Transition #2 2009

En Obekväm Sanning Déjà vu i Örebro

ADAK

Vi letar efter La River i Västerbotten

SLOMO

Skånsk elegans i storlek 14

Camp of Champions

#2 2009 UTGÅVA 40 PRIS 55 KR N 55 NKR SF 6 EUR DK 45 DKR

Frontline håller fortet i Whistler

INTERPRESS 0126-02 RETURVECKA 24

02 7

388012 605509

www.skateout.com info@skateout.com

The Appinator grusar mer betong än Arnold i Terminator 2. Backside Noseblunt i soliga Teneriffa.

FraMÅT Andreas Olsson Text & foto Sean Scantelbury Om följande påståenden om Andreas ”Appe” Olsson är sanna eller falska är upp till dig.

– Andreas Olsson är vid det här laget enligt lag en vuxen man. En vuxen man med vuxna trick. Med sina just 20 år fyllda anser han att det är nu eller aldrig gällande sin skateboardkarriär.

– Han skatar längre än någon annan för att sedan göra om det dagen efter.

– Att vara ödmjuk och tystlåten ska inte misstas för att vara dum och osäker! Han säger inte så mycket, men när han väl gör det så är det något vettigt. Att vara ödmjuk och självsäker är två väldigt avundsvärda karaktärsdrag.

– Efter åtskilliga smällar på sin redan blåslagna kropp finns fortfarande inte ordet sluta i hans vokabulär. Han kallas för The Appinator av sina teampolare och den bästa beskrivningen av honom skulle vara en Model 101 Terminator (Arnolds karaktär).

– Han får allt, både av och på brädan, att se väldigt lätt ut. Att känna sig bekväm med intervjuer och videoparts kräver en hel del arbete. Men han tar sig an varje aspekt av sitt liv på samma fashionabla sätt – med lätthet.

– När det kommer till skateboardåkning så finns det folk som har det där extra. Det verkar som om de har all världens tid när brädan ska rotera. Och där en manual

eller en knivig grind ser helt lekande lätt ut. Vad än det där lilla extra är, så har Appe det.

– Det kan verka som att kallt väder endast är ett mentalt tillstånd för Appe och skulle aldrig kunna få honom att strunta i att skata. Han föredrar faktiskt minusgrader. För då är marken torr så han kan skata utomhus.

– Appe har aldrig skickat in sponsor me videos men kommer ändå att ha en egen modell 2009. Han har aldrig behövt leta sponsorer utan de har alltid hittat honom.

– Ingen har någonsin vunnit över honom i S.K.A.T.E.

TRANSITION #2 -09 | 9

H채r har vi faktiskt bildbeviset p책 att Andreas Olsson 채r l채tthet personifierad.

Nollie Heelflip hemma i svala Sverige.

10 | TRANSITION #2 -09

Halfcab Crooked Backside 180 ut.

Appe putsar till ryggstรถdet pรฅ soffan,

TRANSITION #2 -09 | 11

GÜNES ÖZDOGAN

Frontside 180 Fakie Nosegrind in Stockholm, Sweden.

16 | TRANSITION #2 -09

INNEHÅLL

TRANSITION #2 -09 UTGÅVA 40

009 Framåt 018 Ledare 020 Notiser 022 Skivrecensioner 024 Setup

026 Favorit 028 Saker & Ting 030 Tävla & Vinn 062 Galleri 070 Kultur

072 Grafiska Profilen 076 Kulturfascisten 078 Navelskådning 080 Skröna 082 5x5

42 SIMON ”SLOMO” ANDERSSON Vi tar oss ett rejält snack om färska sponsoravtal i kristider, de upplevda likheterna med rymdblomman Tomas Di Leva och gör klart för oss vilka trick han skulle ta med sig till en öde ö. Efter ett helt decennium på brädan är han i bättre form än någonsin och han skäms inte för att berätta om det. Det har sagts att Simon ”Slomo” Andersson för ett harmoniskt lugn med sig, både när han åker skateboard och när han pratar. Men räds ej, Slomo visar sig under luppen vara betydligt verbalare än vad myten vill göra gällande. Bläddra till sidan 42 för en djupdykning i Yngsjösonen.

32 En Obekväm Sanning

36 ADAK

Simon har lagt årets Millencolin Open bakom sig och tar ett steg tillbaks för funderingar. Ett av Sveriges mest uppskattade evenemang för skatare är i hamn och kvar finns bara tankar. För trots att hjärtat klappar för det som nu kommit att bli en klassiker, finns där en oro.

Tänk er Den Sista Färden. Ta sedan bort alla obehagliga scener och byt ut Burt Reynolds och de två andra skådisarna (vars namn fallit i glömska) mot tre norrländska skatare. Ändra USA mot Malå kommun. Tillsätt jordgetingar och en enorm bank. Voila!

50 Morgonstund med Jeppson

56 CAMP OF CHAMPIONS

Morgonstund har guld i mund som det bekant heter.

Jesper Karlsson har en av sina bästa morgonar någonsin hemma på Crickas soffa. Det luktar bröd där och utanför är det sol. Peter Jeppson finns också på plats. Alla har vi en historia, här berättar vi Jeppsons.

James Holm hänger med Frontlineteamet till Whistler för en vecka av skön snowboardåkning och lika skönt häng.

Där finner han en oas av oförstörd galenskap, upptäcker att Kanada på flera sätt gått om USA och överlever tillbaka hem för att berätta om alltsammans.

TRANSITION #2 -09 | 17

Swartling & Bergström Media AB Att: TRANSITION Gyllenstiernsgatan 12 115 26 Stockholm

REDAKTION Chefredaktör / Ansvarig utgivare Anders Neuman - anders@transition.se 08-545 160 64 Art Director Tobias Andersson - tobbe@transition.se 08-545 160 72 Administration Fredrik Gunnarsson - fredrik@transition.se 08-545 160 78 Webbredaktör Viktor Skogqvist - viktor@transition.se 073-755 65 75 Snart är det sommar. Se till att ha roligt oavsett storlek på plånboken.

Den ädla konsten att inte stanna upp Det sägs att de bästa idéerna föds i hårda tider och när man betraktar vår omvärld idag är det svårt att inte få en överdos av rapporter om kris och avgångsvederlag.

Alla människor har en inre drivkraft, men de använder den på olika sätt. Motivation ser annorlunda ut för de flesta. För min egen del är det utvecklingen på brädan och bakom kameran som för mig framåt och håller mig igång. Kreativitet föds ur problem och spanar man på musikindustrin kan man snabbt se ett samband mellan svårigheter i samhället och bra musik. Exemplen är många, till exempel Storbritannien och krisen 1977 där punken med The Clash i fronten visade vägen. Ett annat exempel är Seattlescenen och grungen som föddes fram efter finanskrisen på nittiotalet.

Vad det innebär för brädscenen är svårt att sia om då den egentligen aldrig varit särskilt konjunkturskänslig, men flera av de åkare som vi idag anser vara legender klev fram i rampljuset under den här tiden. De brydde sig med all sannolikhet inte om några konjunkturer utan drevs antagligen mer av sin egen vilja att utvecklas än att

COVER STORY Det här spottet låg och skräpade långt bak i min minnesbank, men gjorde sig påmint en dag när unge herr Gustafsson och hans numera avklippta dreads var på besök i Stockholm. Nature Is Power lyder sloganen på Fredriks tröja och med tanke på hur mycket djur som bodde i hans hår kan vi säga att han anammade uttrycket i sin helhet. Släta tegelbanks tillhör inte vanligheterna i Svedala, men Fredrik utnyttjade längden på sina smala armar och med en lätt vänsterfot smekte han in några bra Crailslides.

Fredrik Gustafsson Crailslide Stockholm Foto Anders Neuman

beundras av andra. Om man tittar på två olika filmer som på sitt egna sätt revolutionerat skateboard och snowboard ”PJ Ladd’s Wonderful Horrible Life” och ”Patchwork Patterns” är det som binder dem samman känslan av att de skapats mer för dem själva än för någon annan. Att de dock inspirerat och efterliknats av tusentals skateboardoch snowboardåkare runt i världen får närmast betraktas som en bonus.

Det man kan lära av historien är att om man istället för att fastna och lyssna på andra om hur det är går det utmärkt att fortsätta att ha roligt. Vi ska vara glada och ta till vara på den kultur vi befinner oss mitt i. För det är en kultur där kickarna inte styrs av stigande börser, utan av en mängd faktorer som faktiskt inte har någonting med pengar att göra. Njutningen av att ha klarat ett nytt trick eller att ha fått se din kompis göra det. Känslan av att ha haft en grym dag med vännerna, oavsett om du startade dagen med 100 000 eller 100 kronor på kontot.

Anders Neuman | Chefredaktör

Fotografer Mattias Fredriksson - mattias@transition.se James Holm - james@transition.se Pelle Hybbinette - hybbinette@transition.se Skribenter Niklas Bergh - nicke@transition.se Magnus Gyllenberg - mange@transition.se Oscar Axhede - axhede@transition.se Simon Tjernström - tjernstrom@transition.se Tobias Barle - barle@transition.se Simon Stenborg - simon@transition.se Praktikanter Daniel Jordahl & Vilhelm Stokstad

Medverkande Sean Scantelbury, Johan Jonsson, Tobias Barle, Erik Åberg, Erik Hedman, John Dahlquist, Daniel Lorén, Jonas Mossberg, Jesper Karlsson, Magnus Bergquist, Nils Svensson, Martin Hallberg & Kulturfascisten.

INFORMATION Annonsförsäljning Robert Swartling - robert@sb-media.se 08-545 160 65 Prenumeration Titeldata, Kundtjänst, 112 86 Stockholm 0770-457 137 / www.prenservice.se Frilansmaterial Du är välkommen att skicka in text och bilder, men kom ihåg att vi inte ansvarar för icke beställt material. Maila gärna innan du skickar något.

Tryck Punamusta OY, Finland Transition trycks på miljövänligt papper.

TOPP FEM KISS TECH Canon EOS-1D Mark III 1/320, f4.0, ISO100, 90mm

18 | TRANSITION #2 -09

01. Detroit Rock City 02. Shout It Out Loud 03. Love Gun 04. New York Groove (Ace Frehley) 05. Ladies Room

gsm europe: +33 (0)5 58 700 700

PHIL ZWIJSEN I SKATEBOARDER Photo by Davy Van Laere elementskateboards.com powertotheplanet.tv

www.skateout.com info@skateout.com

SNOW / SKATE / SURF

NOTISER

SNOWBOARD Anders Neuman | Skidor Johan Jonsson Skateboard Viktor Skogqvist | Musik Fredrik Gunnarsson

Jonas Sohn

Stevie Bell & Kareem El-Rafie

Anton Bilare

SNOWBOARD

Pierre Wikberg har efter världens längsta overlay (fyra månader) i Stockholm äntligen pallrat sig över Atlanten för att knåpa ihop nya filmklipp till DC.

fjärdeplats i Verbier Xtreme. Bäste svensk var han dock inte, för rookien Reine Barkered slutade på andraplats, både i Verbier och FWT totalt. Frågan är vad som händer med Henrik Windstedts smeknamn ”Världsmästaren” nu när han varken är rankad högst i Åre eller familjen...

Hans femteplats i FWT är dock inte helt illa pinkat och vi är 100% övertygade om att siktet är inställt på nr. 1 inför nästa säsong.

Sveriges obestridde halfpipekung Mikael Sandy tog återigen hem guld i pipen under Snowboard-SM i Kläppen.

Skidor

Att ha en kung-fu-kunnig person på teamet är alltid bra. Speciellt bra är det om någon slår sönder rutan på bilen och kung-fu-kungen ser det. Martin Fredriksson på Junkyard tog med hjälp av några snabba grepp ner antagonisten i Tandådalen som tyckte att Junkyards bil hade en bakruta för mycket.

Didrik Thorén kammade hem förstaplatsen i Secondhands Golden Air när tävlingen avgjordes under Tandådalen Winter Weekend. Didrik imponerade genom att bland annat ställa in en Kangaroo Flip – som han lärde sig tidigare under dagen.

Hampus Mosesson har inte bara fyllt sin kropp med nya tatueringar den senaste tiden. Han har även sett till att få ett rejält krafttillskott i form Monsterdricka.

Anton Bilare körde störst och bäst i årets upplaga av Oxborn Session och kammade totalt hem 40.000 kr.

Artiklar om såväl Anton som Oxborn Session dyker upp i din favorittidning framöver.

Kareem El-Rafie chillar nu med Stevie Bell i MFM’s hus strax utanför Salt Lake City. Han är där för att filma till det nya filmprojekt Hard To Earn. Kareem har även kittat nya sponsorer i Dakine och ThirtyTwo. Nicky Wieveg kommer i framtiden köra med Rome Snowboards under fötterna och Holden Outerwear på sin rock n’ roll-kropp.

Jonas Hagström har efter lång och trogen tjänst belönats med en egen promodel på Nitro. Det är ett samarbete med gitarrtillverkaren med samma efternamn som Jonas. Varje bräda kommer levereras med en liten gitarr. Snowboard och musik går hand i hand ännu en gång.

