Transition #1 2014 by TRANSITION Magazine

N O .1 pris 65 kr

Mikkel Bang / P: Blotto

facebook.com/BurtonEurope

Åkare William Cramp Trick Seatbelt Foto anders neuman Plats stockholm

Februaridimman ligger tät och kuslig i Stockholms förort när William Cramp gör sin första entré i Transition och droppar in med en redig seatbelt. Divine som man skulle sagt på andra sidan Atlanten.

Special Twenty Year Anniversary Edition of

INSPIRED BY TWENTY YEARS OF PROGRESSION It started in 1994 by a group of skateboarders with a viewpoint that was nearly unheard of at the time -that skate shoes should be designed with skateboarder’s needs in mind. From there, the spark of innovation caught fire and led to a revolution in skateboard footwear and apparel. To celebrate this milestone, DC is proud to present “The LYNX.” Direct inspiration from one of our most beloved models modernized to meet the standards of today and tomorrow. For 20 years prior, and for 20 years ahead, DC’s dedication to progression inspires skateboarders around the world to DEFY CONVENTION

Watch the DocuMentary series online aDIDas.com/sNoWboaRDING

jake blauvelt • eric jackson • keegan valaika • kazu kokubo forest bailey • helen schettini the samba

INNEHÅLL TRANSITION NO.1-2014

UTGÅVA 68

006 Drop out 014 Ledare 016 Notiser 028 Suit up! 032 Först och främst 034 Nödvändigheter

036 Transition Winter Awards 046 Albert Nyberg 054 Kim Boberg 058 The Bunch 064 Erik "Kire" Karlsson 070 Sven Thorgren - Air & Style

072 Fernaeus 074 Gästkrönika 076 Sista ordet 080 Drop out

transition winter awards I december förra året gick återigen Transition Winter Awards av stapeln, i Åre. 18 priser delades ut i lika många kategorier när Sveriges bästa skidoch snowboardåkare skulle utses. Och vinnarna är...

erik karlsson Aka Kire, aka Street-machine har varit på många snowboardnördars radar under lång tid. Och det är ju verkligen inte konstigt. Efter att år efter år levererat sjuka full parts, mest nyligen i Scandalnavians kan ingen ha missat denne unge herres talang. Här går vi in på djupet med Erik och snackar sponsorer, trick, hipsterrykten och dåligt temperament.

the bunch Med inspiration hämtat från bland annat skatescenen går de sin egen väg och öppnar gång på gång upp nya dörrar inom skidscenen. Vi tog ett snack med The Bunch om deras nya projekt, inspiration och vikten av att ha så pass kul som möjligt.

Abbe nyberg Abbe Nyberg är känd för att leverera stil för mil på brädan. I detta personporträtt gör vi en djupdykning i hans tv-spelsberoende, varifrån hans 90-tals-inspirerande trickpåse kommer ifrån och hur det är att möta PJ Ladd i en game of skate.

12 TRANSITION 1-2014

TRANSITION 1-2014

LEDARE & REDAKTION

Tidsfördriv för Kalle Ohlson och Teo Konttinen innebär att invänta det rätta ljuset. Här i Riksgränsen. Foto lucas nilsson

Managing Director Anders Neuman anders@transition.se editor Viktor Josefsson viktor@transition.se

L I G H T W E I G H T,

F L E X

A N D

F E E L

Project Director Nicklas Persson nicklas.persson@transition.se Art Director Eliot Jönsson eliot@transition.se staff Photographer Lucas Nilsson lucas.nilsson@transition.se go-to-guy Viktor Telégin viktor.telegin@transition.se Administration info@transition.se Prenumeration Titeldata, Kundtjänst, 112 86 Stockholm 0770-457 137 prenservice.se

