Verksamhetsberattelkse by Torkel Edenborg

Elisabeth Aldstedt

Lars Björnshauge, 1:e v. ordf.

SVENSK BIBLIOTEKSFÖRENINGS ÅRSMÖTE

Inger Edebro Sikström, 2:e v. ordf.

HÅLLS DEN 13 MAJ 2009 KL 15.00 UPPSALA KONSERT & KONGRESS

Styrelsen för Svensk Biblioteksförening

Birgitta Hansson

Anette Eliasson

Kjell Jonsson

Christina Jönsson Adrial

Britta Lejon, ordförande

SVENSK BIBLIOTEKSFÖRENING World Trade Center, D5 Box 70380, 107 24 Stockholm Tel: 08-545 132 30. Fax. 08-545 132 31 Organisationsnummer: 84 50 00-2624 E-post: info@biblioteksforeningen.org www.biblioteksforeningen.org Margareta Lundberg Rodin

Anders Olsson

Jenny Poncin

VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2008 SVENSK BIBLIOTEKSFÖRENING

Elisabeth Aldstedt

Lars Björnshauge, 1:e v. ordf.

SVENSK BIBLIOTEKSFÖRENINGS ÅRSMÖTE

Inger Edebro Sikström, 2:e v. ordf.

HÅLLS DEN 13 MAJ 2009 KL 15.00 UPPSALA KONSERT & KONGRESS

Styrelsen för Svensk Biblioteksförening

Birgitta Hansson

Anette Eliasson

Kjell Jonsson

Christina Jönsson Adrial

Britta Lejon, ordförande

Anders Olsson

Jenny Poncin

VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2008 SVENSK BIBLIOTEKSFÖRENING

Nya Wermlands-Tidningen 5/3 –08

Det behövs en nationell bibliotekspolitik Antalet böcker på biblioteken krymper, boklånen minskar och läsförståelsen bland barn sjunker. Det finns betydande skillnader i tillgången till och användandet av bibliotekens resurser. Därför behövs åtgärder för att hejda standardskillnader mellan olika kommuner, olika biblioteksformer och mellan olika befolkningsgrup per, skriver Niclas Lindberg med flera. Globaliseringens utmaningar kräver en förstklassig infrastruktur för kunskap. En av byggstenarna är ett världsledande bibliotekssystem. Men Sverige saknar, som enda land i Norden, en samlad nationell bibliotekspolitik. En kunskaps nation som Sverige måste ha högre ambitioner. Det är dags för en nationell bibliotekspolitik!

Den oroande utvecklingen för biblio teken har pågått länge. Fortfarande saknar var femte grundskoleelev ett bemannat skolbibliotek. Sedan början av 90-talet har antalet biblioteksfilialer minskat med 25 procent. Antalet böcker på biblioteken krymper, boklånen minskar och läsförståelsen bland barn sjunker. Det finns betydande skillnader i tillgången till och användandet av bibliotekens resurser. Därför behövs åtgärder för att hejda standardskillnader mellan olika kommuner, olika biblio teksformer och mellan olika befolk ningsgrupper. De svenska biblioteken står alltså inför ett antal utmaningar som måste angripas samlat och på en nationell nivå. Det handlar framförallt om ojämn utveckling, ökade klyftor och otill räcklig samverkan. För att utveckla ett långsiktigt hållbart kunskapssamhälle som inkluderar alla invånare behövs en nationell bibliotekspolitik. I denna poli tik är följande inslag nödvändiga.

Förslag till bibliotekspolitik för framtiden: Nationella strategier, definition av bibliotekens huvudfunktioner och utvärdering av bibliotekslagen Det behövs en väl förankrad och ge nomarbetad strategi för bibliotekets roll i kunskapssamhället som grund för den nationella bibliotekspolitiken. Den na tionella biblioteksstrategin bör klargöra de offentliga bibliotekens huvudupp gifter. Utifrån den nationella strategin måste bibliotekslagen utvärderas och reformeras, i syfte att utveckla den till ett bättre fungerande verktyg för biblio teksverksamheten och dess utveckling. Målformulering, uppföljning och ut värdering av biblioteksverksamheten Det behövs nationella mål, kvalitets kriterier och kvalitetsindikatorer för biblioteksverksamheterna i Sverige. Insatser för att stärka barns och ungas läsande För att motverka en sjunkande läs förmåga bör en nationell satsning på läsfrämjande och tidig språkutveckling initieras. Ett inslag i denna satsning bör vara att alla elever i grund- och gym nasieskolan garanteras tillgång till väl utrustade skolbibliotek bemannade av personal med relevant kompetens. Bättre tillgång till bibliotekens tjänster För att förbättra alla invånares tillgång till biblioteksservice, böcker och andra informationskällor måste de allmänna bibliotekens finansiering förstärkas. Stärkt infrastruktur för digitala tjänster Med hjälp av samordnad upphandling av licenser och offentligt finansierade investeringar i system, nätverk, digitali sering och tekniska standarder kan bib liotekens användare enklare få tillgång till en mer samlad service.

Intensifierad forskning och kompe tenshöjning på biblioteksområdet Behovet av kvalificerad utbildning och fortbildning för biblioteksanställda måste uppmärksammas på såväl nationell som lokal nivå. Forskningen inom biblioteks området bör ges ökad uppmärksamhet i regeringens forskningspolitik. Fri tillgång till offentligt finansierade forskningsresultat En grundläggande princip inom forsk ningen är ett fritt informationsutbyte och en maximal spridning av forsknings resultat. Regeringen bör ta initiativ till att all offentligt finansierad forskning i Sverige, så långt möjligt, görs tillgänglig enligt Open Access-modellen. Inrättande av ett nationellt biblioteksorgan Regeringen bör inrätta ett särskilt ope rativt nationellt biblioteksorgan. Dess uppgift ska vara att med utgångspunkt i de nationella strategierna och målen utveckla den heltäckande nationella bibliotekspolitik som idag saknas. Nationell bibliotekspolitik handlar inte om att laga efter läge. Nationell bibliotekspolitik handlar om att ha visioner! Sverige behöver ha bibliotek i världsklass. För detta krävs att kultur-, utbildnings- och forskningsministrarna visar handlingskraft och vidtar åtgärder. Bibliotekssverige står redo att bistå utformandet av en modern biblioteks politik. Niclas Lindberg, Svensk Biblioteksförening Jan Ristarp, Sveriges Författarförbund Maria Törnfeldt, Sveriges Länsbibliotekarier Karin Åström Iko, DIK

HD 25/8 -08

Biblioteken skapar förståelse Biblioteket ger människor med en annan kulturell bakgrund stora möjligheter att bibehålla och utveckla sitt språk och sin kultur, skriver Niclas Lindberg, generalsekreterare för Svensk Biblioteksförening.

Förra året fick 84 000 personer uppehållstillstånd i Sverige. Av Sveriges befolkning är i dag 13,4 procent födda utomlands, 1990 var motsvarande siffra 9,2 procent. På 17 år har andelen utomlands födda ökat med nästan 50 procent i Sve rige. Detta säger något om kraften i den pågående globaliseringen och om det mångkulturella land Sverige blivit. Sverige har en stolt tradition av öppenhet mot människor som söker sig till vårt land. Invandringen har haft en mycket stor betydelse för utvecklingen av det svenska välstån det – från medeltiden fram till våra dagar. Det är viktigt av såväl humanitära som ekonomiska skäl att Sverige fortsätter att vara ett öppet land som välkomnar invandrare. Detta fordrar ett folkligt stöd för invand ringspolitiken. Även om vi vet att andelen som tycker att det är för många utlänningar i Sverige stadigt sjunker är det samtidigt uppenbart att främlingsfientligheten är ständigt närvarande. Betydelsen av en väl

fungerande integration kan i detta sammanhang knappast överbetonas. Ingen kan tycka att integrationen av nya svenskar i dag fungerar tillfredsställande. Utanförskapet är idag smärtsamt påtagligt för allt för många invandrare, både i arbetslivet och i samhället i övrigt. Regeringen säger att de bästa vägarna till inte gration är arbete och språkkunska per. Därför måste integrationen på arbetsmarknaden och språkutbild ningen förbättras. Men perspektivet får inte bli för snävt. Att tillägna sig ett nytt språk och göra sig hemma stad i ett nytt land är en stor sak. Människor måste ges möjligheter att rota sig och växa, att söka och lära. I detta sammanhang spelar bibliote ken en nyckelroll. Journalisten och författaren Mustafa Can, som själv invandrat till Sverige från Kurdistan skriver i boken Tätt intill dagarna: ”Biblio teket var inte bara väggar av böcker i prydliga rader, det var en rymd och en mångfald av horisonter, som tog mig på resor bortom miljonprogram mets trånga gränser. /… / Jag ägde världen genom att ha tillträde till biblioteket, jag behärskade vidare rymder genom att få ta del av böck ernas innehåll”. Det är en vacker beskrivning av hur viktiga biblioteken är i ett inte grationsperspektiv. Biblioteken är mötesplatser; i det alltmer segrege

rade svenska samhället är biblioteket till och med en av få offentliga platser där människor med olika bakgrund kan mötas. Biblioteket är en plats där ny anlända invandrare kan skaffa sig kunskaper om det svenska sam hället. Genom sitt stora utbud av information och kulturaktiviteter ger biblioteket människor med en annan kulturell bakgrund stora möjligheter att både bibehålla och utveckla sitt språk och sin kultur. Det är också ett ställe där infödda svenskar kan få inblick i och kunskap om andra kulturer, vilket leder till respekt för det annorlunda. En nationell bibliotekspolitik skulle kunna stödja en offensiv inte grationspolitik som betonar språkets, mötets och kulturens betydelse. Med en utvecklad bibliotekspolitik skapas bättre förutsättningar för kunskapssamhällets utveckling och därmed för tillväxt, välfärd och väl stånd men den kan också utgöra ett fundament för ökad förståelse mel lan människor med olika bakgrund. På så vis kan biblioteken fungera som ett värn mot främlingsfientlig het och en drivkraft för integration. Niclas Lindberg Generalsekreterare Svensk Biblioteksförening

Arboga Tidning 29/12 –08

Ge Skolverket ett tydligt skolbiblioteksuppdrag Välbemannade skolbibliotek förbättrar elevernas läsför måga med mellan 10 till 18 procent. Dessvärre går i dag endast sex procent av de svenska eleverna i en skola med en heltidsanställd biblio tekarie. Antalet böcker på skolbiblioteken har sedan 1992 sjunkit från 27 böcker per elev till 16 böcker 2002. Skol verkets PIRLS-undersökning, en internationell studie av läsförmågan hos elever i års kurs 4, visar att svenska barns läskunnighet har försämrats avsevärt sedan 1990. Studien framhåller brister hos de svenska skolbiblioteken som en förklaring till resultatet.

Sverige behöver rustas för globaliseringens utmaningar och biblioteken är en viktig byggsten för en förstklassig infrastruktur för kunskap. Det måste vara lika självklart att skolbarn i grundskolan

har tillgång till bemannade skolbib liotek som att forskare har tillgång till förstklassiga forskningsbiblio tek och kommuninvånare har god tillgång till högkvalitativa folkbib liotek. Skolbibliotek med kompetent bibliotekspersonal bidrar inte bara till ökad läslust och kunnighet om informationssökning utan bidrar även med kunskaper som eleverna har nytta av i högre studier och livet ut. Sverige är det enda landet i Norden som inte har en nationell bibliotekspolitik. Det ser vi som ett allvarligt problem. För att Sverige ska kunna fortsätta vara en ledande kunskapsnation krävs åtgärder på biblioteksfronten. Just nu omformas myndighets strukturen på skolområdet. För att skolorna ska utveckla biblioteks verksamheten krävs att Skolverket och nystartade Skolinspektionen börjar arbeta aktivt med skolbib lioteksfrågan. Regeringen och

utbildningsminister Jan Björklund bör t ex ge Skolverket i uppdrag att fortsätta det arbete som Myndig heten för skolutveckling haft. Ett arbete som har gått ut på att stärka, stimulera och utveckla skolbiblio teken och det pedagogiska arbetet tillsammans med lärarutbildning arna. Skolinspektionen måste å sin sida få ett förtydligat uppdrag. I sina inspektioner bör de granska hur kommunerna lever upp till sitt lagstadgade ansvar beträffande skol biblioteken och hur kommunerna använder skolbibliotek för att stärka elevernas lärande. Dessa uppdrag är viktiga för att få mer kunskap och för att initiera åtgärder på skolbiblioteksområdet. Kunskap har jag fått för mig att ut bildningsministern gillar. Agera nu! Niclas Lindberg Generalsekreterare Svensk Biblioteksförening

Nya Lidköpings Tidning 25/4 –08

Nya bibliotek i Skaraborg – en god affär Kulturella värden blir allt viktigare när personer och företag väljer vart de ska flytta och det finns många exempel på att ett bibliotek kan hjälpa till att sätta en plats på kartan. Biblioteken är ofta den kommunala verk samhet som invånarna upp skattar mest. De är särskilt viktiga när man vill attrahera unga – biografer och bibliotek är de kulturella institutio ner som svenska ungdomar besöker i särklass oftast på fritiden.

