Js nr 2 2014 by Tidningar i Norr AB

Nr 2 2014

r e p l ä j h e r a Drön og k s d a d a k s storm

Sidorna 4–5

n e g o k s r a Lars h r e t s n ö f t l y k som s

Sidan 12

Bonden Thomas blev entreprenör av slump

Sidorna 7–9

Kontakta våra Virkesköpare

Vännäs, Bjurholm, Nordmaling, Lycksele, Åsele Anders Ohls Tel: 070-600 69 19

Vännäs, Vindeln, Umeå, Lycksele, Robertsfors Rolf Sandberg Tel: 070-600 21 15

”Vi har förädlat den västerbottniska skogsråvaran sedan 1931!” Tväråbäck 20 • SE-911 91 Vännäs • www.nkltra.se • Tel: 0935-305 00

april 2014

Krönika Torbjörn Wennebro Heleneborgs gård

Inga träd växer till himlen!

nte ens städerna. Just nu försöker alla övertrumfa varandra med att framtiden ligger i (stor)städerna. Ett exempel på många är Umeå kommun som snöat in på 5-kilometersstaden det vill säga att allt byggande och all utveckling skall ske inom fem kilometer från centrum. En filosofi som inte bara rättfärdigas med romantiska argument om att människor vill trängas utan numera också miljömässiga om att staden minsann är mer miljövänlig än landsbygden. Något som för tankarna till det faktum att det är krigens segrare som skriver historien. Eftersom staden har makten är det också där som sanningarna formuleras, hur fel de än är. Alla vet att städer och tätorter inte kan fungera en enda dag utan ett ständigt inflöde av resurser från landsbygd i när och fjärran. Ändå försöker det urbana samhället förkunna att vi som lever och verkar i områden där dessa resurser skapas är miljöbovar. Det kanske är med samma argument som TV4 nu är i färd med att lägga ner alla regionala redaktioner för att koncentrera sin verksamhet till huvudstadsområdet. Att 80 procent av Sveriges befolkning bor och verkar i övriga landet är förstås inget argument. Men som sagt, inga träd växer till himlen. Tänk om även storstadstillväxten är en bubbla som en dag spricker. Staden är ju en följd av industrialiseringen men som

”

Vad händer när det faktum att vi har hela världen i våra händer (mobilen) börjar påverka vårt beteende.

numera legitimeras med människors behov av arbete, handel, service och kulturutbud. Det var den tekniska utvecklingen som förändrade vårt boendemönster och den tekniska utvecklingen kan göra det igen. Vad händer när det faktum att vi har hela världen i våra händer (mobilen) börjar påverka vårt beteende.

ortsatt urbanisering är inte en sanning, det är en gissning. Att göra prognoser för hur folk kommer att bo och låtsas att Internet inte finns är faktiskt stötande och falsk, förklarade Teo Härén, civilekonom och entreprenör vid regeringens landsbygdsforum och gav exempel på hur fel prognosmakare har haft förr: – SCB säger att storstadsboendet kommer stiga till 80

procent av befolkningen inom kanske 10-20 år. Men om man skulle säga att kurvorna över stigande urbanbefolkning fram till idag skulle vara CD-försäljningen, eller användningen av telefonkataloger eller läsandet av Metro innan internet då skulle vi också ha ritat kurvorna som en ständigt stigande trend och sedan märkt att vi hade alldeles fel. CD-försäljningen dog ju helt. Ingen använder telefonkataloger i dag etcetera. Så vad händer om utbudet av varor är mycket större och billigare i mobilen än i butiken. Hur viktigt är det då att ha nära till H&M, Clas Ohlsson och El-Giganten (om butikerna överlever). När jobbet går lika bra att sköta från bagarstugan som från kontorslandskapet var väljer då unga familjer att bosätta sig.

eo Häréns tes är att Internet ännu inte har fått oss att ändra vårt beteende. Det tar tid att ändra sina invanda handlingsmönster. Men när vi börjar göra det, vad händer då? Själv har jag förmånen att verka i en bygd där vi fullständigt struntar i urbaniseringens profeter. Att Umeå växer har vi i och för sig ingenting emot, det ger oss bättre marknad för det vi har att erbjuda, exempelvis naturskönt boende i en aktiv bygd. Men 5-kilometersstaden tror vi inte ett dugg på. När bubblan spricker befinner vi oss i vinnarhålet.

Lanserar helt nya skogstjänster Jord & Skog kunde redan i april 2013 i en intervju med Pär Lärkeryd berätta om satsningen på att utveckla helt nya tjänster för dagens och morgondagens skogsägare. Orsaken är den accelererande urbaniseringen i Sverige, snabbast i Europa. Om tio år är 60 procent av Norra Skogsägarnas medlemskår skogsägare på distans, till skillnad från dagens 30 procent, förklarade Pär Lärkeryd.

Den urbana skogsägaren behöver stöd, råd och information om sin skogsfastighet. Tanken med de nya skogstjänsterna är att göra skogsekonomi till något enkelt, hanterbart och förståeligt för den allt större och växande gruppen av urbana

skogsägare. I veckan presenterade Norra Skogsägarna sitt nya flaggskepp, varumärket Norra Skogsbyrån, som från och med den 21 maj kommer att tillhandahålla fyra nya skogsekonomiskaoch fastighetstjänster till skogsägare. 4 Skogsbesiktning: en hälsokontroll av hur skogen mår och status när det gäller röjning, gallring, slutavverkning och naturvärden. 4 Handlingsplan: skogsbruksplanen förädlas med en konkret plan för vilka åtgärder som skogsägaren bör göra år från år på fastigheten. 4 Kassaflödesanalys: en analys över intäkter och utgifter av ett aktivt skogsbruk, skogsvårdskostnader

April 2013

Norra skogsägarna ✔ Ägs av cirka 16 000 medlemmar i Norr- och Västerbotten samt Ångermanland med att samlat skogsinnehav på 1 093 000 hektar. Koncernens omsättning uppgick 2012 till 1,8 miljarder kronor. Den totala virkesfångsten uppgick till 1 573 000 fastkubikmeter. Trävaruproduktionen vid föreningens sågverk uppgick under året till 345 000 kubikmeter sågad vara. Källa: Norra skogsägarna

April 2013

var jag, r varfö var är Shit, gen... och S:en? är sko rar inte GP funge

Analysen Norra skogsägarnas analys av de 16 000 medlemmarna visar på fem olika grupper: ✔ De familjära skogsägarna, 50 procent av medlemmarna. ✔ Distansskogsägarna, eller sökarna, 30 procent av föreningens medlemmar. ✔ 20 procent av de 16 000 medlemmarna är indelade i tre grupper: ✔ Proffsen, köper på sig skogsfastigheter, skogligt kunniga, skogen är en viktig del av deras inkomst. ✔ Investerarna, köper och säljer skogsfastigheter som investeringsobjekt, duktiga på ekonomiska termer. ✔ Förvaltarna.

Allt färre skogar slutavverkas SVERIGE. Allt färre vill

slutavverka sin skog. Det första kvartalet 2013 sjönk anmäld avverkningsareal med nära 30 procent jämfört med första kvartalet 2012. Den största nedgången av anmäld areal återfanns i Västerbottens län som hade 1 075 hektar mindre och i Dalarnas län med 1 000 hektar mindre. I samtliga länsdelar minskade anmäld avverkningsareal förutom i Götaland.

Snart tar skogsägarna på distans över UMEÅ. Om tio år är 60 procent av Norra skogsägarnas medlemskår skogsägare på distans, till skillnad från dagens 30 procent. – Vi står inför ett paradigmskifte när det gäller utbudet av tjänster och produkter till morgondagens skogsägare, säger Pär Lärkeryd, vd för Norra skogsägarna. Skogsägarföreningen har inlett arbetet med att utveckla ett helt batteri av produkter och tjänster som riktar sig till skogsägare med en annan bakgrund än dagens, visar Norra skogsägarnas analys av de 16 000 medlemmarna.

Om tio år kommer distansskogsägarna, eller sökarna, söner och döttrar till dagens skogsägare, som skogsägarföreningen kallar dem, att ha dubblerats till 60 procent av medlemmarna, visar analysen. Vad får det för konse-

kvenser? – Dagens tjänste- och produktutbud är fokuserat på de vi kallar de familjära skogsägarna, som i dag utgör 50 procent av medlemmarna. De som kan sin skogsfastighet, kan skogsbrukets termer och kan göra skogsaffärer, förklarar Pär Lärkeryd. – Barnen, andra generationens utflyttare, 30 procent av dagens föreningsmedlemmar har inte samma praktiska kunskaper om skogen som föräldragenerationen, deras aktivitet i skogen blir mindre än dagens skogsägare. Risken är

att de inte gör någonting med sin skog. Därför är det viktigt att vi kan leverera kunskaper och tjänster som gör att de känner sig trygga i sin skogsägarroll, säger han.

Attraktiva tjänster och produkter till distansskogsägarna handlar till syvende och sist om att långsiktigt trygga en skogsråvara av hög kvalité till föreningens sågverk, gäller också för hela den samlade skogsindustrin. Ett par hundra tusen människor i Sverige är beroende av

skogsbruket och skogsindustrin för sin försörjning. Skogsindustrins nettoexportvärde uppgår till cirka 100 miljarder kronor per år. Bara några procentenheters bortfall av skogsråvara skulle få allvarliga konsekvenser för skogsindustrin. Norra Skogsägarna har redan börjat lansera den första tjänsten, skogsbruksplanen för Iphone och Ipad, snart även för Androidanvändare. Andra tjänster som du kan avslöja redan nu som ni kan komma att leverera?

– Skogsbesiktning, alltså hur mår min skog, ungefär som när man åker till bilbesiktning med bilen. Eller samverkan mellan gamla och nya skogsägare, i ett mentorsprogram, säger han som inte vill avslöja mer vad som ligger i produktportföljen. Jämställdhet, finns det med? – När vi tar fram nya tjänster så analyserar vi de utifrån ett genusperspektiv, i hela organisationen. Jämställdhetsfrågorna var också något som Torgny Hardselius, ordförande i Norra Skogsägarna, slog

Pär Lärkeryd, vd, Norra skogsägarna. fast i en intervju med Västerbottningen Jord & Skog 2011. – Det är en framgångsfak-

tor att få fler av dem att bli medlemmar, förklarade han då. Och orsaken är enkel, närmare 40 procent av landets skogsägare är kvinnor, de sitter tillsammans på stora skogskubikmeter. Vad är då nycklarna för Norra skogsägarna att gå i land med detta förändringsarbete? – Fem faktorer är avgörande för att vi ska lyckas: att vi vågar tänka förnyelse. Glädje över att vara med och skapa förnyelse. Kommunikation, att vi förmår att förklara hur vi tänker för att

”

Kommunal mark sköts med häst LÄNET. Länsstyrelsen i

När vi tar fram nya tjänster så analyserar vi de utifrån ett genusperspektiv, i hela organisationen.

nå omställningen. Att vi är värdeskapande exempelvis genom att leverera en tjänst som en hälsodeklaration av skogen

Pär Lärkeryd, vd för Norra skogsägarna och sist men inte minst att vi har modet att göra omställningen, säger Pär Lärkeryd.

”

Dagens tjänste- och produktutbud är fokuserat på de vi kallar de familjära skogsägarna, som i dag utgör 50 procent av medlemmarna.

UMEÅ. När fåren är ute på bete vill Häljegård utanför Umeå genomföra en konsert i fårhuset under kulturhuvudstadsåret 2014. Projektet har beviljats 90 000 kronor av Umeå kommuns kulturhuvudstadsskott. Förutom en konsert i en unik miljö kommer besökarna att bjudas på lokalproducerad mat. Projektledaren Erik Johansson, Häljegård, skriver i sin ansökan att arrangemanget ger ytterligare en mötesplats och att möten mellan människor är det viktigaste för Umeås utveckling.

Jord & Skog 25 april 2013.

och intäkter från gallringar och avverkningar. 4 Totalvärdering: ska ge en siffra på vad skogsfastigheten egentligen är värd. Baseras inte på den traditionella modellen, kronor per kubikmeter. Ett alldeles för trubbigt och generellt instrument för värdering av en skogsfastighet, menar Pär Lärkeryd. Pär Lärkeryd

– Vår totalvärdering innebär att vi tittar på den enskilda fastigheten, vägsystem, arrondering, är fastigheten välröjd och underhållen, finns det myrmarker och hur bärigheten är året om, säger han.

Västerbotten har fördelat 1,4 miljoner kronor till lokala naturvårdsprojekt i länet. Bland annat har Lycksele kommun och Föreningen Hästveckan fått ta del av pengarna för att kunna sköta den tätortsnära naturen med häst. Genom projektet ska föreningen bland annat sköta kommunens skogar och öppna ytor med häst under två års tid. Nio projekt i fem kommuner har fått ta del av pengarna.

Musikkonsert i fårhus

PETER KÄRR

Kuriosa ✔ Redan 2010 kom en analys från Johan Malmqvist, institutionen för skoglig resurshushållning vid SLU i Umeå: ”Nästa generations syn på skogsägandet och skogsägarrörelsen” 2010. Han redovisade att kännedomen om Norra Skogsägarna var hög bland barnen till dagens skogsägare, däremot var det få som kände till värdegrunden som Norra Skogsägarna bygger på.

Smågnagarna har minskat NORRA SVERIGE. Anta-

let smågnagare har minskat dramatiskt den senaste tiden över hela Europa vilket kan få allvarliga och långsiktiga effekter för hela ekosystemet. Antalet smågnagare har också minskat i norra Sverige, vilket på kort sikt kan påverka skogsbruket positivt. Sorkskadorna har nämligen vissa år varit enorma och kostat skogsägare mycket pengar. Under 2011 skadades omkring 9 000 hektar i Västerbotten och Norrbottens län vilket motsvarar 20 miljoner plantor i Västerbotten och cirka 2,5 miljoner plantor i Norrbotten.

