KRÖNIKA - PATRIK NORDKVIST

Det brukar heta att feedback gör att mottagaren utvecklas. Jag instämmer i den tesen och ber alltid om feedback, bra och dålig. Flera händelser den senaste tiden har fått mig att fundera på hur ärlig feedback vanligtvis är – och om den egentligen är välkommen.

Först dök frågan upp i ett forum på Facebook. En person i gruppen hade blivit ombedd att ge feedback och ville egentligen ge negativ kritik, men var orolig för hur det skulle tas emot. En klar majoritet i tråden var för att antingen helt undvika den dåliga feedbacken eller i alla fall kraftigt begränsa den. En stor andel av tipsen gick ut på hur man på olika sätt skulle förmildra, så att personen som fick feedbacken inte skulle ta illa upp.

En tid efter var jag på ett event. Mot slutet av dagen bad arrangören oss deltagare svara på en enkät. Jag var väldigt nöjd med innehållet och satte höga betyg på det, däremot gav jag de praktiska arrangemangen ett lågt betyg. Jag lämnade enkäten och stannade sedan för att prata med en annan deltagare. Arrangören som uppenbarligen redan sett min feedback kom fram. ”Jag såg din utvärdering, vad tråkigt att du inte var nöjd. Alla andra verkar vara nöjda”. I det efterföljande samtalet var andemeningen tydlig: Gärna positiv feedback men ingen negativ sådan.

Kort därefter höll jag en utbildning hos en kund och efteråt bad jag som vanligt om feedback. ”Bra, allt var strålande. Den här gången var det lika bra som det brukar vara”. ”Hur menar du med den här gången?”, frågade jag. Kunden blev lite stel, tvekade en stund och förklarade att han senast inte varit helt nöjd. ”Men visst sade du att du var nöjd efter den utbildningen?”, frågade jag. ”Jag tänkte att du hade en dålig dag och att du kanske inte ville få kritik”, svarade kunden. Först blev jag nästan arg, klart jag vill veta om någon inte är nöjd. Om jag inte fick veta det kunde jag ju inte agera på det. Ganska snabbt landade jag i att min kunds reaktion troligen var formad av erfarenheter som liknade dem jag själv haft den senaste tiden.

Kunden och jag hade ett långt och bra samtal. Vi var helt överens om att vi båda vill ha feedback, både bra och dålig. Vi kom också överens om att ge varandra ärlig feedback i fortsättningen.

För egen del har tänker jag fortsätta be om feedback av alla mina kunder. Oavsett hur den blir, kommer jag visa att jag är tacksam över att ha fått den. Jag tänker också fortsätta ge min uppriktiga mening, när den efterfrågas. Försäljning och förhandlingsexperten Patrik Nordkvist hjälper sina kunder att skapa ökad försäljning och tillväxt. Sedan starten har han hjälpt över 300 företag och tusentals individer att lyckas nå sina mål. Via bloggen på forsaljningschefen. se har han sedan 2010 inspirerat över miljonen besökare med enkla, effektiva och handfasta råd kring tillväxt, försäljning och förhandling. 2021 släppte Patrik Nordkvist boken Säljvanor som innehåller 32 beprövade säljvanor för att lyckas med försäljning.

Det är stort fokus på ESG, som står för miljö, socialt ansvar och ägarstyrning (Environmental, Social, Governance), en metodik som används i finansbranschen för att utvärdera hur ett företag arbetar med hållbarhetsmål vid sidan av vinstmaximering. Många verksamheter har också dragit igång initiativ som adresserar ESG på olika sätt. En hel del av företagen brottas dock med att omsätta ESG till en konkret strategi. En av anledningarna till detta är troligtvis att det finns en önskan om att kunna dra affärsmässiga fördelar av ESG, men en otydlighet kring hur det ska gå till.

Från och med 10 mars 2021 finns en ny EU-gemensam rapportering för hur finansiella produkter tar hänsyn till hållbarhet. Den EUgemensamma förordningen kallas Disclosureförordningen eller SFDR. Med det nya regelverket är målet att säkra upp och öka transparensen kring hållbarhetsrapportering samt minska riskerna för green-washing. Förordningen med tillhörande teknisk standard ska vara på plats i juli 2022 och fullt ut implementerad i december 2023.