Därför är det glädjande att det på många håll i Skaraborg: Grästorp, Lidköping Vara och Mariestad, planeras för nya bibliotek. Det finns flera exempel på kommuner som använder sig av biblioteken för att investera i framtiden. I Luleå har man satsat på ett nytt kulturhus med bibliotek och har därmed lyckats förnya bilden av kommunen. I Stockholm väcker planeringen av det nya stadsbiblioteket stort intres se bland både media och allmänhet. I Seattle, USA, har man räknat ut att det nybyggda biblioteket ökat turismen med en procent, vilket kommer att ge en miljard nya dollar till staden de närmsta 25 åren.

Det görs över 70 miljoner biblioteksbesök i Sverige varje år, vilket betyder att det rör sig många människor i närheten av biblio teken. Många passar på att göra ärenden och inköp i samband med biblioteksbesöket och det gynnar kringliggande butiker. Undersök ningar i Dorset, Storbritannien, visar att lokaliseringen av en filial till ett köpcentrum ökade omsätt ningen i densamma med uppemot tio procent. Men biblioteken har givetvis inte bara positiva effekter för turism och näringsliv, utan påverkar också kommuninvånarnas kompetens nivå. Bibliotek bidrar till förbättrad läsförmåga och försenad läskunnig het är dyrt: en persons fördröjda läsinlärning förväntas kosta samhäl let över 600 000 kr till följd av ökad arbetslöshet, ohälsa och sociala problem, och det är pengar som ska tas ur den kommunala kassan. Även förståelsen mellan olika grupper i kommunen gynnas av bibliotek. Forskning visar att bibliotek fungerar integrerande – bibliotekarien hjälper ofta till att lotsa invandraren in i det svenska samhället på ett kravlöst sätt och biblioteket blir en mötesplats för personer med olika bakgrund. Nedläggningen av mindre filialer

är särskilt olycklig med tanke på personer med utländsk härkomst, eftersom nyanlända invandrare ofta föredrar det lokala stadsdelsbiblio teket. Ny forskning visar också att biblioteksbesökare är mer toleranta än andra. De som besökt ett biblio tek det senaste kvartalet är exempelvis mer positivt inställda till flyktingmottagande än de som går mer sällan eller aldrig på bibliotek. Biblioteken ger kommunen värden i form av en attraktiv lokal identitet, gynnsamma effekter för det lokala näringslivet och ökade kunskaper. De förebygger sociala problem och förbättrar samman hållningen. En norsk avhandling har kommit fram till att folkbiblio tekens värde är fyra gånger så stort som vad de kostar. Tveklöst är det en samhällsekonomiskt god inves tering att satsa på nya bibliotek runt om i Skaraborg. Niclas Lindberg Generalsekreterare Svensk Biblioteksförening

Nya Wermlands-Tidningen 5/3 –08

HD 25/8 -08

Arboga Tidning 29/12 –08

Nya Lidköpings Tidning 25/4 –08

Förord

nder ett antal år har fokus legat på opini onsbildning och lobbning med målen att få till stånd en nationell bibliotekspolitik, ökade insat ser för biblioteksverksamheten, förbättrad tillgång på skolbibliotek och en översyn av bibliotekslagen. Under 2008 har en utökad kampanj bedrivits för att öka det politiska engagemanget för biblioteken och för att påverka utgången av kulturutredningen. Arbetet har på många sätt varit framgångsrikt och så gott som samtliga partier har idag en mer biblioteksvänlig politik och fler talet av partierna är för en nationell bibliotekspolitik. Kulturutredningen presenterade sitt förslag i mitten av februari och när man läser den ser man att de tagit våra argument på allvar. Kulturutredningen inser att en nationell bibliotekspolitik är nödvändig för att in vånarna ska få en mer likvärdig tillgång till bra biblio tekstjänster. Svensk Biblioteksförenings arbete fortsät ter nu och vi hoppas på breda politiska uppgörelser när det gäller bibliotekspolitiken eftersom det finns block överskridande samsyn i frågan. Samtidigt med framgångarna i opinionsbildningsoch lobbningsarbetet har också Svensk Biblioteksföre ning utvecklats positivt och antalet medlemmar har ökat med 50 procent sedan de två organisationerna gick samman år 2000. Den senaste medlemsundersökning en, från oktober 2007, visar också att: • 76 procent har ett positivt intryck av föreningen • 68 procent tycker att vi är en organisation med bra idéer • 67 procent tycker att vi syns i biblioteks- och samhällsdebatten • 65 procent tycker att föreningen har kompetent och professionell personal • 65 procent tycker att föreningen är modern och följer med i utvecklingen

Markant fler medlemmar är också mer nöjda med hur föreningen arbetar med för dem viktiga frågor. Medlemmarna är också generellt mer nöjda med före ningens verksamheter, till exempel Biblioteksbladet, konferenser, Biblioteksdagarna och lobbyarbetet. Andelen som är nöjda med sitt medlemskap totalt sett ökar. De som är mycket nöjda med sitt medlemskap har fördubblats. Men det finns förbättringsområden. Färre anger bra konferenser och bra stöd att utvecklas som skäl till med lemskap. Under 2008 har Svensk Biblioteksförenings styrelse och kansli arbetat intensivt med att utveckla formerna för ett ökat fokus på forsknings- och utveck lingsfrågor som en strategiskt viktig åtgärd för att ytter ligare stärka Svensk Biblioteksförening som ett stöd för sina medlemmar. Ett stort tack till alla medlemmar, samarbetsvänner och sympatisörer för ert engagemang.

Niclas Lindberg Generalsekreterare Svensk Biblioteksförening

Biblioteken gör information tillgänglig för alla! Det är grundläggande demokrati, helt enkelt. Vad du än vill lära dig – det finns på biblioteket! Eulogy Eulogys kärleksförklaring till biblioteken liksom många hyllningar finns i Svensk Biblioteksförenings ”En liten bok om kärlek”.

Verksamhetsidé

för Svensk Biblioteksförening

Svensk Biblioteksförening är en ideell partipolitiskt obunden bibliotekspolitisk organisation som verkar för ett bibliotekssystem av hög standard, för att den svenska bibliotekslagen tillämpas och utvecklas samt för biblioteken som ett värn för demokrati och yttrandefrihet. Svensk Biblioteksförening ska bilda opinion, bedriva lobbning, främja medlemmarna, samverka med andra närliggande aktörer och samordna föreningens system för katalogisering, klassificering och indexering.

Lobbying och opinionsbildning

Forskning och utveckling

Svensk Biblioteksförening ska: • Samla olika bibliotekstyper och genom det fungera som en katalysator för svenskt biblioteksväsen gen temot bland annat beslutsfattare på olika nivåer. • Bedriva aktiv opinionsbildning och lobbning, företräda det svenska biblioteksväsendet samt värna och tillvarata dess och dess brukares intressen. • Bevaka lagstiftning av betydelse för biblioteken och vara en aktiv remissinstans och påverka rege ring och riksdag så att bibliotekslagen har ett starkt innehåll. • Genom en aktiv omvärldsbevakning följa utveck lingen inom områden av vikt för biblioteken och föreslå åtgärder och insatser för att stärka biblio teksverksamheten. • I sitt arbete gentemot regering, riksdag, landsting/ regioner, kommuner och statliga myndigheter tydliggöra bibliotekens betydelse för utbildning, forskning, demokrati, yttrandefrihet, kulturarv, kulturell utveckling och samhällsinformation.

Svensk Biblioteksförening ska: • Bevaka biblioteks- och informationsvetenskaplig forskning och utbildning, identifiera nya under sökningsområden och uppmärksamma behov av ny forskning. • Förmedla ny relevant biblioteks- och informa tionsvetenskaplig forskning till medlemmarna. • Skapa kontakter mellan forskningen och ut bildningarna inom Biblioteks- & Informations vetenskapsområdet å ena sidan och biblioteken, praktikerna, å andra sidan. • Ha ett omfattande och brett utbud av seminarier och konferenser.

Insatser för demokrati och yttrandefrihet Svensk Biblioteksförening ska: • Hävda bibliotekens roll att spegla olika åsikter. • Värna demokrati och yttrandefrihet, bland annat genom stöd till organisationer verksamma inom området. • Främja läsning och bildning genom att verka för goda villkor för biblioteken i dessa avseenden.

Samarbete Svensk Biblioteksförening ska: • Ha kontinuerlig kontakt med närliggande institu tioner och organisationer samt främja och delta i samarbete mellan alla typer av bibliotek och mel lan biblioteken och andra aktörer. • Samarbeta med de nordiska biblioteksföreningar na såväl inomnordiskt som internationellt. • Vara medlemmar i IFLA och dess samtliga sektio ner för att på detta sätt ge ett solidariskt och lång siktigt stöd till såväl organisationen som dess ar bete för rätten till information, kunskap och yttrandefrihet. • Vara medlemmar i de europeiska organisationerna EBLIDA och LIBER. • Stimulera medlemmarnas internationella kontak ter, bland annat genom resestipendier. • Delta i arbetet med att utveckla och underhålla klassifikations-, katalogiserings- och indexerings system.

Hela kampanjen präglades av en enorm glädje och positiv kraft. De flesta möten talade sitt tydliga språk: det finns hos vanliga medborgare både ett stort intresse för biblioteksfrågor och stor kärlek till bibliotek. Svensk Biblioteksförening genomförde kampanjen med professionalitet, kunnighet, värme och engagemang. 4

Karin Sundén, Kristianstad (t h)

Föreningens arbete

2008

Åtta punkter för en nationell bibliotekspolitik Sverige behöver en nationell bibliotekspolitik! Det var budskapet för föreningens opinionsbildningsarbete under hela 2008. Föreningen hade tillsammans med Sveriges Författarförbund, DIK och Sveriges Länsbibliotekarier arbetat fram åtta punkter som de fyra organisationerna ansåg vara nödvändiga inslag i en nationell bibliotekspolitik.

e åtta punkterna presenterades vid en mycket välbesökt konferens i Stockholm torsdagen den 14 februari. Medverkade gjorde bland andra Maria Törnfeldt, ordförande i Sveriges Läns bibliotekarier, Karin Åström Iko, ordförande i DIK, Jan Ristarp, ordförande i Författarförbundets biblioteks råd och Niclas Lindberg, generalsekreterare för Svensk Biblioteksförening. Eftermiddagen innebar även start skottet för Svensk Biblioteksförenings kampanj för en nationell bibliotekspolitik.

Materialpaket Föreningens förslag tillsammans med bakgrundsfak ta och argument presenterades i broschyren Bibliotek behöver kärlek – Sverige behöver en nationell biblioteks politik. Kampanjmärket – det rosa Library Lovershjärtat – spreds under våren över hela landet i cirka 700 000 exemplar. Alla institutionella medlemmar fick ett materialpaket bestående av knappar, broschyrer,

bokmärken, dekaler, skyltställ mm. Det gick dessutom att via kampanjens hemsida beställa ytterligare mate rial. I samband med kampanjens start fick kulturminis ter Lena Adelsohn Liljeroth, utbildningsminister Jan Björklund och forskningsminister Lars Leijonborg ett brev där behovet av nationell bibliotekspolitik lyftes fram. Kulturministern reagerade direkt och bjöd in de fyra organisationerna till en överläggning på departe mentet i slutet av februari. U r v e r k s a m h e t s p l a n e n 2 0 0 8 –2009

■■Svensk Biblioteksförening har mål dels för föreningens opinionsbildande arbete och lobbnings arbetet, dels för föreningsverksamheten. ■■En nationell bibliotekspolitik antas med utgångs– punkt i föreningens med flera organisationers åttapunktsprogram.

Annonskampanj Partiernas tidningar, kollektivtrafiken i Stockholm och olika debattsajter på internet var några av de platser där Bibliotek behöver kärlek-budskapet lyftes fram i annon ser och på affischer. Målgruppen var politiska besluts fattare i och omkring riksdagen och departementen. Annonserna visade positiva delar av bibliotekens verk samhet samtidigt som problem lyftes fram. Ett exempel gällde skolbibliotekens positiva betydelse för läsförmå gan, samtidigt som cirka 450 000 grundskoleelever sak nar skolbibliotek. Behovet av en nationell bibliotekspolitik har även va rit temat i ett stort antal debattartiklar där föreningen många gånger samverkat med de andra tre organisatio nerna.