– Vi har jobbat under ett års tid med att ta fram de nya tjänsterna, gjort djupintervjuer med skogsägare vad det är de saknar för att kunna vara aktiva i sitt skogsbruk, även testat och provlevererat tjänsterna. Foto: ARKIV

UMEÅ. Norra Skogsägarna utvidgar sitt tjänsteutbud och lanserar från och med den 21 maj fyra helt nya skogsekonomiska tjänster under varumärket Norra Skogsbyrån. – Vi har jobbat under ett års tid med att ta fram och utveckla de nya tjänsterna, säger Pär Lärkeryd, vd för Norra skogsägarna.

Pär Lärkeryd tror att de

nya tjänsterna kan vara intressanta för mäklare i samband med försäljning av en skogsfastighet, men även för bankerna som underlag i samband med fastighetsaffärer. Chef för den nya skogsbyrån blir Erik Andersson, skogscontroller sedan 2002 hos Norra Skogsägarna.

PETER KÄRR

Erik Andersson, till vänster, ny chef för Norra Skogsbyrån och Pär Lärkeryd vd för Norra Skogsägarna, presenterade de nya skogstjänsterna som skogsägarföreningen lanserar från och med den 21 maj. Foto: PETER KÄR

Kontakta oss

Besöksadress: Formvägen 16, Umeå Postadress: Box 3053, 903 02 Umeå Telefon: 090-711 380 Fax: 090-711 389 Redaktionen: redaktionen@vasterbottningen.se Debatt: debatt@vasterbottningen.se Mail: fornamn.efternamn@vasterbottningen.se Tryck: Daily Print, Umeå. www.dailyprint.se

Utges av: Tidningar i Norr AB, Box 3053, 903 02 Umeå Ansvarig utgivare: Jonatan Hjort, vd, 090-711 382, 073-818 00 06 Företagsannonser: Display Umeå AB, 090-71 15 00 Redaktionen ansvarar ej för insänt icke beställt material. Eventuell vinstskatt betalas av vinnaren. Besök oss gärna på webben: www.tidningarinorr.se Jord&Skog kommer ut sex gånger per år och ges ut till alla prenumeranter av tidningen Västerbottningen och Nordsverige, samt alla skogsägare i de fyra nordligaste länen vilket innebär cirka 70 000 läsare.

Sven-Eli Forsgren Redaktör 090 – 711 388

Peter Kärr Reporter 090 – 711 383

Maria Boström Reporter 0660 – 431 1400

Pontus Nyman Reporter 090 – 711 390

Mikael Wännström Annonssäljare 090 – 711 525

april 2014

Skogsröjning

Behöver Du hjälp med

Bokföring • Deklaration • Skattefrågor Testamente • Bouppteckning Fastighetsöverlåtelse

Vi röjer 90 hektar privatmark i veckan, från Västernorrland till Norrbotten.

Ring 0910-807 33 för tidsbeställning. Till tjänst för privatpersoner, rörelseidkare, jord- och skogsbrukare.

Lång erfarenhet • Certifierad

070-101 47 98

perorjan.svelander@gmail.com

Olof Hägerlind

UMERATION TIDNINGSPREN DU KÖPER EN PÅ KÖPET NÄR LER RÖJSÅG. L E G Å S R O T O M

• Lastbilspåbyggnader • Timmersläpvagnar • Ombyggnationer

Bandfoderfördelare - Ny produkt från TKS för automatisk utfodring • • • •

TKS rundbalsfräs Mullerup datavagnar Tuna utgödsling Ydre-grinden Inredningar

www.gardsteknik.se

Degernäs 10 916 91 Bjurholm, 070-57 270 43

Vi köp av en motorsåg CS 2252, 2253, 2253WH eller en röjsåg FC2245 eller FC 2245W får du en prenumeration på valfri t idning från tidningskungen! Mer info i butiken! Välkommen!

0662-100 08 • Björna

www.bjornavagnar.se Åsgatan 8, 914 32 Nordmaling Tel: 0930-105 33 www.sandstromsport.se Mån-Fre 9.30-18.00, Lör 9.30-14.00

– brytning/restaurering av skogsväg – förstärknings- och markarbeten – skutslagning med hydraulhammare

1 av 3 får cancer. Men alla drabbas.

– buskröjning och energivedsklippning

Bli månadsgivare i dag. Gå in på cancerfonden.se

– besiktning av kraftnät

Skogsägare?

Ett stort företag i ett litet format

Det finns bara en aktör som alltid står på din sida.

Med din medlemsägda industri ser vi till att du som medlem har avsättning för ditt virke. Din skogsrådgivare ger dig all hjälp du behöver. Kontakta oss idag så berättar vi mer. Skogsrådgivare Junsele Nils-Anders Forssén 0621-100 14 Skogsrådgivare Härnösand Rikard Erixon 060-16 72 76

Skogsrådgivare Sollefteå Lars Boström 0620-121 15 Skogsrådgivare Härnösand Andreas Edholm 060-16 72 75

www.bredmo.se

henrik 070-221 99 50 • erik 070-213 95 80

Skogsrådgivare Höga Kusten Anette Thelberg 0612-153 85

Huggarvagn 6–12 ton

Skogsrådgivare Kramfors Fredrik Alenius 060-16 72 81

www.norrskog.se

Traktorprocessor

Gallring-slutavverkning

Behöver du hjälp med din skog!

Växlarvagn 10–24 ton

Nu är det hög tid att planera årets skogliga aktiviteter. På Skogssällskapet ser vi till att ALLA bestånd i din skog får den omtanke de behöver för att utvecklas och ge god avkastning idag och i framtiden. Allt från avverkning till skogsvård. Vi hjälper dig också att planera det ekonomiska utfallet så att skatten blir låg.

Vedprocessor Helaut vedhantering

Kontakta oss gärna för mer information! Nils Lundgren 0940-149 15 Henrik Möllerberg 090-77 42 48 David Israelsson 090-77 01 32 Mikael Edman 0611-237 39 Skogssällskapet är Sveriges största fristående skogsförvaltare. Till skillnad från skogsägarrörelsen och skogsbolagen äger vi ingen egen industri som ska försörjas. Vi konkurrensutsätter ditt virke och hittar de bästa affärerna för dig direkt till industrierna eller andra slutförbrukare. Vi hjälper skogsägare att utveckla avkastning och kvalitet i skogsägandet.

Enmanscirkelsågverk

www.dahlberg-maskinab.se

april 2014

En drönare är en motorförsedd obemannad luftfarkost som kan flyga autonomt eller fjärrstyras. Drönare finns i alla klasser, från hundratalet gram till tusentals kilo, och används till allt från enklare fotograferingar till militära attacker.

Krävs för att flyga drönare 4 Tillstånd av Transportstyrelsen. 4 Bilderna måste godkännas av Försvarsmakten innan publicering, alternativt tillstånd för egen granskning. 4 Drönaren måste vara klassad av Transportstyrelsen Källa: SLU

procent av alla vindfällor kan ses med drönaren, enligt SLU.

Jens Strinnholm. Foto: MARIE STRINNHOLM

Naturbrukselev bäst i norr NORRA ÅBYN. Elever från Naturbruksgymnasiet i Burträsk har flera gånger visat framfötterna i Skotar-SM. Vid årets norrlandsuttagning fortsatte framgångarna när en av skolans elever knep förstaplatsen. Jens Strinnholm, hemmahörande i Bjurholm och elev på Naturbruksgymnasiet i Burträsk, vann norrlandsuttagningen till Skotar-SM. Elever från Naturbruksgymnasier i hela Norrland, från Östersund upp till Kalix, samlades på Naturbruksgymnasiet i Burträsk för att tävla om de åtråvärda platserna till SM i skotning. Kampen om de tre platserna till SM var hård och till slut lyckades Jens vinna uttagning med en ganska god marginal ned till tvåan, Elias Näsholm från Skedom Naturbruksgymnasium. Trea slutade Simon Sundqvist, Kalix NB. – Jag var nervös från början, men det släppte ganska snabbt när jag började köra. Jag hade lite tur med ett par moment i körningen, man måste ha lite tur för att vinna, konstaterade Jens Strinnholm. SM i skotning avgöras i år i samband med Yrkes SM i Umeå den 14-16 maj.

ULF WIKSTRÖM

Plus och minus med vedeldning

+ –

4 Låg bränslekostnad  4 Förnybart bränsle  4 Bra komplement vid direktverkande el (gäller kaminer och kakelugnar).

4 Egen ved kräver stor arbetsinsats.  4 Kräver lagringsutrymme  4 Felaktig förbränning och fuktig ved ger höga utsläpp. Källa: Energimyndigheten.se

Peter Eriksson kastar ut drönaren och styr upp den till rätt höjd, där autopiloten startas. Området som ska fotograferas är planerat innan start och drönaren arbetar av ungefär 80 hektar i timmen. På dataskärmen håller Peter hela tiden uppsikt över drönaren och området den fotograferar. Foto: SLU

Den typ av karta som skördarförarna tidigare arbetat med. Foto: GOOGLE MAPS

Den typ av karta som drönaren producerar. Går dessutom att zooma in på delajrikare nivå. Foto: SLU

Att fotografera stormfälld skog med drönare från 200 meters höjd är framtiden. De detaljerade

Drönare revolutionerar LÄNET. När stormen Hilde drog in i höstas lamslogs Västerbotten. Miljoner kubikmeter skog låg som plockepinn i väntan på rensning. Men en forskare på SLU kom på ett briljant sätt att förenkla jobbet. Flygfotografering med självflygande drönare effektiviserar skördarnas arbete med 50 procent. Att använda drönare, obemannade luftfarkoster, till att fotografera av områden är ingenting nytt. Tekniken har funnits där i drygt tio år, men det var först efter stormen Hilde som Umeåsonen Mikael Öhman, forskningsassistent på Institutionen för skogens

biomaterial och teknologi vid SLU, fick idén att applicera tekniken på stormfälld gallrad tallskog, som den Hilde lämnade efter sig. – Det här kommer att revolutionera marknaden. Det är helt klart framtiden, säger Mikael Öhman. Efter Hilde påbörjade SLU

ett projekt i samarbete med SCA där drönare skickades upp för att fotografera området.

Mannen bakom drönarna

är Bjurholmsgrabben Peter Eriksson, Swescan, och han står för start och landning. I övrigt går drönaren på autopilot, givetvis under Peters uppsikt. Knappt 400 bilder per hektar skog sammanfogas till så kallad fotomosaik. Helt enkelt en väldigt stor bild. – Bilden blir högupplöst, man ser vart det är blött, skadeangrepp och vart den stormfällda skogen ligger. Det har uteslutande varit

hu r rarop eftersom det ger en sådan vansinnig tidsbesparing. Telefo - Mikael Öhman. Foto: PONTUS NYMAN nen kokar nästan numera, berättar Peter lyriskt.

Eftersom drönaren fotograferar från optimal höjd på 200 meter blir bilden betydligt mer detaljrik än de vanliga kartorna från Lantmäteriet som skördarförarna normalt använder. Den bearbe-

tade bilden av ett specifikt område visar exakt var de stormfällda träden ligger, och efter särskilda områden prickats ut skickas bilden till Erik Noléns gps i skördarhytten. – Jag och mina kollegor blev väldigt bortskämda, vi sparade i alla fall halva tiden. Det var många stickvägar och ställen som man inte ens behövde köra in på, för man visste att det inte låg några träd där, konstaterar Erik från Edsele, som kört skördare i den stormfällda skogen runt Åsele. Innan hade Erik varit tvungen att förlita sig på sitt eget öga, och det var in-

april 2014

Fördelar

Drönaren som användes

Skördaren behöver inte köra lika mycket för att hitta stormfällda träd. Detta innebär bland annat: 4 Mindre slitage på maskinen och därmed mindre servicekostnader.

4 Mindre markskador. 4 Fräsch, uppdaterad karta av området. 4 Mindre tid spenderad till att leta efter träd. 4 Lättare att se bäckar och annan terräng. Källa: SLU

Foto: Smart

planes

Typ: Smartplanes. Modell: Smart one 1c. Pris: 210 000 kr, försäkringar inkluderade. Kamera: Canon S100.

Hastighet: 14 meter i sekunden. Flygtid: 35-90 minuter beroende på väderförhållanden. Maxvind: 10-12 meter i sekunden. Källa: SLU

Vissa hävdar att skadeinsekten granbarkborren håller på att etablera sig i norr i likhet med fästingen och mördarsnigeln. Foto: MICHAEL EKSTRAND

Ett borrande hot närmar sig VÄSTERBOTTEN. Vid stormar riskerar skogsägare inte enbart en massa merarbete på grund av vindfälld skog. Risken för angrepp från skadeinsekter bidrar också till att tillvaratagandet av död ved inte får vänta allt för länge. Ett av hoten är granbarkborren, som än så länge dock är en marginell faktor i Västerbotten.

bilderna hjälper skördaren att hitta rätt direkt, och kan effektivisera jobbet med 30-60 procent.

Fotomontage: SLU

rensning av stormskog te alltid lätt att se träd halvt beg r av n a av snö, och dessu t o m uppslukade av Erik Nolén. mörker. Foto: MAGNUS EDHOLM Med drönarsystemet behövde inte Erik leta träd. De låg där gpsen visade. Exakt.

värt bra hjälpmedel. Resultaten från projektet har börjat ta form och Mikael Öhman på SLU är väldigt tillfreds. 30-60 procent tidsvinst för skördarna säger siffrorna. – Kan man effektivisera bara med fem procent skulle ju skogsbolagen jubla, så 30-60 procent, det är ju helt otroligt. Det blir enormt mycket pengar på ett år.

Nu är projektet avslutat och

ar Mikael att metoden äntligen kan komma ikapp den avancerade tekniken i skördarna, något som ger flera fördelar med arbetet i skogen. Mindre dökörning för

Erik och hans två kollegor har återgått till det vanliga systemet. – Vi saknar drönarkartan alla tre. Det var ett fruktans-

Med den nya tekniken men-

skördaren innebär mindre slitage för maskin och miljö, samt mindre bränslekostnader och mer virke per timme spenderad. – Normalt sett brukar det ju kosta att förbättra miljön. Här kan du förbättra utan att förlora pengar. Snarare vinna.

