Js nr 5 2013 by Tidningar i Norr AB

Nr 5 2013

10–11 Sidorna

r y t s t o b Ro k u r b s a der

sniv g n i n d l i Hög utb insons t hos Mar

5 Sidorna 4–

av n e t n o r If gen n i n k s r klimatfo

–13 Sidorna 12

Oktober 2013

Naturskyddsföreningen årets förorenare Krönika

Torbjörn Wennebro Heleneborgs gård

”S

verige ser inte längre ut som du tror” är rubriken på en propagandafilm från Svenska Naturskyddsföreningen vars innehåll utgörs av

helikopterbilder från ett kalhygge, sannolikt någonstans i Sverige. Filmen ackompanjeras av dragspelsmusik och ett antal texter bland annat följande: ”Bara sedan 50-talet har vi kalhuggit 60 procent av våra skogar” och ”Skogslandskapet har blivit söndertrasat av timmervägar”. Naturskyddsföreningens inställning är klar – skogen skall inte brukas. Åtminstone är det det budskap som förmedlas. Citaten ovan skulle lika gärna kunna lyda så här: ”Bara sedan 50-talet har ny skog anlagts på 60 procent av skogsmarken” och ”Genom ett nät av skogsbilvägar har mer skog kunna tas tillvara som ger jobb och klimatnytta”.

än avverkningarna, ett gap som kommer att växa framöver som en följd av vikande papperskonsumtion. Något som i sin tur banar väg för kraftigt ökad användning av skogen för att ersätta klimatskadliga fossila bränslen bland annat i transportsektorn. Men ingenting om skogens enorma potential i miljö- och klimatarbetet finns i Naturskyddsföreningens propaganda. Istället försöker man ge bilden av ett land med förödda skogar. Människor utan egen kunskap om skog kan lätt få bilden av att den svenska skogsmarken utgörs av 60 procent kalhyggen. Alla medel är tydligen tillåtna i jakten på nya medlemmar.

et tål i sammanhanget att påminna om att en global skogstillväxt på 0,8 procent per år skulle neutralisera alla utsläpp av växthusgaser. I dag minskar de globala

tt ny skog har anlagts på 60 procent av skogsmarken har bidragit till att vi i dag har mer skog än någonsin. Trots en väl utbyggd skogsindustri är skogstillväxten större

skogstillgångarna med 0,2 procent per år vilket tvärtom bidrar till 20 procent av utsläppen av växthusgaser. I Sverige har vi, tack vare en långsiktig och framgångsrik anläggning av ny skog, en årlig skogstillväxt som binder stora mängder koldioxid samtidigt som stora mängder fossil energi ersätts av skogsbaserad energiråvara. För detta ska vi i Sverige enligt Naturskyddsföreningen stå i skamvrån. Filmen avslutas med följande budskap: ”Och mindre än fyra procent skog har i dag ett formellt skydd” och ”Hjälp oss att få till en ny skogspolitik”. Är det en skogspolitik där vi inte ska sträva efter fortsatt klimatnyttig tillväxt i skogen och där vi inte ska använda skogen till att ersätta klimatskadlig fossil energi. Själv kan jag inte tolka Naturskyddsföreningens frontalangrepp på det svenska skogsbruket på något annat sätt.

Det är beklämmande. Vi som vara miljöengagerade redan på 1970-talet lärde oss att leva efter devisen ”bruka utan att förbruka”. Den gäller än mer i dag som vägledning för att komma tillrätta med miljöförstöring och klimathot. Naturskyddsföreningen däremot signalerar inriktningen ”inte bruka”. Det är möjligt att man förnekar det men i så fall måste man lägga om sin propaganda 180 grader.

ed sin ensidigt negativa propaganda motverkar Naturskyddsföreningen tillvaratagande av skogens outnyttjade möjligheter i miljö- och klimatarbetet. Dessutom sprider man en bild av tillståndet i svenska skogar som inte stämmer med verkligheten. Det finns därmed dubbla anledningar att utse Naturskyddsföreningen till årets förorenare.

Vill se mer spannmålsproduktion VÄSTERBOTTEN. Spannmålsproduktionen i Västerbotten har gått brant nedåt de senaste 30 åren. Projektet ”Mer spannmål i Västerbotten” ska vända på trenden. På 1980-talet låg spannmålsproduktionen i Västerbotten på drygt 30 0000 ton, nu har den minskat till strax under 10 000 ton. Trots minskningen är Västerbotten fortfarande det dominerande spannmålslänet i de fyra nordligaste länen i Sverige.

Besöksadress: Postadress: Telefon: Redaktionen: Mail: Tryck: Utges av: Ansvarig utgivare: Annonsförsäljning:

Orsaken till den kraftigt minskade spannmålsproduktionen under de senaste decennierna beror i första hand på spannmålspriserna har varit låga, fokus i Norrland har legat på vallodling. Lantbrukarna har kunnat köpa stora mängder spannmål utifrån, konstaterar Lars Ericson, lärare vid Forslundagymnasiet och projektledare för ”Mer spannmål i Västerbotten”, som finansieras via Landsbygdsprogrammet med 200 000 kronor och ska pågå fram till maj 2014.

Utgångspunkten är att det inte längre är ekonomiskt försvarbart att köpa stora mängder spannmål, då

Formvägen 16, Umeå Box 3053, 903 02 Umeå 090-711 380 Fax: 090-711 389 redaktionen@vasterbottningen.se fornamn.efternamn@vasterbottningen.se Daily Print, Umeå. www.dailyprint.se Tidningar i Norr AB, Box 3053, 903 02 Umeå Jonatan Hjort, vd, 090-711 382, 073-818 00 06 Display Umeå AB, 090-71 15 00

”

VI tänker oss att arrangera inspirationsdagar, seminarier, föreläsningar och odlingstips kring spannmålsodling, och på sikt skapa en lokal spannmålsmarknad där man kopplar ihop maskiner och odlare.

Lars Ericson.

Lars Ericson

Foto: PETER KÄRR

världsmarknadspriset på spannmål fluktuerar kraftigt. Genom att odla egen spannmål kan bönderna minska risken för sådana

fluktuationer. – En försiktig kalkyl visar att en skörd på 3 000 ton per hektar ger en produktionskostnad på 1,60 kronor kilot.

I vintras låg spannmålspriset på 2,30 kronor kilot, säger Lars Ericson. Projektet syftar till att i första hand kartlägga nulä-

get för spannmålsproduktionen i länet, vilka arealer som finns, trösknings- och torkningskapaciteten av spannmål och vilka kanaler som kan upparbetas förförsäljning, förklarar Lars Ericson.

– Vi tänker oss att arrangera inspirationsdagar, seminarier, föreläsningar och odlingstips kring spannmålsodling och på sikt skapa en lokal spannmålsmarknad där man kopplar ihop maskiner och odlare, säger han. Dessutom ligger det i projektet att utreda om det är möjligt att starta en spannmålsbörs i Västerbotten.

PETER KÄRR

Redaktionen ansvarar ej för insänt icke beställt material. Eventuell vinstskatt betalas av vinnaren. Besök oss gärna på webben: www.tidningarinorr.se Jord&Skog kommer ut sex gånger per år och ges ut till alla prenumeranter av tidningen Västerbottningen och Nordsverige, samt alla skogsägare i de fyra nordligaste länen vilket innebär cirka 70 000 läsare.

Sven-Eli Forsgren Redaktör 090-711 388

Peter Kärr Reporter 090-711 383

Fredrik Bjärnesand Reporter 090-711 393

Susannhe Melin Reporter 0612- 701 400

Maria Boström Reporter 0660-431 400

Gun Fahlén Ekonomi/ Prenumeration 090-711 381

Oktober 2013

Låt oss ta hand om din avverkade skog

Rörlig ränta 2,

45 %

2013

-10-1

Många tänker på oss som ett försäkringsbolag och så är det naturligtvis. Men vi är också banken som haft Sveriges mest nöjda kunder på privatmarknaden sex år i rad. På vårt Skogskonto kan du placera din avv v erkade skog med fast a eller rörlig ränta. Du f år en av marknadens högsta räntor och möjligheten att fördela intäkterna från skogsavv v erkningen över en längre tid. Välk ä ommen – det är enkelt att öppna ett nyyt ytt konto eller ﬂytta y ditt gamla till oss.

lansforsakringar.se/lantbruk L änsförsäkringar är en bolagsgrupp som består av 23 självständiga länsförsäkringsbolag, alla med stark lokal förankring och närhet till sina kunder.

Vi hjälper dig välja rätt industriport Går du i avverkningstankar? avverkningstankar Vi köper gärna ditt virke! i har en rad tjänster som vi kallar Holmens värrdetrappa. detrapp d Dessa tjänster får du ta del av om du väljer att leverera till oss. Vi kan hjälpa dig till et ett tryggt och lönsamt skogsägande och vi köper gärna både din gallring och slutavverkning! Hör av dig till någon av oss, så kan vi boka ett möte i din skog! Distrikt Björna Tomas o Sjölund 0662-105 31 3 John-Petter Karlsson 0662-105 29 Distrikt Bredbyn Lisbeth Rantaniemi 0613-102 48 Lage Tjärnström 0660-37 74 88 Arne Lindblad 0661-442 42 Distrikt Ly ycksele Nicklas Stenlund 0941-660 66 Lars Eliasson 0950-517 17 Vi hjälper gärna ﬂer att skapa en värdefull skog. Läs mer på www.holmen.com

Distrikt Umeå Bert Forsberg 090-12 18 93 Stig Forsberg 090-12 38 27 Karl Noro-Larsson 090-12 18 63 Simon Waallgren 070-344 34 10 Distrikt Norsjö Jonny Stenmark 0918-337 55 Tord o Eklund 09 0918-337 54 Lars-Erik Lindmark 0910-107 77

Behöver du en ny port till industri, lant- eller skogsbruk? Vi har ett brett sortiment och kan hjälpa dig att välja! Tack vare ett brett produktutbud kan Hörmanns industriportar utgöra funktionella och harmoniska inslag i modern industriarkitektur. Från standardiserade multifunktionsbyggnader till exklusiva designlösningar. Vi kan även erbjuda service på era industriportar. Ring, så kommer vi till dig! Luleå

Östersund

Handelsvägen 15 A Tel: 0920-25 41 00

Odenskogsvägen 30 Tel: 063-12 90 06

Skellefteå

Örnsköldsvik/ Härnösand

Industrivägen 36 Tel 0910-77 90 82

Umeå

Ravesta 135, Arnäsvall Tel: 0660-37 51 11

Spinnvägen 1 Tel 090-12 06 20

VIMEKS NYA DREAM TEAM

Fr. 1.295.000:-

Fr. 950 000:-

garageportexperten.se

Hitta oss på nätet:

facebook.com/vimekab

Vimek 610 och Vimek 404T5, marknadens mest effektiva maskiner för skonsam gallring. I vårt nya Dream Team har vi lyckats kombinera motor från CAT på 60 Hk och transmission från Bosch Rexroth till att leverera hög effekt, produktivitet, prestanda, allt med låg bränsleförbrukning och till en kostnadseffektiv maskingrupp.

www.vimek.se

Oktober 2013

“Nivån hos de anställda är hög” UMEÅ. Martinsons vidgar och projekterar runtom hela landet, och numera också i världen. Trots expansionen så har man behållit en stabil bas på kontoret i Umeå med hela 17 anställda. – Närvaron till universitetet gör det enkelt för oss att rekrytera medarbetare, säger Kenneth Wallin, vd för Martinsons trä i Martinsons-koncernen. Martinsons är familjeföretaget från Bygdsiljum som vuxit till ett företag som inom trä- och byggbranschen blivit något av en gigant, både nationellt och över landsgränserna. Omsättningen ligger på en hisnande miljard. Man har dock sedan starten 1929 värnat om de starkt rotade västerbottniska rötterna. I dag står ett av kontoren i Umeå med 17 anställda.

Kenneth Wallin, vd för Martinsons trä, förklarar varför man värnar om närvaron i Umeå. – Det finns flera skäl till det. En viktig bit i den här industrin är att många av skogsägarna återfinns i storstäderna i dag då de ärvt en del av sina skogsmarker. Tidigare bodde man ute på sina skogsmarker men i dag bor alltså många i städerna. Det blir viktigt att vi finns där ägarna finns och kan möta dem i deras vardag. Umeå som universitetsstad har också varit en viktig pusselbit för att attrahera viktig kompetens till Umeåkontoret.

”

Många som jobbar hos oss är unga människor, så vi har lyckats bra i vår rekrytering.

– Inte minst då det gäller de kvalificerade husprojekten vi har inom Martinsons. Närvaron till universitetet gör det enkelt för oss att rekrytera medarbetare. Många som jobbar hos oss är unga människor, så vi har lyckats bra i vår rekrytering, säger Kenneth Wallin.

I takt med en ökad konkurrens om arbetskraft så blir rekryteringen dessutom lite tuffare i dag. – Att få yngre människor som är i uppstarten av en familj och annat att pendla till Bygdsiljum är inte alltid lätt. Då är detta ett sätt att skapa förutsättningar att arbeta med Martinsons fast då på plats i Umeå. Samtliga av de 17 medarbetarna i Umeå är högsko-

Kenneth Wallin, vd Martinsons trä

leutbildade. Framförallt finns kompetens inom bygg, men man har också gjort rekryteringar på jägmästare och liknande utbildningar. – Utbildningsnivån hos de anställda är hög. En anledning till att vi finns i Umeå är tack vare de utbildningar som finns här, säger Kenneth.

Av dem som jobbar på Martinsons i Umeå så har nio av tio gått på högskola och någon enstaka anställd är tillflyttad, men de allra flesta är umeåbor eller västerbottningar i grund och botten. – Jag tror det är en kombination av att de har ett stort intresse för att jobba med trä men också för att de varit rätt person för jobbet.

LINNEA IVARSSON

Linda Nyström har valts in UMEÅ. Röjsåg, motorsåg och skogsplantering är inget märkvärdigt för Linda Nyström, försäljningsingenjör vid Martinsons, som valts in i styrgruppen för Skogsriket Västerbotten. – Jag brinner verkligen för ett ökat träbyggande i Sverige, säger hon.

