektivt, det är en utopi, skogens användning är till syvende och sist en värderingsfråga. Det finns inga enkla lösningar hur konflikten mellan de olika intressegrupperna ska lösas, för det finns inte en lösning, säger han.

– Det går inte att se skogen som ett eget revir avskilt från det övriga samhället eller för skogsnäringen att köra sitt eget race. Skogen är omgärdad av samhälleliga värderingar som har och får betydelse för hur skogen ska användas, till vad och av vem.

Forskare från humaniora och samhällsvetenskap kan belysa det historiska och samhälleliga perspektivet på dagens skogsdebatt, förklarar Erland Mårald.

– Vi kan synliggöra hur konflikterna historiskt har sett ut, och utifrån det föra en dialog. I dag finns en tendens att de olika intressena förskansar sig i sina egna argument, det finns en monokultur i tänkandet. Det man skulle önska är ett mer reflektivt samtal.

Man måste ha koll på sin historia för att kunna titta framåt, säger han.

PETER KÄRR

13

november 2012

En katt bland hermelinerna... ...är en visa av Karl Gerhard från 1955. Betydelsen är ungefär en person som inte passar inte passar in i sammanhanget där personen ifråga befinner sig, som sticker ut från sin omgivning.

Future Forests ✔ Forskningsprogram som handlar om skogens många värden och om de avvägningar som måste göras mellan olika intressen och behov i en framtid som präglas av globalisering och klimatförändringar. Programmets vision är att producera kunskap för ett hållbart brukande av skogen. ✔ Är ett tvärvetenskapligt forskningsprogram initierat av Mistra, Stiftelsen för miljöstrategisk forskning. Finansierat av Mistra, svensk skogsnäring, SLU, Umeå universitet och Skogforsk. Programmet löper i en första fas 2009 till 2012 med en budget på totalt 143 miljoner kronor under fyra år.

Trävaror till rätt pris!

Vi har lister, paneler, brädor och plank mm. Välkommen till oss! Öppettider: mån-fre 7–16 lördagar 8–12 Marahällan, 911 94 Vännäs Tel 0935-124 50 Ronny 070-665 45 74 Jörgen - Försäljning 070-346 57 21

ENGLUNDS TRÄ AB

Behöver Du hjälp med Bokföring • Deklaration • Skattefrågor Testamente • Bouppteckning Fastighetsöverlåtelse Ring 0910-807 33 för tidsbeställning.

Till tjänst för privatpersoner, rörelseidkare, jord- och skogsbrukare.

Olof Hägerlind

SLÅ PÅ VÄRMEN! SIKOM GSM A-COMFORT Utan att vara på plats kan du enkelt; - höja & sänka värmen.

- läsa av temperatur.

- få larm om hög/låg temp.

- få inbrottslarm.

Du styr och övervakar direkt från din telefon.

GSM-kommunikation gör dig oberoende av tillgång till fast telefon.

SIKOM GSM A-Comfort är enkel att installera och använda!

Begär mer information!

Intectra AB, 0941-102 25 www.intectra.se

Grepp och bärighet från världens ledande tillverkare av slirskydd.

SKOGSGRIP 130

TERRA

”Det går inte att se skogen som ett eget revir avskilt från det övriga samhället eller för skogsnäringen att köra sitt eget race.

Skogen är omgärdad av samhälleliga värderingar som har och får betydelse för hur skogen ska användas, till vad och av vem”, säger idéhistorikern Erland Mårald.

Foto: PETER KÄRR

SUPERSTUD 130TS

ROCKY

PIGGELIN FLEX

GROUZER

MEGASTUD 160TS

TXL

GUNNEBO INDUSTRIER AB | tel. 0490-890 00 www.gunneboindustries.com | sales@gunneboindustries.com

14

november 2012

I Fällfors fångas fisken med NORRFORS

En annläggning med sensorer samt undervattens-kamera kopplat till en dator finns sedan några år tillbaka i Fällfors laxtunnel.

– Denna säsong har 662 fiskar passerat uppströms, tidigare har vi som mest registrerat 189 stycken, säger Anders Lundberg, ansvarig för laxtrappan.

Laxtunneln i Fällfors invigdes 1993, som den mest omfattande åtgärden inom projekt Västerbottenslax.

Syftet var att öka andelen tillgängliga reproduktions-

och lekplatser havsvandrande lax.

Vandringsfisk

för

– Områdena ovanför Fällfors hade inte tidigare varit till-

662

laxfiskar har denna säsong vandrat uppströms Fällfors för att leka och föryngra sig. gängligt för vandringsfisk, säger Anders Lundberg, tunnelansvarig inom Lögdeälvens fiskevårdsområdesförening, FVO. Tunneln är 70 meter lång,

Anläggningen för fotoövervakning av passagerarna genom Fällfors laxtunnel har kostat cirka 450 000 kronor, varav Fiskeriverket stått för 75 procent.

Anders Lundberg, Torbjörn Bergh, Lennart Norberg och Lennart Olofsson.

har en fallhöjd på cirka fem meter och består av 20 steg där fisk kan ta sig förbi den branta forsen. Vid mynningen sitter sensorplattor som registrerar alla rörelser både upp och ner och startar kameran när fisken passerar uppströms.

Fiskarna passerar

– Jag kan via modemuppkoppling sitta hemma vid datorn och se hur fiskarna passerar och övervaka att allt fungerar som det ska, säger Anders och demonstrerar utrustningen i

anläggningen vid laxtrappans fot.

Genom att registrera fiskarnas rörelser på dygnet, och jämföra arter, längder och vattentemperatur, kan intressanta data fångas av såväl forskare som fiskare.

Bjässe på 17 kilo

– Det sägs att de största laxarna i Lögdeälven varit uppåt 25 kilo, i år fångades en bjässe på 17 kilo, via datorn har jag observerat ett exemplar på över 120 centimeter, det bör vara omkring 20 kilo, säger Torbjörn

Bergh, ordförande Lögdeälvens Fvo. Lögdeälven har tre fiskevårdsområdesförningar från mynningen i Nordmaling upp till Käringberget i Bjurholms kommun, som är tillgängliga för allmänt fiske genom fiskekort.

Bästa fiskevattnen

Föreningarna berömmer sig av att erbjuda ett av landets bästa laxfiskevatten, med avseende på lättillgänglighet via vandringsled och tillgång på orörd vildmark och geologiskt intres-

15

november 2012

internet santa formationer.

– En tredjedel av fiskarna är ortsbor, en tredjedel kommunbor och resten kommer utifrån, mest från Umeå, Övik, Sundsvall och Härnösand, säger Lennart Olofsson, ordförande Mo-Lögdeå Fvo.

Netto

Att året bjudit på ovanligt mycket fisk är fiskarna längs stränderna ense om.

Förklaringen är mera osäker, men kan ha med de ovanligt rika vattenflödena att göra.

”

Tunneln gjorde att havsvandrande lax och öring fick vandrings- och lekmöjligheter ovanför Fällfors.

Anders Lundberg

Sensorerna har sedan den 27 juni, en vecka efter fiskepremiären, registrerat 1 034 fiskar i riktning uppåt och 372 nedåt.

– Netto blir det 662 fiskar,

316 är lax och 227 öring, resten är osäkert, det får jag använda vintern till att bena ut, säger Anders Lundberg.

FREDRIK BJÄRNESAND

Västanbäcken före och efter halvtrumma installerats.

Foto: LÄNSSTYRELSEN

Storsatsning mot vattenhinder LÄNET

Remibar är ett av Sveriges största åtgärdsprojekt i sötvatten genom tiderna.

– Genom att ersätta vandringshindrande vägtrummor och dammar ska förutsättningarna för vattenlevande arter förbättras, säger Roger Vallin, sötvattensbiolog och projektkoordinator på länsstyrelsen.

Remibar är ett femårigt projekt som drog igång hösten 2011, med syfte att minska vandringshinder i fem vattendrag i Norr- och Västerbotten. Det rör sig om Råneälven, delar av Torne- och Kalixälven, delar av Piteälven, samt Lögdeälven och Sävarån.