Kaffekoppen skakar lite av

upprymdheten när Mikael berättar. – Det känns oerhört skönt att ett pilotprojekt som aldrig tidigare gjorts fungerar bra direkt, och att det är en stor chans att det skulle fungera lika bra sedan också. Mikael är dock noggrann

”

Tidigare har tekniken i skogsmaskinerna rusat ifrån metoden. Nu kan metoden äntligen komma ikapp. med att poängtera att projektet bara inriktat sig till gallrad tallskog. Det skulle bli en betydligt kämpigare uppgift, om ens möjlig, att applicera samma tillvägagångssätt på en tät granskog. Där är skogen för kompakt för att få ut vettig in-

Mikael Öhman, SLU formation på bilderna. Att hyra in drönare och drönarpilot kostar ju naturligtvis också pengar. – Men det verkar då absolut inte vara dyrare än fotinventering i alla fall, konstaterar Mikael bestämt.

PONTUS NYMAN

Vissa källor hävdar att klimatförändringen, med mildare vintrar, bidrar till att granbarkborren etablerar sig norröver i likhet med fästingen och mördarsnigeln. En annan framgångsfaktor för granbarkborren är kraftiga stormar. Granbarkborren gör gångar under barken i död granved, där parningen sedan sker. Svärmningen sker när temperaturen når 18 grader och på sensommaren kommer en ny generation skalbaggar ut i närmiljön.

Angreppen börjar alltid

i död granved, men om granbarkborren lyckas etablera sig kan den även angripa friska träd. Arten för i de flesta fall med sig en blånadssvamp, som drastiskt försämrar virkeskvaliteten och därmed värdet. Stormar med stora mängder vindfällda träd är det smörgåsbord som granbarkborren föredrar, men Mikael Frisk på Norra Skogsägarna i Burträsk har kunnat notera ett gynnsamt mönster: – De vintrar som det har stormat mycket har det samtidigt varit lite snö och därmed har vi haft ett lättare jobb att ta vara på alla vindfällen, konstaterar han.

MORGAN BOHMAN

april 2014

Oskar Wallin och Joakim Bylund gosar med nästan dagsfärska lamm i lösdriftsladugården de mockat.

Penséeparty i växthuset! Magdalena Wedin, Ullånger, Evelina Vestman, Hälledal och Oskar Wallin, Nordingrå, har följt dessa tåliga tacksamma sommarblommor från frö till prunkande planta. Foto: SUSANNHE MELIN

Yrkesläraren Ulrika Sundin och resursassistenten Titti Norberg har kamperat ihop på gymnasiesärskolan i många år.

Skolan som får eleverna att blomma KRAMFORS. Växthusen prunkar och i lösdriftsladugården bräker nyfödda lamm tillsammans med kalvar på ostadiga ben. Gymnasiesärskolans program för skog, mark och djur på Nordvik ger eleverna fantastiska möjligheter att växa och utvecklas i egen takt. – Jag ska bli bonde som farfar och nästan alla andra i släkten, fastslår Oskar Wallin från Nordingrå tvärsäkert. Vant kränger Oskar på sig arbetsoverallen och stegar in i ladugården där den synnerligen respektingivande 1 000 kilo tunga tjuren Jackson nyfiket spetsar öronen och korna vädrar vårluft. Klasskamraten Joakim Bylund lyfter upp en av de nydiade lammungarna i knät och tackan grumsar

missnöjt, modersinstinkten är rörande stark. Full babyboom i ladugården och snart vårbruk på gång:plöja, harva, så och skörda är lyckan för Oskar som vuxit upp på lantbruk i Nordingrå och ämnar föra släkttarditionerna vidare. – Bonde vill jag vara tills jag blir pensionär. Kanske

vara med i Bonde söker fru också, ler han. Naturbruksgymnasiet i världsarvet Höga kusten, Kramfors kommun, med djupa dalar och resliga berg öppnar många dörrar för framtiden.

Antagningen på gymnasiesärskolan föregås av en utredning med diagnos om utvecklingsstörning. Tyngdpunkten i utbildningen ligger på praktisk träning inom djurvård, lantbruk, trädgård och häst. Första läsåret är prova på som sedan smalnar av till ett specifikt område. Utbildningen utformas individuellt utifrån egna intressen, behov och förutsättningar. Innan eleverna börjar är de på två veckors praktik

år långt är det nationella programmet för skog, mark och djur på Nordvikskolan. här. Hit kommer elever från alla grannkommuner och behövs boende samarbetar vi med Härnösands kommun, upplyser yrkesläraren Ulrika Sundin. Hushållningssällskapet Västernorrland är huvudman för denna sannolikt Sveriges äldsta lantbruksskola som startade 1868. En av styrkorna är de unika

”lektionssalar” som finns runtom i den Ångermanländska naturen. På Nordvik finns Norrlands bäst utrustade skolväxthus och trädgårdsanläggning. Magdalena Wedin, Ullånger, älskar att påta i jorden och berättar om bestyret att odla upp en bomullsplanta. – Kapseln är väldigt hård och det tog tid att få loss fröna.

Utrustad med en ängels tå-

lamod sandpapprade hon fröna, sådde och visar nu varsamt fram en gänglig stängel som ska bära de rosafärgade blommorna. Efter pollineringen bildas kapseln ur vilken bomullen väller fram. Nybyggda ridhuset är

ett alternativ till islandshästturerna utomhus. Svinhuset har förvandlats till djurvårdslokaler där Joakim gärna gullar med reptilerna. Kärvänligt låter han djungelrutpytonormen slingra sig uppför axlarna. Men inget slår traktorkörningen som alla elever får testa, traktorkörkort är också en möjlighet.

Resursassistenten Titti Nor-

berg betonar ynnesten att få vistas bland dessa ungdomar, se dem blomma ut. – Vi är stolta över att jobba med det vi gör, fastslår personalduon bestämt. För eleverna är gymnasiesärskolan en lagstadgad rättighet och ett underbart privilegium.

SUSANNHE MELIN

Junselevargen har inte setts sedan i februari JUNSELE. Kostnadsmässigt den dyraste vargen i Sverige. Det är Rödluvan som satt ut skogarna kring Junsele som sitt revir. Men nu har vargtiken och hennes partner försvunnit. – Vi har inte kunnat dokumentera någonting av vargparet sedan den tionde februari, säger rovdjurskonsulent Gunnar Ledström, Länsstyrelsen Västernorrland. Sällan har ett djur som vandrat in och hävdat sitt revir orsakat sådan uppmärksamhet som den vargtik som oftast benämns som Röd-

luvan eller Junselevargen. Fyra gånger har hon flyttats och lika många gånger har hon vandrat norrut igen, de två sista gångerna till Junsele.

Att vargtiken etablerade sig

i Junsele är omdiskuterat. Enligt beslut ska nämligen inte vargrevir tillåtas i renbetesland, med undantag om vargens förekomst i renskötselområde begränsas till de områden där den gör minst skada. Till en början skulle därför vargtikens revirhävdande accepteras, inte minst genom att vargtiken ansågs genetiskt viktig.

Det visade sig dock att vargtiken inte bekymrade sig om att hålla sig i de områden där hon utgjorde minst skada för rennäringen, vilket orsakade stora bekymmer. När den beviljade skyddsjakten stoppades togs istället beslutet att flytta vargtiken en fjärde gång.

Dryga veckan efter flytten

var vargtiken tillbaka i sitt hävdade revir med det som i vargtikens tycke verkar vara god bytestillgång. Ett inte helt otippat beteende av ett rovdjur enligt Daniel Ligné, riksjaktvårdskonsulent för Svenska Jägareförbundet som inte

skrädde orden. – Man behöver inte vara raketforskare för att räkna ut att det inte hjälper att flytta renarna en eller två mil när vargen springer hem raka spåret 70 mil hemifrån. Det blir fel när folk utan sakkunskaper och ingen lokal förankring eller erfarenhet kör över de som har det.

Nu verkar det däremot som

att vargtiken och hennes nya partner försvunnit spårlöst. Sedan den tionde februari i år har inga spår efter vargparet kunnat säkras. – Är vargarna kvar är de utanför vårt sökområde. Vi

gjorde ordentliga insatser i mars utan att hitta några spår av vargarna. Har de flyttat sig borde det kommit rapporter om att de iakttagits. Alternativet är att någon eller bägge vargarna har dött. De kan ju ha dött av olika sätt, exempelvis drunknat eller blivit överkörda av en timmerbil, säger Gunnar Ledström och fortsätter.

upprörda faktiskt. Från Länsstyrelsens sida ville vi att det skulle sättas ett rejält GPS-halsband på henne i samband med det sista flyttförsöket. Detta för att kunna se var vargtiken rörde sig. Det skulle underlätta vårt arbete och även samernas. Istället monterades bara ett tillfälligt halsband som snabbt lossnade.

Det är bara att vänta och

Om Rödluvan och hennes

se vad som händer. Vi kan inte lägga mer resurser på att leta. Varför har inte denna vargtik försetts med en rejäl spårsändare? – Det gjorde oss väldigt

partner fortfarande finns i trakterna av Junsele är oklart. Men om så är, då är oddsen stora att det är fler än två vargar inom kort. I maj brukar vargarna valpa.

MARIA BOSTRÖM

april 2014

ÖVERKLINTEN. Thomas Brändström startade med entreprenad i liten skala redan i slutet av 1980-talet med att röja sly efter vägdiken. I dag står entreprenadverksamheten för 30-35 procent av hela företagets omsättning.

Läs artikeln Artikeln börjar på nästa uppslag.

Liv- & r slaktdju köpes!

Vems sida väljer du? Hjälp oss att få fler att ta ställning mot mobbning. SMS:a FRIENDS till 72980 för att skänka 20 kronor till Friends arbete.

FRIENDS HAR ETT 90-KONTO, POSTGIRO 90 05 27- 3, OCH GRANSKAS AV SVENSK INSAMLINGSKONTROLL SOM TRYGGAR ATT PENGARNA GÅR TILL RÄTT ÄNDAMÅL.

Fannbyvägen 13A 895 30 BREDBYN Telefon: 0661-103 08 Mobiltelefon: 070-317 49 80 E-post: info@brperssons.com

www.brperssons.com

Ring 0970-77 22 50

Karlgrens Slakteri AB • Gällivare •

april 2014

Thomas Brändström är både mjölkbonde och entreprenör ÖVERKLINTEN. Thomas Brändström, mjölkbonde, satsade mer eller mindre på en slump på entreprenadverksamhet i slutet av 1990talet. Nu står den delen för 30-35 procent av företagets totala omsättning. – Med entreprenad kom det in friskt kapital i företaget, säger han. Mjölkbonden Thomas Brändström, hälsar välkommen till Morlunda Gård AB, han använder gärna begreppet bonde om sig själv, har däremot en reserverad attityd till begreppen bondeeller lantbruksföretagare. Men det där med att vara bonde är inte riktigt sant i Thomas Brändströms fall. Jovisst är han bonde, men också entreprenör som utvecklat den delen av företaget sedan 1998 då han satte ett röjaraggregat på traktorn och röjde sly i vägdikena. – Jag hade hur mycket jobb som helst hela den sommaren, säger han.

Året efter beställde han ett

röjaraggregat från Cranab i Vindeln efter de önskemål som han hade på funktion. Entreprenaddelen står idag för 30-35 procent av företagets totala omsättning med två heltidsanställda som även jobbar med plöjning, gödselkörning och harvning mot lantbruket. – Det är Magnus Arvidsson som sköter allt det jordiska, förklarar Thomas Brändström när Magnus Andersson, ursprungligen

byggnadssnickare kommer in i lunchrummet tillsammans med Stina Grundström, hon är en av 2–3 anställda som är fokuserade på ladugården och djurskötseln.

Entreprenadmaskinerna har gått på ett helt driftområde i Örnsköldsvik i tio år. Vägverket produktion har anlitat hans maskinpark för att rensa vägdiken. Han kör även skogsbilvägar åt Sveaskog. Därtill kommer gödselkörning, harvning, sådd och plöjning i lantbruket. – Slåtter som slåtter, vi kör ju på fälten och då kan man ju köra röjning efter vägdiken, det är ju samma koncept, menar han. Thomas Brändström konsta-

terar att mjölkpriset som han får av mejeriet kan han inte påverka mer än marginellt. Något som också kom fram under mjölkföretagardagarna i Umeå i mitten av februari. Budskapet till de församlade mjölkbönderna från Norr-och Västerbotten var att fokusera på att öka lönsamheten i de egna företagen. Det går inte att gå till mejeriet och begära tio öre

mer för mjölken. – Däremot kan jag själv förhandla om priset på att röja sly efter 100 mil vägdiken och det känner jag mig rätt nöjd med, säger han.

Thomas Brändström upp-

täckte från starten 1998 att entreprenad innebar att det började komma in nytt fräsch kapital som gav ett mervärde till företaget. Nu har Thomas byggt upp ett företag med en flexibel arbetsorganisation som innebär att vissa av de anställda kan varva jobb mellan verkstaden, entreprenadarbetet och ladugården. Morlunda gård har utvecklats kraftigt sedan farfar någon gång i slutet av 1910-talet röjde mark och etablerade ett jordbruk på gården.

Thomas pappa fortsatte som

bonde något som Thomas blott 23-24 år också gjorde då han tog över efter att ha gått lantbruksskolan i Umeå. Då bestod gården av ett 20-tal kor och 50 hektar åker. Sedan dess har gården växt kontinuerligt för att i dag vara ett mjölkföretag med 140 kor i lösdrift och två robotar som installerades 2008. Därtill kommer en specialbyggd kalvavdelning för rekryteringen. – Den här avdelningen gillar jag, säger han när vi går runt bland de rikligt halmförsedda kalvbåsen. Arronderingen av åkermarken är han nöjd med, mycket av åkermarken finns runt gården. Till gården hör

140

kor finns i ladugården, samt 2 robotar som installerades 2008. också 200 hektar produktiv skogsmark. – Skogen är som en hobby, förklarar han. I samband med att robotarna installerades lades också arbetstiderna om till normala arbetsdagar, 07.0016.00, även om det är jour som gäller efter arbetsdagens slut om något skulle trassla till sig med elektroniken i ladugården. – Viktigt att ha ett socialt liv och kunna ta ledigt, menar han.