Niklas ”Byssa” Byström är sprillans ny teamchef för boardstore.se’s snowboardteam. Så nu består teamet av Jonas Hagström, Ludwig Lejkner, Gustav Een, Mikael Sandy, Nils Arvidsson, Martina Larsson och Byssa, som i skrivandets stund har kontaktat några nya intressanta åkare som ni förhoppningsvis snart ser på teamet. Håll utkik efter välkomstfilmer på transition.se.

Teamet har även dragit igång en blogg.

20 | TRANSITION #2 -09

Transitionbekanta fotografen Nicklas Blom fick sex bilder nominerade i den gigantiska fototävlingen Photography Masters Cup. Samtliga nominerade bilder finns att beskåda på www.thecolorawards.com.

Jon Olsson har inte bara en ny sportbil. Han har numera även hoppat av Oakley och skaffat ett alldeles eget gogglesmärke som går under namnet Yniq.

Simon Ericsson vann Jib Acadamy och är vår man på plats i den internationella finalen. Av kvalens 350 deltagare var det Simon som presterade bäst och således får åka till Mammoth och reppa gult och blått.

En sann legend har lämnat oss allt för tidigt. Skidåkaren Shane McConkey avled nyligen efter en basejumpolycka i de italienienska Dolomiterna. Shane har varit en av pionjärerna inom stora bergsskidåkningen under en lång tid och hans hastiga bortgång är något som bedövat hela skidvärlden. Hans otroliga linjer och åkning är något som alltid kommer att finnas kvar. Gör en sväng eller ett hopp till Shanes ära nästa gång du befinner dig på berget.

SKATEBOARD

Down Films skickade ett filmcrew i form av Johan Jonsson, Marja Persson, Gösta Fries och Niklas Allestig till Rumänien för att samla material till höstens Free Radicalsfilm. Jonsson och Persson beskriver resan som ”spännande” och tackar Free Radicals lyckostjärna för att de lever. När filmen släpps kommer ni att förstå varför.

Mighty Healthy-teamet i Sverige får en ny kompis att leka med. Det är ingen mindre än Jonas Sohn som har fått den äran.

Henrik Harlaut har gjort ännu ett framgångshack i bältet. Denna gång gjorde han inget mindre än att sopa hem slopestylen i European Open i Laax, mitt framför näbben på så gott som hela världseliten. Andra svenskar var Kim Boberg, Kristoffer Edwall, Oscar Harlaut och Niklas Karlsson.

Sverre Liliequist gjorde en vurpa på FWT-tävlingen i Tignes som förmodligen hade tagit livet av de flesta. Inte Sverre dock, som bara spottade i nävarna och bärgade tredjeplatsen i FWT en dryg vecka senare, efter en stark

Core i Stockholm har slagit upp portarna på nytt och besöker ni butiken kommer ni att mötas av en ljusare och mer stilren lokal än tidigare. Håll även utkik efter Cores nya satsning med fokus på streetmode och exklusiva släpp.

Diamond Supply Co. är ett relativt nytt märke på den svenska marknaden, men har redan hunnit knyta till sig ett helt gäng med sköna åkare. Gunes Özdogan och Daniel Spängs är de senaste tillskotten.

Filmandet pågår för fullt för Random Bastards sjätte film. 6X kommer att som vanligt blanda skateboard och snowboard i en härlig mix och under 2009 har redan en stor del av crewet varit i USA och filmat. Åkare är bland andra Joakim Rasmussen, Erik Karlsson, Hans Åhlund med flera.

VA Skateboards har slagit upp portarna på sin nya webshop där du kan handla plankor, truckar, hjul och

Hampus Mosesson

Shane McConkey / Foto Alfredo Martinez/Red Bull Photofiles

Adept

allt annat som hör till en bra shop. Knappa in följande bokstäver efter varandra i webbläsaren så kommer du dit och kan kolla själv: www.vaskatesweden.com.

våldtäkt och mord på en taxichaufför, men klarade sig undan. Däremot åkte han in ett år för olaga vapeninnehav. Den jamaicanske polisen skulle nog ha behållit honom ett tag till för i skrivande stund är han häktad igen. Nu står han inför ytterligare ett fängelsestraff. På tapeten står mord samt medhjälp till mord. Lycka till med den Ninjaman.

Tape innehåller spår från vinyl-EPn Rewind & Kap, remixer, osläppta spår och annat kul. Bland gästerna syns Supersci, Prop Dylan och Allywan.

Det här numrets omslagspojke, Fredrik Gustafsson, har lämnat Element för skate-, surf- och betongparkbyggarföretaget Nord. Herr Gustafsson befinner sig för övrigt i nordvästra USA för att carva betong och testa fiskelyckan.

Håll er uppdaterade angående kanadensiska New Lines byggande av betongparken i Umeå på umeaskatepark. bloggsida.se. Skisser, nyheter, namntävling med mera hittas på bloggen.

Bellows Skateboards meddelar tillökning på teamet i form av Joel Svärd. Samtidigt kommer rapporter att Danijel Todorovic hoppat på Krooked Skateboards.

MUSIK Vi vet sen tidigare att dancehallräven Ninjaman är en galning. I slutet på nittiotalet stod han anklagad för

I juni släpper Totalt Jävla Mörker sin fjärde platta Söndra Och Härska.

Den 16 juni släpper även Diplo nytt, nu tillsammans med M.I.A.s producent Switch. Under namnet Major Lazers så producerar de två en reggae- och dancehallosande historia som de valt att kalla Guns Don’t Kill People, Lazers Do. Gästar gör bland andra Vybz Cartel, M.I.A., Santigold, Ward 21 och Busy Signal.

Senast vi hörde något från Devo var med Smooth Noodle Maps 1990. Nu har de fem synthpopgalningarna gjort några spelningar coh ett nytt album är planerat. I läget är det oklart vad albumet kommer att kallas men utgivningen är planerad till hösten.

Rapduon Trainspotters från Umeå släpper nytt mixtape den 30 april i samarbete med Transition. The Grip

Stone Roses ska ut på återföreningsturné. Hela 21 spelningar är planerade i England och USA. Håll tummarna för att frontmannen Ian Brown och gitarristen John Squire kan hålla sams då.

Panic & Action Tour 2009 kör på för så det ryker om det! Turnén drog igång redan i början av mars och håller på till den 10 maj. Adept, Chemical Vocation och Her Bright Skies betar av vad som känns som varje stad i hela Sverige. Hela 24 spelningar ska ha genomförts innan sista stoppet som faktiskt tar plats i Oslo! Missa inte att Kid Down gästar på de fyra sista konserterna som genomförs i Malmö, Stockholm, Göteborg och som tidigare nämnt, Oslo. Missa för den delen inte heller samlingsalbumet Burn All The Small Towns som släpptes lagom till spektaklet. Mer information och kommande datum hittar du på www.panicandaction.com.

Den 8 juni släpper inga mindre än Placebo ny skiva. Du kan redan nu ladda hem en låt på bandets sida. Strax innan skivan släpps så agerar bandet huvudakt på Siestafestivalen i Hässleholm.

TRANSITION #2 -09 | 21

RECENSIONER

MUSIK

Recensenter Fredrik Gunnarsson [FG] & Daniel Jordahl [DJ].

Kristoffer Åström Sinkadus Startracks / Bonnier amigo

Peter Bjorn & John Living Thing V2 / Universal

Crystal Antlers Tentacles

Touch & Go / Border Music

Ojdå! Jag måste dubbelkolla så det inte är någon obskyr Eddie Vedderplatta med gamla instrumentalspår från The Doors när skivan börjar gå. Lyckligtvis är fallet inte så utan det hela släpper efter sådär en och en halv minut och jag hör den välbekante Kristofer Åströms röst i lurarna. Phew! Kristofer själv har sagt att namnet Sinkadus kommer från upplevelsen när slumpens tärningar hittar rätt i all rådvillhet och ger dig en örfil som väcker dig, och allt känns plötsligt självklart. Och ja, det är mycket mer blandat än vad det brukar vara.

Själv tyckte jag att Firesides första var grym men orkade inte hänga med efter den. Samma sak hände lite med Åströms soloprojekt. Givetvis fanns det något guldkorn att hitta på alla plattor men det blev aldrig så att hela album fastnade i min hjärnbalk. Efter att ha lyssnat på Sinkadus tror jag däremot att det är läge att gå tillbaks och färska upp minnet. Han har nämligen släppt en rakt igenom suverän platta med svinbra melodier som inte tenderar att fastna i gamla hjulspår. Jag får en bestämd känsla att det är variationen som gör hela skivan. Bästa från honom hittills! [FG]

Jag tänker härmed skryta om att jag minsann gillade Peter Bjorn & John redan när de släppte sin första skiva!

Pubertalt gjort men jag var bara tvungen! Det var därför ingen som helst överraskning när deras tredje release var årtiondets hitplatta. Det hade ju som pekat ditåt hela tiden. Men skriver man så klockrena melodier som grabbarna faktiskt gör så är det ju bara en tidsfråga innan det händer. Det bästa med hela grejen är att de måste ha känt att det gick lite överstyr. Särskilt med den kommersiella framgång som man nådde med vissellåten Young Folks. För på förra årets Seaside Rock gjorde man det nämligen svårare för nyvunna fans, med en fantastisk men inte så lättillgänglig instrumental skiva. Nya Living Thing är inte riktigt lika klurig. Man gör det man är allra bäst på. Snickrar ihop fantastiska poplåtar med melodier som andra artister skulle döda för. Lite mer experimentlusta har infunnit sig och det tackar och bockar jag för.

Lite andra instrument än vad vi är vana vid och lite andra småknep får mig att flina förnöjt. Peter Bjorn & Johns nya skiva kommer med allra största säkerhet hamna på min årslista i december. [FG]

Metallica valde bort den dyra producenten inför inspelningen av ”...And Justice For All” och det är ingen hemlighet att den inte används för att demonstrera dyra stereoanläggningar. Här brottas Crystal Antlers lite med samma problem. Den Ikey Owens-producerade EP:n kändes på alla vis tätare och mörkare rent ljudtekniskt, och bevisade en gång för alla att det perfekta amatörsoundet inte produceras av nybörjare. Med audiofilin åt sidan hoppas man ändå att gemene man håller ut genom det första spåret och ser de kommande få låtarna som en transportsträcka, via skivans första singel Andrew till den bluesigt beachpsykadeliska populärpunken som är Tentacles filé. Här kompletteras Until The Sun Dies (Part 2) från EP:n med en fantasifullt döpt prolog och mot slutet hittar vi guldklimpar såsom de avgrundsvrålande Your Spears, Swollen Sky och Memorized. På en platta som vid första lyssningen är såhär svår att gilla kunde de visserligen lika gärna varit dolda spår, men ger man skivan ett par varv i iTunes sitter man som klistrad med en hyggligt okonventionell sommarplatta att defrostas till.

[DJ]

FÖR FANS AV Fireside, Ryan Adams och David Sandström.

FÖR FANS AV Shout Out Louds, Depeche Mode och The Concretes.

FÖR FANS AV No Age, Death From Above 1979 och Mars Volta.

Kebnekajse S/T

P.O.S. Never Better

Themselves theFreehoudini

Efter att jag kört 5x5 med Kebnekajse på vår site hade någon kommenterat att det här minsann var det intressantaste skivsläppet sedan 1900-talet tog slut! Riktigt så långt törs inte jag dra det men intressant är det onekligen. Med tanke på att det är den första skivan Kebnekajse släpper sedan 1978. Det är alltså runt trettio år sedan bandet hade sin storhetstid med sitt psykedelisk folkrocksgung. För er som är det minsta intresserade av svensk musikhistoria så kan jag rekommendera google. Alternativt att ni tar en kopp kaffe med era föräldrar. Jag föreslår starkt det senare om ni vet att era föräldrar hade långt hår och lyssnade på proggmusik som unga. För på något vis så var det i proggrörelsen Kebnekajse slog igenom störst.

Vare sig de ville eller inte. I snitt gjorde gruppen runt 100 spelningar per år och tog sin traditionella spelmansmusik med elektriska instrument på vägarna. Hur låter det idag då? Jo, precis som förut. Grabbarna har blivit gubbar och spelar kanske ännu tajtare idag än då. Det är fortfarande flummig instrumental folkmusik paketerad i lååånga låtar.