– De vattendrag som ingår är utpekade inom det Europeiska bevarandenätverket Natura 2000. De utpekade målarterna är flodpärlmussla, lax och utter, arter som kännetecknar riktigt fina vatten, säger Roger Vallin.

304 objekt

Framförallt rör det sig om åtgärdande av vägtrummor, genom bortbyggnad av fall eller starka strömmar som utgör vandringshinder. Ett annat vanligt vandringshinder är dammar,

där man genom att till exempel lägga ut stentrösklar kan dela upp fallhöjden på en längre sträcka och därmed skapa naturliga förutsättningar för vandring för de vattenlevande djuren.

Sammanlagt 304 objekt ska åtgärdas i de båda länen.

Rekord

Roger Vallin berättar att cirka 50 objekt har åtgärdats under 2012.

– 2012 är det år när det gjorts allra mest restaureringar av länets vattenmiljöer någonsin, sammanlagt har åtta grävmaskiner arbetat parallellt.

– Förutom att ta bort vandringshinder återskapar vi också livsmiljöer genom att lägga tillbaka stenar och block som rensades upp på stränderna

under timmerflottningen.

Vidare skapar vi också nya lekbottnar som förbättrar reproduktionsmöjligheterna för många av de vattenlevande arterna. Om arter försvinner ur ekosystemen vet vi inte konsekvenserna på längre sikt. Dessutom har vi skrivit på konventioner som måste följas.

Samarbete

Projektet är ett samarbete mellan myndigheter och privata aktörer. Huvudfinansieringen kommer från EU:s miljöfond, Life+, med totalt drygt fyra miljoner euro.

Lika mycket pengar tillskjuter länsstyrelsen, Trafikverket, Skogsstyrelsen, Holmen, Sveaskog, SCA samt Havs- och vattenmyndigheten.

– Den totala budgeten ligger på 8,1 miljoner euro.

FREDRIK BJÄRNESAND

Remibar Remibar, är förkortning för Remediation of migratory barriers in Nordic/Fennoscandian watercourses.

Källa: Trafikverket

Lögdeälvens FVO säljer årligen fiskekort för cirka 300 000 kronor, varav tre blå telefonkiosker utplacerade i naturen är några köpställen.

Foto: FREDRIK BJÄRNESAND

Roger Vallin, sötvattensbiolog och projektkoordinator på länsstyrelsen. ”2012 är det år när det gjorts allra mest restaureringar av länets vattenmiljöer någonsin.”

Foto: FREDRIK BJÄRNESAND

Dammar är vanliga vandringshinder. Byggandet av trösklar underlättar fiskarnas vandring uppströms.

Foto: LÄNSSTYRELSEN

16

november 2012

Laxbestånden har ökat i länet LÄNET

Långsiktiga satsningar på naturlig reproduktion samt minskade havsfiskekvoter tycks ha gett resultat.

– Vi befinner oss långt ifrån hur det såg ut i mitten på 1980-talet, säger Ulf Carlsson, länsfiskekonsulent på länsstyrelsen.

Systematiskt elfiske i länets åtta älva med naturlig laxreproduktion visar på ökande tätheter av årsgammal lax.

– Tätheterna fluktuerar ganska mycket över en cykel på fem till sex år, vilket ganska väl motsvarar en laxgeneration, men trenden visar på en ökning i täthet för i stor sett alla vattendrag i länet, säger Ulf Carlsson.

Elfiske

Elfiske innebär att man genom elektricitet bedövar lax- och öringungar. Dessa räknas och mäts innan de åter släpps tillbaka i älven.

Härigenom kan man räkna antalet årsungar per 100 kvadratmeter.

Undersökningarna görs på samma platser år efter år för att en direkt jämförelse ska kunna göras.

– Det ger en god indikation på omfattningen av den naturliga reproduktionen, säger Ulf Carlsson.

Ett rejält bakslag var den stora fiskdöden i början av 1990-talet, då den gåtfulla sjukdomen M-74 medförde att upp till 90 procent av alla laxyngel slogs ut under flera år tid.

Sedan mitten av 1990-talet har bestånden återhämtat sig. En bidragande orsak var 24-miljonerkronorsprojektet Västerbottenslax, 1988-1994, som syftade till att stärka sport- och kustfisket genom att till fullo utnyttja laxälvarnas egen reproduktionspotential.

– Flottningsrestaurering innebär att man försöker återställa hur älvarna såg ut innan flottningsepoken, då de rensades från sten och hinder, för att öka fiskens vandrings- och lekmöjligheter.

Kvoter

Minskade kvoter för yrkesfisket i Östersjön har bidragit till den positiva utvecklingen.

– I slutet av 1980-talet låg kvoterna på 660 000 stycken laxar, nu ligger de omkring 110 000 stycken, av vilket Sverige har drygt cirka 30 000 stycken. 90 procent av Östersjöns vildlax kommer från svenska älvar.

Havs- och vattenmyndigheten beslutade under 2011 att stoppa yrkesfiske med drivlinor i öppet hav, till förmån för et kustnära fiske med fasta redskap, vilket syftar till att stärka bestånden av vildlax och medger bättre möjligheter att styra fisket mot odlad lax och starka naturliga bestånd som klarar ett fångsuttag.

”Lyckade”

Sammantaget menar Ulf Carlsson att åren av fiskevårdande insatser varit lyckade och att utvecklingen för bestånden är på rätt väg.

– Frågan är hur detta ska kunna resultera i utvecklat sportfiske och mer intäkter till fiskevårdsområdena, och i nästa led underlag för arbetstillfällen.

Mätt i säsongslängd, antal fiskedygn och upptagna volymer är Byske älv i dag länets främsta laxfiskeälv.

FREDRIK BJÄRNESAND

Tommy Vennman och Erik Owusu Ansah elfiskar i Blåbergsjöbäcken. År 1980 År 1981 År 1982 År 1983 År 1986 År 1988 År 1989 År 1990 År 1991 År 1992 År 1993 År 1994 År 1995 År 1996 År 1997 År 1998 År 1999 År 2000 År 2002 År 2003 År 2004 År 2005 År 2006 År 2007 År 2008 År 2009 År 2010 År 2011 År 2012

Vandring

Bland åtgärderna märktes främst biotopförbättringar och underlättade fiskvägar, men även avelsfiske och utsättning av fisk.

Foto: PRIVAT

Större laxung.

Årsung. lax

0

Ulf Carlsson, länsfiskekonsulent.

Foto: FREDRIK BJÄRNESAND

3

6

9

12

15

Tätheter av lax och öring i Lögdeälven. Förekomsten av årsung lax i samma älv, mätt genom elfiske, visar hur fiskesjukdomen M-74 slog ut laxyngel och gav ett kraftig reproduktionstapp under 1990-talet.

Illustration: HELEN OLSSON

Ny valvbågsbro vid Rundbäcken i Högland HÖGLAND

Rundbäcken, vid Högland, Nordmaling, är ett biflöde till Lögdeälven där en ny bro av valvbågstyp just färdigställs.

Den nya bron ska göra det lättare för fisk att vandra uppströms längs bäcken och därigenom främjas den biologiska mångfalden.

Valvbågen har lagts så att

bäckens läge flyttats österut, till den tidigare naturliga bäckfåran.

”Dyrt men bra”

Förutom utplacering av stora stenbumlingar, som ska underlättar vattenvarelsernas vandring uppströms, har en kullrig betonggjutning gjorts i botten för att förhindra framtida erosion.

Kristoffer Svensson arbetar åt specialistföretaget, som kommer från Kalmar.

– Vi sprutar in betong i något som liknar en luftmadrass för att förhindra erosion i den strida bäcken, det är en teknik som används mycket vid kraftstationer och hamnanläggningar, förklarar han.

Alex Lundgren är granne med bäcken.

– En dyr men bra åtgärd, här är gott om fisk, både stenbit och börting (havsöring), säger han.

FREDRIK BJÄRNESAND

Kristoffer Svensson sprutar in flytbetong i en madrass i botten av den nya bäckfåran. ”Det är en teknik som används mycket vid kraftstationer och hamnanläggningar”, säger han.