”Fru talman! Utan att ta ställning för eller emot alla de krav som ligger bakom denna kampanj går det att hålla med om att bibliotek behöver kärlek. Ja, fru talman, bibliotek är kärlek.” Hans Wallmark (m) i riksdagsdebatten om bibliotek 13 mars 2008 samtidigt som föreningens Library Loverskampanj syntes på bland annat bussarna i Stockholm

Biblioteksdebatt i riksdagen Riksdagen debatterade biblioteksfrågor torsdagen den 13 mars vilket sammanföll med föreningens utomhus reklam. Kulturutskottets ordförande Siv Holma (v) be tonade i sitt inlägg att det behövs en samordnad natio nell strategi, en vision för 2000-talets bibliotek. Något som också Esabelle Reshdouni (mp) instämde i. Hon tog upp det splittrade ansvaret och den brist på över blick av biblioteksverksamheten som föreligger idag.

Några av föreningens rapporter 2007.

I början av mars delade föreningen ut informationspåsar på Drottninggatan i Stockholm samtidigt som annonseringen pågick.

Gunilla Carlsson (s) oroade sig för utvecklingen på skolbiblioteksområdet och menade att utvecklingen måste följas noggrant. Hon frågade även var modera terna står i frågan om fria boklån. Hans Wallmark klar gjorde då att Moderaterna är för fria boklån. I debatten sa han ”Herr talman! Jag läser innantill ur kulturutskottets betänkande: De avgiftsfria bibliote ken har en viktig roll för att främja läsandet och nå nya grupper av läsare. Det var skrivet av ett enigt utskott, det vill säga, utöver det parti som Gunilla Carlsson tillhör, de fyra allianspartierna, varav Moderaterna är ett. Det som står där är vår politik.” Även Cecilia Wikström (fp) återkom sedan till fria boklån där hon tydligt markerade att det som stått i ti digare betänkanden är historia. Cecilia Wikström an såg det självklart att ett liberalt parti ska försvara rät� ten till avgiftsfria boklån för alla människor. Hon slog fast att bibliotekslagen ska bevaras för att garantera alla människors rätt till böcker, stärka bibliotekens roll och säkerställa tillgänglighet och avgiftsfria boklån i hela landet.

Flera av talarna tog upp Svensk Biblioteksförenings arbete för en nationell bibliotekspolitik. Regeringen har aviserat att en utvärdering av bibliotekslagen ska ske under mandatperioden och Dan Kihlström (kd) mena de att ett samlat nationellt ansvar kommer i spåren av en utvärdering av bibliotekslagen. Det skulle ge alla bibliotek oavsett huvudman bätt re förutsättningar att utvecklas till fram gångsrika aktörer i det framtida samhället. Under hösten har så gott som samtliga partier i olika dokument slagit fast behovet av en nationell bibliotekspolitik. Ett klart bevis på att föreningens arbete givit resul tat.

tidig språkutveckling, genomfördes under hösten sats ningen Hundra höjdare för läsning. Institutionella med lemmar kunde under senvåren ansöka om projektstöd och under tiden 15 september till 15 november genom fördes hundra lokala arrangemang på biblioteken för att öka läslusten och samtidigt peka på behovet av na tionella insatser för att stärka barns och ungas läsande.

Kerstin Gerén i Jakobsbergs centrum.

Möten Förutom Almedalsveckan och Bok & Biblioteksmässan har föreningen under året även varit utställare vid flera partiers kommunpolitiska konferenser för att där möta lokalpolitiker och diskutera biblioteksfrågor. Under året har Kulturutredningen arbetat liksom Sveriges Kommuner och Landstings kulturberedning. Föreningens generalsekreterare Niclas Lindberg har träffat de två utredningarna för att diskutera biblioteks frågor. Kampanjen har även lett till nya och mer oväntade samarbeten. Föreningen kontaktades till exempel av designern Bea Szenfeld. Hon hade till sin visning un der Stockholms modevecka i augusti tagit utgångs punkt i vad de första läsupplevelserna betytt för hen ne. Inbjudan var en återanvänd flickbok med bifogat lånekort. Kunskap var det övergripande temat och besökarna fick efter visning en med sig ett Library Lovers-kit.

100 höjdare för läsning För att lyfta fram behovet av en natio nell bibliotekspolitik, där en del ska vara en satsning på läsfrämjande och

Tom Wilson och Britta Lejon undertecknar samarbetsavtalet om Delfistudien.

Delfistudie Ett av de områden som lyfts fram i de åtta punkterna är biblioteksforskningen som bör ges ökad uppmärk samhet i regeringens forskningspolitik. Men Svensk Biblioteksförening ställer inte bara krav på politiker na utan gör även egna satsningar. Under 2008 inleddes ett samarbete med Bibliotekshögskolan i Borås kring en Delfistudie. Syftet med studien var att med hjälp av de yrkesverksamma bibliotekarierna ta reda på vilka områden som behöver utforskas ytterligare inom om rådet biblioteks- och informationsvetenskap. Delfistudien gör att bibliotekariernas ovärderliga erfarenhe ter om verksamheterna och användarna korsbefruktas med forskarnas mer teoretiska perspektiv. Arbetet på

Kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth uppvaktas med förslag om en nationell bibliotekspolitik.

gick under hela 2008 och slutredovisades i februari 2009. Forskningsgruppen bestod av professor Tom Wilson, professor Elena Maceviciute, universitetsadjunkt Inga Lalloo och universitetsadjunkt Maria Lindh, samtliga verksamma vid Bibliotekshögskolan i Borås.

Open Access En av punkterna i åttapunktsprogrammet för en natio nell bibliotekspolitik tar upp behovet av insatser för fri tillgång till offentligt finansierade forskningsresultat. Under året undertecknades ett avtal med Lunds univer sitets bibliotek där föreningen stödjer ett projekt för att söka möjligheter att arkivera och bevara elektroniska tidskrifter i DOAJ.

Valet 2010 Bibliotekskampanjen har som mål riks dagsvalet 2010. Syftet är att öka det po litiska engagemanget för de offent ligt finansierade biblioteken. Redan nu kan man se hur bibliotek diskute ras på ett mer fördjupat sätt i media. Föreningen har förutom ovanstående intensifierade opinionsbildande arbete även satsat på att ta fram rapporter som på olika sätt belyser bibliote kens situation. I slutet av året sammanställdes även någ ra av alla kärleksförklaringar till bibliotek som inkom mit under kampanjen i boken En liten bok om kärlek.

Biblioteken är den kommunala service som invånar na är mest nöjda med. Bland personer som 2007 uppger att de läst minst en bok den senaste veckan säger 22 procent att de lånat bo ken på bibliotek. Det är en ökning jämfört med 2003, då 18 procent av bokläsarna sade sig ha lånat boken på ett bibliotek. Runt 53 procent av svenskarna, det vill säga 4,9 mil joner personer, besöker ett bibliotek varje år. Andelen som har besökt ett bibliotek det senaste året minskar. Toppåret 2001 uppgav 71 procent av svenskarna att de besökt ett bibliotek de senaste 12 månaderna. Biblioteksbesöken minskar kraftigt i åldersgruppen 16 till 19 år. 1998/1999 besökte 78 procent av männen och 88 procent av kvinnorna ett bibliotek under ett år. 2006 var andelen 47 respektive 66 procent. I de äldre åldersgrupperna ökar däremot biblioteks besöken. 1998/1999 hade 38 procent av kvinnorna mel lan 75 och 84 besökt ett bibliotek det senaste året. 2006 var andelen 49 procent. För männen skedde en ökning från 36 till 45 procent.

Biblioteken och användarna 44 procent av svenskarna är i ganska eller mycket hög grad beredda att betala högre skatt om pengarna går till bibliotek, jämfört med 35 procent år 1998. 85 procent av svenskarna anser att bibliotek är viktiga för att samhället ska fungera.

Svensk Biblioteksförening, DIK, Sveriges Länsbibliotekarier och Sveriges Författarförbund på väg för att uppvakta kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth med åtta punkter för en nationell bibliotekspolitik.

Vid den Nordiska bokbussfestivalen i Luleå utsågs Mölndals bokbuss till festivalens vinnare. Från vänster Anders Sjöbohm, Arne Alm, Lotta Almqvist och Ingemar Idegård.

Folkbibliotek och bokbussar I Sverige finns ungefär 1 300 folkbibliotek, varav 290 hu vudbibliotek och drygt 1 000 filialer. Sedan år 2000 har 170 filialer lagts ned. 2007 fanns 93 bokbussar i Sverige. Det är en minsk ning med ett tjugotal sedan 2000. Det fanns 3,1 miljoner AV-medier (ljudböcker, film, musik mm) på folkbiblioteken 2007, vilket är en ökning från 2,6 miljoner år 2000. Folkbibliotekens utlåning av AV-medier fortsätter att öka. 1980 gjordes cirka 2 miljoner AV-lån om året, 1990 cirka 4 miljoner och 2000 närmare 10 miljoner. År 2007 var siffran 11,7 miljoner. AV-lånen utgjorde därmed 17 procent av den totala utlåningen 2007. Sedan år 2000 har antalet böcker på folkbiblioteken per svensk sjunkit från 5 till 4,4. 2007 gjordes det 57,2 miljoner boklån på folkbiblio tek. 2000 gjordes 70 miljoner boklån. Rekordåret 1996 gjordes mer än 73 miljoner boklån. I slutet av 1970- och början av 1980-talet var dock utlåningen ännu större och närmade sig 80 miljoner boklån om året.

Av boklånen på folkbiblioteken 2007 var 27 procent facklitteratur för vuxna och 25 procent skönlittera tur för vuxna. Sedan 1993 är utlåningen av facklittera tur större än utlåningen av skönlitteratur. Barnboks utlåningen ökar sin andel av den totala utlåningen och utgör nästan hälften av boklånen (48 procent). De totala lånen vid folkbiblioteken uppgick till 69 miljoner 2007. Antalet totala lån per invånare och år vid folkbiblioteken är 7,5. Det är en minskning från 7,7 2006. Andelen söndagsöppna folkbibliotek (huvudbiblio tek) ökade från 15,5 till 18,3 procent mellan 2006 och 2007. Huvudbiblioteken har i snitt öppet 44 timmar per vecka, vilket är lika mycket som 2006. Drygt fyra av tio kommuner, 44 procent, hade 2007 en fastställd biblio teksplan vilket är en ökning med elva procentenheter sedan 2006. För första gången på 2000-talet minskade anslagen till folkbiblioteken 2007, räknat i fasta priser. Minskningen var 2,2 procent.

Library Lovers-kampanjen var milt sagt en färgstark kampanj som väckte het debatt bland kollegor och låntagare men gav goda möjligheter till dialog. Under Bok & Biblioteksmässan i Göteborg ville en dam berätta hur mycket biblioteket betydde för henne. I rask föjld fick jag veta hur ofta hon besökte sitt bibliotek och exakt antal böcker hon lånade och läste varje år. Anette Mjöberg, Limhamn (t h)

Reklamtävlingen 48h, där avgångselever från olika reklamutbildningar under 48 timmar ska arbeta fram en helsidesannons, hade i år Svensk Biblioteksförening som samarbetsorganisation. I briefen hade föreningen uppmanat de tävlande att öka föräldrars engagemang kring frågan om att deras barn saknar tillgång till skolbibliotek. Denna uppgift löste vinnarna genom att likna barnen vid mugglare, karaktärer från J K Rowlings populära böcker. Det vinnande bidraget skapades av Lina Enqvist (strateg), Martin Westberg (AD) och Tor Lemhag (copy). Vinnare i tävlingen utsågs lördagen den 29 mars och någon vecka senare publicerades annonsen i Dagens Nyheter, GP och Sydsvenskan.

Detlef Barkanowitz under Biblioteksdagarna i Luleå.

Skolbibliotek 451 000 grundskoleelever hade 2002 inte tillgång till ett bemannat skolbibliotek. Så många som 90 procent av grundskolans friskolor saknade ett bemannat skolbib liotek. Motsvarande andel för de kommunala grund skolorna var 61 procent. Kulturrådet har under 2008 samlat in ny statistik för skolbiblioteken.

Forskningsbibliotek Det finns cirka 40 universitets- och högskolebibliotek i Sverige. Dessutom finns ungefär 35 specialbibliotek och ett nationalbibliotek. Det gjordes 61 400 besök per dag på forskningsbibli oteken 2007 vilket är en minskning med fem procent jämfört med 2006. Mellan 2005 och 2006 ökade antalet virtuella besök på forskningsbiblioteken med 50 procent. År 2002 fanns det drygt 50 000 e-böcker vid forsk ningsbiblioteken. Fem år senare fanns 1,2 miljoner tit lar. Bara det senaste året har beståndet ökat med nästan 30 procent. Andelen periodika (tidskrifter mm) som är digitala fortsätter att öka. Nu är 77 procent av forskningsbiblio tekens periodikabestånd digitalt.

