Js nr 3 2013 by Tidningar i Norr AB

Nr 3 2013

7 Sidorna 4–

Sidan 8

a k s n e i r o t s i H t n a s s e r t n i bli

rvju e t n i v i s Exklu cke i n s g o k med S elen d a t s r ö F lan o k s s g o i Sk

–11 Sidorna 10

Maj 2013

Det man varit rädd för kan bli räddningen fick ett värde har haft avgörande betydelse för vårt lands utveckling från fattig-Sverige till välfärdsnation och spelar alltjämt mycket stor roll för den svenska ekonomin. Skogens värde har vi därför börjat ta för givet.

Krönika

M Torbjörn Wennebro Heleneborgs gård

tt skogen genom sågverken och massabruken för några generationer sedan

en nu sker förändringar i rasande fart. Under fjolåret togs en handfull pappersmaskiner ur drift, bara i Sverige. Tidningsläsandet minskar som en följd andra mediers framväxt och då inte minst blixtsnabb nyhetsförmedling via nätet. Också inom administration i både företag och offentlig förvaltning minskar användningen av papper. Tiden börjar vara förbi när möteshandlingar och mycket annat skrivs ut för säkerhets skull. Datorer och läsplattor blir allt vanligare runt sammanträdesborden. ”Svensk skogsindustri står inför

en historisk utmaning. Delar av den gamla skogsindustrin håller på att fasas ut med en våldsam fart samtidigt som den lovande nya skogsindustrin med till exempel innovativa material och avancerade drivmedel inte är färdig”, skriver Magnus Matisons, projektledare för Forest Refine under rubriken ”Det skogsindustriella glappet” på BioFuel Regions hemsida. Ett glapp som måste överbryggas för att inte riskera en nedmontering av infrastruktur, kompetens och vedförsörjning runt de stora industriorterna i bygder som redan är hårt drabbade av arbetslöshet.

rågan är med andra ord särskilt viktig för oss i norra Sverige och speciellt för inlandet. När efterfrågan på råvara minskar drabbar det hår-

dast områden som ligger långt från industrin. Magnus Matisons skriver vidare att alla delar av näringen är rörande överens om att vi på sikt kommer att se en flora av helt nya produkter som produceras av skogsråvara, framför allt på kemisidan där många talar omen mängd produkter från mediciner, kolfiber av ligning, nya textilier till andra generationens biobränslen.

en vi är inte där än. Det tar tid att ställa om massabruk och pappersindustrier till bioraffinaderier. Vad gör vi under tiden för att hålla uppe efterfrågan på skogsråvara och hålla fart i skogsindustrin som betyder så mycket för vårt lands ekonomi. Det som skogsindustrin under lång tid varit rädd för kan nu bli räddningen. Jag har tidigare i denna spalt

skrivit om skogsindustrins ointresse av utveckling av skogen som energikälla av rädsla för ökade råvarupriser. Men nu är situationen den omvända. Ska man undvika att krympa sin verksamhet gäller det att satsa på produkter som efterfrågas och då är fordonsbränsle högaktuellt. EU:s mål är att tio procent av energianvändningen i transportsektorn ska komma från förnybara bränslen (i Sverige är vi redan där) och i Sverige ska vi ha en helt fossilfri fordonsflotta redan 2030. Magnus Matisons skriver att detta bara kan lösas genom fordonsbränsle från stora volymer skogsråvara. Närmast i tiden ligger förgasning av svartlut som redan inom fem år kan ge stora mängder fordonsbränsle. Att så sker är särskilt viktigt för oss i norra Sverige.

Granens gener nu kartlagda UMEÅ. Forskare i Umeå och Stockholm har i världens största genprojekt kartlagt arvsmassan hos gran – Sveriges ekonomiskt viktigaste växt. Arvsmassan är komplex och hela sju gånger större än människans. Resultaten har presenterats i den ansedda tidskriften Nature. Det prestigefyllda projektet har letts av Umeå Plant Science Centre (UPSC) i Umeå och Science for Life Laboratory (SciLifeLab) i Stockholm.Förutom att resultaten är vetenskapligt intressanta är den nya kunskapen förstås av stor betydelse för Sverige. – Skogsträdsförädlingen går nu in i en ny era och Sverige har förutsättningar att sitta i förarsätet för utvecklingen. Nya, effektivare metoder kan börja användas för att se till att de över 200 miljoner granplantor som varje år planteras är så härdiga, friska och anpassade som möjligt till såväl magra som rika marker i olika delar av landet, säger profes-

sor Ove Nilsson vid UPSC. Forskarna har identifierat cirka 29 000 funktionella gener, lite fler än hos människan, men varför är då arvsmassan sju gånger så stor? Enligt studien beror ”genom-fetman” på att långa rader av likadana DNAsekvenser har ansamlats under flera hundra miljoner år. Andra växt- och djurarter har en mekanism för att plocka bort överflödiga kopior. Den verkar inte fungera så bra i barrträden.

Den största utmaningen i projektet har varit att få rätt ordning på de cirka 20 miljarder ”bokstäver” som finns i granens genetiska kod, inte att få fram DNAsekvenserna i sig. – Tänk dig ett bibliotek med tiotusen böcker lika tjocka som bibeln med texten skrivet med ett alfabet med bara fyra bokstäver. Om någon tog hundra identiska kopior av var och en av de tiotusen titlarna och sedan körde denna miljon böcker genom en dokumentstrimlare och blandade alla strimlor, och du sen fick i uppdrag att pussla ihop en korrekt kopia av varje titel inser man att det kan vara lite problematiskt, säger professor Stefan Jansson vid UPSC. – Vi fick specialanpassa

Besöksadress:Kylgränd 4B, Umeå Postadress:Box 3053, 903 02 Umeå Telefon: 090-711 380 Fax: 090-711 389 Redaktionen: redaktionen@vasterbottningen.se Mail: fornamn.efternamn@vasterbottningen.se Tryck: Daily Print, Umeå. www.dailyprint.se Utges av: Tidningar i Norr AB, Box 3053, 903 02 Umeå Ansvarig utgivare: Jonatan Hjort, vd, 090-711 382, 073-818 00 06 Annonsförsäljning: Display Umeå AB, 090-71 15 00

Forskare vid Umeå Plant Science Centre. Från vänster: professor Ove Nilsson, professor Pär Ingvarsson och professor Stefan Jansson. Foto: JOHAN GUNSEUS nya datorer och skriva om många av de datorprogram som använts vid liknande studier för att kunna hantera den stora mängden av DNA-sekvenser, säger professor Joakim Lundeberg på

SciLifeLab. Projektet har till största delen finansierats av Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse med Sveriges lantbruksuniversitet som huvudsökande. Forskare

från UPSC (Sveriges lantbruksuniversitet och Umeå universitet) och Science for Life Laboratory (Kungliga tekniska högskolan, Stockholms universitet och Karolinska institutet) har delta-

git i projektet. Flera internationellt ledande forskare har också kopplats in som samarbetspartners. Hela projektet har haft en budget på 75 miljoner kronor.

SLU

Redaktionen ansvarar ej för insänt icke beställt material. Eventuell vinstskatt betalas av vinnaren. Besök oss gärna på webben: www.tidningarinorr.se Jord&Skog kommer ut sex gånger per år och ges ut till alla prenumeranter av tidningen Västerbottningen och Nordsverige, samt alla skogsägare i de fyra nordligaste länen vilket innebär cirka 70 000 läsare.

Sven-Eli Forsgren Redaktör 090-711 388

Fredrik Bjärnesand Reporter 090- 711 393

Peter Kärr Reporter 090-711 383

Eric Nordlund Reporter 0910- 376 41

Maria Boström Reporter 0660-431 400

Gun Fahlén Ekonomi/ Prenumeration 090-711 381

Maj 2013

Lantbrukare!

Breda TrĂ¤golv 1 av 3 fĂĽr cancer. Men alla drab bas. Bli mĂĽnadsgivare i dag. GĂĽ in pĂĽ cancerfonden.se

Tillverkade med kĂ¤nsla och omsorg av naturens fĂśrnyelsebara rĂĽvara. FĂśrsĂ¤ljning utan mellanhĂ¤nder direkt frĂĽn snickeriet i NordingrĂĽ. Golv i gran, furu & Ek med bredder upp till 37 cm lĂ¤ngder upp till 5 m. Ring eller maila sĂĽ ska jag svara pĂĽ dina frĂĽgor. Hos oss fĂĽr du personlig rĂĽdgivning

â&#x20AC;˘ TKS rundbalsfrĂ¤s â&#x20AC;˘ Mullerup datavagnar â&#x20AC;˘ Tuna utgĂśdsling â&#x20AC;˘ Ydre-grinden Inredningar

Tommy Nordin AB

Kontakta mej fĂśre besĂśk. 0613-207 52, 070-554 14 89 â&#x20AC;˘ tommy@tommynordin.se

DegernĂ¤s 10 916 91 Bjurholm, 0932-270 43, 070-57 270 43

NĂ&#x201E;R NI BEHĂ&#x2013;VER KRAFT UTIFRĂ&#x2026;N.

SkogsĂ¤gare?

LOKALT STRĂ&#x2013; TILL BRA PRIS

Det ďŹ nns bara en aktĂśr som alltid stĂĽr pĂĽ din sida.

Med din medlemsĂ¤gda industri ser vi till att du som medlem har avsĂ¤ttning fĂśr ditt virke. Din skogsrĂĽdgivare ger dig all hjĂ¤lp du behĂśver. Kontakta oss idag sĂĽ berĂ¤ttar vi mer.

RĂśrflenstrĂś â&#x20AC;&#x201C; istĂ¤llet fĂśr spĂĽn och halm

SkogsrĂĽdgivare SkogsrĂĽdgivare SkogsrĂĽdgivare SkogsrĂĽdgivare HĂśga Kusten Ă&#x2026;dalen SollefteĂĽ Ramsele Anette Thelberg Mats Andersson Lars BostrĂśm Anton SjĂśdin 0612-153 85 0612-153 86 0620-121 15 0623-102 91 SkogsrĂĽdgivare SkogsrĂĽdgivare SkogsrĂĽdgivare Junsele HĂ¤rnĂśsand HĂ¤rnĂśsand Nils-Anders ForssĂŠn Andreas Edholm David SĂśrman 0621-100 14 060-16 72 75 060-16 72 76

Kontakta oss fĂśr att: - anmĂ¤la strĂśbehov fr.o.m. i vĂĽr - fĂĽ kontaktuppgifter till referensgĂĽrdar - anmĂ¤la intresse att bli referensgĂĽrd Maskinring Norr 0933-320 30 â&#x20AC;˘ Rikard â&#x20AC;˘ Nils â&#x20AC;˘ Christer

info@mrnorr.se

www.norrskog.se

! #%&' ) '*&) ( )"$) &'' "( "$)%&# ('" #) 3(3 143;=938563,=<<3 8? ;+4738"7::6 <8941;7:3 :;+43,/ ?8/85:9+: 3'*3 := 3 <3') 3 4?4/8 ?47 ?+: &'' " #%&' ) '*3(3 &3 :=3 < ') 3 /8?473 "1<7:; 3,/4;3 56783 :;8?416 &'' " #%&' ) '*3(3 3 :=3 < 3') 3 4 8 9+ 3 ,/4;3 :;+483 :;8?416 ) '"& " #%&' ) '* (3 '#37 93 < ') 3 1,8+<+ 3,/4;3 <52885:8

Vi Ă¤r lite eljest. Det Ă¤r ocksĂĽ vĂĽr styrka. LĂ¤nsfĂśrsĂ¤kringar kĂ¤nner till dina behov som lantbrukare. DĂ¤rfĂśr ser vĂĽr service ut som den gĂśr. Hos oss fĂĽr du hjĂ¤lp med banktjĂ¤nster, lĂĽn, skogskonto, EU-kredit, maskinďŹ nansiering samt person-, sak- och lantbruksfĂśrsĂ¤kringar. Allt ďŹ nns under ett och samma tak. Det blir enklare sĂĽ.

UmeĂĽ 090-10 90 00 SkellefteĂĽ 0910-73 40 00 Lycksele 0950-347 50 LFvasterbotten.se

) #%&' ) '*3(3 '37 93 <3'$ 3@6+ 35 3 8?7:8 1 3 ,/4;743 548< :;79 6:78=+?3 5 3 548<=:9

& #%&' ) '*3(3,+ 73 ) 3 ,74?> : 3 ,+4 7<= 3 :21437:;4738 14; 33 +4?3 +4885:83<7:?>4 3 &'' " #%&' ) '*3(37 9 8?= 3 5<6?4/8 3 +655;<=:97436+;35<= 73 854?+4 ! #%&' ) '* $ (( '* &) ( ) '$) '*3(37 9 8?= 3 +> : 3

&'' " #%&' ) '*3(3 7 9 8?= 3 5<6?4/8 3

& #%&' ) '* (3,+ 73 %( 3 87 89 4;+: 3 <,8( > : 3 :21432148?738 14; 3

! #%&' ) '* ( ) '$) '*" &*3(3#'37 9 8?= 3 +> : 3

) '"& " #%&' ) '*3(3 '%37 93 < 3') 3 ,7:8+<+ 3 ,/4;3 <523 +49< :; ) #%&' ) '*3(3 *37 93 < '$ 3 4 6?4/8 35 3 :( ;+48,7??:+? 3,/4;743 5 7:8( 85:35 3 4 <=

)( $)& ## )$#&* (3'*(''3 := 3 +<<+2?+ 3 63674 :7;8 566 := 7?=5: 3 +>>7:,/:;:=:935 3 "45 <+4=:9 3 566 := +473 ?34/??3> ;8 7"3" 34/??38/??

' &' ( ' () &# (' .41:73-7,+?3*)*('&3%'3$#3 +("58?3945:7:7,+?! 6+7 8+

) ' )" $) " #"$ 3(3' ('&3 :=3=3 <+ 3=37 9 8?=3=3 /8?+4>5??+: 3 63> 99:7;+4 38 1?8+< 3 ?+,=8?+<8+ 3/99 34 ,:=:9 38<7 ?35 325;+4 +81 3 +68=;7:32143 "";7?+47;3 5 3;+?7< +47;3=:25467?=5:

@?>=<;:=:9887654;:=:932143941:73:/4=:974:7

,,,+*)('&'&%$#+"$

Maj 2013

Bakgrund ✔ I januari i år avslöjade Uppdrag granskning att ett 30-tal kamerunska gästarbetare kommit till Sverige för att jobba som skogsplanterare under sommarsäsongen hos Skogsnicke AB i de västerbottniska skogarna. ✔ Underlaget för att de kunde komma till Sverige var Migrationsverkets dokument, anställningserbjudande, sex månaders planteringsarbete för 17 000 kronor i månaden, undertecknat av både GS-facket och skogsarbetsgivarna, SLA. ✔ Väl på plats i skogen visade det sig att det handlade om ackordsjobb. Lönen blev inte vad de hade förväntat sig. Efter Uppdrag gransknings program började GS-facket och SLA att förhandla om kameruniernas löner och kom fram till en förhandlingslösning för de kamerunier som GS-facket hade fullmakt att förhandla för. Men i mars månad visade Uppdrag granskning i ett uppmärksammat reportage att den summan som fack och arbetsgivare förhandlat fram var långt ifrån vad kamerunierna hade förväntat sig. ✔ Efter programmet startade Aftonbladet och Palme-centret insamlingar för att hjälpa kamerunierna. Dessutom har svenska kyrkan och Westra wermlands sparbank samlat in nästan en miljon kronor. Även skogsbolagen Holmen skog och SCA, som äger skogarna som gästarbetarna arbetade i, har deltagit i insamlingen som nått nära 2,7 miljoner kronor, vilket innebar att insamlingarna gav var och en av de kamerunska gästarbetarna 70 000 kronor var och ger de chansen att återvända hem till Kamerun igen.

