Js nr 5 2014

Nr 5 2014

s n e d i t m a r f Emelie r r o n i e d n mjölkbo

Sidorna 4–5

Driver populärt kotell i Edsele

r u k n e n e g o Sk mot stress

Sidorna 8– 9

Sidan 13 Kontakta våra Virkesköpare Vännäs, Bjurholm, Nordmaling, Lycksele, Åsele Jonas Tellström Tel: 070-600 69 19

”Vi har förädlat den västerbottniska skogsråvaran sedan 1931!”

Tväråbäck 20 • SE-911 91 Vännäs • www.nkltra.se • Tel: 0935-305 00

Vännäs, Vindeln, Umeå, Lycksele, Robertsfors Rolf Sandberg Tel: 070-600 21 15

2

oktober 2014

Krönika Torbjörn Wennebro Heleneborgs gård

Beröringsskräck med förödande konsekvenser

D

et går bra för Sverige, till och med mycket bra. Ändå är landets tredje största parti efter valet ett invandrarfientligt högerpopulistiskt parti med nazistiska rötter. Hur har detta kunnat hända? Förklaringen är troligtvis ganska enkel. De politiska partierna, medierna och den kulturella eliten har genom sin beröringsskräck burit fram Sverigedemokraterna till ett väljarstöd som man inte hade klarat av att uppnå på egen hand.

Det kompakta fördömandet av SD:s existens innebär också ett fördömande av de väljare som av olika skäl känner sig bortglömda och därmed söker sig till det alternativ som inte tillhör etablissemanget. Att politiken i många avseenden är ”bort i tok” spelar i det sammanhanget ingen roll.

Det reella eller upplevda utanförskapet har också en geografisk dimension. Det är i det mindre gynnade bygderna som SD gått fram mest. Inte heller konstigt.

Medierna och de flesta partierna har gjort valrörelsen till en kamp om väljarna i Stockholm. Någon har uttryckt det så drastiskt att de flesta som tillåtits delta i valdebatten kan gå eller cykla till tv-huset.

Det är klart att denna huvudstadsfixering skapar missnöje som lätt fångas upp av ett parti som ännu inte

”

Det är klart att denna huvudstadsfixering skapar missnöje som lätt fångas upp av ett parti som ännu inte smutsat ner sina händer med politiska beslut.

smutsat ner sina händer med politiska beslut som man tvingas ta ansvar för.

Man kan tycka hur illa som helst om SD men om man bekänner sig till demokrati kan man inte negligera ett parti som stöds av 13 procent av väljarna. Så länge detta fortgår kommer partiet att fortsätta att växa. Om inte förr så borde alla nu kunna inse att man gjort allting fel i sin strävan att hålla ett främlingsfientligt parti på mattan.

Omgivningen har gjort martyrskapet till partiets viktigaste tillgång.

SD kommer aldrig att få något inflytande på immigrationspolitiken men se för bövelen till att de deltar i beslutsfattandet och tvingas ta ansvar i andra frågor varav många säkert inte är särskilt populära. Och ta omgående itu med huvudstadsfixeringen både i debatten och satsningar på infrastruktur och utveckling. Det går aldrig skälla bort ett populistiskt parti men däremot att ta itu med de bakomliggande orsakerna.

V

i som bor och verkar på landsbygden vet att det inte är färre utan fler människor som behövs för utveckling och framtidstro. I mitt eget län Västerbotten är det invandringen som bidrar till att vi har en viss befolkningstillväxt. Men vi välkomnar många fler till vårt län vilket landshövding Magdalena Andersson och länsrådet Lars Lustig på ett förtjänstfullt sätt uttryckte i ett debattinlägg nyligen.

Jag är övertygad om att många av SD:s väljare kan se på saken på samma sätt om de inte kände sig bortglömda och ”dumgjorda” av medier och politiker som fokuserar på de ”fina” och resursstarka människorna på cykelavstånd från tv-huset som kan fokusera på frågor som ligger långt ifrån de dumgjordas vardag.

Skogskontot försvinner för ägarna – ersätts av en företagsfond UMEÅ. Skogskontot försvinner och ersätts av en företagsfond. Det är en av nyheterna i skatteförenklingsutredningens förslag.

– Skogsägarna tappar ett planeringsverktyg när skogskontot försvinner, säger Johan Sandberg, LRF Konsult i Umeå.

Utredningen lämnade nyligen över sitt förslag till finansminister Magdalena Andersson (S). Huvudinriktningen är att skogskontot försvinner och ersätts av en så kallad företagsfond.

– Innebär att man inte kan sätta av lika mycket från virkesintäkten som i skogskontot. Skogsägaren tappar ett planeringsverktyg och måste planera sin inkomst på ett annat sätt, säger Johan Sandberg.

Skogskontot medger att

skogsägaren kan avsätta 60 procent av virkesintäkten. I företagsfonden handlar det om 40 procent av vinsten.

– En mindre del av intäkten från skogen, kan i

det förslag som nu ligger så vitt jag förstår, avsättas av skogsägaren i den nya föreslagna fonden, säger Johan Sandberg.

Med skogskontot kan skogsägaren planera för hur virkesintäkten ska hanteras så sent som i samband med deklarationen. Med utredningens förslag måste skogsägaren redan innan årsskiftet planera hur intäkten skall fördelas.

– Det blir svårare för skogsägarna att periodisera intäkter, säger han.

På plussidan finns att regler-

na för skogsavdrag vid rationaliseringsförvärv tas bort.

– Problemet har varit att det inte har funnits någon enhetlig linje över hela landet för vad som gäller vid rationaliseringsförvärv, olika tolkningar för olika delar av landet av reglerna har gällt, säger han.

Nu blir det en enhetlig linje

som innebär att alla som köper skog ska få göra det skogsavdrag som gäller idag när någon får ett tillköp av en skogsfastighet klassat som ett rationaliseringsförvärv.

– Det blir lättare att komma in och bli skogsägare och ta över en skogsfastighet.

Skatteförenklingsutredningens förslag innebär skattemässigt ett nollsummespel på inkomster från skogen, skatten blir varken högre eller lägre.

– Enskilda skogsägare kommer att drabbas, precis som det finns de skogsägare som gynnas av utredningens förslag, säger Johan Sandberg.

PETER KÄRR

Skogskontot medger att skogsägaren kan avsätta 60 procent av virkesintäkten. I företagsfonden handlar det om 40 procent av vinsten.

Foto: PETER KÄRR

Kontakta oss

Besöksadress: Formvägen 16, Umeå Postadress: Box 3053, 903 02 Umeå Telefon: 090-711 380 Fax: 090-711 389 Redaktionen: redaktionen@vasterbottningen.se Debatt: debatt@vasterbottningen.se Mail: fornamn.efternamn@vasterbottningen.se Tryck: Daily Print, Umeå. www.dailyprint.se Utges av: Tidningar i Norr AB, Box 3053, 903

02 Umeå Ansvarig utgivare: Jonatan Hjort, vd, 090-711 382, 073-818 00 06 Företagsannonser: Display Umeå AB, 090-71 15 00 Redaktionen ansvarar ej för insänt icke beställt material. Eventuell vinstskatt betalas av vinnaren.

Besök oss gärna på webben: www.tidningarinorr.se Jord&Skog kommer ut sex gånger per år och ges ut till alla prenumeranter av tidningen Västerbottningen och Nordsverige, samt alla skogsägare i de fyra nordligaste länen vilket innebär cirka 70 000 läsare.

Sven-Eli Forsgren Redaktör 090 – 711 388

Peter Kärr Reporter 090 – 711 383

Pontus Nyman Reporter 090 – 711 398

Susannhe Melin Reporter 0612 – 701400

Maria Boström Reporter 0660 – 431 1400

Gun Fahlén Ekonomi/Prenumeration 090 – 711 381

3

oktober 2014

Din leverantör av Sand och Krossprodukter

Usewood 6x6 - den smidiga röjningsskördaren Bison 8000 - den smidiga miniskotaren

Vi levererar material till företag och privatpersoner inom Umeå Regionen alltid till förmånliga priser.

Ring oss för mer information!

090-77 77 60 • 0935-399 60

Vännäsby 0935-39930 Sikeå 0934-15100 www.johanssonmaskin.se

www.kajsakeri.se

Gröna kurser på gång...

Snaps och lokala bärviner

Torsdag 6 nov, Glommersträsk Framställning av viner och destillerade alkoholprodukter från lokala råvaror.