Linda Nyström, har valts in i styrgruppen för Skogsriket Västerbotten. Till vardags jobbar hon som försäljningsingenjör vid Martinsons byggsystem. Foto: PETER KÄRR

Till vardags arbetar Linda Nyström på Martinsons byggsystem i Umeå som försäljningsingenjör. Därmed är cirkeln sluten. Byggingenjörsutbildningen vid dåvarande Luleå tekniska högskola följdes av fem år vid Martinsons för att sedan gå vidare i karriären. Linda Nyström är hemtam i skogen och skogsråvarans möjligheter. – Jag har gått med både

röjsåg och motorsåg och planterat skog i mina föräldrars skog, förklarar hon.

Nu handlar det inte om att plantera skog, däremot om att plantera trä som konstruktionsvirke i byggprocesser, övertyga konstruktörer och arkitekter om träets fördelar som ett förnybart, långsiktigt hållbart byggmaterial. Trä är fortfarande inte ett självklart byggmaterial bland byggare, konsulter och arkitekter. – Inte i den omfattning som jag tycker att det borde vara, med tanke på att trä är ett klimatsmart material, säger hon. – Fortfarande dominerar stål och betong i byggprocessen, material som aktörerna på byggmarknaden är vana vid, förklarar hon när vi sit-

”

Jag har gått med både röjsåg och motorsåg och planterat skog i mina föräldrars skog.

ter på en lunchrestaurang i centrala Umeå som har förvandlats till en stor byggarbetsplats med huskroppar som växer upp, men där trä lyser med sin frånvaro. – Vi måste bli bättre på att framhålla våra kvalitetsprodukter. Vi har varit alldeles för försiktiga att framhålla träets fördelar gentemot stål och betong, säger hon som i projektet Skogsriket kommer att verka inom fokusområdet klimatsmart hållbart byggande.

Linda Nyström – Jag brinner för ett ökat klimatsmart träbyggande, säger hon.

Träbyggandet i Sverige vinner terräng, om än sakta. Regeringen beslutade nyligen att ge länsstyrelsen i Västerbotten och projektet Trästad förlängning och tre miljoner kronor inom ramen för Skogsriket. Projektet handlar om att få fler kommuner intresserade av att bygga attraktiva klimatsmarta stadsdelar i trä. 17

Oktober 2013

snöslungor ST 2109 E

17.900 kr

ST 2111 E

20.900 kr

Åsgatan 8, 914 32 Nordmaling, 0930-105 33, www.sandstromsport.se MÅN-FRE 9,30-18,00 LÖR 9,30-14,00

Vi producerar och säljer Stugor Garage • Förråd

Närvaron till universitetet gör det enkelt för Martinsons att rekrytera medarbetare, menar Kenneth Wallin, vd på Martinsons trä. Foto: LINNEA IVARSSON

Vi har det mesta inom trävaror: • Hyvlade brädor • Reglar • Plank • Tak • Golvlister • Väggpanel • Isolering • Väggskivor • Spik, skruv m m

Bodbysund 131, Burträsk Tel 0914-150 19, Mob 070-213 52 75

www.burtrask.org Grepp och bärighet från världens ledande tillverkare av slirskydd.

i Skogsriket Skogriket Västerbotten ✔ Lanserades vid en skogskonferens i Lycksele för drygt ett år sedan. Skogsriket Västerbotten har fem fokusområden: jämställdhet, integration, hållbart aktivt skogsbruk, klimatsmart hållbart träbyggande samt upplevelser i skogen. ✔ Styrgruppen för Skogsriket Västerbotten har åtta ledamöter: landshövding Magdalena Andersson, Monica Forsman länsstyrelsen, Staffan Norin skogsstyrelsen, Linda Nyström Martinsons, Pär Lärkeryd Norra skogsägarna, Maria Hedblom Skogstekniska klustret, Birgitta Boström Sca Skog och AnnKristin Vinka Arvidsjaurs kommun och Lapplandssafari.

✔ Skogsriket utgår från regeringens vision om att utveckla skogens alla värden och att skapa jobb och företagande. ✔ Skogsriket är uppbyggt kring fyra grenar: hållbart brukande, förädling och innovation, upplevelser och rekreation samt Sverige i världen. ska 20 procent av alla deras byggnader byggas i trä, konstaterar Lina Nyström.

PETER KÄRR

SUPERSTUD 130TS

PIGGELIN FLEX

MEGASTUD 160TS

En undersökning visar att priset på skogsmark har stigit de senaste fem åren. Foto: ARKIV

Priset på skog planar ut

Vision Skogsriket

kommuner i landet medverkar i Trästad-projektet. Och Växjö kommun har beslutat att fram till 2020

SKOGSGRIP 130

UMEÅ. Priset på skogsmark har blivit allt dyrare under de senaste fem åren. Det visar en undersökning från Skogssällskapet. På flera håll i landet ligger marknadspriset 50 procent över vad skogens avkastning, i Mälardalen hela 75 procent. Men nu pekar mycket på

att prisuppgången mattas av. Orsaken är att virkespriserna under de senaste två åren har planat ut, medan marknadspriserna på skogsfastigheter har planat ut. Dock är skogsfastigheter i tätbebyggda områden fortsatt välbetalda, till skillnad från fastigheter i norra Sverige.

TERRA

ROCKY

GROUZER

TXL

www.facebook.com/GBONordicTraction - ta del av våra nyheter m.m.

NYHET!

MULTISTUD

NORDIC TRACTION AB tel. 0490-890 00 www.gunneboindustries.com

Oktober 2013

Hovslagare ett framtidsyrke KRAMFORS. Hovslagaryrket är glödhett. Bristen på hovslagare är stor och värre blir det när Jordbruksverket skärper kraven 2014. – Jobbutsikterna är goda, konstaterar Lotta Fager, distriktsombud inom Svenska hovslagarföreningen. Enligt Jordbruksverket ökade antalet hästar i landet från 2004 till 2010 med mellan 10 till 20 procent. Det är omöjligt att få fram en exakt siffra. Uppskattningen verket gör är att det 2010 fanns 362 700 hästar i landet. Ökningen innebär förstås att det behövs fler hovslagare.

Jordbruksverkets

ökade krav innebär dock att man kommer att skilja mellan hovslagare och godkänd hovslagare. De förstnämnda kommer att få sko endast friska hovar, utan avvikelser som det heter. Medan godkända hovslagare även får rätt att sko sjuka hovar som exempelvis har röta eller det är problem med balansen.

21-åriga Adine Berglund, Härnösand, påbörjade Nordviksskolans ettåriga hovslagarutbildning i höstas Klassen speglar trenden, att fler tjejer nu utbildar sig till hovslagare. Ett växande hästintresse i allmänhet och ridning i synnerhet antas ligga bakom att det ser ut så. – Detta är en dröm som legat hos mig länge. Hästar har jag haft runt omkring mig under uppväxten och hängde på ridskola. Skoning

2014 skärper Jordbruksverket kraven för hovslagare.

”

Jag räds inte utmaningar och har, peppar peppar ta i trä, varit förskonad från allvarliga skador. Men jag gillar de galna hästarna. Adine Berglund

blir en naturlig del, förklarar Adine och smeker ömt skolstallets Nimbus Taus mjuka mule.

Ambitionen är att starta eget efter den planerade påbyggnadsutbildningen och byta lägenhet i centrala Härnösand mot gård på landet. Hovslagaryrket är fysiskt krävande och Adine löptränar för att kroppen ska hålla. – Jag räds inte utmaningar och har, peppar peppar ta i trä, varit förskonad från allvarliga skador. Men jag gillar de galna hästarna, medger Adine Berglund och skrattar. Blåmärken och småsår får eleverna vänja sig vid. En gång gjorde en elev slutprov i kryckor.

SUSANNHE MELIN

Både hovslagareleven Adine Berglund och halvblodet Nimbus Tau trivs toppen på Nordviksskolan i Noraström.

Prins Carl Philip kikade intresserat in i smedjan under rundvandringen på Nordvikskolan som ingick i ett nyligen avlagt länsbesök till Hushållningssällskapet Västernorrland där han är högste beskyddare.

Foto: SUSANNHE MELIN

Hästskon sägs föra tur med sig. Upphängd bör tåänden vara nedåt så att inte lyckan rinner ur.

Triss i medaljer för hängiven rabarberodlare KRAMFORS. Grattis säger vi till Annelie Öhman, Noraström, som knep tre medaljer när SM i mathantverk avgjordes i Östersund. Guldet fick hon för rabarbersaften. – Det känns varmt i hjärtat! Jag kan knappt fatta att det är sant, strålar hon segerrusig. Hängivna rabarberodlaren Annelie tävlade i kategorier relaterade till förädling av bär och grönsaker. Silver blev det för rabarber- och jordgubbsmarmeladen och ett brons för svartvinbärblåbärsjuicen. Men det var alltså Annelies personliga favorit, rabarbersaften, som föll den omutliga juryn mest i smaken.

– Tänk att jag fick pris för allt inlämnat, fortsätter hon en smula förundrad.

2008 startade hon gårdbutiken Östanö skafferi i Noraström. På sluttningen i behändigt söderläge mitt emot gården odlas ett par hundra olika rabarbersorter. Tre av sorterna innehåller mindre oxalsyra, därav den fina färgen på marmeladen och storsäljarsaften. I produktionsköket trollas godsaker av ekologiska råvaror fram. Här finns den välanvända torken för frukter, bär och exempelvis ätbara blommor och blad. Det som för de flesta bara är ögonfröjd använder Annelie som ingrediens. Torkning är för övrigt den absolut äldsta konserver-

ingsmetoden som användes redan på stenåldern. God i smaken och tacksam att odla. Så kan förkärleken till just rabarber förklaras. Rabarber är växtkraft så det riktigt knakar om det. Överlever bitande sträng kyla och spränger sig upp genom den mest karga jord. Mest av allt vill den ha näring.

Sommartid upptar rabarberkaféet den mesta tiden, produktutvecklingen pågår kontinuerligt, höst och vinter är det försäljningar på marknader och till butiker i fokus. – Priserna är en bekräftelse på att man är på väg åt rätt håll, avrundar Annelie stolt.

SUSANNHE MELIN

Annelie Öhman, Noraström, är en idérik lokalpatriot med obotlig rabarbervurm.Foto: SUSANNHE MELIN

Oktober 2013

”Vi har förädlat den västerbottniska skogsråvaran sedan 1931!”

Funderar du på att gallra? Vi har höga priser på massaved! Kontakta oss så berättar vi mer.

Vännäs, Bjurholm, Nordmaling, Lycksele, Åsele Anders Ohls Tel: 070-600 69 19 anders.ohls@nkltra.se

Vännäs, Vindeln, Umeå, Lycksele, Robertsfors Rolf Sandberg Tel: 070-600 21 15 rolf.sandberg@nkltra.se

Tväråbäck 20 • SE-911 91 Vännäs • Tel: 0935-305 00 • www.nkltra.se

trappor Lokalt tillverkade

Specialsnickerier, dörrar, inredningar, fönster mm

Steg för steg! Kundbesök: - måttning - tillverkning - montering

Såthes Snickerifabrik www.sathes.se 0612-133 62 Kramfors

Foto: PONTUS NYMAN

Skogsbruksplan, bonitet, gagnvirke, aptering, biotop, bestånd? En nybliven skogsägare som inte har en susning om vad det är han eller hon äger, förutom att det är en massa träd i ett skogsskifte förstås, kan bli snurrig för mindre av alla termer som florerar inom skogsbruket. Om tio år är 60 procent av skogsägarna så kallade distansskogsägare, eller sökare. För dem, och alla andra intresserade förstås, kommer nu Jord&Skog-tidningens Skogsskola för dummies, del 3.

Foto: PONTUS NYMAN

Oktober 2013

”

Det finns mycket hjälp att få för skogsägare som känner ett behov att öka kunskaperna kring skötseln av sitt skogsbruk.

Skogsbruksplan ✔ Skogsbruksplanen är en inventering av skogsfastigheten som kan fås utskriven på papper, tillgänglig via datorn och det senaste är en app som även gör den tillgänglig på iphone och ipad. I skogsbruksplanen beskrivs skogen i dess beståndsdelar och även när och vad något bör göras.

Dess innehåll Skogsbruksplanens innehåll: ✔ Produktionsskog och avsättning för naturvärden. ✔ Åldersklasser på skog. ✔ Huggningsklasser/Åtgärdsprioritering för exempelvis röjning eller markhantering. ✔ Volymfördelning per åldersklass och för hela fastigheten, inklusive träslagsfördelning.

Förutom möjligheten att få sin skogsbruksplan i pappersform har den nya tekniken inneburit att skogsbruksplanen kan användas via datorn och även via mobil och surfplatta. För de två senaste krävs dock apples teknik, det vill säga iphone och/eller ipad. Foto: ARKIV

1 NORRLAND. Vad vill man som skogsägare med sin skog? Det är den första viktiga frågan för en nybliven skogsägare att fundera över. – Det du ska fundera över är vad du vill att skogen ska tillföra, vilken tanke har du med skogen på längre sikt Den mentala planen

Utan plan ingen skog i sikte

När man funderar på vad man förväntar sig av sin skog ska man fundera i termerna på vad som är viktigast. Ska skogen generera en jämn inkomst, handlar det om att bygga upp ett

– I skogsbruksplanen gör man en inventering av skogen. Vilken åldersfördelning det är på skogsfastigheten, vilka områden ska användas till prioriterad naturvårdsskötsel, vilka åtgärder som behöver göras på skogen och när de ska göras tidsmässigt, säger Olov Eriksson och fortsätter. – Det är svårt att hålla alla de detaljerna i huvudet när man har en normalstor

kan tyckas. Men faktum är att åtgärder måste till för att höja tillväxten och därmed värdet på skogen. Därav åtgärder som gallring och röjning som Olov jämför med en gröttallrik.

– Om man är tio som delar

på en gröttallrik eller en, vem blir mättast? Det är samma med skogen, det finns bara en mängd näring i marken och om det är tio

vända sig till Norra skogsägarna eller Skogsstyrelsen som Olov Eriksson. utför Foto: MARIA BOSTRÖM sådana. Förutom möjligheten att få sin skogsbruksplan i pappersform har den nya tekni-

det vill säga och/eller ipad.

iphone

– I dag är det en helt annan kategori ägarfolk på skogen än för bara tio år sedan och vi måste ju följa med i den utvecklingen. Där är tekniken ett fantastiskt hjälpmedel för både oss och skogsägare som samtidigt kan vara inne i systemet och diskutera en skogsfastighet i dess beståndsdelar. Desst k bli k

”

I skogsbruksplanen gör man en inventering av skogen. Vilken åldersfördelning det är på skogsfastigheten, vilka områden ska användas till prioriterad naturvårdsskötsel, vilka åtgärder som behöver

Rågången är väl ett område?