”

I dag är jag helt körd i skogen, ingen av skogsbolagen vill ha med mig att göra.

av de kamerunska skogsarbetarna klagade hos facket över arbetsvillkoren och lönen.

Skogsentreprenören Niklas Gotthardsson, Skogsnicke AB, är i dag helt körd i skogen. Ingen av skogsbolagen vill ha med honom att göra efter Uppdrag gransknings uppmärksammade program om de kamerunska gästarbetarna i de västerbottniska skogarna. Foto:PETER KÄRR

Maj 2013

Niklas väljer att berätta VÄNNÄSBY.Mannen bakom skandalrubrikerna om slavarbete i de svenska skogarna, Skogsnicke AB, Niklas Gotthardsson, ger här sin egen version av bakgrunden till Uppdrag gransknings uppmärksammade program om de kamerunska gästarbetarna. – Jag har anmält programmet till granskningsnämnden för radio och tv, säger Niklas Gotthardsson. Skogsnicke AB, Niklas Gotthardssons tid som skogsentreprenör är nu förbi. – I dag är jag helt körd i skogen, ingen av skogsbolagen vill ha med mig att göra, säger han. Niklas Gotthardsson har en lång relation med kamerunska gästarbetare. Redan för tio år sedan anställde han två kamerunska studenter vid Umeå universitet som skogsplantörer. 2011 hade antalet kamerunska gästarbetare växt till 15 stycken. – Kamerunier som ville ta hit sina familjer för skogsplantering, säger Niklas Gotthardsson. 2012 hade han ett 50-tal kamerunier på lönelistan, varav cirka 30 var gästarbetare. För att slippa allt administrativt krångel med ansökningar om visum och arbetstillstånd för de kamerunska gästarbetarna hade Niklas Gotthardsson en medhjälpare i Kamerun.

Medhjälparens uppgift var att se till att alla nödvändiga dokument, visum och arbetstillstånd, kom fram till den svenska ambassaden i Kinshasa, Kongo, för att skickas vidare till Migrationsverket i Sverige för godkännande. Anställningserbjudandet från Skogsnicke AB gällde skogsplantering från första maj till första november 2012. – Banken sa till mig att sex månader behövs för att kunna öppna ett bankkonto i Sverige. Säsongen 2011 gick jag omkring i skogen med en massa pengar och betalade ut lönerna kontant, säger han. För att ordna med visum och arbetsansökan till Sverige tog Gotthardsson ut en avgift på 6 000 kronor, varav 2 000 kronor i administrationsavgift till Migrationsverket. Återstående 4 000 kronor använde han för ekonomiskt ersätta sin medhjälpare i Kamerun, för hans utlägg. –Jag fick kritik i programmet för att jag tog ut avgiften. Jag har inga kvitton. Därför kan jag inte heller göra några avdrag på

denna del av verksamheten, hävdar han och säger att han inte gjort något fel.

kamerunska

gästarbetarna skulle ha kommit i maj när planteringssäsongen startar. Migrationsverkets långa handläggningstid, sex-sju månader, innebar att handlingarna inte blev klara förrän i juni. Först i början av juli kom de kamerunska gästarbetarna till Västerbotten. – Under semesterperioden i juli ligger normalt allt planteringsarbete nere. Det blev svårt att planera verksamheten när de dök upp så sent, den förväntade lönen påverkade då självklart den totala intjänade lönen för dem, säger han.

När de 30-talet kamerunska gästarbetarna kom till Västerbotten fick de ett anställningsavtal som innebar rakt ackord, 35 öre per planta. Efter avdrag av skatter och omkostnader blev det 22,8 öre per planta, tvärtemot det ursprungliga anställningserbjudandet. – I Migrationsverkets formulär finns ingen ruta för ackordslön, därför fyllde jag då i den dåvarande garantilönen på 17 000 kronor, säger han. Niklas Gotthardsson hävdar upprepade gånger under intervjun att de kamerunska gästarbetarna fick vetskap av hans kamerunske medhjälpare i Kamerun att skogsplanteringen baserades på ackordslön. – Det var glasklart. Det kunde inte missuppfattas, säger han.

Niklas Gotthardsson menar att han har blivit utsatt för en komplott. Drivande har varit tre personer som han namnger, men som vi väljer att inte publicera med hänsyn till att namnpubliceringen inte är relevant i det här sammanhanget. Den första personen som hade jobbat som plantör hos Skogsnicke AB sommaren 2010, förman 2011 och även sommaren 2012, men fick sparken. Orsaken var, förklarar Niklas Gotthardsson, att han tog ut en ”förmed-

Niklas Gotthardsson har kvar sin skogsvårdsutrustning.

”

I Migrationsverkets formulär finns ingen ruta för ackordslön, därför fyllde jag då i den dåvarande garantilönen på 17 000 kronor.

lingsavgift” av kamerunierna för att de skulle få planteringsjobb 2011. – Han var bitter på mig för att han fick sluta, han är den som är hjärnan bakom hela historien. Det handlar om en personlig vendetta mot mig, hävdar han.

Den andra personen hade tankat på Niklas Gotthardssons bensinkort och fick därför också sparken. 15 av de kamerunska skogsarbetarna klagade hos facket över arbetsvillkoren och lönen. Den 22 september slutade huvuddelen av dem med skogsplanteringen, som längst jobbade en del kvar fram till 5 oktober. – Trots att jag erbjöd de ytterligare två-tre veckors planteringsarbete, valde de ändå att sluta för att söka lyckan på arbetsmarknaden i Göteborg. Jag erbjöd dem flygbiljett hem till Kamerun i november-december till de som sa sig vara strandade, men de valde att inte acceptera mitt erbjudande, säger Niklas Gotthardsson. Niklas Gotthardsson hävdar att GS-facket hade insyn i entreprenörernas anställningsavtal, tidsrapportering och lönespecifikationer. – Facket fick gps-koordinaterna av mig där skogsarbetarna befann sig för att åka ut och träffa kamerunierna i juli 2012, då hade GSfacket inga synpunkter. De kom först efter Uppdrag gransknings program, säger Niklas Gotthardsson. Det var också efter Uppdrag gransknings program som de centrala förhandlingarna kom igång mellan skogsarbetsgivarna SLA och GS-facket, där facket hävdade lön från maj till oktober, enligt det ursprungliga anställningserbjudandet.

Niklas Gotthardsson erkänner att han burit sig dumt åt när han i berusat tillstånd skickade ett mail till en av gästarbetarna och hotade med att riva ner hans hus i Kamerun. – Jag ångrar att jag betedde mig förkastligt och dumt åt. Orsaken var att han vid upprepade tillfällen hade utövat utpressning mot mig. Han skulle ha 100 000 kronor, annars skulle han anmäla mig för att han hade fått så omfattande arbetsskador i skogsplanteringen att han blivit förlamad. En person som jag hjälpt, skjutsat omkring, lånat ut pengar till, betalat mat och boende för, då brast det för mig. Niklas Gotthardsson medger att han brustit på två formella kollektivavtalspunkter, dels att han inte betalat ut färdtidsersättning samt att arbetstiden i skogen inte dokumenterats med stämpelklocka eller liknande. – Jag borde haft bättre tidsrapportering, nu blev den månadsvis i stället för veckovis. Dessutom skulle det ha funnits med ett godkännande av frånvarotiden i tidsrapporten, säger han. Jord&Skog-tidningen har sökt Uppdrag granskning för en kommentar med anledning av att programmet om Niklas Gothardsson, Skogsnicke AB har anmälts till Granskningsnämnden. Men inte lyckats nå ansvarig utgivare för en kommentar.

PETER KÄRR

Läs mer Läs mer om de fackliga förhandlingarna och arbetsförmedlingens syn på skogsjobben på nästa uppslag.

Maj 2013

Skogsplantörerna finns utomlands FREDRIKA. Drygt 90 procent av skogsplantörerna hos Lennart Sjödins skogsvårdsföretag är utländsk arbetskraft. – Vi behöver arbetskraft som kan jobba under hela planteringssäsongen, säger han.

”

Lennart Sjödins företag Kvalitetsskog AB har sin bas i Fredrika. 2003 erhöll han Anders Walls landsbygdsstipendium. Företaget har ett 60-tal anställda skogsplantörer bara i Västerbotten, i hela landet rör det sig om ett hundratal. Planteringssäsongen börjar i södra Sverige i april, fortsätter norrut och avslutas i mitten av oktober. Drygt 90 procent av plantörerna är utländsk arbetskraft. Redan för tio år sedan fick Lennart Sjödin hjälp via arbetsförmedlingen Utland att rekrytera plantörer utanför Sveriges gränser. – De första kom från Tyskland, när baltländerna gick med i EU ersattes tyskarna av balter. Sedan dess har det rullat på av sig själv, numera hittar de mig. Plantörerna återkommer år från år. Vi har väldigt liten personalomsättning, säger han. Lönerna för plantörerna följer kollektivavtalet, 35-45 öre per planta, i botten en garantilön. Lennart Sjödin har byggt upp en tydlig arbetsledning. – Jätteviktigt att arbetsledningen är ute i fält och träffar plantörerna på plats och informerar om förutsättningarna för varje planteringsobjekt, säger han.

procent, drygt, av skogsplantörerna är utländsk arbetskraft. Diskussionen om att skogsentreprenörerna bör anställa skolungdomar håller inte riktigt, menar Lennart Sjödin, framför allt utifrån ett tids- och volymperspektiv. SCA:s plantskola producerar i dag över 100 miljoner skogsplantor per år som ska sättas jämnt fördelat under säsongen. För tio år

”

Vi behöver personal som kan jobba under hela planteringssäsongen, man ska komma ihåg att juli månad är semestermånad då ligger i stort sett skogsplanteringen nere.

sedan handlade det om 60 miljoner plantor. – Vi behöver personal som kan jobba under hela tidsperioden under planteringssäsongen, man ska komma ihåg att juli månad är semestermånad då ligger i stort sett skogsplanteringen nere, säger han och fortsätter.

– Det går inte att byta ut erfarna plantörer med skolungdomar och tro att det skulle fungera bättre, det kräver en annan arbetsledning. – Jag har själv planterat som ung och arbetade enbart med skolungdomar under företagets första fem år. Det var väldigt resurskrävande. De priser och kvalitetskrav som vi konkurrerar på i dag medger helt enkelt inte detta. – Jag kan instämma i att det är tråkigt att så många unga går arbetslösa, ett problem som alla måste hjälpa till att få bukt med. Jag försöker att komplettera ordinarie arbetslag med någon skolungdom under arbetstoppen i juni månad. Det har fungerat bra och blir liksom en vitamininjektion för alla, säger Lennart Sjödin.

PETER KÄRR

Det går inte att byta ut erfarna plantörer med skolungdomar och tro att det skulle fungera bättre, det kräver en annan arbetsledning.

Säsongen för skogsplantering börjar i april och pågår fram till i slutet av september över hela landet. Huvuddelen av arbetskraften

Lösning efter sega NORRLAND. I februari 2013 träffade skogsarbetsgivarna och facket en uppgörelse efter Uppdrag gransknings program kring de kamerunska gästarbetarna som inte ansåg sig ha fått den ersättning de tyckte sig ha rätt till. I november 2011 strandade de lokala förhandlingarna mellan GS-facket avdelning 15 norr och skogsarbetsgivarna SLA i Umeå. Förhandlingarna pågick enligt förhandlingsprotokol-

let mellan 29 augusti 2012 till 16 november 2012.

GS-facket förklarade att de avsåg att frånträda de lokala förhandlingarna och hänskjuta frågan om ersättningar till de kamerunska gästarbetarna till centrala förhandlingar.

I februari 2013 kom SLA och GS-facket, efter att ha granskat avtal, löneutbetalningar och andra uppgifter, fram till att de 13 plantörer

som GS-facket företrädde hade rätt till kompletterande ersättningar. – Uppgörelsen baserades på det underlag som parterna lokalt inte kom överens om. I slutändan blev det en ekonomisk uppgörelse för varje individ, både en schablonersättning för färdtidsersättning, men också en individuell ersättning base-

Maj 2013

Skogsföretag väljer bort förmedlingen LÄNET. Hos arbetsförmedlingen finns inga anmälda jobb som skogsplantörer. – Skogsentreprenörerna har hittat egna kanaler för att rekrytera arbetskraft, säger Anders Hallin, arbetsförmedlingen. Skogsbolagen och skogsentreprenörerna går inte längre via arbetsförmedlingen för att söka skogsplantörer till de västerbottniska skogarna under planteringssäsongen. – Så har det varit länge, förklarar Anders Hallin, chef för arbetsförmedlingen i Umeås kranskommuner. – Skogsbolagen har skogsentreprenörer som sköter skogsplanteringen och de har hittat sina egna kanaler för att rekrytera arbetskraft för skogsplanteringen. De jobben är inte synliga för oss, säger han.

Skogsplantering är ett personalintensivt jobb som bygger på personal som kan arbeta kontinuerligt över hela planteringssäsongen, i norr; maj till september. Ungdomarna väljer bort skogen som sommarjobb, menar Anders Hallin. Han pekar på att det finns en arbetskraftsreserv som branschen inte använder sig av, nysvenskarna. – Företagen borde kanske titta på den gruppen, säger han.

”

PETER KÄRR

Skogsentreprenörerna som sköter skogsplanteringen har hittat sina egna kanaler för att rekrytera arbetskraft.

rekryteras utanför Sveriges gränser.

Foto: JOHAN GUNSÈUS, SCANPIX

förhandlingar

”

Uppgörelsen baserades på det underlag som parterna lokalt inte kom överens om. Maud Petri Rådström, förhandlare vid SLA

rad på tjänstgöringstider, säger Maud Petri Rådström, förhandlare vid SLA

i Stockholm. – En uppgörelse som både vi som arbetsgivarorganisa-

tion och vår motpart GSfacket kunde leva med, förklarar hon.

Magnus Eriksson, GS-facket avdelning 15 norr förhandlade lokalt för de kamerunska gästarbetarna. Fackets utgångspunkt var att de inte hade fått betalt för alla timmar de arbetat och den lön de hade rätt till enligt kollektivavtalet.

Anders Hallin, arbetsförmedlingen

Ersättning för skogsplantering

Grundproblemet var också att gästarbetarna bara fick jobba hälften av den tid som de blivit lovade, sex månader, enligt det dokument som Skogsnicke AB hade skickat till Migrationsverket. – Problemet med det dokumentet är att det inte är arbetsrättsligt bindande, säger Magnus Eriksson.

PETER KÄRR

Kollektivavtalet mellan skogs- och lantarbetsgivareorganisationen, SLA, och GS-facket om skogsplantering anger följande ersättning för planteringsjobb, enligt Björn Jonasson, SLA i Umeå. ✔ För fyllda 19 år, timlön på 100 kronor per timma, månadslön 17 400 kronor per månad. ✔ För den med tre års erfarenhet från skogsplantering gäller 19 165 kronor per månad. För arbetskraft mellan 16-18 år gäller följande ersättningstariff: ✔ 18 år cirka 88 kronor per timma. ✔ 17 år, cirka 83 kronor per timma. ✔ 16 år cirka 78 kronor per timma.

Maj 2013

Izak Edlund, före detta elev vid Naturbruksgymnasiet i Burträsk, tog hem det individuella SM-guldet. Foto: DAVID VIKSTEN

Izak Edlund tog guld i Skog-SM BURTRÄSK. Izak Edlund, Trehörningssjö sågade hem guldmedaljen vid tävlingarna i Skog-SM vid Naturbruksgymnasiet i Burträsk. De 60 tävlande som kom till start fick under två dagar mäta sina krafter både i praktiska och teoretiska tävlingsmoment. Izak Edlund låg etta i SM-klassen och kunde till slut säkra det individuella SM-guldet. Till historien hör att Izak Edlund så sent som förra året var elev vid Naturbruksgymnasiet i Burträsk.

