Js nr 4 2013

Nr 3 2013

dan 14 Trend Si

i r e g r ä f a r a l K e d o m s n e t s hö

ny n n a f p Up od kapmet

Sidan 18

an k l e s d ö Hästg lor l i v a m r vä

Sidan 19

2

September 2013

Prata inte ihjäl landsbygden avfolkningsbygd. Det värsta av allt är att landsbygdens eget folk ofta aktivt bidrar till att hålla schablonen vid liv. Visst finns det landsbygdsområden där antalet invånare minskar men det finns också många landsbygdsområden där befolkningen ökar. Om detta talas det dock nästan aldrig.

Krönika

L

Torbjörn Wennebro Heleneborgs gård

S

chabloner är väldigt starka.

När en schabloniserad bild etablerats är den nästan omöjlig att ta sig ur även om fakta talar i annan riktning. En sådan schablon är landsbygden som

åt mig ta ett exempel. Västerbottens-Kurirens har den 31 juli på förstasidan huvudrubriken ”Allt fler lämnar städer för småorter”. I texten framgår att antalet småorter ökat markant under de senaste fem åren bl a i Umeå kommun. Inne i tidningen följs detta upp med rubriken ”Inflyttning ger fler småorter”. Vad reportaget handlar om är att allt fler människor har valt att bosätta sig på landsbygden men så kan man ju inte skriva eftersom schablonen säger att landsbygden avfolkas…

För mig är landsbygd områden med bebyggelse som inte är tätort.

Det finns dock otaliga exempel på att begreppet landsbygd används i alla sammanhang som beskriver negativ utveckling. I måndagens nummer av Dagens Nyheter berättas att fetma bland barn är lägst i Stockholms län och högst i Västerbottens län. Rubriken blir ”stor skillnad mellan stad och land”. Då blir plötsligt hela Västerbotten landsbygd trots att drygt 75 procent av befolkningen bor i städer och tätorter.

I

sommar har det i debatten figurerat uppgifter om att Sverige har den snabbaste urbaniseringen i Europa vilket tolkas som flyttning från landsbygd till städer. Det är dock knappast sant.

Stor-Stockholm växer snabbt men det handlar knappast om flyttning från landsbygd utan i hög grad från mellanstora orter och städer

till storstad samtidigt som det finns en hel del landsbygdsområden som växer. Men också denna flyttning från mindre till större orter beskrivs som avfolkningen av landsbygden.

Att medier, debattörer och politiker missbrukar begreppet landsbygd kan vi beklaga men än värre är att många landsbygdsbor själva stämmer in i jämmerkören och därmed gör sig till offer i samhällsutvecklingen. Därmed bidrar många landsbygdsbor till att prata ihjäl sin egen bygd. Vem i fridens namn vill satsa pengar i boende, företagande och utveckling i bygder där människor inte tror på sin egen framtid.

S

jälv har jag förmånen att bo i en bygd där vi gör precis tvärtom det vill säga pratar väl om vår egen bygds möjligheter och på olika sätt försöker att ta tillvara dess konkurrensfördelar. Jag

erkänner gärna att vi har ett gynnsamt läge 2,5 - 4,5 mil till Umeå tätort men ingenting görs av sig självt. Det är inte kommunens förtjänst att vi har mycket bättre utbyggt bredband än i exempelvis London. Kommunens intresse för utveckling i vårt område är begränsat, upptagen som man är av mantrat ”5-kilometersstaden”. Å andra sidan bejagas ofta de initiativ som vi själva tar, vilket är gott nog.

Det går alltså inte att sitta och vänta på att ”någon annan” ska skapa utveckling på landsbygden.

Ska vi få fler landsbygder att blomstra behöver vi vara välorganiserade och arbeta professionellt.

Det finns massor med duktiga människor som med rätt organisation kan åstadkomma underverk.

Och låt oss för guds skull sluta att sätta likhetstecken mellan landsbygd och avfolkning. Åtminstone i de fall då det inte är sant.

Mjölkbönderna förlorare i nytt program UMEÅ. Vi är oroade över konsekvenserna av att statens stöd till Landsbygdsprogrammet minskar. Det innebär ett inkomstbortfall på mellan 40 000 och 200 000 kronor för mjölkbönderna, konstaterar Stig-Lennart Nilsson, affärsrådgivare vid LRF Konsult i Umeå.

Stödet till det svenska Landsbygdsprogrammet, EU-bidrag och pengar från regeringens budget, minskades med 500 miljoner kronor i februari månad i år i samband med EU:s långtidsbudget. Totalt är ramen för Landsbygdsprogrammet 32,4 miljarder kronor för åren 2014–2020, att jämföra med drygt 35 miljarder för den sjuårsperiod som löper ut i år.

Jordbruksminister Eskil Erlandsson argumenterade då för att staten skulle kompensera för det minskade stödet genom att betala ut 500 miljoner kronor extra i landsbygdsstöd under sju års tid. Så blir nu inte fallet.

I budgetdiskussionen mellan Eskil Erlandsson och finansminister Anders Borg

Besöksadress: Postadress: Telefon: Redaktionen: Mail: Tryck: Utges av: Ansvarig utgivare: Annonsförsäljning:

”

Jag kan inte se att man kan plocka bort så mycket pengar ur Landsbygdsprogrammet utan att det kommer att synas.

Arne Lindström, ordförande, LRF Västerbotten

landade uppgörelsen i 129 miljoner kronor extra i landsbygdsstöd per år de närmaste sju åren, 371 miljoner kronor mindre än vad Eskil Erlandsson begärt, enligt en intervju i Dagens eko med Eskil Erlandsson.

– Vi är oroade över konsekvenserna av det minskade stödet, säger Stig-Lennart Nilsson, affärsrådgivare vid LRF konsult. EU-stöden utgör i dag 25-30 procent av gårdarnas intäkter, vilka konsekvenser det här får vet vi inte i dag, var besparing-

Kylgränd 4B, Umeå Box 3053, 903 02 Umeå 090-711 380 Fax: 090-711 389 redaktionen@vasterbottningen.se fornamn.efternamn@vasterbottningen.se Daily Print, Umeå. www.dailyprint.se Tidningar i Norr AB, Box 3053, 903 02 Umeå Jonatan Hjort, vd, 090-711 382, 073-818 00 06 Display Umeå AB, 090-71 15 00

För mjölkbönderna innebär det minskade landsbygdsstödet minskade intäkter i spannet mellan 40 000 och 200 000 kronor.

Foto: ARKIV arna kommer att läggas, om det läggs på investeringsstödet eller någon annanstans, säger han.

Samma oro, uttrycker Arne Lindström, ordförande för LRF Västerbotten.

– Jag kan inte se att man kan plocka bort så mycket

pengar ur Landsbygdsprogrammet utan att det kommer att synas. Vi vet ju ännu inte var och hur det kommer att påverka Landsbygdsprogrammet, men det innebär ju att man drar ned på satsningarna på landsbygden, säger han.

För en större gård med ett

par hundra kor innebär det minskade landsbygdsstödet ett intäktsbortfall på 150 000200 000 kronor och för en gård med 70-80 kor 40 00050 000 kronor i minskade intäkter, med de nu kända neddragning-

arna i Landsbygdsprogrammet, förklarar Stig-Lennart Nilsson, LRF Konsult.

PETER KÄRR

Jordbruksminister Eskil Erlandsson.

Foto: ARKIV

Redaktionen ansvarar ej för insänt icke beställt material.

Eventuell vinstskatt betalas av vinnaren.

Besök oss gärna på webben: www.tidningarinorr.se Jord&Skog kommer ut sex gånger per år och ges ut till alla prenumeranter av tidningen Västerbottningen och Nordsverige, samt alla skogsägare i de fyra nordligaste länen vilket innebär cirka 70 000 läsare.

Sven-Eli Forsgren Redaktör 090-711 388

Peter Kärr Reporter 090-711 383

Fredrik Bjärnesand Reporter 090-711 393

Susannhe Melin Reporter 0612- 701 400

Maria Boström Reporter 0660-431 400

Gun Fahlén Ekonomi/ Prenumeration 090-711 381

3

September 2013

Din leverantör av Sand och Krossprodukter

Vi levererar material till företag och privatpersoner inom Umeå Regionen alltid till förmånliga priser.

Ring oss för mer information!

090-77 77 60 • 0935-399 60

Vi är lite eljest.

Det är också vår styrka.

Länsförsäkringar känner till dina behov som lantbrukare. Därför ser vår service ut som den gör. Hos oss får du hjälp med banktjänster, lån, skogskonto, EU-kredit, maskinfinansiering samt person-, sak- och lantbruksförsäkringar.

Allt finns under ett och samma tak. Det blir enklare så.

Umeå 090-10 90 00 Skellefteå 0910-73 40 00 Lycksele 0950-347 50 LFvasterbotten.se

www.kajsakeri.se

Vi hjälper dig välja rätt industriport Hur ser behovet ut på din skogsfastighet?

Holmen är en komplett plett samarbetspartnerr, som fin finns i din närhet.

Vi har en rad tjänster; Holmens Värrd detrappa, dessa tjänster får du ta del avv, när du väljer att leverera till oss.

Vi kan hjälpa dig till ti ett tryggt och lönsamt skogsägande och vi köper gärna både din gallring och slutavverkning!

Hör av dig till någon av oss, så kan vi boka ett möte i din skog!

Distrikt Bredbyn Lage Tjärnström 0660-37 74 88 Arne Lindblad 0661-442 42 Lisbeth Rantaniemi 0613-102 48 Distrikt Björna Tomas o Sjölund 0662-105 0662-10 31 John-Petter Karlsson 0662-105 29 Distrikt Umeå Bert Forsberg 090-12 18 93 Stig Forsberg 090-12 38 27 Vi hjälper gärna fler att skapa en värdefull skog.

Läs mer på www.holmen.com

Distrikt Lycksele y Lars Eliasson 0950-517 17 Nicklas Stenlund 0941-660 66 Distrikt Norsjö Jonny Stenmark 0918-337 55 Tord o Eklund 0918-337 0918 54 Lars-Erik Lindmark 0910-107 77

Behöver du en ny port till industri, lant- eller skogsbruk? Vi har ett brett sortiment och kan hjälpa dig att välja!

Tack vare ett brett produktutbud kan Hörmanns industriportar utgöra funktionella och harmoniska inslag i modern industriarkitektur. Från standardiserade multifunktionsbyggnader till exklusiva designlösningar.

Vi kan även erbjuda service på era industriportar. Ring, så kommer vi till dig!

Luleå

Östersund

Handelsvägen 15 A Tel: 0920-25 41 00

Odenskogsvägen 30 Tel: 063-12 90 06

Skellefteå

Örnsköldsvik/ Härnösand

Industrivägen 36 Tel 0910-77 90 82

Umeå

Ravesta 135, Arnäsvall Tel: 0660-37 51 11

Spinnvägen 1 Tel 090-12 06 20

garageportexperten.se

4

September 2013

Ill u str ati on :

SX C U .H

?

Lås fast ditt jordbruksstöd UMEÅ. Om drygt en vecka fastställer Europeiska centralbanken eurokursen som används för beräkning av EU-stöden.

– Kan finnas anledning för lantbrukare att valutasäkra EU-stöden, en trygghet att veta hur mycket man kommer att få i ersättningar, Magnus Hammar, chef för Skog & lantbruk, Swedbank.

Växelkursen för euron fastställs av Europeiska centralbanken bankdagen före den första oktober. Den dagen fastställs också stödrätternas värde, gårdsstödet.

De flesta som sökt gårdsstöd får pengarna i början av december.

Valutarörelser skapar osäkerhet om hur stora ersättningarna blir. Ju svagare kronkurs, desto högre ersättning. Ju starkare kronkurs, desto lägre ersättning.

Swedbanks prognos för kronan är att den kommer att växa sig starkare på ett års sikt, förklarar Magnus Hammar.

vad jag får i ersättning i morgon. Det är ungefär som att veta priset på en liter mjölk, är det 4,5 eller 6 kronor den kommande framtiden. Utan prissäkring lever man med risken att priset kan svänga 20 procent upp eller ner. Vi brukar rekommendera större lantbruksföretagen att prissäkra EUstöden, säger han, som också tycker att lantbruksföretagen ska se över andra kostnader som kan prissäkras.

– Elpriset och räntorna på lånen är faktorer som man kan påverka till skillnad från mjölkpriset.

I dag utgör EU-stöden 25-30 Problemet är att när bondeföretagaren gör sin EU-ansökan på våren är osäkerheten stor kring vilket belopp som betalas ut till hösten.

Osäkerheten kring gårdsstödet kan elimineras genom att terminssäkra ersättningarna.

– Det är färre som gör det nu än när vi hade en svag krona, säger han.

En termin innebär ett avtal mellan bonden och banken om ett köp av en valuta till ett förutbestämt pris till ett bestämt datum.

– Det handlar inte om spekulation, det handlar om att ha trygghet. Jag vet i dag

procent av intäkterna i lantbruket.

– Det vi kan säga är att EU-stöden på sikt kommer att minska. Men oavsett vilket beslut bondeföretagaren än fattar är det viktigt att fatta ett medvetet och genomtänkt beslut för att vara mentalt förberedd när väl EU-stöden kommer och inte överraskas över nivån.

Stefan Olofsson, skog & lantbruk Swedbank i Umeå, förklarar att stödrätterna och hur de ska hanteras är en diskussion som förs med lantbruksföretagen.

Tony Karlsson, Swedbank, förklarade tidigare i

25 procent av mjölkgårdarnas intäkter utgörs av EU-stöden.

våras för Jord&Skogtidningen att situationen för mjölkföretagen just nu är att de kämpar för att hålla näsan över vattenytan.

– Intjäningsförmågan har inte ökat, det har däremot kostnaderna.

Intäkterna minskar, medan kostnaderna för foder och drivmedel ökar, konstaterade han. Marginalerna för att klara fluktuationer i mjölkpriset har krympt jämfört med tidigare.

Stig-Lennart Nilsson, LRF Konsult, Umeå, konstaterar att i samband med SAMansökningarna på våren diskuteras stödrätterna.

– Men det är bara några enstaka, vad jag vet, som har valutasäkrat EU-stödet.

Däremot tror han att det kommer att bli vanligare i framtiden att EU-stöden prissäkras.

PETER KÄRR

Det kan vara en idé att valutasäkra EU-stöden. I alla fall om man får tro Magnus Hammar, chef för Skog montage.)

5

September 2013

Biodiesel eller trähusbygge?

