Js nr 6 2014 by Tidningar i Norr AB

Nr 6 2014

Ny rektor med stor vision Sidan 13

g n i r m ä s r ö Stor f t s n i v s r e d av bön

Sidorna 4–5

s p i t s p p a l k l Ju r e n n ä v r u t till na Sidorna 8– 9

Kontakta våra Virkesköpare Vännäs, Bjurholm, Nordmaling, Lycksele, Åsele Jonas Tellström Tel: 070-600 69 19

”Vi har förädlat den västerbottniska skogsråvaran sedan 1931!” Tväråbäck 20 • SE-911 91 Vännäs • www.nkltra.se • Tel: 0935-305 00

Vännäs, Vindeln, Umeå, Lycksele, Robertsfors Rolf Sandberg Tel: 070-600 21 15

november 2014

Krönika Torbjörn Wennebro Heleneborgs gård

Miljöpartiet – ett växande miljöproblem!

ag har berört frågan i tidigare krönikor men med tanke på att Miljöpartiet nu ingår i den sittande minoritetsregeringen är det åter dags att peka på hur partiet i flera avseenden lever med föråldrade föreställningar i miljö- och klimatfrågor. Inom Biofuel Region startade vi för något år sedan samverkansprojektet Skog, energi och klimat för att skapa insikt hos svenska, men framför allt europeiska beslutsfattare, om skogens stora betydelse och potential i klimatarbetet. Frågan har, förutom möten i Bryssel, varit föremål för seminarier både i Piteå och i Sundsvall där de flesta inser att ett aktivt skogsbruk gör störst nytta i klimatarbete. Utom företrädare för miljöpartiet som fastnat i föreställningen att skogen ska stå orörd. Samma visa i jordbruket där man nu i regeringsställning driver på återinförande av skatt på handelsgödsel, en ur miljösynpunkt helt meningslös åtgärd, men med följd att ännu fler svenska lantbruksföretag slåss ut. Följden blir ökad import av livsmedel med ofta sämre miljöstatus och att färre mular håller artrika betesmarker öppna med förlorad biologisk mångfald som följd. Åtgärden är både vad gäller artrikedom och klimat kontraproduktiv. God näringsstatus i marken ger grödor som binder mera kol. Partiet har också i regeringsförhandlingarna tvingat

”

Det är i sanning märkligt att det parti som säger sig värna natur och miljö har det mest urbana synsättet av alla. Stefan Löfvén att gräva fram den gamla förslaget från papperskorgen om vägskatt för tung trafik (skatt på avstånd) som man nu nylanserar under beteckningen vägslitageavgift. Dessutom har man det dåliga omdömet att på debattplats i Dagens Nyheter presentera idén som ett sätt att få in några extra miljarder till statskassan för infrastruktursatsningar i storstadsområdena. Tala om cynism! Sverige är ett glest befolkat land med stora avstånd där den självklara ambitionen måste vara att göra Sverige rundare. Miljöpartiet har nu fått med sig socialdemokraterna på att göra precis tvärtom. En skatt på avstånd skulle särskilt drabba norra Sverige och de

areella näringarna. Ökade transportkostnader gör skogsbruket olönsamt i Norrlands inland det vill säga de delar av landet där varje jobb är extra viktigt.

ör att inte tala om andra tokigheter. Det ”tillfälliga” stoppet av bygget av förbifart Stockholm kostar 4 miljoner kronor per dag, pengar som vi skulle vara fantastiskt glada om vi kunde använda till exempelvis enskilda vägar istället för att kastas i ett stort svart hål. Upplysningsvis kan nämnas att hela det statliga anslaget till enskilda vägar i Västerbotten motsvarar kostnaden för tre dagars byggstopp. Då har beloppet ändå tredubblats sedan alliansregeringen tillträdde. Det nu bara att hoppas att riksdagens majoritet säger nej till alla tokigheter som Miljöpartiet fått med i regeringsdeklarationen. I det fallet har jag inga problem med att SD röstar med allianspartierna. Beröringsskräcken får inte leda till att miljö- och landsbygdsfientliga förslag förverkligas. Det är i sanning märkligt att det parti som säger sig värna natur och miljö har det mest urbana synsättet av alla. För dem som kan cykla och gå till jobbet spelar det kanske ingen roll om jordbruksmark läggs för fäfot och skogsentreprenörer i Norrlands inland går i konkurs. Men för naturen och klimatet har det betydelse.

Många nya projekt för Martinson – Träbranschen vädrar lite morgonluft just nu verkar det som. Bland annat har vi en hel del beställningar på förädlat trä och det känns bra, berättar Olov Martinson. I samband med att beställningarna har gått uppåt har Martinson ökat personalstyrkan. – Vi har anställt fyra-fem

personer men vi kommer förmodligen att behöva mer folk allt eftersom, säger Olov Martinsson. En annan av företagets verksamheter som har haft det lite tufft tidigare men som går bra just nu är projektverksamheten för byggmarknaden. – Här ser vi att det har vänt. Det byggs mer nu än ti-

digare i hela landet men framför allt i Stockholm. Även i U m e å Mikael Lindberg. h a r Foto: PRESSBILD byggprojekten ökat i och med att man har kämpigt med bostäder där. Detta har öppnat marknaden för oss, säger Mikael Lindberg, vd för Martinsons byggsystem.

Förutom att flerbostadshusprojekten har ökat har även beställningarna på idrottsarenor blivit fler den senaste tiden.

– Vi har en del efterfrågan när det gäller läktare till fotbollsarenor, idrottshallar och ishallar. Ett av våra största projekt just nu är att bygga Europas största innebandyarena i Uppsala. I detta projekt är vi både leverantörer och montörer och byggstarten sker vid års-

skiftet, berättar Lindberg. En anledning till att intresset för Martinsons produkter har ökat är att intresset för att använda trä som material har ökat, enligt Mikael Lindberg.

– Jag tror att det beror på att vi är ganska breda. Vi håller på med det mesta. Det som är kul är att det finns ett stort intresse att bygga i trä. En orsak till att det ser ut så är att trä är bra byggma-

terial ur ett miljöperspektiv, då trä är en ickeändlig resurs, säger han. Även inom byggsystemverksamheten kan det komma att rekryteras mer personal. – Vi har tillräckligt med resurser, när det gäller personal, just nu men fortsätter det så här kan det bli aktuellt framöver, säger Mikael Lindberg.

JOSEFINE EKMAN Foto: JOSEFINE EKMAN

BYGDSILJUM. Det går bra för trävaruföretaget Martinson just nu. Företaget har flera nya projekt på gång i hela landet och företagets vd, Olov Martinson, ser positivt på framtiden.

Kontakta oss

Besöksadress: Formvägen 16, Umeå Postadress: Box 3053, 903 02 Umeå Telefon: 090-711 380 Fax: 090-711 389 Redaktionen: redaktionen@vasterbottningen.se Debatt: debatt@vasterbottningen.se Mail: fornamn.efternamn@vasterbottningen.se Tryck: Daily Print, Umeå. www.dailyprint.se Utges av: Tidningar i Norr AB, Box 3053,

903 02 Umeå Ansvarig utgivare: Jonatan Hjort, vd, 090-711 382, 073-818 00 06 Företagsannonser: Display Umeå AB, 090-71 15 00 Redaktionen ansvarar ej för insänt icke beställt material. Eventuell vinstskatt betalas av vinnaren. Besök oss gärna på webben: www.tidningarinorr.se Jord&Skog kommer ut sex gånger per år och ges ut till alla prenumeranter av tidningarna Västerbottningen, Lokaltidningen och Nordsverige.

Sven-Eli Forsgren Redaktör 090 – 711 388

Peter Kärr Reporter 090 – 711 383

Susannhe Melin Reporter 0612 – 701400

Maria Boström Reporter 0660 – 431 1400

Madeleine Ruuth Reporter 090 – 711 398

Gun Fahlén Ekonomi/Prenumeration 090 – 711 381

november 2014

Gröna kurser på gång... Hur får vi kon dräktig?

Måndag 24 november, Kalix Kurs om förbättrad brunstpassning. Om brunstcykeln, hormonbehandling, sinkutfodring, med mera. Anmälan senast 17 november.

ET - spolning och embryoinläggning

26 november, Luleå 27 november, Lövånger Under kursdagen lär vi oss det mesta inom ET med hjälp av veterinär och avelsrådgivare på plats. Anmälan senast 17 november.

Erfa-grupper för fårägare

Start i höst utifrån gruppdeltagrnas närområde och intresse. Dela erfarenheter, diskutera, analysera och utveckla din fårverksamhet! Catarina Ottosson är koordinator och finns som stöd för gruppen. Förslag på intresseområden finns. Ingen kursavgift. Din tid, motivation och intresse är gruppens drivkraft. Ingen kursavgift. Anmäl dig snarast!

Usewood 6x6 - den smidiga röjningsskördaren Bison 8000 - den smidiga miniskotaren

Anmälan och information För aktuella datum, fler kurser, seminarier och studieresor besök vår hemsida. Information och kontakt Gröna Navet tel 090-16 41 83 e-post gronanavet@umea.se

www.gronanavet.se

Vännäsby 0935-39930 Sikeå 0934-15100 www.johanssonmaskin.se

Öka värdet i din avverkning! NYHET! Med vårt nya klentimmersortiment ökar virkesvärdet för dig som skogsägare. Kontakta någon av oss – vi berättar gärna mer! Distrikt Björna Tomas Sjölund 070-642 42 34 John-Petter Karlsson 070-526 51 98 Distrikt Bredbyn Lisbeth Rantaniemi 070-653 12 15 Arne Lindblad 070-298 67 70 Emil Fahlén 070-210 92 20 Distrikt Lycksele Nicklas Stenlund 070-346 60 82 Lars Eliasson 070-251 11 90

Läs mer på www.holmen.com

Distrikt Umeå Bert Forsberg 070-326 45 29 Stig Forsberg 070-326 45 21 Karl Noro-Larsson 070-228 70 80 Lars Jacobsson 070-265 55 69 Distrikt Norsjö Jonny Stenmark 070-557 89 42 Tord Eklund 070-326 45 35 Lars-Erik Lindmark 070-209 76 61

Vi är lite eljest. Det är också vår styrka. Länsförsäkringar känner till dina behov som lantbrukare. Därför ser vår service ut som den gör. Hos oss får du hjälp med banktjänster, lån, skogskonto, EU-kredit, maskinfinansiering samt person-, sak- och lantbruksförsäkringar. Allt finns under ett och samma tak. Det blir enklare så.