Foto: FREDRIK BJÄRNESAND

17

november 2012

Ny hartsfabrik ger jobb i Piteå PITEÅ

2014 ska en ny hartsfabrik stå klar vid Sunpines anläggning i Piteå. Det ger fler jobb och ett tredje ben att stå på för talloljefabriken. Starten av Sunpine har varit tung.

– Men i år går vi med vinst för första gången, säger Magnus Heimburg, styrelseordförande.

2010 invigdes Sunpine i Piteå, världens första talldieselfabrik. Man producerar 100 000 kubikmeter råtalldiesel om året.

Det motsvarar, när det som färdig Evolution Diesel (görs i Preems raffinaderi i Göteborg) tankas i fordon, minskade koldioxidutsläpp årligen på cirka 250 000 ton, enligt Preem.

Förluster ska bli vinst

Produktionen räcker inte till några Preemmackar norr om Edsbyn. Magnus

Heimburg, som också sitter i Preems styrelse, kan inte säga när den kan tankas även i norra Sverige.

– Men på sikt är det givetvis ett mål, säger han.

De första åren har varit tunga. Starten av fabriken drog iväg 100 miljoner mer (totalt 350 miljoner kronor) än tänkt och det har varit inkörningsproblem.

2010 gick man med 97 miljoner kronor i förlust, 2011 med 26 miljoner. Samtidigt har omsättningen ökat från 276 till 597 miljoner kronor.

Ni kan ju inte fortsätta med röda siffror...

– Nej, säger Magnus Heimburg, men nu är produktionen stabil och 2012 kommer vi för första gången att redovisa en vinst.

Bioolja och harts

Dessutom har man hittat ytterligare två användningsområden för biprodukter av talloljan. Kemikalieföretaget Wibax i Piteå ska leverera 15 000 ton bioolja till Sunpine.

Den används som komple-

ment till talloljan vid tillverkning av beckolja, och beckoljan säljs som eldningsolja till massaindustrin.

Senaste tillskottet är bygget av en hartsfabrik, som integreras i nuvarande anläggning. Den fabriken ska stå klar första halvåret 2014, investeringssumman hålls hemlig. Samtidigt går kemikalieföretaget Lawter in som delägare i Sunpine det är också Lawter som köper hela årsproduktionen på 20 000 ton harts.

Varför harts?

– Det är en biprodukt från tillverkningen av talldiesel.

Det finns stor efterfrågan på harts.

Fabrik klar 2014

Hur ska hartsen användas?

– Inom kemikalieindustrin, till exempel för att göra printbläck.

Lawter blir också delägare i Sunpine.

I dag äger Södra, Sveaskog och Preem vardera 28 procent och Kiram AB/Lars

En ny hartsfabrik kommer att byggas år 2014 och ska ge ett extra ben att stå på för talloljefabriken i Piteå.

Foto: ARKIV

Magnus Heimburg, styrelseordförande i Sunpine, menar att talldieselproduktionen i Piteå nu stabiliserats, Sunpine kommer att gå med vinst i år.

Foto: PRESSBILD Stigsson 16 procent.

Hur stor andel kommer Lawter att äga?

– Det har vi inte gått ut med ännu.

Vilken av de andra delägarna får minska sin andel?

”

Det är en biprodukt från tillverkningen av talldiesel.

Det finns stor efterfrågan på harts.

Magnus Heimburg, styrelseordförande i Sunpine

– Ingen mer än någon annan, alla kommer att minska sitt ägande lika mycket när Lawter kommer in, säger Magnus Heimburg.

• Lastbilspåbyggnader • Timmersläpvagnar • Ombyggnationer

I dag jobbar 25 personer på Sunpine. Hartsfabriken kommer att ge ytterligare jobb, oklart hur många.

ERIC NORDLUND

Huggarvagn 6–12 ton

Traktorprocessor Gallring-slutavverkning

0662-100 08 • BJÖRNA

www.bjornavagnar.se Växlarvagn 10–24 ton

Vi ger dig råd!

I över 70 år har vi på Norrskog gett våra medlemmar skoglig rådgivning som ger tillväxt såväl i skogen som på banken.

Som medlem i Norrskog har du alltid tillgång till kostnadsfri rådgivning och våra kunniga skogsrådgivare erbjuder dig hjälp och stöd med allt som rör ditt skogsbruk.

Planerar du att avverka eller har du beÅsele/Dorotea Västra Vilhemina Torsten Lundborg Daniel Andersson 0940–121 64 0941-102 44 Ströms Vattudal Junsele Johan Hansson Nils-Anders Forssén 0670-61 18 43 0621-100 14

Vedprocessor Helaut vedhantering

hov av gallring eller röjning? Är det dags att plantera eller funderar du kanske på vilka miljökrav som ställs vid avverkning.

Vilka behoven än är, finns Norrskog där, för din skull.

Östra Vilhemina Gåxsjö/Hammerdal/Laxsjö/Hotagen Gunnar Pamuk Pär-Anders Bergqvist 0644-106 63 0940-120 13 Ramsele Sollefteå Höga Kusten Anton Sjödin Lars Boström Anette Thelberg 0623-102 91 0620-121 15 0612-153 85

Tåsjö/Fjällsjö Jonas Strömstedt 0670-107 45 Ådalen Mats Andersson 0612-153 86

Enmanscirkelsågverk

www.norrskog.se

HALLAR CONTAINERFÖRRÅD VÄDERSKYDD PRESENNING

Stort sortiment på lager Leveranser i hela Sverige

Skogskrysset nr 5 lösning och vinnare:

1:a pris: Gunnar Persson, Kusmark

2:a-5:e pris: Nils-Bertil Olofsson, Eskilstuna Kerstin Gustavsson, Sundsvall Görel Sandell, Örträsk Jan-Erik Lantz, Långsele 3053, 903 02 Umeå

Skicka till adress: Västerbottningen, Box

Märk kuvertet: ”Skogskrysset nr 6”

nummer av Jord & Skog i mars 2013.

Vinnare och lösning presenteras i nästa

Senast 31 december vill vi ha ditt svar.

2 Trisslotter • 3–5 pris: 1 Trisslott

Telefonnummer .............................................................................................................. 1:a pris: 3 Trisslotter • 2:a pris:

Postadress........................................................................................................................

Adress ..............................................................................................................................

Namn................................................................................................................................

Skogskrysset nr 6 18 november

19

november 2012

6 septemb

Testa Nordsverige gratis under fyra veckor!

13

Personligt

PERSONLIGT

REPORTAGE Vi hittar varje vecka personer som någonstans ute i landsbygden har hittat och lever sin egen livsstil på det ena eller andra sättet.

Varje vecka porträtterar vi en länsbo med en personlig vinkel. Under vinjetten ”Personligt” lär vi känna intressanta personligheter i länet bättre.

100

t rat mycke har varie har Älgjakten n, men det som ndarna. mellan åre betydelse är hu Hugo Wågberg st me ra all

er 2012 6 septemb

”

Älgjakten

14

in Älg på lat

älgar 180 000 under fälldes det Detta var i Sverige. s 80-talet et 70- och sion, vilk n fick älgexplo att jaktlage innebar elning för att större tilld men. stam reglera

1983

ka är det latins Alces Alces är på älg, som namnet våra a djuret i det störst skogar. svenska till 550 kilo. väga upp Älgen kan

startades Älgjakten mber och den 3 septe rnorrhåller i Väste 29 den land på till februari.

”

Det är ju att speciellt ö. en Lage Tjärnström jaga på

n Jakt på öet styr r d ä v där

. en mört varierat pigg som kten har , men – Älgja åren mellan kade på mest bety mycket har allra De gör 95 jägare pac och körde iväg . det som rna . Många hundarna GULLVIK äll i ordning bila skogssäger han. delse är krånglig av jobbet, t av procent de åkte söndagskv an längs någon på slute bra – lag han jakt När jaga var till jaktstug inte Norrvåges började , och 40-talet ynt vara Men sälls äg. en bilv hundar på en ö, e. lt att jaga öm från likaså jägara hundar och båt. igt speciel nstr då.

– Dålig var det – Det är väld ledaren Lage Tjär jägare t, berättar ovana jakt det anna berättar I dag är skogen Degerfälle.

Hugo. del av trots och en i början na, men är slag startade de brin jakten har det våges så kten börja var träd Ö-ja Där och Norr a skott elsen av r Pang. .