Foto: ARKIV

Träförädling lönsamt visar ny analys LANDET. Träförädling är riktigt lönsamt både krasst ekonomiskt och ur sysselsättningssynpunkt. Det visar en analys som konsultbolaget Pöyry gjort på uppdrag av Skogsindustrierna.

Beräkningsmodellen jämför två sätt att använda sex miljoner kubikmeter ved.

Görs biodiesel av hela mängden skapas värden på 6 miljarder kronor, samtidigt som 300 arbetstillfällen tillkommer.

Används i stället samma mängd för att producera utvecklade träprodukter kan det samlade värdet bli så högt som 40 miljarder kronor. Alltså nästan sju gånger högre än för biodiesel. Samtidigt som hela 17 000 arbetstillfällen kan skapas, alltså drygt femtio gånger fler.

Uträkningen finns med i en större analys av skogsindustrins framtid som kommer att publiceras senare i höst, enligt nättidningen Mentoronline.se.

FREDRIK BJÄRNESAND

Svenska byarörelsen fick EU-pris UMEÅ. Riksorganisationen Hela Sverige ska leva fick nyligen motta Europeiska unionens medborgarpris 2013 vid en ceremoni i Europahuset i Stockholm.

Priset går till medborgare, föreningar eller organisationer som har visa

stort engagemang för medborgarna i medlemsländerna. Hela Sverige ska leva är också en av initiativtagarna till den första europeiska landsbygdsriksdagen i Bryssel den 13 november med deltagare från hela Europa.

Norrmejerier säljer musteri NORRLAND. Norrmejerier säljer Hednäset musteri utanför Överkalix, Norrbotten till Trensums food i Tingsryd som övertar verksamheten vid årsskiftet. Hednäset bärpresseri har tidigare tillverkat bärkoncentrat åt

bärdrycken Jokk, som tidigare ägdes av Norrmejerier. Sedan januari i år ägs det numera av Procordia. Norrmejeriers försäljning bygger på att försteget nu vill fokusera på sin mjölkproduktion.

Utökad veterinärservice i Lycksele LYCKSELE.

I veckan invigdes distriktsveterinärernas nya moderna mottagning i Lycksele, med fler behandlingsrum, en operationsavdelning och modernare teknisk utrustning. Den nya mottagningen ger möjligheter till utökad bemanning

av veterinärer i Lycksele, men också ökad tillgång till veterinärer i beredskap för akuta sjukdomsfall på djur, dygnet runt året om. Mottagningen i Lycksele blir navet i ett samarbete med mottagningarna i Vilhelmina och Arvidsjaur.

Prestigeorder till Martinsons BYGDSILJUM. Martinsons i Bygdsiljum har fått en prestigeorder på ett 21 meter högt torn i limträ med formen av en snedvriden triangel. Tornet ska

leda luften från Norra länken-tunneln i Stockholm, ett av Sveriges största vägbyggen som kommer att tas i drift i etapper med start under nästa vinter.

Skogsbolag kräver sänkt ålder NORRLAND.

& lantbruk, Swedbank. “ Det är en trygghet att veta hur mycket man kommer att få i ersättning”, konstaterar han. (Bilden är ett Foto: PRESSBILD

Skogsstyrelsen har beslutat att se över regelverket för slutavverkningar i norra Sverige.

Skogsbolaget Sveaskog har under en längre tid krävt sänkta åldersgränser.

De lägsta slutavverkningsåldrarna är mellan fem och tio år högre i norra Sverige jämfört med övriga delar av landet.

Sveaskog anser att de borde vara likvärdiga över hela landet.

6

September 2013

Sett till kvaliteten och volymen har det varit ett mycket bra skördeår för spannmål och grovfoder. Det menar mjölkbonden Ulf Johansson i Röbäck.

Foto: PRESSBILD

Väldigt fin och stor skörd i år RÖBÄCK. Ett mycket bra skördeår, bra volymer och kvalitet på spannmål och grovfoder, sammanfattar mjölkbonden Ulf Johansson årets skörd.

– Jag var lite sen i starten, kom inte igång förrän den 11-12 juni, säger han nu när han tittar tillbaka på skördeåret.

Förutsättningarna för vårbruket var gynnsamma, ingen tjäle i marken, vattnet efter snösmältningen på fälten gick rakt ner i jorden.

– Vi har haft mycket sol-

timmar i år, kanske för lite regn, men i huvudsak är jag nöjd. Det är ju lite tjusningen med att vara bonde att man inte har något facit, vädret varierar ju år från år, inget man kan påverka.

Smhi konstaterar att det har varit en lagomsommar. Den mest anmärkningsvärda

värmen vi har haft i år var i slutet av maj då värmerekorden för månaden föll som käglor i norra Norrland.

Ulf Johansson är nöjd med skörderesultatet, grovfoderskörden både i volym och kvalitet räknat har varit bra. Spannmålen har han redan bärgat.

– Det gjorde jag i slutet av augusti, 14 dagar tidigare än normalt. Skörden i år ligger på över fyra ton per hektar, normalt brukar jag få 3,5-3,7 ton, torrt och fint också, vattenhalten ligger på 16-18 pro-

cent. I år har jag kunnat sälja lite spannmål, säger han.

Den tidiga Ulf Johansson, spannbonde. Foto: ARKIV målsskörden innebär att Ulf Johansson hinner med lite av höstjobben på gården. Ta bort sly på dikeskanterna, ta hand om urin och gödsel,

2500

besökare kom förra året hem till Ulf Johanssons gård för att på plats få uppleva när korna släpptes ut på bete.

Skulle tro att vårbruket blir klart i månadsskiftet majjuni.

Ulf Johansson

Sexradskorn mognar tidigare, vilket gör att man kan tröska ett par veckor tidigare. Det är som att köpa en försäkring för att kunna komma ut och tröska tidigare.

Ulf Johansson

Förra året var ett fanstatiskt bra spannmålsår, torrt och bra energioch proteinhalt måste jag säga.

Ulf Johansson

Nu startar vårbruket

Ulf Johansson, mjölkbonde i Röbäck utanför Umeå, känner förhoppning om årets odlingssäsong.

RÖBÄCK. Vårbruket kommit igång sent?

Nej, snarare normalt. Ingen tjäle i marken.

Vattnet på fälten har farit frakt ner, konstaterar mjölkbonden Ulf Johansson som ser fram emot ännu en odlingssäsong.

Traktorn fullastad med gödsel på vagnen far fram och tillbaka utanför Ulf Johanssons hus i Röbäck, på väg ut för att sprida den näringsrika gödseln på den svartbruna upplöjda jorden. Sällskap har gödselspridaren av en flock måsar som seglar omkring som gråvita luftburna segelskepp kring spridaren. Solen gassar, bra tid för vårbruket, tycker Ulf Johansson.

– Skulle tro att vårbruket blir klart i månadsskiftet maj-juni. Sedan är det gödsling, harvning, såning, och mineralgödsel på vallen.

Ulf Johansson tog över hemstället 1993 från sina fö äld hf b

system. Med rekrytering blir det cirka 65 djur i en ladugård från 1970-talet.

Han brukar 78 hektar, varav 14 hektar är egen mark.

– Arronderingen på markerna är bra, i princip ligger de runt gården.

Hur skörden blir i år kan

man bara spekulera i. Blir skörden lika bra som förra året är han nöjd.

– Förra året var ett fanstatiskt bra spannmålsår, torrt och bra energi- och proteinhalt måste jag säga. Fast man hörde ju att många hade det kämpigt med genomblöta marker.

Normalt tar han in en fö t kö d

f d

f å

are. Det är som att köpa en försäkring för att kunna komma ut och tröska tidigare jämfört med tvåradskorn som dock har den fördelen att det ger fler kilo skörd per hektar, förklarar han.

Ulf Johansson har mins-

kat kraftfoderkostnaderna med egen spannmålsodling, dessutom har han och kollegan Arne Lindström ett nära maskinsamarbete, bra sätt att minska maskinkostnaderna.

– Håller lönsamheten på en rimlig nivå. Jag bestämde mig för några år sedan att köra med det jag har. Har svårt att tänka mig var jag skulle ställa en ny ladugård här i Röbäck, ute på fälten går det inte, för vattensjukt, säger han.

– Kanske jag byter pro-

duktion till köttdjur och kombinerar det med skoå 240 h kt d k

Foto: PETER KÄRR

– I dag har vi samma pris som 2011, runt 3,40 kronor per liter mjölk.

Går man tillbaka till 1998 så låg grundpriset på tre kronor per liter mjölk, säger han.

Samtidigt som han är missnöjd med den ekonomiska ersättningen för den mjölk han levererar till mejeriet och stigande produktionskostnader är han trots allt nöjd med att vara bonde.

– Roligt och varierande

jobb, även om det är kämpigt, för mig handlar det om sjudagarsvecka. Men jag har svårt att tänka mig att bli anställd igen, man är så van att bestämma över sin egen tid, konstaterar han.

Ulf Johansson och hans kolleger har under de senaste åren blivit riktiga publikmagneter, receptet heter betessläppet runt om i länet. Antalet besökare har exploderat under de senaste å k t t h

Snart är det dags för er att få komma ut på sommarbete, förklarar Ulf Johansson till en av hans 34 mjölkkor.

Gödselspridaren har sällskap av en flock måsar som hittar smått och gott i gödseln.

Jord & Skog, maj 2013. även fara ut i skogen för lite skogsarbete.

– Ja, jag känner att det har

varit som ett bra skördeår, summerar Ulf Johansson.

PETER KÄRR

Trävarumarknaden har passerat botten UMEÅ. Balanserad timmermarknad i norr, men stort sug efter massaved.

Den bedömningen gör Danske bank i sitt nyhetsbrev.

Lugn prisutveckling på virket i höst utan prisförändringar på massaved och inga listprishöjningar på timmer, men sannolikt olika typer av lokala premier i marknaden, är bankens prognos.

Analaysen av trävarumarken pekar på att botten nu är nådd och att konsumtionen sakta men säkert ökar. Det finns ett ökat köpintresse från flera marknader samtidigt som lagren av sågade trävaror ligger på en mycket

låg nivå i hela Europa. I USA, världens största trävarumarknad, pekar de flesta kurvor åt rätt håll med kraftigt höjda huspriser och en successivt ökande byggtakt, enligt bankens prognos. Och när det gäller Storbritannien, Sveriges viktigaste trävarumarknad, pekar siffrorna på att byggandet har ökat med omkring 25 procent det senaste året. Rådet till skogsägaren är att vara försiktigt aktiv i höst med fortsatt röjning, fortsätta att gallra de klenaste bestånden, däremot undvika grövre virkesrika gallringar och vid slutavverkningar välja något sämre slutavverkningsbestånd.

PETER KÄRR

Balanserad timmermarknad i norr och en lugn prisutveckling på virket under hösten, spår Danske bank i höst.

Foto: PETER KÄRR

7

September 2013

trappor

BETONG Bra priser Leverans med roterbil HÖGDAHLSÅS AB

Lokalt tillverkade

Specialsnickerier, dörrar, inredningar, fönster mm

Tel 0910-910 51

Steg för steg!

Kundbesök: - måttning - tillverkning - montering

Liv- & r slaktdju köpes!

Såthes Snickerifabrik www.sathes.se 0612-133 62 Kramfors

Ring 0970-77 22 50

NÄR NI BEHÖVER KRAFT UTIFRÅN.

LOKALT STRÖ TILL BRA PRIS

VI KÖPER ÄLG Tel och info:

Slakteriet: Mattias . . . .070-645 45 35 Harriet . . . . .070-262 62 96

Rörflenströ – istället för spån och halm

Slakteriet

Maskinell avlastning Spolplatta för släp

Slakteriet öppet alla dagar.

Kontakta oss för att: - anmäla ströbehov fr.o.m. i vår - få kontaktuppgifter till referensgårdar - anmäla intresse att bli referensgård

Ring gärna före leverans.

Maskinring Norr 0933-320 30 • Rikard • Nils • Christer

info@mrnorr.se

Vi köper även älgskinn och horn!

Mer info ring Mattias 070-645 45 35

OBS! Kom ihåg att lungpaket och mjälte ska följa med till slakteriet.

Karlgrens Slakteri AB • Gällivare •

UTBILDA VARJE FLICKA! Bli fadder på plansverige.org/flicka

Polarica önskar er God jaktlycka!

Skogsägare?

Det finns bara en aktör som alltid står på din sida.

Vi vill köpa din skog nu.

Framtidens byggklossar. Ja, det är faktiskt vad du är med och skapar när du säljer din skog till Martinsons, i form av fabrikstillverkade byggelement för broar och hus. Men dessutom gör du en insats för att hålla regionen levande och stark, eftersom värdet av din skog stannar i bygden och bidrar till att skapa nya arbetstillfällen. För att inte tala om chansen att göra en riktigt bra virkesaffär.

Ring oss idag.

Med din medlemsägda industri ser vi till att du som medlem har avsättning för ditt virke. Din skogsrådgivare ger dig all hjälp du behöver. Kontakta oss idag så berättar vi mer.

Skogsrådgivare Skogsrådgivare Skogsrådgivare Skogsrådgivare Höga Kusten Ådalen Sollefteå Ramsele Anette Thelberg Mats Andersson Lars Boström Anton Sjödin 0612-153 85 0612-153 86 0620-121 15 0623-102 91 Skogsrådgivare Skogsrådgivare Skogsrådgivare Junsele Härnösand Härnösand Nils-Anders Forssén Andreas Edholm David Sörman 0621-100 14 060-16 72 75 060-16 72 76

www.norrskog.se

Vems sida väljer du?

Lars Forsell, Skellefteå, 070-666 08 24 Peter Sundqvist, Skellefteå norra, 070-335 78 02 Erik Lindholm, Skellefteå norra, 070-210 68 69 Tord Vidmark, Norsjö, 070-666 70 68 Stig Lundqvist, Lövånger, 070-628 46 61 Christer Nilsson, Bygdsiljum/Robertsfors, 070-666 63 93

Hjälp oss att få fler att ta ställning mot mobbning.

Mats Lindfors, Bygdsiljum/Robertsfors, 070-666 07 90 Jonas Lundström, Ånäset/Burträsk, 070-343 07 83 Robert Svensson, Vännäs/Bjurholm, 070-666 07 96 Hasse Johansson, Vindeln, 070-666 31 16 Stefan Gotthardsson, Umeå norra, 070-343 01 88 Marcus Helletun, Umeå södra/Nordmaling, 070-343 55 09 Kristofer Johansson, Lycksele, 070-343 01 86

Martinsons 937 80 Bygdsiljum Tel 0914-207 00 www.martinsons.se

SMS:a FRIENDS till 72980 för att skänka 20 kronor till Friends arbete.

