Modernisera Krisitanstad

Page 1

M DERNISERA

KRISTIANSTAD! Kommunalt handlingsprogram för Miljöpartiet de Gröna i Kristianstad kommun 2010–2014


En grön röst för framtidens Kristianstad! Miljöpartiet presenterar här de första åtta kandidaterna på listan till kommunvalet tillsammans med våra idéer och visioner inför kommande mandatperiod. Den övergripande ambitionen är att vi tillsammans skapar långsiktig och hållbar utveckling, att vi får ett avgörande inflytande på kommunen under en lång tid framöver.

LMÄKTIGE

MMUNFUL

VAL TILL KO

gröna e d t ie t r a r. Miljöp a kandidate essa anmäld

era en av d

mark Du får bara

52 år, Tollarp åföretagare, sm e, em Zi arslöv 1. Anita , Östra Sönn ställd, 52 år an ks te lio ib Heise, b 2. Kalle nstad 24 år, Kristia studerande, n, so ils N a 3. Id år, Tollarp roducent, 55 p , rg o b en Ed ristianstad 4. Stefan nkt, 66 år, K ju ad ts te si sen, univer eth Jörgen 5. Elisab ianstad , 68 år, Krist jägmästare ll, re ff O nd d 6. Rola , Kristiansta onom, 71 år ci so n, so rs Christe 7. Elsa ristianstad de, 19 år, K n, studeran so ts o lg A pus 8. Ham erga 41 år, Degeb a, konstnär, st m o D a nn 9. Zuza nstad 62 år, Kristia vilekonom, ci ll, ne hu T Kristianstad 10. Bo onär, 69 år, si en p t, ld tefe Wibe D´Her 11. Karin år, Fjälkinge e Groth, 45 nn ia ar M . 12 nstad 43 år, Kristia ve Jönsson, -O er P . 13 ianstad , 33 år, Krist , miljövetare lin eh C a tad 14. Lind år, Kristians schaufför, 59 us b l, al nw tav Grö tad 15. Gus år, Kristians tendent, 81 in ei us m . org Roth, f.d 16. Ingeb


VÅR IDEOLOGI GRUNDAS PÅ TRE SOLIDARITETER Solidaritet med djur, natur och ff det ekologiska systemet.

Solidaritet med kommande ff generationer.

Solidaritet med världens alla ff människor.

Kristianstads framtid bygger på dess historia. Den lokala politiken måste ta sin utgångs­ punkt i de lokala förutsättningarna, de av natu­ ren givna, såväl som de sociala och kulturella förut­sättningar som föreligger. Hänsyn måste bland annat tas till att kommunen är den till ytan största i Skåne med flera viktiga utveck­ lingsorter, som alla har berättigade krav på god samhällsservice. Tillgången till Högskolan, Centralsjukhuset, och Kristianstads roll som Region Skånes po­ litiska centrum, är faktorer som ger Kristian­ stad särskilt goda förutsättningar att spela en nyckelroll i utvecklingen av nordöstra Skåne. Kristianstads politiker har därför ett särskilt ansvar att främja en positiv utveckling i vår del av regionen. Andra viktiga tillgångar är Vattenriket och Biosfärområdet som ger Kristian­ stad en särställning bland skånska kommuner. Naturum är en satsning som ökar möjligheten att på ett enkelt sätt njuta av den unika miljön i direkt anslutning till stadens centrum. Biosfärsom­ rådet ger Kristianstad upp­ märksam­het både nationellt och internationellt, det ger oss en möjlighet att vara ett föredöme när det gäller att utveckla vår stad i samklang med naturen och odlingslandskapet. Den goda jorden bildar grund för ett intensivt jordbruk

och en omfattande livsmedelsindustri. Det är en politisk utmaning att öka andelen eko­ logiskt producerade livsmedel och att förmå industrin att förädla råvarorna på ett sätt som ökar näringsvärdet i maten och motverkar överviktsproblem bland befolkningen och därmed bidrar till en bättre folkhälsa.

Anita Zieme, matkreatör För mig är maten en viktig del i Kristianstad. Olika kulturers kök är en bra ingång till integration, våra barn och unga måste få ekologisk mat och våra seniorer ska kunna känna igen sig i den mat de äter. Bra mat ger också god hälsa och skapar samhörighet.


