KRÖNIKA - ELIN MORITZ

VAD HÄNDER MED EN REGION SOM VILL VARA INNOVATIV, SPÄNNANDE, MÅNGSIDIG OCH GE LIVSKRAFT ÅT FÖRETAG UTAN FLYGPLATS? TEXT: ELIN MORITZ

Mitt i Coronapandemin står flygplatsen i vår närhet – Ängelholm-Helsingborgs flygplats – inför ett nedläggningshot. Den lilla flygplatsen har drivits av en privat aktör i många år, men på grund av svikande resande vill de se att regionen tar över ansvaret. Flygplatsen har gått med vinst i många år och skapat nya linjer både till Sälen och utomlands. Både SAS och BRA trafikerar linjer till Arlanda och Bromma, så flygplatsen är en viktig del i infrastrukturen. I en levande region behövs en flygplats.

Familjen Helsingborg som är ett etablerat samarbete mellan elva nordvästskånska kommuner Bjuv, Båstad, Helsingborg, Höganäs, Klippan, Landskrona, Perstorp, Svalöv, Åstorp, Ängelholm och Örkelljunga har som mål att regionen inom 15 år ska ”upplevas som en mångsidig och sammanhängande stadsbygd”, ”uppfattas som innovativ och spännande” samt ”uppnå livskvalitet för invånare och livskraft för företag”. Jag tycker att det är givet att för att uppnå dessa mål behövs en flygplats.

Nu måste regionen kraftsamla och visa att den lilla, men ack så viktiga flygplatsen är värd att bevara. Jag vet att det sedan en tid tillbaka pågår förhandlingar mellan Familjen Helsingborg och den nuvarande privata ägaren om ÄngelholmHelsingborgs flygplats framtid, och håller tummarna för att de kommer överens.

Rådande Coronapandemi kommer med all sannolikhet att förändra resandet för en lång framtid, men jag tror ändå att behovet av en regional flygplats är stort. Tåget är absolut ett bra komplement men det kan inte ersätta flyget. Tittar man på en resa mellan Helsingborg och Stockholm så tar det i bästa fall drygt 5 timmar med tåg jämfört med cirka 2 timmar med flyg och flygbuss. Har du tur kan du arbeta på tåget men det är inte självklart då det beror på ljudnivån och tillgången till internet på tåget. I värsta fall är det bortkastad tid.

Jag tror inte att alla de affärs- & konferensresenärer som tar flyget till och från vår region kommer att nyttja tåget i lika stor utsträckning utan att de istället väljer att inte komma hit, utan att de stannar hemma eller väljer att lägga sina möten i andra städer istället.

Vi själva använder flygplatsen både i arbetet och privat och vi är så tacksamma för över att ha en trevlig, liten flygplats så nära oss och som dessutom trafikerar både Bromma och Arlanda. Skulle inte vår flygplats finnas skulle vi göra många färre resor eftersom det både är långt och krångligt att ta sig till Malmö Airport eller Halmstad Airport istället.

En växande region som denna kan inte förlora sin flygplats – bevara Ängelholm-Helsingborgs flygplats!

Hallå där Ulrika Kallin Eriksson, verksamhetschef på Hoppets Stjärna.

Hur känns det att bli 50-åring? – Haha, det har jag redan blivit! Men vad gäller Hoppets Stjärna känns det helt fantastiskt när man har hela perspektivet från pappa Erik Gunnars dröm till den världsomspännande organisation vi är i dag. Vi når ut med utbildning, mat, vatten ĺëđİƅëĦøťÑııÑťťĕĩĩƲƯǭƯƯƯmänniskor i fem världsdelar.

Hur vet man att Hoppets Stjärna ska fortsätta hjälpa barn? – Vi är en av få organisationer som får den allra största delen av våra medel från månatliga gåvogivare och faddrar, samt från företag som vill investera i enskilda projekt. Vi lever inte på SIDA-bidrag, eftersom det är alltför osäkert. När vi investerar är det alltid för att åstadkomma långsiktig förändring.

Vad ska ett företag tänka på när man investerar i en hjälporganisation? – Först och främst att organisationen har ett 90-konto. Vi är dessutom en insamlingsstiftelse som står under länsstyrelsens granskning och kontroll. Dessutom har vi ett par andra kontrollorgan som kräver redovisning. Men framförallt ska du som företagare försäkra dig om att det går att följa dina satsade pengar hela vägen till ett färdigt resultat.