FRIENDS HAR ETT 90-KONTO, POSTGIRO 90 05 27- 3, OCH GRANSKAS AV SVENSK INSAMLINGSKONTROLL SOM TRYGGAR ATT PENGARNA GÅR TILL RÄTT ÄNDAMÅL.

RLR9` nqcds U@SSDM shkk 61 8// r rj mjdq ct 1/ jqnmnq-

8

September 2013

Hallå där...

Foto: POLARICA

...Pasi Anttila, vd på bäruppköparföretaget Polarica i Haparanda.

Hur mycket bär blev det säsongen 2013?

– Vi tittar just nu på logistiken och nästa vecka vet jag mer exakt men vi kan nog säga att säsongen genererat lite mer bär än normalt. Jämför vi med i fjol så blev det nästan 50 procent mer hjortron denna säsong då det i slutet av hjortronsäsongen blev det en väldigt varm vecka.

Gällande blåbär så har mängden liknat den vi fick 2011, så ganska normala mängder blåbär.

Vad förutspådde prognosen jämfört med de verkliga mängderna?

– Vi var mer eller mindre ”spot on” på blåbär, vi förväntade oss mindre än fjolårets rekordskörd.

Många förväntade att det skulle bli samma mängd som i fjol men vi var realistiska. Gällande lingon så har mängderna legat lite under prognosen.

Någon ovanlig företeelse i år?

– Det som varit lite ovanligt det här året är att man började plocka lingon en och en halv vecka tidigare vilket också innebar att blåbärssäsongen blev lite kortare än planerat. 30 dagars blåbärsplockande vilket är standard blev till bara 25 nu. Fram till i slutet på september brukar man annars plocka. När bären börjar bli röda och mycket mogna så är det bara en del av kunderna som vill ha dem. Kunderna vill ha olika lingon, vissa ljusa och vissa överröda och övermogna. De sistnämnda har inte så mycket köpare dock. Säsongen 2012 hade vi jättemycket

hjortron och rekord på blåbär så i år var vi inte riktigt där. Vissa plockområden har varit kanonbra och andra ställen inte så bra.

Hur har priserna sett ut?

– På lingon gick priserna lite ner, blåbärspriserna var som de varit och hjortron var rätt stabila, 20-30 procent i prisvariation blev det på hjortron.

Första veckorna är det alltid lite högre priser på hjortron och när det kommer in mer så sjunker priserna lite, så är det med alla bär. Är ni nöjda med säsongen?

– Det har varit en bra säsong och våra plockare så har åstadkommit det vi väntat, vi har haft väldigt lite problem. I början av säsongen hade vi en trafikolycka, hemskt tråkigt, men tittar man annars på media och det som hänt (uteblivna ersättningar och tvister mellan bärplockare och arbetsgivare, redaktionens anmärkning) så har vi inga sådana problem att göra med. Finska medier skriver att det varit en ovanligt normal säsong och Polarica opererar ju i Lappland, där har vi inte haft problemen som finns i exempelvis Umeå. Det är viktigt att man jobbar hela branschen och försöker lösa problemen som finns men hos oss har det inte existerat. Vi är ganska nöjda, bärplockarna åker hem med ok inkomster.

Det blir inga rekord, men fortfarande generellt tillräckligt med pengar jämfört med deras förväntningar. Så på det sättet är det bra. Tittar vi på vädret med en lång höst så har även det har varit fint för plockning!

LINNEA IVARSSON

Målet är att den nya älgförvaltningsplanen ska vara klar till nästa års älgjakt och då trycka lite extra på älgstammens kvalitet.

Foto: MARIA BOSTRÖM

Kvalitet viktigt i ny älgförvaltningsplan VÄSTERNORRLAND. En ny förvaltningsplan för älg är under arbete med förhoppningen att den är klar inför nästa års älgjakt. I denna kommer kvaliteten på älgstammen att ha en mer framträdande roll än tidigare.

– Kvalitetsvård! Det är en viktig del i planen, vilken kvalitet man ska ha på älgstammen, säger Karin Saltin, jakthandläggare vid länsstyrelsen Västernorrland. Älgstammen kommer knappast att få växa sig större än vad den är i dag. Däremot är kvaliteten på älgstammen en fråga som väger tungt.

Inför den nya förvaltningsplanen för älg i Västernorrlands län är därför kvaliteten en viktig del i förvaltningsplanen.

– Arbetet är försenat. Den nya älgförvaltningsplanen skulle egentligen redan varit klar, men nu hoppas vi på att den är klar inför nästa års älgjakt. Det är viltförvaltningsdelegationen som ska fastställa planen. Arbe-

tet har försenats då det bara är två älgförvaltningsområden i Västernorrland och övriga gränsar mot Jämtland, vilket inneburit att vi samarbetar om en gemensam förvaltningsplan med Jämtlands län, förtydligar Karin Saltin.

I kvalitetsmålet för älgstammen ingår en syn på att älgstammen inte får nå för dålig kvalitet, till exempel att älgstammen blir för ung.

En för ung älgstam innehåller då för få kapitala tjurar vilket leder till ombrunst-

ningar hos älgkorna och sent födda och därmed små kalvar som inte kan växa ikapp storleksmässigt.

– Vi jobbar jättemycket med kvalitetsmål inför den nya älgförvaltningsplanen.

Det behöver inte vara ett kostsamt arbete utan bara med älgobservationerna får man in bra indikationer på älgstammens beskaffenhet och kvalitet, säger Göte Grupp, länsansvarig jaktvårdskonsulent för Svenska Jägareförbundet Mitt Norrland.

– Det handlar ju inte bara om antalet älgar, utan att de

”

målet att den nya älgförvaltningsplanen ska vara klar. I dag är redan stora delar gjorda, men det handlar om att alla instanser i arbetet ska vara ense och sätta allt på pränt.

MARIA BOSTRÖM

Göte Grupp, länsansvarig jaktvårdskonsulent för Svenska Jägareförbundet Mitt Norrland

Gråbarrsjuka i tallungskog

SVERIGE. Avverkningarna i skogen ökar, visar statistik från Skogsstyrelsen som granskat augusti månad i år.

Många förväntade att det skulle bli samma mängd som rekordsäsongen i fjol, men vi var realistiska”, säger Pasi Anttila, vd för bäruppköparföretaget Polarica. Obs: Personen på bilden har inget med texten att göra.

Inför nästa års älgjakt är

Vi jobbar jättemycket med kvalitetsmål inför den nya älgförvaltningsplanen.

Avverkningarna ökar i norra Sverige

Avverkningsarealen under augusti månad var 25 120 hektar, en ökning av avverkningarna med tio procent jämfört med motsvarande period förra året.

De största ökningarna jämfört med augusti månad förra året genomfördes i Norrbotten och Västra Götaland. Största

älgar som finns är av rätt kvalitet. Det finns ju jaktlag i dag som sparar kapitala tjurar under hela jakten. Det finns även jaktlag som sparar de kapitala tjurarna under septemberjakten, vilket är en rekommendation, fortsätter han.

NORR–/VÄSTERBOTTEN.

Avverkningarna ökar, enligt statistik från Skogsstyrelsen. De största avverkningsökningarna noteras i Norrbotten.

Foto: ARKIV/PETER KÄRR minskningarna av avverkningarna registrerades i

Västernorrland och Skåne.

PETER KÄRR

I Norr- och Västerbotten har gråbarrsjukan härjat i framförallt tallungskog, områden med flera hundra hektar har angripits, rapporterar Skogsstyrelsen.

Gråbarrsjuka är en svamp vars sporer angriper årsskottens barr vid fuktig väderlek under vår och försommar. Vid upprepade angrepp sätter sjukdomen ner tillväxten i tallskogen.

9

September 2013

IO TN RCA ! N! FROA IO P TC U R E O F W P U O R P E POW N Y H E TE R

Grepp och bärighet frün världens ledande tillverkare av slirskydd.

– br ytning/restaurering av skogsväg – fÜrstärknings- och markarbeten

JONSERED CS 2252 Optimal süg fÜr markägare.

50,1 cc, 2,5 kW, 5,0 kg.

– skutslagning med hydraulhammare SKOGSGRIP 130

SUPERSTUD 130TS

PIGGELIN FLEX

– buskrÜjning och energivedsklippning

MEGASTUD 160TS

JONSERED 2253 JONSERED CSCS 2253 //

7.500:–

– besiktning siktning av kraftnät

CS 2253 WH KompromisslĂśs sĂĽg fĂśr heltidsproffs.

50,1 cc, 2,8 kW, 5,0/5,2 kg.

8.300:–/9.100:–

Kombidunk pü kÜpet* * Erbjudandet gäller till den 31/12-2013, eller sü lüngt lagret räcker.

www.jonsered.se

Åsgatan 8, 914 32 Nordmaling www.sandstromsport.se • 0930-105 33 Mün–fre 9.30-18.00 • LÜr 9.30-14.00

Ett stort fĂśretag i ett litet fo ormat TERRA

ROCKY

GROUZER

www.bredmo.se

TXL

henrik 070-221 99 50 • erik 070-213 95 80 Huggarvagn 6–12 ton

Lantbrukare!

GUNNEBO INDUSTRIER AB | tel. 0490-890 00 www.gunneboindustries.com | sales@gunneboindustries.com

Traktorprocessor Gallring-slutavverkning

Växlarvagn 10–24 ton

Vi producerar och säljer Stugor Garage • FÜrrüd

• • • •

TKS rundbalsfräs Mullerup datavagnar Tuna utgÜdsling Ydre-grinden

Vedprocessor Helaut vedhantering

Inredningar

Degernäs 10 916 91 Bjurholm, 0932-270 43, 070-57 270 43

Vi har det mesta inom trävaror: • Hyvlade brädor • Reglar • Plank • Tak • Golvlister • Väggpanel • Isolering • Väggskivor • Spik, skruv m m

Enmanscirkelsügverk Bodbysund 131, Burträsk Tel 0914-150 19, Mob 070-213 52 75

www.burtrask.org

StĂśd Ăśgonforskningen

PG 90 07 22 - 0 BG 890 - 7610 www.Ăśgonfonden.se

"Vi har fÜrädlat den västerbottniska skogsrüvaran sedan 1931" Kontakta vüra virkeskÜpare HÜga priser pü barmarksposter!

& & & & & &

Bolaget har sitt säte i Bastuträsk, NorsjÜ kommun.

Bastuträsk ligger vid norra stambanan 5 mil väster om Skellefteü.

&%$#"!"%%& &#%%& & & & &

Nordmaling, Bjurholm, Umeü, Vännäs S, Lycksele, Åsele Anders Ohls Tel: 070-600 69 19 Vännäs N, Vindeln, Umeü, Robertsfors

Tvärübäck 20 SE-911 91 Vännäs

Nils-Olov Eklund Tel: 070-600 21 15

www.nkltra.se Tel: 0935-305 00

Din güva ger fler hjärtan chansen att klappa längre. Ring nu!

Ring 0200-89 19 00 – pg 90 91 92-7

10

September 2013

Rågången är väl ett område?

2

NORRLAND. Skogsbrukets värld är fylld av speciella ord och begrepp. Självklara för de som varit med länge, men inte för morgondagens skogsägare, distansskogsägarna.

– Att göra skogens termer begripliga för morgondagens skogsägare är en del i vårt strategiarbete, förklarar Erik Jonsson, kommunikationschef vid Norra skogsägarna.

I del 2 av Jord&Skog-tidningens ”Skogsskola för dummies”, förklarar vi några av de termer och begrepp som används inom skogsbruket.

Det skogliga språket är också något som Norra skogsägarna uppmärksammar i arbetet med att utveckla nya produkter och tjänster i programarbetet att ”Uppfinna framtiden” till den nya generationens skogsägare.

De som inte har samma praktiska kunskaper om skogen som föräldragenerationen. Om tio år är 60 procent av medlemskåren distansskogsägare, jämfört med dagens 50 procent som

Skogsbruksplan ✔ Skogsbruksplanen är en inventering av skogsfastigheten som kan fås utskriven på papper, tillgänglig via datorn och det senaste är en app som även gör den tillgänglig på iphone och ipad. I skogsbruksplanen beskrivs skogen i dess beståndsdelar och även när och vad något bör göras.

Dess innehåll Skogsbruksplanens innehåll: ✔ Produktionsskog och avsättning för naturvärden. ✔ Åldersklasser på skog. ✔ Huggningsklasser/Åtgärdsprioritering för exempelvis röjning eller markhantering. ✔ Volymfördelning per åldersklass och för hela fastigheten, inklusive träslagsfördelning.

Rågången är väl ett område?

2

NORRLAND. Skogsbrukets värld är fylld av speciella ord och begrepp. Självklara för de som varit med länge, men inte för morgondagens skogsägare, distansskogsägarna.

– Att göra skogens termer begripliga för morgondagens skogsägare är en del i vårt strategiarbete, förklarar Erik Jonsson, kommunikationschef vid Norra skogsägarna.

Förutom möjligheten att få sin skogsbruksplan i pappersform har den nya tekniken inneburit att skogsbruksplanen kan användas via datorn och även via mobil och surfplatta.

För de två senaste krävs dock apples teknik, det vill säga iphone och/eller ipad.

Foto: ARKIV

1 NORRLAND. Vad vill man som skogsägare med sin skog? Det är den första viktiga frågan för en nybliven skogsägare att fundera över.

– Det du ska fundera över är vad du vill att skogen ska tillföra, vilken tanke har du med skogen på längre sikt Den mentala planen

När man funderar på vad man förväntar sig av sin skog ska man fundera i termerna på vad som är viktigast. Ska skogen generera en jämn inkomst, handlar det om att bygga upp ett

Utan plan ingen skog i sikte – I skogsbruksplanen gör man en inventering av skogen. Vilken åldersfördelning det är på skogsfastigheten, vilka områden ska användas till prioriterad naturvårdsskötsel, vilka åtgärder som behöver göras på skogen och när de ska göras tidsmässigt, säger Olov Eriksson och fortsätter.

– Det är svårt att hålla alla de detaljerna i huvudet när man har en normalstor

Erik Jonsson, kommunikationschef Norra skogsägarna sation som Norra skogsägarna, annars är risken att vi stöter bort dem. Det ingår också i vårt strategiarbete, säger Erik Jonsson.

PETER KÄRR

Skogsbruksplan, bonitet, gagnvirke, aptering, biotop, bestånd?

En nybliven skogsägare som inte har en susning om vad det är han eller hon äger, förutom att det är en massa träd i ett skogsskifte förstås, kan bli snurrig för mindre av alla termer som florerar inom skogsbruket. Om tio år är 60 procent av skogsägarna så kallade distansskogsägare, eller sökare. För dem, och alla andra intresserade förstås, kommer nu Jord&Skog-tidningens Skogsskola för dummies, del 2.