Kebnekajse är långt ifrån för alla, men jag diggar hela den här grejen. Jag slår vad om att åtminstone någon i din familj gör det också! [FG]

Från det kalla Minnesota kommer P.O.S. med sin uppföljare till debuten Ipecac neat. Och jag ska erkänna på en gång att det har blivit bättre. Jag jublar inte av lycka som jag brukar göra när andra artister på Rhymesayers släpper nya album men det är åtminstone jävligt skönt att sådan här musik fortfarande har en marknad. P.O.S. kommer från en helt annan bakgrund än andra rappare och det är något som verkligen märks på den nya Never Better. Då en rappare med sin bakgrund i punken och hardcoremusiken blir man ju lätt skeptisk. Men faktum är att han gör något alldeles eget av det hela. Det är givetvis väldigt trumbaserat och han tar kanske i lite väl med distade gitarren. Men tro nu för fan inte att det här är någon Linkin Park-smörja. Nä, för får man lov att släppa skivor på boaget Rhymesayers så är det faktiskt fortfarande kvalitétsstämplat. Han rappar som om varje mening vore den sista över tunga suggestiva beats och tvekar inte att ha melodi i refrängerna. Om du tänker dig en lite vassare och mer raposande Saul Williams så kommer du nära. Plus för det sjukt sköna omslaget som du kan designa lite som du vill! [FG]

Det var tio år sedan debuten släpptes och sex år sedan deras senaste alster kom ut. För många har väntan varit lång medans en del tackat gud för att det varit tyst om dem. Themselves, lika älskade som bespottade.

Nu gör duon bestående av producenten Jel och den febriga rapparen Dose One återtåg in på den alternativa rapscenen. Liksom resten av Anticon så har Themselves alltid kompromisslöst trampat upp egna vägar. Nya albumet theFREEhoudini innehåller den sortens kaos som bara Them kan få till och för ett ointresserat alternativt fantasilöst öra kan det här vara en mardröm. För andra (mig inräknat) så är comebacken en dröm. Efter några lyssningar lägger sig även kaoset och guldkornen vaskas sakteligen fram. Grabbarna har dessutom ställt indieflummet som kännetecknade den senaste skivan åt sidan och satsat på ett mer hiphoporienterat album. Det märks inte minst på gästerna bestående av Aesop Rock, Slug och Buck 65 bland andra. Det är däremot ingen skiva för bling-blingerans gunstlingar. Dose Ones säregna rap rimmar igen men lutar mer åt poesi än något annat.

Att texterna sedan är förpackade i världens kanske mest säregna röst är också ett tveeggat svärd. You be the judge!

[FG]

FÖR FANS AV Samla Mammas Manna, Träd Gräs Och Stenar och Älgarnas Trädgård.

FÖR FANS AV Saul Williams, Atmosphere och Dälek.

Subliminal Sounds / Border Music

22 | TRANSITION #2 -09

Rhymesayers / Border Music

Anticon / Download

FÖR FANS AV Clouddead, Sole och Busdriver.

SETUP

Per-Hampus St책lhandske Foto Anders Neuman

24 | TRANSITION #2 -09

©2008 Samsung Electronics Co. Ltd.

”...den bästa slagtåliga luren sedan ”Hajen”, och det säger inte lite.”

Nya Samsung B2700. Vildmarksmobilen. Äventyret kallar. Så skaffa en mobil som pallar trycket. Som klarar av ditt tuffa liv i en ryggsäck. Och som har flera funktioner* som du kan lita på i alla väder. Kompass och stegräknare till exempel. www.samsung.se/b2700 eller SMS:a ”B2700” till 72246

* Samsung B2700 – funktioner och egenskaper: Kompass • Höjdmätare • Ficklampa • Stegräknare • Mp3-spelare • 2 megapixel kamera • Video • FM-stereo radio • 3G • GSM Quadband • 30MB + minneskortsplats • Bluetooth • USB • WAP • Certifierad enligt IP54 (Skyddad mot vattenstänk och dammpartiklar ner till 1mm storlek) • Stötskyddad.

Favorit

Johan Florell TEXT Tobias Barle Illustration Niklas Bergh

Fredagsöl Tänk dig att du vaknar en söndagförmiddag, det regnar mer än vad gud i begynnelsen sa att det kunde, men du har bestämt dig för att skejta. Du har just fått sms från din kompis som är i Kalifornien och leker i en smooth betongpool. Jävla orättvist. Skit samma att dina skor helst vill ligga och vila och hålls ihop av Liquisole. Idag ska allt sitta, alla flippar över boxen och alla grindsen på curbsen. Du paddlar iväg i motvind och horisontellt spikregn mot skejthallen. Lutar cykeln mot plåtväggen, kliver in och börjar genast nöta trick. Nåt är skevt.

Flipparna sitter inte som de ska. Framförallt inte switch 360-flipparna. Merde! Du börjar ledsna, men ger du upp nu så är du bara en liten lort. Det är så sjukt nära. Klockan börjar bli kväll och du borde hem och städa bort helgens minnen som ligger i hörnen och skräpar. Men du har inte tid med sånt nu när du är så nära. Fokus. Öronen stänger av musiken, bort med distraktionen. Sparkar fart, bort över boxen, tänker nu jävlar och switchar, böjer knäna lite mer den här gången och nu ska vi opp. Den sitter som en röd luva på en tjock och jovialisk man med vitt skägg!

Allt regn från cykelturen och nätstrumpeskorna glöms

26 | TRANSITION #2 -09

bort. Alla slams och stukade tår är glömda. Framme vid målet, men det är något som saknas. Belöningen. Nåt som piggar upp och som säger att nu blir det andra bullar.

För Johan Florell på Bellows Skateboards är det som saknas då, en iskall och gyllene öl. Som först kvirrar sådär glatt i halsen och sen porlar runt och känns som en kullerbytta i magen. Johan är inte ute efter många öl. En eller tre. För det handlar inte om att bli full, utan om en belöningsöl som han gjort sig förtjänt av.

Din belöning är kanske inte öl utan ett Big Redtuggummi, en snus eller en banana split mitt på blanka tisdagsförmiddagen.

Oavsett vad du ger dig själv för att visa din uppskattning så skulle det inte smaka lika bra, om du haft en vanlig helt ok dag. Du måste ha gjort du förtjänt av din belöning, genom slit och släp. För utan det blir belöningen tom och trist.

Det finns en plats i oss då allt smakar och känns mer än annars. Dit hittar man genom att ta ut sig helt och hållet och gå till den yttersta gränsen av vad man tål och sen titta ut över det man åstadkommit. Där är livet lite

mer. Johan Florell ser till att hamna där så ofta han kan.

Nöter sina lines till perfektion och tänker inte ge upp förrän den där förbannade switch 360-flippen sitter som den ska. Skulle han ge sig själv en belöning trots att han inte nått ända fram så skulle den inte smaka lika bra.

Avslaget och oförtjänt.

Nu kanske det är switch-flipparna som du måste nöta in, när du började var det ollie och nollie som var dagens mål – men som nu är helt naturliga och givna.

Och grunden för nästan allt annat du vill sätta. Målen förändras hela tiden så länge du utvecklas. Och utvecklas gör du bara när du stöter på hinder och tar dig förbi dem.

Johan Florell hade inte varit den grymma skejtare han är idag om han gett upp och inte kämpat vidare trots grushugg och skrapade knän. Kolla själv på någon av Bellows filmer så fattar du vad det handlar om. Han skejtar hårt och tekniskt och han ger inte upp. Och när han väl kommit dit han sagt att han ska så belönar han sig själv på det sätt han tycker är helt perfekt. Iskallt och gyllene.

1 Billabong Parko Destroy 999 kr 2 Volcom Toupee Or Not Toupee 350 kr 3 Blueprint Paschinko 599 kr 4 Volcom Menta Stripe 995 kr

Saker & Ting

I Fokus

5 VonZipper Tastemaker 1649 kr 6 Smith Breakbeat 900 kr 7 Adidas Gazelle Skate 800 kr 8 WeSC Belgium 600 kr

1 2

3 4

5

6 7

8

28 | TRANSITION #2 -09

1 Didriksons Level 1000 kr 2 Stereo Jason Lee Yosemite 699 kr 3 WeSC Stash Block Drip 1300 kr 4 Adidas Superstar Skate 900 kr

5 Nixon Sultan 3900 kr 6 DC Cut Zip 949 kr 7 Samsung B2700 2100 kr 8 Element Wind Organic 499 kr

1

2

3

5

4

6

8

7

TRANSITION #2 -09 | 29

Gratis är Gott

Tävla och Vinn Delta i tävlingarna på Transition.se

Alien Workshop-Set med DVD, T-SHIRT och Skateboard Det legendariska företaget Alien Workshop har släppt den otroligt efterlängtade filmen Mind Fields. Nu vill gärna det utomjordiskt coola märket kitta upp dig. Här har du chansen att vinna en skate, en film och en t-shirt. Tvåa och trean får filmen och t-shirten! Ge oss bara tre namn på åkare i Alien Workshop-teamet och motivera varför ju ska ha den äran!

JACKA FRÅN DIDRIKSONS

HJUL FRÅN STEREO

SKOR FRÅN ADIDAS SKATEBOARDING

Didriksons är minst sagt ett märke med anor. Och tack vare dem har vi en skön Spherejacka som väntar på en ny ägare. Sugen på en jacka som är både snygg och teknisk?

Svar då på vilket år Didriksons drog igång och motivera din vinst!

Vill du rulla med stil som den gamla räven Jason Lee? Det tycker i varje fall Stereo som tävlar ut fem set hjul till din förtjusning. Svara bara på vem som är det senaste tillskottet på Stereos Pro Team och motivera varför du ska ha nya hjul!

Vill du glida runt med ett par av de mest klassiska sneakers någonsin i sommar? Då har du tur. Adidas har nämligen gett oss två par Gazelle att tävla ut. Svara bara på vilket år som Adidas Gazelle introducerades och motivera varför just du ska vinna!

30 | TRANSITION #2 -09

www.tomsbyro.se | www.patriklindqvist.com

Level Jacket

www.didriksons.com

Level kombinerar det mesta av det bästa. En softshelljacka i smidig 4-vägsstretch i ett material som är vind- och vattentätt, men samtidigt andas så fukt från kroppen ventileras ut. Sydd med förstärkta sömmar för att minimera läckage och med en huva som är enkel att justera.

Level finns i damstorlekarna 36–44 i färgerna vitt, svart och rött samt i unisexstorlekarna S–XXL i färgerna svart, grönt och blått.

En Obekv채m Sanning TEXT Simon Stenborg FOTO Anders Neuman

32 | TRANSITION #2 -09

TRANSITION #2 -09 | 33

Som vanligt bjöd Millencolin Open på kondens och trängsel. Martin Gustafsson kände kärleken och smällde in en Frontside Smithgrind.

Så var det dags igen. Tävlingarnas tävling. I ett vinterkargt Örebro skulle återigen Millencolin Open äga rum. Gamla bekantskaper återses och nya bekantskaper skapas. Även om återseenden må vara kära ligger det ändå en liten illmarig känsla och gnager i mig inombords, nämligen känslan av utveckling. För likt den just nu rådande situation vårt samhälle och världen för den delen upplever, tycker jag nästan återspeglas i tävlingarna i skatesverige.

Vi har likt världsekonomin legat på ett stabilt fundament och sakta men säkert nått vår topp för att sedan stanna av. Även om vissa anser att ekonomin kollapsat vill jag inte dra parallellerna så långt. Utan snarare att vi nått en viss gräns i utvecklingen. Det finns flera bidragande orsaker till att dessa smått negativa känslor infaller sig hos mig när det kommer till Millencolin Open. Ett av Sveriges i särklass största och mest uppskattade skateboard-evenemang som etsat sig fast som inte bara en tradition utan även som en institution.

Men det är något med årets upplaga som väcker vissa känslor av rutin om inte rent av slentrian. Främsta faktor är lokalen (inte ytan, som man märker att folk arbetar hårt för att förnya från år till år). Detta kan naturligtvis inte skyllas på arrangörer utan snarare ses sorgligt att lokala makthavare inte verkar ta notis om att de har med ett numer internationellt täckande och uppmärksammat evenemang att göra. Men vi möts av samma problematik som år efter år. Fuktig och glashal yta av kondens, snålt med utrymme både för deltagare och åskådare. Rutinerna tycker jag lyser igenom även i åkningen. Det är samma bigspins, flippar och "trygga" 50-50:s som året innan. Det har som sagt stannat upp lite i utvecklingen. Jag tycker mig även till och med minnas känslan av att deltagandet och åskådare kändes rent av lite mindre i år?

MEN! Jag vill verkligen poängtera att jag inte anser att arrangörernas totala hängivenhet och engagemang stannat upp på något sätt och jag beundrar verkligen Danne och Erik med flera, som år efter år sliter aschlet av sig och höjer sitt blodtryck bara för att jag ska kunna sitta i min bekvämlighet och gnälla. För MC Open är fortfarande en av årets absoluta höjdpunkter, problemet är bara att jag skulle vilja att det fortsatte vara det även i framtiden. Nu kan man ju även ta till det gamla beprövade med att det är "allting runt omkring och inte själva tävlingsmomentet

34 | TRANSITION #2 -09

som är det viktiga" och det är naturligtvis delvis sant.

Det är inte topp 10-placeringarna som är själva klimax under helgen. Men om i framtiden själva tävlingsmomentet artar sig till en "börda", ett nödvändigt ont som måste genomlidas till förmån för resten av aktiviteterna kan mycket väl även dessa bli lidande. Det är här jag motsäger mitt annars så fruktansvärt konservativa och bakåtsträvande jag och önskar utveckling och progression. För även om det är bistra tider just nu är det ju även en reformernas tid med nya supermakthavare som skall inge hopp och andra samhälleliga tvärkast.