NORRLAND. Skogsbrukets värld är fylld av speciella ord och begrepp. Självklara för de som varit med länge, men inte för morgondagens skogsägare, distansskogsägarna. – Att göra skogens termer begripliga för morgondagens skogsägare är en del i vårt strategiarbete, förklarar Erik Jonsson, kommunikationschef vid Norra skogsägarna. I del 2 av Jord&Skog-tidningens ”Skogsskola för dummies”, förklarar vi några av de termer och begrepp som används inom skogsbruket. Det skogliga språket är också något som Norra skogsägarna uppmärksammar i arbetet med att utveckla nya produkter och tjänster i programarbetet att ”Uppfinna framtiden” till den nya generationens skogsägare. De som inte har samma praktiska kunskaper om skogen som föräldragenerationen. Om tio år är 60 procent av medlemskåren distansskogsägare, jämfört med dagens 50 procent som

kan sin skogsfastighet och behärskar skogsbrukets termer Erik Jonsson, och kan kommunikagöra tionschef vid Norra skogsskogsägarna. affärer. Foto:PETER KÄRR – Vi måste lära oss att kommunicera mot morgondagens skogsägare, distansskogsägarna, på ett begripligt sätt, för att de ska känna sig delaktiga i en medlemsorgani-

”

Att göra skogens termer begripliga för morgondagens distansskogsägare är en del i vårt strategiarbete. Erik Jonsson, kommunikationschef Norra skogsägarna

sation som Norra skogsägarna, annars är risken att vi stöter bort dem. Det ingår också i vårt strategiarbete, säger Erik Jonsson.

PETER KÄRR

Förvalta

Skogsvänner

Glöm inte att anmäla när du ska slutavverka 3 NORRLAND. Huvudskälen för föryngringsavverkning är att vårda skogen och föryngra skogen, förklarar Jonas Tellström, Skogsstyrelsen i Umeå.

Jord&Skog-tidningens serie ”Skogsskola för Dummies” har nu kommit till del tre: föryngringsavverkning, slutavverkningar. Föryngringsavverkningar får inte göras innan skogen nått en viss ålder. För barrdominerade bestånd varie-

en långsiktig investering.

Frågan

som skogsägaren bör ställa sig är vad är det du vill uppnå med sitt skogsägande? Hög ekonomisk avkastning eller som ett rekreationsvärde?

som innehåller baskunskaper om skogsskötsel och skogsbruksåtgärder på skogsfastigheten, grundläggande begrepp, hur skogen fungerar och skoglig terminologi. – Det finns mycket hjälp

vill sälja en stämpling, en avverkning? – Vanligast i dag är att man säljer rotposter, alltså ett givet område där skogen står på rot, då får skogsägaren ett nettopris i förväg och

på då och låta skördaren köra in i det bestånd som ska avverkas! Nej, stopp å belägg! Glöm inte av skogsvårdslagen! Den styr mycket av vad skogsägaren får och bör göra med sin skogsfastighet. Föryngringsavverkning om minst 0,5 hektar ska anmälas till skogsstyrelsen senast sex veckor i förväg, gäller dock inte gallring och röjning. Efter avverkningen säger lagen att föryngringsåtgärder, markberedning och plantering, ska göras senast under tredje året efter avverkningsåret. Skogsstyrelsen genomför stickprovskontroller av för-

Nyplantering

Förvalta

Skogsvänner

Glöm inte att anmäla när du ska slutavverka 3 NORRLAND. Huvudskälen för föryngringsavverkning är att vårda skogen och föryngra skogen, förklarar Jonas Tellström, Skogsstyrelsen i Umeå.

Hur vet du då när du ska avverka i mitt skogsskifte? Skogsbruksplanen, varje skogsägares bibel, berättar om åldersfördelningen på skogsfastigheten, vilka

Jonas Tellström. Foto: PETER KÄRR åtgärder som behöver göras och när de ska göras: röjningar, gallringar, planteringar och vilka områden som ska användas till prioriterad naturvårdsskötsel. Skogsbruksplanen kan skogsägaren få i pappersform, via datorn, numera också via mobilen. – Skogsägarföreningarna eller skogsstyrelsen utför sådana uppdrag, säger Jonas Tellström, skogskonsulent vid Skogsstyrelsen i Umeå. Huvudskälen för föryngringsavverkning är i huvudsak två: vårda skogen och föryngra skogen. Skogen är

en långsiktig investering.

Frågan

som skogsägaren

bör ställa sig är vad är det du vill uppnå med sitt skogsägande? Hög ekonomisk avkastning eller som ett rekreationsvärde? Oberoende vilket alternativ som väljs är planering inför avverkningen A och O. Hur avverkningen ska utföras och vilket resultat skogsägaren vill uppnå, förklarar Jonas Tellström. För nyblivna skogsägare eller som är på väg in i skogsägarrollen arrangerar skogsstyrelsen grundutbildningar

som innehåller baskunskaper om skogsskötsel och skogsbruksåtgärder på skogsfastigheten, grundläggande begrepp, hur skogen fungerar och skoglig terminologi. – Det finns mycket hjälp att få för skogsägare som känner ett behov att öka kunskaperna kring skötseln av sitt skogsbruk. Ju mer kunskaper, desto bättre rustad är skogsägaren när det gäller beställningar av skogstjänster och vilka krav man kan ställa på köparen av skog, säger Tellström. Men hur gör du då om du

vill sälja en stämpling, en avverkning? – Vanligast i dag är att man säljer rotposter, alltså ett givet område där skogen står på rot, då får skogsägaren ett nettopris i förväg och lägger ut allt administrativt arbete på köparen. – Ett annat alternativ är lägga ut ett avverkningsuppdrag och en tredje variant är en hybrid mellan de två förstnämnda: leveransköp, då får skogsägaren ett pris per skogskubikmeter som avverkas. Då är det väl bara att köra

PETER KÄRR ✔ Fotnot: Med föryngringsavverkning menas avverkning i syfte att ge uppkomstoch/eller möjlighet åt föryngring, som plant- eller ungskog som ersätter avverkad skog.

Oktober 2013

Skydd mot extremväder målet för ny försäkring VÄSTERNORRLAND. Mot extrema väderhändelser finns i dag ingen möjlighet att teckna försäkrings-skydd. Detta trots att en förlorad skörd kan få enorma ekonomiska konsekvenser för den enskilde bonden. Nu lanseras en ny skördekatastrofförsäkring via LRF.

som konkurrentländer. Frågan om en försäkring har sedan tidigare diskuterats, men de modeller som föreslagits har lagt hela det ekonomiska ansvaret på staten och det politiska intresset har varit svalt.

I klimatförändringarnas spår blir det allt vanligare med svåra väderhändelser som torka eller extrem nederbörd. Särskilt utsatt för svåra väderändelser är jordbruket. Men trots detta kan inte den svenske lantbrukaren teckna försäkring mot dessa

Faktum är att inget land har

väderhändelser. Bara i Västernorrland står värden för uppskattningsvis dryga 200 miljoner kronor oförsäkrade och Sverige är ett av de länder som har lägst skyddsnivå. Däremot finns det sedan länge utbyggda skördekatastrofskydd i såväl grann-

lyckats etablera ett skördekastastrofskydd hel tutan statlig inblandning. Men nu ser LRF möjligheter med att fokusera på marknadens egen förmåga med en ny modell där näringen tar ett huvudansvar och statens inblandning är minimal.

Utifrån detta arbetar LRF nu med att ta fram en försäkring Thure Eriksson, LRF. där pre- Foto: MARIA TJÄRNSTRÖM mie och ersättning baseras på marknadspris och där det är upp till den enskilde bonden att själv teckna försäkringen. Ambitionen är att skördeförsäkringen ska finnas på marknaden år 2015.

MARIA BOSTRÖM

Konsumtionen ökar – produktionen minskar SVERIGE. För första gången har den svenska självförsörjningsgraden av nötkött hamnat under 50 procent. Med

självförsörjningsgrad

menas andelen av konsumtionen som produceras inom landet. Men Sverige har inget mål uppsatt för den inhemska självförsörjningen, enligt Jordbruksverket. Statistik från första halv-

året 2013 visar att Sveriges produktion av nöt-, gris- och lammkött tappar marknadsandelar mot importen. Konsumtionskurvan av animalieprodukter visar tvärtemot produktionen en stabil

stigande uppgång. I kilo per capita har konsumtionen av animalieprodukter ökat från cirka 60 kilo 1990 till cirka 85 kilo 2012. Det är den ökade importen som står för den ökade konsumtionen.

Bondeskogarna försvinner SVERIGE. Bondeskogarna, ett tusenårigt kulturarv är på väg att försvinna med det industriella skogsbruket. Det menar riksantikvarie Lars Abréus på Riksantikvarieämbetet. De stora miljöproblemen ska vara lösta inom en generation, vilket regeringen har bestämt. Det verktyg politikerna valt att arbeta med är miljömålen där långsiktigt hållbar markanvändning och helhetssyn på landskapet står i fokus. Brukandet av naturen ska balanseras mot friluftsliv, turism, kulturmiljövård och naturskydd. – När det gäller skogens kulturmiljö så är erfarenheten att hälften av de fornlämningar skogsbruket kommer i kontakt med blir skadade av framförallt markberedning. Miljömålsberedningen har inte lämnat några förslag på åtgärder, påpekar Lars Abréus. Sextonde miljömålet omfattar det biologiska kulturarvet, det vill säga natur som formats av människan i minst 6 000 år.

– Människan har bränt, huggit ner träd och gynnat lövträd och gräs istället för barrskog. Skogarna har en stor artrikedom med täta eller glesa trädbestånd i olika åldrar, gamla bondeskogar eller renskötselmarker. Med rätt skötsel bevaras detta kulturarv, vilket Miljömålsberedningen har missat, enligt Lars Abréus.

Brukad skog som liknar den orörda skogsmiljön kommer inte att finnas i framtiden. – De sista bondeskogarna har via hyggen omvandlats till industriskog. Det kommer inte att finnas några skogar fulla av tomtar och troll när våra barnbarn växer upp, bara hyggen och naturskogar. Utomlands är det en dröm, att återställa gamla fina bondeskogar. – Många minns med fasa hur de svenska städerna omvandlades på 1960- och 1970-talet. Äldre hus revs och stadsbilden förändrades på ett oåterkalleligt sätt. Många ångrar den stora omvandlingen så här i efterhand.

YLVA BERLIN/LTF

Trävaror till rätt pris! Vi har lister, paneler, brädor och plank mm. Välkommen till oss! Öppettider: mån-fre 7–16 lördagar 8–12 Marahällan, 911 94 Vännäs Tel 0935-124 50 Ronny 070-665 45 74 Jörgen - Försäljning 070-346 57 21

ENGLUNDS TRÄ AB Göran Olsson Virkeschef/inköpare 070-375 44 16 goran@callanstra.se

Ulf Magnusson Inköpare/skogsvård 070-375 44 37 ulf@callanstra.se

Larry Poromaa Inköpare 070-375 42 32 larry@callanstra.se

Huggarvagn 6–12 ton

Avverkningsuppdrag Fasta netton Rotposter Leveranser

Vi erbjuder all skoglig service! * Slutavverkning o gallring * Markberedning och plantering * Skogsbruksplaner * Plantor * Röjning * Rådgivning * Rågångar

Traktorprocessor Gallring-slutavverkning

0691-66 20 00, www.callanstra.se Växlarvagn 10–24 ton

Skogsägare? Det ﬁnns bara en aktör som alltid står på din sida.

Med din medlemsägda industri ser vi till att du som medlem har avsättning för ditt virke. Din skogsrådgivare ger dig all hjälp du behöver. Kontakta oss idag så berättar vi mer. Skogsrådgivare Skogsrådgivare Skogsrådgivare Skogsrådgivare Höga Kusten Ådalen Sollefteå Ramsele Anette Thelberg Mats Andersson Lars Boström Anton Sjödin 0612-153 85 0612-153 86 0620-121 15 0623-102 91 Skogsrådgivare Skogsrådgivare Skogsrådgivare Junsele Härnösand Härnösand Nils-Anders Forssén Andreas Edholm Rikard Erixon 0621-100 14 060-16 72 75 060-16 72 74

www.norrskog.se

Vedprocessor Helaut vedhantering

Enmanscirkelsågverk

Oktober 2013

När roboten kom till byn BJURHOLM. På 1950-talet fanns 15 jordbruk i byn Högås utanför Bjurholm, många var små jordbruk med fem till sex. De små jordbrukens tid är över och nu är det storjordbruk som gäller för Håkan Persson som är en av de två bönder som brukar jorden i byn. Det var på 1920-talet som Holger Persson byggde det hus och som barnbarnet Håkan Persson nu bor i. Den ladugård som då byggdes blev för liten och en ny uppfördes 1977 när Håkan satt i barnvagnen på gården. – Jag fick tidigt intresse för traktorer och var bara några år när jag fick sitta i pappas knä och ratta traktorn, berättar Håkan med glad min. – Sen fick jag lära mig sköta spakarna och när jag blev större och nådde ner till gaspedalen och kopplingen kunde jag börja köra själv med strängläggaren, berättar Håkan.

Eftersom intresset för jordbruket fanns föll det sig naturligt att gå en utbildning på lantbruksskolan, som han gick ut 1996. – Traktorn kunde jag ju redan köra, men jag fick ju traktorkörkort och bra kunskaper i växtodling och djurhållning, konstaterar Håkan som då började jobba hemma på gården tillsammans med pappa Harald och mamma Vivianne. Den 1 januari 2000 tog Håkan över driften av jordbruket som då hade 28 kor, med stöd av föräldrarna. – Det var mycket att lära sig med alla papper från början, som att journalföra, bokföra och rapportera. Sen ändras ju reglerna nu och då vilket gör det krångligt ibland, men nu sköts ju allting med dator och i slutänden hjälper en konsult till så att allting blir rätt, berättar Håkan. Det var 2008 som tankarna på att bygga om lagården eller bygga ut började. Det visade sig till slut att utrymmet runt den gamla ladugår-

den var för litet och att det var svårt att få bidrag för en utbyggnad. – Den gamla lagården var tungarbetad och jag blev rekommenderad att satsa på en helt ny byggnad för lösdrift, berättar Håkan. – Det tog väldigt lång tid att få alla ansökningar och tillstånd färdiga och det blev förseningar, men 2011 började markarbetet och jorden schaktades bort söder om den gamla lagården, berättar Håkan vidare. I slutet på maj 2012 kom bygget äntligen igång och i januari 2013 flyttade 30 mjölkkor in i nybygget där en robot nu skulle ta över mjölkningen.