År 2007 gjordes 2,9 miljoner nedladdningar av e-böcker vid forskningsbiblioteken. Det är en ökning med 1,6 miljoner jämfört med föregående år. U r v e r k s a m h e t s p l a n e n 2 0 0 8 –2009

■■Den nationella bibliotekspolitiken följs upp i lokala biblioteksplaner i landets samtliga kommuner och landsting.* ■■Alla invånare ges tillgång till folkbiblioteksservice av hög standard. Kvaliteten på verksamheten prioriteras alltid främst i olika valsituationer.* ■■Alla elever i grund- och gymnasieskolan samt vuxenutbildningen ges tillgång till skolbibliotek bemannade av personal med relevant kompetens. Antalet skolbibliotek inom grundskolan som är bemannade 6 timmar eller mer i veckan ökar i förhållande till dagens 53 procent. ■■Alla studerande vid universitet och högskolor ges tillgång till universitets- eller högskolebibliotek, bland annat som stöd för att nå högskolelagens mål om att studenterna ska utveckla förmågan att göra självständiga och kritiska bedömningar, urskilja, formulera och lösa problem samt söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå. ■■Forskare och övrig berörd personal vid universitet, högskolor, statliga myndigheter och offentliga institutioner ges tillgång till adekvat vetenskaplig information. * Aktiviteter kring detta mål beskrivs på annan plats i verksamhets berättelsen.

Antal medlemmar 4000 3500

3266

3000 2500

3470

3533

3507

3559

3639

2003

2004

2005

2006

2007

3796

2891 2495

2000 1500 1000 500 0

2000

2001

2002

2008

Antal medlemmar 31 december resp år.

Myndighetsbiblioteken

Medlemsantal

Under våren uppmärksammade föreningen i rappor ten Myndighetsbibliotek – förutsättningar, problem, utmaningar informationsförsörjningsproblemet på statliga myndigheter. En universitetsstuderande som efter avslutad examen påbörjar ett arbete på en statlig myndighet i Sverige riskerar att få sämre tillgång till in formation som anställd än som student.

Svensk Biblioteksförening fortsatte att växa under 2008. Vid årsskiftet hade föreningen 3 796 medlem mar. Det är en nettoökning med 157 medlemmar sedan föregående årsskifte. Ökningen gäller för såväl de en skilda som institutionella medlemmarna. Vid årsskif tet fanns 3 232 enskilda medlemmar och 564 institutio nella medlemmar. Det ökande intresset bland institutionella medlem mar förklaras av Library Lovers-kampanjen där ma terialpaketen var mycket uppskattade. För de enskilda medlemmarna var såväl kampanjen som specialpris för medlemmar vid konferenser viktiga faktorer. Under hösten erbjöds som vanligt ett ”prova-på-pris” på en tredjedel av medlemsavgiften för årets kvarvarande månader. I medlemskapet ingår bland annat Biblioteksbladet, medlemsalmanackan och möjlighet att söka resesti pendier. Enskilda medlemmar har även rabatt på före ningens konferenser. Institutionella medlemmar kan beställa föreningens trycksaker utan kostnad.

Konferensverksamhet Föreningen arrangerade under 2008 11 konferenser på 5 orter i Sverige. Sammanlagt deltog mer än 1450 delta gare i arrangemangen. Det sammanlagda betyget för de konferenser där utvärdering har genomförts, är total betyget för konferensen 4.2 på en skala av fem. En för teckning över årets konferenser finns på sid 24. Biblioteksdagarna och den nordiska bokbussfesti valen i Luleå samlade 600 deltagare, ett nytt rekord för biblioteksdagarna förlagda utanför Stockholm.

Kulturens hus i Luleå var platsen för Biblioteksdagarna och den Nordiska bokbussfestivalen.

U r v e r k s a m h e t s p l a n e n 2 0 0 8 – 2009

■■Statliga myndigheter och offentliga institutioner som bevakar och/eller bedriver forskning skall ha biblioteksverksamhet. Denna ingår som en del av det offentligt finansierade bibliotekssystemet och omfattas av bibliotekslagen.

Biblioteksbladet Biblioteksbladet, BBL, utkom i vanlig ordning med tio nummer under 2008. Upplagan låg i snitt på 4 800 ex/ nr och sidantalet i snitt på 48 sidor/nr – en ökning med fyra sidor/nr jämfört med 2007. Liksom föregående år satsade redaktionen på ett temanummer: Forskning i BBL nr 3 – med material om och för universitets- och högskolebiblioteken. BBL nr 4 hade ett minitema om barn och unga på bibliotek och BBL nr 6 hade, som brukligt är sedan 1984, temat Tid skrifter. Hälso- och ekotidskrifter behandlades särskilt i detta nummer. 2008 års bevakning anslöt i mångt och mycket till Svensk Biblioteksförenings kampanj Library Lovers. Det handlade dels om att spegla själva kampanjen, dels att på olika sätt och genom exempel spegla några av de punkter som kampanjen tar upp, till exempel bibliote kens arbete med läsfrämjande projekt, deras betydelse i kunskapssamhället etc. På tidningens debattsidor bröts också olika åsikter om kampanjen. Med tillfredsställelse kan redaktionen också konsta tera att tidningens sidor för debatt och kommentar nu mera regelbundet tas i anspråk av branschföreträdarna. I övrigt satsades på en bred bevakning av företeelser med aktualitet för de olika bibliotekstyper som ryms inom ramen för Svensk Biblioteksförening. Regeringens syn på kultur och bibliotek bevakades liksom digital lagring, Open Access och upphovsrätt – alltjämt högaktuella frågor i branschen. Sedan hösten 2005 finns BBL på webben, www. biblioteksbladet.se, en uppskattad funktion där kor tare nyheter och annat material som gör det möjligt att hålla sig uppdaterad mellan pappersutgåvorna läggs ut. Dessutom finns där ett arkiv med BBL i PDF-format. 2008 var, liksom 2007, ett mycket gott annonsår för BBL. Tidskriftsnumret, till omfånget rekordstort med sina 76 sidor, stod i vanlig ordning för en betydande del av annonsintäkterna!

■■Alla brukare vid institutioner för vård och omsorg ges en likvärdig tillgång till information och litteratur som stöd i vård- och tillfrisknandeprocessen. ■■Varje landsting eller annan offentligfinansierad vård- eller omsorgsgivare skall ha biblioteksverksam het för sin målgrupp (till exempel sjukhusbibliotek och fängelsebibliotek), vilka ingår som en del av det offentligt finansierade bibliotekssystemet och omfattas av bibliotekslagen. ■■Pliktleveranssystemet, som är en förutsättning för en grundläggande informationsfrihet, utökas till att även gälla digitalt material.* ■■All offentligt finansierad forskning publiceras Open Access i enlighet med Berlindeklarationen.* ■■Offentliga medel i högre grad än idag avsätts för biblioteksutveckling, biblioteksforskning och fortbildning för biblioteksanställda.* ■■Ett statligt ekonomiskt stöd finns för inköp av olika typer av media, teknisk utrustning för lärande och läsning samt handledningsstöd för såväl barn som vuxna.* ■■Att tillgången till biblioteksservice förbättras genom en ökad satsning på bokbussar och bokbilar.* ■■Fler medlemmar är nöjda med sitt medlemskap i Svensk Biblioteksförening och anser att föreningen bedriver rätt verksamhet. ■■För att erbjuda medlemmar och biblioteksverk samma möjlighet till kompetensutveckling anordnas konferenser och andra aktiviteter. Minst 75 procent av deltagarna är nöjda eller mycket nöjda. ■■Biblioteksdagarna genomförs med minst lika många deltagare som året innan. ■■Antalet medlemmar ökar från år till år. ■■Biblioteksbladet (BBL) utkommer med 10 nummer per år. Minst 75 procent av medlemmarna är nöjda med innehållet. * Aktiviteter kring detta mål beskrivs på annan plats i verksamhets berättelsen.

Skålen med Library Lovers-knappar på sexton olika språk var mycket uppskattad under Bok & Biblioteksmässan.

Hemsidan Föreningens hemsida och information via medlems mejl är idag de viktigaste kanalerna för att nå ut med in formation till medlemmarna. Hemsidan har cirka 8 000 unika besökare i månaden och förutom medlemmar besöks den av journalister och biblioteksintresserade beslutsfattare och tjänstemän. Ambitionen är att hem sidan dels ska berätta om föreningens arbete men även spegla aktuell bibliotekspolitisk debatt. För arbetet med Library Lovers-kampanjen lansera des en speciell kampanjsajt med fakta och argument om nationell bibliotekspolitik. Under vårens mest in tensiva kampanjperiod hade den 7 000 unika besök en månad.

Bok & Bibliotek Svensk Biblioteksförenings åtta förslag till biblioteks politik för framtiden stod i centrum för föreningens aktiviteter under Bok & Biblioteksmässan i Göteborg. I montern lyftes de åtta punkterna fram och förslaget till nationell bibliotekspolitik presenterades för mäss

besökarna. I seminariet Framåtsyftande tillbakablickar diskuterade två fd kulturministrar; Jan-Erik Wikström (fp), minister 1976–82 och Bengt Göransson (s), minis ter 1982–91, biblioteksfrågor med utgångspunkt i sina statsrådserfarenheter. Tillsammans med Kungl. biblio teket och Statens ljud- och bildarkiv (SLBA) arrangera des ett seminarium om E-plikt Hur sparar man Internet? Till mässan hade Library Lovers-knapparna tagits fram på ytterligare femton språk. Det var FN:s offici ella språk, de största invandrarspråken i Sverige samt lettiska som var mässans temaland. De nya versioner na blev mycket populära och runt knappskålen var det fullt med folk under hela mässan. Under torsdagen och fredagen presenterade en rad institutionella medlemmar olika projekt och verksam heter på Biblioteksscenen i E-hallen. Medlemsminglet på torsdagskvällen var välbesökt även detta år. Under helgen inriktades aktiviteterna på barnfamilj erna med bland annat ansiktsmålning och ballonger till barnen. En satsning som varje år resulterar i många bra diskussioner om bibliotek med föräldrarna.

De rosa Library Loverskassarna var ett populärt inslag under Almedagsveckan i Visby.

Almedalen Svensk Biblioteksförening var på plats under årets poli tikervecka i Almedalen i början av juli. Genom semina rier och en mycket aktiv opinionsbildning ute på gator och torg lyftes behovet av en nationell bibliotekspolitik fram. Över hela Visby såg man de rosa Library Loverspåsarna. Författarkvällarna i Almedalsbibliotekets foajé med Jens Orback, Gunnar Wetterberg och Åsa Moberg var mycket välbesökta.

Materialutskick Under året har materialutskick gjorts regel bundet till beslutsfattare. Förutom Library Lovers-materialet med Bibliotek behöver kärlekbroschyren har rapporten Kommunala besluts fattare om bibliotek liksom Fakta om bibliotek varit mycket uppskattade och efterfrågade.

Rapporter och undersökningar Under 2008 tog Svensk Biblioteksförening fram följan de rapporter och undersökningar: • Myndighetsbibliotek – förutsättningar, problem, utmaningar. Av Harnesk Information. • Bibliotekarien och professionen. En forsknings översikt. Av Anna Kåring Wagman. • Framgångsrikt, men förbisett – om bibliotekens betydelse för integration. Av Peter Almerud. • Lokala och regionala folkbiblioteksrapporter uti från Kulturrådets statistik. 310 rapporter. • Läsfrämjande – förnyelse behövs! En rapport med förslag till nya former för statligt stöd till inköp av litteratur till folk- och skolbiblioteken samt till läs främjande insatser för barn och vuxna. Av Inger Eide Jensen. • Taggning och chick lit. Biblioteks- och informa tionsvetenskapen i Sverige. Av Anna Kåring Wagman.

• Kommunala beslutsfattare om bibliotek. Av Anna

Kåring Wagman. Samtliga rapporter finns i pdf-format på föreningens hemsida. U r v e r k s a m h e t s p l a n e n 2 0 0 8 –2009

■■Föreningens hemsida är aktuell, uppdaterad och lättnavigerad och speglar föreningens verksamhet, ståndpunkter och biblioteksdebatten. Minst 75 procent av medlemmarna är nöjda med hemsidan. ■■Löpande delta i och stimulera arbetet med en nationell bibliotekspolitik.* ■■Planera och genomföra deltagandet på Bok & Biblioteksmässan samt seminarier under Bok & Biblioteksmässan. ■■På olika sätt verka för en översyn av biblioteks lagen, ökad tillsyn och bättre sanktionsmöjligheter.* ■■På olika sätt lyfta biblioteksfrågorna i förhållande till beslutsfattare på olika nivåer, till exempel genom seminarier, hearings, annonser, uppvaktningar, direktutskick, debattartiklar och genom att delta i Almedalen. ■■Bygga ut och underhålla ett nätverk av besluts fattare samt bevaka de olika riksdagspartiernas motioner med betydelse för biblioteken. ■■Stimulera kommunerna att utveckla den lokala bibliotekspolitiken, bland annat genom lokala rapporter. ■■Löpande ta fram eget material, undersökningar, rapporter och sammanställningar för att öka kunskapen om bibliotekens verksamhet och förut sättningar samt stimulera utveckling och ökade insatser. ■■Löpande genomföra lokala aktioner till stöd för biblioteksverksamheten. * Aktiviteter kring detta mål beskrivs på annan plats i verksamhets berättelsen.