Kanske är det dags att fundera på att möjligen ändra tidpunkt för tävlingen, söka nya platsmöjligheter eller koncept? Antagligen har dessa frågor redan susat som flugor i de styrandes sinnen men jag tror det vore på sin plats för någon form av evolution.

För jag hade som vanligt vansinnigt mycket roligt i Örebro under helgen och jag vill verkligen fortsätta ha det de år som följer. För denna tävling har en stor plats i såväl mitt hjärta som i min kalender. Få saker kan få mig att orka planera och söka ledigt flera månader i förväg.

Jag har själv tyvärr inga konkreta förslag på lösningar utan förlitar mig totalt på att den kreativitet som är det mest fundamentala hos skateboardåkare, skall infinnas hos eldsjälar som med mer tålamod och engagemang än vad mitt lazy ass någonsin haft att de lyckas hålla detta vid liv. Man brukar säga att man inte ska ändra ett vinnande koncept men så vitt jag vet är det bara suspekta karnevalstånd som har vinst varje gång.

Det jag tar upp är absolut inget unikt för just Millencolin Open utan är något jag generellt sett känt av de senaste två åren i tävlingscirkusen. Det är väl snarare ren otur att det just blev i det här forumet jag valde att lufta min oro.

Men återigen vill jag rikta ett stort tack till Danne och Erik plus övriga inblandade för en fantastisk helg och hoppas att glöden inte slocknar bara för att sådana som jag själv inte har vett att hålla käften. Vem som vann har ni redan läst på internet. Så vitt jag minns vann inte Mika och det kanske får ses som en reform i sig.

”Dra in fötterna så jag kommer förbi och fram.” Love Eneroth, Frontside Tailslide.

Fernando Bramsmark tog välförtjänt hem Best Trick-tävlingen och kunde lämna lokalen med 10 000 kronor mer på fickan.

FOTO SEAN SCANTELBURY

TRANSITION #2 -09 | 35

ADAK TEXT Erik åberg / FOTO ERIK HEDMAN

Att växa upp i Norrland som skateboardåkare är viss skillnad från att växa upp i Kalifornien. Alla vi som gjort det har nog någon historia om hur vi i desperation försökt göra vinter till vår snabbare än naturen själv har lust med.

Jag minns själv den förbannande vintern för många år sedan när jag fick nog, tog en spade och hackade fram en fläck asfalt på cykelbanan för att sedan med hårtork och förlängningssladd torka upp en liten yta att träna stillastående kickflips på. Nästa morgon fann jag såklart samma fläck totalt översnöad. Det är erfarenheter som denna som gör att vi får med oss en slags kampvana och kämparanade vilket kanske gör att vi kan gå en bit extra för att få den där skateytan eller ta oss till den där avlägsna trappan med perfekta rails och silkesjämn inrun.

Det var i denna anda som Lars, Erik och Erik bestämde sig för att finna en orörd, förhoppningsvis skatebar bank, långt ute i obygden; de gav sig iväg på jakt efter Sveriges egna LA river banks.

På en fisketur längs Skellefteälven vid en by som heter Adak hade Erik Sjölunds far sett ett par gigantiska betongfundament. Han nämnde detta för Erik, för landskapet påminde om det han sett i sonens tidningar och filmer. ”Vi steg upp tidigt och åkte de 16 milen från Skellefteå upp till Adak, en liten by i Malå kommun. Någon exakt vägbeskrivning till de banks vi ville hitta fanns inte.”

Efter tre timmars fruktlöst letande på skogsvägar runt älven återvände de till Adak för att försöka prata med byborna, med förhoppningen om få en korrekt vägbeskrivning.

Uttrycket ”Vi letar efter ett par banks i älven” visade sig inte ge något vidare resultat. Men efter uppvisande av en enkel blyertsskiss på något som kan liknas vid LA River, gavs vissa ledtrådar och sökandet tog ny fart. ”Vi körde längs vägen och så fort vi hörde ljudet av forsar gick vi ner till älven och kollade. En gång när vi kom tillbaka till bilen efter ett av dessa stopp var den full med jordgetingar.”

Erik Sjölund vägrade kliva in i bilen och fick åka på huven. Lars tog lugnt på sig sin luva, tände en cigarett och snart var getingarna utrökta.

Men efter ytterligare stopp och en del humörsvängningar reste sig äntligen en vägg av cement upp ur naturen. Målet var inom räckhåll.

”Vi visste fortfarande inte om det var skatebart och det låg på andra sidan vattnet, så vi pumpade upp vår gummibåt och rodde över.”

Alla som gett sig ut på ett sökande, vet att när målet nås, när skatten är funnen så får plötsligt all möda ett värde. Det är nog så att det man fått kämpa för blir

värdefullare för en. De upplevelser vi själva varit med och skapat är ofta de vi minns och värderar högst, för vi fick betala ett pris och vi har ingen annan än oss själva att tacka för upplevelsen.

På andra sidan älven kunde nu Lars, Erik och Erik njuta frukten av sitt arbete, betongen fick möta skateboardhjul, obruten mark blev invigd och de hade ingen annan än sig själva att tacka för att LA river kändes ett steg närmare Polcirkeln denna dag.

Kniv av Anders Sjölund.

TRANSITION #2 -09 | 37

Utrรถkt jordgeting.

38 | TRANSITION #2 -09

TRANSITION #2 -09 | 39

40 | TRANSITION #2 -09

Lars Wikman - Kickflip To Fakie.

TRANSITION #2 -09 | 41

TEXT John Dahlquist FOTO Daniel Lorén & Jonas Mossberg

Simon Andersson är en inte bara en man av få ord. Han är också en man av väldigt långsamma ord. Det finns en inbyggd tröghet i hela hans system som gör att han utstrålar ett behagligt lugn och trygghet. Till och med hans flips har det där mjuka flytet som bara en harmonisk fot i en DVS-doja storlek 14 kan locka fram. Simon svarar hellre på en fråga med sitt Colgate-leende än med en lång analytiskt utläggning. Jag trodde därför att det, minst sagt, skulle bli en utmaning att intervjua personen som förvärvat namnet Slomo.

Men tänk vad fel man kan ha. Det visade sig att Slomo mer än gärna talar, men han tänker efter först. Det är en kvalité som man kan önska av fler. Möt den stora mannen från den lilla hålan, Slomo från Yngsjö.

Jag har tänkt på en sak, allt du gör verkar gå rätt långsamt. Både din skateboarding och ditt sätt att föra dig har ett otroligt lugn över sig. Tomas di Leva säger att man skall lyssna dubbelt så mycket som man talar.

Du måste lyssna ungefär sju gånger så mycket som du talar. Tror du att människor som talar mindre uppfattar mer av världen?

– Det är mycket möjligt. Ibland känner jag att jag har lättare än de flesta att läsa av situationer och människor. Ibland nästan så bra att jag blir rädd. Det sitter i mig naturligt på nåt sätt och det kan absolut ha med den saken att göra att jag är lite tystare, lugnare. Jag analyserar världen.

Jag har alltid fascinerats över tystlåtna personer. Ni har en mystik över er som jag gillar. Hur påverkar det dig rent talmässigt att hänga med pratkvarnar som till exempel din kompis och fotograf Daniel Lorén? Blir det liksom mer eller mindre snack från din sida?

– Att hänga med Danne är inga problem, det blir ungefär lika mycket tjöt från båda även om Danne är snäppet värre. Om det är andra kvarnar som sitter och maler blir det nog inte lika mycket snack från min sida. Då blir det mer nickande och mmm, ja, jo. Det beror på vilket humör jag är på. Är jag uppe i skejten och det är någon som säger några ord för mycket är jag den som försöker avbryta även om jag kan snacka lite för mycket skit ibland också.

Min upplevelse av skejtare från mindre orter som inte haft tillgång till bra inomhusparker är att de ofta är sjukt tekniska. Det stämmer ju rätt bra på dig. Jag antar att det beror på att de spenderat vintrarna i ett garage med mycket flat och lite böj. Hur tror du det påverkat dig rent skateboardmässigt att komma från en

42 | TRANSITION #2 -09

liten ort som Yngsjö? (För de läsare som inte är bekanta med Skånes geografi kan jag berätta att Yngsjö är en håla strax utanför Åhus, i närheten av Kristianstad som ligger i nord-östra Skåne.)

– Det stämmer säkert. Jag har ju alltid skejtat curb och såna grejer. När jag var liten byggde jag många curbs som vi skejtade på utanför mitt hus. Där har man ju haft tid att nöta en del. Vi hade även en inomhushall som låg i Åhus.

Där hade vi en flatcurb och en manualpad. Men det fanns också en stor miniramp som jag aldrig ens droppade i.

Jag tror att jag kanske lärt mig att uppskatta spots mer än andra. Jag kör bil mer än en timme för att skejta Bryggan och sen kör jag hem i över en timme igen när vissa klagar på att de inte är kul att skejta där. Folk borde lära sig att uppskatta det dom har.

Tror du att det gett dig större motivation att skejta för att du inte fått det ”gratis”?

– Ja, det är mycket möjligt. Jag uppskattar saker mer än dom flesta, de är ju så mycket enklare att klaga. Jag älskar att skejta, ibland undrar jag om jag gillar det dubbelt så mycket som alla andra. Det är nästan alltid jag som är den siste att sätta sig ner efter session även om det inte går så bra.

Det kommer en del skejtare med extrema talanger från dina trakter. Det känns som ett område med dåliga förutsättningar men som ändå lyckats föda upp hur många duktiga skejtare som helst. Kolla bara på D-boy, Ottosson, Crpl och Micke Persson. Är det något i vattnet där eller?

– Hehe, den som det visste. Det är faktiskt en hemlighet som jag kommer att bevara. Tills vidare kan vi säga att det är vattnet.

FOTO DANIEL LORÉN

TRANSITION #2 -09 | 43

Stilmässigt så verkar du ligga någonstans mitt emellan en svärmorsdröm och en gangsta. Hur skulle du själv beskriva din stil?

– Jag ser inte mig som någon gangster även om jag är med i gäng som Hayad, Jäs-Unit och 24Karat. Hehe! Jag hade beskrivit mig själv som en dude med en clean stil helt enkelt. Innan någon börjar hata på att jag tycker jag själv är clean så kan jag konstatera att du måste gilla dig själv innan du kan börja gilla andra. Nu kan ni börja hata.

Vilken skejtare hade du helst bytt trickpåse med?

– Egentligen är det helt omöjligt att välja just en men med noga uträkning väljer jag Torey Pudwill. Han verkar kunna det mesta på en skateboard och han ser ut att ha roligt när han skatar.

Vilka skejtare inspirerar dig?

– De är så många olika hela tiden. Men just nu är det Josh Kalis. Hans del i den nya Alien Workshopfilmen är ju så jävla fet. Varje gång jag ser den vill jag bara ut och skata.

Om du bara fick göra en grind, en flip och en slide resten av livet, vilka hade du valt?

– Om du menar av de tricken jag gillar att göra så blir det Backside Nosegrind, Treflip och Backside Tailslide.

Men om jag hade fått välja vilka trick jag ville och att jag kunde dem på alla försök hade jag valt Backside Smith, Switch Tre och Backside Nosebluntslide.

Ditt sätt att skejta är, som sagt, mer tech än fläsk. Du får svåra trick att se så lätta ut. Hur mycket tid kan du lägga ned på ett nytt trick? Hur lång tid tog det att få den där tailslide flippen till exempel?

– Det beror lite på vilket trick det är, ju roligare det är desto mer nöter jag och desto snabbare lär jag mig. Ibland kan det ta tio minuter och ibland en hel dag. Det är lite skillnad på ett nytt flattrick och ett trick man ska filma eller fota. Backside Tailflippen kan nog ha tagit uppåt en timme eller mer. Jag gjorde det mer än en gång eftersom jag inte blev nöjd med den första. Ett flattrick kan ju ta månader innan man lärt sig det och att få pop i grejerna ännu längre. Nuförtiden känns det som det går snabbare för mig att lära ett trick. Jag har lite knep för mig själv som alltid funkar. Det är likadant där: Allt sitter i huvudet.

Du är inte någon skejtare som tar stora risker med handrails och gaps precis. Hur stor trappa har du ollat?

– Det största är nog de där Bercyblocken i Paris. Där ollade jag från tredje, ha ha. Det kan nog räknas som en stor nia.

Hur håller kroppen ihop efter 10 år på brädan?

– Den mår bara bättre och bättre. Ju mer skate desto bättre! Jag tror allt sitter i huvudet, inte i kroppen.

Lägger man ner mycket tankeverksamhet på hur kroppen tar stryk så tar den mycket stryk. Jag lägger istället ner mycket energi på allt positivt därför mår jag bra.

Tror du att det gör ondare att vricka din fot, storlek 14 än till exempel min 9:a?

– Det har jag aldrig tänkt på faktiskt! Rent teoretiskt borde det ju nästan vara så eftersom jag har större område som

TILL VÄNSTER Yngsjösonen tycker att folk borde uppskatta det de har. Här har ni en klockren Kickflip att vila ögonen på.