Thomas Brändström använ-

der sig av sociala medier, Facebook, för att kommunicera med omvärlden. – Ett sätt att berätta om livet på gården, säger han. Nästa projekt, som inte blir Thomas, är att bygga en ny ladugård. Vad som händer med Morlunda gård i framtiden vet han inte. – Klart att det är något som vi har diskuterat vid köksbordet, min dotter har jobbat på gården, men min son är heltidsmusiker. Visst vore det kul om något av barnen tog över, men det är ju inget som man kan kräva, säger han.

PETER KÄRR

Då och nu möts på gården i Överklinten i form av gamla jordbruksredskap som berättar om en svunnen tid.

”” Visst vore det kul om något av barnen tog över, men det är ju inget som man kan kräva.

Thomas Brändström

Slåtter som slåtter, vi kör ju på fälten och då kan man ju köra röjning efter vägdiken. Thomas Brändström

”Morlunda gård finns i dag på Facebook, ett sätt att berätta om livet på gården”, förklarar Thomas Brändström.

Entreprenadverksamhet 4 Ute på gårdarna kommer på tredje plats i omsättning räknat i LRF:s rapport om näringsverksamheter på de svenska gårdarna ”De gröna näringarnas affärer på gårdsnivå – nuläge och utvecklingsmöjligheter 2010-2015”. Bruttointäkterna från entreprenadverksamhet omsätter, enligt rapporten, 8 550 miljoner kronor. Skogsbruket toppar med 14 700 miljoner kronor följt av mjölkproduktion 8 571 miljoner kronor.

april 2014

Thomas Brändström är inte ensam om skötseln av mjölkföretaget, han har drygt två anställda som jobbar med djurskötseln. Foto: PETER KÄRR

april 2014

Kurs fĂśr sĂ¤krare jordbruk

7 000 kubikmeter skog har avverkats fĂśr att gĂśra plats fĂśr vindkraftsparken berĂ¤ttar Mikael Wester. Foto: HENRIK KARMEHAG

TrĂ¤stockar rĂ¤ddar myren VINDELN. Arbetet med att avverka skog pĂĽgĂĽr fĂśr fullt i trakterna kring FĂ¤bodliden dĂ¤r det ska byggas 25 vindkraftverk. LĂśsningen fĂśr att skota ut timret Ăśver den blĂśta myren har varit att lĂ¤gga ut timmerstockar dĂ¤r skotaren kan kĂśra utan att orsaka svĂĽra kĂśrskador. â&#x20AC;&#x201C; Den milda vintern har tvingat oss att tĂ¤nka om, sĂ¤ger Mikael Wester avverkningsledare vid Martinsons Skog. Marken dĂ¤r arbetet pĂĽgĂĽr bestĂĽr av en 200 meter blĂśt myr, som Ă¤r skyddad av miljĂślagstiftningen. En normal vinter Ă¤r detta inget problem, dĂĽ brukar myren frysa ihop. â&#x20AC;&#x201C; Vi har skottat bort snĂśn fĂśr att det ska frysa men det har inte hjĂ¤lpt, sĂ¤ger Mikael Wester. FĂśr att lĂśsa detta har man istĂ¤llet buntat ihop trĂ¤d och lagt ut dem sĂĽ ma-

â&#x20AC;?

Vi har skottat bort snĂśn fĂśr att det ska frysa men det har inte hjĂ¤lpt. Mikael Wester

skinerna kan kĂśra utan att det blir kĂśrskador. â&#x20AC;&#x201C; Det ska hĂĽlla fĂśr 30 ton. Arbetet ska vara klart den sista april och det ser de ut att klara. â&#x20AC;&#x201C; Det har gĂĽtt bra, vi har en veckas skotning kvar men all huggning Ă¤r gjord. Skotning innebĂ¤r att trĂ¤den som avverkas kĂśrs ut till vĂ¤g och kan hĂ¤mtas av lastbilar.

HENRIK KARMEHAG

HOLMSUND. Responsen frĂĽn gĂĽrdarna runt om i lĂ¤net pĂĽ SĂ¤kert BondfĂśrnuft har varit bra, tycker Lars Lundmark, en av tvĂĽ verksamhetsledare i VĂ¤sterbotten under projekttiden 20092013. GĂĽrdsvandringar, kurser och utbildningar har varit huvudfokus i SĂ¤kert BondfĂśrnuft, fĂśrklarar Lars Lundmark, som tillsammans med Sune Falk, varit projektansvariga i VĂ¤sterbotten, 2009-2013. â&#x20AC;&#x201C; Responsen frĂĽn gĂĽrdarna har varit bra, nĂĽgot motstĂĽnd har vi inte upplevt, tvĂ¤rtom, Lars Lundmark. â&#x20AC;&#x201C; De flesta har bra koll pĂĽ lĂ¤get. Effekten av projektet Ă¤r att vi har hĂśjt medvetenheten om sĂ¤kerheten ute pĂĽ gĂĽrdarna och fĂĽtt igĂĽng en dialog med bĂśnderna.

â&#x20AC;&#x201C; En olycka pĂĽ en gĂĽrd kan

fĂĽ katastrofala fĂśljder med tappad produktion och stora ekonomiska fĂśrluster. Du tjĂ¤nar aldrig sĂĽ mycket om du Ă¤r frisk och slipper olyckor, menar Lars Lundmark. SĂ¤kerhetsgenomgĂĽngar, hantering av djur, maskinutbildning, regler om buller och vibrationer, besĂśk hos leverantĂśrer av utrustning till lantbruket samt hjĂ¤rtoch lungrĂ¤ddning ingick i kursutbudet sista ĂĽret. â&#x20AC;&#x201C; Vi har Ă¤ven gĂĽtt igenom upphandlingar och hur man gĂśr en upphandling, sĂ¤ger han.

Under projekttiden i VĂ¤ster-

botten har det genomfĂśrts 58 individuella gĂĽrdsbesĂśk, totalt olika 134 aktiviteter, allt fĂśr att hĂśja sĂ¤kerhetstĂ¤nket och gĂśra lantbrukarna medvetna om risker i gĂĽrdens arbetsmiljĂś. I hela landet har det genomfĂśrts 5 244 aktivi-

Med utbildningen SĂ¤kert BondfĂśrnuft kan bonden kĂ¤nna sig sĂ¤krare i arbetet pĂĽ gĂĽrden, menar Lars Lundmark, en av tvĂĽ projektledare i VĂ¤sterbotten. Foto: PETER KĂ&#x201E;RR

HĂśg dĂśdssiffra

Kampanjen

4 Jord- och skogsbruket var lĂ¤nge Sveriges mest olycksdrabbade bransch. Tidigare omkom 15-20 lantbrukare i arbetet varje ĂĽr och flera hundra skadades, Ă¤ven barn och andra familjemedlemmar visade en rapport frĂĽn Jordbruksverket och Skogsstyrelsen redan 2007. Under 2004 till 2008 omkom i genomsnitt tretton personer per ĂĽr i jord- och skogsbruket, medan det mellan 2009 och 2013 omkom sju personer. Sveriges bĂśnder stod fĂśr tvĂĽ procent av Sveriges arbetskraft, men jord- och skogsbruket stod fĂśr 20 procent av alla dĂśdsolyckor. KĂ¤lla: SĂ¤kert BondfĂśrnuft

SĂ¤kert BondfĂśrnuft: 4 Riksomfattande kampanj under ĂĽren 2009-2013 med fokus pĂĽ att minska olyckorna i lantbruket, finansierat via EU:s Landsbygdsprogram och drivits av LRF, Institutet fĂśr jordbruks- och miljĂśteknik, JTI samt SLU. Budgeten lĂĽg pĂĽ 65 miljoner kronor. KĂ¤lla: SĂ¤kert BondfĂśrnuft

teter med 4 800 deltagare. Totalt 27 000 lantbrukare har gĂĽtt kursen â&#x20AC;?Tre trĂ¤ffarâ&#x20AC;? i SĂ¤kert BondfĂśrnuft. Samarbete har projektet ocksĂĽ haft med SĂ¤ker Skog, riktad mot det smĂĽskaliga skogsbruket, och SĂ¤ker GĂĽrd, drivs av LĂ¤nsfĂśrsĂ¤kringar med fokus pĂĽ brandskydd.

Nu fortsĂ¤tter SĂ¤kert BondfĂśrnuft med att erbjuda sĂ¤kerhetsgenomgĂĽng av gĂĽrden och kursen â&#x20AC;?Tre trĂ¤ffar till SĂ¤kert BondfĂśrnuftâ&#x20AC;?, men utan stĂśd via Landsbygdsprogrammet. LRF kommer Ă¤ven i fortsĂ¤ttningen att stĂĽ som samordnare. TjĂ¤nsterna kommer att bli dyrare Ă¤n tidigare eftersom

Landsbygdsprogrammet inte lĂ¤ngre finansierar handledarnas ersĂ¤ttning, enligt LRF. Utbildningen av handledare startar i april-maj. Verksamheten drar igĂĽng i hĂśst.

PETER KĂ&#x201E;RR

Bo Holmgren lyrisk Ăśver kursen Ă&#x2013;VRE Ă&#x2026;KULLA. BĂ¤sta jag har gjort. Skulle inte vilja ha utbildningen ogjord. SĂĽ lyriskt uttrycker sig mjĂślkbonden Bo Holmgren om utbildningen SĂ¤kert BondfĂśrnuft.

Myren Ă¤r skyddad av miljĂślagstiftningen och fĂĽr inte pĂĽverkas av avverkningen dĂ¤rfĂśr har man buntat ihop trĂ¤d och lagt ut sĂĽ maskinerna kan kĂśra.

I maj 20011 besĂśkte Jord & Skog-tidningen Bo Holmgren, pĂĽ gĂĽrden i Ă&#x2013;vre Ă&#x2026;kulla, BygdeĂĽ i samband med att han fick besĂśk av Lars Lundmark fĂśr en genomgĂĽng av handlingsplanen i SĂ¤kert BondfĂśrnuft. Det var en fortsĂ¤ttning pĂĽ kursen â&#x20AC;?Tre trĂ¤ffarâ&#x20AC;? som Bo Holmgren och sju andra bĂśnder i BygdeĂĽ-RickleĂĽ hade deltagit i. Sett i backspegeln med nĂĽgra ĂĽrs perspektiv har Bo Holmgren bara gott att sĂ¤ga om utbildningen. â&#x20AC;&#x201C; SuverĂ¤n. Jag Ă¤r jĂ¤tteglad att jag gick den. FramfĂśr allt har det fĂśrĂ¤ndrat vĂĽrt medvetande och tĂ¤nk nĂ¤r jag och

â&#x20AC;?

Oftast handlar bara smĂĽgrejer, kablar, armatur och liknande. Bo Holmgren

Liz Ă¤r ute och arbetar pĂĽ gĂĽrden. Tidigare gick mycket pĂĽ slentrian, man hade alltid gjort pĂĽ ett visst sĂ¤tt och det hade ju fungerat, men nu Ă¤r man mer observant, sĂ¤ger han.

Bo Holmgren Ă¤r nĂśjd med prislappen. â&#x20AC;&#x201C; FĂśr 250 kronor kom Lars Lundmark ut till gĂĽrden och hjĂ¤lpte mig som bonde med att gĂśra en sĂ¤kerhetsanalys, billig penning fĂśr att fĂĽ

maj 2011

Bo Holmgren har sĂ¤kerheten pĂĽ gĂĽrden i fokus Ă&#x2013;VRE Ă&#x2026;KULLA

Bonden Bo Holmgren och sju av hans yrkeskamrater tĂ¤nker inte bli en del av jord- och skogsbrukets hĂśga olycks- och dĂśdsstatistik. De har garderat sig med SĂ¤kert BondfĂśrnuft. â&#x20AC;&#x201C; JĂ¤ttebra utbildning, tycker Bo Holmgren.

Bo Holmgren, till vĂ¤nster, visar upp grinden med horisontella stĂ¤nger som fĂĽr godkĂ¤nt av Lars Lundmark, bra fĂśr att snabbat kunna klĂ¤ttra Ăśver och komma bort frĂĽn djuren, om nĂĽgot skulle intrĂ¤ffa.

Foto: PETER KĂ&#x201E;RR

Den hĂ¤r dagen Ă¤r Lars Lundmark, projektledare fĂśr kampanjen SĂ¤kert BondfĂśrnuft i VĂ¤sterbotten ute hos Bo Holmgren, Ă&#x2013;vre Ă&#x2026;kulla, fĂśr en genomgĂĽng av handlingsplanen i sĂ¤kerhetsutbildningen. Bo Holmgren tillhĂśr en bondeslĂ¤kt i flera generationer. Sedan tio ĂĽr tillbaka arrenderar han och hustrun en gĂĽrd, med mark och djur i Ă&#x2013;vre Ă&#x2026;kulla. â&#x20AC;&#x201C; Men vi har kĂśpet en gĂĽrd strax intill, vi fĂĽr se hur vi gĂśr med den, den behĂśver renoveras, sĂ¤ger han. Holmgrens har 35 koplatser, brukar 190 hektar, varav 30 hektar Ă¤r egen mark. 125 hektar ligger som ekokravmark, men Holmgrens har Ă¤nnu inte tagit steget fullt ut, Ă¤nnu. Lars Lundmark dyker upp pĂĽ gĂĽrden fĂśr en genomgĂĽng

HĂśga dĂśdstal i jordbruket [ Sveriges bĂśnder utgĂśr tvĂĽ procent av Sveriges arbetskraft, men jord- och skogsbruket stĂĽr fĂśr 20 procent av alla dĂśdolyckor. PreliminĂ¤ra siffror frĂĽn ArbetsmiljĂśverket fĂśr 2010 visar att totalt 15 personer avled i arbetet i jordbruket under fĂśrra ĂĽret, flera av dem barn. Hittills i ĂĽr har fem dĂśdsolyckor och fem allvarliga olyckor intrĂ¤ffat i jordbruket, fĂśrklarar Lars Lundmark, ansvarig fĂśr SĂ¤kert BondfĂśrnuft i VĂ¤sterbotten, en riksomfattande kampanj med mĂĽlet att halvera antalet olyckor och dĂśdsolyckor inom jord- och skogsbruket fram till 2013. Det drivs som ett EU-projekt av LRF, Institutet fĂśr jordbruks- och miljĂśteknik, KĂ¤lla: SĂ&#x201E;KERT BONDFĂ&#x2013;RNUFT JTI samt SLU, det Ă¤r ett EU-projekt.

av checklistan i SĂ¤kert BondfĂśrnuft, en fortsĂ¤ttning pĂĽ den kurs som Bo Holmgren och sju andra bĂśnder i BygdeĂĽ-RickleĂĽ deltagit i tre utbildningstrĂ¤ffar. Fokus ligger pĂĽ maskiner, djurhantering, byggnader och skog och ved, fĂśrklarar Lars Lundmark. TrĂ¤ffarna gav bĂśnderna mĂśjlighet att diskutera lantbrukets arbetsmiljĂśproblem och komma fram till olika kreativa lĂśningar. Diskussioner varvades med fakta, filmer och praktisk gĂĽrdsanalys, via gĂĽrdsvandringar. â&#x20AC;&#x201C; Kursen var jĂ¤ttebra, vi hade bra diskussioner, alla var pĂĽ hugget att gĂĽ utbild-

Bo Holmgren, pekar pĂĽ att mĂĽlet Ă¤r ett Ăśkat sĂ¤kerhetstĂ¤nkande pĂĽ gĂĽrden. â&#x20AC;&#x201C; Jag fĂĽr en bĂ¤ttre arbetsmiljĂś, det blir trevligare att jobba, nĂ¤r man blir medveten om den miljĂś som man trampar i dagligen.