Kursavgift 500 kr.

Utfodring av hästar

Vi är lite eljest.

Det är också vår styrka.

Länsförsäkringar känner till dina behov som lantbrukare. Därför ser vår service ut som den gör. Hos oss får du hjälp med banktjänster, lån, skogskonto, EU-kredit, maskinfinansiering samt person-, sak- och lantbruksförsäkringar.

Allt finns under ett och samma tak. Det blir enklare så.

Umeå 090-10 90 00 Skellefteå 0910-73 40 00 Lycksele 0950-347 50 LFvasterbotten.se

Lördag-söndag 8-9 nov, Tärnaby Två intensiva kursdagar om hästfoder; hästens krav på bra grovfoder, komplettering med kraftfoder och andra tillskott, med mera. Kursavgift 400 kr.

Erfa-grupper för fårägare Start i höst utifrån gruppdeltagrnas närområde och intresse.

Dela erfarenheter, diskutera, analysera och utveckla din fårverksamhet!

Koordinator finns som stöd, förslag på intresseområden finns. Ingen kursavgift. Din tid, motivation och intresse är gruppens drivkraft. Ingen kursavgift.

Anmäl dig snarast!

Anmälan och information

För aktuella datum, fler kurser, seminarier och studieresor besök vår hemsida.

Information och kontakt Västerbotten tel 090-16 41 83 Norrbotten tel 0911-23 31 13 e-post gronanavet@umea.se

www.gronanavet.se

4

oktober 2014

Sänkt avräkningspris på mjölk

Stadig ökning av virkesförrådet i Sverige

Ersättningar betalas ut

MJÖLK. Arla sänker avräkningspriset till sina leve-

SKOG. Virkesförrådet i den svenska skogen fortsätter att öka och

ERSÄTTNINGAR.

rantörer med 14,9 öre. Nya avräkningspriset efter sänkningen ligger nu på 3,01 kronor per kilo mjölk.

Orsaken är att mjölkproduktionen på världsmarknaden har ökat med fyra till fem procent, medan efterfrågan ligger på två till tre procent.

är nu uppe i drygt 3 300 miljoner skogskubikmeter. Det framgår av Riksskogstaxeringen vid SLU. Skogen växer 30 procent mer än det som avverkas och trots skogsbränder och stormar. Riksskogstaxeringen har samlat in data om de svenska skogarna i över 90 år, vilket gör Sverige tillsammans med Finland och Norge världsunika.

Drygt 2,2 miljarder kronor, 75 procent, av miljöersättningarna, kompensationsbidragen och ersättning för extra djuromsorg för suggor har Jordbruksverket börjat betala ut. Slutbetalningen görs den 29 december i år.

Emelie ser ljust på framtiden HÖSSJÖ/UMEÅ. Emelie Edlund, 22 år, på väg in i bonderollen rustar sig med utbildning och erfarenhet för att stå stadigt när världsmarknadspriserna får betalningen till bonden att åka berg och dalbana.

Emelie Edlund bor och arbetar halvtid hemma på mjölkgården i Hössjö hos mamma Inger och pappa Mikael Edlund. På sikt är tanken att Emelie skall ta över gården, en relativt nyinvesterad gård med mjölkgropsystem för 65 mjölkkor i lösdrift, totalt 135 djur och 145 hektar åkermark.

– Nya ladugården är lättarbetad jämfört med den gamla som var tungrodd med mycket manuellt arbete. Roligare och enklare nu att samarbeta med djuren, tycker hon.

Emelie Edlund är den nya ge-

nerationens bonde som kommer att vara med och bära det svenska jordbruket in i framtiden. Hon har redan tagit flera steg i den processen, både som bonde men också med engagemanget i LRF Ungdomen. Mamma Inger Edlund är Emelies mentor, en förebild för den dubbla rollen som bonde och som aktiv i föreningslivet.

Emelie är undantaget som bekräftar regeln om bondekårens ålderssammansättning, medelåldern är 55 år, enligt Jordbruket i siffror. Detta i en tid när mjölkproduktionen väntas gå in i en turbulent tid.

Arla sänkte nyligen avräk-

ningspriset på grund av ett utökat globalt utbud, minskad efterfrågan på mejeriprodukter från Kina och ett ryskt importstopp och till det skall läggas att EU:s mjölkkvoter är på väg att fasas ut.

– Går inte att ta in vad som händer globalt, blir för stort.

Just nu är det tufft, men alla måste ju äta. Kanske jag är naiv, men jag tror att det kommer att bli bättre, förklarar hon.

Emelie väljer att inte klaga

utåt utan att vända sig inåt.

Fokus ligger på att rationalisera och effektivisera arbetet på gården, allt för att minska utgifterna och öka intäkterna.

Mejeriet kommer inte att öka avräkningspriset bara för att bonden behöver en

”

I höst har Emelie Edlund börjat en tvåårig distansutbildning till driftledare.

Foto: PETER KÄRR

22 55

år gammal är Emelie Edlund.

år är medelåldern för en lantbrukare, enligt Jordbruket i siffror.

extra 25-öring.

– Norrmejerier gör så gott de kan. Jag tycker att de gör ett bra jobb med att vända sig utåt till konsumenterna, bara det där med att ha bönder på mjölkpaketen är ju jättebra.

vid Forslundagymnasiet (se artikel här intill).

Emelies tankegångar ligger i

linje med vad Sture Gustavsson, tidigare involverad i Kinneviks jordbruksföretag Black Earth Farming i sydvästra Ryssland och Polen, konstaterade under Mjölkföretagardagarna i Umeå i mars i år.

– Glöm framtida prishöjningar på mjölk. Se till att skaffa er ekonomiskt utrymme för att parera sjunkande mjölkpriser, skapa lönsamhet på gården som företagare på en utmanande marknad var hans klara budskap.

Emelie Edlund har rustat sig och är på väg att rusta sig med ännu mer kunskaper för att bli en duktig och rationell mjölkbonde. I höst börjar hon en tvåårig driftledarutbildning på distans

Viktigt att vi bönder är ute och träffar konsumenterna, arrangerar event och evenemang.

Emelie Edlund

Till det skall läggas den ut-

bildning i Lean-modellen som hon och mamma Inger Edlund har gått. Lean-modellen har sina rötter i den japanska bilindustrin och handlar om att effektivisera och minimera stopp i produktionen.

– Lärorik utbildning som får en att förändra tänkesättet i vardagsarbetet i ladugården. Att gå igenom och planera vilka jobb man ska göra, allt för att minska tidstjuvarna som stjäl tid från det man ska göra. Stopp i produktionen tar tid och tid är pengar, konstaterar Emelie.

Hon vill vara med i arbetet

för att öka konsumenternas medvetenhet om jordbrukets betydelse och vikten av att köpa svenskt.

– Viktigt att vi bönder är ute och träffar konsumenterna, arrangerar event och evenemang för att synas och tydliggöra bondens roll i produktionen av livsmedel.

Förr hade alla någon form av relation till jordbruket, någon man kände, så är det inte längre. Bonden riskerar att bli anonym precis som det livsmedel som vi producerar, säger 22-åriga Emelie Edlund, en av framtidens mjölkbönder.

PETER KÄRR

Emelie Edlund arbetar halvtid hemma på gården i Hössjö, på sikt är tanken att hon ska ta över gården.

5

oktober 2014

Ökad efterfrågan på ekologiska ägg

Älgbetesskadorna minskar kraftigt i norr

ÄGG. Från januari i år till mars nästa år räknar Svenska

SKOG. Årets älgbetesinventering, Äbin, visar på en anmärkningsvärd minsk-

Foto: SVENSKA ÄGG

Konsumtionen av Ägg med en tjugoprocentig ökning av antalet värphöns som producerar ekologiska ägg. Orsaken till ökningen av ekologiska ägg ökar ekologiska ägg är att allt fler konsumenter väljer ekologisk kraftigt mat. I dagsläget utgör andelen ekologiska ägg 12 procent av den totala äggproduktionen. i Sverige.

ning av betesskadorna under den senaste vintern i norra Sverige. Generellt visar Äbin att andelen ungtallar med färska skador ligger på 1 till 3 procent, vilket ska jämföras med en skadenivå på cirka 12 procent förra året. Den troliga förklaringen kan vara den snöfattiga vintern och lokala stormfällningar för var älgarna har hittat sin föda senaste vinterhalvåret.

som bonde

Mjölkgårdarna i norra Sverige blir allt större enheter med fler kor och behöver också större arealer för bete och foder.