90-talet d de först s föröd har unde jaktlagen för av llning drabbat igång. Blan på säsongen era mat ppstä inte till num föll lagu ju och Norrvåge en som – Det blir det viset har bytts ut lemmar dag stod som så på ttar åren r det av tio med under första smällar djuren, ut bestå bra, berä för, två e till gav sig jaktlag det varit tiotaggar varav sju iärdag. fick en ers. att r And årets prem ju speciellt out unde backen. et för på morg – Det är sprang är nio Är vädr meters för ö.

– Älgen kan en 30 redo Kloc på ta oss ut, jaga på älgen är n, ett kraftlinan Hans West kan vi inte jaga med nen då till båte blåsigt berättar e vi traditiondå en sport ner avstånd, så måst vi ön är har den - tran som heter duga om sen öme. Tömmer te man som ten i keps lång är att tala s arbe omd kan ta grankvis inte ga onen Det senli ut morg älgtrack den ju tom.älgar simmar är en av en, och jägarna ute på ön. innan ttar jakttar. använder nband tid , berä två skyt Istället a, spän hit igen nström.

Sellin satt platt pulk för att få ner Lage Tjär Anders ledaren et en tyrka på drev Han och morgon r inte och arms lyssnade denna kilolivet bestå hare , och spänt och då det djur upp en älgen lätt även ade Men av det extra r regi som start älgar, utan meter in på ön. bara av bort unde Ami när går lar om hundra jagas ute skymmeter n räv hand stike och också tning. jämthund ligt dund brukar nedförslu Rådjur n, och ovans helt plöts . tjuren an träde används dem läng tas mell framför över vid båten huvuden rade ut förfogar Väl nere are av gammal för våra seglar en havs bryt Jaktlaget över fyra få älgen en stub tre älgar ar utbrett kraftlinan för att tre plus eter bort 1 000 hekt gen har modell n oftast örn. Med par kilom Anordnin är jakte r, bad. öar ett medlem i båten. tilldelning ett par daga ivks havs äldste at. i morgoagets från Gull arad på konstruer flesta av ärsön där skogen jaktl avkl de berg Råsk sig r tre På ser bege Hugo Wåg 88 år, varav bedrivs och då a jaktlag. ig skog nens jakt na till andr A ERIKSSON en vanl Trots sina av alla hans hösjägar som st is r EMM at enda edela ut prec ts i älgman trask strand- fjärd spendera redan då han vara tar har r från ar n mete en, verk hundra par år seda För ett ed- skog kanten. ett åskn s ön av drabbade

4 bara ett

ppBästa avko Urban lingen för på är att hålla n. med vede andet Både hugg andet och stapl m ett ger hono lugn efter arna arbetsdag bynBred på skolan.

ser på när

d, sonen Alfre

stävja p för att till nytt grep vända sig öldsvik ett ut. genom att t sticker en i Örnsk det. Detta a om någo Foto: ARKIV Nu tar polis gen i inlan na ska rapporter inbrottsvå för att jägar jägarkåren

cket ha så my Vi vill ju möjligt. tips som

rs Sellin skyttar Ande Dagens

och Hans

Westman

et i tärn lår, skur ioner) eller ytter (4-5 port vatten. Älggryta (fint) ex fransyska , tillsätt 2-3 dl tt i gryta I kg älgkö och lägg över t Bryn kötte

jöl 3 msk vetem r eller öl porte 1 flaska 1 tsk salt r 10-15 enbä n 1-2 tsk timja blad 3-5 lager cm bitar 2 msk soya skurna i ca 2 tter, 3-4 morö 1 gul lök olök .

1,5 purj önskemål nsylt häll par efter 1 dl lingo färdigt, svartpep ”puttrat” ser och Kryddor: t och har ingredien 1 – 1,5 t är bryn i nämnda kötte tt ovan här: När n småkoka Gör så , ca 3l, tillsä Låt gryta en gryta om det behövs. persilja. över till ng. era med skumma användni eratur. Garn koka upp, dagen före låg temp på görs e timm om den blir bäst Grytan

visar h Bilden som en ä . Bild gammal .

Leksand Sellner,

4

8

5

17

7

1

8 9

8

6 8

3

6 2

Sudoku

3

9

5

7

6

n tävling) - lätt (inge

4

1

n låda. Inge

- mellan

7

3

3

8

Sudoku

5

8

9 5

7

8

9

7

Sudoku

i varje t rad samt erar det: ät och lodrä s.

Så här fung 1-9 i varje vågr r ska summera rna . Inga siffro Fyll i siffro eller ruta i varje rad

1

2

7

2

4

5

5

3

4

4

3

8

9

7

2

7

2

7

5

1

3

9

1

3

6

9 2

1

3

4

8

7

2

1

3

3

1 7

3

6

2

4

8

2

1

i trovä till ing för ln – är kyrkan i brevet och aktn d t.

– cirke skriver det, ÄR Ringen för enhe Paulus OM det Men blev symbol ol b a så här: genom stepräsgammal Filippern Ordet symb spli i sin över alla finns tröst untran är Jesus ber att ”de alltså det som förbön, rn tus, uppm nså att he m Fade terliga Jesus Kris ken och geme samman ett - likso s ska vara ÄR det.” Jesu Men värl från kärle Anden, OM det synlig. r och Han inga illusione k, den känn skap från et och med bolis sig inte ÅT e e ömh gjord gjorde driver finns min glädj att alla ten, det gör då heller. visa Därför om enhe känsla, m att Paulus HÅLL. g geno t av allt aposteln kamp a an i kärfullkomli är mins ojämn Lev samm sinneenhet a världen Enheten enighet. e och kyrkans I den falln konflikt a i tank ska ni lättköpt. hävdelse lek, enig tring och samling än från själv ligger split till hands den rä ödmjuka lag, fria VI har ga. Var och själän er närmare varit och fåfän intresse a högre har det sätt andr igt än enhet. Egen urrerar alltid vanl och rätt konk ten går up viskhet själva. på ert eget ken. Enhe – när vi inte bara as. och med kärle andr Tänk litenhet, d förlorad. också på i sin er , ständigt bästa utan elag råda7hos s ber ändå ett” försoning s sinn Men Jesu vara hos Jesu Låt det erkänna de alla må å. Han å fanns a8 bön ”att män likas som ocks 3 mellan dessa uppm 1 Paulus våra Ja 6 ver och ga – a till Kristus. us behö att vädj shatterin från Paul oss. fortsätter , därför att enhe1 ningar tid ta till ans vår sidor i bästa 9 av kyrk vi också 7 ten är7 ett etecken. Om 7 känn 9 främsta

1

9 5

n tävling) - svår (inge

g) (ingen tävlin

a mer än förekomm siffra får

en gång

Krysset

23

att lägga gäller en då Men det m skott att e bako es det fjol fälld lersta tank reförbundet vill honLÄNET. I Jäga r i mel serar på agen foku större knas 22 788 älga . I år berä minst jaktl och låter de Norrland djur ingen bli vara. r fälldes avskjutn tjurarna tusen älga Norrland d r kan ta tlan lika stor. tjura i Jäm ståtliga i mellars ernorrland a skjuter Brist på för Medan man att korn de fäller att i fjol. I Väst539 älgar. bära ljd aran e inne påfö fortf r så fälld sten med fälldes 9 födda på brun d många tjura blir sent er ernorrlan kalvarna tur inte hinn ga kalv man i Väst r än hondjur. lika mån som i sin 4 Skjut de ska. färre tjura som a. bunmer utvecklas som vuxn Jägareför es det ska ar Spara tjurar med mDärför har tiv som rrland fälld är en 4 r septe ut direk t ens I Västerno ar unde älgar, vilke sedan det sänt älgstamm än tio tagg ifjol 9 539 djur förstärka kten.

SSON ERIK med 566 berja A ng EMM ökni jur än kvalité. fler hond 2010.

4 Skjut jakten. avskjutr under beräknas lika stor. tjura I år t e bli mins r. ”Vi måst ningen ett par daga

.......... .............. .............. .............. ... .............. .............. .............. .............. .............. .............. .............. ..............