Hur vet man att pengarna når fram? – Vi har utvecklat en form av kvalitetssäkrat bistånd där pengarna går raka vägen från vårt kontor i Kärrsjö utanför Örnsköldsvik till våra lokala organisationer i varje projektland, utan mellanhänder i andra länder. Och alla lokala styrelser vet, att om de inte kan visa oss att pengarna används rätt så kommer samarbetet att upphöra.

Men varje krona når väl inte fram? Ni jobbar väl inte ideellt? – Nej, det gör vi inte. Vi måste ju ha kompetent personal för att hantera sådant som insamlingar, projekt utveckling och uppföljning. Men varje insamlingsorganisation som har ett 90-konto får ha maximalt 25 procents kostnader. Resten ska ut! Våra kostnader ligger under den gränsen. Insamlingsorganisationer har för övrigt två direkta kostnader: administrations kostnader och insamlingskostnader. Många presenterar enbart sina administrationskostnader, žĕĩĦøťċåŗñøŗÑŜŜĕƥŗĺŗÑťťŜølåga ut. Vi har i stället valt att redovisa alla kostnader, även insamlingskostnaderna, så att den som investerar blir insatt ĕđøĩđøťøıǍžøıİĕıĩŃıƧııŜutskriven på vår hemsida.

Vad säger du till företag som inte vill ge pengar till en kristen organisation? – Jag säger att vi är en religiöst och politisk obunden organisation. Att vi sedan arbetar utifrån kristen grund är ju det mest självklara i hela världen. #øƨøŜťÑċŃŗøťÑČİøñČĺťťanseende har en dokumenterad žßŗñøČŗūıñŜŔĩÑıLjĺëđñßŗƧııŜden kristna värdegrunden med i form av den gyllene regeln: ”Allt som du vill att andra skall göra för dig, det skall du också göra för dem”. Den regeln tror jag att det är få som kan se något ont i.

Men hur vet jag att pengarna ĕıťøđÑİıÑŗĕƧëĦĺŗıÑŔåkyrkoledare? – Du kan vara lugn! Att vi ibland samarbetar med lokala församlingar har vi gemensamt med så gott som varje hjälporganisation – även de som inte vilar på kristen grund. Det beror på att religionen har en betydligt starkare roll utanför Sveriges gränser än här hemma. UÑČťŗĺŗĕıťøÑťťñøťƧııŜıåČĺıorganisation på plats i ett utvecklingsland som kan arbeta

När vi investerar är det alltid för att åstadkomma långsiktig förändring.

øƥøĦťĕžťūťÑıĦĺıťÑĦťİøñêƅıŜpräst, kyrka och så vidare. Det kan nog alla organisationer vittna om. Däremot ger vi aldrig pengar till en präst, pastor eller kyrka. Pengarna är öronmärkta för utsatta barn och deras familjer. Den som vill stödja någon form av missionsarbete hänvisas istället till vår moderorganisation Tältmissionen.

–ĕĩĩŜĕŜťLJDūŗƧŗÑŜƴƯǞåŗŜģūêĕĩøøťǎ – Vi startar med den här bilagan, och jubileet fortsätter hela nästa år. Den 25 december nästa år är det exakt 50 år sedan Hoppets Stjärna öppnade dörrarna för de mest utsatta och gav dem chans till en bra start i livet. Så nästa år ŜİßĩĩøŗñøťNJ,ƄÑĦťđūŗžĕŜĦÑƧŗÑkommer vi att avslöja mer om framöver. -

Text: Hans-Göran Björk Foto: Hoppets Stjärna / Dennis Thern

Många sätt att ta ansvar

Hjälp oss att hjälpa utsatta! Även en mindre penninggåva gör stor skillnad och pengarna når verkligen de behövande.

Vill du vara delaktig i varje steg på vägen, eller bara ha bevis när din världsförbättrande insats genomförts? Oavsett är Hoppets Stjärna rätt samar betspart för dig.

Vi har 50 års erfarenhet och når ut till barn i fem världs delar. Tack vare en kompakt organisation kan inkomna medel skickas direkt till rätt projekt, från ett konto till nästa. Vi ger dig möjlighet till direktkontakt med de ansvariga i varje land och välkomnar dig att besöka ditt projekt på plats. Dessutom är våra högst ansvariga i Sverige sällan längre bort än ett telefonsamtal.

Kontakta oss! Adressen ulrika@starofhope.org tar dig direkt till vår verksamhetschef Ulrika Kallin Eriksson.

10 getter till haitiska familjer: 2 500 kr Lekpark för skolbarn i Ghana: 12 000 kr Storskaligt växthus i Rumänien: 50 000 kr #ŗĕëĦŜžÑťťøıêŗūııĕDÑĕťĕLJ 75 000 kr Klassrum i Filippinerna: 100 000 kr