Foto: PETER KÄRR

Stort mervärde i Sveriges lantbruk UMEÅ/UPPSALA. Den snabba strukturomvandlingen av jordbruket i Sverige är helt unik i ett europeiskt perspektiv. Det som för 30 år sedan var tio gårdar är idag sammanslagna till en gård.

Det förklarar Anders Wästfelt, SLU, involverad i forskningsprojektet “Framtidens lantbruk”.

Den snabba sammanslagningen och framväxten av större b o n d gårdar i Sverige under de Anders Wästfelt, s en a st e forskare. Foto: LSU decennierna är oöverträffad i ett europeiskt perspektiv.

– Sverige sticker ut fullständigt, förändringen går snabbare än i övriga Europa, säger Anders Wästfelt, kulturgeograf och en av forskarna i forskningsprojektet ”Det svenska lantbruket omvandling 1990-2040”.

1990 är det år då Sverige,

65 mjölkkor i lösdrift har Emelies familj på gården i Hössjö.

Foto: LINNEA IVARSSON

som andra landet i världen, efter Nya Zeeland avreglerar jordbruket.

Vid EU-inträdet 1995 återregleras jordbruket och med det kom EU:s jordbruksstöd. Bonden får nu ersättning för areal, inte för produktion.

”

En trend, menar Anders Wästfelt, är att när ersättningen riktas mot areal, gårdsstödet, får det effekten att bonden får mer kapital att investera i mark och större maskiner i en utsträckning som inte fanns innan EU-inträdet.

Detta är en bidragande

orsak till det svenska jordbrukets kraftiga strukturrationalisering, anser han.

Dagens gårdar är idag tio gånger så stora, jämfört med 1980-talet.

Tio gårdar för 30 år sedan är idag sammanslagna till en stor gård, konstaterar han.

Samtidigt som jordbruksföretagen blivit större har den svenska animalieproduktionen, kött och mjölk, enligt Eurostat och jordbruksverket som Anders Wästfelt tagit fram, minskat jämfört med flera länder i Europa.

Sedan 2005 har den svens-

ka animalieproduktionen, kött och mjölk, minskat med 10 procent vardera medan grisproduktionen minskat med 20 procent.

– Vi är bäst i klassen på att avveckla vårt eget jordbruk, men det finns en gräns för hur stora jordbruken kan bli i Sverige.

Lantbruksföretagen är inne i en konsolideringsfas, säger han.

Anders anser att det svenska jordbruket har konkurrensfördelar som man inte får betalt för,

I Finland har regeringen och lantbruket en gemensam agenda kring jordbruket, motsvarande har man inte lyckats åstadkomma i Sverige.

Anders Wästfelt

”

Sverige sticker ut fullständigt, finns ingen motsvarighet i Europa.

Anders Wästfelt

antibiotikafritt och miljövänlig produktion.

– Men de värdena har den svenska regeringen inte lyft fram, slagits för, utmanat och kritiserat andra länder för att de inte följer de gemensamma reglerna inom EU. Det svenska lantbruket kan tjäna stora pengar på de svenska mervärdena, säger han.

EU:s jordbrukspolitik, tyck-

er han brister, den ger inte lantbrukarna långsiktiga spelregler. Dessutom, menar han att till skillnad från Norge och Finland är den svenska regeringen och lantbruket inte överens om tagen om jordbrukspolitiken.

– I Finland har regeringen och lantbruket en gemensam agenda kring jordbruket, säger han.

Anders Wästfelt, menar att det finns framtid för det svenska jordbruket som nu är inne i ett generationsskifte med lantbrukare som väljer andra vägar än att gå via de traditionella stora kooperativa företagen och förädlar själva.

– Vi kan se att det växer

fram konstellationer av lantbrukare som går samman i mindre kooperativ, förädlar och väljer att sälja direkt till butiker, konsumenter men även att exportera sina produkter, säger han.

PETER KÄRR

6 Ny lag för timmerhandel LÄNET. Från och med

den 1 augusti kan skogsstyrelsen göra hårdare kontroller på den som handlar med virke eller trävaror.

Då började den nya lagen om handel med timmer och trävaror att gälla. Det innebär att den som släpper ut virke eller trävaror från olaglig avverkning på marknaden kan dömas till böter eller fängelse i högst sex månader.

oktober 2014

Stora variationer på skörden

158 naturreservat och en nationalpark finns just nu i Västernorrland.

De som startade vallskörden runt den 10 juni har fått en skörd av bra kvalitet, med bra energi- och proteininnehåll, men kanske inte så stora volymer.

En lärare med bred pedagogisk skicklighet är Ola Lindroos, SLU i Umeå, som nyligen fick SLU:s individuella pedagogiska pris.

Foto: ANDREAS PALMÉN

Pris för pedagogik

SKOGSPRIS. Ola Lindroos, institutionen för biomaterial och teknologi vid SLU i Umeå tilldelades SLU:s individuella pedagogiska pris vid en ceremoni i Uppsala.

I motiveringen heter det bland annat Ola Lindroos är en lärare med bred pedagogisk skicklighet.

Förenklar för småföretag

LÄNET. Årets skörd i Västerbotten av vallfoder och spannmål får betraktas som strax under ett normalår. Det menar Torbjörn Pettersson, SLU Röbäcksdalen och Ingvar Persson, lantmästare, LRF Konsult i Umeå.

Däremot har varit stora variationer i kvalitet och kvantitet i Västerbotten, både för spannmål och vallfoder.

Värmeböljan i juli och det ojämna regnandet har påverkat skördeutfallet.

– Nästan så att skörden varie-

rar från gård till gård, säger Torbjörn Pettersson.

Han hänvisar till 80 genomförda analyser av vallskörden i Norr- och Västerbotten som visar att i snitt har skörden varit bra, både vad gäller kvalitet och kvantitet. Men med en reservation.

– De som började med vallskörden den 10 juni har fått vallfoder av bra kvali-

té, däremot kanske inte så stora volymer, säger Torbjörn Pettersson.

Energivärdet på första skör-

den som togs in i början på juni låg på 11,5 megajoule.

Normalt är 10, 7. Medan de som väntade till midsommar med att ta in första skörden av vallfoder fick lite sämre kvalitet, energiinnehållet låg på cirka 10.

I snitt låg energivärdena på

första skörden på 10,9 megajoule och 10,1 på andra skörden, enligt Torbjörn Pettersson.

Skörderesultatet varierar mellan kusten, Skellefteåtrakten och inlandet.

Kusten har generellt fått en

Foto: PETER KÄRR

80

genomförda analyser av vallskörden i Norr- och Västerbotten. normal vallskörd både vad gäller kvalitet och kvantitet, däremot liten mängd i Skellefteåtrakten och i inlandet, konstaterar Ingvar Persson.

LRF Konsult har skickat ut

frågor till ekobönder och EU-kunder om skörderesultatet.

– Jag tolkar tystnaden som att lantbrukarna generellt sett inte har någon brist på foder och att de har fått in de volymer och den kvalitet de behöver för att klara foder till djuren under vintern, säger Ingvar Persson.

PETER KÄRR

Normalskörd i Västerbotten av spannmål och vallfoder, men med geografiska variationer. Efter kusten har generellt sett skörden varit bättre än i Skellefteåtrakten och inlandet.

SKATTEFÖRSLAG.

Skatteförenklingskommittén lämnade nyligen sitt förslag till den nya regeringen.

En av nyheterna innebär att det införs en ny avsättningsmöjlighet som kallas för företagsfond. Och innebär att dagens fonder och konton: skogs-, skogsskade- och upphovsmannakonto samt expansionsfond ersätts av en ny fond som kallas företagsfond.

Dessutom föreslår utredningen att reglerna om skogsavdrag vid rationaliseringsförvärv slopas, istället ska skogsavdrag få göras generellt. De förslagna lagändringarna i skateförenklingsutredningen föreslås träda i kraft i januari 2016.

Rekordmånga vill bli driftledare UMEÅ. I höst startar en unik yrkeshögskoleutbildning till driftledare inom lantbruk mellan fyra naturbruksskolor i norra Sverige.

– Vi har brist på arbetskraft i alla nivåer i jordbruket i dag, säger Lars Ericson, utbildningsledare vid Forslundagumnasiet i Umeå.

Utbildningen till driftledare är skräddarsydd för att passa lantbruket i norra Sverige, förklarar Lars Ericson, utbildningsledare vid Frölundagymnasiet i Umeå.