Namn.... ...... .............. .............. .............. .............. .............. ....... ....... .......

Adress... .............. .............. .............. ....... ss .......

Postadre

: kan vinna et och du Lös kryss 2 Trisslotter tt 1:a pris: 1 Trisslo 2:a-4:e pris

nda . g oss tillha Din lösnin 13 september 2012 s ntera senast den lösningar prese och Vinnare r. om två vecko adress: nstående gen till neda Skicka lösnin Box 3053 36) e, vecka sverig kryss Nord (Märkes 903 02 Umeå

Vinnare Lösning/ us v 34 set/Reb Lilla krys

Vinnare Lösning/ et v 34 igekryss Nordsver

Rätt svar:

r 2 trisslotte ele 1:a pris: nhed, Juns Helen Ahle : 1 trisslott 2-4:e pris on, Backe Margot Nilss ius, Växsjö stad Hop gt efors Ben sson, Hörn Bertil Aron

loss bryter sig Ukraina

Lilla krysset v 36

vecka t fredag nästa oss. Senas in det till t och sänd Sockar till ett vykor tt, 2–3 pris: lordet på och skicka pris 1 Trisslo Skriv nycke med veckans nr Umeå 1:a tet Märk vykor Box 3053, 903 02 e, Nordsverig

vill vi ha

Porto betalt

ditt svar.

tunionen från Sovje

1 trisslott ön 1:a pris: tröm, Frös Maria Ahls

Vinn !

Namn: ............................................................................................................................................................................................... lotter

a baxa ner för att kunn

älgen till

Sockar ele der, Juns Sven Ulan dengren, Skog Miriam Swe

Adress ...............................................................................................................................................................................................

veckor r pulkan förberede Jägarna

a

älggryt om god

slund Urban For

m e proble ett växand Tjur-brist

linan. längs kraft

Kurt Elsi och svik Örnsköld

n n i Bredby Westma ryta.

Erland god älgg akten vill pt för en Inför älgjföljande rece ingar. tipsa om

er 2012 6 septemb

re och mind ensam allt mer sporten i källaren nde. hemma inspirera ade själv rna. Det allt tre – Jag trän fick passa vikte och köra är trots ma ens fru att sitta ing. Det och min bedö 2012 erigt å tråk med trän sitta och han, ocks ttar han. septemb at upp som ska Urban. flyttade a blev6 till träning, berä domare jag start Charlott , berättar själv lyckupp. lag så har ande on frun sig ett r utför då var han inspirati fått ihop Urban och sätte finurelyftets r och den falnande med en ta tävlingenSollefteås igen, säge ödmjuk man ingssonen Men trotsändå smitta av styrkring och an innan förs inom r på trän Redan omk ettårige a till Det är en E. När Urb som sitte ades han na runt n. etablerad en av grundarn t i ögat till byar utom ett lag. väl Edvin till efter lyfte NORRFLÄRK tade till Norr som t igång lig glim fördelar igen sig ingsvärld flyt själv hålli ade dess och tar , och grab Urbans len trän gym och hade bänken Forslund ett ordentligt gym i våras start vi börjat tävla s i loka duktiga.

Arla ldrahem riktigt på plat Nu har n i nio år. inte i Sollefteå. var är – är förä som är inge d ke oner flär Alfre är med e. men när man med trän saknades. rat den d Flera persland yngsta sonentång fanns ju, barna som roligare i Norrflärk av trä. introduce n.

– Gym mycket något som en som varit me n som en skivs och därib mer Det blir n. säger Urba och var inge och fina att lyfta gymmet kar Urba invånare lotta ger sig på är med mig på Styrkelyftar efteås första och Det en av träning där, es fler, påpe a barn, ed frun Char Urbans utöver bra av Norrflärk Soll form är andr att Arlfr ta han, en – n tre de n till Skog då för att star en anna 2001 flytta n Edvin säger Urba n av mina n han ham tämde sig på ige sone än någo n t hinder, att det även fiskelägen styrkor, och inna är inge gym bes tade Urba e den då ettår i Norrflärke. byn , då jag ngar om åldern em tilltaland värld arbe han fann den lilla naturligt förhoppni av honom. att bli te föräldrah skolans även ge sig helt som har flärke när ett arbe nade i elyftare n en chans något han – Det föll somrar i Norr det roliDet var blir en styrka ungdomar är att de på i skogen. pplande. t alla landsbygde bland r g, både det var avko n han börja och spendera t Att trän nrensnin på n och lyfte väldigt liten och hjär rs jag ända seda Urba var ar r starkare. inte alls lika rolig bra resu med jag kärt lyssn s, säge sysslat – Det är n som a. Oftast han. t som ett som fann – Det är ju v och nu har jag r Bredbynsskola a och hugg på gaste närheten till fiske , säger stapl ing sse, tiden r själ ent. intre unde styrketrän flera fram elevassist nt stort att träna tävla med, berätta ljudbok ade då ledde . intresse. är ett såda du går till Han ordn ett tillval som nya orten omsDå det ett lag att val, e på den av r till ungd det då att n?

Elevens några fru händer sak gälld ungdoma vede tadiets Samma fanns inte, och att Urban Urban. tiden. Min drift med av högs hela aktiv över r runt lika gym jag höra förslaget jag inte här. det Ett rna kom med SM. – Det får att jag bara flytta säger tiden var ett även en, tävla, och bybo säga s en – På den a upp med en på tomt säger brukar rna fick beviljade vi röda olika ställ skulle start bidrag och ungdoma blev så duktiga, fick d med veden på skrattar.

SSON or. Då är pryd på utan t att de – Vi sökte i luften 000 kron EMMA ERIK gen som var rolig ntligt med Urban och ks upp på 220 Skivstån det orde g, säger summa vikter sträc han. t att göra tävling stnin och gula första spionjär möjlighe varierad utru sätt. sin elyft styrk enklaste ns han nande. flärkes bänken rejäl och t finna igt spän Själv min ligger på Det är Norr krävs ju trots han börja som väld Urban. ös. Det lund som n vila från 1999 dess hade allt en riktigt nerv Urban Fors inte träninge Innan förra ort, – Jag var r för det är trots jämfört i Borlänge på hans och låter ng man våga nne: USM tävling t det är tävli helgens tävlingsmi trä- att nad då r, de var riktig Roligaste aktiv med har stor skill skolans eleve Sollefteå. inte varit när man när jag följde – Jag har , men nu ved hela tiden r på med duktiga”. hålle ningen jag jämt, när ljudböcker ”pärer”. kör bil.” och s 3,5. mat, , lökså lagar och Alfred : Stekt fläsk, Linnéa, 10 Lagar helst Edvin, 12, ynskolan på Bredb ar s på lyssn Yrke: Resur s ring ”Jag at: Gidon år Ålder: 47 Senast lyssn a, 26, lärke Bor: Norrf barnen Emm Charlotta, Familj: Frun

Ja tack, jag vill prova 4 veckor utan kostnad.

GRATIS og efter till älgsk år havsö Här överg

rkats som tillve ERIKSSON en av trä, Foto: EMMA r skivstång 3,5 år, lyfte

16

”

förbi n dundrade när tjure

Tipsar

Varje vecka hittar du ett kryss tillverkat av kryssmakare Lars själv Melodikrysset finns också med sigBurman. e d å rb rebusar are rkbarnkorsord, Urban gö ärkesamt ta s 001 fl och sudoku. 2 och Norr

und . Urban Forsl är på gång elyftare . ration styrk träningen Nästa gene som vill prova på just för barn

r skjuts tusen älga å änd varje år, kvar två finns det ger så till tre gån våra många i jakten när skogar är över.

som s något är tidvi tungt.

Inbrott inlandet ett brott drabbar g t är det aPeter Sellin Samtidig l kräver iaktt som i rege det ska gå att för att fönster därmed gelser för ar eller i upp och upp dörr sig tillträde in i sin nysta da sligheten ofta någonting brott att bere a att det är är kväv stämmer, känner igheten upp och stugor. riktigt linda. Svår as just iaktvänds ju som inte Selling och fortning Det – sakn att inred r i pet att det allting åt säger Pete därav grep n. ned på komma tagelser, en och hitta och jägarkåre et sätter: att inte till för sig nog myck vända stjäla.