Framtidssatsningar som är särskilt viktiga för utvecklingen i nordöstra Skåne är att få den planerade Höghastighetsbanan dragen över Kristianstad och därmed också äntligen förverkliga Diagonalen, den direkta järnvägs­ linjen mellan Kristianstad och Lund. Pågatågstrafik måste också förverkligas. Vi anser att dessa satsningar är mycket viktigare än att bygga ut E22 till motorväg. Pengarna behövs till järnvägssatsningar och vi förordar därför istället en höjning av trafiksäkerheten genom utbyggnad av mötesfri 2+1 väg, med många passagemöjligheter för människor och vilt. En trygg energiförsörjning är en självklar­ het. Energieffektivisering, sparsamhet och för­nyelse­bar energi är viktiga inslag för att säkra tillgången på energi. Kommunens egna byggnader bör i möjligaste mån utrustas med solvärme- och solcellsteknik. Såväl vindkraft som biogas och andra förnyelsebara energi­ slag ska prioriteras. Stadens utsatta läge med bebyggelse i vatten­linjen kräver fortsatt utbyggnad och underhåll av invallningarna och pumpstatio­ nerna som ett skydd mot de allt större hoten om över­svämningar som klimatförändringen medför. Gamlegården, Vilan och Österäng är stora bostadsområden med framför allt hyresrätter. De är socialt och ekonomiskt utsatta. Därför vill vi särskilt uppmärksamma dessa områden för att förebygga att utanförskap uppstår. Miljöpartiet vill att Kristianstads kommun ska kunna hävda sig i regionen och i landet. Vi vill att Kristianstad ska vara ett spännande besöksmål, att medborgarna är stolta över sin kommun. Kristianstad har en rad konkurrensför­ delar. Förvaltar vi dem på rätt sätt ger de oss förut­sättningar att forma vår framtid. Vi vill ha ett unikt centralt handelscentrum mitt i ett biosfärsområde med en stark miljöprofil och där vi har klarat omställningen från militär­ stad till en vacker civil stad. Vi vill anta utmaningen att skapa ett hållbart samhälle för framtiden. Kristianstad ska vara en av de främsta miljökommunerna i landet.

BASORTERNA OCH LANDSBYGDSUTVECKLING De utmaningar vi står inför när det gäller vår landsbygd är bättre kollektivtrafik, bättre och säkrare vägnät med rimliga hastig­ hetsgränser och en bättre skötsel av de kommunala ytorna i våra byar. Den kommunala servicen måste förbättras, särskilt med avseende på skolor och bibliotek. Ytterligare förutsättningar för ett fullödigt liv på landsbygden är bredband, kommunalt vatten och avlopp, sop­hantering samt fjärrvärme. Byastämmorna är viktiga partners i dialogen om den framtida utvecklingen på landsbygden. Denna dialog vill vi utveckla. De större orterna inom kommunen är viktiga lokala centra, som har berättigade krav på grundläggande samhällservice. Vi vill verka för en utbyggd med­ borgarkontorsverksamhet, så att alla byar får tillgång till en funktion som hjälper medborgarna med myndighetskontak­ ter och som kan ha en överblick över den kommunala


strukturen. Vi behöver också skärpa våra ägardirektiv till de kommunala bolagen, så att de bättre tillgodoser behoven av deras tjänster i alla kommunens delar. En annan förutsättning för genomförandet av en bättre landsbygdspolitik är en bättre detaljplanering. De goda boendemiljöerna i kommunens mer glest bebyggda områden bör också tas till vara på genom att skapa tysta, mörka och strålningsfria zoner.

Vi vill bevara skolor och bibliotek i ff kommunens mindre tätorter.

Vi vill utveckla kollektivtrafiken på ff landsbygden.

Vi vill utveckla medborgarkontorets ff verksamhet och öppna filialer i kommunens byar.

Vi vill skapa strålningsfria och tysta zoner. ff

FRITID

Närheten till havet, den långa kusten med sina sandstränder, insjöarna och vattendragen, och inte minst skogen ger Kristianstad fantastiska förutsättningar för ett aktivt friluftsliv. Genom ett gott underhåll av badplatser, bryggor, vand­ ringsleder med mera, gör kommunen en stor insats för att stimulera till en aktiv fritid och ökad fysisk aktivitet. Satsningen på Naturum och Vattenriket är också mycket viktiga för kommunens attraktionskraft och ökar till­ gängligheten även för rörelsehindrade. Vi beklagar att kommunens satsning på Arenan urholkar ekonomin och på sikt reducerar resurserna till andra kultur- och fritids­aktiviteter. Vi skulle ha föredragit att istället stödja lokala fritidsgårdar och idrottsanläggningar i Kristianstads kommun och ser gärna att resurserna fördelas generöst till lokala föreningar för ungdomars trivsel. Underhållet av kommunala fritidsanlägg­ ningar, utomhusbad med mera är viktigt för att vid­makt­hålla en bra service även utanför central­orten. Vi vill bibehålla de kommunala utomhus­ ff baden och utveckla dessa.