Foto: PONTUS NYMAN

!

kan sin skogsfastighet och behärskar skogsbrukets termer Erik Jonsson, och kan kommunikagöra tionschef vid Norra skogsskogsägarna. affärer.

Foto:PETER KÄRR – Vi måste lära oss att kommunicera mot morgondagens skogsägare, distansskogsägarna, på ett begripligt sätt, för att de ska känna sig delaktiga i en medlemsorgani-

”

Att göra skogens termer begripliga för morgondagens distansskogsägare är en del i vårt strategiarbete.

kan tyckas. Men faktum är att åtgärder måste till för att höja tillväxten och därmed värdet på skogen. Därav åtgärder som gallring och röjning som Olov jämför med en gröttallrik.

– Om man är tio som delar

på en gröttallrik eller en, vem blir mättast? Det är samma med skogen, det finns bara en mängd näring i marken och om det är tio

vända sig till Norra skogsägarna eller Skogsstyrelsen som Olov Eriksson. utför Foto: MARIA BOSTRÖM sådana.

Förutom möjligheten att få sin skogsbruksplan i pappersform har den nya tekni-

det vill säga och/eller ipad.

iphone

– I dag är det en helt annan

kategori ägarfolk på skogen än för bara tio år sedan och vi måste ju följa med i den utvecklingen. Där är tekniken ett fantastiskt hjälpmedel för både oss och skogsägare som samtidigt kan vara inne i systemet och diskutera en skogsfastighet i dess beståndsdelar. Desst k bli k

”

Nyplantering

I skogsbruksplanen gör man en inventering av skogen.

Vilken åldersfördelning det är på skogsfastigheten, vilka områden ska användas till prioriterad naturvårdsskötsel, vilka åtgärder som behöver

I del 2 av Jord&Skog-tidningens ”Skogsskola för dummies”, förklarar vi några av de termer och begrepp som används inom skogsbruket.

Det skogliga språket är också något som Norra skogsägarna uppmärksammar i arbetet med att utveckla nya produkter och tjänster i programarbetet att ”Uppfinna framtiden” till den nya generationens skogsägare.

De som inte har samma praktiska kunskaper om skogen som föräldragenerationen. Om tio år är 60 procent av medlemskåren distansskogsägare, jämfört med dagens 50 procent som

!

kan sin skogsfastighet och behärskar skogsbrukets termer Erik Jonsson, och kan kommunikagöra tionschef vid Norra skogsskogsägarna. affärer.

Foto:PETER KÄRR – Vi måste lära oss att kommunicera mot morgondagens skogsägare, distansskogsägarna, på ett begripligt sätt, för att de ska känna sig delaktiga i en medlemsorgani-

”

Avverkning

Att göra skogens termer begripliga för morgondagens distansskogsägare är en del i vårt strategiarbete.

Erik Jonsson, kommunikationschef Norra skogsägarna

sation som Norra skogsägarna, annars är risken att vi stöter bort dem. Det ingår också i vårt strategiarbete, säger Erik Jonsson.

PETER KÄRR

Skogsbruksplan, bonitet, gagnvirke, aptering, biotop, bestånd?

En nybliven skogsägare som inte har en susning om vad det är han eller hon äger, förutom att det är en massa träd i ett skogsskifte förstås, kan bli snurrig för mindre av alla termer som florerar inom skogsbruket. Om tio år är 60 procent av skogsägarna så kallade distansskogsägare, eller sökare. För dem, och alla andra intresserade förstås, kommer nu Jord&Skog-tidningens Skogsskola för dummies, del 2.

Förvalta

Skogsvänner

11 Foto: PONTUS NYMAN

September 2013

Skogen är inte bara träd. Skogen innehåller också termer och begrepp som för en nybliven skogsägare, eller en som funderar på att bli, kan upplevas svårgenomträngliga.

Varje bransch har sina egna specifika termer och begrepp som gör det lätt att göra sig förstådd och kunna kommunicera utan större utläggningar om vad termerna betyder. Skogsbruket och skogsforskningen är inget undantag från den regeln. De svenska skogsägarföreningarna: Norra skogsägarna, Norrskog, Mellanskog och Södra, har i samarbete med Föreningen Skogen gett ut häftet ”Mer än bara träd.

57 vanliga skogsord”. Text och bilder är skriven utifrån tanken på den som är nybliven skogsägare. Här nedan publicerar vi ett urval av de begrepp som finns i häftet.

Här förklarar vi några av de termer som används i skogsbruket.

Termer och begrepp Aptering Uppdelning, kapning av en trädstam i olika sortiment, massaved eller timmer för att maximera det ekonomiska utbytet av trädet.

Gagnvirke Samlingsbegrepp för olika virkessortiment, i första hand timmer, massaved och stolpar.

Fröträd Träd som ska bli föräldrar till nästa generation skog, frötallarna på hygget skuggar marken så att gräset inte tar över helt och gör tillvaron svår för plantorna. Naturlig föryngring innebär att man vi avverkningen lämnar kvar ett antal fröträd över föryngringsytan.

Bonitet Helt enkelt ett mått på skogens genomsnittliga tillväxt i skogskubikmeter per år och hektar. Bördig mark, hög bonitet.

Näringsfattig mark, låg bonitet.

Gallring Som att rensa i trädgårdslandet, rensar man inte bort ogräset blir grönsakerna små och klena. Samma sak gäller för träden om man inte gallrar i skogen, träden blir klena och ger mindre pengar vid avverkningen.

Grot Grenar och toppar som blir kvar på marken efter en slutavverkning kallas grot. Groten får torka innan den flisas och eldas i ett värmeverk. Groten hade tidigare ett lågt ekonomiskt värde, men ökar.

Hektar Vanligt förekommande begrepp i skogsbruket, ytan på skogen, exempel en plantering, mäts i hektar. En hektar är 10 000 kvadratmeter, 100 gånger 100 meter. En hektar motsvarar 1,4 fotbollsplaner.

Impediment Där skogen växer dåligt på grund av att det finns för lite vatten, luft och näring, exempelvis klipphällar, myrar.

Kubikmeter Begreppet styr nästan allt i skogsbruket, virket mäts i kubikmeter, en kubikmeter ryms i en kub som är en gånger en meter. När träden står kvar i skogen används termen skogskubikmeter, m3sk och anger trädstammens ved från stubben ända upp till toppen plus stammens bark. När trädet avverkats byts term till fastkubikmeter, m3fub, som anger stockens volym minus barken.

Nyckelbiotop Ett område med höga naturvärden där det kan finnas rödlistade arter, en rödlistad art är en utrotningshotad art, eller riskerar att bli.

Rågång Äldre namn för fastighetsgränsen. Tydliga gränser i minskar risken för konflikter med grannarna.

Röjning Röjning, av ungskog, är en viktig åtgärd i skogsskiftet för att längre fram kunna skörda värdefullt virke i gallringar och slutavverkning. Att röja innebär att tillväxten i skogen fördelas på färre och grövre stammar.

Ståndort Helt enkelt ett samlingsnamn för mark och vatten. Trädens tillväxt styrs av klimatet och tillgången på växtnäring och vatten i marken, tillsammans bildar detta ståndorten.

Virkesförråd Skogsbrukets fackuttryck för hur många kubikmeter virke det står i skogen.

12

September 2013

13

September 2013

Jaktradion är jämte bössan viktiga delar i en jägares utrustning.

Foto. SILVERKANNANS FÖRSKOLA

Nöjda jägare vid Silverkannans jaktlag. Att det var en kapital älgtjur kunde snabbt konstateras, det var många taggar på den hornuppsättningen.

Pass på, nu börjar vi närma oss älgen.

När älgen var upphängd i slakthuset var det dags att fira den lyckosamma jakten med fika för Silverkannans jaktlag.

” Spännande skogsdag

Slitsamt men roligt var det att bärga den stora älgen. Trots älgtracken fick jaktlaget kämpa genom snår och diken innan de kom fram till slakthuset.

Det var en bra älg som lämnade tydliga spår efter sig.

Annika Englund, “jaktledare”

för rekordungt jaktlag NORRFLÄRKE. En kapital älgtjur med fin trofé.

Det blev bytet när jaktlaget vid Silverkannans förskola hade jaktdag vid Orravattnet.

– De flesta barnen har en naturlig koppling till jakten och leker jakt, säger förskolelärare Annika Engman.

För jägarkåren är hösten framför allt jaktens tid.

Något som naturligtvis även influerar barn i jägarfamiljer. Det är just det intresset som Silverkannans förskola i Norrflärke, Örnsköldsvik. tagit fasta på och utifrån detta utbildat barnen i natur och jakt.

– I en månad har vi arbetat med djur och natur och framför allt pratat älg under samlingarna. Det är kul att se att

barnen kan en hel del om jakt och vilt. Det är viktigt med kunskap om vad jakt innebär och att vapen inte är leksaker utan faktiskt farliga, berättar Annika.

Förutom kunskapsmässiga förberedelser har barnen även fått tillverka lämplig utrustning inför jaktdagen i form av egna jaktradios och tagit jägarexamen på dagisnivå. Något gav en inplastad

jägarlicens med kunskaperna noggrant dokumenterade med tillägget ”med beröm godkänt!”

När det var dags för Silverkannans jaktlag att bege sig ut på jakt var det många av barnen som var lättväckta och laddade för skarpt läge samma morgon.

Barnen fick börja med att sitta på pass i hopp om att älgen skulle smyga förbi, men efter ett tag stod det klart att det krävdes mer drastiska metoder. Älgen måste spåras upp.

– Det var en bra älg som lämnade tydliga spår efter sig. Vi spårade älgen och våra imaginära jakthundar fick också upp vittringen.

Till sist fick vi läge och

kunde fälla älgen, förklarar Annika Englund som agerade jaktledare under dagen.

En stor överraskning blev det när älgen skulle passas, det vill säga, tas ur. Då upptäckte nämligen Silverkannans jaktlag att det inte bara var en stor fin troféälg utan en alldeles sällsynt fikaälg.

Magen på älgen var nämligen fylld med kanelbullar och festis till allas glädje.

– Det var flera av barnen som påpekade att det var mycket trevligare saker i ”vår” älg än vad det brukar vara i de älgar som deras föräldrar bruka skjuta.

Efter passningen lastades älgen på älgtracken, som hade vissa likheter med en

vanlig pulka i detta fallet, och med gemensamma krafter kunde älgen dras genom den delvis kämpiga och snåriga terrängen till det kombinerade slakthuset och vindskyddet där det var upplagt för en fika för att fira jaktens lyckade resultat.

Jaktdagen var den andra som sådan som genomförts vid Silverkannans förskola och som bägge gångerna genererat i lyckliga små jägare.

– Det är jättemycket jobb, men det ger oerhört mycket till både en själv och barnen med en sådan här dag. De blir ju mer sammansvetsad som grupp också, konstaterar Annika Engman.

MARIA BOSTRÖM

14

Trend

September 2013

MODE. Inredningsprogram med starka känslor får stort genomslag. Realityserierna Sofias Änglar och Arga Snickarn skapade tokrusch efter knallrosa arbetsbyxor respektive praktiska underställ.

Funktion går dock före snitsig design när unga bönder shoppar arbetskläder. Kramforsföretaget Bygg-Leasing hjälper till att navigera rätt i modedjungel som inför hösten sprakar av färg.

TEXT OCH FOTO: SUSANNHE MELIN

I realityserien Arga Snickarn uträttades stordåd i sönderrenoverade hus och söndriga förhållanden.

Programledarens smidiga funktionsplagg som andas så man slipper bli svettig är en storsäljare på Bygg-Leasing.

Praktiskt med lysande färger i höstmörkret.

Allvädersjackan kostar strax under 1 000 kronor.

Behåll greppet med mjukt fodrade montagehandskar.

Fårfarmare i uppdaterad variant av trotjänaren vändbara fiberpälsen från Helly Hansen. De läckert rosa arbetsbyxorna sålde slut i en blink efter inredningsprogrammet Sofias Änglar som rycker ut och hjälper människor i nöd.

Robust gummistövel med tåhätta och trampskydd, prislappen ligger runt 1 000 kronor.

15

September 2013

Testa Västerbottningen under fyra veckor!

Smakprover ur innehållet:

BILDREPORTAGE Bilden är ett viktigt inslag i vår tidning. Ibland genom större bildreportage, gärna genom läsarnas insända bilder och självklart även som viktig illustration till våra skrivna artiklar.

24 augusti

24 augusti

2012

2012

TRAV & TIPS

rdsliv Trädgå

akande Färgspr i dahlior n e t rabat tterna mar raba ens maren svämster i regnbåg sensom blom Så här på flodvåg med a en mor, lock över av er. flest blomga mest frön alla färg tävlar i att få brin fram om och De liks t insekter ln. till sig mes på livscyke a pern rten iga grup i slutspu de vanl

LÄNET

e Lindgren Ann-Mari

loniUmeå ko örening sf trädgård område tt si visade

arna i sätta knöl n måste man hus på våre inom när kruka ut dem n sätta och seda nattfrost är över. för solig plats risken vill ha en Dahlian ik trädgårdsjord, i näringsr stå för blött till. inte får men

de små rhålla Att unde gamla och hitnågra ursprung husen, från sin a gymnaflyttade där Östr en liga plats står, ger siet idag i arbetet och g ger. omväxlin talan a andr n utlopp för föreningsstuga ts Utanför café ställ årds trädg n. Där hade ett för dage i ordning karna köpa hem sig kunde besö bröd och slå bakat kaffed. augusti ner en stun den 12 niträdSöndagen kolo r a Umeå e perenne fördjupdeltog för först ning ar, Såld som ville ha sföre gård korta gård den 2012 r n Träd rad ds en t 7 septembegången i Tusegemang initie- För d anna ning erbjö rran som blan ogräsgurun ett riksa g, föredrag trädgårds av om odlin rat . handlade resultat av skör Carlsson , dgårdsman Gunnel rensning och hur å koloniträ cip alla – I Ume perenner djur och var i prin de för den, in vilda ård. förening lvera men lockar ter invo potatis, i sin trädg kunna kolonilot mmans för s liksom insekter odla mma att tillsa för rabattblo orna berättade att Europa lad som a dagen, lomm iorna till et föräd genomför gren som med ringb MALMSTRÖM första dahl den blev iställ Lind ihop de ie a.