Frivillighet en bonus

StĂśrsta riskerna

Att utbildningen Ă¤r frivillig Ă¤r en extra bonus, det har gett effekt, anser Lars Lundmark och Bo Holmgren. â&#x20AC;&#x201C; Grejen Ă¤r att Lars Lundmark kommer ut till gĂĽrden och hjĂ¤lper mig som bonde med att gĂśra en sĂ¤kerhetsanalys av min arbetsmiljĂś fĂśr 250 kronor, det Ă¤r en billig penning fĂśr att fĂĽ proffshjĂ¤lp, sĂ¤ger han.

Skrift ska Ăśka medvetenhet om stress LĂ&#x201E;NET

Livet pĂĽ landet fĂśrknippas ofta med en frisk och hĂ¤lsosam miljĂś. Men risken fĂśr olycksfall och ohĂ¤lsa Ă¤r stor. Orsaken stavas stress. DĂ¤rfĂśr har Sveriges Lantbruksuniversitet i Alnarp tagit fram en informationsskrift om stresshantering fĂśr just lantbrukare. Lantbruksarbetet innehĂĽller mĂĽnga positiva aspekter som mĂśjligheten att se resultatet av sitt eget arbete, att fĂślja ĂĽrstidernas vĂ¤xlingar samt att ha stort inflytande pĂĽ sin egen arbetssituation. En del faktorer Ă¤r dock annorlunda fĂśr lantbrukare Ă¤n fĂśr andra yrkesgrupper. Stress, ensamarbete och pressad ekonomi bidrar till de mĂĽnga olycksfallen bland lantbrukare. Extra hĂśg Ă¤r stressen under lantbrukets hĂśgsĂ¤-

songer som vĂĽrbruk och skĂśrd, med oro fĂśr vĂ¤derfĂśrĂ¤ndringar, lĂĽnga arbetsdagar och bristande sĂśmn. â&#x20AC;&#x201C; Hur stressig vardagen upplevs, Ă¤r naturligtvis individuellt. Men vissa perioder pĂĽ ĂĽret Ă¤r oerhĂśrt stressiga fĂśr lantbrukare, sĂ¤ger Peter Lundqvist, professor i arbetsvetenskap vid Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) i Alnarp.

Psykosociala frĂĽgor

Vid SLU i Alnarp pĂĽgĂĽr en uppbyggnad av forskning kring lantbrukets psykosociala frĂĽgor, dĂ¤r stress Ă¤r en viktig aspekt. Peter Lundqvist Ă¤r initiativtagare till skriften om stresshantering fĂśr lantbrukare, som publicerades 8 september 2010. Arbetet har finansierats av SLO-fonden vid Kungliga Skogs-och lantbruksakademien. Skriften Ă¤r tĂ¤nkt att vara till hjĂ¤lp fĂśr lantbrukaren sjĂ¤lv men ocksĂĽ ett inspira-

tionsmaterial till lantbrukarfamiljen och andra som mĂśter lantbrukaren i sin vardag. Syftet med inspirationsskriften Ă¤r att ge enkla rĂĽd och verktyg fĂśr att kunna hantera stressfyllda arbetssituationer och dĂ¤rmed minska risken fĂśr hĂ¤lsoproblem och arbetsskador. â&#x20AC;&#x201C; Av informationsskriften kan man lĂ¤ra sig vad stress Ă¤r fĂśr nĂĽgot, hur man kĂ¤nner igen stress samt vad man kan gĂśra ĂĽt stressen. Skriften Ă¤r tĂ¤nkt att fungera som ett underlag fĂśr diskussion, fĂśr sĂĽvĂ¤l enskilda individer som fĂśr familjer och kollegor.

FĂ¤rre olyckor

â&#x20AC;&#x201C; Vi pĂĽ SLU jobbar vĂ¤ldigt mycket med hĂ¤lsofrĂĽgor och hur man motverkar olycksfall. Stress Ăśkar risken fĂśr olycksfall. Om vi kan gĂśra lantbrukarna medvetna om stresshantering, mĂĽr de inte bara bĂ¤ttre, utan antalet olyckor blir fĂśrhoppningsvis ocksĂĽ mindre. Peter Lundqvist hoppas

FRITIDSBATTERI 895:BATTERILADDARE PROMOTECH TRIM

Jord & Skog, maj 2011.

BJĂ&#x201E;RNESAND

proffshjĂ¤lp. Bo Holmgren, menar att det inte handlar om nĂĽgra stĂśrre ingrepp eller investeringar som han har tvingats gĂśra.

â&#x20AC;&#x201C; Det handlar inte om att

bygga om eller nĂĽgot sĂĽdant dĂ¤r, oftast bara om smĂĽgrejer, kablar, armatur och liknande. Vi har till exempel

I handlingsplanen gĂĽr Lars Lundmark igenom de stĂśrsta riskerna pĂĽ gĂĽrden, dĂ¤refter gĂśrs en ĂĽtgĂ¤rdsprioritering. â&#x20AC;&#x201C; De ska vara ĂĽtgĂ¤rdade inom en till tre mĂĽnader, sĂ¤ger Lars Lundmark. Jag gĂśr en efterkontroll fĂśr att se vad som har gjorts av det vi kom Ăśverens om, sĂ¤ger Lars Lundmark. Bo Holmgren och Lars

Lundmark gĂśr vandringen runt gĂĽrden, gĂĽr till djurhagen och kollar hur stĂ¤ngslen Ă¤r konstruerade. â&#x20AC;&#x201C; Bra att de ligger horisontellt och inte vertikalt, det innebĂ¤r att man kan ta sig Ăśver om nĂĽgot av djuren skulle bli aggressiv, sĂ¤ger Lars Lundmark. Plus fĂĽr Bo Holmgren fĂśr bilbĂ¤lte i traktorn, om man har barn med sig. SjĂ¤lvklart att barnen ska vara bĂ¤ltade, menar Bo Holmgren. SĂĽ dĂ¤r fortsĂ¤tter rundvandringen pĂĽ gĂĽrden hos Bo Holmgren, Ă&#x2013;vre Ă&#x2026;kulla, allt fĂśr att minimera riskmomenten. Bara sunt fĂśrnuft, tycker Bo Holmgren. PETER KĂ&#x201E;RR

BETONG

och tror att informationsskriften ska avdramatisera det hela. â&#x20AC;&#x201C; MĂĽnga mĂ¤nniskor har svĂĽrt att prata om stress och liknande frĂĽgor. Men efter att ha lĂ¤st skriften, hoppas jag att det ska vara lite lĂ¤ttare att bryta isen. Skriften innehĂĽller bland annat fakta kring orsaker till negativ stress, vad som Ă¤r speciellt med lantbruksarbete och stress samt hur stress kan fĂśrebyggas och hanteras. Ă&#x2026;SA BRĂ&#x201E;NDSTRĂ&#x2013;M

SLU i Alnarp har tagit fram en skrift om stress fĂśr mĂ¤nniskor som arbetar med lantbruk och deras anhĂśriga. Syftet Ă¤r att ge enkla rĂĽd och verktyg fĂśr att kunna hantera stressfyllda arbetssituationer och dĂ¤rmed minska risken fĂśr hĂ¤lsoproblem och olycksfall. Foto: FREDRIK

SĂ¤kert BondfĂśrnuft innehĂĽller bland annat en handlingsplan som bonden ska gĂĽ igenom, allt fĂśr att minimera riskmomenten pĂĽ gĂĽrden.

ningen, innan vĂĽrbruket drar igĂĽng, sĂ¤ger han. Som tycker att det finns en helt annan Ăśppenhet mellan dagens bĂśnder att diskutera gemensamma frĂĽgor Ă¤n mellan tidigare bondegenerationer.

Bra priser Leverans med roterbil HĂ&#x2013;GDAHLSĂ&#x2026;S AB Tel 0910-910 51

9L OHYHUHUDU WLOO KHOD 6YHULJHV ODQWEUXN

Ctek - de smarta laddarna fĂśr alla hushĂĽll

fĂśr bilar, husbilar, bĂĽtmotorer och tyngre fordon med dieselmotorer. 5RWDJH $JUL ZZZ URWDJHDJUL VH 6YHDYHUNHQ ZZZ VYHDYHUNHQ VH

L.Perssons GrĂ¤vmaskiner AB Ctek MXS 3,6

695:SĂśk delar pĂĽ: www.bds.se

Ctek MXS7,0

1395:-

DrĂ¤nering, GrĂ¤vning & Transporter CertiďŹ erad fĂśr enskilda avlopp

Tel 0914-201 52 â&#x20AC;˘ 070-520 92 90 Bygdsiljum

satt upp en whiteboard-tavla i ladugĂĽrden dĂ¤r vi skriver meddelanden till den som kommer fĂśrst pĂĽ morgonen, sĂ¤ger han. Bo Holmgren har Ă¤ven haft besĂśk av LĂ¤nsfĂśrsĂ¤kringar och SĂ¤ker GĂĽrd i samband med gĂĽrdsvandring samt kĂśrt en utbildning i hjĂ¤rtoch lungrĂ¤ddning.

PETER KĂ&#x201E;RR

april 2014

”

Låt de komma till dig och diskutera upplägget för vad du vill ha utfört i ditt skogsskifte. Viktigt att som skogsägare känna sig trygg i valet av skogspartner. L sa Edva dsson Skogss y e sen Umeå

Fo o PON US NYMAN

Ta hjälp av skogens vänner

”

Det finns mycket hjälp att få för skogsägare som känner ett behov att öka kunskaperna kring skötseln av sitt skogsbruk.

– I skogsbruksplanen gör man en inventering av skogen. Vilken åldersfördelning det är på skogsfastigheten, vilka områden ska användas till prioriterad naturvårdsskötsel, vilka åtgärder som behöver göras på skogen och när de ska göras tidsmässigt, säger Olov Eriksson och fortsätter. – Det är svårt att hålla alla de detaljerna i huvudet när man har en normalstor skogsfastighet eller större. När man då har en skogsbruksplan ska man även försöka att göra en femårsplan för åtgärder. Skogen växer utan hjälp,

När man funderar på vad man förväntar sig av sin skog ska man fundera i termerna på vad som är viktigast. Ska skogen generera en jämn inkomst, handlar det om att bygga upp ett värde för barnen eller bygga upp ett skogsvärde och på sikt jobba med skogen? Därefter är det naturliga steget att göra en skogsbruksplan.

kan tyckas. Men faktum är att åtgärder måste till för att höja tillväxten och därmed värdet på skogen. Därav åtgärder som gallring och röjning som Olov jämför med en gröttallrik.

– Om man är tio som delar på en gröttallrik eller en, vem blir mättast? Det är samma med skogen, det finns bara en mängd näring i marken och om det är tio träd eller ett, vilket alternativ växer bäst? Det handlar om en enkel ekonomisk kalkyl. För att få hjälp att göra en skogsbruksplan kan man

vända sig till Norra skogsägarna eller Skogsstyrelsen som Olov Eriksson. utför Foto: MARIA BOSTRÖM sådana. Förutom möjligheten att få sin skogsbruksplan i pappersform har den nya tekniken dessutom inneburit att skogsbruksplanen kan användas via datorn och även via mobilen och ”klösbrädan”. För de två senaste krävs dock apples teknik,

Skogsbruksplan ✔ Skogsbruksplanen är en inventering av skogsfastigheten som kan fås utskriven på papper, tillgänglig via datorn och det senaste är en app som även gör den tillgänglig på iphone och ipad. I skogsbruksplanen beskrivs skogen i dess beståndsdelar och även när och vad något bör göras.

Dess innehåll

Förutom möjligheten att få sin skogsbruksplan i pappersform har den nya tekniken inneburit att skogsbruksplanen kan användas via datorn och även via mobil och surfplatta. För de två senaste krävs dock apples teknik, det vill säga iphone och/eller ipad. Foto: ARKIV

Dess innehåll

Termer

Avverkning

1 NORRLAND. Vad vill man som skogsägare med sin skog? Det är den första viktiga frågan för en nybliven skogsägare att fundera över. – Det du ska fundera över är vad du vill att skogen ska tillföra, vilken tanke har du med skogen på längre sikt Den mentala planen

När man funderar på vad man förväntar sig av sin skog ska man fundera i termerna på vad som är viktigast. Ska skogen generera en jämn inkomst, handlar det om att bygga upp ett

Utan plan ingen skog i sikte – I skogsbruksplanen gör man en inventering av skogen. Vilken åldersfördelning det är på skogsfastigheten, vilka områden ska användas till prioriterad naturvårdsskötsel, vilka åtgärder som behöver göras på skogen och när de ska göras tidsmässigt, säger Olov Eriksson och fortsätter. – Det är svårt att hålla alla de detaljerna i huvudet när man har en normalstor

Erik Jonsson, kommunikationschef Norra skogsägarna sation som Norra skogsägarna, annars är risken att vi stöter bort dem. Det ingår också i vårt strategiarbete, säger Erik Jonsson.