tidsfördriv Redaktör Viktor Josefsson

Tiden är onekligen något som kan gå både snabbt och långsamt. 2013 tyckes gå förbi med en väldans fart och vi fick uppleva en magisk vinter med mycket snö i stora delar av landet. Sommaren smög sig på snabbare än ögat och levererade såväl sol och värme som välfyllda skateparker. Hösten var väl aningens seg, så där som den alltid är. Men rätt var det var så var vintern här igen. Med detta sagt kan jag meddela att mitt nyårslöfte blir att leva mer i nuet och ta till vara på alla roliga saker som händer. För det är lätt att allting bara svischar förbi och så står man där och kliar sig i huvudet och undrar vad fan som hände. Nu den närmaste tiden tänkte jag ta mig tid och se ny historia skrivas. I februari går ju som ni alla vet Olympiska Spelen av stapeln, i ryska Sotji. Och i år får halfpipen sällskap i form av slopestyle. På plats har vi åkare på såväl snowboard, som skidor i de svenska stallen vilket mycket väl kan bädda för olympisk succé. Men det är ju inte bara tävlingsscenen vi ska hålla ögonen på under 2014. Jag är övertygad om att vi kommer få se en

och annan häpnadsväckande film under året. En av dem bör vara The Bunch's uppföljare till "Far Out" som grabbarna loggar shots till i detta nu. I detta numret kan du läsa om det projektet, samt varifrån de hämtar sin inspiration. Och när vintern till slut smälter bort och sopbilen gjort sitt är det dags för den efterlängtade skatesäsongen att dra igång. Vi har hängt ut med tv-spels-freaket; Abbe Nyberg, som är lite av en magiker när det kommer till att ha innovativ stil på brädan.

Tryck Sörmlands Grafiska Transition trycks på miljövänligt papper.

FEEL / H Y P E R S C R E E N C O AT I N G /

Frilansmaterial Du är välkommen att skicka in text och bilder, men kom ihåg att vi inte ansvarar för icke beställt material. Maila gärna innan du skickar. Krönikor Åsikter som framförs av gästkrönikörer står för dem själva och har ingen koppling till Transitions ställningstagande i olika frågor.

/ TA C T I L E & G R I P P Y /

LIGHT WEIGHT / LUNARLON CUSHIONING / / D E F L E C T S I M PA C T /

FLEX

Detta och mycket mycket mer kan du njuta av i årets första nummer av Transition. Trevlig läsning och se till att ta till vara på tiden och njuta av det som händer här och nu.

/ FLEXIBLE HERRINGBONE TREAD / / L I G H T- L AY E R U P P E R /

The Paper HUB Hudviksvallsgatan 6, 113 30 Stockholm N I K E . C O M / S K AT E B O A R D I N G

NIKE SB APP

NOTISER SNOW/SKATE/SURF

phoTo: ChriS holTer Ad: SleTTeN & ØSTvold

Tips välkomnas Maila redaktionen på info@transition.se

Åkare wille lindberg Plats Chamonix-Mont-Blanc Foto David Carlier freerideworldtour.com

Fargan Mahini representerar nu stolt Emerica footwear tillsammans med de övriga på teamet sen innan Nisse Ingemarsson, Stefan Helin, Filip Almqvist och David Jakinda.

David Carlier plåtade Wille Lindberg i Chamonix under hans run i Freeride World Tour i år. Så här beskriver David fototillfället. Jag kunde inte se Willes inrun bakom krönet. Så det var bara för mig att sitta och vänta in honom. När jag väl såg honom kom han flygandes som en kanonkula och jag blev förvånad över hur hög fart han hade i förhållande till det höga droppet. I år var det inte så mycket snö på den här delen av facet, så det krävs en hel del talang och ballar av stål att välja denna couloir!

Svenska Skateboardgalan

Betongboomen fortsätter, nästa medlem i ligan är Landskrona som just nu är i full planering av parken. Ritar gör Pivotech så skåningarna kan förvänta sig en böjar av högsta klass. Man räknar med att parken kommer bli runt 700 kvadratmeter och beräknad kostnad är 4 miljoner kronor. Vi väntar spänt med att se skisserna! Foto pulmanevent.se

absolut inte får missa? Maila oss på info@transition.se Martin Otttosson har setts säljandes sin dyrgrip, en Panasonic AG-HMC151 HD-videokamera, på blocket. Spekulationerna är många men det finns två möjliga förklaringar, antingen betalar det sig att göra reklam för Online kasinos och Martin har råd att köpa upp sig. Alternativ två är att podcast, kepsar, brädor, reklambyrå, fru och barn tar upp dygnets alla timmar och att filmandet hamnat långt ner på listan. Vi hoppas på det förstnämnda. Det börjar dra ihop sig för den nya No Limit-boken som går under arbetsnamnet "Skateboard, inte bara för tjejer". De sista justeringarna görs i detta nu och vi kan se fram emot grymt skatepepp i september när boken kommer ut. Och såklart, en grym releasefest!