TA ar bra Ann-Mar -talet kom redelsern Foto: AGNE (1) pass tenhet och at förbe På 1700 till belå dahlian organiser var inte dekorativ smaken blodröda het. Den färgskala. gar sin skön s varma Guidnin föreningens med erkrassen ar av och sling Några guidning erbjöd berättade lemmar det och runt i områ kolonins histo om lda idigt utva a samt visade någr ria och r.

Jag årda t! trädg fantastisk färger – Helt r av alla bara njute sa Marie Nord er, koch form var en av besö lund som och arna. gått runt sin Hon hade med mmans t tittat tillsa lle och hitta Isabe den egna dotter on till ark. De inspirati n i Ersm de ska trädgårde att ens om nya var över vid sin odling, . humle kten, om r. plantera tusen ansi och olika sorte Lindgren l. g per, man porta ning snyg Ann-Marie förök en så hittar humle!

– Vi såg om LÄNET lior Dessutom iasallad , täckt med om dah på dahl med guigola nyss r sålde I boken känna recept något nytt som följt koloniste andra fått ut prova på Andra Några och man vill kan man för dessa ar att de de i perenner en derna men ket än om Gunbilliga goda råd att äta. passion besö Svalin tips och mer av knölar Elisabeth skribent och själva. bjöd på runt et. blomster . är vädr bara gått personer det fina trädgård, narsson 200 med växa fram rådet, Drygt fotograf ektur som skillnad koloniom för och arkit otyglad Stor lott kade att det är besökte historia hittat hit ionerad, an påpe råden.

Någon Vild, pass och elegant – det nad mell r många hade ämnesom en brokig bakskill t a gången. KLEVFJORDEN rätt stor r. En del satsa för varje eller stram Hon har bland anna dahlia - först LEONA het. olika lotte g. Andra föred d och har finns en ndssekre personlig - grun odlin som förbu mest på smak och dahlians spän förbundet arbetat nner. på Riks iko, där Läs om rar pere och kom terare från Mex Trädgård ut med nationalnande resa Svensk era är snart aden num att spridas över mer även trädgårdsmäst till ”I blomma, boken en. ra värld ”. vack M r hela rens spår MALMSTRÖ innehålle AGNETA Boken bilder irerande med och insp blomman Läs om UMEÅ

ndring I en mea mellan oda i Tavelån och Ersb Ersmark pittoreskt ligger ett råde med koloniom or och stug 63 små r. odlinga

deln Även i han rna

behöver högre sorte bör sättas är De stöd som teringen ett växt n vid plan upp reda skada rötterna. praktfulla dahlia, kaktusför att inte en måste man dekorativ det mest tten är a enkelBland dahlia, På höst iga och ska i raba rotknölarn i sitt lomm exoti pom har rosb upp och näck gräva a som når ner samt ”pom vulkandahliorn frosten blommiga i bördiga innan . ursprung på Mexicos högtio gruppen” marken. karna ar , av stjäl sluttning Klipp knölarna oration från 3 000 er från platå. ett, Vacker dek mar 2 000 till centimet med namnetik a blom medelDär på på det att dem Dahliorn med en dem , tills märk er, höjd juni grad meters sedan läggaförsiktigt slutet på sig påmind. r på 15 för att borsta en gör kruka temperatu iorna ut sig likt ta de frost man dem i en växt- tork och lumpar samt dahl breder i flamman Har ra dem bort jordk rötter. s och de för ade t och s där man förva ett ogrä torr skad i kan mme kalla a uteru - bort ara knölarna blommorn blomma”. huset eller njuta av blom Förv går även as få jord. Det ”aztekern d. tidpå så vis re perio sand eller dem i na en läng rulla in knölet bra att n mor Förvara per.

Inte i kökhar fått sitt nam ningspap och frostfritt tills Blomman ungen Andreas dem arna torrt élärj att sätta var av Linn är dags -1789) som det åter Dahl (1751botanist. tera i jorden. vill plan och tiden re inte läka e på den Om man att hitta färdigdahliaMan hyst det anter ngar att hos trädsjälv går a olika vari dahlior förhoppni skulle kunn stycken drivna dahlior. som . knölarna a sätt finns av shandeln dig mer om samm gård på lära odlas Vill du , samt fördahstå i potatis. skötselråd r man varade ior, inte mots dahl dem hitta Tyvärr inte förpå Men låt skämmas. Bjud ng, så on arnas smak t ökni informati lia- knöl men tack- rabatten och et agsborde lskapets arna, till midd s- myck Dahliasäl väntning attraktiva blom er bord in dem hlia.se.

Svenska en vack svenskda flytta från vare sina M och gör dahlian hemsida, MALMSTRÖ n. ården mor fick AGNETA mor och dekoratio i köksträdg av blom sin plats Klipp skål med trabatten. i en stor dahlimed till prak örtartade mor lägg dem Dekorera den De vilda blom n. av vatte enkla och njut ra blad orna med 20-tal arter, men blir ett te vack fägringen som ett i arbe ne t a finns nsäm ett idog a skön diskussio och kors tack vare självklart förädla idag gästerna med att bland ior, finns r. bordet. olika dahl sorte ngivna i runt lyckas 55 000 nam a är indelade För att ling rat på Dahliorn dahliaod per base av med olika grup form. Några s blomman

1

28

55000 KRYSSIDA

r, ter, historie bilder, dik gar/tack. lsningar, tnin in firarhä der och uppvak att skicka sbil Välkomna , nyfödda, bröllop teckningar

r 2012

En familjesida där ATG Kris på du helt utan kostnad på an i vänt ingfår dina hälsningar dn le ny framförda, dikter, roliga historier, bilder, teckningar - ja nästan vad du vill!

Skicka till familj@ vasterbottningen.se n. hela kedja

ett

rka är heten delser påve Trovärdig som fått sig en nde hän Lätt tel .

Uppröra ste annat kapi a den sena varandra ATG avlöser rejäl käng an var det dags verkar e. veck överdrivet kande tiden. I ännu värr sjun möjligt vara ett igen, om man spela kunde i Återigen redan gått i iga skepp. som vikt ga lopp var En av mån blir ny VD? till ettSenast det hände n en reda Vem mål. och or: året fråg n av et. Två :s två stora

”

eth av Elisab n Dahlior unnarsso Svalin G

a!

Din sid

DIN SIDA

22

gårds var förening alla i princip r tte kolonilo de involvera för att ns tillsamma kunna genomföra dagen

Boktips

30

7 septembe

I Umeå dkoloniträ

Varje vecka hittar du ett kryss, specialgjort endast för Västerbottningen, av kryssmakare Lars Burman. Melodikrysset finns med varje vecka.

4

gav

Varje vecka kan Ni travtippa V75 med hjälp av Västerbottningen där vi bland annat har en initierad text och samtliga startlistor. Stryktipsets aktuella omgång får också sitt utrymme till läsarnas hjälp.

sning. ogräsren A LINDQVIST tips om Foto: MARI

börja ATG för myck dal. veckan.

Skrev om förra gång är stor skan har minskad er är en problem Det het och e gång är det möjligt? rr måst Trovärdig LotteriHur g. Tyvä långt att d omsättnin på samma tema gått så inkoppla ätta de nu nen är jag forts uppdatera inspektio det i högsta grad släppts är har en då det oner och och då Dessutom s. . Spekulati ärks agat rligt siffror. allva et först ås dal" uppd tänksamh "spelskan r med siffrorna. först et miss och det gagnar helår Vi börja a för en av nya tningen tt gärn krytering skulle Spelomsät på ett undersko inte nyre r möjligen propeka på som tio er 2012 och kund vända an sex till att n. på mell När vi talar hjälpa vecklinge VD budget.

13,1 miljttningsut cent mot ny tal som a. omsä yteringen av om så höga en rejäl summ . Rent Rekr det viktigare la det arder blir att hand är nu ännu sigt är komma mer. gångsmäs ha avgående Det kan troligen fram ner, av g att matc om 800 miljo 13 kronor inte lätt En vikti p går att Nilsson.

Eftersom Remy d hundralap e nu vara på a skap måst varje satsa sporten kan prisas egen ner foten, tryck a på till tillbaka 2013 sänk lyssn sätta na för par och att uppsummor rätt knap Tror inte e. tränare verig rejält. e, ha? travs hästägar skrattar spelarna t födare, Vad vill ällda direk mer att och anst Det kom åt det.

ckorna Hissjöfli

– Klass V75: 4

.... ...................... ...................... ...................... ...................... .............. ...................... ...................... ...................... ...................... ...................... ...................... ...................... ...................... ............. ...................... ...................... ...................... ...................... ...................... ...................... ...................... ...................... ...................... ...................... ...................... ........... ........... ........... ...................... ...................... ...................... ...................... ......................

Adress ........... ...................... ...................... ...................... s: rt ...................... till adres

st nästa nda sena ng oss tillha Din lösni ttningen Västerbo

n Västerbott travtips! da ger dig go

fredag

två nteras om Box 3053 ngar prese å och lösni 903 02 Ume med - Vinnare rtet 1 Trisslott Märk kuve 2–4 pris: 2 Trisslotter, 1:a pris:

et v 36 VN-kryss

veckor.

4 den 22/8

gratu

komm Beatrice nsam vän arken inte ärlde en geme ga vildm begrava omv den ödsli akt med När N dem ifrån och utan kont a på prov. iltsjä Ensamma levnadsförmåg hon storv deras över inte författar är es femte bok.

Illum Berg Vildsnår är henn e. safariguid Norsted

Avd. r 14 Naha or Avd. 7: r=200 kron 400 rade

0 Auto 214

II

2 Fjortonde 9/9 201 en

efter Tre

INT enheten i tro ln – är kyrkan t.

– cirke sk Ringen för enhe Paulus symbol a stepräsgammal Filippern i sin över alla finn Jesus ber att ”de alltså förbön, rn m Fade terliga Jesus Kris ett - likso s ska vara ÄR det.” Jesu från kärl r och Han inga illusione skap från sig e inte ö gjorde finns det gjord r. ten, helle om enhe känsla, Paulus t av allt aposteln fullkoml är mins a världen Enheten enighet I den falln konflikt lättköpt. lek, eni tring och än ligger split till hands lag, fri och själfå närmare sse och intre enhet. Egen urrerar alltid och sä konk ten går viskhet själva ken. Enhe med kärle Tän förlorad. i sin ständigt bästa s ber ändå ett” Men Jesu vara Låt d de alla må å. Han bön ”att likas som Paulus – och a till våra Kris att vädj enhe ätter att forts nin , därför ans bästa sidor av kyrk vi o ett en. Om ten är känneteck främsta

Porto telse betalt

Betrak

utgiven en vecko ingen är nyheter Västerbottn med tonvikt på iskors ing berör männ bygd” nyhetstidn nser som lands och anno ”Livsstil Vi tror på människor. vardag. röst åt dessa prenörer och ger öretag, entre vet. gör småf föreningsli Vi synlig ar det lokala rtering bidrar vi spegl och rappo . Även en aktiv sutveckling Genom iv landsbygd utanför centraltill posit som bor sig. människor kunna känna igen ska a ” då är det ortern landsbygd är ”Livsstil ambition Gillar du för dig. Vår nytta och gen här tidnin vara till gen skall bor. att tidnin tt var man tom alla glädje oavse får dessu & Skog er per år gen Jord Sex gång nter tidnin den leprenumera Jord & Skog är . frågesom bilaga gen för aktuella norrländska dande tidnin kring det t. ställningar skogsbruke jord- och merant! n som prenu Välkomme

Namn: ................................................................................................................................................................................ ingen Posto

a som blev och Lin

ania

Ja tack, jag vill prova 4 veckor utan kostnad. ...........

Namn ...........

r 6 år 9/9 som fylle

till Tanz gisk draasma har åkt t som s Psykolooch Thom när flyge

m ingssyste7, 13, 1, 14 s rankn Avd. 5: 10 Veckan 12, 5 6: 5, 4, 1, 10, 3, a Avd. 1: 11, Eros Toom Avd. 2: 6 Aaroni Pihlajan Avd. 3: 2 12, 5 11, 10, 2, Avd. 4:

Hanna

!

Boktips

16

Västerbottningens ledare argumenterar för hela länet med värdegrund i Centerpartiet. På debattsidan samlas regionala debattinlägg med lokala insändare.

Vi hittar varje vecka personer som någonstans på den västerbottniska landsbygden har hittat och lever sin egen livsstil på det ena eller andra sättet.

17

rdsliv Trädgå

LEDARE/DEBATT

LIVSSTIL LANDSBYGD

tligen Nu än agar! ed på fr

Porto betalt

från startar hästarna få ungefär nd bästa att på förha ar. För in och t när de helgader ta Park har råd är en Extra svår ra här och Den som man helgarde arankar Boko bakspår. man först kan Charles a. Vem kostnad et på 11 samma n i först Champio personligen myck .

B.W.L Jag tror chansspik sak. en smak a vara le kunn som skul

Adress ................................................................................................................................................................................

veckor

et v 34 Vn-kryss lotter Två Triss 1:a pris: , Norsjö E. Stenlund Trisslott pris: En ta 2:a–4:e rsson, Båls Katrin Ande Vännäsby d, V. Björnlud an, Umeå Nils- G. Oldm

jag vill Ja tack, rera! prenume ingsVälj betaln intervall:

319 kr 6 månader 530 kr Helår

set v 34 Lilla krys ionen.

Sovjetun Rätt svar: loss från bryter sig Ukraina

GRATIS

Namn

Adress Postadress Fahlén r.

- även riktn ig: 090-711 381, Gun Telefon giftsansvar Personupp

Gäller t.o.m.

20121231

ndelse Svarsförsä mer 900141500 Kontonum 908 50 Umeå

Postadress........................................................................................................... ..............................................................

Svarsförsändelse Kontonummer 900141500 908 50 Umeå

lefteå Trisslott lund, Skel Maud Mark ping Sockar orn, Enkö eln Björn Ineb on, Vind Gerda Nilss

Telefon - även riktnr..........................................................................................................................................................

Personuppgiftsansvarig: 090-711 381, Gun Fahlén

´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´

VN_4 GRATIS

e 6 septemb

Testa Nordsverige gratis under fyra veckor!

12

FAMILJESIDA

Personligt

13

er 2012 6 septemb

PERSONLIGT

Med hjärta för Ångermanland!

REPORTAGE Vi hittar varje vecka personer som någonstans ute i landsbygden har hittat och lever sin egen livsstil på det ena eller andra sättet.