Länsföretag till Elmia Wood JÖNKÖPING. Omkring 15 företag från Västerbotten finns representerade när världens största internationella skogsmässa, Elmia Wood, öppnar i skogarna söder om Jönköping. Företagen från Västerbotten kommer från Lycksele, Vindeln, Sävar, Vännäsby, Vännäs, Nordmaling och Umeå. Totalt medverkar drygt 500 företag, runt 50 000 besökare från drygt 50 länder väntas komma till mässan.

Sju våningar i trä byggs i Umeå UMEÅ. Martinsons, Bygd-siljum har levererat limträstommar till de tre nya våningsplan i påbyggnaden av kontorslokalerna på Embla 5 i Umeå, fastigheten ägs av Umehem. Samtidigt har Umehem inlett arbetet med etapp två – en sju våningar hög utbyggnad i trä som ska bli arbetsförmedlingens nya adress.

Öppnar kontor i Ryssland LÄNET. Sågverkskoncer-

nen Rörvik Timber vänder sig nu till Ryssland och öppnar ett eget inköpskontor i Sankt Petersburg för att få fram billigare råvara än på hemmaplan. Orsaken är att råvarumarknaden, enligt bolaget inte fungerar riktigt som den ska. Råvaran finns, men avverkningarna är låga.

Skogsmuseet i Lycksele är en av tre huvudaktörer i Museinätverket trä och skog, som vill lyfta den svenska skogshistorien. ”Nätverket är ett sätt att lyfta den delen av kulturarvet som rör skogshistoria”, säger Iréne Gustafson, vice vd för Skogsmuseet. Foto: SOFIE META

Nätverk lyfter historien LYCKSELE. I Sverige finns drygt 70 museer och anläggningar som handlar om skog, flottning och trä. Nu görs en satsning för att samla så många som möjligt av dessa i ett nätverk som ska lyfta den svenska skogshistorien. Tre huvudaktörer driver Museinätverket trä & skog, Skogsmuseet i Lycksele, Siljansfors skogsmuseum och Derome trä- och nostalgimuseum. – Tanken på ett nätverk har funnits i flera år, men från i fjol ses eller hörs vi regelbundet. Dels för att bekanta oss med varandra och våra verksamheter, och dels för att ta tag i gemen-

samma frågor, berättar Iréne Gustafson, vice vd för Skogsmuseet.

Det nätverket vill göra är att i en förstudie se vilka anläggningar som finns, vilka behov de har och hur de kan stötta varandra och utvecklas. – Det finns hur många frågor som helst kring att vara ett skogshistoriskt

besöksmål och museum. I ett nätverk kan man dela erfarenheter och kunskaper med varandra, menar Iréne. I förlängningen vill man att alla samlingar registreras och digitaliseras så att de kan bli sökbara på internet. – Allt har ett dokumentationsvärde. Det här är historia och historier som borde bli mer tillgängliga, säger Iréne.

I ett första led skickades en enkät ut till det dryga 30talet anläggningar man har kontaktuppgifter till. Enkäten handlade bland annat om vilka öppettider anläggningarna har, vilka samlingar som finns, och om de

har någon anställd. Ett tiotal har svarat att de vill medverka i nätverket och i marknadsföring inför sommaren. – Kartläggningen är en början på den förstudie vi vill göra, att få lite koll på vilka vi är och hur vi har det så att vi snabbt kan komma igång. Så här långt är gensvaret är bra.

Museinätverket har ett nära samarbete med Skogshistoriska sällskapet som även de jobbar för att uppmärksamma den svenska skogshistorien. – De stöttar oss och bidrar med det som de kan, till exempel att informera om de här besöksmålen till sina

1 000 medlemmar samt arrangera exkursioner för att hälsa på oss.

För att kunna genomföra förstudien har man sökt pengar från Riksantikvarieämbetet. Svar väntas inom kort. Till hösten planerar man att via Skogsstyrelsen söka anslag från Skogsriket, som bland annat syftar till att skapa förutsättningar för nya jobb med anknytning till skog. – Skogen har varit oerhört betydelsefull för Sverige, så vi hoppas att dessa statliga myndigheter inser hur viktigt det är att vi får jobba med detta viktiga kulturarv medan tid är, säger Iréne.

SOFIE META

Regeringen satsar på pollinering NORRLAND. Regeringen avsätter ytterligare en miljon kronor per år till det så kallade honungsprogrammet, vilket bygger på att EU satsar lika mycket. Biodlarna kan nu använda sju miljoner kronor per år till att främja pollineringen. EU-kommissionen tar fram nationella program för att stimulera biodling och honungsproduktion inom EU. Det svenska honungsprogrammet, tidigare totalt fem miljoner kronor per år, finansieras av EU med hälften och av medlemsländerna med hälften.

Honungsprogrammet ska göra att fler vill satsa på biodling, vilket i sin tur främjar pollineringen av jordbruksgröda, men även frukt och bär - i exempelvis kommersiell produktion, privata trädgårdar och ute i naturen.

De två nya miljonerna ska gå till tekniskt stöd för biodlare, tillämpad forskning, bekämpning av varroakvalster, samt gynnande av bisamhällen. Varroakvalstret har dödat många honungsbin. Den vuxna honan är rödbrun och mäter knappt två millimeter. Den angriper vuxna bin, deras yngel och lever på binas blodvätska. Miljöminister

Lena Ek har tillsatt en utredning, som ska ta fram modeller för att beräkna värdet av pollinering. – Den biologiska mångfalden gynnas av bra pollinering. Avkastningen av gröda ökar. Växterna utvecklas bättre, vilket minskar behovet av gödningsmedel. Vissa grödor är helt beroende av pollinering, berättar Hanne Uddling, ledamot i Sveriges biodlares riksförbund SBR.

Hon tar äpplen som ett exempel. Om äppelblommorna inte blir tillräckligt pollinerade utvecklas frukterna mycket sämre. Äpplena blir därför mycket mindre än de ska vara.

Honungsprogrammet ska göra att fler vill satsa på biodling. Foto:SBR – Man kan öka avkastningen i exempelvis ett rapsfält med att se till så att det finns många pollinerande insekter. Fröna blir då fler och betydligt större. En bra

pollinering ökar troligen avkastningen mer än om man tillsätter olika gödselmedel, säger Hanne Uddling.

YLVA BERLIN/LTF

Maj 2013

Annonsera i vår tematidning

Jakt i Norr Nå ca 56 000 läsare i två län!

Utgivning vecka

Går du i avverkningstankar? Holmen är en komplett plett samarbetspartnerr, som ﬁnns ﬁn i din närhet. Vi har en rad tjänster; Holmens H l Vär Värd detrappa t appa, dessa tjänster får du ta del av v, när du väljer att leverera till oss. Vi kan hjälpa dig till ti ett tryggt och lönsamt skogsägande och vi köper gärna både din gallring och slutavverkning! Hör av dig till någon av oss, så kan vi boka ett möte i din skog!

Kontakta våra säljare: Nina Edlund 090-711 540 Mikael Wännström 090-711 525 Rolf Söderberg 090-711 523

Bokningsstopp annonser 2 augusti 2013.

Distrikt Bredbyn Lage Tjärnström 0660-37 74 88 Arne Lindblad 0661-442 42 Lisbeth Rantaniemi 0613-102 48 Distrikt Björna Tomas o Sjölund 0662-105 0662-10 31 John-Petter Karlsson 0662-105 29

Distrikt Lycksele Lars Eliasson 0950-517 17 Nicklas Stenlund 0941-660 66 Distrikt Norsjö Jonny Stenmark 0918-337 55 Tord o Eklund 0918-337 0918 54 Lars-Erik Lindmark 0910-107 77

Distrikt Umeå Bert Forsberg 090-12 18 93 Stig Forsberg 090-12 38 27

Bilagan går i dessa tidningar:

Vi hjälper gärna ﬂer att skapa en värdefull skog. Läs mer på www.holmen.com

Vi hjälper dig välja rätt industriport

Behöver du en ny port till industri, lant- eller skogsbruk? Vi har ett brett sortiment och kan hjälpa dig att välja! Reco Duo t ex är en högisolerad port utan köldbryggor och utan luftﬁckor i infäst ningen. Dessutom med ”lyftande gångjärn” som gör att porten höjs några centimeter när den öppnas. Resultatet är en otroligt lättöppnad port – och mindre slitage förstås.

Luleå

Östersund

Handelsvägen 15 A Tel: 0920-25 41 00

Odenskogsvägen 30 Tel: 063-12 90 06

Skellefteå

Örnsköldsvik/ Härnösand

Industrivägen 36 Tel 0910-77 90 82

Umeå Spinnvägen 1 Tel 090-12 06 20

Utfodringsroboten Lely Vector vinnare av Elmia Lantbruk Innovation Award

LELY VECTOR Automatiskt utfodringssystem Flexibel, färsk utfodring LELY CENTER FLARKEN Degerfors 6 SE-915 96 FLARKEN Tel: 0046 (0)934 177 70

Ravesta 135, Arnäsvall Tel: 0660-37 51 11 garageportexperten.se

www.lelycenterflarken.se

innovators in agriculture

flarken@fla.lelycenter.com

10 Foto: PONTUS NYMAN

Maj 2013

– I skogsbruksplanen gör man en inventering av skogen. Vilken åldersfördelning det är på skogsfastigheten, vilka områden ska användas till prioriterad naturvårdsskötsel, vilka åtgärder som behöver göras på skogen och när de ska göras tidsmässigt, säger Olov Eriksson och fortsätter. – Det är svårt att hålla alla de detaljerna i huvudet när man har en normalstor skogsfastighet eller större. När man då har en skogsbruksplan ska man även försöka att göra en femårsplan för åtgärder. Skogen växer utan hjälp,

När man funderar på vad man förväntar sig av sin skog ska man fundera i termerna på vad som är viktigast. Ska skogen generera en jämn inkomst, handlar det om att bygga upp ett värde för barnen eller bygga upp ett skogsvärde och på sikt jobba med skogen? Därefter är det naturliga steget att göra en skogsbruksplan.

Skogsbruksplan, bonitet, gagnvirke, aptering, biotop, bestånd? En nybliven skogsägare som inte har en susning om vad det är han eller hon äger, förutom att det är en massa träd i ett skogsskifte förstås, kan bli snurrig för mindre av alla termer som florerar inom skogsbruket. Om tio år är 60 procent av skogsägarna så kallade distansskogsägare, eller sökare. För dem, och alla andra intresserade förstås, kör nu Jord&Skogtidningen i gång en Skogsskola för dummies, så häng med!

Foto: PONTUS NYMAN

NORRLAND. Vad vill man som skogsägare med sin skog? Det är den första viktiga frågan för en nybliven skogsägare att fundera över. – Det du ska fundera över är vad du vill att skogen ska tillföra, vilken tanke har du med skogen på längre sikt. Den mentala planen ska du sätta upp över sitt skogsinnehav och planera utifrån, säger Olov Eriksson, Norra Skogsägarnas virkesområdeschef för södra Ångermanland.

Utan plan ingen kan tyckas. Men faktum är att åtgärder måste till för att höja tillväxten och därmed värdet på skogen. Därav åtgärder som gallring och röjning som Olov jämför med en gröttallrik.

– Om man är tio som delar på en gröttallrik eller en, vem blir mättast? Det är samma med skogen, det finns bara en mängd näring i marken och om det är tio träd eller ett, vilket alternativ växer bäst? Det handlar om en enkel ekonomisk kalkyl. För att få hjälp att göra en skogsbruksplan kan man

vända sig till Norra skogsägarna eller Skogsstyrelsen som Olov Eriksson. utför Foto: MARIA BOSTRÖM sådana. Förutom möjligheten att få sin skogsbruksplan i pappersform har den nya tekniken dessutom inneburit att skogsbruksplanen kan användas via datorn och även via mobilen och ”klösbrädan”. För de två senaste krävs dock apples teknik,

Skogsbruksplan ✔ Skogsbruksplanen är en inventering av skogsfastigheten som kan fås utskriven på papper, tillgänglig via datorn och det senaste är en app som även gör den tillgänglig på iphone och ipad. I skogsbruksplanen beskrivs skogen i dess beståndsdelar och även när och vad något bör göras.

Dess innehåll Skogsbruksplanens innehåll: ✔ Produktionsskog och avsättning för naturvärden. ✔ Åldersklasser på skog. ✔ Huggningsklasser/Åtgärdsprioritering för exempelvis röjning eller markhantering. ✔ Volymfördelning per åldersklass och för hela fastigheten, inklusive träslagsfördelning.

Förutom möjligheten att få sin skogsbruksplan i pappersform har den nya tekniken inneburit att skogsbruksplanen kan användas via datorn och även via mobil och surfplatta. För de två senaste krävs dock apples teknik, det vill säga iphone och/eller ipad. Foto: ARKIV

1 NORRLAND. Vad vill man som skogsägare med sin skog? Det är den första viktiga frågan för en nybliven skogsägare att fundera över. – Det du ska fundera över är vad du vill att skogen ska tillföra, vilken tanke har du med skogen på längre sikt Den mentala planen

När man funderar på vad man förväntar sig av sin skog ska man fundera i termerna på vad som är viktigast. Ska skogen generera en jämn inkomst, handlar det om att bygga upp ett

Utan plan ingen skog i sikte – I skogsbruksplanen gör man en inventering av skogen. Vilken åldersfördelning det är på skogsfastigheten, vilka områden ska användas till prioriterad naturvårdsskötsel, vilka åtgärder som behöver göras på skogen och när de ska göras tidsmässigt, säger Olov Eriksson och fortsätter. – Det är svårt att hålla alla de detaljerna i huvudet när man har en normalstor

kan tyckas. Men faktum är att åtgärder måste till för att höja tillväxten och därmed värdet på skogen. Därav åtgärder som gallring och röjning som Olov jämför med en gröttallrik.

– Om man är tio som delar på en gröttallrik eller en, vem blir mättast? Det är samma med skogen, det finns bara en mängd näring i marken och om det är tio

vända sig till Norra skogsägarna eller Skogsstyrelsen som Olov Eriksson. utför Foto: MARIA BOSTRÖM sådana. Förutom möjligheten att få sin skogsbruksplan i pappersform har den nya tekni-

det vill säga och/eller ipad.

iphone

– I dag är det en helt annan kategori ägarfolk på skogen än för bara tio år sedan och vi måste ju följa med i den utvecklingen. Där är tekniken ett fantastiskt hjälpmedel för både oss och skogsägare som samtidigt kan vara inne i systemet och diskutera en skogsfastighet i dess beståndsdelar. Desst k bli k

”

I skogsbruksplanen gör man en inventering av skogen. Vilken åldersfördelning det är på skogsfastigheten, vilka områden ska användas till prioriterad naturvårdsskötsel, vilka åtgärder som behöver

Termer

Avverkning

Maj 2013

"Vi har förädlat den västerbottniska skogsråvaran sedan 1931" Kontakta våra virkesköpare Höga priser på barmarksposter!