26 studenter, 19 kvinnor och 7 män, från Dalarna och norrut, både anställda och lantbruksföretagare, började i höst den tvååriga distansutbildningen till driftledare.

Många sökande lockades att

söka utbildningen, alla har inte fått plats.

Tanken är därför att starta en ny utbildningsomgång

redan nästa höst.

– Skräddarsydd för att passa lantbruket i norra Sverige där det finns behov av välutbildad arbetskraft som kan sköta de gårdar som nu växer fram och blir allt större och allt mer komplexa, säger Lars Ericson.

Utbildningen ger kunskaper inom djurhållning, växtodling, men även inom

ekonomi, företagande och ledarskap och är ett samarbete mellan fyra naturbruksskolor i norra Sverige: Friskolan Nytorp, Gävleborg, leder husdjurskurserna, Grans naturbruksgymnasium i Norrbotten, leder teknikkurserna och vid Frölundagymnasiet i Umeå kommer att ge kurser inom växtodling och miljö.

Utbildningen ges i samarbete med SLU för att hålla hög kvalitet på utbildningen.

Motsvarande utbildning finns sedan tidigare i södra Sverige.

PETER KÄRR

Emelie Edlund är en av de 26 studenter som i höst påbörjade utbildningen till driftledare.

Foto: PETER KÄRR

7

oktober 2014

Kärvt läge för mjölkbönder i norr KÅLABODA. Rysslands importstopp av livsmedel riskerar att slå hårt, även för Norrlands mjölkbönder.

– Jag kan tänka mig att det finns de som ger upp, säger Ingrid Sundbom, Ängesbäckens lantbruk i Kålaboda i Västerbotten.

Det internationella mjölkpriset har sjunkit med 45 procent sedan i februari i år. En del av orsaken till det är Rysslands importstopp av livsmedel som infördes i sommar som svar på de ekonomiska sanktionerna mot landet. Det här har ytterligare förvärrat läget för mjölkbönderna som nu har en tuff höst framför sig.

Mjölkpriset till bönderna ligger idag omkring 3,303,40 kronor per kilo mjölk, enligt Ingrid Sundbom.

– Skulle det gå ner till tre kronor skulle det vara väldigt kännbart, säger Ingrid Sundbom.

Hur mycket tål mjölkbönderna?

– Det är ju jättesvårt att säga. Det är ju så otroligt olika på olika gårdar också.

Men de pratar ju om att det skulle kunna gå ner till 2,50.

Då tror jag att många inte skulle klara av det, säger Ingrid Sundbom.

Vad kan bönderna göra?

– Det är ju att se över kostnader, återigen, och trimma så att man har bästa kvalitet på mjölken och hålla nere kostnader och hålla uppe intäkterna.

Innevarande år har ändå varit bra och det har inte varit några större prisök-

ningar på insatsvaror som exempelvis foder för bönderna. Men nu riskerar läget alltså ändå att kärvas till ytterligare.

– Vi har ju jobbat med effektiviseringar i många år men till slut så går det inte längre. Jag kan tänka mig att det finns många som ger upp. Sorgligt men sant, säger Ingrid Sundbom.

Diskussioner har förts om stöd från EU-håll men ännu har Ingrid Sundbom inte hört något konkret.

– Men mot bakgrund av att

det är politiska beslut som gjort att vi hamnat i det här läget vore det inte mer än rätt att EU gick in och stöttade. Det är ju som inget vi kan göra något åt. Men det är ju lite tråkigt att det är bönderna som får betala för de här sanktionerna, säger Ingrid Sundbom.

LARS-GÖRAN HALVDANSSON

Mjölkbönderna står inför nya hot då det internationella läget gör att mjölkpriset kan sänkas.

Risken är att många ger upp, menar Ingrid Sundbom, mjölkbonde från Kålaboda.

Foto: LARS-GÖRAN HALVDANSSON

Öka värdet i din avverkning!

NYHET! Med vårt nya klentimmersortiment ökar virkesvärdet för dig som skogsägare.

Kontakta någon av oss – vi berättar gärna mer!

Distrikt Björna Tomas Sjölund 070-642 42 34 John-Petter Karlsson 070-526 51 98 Distrikt Bredbyn Lisbeth Rantaniemi 070-653 12 15 Arne Lindblad 070-298 67 70 Emil Fahlén 070-210 92 20 Distrikt Lycksele Nicklas Stenlund 070-346 60 82 Lars Eliasson 070-251 11 90

Distrikt Umeå Bert Forsberg 070-326 45 29 Stig Forsberg 070-326 45 21 Karl Noro-Larsson 070-228 70 80 Lars Jacobsson 070-265 55 69 Distrikt Norsjö Jonny Stenmark 070-557 89 42 Tord Eklund 070-326 45 35 Lars-Erik Lindmark 070-209 76 61

Läs mer på www.holmen.com

Alla barn vill bli vuxna.

Bli Barnrättskämpe och arbeta för att miljontals barn får en bättre morgondag. Besök oss på www.räddabarnen.se och bli månadsgivare idag.

8

oktober 2014

Skog blir kur mot stress LÄNET. Känner du dig allt mer stressad i vardagen? Om svaret är ja så är det inget konstigt med det. Stress ökar med samhällets urbanisering. Men ny forskning pekar på en mer jordnära lösning än du kanske tror. Skogen.

I miljontals år har människan vandrat i naturen. Med ljudet från porlande bäckar och grenar som piskar i vinden. Doften av kryddig förmultning i jorden. En värmande brasa.

Därför är skogen också ett naturligt element som gör att vi trivs bättre än längs asfaltsvägarna i staden, tror Elisabet Sonntag-Öström, forskningsassistent på Umeå universitet, som tillsammans med SLU just presenterat en åtta år lång avhandling om skogen som hälsokur.

– Skogen ökar välmåendet och gör en lugn, harmonisk och klartänkt. Självvald ensamhet tillsammans med skogens kravlöshet och känslan av frihet är viktiga element som bidrar till välbefinnandet, berättar hon.

Studien har varit omfattande

där personer med utmattningssyndrom eller långvarig stress studerats. Totalt har 99 personer testats varav hälften av dessa deltagit i en tre månader lång skogsrehabilitering.

Resultaten visar klart och tydligt att vistelserna i skogen ökar det mentala välbefinnandet, förbättrar förmågan till uppmärksamhet och sänker både puls och blodtryck.

– Räknar vi även in tillgängligheten till fysisk aktivitet i skogen, kan vi i

framtiden minska risken för hjärt- och kärlsjukdomar samtidigt som vi ökar välmåendet och minskar stressen.

Öppna, ljusa och lättillgäng-

liga skogsområden, gärna i närhet till vatten, var mest populära bland patienterna.

– Vädret har stor betydelse. Är det dåligt väder, exempelvis regn eller snö, så märker vi att effekterna går ned, även om de fortfarande ger resultat. Bäst är glesare skog där det kommer in mycket ljus. Men samtidigt visar även den mörkare granskogen en likvärdig effekt.

Effekten av besöken höll däremot bara i sig i några timmar och kan jämföras med det välbefinnande friska individer får av fysisk träning.

Men det är inte bara en hel-

dag i skogen som ger effekt på hälsan. Att bara titta på bilder av skog och natur har också en positiv hälsoeffekt, och kan tillsammans med skogsrehabilitering bilda en helhet som innebär högre livslust.

– I New york och London har man förstått det här nu.

Där handlar det om grönska överallt. De har till och med börjat inreda tak och väggar med grönska.

Elisabet tror att tavlor med skog, rikligt med växter

”

Elisabet Sonntag-Öström.

Foto: PRESSBILD

Självvald ensamhet tillsammans med skogens kravlöshet och känslan av frihet är viktiga element som bidrar till välbefinnandet.

Elisabet Sonntag-Öström

i rummet, och för den ambitiöse, till och med tapeter med skogsmotiv, kan vara ett enkelt sätt att minska stress och förbättra folkhälsan.

– Vad har du för bakgrundsbild på datorn? Det är inte ovanligt att du hittar naturmotiv där. Människan mår bra av naturen och dras därför till det.

Sönderstressad av stadsmiljön? Ingen ovanlighet. Men lösningen ligger inte långt bort. Skogen ökar välbefinnandet, förbättrar uppmärksamheten och sänker både puls och blodtryck enligt ny forskning.