Jag erkänner att jag till en början var lite tveksam inför alla rosa hjärtan. Men redan efter några minuter under första dagens kampanjande var jag övertygad om att budskapet gick fram med kraft. Så mycket kärlek, engagemang och stolthet som jag mött när jag pratat bibliotek med människor under det här året har varit överväldigande och väldigt, väldigt inspirerande. Catharina Fogelström, Stockholm

Remisser Under 2008 avlämnade Svensk Biblioteksförening föl jande remissvar och yttranden: • Ett stabsstöd i tiden, SOU 2008:22. • Brev till utbildningsminister Jan Björklund inför arbetet med regleringsbrev för Skolverket och Statens skolinspektion. • Brev till Sigbrit Franke angående utredningen om nya lärarutbildningen. • Remissyttrande över Europeiska Kommissionens förslag om förlängd skyddstid för musikartister och musikproducenter mm, KOM (2008) 464 slutligt. • Remissyttrande över Europeiska Kommissionens Grönbok Upphovsrätten i Kunskapsekonomin, KOM (2008) 466 slutligt.

Forskning Föreningen samarbetar med olika institutioner och forskare vad gäller utbildning och forskning, exem pelvis genom att delta i skapandet av en ny masterut bildning, finnas representerade i KB:s expertgrupp för utbildningsfrågor, delta i utformningen av ett fler tal forskningsprojekt och verka för att förbättra möj ligheter för institutionerna att få forskningsanslag. Föreningen bidrar till spridandet av forskningsresultat genom rapporter, information på hemsidan, artiklar i BBL och forskarmedverkan vid konferenser. Under året publicerades en rapport om det biblioteks- och infor mationsvetenskapliga ämnets utveckling och vilka om råden som behandlas i forskningsprojekt och magister uppsatser. Föreningen skapar också kontakter mellan forskning/utbildning och praktiker, bland annat ge nom att anordna forskardagar. Dessutom genomför des en Delfistudie i samarbete med BHS för att få fram en förteckning över vilka forskningsområden de yrkes verksamma bibliotekarier tycker är viktigast.

IFLAs President Elect, Ellen Tise, talade vid Biblioteksdagarna och den Nordiska bokbussfestivalen i Luleå.

sens arbete inrättades en internationell referensgrupp under 2008. Föreningen är medlem i IFLA:s samtliga sektioner och lägger särskild vikt vid MLAS, Management of Library Associations Section. För att medlemmar ska kunna delta i IFLA:s arbete delades stipendier om 150 000 kro nor ut under 2008. På IFLA:s kongress i Quebec i au gusti representerades föreningen av Lars Björnshauge, internationellt ansvarig i styrelsen. Styrelsens strategi dagar var i år förlagda till Amsterdam och Haag. Under de tre strategidagarna träffade styrelsen ledningen för IFLA och den holländska biblioteksföreningen samt gjorde flera studiebesök. Därutöver diskuterade styrel sen de kommande årens verksamhetsinriktning. Under hösten diskuterade styrelsen ett förslag från biblioteksföreträdare i Västra Götaland och i Halland om att ansöka om att anordna IFLA-konferensen 2012 i Göteborg. Detta under förutsättning att IFLA:s styrelse beslut gjorde detta möjligt. Svensk Biblioteksförenings styrelse ställde sig positiv till förslaget. Svensk Biblioteksförening samarbetar med de an dra nordiska biblioteksföreningarna. I april arrange rades nordiskt möte i Helsingfors med deltagare från Danmark, Norge, Finland och Island. U r v e r k s a m h e t s p l a n e n 2 0 0 8 – 2009

■■Ha en ständigt aktuell kunskapsbank för svensk och utländsk forskning, statistik och politik samt sprida erfarenheterna med hjälp av bland annat rapportserier och konferenser.

IFLAs generalsekreterare Jennefer Nicholson och Britta Lejon.

Internationellt Internationella rådet diskuterade under 2007 – 2008 inriktningen på föreningens internationella arbete och detta medförde att föreningens verksamhetsplan kompletterades vid årsmötet 2008. Till stöd för styrel

■■Delta i bevakningen av aktuell forskning m m samt uppmärksamma och sprida resultat, till exempel att genom förlagskontakter tillse att få forskning utgiven/publicerad. ■■Stödja styrelsens delegater i det nordiska, europeiska och internationella utbytet. ■■Utveckla kansliets kontakter och samarbete med IFLA:s generalsekreterare och kansli. ■■Dela ut resestipendier vid två tillfällen under året samt resestipendier för deltagande i IFLA.

Utvecklingsråd Sedan sommaren 2007 har Svensk Biblioteksförening haft tre utvecklingsråd som har arbetat på styrelsens uppdrag. Det har varit Utvecklingsrådet för ledning, profession och organisation, Utvecklingsrådet för media och samlingar samt Utvecklingsrådet för verksamhet och användarkrav. Utvecklingsrådet för media och samlingar har bland annat utrett frågan om SAB-systemet. Utvecklingsrådet förordade i sin rapport en övergång till Dewey som klas sifikationssystem och menade att det långsiktigt inte är rimligt att ett litet land som Sverige underhåller ett eget system på det sätt som man gör idag genom SABsystemet. Rådet menade att en övergång till Dewey på sikt gynnar det svenska biblioteksväsendet, spridning av svensk forskning och svensk litteratur, och att det långsiktigt också är ekonomiskt gynnsamt. Styrelsen behandlade rådets rapport vid december mötet och beslutade då att som sin principiella upp fattning uttala att man anser att det allmänna bib lioteksväsendet i Sverige bör använda sig av samma klassifikationssystem och att konsekvensen av KB:s be slut blir en övergång till Dewey. Utvecklingsrådets rapport Dewey som klassifikations system – varför bör vi byta ut SAB?, finns på föreningens hemsida. Utvecklingsrådetförledning,professionochorgani sation behandlade i sin rapport Kompetensutveckling – en diskussion olika frågeställningar med anknytning till detta område. Kompetensutveckling är en viktig förut sättning för att biblioteken ska kunna möta nya krav i sin verksamhet. Enligt utvecklingsrådet är utbildningarna väl i fas med verksamheternas uttalade utbildningsbehov och även övriga aktörer har på ett tillfredställande sätt kun nat tillgodose behoven. Däremot har utvecklingsrådet identifierat biblioteksverksamheternas oförmåga att formulera vilka behov som finns ute i verksamheterna. Anna Kåring Wagman har även på utvecklingsrådets uppdrag tagit fram rapporten Bibliotekarien och pro fessionen. Översikten tar upp forskning om vad biblio

Ex-ministrarna Bengt Göransson och Jan-Erik Wikström samtalade med Niclas Lindberg om nationell bibliotekspolitik vid föreningens seminarium under Bok & Biblioteksmässan.

tekarier kan, hur arbetsuppgifterna ser ut, hur yrket har förändrats över tid, vad yrkeskåren har gjort för att häv da sin position i relation till andra yrkesgrupper och mycket mer. Utvecklingsrådet för verksamhet och användar krav har diskuterat de senaste decenniernas samhälls utveckling där information och kunskap spelar en allt större roll. Medierna har blivit mer tillgängliga och fått större betydelse. Med den tekniska utvecklingen har nya kommunikationsmönster växt fram. Utvecklingsrådet menar att det är viktigt att lyfta fram bibliotekens mångfacetterade verksamhet och betydel ser för människor och samhälle, eftersom både samhäl le och människors informationsbehov och medievanor förändras hela tiden. Biblioteken bör verka i samspel med omgivningen och arbeta för att vara tillgängliga, bygga på delaktighet och inkludering, vara angelägna samt arbeta med kontinuerlig kompetensutveckling. Nyckelorden för bibliotekens framtida utveckling är: • Tillgänglighet • Delaktighet • Angelägenhet • Personalutveckling I slutrapportens 24 punkter presenterar utvecklings rådet vägar att nå upp till nyckelorden. Alla utvecklingsrådens rapporter finns publicerade på föreningens hemsida.

Joacim Hansson, Niclas Lindberg och Peter Almerud vid föreningens forskardag om folkbibliotekens uppdrag.

Anna Råbom Holst.

Verksamhetsgrupper Verksamhetsgruppernas uppgift är att planera och konkretisera den verksamhetsplan som beslutats av årsmötet. Grupperna inrättas av generalsekreteraren. Följande verksamhetsgrupper har arbetat under hös ten 2008 och framåt: Bibliotek för utbildning Gruppen ska bidra till att föreningens mål rörande skol-, högskole- och universitetsbiblioteken uppnås. Under året har gruppen bland annat tagit fram förslag till rekommendationer för utvärdering av skol- och hög skolebibliotek samt bevakat den pågående utvärde ringen av lärarutbildningen och den nya myndighets strukturen på området. Barns & ungas läsande Gruppen ska bidra till föreningens syfte att främja läs ning och bildning genom att verka för goda villkor för biblioteken i dessa avseenden. Bland annat har grup pen arbetat med att synliggöra goda exempel på detta. Gruppen arbetar med att ta fram förslag till ytterligare insatser som föreningen kan göra eller initiera för att stärka bibliotekens möjligheter att arbeta läsfrämjande. Forskningsbibliotek Gruppen ska bidra till föreningens mål att genom en aktiv omvärldsbevakning följa utvecklingen inom om råden av vikt för biblioteken. Gruppen har inlednings vis valt att koncentrera sig på de förändringar som uni versitets- och högskolebiblioteken står inför och hur föreningen kan bidra till att påverka och underlätta dessa förändringar. Gruppen ska också bevaka frågor rörande Open Access och e-plikt. Statistik Gruppen ska bidra till att genom en aktiv omvärlds bevakning följa utvecklingen inom områden av vikt för

biblioteken och föreslå åtgärder och insatser för att stär ka biblioteksverksamheten. Gruppen arbetar med att ta fram förslag på hur biblioteksstatistikens utformning och insamling kan förbättras. Bland annat har gruppen gjort en internationell utblick som som presenterades i januari 2009. Nationell bibliotekspolitik och utvärdering av bibliotekslagen Gruppen, som består av representanter från DIK, För fattarförbundet och Sveriges Länsbibliotekarier, ena des i slutet av 2007 kring de åtta punkterna för en na tionell bibliotekspolitik. Arbetet i gruppen har sedan dess fortsatt med att arbeta fram förslag för en nationell bibliotekspolitik, förankrade i respektive organisation. Bland annat har gruppen påbörjat arbetet med att stu dera bibliotekslagen.

U r v e r k s a m h e t s p l a n e n 2 0 0 8 –2009

■■Arrangera Biblioteksdagarna och ytterligare 10-15 konferenser.* ■■Värva medlemmar genom olika typer av aktiviteter.* ■■Stimulera medlemsengagemanget genom att bedriva verksamhet med utvecklingsråd, verksam hetsgrupper och arbetsgrupper. ■■Bedriva verksamhet i klassifikations-, katalogi

serings- och indexeringskommittéerna samt region föreningarna i enlighet med av styrelsen fastställda verksamhetsplaner.

■■Arbeta med hemsidan, medlemsmejl, medlems almanackan, verksamhetsberättelse, förenings presentationer och OH-material m m för att ge medlemmar och andra intressenter information om föreningen och dess verksamhet.* * Aktiviteter kring detta mål beskrivs på annan plats i verksamhets berättelsen.

Euskefeurat underhöll vid Biblioteksdagarna och den Nordiska bokbussfestivalen.

Regionföreningar Det finns sex regionföreningar i Svensk Biblioteks förening och de har en viktig roll för att skapa infor mella nätverk mellan biblioteksanställda. Region föreningarna arrangerar föreläsningar, konferenser, utflykter och studiebesök. Mer information finns på föreningens hemsida. För att öka idéutbytet och utveckla verksamheten bjöd föreningens ordförande och generalsekreterare in till ett möte den 14 april med alla regionföreningar.