TILL HÖGER Tomas Di Levas devis är att man ska lyssna dubbelt så mycket som man talar. Simon skatar tio gånger mer än han pratar. 360 Flip.

FOTO JONAS MOSSBERG

44 | TRANSITION #2 -09

TRANSITION #2 -09 | 45

46 | TRANSITION #2 -09

TRANSITION #2 -09 | 47

48 | TRANSITION #2 -09

vrickas än en storlek 9. Men sen är jag förmodligen mycket större än en person som har storlek 9 så i slutändan gör det förmodligen lika ont.

I tider av lågkonjunktur och hård konkurrens är du en av få som håller dig med en brädsponsor. Du är en del av nystartade Madison. Hur blev det så och hur ser framtiden ut för Madison Skateboards?

– Jag blev tillfrågad om jag ville köra för Madison och när vi i teamet hängt en del kändes det naturligt att säga ja.

Det känns så jävla rätt. Jag kan inte riktigt förklara det, men om jag säger att det känns äkta förstår alla vad jag känner. Jag känner så för vi har ett grymt team och folket bakom vet vad de håller på med. Det handlar om skate helt enkelt. Just nu håller vi på att filma till en promofilm och få ut ads som man kan se lite överallt, så framtiden ser ljus ut.

Det verkar ha regnat sponsorer över dig på sistone.

Vilka är det som stödjer din livsstil?

– Ja, det kan man lugnt säga. Det är Madison Skateboards, Streetlab.nu, DVS skor och Alphanumeric kläder.

Sedan har vi Diamond Supply co, Fillmore hjul och Force truckar. Jag vill passa på att tacka alla som hjälper och tror på mig. Jag är väldigt tacksam för det. Ibland känns det som om jag vaknar upp ur någon overklig dröm som är sann. Allt går om man bara vill. Man måste bara fokusera på målet, inte allt runt omkring.

Du börjar låta lite som Di Leva! Du flydde vintern till förmån för Spanien i år. Jag vet att det har funnits en videokamera med under vistelsen. Samlar du till något speciellt?

– Ja, vi har ju som sagt Madisonpromon på gång och sen en kommande Streetlabfilm. Men först så kommer det en fullpart från mig i en film som Jesper Lindgren från 24Karat gör. Vi har nog samlat material i två år. Vi har bland annat varit och skejtat i New York och Barcelona.

Filmen tror jag planeras vara färdig i maj någon gång.

Det kommer att vara premiär i Göteborg om allt går som planerat. Den hoppas jag att jag kan besöka.

Vad har du för förväntningar och planer inför den stundande våren och sommaren?

– Jag ska skata på och fokusera på mina drömmar helt enkelt så får vi se vad det leder till.

Fan, Slomo, du är ju inte alls sådär tystlåten som de säger. Du har ju hur mycket som helst att säga. Har du några ord att skicka med på vägen innan du tystnar?

– Nej, jag menar väl det! Ja, jag vill tacka min familj för allt stöd jag fått i mitt liv och det ni har lärt mig. Det betyder mycket. Jag vill också tacka alla kompisar som ställer upp. Utan er hade jag absolut inte varit där jag är nu. Ni vet vilka ni är så ta åt er! Kom ihåg att allt går bara man vill. Det gäller att fokusera på rätt saker helt enkelt.

Tack för detta John.

FÖREGÅENDE UPPSLAG Han kanske pratar sakta, men det är definitivt inget som märks på hans åkning. Backtail Backside Flip ut.

FOTO DANIEL LORÉN OVAN Att det är problem med poppen på den här bumpen är allmänt känt. Det verkar däremot inte bekomma Slomo vidare värst. Backside flip vid Plaza de las Glorias i Barcelona.

FOTO JONAS MOSSBERG UNDER Slomo lägger till en Nollie 360 Flip vid kajen.

FOTO DANIEL LORÉN

TRANSITION #2 -09 | 49

Morgonstund med Peter Jeppson TEXT Jesper Karlsson FOTO Magnus BergQuist

50 | TRANSITION #2 -09

Från Crickas lägenhet; Genom strömsparken, uppför en brant backe och Kungsgatan förbi Arbetets museum och karaokepuben som de ibland måste utrymma för att torka blod. Frontside Tailslide till Frontside Noseblunt.

De började bygga hyreshus i Oxelbergen 1924.

Norrköping var tydligen helt överfullt. Textilindustrin hade exploderat och exploderande textilindustrier behöver arbetare. Textilindustrin var en ganska big deal på den tiden. De nyinflyttade familjerna var i ett förståligt behov av någonstans att bo. Någonstans att sova och äta. Någonstans att noggrant formulera sin indignation över uteblivna fackliga villkor, och någonstans att prova sina hattar. Hattar var en ganska big deal på den tiden.

Nuförtiden bor Cricka i ett av hyreshusen i Oxelbergen.

Han har gräddvita väggar och stråfärgade stråmattor.

Cricka har en gammal Beastie Boys-plansch på väggen.

Jag drar mig till minnes att Beastie Boys stundtals också brukade bära hatt, i alla fall någon av dem. Jag vet med säkerhet att allihopa hade hatt i den där videon med robotdansen och krabbmonstret. Planschen hänger ovanför hans dator i den motsatta delen av rummet.

Den andra delen upptas av ett onödigt lågt bord och två skinnsoffor. Jag har vaknat i den ena, Peter håller på att vakna i den andra.

Det är tidig morgon och det är juni. Eller juli. Det ligger onekligen nära till hands att snöa iväg på hur egentligen textilarbetare och 20-talet förhåller sig till Beastie Boys och robotdans. Det är oerhört fascinerande.

Helt intergalactic. Det finns emellertid inte utrymme att orka bry sig om det just nu. Jag ligger på mage i soffan och har helt fastnat i att stirra på Crickas golv. Det är brinnande morgonsoligt utomhus och jag börjar långsamt förstå vad grejen med trägolv är. Crickas golv glänser. Det är totalt begravet i ett ljummet och guldigt sken och man

TRANSITION #2 -09 | 51

Fr책n Crickas l채genhet; Rakt fram och hem till Peter. Frontside smithgrind.

52 | TRANSITION #2 -09

Max bar hem honom till Gurkan. Sedan gick vi på fest i ett jättestort hus med ett trasigt fönster där Oskar träffade sju danskar som först ville knivhugga honom, för att sedan istället vilja ha hans telefonnummer och börja hänga ut.

kan se en massa små dammkorn sväva omkring precis ovanför. Det ser ut som om dammkornen minglar. Inte stress-minglar som på KB, utan trivsamhets-minglar som på en 60-årsfest med plockmat. Det liknar sådant där magi-stoff som älvor brukar kasta på folk i Disney filmer. Crickas golv har fått samma färg som den typ av överdrivet gula rapsfält som man alltid ser från vägen när man åker någonstans på sommaren. Sådana som ens vänner jämt vill att man ska titta på trots att man på samma bilfärd redan passerat 800 stycken. Vad gör folk av raps, egentligen? Det verkar ju utan tvekan finnas en rätt så utbredd efterfrågan. Ingen har överhuvudtaget öppnat munnen ännu, och Peter inleder sin dag med att gäspa jättehögt samtidigt som han börjar sjunga på någon radioreggaelåt som han inte kan orden till.

Han gör en slags tillhörande dans också, fortfarande liggandes i soffan. Sedan säger han att han är jättehungrig och stirrar tyst i taket i 15 sekunder. Sedan fortsätter han att sjunga. Cricka ropar någonting från köket och jag undrar vad man använder raps till. * Peter är genuint övertygad om att han är jättebra på att sjunga och han är hungrig jämt. Det är följaktligen ett ganska så typiskt morgonbeteende från hans sida.

Jag har slutat att tänka på raps, men tittar fortfarande på golvplankorna. Jag undrar om de har bytt ut dem sedan 1924. Oxelbergen ligger jättenära Norrköpings hamn, och jag gissar att de ursprungliga trästockarna någon gång spenderat tid på ett festligt polskt ångfartyg. Förmodligen intill en 20-någotning matros som förmodligen ibland brukade sitta på relingen och spela trumpet. Peters farfar jobbade på varvet i samma hamn. Hans pappa också, under en lite mer begränsad period. Peters pappa har jobbat på oljeplattformar också, vilket är häftigt på massor olika sätt. Delvis för att den uppenbara livsfaran

och delvis för att oljeplattformar ser ut som jag föreställer mig att en rymdbas ser ut. Helt intergalactic.

Man kan höra en eller två måsar skrika utanför fönstren. Samma fönster som släppt in de solstrålar som förvandlat Crickas golv till en piratskatt. Av någon anledning så gillar måsar att uppehålla sig i hamnkvarter.

En bra gissning är att det har någonting med fisk att göra.

Jag har svårt att föreställa mig att det ens finns fisk i vår hamn nuförtiden. Fisk känns väldigt 1924. När Peters pappa träffade Peters mamma jobbade han inte i hamnen längre. Inte på någon oljeplattform heller. Jag vet faktiskt inte alls vart han jobbade, men jag vet att han någonstans kring när Peter var 2 år bestämde sig för att ta ett jobb på tullverket i Skåne. Peter, familj och syskon flyttade till Malmö. De stannade bara kvar i ett drygt år innan de återvände till Östergötland. De bodde snett bakom Möllevångstorget, på Sofielundsvägen.

Peter har slutat ligg-dansa och förklarar att om han inte får gå till Lidl och köpa drickyoghurt föreligger det en stor chans att han kommer att svimma. Peter har svimmat på Sofielundsvägen en gång. 21 år efter det utgående flyttlasset, men liktväl svimmat. Eller nästan svimmat, jag är osäker på kriterierna. Cykel-John hade lånat sin lillebrors husbil och kört den till Malmö. 15 timmar skateboard och inget vatten senare, gav Peters kropp upp för den totala uttorkningen. Han la sig på rygg på en bit sprucken asfalt och sa att vi måste gå hem till någon, men att han dessvärre inte skulle kunna gå dit själv. Max bar hem honom till Gurkan. Sedan gick vi på fest i ett jättestort hus med ett trasigt fönster där Oskar träffade sju danskar som först ville knivhugga honom, för att sedan istället vilja ha hans telefonnummer och börja hänga ut. Det är förvirrande hur tiden går. Förvirrande och roligt.

Jag föreställer mig att 20-talets Oxelbergsinvånare hade stenkoll på vad raps används till. Jag gissar att ingen härinne har en aning. Bröd, förmodligen? Det luktar bröd hemma hos Cricka. Inte nybakat bröd, utan mer som bröd luktar när det precis blivit köpt och man just har öppnat påsen. Folk tycker inte det är en lika bra lukt. Jag tycker nästan helt tvärtom. Nybakat bröd har en jättekrystad lukt. En lukt som liksom bestämmer hur man ska känna.

Jag föreställer mig att den typ av lärarstudenttjejer som pratar med mild röst och på allvar tror att Alla vi barn i Bullerbyn faktiskt har hänt, älskar lukten av nybakat bröd. En bra tumregel är att inte låta lukter bestämma hur man ska känna.

Cricka är kvar ute i köket och Peter skriver saker i luften med tårna. Det luktar cigg också. Fast bara litegrann. Det luktar cigg precis på gränsen till att lukta cigg för mycket. När cigg fortfarande luktar förhållandevis gott. Så som det luktar när någon har rökt ut ur ett fönster kvällen innan. Jag föreställer mig att det bara är trasigtlinne-hipsters som på allvar gillar den överdrivet påtagliga cigg lukten. Trasigt-linne-hipsters är inte lika inne längre.

Chinos-skjorta-hipsters har tydligen tagit över.

Jag undrar varför inte Peter går upp och gör en smörgås av det nyinköpta bröd i en öppen påse, som bevisligen ligger gömt någonstans i Crickas lägenhet. När jag tänker på det har jag nästan aldrig sett honom äta en smörgås. Peter äter inte sådant som andra människor äter. Det verkar visserligen inte ha någon större inverkan på honom. Han har växt med en schäfervalps intensitet under de senaste åren. Hans ben är alldeles för långa för Crickas skinnsoffa.

När jag träffade Peter för första gången var vi ungefär 14 år gamla. Jag var pytteliten, men Peter var

TRANSITION #2 -09 | 53

Från Crickas lägenhet; Rakt över ormberget till Sgt Persgatan. 500 meter framåt och vänster vid modellskeppsbutiken som egentligen bara säljer porr. Ollie till 1 meter omställning till Ollie Lipslide.

ännu mindre. Han hade helrakat huvud, idel mörkblåa kläder och var hopplöst såld på breakdance. Han har varit hopplöst såld på massor saker sedan dess. Nuförtiden är han hopplöst såld på tavelkonst och skulpturer. Jag har några tidningsutklipp från utställningar han har haft. Han ser stolt ut på bilderna. Stolt och jättelång. Skateboard har liksom löpt i bakgrunden hela tiden. Som en röd tråd ungefär, förutom att tråden inte nödvändigtvis varit just röd. Hesse och Chris försökte utan framgång att få med honom till USA och göra pro av honom en gång när han var sexton. Peter var långt ifrån hopplöst såld på den idén.