Nordmaling, Bjurholm, Umeå, Vännäs S, Lycksele, Åsele Anders Ohls Tel: 070-600 69 19

Vännäs N, Vindeln, Umeå, Robertsfors

Tväråbäck 20 SE-911 91 Vännäs

Nils-Olov Eklund Tel: 070-600 21 15

www.nkltra.se Tel: 0935-305 00

Liv- & r slaktdju köpes! Fannbyvägen 13A 895 30 BREDBYN Ring 0970-77 22 50

Karlgrens Slakteri AB • Gällivare •

Telefon: 0661-103 08 Mobiltelefon: 070-317 49 80 E-post: info@brperssons.com

www.brperssons.com

%PPX MRSQ 8IPIGSQQYRMOEXMSR Förutom möjligheten att få sin skogsbruksplan i pappersform har den nya tekniken inneburit att skogsbruksplanen kan användas via datorn och även via mobil och surfplatta. För de två senaste krävs dock apples teknik, det vill säga iphone och/eller ipad. Foto: ARKIV

Snart dax... ICOM, V-COM, ALBECOM Jaktradio med tillbehör GARMIN Hundpejl och navigatorer, Kartor, Terrängkartor, fastighetskartor med rågångar för Garmin Nyhet! Garmin Rino GPS och jaktradio TRACKER Hundpejl för hundar med kapacitet Net1 Mobilt bredband som fungerar i glesbygd Mobiltelefoner som tål utebruk

skog i sikte det vill säga och/eller ipad.

iphone

MARIA BOSTRÖM

"ERGSTIGEN " s 921 45 Lycksele (Hälla) Tfn 0950-70 05 18 s Mob 070-550 96 26 www.lse-tele.com

”

Trävaror till rätt pris! Vi har lister, paneler, brädor och plank mm. Välkommen till oss! Öppettider: mån-fre 7–16 lördagar 8–12 Marahällan, 911 94 Vännäs Tel 0935-124 50 Ronny 070-665 45 74 Jörgen - Försäljning 070-346 57 21

ENGLUNDS TRÄ AB

1 av 3 får cancer. Men alla drab bas. Bli månadsgivare i dag. Gå in på cancerfonden.se

Olov Eriksson, Norra Skogsägarna

trappor Lokalt tillverkade

Nyplantering

Förvalta

Skogsvänner

Specialsnickerier, dörrar, inredningar, fönster mm

Allt steg för steg! Kundbesök: - måttning - tillverkning - montering

Såthes Snickerifabrik www.sathes.se 0612-133 62 Kramfors

12 Foto: PRESSBILD

Maj 2013

De gav Norrland ett 17

UMEÅ/STOCKHOLM. Reklambyrån bakom Norrmejeriers kampanjer håller på att etablera filial i Umeå. –Vi vill leva som vi lär och göra gott för Norrland, säger Tommy Gottberg, vd och delägare reklambyrån John Doe Worldwide. Vem har inte sett reklamfilmerna för ”en vällagrad hemlighet som bara kan tillverkas i Burträsk”? Vem förknippar inte uttrycket ”göra gott för Norrland” med att köpa vissa mejeriprodukter och därmed gynna bönder,

arbetstillfällen och öppna landskap? –Gör gott-kampanjen gav ringar på vattnet, i dag är även Länsförsäkringar och Balticgruppen stora uppdragsgivare, säger Tommy Gottberg som för elva år

sedan var med och grundade John Doe Worldwide i Stockholm. Samarbetet med Norrmejerier inleddes 2005, efter en omfattande nationell upphandling. Det innebar en framgångsrik resa norrut för John Doe och på senare år har greppen förfinats. När osten Krutrök lanserades under nya varumärket Norrglimt var det en trummis, en steppdansare och en operasångerska som tolkade smaken i reklamfilmerna. Och när Länsförsäkringar

kampanjade för ett brandsäkrare Västerbotten skedde det bland annat genom att Norrlandsoperan framförde ett nyskrivet nummer med brandvarnare i orkestern, som gav eko i hela landet.

I februari utsågs John Doe Worldwide till Årets reklambyrå i Sverige och i mars kammade brandvarnarkonserten hem två priser av sju möjliga vid svenska eventoch sponsringsbranschens stora gala på Globen. För närvarande håller

anställda har John Doe Worldwide i Stockholm. Nu etableras kontor i Umeå.

John Doe på att etablera kontor i Umeå. –Vi vill gärna visa för resten av branschen att det går att ta steget norröver.

Umeå växer oerhört mycket just nu, det pågår inflyttning och byggs överallt, här finns många medvetna och modiga reklamköpare. Rekrytering av lokal projektledare pågår, varefter produktionspersonal succesivt kommer att knytas till platsen. Tommy Gottberg som säger sig brinna för Norrland och vill gärna att fler får chansen att visa upp sitt engagemang. –Det finns ett extremt driv här uppe, köparna har mod och vilja att göra reklam som

Maj 2013

Vinnargänget bakom brandvarnarkonserten vid Gyllene hjuletgalan 2013, bestående av personal från John Doe Worldwide samt umeåbaserade kommunikationsbyråerna Heja, Racer (numera Plakat) samt Punkt PR.

Anders Lind stod för kompositionen, som förutom symfoniorkester innehöll ett 30-tal brandvarnare, fyra sirener och två mekaniska klockor. Foto: JOHN DOE

Opera larmar om bränder LÄNET. ”Firealarms and orchestra” är namnet på en knappt två minuter lång konsert som rivit ner applådåskor. –Det är roligt att kunna visa att vi kan göra bra grejor i den här delen av landet också, säger Lotta Gisselberg, informationsansvarig Länsförsäkringar Västerbotten.

ansikte förändrar, det är inspirerande och utmanande.

Tommy

Gottberg sticker

inte under stolen med att gör gottkampanjen åt Norrmejerier är ett av de uppdrag han är mest stolt över. –Hela grundinsikten bygger på lokalpatriotism, det är något fler här uppe skulle kunna dra fördel av, vare sig de arbetar med oss eller inte, även om det inte går att kopiera någon annans koncept rakt av.

FREDRIK BJÄRNESAND

Prisad reklambyrå ✔ Årets byrå är en branschstudie över hur nöjda Sveriges största kommunikationsköpare är med sina byråer och vad som är avgörande vid inköp av kommunikationstjänster. Totalt har kvaliteten på över 200 byråer utvärderats, baserat på över 3 000 kundbedömningar. John Doe Worldwide placerade sig 2012 på första plats i den minsta omsättningsklassen. Sveriges bästa byrå är branschtidningen Resumés utmärkelse till kreativa byråer som får utvecklingen att gå framåt i reklam-Sverige. ✔ Årets byrå 2012 – första plats ✔ Årets byrå 2011 – tredje plats Källa: ✔ Årets byrå 2010 – tredje plats aretsbyra.se och ✔ Sveriges bästa Byrå 2010 – andra plats resume.se ✔ Sveriges bästa Byrå 2007 – första plats

”

Vi känner att det finns behov av ytterligare en kreativ byrå i Norrland, och så ville vi komma närmare våra befintliga uppdragsgivare. Tommy Gottberg

Det unika musikverket, som uruppfördes 14 december 2012 på Norrlandsoperan, var ett led i Länsförsäkringar i Västerbottens kampanj för ett brandsäkrare län. För kompositionen stod tonsättaren Anders Lind, som förutom operans symfoniorkester hade cirka 30 stycken brandvarnare, fyra sirener och två mekaniska klockor till sin hjälp. ”Det känns riktigt riktigt bra” kommenterade Anders Lind som fick spela för fulla operahuset.

Brandvarnarkonserten bygger på ett samarbete mellan John Doe samt umeåbaserade kommunikationsbyråerna Heja, Racer (numera Plakat) samt Punkt PR. –Det som utmärkte John Doe var att de varit väldigt lyhörda för vad vi tror kan fungerar för vårt företag, säger Lotta Gisselberg, som menar att det ännu är för tidigt att uttala sig om någon statistisk

effekt på antalet bränder. –Vi har i alla fall fått västerbottningarnas uppmärksamhet på ett ganska tråkigt område, målsättningen var att medvetandegöra, det verkar som att fler går från tanke till handling och skaffar sig brandfilt och släckare.

Mehrnaz Bejne, projektledare John Doe, tvekar inte om att i takt med att fler människor påminns om brandvarnarens betydelse kommer brändernas omfattning och förödelse att reduceras. ”Det är vi övertygade om”, säger han i en presskommentar och tillägger: ”Målsättningen var att lyfta brandfrågan med hjälp av ett annorlunda förhållningssätt som skapar debatt och samtidigt engagerar.”

Förutom två priser vid svenska eventoch sponsringsbranschens årliga gala Gyllene hjulet i mars blev den annorlunda reklamkonserten nominerad till svenska PR-företagens branschpris Årets PR-pris i april.

FREDRIK BJÄRNESAND

Lyssna Verket har även sänts i Sveriges Radio P2 Musik under våren. Konserten kan avlyssnas på: http://www.johndoe.se/ sv/projekt/brandvarnarkonsert

Maj 2013

Camilla Öjhammar har under det dryga år hon följt bonden Markus Lindgren med kameran fyllts av beundran inför det arbete som görs på gården.

Foto: ERIC NORDLUND

Fotograf med öga för jordbruk RAGVALDSTRÄSK. Camilla tog arrangerade bilder på sin brorsa redan när hon var sju år. Sedan länge jobbar hon som fotograf, och senaste projektet är en fotobok och en fotoutställning om bonden Markus Lindgren i Ragvaldsträsk. – Tanken var att det skulle bli en artikel, men efter tre månaders fotande insåg jag att det skulle bli något större, säger Camilla Öjhammar, som beundrar vardagsslitet på bondgården. Camilla växte upp i en kreativ miljö i Bergsbyn. Mamma, berättar hon, var förskollärare, en konstnärlig sådan, bilden var hennes språk. Pappa, företagschef. – En öppen, tillåtande miljö. Jag fick tidigt låna kameran och fick experimentera. Den första kameran, en liten platt sak, fick jag när jag var 13, berättar Camilla. – Men jag har sett bilder som jag tagit på min yngre bror när han var fyra. Jag hade klätt ut honom och sedan fotat… …då var jag sju!

Vägen till fotografin som yrke var dock inte spikrak; hon ville bli textillärare, men kom inte in på rätt linje på gymnasiet. Så det fick bli tvåårig social linje i stället. Fotointresset odlade hon i labbet på Baderskolan och i Skellefteå fotoklubb. Via en medieutbildning på Anderstorpsskolan kom så den unga Camilla till Folkbladet och hamnade

Som nyinflyttad i Ragvaldsträsk fick

Fotoboken om Markus Lindgren släpptes i april. Foto: CAMILLA ÖJHAMMAR under fotografen Erland Segerstedts beskydd, en viktig tid för den fotografiska utvecklingen. Fotoskola i Göteborg, sommarjobb på Göteborgsposten och så småningom Norran, där hon slutade som fotograf 2005, finns också med i bagaget. Nu driver hon sedan ett par år egna företaget Bildlikt. Skillnaden mot att

”

jobba på en dagstidning är stor. – Där var det andra som satte min agenda. Nu är jag fri att göra det jag vill, säger hon. Naturligtvis finns en bas av fotojobb, som kan han handla om allt ifrån porträtt till reklamfoto. Dessutom gör hon fotojobb både åt Aftonbladet och Expressen. Men när en idé börjar gro kan hon numera också välja och avväga om det kan vara något att sätta i sjön.

hon nys om att två bröder i byn skulle sälja sin gård. In kom en ung, då 23 år, entusiastisk man, Markus Lindgren. Camilla Öjhammar tyckte det skulle vara roligt att dokumentera hans första tid som bonde med egen gård. – Tanken var att det skulle blir en artikel, men efter tre månaders fotande insåg jag att det skulle bli något större, säger hon. Bok (med text av Lars Westerlund) och fotoutställning blev det alltså. Camilla ser inte uppdraget bara som ett fotojobb. – Jag känner att jag vill hjälpa Markus att komma igång, jag vill ge en positiv bild av arbetet på gården. Varför är det viktigt? – För att jag tycker att när det pratas om jordbruk är det ofta med en negativ ton. Dålig ekonomi, krångel med EU-

Markus gör ju en stor insats. Han värnar kulturarvet i en levande by.

bidrag och allt sånt. Jag vill lyfta en annan sida. – Markus gör ju en stor insats. Han värnar kulturarvet i en levande by. Det är viktigt att sådant lyfts fram, att det finns en levande landsbygd. – Jag är full av beundran inför det arbete som bedrivs på gården. Det verkar inte finnas några hinder för någonting. Och de har dessutom roligt på jobbet, det har jag sett när jag följt dom så nära.

Camilla Öjhammar brinner fortfarande för sitt egenpåtagna fotouppdrag, trots att det långa bildreportaget på gården är avslutat. Nu är hon ute och berättar och visar bilder i skolorna. Hon har nyss varit i Yttre Ursviksskolan. – Jätteroligt. Och där blir ju jag en marknadsförare av jordbruket, det är sådant de frågar om, säger hon, och det tycker jag bara är roligt, Det var vernissage och boksläpp den 21 april. Boken innehåller 64 bilder. Utställningen, som finns på Skellefteå Museum till och med 25 augusti, innehåller ytterligare 20 bilder. Då kan man undra hur många bilder hon har tagit totalt på jordbruket i Ragvaldsträsk. – Jag slutade räkna vid 7 000, säger Camilla Öjhammar, fotografen som har ett gott öga till det svenska jordbruket.

ERIC NORDLUND

Camilla Maria Ulrica Öjhammar Född: 8 december 1968 i Skellefteå. Uppväxt: Bergsbyn. Familj: Sambon Ulf Lindfors, barnen Sixten, 11, och Vilgot, 8. Husdjur: Två jakthundar, vorsteh.

Bil: Renault Scenic. Fritidsintressen: Spela curling (spelar i laget Mina favoriter i division 3), trädgårdsarbete, naturen, foto. Äter gärna: Älgkött. Följer på tv: Borgen och andra danska serier.

Vill resa till: Grönland, för att uppleva landskapet och människorna. Och för att fotografera, förstås. Förebild: ”Sune Jonsson. Han lyckas göra människorna närvarande i bilderna. Han tog plats, men tog inte över platsen. Folk öppnade sig och släppte in honom, därför

tog han så bra bilder”. Kuriosa: Besteg Kebnekajse 2010. ”Helt fantastiskt!” Mer kuriosa: Gillar Danmark, bland annat för att ”språket är så vackert”. Motto: ”Ingenting är omöjligt. Du kan nå vart du vill i livet.”

Trend

Maj 2013

Alla verktyg och pinaler (även snusdosan) får plats i den här klassiska snickarvästen från grossistföretaget Fristads som är marknadsledande på arbetskläder.

MODE. Unga bönder satsar på rätt typ av arbetskläder. Snygg design och klatschiga kulörer är vad som gäller. Och kvaliteten får kosta. Det märker Kramforsföretaget ByggLeasing i Ådalen som plockat ut sommarens stilsäkra funktionsplagg med snitsiga detaljer. TEXT OCH FOTO: SUSANNHE MELIN

Funktionsmössa med uppfällbara öronlappar.

Vändbar fiberpäls från Helly Hansen med tumgrepp, eller ”Norrlandskavajen” som den skämtsamt kallas.

Tyngre arbete med mer slitage fordrar handskar med stor motståndskraft.

Kravet på flam- och varselkläder inom såväl lantbruket som skogsbruket ökar. Och visst är det praktiskt med väl synliga kläder, särskilt under den mörka årstiden.

Skorna är viktigast för den som går mycket och allra helst på hårda underlag. Här ser vi en ortopediskt uppbyggd skonyhet med stötdämpande hälparti och stålhätteskydd. Kostar strax under 2 000 kronor.

Maj 2013

Krönika

”

Jag vill inte att min son ska köra runt likt Luke Skywalker i nån superplåtmaskingrej år 2030 längs sträckor som inte har skog, djur, vatten eller liv.