Korna kan röra sig fritt i ladugården och står i kö för att få passera grinden i till mjölkroboten. Roboten tvättar spenarna med desinfektionsmedel och med hjälp av laserstrålar känner den av var spenarna finns. Samtidigt som kon mjölkas får hon äta kraftfoder som är lockbetet. Varje ko har ett ”chip” som registreras i datorn där det går att läsa hur mycket varje ko mjölkar, hur ofta hon passerar roboten och hur mycket kraftfoder hon äter. – Det var kämpigt de första tre månaderna då korna var tveksamma men de vande sig och nu tycker de nog att det är bra, säger Håkan och kliar en av de 65 mjölkkorna på huvudet. – Nu är det bättre arbetsmiljö och mer lättarbetat och arbetstiden per ko har minskat, berättar Håkan. – Men det är ju inte längre vem som helst som kan komma och sköta ladugården, eftersom roboten kräver en del specialkunska-

Håkan Persson Född: 1977. Bor: Högås, Bjurholm. Familj: Sambo Si och barnen Tilde, 11 år, Alfons, 10 år, och bonusbarnet Bört. Äter: Gärna potatis och stekt fläsk. Dricker: Helst vatten eller saft. Bäst på: Att köra traktor. Djur: 160 kor, kvigor och kalvar, 5 ankor, 1 kanin och katten Simson. Nya ladugården: 1450 kvadratmeter, 2 datorer som sköter utfodring och mjölkrobot. Kostnad: Cirka 11 miljoner. Korna äter: 700 kilo kraftfoder/dygn och 2400 balar hö/år. Producerar: Cirka 2000 liter mjölk/dygn och 3100 kubikmeter gödsel/år. per, berättar Håkan som lärt sig sköta den successivt. – Det känns tufft att vara bonde i dag, konstaterar Håkan med allvarlig min. – Foderpriserna är fortfarande höga och man får lite betalt för mjölken, då det importeras mjölk till Sverige från bland annat Tyskland. Man vet inte hur det ser ut nästa år, säger Håkan.

Håkan Persson får varma kärleksbetygelser av kvigorna som flyttade in i januari 2013.

”

Nu är det bättre arbetsmiljö och mer lättarbetat och arbetstiden per ko har minskat.

Målet är att de mjölkande korna ska producera 10 000 liter mjölk var, per år för att det ska vara ekonomiskt lönsamt, berättar Håkan. – Nu finns ingen återvändo, när man lånat så mycket pengar får man hoppas att man kan ro allt i land, avslutar Håkan och går mot den stora ladugårdsbyggnaden tillsammans med Alfons, för att se till djuren.

AGNETA MALMSTRÖM

Sonen Alfons klappar kalven som föddes natten före. Alfons trivs i ladugården och hjälper gärna till med att ge mat åt kalvarna.

Håkan Persson

Oktober 2013

Foto: AGNETA MALMSTRÖM

Det krävs både traktorer och en hel del maskiner för att effektivt kunna sköta ett jordbruk, som till exempel en balmaskin som paketerar ensilaget.

Sommar är en hektisk tid med många arbetstimmar, när markerna ska bearbetas, sås och skördas. Måsarna kommer i stora flockar för att söka mat i traktorns ”kölvatten”.

Oktober 2013

Vindeln i front av klimatforskningen VINDELN. Nyligen presenterade FN:s klimatpanel sin femte larmrapport och på Vindelns försöksparker befinner man sig i fronten för att förstå klimatförändringarnas effekter. – Masten kommer att dra till sig forskare och investeringar som en magnet, säger Mikaell Ottosson Löfvenius, lektor i skogsmeteorologi, Sveriges lantbruksuniversitet. På Vindelns försöksparker finns sedan två år en 150 meter hög mast för mätning av ekosystemets växelverkan med atmosfären och koncentrationen av växthusgaser i densamma. Klimatmasten är en av tre i Sverige som ingår i det enhetliga europeiska mätsystemet Icos (Integrated carbon observation system), vilket är under uppbyggnad i 17 EU-länder. – Icos är forskningens svar på politikernas efterfrågan av oberoende mätdata om växthuseffekten, säger Mikaell Ottosson Löfvenius.

Klimatmasten har sensorer som bland annat mäter koncentrationer och föränd-

ringar av växthusgaser på olika höjder. Runt om på marken i skogen finns mätpunkter för allt från trädoch marktemperaturer till fuktighet och ljusförhållanden. Data vidarebefordras till universitetet i Lund, där svenska Icos-sekretariatet är beläget.

Icos innebär att en helt ny infrastruktur etablerats på europeisk nivå som kommer att göra det möjligt att gå vidare från klimatmodellernas prognoser till konkreta mätningar av förändringar och effekter i realtid. – Något som kanske mer kan övertyga politiker och allmänhet än vad prognoser på 100 års sikt lyckas

Klimatforskning ✔ FN:s klimatpanel, IPCC, Intergovernmental panel on climate change, är en mellanstatlig organisation som etablerades genom FN:s försorg 1988. Syftet är att ”förse världen med ett tydligt vetenskapligt perspektiv över det rådande kunskapsläget vad gäller klimatförändring och dess miljömässiga och socioekonomiska påverkan.” ✔ Icos, Integarted carbon observation system, är ett sedan 2008 initierat sameuropeiskt spetsforskningsprojekt för att bygga ett standardiserat mätningssystem för långtidsstudier av ekosystem och dess samverkan med klimat samt koncentrationerna av atmosfäriska växthusgaser i 17 europeiska nationer. Vindelns försöksparker är en av tre master i Sverige, de övriga ligger i Norunda utanför Uppsala och Hyltemossa, Skåne. Källa: Wikipedia.se samt Icos Sweden

med,säger Mikaell Ottosson Löfvenius. Det är ingen tillfällighet att masten ligger där den ligger. Vindelns försöksparker grundades 1923, som en del av statens ambitioner att rationellt förvalta nationens skogliga resurser. Decennier av försök och studier av tillväxt, luft-, vatten-, jordmåns- och växtlighetsdata har resulterat i ett forskningsunderlag som är unikt i sitt slag.

Nuvarande

Svartbergets försöksstation uppfördes 1979. – Vi är stolta över att kunna uppvisa mer än 30 år långa mätserier av oavbrutna klimatdata utförda på samma plats med samma utrustning. Jag har häcken full med att leverera mätdata till forskare, säger

Mikaell Ottosson Löfvenius. – Kompetensen gör oss till en referenspunkt när det gäller att förstå ekosystemet på norra halvklotet, forskare från hela världen kommer hit.

Svenska Icos – en nationell infrastruktur för mätning av växthusgaser. Masten på Svartberget har en observationsradie på 30 mil. Masten i Hyltemosse, Skåne, är ännu under uppbyggnad.

Klimatmasten ligger också mitt i Krycklans avrinningsområde som är ett unikt fältforskningsområde för studier av ekosystemets funktion i jordklotets norra barrskogsbälte. – Här kartlägger vi kolmolekylernas väg genom hela ekosystemet på detaljnivå, på det viset kan man bättre förutspå hur ökade kolhalter i atmosfären till exempel påverkar skogens tillväxt och upptagning av kol, säger Hjalmar Laudon, forskningsledare vid Krycklan.

FREDRIK BJÄRNESAND

Vindelns försöksparker ✔ Vindelns Försöksparker inrättades 1923. I dag ingår områdena Kulbäcksliden och Ätnarova försöksparker, Strömsjölidens tillväxtpark och Svartbergets fältforskningsstation. Fältstationen är den största av fyra i landet och har tio anställda. Genom etableringen av Icos klimatmätningsmast har ett par tre tjänster tillkommit som försökstekniker. Fler investeringar väntas. ✔ Vindelntrakten ligger i ett övergångsområde mellan kust- och inlandsklimat. Den dominerande naturtypen i är barrblandskog. Med sitt nordliga läge är klimatet en viktig begränsande faktor för skogens etablering. Källa: Slu.se

Grundforskning på hög nivå. Klimatmasten är 150 meter hög och ingår i det europeiska mätsystemet ICOS, Integrated carbon observation system, som omfattar 17 EU-länder.

Ingen svindel i Vindeln VINDELN. Forskningsteknikerna vid klimatmasten är specialutbildade för att arbeta på höga höjder. – Som snabbast tar klättringen till toppen 25 minuter, med last och verktyg tar det tio minuter till, säger Jörgen Segerfors, forskningsingenjör.

Säkringarna är avgörande. ”Största olycksrisken är att man tappar något verktyg i pannan på sin kompanjon. Det gäller att hela tiden säkra utrustning, skruvar och muttrar.”

Fyra personer har fått en veckolång utbildning i säkert höghöjdsarbete, vilket är en förutsättning för att få klättra upp i den 150 meter höga konstruktionen. Vi har framförallt fått lära oss säker klättring, hur man hanterar all utrustning och olika tekniker för livräddning, säger Jörgen Segerfors. Jörgen är inte höjdrädd,

25 ”

minuter tar klättringen som snabbast. Med last och verktyg tar den 35.

men han har stor respekt för arbetsuppgifterna. Ifall någon drabbas av panik, eller råkar ut för sjukdom eller svimningstillstånd, gäller det att agera resolut.

– Blir man hängande i selen stryps blodtillförseln, efter tre minuter får man bestående skador, efter 15 minuter är det helt kört, säger Jörgen. – Klättar man på de högsta höjderna ska det helst vara en tredje person på marken

Skulle man tappa en skiftnyckel eller skruvmejsel förvandlas den till en projektil. Jörgen Segerfors

som vet hur man ska agera. Peder Blomkvist, inhyrd tekniker från SLU i Umeå, berättar att klättring vintertid inte är avundsvärt, även om det kan bjuda på vackra vyer.

– Det gäller att vara bra klädd och inte tvätta sig i ansiktet innan. Värst är att klättra som andra person efter en annan, på grund av all snö som ramlar ner. Sedan är ju vinden alltid besvärlig, säger Peder som inte räknar sig till de lättfrusnas släkte. – Man ska inte klättra för fort, då blir man svettig, det straffar sig.

Icos-masten innebär att två tre nya tjänster tillkommit som försökstekniker vid Vindelns försöksparker. Inom kort ska ytterligare tjänster tillsättas. – Vi söker elektriker med klätterintresse, gärna också med biologiska kunskaper, säger Jörgen Segerfors. Svindel är ingen merit.

FREDRIK BJÄRNESAND

Oktober 2013

Mikael Ottosson Löfvenius: ”Det europeiska forskningssamarbetet ICOS har placerat Vindeln på den vetenskapliga världskartan när det gäller att förstå klimatförändringarnas effekter i det norra barrskogsbältet.” Foto: FREDRIK BJÄRNESAND

Växthuseffekt störst i norr Apparatur för uppsamling av data över koncentrationerna av växthusgaser på 15 höjdnivåer.

VINDELN. Mikaell Ottosson Löfvenius, landets enda skogsmeteorolog, berättar att alla hittillsvarande klimatmodeller utgår från att växthuseffekten kommer att bli mest tydlig i norr. På frågan om man redan i dag kan märka konsekvenserna svarar han med en klimatforskares professionella försiktighet. – Klimatförändringar handlar om temperaturökningar på några tiondels grader under många decennier, det kan inte uppfattas i de årliga variationerna, kurvorna rör sig upp och ner hela tiden, säger Mikaell Ottosson Löfvenius.

Systematiska

”Icos-anläggningen gör att vi kommer att locka till oss nya investeringar”, säger Mikaell Ottosson Löfvenius. Foto: FREDRIK BJÄRNESAND

Mätmasten ligger mitt i Krycklans avrinningsområde, ett fältförsöksområde där vattnets väg genom ekosystemet studeras. Bilden visar hydrologer (vattenforskare) på exkursion, med besöket vid klimatmasten som höjdpunkt.

mätningar sedan mitten av 1800-talet anses det dock visa att jordens atmosfäriska medeltemperatur ökat med drygt en halv grad under perioden. Samtidigt som

koncentrationen av växthusgaser stigit, vilket är mätbart och kopplas till människans användning av fossila bränslen. – När jag började som meteorolog var nivåerna 360 ppm, i dag är de över 380 ppm (parts per million).

Att koncentrationen av växthusgaser resulterar i ökade energinivåer i atmosfären anses också säkert. Men vad energitillskottet sedan får för effekter på ekosystem och klimat är en mycket komplex fråga. – Om exempelvis frekvensen av varmare somrar och vintrar ökar leder det sannolikt till en ökad skogstillväxt, vilket kan leda till en ökad lagring av koldioxid. Avdunstning av vatten och molnbildning är andra faktorer. – ICOS och Svartbergets mätdata kommer att öka vår kunskap och hjälpa oss att komma till säkrare slutsatser.

FREDRIK BJÄRNESAND

Service och underhåll sköts från Vindeln. ”Vi befinner oss fortfarande i etableringsfasen, det har varit en hel del justeringar, men nu börjar den levererar stabila data.” Jörgen Segerfors och Peder Blomkvist, tekniker, har utbildning i höghöjdsarbete. Foto: FREDRIK BJÄRNESAND

Prova Västerbottningen! Välkommen att prova tidningen i gratis 4 veckor!

Här är några smakprover ur tidningen!

• PERSONPORTRÄTT Varje vecka porträtterar vi en västerbottning med en kraftigt personlig vinkel. Under vinjetten ”Personligt” lär vi känna västerbottningarna ännu bättre. • LEDARE/DEBATT Västerbottningens ledare argumenterar för hela länet med värdegrund i Centerpartiet. På debattsidan samlas regionala debattinlägg med lokala insändare. • TRÄDGÅRDSLIV Ta del av nya växter, odlingstips för vårt klimat och läs om detaljer som förgyller din trädgård. • LIVSSTIL LANDSBYGD Vi hittar varje vecka personer som någonstans på den västerbottniska landsbygden har hittat och lever sin egen livsstil på det ena eller andra sättet. • FISKELIV Västerbotten har en enorm skatt av åar, älvar, sjöar och hav där det finns mängder av fisk. I Fiskeliv får du ta del av fisketips och reportage från vårt län.