Jag tror att han tänker på skateboard som någonting man gör bredvid andra saker. En daglig och ickeifrågasättbar

54 | TRANSITION #2 -09

beståndsdel av allting. Ungefär som att sova. Eller att äta smörgåsar. Förutom att Peter inte äter smörgåsar. Han vill gå till Lidl och jag tittar fortfarande på Crickas golv.

Jag har ingen aning om hur vi har hamnat här. Vi hamnar här rätt så ofta. Intressant i sammanhanget är att Peters lägenhet bara ligger 7 minuter härifrån. Jag bor inte allt för långt bort heller. Jag gissar att ingen av oss ville gå hem. Det är ett gemensamt drag hos de flesta jag känner. En allmän ovilja att gå hem. Jag har ingen aning om vad vi planerar att göra senare under dagen heller.

Jag har bara varit vaken i 45 sekunder och det har hänt absolut ingenting, men det är redan en av mina topp 10

bästa morgonar någonsin. Det går inte att förklara. Det är fullständigt och ohjälpligt intergalactic. Cricka kommer in från köket. Golvet glänser fortfarande. Peter har kommit till refrängen. Från hamnen hade man hört ångfartyg om ångfartyg fortfarande fanns. Det är inte 1924 längre.

Välkommen till Oxelbergen. Håll i hatten.

Peter kör för Girl Skateboards, Lakai, Royal Trucks, Fourstar Clothing, Hollywood, Pinstripe och Lejongaape.

* Man gör olja av Raps

Från Crickas lägenhet; Till Skvallertorget via tågstationen och över Bergsbron. Backside Footplant.

Det är totalt begravet i ett ljummet och guldigt sken och man kan se en massa små dammkorn sväva omkring precis ovanför. Det ser ut som om dammkornen minglar. Inte stress-minglar som på KB, utan trivsamhets-minglar som på en 60-årsfest med plockmat.

Tre ord och en låt om Peter

Markus Erenius Art brut, Gänget, Hjärtlig Dolly Parton – Working 9 to 5

Max Waleij Anal, Prålig, Äventyr Sir Elton John – Tiny Dancer

Gustav Nyman BFAM, Yoghurt, Smultronstället Håkan Hellström – Vilken låt som helst egentligen

Tony Hesse DiLeva, Skaparen, Envis Kent – Någon låt med Kent

Chris Åström Stil, teknik, slank Björk – Human Behavior

TRANSITION #2 -09 | 55

Camp of Champions TEXT och foto James Holm

56 | TRANSITION #2 -09

På andra sidan Atlanten i det stora landet i väster har glaciären vid Mt Hood och deras camps länge stått i fokus för slaskig sommaråkning. För dig som är tillräckligt gammal att minnas snowboardfilmer som ”Upping the Ante” och ”Project 6” dyker det säkert upp en del sköna filmsekvenser i minnet.

Men det är dags att uppdatera minnesbilden och göra plats för lillebror Kanada och deras Camp of Champions.

Beläget på Blackcombglaciären i Whistler, British Columbia, Kanada har lillebror gått om storebror i antalet deltagare mätt. Att Whistler är ett av de absolut bästa ställena att hålla till vintertid för backcountryåkning är ingen nyhet, men numera är det även ett av de bättre för sommartillhåll. Jag hängde med Kareem och Frontlineteamet för deras vecka under campet.

De hade blivit tilldelade ett riktigt schyst hus i Brio, ett långt stenkast utanför city. Frontlineåkarna på plats från Europa var Kareem, Andy Gidlund, Eiki, Halldor och Gulli. Även de amerikanska och kanadensiska åkarna var på plats.

När jag anlände i Whistler var himlen klarblå och termometern i min bil visade på 86 grader Fahrenheit, det vill säga 30 grader varmt. Stekhet sommar med andra ord. Uppe på glaciären var det ingen skillnad, t-shirt var nästan för varmt och jag klippte sönder ventilationshålen på mina byxor för att inte försvinna som en blöt fläck.

Det finns två parker på glaciären, en publik park för alla och sen den för campet. Campdeltagarna har en väldigt välplanerad park som shapas varje dag. Dessutom bygger de om den varje helg för att variera den. Det som är schysst är att parken erbjuder alla typer av svårighetsgrad.

Självklart har de en stor line med hopp för proffsen. Den kompletteras med mindre lines och en luftkudde att testa nya snurrar och flippar på.

Rails finns det i överflöd så ingen lär tröttna på den här parken i första taget. Det enda som inte finns på Camp of Champions är lera, men det finns det så att det räcker och blir över av i Mount Hood.

Whistler erbjuder så otroligt mycket mer än bara åkningen på sommaren. Vid Lost Lake strax bredvid liften hänger folk så fort de kommit ner från glaciären. Deras mountainbikebanor är bland de bästa i världen och erbjuder precis som snowboardparken både svåra och lätta banor.

Dessutom finns det en sjukt bra skatepark och en snärtig miniramp. Allt som behövs för en överladdad besökare alltså. Kvällarna fylls av sköna grillsessions och veckorna avslutas med ett fett temaparty på helgen.

Beachparty, Eurodanceparty samt Graffitiparty hann jag med under mitt besök och alla var kort och gott helt galna, men sjukt roliga fester! Whistler bjuder dessutom på extremt vacker natur. Det är inte alla gånger det känns som att åka genom en djurpark på vägen upp till backen.

Jag kan inte göra annat än att rekommendera Camp of Champions om man planerar att besöka ett sommarcamp av grym kvalitet. Den här sommaren har Hampus Mosesson en egen campvecka så det är ett bra tips för en vecka med grym åkning och skön stämning.

Teamveckan i Whistler blev bättre än man kunde hoppats på. Nästan hela teamet både från Europa och Nordamerika var samlat. Vi fick ett fett mansion att chilla i och världens bästa park för att åka och filma i. Fet snowboardåkning på dagarna och 35 graders värme på stranden på eftermiddagarna. BBQs och galna fester varje kväll. Den sista kvällen hade vi den sjukaste Frontlinefesten i vårt mansion. Legendariskt...

– Kareem El-Rafie

Eiki Helgasson hängde ut i Whistler. I dubbel bemärkelse.

TRANSITION #2 -09 | 57

Kareem El-Rafie visar att han kan mer än att dominera railscenen.

58 | TRANSITION #2 -09

Det här något man vill ha mer av. Camp Of Champions är det bästa sommarcampet som jag varit på och parken där är en av de roligaste någonsin! Lägg på att polarna från Frontline kom, de sköna vibbarna, sjön, BBQ och alla grymma människor uppe i Whistler. Det är någonting jag aldrig kommer att glömma. Nu hoppas jag på repris i år...

– Peter König

Parken i Blackcomb är en av få som kan skryta med vildhund i linen.

Wiley E. Coyote är stammis i backen.

Jag hade ruskigt kul i Whistler i somras. Att bara hänga ut, festa och åka med hela Frontline crewet på Camp Of Champs var grymt!

– Eiki Helgason

TRANSITION #2 -09 | 59

Det var fett att Camp Of Champs körde en Frontlinevecka. Kareem är mannen som fick det att hända. Fan vi har det bästa teamet på plats.

Camp Of Champs försåg oss med den bästa parken. Slår du ihop det så har du en episk sommar. Word up!

– Jody Wachniak

Eiki ställer upp den i vad som måste vara paradiset under sommarhalvåret.

60 | TRANSITION #2 -09

Camp Of Champs Team Week var riktigt roligt.

Parken var sjukt bra och det var coolt att fota och filma med Frontlineteamet. Förhoppningsvis får vi göra om det nästa år!

– Halldor Helgason

”Fly like an eagle, to the sea...”

Halldor tog den gamla Steve Miller Band-dängan ordagrant.

Frontlineveckan var lätt sommarens höjdpunkt!

Solsken, fest och massa shredd. Hänga ut med ett skönt crew. Kan man önska sig något mer? Åka hela dagen i en sjuk och slaskig park för att sedan knäcka en kall och hänga ut. Love it!

– Andreas Gidlund

TRANSITION #2 -09 | 61

Oskar Wennberg Nosemanual Eriksdalsbadet, Stockholm FOTO Anders Neuman

Mattias Nylén Nosebluntslide Stapelbäddsparken, Malmö FOTO Nils Svensson

Martin Pennlowe Backside Wallride Malmรถ FOTO Martin Hallberg

Martin Gustafsson Backside Nosegrind Esperanto, Gรถteborg FOTO Jonas Mossberg

Kultur

#40

Redaktör Fredrik Gunnarsson

Ett

Två

Tre

Fyra

Fem

Sex

Ett. Broder Daniel - When We Were Winning

Tre. Metagraffiti

Fem. Daniel Johnston

Broder Daniel är för många Sveriges största band.

Fotografen Martin Norberg och frilansjournalisten Klas Ekman har satt ihop en bok som tar oss med på berättelsen om en legendarisk grupp. Från kaotiska spelningar till genombrottet med Fucking Åmål. Från den stora combacken med Cruel Town till det tragiska slutet.

Metagraffiti är en sprängfylld liten historia med två långa essäer om graffitifilm och en DVD på över två timmar. DVD:n består av inte mindre än tjugo kortfilmer där humor och lekfullhet står i fokus. Filmerna som är samlade här testar graffitins gränser men behåller ändå sitt grundelement.

Den svårt manodepressiva multikonstnären är kanske mest känd för sin musik. Men nu har den Sacramentofödde singer/songwritern även släppt en bok. Alla som följt Daniels karriär vet att han varit otroligt produktiv rakt igenom sin snart 30 år långa karriär. Över 35 plattor har det blivit!

Klas som skrivit om bandet förr har återigen träffat medlemmarna och fått nya historier och kommentarer.

Martin tog de första professionella bilderna på Broder Daniel när det begav sig och ger oss unika bilder av ett band som vägrade ställa sig i ledet och skapade en helt egen subkultur längs vägen.

Bakom dessa kortfilmer står folk som lever nära graffiti och här suddar kreatörerna ut gränserna mellan graffiti och gatukonst. Gatukonsten har lånat graffitins hemvist som ju är den offentliga platsen. Här har graffitikulturen i sin tur lånat gatukonstens sätt att ständigt förändras och överträda gränser. Bidrar till filmen gör bland andra Nug, Blu, Akay, Demenz och Sketzh.

Daniel har hela tiden målat sina egna omslag och haft en dröm hela sitt liv. Att bli konstnär och rockartist.

Han har lyckats kan vi väl säga! Hans konst ställs ut i gallerier världen över. Ofta med sina säregna teckningar och mer eller mindre charmiga karaktärer. Den här boken innehåller över 150 illustrationer i färg. Många tagna från Daniels privata arkiv och har aldrig visats förut.

Två. Epicly Later’d Vol.1

Fyra. Hoola Bandoola Band - Progg på väg

Sex. Made For Skate

Vice eminenta dokumentärer Epicly Later’d har nu äntligen släppts på DVD. Hela säsong ett är intryckta på två fullmatade discar och bra med extramaterial finns det med. Upplevelsen landar på över 260 härliga minuter med realistiska porträtt av dina favoritskatare. Patrick O’Dell gräver ner sig rejält i skatenörderi och har följt bland andra Jason Dill, Andrew Reynolds, Mark Gonzales, Christian Hosoi, Kevin Long och många fler därtill.

Progg På Väg – en film om Hoola Bandoola Band har nu kompletterats med bonusmaterial och släppts igen. 1996 återförenades Hoola Bandoola för en turné runt Skandinavien. Regissörerna Magnus Gertten och Stefan Berg passade på att dokumentera detta för SVT och resultatet blev Progg På Väg.

Nike SB har gjort slag i saken och släppt den första riktigt tunga boken om skateskor. En riklig rundtur som börjar redan vid skateboardens födelse och fram till nu. Boken tar upp kuriosa och olika märkens historia och stil genom åren som gått. Bland märkena som syns hittar vi bland andra klassiska Vans, Airwalk, Etnies och Duffs men även de lite nyare Nike SB, Supra och DC.

Epicly Later’d på VBS.TV såg ljuset 2007och blev genast den mest sedda showen på sidan. Här får du en inblick i glädjestunderna, glädjen och tragiken som en skatares vardag kan bestå av.

Här bjuds på närgångna intervjuer, unika konserttagningar och lustiga turnésituationer. Men nu har man alltså lagt till en hel del nygammalt material. Bland annat en hel TV-konsert och låtar från replokalen 1972. Du får även några guldkorn med inslag från olika TV-program från 1973 och 1975.

Människoöden + skateboard = Go get!

Progg På Väg är given i din DVD-hylla.

70 | TRANSITION #2 -09

Vi möter personer inom kulturen såsom Lance Mountain, Stacy Peralta, Natas Kaupas, Tony Hawk med flera. Även designers och konstnärer såsom Todd Bratrud, Jeremy Fish och James Arizumi har fått sitt utrymme i detta epos för sneakerfreaks med en planka under fötterna.