Årsmöte Svensk Biblioteksförenings årsmöte i Luleå 14 maj i nya Kulturens hus lockade närmare 200 medlemmar varav en stor del deltog för första gången i ett årsmöte med föreningen. Ordförande Britta Lejon redogjorde under årsmötet för försäljningen av föreningens kvarvarande aktier i BTJ. Det var vid årsmötet i Stockholm 2007 som sty relsen informerade om att man aktivt arbetade för att realisera föreningens kvarvarande aktieinnehav i BTJ. Syftet var att undvika framtida intressekonflikter mel lan rollen som ideell förening och ägande i ett medie företag. I slutet av april 2008 kunde arbetet avslutas ge nom att styrelsen då träffade en överenskommelse med BTJs huvudägare Ratos och Litorina som innebar att de förvärvar Svensk Biblioteksförenings kvarvarande aktier i bolaget.

Vid årsmötet informerade styrelsen även om den på gående kampanjen för en nationell bibliotekspolitik samt det internationella arbetet. Några motioner hade inte inkommit till årsmötet. Vid årsmötet omvaldes Britta Lejon till ordföran de för en ny tvåårsperiod. Vid årsmötet avgick Bengt Källgren ur styrelsen. Han valdes in vid årsmötet i Härnösand 2002 och hade suttit de maximala sex år som stadgarna tillåter. Han var dock aktiv redan i SAB, så totalt var Bengt engagerad nitton år i biblioteksfören ingen. Vid årsmötet avgick även Gunilla Lilie Bauer och Agneta Olsson ur föreningens styrelse.

Omar Jacobsson, Britt-Inger Rönnqvist och Britta Lejon.

Föreningsstyrelse, kansli m m

Eva Silverplats, Wiviann Wilhelmsson, Anna Kåring Wagman, Julia Reuter och Annikki Alanne från föreningens kansli.

Föreningsstyrelse

Valberedning – vald vid årsmötet

Efter årsmötet fick styrelsen följande sammansättning: Britta Lejon, Stockholm, ordförande, omvald på två år 2008 (invald 2004, omvald 2006) Elisabeth Aldstedt, Helsingborg, omvald på två år 2008 (invald 2006) Lars Björnshauge, Lund, omvald på två år 2008 (invald 2006) Inger Edebro Sikström, Umeå, nyval på två år 2007 Anette Eliasson, Halmstad, omvald på två år 2008 (invald 2006) Birgitta Hansson, Örebro, omvald på två år 2007 (invald 2005) Kjell Jonsson, Umeå, nyval på två år 2008 Christina Jönsson Adrial, Kristianstad, nyval på två år 2007 Margareta Lundberg Rodin, Borås, fyllnadsval på ett år 2008 Anders Olsson, Sollentuna, nyval på två år 2008 Jenny Poncin, Stockholm, omvald på två år 2007 (invald 2005)

Katinka Borg, Jönköping (ordf) Katarina Forsström, Malmö Johanna Hansson, Stockholm Mats Lindquist, Stockholm Gunilla Lilie Bauer, Stockholm

Styrelsemöten Under 2008 har styrelsen haft 10 styrelsesammanträ den varav ett i samband med styrelsens strategidagar. Vid det konstituerande mötet i samband med årsmö tet valdes Lars Björnshauge till förste vice ordförande och Inger Edebro Sikström till andre vice ordförande. Föreningens tre ordförande utgör arbetsutskott. Till ordförande för programutskottet valdes Jenny Poncin. Styrelsens möten har föregåtts av förberedande AUsammanträden. Programutskottet har sammanträtt sju gånger.

Revisorer – valda vid årsmötet Auktoriserade revisorer Jonas Grahn Bengt Doyle (suppleant) Lekmannarevisorer Karin Semberg Terje Höiseth (suppleant)

Föreningskansli, heltidsanställd personal Niclas Lindberg, generalsekreterare Annikki Alanne, ekonomiansvarig Peter Axelsson, informationschef Anna Kåring Wagman, utredare Julia Reuter, informatör (projektanställd 2008) Eva Silverplats, kansliassistent Wiviann Wilhelmsson, konsulent

Biblioteksbladet Henriette Zorn, chefredaktör Åsa Ekström, reporter

Konferenser och seminarier

Mikael Niemi medverkade vid Biblioteksdagarna.

Sverige behöver en nationell bibliotekspolitik

Forskardag om folkbibliotekens uppdrag

Nordisk fjärrlånekonferens

14 februari, Stockholm

15 april, Stockholm

6–8 oktober, Saltsjöbaden

Antal deltagare: 84

Antal deltagare: 40

Antal deltagare: 233

Arrangörer: Svensk Biblioteksförening, DIK,

Arrangör: Svensk Biblioteksförening

Arrangör: Arbetsgrupp

Att arbeta med skönlitteratur

From Discovery to Delivery

Sveriges Länsbibliotekarier och Sveriges

Informationen anfaller – Nationell konferens om informa tionsflöden i en föränderlig värld

Antal deltagare: 15

Läget under (bibliografisk) kontroll?/ Everything under (bibliographic) control?

Arrangör: Verksamhetsgruppen för läsfrämjande

24 november, Stockholm

11–12 mars, Umeå

Arrangör: Katalogkommittén

Antal deltagare: 114

Biblioteksdagarna och Nordisk bokbussfestival

Arrangör: Lokal arbetsgrupp

14–16 maj, Luleå Antal deltagare: 600

Kenta och könsrollerna – genusperspektiv i barnlitteraturen

Att arbeta med grafisk litteratur på bibliotek

Arrangör: Svensk Biblioteksförening

28 november, Stockholm

13 mars, Stockholm

Nätverksträff – Digitala

Antal deltagare: 27

12 september, Stockholm

Arrangör: Verksamhetsgruppen för läsfrämjande

Arrangör: Nätverket för digitala

Författarförbund

24 april, Göteborg

Antal deltagare: 142

Antal deltagare: 61

bibliotekstjänster

Skilda världar – bibliotek, böcker och läsning i SOM-undersökningen

Framtidens barnbibliotek 2010 – är du redo?

Nätverksträff – Omvärld

Antal deltagare: 51

7 april, Stockholm

19 september Stockholm

Arrangör: Gruppen för nationell

Antal deltagare: 93

Arrangör: Nätverket för omvärldsbibliotek

bibliotekspolitik

4 december, Stockholm

Arrangör: Arbetsgrupp

Nätverksträff – Företagare på bibliotek 25 september, Göteborg Arrangör: Nätverket för företagare på bibliotek

Arrangör: Nätverket för jämställdhet

Det var intressant och kul att rymma fr책n utl책ningsdisken och prata bibliotekspolitik med folk i Almedalen. Det uppstod m책nga intressanta diskussioner under politikerveckan. Lotta Davidson-Bask, Lund (t h)

Utvecklingsråd – Verksamhetsgrupper – Kommittéer – Nätverk Referensgrupp för internationella frågor Christina Tovoté, Stockholms universitetsbibliotek Leif Mårtensson, Umeå stadsbibliotek Ann-Katrin Ursberg, Alvesta bibliotek Mats Lindquist, Kungl. biblioteket Anette Mjöberg, Limhamns bibliotek, Malmö Birgitta Calagos, LärandeResursCentrum, Högskolan Kristianstad Britta Lejon, Svensk Biblioteksförening Lars Björnshauge, Svensk Biblioteksförening

Verksamhetsgrupper Följande verksamhetsgrupper arbetar under hösten 2008 och framåt:

Utvecklingsråd

Utvecklingsråd för media och samlingar

Bibliotek för utbildning

Utvecklingsråd för ledning, profession och organisation

Barbro Borg, ordförande, Solna Stadsbibliotek

Catarina Stake, Kungälvs stadsbibliotek

Liz Josefsson, Folkbiblioteken i Lund

Karina Sjögren, Medicinska biblioteket,

Catta Torhell, ordförande, Språk- och

Bengt Källgren, Svensk Biblioteksförening

Umeå UB

litteraturcentrums bibliotek, Lund

Mats Lindquist, Kungl. biblioteket

Lotta Metcalfe, Mariaskolan, Stockholm

Elisabeth Aldstedt, Svensk Biblioteksförening

Jenny Poncin, Svensk Biblioteksförening

Inga Andersson, Jenny Nyströmskolan, Kalmar

Ulf Göransson, Uppsala universitetsbibliotek

Anna Swärd Bergström, Umeå universitets

Jan Nilsson, Malmö högskolas bibliotek

Gunilla Hultsjö, Bomhus bibliotek

bibliotek

Camilla Lundberg, Landskrona Kävlinge Svalövs

Christina Jönsson Adrial, LärandeResurs

gymnasieförbund

Utvecklingsråd för verksamhet och användarkrav

Gunnel Olsson, Skolbibliotekscentralen, Lund

Anette Mjöberg, Folkbiblioteken i Lund Roland Persson, Regionbibliotek Skåne

Gunilla Konradsson Mortin, ordförande, Malmö

Utbildningsförvaltningen, Stockholm

Ingar Beckman-Hirschfeldt, Stocksund

Niclas Lindberg, Svensk Biblioteksförening

Centrum, Högskolan Kristianstad

Christer Holmqvist, Medioteket,

Barbro Bolonassos, Fisksätra bibliotek Anette Eliasson, Svensk Biblioteksförening Birgitta Hansson, Svensk Biblioteksförening Erik Lindfeldt, Jönköpings stadsbibliotek Malin Ögland, Håbo bibliotek Katalogiseringskommitténs ledamöter fr vänster: Berit Öhlander, Anna Swärd Bergström, Anders Noaksson, Bodil Gustavsson, Marcus Westlind, Stina Degerstedt, Anders Cato, Miriam Säfström, Harriet Aagaard och Olle Johansson.

Eva Fridlund och Lotta Davidsson-Bask packar informationspåsar under Almedalsveckan.

Nationell bibliotekspolitik och utvär dering av bibliotekslagen

Kommittéer

Lisa Petersen, Svensk Biblioteksförening

Kommittén för katalogisering

ordförande

Maria Törnfeldt, Sveriges Länsbibliotekarier

Anders Cato, Kungl. biblioteket, ordförande

Elisabet Viktorsson, BTJ (tjänstledig)

Jan Ristarp, Sveriges Författarförbund

Harriet Aagaard, Stockholms stadsbibliotek

Gertrud Berger, BTJ (vikarie för Elisabet

Bo Westas, DIK

Bodil Gustavsson, Stockholms

Viktorsson)

Lars Björnshauge, Forum för bibliotekschefer

universitetsbibliotek

Marta Hedener, Svenska barnboksinstitutet

Niclas Lindberg, Svensk Biblioteksförening

Miriam Säfström, BTJ

Anne-Marie Karlsson, Stockholms stadsbibliotek

Redaktionskommittén för indexering Harriet Aagaard, Stockholms stadsbibliotek,

Anna Swärd Bergström, Umeå

Anna Birgitta Eriksson, Knutbyskolan

Barns & ungas läsande

universitetsbibliotek

(t o m 2008-09-01)

Liz ten Hoeve, Luleå folkbibliotek

Marcus Westlind, Talboks- och

Magdalena Svanberg, Kungl. biblioteket

Ingrid Källström, Rum för barn, Kulturhuset,

punktskriftsbiblioteket

Pia Leth, Kungl. biblioteket (vikarie för

Stockholm

Berit Ölander, Göteborgs stadsbibliotek

Magdalena Svanberg)

Agneta Krohn Strömshed, Luleå bibliotek

Olle Johansson, Kungl. biblioteket, Adjungerad

Susanne Persson, Folkbiblioteken i Lund

Eva Fridlund, Lunds bibliotek

sekreterare

(fr o m 2008-09-01)

Maria Ehde Andersson, Regionbibliotek Halland Wiviann Wilhelmsson, Svensk Biblioteksförening

Karin Vikström, Växjö stadsbibliotek

Kommittén för Klassifikationssystem för svenska bibliotek (SAB-systemet)

Forskningsbibliotek

Anders Noaksson, BTJ, ordförande

Martin Borg, Bibliotek & läranderesurser,

Göran Berntsson, Högskolan i Borås

Högskolan i Borås

Ebon Gentili, Malmö stadsbibliotek

Tomas Lundén, Högskolebiblioteket i Skövde

Olle Johansson, Statens ljud- och bildarkiv

Henrik Åslund, Biblioteksdirektionen, Lunds

Thomas Lindström, Göteborgs

universitet

universitetsbibliotek

Anna Kåring Wagman, Svensk Biblioteksförening

Kerstin Urberg, Kungl. biblioteket

(t o m 2008-09-01) Cecilia Östlund, Svenska barnboksinstitutet

Adjungerad:

Statistik

Elisabet Viktorsson, BTJ, sekreterare

Malin Ögland, Regionbibliotek Stockholm

(fr o m 2008-12-01)

Detlef Barkanowitz, Sveriges Länsbibliotekarier

Ingrid Sjöberg-Thylander, BTJ, sekreterare

Ulrica Elfgren, Centralsjukhuset Karlstad

(t o m 2008-12-01)

Fredrik Ernerot, Skolbibliotek Väst Ingrid Harnemo, Umeå universitetsbibliotek Anna Kåring Wagman, Svensk Biblioteksförening

Margareta Engstrand, Maja Markhouss, Tinne Wennerholm, Eva Fridlund, Catharina Fogelström, Gunilla Brinck, Catharina Haqvinsson, Kerstin Gerén, Anette Mjöberg, Karin Sundén, Lotta Davidson-Bask och Gunilla Hultsjö vid den speciella montermedarbetarutbildning som föreningen genomförde inför Library Lovers-kampanjens alla aktiviteter.