Foto: PONTUS NYMAN/ARKIV

PONTUS NYMAN

Naturen som kraftkälla NORASTRÖM. Nu är det klarlagt. En promenad i gammal skog med höga träd är välgörande för både kropp och själ. Försök med personer med utmattningssyndrom visar att skogen kan väcka livsandarna och ge energin åter.

Läraren Annette Dagervy vid Nordvikskolans gamla ek som verkar vilja kramas. Ett träd som med sina rötter och grenar förenar jorden med himlen har blivit en symbol för vishet, styrka, skönhet, skydd och rikedom.

Foto: SUSANNHE MELIN

Naturen har en läkande effekt på människor. Pulsen sjunker, och halterna av stresshormonet cortisol minskar när vi kommer ut i

naturen. Experiment inom sjukvården har också visat att patienter med utsikt över skog blir friska snabbare och behöver mindre smärtlindring.

Sveriges lantbruksuniversitet har gjort studier tillsammans med långtidssjukskrivna och kom då fram till att det finns fem nyckelord som beskriver vilken skog människor söker sig till för återhämntning:rofylldhet, vildhet, rymd, artrikedom och kultur.

För att ta reda på vad nyckelorden betyder i praktiskt skogsbruk har SLU gjort bedömningar av skog, bland annat i Västernorrland. Framkom gjorde att skog som har hög rehabiliteringspotential är över 70 år gammal och över 16 meter hög. Det ska också finnas möjlighet att sitta ned och vila i lugn och ro.

SLU har räknat på vad det kostar att behålla så kallad rehabiliteringsskog. Med

9

oktober 2014

LAPPMARKSPOTATIS Egen odling Mandel • King-E • Princess • Satina • Blue Belle Turer: Örnsköldsviks turen Torsdag 16/10 BJÖRNA Torget 9.30-10.00 GIDEÅ Livs 10.20-10.30 HUSUM Torget 11.15-11.45. ÖVIK DjurMagazinet 14.00-16.00 BJÄStA Busstation 16.30 BREDBYN Sannas 18.00 SOLBERG Saga 19.15 Nästa tur 30/10.

Härnösands turen Torsdag 23/10 DOcKStA Preem 9.30 ULLÅNGER OKQ8 10.00 HÄRNÖSAND Butik Unik Brännan 11.30 ÄLANDSBRO GTM 13.00 KRAMFORS Möbler o Hemkultur. 14.00 Umeå turen BOLLStA Busstation 15.00 Lördag 8/11.

SOLLEFtEÅ Statoil 16.00 FREDRIKA torget. 8.00.

StRAND P 17.30 BJURHOLM Busstn. 9.00 NÄSÅKER Stureplan 18.00 NYÅKER Korsningen 9.45.

JUNSELE Torget 19.00 RUNDVIK Rundviksgården 10.30 Nästa tur 6/11 NORDMALING OK 11.00.

HÖRNEFORS Kommunkont. 12.30 UMEÅ Granngården P 13.30.

VÄNNÄS Jvst. 14.30.

Nästa tur 29/11. Åsele Dorotea Vilhelmina turen Fredag 24/10 ÅSELE OK Q8 12.00-12.30 DOROtEA Torget. 13.30-14.00 VILHELMINA F.D. Televerket 15.00-16.00 Nästa tur 21/11

Förbeställ gärna Välkomna. Anna o Martin www.lappmarksbonden.se Åsele 0941-200 93. 070-5237347.

Vi vill köpa din skog.

Ring i dag.

I grunden vill du göra en riktigt bra virkesaffär och då är våra erfarna virkesköpare exakt rätt rådgivare.

När du säljer till oss bidrar du även till alltifrån höga flerbostadshus, till byggnader och broar i limträ. Visst känns det rätt bra att vi gör något bra av din skog?

Lars Forsell, Skellefteå, 070-666 08 24 Peter Sundqvist, Skellefteå norra, 070-335 78 02 Erik Lindholm, Skellefteå norra, 070-210 68 69 Tord Vidmark, Norsjö, 070-666 70 68 Stig Lundqvist, Lövånger, 070-628 46 61 Christer Nilsson, Bygdsiljum/Robertsfors, 070-666 63 93

med Annette i trädgården vanlig standardskötsel går det att låta cirka 15 procent stå kvar utan att det svider för mycket ekonomiskt.

Annette Dagervy har mång-

årig erfarenhet av naturens läkande kraft efter 20 år som trädgårdsodlingslärare på Nordvikskolans naturbruksgymnasium i Kramfors kommun.

– Trädgård är för mig friskvård. Att arbeta med trädgård och natur är väldigt avstressande.

Elever med utbrända tendenser har uppvisat positiva effekter. Skolan tar emot personer som arbetstränar i trädgården. Helst skulle Annette Dagervy vilja att det startade en rehabiliteringsutbildning på skolan vilket varit på gång men tyvärr rann ut i sanden.

I dag lär sig en grupp in-

vandrare grunderna inom trädgård- och jordbruksskötsel. Utbildningen ge-

”

Jonas Lundström, Ånäset/Burträsk, 070-343 07 83 Hasse Johansson, Vindeln, 070-666 31 16 Stefan Gotthardsson, Umeå norra, 070-343 01 88 Marcus Helletun, Umeå södra/Nordmaling, 070-343 55 09

Trädgård är för mig friskvård.

Att arbeta med trädgård och natur är väldigt avstressande nomförs tillsammans med Arbetsförmedlingen, de flesta har rötterna i afrikanska länder. Det finns mycket kunskaper inom gruppen, med yrkesbakgrunder som bland annat

Mats Lindfors, Bygdsiljum/Robertsfors, 070-666 07 90

Kristofer Johansson, Lycksele, 070-343 01 86

Annette Dagervy bonde, bilmekaniker och ingenjör. Någon som tidigare kört taxi i hemlandet rattar nu en fyrhjuling och forslar bort trädgrenar de kapat gemensamt.

SUSANNHE MELIN

Martinsons 937 80 Bygdsiljum www.martinsons.se

10

oktober 2014

Företag utvecklar nytt verktyg BURTRÄSK. Företaget Burträsk Legomekaniska AB satsar på en ny produkt. Sedan i våras har företaget arbetat med att ta fram och utveckla ett slyröjningsverktyg.

Det var för drygt ett år sedan som företagets vd Jan Nilsson fick nys om Agne Erikssons idé om slyröjningsverktyget. Jan Nilsson tyckte det lät intressant och köpte produktionsrättigheten. Nu har företaget utvecklat verktyget ytterligare och sedan i våras är tillverkningen igång.

En detalj som skiljer det här verktyget och andra slyröjningsverktyg ifrån är att själva röjningen utförs av slagor istället för kedjor.

– Vill man hugga av något så är det mycket effektivare

att använda slagor, säger Jan Nilsson.

För att verktyget ska passa till maskinen tillverkas varje verktyg efter typ av maskin. Så varje verktyg som görs är unikt.

– Vi tillverkar verktyget efter det som beställs. Det är fästet och motorn som kan variera. Dessutom gör vi verktyget i tre olika storleksmodeller 600, 800 och 1200 millimeter, säger Jan Nilsson.

Framöver finns det planer på

att utveckla verktyget ytterligare.

– I vinter kommer vi att arbeta med att utveckla fästet så att det även går att fästa på skogstraktorvagnar, säger Jan Nilsson.

Intresset för verktyget har varit hyfsat stort enligt Jan Nilsson.

Det här är ju ett provår men vi har haft en hel del att göra, säger han.

Varje enskilt verktyg anpassas efter vilken maskin som verktyget ska sitta på.

I vinter planerar Jan Nilsson att utveckla verktyget så att det även kan anpassas till skogstraktorvagnar. Än så länge är det endast svenska företag som har köpt verktyget men Jan Nilsson hoppas på att även Norge och Finland får upp ögonen för slyröjningsverktyget framöver.

JOSEFINE EKMAN

Dan Söderberg arbetar med att få till slagorna som ska sitta på den färdiga produkten.

Foto: JOSEFINE EKMAN

Bäst att provsmaka vad naturen har att ge, verkar det som den här killen tänka.

Rauni Sallinen från Hörneforsgruppen fotograferade eleverna, den mest kreativa klassen kommer att vinna ett hemligt pris.

Foto: CARINA ANDERSSON

Bildhuggarn Bengt-Erik Nilsson filar sågen för att visa hur konst skapas ur en trästam.

Jorden och skogen tog plats i staden UMEÅ. För sjunde året i rad har arrangemanget Jorden & skogen i stan anordnats i Umeå.