Klipp ut och skicka in talongen idag! Västerbottningen kommer i din brevlåda på fredagar.

Oktober 2013

• TRAV & TIPS Varje vecka kan ni travtippa V75 med hjälp av Västerbottningen där vi bland annat har en initierad text och samtliga startlistor. Stryktipsets aktuella omgång får också sitt utrymme till läsarnas hjälp. • SPORT Västerbotten är ett starkt idrottsdistrikt varför Västerbottningen numera även har ett självklart sportinslag där vi via reportage eller på andra sätt belyser tävlingar och arrangemang. • DINA SIDOR Ett specialritat kryss endast för Västerbottningen och en familjesida där du helt utan kostnad får dina hälsningar framförda, dikter, roliga historier, bilder, teckningar - ja nästan vad du vill! Skicka till familj@vasterbottningen.se • FÖLJETONG Varje vecka kommer en spännande följetong. • FYNDTORGET En gratis köp- och säljmarknad för privatpersoner. Annonserna publiceras samma vecka även in Västerbottens Mellanbygd, Nordsverige och Lokaltidningen. • TV Hela veckans TV med utbudet för de fria kanalerna: SVT1, SVT2, TV4, TV6, Barnkanalen och Kunskapskanalen.

Ja tack, jag vill prova 4 veckor utan kostnad.

Porto betalt

Namn: ................................................................................................................................................................................

veckor

GRATIS

Adress ................................................................................................................................................................................ Postadress........................................................................................................... .............................................................. Telefon - även riktnr.......................................................................................................................................................... Personuppgiftsansvarig: 090-711 381, Gun Fahlén

´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´

VN_4 GRATIS

Svarsförsändelse Kontonummer 900141500 908 50 Umeå

Oktober 2013

Viltkocken: ”Så ökar du LÄNET. Turister blir enligt studier allt mer intresserade av matkultur. Därför har ”viltkocken” Håkan Gyllbring fått i uppdrag att skriva en gratis handbok som ska hjälpa företagare att hitta rätt i denna djungel. – Ofta som turistentreprenör så överpackar man sina produkter. Det ska vara julbord till frukost, lunch och middag, det skapar problem. Håkan Gyllbring på Hushållningssällskapet, 47 år, har arbetat med paketering inom turism sedan 30-årsåldern. 2005 drog han igång en turistisk verksamhet där det primära målet var att jobba som jakt- och fiskeguide. En hungrig och yster friluftsmänniska. – Vi bestämde tidigt att vi skulle lägga mycket fokus på maten. Exempelvis ripa, järpe och älg, berättar Håkan.

Företaget flöt på och en tid

Några snabba till Håkan Gyllbring Ris eller pasta? – Tjäder eller orre? Om jag är tvungen att välja kör jag nog ris. Mögelost eller Västerbottensost? – Västerbottensost, helt självklart! Det är en av mina svagheter i livet. Snus och Västerbottensost. Pizza eller hamburgare? Håkan Gyllbring. – Då föredrar jag nog en pizza, helst om Foto: PRIVAT jag får göra den själv och då lägger jag älgkött på den. Fläskkött eller nötkött? – Viltkött! Jag äter nästan uteslutande viltkött. Olja eller smör till stekning? – Smör. Stekpannan eller grillen? – Jag är mest för stekpannan. Grillsäsongen är kort, grillen snöar över snabbt. Fisk eller fågel? – Fågel, och då blir det tjäder, orre eller ripa.

senare ringde det från Belgien. Det var vapenföretaget Browning som ringde och ville boka in en resa i samband med lanseringen av en ny hagelbössa. Fem marknadschefer för företaget och lika många till från ägarföretaget Winchester kom på besök. Plus ett 20-tal journalister. – Jag har ingen aning om hur det fick reda på det, men de sa att de hade hört att vi lagade så god mat, och det var den primära anledningen att de valde att komma till Norrbotten istället för Italien.

att den blir en reseanledning för turisterna. – Vi vet att maten är en stenhård trend som kommer mer och mer. Turisterna vill ha maten, och framförallt matkulturen. Det gäller att paketera in maten i besöket så att det blir en måltidsupplevelse.

Enligt Håkan har intresset

Tricket är helt enkelt att

för mat exploderat i turistnäringen. – För att ta jakt som exempel. I de framgångsrika tyska jakttidningarna man läser numera så är en tredjedel av tidningen recept på viltmat. Och så ser det inte bara ut i jaktbranschen, utan på samtliga arenor. Det gäller att presentera sin egen matkultur så

vidga sina vyer och inte frysa fast i samma gamla vanliga spår. – Det finns ingen som vill köpa en turistattraktion såvida det inte finns en historia. Det är där storytelling kommer

in i bilden. Av 50 turister som Håkan har rådfrågat om vad det bästa med resan var har 90 procent svarat. ”Att få vara med lokalbefolkningen och ta del av deras kultur”. Det kan röra sig om älgköttsoppan i en stuga ute i vildmarken. – Vill man komma hit och jaga vill man lära känna den svenska jaktkulturen. Samma med fiske och samma med maten. Det finns alltid en historia bakom. Varför äter vi det här? Det handlar om kultur, natur och upplevelse i någon skön slags mix.

Studierna och statistiken pekar alla åt samma håll. Intresset för matupplevelser bland turister ökar.

Och hopp finns det. Att

D SBIL RES P : Foto

Håkans tips till ökad matturism ✔ Bryt ned verksamheten i sin minsta beståndsdel. Små företag kan snabbt se vilka styrkorna och svagheterna är. ✔ ”Jag slår ett slag för billiga sätt att marknadsföra sig själv. Där är social media ett exempel. Och då tänker jag inte bara på Facebook, utan att även göra sin egen kanal på andra forum, till exempel på Youtube.” ✔ Gör en noggrann analys. Vad är det som händer där ute? Vad finns det för trender? ✔ Titta på vad man har för kunder. Hur ser din kommunikationsmodell ut? Vad sätter du i skyltfönstret? ✔ Överdriv inte, vi behöver inte göra några franska varianter, det handlar om att presentera sin egen matkultur. ✔ Paketera så att maten blir en upplevelse: Att som gäst få vara med i matlagningen är viktigt, och det finns alltid en intressant historia bakom. Källa: Håkan Gyllbring

utöka turistnäringen tror Håkan skulle göra en kraftig skillnad för hela landsbygden. Turister spenderar gott om pengar, och det gynnar såväl bensinmacken som reseattraktionen. – Sverige står sig otroligt bra när det gäller maten, även om den i dagsläget inte är den centrala reseanledningen, trots att den skulle kunna vara det. Men vi vet att de gäster som kommer hit och får uppleva det svenska köket blir positivt överraskade. Vi har bara inte lärt oss att paketera in det så att turisterna väljer oss som destination när maten är huvudanledningen.

Matkonsten ska LÄNET. Turismen är en av få branscher på landsbygden som går bra. Turister vill frossa i lokalproducerad mat och företagen måste utvecklas. Råvarorna och efterfrågan finns. Det är med det praktiska som företagarna står i clinch. Nu sträcker LRF ut handen för att hjälpa småföretagen.

PONTUS NYMAN

Läs mer Handboken som Håkan skriver tros vara klar i februari och kommer att finnas att ladda ned gratis på LRF:s hemsida; www.lrf.se.

Att arrangera Halloweenfest på Västerbottensvis kanske kan vara en idé på för matupplevelseproducenter? Foto: LRF

Vad tänker du på när du tänker på utlandet? Värme svarar kanske många. Låt gå. Men flera tänker också på mat. En saftig stek kanske? – Vår lokala mat kommer från landsbygden. Mjölk, ost, kött och fisk. Turism är en av få branscher som visar en positiv trend på landsbygden. Våra utländska turister är jätteintresserade av lokala produkter, men vi har

Oktober 2013

lönsamheten” 5,4 miljarder betalades ut från landsbygdsprogrammet under 2012, vilket är rekord. Foto: ARKIV

5,4 miljarder till landsbygd LÄNET. Sverige har betalat ut 5,4 miljarder från landsbygdsprogrammet under 2012. Mer än någonsin tidigare, och högre än EU-genomsnittet. I landsbygdsprogrammet som startade 2007 och sträcker sig till 2013 finns pengar som stimulerar satsningar på den svenska landsbygden. Under 2012 har drygt 5,4 miljarder kronor betalats ut i olika former av stöd. Den största summan hittills på ett år, under nuvarande program, enligt Jordbruksverket. 74 procent av den totala

budgeten på 36 miljarder kronor har nu betalats ut medan motsvarande siffra för EU-genomsnittet är 61 procent. Detta innebär att Sverige utnyttjar budgeten bättre än genomsnittet i EU. ”Det är glädjande att det finns ett stort intresse och engagemang för att utveckla den svenska landsbygden”, säger Andreas Mattissson, stf avdelningschef, på landsbygdsavdelningen i ett pressmeddelande. Det framgår även att Sverige blivit bättre när det gäller djurens välbefinnande.

PONTUS NYMAN

Myror och baggar skyddar plantorna

Men på landsbygden behöver mycket förbättras för att möta efterfrågan. Nu tänds en fackla i mörkret.

Foto: PONTUS NYMAN

rädda landsbygden dåligt med aktiviteter i Västerbotten som har med lokal Karin Hedström. mat att göra, konstaterar Karin Hedström, projektledare för två träningsläger som ska hållas i Väster- och Norrbotten.

I Västerbotten kommer lägret att hållas antingen i Norsjö eller Ammarnäs. Det är LRF Norr- och Västerbotten tillsammans med bland annat Hushållningssällskapet som står bakom projektet ”Paketering av måltidsupplevelser på landsbygdenpamp-l”, vars huvudsyfte är att stärka landsbygden. – Man efterfrågade mer aktivitet på landsbygden för

turister, och vi behöver ju stötta mathantverkare och livsmedelsproducenter. Turismen kan bli en viktig del när det gäller att bevara mjölkgårdar och andra landsbygdsföretag, berättar Karin.

Projektet har en budget på 1,6 miljoner och erbjuder support, coaching och rådgivning, samt de tidigare nämnda träningslägren för 15 företagare vardera. Lägren kommer att hållas under fem till sex dagar med övernattning, troligen i maj och augusti. Kursen är gratis då projektet sponseras med offentliga medel och ansökningen startar troligen i november eller december. – Vi söker både de som jobbat med turism tidigare eller vill starta upp något med bra idéer och lokala råvaror i fokus. Exempelvis skulle det kunna vara matvand-

ringar mellan kaféer eller ört- och kryddvandringar.

Enligt en färsk undersökning av VisitSweden är det viktigaste turisterna lägger sina pengar på lokalproducerad mat. Men Västerbotten har mycket att jobba på när det gäller måltidsupplevelser för turister. – Det varierar i Sverige. I Jämtland, Mälardalen, Gotland, Skåne och Öland är de rätt duktiga periodvis, men i Västerbotten är det sisådär. Det är en positiv utveckling i branschen men det finns mycket att göra. Det finns god utvecklingspotential, förklarar Karin. Träningslägret kommer så klart att handla om mathantverk, men också personliga marknadssonderingar, kurser i storytelling (att presentera den intressanta kulturen bakom maten) och hur man når ut via

”

Turismen kan bli en viktig del när det gäller att bevara mjölkgårdar och andra landsbygdsföretag. Karin Hedström

sociala medier. Dessutom kommer väldigt mycket att handla om paketering. Alltså att skapa hela måltidsupplevelser.

PONTUS NYMAN

LÄNET. Det kan vara smart att inte ta bort myrstackar från hyggena. Åtminstone om man får tro forskaren Vitezslav Manak vid SLU. Han menar enligt Svea Jord&Skog att myrorna kan skydda nyplanterade skogsplantor mot snytbaggar, och att helt

vanliga skalbaggar äter upp ogräsfrön. I England har man tittat på hur godartade insekter kan bekämpa skadeinsekter på vanliga åkrar. I forskningsprojektet fann man att skalbaggar kan leda till en fem procent minskning av variationen ogräsfrö.

Lyckad dag för Gårdsbutikens dag LÄNET. Gårdsbutikens dag i Västerbotten som arrangerades för några veckor sedan blev lyckad. Det konstaterar LRF Västerbotten som var initiativtagare till dagen. Omkring 20 av länets bönder hade öppet för

försäljning. Flera av dem lokala vittnar om stora skaror av en matintresserad allmänhet. Tanken med dagen var att sätta fokus på den lokala maten och visa konsumenterna vad de lokala producenterna kan erbjuda.

Förbryllade över trikinfynd LÄNET. Forskarna är förbryllade över antalet fynd av trikiner som gjorts vid årets licensjakt på björn. En hane som sköts utanför Dorotea är en av fem infekterade björnar som hittills gjorts. Det är

dubbelt så många fynd av trikiner i björn jämfört med tidigare år. Från Sveriges veterinärmedicinska anstalt, SVA, har man ännu ingen tydlig förklaring varför fler trikinfynd gjorts i år jämfört med tidigare år.

Fyra procent minskat gårdsstöd LÄNET. Fyra procent skärs gårdsstödet ned med i år, inte fem procent som EUkommissionen flaggade för i mars i år. Orsaken till nedskärningen är att kom-

missionens långtidsbudget för perioden 2014-2020, inte täcker allt det som EU åtagit sig att betala för inom ramen för jordbruksbudgeten.

• 1:a pris: 3 Trisslotter • 2:a pris: 2 Trisslotter

Telefonnummer .............................................................................................................. • 3–5 pris: 1 Trisslott

Box 3053, 903 02 Umeå

Postadress........................................................................................................................

Skicka till adress: Tidningar i Norr AB

Märk kuvertet: ”Skogskrysset nr 5”

Adress ..............................................................................................................................

Vinnare och lösning presenteras i nästa nummer av Jord & Skog.

Senast 10 oktober vill vi ha ditt svar.

Oktober 2013

Namn................................................................................................................................