Varje vecka porträtterar vi en länsbo med en personlig vinkel. Under vinjetten ”Personligt” lär vi känna intressanta personligheter i länet bättre.

er 2012 6 septemb

Älgjakten

14

1983

in Älg på lat

älgar 180 000 under fälldes det Detta var i Sverige. s 80-talet et 70- och sion, vilk n fick älgexplo att jaktlage innebar elning för att större tilld men. stam reglera

ka är det latins Alces Alces är på älg, som namnet våra a djuret i det störst skogar. svenska till 550 kilo. väga upp Älgen kan

”

Det är ju att speciellt ö. en Lage Tjärnström jaga på

startades Älgjakten mber och den 3 septe rnorrhåller i Väste 29 den land på till februari.

100

t rat mycke har varie har Älgjakten n, men det som ndarna. mellan åre betydelse är hu Hugo Wågberg st allra me

”

4

. en mört varierat pigg som kten har , men – Älgja åren mellan kade på mest bety mycket har allra De gör 95 jägare pac och körde iväg . det som rna . Många hundarna r han.

GULLVIK äll i ordning bila delse är glig skogsjobbet, säge t av krån av skv on ent dag någ proc de åkte sön på slute an längs jaktlag – När han de jaga var bra till jaktstug inte Norrvåges börja , och let 40-ta ynt vara en sälls bilväg. Men hundar på en ö, e. jaga att och jägar lt ar likaså båt. a hund igt speciel nström från då.

– Dålig var det – Det är väld ledaren Lage Tjär jägare t, berättar ovana jakt det anna berättar I dag är skogen Degerfälle. del av Hugo. och en men trots i början är slag brinna, startade jakten så har det våges började Ö-jakten Där var av träd och Norr a skottPang. under förödelsen jaktlagen. de först 90-talet d s av har Blan bat för llning säsongen igång. inte drab föll på laguppstä ut och numera ju till mat Norrvåge en som – Det blir det viset har bytts lemmar dag stod som så på ttar åren r det av tio med under första smällar djuren, ut bestå bra, berä för, två e till gav sig jaktlag det varit tiotaggar varav sju iärdag. fick en ers. att r And årets prem ju speciellt out unde backen. för på morg – Det är sprang vädret är nio meters – Älgen en ö. Är ta oss ut, redo för Klockan på 30 jaga på inte Westälgen är ett vi då n, kraftlinan Hans kan med nen till båte blåsigt berättar e vi jaga traditiondå en avstånd, sport ner så måst vi ön är har den - tran som heter duga om sen Tömmer ta lång te man som ten i keps att tala s arbe omdöme. grankvis inte är Det kan senliga ut morgonen älgtrack den ju tom.älgar simmar är en av och na ön. en, jägar ute på innan ttar jakttar. använder nband tid , berä två skyt Istället a, spän hit igen nström.

Sellin satt platt pulk för att få ner Lage Tjär Anders ledaren et en tyrka på drev Han och morgon r inte och arms lyssnade denna det livet bestå en kilo, och spänt och lätt då ade upp Men djur , utan även hare av älgen det extra ra meter in r regi som start älgar ön. av går unde på bara ute hund bort om jagas Ami när meter handlar stiken och räv också skym tning. jämthund ligt dund brukar nedförslu Rådjur n, och ovans helt plöts . tjuren an träde används dem läng tas mell framför över vid båten huvuden rade ut förfogar Väl nere are av gammal för våra seglar en havs bryt Jaktlaget över fyra få älgen älgar en stub ar utbrett kraftlinan bort plus tre för att har tre t eter ell 1 000 hekt gen Med oftas mod n örn. par kilom Anordnin är jakte r, bad. öar ett medlem i båten. i tilldelning ett par daga ivks havs oäldste at. morg på agets från Gull av där truer ärsön de flesta en jaktl Wågberg kons v tre avklarad På Råsk ser skog beger sig Hugo bedrivs a jaktlag.

88 år, vara hös- och då skog jakt ig andr sina nens till vanl SSON Trots alla hans jägarna som en EMMA ERIK at endast edelar av i älgut precis derats man trask strand- fjärd då spen n vara har reda ar han meter från år sedan tar en, verk hundra par För ett ed- skog kanten. ett åskn s ön av drabbade

und ser . Urban Forsl är på gång elyftare . ration styrk träningen Nästa gene som vill prova på just för barn

stävja p för att till nytt grep vända sig öldsvik ett ut. genom att t sticker en i Örnsk det. Detta a om någo Foto: ARKIV Nu tar polis gen i inlan na ska rapporter inbrottsvå för att jägar jägarkåren

cket ha så my Vi vill ju möjligt. tips som

som s något är tidvi tungt.

Inbrott inlandet ett brott drabbar g t är det aPeter Sellin Samtidig l kräver iaktt som i rege det ska gå att för att fönster därmed gelser för ar eller i upp och upp dörr sig tillträde in i sin nysta eten da sligh någonting att bere att det är kväva brottigheten är ofta mer, känner or. gt stäm upp och stug Svår . rikti ju iakts linda just som inte Selling och fort– Det vändg i inredning saknas r pet att att det alltin säger Pete ma åt därav grep n. ned på och kom kåre tagelser, r: en och till jägar et sätte för att hitta a. nog inte vända sig ju ha så myck – Det är alla inr att stjäl ngsgör treri vill pryla här som regis – Vi så det på är flera samma Bilars möjligt, lement utan det ga för att tips som inlanbrotten permer, signa e av mån Det är hela Ena num inbrottsär ett sätt eväckand upplysfalanger. komma drabbat. misstank försöka et. Vi försom är typen av vara en på spår soner är att det en vill ha. kan det tjuvarna och vis traktveckan ar som polisle kliva rätt alla sätt i Anundsjö vecka ning skul söker på sig till oss. a ökning Om man s finns höra av att näst alla möjfolk ska brottsplat till i Gideåerna, för ker vi på in på en ökning igt att igheten en Det försö konmöjl möjl är vara även Det det vill även a. Vi har p för oss liga sätt. pande, åi Västertraktern nytt grep envarsgri att omg polisen n. det är ett igheten takt med ker hålla jägarkåre polisen säga möjl och försö att gå via larm till botten länsgränende slå kvar gärningsn över , och kontakte älgjakten och hålla gärningsn av älgUnder a. nen eller lt i börja et folk sern en. Då man föral plats te fram på myck n svep är det männen sig. också vara t år seda jakten, rör på åg över För någo e ett brott ottsv ute och amåst är inbr som att iaktt . meningsockså en chansen inget vi begånget då även Då ökar , sådant som folk det är e med i kar inlandet, – Fast ar, påpe örelse följd så illa gelser görs för det sticker lös först igt mmender på la om veva. Rikt det blir reko reagerar ng. samma kan hand Peter Selli MARIA BOSTRÖM nu, men eokända ut. Det det inte et skad bilar, på är t myck s okända rörelser tillräcklig av att det bryt or och ERIKSSON bara människ dygnet.

Foto: EMMA görelse tider på att man knepiga gör som – Sådant

”

rkats som tillve ERIKSSON en av trä, Foto: EMMA r skivstång 3,5 år, lyfte

ppBästa avko Urban lingen för på är att hålla n. med vede andet Både hugg andet och stapl m ett ger hono lugn efter arna arbetsdag på Bredbynskolan.

linan. längs kraft

skyttar Dagens

Anders

Hans Sellin och

satt Westman

m e proble ett växand Tjur-brist

16

8

3

9 6

bara ett

r pulkan förberede Jägarna

3

2

Sudoku

7

n tävling) - lätt (inge

6

t rad samt erar det: ät och lodrä s.

Så här fung 1-9 i varje vågr r ska summera rna . Inga siffro Fyll i siffro eller ruta i varje rad

7

8

Sudoku

3 (ingen - mellan

att lägga gäller en då Men det m skott att e bako es det fjol fälld lersta tank reförbundet vill honLÄNET. I Jäga r i mel serar på agen foku större knas 22 788 älga . I år berä minst jaktl och låter de Norrland djur ingen bli vara. r fälldes avskjutn tjurarna tusen älga Norrland d r kan ta lika stor. iga tjura ter i Jämtlan i mellars ernorrland t på ståtl skju a Bris för Medan man r att korn de fälle att i fjol. I Väst539 älgar. e innebära påföljd fortfaran r så fälld sten med fälldes 9 födda på brun d många tjura blir sent er ernorrlan kalvarna tur inte hinn kalvman i Västr än hondjur. många sin i lika t som ska.

4 Skju färre tjura som de a. bunutvecklas mer som vuxn Jägareför es det ska ar Spara tjurar med mDärför har tiv som rrland fälld är en 4 r septe ut direk t ens I Västerno ar unde älgar, vilke sedan det sänt älgstamm än tio tagg ifjol 9 539 djur förstärka kten.

SSON med 566 än berja EMMA ERIK ökning kvalité. hondjur fler t 2010.

4 Skju jutr jakten. knas avskstor. tjurar unde berä I år t lika e bli mins r. ”Vi måst ningen ett par daga

bara är slut på . ö-jakten jaktlag då ju slut på jakt här” jagar i flera är det Tjärnström vi ön på älgar så en Lage er Jaktledar omdöme, tömm skjuta med

n tävling) - svår (inge

tävling)

än omma mer får förek

en gång

slund Urban For

Krysset

........... ............. .............. .............. .............. .......... .............. .............. .............. .............. .............. ..............

Namn.... .............. ............. .............. ....... ....... ....... ....... ....... .............. ..............

Adress... .............. .............. .............. ss ..............

Postadre

: kan vinna et och du Lös kryss 2 Trisslotter 1:a pris: 1 Trisslott 2:a-4:e pris

nda . g oss tillha Din lösnin 13 september 2012 s ntera senast den lösningar prese och Vinnare r. om två vecko adress: nstående gen till neda Skicka lösnin Box 3053 36) e, kryss vecka Nordsverig (Märkes Umeå 02 903

Vinnare Lösning/ us v 34 set/Reb Lilla krys

Lilla krysset v 36

Vinnare Lösning/ et v 34 igekryss Nordsver r 2 trisslotte ele 1:a pris: nhed, Juns Helen Ahle

: 1 trisslott 2-4:e pris on, Backe Margot Nilss ius, Växsjö stad efors Bengt Hop sson, Hörn Bertil Aron

Rätt svar:

loss bryter sig Ukraina

t fredag nästa oss. Senas in det till r t och sänd till ett vykor pris: Socka lordet på nr och skicka pris 1 Trisslott, 2–3 Skriv nycke veckans Umeå 1:a tet med Märk vykor Box 3053, 903 02 e, Nordsverig

vecka vill

vi ha ditt

Porto betalt

svar.

tunionen från Sovje

1 trisslott ön 1:a pris: tröm, Frös Maria Ahls

Sockar ele der, Juns Sven Ulan dengren, Skog Miriam Swe

Vinn ! lotter

d. or och stran r med klipp par mete

Telefon - även riktnr......................................................................................................................................................................

Personuppgiftsansvarig: 090-711 381, Gun Fahlén

7

3

7

Sudoku . Ingen siffra i varje låda

NS_4 GRATIS

8

9 5

9 4 8

6

1

2

7

5

1

Svarsförsändelse Kontonummer 900141500 908 50 Umeå

5

2

4

5

3 9

5

GRATIS og efter till älgsk

9

7

2

8

3

4

4

3

1

3

6

9 2

1

3

7

2

7

5

8

8

7

2

1

3

7

3

6

2

1

3

1

9

8

4

8

1

I KRIST ENHETEN

a varandra Uppmuntr e än oss andra högr lt visa föral va och fram i trovä till ing för ln – är kyrkan i brevet och aktn de t.

– cirke skriver det, ÄR Ringen för enhe Paulus OM det Men blev symbol ol bet a så här: genom stepräspern gammal t över Filip Orde symb splitt i sin alla finns tröst untran är Jesus ber att ”de alltså det som förbön, rn tus, uppm nså att helh m Fade terliga Jesus Kris ken och geme samman ett - likso s ska vara ÄR det.” Jesu Men värld från kärle Anden, OM det synlig. r et Han ione känn från med illus och skap och bolisk, den r ÅT sig inga e ömhet gjorde gjorde inte drive finns min glädj att alla ten, det gör då heller. visa Därför om enhe känsla, m att Paulus HÅLL. g geno t av allt aposteln kamp att an i kärfullkomli är mins ojämn Lev samm sinneenhet a världen Enheten enighet. e och kyrkans I den falln konflikt a i tank ni r lättköpt. och hävdelse ing ska lek, enig tring själv saml än från ligger split till hands den rätt ödmjuka lag, fria VI har ga. Var och själnärmare varit o e än er och fåfän intresse har det andra högr igt änn enhet. Egen urrerar alltid och sätt rätt vanl konk ten går uppl viskhet ert eget själva. ken. Enhe – när vi bara på och med kärle andras.

Tänk inte litenhet, då förlorad. också på i sin er , ständigt bästa utan elag råda7hos s ber ändå ett” försoning s sinn Men Jesu vara hos Jesu Låt det erkänna de alla må å. Han å fanns a8 n ocks bön ”att uppm likas 1 a till våra som tus. Ja dessa 6 ver3 mellan mänar Paulus – och Kris us behö att vädj shattering från Paul oss. ar fortsätter , därför att enhe1 ta till ning i vår tid bästa sidor 9 av kyrkans vi också 7 ten är7 ett etecken. Om 7 känn 9 främsta 4

23 Namn: ...............................................................................................................................................................................................

förbi

visar h Bilden som en är . Bild gammal .

Leksand Sellner,

17

2 1

7

Postadress ................................................................................................................... ....................................................................

år havsö Här överg

a

jöl 3 msk vetem r eller öl porte 1 flaska 1 tsk salt r 10-15 enbä n 1-2 tsk timja blad 3-5 lager cm bitar soya 2 msk na i ca 2 tter, skur 3-4 morö 1 gul lök olök .

1,5 purj önskemål nsylt gt, häll par efter 1 dl lingo svartpep trat” färdi ser och har ”put Kryddor: ingredien 1 – 1,5 brynt och i nämnda köttet är tt ovan här: När n småkoka Gör så , ca 3l, tillsä Låt gryta en gryta om det behövs. ilja. över till med pers ng. skumma r. Garnera före användni eratu koka upp, dagen låg temp timme på bäst om den görs blir an Gryt

4

8

5

Adress ...............................................................................................................................................................................................