Nu finns äntligen Phil Evans dokumentär "Coping Mechanism" ute! Filmen ger en grym inblick i hur Malmös skatescen är uppbyggd och innehåller intervjuer och åkning med bland andra Pontus Alv, Daniel Grönwall och Emma Fastesson Lindgren. Hyr eller köp den på vimeo.com/ ondemand/copingmechanism

nyförvärv Erik "Kire" Karlsson är ny på Volcom och ansluter med de övriga teamåkarna Jocke Rasmussen, Ludde Billtoft och Björn Lindgren. Det ryktas även om att Kire i vinter kommer teama upp med Pat Moore för att filma till hans kommande projekt. Riktigt spännande! Foto blue-parks.se

22 februari Källviken, Falun 9 mars Kärringberget, Leksand 15 mars Ekebyhovsbacken, Sthlm.

Det ryktas om att Abbe Nyberg kommer återvända till L.A. för årets upplaga av Battle of the Berrics. Mer om det på sidan 46. Tösabidarna kör tjejskate varje måndag på Bryggan i Malmö mellan kl. 18.00-21.00 med undantag för lov och röda dagar. Alla tjejer är välkomna oavsett ålder eller nivå! För mer info, spana in bryggeriet.org

Lördagen den 1 mars är det återigen dags för svenska skategalan som kommer hållas på Tyrol i Stockholm. Totalt kommer 13 priser delas ut i lika många kategorier. Rösta på din favorit på svenskaskateboardgalan.se

BLue parks kids tour - 14 Det är hög tid att boka in de resterande datumen för Blue Parks Kids Tour!

eat soup with a spoon

skateboard

Coverstory

mars

Niklas "Drängen" Ehnberg är en herre med rysligt ös, vilket inte gått helt obemärkt förbi. Han är nu senaste tillskottet på Appertiff.

Snowboarder Andreas Ygre Wiig chooses the Norrøna narvik 2-layer Gore-Tex® jacket for backcountry riding. Just as functional as eating soup with a spoon.

Pontus Alv och hans Polar vann (för andra året i rad) årets brand på Bright European Skateboard Awards, i Berlin. Stort grattis! Håll utkik efter svettiga skateboardåkare och stressade fotografer när Transition kommer till din betongpark i vår i jakt på material till årets skateparksguide. Sitter du inne på information som Check out our entire narvik collection at norrona.com/narvik or at your local Norrøna dealer, where they sell technical clothes for skiing & snowboarding – not spoons.

Welcome to nature

NOTISER SNOW/SKATE/SURF

Swedish Snowboard Series i Vännäs.

Foto skidor.com

februari

Tips välkomnas Maila redaktionen på info@transition.se

snowboard Många kända amerikaner och kanadensare var nyligen på väg till Stockholm men då vädret höll Rumänien-klass så sköts det på framtiden. Bli inte förvånad om många kända ansikten från andra sidan Atlanten dyker upp i huvudstaden när snön kommer.

sthlm 4-ever Tim Latte är noggrann med att visa var han kommer ifrån, oavsett var i världen han befinner sig.

Felix Remington Engström kör numera Lobster Snowboards. Jakob Wilhelmsson och Hampus Mosesson på Dnmt Dist kommer ta över Distributionen på Jones snowboards och Karakoram splitboard bindings. Caroline Degardh's onlinepart ligger nu på stadiga 40.000 views på Vimeo. C-Dawg har på köpet blivit nätkändis i Ryssland. You go girl!

B-Day Boy PJ Gustafsson fyllde nyss 35 och firade detta med stil, ös och elegans. Stort grattis!

George Persson har setts öva på sina gangster-squats på sociala medier den senaste tiden. om det innebär större kläder, engelska slanguttryck och påklistrade afterbangs får framtiden utvisa.