Vi vill satsa mer resurser på ungdomars ff

Kalle Heise, sociolog och IT-tekniker Jag har varit en del av Kristianstadspolitiken i många år och det har varit mycket lärorikt. För mig är det viktigt att omsätta den gröna ideologin i praktisk verklighet, att kommunen som helhet blir ett grönt föredöme på så många områden som möjligt.

fritid.

Vi vill främja ett aktivt friluftsliv bland ff

medborgarna för att stärka folkhälsan.

Vi vill öka tillgängligheten till fritids­ ff aktiviteter för funktionshindrade.

Vi vill förbättra tillgängligheten till ff kommunala toaletter i centrum.

Vi vill öka intäktskraven på Arenan och ff

söka ekonomiskt stöd av andra finansiärer.


DJURENS SKYDD

Allt tätare rapporter om vanvårdade djur och stora missförhållanden i djurbesättningarna tyder på att djurskyddet är otillräckligt och behöver förstärkas. Nedläggningen av Djur­ skydds­myndigheten och överflyttningen av ansvaret för det centrala djurskyddet till Jord­ bruksverket kan ha inverkat. Dessutom har kommunernas ansvar för djurskyddstillsynen flyttats över till länsstyrelserna. Det är tydligt att Länsstyrelsens kontroller inte är tillräck­ liga. Uppfödning av höns i bur är fortfarande alltför vanligt. Vårt mål att öka andelen ekologisk mat är ett sätt att verka för en bättre djurhållning, men även den konventionella uppfödningen måste förändras så att djuren har det bra och har möjligheter att utöva sitt naturliga beteende. Tyvärr har det visat sig att även våra sällskapsdjur av några uppfödare utsätts för vanvård. Behovet av ett förstärkt djurskydd är uppenbart. Vi vill stärka djurskyddet. ff Vi vill helt avveckla hönshållning ff i burar.

DEMOKRATI FÖR ALLA

I Sverige har vi sedan länge demokrati, men fortfarande finns det vissa grup­ per som står utanför det demokra­ tiska systemet. De som är under 18 år har ingen rösträtt. Vi vill sänka rösträttsåldern till 16 år för att släppa in en stor grupp, som är mogen att ta ställning, i det demokratiska systemet.

Ida Nilsson, blivande socionom och verksamhetsutvecklare När jag tänker på mina framtida barn vill jag att de ska växa upp i ett hållbart samhälle i harmoni med djur och natur. Den gröna ideologin är en förutsättning för den moderna utveckling som jag vill bidra till.


Fram till 2007 hade Kristianstads kommun ett ungdomsråd, vars syfte var att ge kommunens ungdomar inflytande i kommunpolitiken. 2007 lades det ner för att kommunen skulle utreda hur vi kan arbeta vidare med ungdomsrådet, vad som hände sedan blev inte känt. Miljö­ partiet vill starta ett nytt ungdomsråd. Under den gångna valperioden har vi fått se hur övriga partier ser på folkomröstningar. För miljöpartiet är det självklart att om en stor del av kommunens invånare vill ha folkomröst­ ning i någon fråga, oavsett vilken sida vi står på, så ska de få det. Vi vill utveckla den lokala demokratin genom utveckling av medborgar­ kontoret för att bättre kunna ta del av lokalbe­ folkningens åsikter. Vi vill att Kristianstad ansöker om att få ff vara provkommun för sänkt rösträttsålder. Vi vill starta Kristianstads ungdomsråd på ff nytt.

Vi vill att om en lokal folkomröstning stöds ff av minst 5 procent av valmanskåren ska den genomföras.

Vi vill verka för ett mångkulturellt ff samhälle.

MILJÖ OCH KLIMAT

Miljö- och klimatfrågor är väldigt viktiga, och det är såväl lokala som internationella frågor. Klimatförändringarna kan komma att slå hårt mot Kristianstad, eftersom vår stad ligger under havsytan. Det är svårt att sammanfatta hela Miljöpar­ tiets miljö- och klimatpolitik i ett stycke, då den går genom alla våra frågor. Oavsett vad det är för fråga vi arbetar med måste miljöpåverkan utredas. Vi vill att miljöpåverkan ska utredas inför ff varje beslut som fattas i fullmäktige och nämnder.