– Det är alla inngsju ha så prylar att här som gör registreri på – Vi vill s är flera igt, så det att samma nt Bilar det möjl leme utan ga för tips som inlanperbrotten mer, signa e av mån Det är hela Ena num inbrottsär ett sätt eväckand upplysfalanger. komma drabbat. misstank n av försöka et. Vi försom är vara en ha. r är type på spår att det kan det t- sone som polisen vill tjuvarna och vis an trak sätt rätt veck ar alla i Anundsjö vecka ning skulle klivafinns söker på sig till oss. a ökning Om man s höra av att näst åalla möjfolk ska brottsplat till erna, för ng i Gide ker vi på in på en ten igt att en ökni Det försö möjlighe även konDet är möjlför oss vara det vill även a. Vi har p liga sätt. pande, åi Västertraktern nytt grep envarsgri polisen ten att omg n. det är ett takt med möjlighe till polisen ker hålla jägarkåre försö säga via gå och att larm botten länsgränende slå kvar gärningsn över , och kontakte hålla ingsälgjakten och gärn älger n av Und eller serna. lt i börja en. Då mannen framföral det mycket folk på plats n svepte vara nen å seda är män år sig. t jakten, över brott ocks rör på För någo ottsvåg ute och måste ett iakttasom är ingså en inbr . sen att men ocks nget chan inget vi begå då även Då ökar , sådant som folk det är e med i kar inlandet, – Fast ar, påpe örelse följd så illa gelser görs för det sticker lös först igt mmender på la om veva. Rikt det blir reko reagerar ng. samma kan hand Peter Selli MARIA BOSTRÖM nu, men eokända ut. Det det inte et skad bilar, på är t myck s okända rörelser tillräcklig av att det bryt or och ERIKSSON et. bara människ lse dygn Foto: EMMA göre tider på att man knepiga som gör – Sådant

nd meters avstå satt på 30

or till Ar Tusen ros till två fl pen för hjäl i Nepal.

är ar detta Vi som önsk Farfar. och Farmor

else Betrakt

KRYSSIDOR

polis a hjälpa Jägare sk å tjuvar p n i jakte LDSVIK. ÖRNSKÖ är tidsvis hårt Inlandet av inbrott e drabbad r, fritidshus i bostäde r. Nu tar isen och jaktkojo svikspol köld Örns p och ett nytt greprkåren om vädjar jäga ket hjälp. det är myc – Nu när skogen och rör i folk ute det lättare att lser på på sig är iakttage ut, det görs sticker sådant som Peter sen poli säger Selling.

ulera Vi vill grat in Uberg, som Mod r.

Jessika septembe nter år den 2 ga prese fyllde 7 du fick mån Hoppas . och tårta

En familjesida där du helt utan kostnad får dina hälsningar framförda, dikter, roliga historier, bilder, teckningar – Ja nästan vad du vill!

Skicka till familj@ nordsverige.se

Senast må vi ha din eller post Foton ret

I KRIS ENHETEN faldighet a varandr efter Tre Uppmuntr e än os , brister 2 Fjortonde andra högr lt vis INTE finnset.

9/9 201 föral enheten rdigh v och fram en

15

er 2012 6 septemb

Familj& Sånt

FAMILJESIDA

er 2012 6 septemb

Smakprover ur innehållet:

Välkomm hälsnin tecknin uppvak

12

bara är slut på . ö-jakten jaktlag då ju slut på jakt här” jagar i flera är det Tjärnström vi ön på älgar så en Lage er Jaktledar omdöme, tömm skjuta med

Postadress ................................................................................................................... ....................................................................

båten.

d. or och stran r med klipp par mete

Telefon - även riktnr......................................................................................................................................................................

Personuppgiftsansvarig: 090-711 381, Gun Fahlén

NS_4 GRATIS

Svarsförsändelse Kontonummer 900141500 908 50 Umeå

Testa Västerbottningen under fyra veckor!

Smakprover ur innehållet:

BILDREPORTAGE Bilden är ett viktigt inslag i vår tidning. Ibland genom större bildreportage, gärna genom läsarnas insända bilder och självklart även som viktig illustration till våra skrivna artiklar.

24 augusti

24 augusti

rdsliv Trädgå

17

2012

2012

TRAV & TIPS

tterna mar raba ens maren svämster i regnbåg sensom blom Så här på flodvåg med a en mor, lock över av er. flest blomga mest frön alla färg tävlar i att få frambrin De liksom t insekter och ln. mes till sig livscyke a rten på gruppern i slutspu vanliga

e Lindgren Ann-Mari

gav tips

.

QVIST srensning om ogrä Foto: MARIA LIND

loniUmeå ko örening sf trädgård område tt visade si

arna i sätta knöl n måste man hus på våre inom när kruka ut dem n sätta och seda nattfrost är över. för solig plats risken vill ha en Dahlian ik trädgårdsjord, i näringsr stå för blött till. inte men får

deln Även i han sorterna

behöver s högre bör sätta är De stöd som teringen ett växt n vid plan de upp reda skada rötterna. praktfulla dahlia, kaktusatt inte e man dekorativ det mest l- för tten är en måst a Bland och enke dahlia, På höst ska i raba rotknölarn i lommiga upp och exoti som har sitt näckrosb samt ”pompom ner gräva a en når vulkanmiga dahliorn frost iga blom i börd innan . ursprung på Mexicos högtio gruppen” marken. karna ar av stjäl sluttning arna, Klipp oration från 3 000 från knöl ett, platå.

Vacker dek imeter mar netik 2 000 till cent blom elpå nam a med att Där med en på det Dahliorn märk dem n lägga dem höjd, med juni tills grader, meters seda slutet på sig påmind. försiktigt r på 15 för att borsta en gör kruka temperatu iorna ut sig likt ta de frost man dem i en växt- tork och lumpar samt dahl breder flamman Har dem i bort jordk rötter. s och de för förvara t och s där ett ogrä skadade i torr kan man a kalla uterumme - bort ara knölarna blommorn blomma”. huset eller njuta av blom Förv går även as få jord. Det d. ”aztekern tidpå så vis re perio sand eller dem i a en läng rulla in att morn et ara knöl bra n per. Förv Inte i kökhar fått sitt nam ningspap och frostfritt tills Blomman ungen Andreas dem torrt arna élärj att sätta var av Linn är dags -1789) som det åter Dahl (1751botanist. plantera i jorden. inte vill läkare och e på den tiden Om man att hitta färdigiar dahl Man hyst det ante ngar att hos trädsjälv går a olika vari dahlior förhoppni skulle kunn stycken drivna dahlior. sätt som deln. knölarna om finns av samma gårdshan lära dig mer odlas på Vill du , samt förde dahstå i potatis. skötselråd r man motsvara dahlior, dem inte hitta Tyvärr inte förpå Men låt skämmas. Bjud ng, så on arnas smak t ökni informati lia- knöl men tack- rabatten och ets et agsborde arna, iasällskap till midd s- myck väntning attraktiva blom se. er bord ska Dahl in dem vack Sven en skdahlia. flytta från vare sina sida, sven MALMSTRÖM och gör dahlian n. ården och hem mor fick AGNETA mor dekoratio köksträdg i av blom sin plats Klipp skål med trabatten. i en stor dahlimed dem till prak tade lägg örtar Dekorera av den mor De vilda vatten. njut enkla blom ett blad och orna med 20-tal arter, men vackra som blir ett t arbete a fägringen finns i nsämne ett idog a skön diskussio och kors tack vare självklart förädla idag gästerna med att bland ior, finns r. bordet. olika dahl sorte ngivna i runt lyckas 55 000 nam a är indelade För att ling på iorn iaod rat Dahl dahl per base av med olika grup form. Några s blomman

1

55000 KRYSSIDA

Varje vecka hittar du ett kryss, specialgjort endast för Västerbottningen, av kryssmakare Lars Burman. Melodikrysset finns med varje vecka.