COLDPLAY (UK) • DOWN (US) • EAGLES OF DEATH METAL (US) • FEVER RAY (S) ° KAN HELLSTRÖM (S) FUCKED UP (CAN) • HA LA COKA NOSTRA (US) • LIL WAYNE (US) MADNESS (UK) • THE MARS VOLTA (US) NINE INCH NAILS (US) • OASIS (UK) RÖYKSOPP (N) • SLIPKNOT (US) SOCIAL DISTORTION (US) • KANYE WEST (US) LILY ALLEN (UK) • TONY ALLEN (NGA) • AMADOU & MARIAM (MALI) • AMON AMARTH (S) BADDIES (UK) • BLACK DICE (US) • CANCER BATS (CAN) • THE CHAP (UK) • DARKANE (S) DEICHKIND (DE) • DEN SORTE SKOLE (DK) • THE DODOS (US) • DUNGEN (S) FLEET FOXES (US) • FRIENDLY FIRES (UK) • FRIGHTENED RABBIT (UK) • GET WELL SOON (DE) KATZENJAMMER (N) • KLOVNER I KAMP (N) • OH NO ONO (DK) • SATYRICON (N) SKAMBANKT (N) • THE SOFT PACK (US) • PETER SOMMER (DK) • STEINSKI (US) MARNIE STERN (US) • VOLBEAT (DK) • YOGA FIRE (N) - OCH MÅNGA FLERA...

WWW.ROSKILDE-FESTIVAL.DK WARM-UP FRÅN 28 JUNI

Art Profile

Arvid Niklasson AV Daniel Jordahl

Hur ofta applåderar man i genomsnitt en film? I Cannes lär det närmast tillhöra vardagen medan den oimpade svensken allt som oftast kräver någonting smått revolutionerande för att ens höja på ögonbrynen. Än mer för att sänka garden nog att klappa händerna ett slag. Under premiären av Pony Tale var det antagligen mer än ett par salongsberusade brädarkids som satte smörpopcornen i vrångstrupen när Stian Solberg utförde en nästan helt perfekt board-to-board 180 backflip.

När röken väl klarnat och informationen processats stod det naturligtvis klart att Stian inte var klippets egentliga stjärna.

Strålkastaren letade istället efter en anonym snubbe med järnkoll antingen på någon slags svart magi eller VFX vi knappt har ord att beskriva.

När jag får tag på Arvid Niklasson för att räta ut ett par frågetecken är han något klämd mellan sitt dagjobb på Mainframe i London och sina oräkneliga sidoprojekt. Jag bestämmer mig blixtsnabbt för att ta de viktigaste frågorna först.

Har du börjat dricka mer te sedan du flyttade till London?

Som bara den. Dricker säkert tre koppar per dag på jobbet.

Hur kommer det sig att du landade kneget på Mainframe?

Träffade faktiskt Mainframes head of design i Göteborg på Kings Head för 4 år sedan. Jag behövde en rolig praktikplats just då och han hjälpte mig in på Mainframe. Fick jobb där efter några månader och nu har jag varit där i tre och ett halvt år. Mainframe gjorde inte jättemycket 3D när jag började, men det har vi ändrat på nu. Blev Head of 3D för två år sedan och det börjar gå väldigt bra för oss så vi måste göra något rätt.

När började du med 3D-animering och design?

När jag såg Terminator 2 första gången visste jag att det var precis det jag ville göra.

Vilken utrustning jobbar du med?

Sitter med en Mac och en Boxx. Gillar Mac för allt som har med compositing att göra, men Maya är grymt ostabilt i OSX och 3D Max är ju PC-mode only liksom. Program jag använder varje dag är Maya, 3D Max, Syntheyes, Nuke, After Effects och Photoshop.

72 | TRANSITION #2 -09

Var plockar du inspirationen från?

Inspiration kommer från jobben själva tror jag. Så fort man läser briefen ser man bilder framför sig. Spelningar brukar inspirera mig med. Även om det inte har någon direkt anknytning till det jag gör på arbetstid så finns det någonting väldigt inspirerande med bra musik. Allt från punk och electronika till rock. Bara det är bra!

Vad har varit roligast att jobba med hittills?

Det roligaste jobbet har nog varit ett jobb vi gjorde för Virgin One. Översåg det jobbet i december och började med postproduktionen i januari. Jobbet innebar att göra fyra 30 sekunder långa reklamfilmer för ett TV-program som hette Rehab. Programmet handlar om hur exkändisar rehabiliterar sig från droger och sånt. Vi illustrerade detta genom att göra om personerna till porslinsfigurer i 3D och sedan göra en typ av bakvänd explosion så att de byggs upp över tiden. Idén kanske inte är kalasfresh, men det var otroligt roligt att genomföra. Sen var ju Actionhorseklippet jävligt ball fast det tog rätt lång tid eftersom jag bara hann jobba någon timme här och där i och med arbetsbördan på Mainframe samtidigt som jag försökte få klart andra PLEJ-plattan. Vi tänkte först göra två eller tre klipp fast jag hann tyvärr bara med ett. Första tanken med Pony Tale var ju att döda åkarna på "roliga" sätt, men eftersom jag var för upptagen för att göra flera klipp

kanske det får vänta till ett annat tillfälle. Hade varit kul att faktiskt planera något riktigt stort, men sånt tar tid och pengar så det kanske inte är rätt tillfälle just nu.

Inga nya Snowboardprojekt runt hörnet alltså?

Har inga snowboardgrejer planerade, men jag håller på att skissa på en fin idé till en skatefilm. Har några idéer som skulle kunna funka till både skate- och snowboardfilmer, men jag måste hitta rätt företag att snacka med först. Åker du något själv?

Snowboard åker jag så ofta jag kan! Vi brukar till och med köra en årlig snowboardresa med Mainframe. Senast var vi i Andorra.

Hur ser den närmsta framtiden ut?

Framtiden ser ljus ut! Händer mycket nu och det finns många öppna dörrar här i London. Vi har väldigt stora och roliga jobb på väg in och Visual Effects-teamet på Mainframe börjar bli riktigt bra nu. Blir roligare och roligare att jobba hela tiden. Kunde inte vara bättre.

Ska vi toppa av med några shout outs kanske?

Haha. Big shoutout till min "Wingman" Kristoffer Hansson.

"Pengar är allt vi har". Och självklart Per-Hampus Stålhandske för att jag fick trixa med hans material.

The Sarah Connor Chronicles fรถr Virgin One / Rehab fรถr Virgin One / PS3 Features fรถr Playstation

TRANSITION #2 -09 | 73

Pony Tale VFX-shot fรถr Actionhorse Films / Mates Pleasureland fรถr HanRaHan

74 | TRANSITION #2 -09

MER ARVID / www.mainframe.co.uk / www.arvidniklasson.com

Kulturfascisten

Kulturfascisten & TRENDERNA

För mer Kulturfascisten: www.kulturfascisten.blogspot.com Har du frågor, funderingar eller är förbannad?

Skriv till: kulturfascisten@gmail.com

TEXT Kulturfascisten Illustration Supertuben

Skateboard måste vara en av de mest trendkänsliga kulturerna som existerar. Få områden har så tvära kast mellan varven. Hela den "vi bryr oss inte"-mentaliteten är ju i grund och botten ren och skär lögn. Det finns flera olika områden inom skate som fallit offer för just trender.

Trick, stilar och obstacles med mera men det jag tänkte fokusera på här är klädstilen. Idag ser man ofta folk som köper mer av ett helhetskoncept. Numer anammar skateboardåkare mer och mer en fullt ut utpräglad stil.

Dagslägets rådande norm verkar vara den polerade slusken. Perfekt skurna manchesterbrallor eller halvtajta (men lediga) jeans, 2-dagars skäggstubb (om möjlighet finnes), gärna skjorta och en liten stickad mössa med lite lätt spretande luftigt hår som sticker fram. Självklart är inte den här uniformen till 100% ledande men det känns ändå som att den är i majoritet för tillfället.

För min generations (kan bara tala för den) yngre år var det lite annorlunda. Inte på något sätt var vi mindre trendkänsliga än idag, snarare tvärtom. Men det som skiljer tidsepokerna åt är nog detaljerna. För vi hade inte som jag ovan nämnt riktigt en helhet som vi stal. Utan det var just vissa enskilda attiraljer eller plagg som över en natt kunde utan vidare bli standard de nästföljande månaderna (tills nästa plagg dök upp).

Jag skulle vilja framföra några exempel. Notera att det fanns (och finns) stora regionala skillnader mellan trenderna i Sverige och alla kommer säkert inte känna igen sig men här följer några distinkta plagg som etsat fast sig i Kulturfascistens modeminne.

Ronnie Creagers randiga t-shirt i Trilogy. En lös och ledig randig t-shirt i vad man då tyckte var den freshaste outfiten någonsin tillsammans med de där bruna byxorna och perfekt vita skorna. Perfekta switch 360 flips i makalösa lines adderat till tröjan gjorde det hela till ett vinnande koncept. Plötsligt vallfärdade man runt till alla klädbutiker för att hitta just en replika av denna. Ett oerhört populärt ställe i min hemkommun var Galne Gunnar. Detta var en guldgruva för trendkänsliga skateboardåkare med skral ekonomi men som ändå ville hänga med i svängarna och de plagg som just för dagen gällde. Inte nog med att de hade Adidas Shell toes och Conversepjuck som de fått tag på från beslagtagna polska containrar och sedan sålde av, de hade även ett stort urval billiga plagg som ofta påminde om de man just letade efter.

Tom Penny-jackan i 411 Europe 96. Herregud?

Den explosion som den orsakade. När Penny skatade minirampen i Tjeckien med den där vindjackan med huvan perfekt på hjässan trotsade otalet människor det faktum att man var inomhus eller att det var totalt vindstilla ute.

Jackan skulle vara på och 5-0 to fakie i miniramp skulle utföras. Här börjar vi även se de fantastiska försöken som jag senare kommer fortsätta berätta om. Nämligen att inte riktigt hitta rätt men dö försökandes. Om man inte kunde

76 | TRANSITION #2 -09

få tag i original så letade man kopia. Fick man inte tag på en kopia fick man ta det som var närmast till hands. Jag har sett regnjackor och tjocka vinterpälsar i försöken om att bara få vara delaktig i gemenskapen.

Prasselbyxorna (även känd som frasbyxor eller Rythm-eran i vissa kretsar). Detta var föregångaren till mjukisbyxorna. Dessa prydde var mans (och vissa kvinnors) ben under en tid. Cargopants var mer eller mindre ett måste. Utan fickor på sidan var det inte riktigt for real så att säga. Några gjorde försök i WCT-brallor från Adidas men det tror jag aldrig riktigt gick hem. H&M måste ha gått med sån vinst den perioden som fyllde sina bord och ställ till bredden med alla olika sorter och kulörer.

En nackdel med dessa var ju dess oförmåga att släppa in eller ut luft. Vindtätheten gjorde verkligen sitt och flera av byxorna var även fodrade vilket gjorde att åtgången på dessa blev enorm eftersom tvättmaskin tillslut inte rådde bot på odören som bildades varma sommardagar.

Ett fantastiskt på exempel på d.i.y-anda var en vän från Karlstad inte hade några prasselbyxor men som så gärna ville hänga med i svängarna gjorde det enda naturliga och slängde på sig det närmaste man kan komma. Nämligen ett par galonbyxor med ännu sämre andningsförmåga än originalen men outstanding för ute-sessions i regnet a’la Pat Duffy.

Jag själv kanske inte har hakat på alla trender som någonsin kastats i ansiktet på mig men otalet gånger genom åren har man rusat mot närmaste butik för att införskaffa just det där plagget som var månadens snackis. Så här i efterhand känns väl inte alla historiens val kanske helt rätt men det är ändå med en viss charm man kan blicka tillbaka på bilder av sig själv med buffliga DC-skor som man sett Josh Kalis bära i det färska numret av Transworld eller Axion-skor med självklarheten att lämna kvar den lilla gummiloggan på bara för att visa att de minsann var nya. Man skall inte förneka sitt ursprung och hellre skratta åt sina misstag än att skämmas över dem, även om det inte är så lätt alltid.

Med åren vill jag tro att jag blivit mindre slav under dessa djävulens lockelser och det tror jag ändå att jag har.

Men för att belysa att vi alla är mänskliga kan jag mer än gärna påpeka att det kanske inte föll sig av en ren slump att Kulturfascisten och hans rumskamrat Johan Florell så sent som för ett par månader sedan "omedvetet" tyckte att det skulle vara nice med skjorta och hi-tops till frysen efter att ha gått igenom alla avsnitt av Epicly later'dspecialen med Gino Ianucci.

Vi är alla slavar under våra förebilder på ett eller annat sätt. Men vi får heller inte glömma att vara slavar under individualismen heller. För det är med mångfald och olikheter vi förenas.

Kom ihåg! "Livet är inget för amatörer".