Umeå 090-10 90 00 Skellefteå 0910-73 40 00 Lycksele 0950-347 50 LFvasterbotten.se

november 2014

Sveriges förslag synas av EU LANDSBYGDSPROGRAMMET.

Landsbygdsdepartementet och Jordbruksverket arbetar nu för fullt med att besvara de frågor, 333 stycken, som EU-kommissionen hade på Sveriges förslag till nytt Landsbygdsprogram. I slutet av november skall landsbygdsdepartementet lämna sina svar till kommissionen.

miljoner skogskubikmeter beräknas bruttoavverkningen till under 2014, enligt Skogsstyrelsen. Det är en ökning med 1,6 procent jämfört med 2013.

God miljöhänsyn i länets skogar SKOG. Skogsstyrelsen och en rad aktörer i det väs-

terbottniska skogsbruket: skogsägare, entreprenörer och skogsbolag träffas under hösten i skogen för att diskutera miljöhänsyn vid avverkningar. Praktiska exempel i skogen ska ge vägledning för hur miljöhänsynen ska bli bättre på sikt.

Kraftig försämring av bönders lönsamhet GLADABERG. Nu gäller det att hålla sig över vattenytan och slimma produktionen allt som bara går, konstaterar mjölkbonden Peder Alenius, i en kommentar till sänkningen av ersättningen. Peder Alenius driver en robotgård i Gladaberg, Vindeln med närmare 70 djurenheter. Beskedet om att mejeriet sänker ersättningen med 30 öre per kilo mjölk innebär ett intäktsbortfall på mellan 180 00 och 200 000 kronor för mjölkföretaget – Tragiskt. Finns inte ord att beskriva vad man känner. Nu handlar det om att slimma och jaga kostnader. Jobba mer själv, vara

på alerten och hoppas att man inte råkar ut för några sjukdomar. Vi har en avbytare fyra gånger i månaden, frågan är om vi kan ha kvar den tjänsten, säger han.

Det finns flera andra delar av

verksamheten som nu kommer att ses över, allt för att skära kostnader. Redan nu vet han att planeringen för ett nytt lösdriftsstall och maskininves-

”

teringar läggs på is.

Samtidigt som ersättningen

Nu handlar det om att slimma och jaga kostnader.

sänks ligger andra kostnader kvar, plast, kraftfoder och diesel. – Nu har dieselpriset gått ner lite, men det är inte mycket. Jag tror att vi kommer att få se konkurser bland mjölkbönderna, säger han.

Peder Alenius

Samtidigt vill inte Peder Ale-

nius klandra mejeriet för den drastiska sänkningen av ersättningen. – Nej, mejeriet kan ju inte köra på underskott. Men det blir riktigt tufft nu för oss mjölkbönder, säger han.

Peder Alenius, Gladaberg, Vindeln. Foto: PETER KÄRR

PETER KÄRR

Inga signaler om krisande gårdar UMEÅ. Inga signaler om krisande mjölkgårdar har ännu nått Tony Karlsson, lantbruksansvarig vid Swedbank i Umeå. – Jag har stort förtroende för de västerbottniska lantbruksföretagen, säger han. Det är oro bland mjölkproducenterna efter Norrmejeriers sänkning av avräkningspriset. Nyligen träffades ett 60-tal av Norrmejeriers leverantörer på Norrmejerier i Luleå för att diskutera det kärva ekonomiska läget. Men än så länge

har inte oron nått in till Tony Karlsson, lantbruksansvarig vid Swedbank i Umeå. – Nej, vi har inga signaler om att mjölkföretagen krisar. Jag har stort förtroende för lantbruksföretagen i länet. Men visst finns det företag som har det kärvt precis som det finns företag som tjänar pengar och kan parera sänkningen, säger han.

Vad kan då banken göra för

mjölkföretag som krisar? – Går inte att generellt svara på den frågan. Varje

enskilt företag måste analyseras för sig och så får man titta på helheten, säger han.

Bankens verktyg för att hjäl-

pa krisande lantbruksföretag är amorteringarna, kanske kan justeras. Alternativt korta krediter. – Bonden kan göra en del själv också genom att göra en budget, hålla den och ha koll på likviditeten i företaget. Men framförallt, prata om det med vänner, bekanta, rådgivare, banken innan det är för sent, förklarar han. Positivt i sammanhanget

”

Vi har inga signaler om att mjölkföretagen krisar. Tony Karlsson

är de låga räntorna. – Skulle vi ha haft en ekonomi balans skulle räntan ha legat i spannet 4-7 procent. I dag ligger vår rörliga ränta på 2,22 procent, säger han.

Tony Karlsson, lantbruksansvarig Swedbank, Umeå. Foto: PETER KÄRR

PETER KÄRR

Robotgård förlorar 180 000 LÄNET. Norrmejeriers sänkning av avräkningspriset med 30 öre motsvarar ett inkomstbortfall på cirka 180 000 kronor för en mjölkgård med robot och 70 kor, förklarar Stig-Lennart Nilsson, affärsrådgivare vid LRF Konsult, Umeå.

Faller, gör ersättningen till mjölkbönderna med 30 öre per kilo mjölk. Foto: NORRMEJERIER

Sänkningen av avräkningspriset med 30 öre per kilo mjölk till mejeriets cirka 550 leverantörer har skapat oro i bondeleden, förklarar Stig-Lennart Nilsson, affärsrådgivare vid LRF Konsult i Umeå. Norrmejerier motiverar

beslutet med minskad konsumtion av mjölk, det ryska importstoppet och ett ökat globalt utbud av mejeriprodukter som resulterat i att både världsmarknads- och avräkningspriset har sjunkit. – Många bönder är oroliga och frågar om det stoppar med 30 öre och hur länge prissänkningen varar, framför allt de som byggt nya djurstallar, säger han.

sett blir det kännbart för alla gårdar. – Ingen kunde förutse fallet i mjölkpriset för ett halvår sedan, men vi kommer att få vänja oss vid större mjölkprisvariationer. Nu är det viktigt för bönderna att ha koll på ekonomin, speciellt likviditeten och ha en nära och fortlöpande dialog med banken, rekommenderar han.

Stig-Lennart Nilsson menar

tygslåda en handlingsplan, i första hand en prognos vad som går att göra för sänka produktionskostnaderna. Under nästa år lanserar

att det är stora skillnader mellan de gårdar som det går bra för och de gårdar som nu får det kärvt, oav-

LRF Konsult har i sin verk-

550

mjölkleverantörer finns det i Västerbotten, Norrbotten och Västernorrland. LRF Konsult ett nytt verktyg: ”Affärssystem lantbruk”. – Har testats på ett 40-tal gårdar i södra Sverige med bra resultat. Intresset för ekonomi har ökat på gårdarna, säger Stig-Lennart Nilsson.

november 2014

Ingen snabb lösning för mjölkbönderna

Priserna på sågtimmer nedåt

MJÖLK. Mjölkkrisen för landets mjölkbönder finns det ingen snabb

SKOG. Under tredje kvartalet 2014 sjönk pri-

lösning på. Det menade landsbygdsminister Sven-Erik Bucht vid en träff med representanter för Norrmejerier. Nyligen sänkte Norrmejerier ersättningen till mjölkbönderna med 30 öre. Sven-Erik Bucht lyfte fram den nationella livsmedelsstrategin som regeringen vill införa för att höja Sveriges självförsörjningsgrad.

serna för sågtimmer och massaved med sex respektive två procent jämfört med kvartalet innan, enligt Skogsstyrelsen. I region nord sjönk sågtimmerpriserna med en procent och i region syd med tolv procent.

nya naturreservat har länsstyrelsen i Västerbotten beslutat att bilda: Rödmossamyran i Norsjö kommun och Kronberget i Vännäs kommun.

Lönsamheten i det svenska lantbruket sjunker till rekordlåga nivåer, värst är det för mjölkbönderna, visar höstens Lantbruksbarometer. Illustration: SWEDBANK

Rekordlåg vinst för bönderna – Sämst lönsamhet på tio år UMEÅ. Sämsta lönsamheten i lantbruket på tio år är bilden som framträder i höstens Lantbruksbarometer. Samtidigt som Norrmejerier meddelade att de sänker avräkningspriset kom den senaste mätningen från LRF Konsult och Swedbank om tillståndet i jordbruket. Barometern visar att åtta av tio lantbrukare upplever att lönsamheten är mycket dålig, en fördubbling sedan den stora mätningen i våras. Allt fler lantbrukare känner av en pressad lönsamhet.

78 procent av de tillfrågade upplever att lönsamheten är ganska eller mycket dålig. Bara 18 procent av lantbrukarna upplever lönsamheten som ganska god, endast en procent

procent av lantbrukarna upplever att lönsamheten är ganska eller mycket dålig. säger sig ha mycket god lönsamhet. Den gren av lantbruket som ser mörkast på framtiden är mjölkproducenterna (se intervju här intill med mjölkbonden Peder Alenius) som upplever kraftigast lönsamhetsförsämring. Grisbönderna är de som ser ljusast på framtiden och också de som upplever högst lönsamhet.

PETER KÄRR

Lantbruksbarometern

kronor – Vi kör igång från årsskiftet i lite mindre skala.

Enkelt uttrycket handlar det om att få en bild över effektiviteten i produktionen, kostnader och intäkter och nettot. – Fokus har legat på producerad mjölk, men det viktiga är levererad mjölk och vilka kostnader bonden har för produktionen, säger han.