PETER KÄRR

Rågången är väl ett område?

Skogsbruksplanens innehåll: ✔ Produktionsskog och avsättning för naturvärden. ✔ Åldersklasser på skog. ✔ Huggningsklasser/Åtgärdsprioritering för exempelvis röjning eller markhantering. ✔ Volymfördelning per åldersklass och för hela fastigheten, inklusive träslagsfördelning.

kan sin skogsfastighet och behärskar skogsbrukets termer Erik Jonsson, och kan kommunikagöra tionschef vid Norra skogsskogsägarna. affärer. Foto:PETER KÄRR – Vi måste lära oss att kommunicera mot morgondagens skogsägare, distansskogsägarna, på ett begripligt sätt, för att de ska känna sig delaktiga i en medlemsorgani-

Att göra skogens termer begripliga för morgondagens distansskogsägare är en del i vårt strategiarbete.

Skogsbruksplan, bonitet, gagnvirke, aptering, biotop, bestånd? En nybliven skogsägare som inte har en susning om vad det är han eller hon äger, förutom att det är en massa träd i ett skogsskifte förstås, kan bli snurrig för mindre av alla termer som florerar inom skogsbruket. Om tio år är 60 procent av skogsägarna så kallade distansskogsägare, eller sökare. För dem, och alla andra intresserade förstås, kommer nu Jord&Skog-tidningens Skogsskola för dummies, del 2.

Skogsbruksplan, bonitet, gagnvirke, aptering, biotop, bestånd? En nybliven skogsägare som inte har en susning om vad det är han eller hon äger, förutom att det är en massa träd i ett skogsskifte förstås, kan bli snurrig för mindre av alla termer som florerar inom skogsbruket. Om tio år är 60 procent av skogsägarna så kallade distansskogsägare, eller sökare. För dem, och alla andra intresserade förstås, kör nu Jord&Skogtidningen i gång en Skogsskola för dummies, så häng med!

Foto: PONTUS NYMAN

Utan plan ingen

Foto: PONTUS NYMAN

NORRLAND. Vad vill man som skogsägare med sin skog? Det är den första viktiga frågan för en nybliven skogsägare att fundera över. – Det du ska fundera över är vad du vill att skogen ska tillföra, vilken tanke har du med skogen på längre sikt. Den mentala planen ska du sätta upp över sitt skogsinnehav och planera utifrån, säger Olov Eriksson, Norra Skogsägarnas virkesområdeschef för södra Ångermanland.

I del 2 av Jord&Skog-tidningens ”Skogsskola för dummies”, förklarar vi några av de termer och begrepp som används inom skogsbruket. Det skogliga språket är också något som Norra skogsägarna uppmärksammar i arbetet med att utveckla nya produkter och tjänster i programarbetet att ”Uppfinna framtiden” till den nya generationens skogsägare. De som inte har samma praktiska kunskaper om skogen som föräldragenerationen. Om tio år är 60 procent av medlemskåren distansskogsägare, jämfört med dagens 50 procent som

”

kan tyckas. Men faktum är att åtgärder måste till för att höja tillväxten och därmed värdet på skogen. Därav åtgärder som gallring och röjning som Olov jämför med en gröttallrik.

– Om man är tio som delar på en gröttallrik eller en, vem blir mättast? Det är samma med skogen, det finns bara en mängd näring i marken och om det är tio

vända sig till Norra skogsägarna eller Skogsstyrelsen som Olov Eriksson. utför Foto: MARIA BOSTRÖM sådana. Förutom möjligheten att få sin skogsbruksplan i pappersform har den nya tekni-

det vill säga och/eller ipad.

iphone

– I dag är det en helt annan kategori ägarfolk på skogen än för bara tio år sedan och vi måste ju följa med i den utvecklingen. Där är tekniken ett fantastiskt hjälpmedel för både oss och skogsägare som samtidigt kan vara inne i systemet och diskutera en skogsfastighet i dess beståndsdelar. Desst k bli k

”

I skogsbruksplanen gör man en inventering av skogen. Vilken åldersfördelning det är på skogsfastigheten, vilka områden ska användas till prioriterad naturvårdsskötsel, vilka åtgärder som behöver

”

Avverkning

Att göra skogens termer begripliga för morgondagens distansskogsägare är en del i vårt strategiarbete. Erik Jonsson, kommunikationschef Norra skogsägarna

sation som Norra skogsägarna, annars är risken att vi stöter bort dem. Det ingår också i vårt strategiarbete, säger Erik Jonsson.

PETER KÄRR

När man funderar på vad man förväntar sig av sin skog ska man fundera i termerna på vad som är viktigast. Ska skogen generera en jämn inkomst, handlar det om att bygga upp ett

kan tyckas. Men faktum är att åtgärder måste till för att höja tillväxten och därmed värdet på skogen. Därav åtgärder som gallring och röjning som Olov jämför med en gröttallrik.

– Om man är tio som delar på en gröttallrik eller en, vem blir mättast? Det är samma med skogen, det finns bara en mängd näring i marken och om det är tio

vända sig till Norra skogsägarna eller Skogsstyrelsen som Olov Eriksson. utför Foto: MARIA BOSTRÖM sådana. Förutom möjligheten att få sin skogsbruksplan i pappersform har den nya tekni-

det vill säga och/eller ipad.

iphone

”

Nyplantering

Förvalta

Skogsvänner

Dess innehåll Skogsbruksplanens innehåll: ✔ Produktionsskog och avsättning för naturvärden. ✔ Åldersklasser på skog. ✔ Huggningsklasser/Åtgärdsprioritering för exempelvis röjning eller markhantering. ✔ Volymfördelning per åldersklass och för hela fastigheten, inklusive träslagsfördelning.

Utan plan ingen skog i sikte

När man funderar på vad man förväntar sig av sin skog ska man fundera i termerna på vad som är viktigast. Ska skogen generera en jämn inkomst, handlar det om att bygga upp ett

kan tyckas. Men faktum är att åtgärder måste till för att höja tillväxten och därmed värdet på skogen. Därav åtgärder som gallring och röjning som Olov jämför med en gröttallrik.

– Om man är tio som delar på en gröttallrik eller en, vem blir mättast? Det är samma med skogen, det finns bara en mängd näring i marken och om det är tio

vända sig till Norra skogsägarna eller Skogsstyrelsen som Olov Eriksson. utför Foto: MARIA BOSTRÖM sådana. Förutom möjligheten att få sin skogsbruksplan i pappersform har den nya tekni-

det vill säga och/eller ipad.

iphone

”

Rågången är väl ett område?

”

Att göra skogens termer begripliga för morgondagens distansskogsägare är en del i vårt strategiarbete. Erik Jonsson, kommunikationschef Norra skogsägarna

sation som Norra skogsägarna, annars är risken att vi stöter bort dem. Det ingår också i vårt strategiarbete, säger Erik Jonsson.

PETER KÄRR

Förvalta

Skogsvänner

Glöm inte att anmäla när du ska slutavverka 3 NORRLAND. Huvudskälen för föryngringsavverkning är att vårda skogen och föryngra skogen, förklarar Jonas Tellström, Skogsstyrelsen i Umeå.

Jord&Skog-tidningens serie ”Skogsskola för Dummies” har nu kommit till del tre: föryngringsavverkning, slutavverkningar. Föryngringsavverkningar får inte göras innan skogen nått en viss ålder. För barrdominerade bestånd varie-

Jonas Tellström. Foto: PETER KÄRR åtgärder som behöver göras och när de ska göras: röjningar, gallringar, planteringar och vilka områden som ska användas till prioriterad naturvårdsskötsel. Skogsbruksplanen kan skogsägaren få i pappers-

en långsiktig investering.

Frågan

som skogsägaren bör ställa sig är vad är det du vill uppnå med sitt skogsägande? Hög ekonomisk avkastning eller som ett rekreationsvärde?

som innehåller baskunskaper om skogsskötsel och skogsbruksåtgärder på skogsfastigheten, grundläggande begrepp, hur skogen fungerar och skoglig terminologi. – Det finns mycket hjälp

vill sälja en stämpling, en avverkning? – Vanligast i dag är att man säljer rotposter, alltså ett givet område där skogen står på rot, då får skogsägaren ett nettopris i förväg och

på då och låta skördaren köra in i det bestånd som ska avverkas! Nej, stopp å belägg! Glöm inte av skogsvårdslagen! Den styr mycket av vad skogsägaren får och bör göra med sin skogsfastighet. Föryngringsavverkning om minst 0,5 hektar ska anmälas till skogsstyrelsen senast sex veckor i förväg, gäller dock inte gallring och röjning. Efter avverkningen säger lagen att föryngringsåtgärder, markberedning och plantering, ska göras senast under tredje året efter avverkningsåret. Skogsstyrelsen genomför stickprovskontroller av för-

Plantering är grejen

Skogsvänner

Glöm inte att anmäla när du ska slutavverka 3 NORRLAND. Huvudskälen för föryngringsavverkning är att vårda skogen och föryngra skogen, förklarar Jonas Tellström, Skogsstyrelsen i Umeå.

Hur vet du då när du ska avverka i mitt skogsskifte? Skogsbruksplanen, varje skogsägares bibel, berättar om åldersfördelningen på skogsfastigheten, vilka

Jonas Tellström. Foto: PETER KÄRR en långsiktig investering.

Frågan

som skogsägaren bör ställa sig är vad är det du vill uppnå med sitt skogsägande? Hög ekonomisk avkastning eller som ett rekreationsvärde? Oberoende vilket alternativ som väljs är planering inför avverkningen A och O. Hur avverkningen ska utföras och vilket resultat skogsägaren vill uppnå, förklarar Jonas Tellström. För nyblivna skogsägare eller som är på väg in i skogsägarrollen arrangerar skogsstyrelsen grundutbildningar

som innehåller baskunskaper om skogsskötsel och skogsbruksåtgärder på skogsfastigheten, grundläggande begrepp, hur skogen fungerar och skoglig terminologi. – Det finns mycket hjälp att få för skogsägare som känner ett behov att öka kunskaperna kring skötseln av sitt skogsbruk. Ju mer kunskaper, desto bättre rustad är skogsägaren när det gäller beställningar av skogstjänster och vilka krav man kan ställa på köparen av skog, säger Tellström. Men hur gör du då om du

vill sälja en stämpling, en avverkning? – Vanligast i dag är att man säljer rotposter, alltså ett givet område där skogen står på rot, då får skogsägaren ett nettopris i förväg och lägger ut allt administrativt arbete på köparen. – Ett annat alternativ är lägga ut ett avverkningsuppdrag och en tredje variant är en hybrid mellan de två förstnämnda: leveransköp, då får skogsägaren ett pris per skogskubikmeter som avverkas. Då är det väl bara att köra

PETER KÄRR

✔ Fotnot: Med föryngringsavverkning menas avverkning i syfte att ge uppkomstoch/eller möjlighet åt föryngring, som plant- eller ungskog som ersätter avverkad skog.

Oavsett föryngringsmetod bör utgångspunkten för skogsägaren vara att ställa sig frågan, vad vill jag med min skog? Skapa naturvärden, högproduktiva planteringar eller rekreationsskog? Skogsföryngring är en naturlig följd av slutavverkning, finns fastslagen i skogsvårdslagen. – Markberedning bör göras efter år ett och plantering andra året efter slutavverkning, förklarar Bjarne Almqvist, skogskonsulent vid skogsstyrelsen i Bjurholm. Vad väljer jag då för metod? Självföryngring eller plantering? Till att börja med planera med skogsbruksplanen, varje skogsägarens bibel, den ger vägledning även om den kan vara grovkornig och inte alltid så detaljerad. Självföryngring innebär att befintliga fröträd besår marken på naturlig väg som sedan ska ge nya skogsplantor. – Självföryngring har minskat, orsaken är större risk att misslyckas med att få upp nya plantor. Allt fler väljer plantering för att runda riskerna, säger Bjarne Almqvist.

Vilket också bekräftas av nyligen presenterad statistik från skogsstyrelsen, naturlig föryngring har halverats på mindre än tio år i norra Norrland till förmån för plantering. Sett över hela landet är andelen naturlig föryngring 18 procent, medan andelen plantering är 75 procent, cirka fem procent sås med frö och på resterande areal görs inga åtgärder alls. – Med dagens förädlade plantor ökar tillväxten med uppemot 20 procent, säger Bjarne Almqvist. Ju snabbare plantan kommer upp desto mindre är konkurrensen från gräs och

”

Kom ihåg att göra ett skriftligt avtal om vad det är man kommer överens om. Bjarne Almqvist

Hur gör jag då när det kommer till markberedning och plantering? Skogsägaren som tycker om att ge sig av ut i sitt skogsskifte kan göra delar av arbetet själv. Avverkningsplanering, markberedning och plantering är dessutom avdragsgillt. Alternativt ta råd av en skoglig rådgivare hos skogsstyrelsen, skogsägarförening, skogsbolag eller skogskonsult.

– Skogsägaren kan avtala om ett helt paket i samband med avverkningsuppdraget, markberedning, plantering och vilka trädslag som ska planteras, säger han. – Kom ihåg att göra ett skriftligt avtal om vad det är man kommer överens om. Begär gärna ett protokoll, en rapport över vad som har gjorts och hur det har gjorts. Man måste komma ihåg att det är en lång kedja av aktörer som är inblandade i ett avverkningsuppdrag.

Skogsägaren kan begära gps-spåret från markberedaren, och begära provytor från entreprenören som planterat, hur många plantor som är utsatta och trädslag, en bra återkoppling ungefär som ett protokoll på bilverkstaden, säger han.

”

– Vi har en skogstillväxt på fyra till åtta procent per år, vi producerar fibrer som adrig tidigare. Klimatförändring, bättre skogsplantor och effektivare skogsbruksmetoder är några orsaker, så ta rygg på fotosyntesen i skogen och förvalta din skog på bästa möjliga sätt, är rådet från skogskonsulten Anders Lennartsson, Skogens hus, i Jord&Skog-tidningens femte del av ”Skogsskola för dummies”.