Varför ESG är affärsmässigt meningsfullt

Det finns redan mängder av data och statistik som visar den ekonomiska aspekten av ESG. Fondindustrin har svarat upp mot det kraftigt ökade intresset för hållbara inves¬teringar genom att hålla ett högt tempo i sin produktutveckling. Under 2020 lanserades mer än en ny ESG-fond om dagen, enligt Jonas Elofsson, börsredaktör på Carnegie.

I en PwC-rapport från november 2021 framkommer att 79 procent av investerarna uppger att det sätt som ESG-frågorna hanteras på spelar en viktig roll för investeringsbesluten. Hälften av de investerare som medverkat säger att de håller sig borta från företag som inte genomför det som de ser som tillräckliga åtgärder inom dessa områden.

Det är viktigt för dina kunder

Det är också ett faktum att det ligger mycket kundlojalitet i ESG. Undersökningar som vi på VMware genomfört visar att fler än var tredje konsument (35 procent) skulle vara villig att betala mer för varor och tjänster från företag som kan visa hur det använder förnybar energi eller stöttar en övergång till nollutsläpp. Ytterligare en tredjedel uppger att de skulle välja bort varumärken eller företag som inte är transparenta med sin etiska policy.

I Sverige uppger 44 procent av konsumenterna i åldern 18–65 år att de valt bort varumärken och produkter som de inte anser uppfyller deras värderingar inom hållbarhet, vilket motsvarar 2,7 miljoner svenska konsumenter, enligt en undersökning från Stena Recycling.

Börja i toppen

I grunden är ett ESG-program inget mindre än ett förändringsprojekt, som måste ledas från toppen. Studier har visat att det är VD:ar och CFO:er som hålls ansvariga för ESG-strategierna idag, vilket är en förändring från tidigare hållbarhetsinitiativ som legat hos HR, kontorschefer eller särskilt passionerade medarbetare.

Det första steget är att ta fullt ansvar för att leda ESG-förändringar på ledningsnivå, och att sedan vässa argumenten för varför styrelsen måste se området som strategiskt viktigt. Identifiera sedan entusiastiska och relevanta intressenter inom verksamheten, för att utveckla en holistisk strategi som innefattar såväl passion som behov över hela verksamheten och som kan gå djupare in i de praktiska genomförandena.

Viktiga frågor

När du ska bygga din ESG-plan bör du börja med att ställa din projektgrupp en rad frågor: • Vad bör eller bör inte omfattas av planen och de initiativ som redan är på plats? • Var finns de bästa möjligheterna att pröva och utöka befintliga ESGmetoder? • Hur kan vi bäst bedöma den holistiska effekten i våra försörjningskedjor (både fysiska och digitala)? • Hur kan vi identifiera på vilket sätt dessa kan förbättras? • Hur kan ESG ytterligare stärka företagets befintliga värderingar och syfte?

Tre tips kring ESG

Var transparent – Rom byggdes inte på en dag. Det viktiga är att komma igång. En del av din ESGstrategi bör därför fokusera på transparens. Var öppen med var du står idag. Patagonia, ett av världens mest välkända och målmedvetna varumärken, använder exempelvis fortfarande fossila bränslen i produktionen av några av deras jackor. De är dock öppna med det och berättar att de letar efter ett bättre sätt att producera.

Glöm inte IT – Med ökad digitalisering, användning av data och fler onlinetjänster ökar våra digitala utsläpp och dess miljöpåverkan. Men det har inte fått så mycket uppmärksamhet, åtminstone inte ännu. Det är dock bara en tidsfråga innan IT hamnar i rampljuset som nästa stora miljöbov och då vill du ha börjat röra dig mot grönare IT.

Vänta inte på reglering – Det har på senaste tid tagits många initiativ kring reglering och rapportering av ESG. Vänta dock inte på att du hamnar i granskning eller att nya krav ställs på din verksamhet.