Foto lucas nilsson

Med detta sagt kan vi även meddela att samme Herr George slammade ur sig rätt rejält under ett mission i Stockholms förort. brutet nyckel- ben blev resultatet. Vi hoppas på ett snabbt tillfrisknande! Klas Beyer och Jocke Rasmussen blev trötta på svensk husmanskost och brist på äventyr och kommer därför spendera resten av vintern i USA. Kalifornien närmare bestämt. Vi kan garanterat vänta oss såväl humoristiska som ösiga edits. America F**k Yeah! Allas våra favorit-Lemmlar Markus Lemke och Rolf Nylinder kommer ses med Salomonbrädor under fötterna under vintern. När kommer första collaben?

banked slalom Den 8-11 maj går den andra upplagan av Riksgränsen Banked Slalom av stapeln.Tre dagar av klassisk snowboardtävling bland midnattssolens vackra berg. Häng med och shredda tillsammans med dina polare! Mer info på transition.se/banked

Tor Lundström kör numera för Bataleon Snowboards, Switchback Bindings och Bataleon Outerwear.

Julia Lundberg har gått och fått support genom Volcom och Electric. Niklas Askmyr svidar om och syns numera i kläder från Rip Curl. Viktor Wiberg har nu lagt snowboardkarriären på hyllan för att studera Teknisk Fysik samt skriva en d-uppsats på Paradise Hotel. Sven Thorgrens mamma har nyligen blivit hovets nya informationschef. Det enda vi kan säga om detta är att det är sjukt synd för Sven att Madde redan är paxad. Vi har smygkikat på DC's snowboards för nästa säsong. Bland annat kommer de göra en serie brädor med Vincent Skoglunds bilder. Svårt att bestämma sig för om man ska hänga den på väggen eller röja loss i parken med dem. Lär bli det senare alternativet...

NOTISER SNOW/SKATE/SURF

Foto daniel bernstål

Tove Holmgren

Ordet "tjejsnowboard" kan i mina öron klinga rätt tråkigt. Man säger ju inte "killsnowboard". Vad är det som är "tjejigt" och "killigt"? Är inte alla olika? Åker inte alla på olika sätt? Visst, det kan vara skillnad på tjejer och killar som åker snowboard, trickmässigt, stilmässigt, så är det, men behöver vi placeras in i olika fack för det? Behöver vi jämföras?

Jamil Danielsson kommer från Umeå, men bor idag i Göteborg, vilket märks. Han har en redig norrländsk pop, men samtidigt en mjuk, skön stil som bara de goa gubbarna i söder äger. Du har säkert sett honom på de mest klassiska spotsen i götet, eller i edits från Random Quality Goods. Men hur är det egentligen med sysselsättningen på vintern, vad är den bästa bakfyllekuren och vad kan frekvent tatuerande ge för fysiska men? Här är 5x5 med Jamil.

5 saker du gör för att genomlida vintern? 01. Åker skateboard inomhus. 02. Lyssnar på Musik. 03. Lagar mat. 04. Hänger med flickvännen och kompisar. 05. Dricker öl. 5 bästa sakerna att käka på bakfyllan? 01. Shrimp-tacos. 02. Pizza. 03. Cevapcici. 04. Burger King. 05. Ägg & Bacon med hotsauce. 5 bästa låtarna att skata till just nu? 01. El Michels Affair - Uzi. 02. Booker T and the MG's - Time is tight. 03. The Gap Band - Outstanding. 04. B, B & Q - Ricochet. 05. The Cool Notes Natural Energy. 5 skatare som inspirerat dig? 01. Stefan Janoski. 02. Johan Florell. 03. Nestor Judkins. 04. Dennis Busenitz. 05. John Magnusson.

5 lite udda saker folk inte vet om dig? 01. Tappar all blodtillförsel i vänster arm när jag tatuerar den, men fortsätter göra det. 02. Bodde några månader på Hisingen och kommer aldrig göra om det. 03. Har överlevt stora delar av mitt vuxna liv på mat från Burger King. 04. Har sedan 3 år tillbaka blivit debiterad mellan 1-80 öre extra varje gång jag köpt en pizza med kort 05. Dansar bättre än dig.