4

veckor

GRATIS

28

de små rhålla Att unde gamla och hitnågra ursprung husen, från sin UMEÅ a gymnaflyttade ndring där Östr en I en mea mellan liga plats står, ger siet idag i arbetet och i Tavelån Ersboda g och ger. omväxlin Ersmark pittoreskt andra talan n utlopp för föreningsstuga ligger ett råde med ts Utanför café ställ koloniom or och trädgårds n. Där hade ett stug för dage 63 små i ordning karna köpa hem r. sig odlinga kunde besö bröd och slå t kaffe sti baka stund. en 12 augu ner den dSöndagen koloniträ a nner Umeå deltog för först Sålde pereville ha fördjupsförening Trädgårdar, gård den som r 2012 n rad korta ds en t 7 septembegången i Tusegemang initie- För erbjö anna d ning rran som blan ogräsgurun ett riksa g, föredrag trädgårds av om odlin rat . handlade resultat av skör Carlsson , dgårdsman Gunnel rensning och hur å koloniträ cip alla – I Ume perenner djur och var i prin de för den, r in vilda ård. förening lvera tis, men a locka trädg ter invo pota sin i m nilot kunn kolo ns insekter odlas likso ttblomma för tillsamma berättade raba pa för att att n, orna till Euro dage lad som a lomm som iorna föräd a dahl genomför gren istället med ringb MALMSTRÖM de först ie Lind a. den blev TA ar bra ihop Ann-Mar -talet kom redelsern Foto: AGNE (1) pass tenhet och at förbe På 1700 till belå dahlian organiser var inte dekorativ smaken blodröda het. Den färgskala. gar sin skön s varma Guidnin föreningens med erkrassen ar av och sling Några guidning erbjöd berättade lemmar det och runt i områ kolonins histo om a utvalda samtidigt visade någr ria och r. trädgårda fantastiskt! Jag r färge – Helt r av alla bara njute sa Marie Nord er, kform besö av och var en lund som och arna. gått runt sin Hon hade ns med mma t tittat tillsa lle och hitta Isabe den egna dotter till on ark. De inspirati n i Ersm de ska trädgårde att ens om nya var över odling, . le vid sin kten, om tera hum r. ansi plan sorte tusen Lindgren g per, och olika man portal.

Ann-Marie förökning en så snyg le! hittar hum – Vi såg om LÄNET lior Dessutom iasallad , täckt med om dah på dahl med guigola nyss r sålde I boken känna recept något nytt som följt koloniste andra fått ut prova på Andra Några och man vill kan man för dessa ar att de de perenner råd i en derna men ket än om billiga in Gun att äta. passion och goda besö Sval av lar tips a. mer knö Elisabeth skribent och bjöd på runt själv blomster . är vädret. bara gått personer det fina trädgård, narsson fram 200 med växa rådet, Drygt fotograf ektur som skillnad koloniom för och arkit otyglad Stor lott kade att det är besökte historia hittat hit ionerad, påpe råden. mellan ga hade Någon Vild, pass och elegant – det ämnesom en brokig bakskillnad r mån varje a gången. KLEVFJORDEN rätt stor r. En del satsa eller stram Hon har d annat ia för först blan dahl A LEON het. olika lotte g. Andra föred d och har ekrefinns en personlig - grun odlin förbundss ndet mest på smak och dahlians spän tat som förbu arbe . nner på Riks iko, där Läs om rar pere och kom terare från Mex Trädgård ut med nationalsk nande resa är Sven era snart aden num att spridas över mer även trädgårdsmäst till ”I blomma, boken en. ”.

M r vackra hela värld rens spår MALMSTRÖ innehålle AGNETA Boken bilder irerande med och insp blomman Läs om

Boktips

eth av Elisab n Dahlior unnarsso Svalin G

Varje vecka kan Ni travtippa V75 med hjälp av Västerbottningen där vi bland annat har en initierad text och samtliga startlistor. Stryktipsets aktuella omgång får också sitt utrymme till läsarnas hjälp.

30

DIN SIDA r 2012 7 septembe

En familjesida där ATG Kris på du helt utan kostnad på i väntan ingfår dina hälsningar ny ledn framförda, dikter, roliga historier, bilder, teckningar - ja nästan vad du vill!

Skicka till familj@ vasterbottningen.se

22

n. hela kedja

r, ter, historie bilder, dik gar/tack. lsningar, tnin in firarhä der och uppvak att skicka sbil Välkomna , nyfödda, bröllop gar nin teck

ett

rka är heten delser påve Trovärdig som fått sig en nde hän Lätt tel .

Uppröra ste annat kapi a den sena varandra ATG avlöser rejäl käng an var det dags verkar e. veck överdrivet kande tiden. I ännu värr sjun möjligt vara ett igen, om man spela kunde i igen Åter redan gått i skepp. ga viktiga lopp som var En av mån blir ny VD? till ettSenast det hände n en reda mål. året och frågor: Vem

”

I Umeå dkoloniträ gårds var förening alla ip nc i pri tter kolonilo de era olv inv att för ns tillsamma kunna genomföra dagen

av två stora et. Två början ATG:s för myck dal. veckan.

Skrev om förra gång är stor skan har minskad er är en problem Det het och e gång är det möjligt? rr måst Trovärdig LotteriHur g. Tyvä långt att d omsättnin på samma tema gått så inkoppla ätta de nu nen är jag forts uppdatera inspektio det i högsta grad släppts har en då är då det oner och och utom ulati Dess . Spek ärks agats. siffror. allvarligt et först ås dal" uppd tänksamh "spelskan r med siffrorna. först miss gagnar et Vi börja a och det för helår en av nya tningen tt gärn krytering le nyre skul Spelomsät på ett undersko inte igen r på som möjl 2012 peka sex och tio prokunder vända an till att n. på mell När vi talar hjälpa vecklinge VD budget.

13,1 miljttningsut cent mot ny tal som a. omsä yteringen av . Rent om så höga en rejäl summ Rekr det viktigare la det arder blir att hand är nu ännu sigt är komma mer. smäs kan en ende gång Det ner, trolig ha avgå av fram g att matc om 800 miljo 13 kronor inte lätt En vikti p går Nilsson.

Eftersom vara att Remy d hundralap måste nu på varje satsa sporten kan prisegenskap foten, trycka till sänkas a på tillbaka sätta ner och lyssn a för 2013 att uppknappar summorn inte rätt Tror are verige. rejält. e, trän hästägar skrattar travs vill spelarna ha? t födare, Vad direk ällda mer att och anst Det kom åt det. m ingssyste7, 13, 1, 14 s rankn Avd. 5: Veckan 12, 5 4, 1, 10 Avd. 6: 5, r 10, 3, 14 Naha a Avd. 1: 11, or Avd. 7: Eros Toom r=200 kron Avd. 2: 6 Aaroni 400 rade Pihlajan 5 Avd. 3: 2 0 12, 11, 10, 2, Auto 214 Avd. 4:

ckorna Hissjöfli

Hanna

r 6 år 9/9 som fylle

...........

Namn ...........

utgiven en vecko ingen är nyheter Västerbottn med tonvikt på iskors ing berör männ bygd” nyhetstidn nser som lands och anno ”Livsstil Vi tror på människor. vardag. röst åt dessa prenörer och ger öretag, entre ingslivet. gör småf fören synlig Vi ar det lokala rtering bidrar vi och spegl rappo . Även en aktiv sutveckling Genom iv landsbygd utanför centraltill posit som bor sig. människor kunna känna igen ska är det orterna bygd” då til lands tion är ”Livss ambi Gillar du dig. Vår och gen för till nytta här tidnin skall vara gen bor. att tidnin tt var man tom alla glädje oavse får dessu & Skog er per år gen Jord Sex gång nter tidnin den leprenumera Jord & Skog är . frågesom bilaga gen för aktuella norrländska dande tidnin det kring t. ställningar skogsbruke nt! jord- och mera n som prenu Välkomme

......................

........... adress: fredag till st nästa nda sena ng oss tillha Din lösni ttningen r.

Västerbo två vecko nteras om Box 3053 ngar prese å re och lösni 903 02 Ume med ott - Vinna rtet pris: 1 Trissl Märk kuve 2–4 2 Trisslotter, 1:a pris:

...........

Postort ...........

et v 36 VN-kryss

n Västerbott travtips! da ger dig go

set v 34 Lilla krys ionen.