PETER KÄRR

”

4 Är en undersökning av det ekonomiska läget i svenskt lantbruk. Höstens barometer är en minivariant, telefonintervjuer med 300 lantbrukare, av den mer omfattande mätningen som presenterats varje vår sedan 1987 och bygger på telefonintervjuer med 1 000 lantbrukare med mer än 20 hektar.

Många bönder är oroliga över och frågar om det stoppar med 30 öre och hur länge prissänkningen varar. Stig-Lennart Nilsson

Stig-Lennart Nilsson, affärsrådgivare LRF Konsult. Foto: PETER KÄRR

Affärssystem lantbruk – mjölk 4 Ger svar på vilket pris på mjölken som bonden behöver för att täcka produktionskostnaden, kostnaderna för att producera ar grovfodret och flera andra parametrar i produktionen. Systemet baseras på färdiga nyckeltal och löpande driftbokslut. Genom att använda affärssystemet, hävdar LRF Konsult att medelmjölkgården sparar 7 000 10 000 kronor per år jämfört med efterkalkyler.

Nya mål för vattenmiljö försvårar för jordbruket LANDET. Skärpta krav på

miljöanpassning föreslås av Miljödepartementet, där åtgärderna är tänkta att rädda den biologiska mångfalden. Den stora förändringen som föreslås ligger i tillståndsprocessen, med motiveringen att det i dag finns många verksamheter som inte miljöanpassat sina anläggningar sedan de först togs i drift. Förslaget får nu kritik

från Jordbruksverket, som menar att de nya rutinerna belastar både jordbrukare och myndigheter med onödiga kostnader. ”Utredaren beskriver nyttan av markavvattning på ett bra sätt, men konsekvenserna av de konkreta förslagen hotar dräneringen av den svenska åkermarken”, säger Tomas Johansson från Jordbruksverkets vattenenhet i ett pressmeddelande.

november 2014

Alex är ny vd på SSC Entreprenad SKELLEFTEÅ. Alex Carlde är ny vd för SSC Entreprenad. Men om han inte blivit tacklad så hårt av Pia Sundhage kanske han varit fotbollsproffs istället… Vi avhandlar det där med svenska damlagets förbundskapten först, så är det gjort. Stockholmskillen Alex, han bor fortfarande i Väsby, spelade fotboll som ung, han växlade mellan AIK och Djurgården (”det är inte så dramatiskt på pojklagsnivå”). I en träningsmatch mot Hammarbys damlag, där Pia Sundhage spelade, fick Alex Carlde i uppgift att punktbevaka den dåvarande landslagsspelaren. Alex var liten. Pia var stor. – Jag fick en ordentlig mangling av henne, minns Alex Carlde. Sedan vet vi hur det gick för Pia. Hon blev så småningom svenska landslagstränare och är dubbel OS-guldmedaljör med USA. Men hur gick det för Alex? Jodå, det gick bra där också. Inget OS-guld, visserligen, men ett kvartssekel inom byggnadsindustrin, också på ledande positioner. Det toppas nu, så här långt, med vd-posten på SSC Entreprenad, som är Skellefteå Snickericentrals montagebolag.

Enkelt kan du

säga att SSC E nt r e p r e nad erbjuder sig att montera allt som SSC säljer. SSC är försäljningsorganisationen för en rad träindustrier i framför allt Västerbotten. Marknaden är i första hand Sverige och i viss mån Norge, även om man haft enskilda objekt på andra marknaAlex Carlde, ny vd på SSC Entreprenad.

”

Mälardalen är SSC:s största marknad, 85 procent av försäljningen ligger här. Alex Carlde

der, till exempel House of Washington i USA. Entreprenadbolaget jobbar dock enbart i Sverige,

I dagsläget är man fyra anställda, två i Skellefteå och två på kontoret i Stockholm. Sedan anställer man personal efter vilka projekt man får in, som mest kan det vara nästan 40 personer i gång. Alex Carlde sitter på Stockholmskontoret. – Mälardalen är SSC:s största marknad, 85 procent av försäljningen ligger här, därför är det viktigt med ett Stockholmskontor, förklarar han. Vad har du som ny vd för målsättning? – Förhoppningsvis ska vi expandera, och lyckas ta fler monteringsjobb. Jag har ett brett kontaktnät efter mina år i branschen. Konkurrensen

inom

montage kommer främst från de baltiska länderna. SSC Montage möter den konkurrensen med att sälja in rutin, erfarenhet och att man anlitar svensk arbetskraft. – SSC har funnits sedan 1959, det är en styrka, och att företaget tar nästan alla trävaror från skogar och företag i norra Sverige, framför allt Västerbotten, är något som signalerar kvalitet, säger han. Alex Carlde tillträdde sin tjänst i augusti, men har funnits på SSC som projektchef sedan 2012.

ERIC NORDLUND

Alex Carlde Namn: Alex Carlde. Ålder: 42 år. Familj: Fru och två barn, tjejer 12 och 16 år. Fritid: Gillar att fiska, särskilt gädda. Motto: ”Alla kan inte vara Zlatan”. Det krävs målvakt, backlinje och framspelare också. Användbart i företagsvärlden, menar han.

Det mesta av det stormfällda granvirket beräknas nu vara ute ut skogarna.

FOTO: ARKIV

Granvirket snart ute ur skogarna LÄNET. Efter sommaren uppskattade man att arbetet med stormvirket hade kommit ungefär halvvägs. Nu bedömer Skogsstyrelsen att allt de prioriterade granvirket snart ska vara ute ur skogarna. – De stora aktörerna SCA och Norrskog bedömer att de ska ha fått ut allt granvirke innan årsskiftet, säger Alf Pedersen på Skogsstyrelsen, skogsskadesamordnade för stormarna Ivar och Hilde. Västernorrland och Västerbotten drabbades hårt under vinterns stormar som lämnade omkring 10 miljoner kubikmeter fällt virke efter sig. Många av skogsägarna sökte dispens då det stormfällda virket skulle ha varit ute ut skogarna senast den 15 juli, en dispens som gäller fram till den 31 mars 2015. – Vi bedömer att arbetet kommer vara klart då. Det som oroar oss är våren, då vi förmodar att det kommer vara mycket insekter som övervintrar – som läget är nu kommer vi få stora angrepp på skogen.

augusti 2014

Blir hårdare kontroller av timmer. Foto: ARKIV

Ny lag om timmerhandel UMEÅ. Från och med

den 1 augusti kan skogsstyrelsen göra hårdare kontroller på den som handlar med virke eller trävaror. Då började den nya lagen om handel med timmer och trävaror att gälla. Det innebär att den som släpper ut virke eller trävaror från olaglig avverkning på marknaden kan dömas till böter eller fängelse i högst sex månader.

Mycket stormvirke kvar i norrländska skogar

” Jord & Skog Augusti 2014.

Skogskollo för tjejer

BURTRÄSK. Samarbetet

Skogskollo anordnades i år för tredje gången, och hålls både i Burträsk, Västerbotten och Sollefteå, Västernorrland. Bakom projektet står bland andra Mera Skog, Norra skogsägarna samt Skogen i Skolan. Målgruppen är tjejer i åldrarna 10-13 år. Skogskollo handlar om att väcka flickors intresse för skogen. Skogssektorn är starkt mansdominerad och det här är ett sätt att förändra branschen. Det är nödvändigt för att säkra framtida kompetens, säger projektledare Lena Jonsson.

LÄNET. Sammanlagt ligger det omkring 4,9 miljoner kubikmeter virke kvar i de Norrländska skogarna efter vinterns stormar. De största volymerna bedöms finnas i Västernorrlands län, där omkring 1 miljon kubikmeter ligger kvar. – Vi har ingen exakt nulägesbild, men min uppfattning är att man har kommit ungefär halvvägs i arbetet, säger Alf Pedersen på Skogsstyrelsen, skogsskadesamordnare för stormarna Ivar och Hilde. Västernorrland och Västerbotten var två av de län som drabbades hårdast under vinterns stormar. Totalt sett fälldes 11,5 kubikmeter skog i stormarna Hilde och Ivar, ungefär hälften var gran.

Egentligen skulle allt stormvirke vara ute ur skogen den 15 juli i år, med tanke på risken för insektsangrepp – men så har det inte blivit. – Regelverket säger att det stormfällda virket ska vara om-

händertaget innan den 15 juli, men upparbetningen har tagit mycket mer tid än man trott. Uppskattningsvis tar det ungefär 60-65 procent mer än normal avverkningstid.

Många har sökt dispens för att

få ut stormvirket ur skogen, en dispens som gäller till den 31 mars nästa år. Ännu har man inte kunnat sammanställa hur många dispenser det rör sig om, det man vet är att det är många. Ofta är det dock föreningarna eller bolagen som söker dispens,

Virkesvärdet försämras ju längre virket får ligga i skogen.

Alf Pedersen

och därför kan varje ansökan handla om många skogsägare. – Skogsstyrelsen kommer att göra en tillsyn, och göra stickprovskontroller hos de skogsägare som inte har ansökt om dispens för att se om allt stormfällt virke är ute ut skogarna. Men det är svårt att veta om allt stormvirke är känt för den berörda fastighetsägaren. Det ligger dock på fastighetsägarens ansvar att kontrollera. Att dispensen gäller så pass länge beror på att det inte blir några insektsangrepp under vintern. Risken för angrepp av granbarksborre är störst under

våren och sommaren. Under arbetet har man prioriterat att få ut granen, eftersom den är känsligare för angrepp, och man beräknar att ungefär två tredjedelar av granen ska vara ute ut skogen.

– Som skogsägare ska man besikta sin fastighet så man vet hur mycket skog som fällts. Ska man ta hand som virket själv bör man vara otroligt noggrann med säkerheten. Man ska också gärna ta kontakt med ett skogsombud, och prioritera gran före tall, säger Clas Fries skogskötselspecialist på Skogsstyrelsen. Det fällda stormvirket är inte bara viktigt att få ut med hänsyn till miljön och insektsangrepp, det är även viktigt för att skogsägaren ska få så hög ersättning som möjligt. – Virkesvärdet försämras ju längre virket får ligga i skogen, så även ur ett rent ekonomiskt perspektiv bör man prioritera at få ut virket så snart som möjligt.