”Det finns väldigt mycket information att hämta om föryngring och andra skogsvårdsåtgärder för skogsägare”, konstaterar skogskonsulent Bjarne Almqvist, Skogsstyrelsen, Bjurholm. Foto: PETER KÄRR

Den här gången handlar

avsnittet om förvaltning av skogen. Som alltid är basen för allt skogsägaren ska eller bör göra skogsbruksplanen, skogsägarens bibel, går att få digitalt. Skogsbruksplanen består av en karta över fastigheten och en beskrivning av skogen i ord och siffror baserad på: åldersfördelning, trädslag, områden som ska användas för prioriterad naturvårdsskötsel, gallring, slutavverkning och hur stort virkesförrådet är. Men skogsbruksplanen är också ett affärsdokument där biologisk och ekonomisk planering samordnas, de två faktorerna är kommunicerande kärl.

Checklista Föryngring Punkter att ta upp med utföraren: ❑ Avgränsning av området.

❑ Priser/kostnader. ❑ Tidpunkt. ❑ Uppföljning/redovisning. ❑ Hänsyn till miljövärden till exempel vatten, utmärkning av undantagna eller speciella områden. ❑ Trädslag/planttyp.

❑ Markberedningstyp. ❑ Plantor per hektar. ❑ Snytbaggeskydd. Källa: Skogsstyrelsen

– Se till att ha en uppdaterad skogsbruksplan som tar sikte tio år framåt, men som också visar på åtgärdsprioriteringar på medellång sikt, tre-fem år, samt en årsplanering när det gäller gallringar, slutavverkningar och skogsvårdsåtgärder. Planen berättar också hur stort virkesförrådet är, säger han.

gran handlar det om omkring 1 900 plantor per hektar.

Bjarne Almqvist rekommenderar skogsägare att ta med sig skogsbruksplanen, finns i pappersform, på mobilen, paddan, och kolla skogsskiftet, hur det ser ut både före och efter avverkning och hur det gick med planteringen. Han rekommenderar skogsägare att gå in på skogsstyrelsens hemsida och ”Mina sidor”, öppen och

UMEÅ. Skogen växer som aldrig tidigare. För att skogsägaren ska få ut mest möjliga nytta av sin skog är det viktigt med en affärsplan både för lång och kort sikt, förklarar skogskonsulten Anders Lennartsson.

Förvalta

24 april 2014

Gör en affärsplan för din skog

BJURHOLM/VÄSTERBOTTEN. Plantering ger uppemot 20 procent bättre tillväxt än självföryngring. – Självföryngring har minskat till förmån för plantering, det ser vi i statistiken, säger Bjarne Almqvist, skogskonsulent vid skogsstyrelsen i Bjurholm.

åtgärder som behöver göras och när de ska göras: röjningar, gallringar, planteringar och vilka områden som ska användas till prioriterad naturvårdsskötsel. Skogsbruksplanen kan skogsägaren få i pappersform, via datorn, numera också via mobilen. – Skogsägarföreningarna eller skogsstyrelsen utför sådana uppdrag, säger Jonas Tellström, skogskonsulent vid Skogsstyrelsen i Umeå. Huvudskälen för föryngringsavverkning är i huvudsak två: vårda skogen och föryngra skogen. Skogen är

Nyplantering

mars 2014

November 2013

PETER KÄRR

Ta hjälp av skogens vänner

”

Foto: PONTUS NYMAN två sidor av samma mynt. Enkelt uttryckt: hur många kubikmeter skog kan jag avverka och vad ger det ekonomiskt och hur ska jag hantera inkomsten.

Vi har en skogstillväxt på fyra till åtta procent per år, vi producerar fibrer som aldrig tidigare. Hjälp med att ta fram en skogsbruksplan kan skogsägaren få från flera olika håll, skogskonsulter, skogs-

Maj 2013

September 2013

Rågången är väl ett område?

Anders Lennartsson tar ett

Anders Lennartsson ägarförening eller skogsstyrelsen, förklarar han. Den biologiska och ekonomiska planeringen är 8

Oktober 2013

”

Det finns mycket hjälp att få för skogsägare som känner ett behov att öka kunskaperna kring skötseln av sitt skogsbruk.

räkneexempel. Om skogsägaren under året har haft en inkomst på 100 000 kronor från skogen, räknas 30 procent bort i skatt. Kvar blir 70 000 kronor fördelat på 12 månader, vilket ger 5

833 kronor per månad att göra vad du vill med. Antigen ta ut i inkomst eller återinvestera i skogsföretaget. Och efter varje skogsår ska skogsägaren göra ett förenklat årsbokslut och en deklaration, kan man få hjälp med av skogliga rådgivare. – Det är ett bra tillfälle att gå igenom ekonomin i företaget och utvärdera året som gått och ta avstamp för det kommande året, säger han.

PETER KÄRR

UMEÅ. Hjälp! Jag är med skog! Vad gör jag? Vart vänder jag mig och vilka är skogsägarens vänner? Var lugn, det finns hjälp att få för en nybliven skogsägare som känner sig rådlös. Sista avsnittet i Jord&Skogtidningens serie ”Skogsskola för Dummies” handlar om skogens vänner. Vart kan jag som nybliven skogsägare eller är på väg in i ett skogsägande vända mig för att få råd och dåd? Att äga skog handlar om att förval-

”Se till att ha en uppdaterad skogsbruksplan”, förklarar Anders Lennartsson, skogskonsulten. Foto: PETER KÄRR

Maj 2013

Dess innehåll

Utan plan ingen skog i sikte

När man funderar på vad man förväntar sig av sin skog ska man fundera i termerna på vad som är viktigast. Ska skogen generera en jämn inkomst, handlar det om att bygga upp ett

kan tyckas. Men faktum är att åtgärder måste till för att höja tillväxten och därmed värdet på skogen. Därav åtgärder som gallring och röjning som Olov jämför med en gröttallrik.

– Om man är tio som delar på en gröttallrik eller en, vem blir mättast? Det är samma med skogen, det finns bara en mängd näring i marken och om det är tio

vända sig till Norra skogsägarna eller Skogsstyrelsen som Olov Eriksson. utför Foto: MARIA BOSTRÖM sådana. Förutom möjligheten att få sin skogsbruksplan i pappersform har den nya tekni-

det vill säga och/eller ipad.

iphone

NORRLAND. Skogsbrukets värld är fylld av speciella ord och begrepp. Självklara för de som varit med länge, men inte för morgondagens skogsägare, distansskogsägarna. – Att göra skogens termer begripliga för morgondagens skogsägare är en del i vårt strategiarbete, förklarar Erik Jonsson, kommunikationschef vid Norra skogsägarna. I del 2 av Jord&Skog-tidningens ”Skogsskola för dummies”, förklarar vi några av de termer och begrepp som används inom skogsbruket. Det skogliga språket är också något som Norra skogsägarna uppmärksammar i arbetet med att utveckla nya produkter och tjänster i programarbetet att ”Uppfinna framtiden” till den nya generationens skogsägare. De som inte har samma praktiska kunskaper om skogen som föräldragenerationen. Om tio år är 60 procent av medlemskåren distansskogsägare, jämfört med dagens 50 procent som

Att göra skogens termer begripliga för morgondagens distansskogsägare är en del i vårt strategiarbete. Erik Jonsson, kommunikationschef Norra skogsägarna

sation som Norra skogsägarna, annars är risken att vi stöter bort dem. Det ingår också i vårt strategiarbete, säger Erik Jonsson.

PETER KÄRR

Förvalta

Skogsvänner

NORRLAND. Huvudskälen för föryngringsavverkning är att vårda skogen och föryngra skogen, förklarar Jonas Tellström, Skogsstyrelsen i Umeå.

en långsiktig investering.

Frågan som skogsägaren bör ställa sig är vad är det du vill uppnå med sitt skogsägande? Hög ekonomisk avkastning eller som ett rekreationsvärde?

som innehåller baskunskaper om skogsskötsel och skogsbruksåtgärder på skogsfastigheten, grundläggande begrepp, hur skogen fungerar och skoglig terminologi. – Det finns mycket hjälp

vill sälja en stämpling, en avverkning? – Vanligast i dag är att man säljer rotposter, alltså ett givet område där skogen står på rot, då får skogsägaren ett nettopris i förväg och

Nyplantering

Förvalta

Plantering är grejen BJURHOLM/VÄSTERBOTTEN. Plantering ger uppemot 20 procent bättre tillväxt än självföryngring. – Självföryngring har minskat till förmån för plantering, det ser vi i statistiken, säger Bjarne Almqvist, skogskonsulent vid skogsstyrelsen i Bjurholm.

Gör en affärsplan för din skog UMEÅ. Skogen växer som aldrig tidigare. För att skogsägaren ska få ut mest möjliga nytta av sin skog är det viktigt med en affärsplan både för lång och kort sikt, förklarar skogskonsulten Anders Lennartsson.

Edvardsson, skogskonsulent vid Skogsstyrelsen i Umeå.

Skogsägaren kan beställa ett helt skogspaket där både avverkningen och den efterföljande skogsvården ingår, som markberedning och plantering det ingår avverkning. Lisa Edvardsson rekommenderar skogsägare att 8

Oktober 2013

Utan plan ingen – I skogsbruksplanen gör man en inventering av skogen. Vilken åldersfördelning det är på skogsfastigheten, vilka områden ska användas till prioriterad naturvårdsskötsel, vilka

kan tyckas. Men faktum är att åtgärder måste till för att höja tillväxten och därmed värdet på skogen. Därav åtgärder som gallring och röjning som Olov jämför med en gröttallrik.

vända sig till Norra skogsägarna eller Skogs-

”

Att göra skogens termer begripliga för morgondagens distansskogsägare är en del i vårt strategiarbete. Erik Jonsson, kommunikationschef Norra skogsägarna

sation som Norra skogsägarna, annars är risken att vi stöter bort dem. Det ingår också i vårt strategiarbete, säger Erik Jonsson.

PETER KÄRR

”

Det finns mycket hjälp att få för skogsägare som känner ett behov att öka kunskaperna kring skötseln av sitt skogsbruk.

ta in offerter på de tjänster som man vill ska utföras i skogsskiftet. – Låt de komma till dig och diskutera upplägget för vad du vill ha utfört i ditt skogsskifte. Viktigt att som skogsägare känna sig trygg i valet av skogspartner, säger hon.

Bekymret är att dagens pris-

listor kan vara krångliga att jämföra mellan olika aktörer eftersom de innehåller ett gytter av olika variabler som bestämmer priset på skogsråvaran. Priset kan bero på vad mottagarna, skogsbolag och sågverk, vill ha vid det aktuella tillfället. Sedan tillkommer avverknings-

Utan plan ingen skog i sikte

När man funderar på vad man förväntar sig av sin skog ska man fundera i termerna på vad som är viktigast. Ska skogen generera en jämn inkomst, handlar det om att bygga upp ett

kan tyckas. Men faktum är att åtgärder måste till för att höja tillväxten och därmed värdet på skogen. Därav åtgärder som gallring och röjning som Olov jämför med en gröttallrik.

– Om man är tio som delar på en gröttallrik eller en, vem blir mättast? Det är samma med skogen, det finns bara en mängd näring i marken och om det är tio

vända sig till Norra skogsägarna eller Skogsstyrelsen som Olov Eriksson. utför Foto: MARIA BOSTRÖM sådana. Förutom möjligheten att få sin skogsbruksplan i pappersform har den nya tekni-

det vill säga och/eller ipad.

iphone

”

Rågången är väl ett område?

”

Att göra skogens termer begripliga för morgondagens distansskogsägare är en del i vårt strategiarbete. Erik Jonsson, kommunikationschef Norra skogsägarna

sation som Norra skogsägarna, annars är risken att vi stöter bort dem. Det ingår också i vårt strategiarbete, säger Erik Jonsson.

PETER KÄRR

Förvalta

Skogsvänner

Glöm inte att anmäla när du ska slutavverka 3 NORRLAND. Huvudskälen för föryngringsavverkning är att vårda skogen och föryngra skogen, förklarar Jonas Tellström, Skogsstyrelsen i Umeå.

en långsiktig investering.

Frågan

som skogsägaren bör ställa sig är vad är det du vill uppnå med sitt skogsägande? Hög ekonomisk avkastning eller som ett rekreationsvärde?

som innehåller baskunskaper om skogsskötsel och skogsbruksåtgärder på skogsfastigheten, grundläggande begrepp, hur skogen fungerar och skoglig terminologi. – Det finns mycket hjälp

vill sälja en stämpling, en avverkning? – Vanligast i dag är att man säljer rotposter, alltså ett givet område där skogen står på rot, då får skogsägaren ett nettopris i förväg och

Nyplantering

November 2013

”

Glöm inte att anmäla när du ska slutavverka 3 Jord&Skog-tidningens serie ”Skogsskola för Dummies” har nu kommit till del tre: föryngringsavverkning, slutavverkningar. Föryngringsavverkningar får inte göras innan skogen nått en viss ålder. För barrdominerade bestånd varie-

mars 2014

”

Rågången är väl ett område?

September 2013

Rågången är väl ett område?

ta stora ekonomiska värden, därför är det viktigt att ta kommandot över sitt skogsägande. Skogskonsulter, banker och andra aktörer kan hjälpa en nybliven skogsägare med den ekonomiska planeringen. – När det gäller virkesaffärer finns många aktörer att kontakta, skogsbolag, skogsägarföreningar och sågverk, förklarar Lisa

Foto: PONTUS NYMAN

Rågången är väl ett område?

Oktober 2013

Foto: PONTUS NYMAN

September 2013

ägare: ” Hj ä lp, jag är m e d skog” ! en kväll s o m riktar sig till skogsägare s o m L sa Edva dsson Fo o PE ER KÄRR n y s s blivit med skog eller känner sig osäker på hur man bäst sköter sin skog. – Många har visat intresse för träffen, känns kul att så många är intresserade av att lära sig mer och bli aktiva i sitt skogsbrukande, säger Lisa Edvardsson.