Jag förstår att många utgår från det manliga könet då man tänker på snowboardåkning, eftersom det är så många fler killar som utövar sporten och lever livsstilen. Men ju mer man särskiljer på oss desto längre ifrån varandra kommer vi som åkare också. Det ÄR färre tjejer än killar som har en passion för snowboard och det ÄR mycket mindre konkurrens. Det tror jag kan påverka den personliga snowboardutvecklingen. Många tjejer tänker (även jag ibland): "Om hon kan göra det där tricket, då kan jag också försöka." Men om en kille gör tricket så tänker man automatiskt att man kanske inte klarar av det, att det är för svårt, eftersom "han är ju kille och bättre". För mig är det viktigt för inspiration, utveckling och pepp att åka tillsammans med andra och då spelar det ingen roll vad det är för mix i gruppen. Men för vissa tjejer kan det vara mer utvecklande och inspirerande att åka ett gäng tjejer som kan peppa varandra, så självklart är det viktigt att behålla och kanske till och med utöka den konstellationen så att fler tjejer börjar och fortsätter åka snowboard. För det skulle vara fett med fler tjejer i parkerna tycker jag! Så mer av allt. I tävlingssammanhang, som är ett ämne för sig, är det självklart bra att man delas upp i "damklass" och "herrklass" eftersom det faktiskt Är skillnad på snowboardåkningen. Tjejer och slams Vissa verkar tro att man som tjej slår ihjäl sig om man slammar på exempelvis ett handrail. Men killar klarar ju av vad som helst och hur mycket som helst (?). Jag har slammat sjukt mycket i mina dagar, och visst gör det ont som fan ibland, men jag tror inte att jag är så mycket skörare än en kille och jag lär mig något av varje slam. Det går ju oftast bra. Att tjejer inte skulle tåla lika mycket, att vi skulle vara så sköra, är bara något som är inpräntat hos allmänheten. Självklart har den kvinnliga kroppen inte samma muskulatur som skyddar, men vad är skillnaden på mottagandet av krascherna annars?

GRAVITY

Årets kvinnligaste snowboardåkare Jag blev överlycklig då jag i år vann Transitions pris för "Årets Snowboardåkare - Dam". Och jag blev lika glad då jag fick grattishälsningar från vänner som skrev: "Grattis för priset till Årets Kvinnligaste Snowboardåkare!". Dessa meddelanden var ju så klart lite felformulerade, men jag tycker att den bemärkelsen var skitbra. En kvinnlig snowboardåkare är väl precis vad jag är? Jag önskar att man som snowboardåkande tjej slapp placeras in i ett "tjejfack" och att tjejer som åker snowboard skulle kunna få vara som vem som helst som åker snowboard. Jag är tjej och jag råkar, likt många andra killar och tjejer, älska att åka snowboard. Om det inte fanns något genustänk i backen tror jag att fler skulle våga ta för sig! Vi behöver inte jämföras men vi är alla olika.

HELMET

5x5

Jamil Danielsson

Low-PRofILE. LEss buLk. MoRE sTYLE. PRoVEn PRoTEcTIon.

HELMET fEATuREs:

HTTP://RIDETsG.coM

ABS Hardshell

Distributed by boRkA sPoRT . http://www.borkasport.com 0490-36640 anyone@borkasport.com

Snug Fit

Low Fit

Air Flow

TEAM SNOW // Elias Elhardt – Iouri Podladtchikov – Gian Simmen – Silvia Mittermüller

Quick Click Earpads

Scan to check all color options

Foto Philip Esse

Tjejsnowboard?

PHOTO: ELOOA/MIKE WECHSELBERGER III RIDER: ELIAS ELHARDT

we s c.co m

Tips välkomnas Maila redaktionen på info@transition.se

22 Foto GÖSTA FRIES

Burton Speakeasy En early release-modell som var med i tävlingen om att designa ditt egna motiv. Sverige fick enbart 3 brädor till sverige i 155 längd samt 158 cm. Med ett klassiskt camber spann twin flex, twin shape sintered WFO base samt handmade Craig's factary i Burlington, VT. Kan man hitta en fetare parkbräda för 2014?! Brädan hittas på Hollywood på Östra Hamngatan i Göteborg.

facebook-fenomen Jonas Wilhelmson har gått och fått en alldeles egen fan page på Facebook. Helt klart på tiden tycker vi, spana in den!