De många övervintrande Stina GuStaFSSOn

insekterna, främst granbarksborrar, beror delvis på den stora mängd stormvirke i länet – som legatökning uteavidieselstölder skogarna 9 Fortsatt men också på den långa och varma sommaren. – Det som kan förändra läget är om det blir en kall och fuktig försommar. Det

”

Vi vet att det finns ett stort mörkertal, men hur stort det är väldigt svårt att bedöma – det beror på om man är pessimist eller optimist. är viktigt att skogsägare är uppmärksamma och fäller det virke som har blivit angripet, för att förhindra att det sprider sig ännu mer. Granbarksborrarna förökar sig inte lika bra på stående skog och kan därför försvinna över tid om man är uppmärksam och avverkar de angripna träden.

Invigning av visningsområde UMEÅ. Den 16 septem-

ber invigs Umeås nya visningsområde ”Aktivt skogsbruk för ett uthålligt samhälle”. Det är projektet Skog, Klimat och Miljö som tillsammans med Skogsriket Västerbotten presenterar området vid Nydala. Syftet är att skapa en plats för kunskapsutbyte och samverkan, och att området ska kunna fortsätta utvecklas även efter projektets slut.

procent av nötköttet går inte vidare till livsmedelsproduktion. 2012 förlorades 24 000 ton nötkreatur, enligt en rapport från Jordbruksverket.

LÄNEN. Det blir allt vanligare att sätta sig bakom ratten och upptäcka att dieseltanken är tom. Både i Västerbottens och Västernorrlands län har antalet anmälningar ökat jämfört med förra året, och stölderna verkar alltmer planerade.

skiner, eftersom det ofta rör sig om stora ytor där få personer vistas, vilket gör det svårt att hålla uppsikt.

Dieselstölderna har fortsatt öka i landet. Västerbottens och Västernorrlands län är inga undantag. Under första halvåret kom det in sammanlagt 177 anmälningar

om rapporterats in stölder av både lastbilar och terrängfordon, visar tipstjänsten larmtjanst.se. Förutom att stölderna har ökat, har de även blivit med

för de båda länen, jämfört med 139 stycken för samma period i fjol, enligt siffror från Brottsförebyggande rådet. En utsatt grupp är lantbrukare med skogsma-

I båda länen har det dessut-

avancerade. I Västmanland har tjuvarna, utöver att slanga fordon och tankar hos åkerier, lyckats manipulera bensinstationers pumpar på bränsle, rapporterar Lantbrukets Affärstidning.

Dieselstölderna har ökat

successivt. Redan i januari sågs en märkbar ökning av antalet anmälningar som

polisen fick in, något som har kommit att hålla i sig. Trots att kostnaden för de drabbade är hög, enligt LRF är prislappen för en stöld i genomsnitt 15 000 kronor, uppger polisen att det finns ett stort mörkertal i deras statistik, och att de faktiska siffrorna bara går att spekulera i.

Madeleine Ruuth

Just nu står arbetet med det

stormfällda virket i ett mellanläge på Skogsstyrelsen, man har just nu ingen aktiv inventering eller letande efter ännu oupptäckt stormvirke. – Vi vet att det finns ett

Alf Pedersen

stort mörkertal, men hur stort det är väldigt svårt att bedöma – det beror på om man är pessimist eller optimist. Den 3 december kommer SLU att presentera en undersökning angående detta, så efter det hoppas vi att bilden kommer att klarna.

Än så länge har man inte

upptäckt något område där stormvirket inte är omhändertaget, och det saknas en dispens för det. – Men i den mån vi upptäcker ännu oupptäckt virke blir det självfallet ett lagärende.

STINA GUSTAFSSON

Norrskog kompenserar skogsägare LÄNET. Skogsägarna drabbades hårt under fjolårets stormar Hilde och Ivar. Nu kompenserar Norrskog sina medlemmar med 100 miljoner kronor. Medlemmar med ett så kallat

stormkontrakt kommer att få dela på ett slutpristillägg. – Detta är den mest rättvisa modellen som är väl beprövad av andra skogsägarföreningar och har i princip blivit branschstandard, säger Norrskogs VD Janne Björck.

Norrskog har haft ett upplägg kring stormarna som kallas garantipris. Det innebär att medlemmarna får ett garanterat grundpris, och dessutom ett tillägg som utbetalas när stormarbetet kommer så långt att det ekonomiska utfallet kan bedömas.

– Det har varit ett överutbud av virke i vårt område på grund av stormarna, men vi har ändå lyckats bra med att avsätta virket. Vi har genom en rad olika åtgärder lyckats minimera skadorna på virket.

STINA GUSTAFSSON

november 2014

Louise Ranebäck, Klara Anderhed, Axel Widestedt och Hugo Bergström från klass S:t Moritz från Prolympiaskolan i Umeå gnuggade geniknölarna när de skulle mäta volymen av ett träd.

Klass 7 A från Ålidhemsskolan i Umeå vann eldningsmomentet i ”Skogens mästare”.

Leia Kramer, Marcus Gabrielsson, Sofie Johansson och Isak Holmström från klass 7 C, Renforsskolan , Vindeln, kämpade på bra i finalen.

Foto: JOSEFINE EKMAN/PRIVAT

Tävlingsdeltagarna var entusiastiska inför de praktiska övningarna utomhus.

Skogens mästare 2014 blev 7A från Ålidhemsskolan i Umeå. Klassen vann 10 000 kronor till klasskassan.

Elever tävlade i skogskunskap BURTRÄSK. Förra veckan tävlade de fyra årskurs 7- klasser som tagit sig till final i tävlingen ”Skogens mästare” som arrangeras av ”Skogen i skolan”. Under dagen fick tävlingsdeltagarna bland annat svara på frågor i en frågesport och göra praktiska övningar utomhus. Spänningen var stor bland finalisterna som utgjordes av fyra utvalda elever från varje klass från S:t Moritz, Prolympia i Umeå, klass 7C från Renforsskolan i Vindeln, klass 7A och 7B från Ålidhemsskolan i Umeå. Under förmiddagen hölls

den teoretiska delen av tävlingen i Naturbruksgymnasiets lokaler. Efter lunchen var det dags för utomhusaktiviteter. De praktiska momenten inleddes med att eleverna skulle göra upp en eld och bränna av ett snöre. Till sin hjälp hade täv-

Liv- & r slaktdju köpes!

lingsdeltagarna björkved, näver, papper, tändstickor och en kniv. När Erika Nilsson, verksamhetsledare för Mera skog i Västerbotten och ansvarig för ”Skogen i skolan” i länet, sa att deltagarna kunde starta började eleverna snabbt att arbeta med att få till en bra brasa.

Efter några minuter hade el-

darna tagit fart ordentligt och snart hade det första snöret brunnit upp. I eldmomentet var klass 7A från Ålidhemsskolan snabbast. – Det var ju bra att vi vann

Vi röjer 90 hektar privatmark i veckan, från Västernorrland till Norrbotten.

070-101 47 98

perorjan.svelander@gmail.com Ring 0970-77 22 50

• Gällivare •

tion. Samtliga deltagare som fanns på plats vid finalen i Burträsk tyckte det var kul att delta i tävlingen. – Vi har jättekul och vi är glada över att vi har kommit så här långt som vi har gjort, säger Sofie Johansson från Renforsskolan.

När eldningen var avklarad

skulle deltagarna klura på fyra olika uppgifter som placerats vid fyra stationer. Vid en station mättes träd och vid en annan skulle eleverna räkna ut hur ett visst antal trianglar kunde bli färre om några av sidorna togs bort. Denna uppgift gjordes med hjälp avträstickor. Klass 7C från Renforsskolan, Vindeln tyckte att det var en riktigt klurig sta-

De elever som deltog i finalen har utsetts efter att man gått igenom material, som alla klasser som har deltagit i tävlingen, har skickat sedan tävlingen inleddes vid höstterminstarten. För att kvala in har klas-

serna bland annat skrivit kunskapstest och gjort forskningsuppgifter inom temat skog. Som utgångspunkt har boken ”Boken om skogen” använts. Syftet med tävlingen är bland annat att så många unga som möjligt får lära sig mer om våra skogar. Vinnaren i tävlingen får, förutom en pokal, 10 000 kronor till klasskassan. Andra till fjärde pris är 5 000, 3 000 och 2 000 kronor. Vinnarna av årets upplaga av ”Skogens mästare” blev Ålidhemsskolan 7A.

JOSEFINE EKMAN

Skogsröjning Lång erfarenhet • Certifierad

Karlgrens Slakteri AB

det här. Det har gått ganska bra hela dagen, säger en glad Matilda Sten.

Vi köper Älg Slakteriet

Ontech 9035

• Fjärrstyr och larma enkelt över GSM-nätet • Nu kan du med Ontech 9035 enkelt styra element och andra elektriska apparater i sommarstugan, arbetsboden eller på andra ställen. • Få templarm via SMS om temperaturen sjunker under en viss gradtal som man själv ställer in, skicka SMS och appara ten svarar med vilken aktuell temp det är. • Få larm via SMS om strömmen går, 1-40 min inställbar tid. • Upp till 7 st slav reläer kan styras • Trådlös larmbox som kan användas som inbrottslarm • levereras helt klar att användas • Lokal service och support LSE Telecom AB • Bergstigen 3 B • 0950-700 518

Maskinell avlastning • Spolplatta för släp

Slakteriet öppet alla dagar. Ring gärna före leverans.

Tel och info slakteriet: Mattias: 070-645 45 35 Harriet: 070-262 62 96

Vi köper även älgskinn och horn! Mer info ring Mattias 070-645 45 35

OBS! Kom ihåg att lungpaket och mjälte ska följa med till slakteriet.

november 2014

Julklappstips med Jord & skog

Pippi på fåglar har Lugnviksborna Bert-Ove och Britt-Inger Larsson som köper olika slags frön för tusentals kronor så snart kung Bore gör entré.