Vi vill att Kristianstad kommun ska ff profilera sig som miljökommun.

KONSUMENT I KRISTIANSTAD

Vi vill underlätta för medborgarna att välja en livsstil som innebär att konsumtionen blir hälsosam, ekologiskt hållbar och etiskt försvarbar. Kommunen skall satsa på fler konsumentvägledare som kan hjälpa in­vånarna att välja en mer genomtänkt livsstil. Information om reklamens skadliga inverkan på en sund livsstil och hållbara värderingar är ett viktigt arbete för våra konsumentvägledare. Väl­infor­merade konsumenter vågar och kan ställa krav. Vi vill verka för fler lokaltidningar så att flera åsikter, opinioner och värderingar kommer till uttryck för konsumenternas bästa. Vi vill att kommunen ska satsa på ff konsumentvägledare.

Vi vill verka för fler lokaltidningar. ff

KOMMUNAL UTRIKESPOLITIK

Vi lever i en värld där överstatliga organisa­ tioner, som EU, Världsbanken och WTO, får allt mer makt. Samtidigt pågår en utveckling mot ökad ”understatlighet” i form av fler kontakter mellan kommuner och regioner runt om i världen. Vänorter brukar bestå av en kommun i väst och en i öst, alternativt en i nord och en i syd. Genom utbyten och samarbeten kan vi plocka det bästa ur bådas våra system och kulturer. Vi vill utveckla samarbetena med våra ff vänorter.

Vi vill göra fler utbyten med kommuner i ff

andra delar av världen, för att dela med oss av vår kunskap och ta del av deras.


INFRASTRUKTUR

När det gäller vägar och infrastruktur prio­ riterar vi fotgängare, cyklister och kollektiv­ trafik. Vi vill ha tillräckligt med övergångs­ ställen så att gående inte känner sig begrän­­­sade av biltrafik. Det behövs också fler cykelvägar. Det skall vara lättare att ta cykeln än bilen. Elbilar skall kunna laddas i alla parkeringshus. Kollektivtrafiken till byarna skall förbättras med tätare avgångar, och skall i möjligaste mån vara spårburen. Trafik­­reglering ska vara klimatsmart, t.ex. med rondeller istället för trafikljus, för att minska på tom­gångs­körning. Kristianstad är med 1346 km2 den till ytan största kommunen i Skåne. Tidigare fanns här 35 enskilda kommuner och fortfarande finns det ett 40-tal mindre och medelstora orter. Denna ortstruktur ställer stora krav på goda kommunikationer. Spårvägar för passagerar­ trafik inom kommunen bör därför etableras, bland annat med järnväg eller snabbspårvag­ nar mellan centrum och Åhus. Vi vill kraftigt stödja satsningen på Pågatåg Nordost och arbeta aktivt för att ännu fler orter får tågtra­ fik så småningom. Vi vill att infrastrukturen ska ytterligare ff anpassas för cyklister.

Vi vill att mer gods fraktas på tåg. ff Vi vill stödja Pågatåg Nordost kraftigt. ff Vi vill binda samman kommunen med ff spårbunden trafik.

Vi vill verka för att den nationella höghas­ ff tighetsbanan ska dras via Kristianstad.

Vi vill utöka busstrafiken. ff

KULTUR

Ett rikt och varierande kulturliv är en förut­ sättning för en kommuns attraktionskraft, vare sig det gäller att tillgodose invånarna eller att stimulera etablering av företag. Ungdomar ska ha tillgång till kulturella arenor och ges möjlighet att utveckla sina egna kulturformer.

Vi tror att tillgång till kultur gör det lättare för unga människor att integreras i samhället, att unga får tillgång till en del av samhället på sina egna villkor. Ett rikt kulturliv motverkar olika former av utanförskap. Om man av olika anledningar inte ingår i någon gemen­ skap, om man är arbetslös, sjukskriven eller nyinflyttad kan olika kulturgemenskaper stärka individens förhål­ lande till samhället.