. till båten

Kurt Elsi och svik Örnsköld

älggryt om god

er 2012 6 septemb

veckor älgen a baxa ner för att kunn

Arn rosor till flic Tusen två pen till för hjäl i Nepal.

et i tärn lår, skur ioner) eller ytter (4-5 port vatten. Älggryta (fint) ex fransyska , tillsätt 2-3 dl tt i gryta I kg älgkö och lägg över t Bryn kötte

Lars Burman. själv Melodikrysset finns också med r både sig barnkorsord, rebusar rk Urban gö ärkesamt sta are 001 fl och sudoku. 2 och Norr re och mind ensam allt mer sporten i källaren nde. hemma inspirera ade själv rna. Det tre – Jag trän fick passa vikte trots allt ens och köra fru Det är ma att sitta och min 2012 träning. och bedö erigt å tråk han, han. septemb upp med are som ska sitta n. blev6 ocks berättar flyttade ing, startat Urba a dom jag trän rlott har berättar själv till on lyckfrun Cha då ett lag så r sig upp. - utförande, var han inspirati fått ihop Urban och sätte finur elyftets r och den falnande med en ta tävlingenSollefteås igen, säge ödmjuk man ingssonen Men trotsändå smitta av styrkring och an innan förs inom r på trän Redan omk ettårige a till Det är en E. När Urb som sitte ades han na runt n. etablerad en av grundarn t i ögat till byar utom ett lag.

Edvin till väl efter lyfte NORRFLÄRK tade till Norr som t igång lig glim fördelar igen sig ingsvärld flyt själv hålli ade dess och tar , och grab Urbans len trän gym och hade bänken Forslund ett ordentligt gym i våras start vi börjat tävla s i loka duktiga. hem Arla fteå. nio år. riktigt – Nu har är på plat föräldra e. d som ingen i med är inte i Solle den man är flärke var saknades. med trän a personer ta sonen Alfre trä. flärk s ju, men a som är are när rat d Fler Norr fann barn rolig i duce yngs me som av t intro land – Gym tång mycket något en skivs och därib mer ingen som säger Urban.

Det blir n. en som vari fina att lyfta gymmet kar Urba Det var och nare och es ing där, ger sig på är med mig på Styrkelyftar efteås första fler, påpe bra invå Charlotta flärk barn, och en av trän Soll är utöver att – Arlfred mina tre andra n form flyttade han, frun n till Urbans n av Norr Skogen att starta sig då för en anna innan han ham 2001 n Edvi säger Urba de er, sone någon av lägen täm ige än hind n och t fiske att det även är inge gym bes tade Urba e styrkor, den då ettår i Norrflärke. byn på , då jag ngar om åldern em tilltaland värld arbe han fann den lilla naturligt förhoppni av honom. att bli te föräldrah skolans även ge sig helt som har flärke när ett arbe nade i elyftare n en chans något han – Det föll somrar i Norr det roliDet var på blir en styrka ungdomar är att i skogen. pplande. landsbygde bland derat alla började r g, både det var avko t Att trän och lyfte sedan han och spen nrensnin väldigt liten och jag på r Urban starkare. inte alls lika rolig bra hjär med ända som resurs jag var kärt lyssnar sysslat – Det är fanns, säge n ju a. Oftast han. jag t som ett som är skola hugg fiske har gaste Det till nu – , säger stapla och ing på närheten r Bredbyns själv och ent. under tidennt stort intresse, styrketrän flera fram elevassist att träna tävla med, berätta ljudbok ade då ledde . intresse. är ett såda du går till Han ordn ett tillval som nya orten omsDå det ett lag att val, e på den av r till ungd det då att n?

Elevens några händer sak gälld ungdoma . Min fru med vede tadiets Samma fanns inte, och att Urban Urban. av högs överdrift jag höra hela tiden r runt lika aktiv gym förslaget jag inte här. det Ett rna kom med SM. – Det får att jag bara flytta säger tiden var ett även en, tävla, och bybo säga s en – På den på tomt a upp med säger brukar rna fick beviljade vi ställen röda skulle start bidrag och ungdoma blev så duktiga, på olika d med fick n utan Då pryd vede SSON de or. är på t att – Vi sökte skrattar. i luften 000 kron EMMA ERIK gen som var rolig ntligt med Urban och ks upp på 220 Skivstån det orde g, säger summa vikter sträc göra ng han. att gula t stnin och ta tävli spionjär möjlighe varierad utru sätt. sin förs e. styrkelyft och enklaste ns han flärkes bänken finna spännand Själv min s ju rejäl n. ligger på börjat Det är Norr väldigt trots Det kräv Urba lund som 1999 som hade han n vila gt nervös. allt en n dess Urban Fors inte träninge ort, från trots Inna var rikti är förra Jag – ört r för det i Borlänge på hans och låter ng jämf man våga nne: USM tävling t det är tävli helgens tävlingsmi trä- att nad då r, de var riktig Roligaste aktiv med har stor skill skolans eleve Sollefteå. inte varit när man när jag följde – Jag har , men nu ved hela tiden r på med duktiga”. ningen jag hålle jämt, när ljudböcker ”pärer”. kör bil.” löksås och lagar mat, Alfred, 3,5. a, 10 och : Stekt fläsk, Linné helst r 12, Laga Edvin, ynskolan s på Bredb lyssnar på Yrke: Resur s ring ”Jag at: Gidon år Ålder: 47 Senast lyssn a, 26, lärke Bor: Norrf barnen Emm Charlotta, Familj: Frun

Senast mån fi vi ha din eller posta Foton retu

n n i Bredby Westma ryta.

Erland god älgg akten vill pt för en Inför älgjföljande rece ingar. tipsa om

Varje vecka hittar du ett kryss tillverkat av kryssmakare

n Alfred, på när sone

Ja tack, jag vill prova 4 veckor utan kostnad. n dundrade när tjure rs avstånd på 30 mete

Tipsar

else Betrakt

KRYSSIDOR

polis a hjälpa Jägare sk å tjuvar i jakten p LDSVIK. ÖRNSKÖ är tidsvis hårt Inlandet av inbrott e drabbad r, fritidshus i bostäde r. Nu tar isen och jaktkojo svikspol Örnsköld p och ett nytt greprkåren om vädjar jäga ket hjälp. det är myc – Nu när skogen och rör i folk ute det lättare att lser på på sig är iakttage ut, det görs sticker r sådant som sen Pete säger poli Selling.

n Jakt på öet styr r d där vä

r skjuts tusen älga å änd varje år, kvar två finns det ger så till tre gån våra i ga mån jakten skogar när är över.

ulera Vi vill grat in Uberg, som Mod r.

Jessika septembe nter år den 2 ga prese fyllde 7 du fick mån Hoppas . och tårta är ar detta Vi som önsk Farfar. och Farmor

En familjesida där du helt utan kostnad får dina hälsningar framförda, dikter, roliga historier, bilder, teckningar – Ja nästan vad du vill!

Skicka till familj@ nordsverige.se

faldighet efter Tre , brister 2 Fjortonde INTE finnset.

9/9 201 enheten rdigh en

15

er 2012 6 septemb

Familj& Sånt

Välkomm hälsning teckning uppvakt

9 5

1

• 1:a pris: 3 Trisslotter • 2:a pris: 2 Trisslotter

Box 3053, 903 02 Umeå

Skicka till adress: Tidningar i Norr AB

Märk kuvertet: ”Skogskrysset nr 4”

Vinnare och lösning presenteras i nästa nummer av Jord & Skog.

Senast 10 oktober vill vi ha ditt svar.

Telefonnummer .............................................................................................................. • 3–5 pris: 1 Trisslott

Postadress........................................................................................................................

Adress ..............................................................................................................................

Namn................................................................................................................................

Skogskrysset nr 4

16 September 2013

Skogskrysset nr 3 lösning och vinnare:

1:a pris: Kalle Norberg, Granö

2:a–5:e pris: Rosita Ulonska, Holmsund Elsa Landfors, Sävar Maj Johansson, Harbo Alvar Norin, Sundsvall

Grattis!

UTBILDA VARJE FLICKA!

1a v 3 ffår år c ancer. av cancer.

M en al la dr abbas.

Men alla drabbas.

Bli månadsgiv are i dag. Gå in på cancerfonden.se månadsgivare cancerf eller ring oss på 020-59 020-59 5 95 9.

59 59.

Bli fadder på plansverige.org/flicka eller ring 08-58 77 55 00

17

September 2013

I Västerbotten produceras speciella livsmedel så som Västerbottensost och mandelpotatis.

Foto: YLVA BERLIN

EU:s jordbrukspolitik EU:s nya jordbrukspolitik ger möjlighet till nya stödåtgärder för hela näringskedjan, till exempel förädling. Produktionen av unika livsmedel kan därför stimuleras. För närvarande går EU- stöden till skyddade produkter i andra länder.

Frågan är om surströmming kan omfattas av EU:s kvalitetssystem för ursprungsmärkning av livsmedel. Foto: RUBEN MADSEN

Jens Heed är samordnare för visionen Matlandet Sverige på Landsbygdsdepartementet.

Foto: ELIMA MWINYIPEMBE

En gastronomisk region är enligt Landsbygdsdepartementet en enhet för samarbete, samordning och interaktion av resurserna inom ett geografiskt avgränsat område.

Matens egenskaper ska vara kopplade till plats, klimat, kultur och liknande.

EU:s kvalitetssystem för ursprungsmärkning av livsmedel är ett gemensamt system för hela EU med tre olika märkningar: ✔ Skyddad ursprungsbeteckning, SUB, där produktion, bearbetning och beredning av produkten måste ske inom ett avgränsat område. ✔ Skyddad geografisk beteckning, SGB, där bearbetning eller beredning ska ske inom det geografiska området, medan råvarorna kan tas från en annan plats. ✔ Garanterad traditionell specialitet, GTS, där själva receptet är skyddat. Livsmedlet bör ha särskilda egenskaper som skiljer det från andra produkter.

Jordbruksverket tar fram unik mat SVERIGE. Jordbruksverket har fått ett anslag på 4 miljoner kronor, för att stötta arbetet med gastronomiska regioner i Sverige. Målet är att marknadsföra områden som producerar speciell mat som bara tillverkas i vårt land.

beteckning SGB, medan Falukorv och Hushållsost är klassade som garanterad traditionell specialitet GTS, berättar Jens Heed, samordnare för visionen Matlandet Sverige på Landsbygdsdepartementet.

Inom hela EU finns flera tusen skyddade livsmedel och Landsbygdsdepartementets mål är att framöver öka antalet SUB och SGB tre gånger till år 2020.

Jordbruksverkets uppgift är att identiDet finns ett stort intresse för hur livsmedel produceras, som delvis kan bero på de livsmedelsskandaler som varit de senaste åren. Sverige har emellertid väldigt få produkter på EU-listan för ursprungsmärkta livsmedel.

– Endast ett svenskt livsmedel har fått EU:s strängaste märkning kallad skyddad ursprungsbeteckning SUB, nämligen Kalixlöjrom.

Sveciaost, Skånsk spettekaka och Bruna bönor från Öland har skyddad geografisk

fiera produkter som hör till en viss plats, där förutsättningarna är optimala för att ta fram ett speciellt livsmedel. Västerbotten som har ett klimat och en geografi med speciella förutsättningar brukar framhållas som ett exempel.

– Jordbruksverket har fått 4 miljoner kronor för att göra en inventering av agrara produkter och förädlade livsmedel som produceras i vårt land, samt plocka ut vissa kvaliteter. Det ska ske i

”

Jordbruksverket har fått 4 miljoner kronor för en inventering.

Jens Heed, samordnare

samarbete med forskare inom området, till exempel programmet för odlad mångfald, Pom, och bevarandet av svenska lantraser, förklarar Jens Heed.

Några unika produkter som tillverkas i Sverige är Västerbottensost, olika sorters knäckebröd, tunnbröd, småländska isterband, surströmming, lutfisk och renskav.

Italien, Frankrike, Spanien och Portugal har flest ursprungsmärkningar enligt EU. – Min uppfattning är att svenska företag på landsbygden kan ha svårt för att konkurrera på världsmarknaden, säger Paulina Rytkönen, forskare på Södertörns högskola.

Hon håller i ett projekt kallat “Gastronomiska regioner som verktyg för att främja tillväxt på landsbygden”, i samarbete med LRF och Restaurangakademin.

– Det viktigaste för att få en gastro-

nomisk region att blomstra är att få alla inblandade att samarbeta, såsom livsmedelsproducenter, turistföretag, kommuner och länsstyrelser.

Ett land som fungerar väl i det här sammanhanget är Österrike, som har ett bra system för samverkan mellan olika aktörer. Landet började arbeta med ursprungsmärkning när det anslöt sig till EU år 1995.

– Österrikarna kallar sina regioner för njutningsregioner, ett bättre namn än det vi har i Sverige, det vill säga gastronomiska regioner. Man kan lätt få associationer till restauranger, istället för lokal mat, menar Paulina Rytkönen.

Ett problem som hon identifierat är att svenska livsmedelsföretag har satsat mycket på varumärken, vilket i sin tur har konkurrerat ut de små producenterna, som ofta har speciella kvaliteter och ett unikt sortiment.

YLVA BERLIN/LTF

18

September 2013

Ny k årets apm upp eto fin d nin g

VÄSTERBOTTEN. Var fjärde stock får kapsprickor vid avverkning, till stora kostnader för träförädlingsindustri. Nu finns en teknik som helt kan eliminera problemet.

– Det finns inget liknande på hela marknaden, säger Sverre Aronsson, uppfinnare, Umeå.

Dagens skogsbruk bygger på att stockarna kapas i beställda längder redan på fältet. Men studier vid Skogforsk visar att i snitt var fjärde stock spricker så pass mycket att de senare måste kortas i sågverksprocessen.

– Sprickorna uppstår när skördaraggregaten håller upp stockarna med gripverktyget och timret sedan bryts av innan snittet är färdigt. Ett problem är att man inte ser sprickorna förrän

plankorna torkats, då har de redan gått igenom en rätt kostsam förädlingsprocess, säger Petrus Jönsson, Skogforsk.

Fenomenet är välkänt. Lösningsförsöken har handlat om att öka skärpan och hastigheterna på sågkedjorna och att lägga stockarna mot marken för att minska spänningen i sågsnittet, vilket komplicerar och sinkar arbetstempot.

Nu har Sverre Aronsson, uppfinnare i Umeå, kommit på en metod som möjliggör kapning underifrån, så att stocken faller först när sista fibern sågats.

– Uppfinningen består av en kil som håller emot stocken så att svärdet inte fastnar av stockens snedbelastning, säger Sverre som uppmärksammade problemet när han arbetade som säljare åt SKF och för tre år sedan började spåna på idén.

Torbjörn Westman, produktionstekniker Sveaskog, bekräftar att kapskador är

Årets uppfinnare ✔ Årets Skapapristagare i Västerbotten Sverre Aronsson, Urban Sjögren och Hans Hällström är delägare i företaget Gralix, som utvecklar Sverres innovatia avverkningssystem Cut 43, Cut for tree. Förutom att lösa problemet med kapsprickor vid avverkning bidrar det till att minska stilleståndstiderna, slitaget och energianvändningen för skogsskördare. ✔ ”Som privatperson är man helt beroende av att få hjälp med goda råd, pengar och kontakter”, säger Sverre som bland annat även uppfunnit ett innovativt avgassystem för tvåtaktsskotrar.