Sovjetun Rätt svar: loss från bryter sig Ukraina lefteå Trisslott lund, Skel Maud Mark ar ping Sock orn, Enkö eln Björn Ineb on, Vind Gerda Nilss

jag vill Ja tack, rera! prenume

2 Fjortonde 9/9 201 en

Porto betalt

ingsVälj betaln intervall:

319 kr 6 månader 530 kr Helår

Adress Postadress Fahlén r.

- även riktn ig: 090-711 381, Gun Telefon giftsansvar Personupp

Gäller t.o.m.

20121231

ndelse Svarsförsä mer 900141500 Kontonum 908 50 Umeå

från startar hästarna få ungefär nd bästa att på förha ar. För in och t när de helgader ta Park har råd är en Extra svår ra här och Den som man helgarde arankar Boko bakspår. man först kan Charles a. Vem kostnad et på 11 samma n i först Champio personligen myck .

B.W.L Jag tror chansspik smaksak. kunna vara en le som skul

Postadress ................................................................................................................... ....................................................................

Telefon - även riktnr......................................................................................................................................................................

Personuppgiftsansvarig: 090-711 381, Gun Fahlén

VN_4 GRATIS

Svarsförsändelse Kontonummer 900141500 908 50 Umeå

efter Tre

INT enheten i tro ln – är kyrkan t.

– cirke sk Ringen för enhe Paulus symbol a stepräsgammal Filippern i sin över alla fin Jesus ber att ”de alltså förbön, rn m Fade terliga Jesus Kris ett - likso s Jesu vara kärl ska från ÄR det.” r och Han inga illusione skap från sig inte e e ö gjord gjord finns ten, det heller. om enhe us känsla, Paul allt t av aposteln fullkoml är mins a världen Enheten enighet I den falln konflikt lättköpt. lek, eni tring och än ligger split till hands lag, fri och själnärmare och få intresse enhet. Egen urrerar alltid och sä konk ten går viskhet själva ken. Enhe med kärle Tän förlorad. i sin ständigt bästa s ber ändå ett” Men Jesu vara Låt d de alla må å. Han bön ”att likas som Paulus våra och till – a Kris att vädj fortsätter , därför att enhe nin ans sidor kyrk bästa vi o ett av en. Om ten är känneteck främsta

telse Porto betalt

Betrak

tligen Nu än agar! ed på fr

Namn

gratu

ania

Adress ............................................................................................................................................................................................... et v 34 Vn-kryss lotter Två Triss 1:a pris: , Norsjö E. Stenlund Trisslott pris: En ta 2:a–4:e rsson, Båls Katrin Ande Vännäsby d, V. Björnlud an, Umeå Nils- G. Oldm

4 den 22/8

komm Beatrice nsam vän arken inte ärld en geme ga vildm begrava omv den ödsli akt med När dem ifrån och utan kont a på prov. iltsjä Ensamma levnadsförmåg hon storv deras över inte författar är es femte bok.

Illum Berg Vildsnår är henn e. safariguid Norste

Namn: ............................................................................................................................................................................................... ingen Adres

a som blev och Lin

till Tanz gisk draasma har åkt t som s Psykolooch Thom när flyge

II – Klass V75: 4

Ja tack, jag vill prova 4 veckor utan kostnad. .... ...................... ...................... ...................... ...................... ... ...................... ...................... ...................... ...................... ...................... ...................... ...................... ...................... ............. ...................... ...................... ...................... ...................... ...................... ...................... ...................... ...................... ...................... ...................... ...................... ...................... ...................... ...................... ...................... ...................... ........... ........... ........... s ........... ...................... ......................

a!

Din sid

!

Boktips

akande Färgspr i dahlior n e t t a b ra LÄNET

Västerbottningens ledare argumenterar för hela länet med värdegrund i Centerpartiet. På debattsidan samlas regionala debattinlägg med lokala insändare.

Vi hittar varje vecka personer som någonstans på den västerbottniska landsbygden har hittat och lever sin egen livsstil på det ena eller andra sättet.

rdsliv Trädgå

16

LEDARE/DEBATT

LIVSSTIL LANDSBYGD

20

november 2012

�Vi har fÜrädlat den västerbottniska trärüvaran sedan 1931!�

HĂśga priser pĂĽ barmarksposter!

Kontakta vĂĽra virkeskĂśpare

! # # $$ # #! !$

! ! $ !

02 < 0 4)(95 .0; 68(6 18 0 (348460 230; 66478(0/.10;(5. 57,1:76(7

'072) 0 9( 0 92 0:7/.15 4//7:7602 0 <7 << 478(04)0345 :7(1

# #! !$ # "#

# # ! !$

&02 <2;(10:0 941 (7 7,5(< 0 '02 <00 2159 7846 3745:(< 0=3( 0 $02 <0:0 9<(1849(7 0 :<( 0 ,7 08:740;1,759(% 25<748(1 00

% 072)0 5(9( 0 :62102 081,7641 0 3(80<(340 25:6749(1 0 < 8:(;(5. 02 0 4)<495/1 621

! !$ " !$ # $ " # "!

"072)(3;(1 0 :<( 0 4)5;48 0 75 :14% <:2758460/.108:605230):990 <)( 9408:70 5 2656 18

!%&072) 0 ,77,5 0 ) 846415 150230 9(8415 4 02 0 (15279:60 <)( 9:76 0

# # $ "! $"072)0+1475 0 :<( 0$ 072)0 2159 784 0 =3( 0 75 :14<:275846 02307 40 128 % <:27561(7410:7230947<;1 (< 033

Nordmaling, UmeĂĽ S, Vännäs S, Lycksele, Dorotea Anders Ohls Tel: 070-600 69 19 Vännäs N, Vindeln, UmeĂĽ Ă&#x2013;, Robertsfors Nils-Olov Eklund Tel: 070-600 21 15 UmeĂĽ N, Bjurholm, Ă&#x2026;sele Hanna HĂśglund Tel: 070-600 63 18

! # #

Tvärübäck 20 SE-911 91 Vännäs www.nkltra.se Tel: 0935-305 00

HJĂ&#x201E;RTA

$ "072)(3;(1 0=37,5 0 <21 347 0 30 7,1 128 (148034< 0 . 9:6 (<(1 0 :78(10 2 0;( 2) 00:75 :14<:2702 08:5 55:27 00

! ! " # ! "# "! +1.740*4)(<0'&'%$#0"$0! 0(99(10(% 25<06127474)(< 3(4 5( (5. 0 (35:8470/.10 0(10 15(102 05<,78:6<04 < (99<0 49(7841: 30543<03(10:7/2134<:270230 15(174 0

&&&%$#"! ! %

sos-barnbyar.se

=<;:987:7655432187:760/.1061.7407,1:764174

&&&%$#"! ! %

Nyhet!

LELY VECTOR Automatiskt utfodringssystem

Mats Ă&#x2026;gren Bank

VĂ&#x2026;RT DYNAMISKA UTFODRINGSSYSTEM KAPAR DINA FODERKOSTNADER!

Stefan Hägglund LantbruksfÜrsäkring

Per Ă&#x2026;ngman SkadefĂśrebygg

GĂĽrden, familjen och framtiden.

Det hänger liksom ihop.

Flexibel, färsk utfodring

LELY CENTER FLARKEN Degerfors 6 SE-915 96 FLARKEN Tel: 0046 (0)934 177 70 www.lelycenterflarken.se

Vad händer om olyckan är framme? Vad gÜr du om nügon plÜtsligt blir sjuk? Hur tänker du dig framtiden fÜr dig och din familj?

Hos oss hänger de här frügorna ihop. Vi reder ut dem och ger dig ett fÜrslag pü en totallÜsning som är enkel och trygg. Med skadereglering, service och beslutsfattande nära dig.

Vi ďŹ nns i HärnĂśsand, Kramfors, SollefteĂĽ, Sundsvall och Ă&#x2013;rnskĂśldsvik.

Ring oss idag pĂĽ telefon 0611-36 53 00 fĂśr personlig rĂĽdgivning. innovators in agriculture

lfy.se/lantbruk flarken@fla.lelycenter.com