Föreningsliv och kulturella aktiviteter ska vara till för alla. Kulturaktiviteter förbättrar också folk­ hälsan. Att aktivt delta i kulturella aktiviteter innebär att man utvecklar en bättre beredskap mot olika former av ohälsa. Den lokala kulturpolitiken ska stimulera deltagande i kulturlivet av alla medborgare. Utöver de etablerade kulturinstitutionerna bör ytterligare resurser satsas på aktiviteter som utvecklar kulturlivet. Kulturen ska spegla mångfalden i vårt samhälle. Tillgängligheten till kultur bör öka. Oavsett om man är ung eller gammal, om man går i skola eller om man är på ett servicehem, ska ett aktivt deltagande i kulturlivet stimuleras. Professionella kulturutövare skall ges möjlig­heter att verka i skolorna. För att stärka Kristianstads attraktionskraft bland unga, bör C4 gymnasiets estetiska program byggas ut än mer, så att vi får ett heltäckande konst- och kulturgymnasium. Det skall finnas mötes­ platser för kultur i hela kommunen. Samlingslokaler och biblioteksfilialer ska vara lokala kulturcentra, så att medborgarna kan erbju­ das ett kulturutbud även utanför central­orten.

En modern teaterscen bör byggas i centrum med ca 600 platser. Kristianstad har i dag inte en modern teaterscen med de mått och den teknik som krävs vid nationella och inter­ nationella gästspel. Vår Tivoliteater ska inte byggas om till ett modernt teaterrum, efter­ som det innebär att det primära kultur­värdet då går till spillo. Kulturklimatet i kommunen bör generellt förbättras så att fler professionella musiker, skådespelare, författare, konstnärer, dansare och andra kulturarbetare, slår sig ner här och väljer Kristianstad som sin verksam­hets­bas. Kristianstad har en bra grund för ett rikt kultur­liv. Vi har både filmhistoria, bokfestival och en litterär tradition, ett aktivt museum och konsthall, bra bibliotek och biblioteks­filialer, Barbacka barn- och ungdomskulturhus, jazzfestival, konserthus och teater. Men denna goda grund måste utvecklas, annars kommer den snart att förödas. Det behövs större resur­ ser och en medveten strategi för att skapa ett bättre och mer tillgängligt kulturliv. Vi vill bygga ut C4 gymnasiet till ett hel­ ff

täckande konst- och kulturgymnasium.

Vi vill bygga en modern teaterscen i ff ­centrum.

Vi vill utarbeta en strategi för att skapa ett ff bättre och mer tillgängligt kulturliv.

Vi vill tillföra mer resurser till kultur­ ff sektorn.

Stefan Edenborg, producent Jag vill lämna en ren och humanistisk värld i ekologisk balans till kommande generationer. I det framtida Kristianstad ska vi öka förutsättningarna för ett rikt kulturliv som en viktig del i bilden av Kristianstad.


MAT OCH RÄTTVISA

För varje ekologiskt val vi gör förändras jord­ bruket och tillvaron för djuren till det bättre, samtidigt som det ökar möjligheterna för fler att gå över till ekologiskt jordbruk. Det är nöd­ vändigt om vi ska uppnå ett uthålligt samhälle och en hållbar livsmiljö. Kommunen har etablerat sig som en livs­ medels­kommun. Det är en viktig markering av livsmedelssektorns stora betydelse för näringslivet, men det innebär också ett krav på kommunen att främja konsumtion och produktion av ekologiska livsmedel utan genmodifierade organismer. Konsumtionen av certifierade ekologiska livsmedel i offentlig sektor måste öka. Kristian­stads kommun bör ha tydliga mål för den ekologiska produktionen och konsumtio­ nen. För Miljöpartiet är det självklart att vi ska ha en livsmedelsproduktion som är långsik­ tigt hållbar, som förser medborgarna med livsmedel av högsta kvalitet och som verkar för ekologisk hållbarhet och god djuromsorg. Och inte minst, ett hållbart jordbruk. Fortfarande produceras en majoritet av våra livsmedel med innehåll av bekämpningsmedel som ger allt större mängd gifter i marken, vattnet och grund­vattnet. Under ett antal år har det presenterats vetenskapliga bevis för bekämp­ ningsmedelsrester i barns och vuxnas kroppar, i matjorden, i våra vattendrag och i grundvatt­ net. Det är hög tid att vända denna utveckling. Kommunen är en stor konsument av livsmedel och har därmed en stor påverkansmöjlighet genom att styra sina inköp i rätt riktning. Mycket av det som upphandlas produceras i utvecklingsländer där mänskliga rättighe­ ter ofta kränks under produktionen. Det är fort­farande ovanligt att det offentliga, det vill säga, stat, kommun, landsting och myndig­ heter ställer etiska krav på sina leverantörer. Internationellt finns det pionjärer, offentliga aktörer som påbörjat ett arbete kring etisk hänsyn i upp­handlingen. Amsterdam, Barce­ lona och Aberdeen har både infört etiska krav baserade på ILO:s kärnkonventioner i sina upp­handlings­policys och implementerat det praktiskt i upphandlingen.