Jag såg Eskil på cykel J

ag kan inte sluta tänka på den. Den där skogen. Ni vet det som brukar susa förbi när du kör längs landsvägen, eller brukade finnas. Jag har missat infarten till Gargnäs (by i Sorsele kommun) några gånger på grund av icke-skog. Det är liksom inpräntat att där finns skog, vägskylt och väggupp och där ska du svänga av 363:an. Inpräntat i 25 år. Det tar tid att ändra vanor, synsätt eller glasögon. Jag tänker på så mycket skog att jag måndag morgon på väg till jobbet, cyklandes, tyckte mig se landsbygdsminister Eskil Erlandsson susa förbi på en mountainbike, 25 kilo lättare och 20 år yngre, men jag lovar, det var han! Vet inte vad han gjorde på en cykel i Umeå en tidig morgon, men det var han. Säkert. ”Kooog.” Tvåårige sonen sitter i bilen och pekar ut. Jag lär honom allt jag kan om skog innan vi kommer fram vid 363:an-korsningen där skogen tar slut. Berättar om gran. Tall. Björk. Återväxt. Eskil. Sedan skippar jag att berätta om Dn-reportern Maciej Zarembas artikelserie om skogen som jag fortfarande tänker på ibland. Usch. Berättar hellre att skogen är den råvara som vi svenskar är så stolta över. Skogen består av träd. Höga saker med löv på. Djur. Fåglar. Sedan låter jag som bofinken, talgoxen eller gulsparven. Ja, jag kan låta som fåglar, eller i alla fall gulsparven: En, två , tre, fyr, fem, sex, guuuul. Det är nog ett ålderstecken, det där med skogstankarna. Någonstans på vägen mellan 25 och 30 blev jag mogen, ungefär som en gammtall, jag har fått tillräckligt många årsringar, rynkor, ja kalla det vad du vill, för att inse att vi måste börja tänka. Inte en dag framåt, inte år framåt. Utan en livstid. Jag vill inte att min son ska köra runt likt Luke Skywalker i nån superplåtmaskingrej år 2030 längs sträckor som inte har skog, djur, vatten eller liv. Vi måste börja tänka skog. Så här tycker jag att vi gör. Avverka inte så jädrans mycket. Men om, tänk i alla fall långsiktigt, på nästa generation. Känn. Möjligen behöver vi även fler Björn Ferry. Lär onga att ta tillvara skogen på ett sätt som innebär långsiktighet. Hur vet jag inte. Men kan inte någon som kan lära ut? Du, Björn Ferry, måtte ju kunna predika i skolorna? Tänk dig: Ferry parkerar rullskidorna utanför Dikanäs skola och klampar in med lite granris, tallkottar och renbajs i ryggsäcken. Sedan förklarar han hur man snickrar en korvpinne, lokaliserar vattendrag, hittar bästa blåbärsstället och får skogen att leva, alternativt överleva. Och berättar att barnen borde bli skogsägare, eller möjligen skidåkare, om de hinner träna på riktig snö nog många gånger innan deras första OS, då riktig snö bara är något de äldre talar om innan koldioxiden tog över världsstyret, det där som var vitt, föll från himlen, lade sig på grantopparna och skapade vinter. Regn? Nä, snö!

ANNA ISRAELSSON Redigerare

Blogg Läs gärna Ferrys blogg: bjornferry.com

Lars Gren menar att liftar är ett allt vanligare hyrobjekt. ”Från att man tidigare använt stegar och ställningar jobbar man nufrån liftar, och de hyrs främst”.

Mekanikern Mikael Fjällstedt servar en markvibrator som är ett av de vanligaste uthyrningsobjekten bland privatpersoner. En markvibrator används bland annat vid stenläggning, för att pressa underlaget jämnt.

Allt fler företag väljer att hyra utrustning istället för att köpa, menar Lars Gren, delägare LE maskin. Inköpta maskiner används ofta tills de är jättegamla medan hyrda maskiner uppdateras mer kontinuerligt. Foto: PONTUS NYMAN

Fler och fler vill hyra byggmaskiner Uthyrning

LÄNET. Uthyrningsbranschen för byggmaskiner har exploderat sedan 80- och 90-talet och uppskattas av Lars Gren, delägare i LE Maskin, öka runt fem, tio procent per år. – Företag har insett fördelarna med att hyra, säger han. Lars Gren är delägare i företaget LE maskin i Umeå som ägnar sig åt maskinuthyrning. På företaget kommer 90 procent av alla jobb från företag. Han menar att företagare insett fördelen med att hyra maskiner. – Dels slipper de binda eget kapital i maskiner, och sedan får de alltid en funktionsprövad maskin som fungerar när de hämtar ut den. Han menar att servicekostnaderna för de företag som köper egna maskiner

ofta blir högre än priset att hyra. – De som köper själv vill gärna använda maskinerna till dess att de är jättegamla. Under den tiden har det kommit nya som vibrerar mindre och jobbar bättre. Dessutom blir det dyrt att anställa personal som servar maskinerna, förklarar Lars.

Efterfrågan, menar Lars, är störst när det gäller utomhusmaskiner som mark-

vibratorer, vältar, och liftar. Dessutom blir den typen av arbeten överlag väldigt aktuell under sommarmånaderna, eftersom majoriteten av arbetet förläggs till den perioden. – Det har blivit ett väldigt stort fokus på säkerhetsfrågan när man jobbar från högre höjder. Från att man tidigare använt stegar och ställningar så jobbar man

Maskinuthyrningsföretag i Västerbotten: ✔ OF Maskin, Umeå ✔ Ramirent AB, Skellefteå, Umeå ✔ PERiform Sverige AB, Skellefteå ✔ Cramo Sverige AB, Skellefteå, Umeå ✔ LE Maskin, Umeå. ✔ Svevia Maskin AB, Umeå ✔ OF Bygg KB, Umeå ✔ TWT Kran AB, Bastuträsk. Källa: Eniro numera mer från liftar, och de hyrs främst. Vill man köpa en skylifter får man räkna med att punga ut ungefär 400 000 kronor. Samma lift kan istället hyras en helg för runt 2 500 kronor.

PONTUS NYMAN

Maj 2013

Hallå där...

Martin Berglund.

... Martin Berglund och Pia Laula som år 2011 investerade 7 miljoner kronor, när de gick från köttdjur till mjölkkor i Umgransele, väster om Lycksele. – Jag ångrar mig inte ett ögonblick, säger Martin, som njuter av att se sina kor. Martin och Pia har haft köttdjur sedan början på 90-talet. 2000 byggdes tjurstallet om för frigång. Som mest hade man 100 tjurar. Men lönsamheten sviktade, och efter att ha haft ladugården tom ett par år byggdes den om för mjölkkor. 2011, då vi hälsade på senast, kom en småländsk besättning som fick läras om från mjölkmaskin till mjölkrobot och det gick, berättar Martin, smidigt. Då hade man, med ombyggnationer inräknade, investerat sju miljoner kronor. – Egentligen kom vi rätt billigt undan. Dels berodde det på att vi redan byggt om för tjurarnas lösdrift, dels på att vi gjorde mycket arbete själva, säger Martin Berglund. Men så här två år senare, ångrar du att ni bytte inriktning? – Nej nej, absolut inte. Visserligen har ekonomin blivit bättre för köttproduktion nu, men det handlade inte bara om det. – Jag var less efter tio år med köttdjur, och dessutom gjorde vi det här för att skapa mer jobb på gården, säger han. Satsningen innebär att även sambon Pia kan jobba heltid, då hon kombinerar jordbruket med ett turistfö-

Foto: ERIC NORDLUND/ARKIV retag som erbjuder turridning. De började med ett 80-tal djur, varav 34 mjölkkor. I dag har det växt till 54 mjölkande kor och totalt, med ungdjur, 120-130 kreatur. – Det är knökfullt med ungdjur nu, till och med så att vi säljer. Tjurkalvar säljer vi alltid, men nu säljer vi även kvigor, säger Martin Berglund. Sedan ni drog igång med mjölk har både Coop och Ica lanserat sin egen mjölk. Hur känns det? – Det är ju så att det finns inga marginaler i mjölkproduktionen idag, säger Martin, som helst skulle slippa den konkurrensen. – Samtidigt får vi lita till att vi har kloka konsumenter, och det tror jag vi har.

höjer Norrmejerier avräkningspriset med tolv öre från 1 juni, men Martin skulle gärna se en omfördelning av priset i butik. – Av totalsumman du betalar för en liter mjölk går 3.40–3.50 kronor tillbaka till bonden. Den andelen borde öka, tycker han. Att det inte bara handlar om att tjäna pengar förstår man snabbt när man pratar med Martin Berglund. Han talar närmast i lyriska ordalag om sina kossor. – Jag älskar mina kor, så är det. Det är helt suveräna djur! – Tårarna har fallit flera gånger faktiskt, av glädje och beundran, berättar han. Så; om någon ännu tvivlar: nej. Martin Berglund i Umgransele ångrar INTE sin satsning på mjölkkor…

ERIC NORDLUND

SCA tvångsinlöser aktier SVERIGE.

Förra veckan tvångsinlöste SCA sina aktier i det tyska dotterbolaget SCA hygiene products SE (ett företag som tidigare hette PWA). Enligt företaget ska aktierna ha ett värde på nära 1 miljard svenska kronor. Omsättningen för dotterbolaget var i fjol cirka 37 miljarder kronor. Det motsva-

rar nära hälften av SCA:s hygienverksamhet, globalt. SCA köpte dotterbolaget år 1995. Då fanns en större minoritetsandel i bolaget, men efter ett rebjudande två år senare återstod en minoritetspost på 3,4 procent. Beslutet att tvångsinlösa aktierna togs på årsstämman, enligt atl.nu.

Området anknyter till Umeå via bussförbindelser och cykelvägar.

Foto: JESPER OLSSON

Tillsflyktsorten på kolonilotten VILLANÄS/UMEÅ. För den som efter en tuff arbetsvecka tröttnat på stressen och uppkopplingen i Umeå finns kolonistugorna i Villanäs. Här kan man spendera sin tid med att odla, umgås med grannarna i närhet av naturen eller bara koppla av och komma bort för ett tag. Thorbjörn Johnsson är mannen bakom projektet, som beräknas ha kostat 12 miljoner kronor. Det startade 2006 då han hittade och köpte upp en bit mark utanför byn. Stugorna började byggas 2008 allt eftersom. I dag har området 22 stugor varav 20 har sålts. De resterande två stugorna som förblir osålda har tidigare varit på väg att byta händer tills att bankerna backat. – Det är de ekonomiska

förhållanden vi har i dag. Jag bestämde mig för att vara snäll med kunderna och avsluta försäljningen med förhoppningen att deras intresse lever kvar tills då vi får bättre tider, säger Thorbjörn Johnsson.

Stugorna är på 25 kvadratmeter och är utrustade med sovloft, el, vatten, avlopp och kokvrå. Handikappanpassad toalett och dusch hittas igen i

”

Det är kul att tillföra en fin grej till byn och det är enkelt att fara upp till området och greja. Thorbjörn Johnsson

centrumhuset, som är uppvärmt året runt. Kolonistugorna på kommunens mark stängs ner under vintern. Så är det inte här. Jag ger en också en annan säkerhet här. Om kommunen bestämmer sig för att bygga ut stan så kan det hända att stugorna i andra koloniområden flyttas eller försvinner.

Till hösten kommer resten av marken att avverkas för

ytterligare stugbygge. Det är 25 stugor som är planerade, men efter det har Thorbjörn inga planer på att expandera. Trots det att det finns ett växande intresse kring området. – För mig blir det bra så här, tills vidare. Det är kul att tillföra en fin grej till byn och det är enkelt att fara upp till området och greja. Det känns många gånger mer som en hobby än ett arbete.

JESPER OLSSON

Tallen en riktig hälsoprodukt

Plagiaten kan vara dödsfälla

ÖSTANBÄCK. Snart kanske

NORRLAND. Motorsågstillverkaren Stihl varnar nu för livsfarliga plagiat på marknaden. Företaget har tidigare drabbats av plagiat, men nu har de kommit tillbaka på marknaden. Kopiorna kommer främst från Kina och är förvillande lika original-

i en hälsobutik, floem, alltså tallens underbark som finns mellan trädet och ytterbarken och sägs ha samma funktion som människans blodomlopp. Floemet innehåller, skördad vid rätt tidpunkt, stora mängder vitaminer och andra näringsämnen.

Det är kemisten Åke Paulsson, Östanbäck, Skellefteå kommun som kommit på denna upptäckt, nu klurar han på en metod att ta tillvara underbarken innan tallarna kapas och förädlas. Redan för flera tusen år sedan kände naturfolken på norra halvklotet till underbarkens nyttigheter.

färgerna, orange och grå, på motorsågarna och med vanliga klistermärken, men även välkända modellbeteckningar på kåporna. Medan originalsågarna har varunamnet Stihl ingjutet på kopplingskåpan.

Maj 2013

Vattenavrinning

Ventilation

Taksäkerhet Underlagstak Takplåt Fasadplåt Beslag

Högproﬁler

ing

ksäkerhet

Kaminer

Skorstenar

Ventilation Vattenavrinning

Taksäker Fasadplåt Takplåt Kaminer Underlagstak Skorstenar

Beslag

Högproﬁler

Kamin Vi utför Service och Reparationer på de flesta fordon och maskiner 0940-554 04 • 070-694 26 08

Vi jobbar med personbilsdäck, MC-däck av alla slag, traktordäck, entrepenaddäck, montering, balansering, säsongsförvaring mm... Har du frågor när det gäller däck så tveka inte att höra av dig.

www.vannasplat.se

Ring 0910-78 70 45 eller 070-237 33 93

rhet

Ventilation Vattenavrinning

Taksäkerhet U Fasadplåt Takplåt Fasa ner Underlagstak Skorstenar

Anders

Beslag

Högproﬁler

Kaminer

Vattenavrinning

Ventilation

Taksäkerhet Underlagstak Takplåt Fasadplåt Beslag

Högproﬁler

Per-Erik Sjöbotten 236 931 92 Skellefteå www.morensdack.se

Kaminer

Skorstenar

HYDRAULCYLINDRAR BIL- &TRAKTORKYLARE repareras eller omcellas efter behov. Färdiga utbyteskylare till många bilar.

• Kylare till alla bilar • Oljekylare • Värmepaket • Montering av kylare/ värmepaket • Renspolning av kylsystem

Industrivägen 8, 901 30 UMEÅ Tel 090-12 99 57

Din leverantör av Sand och Krossprodukter

Trasig cylinder? Behov av dämpning eller kanske bara förlänga kolvstången? Vi renoverar och modifierar befintliga hydraulcylindrar. Vi har även ett eget hydraulcylinderprogram där du själv kan komponera ihop din cylinder så den passar dina behov. Då vi har de vanligaste cylinderrören och kolvstängerna i lager kan vi erbjuda korta leveranstider.

Anjo Mekanik AB Svedjevägen 8 J 931 36 Skellefteå

Kontakta oss för prisuppgift.

Telefon: 0910-37 500 Fax: 0910-710 035 Mail: info@anjomekanik.se

www.anjomekanik.se

HJÄRTA Vi levererar material till företag och privatpersoner inom Umeå Regionen alltid till förmånliga priser. Ring oss för mer information! 090-77 77 60 • 0935-399 60

www.kajsakeri.se

sos-barnbyar.se

Stöd vår forskning

PG 90 07 22 - 0 BG 890 - 7610 www.ögonfonden.se

Maj 2013

2500

besökare kom förra året hem till Ulf Johanssons gård för att på plats få uppleva när korna släpptes ut på bete.

Skulle tro att vårbruket blir klart i månadsskiftet majjuni. Ulf Johansson

Sexradskorn mognar tidigare, vilket gör att man kan tröska ett par veckor tidigare. Det är som att köpa en försäkring för att kunna komma ut och tröska tidigare. Ulf Johansson

Förra året var ett fanstatiskt bra spannmålsår, torrt och bra energioch proteinhalt måste jag säga. Ulf Johansson

mjölkkor, i ett uppbundet system, med rekrytering blir det cirka 65 djur i en ladugård från 1970-talet.