Källa: Almi företagspartner Nord

25

procent av alla avverkade stockar får så stora kapsprickor att längden måste kortas, enligt Skogforsk. ett stort problem in om skogsindustrin, men svårt att värdera i pengar.

– Det är en komplex fråga, köparna av vårt virke har möjlighet att göra avdrag vilket sällan utnyttjas, men med det tanke på den hårdnande konkurrensen kommer sågveken antagligen att vilja se över sina virkesförluster.

Dagens kontrakt medger i princip avdrag på 1,5 procent av bruttovärdet om partiet innehåller mer än en viss procent kapskador.

Eftersom avverkningsvolymerna i landet uppgår till 90 miljoner kubikmeter rör det sig om stora värden.

– Vi letar med ljus och lykta efter en teknik som kan lösa problemet, den här uppfinningen verkar perfekt, men först måste den givetvis fungera i fält.

Sverre Aronssons patenterade uppfinning håller nu på att utvecklas av företaget Gralix, under beteckningen Cut 43 system (Cut for tree).

Vid årsskiftet satsade

Sverre Aronsson har flera uppfinningar bakom sig, men Cut 43 är hans mest lovande hittills. “Jag reagerade när jag besökte alla sågverk och såg hur mycket plankor och brädor som behövde justeras på längden, det är enorma mängder.”

Foto: FREDRIK BJÄRNESAND Skogsstyrelsen 500 000 kronor i projektet, länsstyrelsen väntas satsa 1,2 miljoner kronor på innovationen och även ett par lokala riskkapitalister är intresserade.

Studenter från Designhögskolan har bidragit med tekniska lösningar. Närmast håller mjukvaruföretaget

Oryx på att utveckla ett simuleringsprogram, genom vilket tekniken ska kunna testas och demonstreras.

– När vi väl har fastställt utfallet i skogen kommer vi att kunna erbjuda en färdig lösning till branschen, vi är rätt säkra på att tekniken är

100-procentig, säger Hans Hällström, vd Gralix.

Nyligen fick Sverres uppfinning ta emot Skapa-priset i Västerbotten, med möjlighet att bli Årets uppfinnare i landet vid Skapastiftelsens Innovationsgala i Stockholm den 3 oktober.

FREDRIK BJÄRNESAND

19

September 2013

Hästgödsel kan värma ditt hus UMEÅ. Antalet hästar ökar i Sverige, och de flesta används i områden där det inte finns möjligheter att avsätta hästgödsel.

Lösningen kan vara att använda torkad gödsel som bränsle för att värma bostäder.

Det finns många hästgårdar i Sverige som saknar åkermark. Antalet hästar är drygt 360 000, men antalet ökar kraftigt. De flesta hästar används för ridning eller tävling.

Hästgårdar utan mark håller på att bli ett stort miljöproblem. Studier vid JTI visar emellertid att det går att bränna torkad hästgödsel i en flispanna som används för att värma hus.

Förbränningen ger en nettoenergivinst även när man räknar in den energi som används för att torka gödseln.

– Det här kan vara en lösning för hästgårdar som saknar åkermark att sprida gödseln på, menar Ida Norberg, forskare vid JTI.

Initiativet till att elda hästgödsel togs av en gård i Mel-

med en blandning av 90 procent torkad hästgödsel och 10 procent flis. Mineralgödsel spreds ut på åkermarken.

Efter torkningen hade hästgödseln en fukthalt på cirka 10 procent. _ Vår slutsats är att det var billigast att elda otorkad hästgödsel, samt att energiförbrukningen blev hög när man torkade gödseln, berättar Ida Norberg.

Ida Norberg.

Foto: JTI

lansverige, som i vanliga fall värmer upp sina hus med flis. Gården har 50 hästar.

– Eftersom flis är ett torrare bränsle än hästgödsel investerade man i en flistork, som torkar gödseln innan den eldas, förklarar Ida Norberg.

Forskare vid JTI jämförde energiåtgång, kostnader och klimatpåverkan. I det första scenariot spreds hästgödseln på åkermark och pannan eldades med flis. I det andra scenariot eldade man otorkad hästgödsel och spred mineralgödsel på åkermarken, samt eldade med 30 procent otorkad hästgödsel och 70 procent flis.

I

det tredje scenariot använde man torkad hästgödsel som bränsle och spred mineralgödsel på åkermarken, samt eldade

När varje omgång gödsel torkades i 48 timmar gav den en nettovinst på 480 MWh per år. Det totala värmebehovet per år låg på 1 027 MWh. Första scenariot blev dyrast, vilket berodde på att flis köptes in. Klimatpåverkan var ungefär lika för de tre scenarierna.

Man använde träspån som strömaterial och inmatningen av hästgödsel i pannan skedde utan problem.

– Gödselmängden från en häst är mellan fem och tio ton per år. Den totala mängden gödsel från Sveriges hästar, inklusive strömedel, ligger på 1,4 - 2,8 miljoner ton per år. Förutom eldning, kan man även tänka sig rötning eller kompostering av gödseln, men då måste man fortfarande hitta en avsättning av slutprodukten, enligt Ida Norberg.

YLVA BERLIN/LTF

Gödselmängden från en häst är mellan fem och tio ton per år.

Foto: YLVA BERLIN

Vi jobbar med personbilsdäck, MC-däck av alla slag, traktordäck, entrepenaddäck, montering, balansering, säsongsförvaring mm...

Har du frågor när det gäller däck så tveka inte att höra av dig.

Ring 0910-78 70 45 eller 070-237 33 93 Per-Erik Sjöbotten 236 931 92 Skellefteå www.morensdack.se

Halm kan bli en guldgruva, om forskarna lyckas lösa nedbrytningen av lignocellulosamaterial.

Foto: YLVA BERLIN

Det är komplicerat att bryta ner halm för biogasproduktion. Forskarna prövar nu att tillsätta svampar, som kan bryta ner lignin. År 2011 producerades cirka 1,5 TWh biogas vid sammanlagt 233 rötningsanläggningar i Sverige. Hälften av biogasen används som biodrivmedel, men utbudet

täcker inte efterfrågan. _ Om det var möjligt att göra biogas av lignocellulosamaterial, såsom halm, skulle biogasproduktionen vara 40 gånger större än den är i dag. Ligninet gör att halmen är svårrötad, säger Anna Schnürer.

De försök hon gjort tillsammans med kollegerna på

HYDRAULCYLINDRAR Trasig cylinder?

Halm kan bli en guldgruva STOCKHOLM. För närvarande produceras svensk biogas av avloppsslam, gödsel och avfall från hushåll och livsmedelsindustri. Forskare från JTI och SLU testar nu att göra biogas av halm. _ Vi jobbar med metoder som bryter ner lignin, vilket gör att halmen kan rötas, berättar Anna Schnürer vid SLU.

Anders

Behov av dämpning eller kanske bara förlänga kolvstången?

Vi renoverar och modifierar befintliga hydraulcylindrar.

Vi har även ett eget hydraulcylinderprogram där du själv kan komponera ihop din cylinder så den passar dina behov.

Då vi har de vanligaste cylinderrören och kolvstängerna i lager kan vi erbjuda korta leveranstider.

JTI är att tillsätta vitrötesvamp på vetehalm.

– Tidigare studier visar att svampbehandlad halm kan öka den metanmängd man får ut när man rötar halm. Förbehandling med svamp är en miljövänlig, ekonomisk och energisnål metod, förklarar Ann Schnürer.

Forskarna ska vidareutveckla försöken och tillsätta mikroorganismer från gödselbaserade biogasanläggningar, en metod har som gett bra resultat vid biogasproduktion av förbehandlad halm.

YLVA BERLIN/LTF

Anjo Mekanik AB Svedjevägen 8 J 931 36 Skellefteå

Kontakta oss för prisuppgift.

Telefon: 0910-37 500 Fax: 0910-710 035 Mail: info@anjomekanik.se

www.anjomekanik.se

t -BTUCJMT QĂŒCZHHOBEFS t 5JNNFSTMĂŠQ WBHOBS t 0NCZHHOBUJPOFS 0662-100 08 t #+½3/"

Trävaror till rätt pris!

Vi har lister, paneler, brädor och plank mm. Välkommen till oss! Öppettider: mün-fre 7–16 lÜrdagar 8–12 Marahällan, 911 94 Vännäs Tel 0935-124 50 Ronny 070-665 45 74 JÜrgen - FÜrsäljning 070-346 57 21

ENGLUNDS TRĂ„ AB

1 av 3 fĂĽr cancer. Men alla drabbas.

Bli mĂĽnadsgivare i dag. GĂĽ in pĂĽ cancerfonden.se

www.bjornavagnar.se När bra funktion och slitstyrka für rüda väljer du:

PannplĂĽt

Klickfals

( &% (!#( & #( !"#& (' " "$# &) # ("#( ( ' %(# ".3& :&19&/.8.;1& . .3& :&19&/.8.

4& . 0 2. 6' /63 /06 :&/.1&6. 0# 5 54 . &6'&/ 25. 7& 256/2.6&.

2078 .

!"%&! " & &) ! ( /33:2/:. .3& :&19&/.8.;1& .)/ 56# /3.8.5,: /&2: /&53.3 ,:3&7 . :-06/854.0 .

2'&7 .

!"%&! " & &) (

"!.0 :09&/.8. 7& ." .0 :09&/.8. &77&-:& . )/0'-06/&:3.85'&/ 25. .078 2.6 / 2:&40# /8&/3. /06 :805.0 .6 / *732

/33:2/:. !.3& :&19&/.8.;1& .321:. "%.0 :09&/.8.50//2.7*536&7&5.&77&/.857256&: . )/ 567*44256&. 53 2 &/.8.3 ,:3&7.0 .

25:&/854.2'.- /

(' #(% "" (#"%)

!"%&! " & &) "' &)

' #( ' " ' ( &) & " (#%" (

# .50'&19&/ . &77&-:& . 2/ 5263 01# 1 58 2:805 . &9925'*565854 . /0 .7&/854 ' ( &) ( %& ! ) ! (#"%) '*773:/*--2/. 56&/.3& :&19&/# 6& &19&/.8.(0//#.0 . *3:&/90::&5 .

5:/&33&251*7.684.8624 %( %("#( &) ' $ "' &)! %&#( &) :2/:.1&6.12/ 2/:&# /854.8.0 :09&/.. %" . 51*7.68::.

85:/&33&.5 .

/33:2/:. .0 :09&/. /&7.8.;1& .)/ 567*4# 4256&. 53 2 &/.8501.'* :067854 . */.684.

9/ 2.685.12/

% & ! (! # $.3& :&19&/ . /:/*3 .)/ 56&/52.8.

'2775854.321:.2::.8568'86 &77. 2567&65854.

4&3 . , 784 &:.:877.90&56& & %& ' & '( %" '& )/,52.(2'&:.:&7.%$%#"!. ". . &77&/.&# 03:.4/05252'&: 1&2 3&

närservice

Se även www.vannasplat.se VP-20

Din leverantÜr av kompletta müttanpassande takpaket: - Snabb leverans - Vi har allt till ditt hus: • Hängrännor, stuprÜr • SnÜrasskydd, stegar & takbryggor • LagerfÜrda lister & beslag (även müttbest.)

- Fullständig plütslageriservice, mÜjlighet att fü dina stosar & skorstenar �skräddarsydda�.

VP-Elit

Dessutom tillhandahüller vi: - SpirorÜr & detaljer samt ventilation - Fläktar, värmeväxlare & spisküpor - Kaminer & skorstenar

Slutskarvat! Tack vare vür tillverkningsteknik kan du fü ditt plüttak i exakt den längd ni Ünskar, inga skarvar eller onÜdigt spill.

ÅterfÜrsäljare • Närservice i Västerbotten

&3, . &138625.-,/. 62:&/26.0 .

6&:27 &/26.85-0/12:805

;:9876585433210/65854.-,/.4/,52.5*/8542/52

+++*)('&%&%$#"*!#

Vindeln • RVS SaedÊnsvägen 1, tel: 0933-101 45 Umeü • Umeü Plütslageri Lärlingsgatan 39A, tel: 090-12 02 12 Nordmaling • SjÜdins Plüt Tallgatan 16, tel: 0930-102 77 Lycksele • StrÜmberg & HäggstrÜm Timmervägen 66, tel: 0950-10419 Skellefteü • AB Bergsbyns Plüt Finsliparvägen 11, tel: 0910-358 55

Storuman • Plüt & Byggspecialisten Blü vägen 207, tel: 0951-105 33 Sorsele • Sorsele Plüt Lünggatan 5B, tel: 070-132 03 04 Dorotea • NV Edmans AB Storgatan 11, tel: 0942-104 19 LÜvünger • LÜvünger Trä Kungsvägen 6, tel: 0913-106 71 Robertsfors • Antnäs Timmerhus Antnäs 1, tel: 0934-350 32

Vännäs Plüt Huvudkontor /Fabrik Marahällan 911 94 Vännäs Tel: 0935-124 20

FĂĽr du ut det du vill av din skog?

Som skogsägare har du stora mÜjligheter till intäkter, sparande, skattelättnader, upplevelser och annat som skogen kan bjuda. Med vür hjälp für du en tydlig och aktuell bild av just dina mÜjligheter med din fastighet. Vi gÜr en skräddarsydd analys och fÜrvaltningsrekommendation baserad pü dina behov och Ünskemül.

Vänd dig till närmaste fÜrvaltare: JÄMTLAND Hükan Bergstedt, tel: 063 -12 77 03 hükan.bergstedt@skogssallskapet.se

15 000 kronor extra i mĂĽnaden!

Rika naturupplevelser och tryggt pensionssparande.

Täcka kostnader fÜr underhüll av släktgürden!

Bra jakt och ďŹ ske – och skogen ska gĂĽ runt!

Ă…NGERMANLAND Mikael Edman, tel: 0611-237 39 mikael.edman@skogssallskapet.se VĂ„STERBOTTEN David Israelsson, tel: 090-77 01 32 david.israelsson@skogssallskapet.se Henrik Jansson, tel: 090-77 42 48 henrik.jansson@skogssallskapet.se Nils Lundgren, tel: 0940-149 15 nils.lundgren@skogsallskapet.se www.skogsallskapet.se

Din güva ger fler hjärtan chansen att klappa längre. Ring nu!

Ring 0200-89 19 00 – pg 90 91 92-7