Även i Sverige finns kommuner och landsting som börjat föra in etisk hänsyn i upphand­ lingen, exempelvis Lund, Halmstad, Uppsala och Luleå kommuner. Även Region Skåne har beslutat att ställa krav på leverantörer avse­ ende exempelvis arbetsmiljö, arbetsformer och respekt för FN:s barnkonvention. Grunden för Kristianstad kommuns agerande bör vara att man gentemot sina leverantörer kräver respekt för den universella deklarationen om de mänskliga rättigheterna och ILO:s, den internationella arbetsorganisationens, kärn­ konventioner. Dessa konventioner innehåller den absolut mest grundläggande arbets­ rätten: förenings- och organisationsfrihet ­ (nr 87 och 98), förbud mot tvångsarbete (nr 29 och 105) och barnarbete (nr 138 och 182) samt förbud mot diskriminering (nr 100 och 111). Vi vill att Kristianstad Kommun ff

erbjuder ekologisk mat i skolor och på äldre­boenden.

Vi vill införa minst en vegetarisk måltid i ff veckan i skolorna.

Vi vill förbättra maten på skolor och ff äldreboenden i kommunen, maten ska lagas på plats.

Vi vill att livsmedelskommunen ff profileras mot ekologisk livs­ medelsproduktion som inte leder till skador på människor, djur och miljö.

Vi vill ställa etiska krav i kom­ ff

munala upphandlingar så att vi inte medverkar till brott mot deklarationen om de mänskliga rättigheterna och ILO:s kärn­ konventioner.

Vi vill utforma en upphandlings­ ff

policy med ett övergripande mål ­ om respekt för mänskliga rättigheter och ILO:s kärn­ konvention.


LIKA RÄTTIGHETER FÖR AL LA

Allas lika värde är en självklarhet. Alla ska i vårt mångkulturella samhälle få möjlighet till att, på lika villkor, trivas och utvecklas utifrån sina ­behov oavsett kön, etnicitet, ålder, funk­ tionshinder, sexuell läggning, politisk upp­ fattning och religion. Vi tolererar inga former av våld. Miljö­ partiet arbetar kraftfullt för att stoppa trakasserier och diskriminering och att bekämpa alla former av

våld genom att satsa på upp­lysning, utbild­ ning, samhälleligt engagemang och polisiära åtgärder. Vi stödjer aktivt etablering av mans­ jourer och vi vill ge mans- och kvinnojourer ökade möjligheter att ta emot våldsutsatta och hotade män, kvinnor och barn. Våra museer och kulturhus, våra idrotts­ platser och arenor ska vara mötesplatser till­ gängliga för alla där olika kulturer kan mötas, där familjer och vänner kan vara tillsammans, där alla, oberoende av fysiska eller sociala hinder, kan få upplevelser på jämlika och ­jämställda villkor. Vi strävar efter rättvisa arbetsplatser och lika makt mellan könen. Kommunen är ­arbetsgivare till en stor del av medborgarna. Vi kräver lika lön för lika arbete inom kommunen och att det finns möjlighet till heltidsarbete för alla. De kommunala bolagsstyrelserna ska bestå av lika många män som kvinnor. Om vi inte lyckas uppnå jämställda bolagsstyrelser kan det bli nödvändigt med könskvotering. Vi vill att alla Kristianstads invånare ska ff leva på lika villkor.

Vi vill arbeta mot trakasserier och ff ­diskriminering.

Vi vill stödja mansjourer och kvinnojourer. ff Vi vill att hela Kristianstad ska vara till­ ff gängligt för alla, oavsett funktionshinder.

Vi vill att de kommunala bolagsstyrelserna ff ska bestå av lika många kvinnor som män.

Vi vill verka för att betydligt fler män ska ff

anställas inom barnomsorg och förskola.

Vi vill skapa fler och bättre mötesplatser i ff centrum för rörelsehindrade.

Elisabeth Jörgensen, universitetsadjunkt I mitt Kristianstad är vi jämlika och solidariska. Hela den kommunala strukturen ska genomsyras av ett utvecklat jämställdhetsarbete så att alla känner sig delaktiga och ingen känner sig diskriminerad eller åsidosatt.