Nu startar vårbruket

RÖBÄCK. Vårbruket kommit igång sent? Nej, snarare normalt. Ingen tjäle i marken. Vattnet på fälten har farit frakt ner, konstaterar mjölkbonden Ulf Johansson som ser fram emot ännu en odlingssäsong. Traktorn fullastad med gödsel på vagnen far fram och tillbaka utanför Ulf Johanssons hus i Röbäck, på väg ut för att sprida den näringsrika gödseln på den svartbruna upplöjda jorden. Sällskap har gödselspridaren av en flock måsar som seglar omkring som gråvita luftburna segelskepp kring spridaren. Solen gassar, bra tid för vårbruket, tycker Ulf Johansson. – Skulle tro att vårbruket blir klart i månadsskiftet maj-juni. Sedan är det gödsling, harvning, såning, och mineralgödsel på vallen.

Ulf Johansson tog över hemstället 1993 från sina föräldrar och farbror. Innan dess jobbade han som byggnadsingenjör. – Ville inte att gården skulle läggas ner utan att ha provat bondelivet själv. Jag hade inga konsulter eller kalkyler, jag gick in i det här med min magkänsla, säger han. Lantbruket består av 34 mjölkkor, i ett uppbundet

system. Med rekrytering blir det cirka 65 djur i en ladugård från 1970-talet. Han brukar 78 hektar, varav 14 hektar är egen mark. – Arronderingen på markerna är bra, i princip ligger de runt gården.

Hur skörden blir i år kan man bara spekulera i. Blir skörden lika bra som förra året är han nöjd. – Förra året var ett fanstatiskt bra spannmålsår, torrt och bra energioch proteinhalt måste jag säga. Fast man hörde ju att många hade det kämpigt med genomblöta marker.

Normalt tar han in en förstaskörd grovfoder från 33 hektar och tolv hektar hö till ungdjuren. Inga större förändringar i årets odlingssäsong, mer än att han har gått från tvåradskorn till sexradskorn. – Fördelen är att sexradskorn mognar tidigare och då kan man tröska ett par veckor tidig-

are. Det är som att köpa en försäkring för att kunna komma ut och tröska tidigare jämfört med tvåradskorn som dock har den fördelen att det ger fler kilo skörd per hektar, förklarar han.

Ulf Johansson har minskat kraftfoderkostnaderna med egen spannmålsodling, dessutom har han och kollegan Arne Lindström ett nära maskinsamarbete, bra sätt att minska maskinkostnaderna. – Håller lönsamheten på en rimlig nivå. Jag bestämde mig för några år sedan att köra med det jag har. Har svårt att tänka mig var jag skulle ställa en ny ladugård här i Röbäck, ute på fälten går det inte, för vattensjukt, säger han.

– Kanske jag byter produktion till köttdjur och kombinerar det med skogen på 240 hektar produktiv skog, en bra buffert för mjölkföretaget. Men samtidigt får ju inte skogen hålla mjölkföretaget under armarna. Ulf Johansson, tycker som många av hans kolleger att mjölkpriset måste upp för att kompensera för andra kostnader som ökat: foder- och dieselpriset.

– I dag har vi samma pris som 2011, runt 3,40 kronor per liter mjölk. Går man tillbaka till 1998 så låg grundpriset på tre kronor per liter mjölk, säger han. Samtidigt som han är missnöjd med den ekonomiska ersättningen för den mjölk han levererar till mejeriet och stigande produktionskostnader är han trots allt nöjd med att vara bonde.

– Roligt och varierande jobb, även om det är kämpigt, för mig handlar det om sjudagarsvecka. Men jag har svårt att tänka mig att bli anställd igen, man är så van att bestämma över sin egen tid, konstaterar han. Ulf Johansson och hans kolleger har under de senaste åren blivit riktiga publikmagneter, receptet heter betessläppet runt om i länet. Antalet besökare har exploderat under de senaste åren, konstaterar han.

– Tidigare var det kanske 200-300 som kom i samband med betessläppet. Förra året kom mellan 2 000 och 2 500 personer. Roligt, känns som att vi har konsumenterna med oss, säger Ulf Johansson mitt i vårbruket.

PETER KÄRR

Maj 2013

Ulf Johansson, mjölkbonde i Röbäck utanför Umeå, känner förhoppning om årets odlingssäsong.

Foto: PETER KÄRR

Snart är det dags för er att få komma ut på sommarbete, förklarar Ulf Johansson till en av hans 34 mjölkkor.

Gödselspridaren har sällskap av en flock måsar som hittar smått och gott i gödseln.

Röbäcksslätten i skimrande vårskrud.

Ulf Johanssons gård i Röbäck är en av många gårdar i byn, snart väntar betessläppet och med det publikinvasion. Förra året kom 2 000-2 500 besökare för att se kornas ystra dans.

Besök oss i Monter 532 • 1:a pris: 3 Trisslotter • 2:a pris: 2 Trisslotter

Box 3053, 903 02 Umeå

Skicka till adress: Tidningar i Norr AB

Märk kuvertet: ”Skogskrysset nr 3”

Vinnare och lösning presenteras i nästa nummer av Jord & Skog.

Senast 31 augusti vill vi ha ditt svar.

Telefonnummer .............................................................................................................. • 3–5 pris: 1 Trisslott

Postadress........................................................................................................................

Adress ..............................................................................................................................

Namn................................................................................................................................

Skogskrysset nr 3 22 Maj 2013

Skogskrysset nr 2 lösning och vinnare:

1:a pris: Anna Persson, Umeå

2:a–5:e pris: Erling Wallson, Skellefteå Marit Frank, Vindeln Disa & John Carlsson, Lycksele Helen Johansson, Lögdeå

Grattis!

Nya Vimek 610

Vimek 610 är marknadens mest effektiva skotare. Nu ökar vi på lastkapaciteten, förbättrar precisionen och med den nya Caterpillar-motorn vässar vi motorstyrkan väsentligt. I Vimek 610 har vi lyckats kombinera motor och transmission till att leverera hög effekt, produktivitet, prestanda, allt med låg bränsleförbrukning och till en kostnadseffektiv maskin.

Hitta oss på nätet:

facebook.com/vimekab

www.vimek.se

Maj 2013

• Lastbilspåbyggnader • Timmersläpvagnar • Ombyggnationer 0662-100 08 • BJÖRNA

www.bjornavagnar.se

LAJKBODANS ALLTJÄNST

RLR9` nqcds U@SSDM shkk 61 8//

r rj mjdq ct 1/ jqnmnq-

BETONG Bra priser Leverans med roterbil HÖGDAHLSÅS AB Tel 0910-910 51

Svets och rep, traktorkörning, montage, röjning, plantering, jakt, skyddsjakt.

Vi vill köpa din skog nu.

Huggarvagn 6–12 ton

innehar f-skatt 070-685 99 62 Traktorprocessor Gallring-slutavverkning

Framtidens byggklossar. Ja, det är faktiskt vad du är med och skapar när du säljer din skog till Martinsons, i form av fabrikstillverkade byggelement för broar och hus. Men dessutom gör du en insats för att hålla regionen levande och stark, eftersom värdet av din skog stannar i bygden och bidrar till att skapa nya arbetstillfällen. För att inte tala om chansen att göra en riktigt bra virkesaffär.

Ring oss idag. Växlarvagn 10–24 ton

Lars Forsell, Skellefteå, 070-666 08 24 Peter Sundqvist, Skellefteå norra, 070-335 78 02 Erik Lindholm, Skellefteå norra, 070-210 68 69 Tord Vidmark, Norsjö, 070-666 70 68 Stig Lundqvist, Lövånger, 070-628 46 61

Vi producerar och säljer Stugor Garage • Förråd

Christer Nilsson, Bygdsiljum/Robertsfors, 070-666 63 93

Vedprocessor Helaut vedhantering

Mats Lindfors, Bygdsiljum/Robertsfors, 070-666 07 90 Jonas Lundström, Ånäset/Burträsk, 070-343 07 83 Peter Holmström, Umeå/Nordmaling, 070-674 26 50

Vi har det mesta inom trävaror: • Hyvlade brädor • Reglar • Plank • Tak • Golvlister • Väggpanel • Isolering • Väggskivor • Spik, skruv m m

Enmanscirkelsågverk

Robert Svensson, Vännäs/Bjurholm/Nordmaling, 070-666 07 96 Hasse Johansson, Vindeln, 070-666 31 16

Martinsons 937 80 Bygdsiljum Tel 0914-207 00 www.martinsons.se

Bodbysund 131, Burträsk Tel 0914-150 19, Mob 070-213 52 75

www.burtrask.org

Får du ut det du vill av din skog? Som skogsägare har du stora möjligheter till intäkter, sparande, skattelättnader, upplevelser och annat som skogen kan bjuda. Med vår hjälp får du en tydlig och aktuell bild av just dina möjligheter med din fastighet. Vi gör en skräddarsydd analys och förvaltningsrekommendation baserad på dina behov och önskemål. Vänd dig till närmaste förvaltare: JÄMTLAND Håkan Bergstedt, tel: 063 -12 77 03 håkan.bergstedt@skogssallskapet.se

15 000 kronor extra i månaden!

Rika naturupplevelser och tryggt pensionssparande.

Täcka kostnader för underhåll av släktgården!

Bra jakt och ﬁske – och skogen ska gå runt!

ÅNGERMANLAND Mikael Edman, tel: 0611-237 39 mikael.edman@skogssallskapet.se VÄSTERBOTTEN David Israelsson, tel: 090-77 01 32 david.israelsson@skogssallskapet.se Henrik Jansson, tel: 090-77 42 48 henrik.jansson@skogssallskapet.se Nils Lundgren, tel: 0940-149 15 nils.lundgren@skogsallskapet.se www.skogsallskapet.se

6 septemb

Testa Nordsverige gratis under fyra veckor!

FAMILJESIDA

Personligt

er 2012

6 septemb

PERSONLIGT

Med hjärta för Ångermanland!

Varje vecka porträtterar vi en länsbo med en personlig vinkel. Under vinjetten ”Personligt” lär vi känna intressanta personligheter i länet bättre.

REPORTAGE Vi hittar varje vecka personer som någonstans ute i landsbygden har hittat och lever sin egen livsstil på det ena eller andra sättet.

100

t rat mycke har varie har Älgjakten n, men det som ndarna. mellan åre tydelse är hu Hugo Wågberg be st allra me

er 2012

6 septemb

”

Älgjakten

1983

Älg

älgar 180 000 under fälldes det Detta var i Sverige. s 80-talet et 70- och sion, vilk n fick älgexplo att jaktlage innebar elning för att större tilld men. stam reglera

startades Älgjakten mber och den 3 septe rnorrhåller i Väste 29 den land på till februari.

”

Det är ju att speciellt ö. en Lage Tjärnström jaga på

på latin

ka är det latins Alces Alces är på älg, som namnet våra a djuret i det störst skogar. svenska till 550 kilo. väga upp Älgen kan

n Jakt på öet styr r d där vä

. en mört varierat pigg som kten har , men – Älgja åren mellan kade på mest bety mycket har allra 95 jägare pac och körde iväg . De gör det som . Många rna hundarna GULLVIK äll i ordning bila säger han. delse är glig skogskrån av jobbet, skv t av on ent dag åkte proc någ de sön på slute an längs jaktlag – När han de jaga var bra till jaktstug inte Norrvåges börja , och let 40-ta ynt vara en sälls bilväg. Men hundar på en ö, e. jaga att och jägar å lt ar likas båt. a hund igt speciel nström från då. – Dålig var det – Det är väld ledaren Lage Tjär jägare t, berättar ovana jakt det anna berättar I dag är skogen Degerfälle. Hugo. del av och en men trots i början är slag brinna, startade jakten har det våges började träd så Ö-jakten Där var och Norr a skottelsen av Pang. . under 90-talet d de först ngens föröd av har jaktlagen Blan g bat g. för llnin säso igån inte drab föll på laguppstä ut och numera ju till mat Norrvåge en som – Det blir det viset har bytts lemmar dag stod som så på ttar åren r det av tio med under första smällar djuren, ut bestå bra, berä för, två e till gav sig jaktlag det varit tiotaggar varav sju iärdag. fick en ers. att årets prem ju speciellt r And ut unde backen. morgoför – Det är sprang vädret nio på meters för – Älgen kan är en ö. Är ta oss ut, på 30 är redo - Kloc jaga på vi inte då älgen n, ett kraftlinan Hans West kan med båte gt nen ttar till blåsi berä e vi jaga traditiondå en sport ner avstånd, så måst vi ön är har den - tran som heter duga om sen öme. Tömmer te man som ten i keps ta lång att tala omd s arbe grankvis inte är Det kan senliga ut morgonen älgtrack den ju tom.älgar simmar är en av na ön. n en, och på jägar ute inna ttar jakttar. använder nband tid , berä två skyt Istället m. a, spän hit igen Tjärnströ Sellin satt platt pulk för att få ner en Lage Anders et en tyrka on ledar på drev Han och inte och arms a morg lyssnade består och denn en kilospänt och då det djurlivet älgen, även hare ade upp extra lätt regi av r in Men av älgar, utan som start går det under ra mete på ön. bara ute hund bort när om jagas Ami meter handlar stiken och räv också skym tning. jämthund ligt dund brukar nedförslu och ovan Rådjur helt plöts . träden, tjuren används dem längs mellan framför över vid båten mal tas våra huvuden havsrade ut Väl nere förfogar av gam en för brytare seglar Jaktlaget över fyra få älgen en stub tre älgar ar utbrett kraftlinan för att tre plus t eter bort 1 000 hekt gen har modell örn. Med par kilom jakten oftas Anordnin bad. öar ett medlem lning är par dagar, i båten. ivks havs äldste at. i tillde morgopå ett agets från Gull av där truer n jaktl arad ärsö de flesta en berg kons tre avkl På Råsk ser skog beger sig jaktlag. Hugo Wåg 88 år, varav bedrivs och då a nens jakt till andr ERIKSSON vanlig skog Trots sina av alla hans hösjägarna som en EMMA at endast edelar ut precis ts i älgman trask strand- fjärd spendera vara har redan då ar han meter från år sedan tar en, verk hundra par För ett ed- skog kanten. ett åskn s ön av drabbade

og till älgsk

ppBästa avko Urban lingen för på är att hålla n. med vede andet Både hugg andet och stapl m ett ger hono lugn efter arna arbetsdag på Bredbynskolan.