38 klasser hann under två dagar göra var sitt konstverk med assistans av Rauni Sallinen och Carina Andersson från konstföreningen.

Under dessa två dagar kunde över tusen elever i årskurs fyra till sex ur kommunens skolor bekanta sig med företag som på olika sätt arbetar med gröna näringar.

På området stod 25 statio-

ner uppställda där eleverna kunde vandra runt för att se

och lära sig kretslopp, plantering och skörd.

om fårskötsel och att det går att prata med fåren.

Kasamark fårfarm, vilket var en omtyckt uppgift.

Det fanns gott om prova på

– Frågar man ett får, tycker

En bit därifrån visar Kerstin

upplevelser, bland annat kunde eleverna baka skrabbisar, provsmaka ägg, tälja med kniv och mjölka en låtsasko.

Hälje gård var på plats och Erik Johansson berättade

du jag är ful? Då får man alltid till svar ”Nääähäää”, skämtade Erik Johansson och visade hur man klipper ett får.

Eleverna kunde även prova på att tova ull hos

Marquardt upp företaget Västerbotten potatis. Hon har varit med i sex år och tycker det är ett trevligt arrangemang.

Totalt sett blev det två dagar med mycket att se och

1800

elever besökte Jorden & skogen i stan. uppleva för kommunens skolelever.

CARINA ANDERSSON

11

oktober 2014

Trävaror till rätt pris!

Vi har lister, paneler, brädor och plank mm. Välkommen till oss! Öppettider: mån-fre 7–16 lördagar 8–12

Alla grävarbeten, skogsvård, dikning, dränering och skogsbilvägar mm.

Marahällan, 911 94 Vännäs Tel 0935-124 50 Ronny 070-665 45 74 Jörgen - Försäljning 070-346 57 21

ENGLUNDS TRÄ AB

Bolaget har sitt säte i Bastuträsk, Norsjö kommun. Bastuträsk ligger vid norra stambanan 5 mil väster om Skellefteå.

Bandfoderfördelare - Ny produkt från TKS för automatisk utfodring • • • •

0915-500 32, 100 36 • www.jpgrav.se • rojnoret@hotmail.com

BIL- & TRAKTORKYLARE • Kylare till alla bilar • Oljekylare • Värmepaket • Montering av kylare/ värmepaket • Renspolning av kylsystem

Liv- & r slaktdju köpes!

TKS rundbalsfräs Mullerup datavagnar Tuna utgödsling Ydre-grinden Inredningar

Repareras eller omcellas efter behov.

Färdiga utbyteskylare till många bilar.

Skogsröjning Vi röjer 90 hektar privatmark i veckan, från Västernorrland till Norrbotten.

Lång erfarenhet • Certifierad www.gardsteknik.se

Degernäs 10 916 91 Bjurholm, 070-57 270 43

070-101 47 98

perorjan.svelander@gmail.com

Ring 0970-77 22 50 Industrivägen 8, 901 30 UMEÅ classicautoradiator@gmail.com Tel 090-12 99 57

Karlgrens Slakteri AB • Gällivare •

• Lastbilspåbyggnader • Timmersläpvagnar • Ombyggnationer

Din lokala borrare för Vatten Geoenergi Prospektering Entreprenad Vi har lång erfarenhet och lokal kännedom efter snart 20 års borrning i Västerbotten.

Ring Charlie 070-373 28 17

Ontech 9035

0662-100 08 • Björna

www.bjornavagnar.se

• Fjärrstyr och larma enkelt över GSM-nätet • Nu kan du med Ontech 9035 enkelt styra element och andra elektriska apparater i sommarstugan, arbetsboden eller på andra ställen.

• Få templarm via SMS om temperaturen sjunker under en viss gradtal som man själv ställer in, skicka SMS och appara ten svarar med vilken aktuell temp det är.

• Få larm via SMS om strömmen går, 1-40 min inställbar tid.

• Upp till 7 st slav reläer kan styras • Trådlös larmbox som kan användas som inbrottslarm • levereras helt klar att användas • Lokal service och support

NU KOMMER SNÖN! Spara ryggen, köp en slunga!

JONSERED ST 2376

22.500:-

LSE Telecom AB • Bergstigen 3 B • 0950-700 518

JONSERED ST 2368

Medmänsklighet är vårt viktigaste C-borrare och Geotecmärket – har funnits i tidigare annonsering, hittar inte filen här hemma… vapen. Sms:a MED till 72900 så skänker du 50 kr till kampen mot FÖRSLAG PÅ TEXT: Loggan Charlies Brunns- & energiborrning – världens katastrofer.

Din lokala borrare för Vatten Geoenergi Prospektering Entreprenad

17.900:-

Nu finns vi även på Facebook. Gå in och gilla oss där!

SANDSTRÖMS

Vi har lång erfarenhet och lokal kännedom efter snart 20 års borrning i Västerbotten.

Åsgatan 8, 914 32 Nordmaling, 0930-105 33, www.sandstromsport.se

Ring Charlie 070-373 28 17

MÅN-FRE 9,30-18,00 LÖR 9,30-14,00

Köp årets rosa band

12

oktober 2014

Skogskrysset nr 5

Senast 7 november vill vi ha ditt svar.

Märk kuvertet: ”Skogskrysset nr 5”.

Skicka till adress: Tidningar i Norr AB, Box 3053, 90302 Umeå 1:a pris: 3 Trisslotter 2:a pris: 2 Trisslotter 3-5 pris: 1 Trisslott Vinnare och lösning presenteras i nästa nummer av Jord och Skog.

Skogskrysset nr 4 lösning och vinnare: 1:a pris: Ann-Mari Falk, Ånäsest 2:a pris: Lennart Norberg, Östersund 3-5:e pris:Mats-Erik Olofsson, Umeå Britt Gärdlund, Åsele Birgitta Nilsson, Nordmaling

Namn ...........................................................................................................................

Adress ...........................................................................................................................

Postadress ...........................................................................................................................

Telefonnumer ...........................................................................................................................

s! i t t a r G

13

oktober 2014

Bete ger korna bättre hälsa och möjlighet till naturligt beteende, men samtidigt påverkar beteslagstiftningen lönsamheten. Det visar en studie från Jordbruksverket.

Foto: ARKIV

Lönsamhet ökar med kor i stall STUDIE. Lönsamheten

bland mjölkföretagen skulle öka om korna hålls inne i stall och inte via lagstiftningen om betestvång tvingades ut på bete.

Det visar en studie från Jordbruksverket som omfattar tre typgårdar där man tittat närmare på hur lagstiftningen påverkar lönsamheten.

Bete ger korna bättre hälsa och möjlighet till naturligt beteende samt bidrar till samhällsekonomiska värden som öppna landskap och biologisk mångfald.

Thorsten Laxvik tillsammans med Ann-Sofie och Per-Olof Wågström som har en ko på kotellet just nu.

Foto: STINA GUSTAFSSON

Stort intresse för kotell i Edsele EDSELE. Intresset för närproducerad och ekologisk mat har fullkomligt exploderat, och det har likaså intresset för Thorsten Laxviks Kotell i Edsele. Här kunden möjlighet att följa en ko, stut eller kviga fram till slakten – och sedan köpa köttet, precis så som de vill ha det styckat.

– Jag har i princip alla mina djur sålda i förväg, ungefär 15 kor per år brukar gå till slakt.

Det var för omkring fem år sedan som idéen till ett Kotell uppkom, helt enkelt på grund av att det var några som frågade om de kunde få köpa en ko.

I dag finns det på flera håll i landet, och Thorsten Laxvik har även börjat göra

samma sak med grisarna.

– Det har blivit ett knorrtell! För korna kostar den 150 kronor kilot, och jag kommer köra på samma med grisarna.

De som bokar en ko hos Thorsten i Edsele är allt från vänner till folk som hittat

honom via kontakter eller fått nys om verksamheten på annat sätt. Ann-Sofie och Per-Olof Wågström från Eskilstuna är två av dem som har haft ko hos Thorsten sedan starten.

gärna stanna över natten om man så önskar.

– Vill man stanna finns det en stuga på andra sidan åkern man kan sova i. Det ingår i kotellet.

– Vi hittade till en restaurang

Rafnaslakt i Ramsele, som kooperativet Norrbete, där Thorsten Laxvik ingår, äger tillsammans med 45 ytterligare delägare. Djuren körs dit av djurägaren på söndagen, och slaktas på tisdagen.