ATT JOBBA I KRISTIANSTAD Att vara sedd. ff Att kunna påverka. ff Att känna sig behövd. ff Utifrån dessa kriterier skall personalpolitiken utformas. För att nå dit behövs det goda ledar­ skapet med tydliga och klara mål som följs upp i dialog, och inte bara i siffror. Goda ledare och trygga medar­ betare kan och vill arbeta med öppen kommunikation och eget ansvar. Då behövs inga stämpelklockor. Kommunens policydoku­ ment, som alla är välformu­ lerade, behöver utvärderas efter hur verkställigheten har skett. Arbetsmiljön är naturligtvis rökfri och rökrummen tas bort. Hjälp till rökslut erbjuds. Även den psykosociala arbetsmil­ jön ska förbättras.

Kommunen fortsätter att ha ­före­tagshälsovård i egen regi som arbetar utifrån den kunskap och kompetens som finns där om det specifika i Kristianstad kommun. Målet är en hälsosam arbetsmiljö där det är kreativitet som leder till effektivitet. Genom en planerad och kvalitetshöjande vidareutbildning skall yrkesrollerna stärkas. Rätt till heltid, möjlighet till deltid, skapar den luft i scheman som behövs för att man som personal skall kunna ge den vård och det bemötande som krävs, och behovet av delade tjänster minimeras. Innan förändringar av organisationer, nedskärningar eller nya krav på verksamheter beslutas skall konsekvenserna utvärderas och ansvaret för genomförandet tydliggöras. Färre personer kan inte göra samma arbete, eller mer, utan då måste ambitionerna sänkas. Arbetet med att förändra och förbättra ska pågå kontinuerligt.

GRÖN TEKNIKUTVECKLING

Vi vill skapa förutsättningar för att utveckla och etablera miljövänlig teknik i Kristianstad kommun, både i den privata och den offentliga sektorn. Reglementen och författningar måste anpassas så att det blir lönsamt att investera i ny teknik. Kristianstad kommun bör spela en betydande roll och utgöra ett bra exempel i kampen för utsläppsminskning och omställ­ ning till förnyelsebara energikällor. Detta kommer även leda till mängder av nya arbets­ tillfällen i kommunen. Vi vill att Kristianstad kommun fortsätter ff

ligga i framkant i den gröna omställningen.

Vi vill att det ska bli lönsamt att investera i ff ny miljövänlig teknik.

Vi vill främja en dialog som leder till ff

Roland Offrell, miljörevisor och jägmästare Det är i de små företagen vi kommer att se den största utvecklingen mot ett grönt samhälle. Därför vill jag förbättra företagsklimatet med avreglering, god rådgivning och små riskkapital.

intensiv tillväxt av grön teknik

Vi vill stimulera företagsetablering av ff ”gröna företag”.

Vi vill verka för en utbyggnad av ett ff distributionsnät för biogas.


SENIOR I KRISTIANSTAD

Människor blir allt äldre och håller sig friska och vitala allt högre upp i åldrarna. Det är därför viktigt att samhällsplaneringen inte bara tar sikte på att tillgodose ett vårdbehov hos den äldre delen av befolkningen, utan också att det finns ett behov av aktivitet och mötesplatser för kommunens seniorer. Behovet av mötesplatser och gemensamma uteaktiviteter för äldre samman­faller med motsvarande behov hos funktions­hindrade. Det finns därför dubbel anledning att inventera möjligheterna att till­godose dessa behov och ta hänsyn till det vid planeringen av uteplatser, torg och grön­områden. Äldreomsorgen skall vara skattefinansie­ rad och huvudsakligen drivas av kommunen. Vi motsätter oss konkurrensutsättning i besparings­syfte, men anser att privata aktörer kan vara ett gott komplement till kommunens egna verksamheter. Det är viktigt att samma personal utför sysslor inom hemvården, så att en kontinui­ tet skapas och bibehålls, både när det gäller personalfrågan och utförandet av hem­vårds­ sysslorna. Detta minskar oron hos vårdtaga­ ren och skapar trygghet. Äldre ska tryggt kunna bo kvar i sitt eget hem så länge som möjligt, om de vill det. Vid flytt till äldreboende ska par garanteras plats tillsammans. Vid om- och nybyggnation av äldreboenden ska grönområden med odlingslotter och träd­ gårdsskötsel planeras in, då naturupp­levelser och hantering av växter har en värdefull tera­ peutisk inverkan på människor. Man bör alltid ha möjlighet att ta med egna husdjur. På vissa verksamhetsområden har om­ sorgen dåliga om­dömen i officiella mätningar. En aktivitets­plan för särskilda insatser bör upprättas för att råda bot på detta. För att underlätta för äldre och funktions­ hindrade att utnyttja kollektivtrafiken, bör ett system med anslutningstaxi prövas. Likaså bör servicebussarna ha tätare turer.