Skogskrysset nr 5

Skogskrysset nr 4 lösning och vinnare: 1:a pris: MAj-Britt Palm, Umeå 2:a–5:e pris: Roland Eklund, Röbäck Bert Sunnarsson, Åsele Inga Bergstrand, Kiruna LEif Sandqvist, Vindeln

Grattis! Vi jobbar med personbilsdäck, MC-däck av alla slag, traktordäck, entrepenaddäck, montering, balansering, säsongsförvaring mm... Har du frågor när det gäller däck så tveka inte att höra av dig. Ring 0910-78 70 45 eller 070-237 33 93 Per-Erik Sjöbotten 236 931 92 Skellefteå www.morensdack.se

HYDRAULCYLINDRAR

Anders

Trasig cylinder?

BIL- & TRAKTORKYLARE

Behov av dämpning eller kanske bara förlänga kolvstången? Vi renoverar och modifierar befintliga hydraulcylindrar. Vi har även ett eget hydraulcylinderprogram där du själv kan komponera ihop din cylinder så den passar dina behov. Då vi har de vanligaste cylinderrören och kolvstängerna i lager kan vi erbjuda korta leveranstider.

Anjo Mekanik AB Svedjevägen 8 J 931 36 Skellefteå

Kontakta oss för prisuppgift.

Telefon: 0910-37 500 Fax: 0910-710 035 Mail: info@anjomekanik.se

www.anjomekanik.se

repareras eller omcellas efter behov. Färdiga utbyteskylare till många bilar.

• Kylare till alla bilar • Oljekylare • Värmepaket • Montering av kylare/ värmepaket • Renspolning av kylsystem

Industrivägen 8, 901 30 UMEÅ Tel 090-12 99 57

Testa Nordsverige gratis under fyra veckor! Familj& Sånt 12

Smakprover ur innehållet:

är ar detta Vi som önsk Farfar. och Farmor

En familjesida där du helt utan kostnad får dina hälsningar framförda, dikter, roliga historier, bilder, teckningar – Ja nästan vad du vill! Skicka till familj@ nordsverige.se

NYHETSUPPSLAG Det tidiga nyhetsuppslaget bjuder alltid på något aktuellt ämne och mellan varven även på olika artikelserier som vandrar vecka efter vecka. Här finns plats för både stora och små nyheter. er 2012 6 septemb

7,9

er 2012 6 septemb

4 den ner. för anpassat äldre perso et Sörgår ska vara boende för r, är att det etsboend hetslokale ar på kriterier avdelning Tryggh Några s gemensam tillsammans. klades fyra ner, finna 2008 avvec i Bredbyn. Under Sörgården 2010. hemmet november och ålderdoms stapeln i i kommunen n gick av . det första Byggstarte oendet är färdigställs ömt Trygghetsb rnorrlands län som biståndsbed i Väste det andra e är ett icke hetsboend Ett trygg

att äta äldre perso möjlighet e arm och oende måst trygghetsl trygghetsb al bo på ett För att t 70 år gamm n vara mins hyresgäste

heter: r av 18 lägen oendet bestå och kök Trygghetsb r av tre rum och kök Två bestå r av två rum och kök Sju bestå nde r av ett rum attningsboe övern Nio bestå som är avsatt Ett rum riga äga anhö för långv

r att a komme och Grannarn ma ålder vara i sam frukost och läsa kunna äta sammans. till tidningen

”r snart

i Bredby

a de öppn n e o b t Trygg

var divi. ställas in rade att sjö-Frånö an Dom som riske matchen tchen mell sion 4-ma det osäkert om I sista var dtaget. Länge s överhuvu matchen skulle spelades Domsjö flytta k. intil d lycka ts. nsju stun den tspla vatte till är tis idrot her till då den till Skyt tre matc vallen herna flyttades matc av agen En . sönd ggningar andra anlä

ra pengar ttsklubb sto kostar idro de på Svartvallen. heller flyttas i Domsjö nera a kan inte en BlåVandaler troligtvis slutspelat Matchern liggande plan Under En

blev miljoner tstrygghe boendet av beviljad den ala kommun borgen.

en. Det är här gång och för den det tvallen in på områ på Svar sak tagit sig Samma bilist har gräset. komsönder i vår. Den inplasladdat tidigare her inträffade an var sju matc veck mande

DOMSJÖ.

n n i Bredby Westma ryta. Erland god älgg akten vill pt för en Inför älgjföljande rece ingar. tipsa om et i tärn lår, skur ioner) eller ytter (4-5 port vatten. Älggryta (fint) ex fransyska , tillsätt 2-3 dl tt i gryta I kg älgkö och lägg över t Bryn kötte

jöl 3 msk vetem r eller öl porte 1 flaska 1 tsk salt r 10-15 enbä n 1-2 tsk timja blad 3-5 lager cm bitar 2 msk soya skurna i ca 2 tter, 3-4 morö 1 gul lök olök . 1,5 purj önskemål nsylt gt, häll par efter 1 dl lingo svartpep trat” färdi ser och har ”put Kryddor: ingredien 1 – 1,5 brynt och i nämnda köttet är tt ovan n småkoka här: När så Gör , ca 3l, tillsä Låt gryta en gryta om det behövs. persilja. över till ma ng. era med skum Garn r. användni eratu koka upp, dagen före låg temp timme på bäst om den görs blir Grytan

på mtidstro ingen fra e oss till De hade nd , så vi vä g och Dina Bredbyn lin sam för jö Anunds undsjö. gar i An försäkrin

”

år alltså 61 1. Den är is Olle fteå 195 parkomp ut i Solle det såg av min lum visar hur T3-sidan Hälsar Bilden som en är tagen från . Bild Växjö gammal stadius, . Hop and gt Leks Ben Sellner,

s” – därtill möte Konungen oss Gud! Vi vill e en, som till hjälp konkärlek” ännu En krist r ödmjuk i världen. önska ”sys och unde , hålla enhet, ETT, inte i allt a varandra mera. a r kyrkans kyrkan vi ska vara och Uppmuntr e än oss själv bön söke vad För ATT pt oss k I förstått tus frikö andra högr lt visa kärle världen. har inte har Kris oss att VARA ett, . föral den här ropar varandra och fram till för i anat för är alm trovä är i till uppm från olika – ing ln psaltarps kyrkan i brevet och kommer och aktn det? t. – cirke dagens skriver marens upphöja fast vi det, ÄR Ringen för enhe att OM det Paulus , låt oss ng. Som Men blev symbol , låt oss ol betyder vi: KOM a så här: genom steprässammanha har samlat folk gammal Gud! KOM Filippern Ordet symb splittrat förs ser i sin över tillbedja, alla lova vår finns tröst untran konferen traditioner. Men Jesus ber blir som är alltså ner och och Skan, att ”de rn eten uppm det aste förbö helh olika tus, falla nfrån så att m Fade terliga väsentlig ! inför Gud Jesus Kris ken och geme en är diadet samman s ett - likso knäböja VÅR GUD tus som med ska vara ÄR det.” Jesu Men värld HAN ÄR från kärle Anden, OM det nas av t. Kris synlig. r sjung till pare, ty känneteck gemensam Far – VI får vara och Han inga illusione förenar, skap från et och med bolisk, den r ÅT VAR SITT sig sång! Den Lovsång e ömh Herre och . Och komma gjorde en drive gjorde inte ära en ny sbrytelfinns min glädj att alla är det ten, det Herrens gör då heller. visa hans barnäven biologiska Därför om enhe för ma bröd å och känsla, m att Paulus HÅLL. arbeta gemensam n likas olika. ihåg, att t av allt omlig geno an i käraposteln kamp att ”min förarde n vara fullk mins den ojäm är KAN som sen, nattv de av Lev samm sinnesyskon enhet – a världen Enheten as, att så enighet. lika älska och er efter, e och kyrkans I den falln jag hopp rationen inte a i tank Dock – tror ska ni rätta ” – så lättköpt. tring och konflikt hävdelse olek, enig drar – samling tron än yngre gene r efter kyrk från själv sina föräl och ber därom… ligger split till hands den rätta är tyvärr i ödmjuka fråga lag, fria VI har vi – ”glädjen mycket ga. Var och själönskar varit och närmare e än er et, utan och fåfän intresse har det i dag. Men i tillhörigh ska vi till slut andra högr igt ännu enhet. Egen urrerar alltid Johagen – och sätt vår egen rätt vanl konk Kristus” samfunds ng Margareta ten går upplevt ti viskhet ert eget spränga själva. Nordmali ETT vt Kris ken. Enhe – när vi bara på kunna bli ett, as. och behö å med kärle Tänk inte å på andr folk. serna och litenhet, då kan vi ocks förlorad. nde ocks sin grän i digt er unga , stän lovsj drag” bästa utan elag råda hos s ber ändå ett” försoning ”kommer enda – ett s ”freds-för sinn Men Jesu vara lk, som hos Jesu Låt det erkänna de alla må å. Han or och olikaa Kristusfo å fanns abön ”att människ likas kyrk som ocks a uppm mellan Paulus Ja dess våra av Kristi ver – och teringar Kristus. vädja till us behö att shat Paul från fortsätter , därför att enhe ta till oss. ningar i vår tid kyrkans bästa sidor vi också ett av en. Om ten är känneteck främsta

faldighet efter Tre , brister 2 Fjortonde INTE finnset. 9/9 201 enheten rdigh en

else Betrakt

S. I KRISTU ENHETEN

Personligt

aljer. n metalldet halv miljo t blir allt från 90 Resultate sfordon till Strid detaljer maskiner lantbruks riska till till elekt d kuneller delar tyg. Blan handverk inns flera stora återf a o och dern Atlas Copc jättar som en rad mindre samt B LKA framtidföretag. ljust på – Vi ser vi inte rs hade en, anna investerden här Sture vill gjortn, summerar vd t. inge bidraget öjsam med Genom erlund förn år sedan sen vara - West a länsstyrel företagsutveck För någr aget låga . föret k och stärk kommun genomgic s stålbad. Kramfors ktas lingen i unkturen öretaget ven betra konj svar ingsf att verk Den nya Bearbetn igenom den måste för kunna som ett de sig idigt ska klara samt aget . krisen stadsföret i konkurrensen urrentvärsta av konk förehänga med arbetar som flera omkull. Sedan 1992 illverkning erna gick legot av taget med Varje år lldelar. ingen av meta betningstillverkn hög komr Bear ar d Lego fordr behandla Västernorrlan ljer r beari en deta s när det gälle center stål till var och peten ton rent i CNC-svar iner AB 300 betning tionsmask efterde fleropera eran plett med kom m härd ing såso bearbetn ing och svets ning, slipn ivs ning. eten bedr Verksamh sysselsätter och i Brunne . De flesta har oner utbild19 pers teknisk verkstads n medan bakning i bottevarierar. a E MELIN grundern SUSANNH erlund, vd. Sture WestFoto: SUSANNHE MELIN

RS. Bearbet KRAMFO ter i Kramfors ningscen att växa. r fortsätte taget ett Nu får förebidrag på regionalt kronor som 1 173 000 i en uppas invester av den stora datering maskinmoderna parken.

Kurt Elsi och svik Örnsköld

älggryt om god

er i ingscent Bearbetn r miljonstöd få Kramfors

rngar på ålde 8 fyra avdelni rnas öron 200 gning av jöbo n om stän n nådde Anunds Sörgårdengruppen tar då När nyhete Bredby . Det var , och i oktober flyt BREDBYN. et Sörgården i jekt sla i bygden domshemm katastrofal kän et till ett pilotpro tsboende. en spred sig vände rivningshot Bredbyns trygghe och FIA AB hyresgästen in på den första

låtta avde årdens till Av Sörg sitt öde gick fyra ningar julen 2008 och vid vårdmötes de sista annat skickades iväg till tagarna on i bygden boende. Gösta Erikss e då oro rådd er och Det vårdplats räcka a om hur oss av de skulle kunn ingen använda boende fören ideella att vi ska socken. skred då till. Den ämnet finns i att lägen att lösa ngruppen ttar som är också nk som ka in för Sörgårde Tanken era som ett nytä eter, berä i spar myndigh ska fung d mark in med tens med rna okän tjäns hete var tomma för hem r a. dittills gången avlastning som spendera e Göst trots den fram en. Den n kund . kommun Men tro och byggnade personal av arbetet i bilen det miss bland delen av hetsboende. delar fanns främst då stora na och ugg, bli ett trygg er det idéer moth bank vis kan sviks – De hade et bra med oppnings itgivare. Örnsköld del för myck e att få kredframtids- – Förh a en hel då det arbetade rlätt det gälld onal. Sen men stöp ingen e unde akt med tens pers överensförslaget – De hade vi vänd hemtjäns att ta kont de oss en byn, så at till g Bred teckn mlin kom på en fråga så har vi med kommun eter. De et tro ndsjö försa e at myck myndigh gar i till Anu som har kommels som syssl n förut, oss Dina försäkrin sökande bröder te oss och r i kön där de gheter seda som hjälp . sson. t har förtu med fasti ka biten Anundsjö et. hemtjäns Gösta Erik ekonomis kommuhetsboend berättar med den av lägen för trygg sökte de brödnu är 14 r Därefter miljoner I detta ans med lda sånä de en på åtta jades. färdigstäl Tillsamm och Willy har och nal borg n heterna iktning t som bevil e or, någo erna Söre år lämnat över brandbes på rand kron som reste re och ning. I Anundsjö på sena mlingen slutbesikt arbetet för fullt. retaget a geneutan r bara försa , familjefö AB till näst ågan Inte rum pågå att det här boen gsbolaget förfr Byggnads stiskt försäkrin hantverkarentre– Jag tror men vid vara fanta man lvebyns trygghetsration, mer invo av även kom kt det har varit pen, där och bröderna a skaom proje prenörer gemenska ås startade få det tomma och för och umg att i a as boende träff rade i samm företag. hyste slitn ar på kan i Anundnarna är . ett nytt let som igheter där gran Gösta Eriksson a avdelning trygg 18 FIA, Fast r vänd a till till ägare ålder, säge sedan den först nu välandomshemmet sjö är idag som just fräscha idén – Ända et na- ålder en ljusa och räffen då sset hetsboend de sista bygg mationst styck intre r får infor rätt ny har står klart heter. genomgå gt att vi var innan det månad. lägen han. r stron rna la är en loka tione – Det stort, säge A ERIKSSON från de ttning om . varit komEMM för infly sådan hjälp och företagen före detta ett har Carl – Vi idén ingarna i styrelsen,precis fören tiden haft e munalråd har hela Han visst skulle Vi Edblom. ar man vilka dörr