– Ett av problemen med industrislakten är att alla djurarter packas ihop tillsammans i slaktbilen, och de blir oroliga och rädda.

i Eskilstuna som fick kött från Thorsten, och sedan insåg vi att vår sommarstuga inte låg långt härifrån. Det är jättekul att få följa kon, och köttet är helt fantastiskt, säger Ann-Sofie.

Att intresset för närproducerat och ekologiskt har ökat lavinartat på senare tid tror Thorsten beror på att mat industrin förbrukat sitt förtroende. Många är beredda att betala för att se var köttet kommer ifrån, och ha direktkontakt med bonden.

– Vi kan inte producera mat

Thorsten, Ann-Sofie och Per-Olof diskuterar hur det kommande kon ska slaktas, och vilka bitar paret vill ha.

på det sättet som vi har gjort. Tidigare tillförde jordbruket naturen, och vi måste återgå till den sorts produktion igen. Vi kan inte ta mer än vad vi ger till naturen.

För dem som har en ko på kotellet i Edsele finns möjlighet att komma och hälsa på, se hur kon har det och

Slakten av djuren sker på

”

Innehåller dubbelt så mycket D-vitamin.

Foto: NORRMEJERIER

Mycket D-vitamin

UMEÅ. Norrmejerier På Thorsten Laxviks gård finns omkring 55 nötdjur idag.

Här får de lugnt komma till slakteriet, och sedan varva ner ett par dagar på plats innan själva slakten.

Många av dem som har en

ko på kotellet säljer i sin tur köttet vidare till vänner och bekanta hemmavid, eftersom köttet från en hel ko kan bli lite mycket. Ann-Sofie och Per-Olof Wågström har ett kompispar hemma som de delar sitt kött med.

– Vi är inne på vår andra ko nu. Första gången stekte vi fin-bitarna och hade en fest ihop, skrattar Ann-Sofie.

STINA GUSTAFSSON

Vi kan inte producera mat på det sättet som vi har gjort.

Tidigare tillförde jordbruket naturen, och vi måste återgå till den sorts produktion igen.

Vi kan inte ta mer än vad vi ger till naturen.

Thorsten Laxvik

lanserar nu en ny mellanmjölk, Norris mellanmjölk, som innehåller dubbelt så mycket D-vitamin som vanlig mellanmjölk.

Bakgrunden är studier från Umeå universitet som visat att många barn har svårt att få i sig tillräckligt med D-vitamin, speciellt allt i norra Sverige och då framför allt på vinterhalvåret då vi inte får tillräckligt med solljus.

Små jordbruk ger mångfald

JORDBRUK. Små jordbruk med stor biologisk mångfald har bäst förutsättningar att producera mat till många om de samtidigt ska vara självförsörjande på drivmedel och växtnäring.

Den utmanande slutsatsen kommer Kristina Belfrage fram till i en avhandling från SLU. Hon hävdar att viktiga inslag i den typen av jordbruk är flera djurslag, betesmarker och god tillgång på arbetskraft.

Hög biologisk mångfald och hög matproduktion behöver inte stå i motsats till varandra är en av hennes slutsatser.

14

oktober 2014

Älgtilldelningen är justerad efter ny analys ÖRNSKÖLDSVIK. Tilldelningen inför årets älgjakt blev en tvistefråga för Örnsköldsviks älgförvaltningsområde.

– Parterna har kommit överens, säger Anders Åström, markägarrepresentant i förvaltningsgruppen, Holmen Skog.

Anna-Lena Marklund är en av tre tjejer som har börjat den nya träindustrilärlingsutbildningen. De tre första veckorna av utbildningen har hon varit på justeringen på Martinsons i Bygdsiljum.

Foto: JOSEFINE EKMAN

Ny utbildning lockar kvinnor BYGDSILJUM. Inför uppstarten av en ny träindustrilärlingsutbildning i länet, som började under hösten, var det många som lämnade in intresseanmälningar. Flera av dem som ansökte om en plats på utbildningen var kvinnor.

Enligt Ellinor Berglund som är samordnare på Vux i Skellefteå, som tillsammans med Martinsons i Bygdsiljum och Norra timber i Kåge står bakom utbildningen, har fler kvinnor än vad som var väntat sökt till utbildningen.

– Det är jättekul att det var så många tjejer som sökte.

Företagen tar gärna in tjejer då det vanligtvis är killar som arbetar inom träindustrin, men självklart tittar man på vilken kompetens de sökande har i första hand, säger hon.

Totalt är det tre kvinnor

som går lärlingsutbildningen i dagsläget.

En av dem är AnnaLena Marklund. Sedan förra månadens ingång, 1 september, är hon lärling på Martinsons i Bygdsiljum.

Anna-Lena, som är från Åbyn utanför Burträsk och tidigare har arbetat inom bland annat äldreomsorgen, har under sina första veckor varit på justeringen och efter det ska hon lära sig mer om sågen.

Anledningen till att hon sökte plats på utbildningen var att hon ville prova på något nytt och att hon är intresserad av träindustri.

– Jag har egen skog så jag

har ett intresse för trä och när jag såg en notis om utbildningen i tidningen så tänkte jag att man kan ju alltid prova att söka, så jag kastade in en intresseanmälan, berättar hon.

”

Tilldelningen inför årets älgjakt blev en het potatis där parterna var oeniga.

Detta då markägarrepresentanterna drev igenom en tilldelning som var större än vad älgstammen väntas reproducera sig.

Detta fick jägarrepresen-

tanterna att reagera och i slutändan begärde länsstyrelsen in en ny analys från ett oberoende håll.

Svensk Naturförvaltnings rapport visade på att älgstammen i Örnsköldsvik till och med kunde vara rejält lägre än beräknat, och föreslog en tilldelning som var lägre än vad jägarrepre-

sentanterna hade önskat.

Läget var så allvarligt att ett extra möte lades under jaktuppehållet för att då med hjälp av statistiken från avskjutningen och älgobservationer under september månad kunna analysera situationen och vidta eventuella åtgärder.

Inför detta möte gjordes även en ny analys av älgstammens storlek av Svensk Naturförvaltning.

– Vi har begärt in en ny analys av Svensk Naturförvaltning, bekräftar Anders Åström.

I den förra rapporten konstaterades att en flyginvente-

600 älgar minskar den totala tilldelningen med.

ring av älgstammen skulle kunna förändra synen på stammens storlek, men nu med hjälp av statistiken från septemberjakten kunde nya slutsatser dras.

I den nya analysen bedöms att älgstammen är större än vad den förra rapporten befarade och för att upprätthålla målnivån på 5,5 älgar per tusen hektar så krävs det att ytterligare 1021 älgar fälls.

Samtidigt kunde det under Örnsköldsviks älgförvaltnings möte konstateras att avskjutningen minskat i år jämfört med ifjol under

september, en skillnad på 400 älgar. Även antalet älgobservationer per mantimme minskade. Rekommendationerna blev att älgskötselområdena och dess styrgrupper lokalt skulle bilda sig en uppfattning och eventuell justering av tilldelningen då älgtillgången bedömdes vara varierande mellan olika områden.

Det innebar att årets till-

delning justerats på flera områden i form av minskad tilldelning.

– Frågan om älgtilldelning har fått alldeles för stora proportioner. Det är bara en lek med siffror, man kan inte se hur stor stammen är förrän man ser vad som faktiskt blir skjutet. Man skjuter aldrig fullt, det är bara en siffra, säger Karin Saltin, jakthandläggare vid Länsstyrelsen Västernorrland.

MARIA BOSTRÖM

Anna-Lena trivs bra som lärling.

– Det känns jättebra att vara här. Man får lära sig något nytt hela tiden. Alla som jobbar här är vänliga och tar hand om mig när jag är som Imse vimse, säger hon.

Utbildningen slutar den 19 december och då önskar Anna-Lena att hon ska få ett jobb inom träindustrin.

– Jag hoppas ju på jobb framöver men vad som händer får tiden utvisa, säger hon.

Utbildningen består mes-

tadels av praktiskt arbete, vilket innebär att lärlingarna är ute på arbetsplatsen fyra dagar i veckan.

En dag i veckan samlas lärlingarna i Kaplanskolan i Skellefteå. Då studerar man bland annat ritningslära. Utbildningen, som ger 550 gymnasiepoäng, startade efter att Martinsons hörde av sig till Vux i Skellefteå och berättade att det finns ett behov av folk inom träindustrin.