True to this När Volcom grundades 1991 var de ett av de allra första bräd-företagen som inriktade sig på skateboard, snowboard och surf samtidigt. Nu kommer filmen ”True To This”. En film som fångar det vi gillar allra mest. Premiär i mars.

instagram Följ oss på Instagram för de allra steezigaste bilderna, @transitionmagazine

Snow-skate à la 2014 Högdalens skatepark i Stockholm har blivit lite av ett snowboardmecka under vinter tid, när betongen är snötäckt. Vi får se om trenden sprider sig till resten av landet.

fokus

Evelina Nilsson

Hej! Mitt namn är Evelina Nilsson, jag är 22 år gammal och min stora kärlek i livet är skidåkning. Jag har åkt skidor så länge jag kan minnas och det är den grej som ger mig mest glädje av allt jag gör. Till att börja med vill jag berätta vilken stor ära det är för mig att få skriva här. Redan som kid tyckte jag att Transition var den coolaste tidningen som fanns. Jag har varit inne mycket på fokus ett tag nu. Det är bra att kunna fokusera när man har hundra tankar i huvudet nästan hela dygnet. Jag är en person som alltid tänkt och funderat mycket så fokus är något som jag alltid fascinerats av. När jag började på puckelpistgymnaiset i Järpen var jag en liten fågelunge som gjorde sig redo att testa sina vingar. Jag fick såklart lära mig sjukt mycket och det är åren på gymnasiet som format mig till den skidåkare jag är idag. Under hela min skolgång så var alltid fokus något som jag ville lära mig mer om. Jag tyckte inte att jag var tillräckligt fokuserad alla gånger. Jag funderade och funderade på hur jag skulle lära mig att samla alla tankar inför tävlingar, nervositeten tog ibland över och ibland när jag kom ner tyckte att jag att jag hade kunnat göra allt lite bättre. I puckelpist går allt sjukt snabbt så det gäller att kunna sitt åk och sen bara släppa och köra. Under mitt sista år började pusselbitarna trilla på plats. Jag tror att allt egentligen handlade om att vara säker på sig själv och lita på sin kapacitet. Det låter ju såklart självklart när man säger det men förmodligen måste man låta det ta sin tid som allt annat. Jag märkte nu hur yttre omständigheter inte längre påverkade mig, tankar som snurrade innan jag skulle köra glömdes bort när jag väl stakat iväg. Fokus är alltid något som kommer tillbaka till mig, som jag sa, det fascinerar mig och jag är säker på att jag kan bli ännu bättre. Ju mer fokuserad jag är desto lättare blir det att utvecklas. I höst har jag hittat ett sjukt bra sätt att lära mig mer om fokus. Yoga och meditation. Yoga är något som funnits i mitt liv sen högstadiet men det är först nu som jag förstår hur bra det är. Meditationen är jag ny på och det kräver mycket av min koncentration. Men jag kommer fortsätta meditera lite varje dag för jag märker hur viktigt det är för mig. I både yoga och meditation övar man på att vara här och nu, släppa alla tankar och starta om på nytt. Jag tror att det är sjukt bra att ha med sig när man är ute på berget och ska göra något man tycker är svårt eller läskigt. Man lär sig att släppa alla tankar och på så vis vara fokuserad för det man ska göra här och nu. Alla har såklart sina egna knep på att hitta fokus och vissa kanske har det mer naturligt än andra. Men jag skulle ändå rekommendera alla att testa meditation och yoga, om inte annat så är det ett roligt sätt att hitta sin rörlighet i kroppen. Jag ska inte flumma ut alltför mycket men jag måste även tillägga att själen blir gladare av det också. Jag kommer fortsätta yoga och meditera så länge det ger mig glädje på samma sätt som att jag kommer fortsätta åka skidor så länge det är kul! May the force be with you and you be with the force...

S HO T B Y A N D E R S N E U MA N

NOTISER SNOW/SKATE/SURF

fac e b o o k . c o M /t r an S i t i o n M aG Tips välkomnas Maila redaktionen på info@transition.se

t r an s i t i o n . s e

t W i t t e r . c o M /t ran Si ti on MaG

Foto tösabidarna

jag é inte bitter Emma Fastesson Lindgren

Det här året har vi sett enorma framgångar för den kvinnliga skatescenen i Sverige. Aldrig tidigare har uppmärksamheten och resultaten varit av så stor framgång. Låt mig ta er genom 2013:s härliga resa. Allt började med en mörk vinter. En vinter fylld med snö och varm choklad, en perfekt kombination för ett fortsatt gott år. Som vanligt laddades det mycket i Föreningen Bryggeriets lokaler, personer som till exempel Axel Wellton, Sarah Meurle och Daniel Grönwall lyste upp vardagen med stora trick och vacker gemenskap. Detta smittar självklart av sig på alla, men främst tror jag att det gjorde ett stort intryck på Tösabidarna (Bryggeriets kvinnliga skejtare). För under den tidiga våren och resterande sommaren exploderade de. Först och främst var de de första som vågade sig sig ut i kylan för att slasha lite på Stapelbäddsparken. Därefter åkte de på en internationell tour kallad Öresundrunt. Med start från Malmö tog de sig upp till Helsingborg, körde några rundor på Jutan Skatepark, bland annat sattes allt från fs nosegrinds till bs handplants. Därefter seglade de över till till Danmark för att ta sig till København Skatepark, dejligt!