Foto: PONTUS NYMAN

Bekymret är att dagens pris-

För en nybliven skogsägare eller som är på väg in i ett skogsägnade är det viktigt att ha grundläggande beställarkompetens för att kunna läsa offerter, tyda ett kontrakt och vad en beställning innehåller. – Det handlar om att ta kommandot över sin beställning, skaffa sig baskunskaper, förklarar hon. I dag, den 24 april, håller Skogsstyrelsen en kvällsträff för helt nyblivna skogs-

Foto: PONTUS NYMAN

Maj 2013

Edvardsson, skogskonsulent vid Skogsstyrelsen i Umeå.

kostnad, vilket beror på en mängd olika variabler som exempelvis vilken tidpunkt på året som arbetet ska utföras, om det finns väg ända fram till trakten, bärighet och terrängförhållanden.

Foto: PONTUS NYMAN

4 Hä ä någ a av de a a skog ga n essen e mynd ghe e o gan sa one ö en nga och ö e ag/bo ag som ve ka nom skogsb uke Skogss y e sen SLU Sve ges an b uksun ve s e Na u vå dsve ke änss y e sen Skogsäga ö en nga na Skogssä skape Fö en ngen Skogen SkogFo sk skogsbo ag som Sveaskog Sca Ho men och V kesmä a ö en nga

Foto: PONTUS NYMAN

Sista avsnittet i Jord&Skogtidningens serie ”Skogsskola för Dummies” handlar om skogens vänner. Vart kan jag som nybliven skogsägare eller är på väg in i ett skogsägande vända mig för att få råd och dåd? Att äga skog handlar om att förval-

Skogliga aktörer

Foto: PONTUS NYMAN

UMEÅ. Hjälp! Jag är med skog! Vad gör jag? Vart vänder jag mig och vilka är skogsägarens vänner? Var lugn, det finns hjälp att få för en nybliven skogsägare som känner sig rådlös.

Förvalta

Skogsvänner

Glöm inte att anmäla när du ska slutavverka 3 NORRLAND. Huvudskälen för föryngringsavverkning är att vårda skogen och föryngra skogen, förklarar Jonas Tellström, Skogsstyrelsen i Umeå.

November 2013

kostnad, vilket beror på en mängd olika variabler som exempelvis vilken tidpunkt på året som arbetet ska utföras, om det finns väg ända fram till trakten, bärighet och terrängförhållanden.

För en nybliven skogsägare

eller som är på väg in i ett skogsägnade är det viktigt att ha grundläggande beställarkompetens för att kunna läsa offerter, tyda ett kontrakt och vad en beställning innehåller. – Det handlar om att ta kommandot över sin beställning, skaffa sig baskunskaper, förklarar hon. I dag, den 24 april, håller Skogsstyrelsen en kvällsträff för helt nyblivna skogs-

ägare: ” Hj ä lp, jag är m e d skog” ! en kväll s o m riktar sig till skogsägare s o m n y s s blivit med skog eller känner sig osäker på hur man bäst sköter sin skog. – Många har visat intresse för träffen, känns kul att så många är intresserade av att lära sig mer och bli aktiva i sitt skogsbrukande, säger Lisa Edvardsson.

PETER KÄRR

Personligt

april 2014

Lars Bamsesåg väntar på en ny säsong.

70 år hindrar inte Lars Svedberg att med glädje arbeta i den skog som varit, och fortfarande är, hans liv.

Foto: ANNA OLSSON

Lars grillkåta vid hans strög.

Med skogen som skyltfönster BURVIK. Skogen har alltid varit en naturlig del av Lars Svedbergs liv. Och som pensionär innebär arbetet i skogen en meningsfull tillvaro. Med eget sågverk timrar han det mesta och med det har han satt sin prägel på byn. Om man vet lite om Burvik. Då vet man lite om Lars Svedberg. Det är han som jobbar i skogen, han som tar en kaffe då och då hos någon i byn. Det är han med sågen och han som kan timra. Då Jord&Skog sitter med i Lars bil på väg till hans stuga utanför Burvik, sträcker vägen på ett ställe ut sig i en lång raksträcka. Skogen som växer om båda sidor tillhör Lars och hans bror. Här tillbringar Lars många av sina timmar. – Detta är mitt strög och skogen mitt skylfönster, säger han.

Och på frågan om skogen representerar arbete eller rekreation? – Skogen är religion, svarar Lars och skrattar.

Utan att vara en skogsfanatiker så ser man skillnad på skog och skog. Man ser alla de timmar, som lagts ned i arbetet med skogen. – Men det gör jag för min egen skull, inte för att det ska se snyggt ut inför alla andra. Jag trivs i skogen, det är inte alla som gör det, förklarar Lars.

blivit fällda av stormar. – Det blir ju en del vindfällen. Och genom att jag har en såg kan jag ta tillvara på dem. Men visst fan blir man less ibland då man står där med en halvfärdig timring, men det är fint att kunna ta tillvara på skogen.

Han klär i den, ödmjukheten, och den

vid havet och visar den första byggnaden han timrade. Året var -91 och ett härbre växte fram. Han stegar upp för trappen till övervåningen och blickar ut över fjärden. Den gången hade han ingen egen såg, utan fick såga hos en vän. Några år efter det köpte han en Bamsesåg. Men intresset för skogen har funnits där långt innan dess. Som 15-åring gick han skogsbruksskola i Burträsk och har alltid arbetat i skogen på sin lediga tid. Nu som pensionär är skogen en källa för avkoppling, motion, andrum och sysselsättning. – Visst kan ryggen vara stel på morgonen. Men då jag kommer igång och blir varm blir det bättre.

finns där lika verklig som den blåa Helly Hansen och arbetsbyxorna. Lars bor i Bureå, men har föräldrahemmet i Burvik. På andra sidan vägen om det står hans sågverk. Snön smälter och vittnar om det arbete som utförs där. Timmerblock står färdigsågade, sågspån tinar fram och sågbänken står redo att ta emot nya stockar. Hela Burvik vittnar faktiskt om det arbete som görs i sågen. Anslagstavlan mitt i byn, en grillkåta ut efter vägen och en timrad lekstuga är några av de verk som förädlats av Lars utav de träd som vuxit i Burviks skogar. – Men Lars, utbrister undertecknad då vi sitter i bilen, du har ju hjälp väldigt många med din såg. – Äsch. Lars viftar med handen och säger inte så mycket mer. Mycket av det virke Lars sågar har

Han stänger av bilen vid stugan ute

Han har nyligen fyllt 70. Men det är med spänstiga kliv han vandrar längst vägen och sedan viken in i skogen.

Lars Svedberg Ålder: 70 år. Familj: Sambo Margareta och hunden Atlas. Sysselsättning: Pensionär.

Bor: Bureå. Uppvuxen: Burvik. Senast lästa bok: Norrland, av Po Tidholm.

Favoritmat: Spagetti och köttfärssås. ”Det är som lättätet det.” Bästa egenskap: Inte särskilt egennyttig.

”

Visst kan ryggen vara stel på morgonen. Men då jag kommer igång och blir varm blir det bättre. Lars Svedberg

En lekstuga är Lars senaste timring. Hans hund spanar efter honom en sekund innan han sätter av efter. – Skogen är viktig. Om något känns tungt, är allt lättare efter några timmar i skogen. Och visst kan jag vandra en stund och bara vara, men jag vill ha något att göra. Att arbeta i skogen är ett meningsfullt arbete för mig.

Lars tar en kopp kaffe och tittar på klockan. Han reser sig upp. Klockan är halv tolv och det är hög tid att bryta upp. Arbetet väntar. Solen kikar försiktigt fram genom molnen. Det blir nog en bra dag i skogen.

ANNA OLSSON

Att arbeta i skogen är ett meningsfullt arbete för mig.

april 2014

RUSTA GÅRDEN! BETONG

Bra priser Leverans med roterbil HÖGDAHLSÅS AB Tel 0910-910 51

Tel: 0940-200 89 Mob: 070-373 28 17 Medlem i Geotec Svenska Borrentreprenörers branschorganisation

trappor

Vattenborrning Energiborrning Prospektering Entreprenadborrning

Lokalt tillverkade

Specialsnickerier, dörrar, inredningar, fönster mm

Steg för steg! Kundbesök: - måttning - tillverkning - montering

Såthes Snickerifabrik

www.sathes.se 0612-133 62 Kramfors

En del av Skanskas Gröna Initiativ

Hej lantbrukare, har du rätt betongrecept?

Alla grävarbeten, skogsvård, dikning, dränering och skogsbilvägar mm. Bolaget har sitt säte i Bastuträsk, Norsjö kommun. Bastuträsk ligger vid norra stambanan 5 mil väster om Skellefteå.

0915-500 32, 100 36 • www.jpgrav.se • rojnoret@hotmail.com

För dig som är lantbrukare erbjuder vi ett brett produktutbud med betong till plansilos, gödselbrunnar och ladugårdsplattor. Enkelheten ingår i receptet. När du anlitar oss kan du välja helhetslösningar där rådgivning, tillverkning, pumpning och transport ingår. Vår betong är allt annat än grå Vi på Skanska har bestämt oss för att vara Sveriges gröna betongtillverkare, läs mer om vårt arbete på skanska.se/betong

Vi producerar och säljer

Stugor Vi producerar och säljer Stugor

Garage Förråd Stugor Garage ••Förråd Planteringslådor• Jordgubbstorn Planteringslådor Garage •• Jordgubbstorn Förråd

Vill du veta mer? Kontakta oss!

Planteringslådor• Jordgubbstorn

Vi har det mesta inom trävaror:

Umeå Betongfabrik Tel 090-14 73 90

skanska.se

• Hyvlade brädor • Reglar •Plank Tak • Golvlister Vi har•det mesta inom • Väggpanel trävaror: • Isolering • Väggskivor • Hyvlade brädor • Spik, skruv m m

Bodbysund 131, Burträsk Tel 0914-150 19, tel 070-213 52 75

• Reglar •Plank www.burtrask.org www.burtrask.org • Tak • Golvlister • Väggpanel • Isolering • Väggskivor Bodbysund 131, Burträsk Tel 0914-150 19, tel 070-213 52 75 • Spik, skruv m m

Skogskrysset nr 2

Senast 20 maj vill vi ha ditt svar. Märk kuvertet: ”Skogskrysset nr 2” Skicka till adress: Tidningar i Norr AB, Box 3053, 903 02 Umeå

april 2014

Namn ................................................................................................ Adress

1:a pris: 3 Trisslotter • 2:a pris: 2 Trisslotter 3–5 pris: 1 Trisslott Vinnare och lösning presenteras i nästa nummer av Jord & Skog.

................................................................................................ Postadress ................................................................................................ Telefonnumer ................................................................................................

Skogskrysset nr 1 / 2014 lösning och vinnare: 1:a pris: Maud Marklund, Skellefteå 2:a pris: Börje Olofsson, Ånäset 3–5:e pris: Per Byström, Sollefteå, Gertrude Öredahl, Örträsk, Susanne Lindberg, Åsele

Låt oss ta hand om din avverkade skog

Rörlig ränta 2

,25 %

2014

-04-0

lansforsakringar.se/lantbruk Länsförsäkringar är en bolagsgrupp som består av 23 självständiga länsförsäkringsbolag, alla med stark lokal förankring och närhet till sina kunder.

Många tänker på oss som ett försäkringsbolag och så är det naturligtvis. Men vi är också banken som haft Sveriges mest nöjda kunder på privatmarknaden sex år i rad. På vårt Skogskonto kan du placera din avverkade skog med fast eller rörlig ränta. Du får en av marknadens högsta räntor och möjligheten att fördela intäkterna från skogsavverkningen över en längre tid. Välkommen – det är enkelt att öppna ett nytt konto eller flytta ditt gamla till oss.

april 2014

Prova Västerbottningen och Nordsverige gratis! LOKALA NYHETER

HELA VECKANS TV PERSONPORTRÄTT FAMILJESIDA

TRAV

Välj den du tidning va! vill pro

veckor

GRATIS

Västerbottningen

KORSORD

FÖLJETONG

REPORTAGE

Nordsverige

Porto betalt

Namn: ............................................................................................................................................................................................... Adress ............................................................................................................................................................................................... Postadress ................................................................................................................... .................................................................... Telefon - även riktnr...................................................................................................................................................................... Personuppgiftsansvarig: 090-711 381, Gun Fahlén

NS_VN_4 GRATIS

Svarsförsändelse Kontonummer 900141500 908 50 Umeå

april 2014

Gör snabbt om din pick-up till husbil! Under 30 minuter!

Vi förverkligar dina skogliga drömmar! Har du registrerat dig på Min skog, vår nya webbtjänst för dig som är virkesleverantör? Där kan du se kommande och utförda åtgärder med inmätta volymer och ekonomiskt resultat. Du får även tillgång till färska kartor på din fastighet och fakta om din skog om du har en skogsbruksplan hos oss, skogliga tjänster, erbjudanden, din personliga kontakt och mycket mer. Om du inte redan registrerat dig, gå in på www.holmen.com för att komma igång eller kontakta någon av oss för ett skogligt samtal!

www.skarosser.se

Tel 0942-512 90

Timmervägen 11, Dorotea

Distrikt Bredbyn Lage Tjärnström 070-217 77 04 Arne Lindblad 070-298 67 70 Lisbeth Rantaniemi 070-653 12 15 Distrikt Björna Tomas Sjölund 070-642 42 32 John-Petter Karlsson 070-526 51 98 Distrikt Umeå Bert Forsberg 070-326 45 29 Stig Forsberg 070-326 45 21 Lars Jacobsson 070-265 55 69

Distrikt Lycksele Lars Eliasson 070-251 11 90 Nicklas Stenlund 070-346 60 82 Distrikt Norsjö Jonny Stenmark 070-557 89 42 Tord Eklund 070-326 45 35 Lars-Erik Lindmark 070-209 76 61

Läs mer på www.holmen.com

www.logmax.se HEADS ABOVE THE COMPETITION

VI GER DIG MINST 200 000 KRONOR FÖR DITT BEGAGNADE LOG MAX AGGREGAT! Kontakta oss redan idag så berättar vi mer : Lars Strömsund Norra Sverige, 070-347 65 74 Gunnar Bäck Södra Sverige, 070-391 97 50 Mikael Solèn Södra Sverige, 070-591 18 89

Erbjudandet gäller : - vid köp av ett nytt Log Max 4000, 5000, 6000 eller 7000 aggregat innan den 30 juni 2014. - inbytesaggregat med max 8 000 driftstimmar.

För mer info www.logmax.se

iPad Air ingår i köpet