Foto: SUSANNHE MELIN

Julklappstips för den inbitne naturälskaren KRAMFORS. Tillvarons rätta proportioner återfås i naturen. Utsikten, stillheten och bortom nästa blånande berg – det perfekta fiskevattnet! Tystnaden bryts blott av tjattret från fåglar, gärna inpå knuten. Att mata pippi har blivit omåttligt populärt och verksamheten omsätter många miljoner i försäljning av fröer och foderautomater. Tidningen Jord och Skog har gått på prylspaning för naturliv. En havrekärve full av vackra domherrar. Fågelmatning är en omtyckt välgärning som ger liv och färg i en frostnupen trädgård. Lantmannabutiken i Kramfors noterar det ökande intresset att undfägna bevingade vänner med förnöjsamhet.

kilo solrosfrön gick åt på tio dagar hemma hos makarna Larsson som matar fåglar varje vinter.

– Vissa kunder köper fågelmat för tusentals kronor varje vinter, upplyser Carina Johansson.

Det ger en känsla av tillfreds-

ställelse att hjälpa andra levande varelser. På köpet får man glädjen att kunna sitta bakom köksgardinen och titta på alla talgoxar, blåmesar och gulsparvar. Bäst av fågelborden är fröautomater utformade så att fåglarna inte kan skita i maten, risken är annars att sjukdomar av olika slag lätt sprids. Energirika solrosfrön är grundföda för många arter liksom nyttiga nötter och talgbollen-klassikern. Exakt den menyn Bert-Ove

och Britt-Inger Larsson, Lugnvik, serverar. – På en dag kan vi ha 30-40 fåglar plus 3-4 ekorrar, upplyser Britt-Inger förtjust. Tacknämligt nog bor de nära skogen, toppen för fåglar käkar helst undanskymt.

När fiskebutiken i Kramfors

bommade igen tidigare i år övertog Järnhandeln sortimentet. Trots att över en miljon svenskar ägnar sig åt fritidsfiske var tillströmningen oväntad. – Vi blev nästan överumplade, medger Evert Strindin.

Hyllorna bågnar av nyinkom-

na isborrar, prima pimpelspön och behändiga fiske rökar för den som vill tillreda fångsten på plats. Chokladen hålls varm länge i klassiska okrossbara thermosen av stål, glöm inte en spänstig och vass kniv, grundförutsättningen för att kunna filéa. Ficklampa, tändstickor, robusta varma kläder, vattenavvisande kängor och sittunderlag gör skogsturen skönare.

”

Vissa kunder köper fågelmat för tusentals kronor varje vinter.

Ihopfällbar muurikka med praktiskt fodral att hänga på ryggen under jaktturen.

Carina Johansson Stolryggsäck är en väl värd investering och vanligt förekommande inom jakt, fiske och enklare friluftsliv. För långa vandringar med tung börda rekommenderas med särskilt avbärarbälte för att skona axlarna.

– Stolens höjd är viktig på

ryggsäcken, det ska vara lättåtkomliga sidofickor för till exempel fikabrödet, erfar Dennis Nylander, BN:s Motor. Den för många oumbärliga snusdosan förvaras i byxfickan.

SUSANNHE MELIN

Kinainspirerad boning i bambu för små fåglar med stora anspråk.

november 2014

En dråplig bok om prostens tama björn av författaren Arto Paasilinna som tidsfördriv på jaktpasset. Här varvas svavelosande predikningar med fördomar och äkta kärlek. Vansinnigt komiskt!

Radarparet Pia Näslund och Carina Johansson har laddat butiken med allt som behövs för att undfägna våra bevingade vänner när kylan slår till: talgbollar, fröer och nötter.

På Lantmannabutiken finns en snöskyffel för alla åldrar. Kanske far fick en stor variant på sin alldeles egen temadag i söndags?

Redo för vinterfiske. Annika Stegberger hittar rubbet på Järnhandeln i Kramfors som just packat upp årets isborrar, pimpelspön och portabel fiskrök. Kaffet hålls varmt länge i stålthermosen.

Personligt

november 2014

Hösten har varit fantastisk rent jaktligt sett för Albin Eriksson. Den riktiga storvinsten kom i slutet av augusti månad när sonen och guldklimpen Vilgot föddes. ”Det går som inte riktigt att beskriva hur det är!”

augusti fick Albin fälla sin första björn. Sju dagar senare föddes sonen Vilgot.

”

Att få skjuta en björn var en upplevelse! Albin Eriksson

Hunden Sacko har visat goda anlag i skogen och är den ålder då anlaget för jakt brukar vara tydligt. Hösten resultat för Albin Eriksson visar solklart på en duktig jakthund. ”Det är hunden som gör jägaren”, säger Albin Eriksson. Foto: MARIA BOSTRÖM

Svårslagen höst med björn och barn SKORPED. För en inbiten jägare är hösten alltid en årstid att se fram emot. Men årets resultat blir svårslaget för Albin Eriksson. – Jag har ett väldigt brinnande intresse för jakt!

Hösten är jakt för Albin som är uppvuxen i ett jagande hem där det alltid funnits gråhundar. Första älgen Albin fällde var under uppsiktsjakt med fadern. Just jakt med hund är av naturliga orsaker det som förordas som den mest intressanta jaktformen. Själv är den blivande 30-åringen inne på sin tredje gråhund, en snart 3-årig hane. – Han är avlad efter rovdjurslinjer och det riktiga namnet är Rävatorpets Habicössi, men jag kallar honom Sacko.

Jaktområdet är i Sollefteå kommun,

närmare bestämt vid Björksjön och inför årets björnjakt var Albin taggad. – Det här med björnjakt har fascinerat mig. Nu när man har en hund som

tar på björn och faktiskt fått skjuta en björn, då lär man få satsa mer på björnjakten, konstaterar Albin Eriksson. Inför björnjakten samkördes jakten, vilket gav ett sammanhängande område på 70 000 hektar, vilket är mycket fördelaktigt då björnar kan vandra långt. Ett värdefullt arbete som arrangörerna gör bra, enligt Albin.

Första björnjaktsdagen gick Albin och

bandade, alltså hade hunden i band, medan det söktes spår av björn Andra björnjaktsdagen, då hettade det till. Då kontaktades Albin av jaktledaren som berättade att de sett björnspår. En passare fick även björnobs, alltså fick se en björn. Med denna information samlades jaktlaget och funderade på upplägget innan Albin kunde släppa Sacko. Bara 500 meter från startplatsen fick hunden närkontakt och började skällla. – Jag tänkte att det här blir en bra dag. Bara att liksom lämna hjärnan i handskfacket och jaga, om än vara försiktig med tanke på vad vi jagade. Sacko och björnen befann sig i ett

väldigt risigt område, närmast som en vägg. Albin läste av hunden regelbundet och tände tändstickor för att läsa av vinden och fick runda av området för att komma in på ståndet med rätt vind för att inte stöta iväg björnen. – När jag är ungefär sju meter ifrån så ställde jag mig med foten över en kvist. Det var absolut första gången som jag var på ett björnstånd och jag hade tagit bort kikaren och hade bare öppna riktmedel. Annars hade jag inte kunnat se någonting. Det var så risigt att jag beslöt mig för trycka ner foten över kvisten. – Jag tänkte att björnen antingen kommer emot mig när det knastrar till eller så drar iväg och då kanske jag får ett synbart läge, beskriver Albin händelsen när han tryckte ner kängan över kvisten.

Med två möjliga alternativ visade det

sig att björnen valde att springa mot Albin. Som ett skott rusade björnhonan mot Albin som satte en första kula i henne innan han släppte iväg ytterligare skott. Första björnkontakten resulterade

” Det är hunden som gör jägaren!

Albin Eriksson

därmed i att han fick fälla en björnhona på 106 kilo. – Det var helt klart en upplevelse. Nu när man har upplevt björn, det är klart att det inte är lika spännande med älgjakt, medger Albin Eriksson som beskriver björnupplevelsen som helt otroligt. – Det kanske varit trevligt med en lite lugnare första björnkontakt, men det var något att uppleva!

Förutom den fällda björnhonan har det

även blivit tre älgar nu i höst, vilket sammantaget gör det till en bra jakthöst. Största premien denna höst anlände däremot sju dagar efter de lyckade björnskotten. Det var nämligen då som sonen Vilgot föddes, något tidigare än beräknat. – Efter att ha varit med om min sons födsel så är min sambo Villemo nu min idol, understryker Albin Eriksson och fortsätter. – Det blir svårt att toppa den här hösten med en son, en fälld björn, tre älgar och Länskampen i Malå.

MARIA BOSTRÖM

Albin Eriksson Familj: Sambon Villemo, sonen Vilgot, hunden Sacko. Bor: Villa i Skorped Nattsömnen: Den är god!

Gör: Kör timmerbil åt Anundsjö Åkeri. Slappnar av med: Umgås med familjen, spelar innebandy, springer, jobba hemma på gården, kompisar. ”Jag har aldrig varit

någon som gillar att resa.” Höjder: ”Gillar jag inte!” Tror på: Framtiden, att framtiden ska bli god.

Motto: Man har den tillvaro man skapar sig. Man skapar sitt eget öde. Björnjakt: ”Björnjakt är mer action, så nog är det roligare.”

november 2014

”

Vi räknar med att nyrekrytering och pension savgångar kräver mellan 10 0 och 200 personer per år fr am till 2020.

Lars Engman

Skogsteknikföretagen inom Skogstekniska klustret har ett rekryteringsbehov på 80 personer inom alla yrkesområden i tidsspannet 3-5 år, visar en kartläggning våren 2014.

Foto: PETER KÄRR

Gröna sektorn en framtidsbransch VÄSTERBOTTEN. Vill du ha jobb inom den gröna sektorn? Inga problem! Behov av yrkeskompetens är mycket stor de kommande åren visar en analys från Myndigheten för yrkeshögskolan. – Vi har brist på arbetskraft inom alla nivåer i jordbruket, förklarade Lars Ericson, utbildningsledare vid Forslundagymnasiet i Umeå i samband med att Jord&Skog-tidningen i oktober uppmärksammade den nystartade yrkeshögskoleutbildningen på distans till driftledare som Forslunda samarbetar kring med fyra andra naturbruksskolor i norra Sverige. – Skräddarsydd utbildning för att passa lantbruket i norra Sverige, förklarade Lars Ericson. Emelie Edlund, 22 år gammal, Hössjö, är en av de 26

lantbrukare som började utbildningen i höstas, en utbildning hon såg fram emot för att vara rustad att ta över familjegården vid ett kommande generationsskifte.