Vi vill bygga ett nytt demenscentrum enligt ff demensvårdens speciella behov.

Vi vill förbättra kontinuiteten inom hem­ ff

tjänsten så att samma personal besöker vårdtagarna.

Vi vill göra om gamla fängelset till ff ­kollektivboende för äldre.

Vi vill öka insatserna för att förhindra ff

fallskador och förbättra läkemedels­ hanteringen.

Vi vill göra regelbundna kontroller så vi ser ff att privat och kom­ munal hem­ tjänst och äldre­ boende fungerar som de bör.

Elsa Christersson, socionom Efter att ha passerat pensionsåldern vill jag förmedla de ideal jag växt upp med, en god hushållning och respekt för långsiktiga värden. I Miljöpartiet kan jag vidarebefordra dessa ideal i arbetet med ett hållbart samhälle.


UNG I KRISTIANSTAD

Alla barn i Kristianstad kommun ska få växa upp i en harmonisk miljö, känna sig respek­ terade och likabehandlade samt få upp­märk­ samhet från vuxna. Skolan behöver ha många anställ­ da. Skolsköterskor och kuratorer måste finnas på alla skolor och det behövs många fler lärare och pedago­ ger så alla elever kan få den hjälp de behöver. Även i mat­ bespisningen behövs det mer personal, skolmaten måste hålla god kvalitet och innehålla till­ räckligt med energi

för att barnen ska kunna vara fokuserade hela dagen. Skolmaten ska vara ekologisk och närproducerad. För att förebygga segregation kan det vara en god idé att erbjuda möjligheten för barn från Gamlegården, Vilan och Österäng att bussas till andra skolor i kommunen. De små skolorna på landsbygden vill vi bevara. Skolan är arbetsplats för nästan alla barn och unga mellan 6 och 19 år, därför är det ­viktigt att de har mycket makt över skolpo­ litiken i Sverige och i sina kommuner. Elev­ råden måste få reell makt. De ska ha rätt att sitta med i anställningsintervjuer när skolan nyanställer lärare och annan personal och de ska få vara med och bestämma över skolans satsningar och regler. Det är viktigt att barn har en meningsfull fritid, där man oavsett ekonomi kan välja aktiviteter man trivs med. Miljöpartiet tycker att nedläggningarna av fritidsgårdar är ett steg tillbaka. Vi ska satsa på ett levande föreningsliv med stort utbud av fritidssysselsättningar till barn och unga. Satsningar på barn och unga är inte samhälls­ekonomiska kostnader, de är ­investeringar i en bättre framtid. Vi vill ge skolan mer resurser till att göra ff skolgången meningsfull för alla.

Vi vill erbjuda barn från invadrartäta ff

­ mråden möjligheten att bussas till skolor o i andra delar av kommunen för att motverka segregation.

Vi vill ge elevråden mer inflytande. ff Vi vill satsa på fritidsgårdar och ff

Hampus Algotsson, studerande Eftersom jag precis har gått ut gymnasiet vill jag ta tillvara på mina erfarenheter och påverka skolpolitiken i Kristianstad. Jag är också mycket intresserad av sociala medier och upphovsrättsfrågor, som är viktiga delar i en modern demokrati.

­föreningslivet.

Vi vill verka för mindre klasser och ff barngrupper.

Vi vill att varje elev i den kommunala skolan ff ska upprätta en individuell studieplan tillsammans med föräldrar och lärare.



RÖSTA GRÖNT FÖR

FRAMTIDENS SKULL!

BLI MEDLEM I MILJÖPARTIET I KRISTIANSTAD! Du kan också bli medlem genom att skicka ett SMS. Skriv in ditt personnummer, så att vi vet vem du är och skriv gärna din e-postadress, så vi kan nå dig med utskick. Skriv också in: mpmedl ååååmmddxxxx och SMS:a till 72456. Sms:et kostar 50 kr (medlemsavgiften) plus trafikavgift.

ffHemsida: www.mp.se/kristianstad E-post: kristianstad@mp.se Adress: Österlånggatan 9a, 291 33 Kristianstad Telefon: 044-12 69 30

Layout och foto: Fotograf Torkel Edenborg AB . Tryck: Exakta 2010.

Du är välkommen visa ditt stöd och engagemang för våra frågor genom att bli medlem. Det blir du enkelt genom att höra av dig till oss.


Turn static files into dynamic content formats.

Create a flipbook
Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.