Nätverk

Svensk Biblioteksförenings nätverk för jämställdhet på bibliotek

Svensk Biblioteksförenings nätverk för statliga bibliotek

Svensk Biblioteksförenings nätverk för ABM (Arkiv-Bibliotek-Museer)

Kontaktperson Sara Fältskog Eldros

Kontaktperson Ulrika Domellöf-Mattsson

Kontaktperson Björn Lindwall

Svensk Biblioteksförenings nätverk för konst, arkitektur och design

Svensk Biblioteksförenings nätverk för tidskrifter på folk- och skolbibliotek

Svensk Biblioteksförenings nätverk för bibliotek som arbetar med lärarutbild ningar

Kontaktperson Maud Roberts

Kontaktperson Kristina Andersson

Svensk Biblioteksförenings nätverk för kulturarvet – äldre tryck och hand skrifter

Svensk Biblioteksförenings nätverk för ungdomsbibliotekarier

Kontaktperson Helene Stenman

Kontaktperson Anna Langefors Bräutigam

Svensk Biblioteksförenings nätverk för bibliotek som har äppelhyllor

Kontaktperson Wolfgang Undorf

Kontaktperson Jenny Nilsson

Svensk Biblioteksförenings nätverk för låna en levande bok

Svensk Biblioteksförenings nätverk för digitala bibliotekstjänster

Kontaktperson Linda Willander

Kontaktperson Birgitta Hellman

Svensk Biblioteksförenings nätverk för medicin och vård

Gunilla Brinck, Umeå

Svensk Biblioteksförenings nätverk för en större värld av berättelser-nätverk för ett vidgat perspektiv inom barnoch ungdomslitteraturen.

Kontaktperson Ulrica Elfgren

Margareta Engstrand, Norrtälje

Svensk Biblioteksförenings nätverk för marknadsföringsfrågor

Eva Fridlund, Lund

Kontaktperson Birgitta Alm

Kontaktperson Catharina Fogelström och Lisa

Kerstin Gerén, Järfälla

Berg

Catharina Haqvinsson, Kungälv

Svensk Biblioteksförenings nätverk för fjärrlån Kontaktperson Anna Råbom Holst

Svensk Biblioteksförenings nätverk för fängelsebibliotek Kontaktperson Mårten Gustafsson

Svensk Biblioteksförenings nätverk för företagare på bibliotek Kontaktperson Annelie Johannisson

Arbetsgrupper Medarbetare under Almedalsveckan, Bok & Bibliotek och andra arrange mang där föreningen varit utställare Lotta Davidson-Bask, Lund Catharina Fogelström, Stockholm Carin Gadd, Göteborg

Gunilla Hultsjö, Gävle

Svensk Biblioteksförenings nätverk för omvärldsbibliotek

Maja Markhouss, Stockholm

Kontaktperson Katarina Kristoffersson

Karin Sundén, Kristianstad

Anette Mjöberg, Limhamn Tinne Wennerholm, Gävle

Svensk Biblioteksförenings nätverk för samarbete bibliotek och familje central/öppen förskola Kontaktperson Anna-Karin Albertsson

Svensk Biblioteksförenings arbets grupp för nominering till ALMA-priset (Astrid Lindgren Memorial Award): Carin Collén, Sollefteå Anne-Marie Karlsson, Stockholm Ingrid Källström Nilsson, Stockholm

Det har varit en rolig kampanj att delta i. Hjärtat värms av alla positiva kommentarer kring bibliotekens verksamhet. Dessutom verkar det som om den värmen även har nått våra uppdragsgivare på högsta nivå. Ibland måste man ta till metoder som sticker ut för att få uppmärksamhet och resultat. Gunilla Hultsjö, Gävle

Priser Svensk Biblioteksförening har under året delat ut följande priser:

Björn Hellqvist.

Collijnpriset

Anne-Marie Berglund tilldelades årets Aniarapris.

Aniarapriset Svensk Biblioteksförenings Aniarapris tilldelades Anne-Marie Berglund för hennes samlade författar skap. Och ändå, vilken ömkansvärd kung denna kattkra ke full av sår och ohyra, med avbiten svans, blodiga klor, variga och galna ögon. Men han har valt min kropp, min längtan, min smärta att komma och somna i, där han inte blir fångad eller hånad för jag måste ju bara hålla runt hans vibrerande väsen en stund och vila också jag mitt i denna sorgsna vinterdag då ljuset viskar. (ur Flicklekar, 1983). Anne-Marie Berglund får Aniarapriset för sitt envisa uppmärksammande av och värnande om det icke per fekta; det skeva, det fula, det smutsiga, det avvikande. För sin krassa klarsynthet, sin dova humor och för sin förmåga att ur tillvarons själva motstånd och tröghet utvinna såväl hela berättelser som lysande fragment. Jury: Gunnel Arvidson Nilsson, Danderyd, ordförande Helena Eriksson, Sveriges Författarförbund Martin Lövstrand, Malmö

Collijnpriset gick till Björn Hellqvist för uppsatsen Bibliometri och humaniora – en bibliometrisk analys av litteraturvetenskapen. Uppsatsen lades fram vid Lunds universitet, Biblioteks- och informationsvetenskap, med Fredrik Åström som handledare. Juryns motivering: Juryn finner att författaren behand lar ett ämne som har stor aktualitet såväl för biblioteks verksamheten som för forskningen vid universitet och högskolor. Uppsatsen visar en betydande mognad och nyansrike dom när det gäller analyserna både av bibliometrin som metod och förhållandet mellan olika vetenskaper. Författaren har god kunskap om bibliometrins kom plexitet. När han diskuterar möjligheten att tillämpa bibliometriska metoder redovisar han förtjänstfullt de svårigheter som uppstår när metoderna appliceras på humaniora. Trots bibliometrins begränsningar ger för fattaren exempel på hur flera av dess verktyg kan använ das för att beskriva och analysera ett humanistiskt äm nes organisation och utveckling. Denna välskrivna och lättillgängliga uppsats avslutas med följande mening: I förlängningen kan de första tre vande kontakterna mellan bibliometri och humaniora vara början på en vacker vänskap. Juryn delar denna för hoppning. Jury: Henrik Åslund, Lunds Universitets bibliotek, ordförande Kerstin Assarsson-Rizzi, Vitterhetsakademiens bibliotek, Riksantikvarieämbetet Kjell Jonsson, Umeå universitetsbibliotek Lena Landgren, Språk- och litteraturcentrums bibliotek, Lunds universitet

Juryordförande Ulla Brohed delar ut Greta Renborgs pris till biblioteken i Norrbotten.

Norrbotten som tillsammans med Norrbottens läns bibliotek arbetat med att kommunicera det moderna folkbiblioteket till allmänheten. Ett av målen med pro jektet har varit att göra Norrbotten till en mer upplevel serik region att leva i. Arbetet har bedrivits bland annat genom projektet Maracas – skaka om bilden av biblio teket.

Anna-Karin Albertsson.

Bengt Hjelmqvists pris Bengt Hjelmqvist pris för framstående insatser inom folkbiblioteksområdet tilldelades 2008 Anna-Karin Albertsson, Borås. Juryns motivering: Anna-Karin Albertsson har med relativt enkla medel funnit metoder för ett angeläget mångkulturellt läsfrämjande arbete som ökar barns och ungas delaktighet i ett invandrartätt område; Norrby, Borås. I ett nätverk med andra yrkes grupper verkar Anna-Karin för integration och läsupp levelser på ett inspirerande sätt. Genom sitt uppsökande arbete möter hon människor och lockar till läsning på andra arenor än biblioteket. Anna-Karin arbetar gräns överskridande på ett okonventionellt sätt och visar att bibliotekariekompetensen inte är bunden till ett fysiskt bibliotek utan har sin plats i en samhällskontext. Jury: Inger Edebro Sikström, Umeå, ordförande Christina Persson, Göteborg Anna-Stina Axelsson och Maria Lundqvist, DIK Mats Hansson, Statens kulturråd, Stockholm

Greta Renborgs pris

Jury: Ulla Brohed, Malmö, ordförande Gunilla Berglund, Stockholm Margareta Brundin, Stockholm Anders Johansson, Helsingborg Henriette Zorn, Biblioteksbladet

Svensk Biblioteksförenings barnboksplaketter Elsa Beskow-plaketten Elsa Beskow-plaketten tilldelades illustratören Staffan Gnosspelius för illustrationerna i boken Gå och bada, Mister Räf! (Opal förlag). Juryns motivering: Staffan Gnosspelius har med sina unika illustrationer i Gå och bada, Mister Räf! visat en bildkonst av högsta klass. Etsningarna lyfter fram en tradition där djurberättel sen är i fokus och en harmonisk färgskala och myllran de detaljer låter läsaren njuta i fulla drag. Genom färger som bleknar eller förstärks skildras skickligt de starka känslor som ligger under ytan. Romantiska drag, som den ouppnåeliga blå blomman, symboliserar hur svårt det är att inse att alla är olika. Men den röda färgen hos räven återkommer och genom ett sagoskimmer för medlas budskapet att man duger som man är. Det nära samspelet med Stefan Castas text ger oss en fullödig, konstnärlig bilderbok.

Svensk Biblioteksförenings Greta Renborgs pris för marknadsföring gick 2008 till de fjorton bibliotek i

Mottagare av Svensk Biblioteksförenings barnboksplaketter: Staffan Gnosspelius, Mikael Engström, Anna Lindqvist och Helen Rundgren.

Nils Holgersson-plaketten Mikael Engström tilldelades Nils Holgersson-plaketten för boken Isdraken. Juryns motivering: Isdraken av Mikael Engström är en spännande, varm och gripande bok om ett fosterhemsplacerat barns utsatthet. Den är komplex med välgörande samhällskritik innefattande såväl humor som rå verklighet. Genom berättarper spektivet solidariserar sig texten med de unga och tillå ter också en spirande kärlek. Olika vuxenroller blir tyd liga både som förebilder och avskräckande exempel. Läsningen drivs fram genom det vardagsnära, ibland drastiska, språket till berättelsens slut vilket liksom den barnlitterära traditionen påbjuder är hoppfullt.

Carl von Linné-plaketten Carl von Linné-plaketten tilldelades Helen Rundgren och Anna Lindqvist för faktaboken Dumma mygga! Juryns motivering: I Dumma mygga! presenterar Helen Rundgren och Anna Lindqvist med upplysande text respektive läckra bilder vanliga smådjur som många är rädda för. De visar och berättar utifrån förskolebarnets horisont på ett sätt så att varje kryp blir en individ. Med distinkta färger och tydliga konturer lär bilderna bar nen att känna igen djuren i naturen. Att vara dum eller inte är utgångsfrågan som får olika förklaringar. Fakta på vetenskaplig grund blir underhållning och kunskap för stor som liten. Jury Ingrid Källström Nilsson, ordförande, Stockholm Annci Almqvist, Trelleborg Wiveca Friman, Kristianstad Ida Lodin, Uppsala Sofia Lindblom, Stockholm Kajsa Noreen, Kungsbacka

Ing-Marie Engman Suup tar emot vandringspriset av Monica Lembke, Värnamo.

Årets bokbuss Kirunas nya bokbuss utsågs till Årets bokbuss. De fick priset för en flexibel och kreativ verksamhet. I motive ringen skrev juryn att Kirunas bibliotekssatsning inne bär att alla kommuninvånare i sitt närområde har till gång till bra biblioteksservice. I det vidsträckta område som bussen trafikerar erbjuds besökarna även möjlig heter att se utställningar, lyssna till föredrag och att ta del av kulturarrangemang. Bokbussen är en arena för information, kunskap, litterära och musikaliska upplevelser samt även en plats för möten och vila. Kirunas bokbuss är en bokbuss i tiden och för framtiden. Jury: Sara Bengtsson, Uppsala, ordförande Peter Axelsson, Stockholm Anneli Friberg, Mjölby Magnus Torstensson, Borås Leif Jutengren, representant för förra årets vinnare, Värnamo mobila bibliotek

Resestipendier

Svensk Biblioteksförening delade under 2008 ut 250 000 kronor i resestipendier. Stipendier kan delas ut för såväl indivi duellt resande som gruppresor. Avsikten med resorna är att fördjupa den enskil des bibliotekskunskaper. På förening ens hemsida finns reserapporter från sti pendiaterna. Under 2008 inkom totalt 54 ansökningar och följande beviljades: Anne Börjesson, Biblioteksdirektionen, Lunds universitet för Konferensen EISTA 2008, Orlando, Florida. Christina Carlsson, Töreboda kom munbibliotek och Helena Jannert, Mariestads stadsbibliotek för studieresa till Rumänien. Alen Doracic, Bibliotekshögskolan, Borås för deltagande i konferensen BOBCATASS i Porto, Portugal. Gunilla Fors, Informations- och lånecen tralen Malmö, Gun-Mari Isaksson Legrell, Informations- och lånecentralen Umeå, Britt Löfdahl, Informations- och låne centralen/Regionbibliotek Stockholm för studieresa till Norge.