Träindustrin är också i stort

behov av personal på alla nivåer, cirka 200 personer fram till 2020, enligt Träbransch norr. – Träindustrin sysselsätter omkring 2 600 personer i Västerbotten. Vi räknar med att nyrekrytering och pensionsavgångar kräver mellan 100 och 200 personer per år, säger Lars Engman,

40 000

än riksgenomsnittet. I Västerbotten är antalet beviljade utbildningsplatser som avslutas 2014 och framåt totalt 1 169.

personer, drygt, är det totala rekryteringsbehovet fram till 2025 inom alla sektorer i länet.

Det totala rekryteringsbeho-

vd vid Träbransch norr.

Skogstekniska

klustrets egen kartläggning, inom 11 företag våren 2014, visar att skogsteknikföretagen behöver omkring 80 personer inom alla yrkesområden i tidsspannet 3-5 år. – En ögonblicksbild av läget så som det såg ut då, förklarar Maria Hedblom, vd för Skogstekniska klustret. Generellt sett behöver vi kompetenser inom en rad olika yrken: marknadsfolk,

Den trätekniska industrin i Västerbotten behöver rekrytera kompetens för utvecklingen av träbyggande. Foto: MARTINSONS ingenjörer, konstruktörer bara för att nämna några. Vi hoppas mycket på Teknikcollege för ungdomar där de ges en karriärmöjlighet i företagen inom en rad olika yrken, säger hon. Myndigheten för yrkes-

högskolan tar fram varje år fram en rapport som ger en bild av den regionala efterfrågan på utbildning inom yrkeshögskolan. I länet är andelen beviljade utbildningsplatser inom lantbruk och skogsbruk mycket högre

vet inom alla sektorer fram till 2025 i Västerbotten, pensionsavgångar, är drygt 40 000 personer, enligt en redovisning som presenterades vid en konferens i juni i år i Lycksele. Omkring en tredjedel av dagens sysselsatta går i pension under perioden. De största pensionsavgångarna (i antal sysselsatta i branschen) sker bland annat inom jord- och skogsbruk. Omkring hälften av de yrkesverksamma i yrkesgrupperna växtodlare, djuruppfödare och djurskötare går i pension fram till 2020.

PETER KÄRR

Bränna stubbar – en möjlig rot till sänkta utsläpp SVERIGE. Utsläppen är lägre från stenkol än skogsbränsle, sett till hur mycket energi som produceras. Ändå är stubbar och rötter lösningen för att långsiktigt bromsa klimatpåverkan, enligt beräkningar som Ylva Melin vid SLU tagit fram. Anledningen är att det i dag går stora mängder biomassa till spillo – som ändå bidrar till växthuseffekten. När skogsområden avverkas lämnas i dag ungefär 20 procent kvar på området, i form av stubbar och rötter. Samtidigt som de bidrar till att upprätthålla näringshalten i marken, är de en dold miljöbov som bidrar till

växthuseffekten. Allt detta har Ylva Melin, som nyligen disputerade vid Sveriges Lantbruksuniversitet, kommit fram till genom att undersöka hur olika energikällor påverkar miljön på både kort och lång sikt.

I sin avhandling har Melin unders ö k t o l i k a scenariYlva Melin. on där Foto: CORNELIA biomasROBERGE sa skulle kunna sänka Sveriges klimatpåverkan. Hon har konstaterat att ett byte till skogsbränsle inte skulle ge några omedelbara positiva

effekter, snarare tvärtom, eftersom det inte är ett lika energieffektivt alternativ.

På sikt skulle det däremot

innebära en sänkning i Sveriges koldioxidutsläpp med upp emot 8,6 procent, förutsatt att halva produktionen vid Ringhals kärnkraftverk ersattes med skogsbränsle. Den sänkningen skulle däremot inte synas förrän först efter nio år, enligt Melins beräkning.

MADELEINE RUUTH

Genom att ta vara på stubbar och rötter skulle vi långsiktigt kunna sänka utsläppen av koldioxid. Foto: ARKIV

miljoner ton per år, skulle utsläppen av koldioxid kunna minskas om halva Ringhals produktion ersattes. Det motsvarar just nu 8,6 procent av Sveriges årliga utsläpp.

november 2014

Närproducerat kött högt upp på mångas önskelista Den genomsnittliga besättningen med mjölkkor har ökat från 74 till 78 kor, visar statistik från Jordbruksverket. Foto: PETER KÄRR

Antalet djur per besättning ökar MJÖLK. Antalet mjölkkor är lika många i juni 2014 som motsvarande period 2013. Däremot har antalet kvigor, tjurar och stutar minskat något samtidigt som antalet kalvar har ökat. Det visar statisk från Jordbruksverket. Företag med nötkreatur minskar kontinuerligt. Sedan 2005 har antalet företag med mjölkkor nästan halverats, utvecklingen är densamma även på regional nivå. Däremot visar statistiken att antalet djur per besättning ökar kontinuerligt. Mellan 2013 och 2014 har den genomsnittliga besättningen med mjölkkor ökat från 74 till 78 kor.

Närproducerat vinner terräng NÄRPRODUCERAT.

Svensk och närproducerad mat vinner allt större terräng bland svenska konsumenter. Två av tre konsumenter betalar gärna mer för svenska råvaror och sex av tio köper närproducerade råvaror. Det visar Jordbruksverkets undersökning av konsumenternas matvanor som pågått från 2011. Framför allt är det personer över 55 år som är mest intresserade av att handla svensk och närproducerad mat.

Ny modell för enskilda vägar ENSKILDA VÄGAR.

Under tre års tid har Trafikverket i samarbete med en rad andra intressenter arbetat med att utveckla en bidragsmodell för skötsel av enskilda vägar. Kommande veckor går modellen ut för de kommande tre årens driftbidrag till berörda. Trafikverket har utgått från samma anslagssumma som tidigare, bedömningen av bidragen baseras efter kostnaden för driftåtgärder, var i landet vägen ligger samt vilken trafikklass och vilken beläggning vägen har.

UMEÅ. Efterfrågan på närproducerad mat har stadigt ökat i takt med medvetenheten hos konsumenterna, och som bekant spelar maten en central roll i julfirandet. Ett av företagen som försöker hålla jämnt tempo med marknaden är Familjen Hansens Charkuterier. – Efterfrågan är större än vad vi hinner med. Vi begränsar oss genom att bara ha ett visst antal produkter, säger ägaren Michael Hansen. När vi träffar Michael Hansen har julhandeln knappt hunnit dra igång, men på charkuteriet är aktiviteten i full gång. Redan i hissen på väg upp möts du av dofterna från rökeriet, och överallt i lokalerna hänger korvar i olika utföranden. Det är den här tiden på året som trycket är som högst. – Det kan bli, säg 80 procent av vår totala verksamhet. Det blir lite speciellt i och med att vi har vår egen restaurang. Men sedan jobbar vi även mot andra; restauranger, butiker och hotell.

Ungefär en mil i nordvästlig riktning ligger Brännlands Wärdshus. Förutom ägarskapet är närheten den röda tråd som binder verksamheterna samman – de serverar sina egna charkuterivaror och köper även in grönsaker från lokala odlare. Den begränsade tillgången på kött från lokala producenter är av naturliga skäl en ständigt överhängande faktor. Åtminstone när det gäller tillgång på griskött. – Det finns inte något jätteutbud. Så här långt har vi lyckat klara oss, nöt- och lammkött är något lättare. Om ni ville, skulle det vara möjligt för er att utöka produktionen? – Till viss del, men det finns inte obegränsad tillgång. Just nu står vi dessutom inför att flytta företaget, kommer vi finnas kvar? Och om vi ökar produktionen, kommer efterfrågan finnas kvar? Ytterligare en utmaning som Hansen lyfter fram är behovet av kompetent personal, som har både engagemanget för verksamheten och kunskapen som krävs. – Vi har haft tur. För en liten producent går

mycket åt till det administrativa. Michael Hansen tror på ett kraftigt regelverk, så

Mottot för Familjen Hansens Charkuterier är att konsumenten ska känna sig trygg med alla steg i produktionen. Här står Michael Hansen och paketerar korv. ”Det måste ju också göras”. Foto: MADELEINE RUUTH

”

Det kan bli, säg 80 procent av vår totala verksamhet.

Charkuteriet samarbetar med vissa producenter som har egna gårdsbutiker, de står för köttet som Hansens gör korv av och på det sättet kan alla steg i produktionen ske lokalt.

Michael Hansen

att konsumenten vet vad den får, men menar också att det skulle vara problematiskt om processen skärptes ytterligare eftersom att kostnaden redan är förhållandevis hög.

I en näring som är så pass säsongsberoende innebär det mycket jobb under slutet av

året för att få verksamheten att gå ihop. Först kommer förberedelserna med att röka och tufttorka, sedan tar aktiviteten på restaurangen i Brännland vid. – Jag jobbar dubbelt så mycket istället. Du kan samtidigt inte vara överallt, det säger sig självt, även om du vill. Som egen företagare

går det inte att jobba fasta tider. Du jobbar mycket när det är mycket som händer, som nu inför jul, och försöker vara ledig den tid på året när det är lugnare. Det blir viktigt att hålla fast vid tilltron och motivationen. – Jag tror stenhårt på det här. Det finns en medveten-

het hos konsumenterna, jag tror att närodlat i dag har en högre värdering generellt. – Du kan till exempel se på förpackningen, ja den är producerad i Gubböle. Då kan jag åka dit och se hur det ser ut och hur djuren mår.

MADELEINE RUUTH

november 2014

Hästfrälst duo. Rektor Sara Mattsson och stallchefen Sara Holmgren gullar med Loppan på naturbrukgymnasiets gårdsplan. Ridning är det bästa som finns enas arbetskamraterna.