T-SHIRTS MED EGET TRYCK WWW.OWNLABEL.SE Strong Brands Are For Weak People™

Skateboard - Snowboard - Streetwear

WWW.COYOTEGRINDLOUNGE.COM

Tjärhovsgatan 1 Medborgarplatsen Stockholm 08 64 40 640

Navelskådning

En dag med mitt minijag och jag TEXT Simon Tjernström Illustration Supertuben

Min ringa ålder på ett kvarts sekel verkar allt som oftast rätt missvisande. De kliv framåt i mognad som så många raskt avverkar, verkar för mig så otroligt långt borta. Varje gång jag stannar upp, för att se efter om det kanske är nu jag ska växa upp, ser jag min mognad bli katapulterad långt bortom horisonten.

Ibland kan jag få en utomkroppslig upplevelse och betrakta min tillvaro som en torr fars. En matiné där min närmaste like skulle vara Knasen.

Nu kanske ni tror att detta skulle vara något dåligt? Nja, i mångas ögon ser det nog rätt snöpligt ut emellanåt. Frågar du mig får du höra precis motsatt. Jag skulle beskriva det som att jag har ett utmärkt förhållande med den där lilla duden där inne som har så mycket åsikter.

Han påpekar morgon, middag och kväll för mig vad han tycker att jag ska göra. Mer som regel än undantag kommer han med riktigt bra och roliga alternativ till de nödvändiga tråkiga sakerna som kommer i min väg. I nästan varje situation har han en idé om hur man kan spetsa till samvaron. Som verktyg använder han sig av mycket kassa kommentarer, kortsiktigt tänkande och

78 | TRANSITION #2 -09

brun humor. Jag har inte frågat honom hur gammal han är men min gissning skulle landa någonstans mellan tre och fem. Mitt i kiss och bajsåldern.

Vi har som sagt en fin relation. Den slitna klyschan om att ge och ta i ett förhållande har jag inte lyckats punktera än.

Den har vi utgått ifrån när vi byggt upp vår relation över åren och det fungerar utmärkt.

hade kvällsmaten och läxor att kompromissa med. Sen tyckte man ju allting var lite fetare då också. Jag har dock fortfarande den känslan i kroppen och många personer i alla åldrar vet jag också har kvar den.

Styrkebeskeden för oss märker jag tydligast när det lugnar ner sig och vi bara har tid för varandra. När vi verkligen kan höra varandra. Vi kan gå hemma hos oss i chipsflottiga mysbyxor och bara njuta av varandras sällskap.

Känner jag att den lilla har tagit för mycket plats blir det en dokumentär trots att han vill se på Shrek. Får han nog av för mycket mailskickande eller möten måste vi kanske busringa för att ingen ska vara ledsen.

Detta faktum blir så oerhört tydligt ibland. Nyss invaderades mitt hemmaberg av en skvadron svinsköna människor. Den ena mer livstörstig än den andra. I ett rus i dubbel bemärkelse har jag gått omkring och njutit av att få vara i dessa härliga människors sällskap. Inte en tråkig sekund har jag haft under de tre dagar alla var där (innan detoxen såklart). Det slog mig att våran gemensamma nämnare var i grunden kärleken till åkningen. Vissa blir tvungna att kompromissa bort den mer än andra på grund av karriärer eller familjer och vissa åker fortfarande sju dagar i veckan. Alla har däremot kvar känslan i kroppen om vad sant värde är.

Intresset vi alla har som läser den här tidningen är jag rätt säker på att det har uppkommit i våra yngre dagar i livet.

Den tiden då den lilla snubben eller tjejen fortfarande höll i joysticken. Innan deklarationer, förhållandestrul och pensionssparande. Det var ju lättare då när man bara

Jag tror oavkortat att passionen för åkningen är det bästa recepten på en sund relation till ens yngre jag. För så länge minijaget är nöjt sitter han nog där och fejar upp själen tills den blänker. Det blir jag glad över när det sprids så mycket glädje.

slip longsbtoraeamlongboa com sliprds.com sli rds.com sli streamlo streamlon pstreamlonpstreamboards.co ngboards.c gboards.comgboards. slipstrea m slipstre om slipstr slipmlongbo amlongb eamlong ards.com oards.co slipstrea m m

slipstrea longboa mlongboa om sliprs ds.com sliprds.com slip reamlontreamlongbstreamlongstreamards.comgboards.comoards.com boards. pstream slipstream slipstrea slipgboards.longboards. longboardmlongcom slip s.com com streamSURFING

Brädgårn www.bradgarn.se foto: Markus Källström

VINDSURFING KITESURFING, SURFING OCH VINDSURFING ÄR VÅRAT LIV. I VÅR 650 KVm STORA bUTIK I VARbERG FINNS ALLT DU bEHöVER OCH LITE TILL. VÄLKOmmEN TILL VÅR VÄRLD.

KITESURFING

WWW.SURFERS.SE 0340-677055

SKRÖNA / Svenska Skatehjältar Del 2

PONTUS ALV TEXT Magnus Gyllenberg Foto Nils Svensson

Bakgrund 1994 var skatescenen rätt så liten i Sverige och framförallt rätt så tight. De flesta kände varandra och utbytet mellan städer som Göteborg, Stockholm och Örebro var väl utvecklat. Malmöskatarna däremot hade vi väldigt lite om ens någon kontakt med. Mitt i högsommaren 1994 åkte jag ned på SM i Göteborg. För ovanlighetens skull hade skatarna från Malmö dykt upp, annars såg man dem sällan norr om Halmstad, och med sig hade de ett ess i rockärmen – fjortonåriga underbarnet Pontus Alv. Under finalen körde han skiten ur de flesta etablerade namnen och vid sidan om stod hans äldre skatepolare och skrek konstant ”Han är bara fjorton år!”... Pontus blev upphookad av Mad Circle, tog några vändor till USA och gjorde sig ett namn och resten är historia. Få svenskar har erhållit en så stark internationell status på en stabil undergroundnivå. Det är där Pontus verkar trivas bäst när han slipper ta order från feta businessmän och istället kan slå underifrån...

Stil När jag försöker hitta ett sätt att förklara Pontus stil så kommer uttrycket ”jävlar anamma” upp i mitt huvud.

Detta ”jävlar anamma” har Pontus inte bara i sin inställning till skateboarding utan till alla de andra kreativa utlopp han ständigt dränker sin omgivning i.

I film, foto och allt annat som han sysslar med är han totalt kompromisslös – precis som när han attackerar en skatespot. Med kraft och dominans tämjer Pontus tricken och det är bäst att inte stå i vägen...

Terräng Jag har aldrig sett Pontus i en vertramp, men det skulle inte förvåna mig om han kunde skata skiten ur en sådan också. Annars känns Pontus som en extrem ”all terrain vechile”, en skateboardingens Jeep. Ofta ser man foton på Pontus från spots som för en normal dödlig skatare är helt oåkbara. Pontus syr inte sina egna kläder som Lena Ph (han har spons av Carhartt) men han bygger sina egna spots. Savannen och Stäppen är två numera mytomspunna DIY-skateparks som Pontus låg bakom och de var inga medelmåttiga kreationer. Tror ni verkligen att Pontus skulle nöja sig med något annat än the shit?

Om Pontus Pontus har många gånger mer eller mindre skämtsamt försökt provocera mig in i en diskussion om Malmös skatescen vs. Stockholms skatescen. Han själv är lokalpatriot och han vet att jag mer än gärna står upp och försvarar huvudstaden mot alla stockholmshatande bönder där ute. Grejen är den att när Pontus snackar om hur grymt det är i Malmö blir det skevt, för det handlar inte om staden i sig utan om fenomenet Pontus Alv. Ska jag säga till en snubbe som skatar som om en jävla asagud kom ned på jorden och lånade en bräda, som har gjort filmen Strongest of the strange och byggt skatespots som Savannen och Stäppen att det finns något cleanare här i fjollträsk? Om han säger att Malmö är cleanare så är det väl så. Man måste vara galen för att ens försöka säga emot Pontus Alv...

80 | TRANSITION #2 -09

Denna serie belyser svenska skatare som i mitt hjärta har erhållit hjältestatus för sin skateboardåkning och inställning till vår älskade sport/konst/kultur (välj själva). I del ett träffade vi Smålandsrippern Stefan Toth. Nu går vi vidare med del två och turen har nu kommit till Skånes stora stolthet Pontus Alv...

5x5

Kristoffer Åström TEXT Fredrik Gunnarsson

Han är känd som sångare i den legendariska gruppen Fireside som är så bra att de till och med fångat Rick Rubins intresse! Men på senare tid är han nog ändå mest känd som en ruskigt stabil singer-songwriter. Med den nya suveräna skivan Sinkadus breddar han sin musikaliska väg ytterligare. Vi ställde några korta frågor och fick svar på Norrländskt vis.

5x spelningar du verkligen ser fram emot?

1. Bob Dylan på Berns (Världens bästa låtskrivare ever).

2. Jackson Browne på Cirkus (Världens näst bästa låtskrivare ever).

3. Wilco på Way Out West (Ett av världens bästa band).

4. Calexico på Way Out West (Ett av världens bästa band).

5. Bruket som förband till Hives (Bästa Rockpunken i Sverige).

5x gånger du verkligen har känt dig bortkommen?

1. Igår kväll.

2. Imorse.

3. I förmiddags.

4. Idag.

5. Ikväll.

82 | TRANSITION #2 -09

5x obehagligaste människorna du mött?

1. Galning som hotade mig med pistol i Chicago.

2. Galning som hotade mig med pistol på Kvarnen i Stockholm.

3. Biggen.

4. Yx-Christer.

5. Mannen i spegeln.

5x bästa låtarna just nu?

1. Bruket - Stockholm Kallar.

2. Steve Miller Band – Serenade.

3. M Ward - Shangri-La. 4. Ramones - The KKK Took My Baby Away.

5. Alf Robertson - Tänker Nästan Jämnt På Dig. 5x roligaste filmkaraktärerna genom tiderna?

1. Hrundi V Bakshi (Peter Sellers i Oh, vilket party).

2. The Cable guy (Jim Carrey i Cable guy).

3. Irwin M Fletcher (Chevy Chase i Fletch).

4. Stig H Olsson (Lasse Åberg i Sällskapsresan).

5. Charles-Ingvar Jönsson (Gösta Ekman i Jönssonligan).

DIN BÖ J I DE T BLÅ...

...SED AN TVÅ TUSENT VÅ

EN! FIEND AN! KM R BACNSSON! A M E ING IK JOHA NÄS! E R FRED ÖRN HOLMGREN! L BJ A! E HAL KOFF ALDIVERN O! M ROM JOHNREBRO! Ö KERS N! IS STIC GRAT I TIDNINGE E INN

ÖZDOGAN / GÜNES 06 W DSTEDT RIDERS / TRACE HENRIK WIN 7 / 3 8BO 8 0 1 2WL 605509 TS GA TSA HÄST EN HÄS #6 2008 UTGÅVA 38 PRIS 55 KR SF 6 EUR DKN 55 NKR K 45 DKR

K ÖPING FUNPARK LINKÖ T LINKÖPING SPOT DERS NEUMAN AND FOTO ANDERS ON ERIKSSON ERIKSSO MA ÅKARE MARIO K K KICKFLIP TRICK

36 #4 2008 UTGÅVA N 55 NKR PRIS 55 KR K 45 DKR SF 6 EUR DK

7

1

2008-09-01

23.42.10

2008-06

-03 SS 0126 RESS A 37 KA VECK INTERPRE RVEC ETUR RETU

VA 35 UTGÅ 55 NKR N #3 2008 55 KRDK 45 DKR PRIS SF 6 EUR

3880

#6 -08.indd

9.01 -01 20.3

Ö ET, MALM GERI BRYG NILSSONGREN SPOT KARL FOTO KOFFE HALL E ÅKAR 360 FLIP TRICK

7

TRANSITION

388012 60

INTERPRESS 0126-06 RETURVECKA 6

03

055 12 6

09

7 TRANSI

TION

#1 -09.

indd

1

PROVA PÅ TRANSITION!

1

0

Just nu kan du få 3 nummer för endast 99 kr och allt du behöver göra är att ta fram din mobiltelefon och skicka ett sms till oss.

Skicka ”transition 3-99 dina uppgifter” till 72500.

Till exempel: transition 3-99 Sven Svensson, Storgatan 1, 12345 Stockholm.

En avi på 99 kr skickas tillsammans med första numret på prenumerationen. Sms:et skickas utan kostnad.

Vill du ha stickers? Skicka ”transition stickers följt av din adress” till 72500 så postar vi en bunt klibbor till dig. Sms:et kostar 30 kr.

POSTTIDNING B | Transition | c/o Titeldata, 112 86 Stockholm

Why do you think it’s called a party?

Because deep down every human knows that the best thing about us hairless monkeys is our will to team up and do things together. Gathering a crowd might not always make things easier but it’s a water proof guarantee for more fun and a better show. A simple and stimulating truth, celebrated here

by Weactivists Ray Barbee, Wieger Van Wageningen, Tony Manfre, Love Eneroth, Mark Baines, Ben Nordberg, Cooper Wilt and Ricky Sandström.

– Go team, Go!

WeSC Concept Stores: Stockholm, Kungsgatan 66, PUB.03 / Örebro, Nygatan 26 / Falun, Östra Hamngatan 18