Inger Marie Garcia de Presno, Musikbiblioteket, Sveriges Radio för konferens för musik- och orkesterbiblio tekarier, MOLA 27th Annual Conference i Washington, USA. Alexandra Granström, studerande, Uppsala för fältstudier på College of Charleston, South Carolina, USA. Magnus Ilvered och Ulf-Göran Nilsson, Högskolebiblioteket i Jönköping för stu dieresa till Japan.

Birgitta Svensson, Helsingborgs bibliotek för studieresa till England. Umeå universitetsbibliotek, Avdelningen för samlingar för studieresa till Storbritannien. Gymnasiebibliotekarier i Uppsala för studieresa till Ohio, USA. Vallentuna kultur och bibliotek för studieresa till Nederländerna.

Gruppen Skönlitteratur i fokus vid Folkbiblioteken i Lund för studieresa till England. Malmö stadsbibliotek för studieresa till England. Nilla Nyberg och Kerstin Simberg, Almedalsbiblioteket, Visby för Fifth AMICAL Conference i Blagoevgrad, Bulgarien. Besa Spahiu, Statens musikbibliotek för IAML-konferensen i Neapel.

Föreningsrepresentation Augustpriset 2008, Elektorer Barn och ungdom Lena Floser, Stockholm Birgitta Kostet Öhgren, Luleå Agneta Krohn Strömshed, Luleå Karin Lundquist, Härnösand Anna Lyngfelt, Göteborg Christine Wennerholm, Gävle Klara Önnerfält, Lund

Skönlitteratur Lotta Aleman, Stockholm Jenny Aspling, Norrköping Martin Borg, Borås Rune Eckeskog, Umeå Nina Frid, Nacka Anna Herrgård, Sandviken Anne Järvinen, Stockholm

Facklitteratur Gerard Adamse, Strängnäs Eva Borgvall, Göteborg Mikael Borrman, Upplands Väsby Christina Kristiansson, Göteborg

Gunnar Sahlin i samspråk med bl a Niclas Lindberg, Kennet Johansson och Cay Corneliusson vid Biblioteksdagarna i Luleå.

Barbro Svenner, Göteborg Christina Stenberg, Skinnskatteberg

Nationella skolbiblioteksgruppen

PR-föreningen för nordiska bibliotek

Eva Unemo Wahlfridsson, Stockholm

Christer Holmqvist, Stockholm

Björn Lindwall, Eskilstuna

Biblioteksmuseiföreningen Birgitta Hellström, Falun

The Nordic Baltic Association for Medical and Health Information, NAMHI

Riksarkivets och landsarkivens samar betsråd

Bibliotekstjänsts läsluststipendier

Helena Kettner Rudberg, Stockholm

Helen Sandberg, Hässleholm

Eva Alopaeus, Göteborg

Ann Östman, Sandviken

SIS/TK 321 (standardiseringsarbete) Ulf-Göran Nilsson, Jönköping

Christer Holmqvist, Stockholm

Föreningen för folkbildningsforskning Lars G Andersson, Älvsjö

Föreningen Nordens representantskap

Medlemskap

Björn Lindwall, Eskilstuna

Föreningen är medlem i: • EBLIDA • Föreningen biblioteksstöd till Nicaragua • Föreningen för folkbildningsforskning • Föreningen Norden • IFLA • LIBER • NAMHI • NVBF

Elsa Thulins översättarpris Lotta Aleman, Stockholm, Kurdiska bibliotekets styrelse Anna Gustafsson Chen, Stockholm Margareta Berg, Botkyrka

Ekonomisk redovisning

Väsentliga ekonomiska händelser under året Medlemsantalet fortsätter att utvecklas positivt och ökade under 2008 med 155 nya medlemmar. Sedan år 2000 har anta let medlemmar ökat med 50 procent. Svensk Biblioteksförening har under året sålt sina andelar i olika fonder hos kapitalförvaltarna Carlson och Öhman. Anledningen var att styrelsen efter en genomförd utvärdering önskade ersät ta de tidigare förvaltaruppdragen med en så kallad indexförvaltning, bland an nat för att sänka förvaltningskostnader na och för att möjliggöra att betrakta pla ceringarna som långfristiga. 282 Mkr av de realiserade tillgångarna har också pla cerats långfristigt i AMF räntefonder, Brummers hedgefond Helios, SPP glo bala aktieindexfond och Öhman Etisk Index Sverige. I enlighet med den av styrelsen fastställ da placeringspolicyn är det deras uppgift att nå en årlig avkastning som överstiger förändringen i konsumentprisindex med tre procentenheter. Detta mål har inte nåtts för 2008, bland annat som följd av den globala finansiella oron, och värdet på dessa placeringar har i stället minskat med 11 Mkr (-3,8 pro cent). Värdet på de isolerade placeringar na i aktiefonder har dock minskat betyd

ligt mer med runt 20 Mkr varför styrelsen beslutat om en nedskrivning av värdet på dessa placeringar med 10 Mkr. Över tid har de årliga avkastningarna överträf fat placeringspolicyns mål. 50 Mkr av det realiserade kapitalet har ställts på bank konto till en ränta på 4,34 procent. Med anledning av den negativa värdeutveck lingen beslutade styrelsen under hösten om en frysning av vissa insatser i den på gående bibliotekskampanjen som i stället för budgeterade 10 Mkr nu stannade på en nettokostnad på ca 8,5 Mkr. Inför 2008 års verksamhet flyttade föreningens kansli in i förhyrda lokaler i World Trade Center med en avtalstid om 5 år i samband med att föreningens tidi gare fastighet avyttrats. I och med det ökar föreningens hy reskostnader i förhållande till de lokaler kansliet genom interndebitering hyrde i föreningens fastighet. I samband med flytten har re- och nyinvesteringar i in ventarier genomförts vilket ökat avskriv ningarna. Flytten föranleddes av att sty relsen, som redovisades på årsmötet 2007, bedömde att en förhyrning av nya lokaler stod i paritet med kostnaderna som ett renoverat kansli i egen fastighet skulle ha kostat. De ökade kostnaderna för hyra och avskrivningar är beräknade men redovisas som ett överskridande av budget 2008 som en effekt av att årsmötet

fastställt budget innan beslut om förhyr ning och investeringar fattats. Under året har föreningens innehav i BTJ realiserats till huvudägarna Ratos och Litorina. Skälet till att avyttra ägan det är att föreningen velat undvika fram tida intressekonflikter mellan rollen som ideell förening och ägare av ett fö retag i mediabranschen. Som stöd i pro cessen har föreningen anlitat expertis från ÖrhlingsPriceWaterhouseCoopers samt Mannheimer & Swartling. Svensk Biblioteksförening fick i samband med realiseringen en fordran på 30 Mkr av seende köpeskillingen, förfall senast år 2013. Stockholm i mars 2009. Styrelsen för Svensk Biblioteksförening Britta Lejon, Stockholm, ordförande Lars Björnshauge, Lund, 1:e vice ordförande Inger Edebro Sikström, Umeå, 2:e vice ordförande Elisabeth Aldstedt, Helsingborg Anette Eliasson, Halmstad Birgitta Hansson, Örebro Kjell Jonsson, Umeå Christina Jönsson Adrial, Kristianstad Margareta Lundberg Rodin, Borås Anders Olsson, Sollentuna Jenny Poncin, Stockholm

Förkortningar BTJ

Bibliotekstjänst

EAHIL

European Associations for Health Information and Libraries

EBLIDA

European Bureau of Library, Information and Documentation Associations

IFLA

International Federation of Library Associations and Institutions

LIBER

Ligue des Bibliothèques Européennes de Recherche

Förord

Verksamhetsidé Lobbying och opinionsbildning Insatser för demokrati och yttrandefrihet Forskning och utveckling Samarbete

3 3 3 3 3

Föreningens arbete Materialpaket Annonskampanj Biblioteksdebatt i riksdagen Möten 100 höjdare för läslust! Delfistudie Open Access Valet 2010 Biblioteken och användarna Folkbibliotek och bokbussar Skolbibliotek Forskningsbibliotek Myndighetsbiblioteken Konferensverksamhet Medlemsantal Biblioteksbladet Hemsidan Bok & Bibliotek Almedalen Materialutskick Rapporter och undersökningar Remisser Forskning Internationellt Utvecklingsråd Verksamhetsgrupper Regionföreningar Årsmöte

5 5 6 6 8 8 8 9 9 9 10 13 13 14 14 14 15 16 16 17 17 17 19 19 19 20 21 22 22

Föreningsstyrelse, kansli m m Föreningsstyrelse Styrelsemöten Valberedning – vald vid årsmötet Revisorer – valda vid årsmötet Föreningskansli, heltidsanställd personal Biblioteksbladet

23 23 23 23 23 23 23

Konferenser och seminarier

Utvecklingsråd – Verksamhetsgrupper – Kommittéer – Nätverk Utvecklingsråd Verksamhetsgrupper Kommittéer Nätverk Arbetsgrupper

26 26 26 27 28 28

Priser Aniarapriset Collijnpriset Bengt Hjelmqvists pris Greta Renborgs pris Svensk Biblioteksförenings barnboksplaketter Elsa Beskow-plaketten Nils Holgersson-plaketten Carl von Linné-plaketten Årets bokbuss

30 30 30 31 31 31 31 32 32 32

Upplaga: 5 000 ex

Resestipendier

Tryck: Markaryds Grafiska, 2009

Föreningsrepresentation Facklitteratur: Medlemskap

34 34 34

Ekonomisk redovisning Väsentliga ekonomiska händelser under året

35 35

Förkortningar

NAMHI

The Nordic-Baltic Association for Medical and Health Information

SUHF

Sveriges universitets- och högskoleförbund

Svensk Biblioteksförening Svensk Biblioteksförening är en ideell förening med uppgift att verka för ett nationellt bibliotekssystem av hög standard. Föreningen har både bibliotek och enskilda personer som medlemmar och samlar 3 800 personer och institutioner inom svenskt biblioteksväsende.

Svensk Biblioteksförenings verksamhetsberättelse 2008

Formgivning: Torkel Edenborg Omslagets insidor visar några av årets debattartiklar.

Fotografierna är tagna av: Elisabet Ahlqvist, Peter Axelsson, Sara Bengtsson, Torkel Edenborg, Kenneth Markström, Mikael Nasberg, Julia Reuter och Scanpix. Svensk Biblioteksförening 2009

Innehåll

Nya Wermlands-Tidningen 5/3 –08

HD 25/8 -08

Arboga Tidning 29/12 –08

Nya Lidköpings Tidning 25/4 –08

Nya Wermlands-Tidningen 5/3 –08

HD 25/8 -08

Arboga Tidning 29/12 –08

Nya Lidköpings Tidning 25/4 –08

Elisabeth Aldstedt

Lars Björnshauge, 1:e v. ordf.

SVENSK BIBLIOTEKSFÖRENINGS ÅRSMÖTE

Inger Edebro Sikström, 2:e v. ordf.

HÅLLS DEN 13 MAJ 2009 KL 15.00 UPPSALA KONSERT & KONGRESS

Styrelsen för Svensk Biblioteksförening

Birgitta Hansson

Anette Eliasson

Kjell Jonsson

Christina Jönsson Adrial

Britta Lejon, ordförande

Anders Olsson

Jenny Poncin

VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2008 SVENSK BIBLIOTEKSFÖRENING

Elisabeth Aldstedt

Lars Björnshauge, 1:e v. ordf.

SVENSK BIBLIOTEKSFÖRENINGS ÅRSMÖTE

Inger Edebro Sikström, 2:e v. ordf.

HÅLLS DEN 13 MAJ 2009 KL 15.00 UPPSALA KONSERT & KONGRESS

Styrelsen för Svensk Biblioteksförening

Birgitta Hansson

Anette Eliasson

Kjell Jonsson

Christina Jönsson Adrial

Britta Lejon, ordförande

Anders Olsson

Jenny Poncin

VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2008 SVENSK BIBLIOTEKSFÖRENING