Foto: SUSANNHE MELIN

Jordnära visionär med helhetssyn NORASTRÖM. Sara Mattsson trivdes toppen som kursansvarig på Härnösands folkhögskola. Men när rektorstjänsten utlystes på Nordvikskolan tog hon chansen att ta ett kliv upp i karriärstegen. Allt gick snabbt och ambitionerna är höga. – Målsättningen är att Nordvik ska bli det bästa naturbruksgymnasiet i Sverige. Nordvik i frostskrud är en lisa för själen. Hushållningssällskapet är huvudman för denna sannolikt landets äldsta lantbruksskola som startade 1868. En av styrkorna är de unika ”lektionssalar” som finns runt om i det böljande Höga kustenlandskapet, med mäktiga berg och fjärdar omgivna av djupa skogar.

– Bara arbetsmiljön är en njutning! utbrister Sara Mattsson hänförd.

Nu i början handlar det om att bekan-

ta sig med omgivningarna sätta sig in i verksamheten. Här utbildas framtidens hovslagare, djurvårdare, hästskötare, lantbrukare, trädgårdsodlare och florister. I dagsläget studerar närmare 60-talet gymnasister och lika många vuxna på skolan som efter år av ökat elevantal minskar till följd av gymnasiereformen 2011. Konkurrensen från fristående skolor har tillkommit samt uppdelningen i studieförberedande och yrkesprogram. Dessutom finns en utbredd missuppfattning att yrkesgymnasiet inte ger behörighet till högskolan. Faktum är att det visst går att läsa in både grundläggande och särskild behörighet. Och att Nordvik ger eleverna en unik möjlighet att växa och utvecklas i egen takt.

1868

ta ett gemensamt ansvar, tänka brett. Allt för att elevens förväntningar ska uppfyllas. – Vad som ligger mig varmt om hjärtat är pedagogiken jag tror på. Det betyder att se eleven som en helhet.

startade Nordvikskolan vars huvudman är Hushållningssällskapet Västernorrland.

Uppdraget kräver fullt fokus, maken

Så här grönt och frodigt var det i hästhagarna när Sara Mattsson gjorde entré på Nordvikskolan. Djur och natur gillas skarpt. raktivt utbud med fortsatt hög kvalitet och ännu mer samarbete med olika näringar ingår i förbättringsarbetet. Organisationen har slimmats vilket kräver ett annat sätt att jobba. Arbetsro och helhetssyn är ledorden för nya rektorn. Genomförandet sker genom att stärka vi-känslan och förmå alla

Samhällets krav och förväntningar möter skolan med en genomlysning av diverse utvecklingsområden. Att-

sköter mesta marktjänsten med allt vad det innebär i en aktiv trebarnsfamilj. Batterierna laddar Sara med hundpromenader i skogen och skarp kantarellblick. Skidor på längden och tvären i fjällen samt ridning ger lyckorus. – På hästryggen är man totalt avstressad, verkligen i nuet och det är så härligt! Kanske på sikt förverkligas drömmen om en egen häst som haft förut, men avstod när barnen kom. Halvmesyrer duger inte, ska något göras ska det göras ordentligt. På livets alla områden. – Det viktigt att känna stolthet i det man gör, avrundar hon insiktsfullt.

SUSANNHE MELIN

23 miljoner kronor kvar i startstödspengar UMEÅ. Jordbruksverket har öppnat upp för ansökan om startstöd. 23 miljoner kronor finns kvar i det gamla Landsbygdsprogrammet. Men det är först till kvarn som gäller. Jordbruksverket öppnade för några veckor sedan plånboken fylld med 23 miljoner kronor för fortsatt ansökan om startstöd, ett av företagsstöden inom Landsbygdsprogrammet 20072013.

Trycket på startstödet har varit stort. De ursprungliga medlen tog slut redan 2012. Orsaken till att det nu plötsligt finns 23 miljoner kronor beror på återförda medel som inte använts under programperioden. Nu går det att söka från extrapotten fram till april nästa år eller så länge pengarna räcker.

– Min uppmaning är att söka nu på

vinst och förlust. Hittills är det såvitt jag känner till bara en ansökan som

är på väg in, säger Per-Ola Johanson, länsstyrelsen som hanterar ansökningarna och skickar de sedan vidare till Jordbruksverket för slutgiltigt godkännande.

På Jordbruksverkets hemsida finns anSom högst kan du få 250 000 kronor i startstöd. Foto: ARKIV

sökningsblanketter och alla underlag som behövs i ansökan. Handläggningen av ansökningarna görs först i början av nästa år och utbetalas tidigast i september, förklarar Per-Ola Johansson.

PETER KÄRR

Startstöd 4 Kan sökas av den som startat ett nytt jordbruks-, trädgårds- eller renskötselföretag. Kravet är att vara under 40 år, ha en affärsplan och relevant yrkeskunskap som motsvarar grundutbildning vid lantbruksskola, naturbruksgymnasium eller på annat sätt ha fått yrkeskunskap om företagande inom de aktuella näringarna. Som högst kan du få 250 000 kronor i startstöd. Källa:Jordbruksverket

november 2014

Skogskrysset nr 6

Senast 30 november vill vi ha ditt svar. Märk kuvertet: ”Skogskrysset nr 6”. Skicka till adress: Tidningar i Norr AB, Box 3053, 90302 Umeå 1:a pris: 3 Trisslotter 2:a pris: 2 Trisslotter 3-5 pris: 1 Trisslott Vinnare och lösning presenteras i nästa nummer av Jord och Skog. Namn ........................................................................................................................................................ Adress ........................................................................................................................................................ Postadress ........................................................................................................................................................ Telefonnumer ........................................................................................................................................................ Skogskrysset nr 5 lösning och vinnare: 1:a pris: Alf Hedberg, Vännäs 2:a pris: Margareta Isaksson, Lycksele 3-5:e pris: Sten Åberg, Lövånger Gun-Marie Johansson, Häggenås T Sandström, Vännäs

november 2014

Dags att börja tänka på generationsskifte i skogen UMEÅ. Historiskt låga räntor och osäkerhet kring förslaget om att skrota skogskontot är rätt läge att fundera på generationsväxling av skogen, menar Anders Lennartsson, skoglig och ekonomisk rådgivare vid Skogens hus. Jord & Skog-tid ni ngen uppmärksammade i förra numret, oktober, att skatterförenklingsutredningen föreslår att skogskontot, som började gälla 1994, ersätts av en så kallad företagsfond som ersätter periodiseringsfond, expansionsfond, skogskonto, skogsskadekonto och upphovsmannakonto. Företagsfond blir huvudregel, om utredningens förslag går igenom, från och med 2016, förklarar Anders Lennartsson.

”

– Problemet är att än så

länge är företagsfonden en X-faktor. Vi vet inte det exakta innehållet i det nya systemet och vilka spelregler som kommer att gälla för skogsägarnas ekonomiska planering, säger han. Kan alltså vara dags för

Foto: ARKIV

Följ noga vad som händer och håll er informerade om utvecklingen, hur reglerna förändras för överlåtare respektive övertagare av en skogsfastighet i det nya systemet. ”

skogsägare att redan nu ta sig en funderare på generationsväxling, uppmanar han. – Följ noga vad som händer och håll er informerade om utvecklingen, hur reglerna förändras för överlåtare respektive övertagare av en skogsfastighet i det nya systemet.

Fördelen med skogskontot är

att skogsägaren kan fördela inkomsten över flera år, upp till tio år, och får då en jämnare inkomst och en lägre marginalskatt. – Vi har historiskt låga räntor som gör det fördelaktigt att skifta ägandet. Skogen växer med 4-5 procent

All time high för flyget FLYG. 105 800 passa-

oktober 2014

Krönika

Torbjörn Wennebro Heleneborgs gård

Beröringsskräck med förödande konsekvenser

et går bra för Sverige, till och med mycket bra. Ändå är landets tredje största parti efter valet ett invandrarfientligt högerpopulistiskt parti med nazistiska rötter. Hur har detta kunnat hända? Förklaringen är troligtvis ganska enkel. De politiska partierna, medierna och den kulturella eliten har genom sin beröringsskräck burit fram Sverigedemokraterna till ett väljarstöd som man inte hade klarat av att uppnå på egen hand. Det kompakta fördömandet av SD:s existens innebär också ett fördömande av de väljare som av olika skäl känner sig bortglömda och därmed söker sig till det alternativ som inte tillhör etablissemanget. Att politiken i många avseenden är ”bort i tok” spelar i det sammanhanget ingen roll. Det reella eller upplevda utanförskapet har också en geografisk dimension. Det är i det mindre gynnade bygderna som SD gått fram mest. Inte heller konstigt. Medierna och de flesta partierna har gjort valrörelsen till en kamp om väljarna i Stockholm. Någon har uttryckt det så drastiskt att de flesta som tillåtits delta i valdebatten kan gå eller cykla till tv-huset. Det är klart att denna huvudstadsfixering skapar missnöje som lätt fångas upp av ett parti som ännu inte

Det är klart att denna huvudstadsfixering skapar missnöje som lätt fångas upp av ett parti som ännu inte smutsat ner sina händer med politiska beslut.

SD kommer aldrig att få något inflytande på immigrationspolitiken men se för bövelen till att de deltar i beslutsfattandet och tvingas ta ansvar i andra frågor varav många säkert inte är särskilt populära. Och ta omgående itu med huvudstadsfixeringen både i debatten och satsningar på infrastruktur och utveckling. Det går aldrig skälla bort ett populistiskt parti men däremot att ta itu med de bakomliggande orsakerna.

i som bor och verkar på landsbygden vet att det inte är färre utan fler människor som behövs för utveckling och framtidstro. I mitt eget län Västerbotten är det invandringen som bidrar till att vi har en viss befolkningstillväxt. Men vi välkomnar många fler till vårt län vilket landshövding Magdalena Andersson och länsrådet Lars Lustig på ett förtjänstfullt sätt uttryckte i ett debattinlägg nyligen. Jag är övertygad om att många av SD:s väljare kan se på saken på samma sätt om de inte kände sig bortglömda och ”dumgjorda” av medier och politiker som fokuserar på de ”fina” och resursstarka människorna på cykelavstånd från tv-huset som kan fokusera på frågor som ligger långt ifrån de dumgjordas vardag.