Tipsar

ningsdage rige.se som utgiv a vecka j@nordsve ag samm ta till: famil 02 Umeå Senast månd älsning. E-pos , 903 firarh e, Box 3053 kuvert. vi ha din änt svars till Nordsverig eller posta eras endast i meds Foton return

on e Anderss g or till Arn skolgån Tusen ros till två flickors pen för hjäl i Nepal.

ulera Vi vill grat in Uberg, som Mod r. Jessika septembe nter år den 2 ga prese fyllde 7 du fick mån Hoppas . och tårta

FAMILJESIDA

er 2012

6 septemb

rka in fira n att skic orier, Välkomme bilder, dikter, hist der, r, sbil hälsninga nyfödda, bröllop r, teckninga gar och tack. n vill uppvaktnin

er 2012 6 septemb

n ingsarmé nar Frälsn aren som tillgsandl Pr-trick gyn Frälsnin - Ica-h ans med ggeIK. Land LDSV ÖRNSKÖ har

Foto: EMMA

har i Bredbyn Sörgården shemmet Ålderdom

fått

el ter i dubb nya utsik

se. bemärkel

de son visar Gösta Eriks

rg: Strömbe Annabelle

ro” framtidst ”Absolut

hon. t , inflikar kan snar lika högt projekt berg. av Vidare läggning ebelle Ström då en kart knerad Ann hon inte med få liv då och befol där ålder nämnare Själv var upp utan orterna skissades sviktiga förslaget stina Karl ning varit då Chri avslutats. omsorgsorter det var nyligen då var nu se vilka skulle son som ordförande. Vi kan – e oend s trygghetsb Till exempel nämnden - där rs. en resu na i hem e där det vill stan o- vara ett ställ fler Allt fler vara ober Hörnett behövas re och d- är mer att met läng ute på landsbyg . t kom och lång der för äldre ska nu ende, men få grannar sjukvård bostä läggningen en med Kart munstyer och s av kom på att till butik otryggheten tätt diskutera hoppas sig er som prismyg relsen e locka att ytterligar ju i och inpå. kunna mer vi örer till kom pren rusta a – Sen entre oende. att kunn ämn- vata många rgsn a trygghetsb A ERIKSSON med detta e på hur EMM e på omso deplat- bygg – Med tank prenörer som oss bättr entre et på boen vara t upp med lokala den, tryck inte att och ställ absolut till t mer kom hjälp det - ser så finns en impo det här fastslår ro, framtidst

Medan LDSVIK. ÖRNSKÖ Fastigheter i t företage fick ett kritiskt ö Anundsj om Bredbyns utalande affärsbankframtid av köldsvik så erna i Örns nämndens orgs lle tror oms de Annabe ordföran på raka motrg Strömbe har en kartsatsen. Nuför fler läggning av samma boenden utats. form avsl

har Några rum Myrten.

den utsikt över

emmet och sjukh n boendet gården mella ade inner höstskrud

som balkonger

arna på pryder vägg

ERIKSSON

samm elbry och Nyck m vad rapportearmén ier står bako lokal ljningsets med riet som en försä som en sarmén. rat om beskrivs Vilket Frälsning ignat som ngsidé”. succé för om att ”väls Ram- ”försäljni Det talas än ej stämmer.handlar om är sålt mer det vatten aren”. Vad somm r d pr-kupp. vattnet lösa unde Örnsköldsviksen lycka är att som För natio– Tanken dock detta lanseras borna kom ning. I alla fall av varje ska börja rask som kronor en över har Två . ortat till som inte r nellt går oavk för de på Pete hjälflaska handla méns vana att sningsar daren s Ica-butik. det Fräl ete, säger kårle Kassman Tidså är parb f till Eklö Nämligen som Frälsland. Christer där gnade Ångerman endast ningen éns välsi ningsarm . Det är har sålts vatten

PERSONLIGT Varje vecka porträtterar vi en länsbo med en personlig vinkel. Under vinjetten ”Personligt” lär vi känna intressanta personligheter i länet bättre.

schef tsäkerhet ts- patien avvikelse Ny kvalite yser, a-

et. hetsboend nde trygg det bliva

delseanal och Lex Mari ica samlas hantering blir Mon gar att enhet. LÄNET. Det anmälnin n som tillgemensam post Johansso nyinrättade under en a chefs på denn itetsnsson träder den Det är som kval ika Joha tjänsten som Mon äkerhets ents pati med koch tillträder. kommer stingsdire – Monika t från ett strachef i land ingsstab. enhe grisin erfar törens ledn mer över kt och erspektiv - tegis ingsp kom ledn n om pande Johansso kunskap tjänsten Monika tillföra och sin ast från kerhet ör vid mer närm här tjäns husdirekt hus. patientsä sjuk som sjuk et till den sdireks myck svik sting r land Örnsköld ets nya organiten, säge L Johansson. ers I landsting mer patientRÖM And BOST tör kom MARIA med sation arbetet, säkerhets t risk- och hänkommer bland anna ngar. ”Det förusättni r han. ets , säge hetsboend på trygg aden i byn” son ljust hetsmarkn Gösta Eriks för fastig dsjö AB ser tiv belastning er i Anun en nega Fastighet heller bli i företaget och inte tre ägare personalen Som en av tning för en avlas att vara

und . Urban Forsl är på gång elyftare . ration styrk träningen Nästa gene som vill prova på just för barn

ser på när

d, sonen Alfre

rkats som tillve ERIKSSON en av trä, Foto: EMMA r skivstång 3,5 år, lyfte

ppBästa avko Urban lingen för på är att hålla n. med vede andet Både hugg andet och stapl m ett ger hono lugn efter arna arbetsdag på Bredbynskolan.

själv r både sig Urban gö ärke starkare fl och Norr

re och mind ensam allt mer sporten i källaren nde. hemma inspirera ade själv rna. Det tre – Jag trän fick passa vikte trots allt ens och köra fru Det är ma att sitta och min träning. och bedö , å tråkigt ttar han. med sitta han ocks ska upp blev berä som flyttade startat Urban. träning, domare rlotta har jag berättar själv till on lyckfrun Cha då ett lag så r sig upp. - utförande, var han inspirati fått ihop Urban och sätte ets finur r och den falnande med en ta tävlingenSollefteås styrkelyft igen, säge ödmjuk man ingsoch sonen Men trotsändå smitta av an innan förs inom r på trän Redan omkring ettårige a till Det är en E. När Urb ades han som sitte na runt n. etablerad en av grundarn t i ögat till byar utom ett lag. väl Edvin till efter lyfte NORRFLÄRK tade till Norr som t igång lig glim fördelar igen sig ingsvärld ade dess själv hålli flyt och tar , och grab Urbans len trän gym och hade bänken Forslund ett ordentligt gym i våras start vi börjat tävla iga. s i loka år. gt dukt ldrahem är rikti – Nu har är på plat Alfred som Arla träningen i nio förä i Sollefteå. med inte man är oner flärke var saknades. är e. men are när rat den d Flera persland yngsta sonentång av trä. med fanns ju, barna som i Norrflärk et rolig introduce n. – Gym något som en som varit me blir myck n som en skivs och därib mer Urba Det n. inge r fina lyfta met säge att gym kar Urba Det var och nare och es ing där, ger sig på är med mig på Styrkelyftar efteås första fler, påpe Charlotta er bra invå flärk barn, och en av trän Soll att ta en är utöv annan av Norr ham– Arlfred mina tre andra n form flyttade han, frun n till Urbans för star Skog Urba då att en 2001 n Edvi n av säger n han ige sone än någo tämde sig på n fiskelägen styrkor, och inna t hinder, att det även är inge tade Urba e gym bes den då ettår i Norrflärke. byn , då jag ngar om åldern tilltaland em värld arbe han fann den lilla naturligt förhoppni av honom. att bli te föräldrah skolans sig helt även ge som har flärke när ett arbe nade i elyftare n en chans något han – Det föll somrar i Norr det roliDet var på blir en styrka ungdomar är att i skogen. pplande. landsbygde bland derat alla började g, både r det var avko t Att trän och lyfte sedan han och spen nrensnin väldigt liten och ar jag på r Urban bra hjär starkare. inte alls lika rolig med ända som resurs jag var kärt – Det är sysslat fanns, säge Oftast lyssn n t som ett hugga. gaste som till fiske – Det är ju v och nu har jag r Bredbynsskola säger han. sse, stapla och ing på närheten r tiden, ent. själ eträn intre a fram ätta t unde ssist styrk eleva nt stor ljudbok att trän tävla med, ber ade då ledde flera . intresse. är ett såda du går till Han ordn ett tillval som nya orten omsDå det ett lag att val, av e på den det då att n? r till ungd Elevens några händer sak gälld ungdoma . Min fru med vede tadiets Samma fanns inte, och att Urban Urban. av högs överdrift jag höra hela tiden r runt lika aktiv gym förslaget jag inte här. – Det får att jag bara flytta säger det Ett rna kom med SM. tiden var ett även en, tävla, och bybo säga s en – På den a upp med en på tomt brukar säger rna fick beviljade vi röda olika ställ skulle start bidrag och ungdoma blev så duktiga, fick d med veden på skrattar. SSON de or. Då är pryd på utan – Vi sökte 000 kron i luften roligt att t med EMMA ERIK n och gen som 220 var upp ntlig Urba stån på ks Skiv ma det orde g, säger vikter sträc ng sum t att göra stnin jär han. och gula ta tävli möjlighe varierad utru sätt. sin förs e. elyftspion aste styrk han och en enkl ns nand flärkes r på bänk t finna igt spän Själv min s ju rejäl n. Det är Norr som ligge vila trots han börja som väld Det kräv Urba ös. lund 1999 hade n nerv Fors en från dess inge allt riktigt Urban ort, Innan inte trän – Jag var r för det är trots jämfört nge hans förra och låter ng våga ng på USM i Borlä tävli man tävli är nne: t det helgens trä- att tävlingsmi nad då r, de var riktig Roligaste aktiv med har stor skill skolans eleve Sollefteå. inte varit när man när jag följde – Jag har , men nu ved hela tiden r på med duktiga”. ningen jag hålle jämt, när ljudböcker r”. bil.” s och ”päre mat, kör , 3,5. lökså lagar Alfred och : Stekt fläsk, Linnéa, 10 lan Lagar helst Edvin, 12, Bredbynsko ar på på s lyssn Yrke: Resur s ring ”Jag at: Gidon år Ålder: 47 Senast lyssn a, 26, lärke Bor: Norrf barnen Emm Charlotta, Familj: Frun

2001

slund Urban For

KRYSSIDOR

REPORTAGE Vi hittar varje vecka personer som någonstans ute i landsbygden har hittat och lever sin egen livsstil på det ena eller andra sättet.

100

er 2012 6 septemb

Älgjakten

1983

älgar 180 000 under fälldes det Detta var i Sverige. s 80-talet et 70- och sion, vilk n fick älgexplo att jaktlage innebar elning för att större tilld men. reglera stam

in Älg på lat

ka är det latins Alces Alces är på älg, som namnet våra a djuret i det störst skogar. svenska till 550 kilo. väga upp Älgen kan

startades Älgjakten mber och den 3 septe rnorrhåller i Väste 29 den land på till februari.

”

Det är ju att speciellt ö. en Lage Tjärnström jaga på

t rat mycke har varie har Älgjakten n, men det som ndarna. mellan åre tydelse är hu Hugo Wågberg be st allra me

”

. en mört varierat pigg som kten har , men – Älgja åren mellan kade på mest bety mycket har allra De gör 95 jägare pac och körde iväg . det som . Många rna hundarna r han. GULLVIK äll i ordning bila delse är glig skogsjobbet, säge t av krån av skv on ent dag någ proc de åkte sön på slute an längs jaktlag – När han de jaga var bra till jaktstug inte Norrvåges börja , och let 40-ta ynt vara en sälls bilväg. Men hundar på en ö, e. jaga att och jägar lt ar likaså båt. a hund igt speciel nström från då. – Dålig var det – Det är väld ledaren Lage Tjär jägare t, berättar ovana jakt det anna berättar I dag är skogen Degerfälle. del av Hugo. och en men trots i början är slag brinna, startade jakten våges så har det började Ö-jakten Där var av träd och Norr a skottPang. under förödelsen jaktlagen. de först 90-talet d s av har Blan bat för llning säsongen igång. inte drab föll på laguppstä ut och numera ju till mat Norrvåge en som – Det blir det viset har bytts lemmar dag stod som så på ttar åren r det av tio med under första smällar djuren, ut bestå bra, berä för, två e till gav sig jaktlag det varit tiotaggar varav sju iärdag. fick en ers. prem iellt att r And o- årets ju spec ut unde backen. för på morg – Det är sprang vädret är nio meters – Älgen en ö. Är ta oss ut, redo för Klockan på 30 jaga på inte Westälgen är ett vi då n, kraftlinan Hans kan nen till båte jaga med blåsigt berättar traditionavstånd, sport ner r duga då en måste vi vi ön är har den - tran sen så Tömmer ta lång te som hete att tala om man som ten i keps s arbe omdöme. grankvis inte är Det kan senliga ut morgonen älgtrack den ju tom.älgar simmar är en av och na ön. en, jägar ute på innan ttar jakttar. använder nband tid , berä två skyt Istället a, spän hit igen nström. Sellin satt platt pulk för att få ner Lage Tjär Anders ledaren et en tyrka på drev Han och morgon och arms r inte lyssnade denna det livet bestå en kilo, och spänt och lätt då ade upp Men djur , utan även hare av älgen det extra ra meter in r regi som start älgar ön. av går unde på bara ute hund bort om jagas Ami när meter handlar stiken och räv också skym tning. jämthund ligt dund brukar nedförslu Rådjur n, och ovans helt plöts . tjuren an träde används dem läng tas mell framför över vid båten huvuden rade ut förfogar Väl nere are av gammal för våra seglar en havs bryt Jaktlaget över fyra älgar få älgen en stub ar utbrett kraftlinan bort plus tre för att har tre t eter ell 1 000 hekt gen Med oftas mod n örn. par kilom Anordnin är jakte r, bad. öar ett medlem i båten. i tilldelning ett par daga ivks havs oäldste at. morg på agets från Gull av där truer ärsön de flesta en jaktl Wågberg kons v tre avklarad På Råsk ser skog beger sig jaktlag. Hugo bedrivs a 88 år, vara hös- och då skog jakt ig andr sina nens till vanl SSON Trots alla hans jägarna som en EMMA ERIK at endast edelar av i älgut precis derats man trask strand- fjärd då spen n vara har reda ar han meter från år sedan tar en, verk hundra par För ett ed- skog kanten. ett åskn s ön av drabbade