skyttar Dagens

Anders

Hans Sellin och

Westman

satt

jöl 3 msk vetem r eller öl porte 1 flaska 1 tsk salt r 10-15 enbä n 1-2 tsk timja blad 3-5 lager cm bitar soya 2 msk na i ca 2 tter, skur 3-4 morö 1 gul lök olök . 1,5 purj önskemål nsylt gt, häll par efter 1 dl lingo svartpep trat” färdi ser och har ”put Kryddor: ingredien 1 – 1,5 brynt och i nämnda köttet är tt ovan här: När n småkoka Gör så , ca 3l, tillsä Låt gryta en gryta om det behövs. ilja. över till med pers ng. skumma r. Garnera före användni eratu koka upp, n dage låg temp timme på bäst om den görs blir Grytan

visar h Bilden som en är . Bild gammal . Leksand Sellner,

stävja p för att till nytt grep vända sig öldsvik ett ut. genom att en i Örnsk t sticker det. Detta a om någo Foto: ARKIV Nu tar polis gen i inlan na ska rapporter inbrottsvå för att jägar jägarkåren

cket ha så my Vi vill ju möjligt. tips som

8 9 6

n tävling) - lätt (inge

Sudoku

3 - mellan

9 5

Sudoku n siffra låda. Inge samt i varje

9 5

9 4 8

Sudoku

3 9

3 2

8 7

1 2 1

I KRIST

er 2012

ENHETEN

a varandra Uppmuntr e än oss andra högr lt visa föral va och fram i trovä till ing för ln – är kyrkan i brevet och aktn de t. – cirke skriver det det, ÄR Ringen för enhe Paulus här: OM m Men blev symbol bet stepräsperna så symbol gammal geno t över Filip sin Orde t i alla finns tröst untran är split Jesus ber att ”de alltså det som förbön, rn tus, uppm nså att helh m Fade terliga Jesus Kris ken och geme samman s ett - likso ska vara ÄR det.” Jesu Men värld från kärle Anden, OM det synlig. r et känn från med och Han inga illusione den skap och bolisk, sig e ömhet gjorde driver ÅT gjorde inte finns min glädj att alla ten, det gör då heller. visa Därför om enhe känsla, m att Paulus HÅLL. g geno t av allt i käraposteln kamp att fullkomli är mins ojämn samman en t ten Lev evärld enhe a Enhe enighet. e och sinn kyrkans I den falln a i tank ska ni r lättköpt. tring och konflikt hävdelse lek, enig samling än från själv ligger split till hands den rätt ödmjuka lag, fria VI har ga. Var och själnärmare varit o e än er och fåfän intresse har det andra högr igt änn enhet. Egen urrerar alltid och sätt rätt vanl konk ten går uppl viskhet ert eget själva. ken. Enhe – när vi bara på as. och med kärle Tänk inte å på andr litenhet, då förlorad. utan ocks råda hos er , ständigt ändå i sin ning ber bästa s 7 förso s sinnelag Men Jesu vara ett” hos Jesu Låt det erkänna de alla må å. Han å fanns a8 ocks bön ”att männ uppm likas an som a 1 a till våra Paulus Ja dess 6 ver3 mell teringar – och Kristus. us behö att vädj shat från Paul oss. ar fortsätter , därför att enhe1 till ta ning i vår tid bästa sidor 9 av kyrkans vi också 7 ten är7 ett etecken. Om 7 känn 9 främsta

n tävling) - svår (inge

g) (ingen tävlin

än omma mer får förek

en gång

t rad erar det: ät och lodrä s. varje vågr r ska summera Så här fung rna 1-9 i . Inga siffro Fyll i siffro eller ruta i varje rad

slund Urban For

Krysset

att lägga gäller en då Men det m skott att e bako es det fjol fälld lersta tank reförbundet vill honLÄNET. I Jäga r i mel serar på agen foku större knas 22 788 älga . I år berä minst jaktl och låter de Norrland djur ingen bli vara. r fälldes tjurarna avskjutn tusen älga Norrland d ta tjurar kan lika stor. i Jämtlan ståtliga i mellars ernorrland a skjuter Brist på för Medan man r korn att de fälle att i fjol. I Väst539 älgar. e innebära påföljd fortfaran r så fälld sten med födda fälldes 9 på brun d många tjura blir sent er ernorrlan kalvarna tur inte hinn ga kalv man i Västr än hondjur. i sin lika mån t tjura som ska. Skju 4 färre som de a. bunutvecklas mer som vuxn Jägareför es det ska ar Spara tjurar med mDärför har tiv som rrland fälld är en 4 r septe ut direk t ens I Västerno ar unde älgar, vilke sedan det sänt älgstamm än tio tagg ifjol 9 539 djur förstärka kten. SSON med 566 än berja EMMA ERIK ökning kvalité. hondjur fler t 2010. 4 Skju jakten. avskjutr under beräknas lika stor. tjura I år t e bli mins r. ”Vi måst ningen

.......... .............. .............. .............. ... .............. .............. .............. .............. .............. .............. .............. .............. Namn.... ...... .............. .............. .............. ....... ....... ....... .............. .............. Adress... .............. .............. .............. ss .............. Postadre

: kan vinna et och du Lös kryss 2 Trisslotter tt 1:a pris: 1 Trisslo 2:a-4:e pris

nda . g oss tillha Din lösnin 13 september 2012 s ntera senast den lösningar prese och Vinnare r. om två vecko adress: nstående gen till neda Skicka lösnin Box 3053 36) e, kryss vecka Nordsverig (Märkes 903 02 Umeå

Lilla krysset v 36

t fredag nästa oss. Senas in det till r t och sänd till ett vykor pris: Socka lordet på nr och skicka pris 1 Trisslott, 2–3 Skriv nycke veckans Umeå 1:a tet med Märk vykor Box 3053, 903 02 e, Nordsverig

vecka vill

vi ha ditt

Porto betalt

svar.

Vinnare Lösning/ nen us v 34 Sovjetunio set/Reb Lilla krys na bryter sig loss från

Vinnare Lösning/ et v 34 igekryss Nordsver r 2 trisslotte ele 1:a pris: nhed, Juns Helen Ahle

Rätt svar:

Ukrai

1 trisslott ön 1:a pris: tröm, Frös Maria Ahls

Vinn ! Namn: ............................................................................................................................................................................................... lotter

a baxa ner

älgen till

: 1 trisslott 2-4:e pris on, Backe Margot Nilss ius, Växsjö stad efors Bengt Hop sson, Hörn Bertil Aron

Sockar ele der, Juns Sven Ulan dengren, Skog Miriam Swe

Adress ...............................................................................................................................................................................................

veckor r pulkan förberede Jägarna

et i tärn lår, skur ioner) n. eller ytter (4-5 port dl vatte Älggryta (fint) ex fransyska , tillsätt 2-3 tt i gryta I kg älgkö och lägg över t Bryn kötte

6 septemb

re och mind ensam allt mer sporten i källaren nde. hemma inspirera ade själv rna. Det allt tre – Jag trän fick passa vikte och köra är trots ma ens fru att sitta ing. Det och min bedö 2012 erigt å tråk med trän sitta och han, ttar han. septemb blev6 ocks som ska Urban. at upp flyttade ing, berä a domare trän jag start ttar till rlott har berä själv on lyckfrun Cha då ett lag så r sig upp. - utförande, var han inspirati fått ihop Urban och sätte finur elyftets r och den falnande med en ta tävlingenSollefteås igen, säge ödmjuk man ingssonen Men trotsändå smitta av styrkring och an innan förs inom r på trän Redan omk ettårige a till Det är en E. När Urb som sitte ades han na runt n. etablerad en av grundarn t i ögat till byar utom ett lag. väl Edvin till efter lyfte NORRFLÄRK tade till Norr som t igång lig glim fördelar igen sig ingsvärld flyt själv hålli ade dess och tar , och grab Urbans len trän gym och hade bänken Forslund ett ordentligt gym i våras start vi börjat tävla duktiga. s i loka hem Arla fteå. nio år. riktigt på plat – Nu har föräldra e. ingen i med är inte i Solle den oner är man är flärke var saknades. Alfred som med trän flärk s ju, men a som är are när rat ta sonen Flera pers d Norr fann trä. barn rolig duce i yngs me som av et t Gym ot intro land – tång myck någ en skivs och därib mer ingen som säger Urban. Det blir n. fina en som vari att lyfta gymmet kar Urba Det var och nare och es ing där, ger sig på är med mig på Styrkelyftar efteås första fler, påpe bra invå Charlotta flärk barn, och en av trän Soll är utöver att – Arlfred mina tre andra n form flyttade han, frun n till Urbans n av Norr Skogen r Urba att starta en anna innan han ham sig då för 2001 de er, säge sonen Edvi någon av lägen ige än täm hind n och även t fiske att det är inge tade Urba e styrkor, gym bes den då ettår i Norrflärke. byn på , då jag ngar om åldern em tilltaland värld arbe han fann den lilla naturligt förhoppni av honom. att bli te föräldrah skolans sig helt även ge som har flärke när ett arbe nade i elyftare n en chans något han – Det föll somrar i Norr det roliDet var på blir en styrka ungdomar är att i skogen. pplande. landsbygde bland derat alla började g, både det var avko lyfter t Att trän sedan han och spen nrensnin väldigt liten och Urban och kärt ar jag på bra hjär starkare. inte alls lika rolig med ända som resurs jag var s, säger ett sysslat – Det är Oftast lyssn n som fann hugga. fisket som han. gaste r och till – Det är ju v och nu har jag r Bredbynsskola a , säge stapl ing på närheten ent. själ under tidennt stort intresse, styrketrän flera fram elevassist ljudbok att träna tävla med, berätta ade då ledde . intresse. är ett såda du går till Han ordn ett tillval som nya orten omsDå det ett lag att val, e på den r till ungd det då att n? a av Elevens händer sak gälld ungdoma och någr . Min fru med vede n tadiets Samma Urban. s inte, av högs att Urba överdrift jag höra hela tiden r runt lika aktiv gym fann förslaget jag inte här. – Det får att jag bara flytta säger det Ett rna kom med SM. tiden var ett även en, tävla, och säga bybo s en – På den på tomt a upp med brukar säger rna fick beviljade vi ställen röda skulle start bidrag och ungdoma blev så duktiga, fick n på olika ttar. Då prydd med n på utan vede SSON de sökte or. är t att – Vi skra i lufte 000 kron EMMA ERIK t med gen som var rolig Urban och ks upp på 220 ordentlig Skivstån summa vikter sträc göra det stning, säger ng han. att gula t tävli och första spionjär möjlighe varierad utru sätt. styrkelyft han sin nande. en enklaste flärkes minns rejäl och på bänk finna spän Norr r t ju igt är Själv s ligge Det väld n. trots han börja Det kräv lund som 1999 som n vila en Urba n dess hade gt nervös. Urban Fors inte träninge ort, från trots allt Inna var rikti är förra Jag – det ört r för på hans och låter i Borlänge ng jämf man våga tävling nne: USM t det är tävli helgens trä- att tävlingsmi nad då r, de var riktig Roligaste aktiv med har stor skill skolans eleve Sollefteå. inte varit när man när jag följde – Jag har , men nu ved hela tiden r på med duktiga”. ningen jag hålle jämt, när ljudböcker ”pärer”. kör bil.” , 3,5. löksås och lagar mat, och Alfred : Stekt fläsk, Linnéa, 10 helst r 12, , lan Laga Edvin ynsko s på Bredb lyssnar på Yrke: Resur s ring ”Jag at: Gidon år Ålder: 47 Senast lyssn a, 26, lärke Bor: Norrf barnen Emm Charlotta, Familj: Frun

m e proble ett växand Tjur-brist

linan. längs kraft förbi

Kurt Elsi och svik Örnsköld

Varje vecka hittar du ett kryss tillverkat av kryssmakare

n Alfred, när sone

Ja tack, jag vill prova 4 veckor utan kostnad. n dundrade när tjure

or till Arn Tusen ros till två flic pen för hjäl i Nepal.

älggryt om god

else

rkats som tillve ERIKSSON en av trä, Foto: EMMA r skivstång 3,5 år, lyfte

Senast mån fi vi ha din eller posta Foton retu

n n i Bredby Westma ryta. Erland god älgg akten vill pt för en Inför älgjföljande rece ingar. tipsa om

Lars Burman. själv Melodikrysset finns också med r både sig barnkorsord, rebusar are rk Urban gö ärkesamt ta s 001 fl och sudoku. 2 och Norr

”

GRATIS år havsö Här överg

ett efter bara

und ser på . Urban Forsl är på gång elyftare . ration styrk träningen Nästa gene som vill prova på just för barn

r skjuts tusen älga å änd varje år, kvar två finns det ger så till tre gån våra många i jakten skogar när är över.

som s något är tidvi tungt. Inbrott inlandet ett brott drabbar g t är det aPeter Sellin Samtidig l kräver iaktt som i rege det ska gå att för att fönster därmed gelser för ar eller i upp och upp dörr sig tillträde in i sin nysta eten da sligh någonting att bere att det är kväva brottigheten är ofta och stämmer, känner stugor. riktigt s ju upp linda. Svår as just iaktinte fortvänd och som – Det sakn i inredning r Selling pet att att det allting säger Pete ma åt därav grep n. ned på kom och kåre och tagelser, r: en att hitta till jägar et sätte nog inte in- för r att stjäla. vända sig ju ha så myck – Det är ngsgör alla treri pryla här som regis – Vi vill det så på är flera samma Bilars möjligt, lement utan det tips som ga för att inlanperbrotten mer, signa e av mån Det är hela Ena num inbrottsär ett sätt eväckand upplysfalanger. komma drabbat. misstank försöka et. Vi förtypen av som är vara en på spår vill ha. soner är att det kan det polisen tjuvarna och vis trakträtt veckan ar som alla sätt i Anundsjö vecka ning skulle klivafinns söker på sig till oss. a ökning Om man s höra av att näst åalla möjfolk ska brottsplat till erna, för ng i Gide ker vi på in på en igt att igheten en ökni Det försö konmöjl möjl är vara även Det det vill även a. Vi har p för oss liga sätt. pande, åi Västertraktern nytt grep envarsgri att omg polisen n. det är ett igheten takt med ker hålla jägarkåre polisen säga möjl och försö att gå via larm till botten länsgränende slå kvar gärningsn över , och akte kten kont ingsälgja och hålla n av älgUnder eller gärn Då serna. lt i börja en. mannen plats te framföral det mycket folk på n svep är männen sig. också vara t år seda jakten, över rör på För någo e ett brott ottsvåg ute och amåst är inbr iaktt en som att . meningsockså chansen inget vi begånget då även Då ökar , sådant som folk det är e med i kar inlandet, – Fast ar, påpe örelse följd så illa gelser görs för det sticker lös först igt mmender på veva. Rikt det blir reko la om reagerar ng. samma kan hand Peter Selli MARIA BOSTRÖM nu, men okända ut. Det skadedet inte bilar, på är ckligt mycket okända rörelser tillrä att det bryts or och ERIKSSON bara av människ dygnet. Foto: EMMA görelse tider på att man knepiga gör som – Sådant

rs avstånd på 30 mete

Tipsar

Betrakt

KRYSSIDOR

polis a hjälpa Jägare sk å tjuvar p i jakten LDSVIK. ÖRNSKÖ är tidsvis hårt Inlandet av inbrott e drabbad r, fritidshus i bostäde r. Nu tar isen och jaktkojo svikspol Örnsköld grepp och om nytt ett rkåren vädjar jäga ket hjälp. det är myc – Nu när skogen och rör i folk ute det lättare att lser på på sig är iakttage ut, det görs sticker r sådant som sen Pete säger poli ng. Selli

ulera Vi vill grat in Uberg, som Mod r. Jessika septembe nter år den 2 ga prese fyllde 7 du fick mån Hoppas . och tårta är ar detta önsk Vi som ar. och Farf Farmor

En familjesida där du helt utan kostnad får dina hälsningar framförda, dikter, roliga historier, bilder, teckningar – Ja nästan vad du vill! Skicka till familj@ nordsverige.se

faldighet efter Tre , brister 2 Fjortonde INTE finnset. 9/9 201 enheten rdigh en

er 2012 6 septemb

Familj& Sånt

Välkomm hälsning teckning uppvakt

ett på bara ten är slut . ag då ö-jak jakt här” i flera jaktl ju slut på ström jagar på älgar så är det vi ön n Lage Tjärn tömmer Jaktledare omdöme, skjuta med

par daga

Postadress ................................................................................................................... ....................................................................

båten.

för att kunn

d. or och stran r med klipp par mete

Telefon - även riktnr...................................................................................................................................................................... Personuppgiftsansvarig: 090-711 381, Gun Fahlén

NS_4 GRATIS

Svarsförsändelse Kontonummer 900141500 908 50 Umeå

Testa Västerbottningen under fyra veckor! Smakprover ur innehållet:

BILDREPORTAGE Bilden är ett viktigt inslag i vår tidning. Ibland genom större bildreportage, gärna genom läsarnas insända bilder och självklart även som viktig illustration till våra skrivna artiklar.