Hur ser era prioriteringar för ESG ut? Här kan du läsa om våra: www.vmware.com/se/company

Per Gustafsson, Nordenchef, VMware

De senaste årens restriktioner har skapat ett ökat fokus på e-handel, virtuella möten och massiv datainsamling. Nu är det dags att fokusera på hur företag kan få ut mest möjliga av den stora mängden data som hela tiden samlas in. Många har komplicerade slutna system som skapar svåra förutsättningar för att lyckas dra nytta av den insamlade datan.

När pandemin för två år sedan lamslog världen blev det plötsligt bråttom för verksamheter att ställa om och börja tänka mer ur ett digitalt perspektiv. Restriktioner och rekommendationer tvingade verksamheter att begränsa fysisk kontakt, samtidigt som både produktiviteten och inkomsterna minskade för många.

Pandemin gjorde avtryck både internt och externt. Internt var flera verksamheter snabba med att sätta upp hemmakontor och börja hålla sina möten virtuellt, och externt syntes det när många verksamheter både skapade och optimerade sina digitala försäljningskanaler för att anpassa dem efter de nya förutsättningarna.

Stora framsteg inom e-handeln

När samhällen började stänga ner och butiker inte längre vare sig fick eller ansåg det lönsamt att vara öppna sköt e-handeln naturligtvis i höjden. För vissa verksamheter var omställningen större än för andra. Oavsett omställningens omfattning var det inte helt självklart vilken väg man skulle ta. Vilka investeringar är absolut nödvändiga?

Vår studie Integrated Experiences, gjord av IDC, visar bland annat att e-handelns massiva ökning har gett verksamheter ett incitament att fokusera på sina ”digitala skyltfönster”. 61 procent av de tillfrågade verksamheterna har investerat i teknik för att automatisera affärsverksamheten, medan 55 procent har prioriterat att investera i sin datahantering, analys och AI för att öka transparensen och för att kunna ta bättre, mer välgrundade beslut. Investeringarna har gjorts för att säkerställa att onlinebesökare och kunder ska få bästa möjliga upplevelse med smidiga processer på hemsidor, i appar och i webbshoppar.

Dags att skörda frukterna av de digitala initiativen

Även om många företag har lanserat en rad digitala initiativ de senaste åren, kämpar många med att anställda har svårt att navigera i de många slutna systemen, programmen och datan. Trots att systemen är gjorda för de anställda är de bara meningsfulla för de som är väl insatta i dem.

Problemet är att datakällorna ofta är väldigt olika och spridda över många olika program och applikationer. Det blir därför osammanhängande när anställda ska arbeta med data som samlats in från många olika källor som inte heller är integrerade i systemen. Detta resulterar i en ineffektivitet som i slutändan påverkar kundupplevelsen, eftersom verksamheten inte kan dra full nytta av den data som samlas in.

Dataparadoxen skapar problem

Idag finns extrema mängder data tillgänglig, men få lyckas få ut värdet av all information. I en tidigare undersökning från Forrester uppgav 72 procent av dataansvariga i svenska verksamheter att de samlar in data snabbare än de hinner analysera och använda den. Samtidigt visar samma undersökning att 64 procent av de dataansvariga känner att de ändå behöver mer data än vad de i nuläget hinner samla in, en paradox som skapar problem. De ansvariga inser helt enkelt värdet av datan men de vet också med sig att de inte har rätt verktyg att för att kunna hantera den.

Att behöva bygga integrerade system som kan hantera stora datamängder är för de allra flesta företag förknippat med mycket tid, hög kompetens och höga kostnader. Men det behöver inte vara så. I stället är det nödvändigt att samla data och program med hjälp av rätt verktyg, till exempel en integrationsplattform med möjlighet att hantera flera sätt att utbyta data med kunder, leverantörer och anställda. Den här typen av plattform tillåter olika avdelningar i verksamheten att använda samma data, vilket stöttar affärskritiska processer – för ju fler anställda som kan ta del av den samlade datan, desto bättre.

Claes Huber, affärsutvecklare Boomi Sverige