4 og efter till älgsk

bara ett

er 2012

er 2012 6 septemb

1 7

16 8

Sudoku

n tävling) - lätt (inge

n siffra låda. Inge

Sudoku

i varje t rad samt erar det: ät och lodrä s. varje vågr r ska summera Så här fung rna 1-9 i . Inga siffro Fyll i siffro eller ruta i varje rad

tävling)

än omma mer får förek

en gång

stävja p för att till nytt grep vända sig öldsvik ett ut. genom att en i Örnsk t sticker det. Detta a om någo Foto: ARKIV Nu tar polis gen i inlan na ska rapporter inbrottsvå för att jägar jägarkåren

cket ha så my Vi vill ju möjligt. tips som

”

linan. längs kraft

skyttar Dagens

Anders

Hans Sellin och

satt Westman

rs avstånd på 30 mete

n dundrade när tjure

förbi

r pulkan förberede Jägarna

älgen a baxa ner för att kunn

m e proble ett växand Tjur-brist

att lägga gäller då Men det skotten bakom vill att tanke bundet r på honJägareför fokusera e jaktlagen låter de störr djur och vara. r fälldes tjurarna tusen älga Norrland d ta tjurar kan lika stor. i Jämtlan ståtliga i mellars ernorrland a skjuter Brist på för Medan man att korn de fäller att i fjol. I Väst539 älgar. e innebära påföljd fortfaran r så fälld a sten med tjura född fälldes 9 brun ga på d mån blir sent er ernorrlan kalvarna tur inte hinn kalvman i Västr än hondjur. många sin i lika t som ska. 4 Skju färre tjura som de a. bunmer utvecklas som vuxn Jägareför es det ska ar Spara tjurar med mDärför har tiv som rrland fälld är en 4 r septe ut direk t ens I Västerno ar unde älgar, vilke sedan det sänt älgstamm än tio tagg ifjol 9 539 djur förstärka kten. SSON med 566 än berja EMMA ERIK ökning kvalité. hondjur fler t 2010. 4 Skju r jakten. jutknas avskstor. tjurar unde berä I år t lika e bli mins r. ”Vi måst ningen ett par daga

es det fjol fälld lersta LÄNET. I r i mel knas 22 788 älga . I år berä minst Norrland ingen bli avskjutn

Krysset

........... ............. .............. .............. ... .............. .............. .............. .............. .............. .............. .............. .............. Namn.... ....... .............. .............. .............. ....... ....... ....... .............. ............. Adress... .............. .............. .............. ss .............. Postadre

Vinnare Lösning/ et v 34 igekryss Nordsver r 2 trisslotte ele 1:a pris: nhed, Juns Helen Ahle : 1 trisslott 2-4:e pris on, Backe Margot Nilss ius, Växsjö stad efors Bengt Hop sson, Hörn Bertil Aron

: kan vinna et och du Lös kryss 2 Trisslotter 1:a pris: 1 Trisslott 2:a-4:e pris nda . g oss tillha Din lösnin 13 september 2012 s ntera senast den lösningar prese och Vinnare r. om två vecko adress: nstående gen till neda Skicka lösnin Box 3053 36) e, kryss vecka Nordsverig (Märkes 903 02 Umeå

Vinnare Lösning/ us v 34 set/Reb Lilla krys

från r sig loss

Lilla krysset v 36

t fredag nästa oss. Senas in det till r t och sänd ett vykor till pris: Socka lordet på nr och skicka pris 1 Trisslott, 2–3 Skriv nycke veckans Umeå 1:a tet med Märk vykor Box 3053, 903 02 e, Nordsverig

vecka vill

vi ha ditt

svar.

nen Sovjetunio

bryte Ukraina Rätt svar:

1 trisslott ön 1:a pris: tröm, Frös Maria Ahls Sockar ele der, Juns Sven Ulan dengren, Skog Miriam Swe

Vinn ! lotter

till båten.

d. or och stran r med klipp par mete

Ja tack, jag vill prova 4 veckor utan kostnad.

Porto betalt

Namn: ...............................................................................................................................................................................................

veckor

Adress ...............................................................................................................................................................................................

GRATIS

Postadress ................................................................................................................... .................................................................... Telefon - även riktnr...................................................................................................................................................................... Personuppgiftsansvarig: 090-711 381, Gun Fahlén

NS_4 GRATIS

(ingen - mellan

9 5

9 4 8

3 2

9 2

7 7

som s något är tidvi tungt. Inbrott inlandet ett brott drabbar g t är det aPeter Sellin Samtidig l kräver iaktt som i rege det ska gå att för att fönster därmed gelser för ar eller i upp och upp dörr sig tillträde in i sin nysta eten da sligh någonting att bere att det är kväva brottigheten är ofta mer, känner gt stäm upp och stugor. Svår ju rikti . iakts linda just som inte Selling och fort– Det vändg i inredning saknas r pet att att det alltin säger Pete ma åt därav grep n. ned på och kom kåre tagelser, r: en och till jägar et sätte för att hitta a. nog inte vända sig ju ha så myck – Det är alla inr att stjäl ngsgör treri pryla vill här som regis – Vi så det på är flera samma Bilars möjligt, lement utan det tips som ga för att inlanperbrotten mer, signa e av mån Det är hela Ena num inbrottsär ett sätt eväckand upplysfalanger. komma drabbat. misstank försöka et. Vi förtypen av som är vara en på spår vill ha. soner är att det kan det polisen tjuvarna och vis trakträtt veckan ar som alla sätt i Anundsjö vecka ning skulle klivafinns söker på sig till oss. a ökning Om man s höra av att näst alla möjfolk ska brottsplat till i Gideåerna, för ker vi på in på en ökning igt att igheten en Det försö konmöjl möjl är vara även Det det vill även a. Vi har p för oss liga sätt. pande, åi Västertraktern nytt grep envarsgri att omg polisen n. det är ett hålla igheten takt med jägarkåre polisen försöker säga möjl att gå via ränn och larm till ende slå kvar gärningsoch botteakten över länsg , kont älgjakten och hålla eller gärningsn av älgUnder a. nen lt i börja et folk sern en. Då man föral plats te fram på myck n svep är det männen sig. också vara t år seda jakten, rör på åg över För någo e ett brott ottsv ute och amåst är inbr som att iaktt . meningsockså en chansen inget vi begånget då även Då ökar , sådant som folk det är e med i kar inlandet, – Fast ar, påpe örelse följd så illa gelser görs för det sticker lös först igt mmender på veva. Rikt det blir reko la om reagerar ng. samma kan hand Peter Selli MARIA BOSTRÖM nu, men okända ut. Det skadedet inte bilar, på är ckligt mycket s okända rörelser tillrä att det bryt or och ERIKSSON bara av människ dygnet. Foto: EMMA görelse tider på att man knepiga gör som – Sådant

på bara ten är slut . ag då ö-jak jakt här” i flera jaktl ju slut på ström jagar på älgar så är det vi ön n Lage Tjärn tömmer Jaktledare omdöme, skjuta med

år havsö Här överg

6 septemb

r skjuts tusen älga å änd varje år, kvar två finns det ger så till tre gån våra i ga mån jakten skogar när är över.

polis a hjälpa Jägare sk å tjuvar i jakten p LDSVIK. ÖRNSKÖ är tidsvis hårt Inlandet av inbrott e drabbad r, fritidshus i bostäde r. Nu tar isen och jaktkojo svikspol Örnsköld p och ett nytt greprkåren om vädjar jäga ket hjälp. det är myc – Nu när skogen och rör i folk ute det lättare att lser på på sig är iakttage ut, det görs sticker r sådant som sen Pete säger poli Selling.

n Jakt på öet styr r d där vä

Varje vecka hittar du ett kryss tillverkat av kryssmakare Lars Burman. Melodikrysset finns också med samt barnkorsord, rebusar och sudoku.

Svarsförsändelse Kontonummer 900141500 908 50 Umeå

n tävling) - svår (inge

Oktober 2013

t -BTUCJMT QĂ&#x152;CZHHOBEFS t 5JNNFSTMĂ&#x160;Q WBHOBS t 0NCZHHOBUJPOFS

Liv- & r slaktdju kĂśpes!

Ring 0970-77 22 50

0662-100 08 t #+Â˝3/"

www.bjornavagnar.se

Karlgrens Slakteri AB â&#x20AC;˘ GĂ¤llivare â&#x20AC;˘

NĂ¤r bra funktion och slitstyrka fĂĽr rĂĽda vĂ¤ljer du:

PannplĂĽt

Klickfals

+*)&%$#%"! * !*$ $ ) !*$ )*$ %*

* &&! $ ) ! !*

;:9887697543521720/9.5-,/+)5(276'758/&5 1:981%$''6952,5"/75,/8765":50!95%/7652,5 $87 2"/9)5;:981287 6"5 335195)55

5 2%/,0/95 5 7/+.5 35 2%/,0/95 5 -,/+)5 1 8!, 6".52,56 %$ " 8 2,9+"/ 52 57/1 1/9.59$77581 57 ''59$775 92":17.5,691 6"8 !9 52 5 9 88$77 )5 ;:981287 6"5 5 33519)

* & & * $ 521720/95 5 1/''/ 7/+.54 521720/95 5 729:,6 )5 9: "/9 65 5 +91' 586,75 9617 8165!% 69)5;:981287 6"5 33519)5

* $ !*%$ $ )*! % $ 5 2%/,0/9.5 1/''/ 7+)5 691 6"812, ,: 167 2 .5 /006 %$ " .5 92 5'/9 )5 ;:981287 6"5 519)

&!* )*! % %*!&$ 5 2%5 1/'' 7/+.5 5 2%5 !%+ /9 5 2%5 :979$81.5 5 2%5 1/+ 8 967 2 879$ 6951%$''87 "582,5% 8695%$ / 57 ''5'! 86,,656 $9/95 +5 +''0695 9: ")5 / 51287 6".56 ,$'6 519$%8)

! %* *% %&$ (9/51:98"6 695,/"51:98876975 5 2%)5 9/'5 5 !%+ /952 5 5 2%5 5 7/+)5- 15'/"69 816 8:70 '" 5 512 87/ 56775'/"65" 58 $'%.5 " 65,/"690/769/52 5" 5%/9186, /7)5 ;:981287 6"5 519)

!& $ * !*$ $ * &$ &% * !"! !*$ $&%& ! & $ 5 2%/,0/9.5 1/''/ 7/+ 12 8/, 69 :,5 2,5:7%/ 1' 8 92 /1 7/75 ( ''%$&75812 5 5/ 5"6 5"$95812 / 587+95 5 21:8)5;:981287 6"5 335192 29) )* & $ )*$ %& )*! % $ 4352175 5 :'/+.5 5 2%5 5 1/''/ 7/+)5 '/951%$''879$ 695: "/95217 "/ 5:7 9+ 5 79/88/52 5297)5 ,$'5" 5 "6

& %&$ $ & * % & 9! 65 6%/757/'53 3 5 5 45 /''/95/ 2875 92 6 6%/7 :,/6)8/

-70 '" 886,29" 5 !95 9! 65 $9 69 6

* &%&%"! !

nĂ¤rservice

Se Ă¤ven www.vannasplat.se VP-20

Din leverantĂśr av kompletta mĂĽttanpassande takpaket: - Snabb leverans - Vi har allt till ditt hus: â&#x20AC;˘ HĂ¤ngrĂ¤nnor, stuprĂśr â&#x20AC;˘ SnĂśrasskydd, stegar & takbryggor â&#x20AC;˘ LagerfĂśrda lister & beslag (Ă¤ven mĂĽttbest.) - FullstĂ¤ndig plĂĽtslageriservice, mĂśjlighet att fĂĽ dina stosar & skorstenar â&#x20AC;?skrĂ¤ddarsyddaâ&#x20AC;?.

VP-Elit

Dessutom tillhandahĂĽller vi: - SpirorĂśr & detaljer samt ventilation - FlĂ¤ktar, vĂ¤rmevĂ¤xlare & spiskĂĽpor - Kaminer & skorstenar

Slutskarvat! Tack vare vĂĽr tillverkningsteknik kan du fĂĽ ditt plĂĽttak i exakt den lĂ¤ngd ni Ăśnskar, inga skarvar eller onĂśdigt spill.

Ă&#x2026;terfĂśrsĂ¤ljare â&#x20AC;˘ NĂ¤rservice i VĂ¤sterbotten Vindeln â&#x20AC;˘ RVS SaedĂŠnsvĂ¤gen 1, tel: 0933-101 45 UmeĂĽ â&#x20AC;˘ UmeĂĽ PlĂĽtslageri LĂ¤rlingsgatan 39A, tel: 090-12 02 12 Nordmaling â&#x20AC;˘ SjĂśdins PlĂĽt Tallgatan 16, tel: 0930-102 77 Lycksele â&#x20AC;˘ StrĂśmberg & HĂ¤ggstrĂśm TimmervĂ¤gen 66, tel: 0950-10419 SkellefteĂĽ â&#x20AC;˘ AB Bergsbyns PlĂĽt FinsliparvĂ¤gen 11, tel: 0910-358 55

Storuman â&#x20AC;˘ PlĂĽt & Byggspecialisten BlĂĽ vĂ¤gen 207, tel: 0951-105 33 Sorsele â&#x20AC;˘ Sorsele PlĂĽt LĂĽnggatan 5B, tel: 070-132 03 04 Dorotea â&#x20AC;˘ NV Edmans AB Storgatan 11, tel: 0942-104 19 LĂśvĂĽnger â&#x20AC;˘ LĂśvĂĽnger TrĂ¤ KungsvĂ¤gen 6, tel: 0913-106 71 Robertsfors â&#x20AC;˘ AntnĂ¤s Timmerhus AntnĂ¤s 1, tel: 0934-350 32

VĂ¤nnĂ¤s PlĂĽt Huvudkontor /Fabrik MarahĂ¤llan 911 94 VĂ¤nnĂ¤s Tel: 0935-124 20