Anders Lennartsson

smutsat ner sina händer med politiska beslut som man tvingas ta ansvar för. Man kan tycka hur illa som helst om SD men om man bekänner sig till demokrati kan man inte negligera ett parti som stöds av 13 procent av väljarna. Så länge detta fortgår kommer partiet att fortsätta att växa. Om inte förr så borde alla nu kunna inse att man gjort allting fel i sin strävan att hålla ett främlingsfientligt parti på mattan. Omgivningen har gjort martyrskapet till partiets viktigaste tillgång.

Skogskontot försvinner för ägarna – ersätts av en företagsfond UMEÅ. Skogskontot försvinner och ersätts av en företagsfond. Det är en av nyheterna i skatteförenklingsutredningens förslag. – Skogsägarna tappar ett planeringsverktyg när skogskontot försvinner, säger Johan Sandberg, LRF Konsult i Umeå. Utredningen lämnade nyligen över sitt förslag till finansminister Magdalena Andersson (S). Huvudinriktningen är att skogskontot försvinner och ersätts av en så kallad företagsfond. – Innebär att man inte kan sätta av lika mycket från virkesintäkten som i skogskontot. Skogsägaren tappar ett planeringsverktyg och måste planera sin inkomst på ett annat sätt, säger Johan Sandberg.

Skogskontot medger att

skogsägaren kan avsätta 60 procent av virkesintäkten. I företagsfonden handlar det om 40 procent av vinsten. – En mindre del av intäkten från skogen, kan i

det förslag som nu ligger så vitt jag förstår, avsättas av skogsägaren i den nya föreslagna fonden, säger Johan Sandberg.

Med skogskontot kan skogs-

ägaren planera för hur virkesintäkten ska hanteras så sent som i samband med deklarationen. Med utredningens förslag måste skogsägaren redan innan årsskiftet planera hur intäkten skall fördelas. – Det blir svårare för skogsägarna att periodisera intäkter, säger han.

På plussidan finns att regler-

na för skogsavdrag vid rationaliseringsförvärv tas bort.

Timmerbilsåkare!

– Problemet har varit att det inte har funnits någon enhetlig linje över hela landet för vad som gäller vid rationaliseringsförvärv, olika tolkningar för olika delar av landet av reglerna har gällt, säger han.

Nu blir det en enhetlig linje som innebär att alla som köper skog ska få göra det skogsavdrag som gäller idag när någon får ett tillköp av en skogsfastighet klassat som ett rationaliseringsförvärv. – Det blir lättare att komma in och bli skogsägare och ta över en skogsfastighet. Skatteförenklingsutredningens förslag innebär skattemässigt ett nollsummespel på inkomster från skogen, skatten blir varken högre eller lägre. – Enskilda skogsägare kommer att drabbas, precis som det finns de skogsägare som gynnas av utredningens förslag, säger Johan Sandberg.

Jord & skog nummer 5 2014. PETER KÄRR

Skogskontot medger att skogsägaren kan avsätta 60 procent av virkesintäkten. I företagsfonden handlar det om 40 procent av vinsten. Foto: PETER KÄRR

Kontakta oss

02 Umeå Ansvarig utgivare: Jonatan Hjort, vd, 090-711 382, 073-818 00 06 Företagsannonser: Display Umeå AB, 090-71 15 00 Redaktionen ansvarar ej för insänt icke beställt material. Eventuell vinstskatt betalas av vinnaren. Besök oss gärna på webben: www.tidningarinorr.se Jord&Skog kommer ut sex gånger per år och ges ut till alla prenumeranter av tidningen Västerbottningen och Nordsverige, samt alla skogsägare i de fyra nordligaste länen vilket innebär cirka 70 000 läsare.

Sven-Eli Forsgren Redaktör 090 – 711 388

Peter Kärr Reporter 090 – 711 383

Pontus Nyman Reporter 090 – 711 398

Susannhe Melin Reporter 0612 – 701400

Maria Boström Reporter 0660 – 431 1400

Gun Fahlén Ekonomi/Prenumeration 090 – 711 381

per år och vi har just nu ett förutsägbart skattesystem, säger han. Risken finns att företagsfond får till följd att det blir skattetekniska hänsyn som bestämmer hur skogen sköts och inte den biologiska och ekonomiska planeringen som ligger till grund för skogsbruksplanen, menar Anders Lennartsson.

PETER KÄRR

gerare flög från Umeå Airport under oktober 2014. Det är en ökning med åtta procent jämfört med samma månad 2013. Inrikestrafiken ökade med 7 procent medan utrikestrafiken ökade med 34 procent. Umeå Airport gjorde all time high i oktober månad. – Det är fantastiskt roligt och visar hur expansiv och intressant denna region är. I år bryter vi ”miljonvallen”, säger B-O Lindgren, flygplatschef vid Umeå Airport. Antalet landningar i linjefart och charter ökade med 5 procent i oktober jämfört med samma månad föregående år. Umeå Airport ligger nu på en ackumulerad ökning för 2014 på 7 procent jämfört med samma period 2013.

300 m från infart till SCA Rundvik finns MASKIN & INDUSTRITEKNIK AB som Erbjuder!

Fördelen med skogskontot är att skogsägaren kan fördela inkomsten över flera år, upp till tio år, och får då en jämnare inkomst och en lägre marginalskatt, förklarar Anders Lennartsson, skoglig och ekonomisk rådgivare. Foto: PETER KÄRR

E4 Umeå

Utrustning för skogs och entreprenadmaskiner • Hydraulcylinderreparationer SCA

• Fullständigt utrustad servicebuss med slangtillverkning • Hydroscand slang och ledningskomponenter • Agrols oljeprodukter alltid minst 400 liter hydraulolja hemma • Hypoidoljor

E4 Ö-vik Här är vi

• Vi säljer Lincolns centralsmörjsutrustning

Hos oss hittar du även batterier, spännremmar, lager,Fullständig tätningar ochslangverkstad, manschetter mmadapters, snabbkopplingar, kulventiler, rörklammer, kolvtätningar, manschetter, skrapringar, o-ringar i alla valörer fr. 1,6 till 5,7 mm , kolvstänger, hydraulrör, klammer & minst 400L hydraulolja Strandvägen 50, 914 41 Rundvik finns alltid hemma mm Månd. - Fred 07.00 - 16.00, Tel: 0930-305 25 Provutrustning för testkörning av hy-

november 2014

• Lastbilspåbyggnader • Timmersläpvagnar • Ombyggnationer

LAPPMARKSPOTATIS

Mandel • King-E • Princess • Satina • Blue Belle

Turer:

0662-100 08 • Björna

www.bjornavagnar.se

Din lokala borrare för Vatten Geoenergi Prospektering Entreprenad

Alla grävarbeten, skogsvård, dikning, dränering och skogsbilvägar mm.

Vi har lång erfarenhet och lokal kännedom efter snart 20 års borrning i Västerbotten.

Bolaget har sitt säte i Bastuträsk, Norsjö kommun. Bastuträsk ligger vid norra stambanan 5 mil väster om Skellefteå.

Ring Charlie 070-373 28 17

0915-500 32, 100 36 • www.jpgrav.se • rojnoret@hotmail.com

MASKINSVÄRD & MASKINKEDJOR NU I LAGER!!

Alltid snab levera ba nser

Passar till skördare från PONSSE, JOHN DEERE, KOMATSU FOREST m,fl.

Ava 77, 914 92 Lögdeå Tel: 076 - 10 70 127 pj@afva.se

Din leverantör av Sand och Krossprodukter

C-borrare och Geotecmärket – har funnits i tidigare hittar inte filen-här Ava 77, 914 92annonsering, Lögdeå, 076 10hemma… 70 127,

pj@afva.se

FÖRSLAG PÅ TEXT: Loggan Charlies Brunns- & energiborrning – Din lokala borrare för

Vatten Geoenergi Prospektering Entreprenad Vi har lång erfarenhet och lokal kännedom efter snart 20 års borrning i Västerbotten. Ring Charlie 070-373 28 17

Vi levererar material till företag och privatpersoner inom Umeå Regionen alltid till förmånliga priser. Ring oss för mer information! 090-77 77 60 • 0935-399 60

www.kajsakeri.se

EGE ÖRNSKÖLDSVIKS TUREN odlin N Torsdag 13/11 g Björna torget 9.30-10 Gideå Livs 10.20-10.30 Husum torget 11.15-11.45. Övik DjurMagazinet 14 - 16 Bjästa busstation 16.30 ÅSELE- DOROTEA- VILHELMINA Bredbyn Sannas 18. TUREN Solberg Saga 19.15 Fredag 21/11 Nästa tur 27/11. Åsele OK Q8 12 - 12.30 Dorotea Torget 13.30-14.00 HÄRNÖSANDS TUREN Vilhelmina F. d Televerket 15 - 16 Torsdag 20/11 Nästa tur 12/12. Docksta Preem 9.30 Ullånger OKQ8 10.00 UMEÅ TUREN Härnösand Butik Unik Lördag 29/11 Brännan 11.30 FREDRIKA torget. 8.00. Älandsbro GTM 13.00 BJURHOLM busstn. 9.00 Kramfors Möbler o NYÅKER korsningen 9.45. Hemkultur. 14.00 RUNDVIKsgården 10.30 Bollsta Busstation 15.00 NORDMALING OK 11.00 Sollefteå Statoil 16.00 HÖRNEFORS kommunkont. 12.30 Strand P 17.30 UMEÅ Granngården P 13.30. Näsåker Stureplan 18.00 VÄNNÄS jvst. 14.30. Junsele Torget 19.00 Nästa tur 20/12. Nästa tur 4/12.

Förbeställ gärna Välkomna. Anna o Martin www.lappmarksbonden.se Åsele tel: 0941-200 93, 070-5237347