24 augusti

rdsliv Trädgå

2012

TRAV & TIPS

tterna mar raba ens maren svämster i regnbåg sensom blom Så här på flodvåg med a en mor, lock över av er. flest blomga mest frön alla färg tävlar i att få frambrin De liksom t insekter och ln. mes yke sig till livsc perna rten på iga grup i slutspu de vanl

. srensning QVIST om ogrä Foto: MARIA LIND gav tips e Lindgren Ann-Mari

loniUmeå ko örening sf trädgård område tt visade si

arna i sätta knöl n måste man hus på våre inom när kruka ut dem n sätta och seda nattfrost är över. för solig plats risken vill ha en Dahlian ik trädgårdsjord, i näringsr stå för blött till. inte men får

ndring I en mea mellan oda i Tavelån och Ersb Ersmark pittoreskt ligger ett råde med koloniom or och stug 63 små r. odlinga

ver rna behö högre sorte bör sättas är De stöd som teringen ett växt n vid plan upp reda skada rötterna. praktfulla dahlia, kaktusatt inte e man dekorativ det mest l- för tten är en måst a Bland och enke dahlia, På höst ska i raba rotknölarn i lommiga upp och exoti som har sitt ner näckrosb samt ”pompom gräva a en når vulkanmiga dahliorn frost iga n blom börd i inna . ursprung på Mexicos högtio gruppen” marken. karna ar av stjäl sluttning arna, Klipp oration från 3 000 från knöl ett, platå. Vacker dek imeter mar netik 2 000 till a blom medelatt cent dem med nam Där på en iorn det Dahl dem på märk höjd, med juni tills grader, meters sedan läggaförsiktigt slutet på sig påmind. r på 15 för att borsta en gör kruka temperatu iorna ut sig likt ta de frost man dem i en växt- tork och lumpar samt dahl breder flamman Har dem i bort jordk rötter. s och de för förvara t och s där ett ogrä skadade i torr kan man na kalla uterumme - bort ara knölarna blommor ma”. huset eller njuta av blom Förv går även as blom Det få kern jord. d. ”azte i tidpå så vis sand eller in dem längre perio knölatt rulla morna en et ara bra n kök sitt nam per. Förv Inte i har fått ningspap och frostfritt tills Blomman ungen Andreas dem arna torrt élärj att sätta var av Linn är dags -1789) som det åter Dahl (1751botanist. plantera i jorden. inte vill läkare och e på den tiden färdigOm man dahliaMan hyst anter själv går det att hitta ngar att hos träda olika vari dahlior förhoppni skulle kunn stycken lior. drivna . s av dah sätt som deln knölarna om a finn samm gårdshan lära dig mer odlas på Vill du , samt förde dahstå i potatis. skötselråd r man motsvara dahlior, dem inte hitta Tyvärr inte förpå Men låt skämmas. Bjud ng, så on arnas smak t ökni informati lia- knöl men tack- rabatten och agsborde lskapets mycket arna, till midd Dahliasäl bordsväntning attraktiva blom in dem hlia.se. vacker Svenska från sina en skda sven flytta vare M och gör dahlian hemsida, MALMSTRÖ n. ården mor fick AGNETA mor och dekoratio i köksträdg av blom sin plats Klipp skål med itrabatten. i en stor med till prak tade dahl lägg dem Dekorera örtar mor den De vilda vatten. njut av enkla blom ett blad och orna med 20-tal arter, men vackra som blir ett ne t arbete a fägringen finns i ett idog ussionsäm a skön klart disk och kors tack vare la själv föräd idag gästerna med att bland ior, finns r. bordet. olika dahl sorte ngivna i runt lyckas 55 000 nam a är indelade För att ling rat på Dahliorn dahliaod per base av med olika grup form. Några s blomman

Äve

55000 KRYSSIDA

Varje vecka hittar du ett kryss, specialgjort endast för Västerbottningen, av kryssmakare Lars Burman. Melodikrysset finns med varje vecka.

de små rhålla Att unde gamla och hitnågra ursprung husen, från sin a gymnaflyttade där Östr en liga plats står, ger siet idag i arbetet och g äxlin ger. omv andra talan n utlopp för föreningsstuga ts för ställ Utan café trädgårds n. Där hade ett för dage i ordning karna köpa hem sig kunde besö bröd och slå t kaffe sti baka stund. 12 augu ner en den dSöndagen koloniträ r a Umeå e perenneha fördjupdeltog för först Såld ning ville ar, sföre gård den som r 2012 n Trädgård rad korta ds en t 7 septembegången i Tusegemang initie- För d anna ning erbjö rran som blan ogräsgurun ett riksa g, föredrag trädgårds av om odlin rat . handlade resultat av skör Carlsson , dgårdsman Gunnel rensning och hur å koloniträ cip alla – I Ume perenner djur och var i prin de för den, r in vilda ård. förening lvera men a locka ter invo potatis, sin trädg i m nilot kunn ter kolo likso ns insek odlas mma för tillsamma berättade pa för att rabattblo orna att till Euro lad som a dagen, lomm som iorna föräd mför et ringb dahl a geno gren iställ med STRÖM de först ie Lind a. den blev TA MALM ar bra ihop Ann-Mar -talet kom redelsern Foto: AGNE (1) pass tenhet och at förbe På 1700 till belå dahlian organiser var inte dekorativ smaken blodröda het. Den färgskala. gar sin skön s varma Guidnin föreningens med erkrassen ar av och sling Några guidning erbjöd berättade lemmar det och runt i områ kolonins histo om a utvalda samtidigt visade någr ria och r. trädgårda fantastiskt! Jag färger – Helt r av alla bara njute sa Marie Nord er, koch form var en av besö lund som och arna. gått runt sin Hon hade med mmans t tittat tillsa lle och hitta Isabe egna dotter till den on ark. De inspirati n i Ersm de ska trädgårde att ens om nya var över vid sin odling, . humle kten, om r. plantera tusen ansi och olika sorte Lindgren g per, man portal. Ann-Marie förökning en så snyg le! hittar hum – Vi såg om LÄNET lior Dessutom iasallad , täckt med om dah på dahl med guigola nyss r sålde I boken känna recept något nytt som följt koloniste andra fått ut prova på Andra Några och man vill kan man för dessa ar att de de i perenner en derna men ket än om Gunbilliga goda råd att äta. passion Svalin av besö lar tips och beth a. och på mer knö Elisa ent bjöd runt själv blomster . är skrib vädret. bara gått personer det fina trädgård, narsson 200 med växa fram rådet, Drygt fotograf ektur som skillnad koloniom för och arkit otyglad Stor lott kade att det är besökte historia hittat hit ionerad, påpe råden. mellan ga hade Någon Vild, pass och elegant – det ämnesom en brokig bakskillnad r mån t a gången. KLEVFJORDEN rätt stor r. En del satsa för varje eller stram Hon har bland anna dahlia - först A lotte en har LEON föred het. olika d och finns Andra ndssekre personlig - grun odling. som förbu mest på smak och dahlians spän förbundet arbetat nner. på Riks iko, där Läs om rar pere och kom terare från Mex Trädgård ut med nationalnande resa Svensk era är snart aden num att spridas över mer även trädgårdsmäst till ”I blomma, boken en. ”. M r vackra hela värld rens spår MALMSTRÖ innehålle AGNETA Boken bilder nde irera med och insp blomman Läs om UMEÅ

n i handeln

Varje vecka kan Ni travtippa V75 med hjälp av Västerbottningen där vi bland annat har en initierad text och samtliga startlistor. Stryktipsets aktuella omgång får också sitt utrymme till läsarnas hjälp.

En familjesida där ATG Kris på du helt utan kostnad på i väntan ingfår dina hälsningar ny ledn framförda, dikter, roliga historier, bilder, teckningar - ja nästan vad du vill! Skicka till familj@ vasterbottningen.se n. hela kedja

r, ter, historie bilder, dik gar/tack. lsningar, tnin in firarhä der och uppvak att skicka sbil Välkomna , nyfödda, bröllop teckningar

ett

av två stora et. Två början ATG:s för myck dal. veckan. Skrev om förra gång är stor skan har minskad er är en problem Det het och e gång är det möjligt? rr måst Trovärdig LotteriHur g. Tyvä långt att pplad omsättnin på samma tema gått så är inko ätta de nu grad jag forts ektionen uppdatera högsta en insp släppts är det i då det oner och och då utom har ulati Dess Spek . agats. siffror. förstärks allvarligt dal" uppd samhet ås "spelskan r med siffrorna. ar först misstänk gagn et Vi börja a och det för helår av nya tningen eringen tt gärn nyrekryt skulle Spelomsät på ett undersko inte igen r som möjl a på 2012 peka sex och tio prokunder att vänd n. an a till på mell När vi talar linge et. hjälp veck budg 13,1 miljttningsut cent mot ny VD tal som a. omsä yteringen av Rent . om så höga en rejäl summ Rekr det viktigare la det arder blir att hand är nu ännu sigt är komma en mer. gångsmäs ha avgående Det kan ner, trolig av fram g att matc om 800 miljo 13 kronor inte lätt En vikti p går Nilsson. Eftersom vara att Remy d hundralap måste nu på varje satsa sporten kan prisegenskap foten, trycka till på sänkas tillbaka lyssna sätta ner a för 2013 upppar och summorn inte att rätt knap Tror are e. verig rejält. e, trän hästägar skrattar travs vill spelarna ha? födare, Vad direkt ällda att mer och anst Det kom m åt det. ingssyste7, 13, 1, 14 s rankn Avd. 5: Veckan 12, 5 4, 1, 10 Avd. 6: 5, r 10, 3, 14 Naha a Avd. 1: 11, or Avd. 7: Eros Toom r=200 kron Avd. 2: 6 Aaroni 400 rade Pihlajan Avd. 3: 2 0 12, 5 2, 10, 11, Auto 214 Avd. 4:

V75: 4

– Klass

........... Namn ...........

ckorna Hissjöfli

Hanna

r 6 år 9/9 som fylle

st nästa nda sena ng oss tillha Din lösni ningen Västerbott

fredag

två nteras om Box 3053 ngar prese å och lösni 903 02 Ume med - Vinnare rtet 1 Trisslott Märk kuve 2–4 pris: 2 Trisslotter, 1:a pris:

et v 36 VN-kryss

veckor

GRATIS

veckor.

n Västerbott travtips! da ger dig go

set v 34 Lilla krys ionen. Sovjetun Rätt svar: loss från bryter sig Ukraina lefteå Trisslott lund, Skel Maud Mark ping Sockar orn, Enkö eln Björn Ineb on, Vind Gerda Nilss

jag vill Ja tack, rera! prenume

utgiven en vecko ingen är nyheter Västerbottn med tonvikt på iskors ing berör männ bygd” nyhetstidn nser som lands och anno ”Livsstil Vi tror på människor. vardag. röst åt dessa prenörer och ger öretag, entre vet. gör småf föreningsli r vi Vi synlig lokala ar det g bidra och spegl rapporterin . Även en aktiv sutveckling Genom iv landsbygd utanför centraltill posit som bor sig. människor kunna känna igen ska ” då är det orterna landsbygd tion är ”Livsstil ambi du Vår Gillar dig. gen för nytta och här tidnin vara till gen skall bor. att tidnin tt var man tom alla glädje oavse får dessu & Skog er per år gen Jord Sex gång lenter tidnin prenumera Jord & Skog är den . frågesom bilaga gen för aktuella norrländska dande tidnin kring det t. ställningar skogsbruke jord- och merant! prenu n som Välkomme

2 Fjortonde

9/9 201

Porto betalt

ingsVälj betaln intervall: 319 kr 6 månader 530 kr Helår

Adress Postadress Fahlén r. - även riktn ig: 090-711 381, Gun Telefon giftsansvar Personupp

Gäller t.o.m.

20121231

ndelse Svarsförsä mer 900141500 Kontonum 908 50 Umeå

från startar hästarna få ungefär nd bästa att på förha ar. För in och t när de helgader ta Park har råd är en Extra svår ra här och Den som man helgarde arankar Boko bakspår. man först kan Charles a. Vem kostnad et på 11 samma n i först Champio personligen myck. B.W.L tror sspik Jag chan smaksak. kunna vara en le som skul

Postadress........................................................................................................... .............................................................. Telefon - även riktnr.......................................................................................................................................................... Personuppgiftsansvarig: 090-711 381, Gun Fahlén

´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´ ´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´

VN_4 GRATIS

gratu

Svarsförsändelse Kontonummer 900141500 908 50 Umeå

efter Tre

INT enheten en i tro ln – är kyrkan t. – cirke sk Ringen för enhe Paulus symbol a stepräsgammal Filippern i sin över alla finn Jesus ber att ”de alltså förbön, rn m Fade terliga Jesus Kris ett - likso s kärl ska vara ÄR det.” Jesu från r och Han inga illusione skap från sig e inte ö gjorde gjord finns ten, det heller. om enhe känsla, Paulus allt teln av t apos fullkoml är mins a världen Enheten enighet I den falln lättköpt. tring och konflikt lek, eni än ligger split till hands lag, fri själare och närm och få intresse enhet. Egen urrerar alltid och sä konk ten går viskhet själva ken. Enhe med kärle Tän förlorad. i sin ständigt bästa s ber ändå ett” Men Jesu vara Låt d de alla må å. Han bön ”att likas som Paulus – och a till våra Kris vädj att fortsätter , därför att enhe nin ans kyrk bästa sidor vi o ett av en. Om ten är känneteck främsta

Porto telse betalt

Betrak

tligen Nu än agar! ed på fr

Namn

4 den 22/8

komm Beatrice nsam vän arken inte ärlde en geme ga vildm begrava omv den ödsli akt med När N dem ifrån och utan kont a på prov. iltsjä Ensamma levnadsförmåg hon storv deras över inte författar är es femte bok. Illum Berg Vildsnår är henn e. safariguid Norsted

Adress ................................................................................................................................................................................ et v 34 Vn-kryss lotter Två Triss 1:a pris: , Norsjö E. Stenlund Trisslott pris: En ta 2:a–4:e rsson, Båls Katrin Ande Vännäsby d, nlud å V. Björ an, Ume Nils- G. Oldm

som blev

ania till Tanz gisk draasma har åkt t som s Psykolooch Thom när flyge

Namn: ................................................................................................................................................................................ ingen Posto

och Lina

Ja tack, jag vill prova 4 veckor utan kostnad. .... ...................... ...................... ...................... ...................... ............. ...................... ...................... ...................... ...................... ...................... ...................... ...................... ...................... ............ ...................... ...................... ...................... ...................... ...................... ...................... ...................... ...................... ....................... ........... ........... ........... ...................... ....................... ...................... ...................... ...................... ...................... ...................... Adress ........... ...................... ...................... ...................... s: rt ...................... till adres

a! Din sid

rka är heten delser påve Trovärdig som fått sig en nde hän Lätt tel . Uppröra ste annat kapi a den sena varandra ATG avlöser rejäl käng an var det dags verkar e. veck överdrivet kande tiden. I ännu värr sjun möjligt vara ett igen, om man spela kunde i igen pp. Åter redan gått i ske ga viktiga lopp som var En av mån blir ny VD? till ettSenast det hände n en reda mål. året och frågor: Vem

”

eth av Elisab n Dahlior unnarsso Svalin G

DIN SIDA r 2012

7 septembe

I Umeå dkoloniträ gårds var förening alla ip nc pri i tter kolonilo de involvera för att ns tillsamma kunna genomföra dagen

Boktips

! Boktips

akande Färgspr i dahlior n rabatte LÄNET

Västerbottningens ledare argumenterar för hela länet med värdegrund i Centerpartiet. På debattsidan samlas regionala debattinlägg med lokala insändare.

Vi hittar varje vecka personer som någonstans på den västerbottniska landsbygden har hittat och lever sin egen livsstil på det ena eller andra sättet.

rdsliv Trädgå

LEDARE/DEBATT

LIVSSTIL LANDSBYGD