– Vi började titta på vad

som eftersöktes. Eftersom vi samarbetar mycket med Kaplanskolan hörde vi oss för vad det finns för lärare där som kunde finnas tillhands, säger Ellinor Berglund.

Det visade sig att även Norra timber i Kåge var intresserade av att ha lärlingar. Totalt är det sju personer som har börjat den nya träindustrilärlingsutbildningen.

JOSEFINE EKMAN

Jag hoppas ju på jobb framöver men vad som händer får tiden utvisa.

Anna-Lena Marklund

Tilldelningen inför årets älgjakt har varit en tvistefråga. Nu har tilldelningen justerats på älgskötselområdena i Örnsköldsviks kommun utifrån fällda älgar och älgobservationer under septemberjakten.

Foto: MARIA BOSTRÖM

15

oktober 2014

I älgslakteriet i Mullsjö har de teoretiska kunskaperna omsatts i praktiken.

Foto: JANNE VÄISÄNEN

Älggrytan var en perfekt avslutning på en trevlig lärotid. ”Den var uppiggande” kommenterar Åke Tjärnlund, kursledare.

Tolv jägare har lärt sig stycka i Mullsjö.

Från träff till tallrik med Mullsjö jaktlag MULLSJÖ. Förra helgen avslutades Mullsjö jaktlag en styckkurs, som gett ett gott utbyte.

– Vi kommer aldrig att bli proffs, eftersom vi bara styckar några gånger per år, men mycket bättre kan det bli, säger Åke Tjärnlund, jägare och kursledare.

Hösten 2013 efterfrågade några yngre jägare i Mullsjö en kurs i styckning av kött.

Förra helgen avslutades kursen med en brakmiddag bestående av självskjutet älgkött.

– En lärorik och trevlig samvaro, säger Åke Tjärnlund, rutinerad jägare och

erfaren kursledare i Mullsjö.

Kursen, som administrerats av Vuxenskolan i Nordmaling, påbörjades i våras och har följt boken Älgen efter skottet, från träff till tallrik, av Lars Bengtsson.

Där beskrivs hela processen från urtagning till frakt

”

och styckning, med lite matlagningsrecept som knorr.

Hygienens betydelse kan inte överdrivas.

– Ingen har dött tidigare, men ack så mycket bättre köttet kan bli, det gäller att så mycket som möjligt undvika att få in bakterier, säger Åke som föreskriver plasthandskar som ett absolut krav.

Du vill inte ens tänka på hur

smutsiga en ivrig jägares händer är efter flera timmar på älgpasset.

Rengöring av kniv och tillslutning med buntband efter urtagning av

Gör man fel får man en sämre produkt, då gör man sig själv en björntjänst.

köttdelar, är tumregler som ofta försummas.

– Till och med jag som jagad ända sedan mitten 1960-talet har lärt mig ett och annat gott råd, säger Åke.

Åke menar att det är en stor fördel om kurser som dessa kan hållas inom, och av personer i, befintliga jaktlag. Det gör att hela jakten, både förberedelser och efterspel, kan ske som ett sammanhållet utbildningsmoment.

Sista kurstillfället passade jaktlaget på att tillaga

Åke Tjärnlund något av det hittills fällda köttet. 8 november infaller den traditionella älgfesten i Mullsjö. Då bjuder byaföreningen på älgkalv, som skänkts av jaktlaget i Mullsjö. Årets fångst hittills?

– Två vuxna älgar och tre kalvar, säger Åke.

FREDRIK BJÄRNESAND

16

oktober 2014

En slipad affärsidé AVA. Sedan fem år driver Per Olov Bäcklund skogsserviceföretag på heltid hemma på gården.

– Jag sa upp mig och provade mig först fram vid sidan om ett jobb som sopåkare, säger Per Olov i Ava, Nordmaling.

Per Olov Bäcklund har en gedigen bakgrund som resande säljare, varav åtta år inom servicemateriel till skogsentreprenörer.

– Jag ville ha jobbet närmare, säger Per Olov som för sju år sedan sa upp sig och bildade eget bolag.

Efter att i två år drivit firman Bäcklunds industrislang på kvällar och helger, vid sidan om ett arbete som sopåkare, var Per Olov mogen att kapa navelsträngen. Sedan dess slipar han maskinkedjor, servar svärd samt tillverkar och säljer hydraulslangar och kopplingar på heltid. I en bransch där produktionsavbrott får entreprenörerna att svettas pengar är struktur och framförhållning a och o.

– Jag har byggt upp ett ar-

betssätt som gör det lätt för förarna att själva planera och handla. Ett sms räcker, sedan far jag ut, säger Per Olov, som inte är någon pappersvändare.

– Jag sitter inte och väntar, istället packar jag fikakorgen och åker ut till förarna i fält, det är de som vet vad som behövs.

Kundkrets finns i skogarna mellan Umeå och Övik upp till Fredrika. I våras byggde Per Olov om lokalerna och köpte in fler helautomatiska slipmaskiner.

– Vinterns stormfällningar har gjort att jag behövt

”

Jag sitter inte och väntar, istället packar jag fikakorgen och åker ut till förarna i fält.

Per Olov Bäcklund

Hemma på barndomsgården i Ava, Nordmaling, har Per Olov Bäcklund byggt upp sin verksamhet.

Foto: FREDRIK BJÄRNESAND

gradera upp mig, säger Per Olov som arbetar ensam och inte har några planer på anställda.

Nästa steg är att bredda sor-

timente med fetter och andra förnödenheter.

– Det gäller att knyta upp kunderna med ett lämpligt sortiment. Tycker de om en, och arbetar man på rätt sätt, så tar man marknadsandelar.

Det är både plus och minus med att ha jobbet hemma på tomten.

– Folk kan ringa när som helst, men då tar jag ut en jouravgift, det gör att kunden inte behöver känna sig till besvär.

Framtiden?

– Den ser stabil ut, konjunkturen varierar men det allra viktigaste för en liten aktör är hur man bemöter kunderna.

FREDRIK BJÄRNESAND

Per Olov klipper och monterar för alla behov. ”Ibland kan man nöja sig med mindre dimensioner, då blir kabeln mer flexibel och håller längre.”

Helautomatisk kedjeslip. ”Vinterns stormfällningar har gjort att jag behövt gradera upp mig.”

7-siffriga vinster för Norra skogsägarna i år UMEÅ. Förlust har vänts till vinst för Norra skogsägarna de första åtta månaderna i år.

Norra redovisar ett rörelseresultat på 77 miljoner kronor för de första åtta månaderna i år, att jämföras med fjolårets minus 22 miljoner kronor. Orsaken är en effekt av ökad försäljningsvolym, högre priser på trävaror samt högre produktivitet för såväl skogs- och industriverksamheten.

– Det goda resultatet har vi kunnat göra utan att behöva sänka priset på massaved som en konsekvens av förra årets stora stormfällningar, säger vd Pär Lärkeryd.

Om han är nöjd med rörelseresultatet uttrycker han en viss oro för utsikterna för resten av året, utsikterna är

dystrare. Marknaden kommer fortsatt att präglas av ett överskott av massaved samtidigt som det globala priset på sågade trävaror sjunker.

Virkesöverskottet som präg-

lat den svenska marknaden de senaste åren har i sin tur ökat exporten av trävaror, på många kundmarknader ökar därför trävarulagren.

Trävarubranschen står nu inför utmaningen att balansera sin produktionsvolym och prissättningen av sågtimmer mot ett sviktande globalt marknadspris på sågade trävaror, förklarar Pär Lärkeryd.

– Klarar marknaden inte av detta hamnar Sveriges sågverk i en ny branschkris, vilket skadar industriägare och skogsägare, säger han.

Pär Lärkeryd är nöjd över att lanseringen av för-

77

miljoner kronor är Norra skogsägarna plus för de första åtta månaderna i år. eningens skogsekonomiska tjänster under namnet ”Vi uppfinner framtiden” har tagits emot så positivt av skogsägarna.

– Vi ökar våra volymer och jag ser en klar produktivitetshöjning inom flera områden. Det är en förmån att få leda en så här framsynt och kompetent organisation som vågar satsa stort på nytänkande, säger han.

PETER KÄRR

Nöjd över ett rörelseresultat på 77 miljoner kronor för de första åtta månaderna, att jämföras med ett minus på 22 miljoner kronor motsvarande tid förra året, är Pär Lärkeryd, vd för Norra skogsägarna.

Foto: PETER KÄRR