av pengar och Adam Smiths osynliga hand får han uppmärksamhet. Men mer om det en annan gång. Att en stor profil uttalar sig om en minoritetsgrupp inom sporten och samtidigt nervärderar den så orsakar det en splittring. Detta är inte vad vi behöver som skatescen. Om fler tjejer börjar skata växer gemenskapen och slutligen får skateboard mer uppskattning och omsättning. Sommarens stora final var Ultra Bowl 5, en tävling fylld med spännade aktiviteter så som premiär på Phil Evans "Coping Mechanism" och mattorget på Gustav Adolfs torg. Till Ultra Bowl hade mängder av rippare kommit, Denis Lynn, Kevin Kowalski och Julia Brückler. Men tävlingen hade även chansen att välkomna flera X GAMES-tävlande till Get Set Go! Kvaliteten har aldrig varit så hög och tävlingen har aldrig lockat så mycket folk. När höstens vindar rullade in över det skånska riket kunde man inte bara se att skate-peppen var av högsta grad utan att Tösabidarna även hade blivit fler. Föreningen Bryggeriet meddelar att det är det högsta ökningen sedan starten. Aldrig har förutsättningarna varit så starka och jobbet bakom så hårt.

"Some girls can skate but I personally believe that skateboarding is not for girls at all. Not one bit." - Nyjah Huston, Thrasher intervju 2013

Men trots dessa dessa framgångar både nationellt och internationellt blir de skatande tjejernas publicitet i skuggan. Förutom att inga större tidningar tar initiativet att skriva om det, uppmärksammas de inte ens på årets avslutningsfest, Svenska Skateboardgalan. Absolut är juryn fylld med insatta och kompetenta människor, men hur i all fridens namn kan 56 av 56 priser nomineras till män? Detta är oroväckande siffror. Självfallet finns det ett pris som endast går till just Årets Kvinnliga Prestation, men resten? Det heter ju inte Årets Manliga Skatare eller Årets Manliga Utländska prestation.

När en av världens mest publicerade skateboardåkare går ut och säger att tjejer inte ska åka skateboard spricker en del av glädjen. Jag hade ingen aning om vem Nyjah Huston var förrän förra året. Ärligt så imponerar inte han heller. Hans skatande är så abstrakt och okreativt att jag inte kan relatera till det över huvudtaget. Personligen anser jag att det finns 100-tals mycket coolare skatare än just han, men på grund

Det är dags att att uppmärksamma och beundra alla skatare, vare sig de kastar sig ut för trappor eller pushar på gatan. Idag är det inte så och det måste förändras. Ingen klarar sig utan den andra. För att kunna hålla kvar den originella känsla som finns för skateboard krävs det att alla blir hörda, oavsett kön. Annars kommer skateboard, liksom musik, att förstöras och kommersialiseras av opersonliga storföretag.

Sommaren bjöd på allt från Get Set Go!-tävlingar i norr till sol på Gastelyckan. Varje lördag åkte Tösabidarna ut på äventyr till flera av Skånes nybyggda parker så som Trelleborg och Örkelljunga. Det var en underbar tid, men solen har ju också sina fläckar:

Emma Fastesson Lindgren har varit aktiv i den svenska skateboardscenen sedan 2007. Hon har bland annat drivit och utvecklat webb-serien SLash Teve. Förutom skate inom landet har hon topplacerat sig i internationella tävlingar runt om i Europa. För tillfället är hon rankad 12 i världen.

Dit t åkpep på nät et när det kom m er t il l snowboard, skat eboard, skidor oc h su rf! @ t r an S i t i o n M aG aZ i n e

v i m e o . c om/ tran s i ti on

NOTISER SNOW/SKATE/SURF

Tips välkomnas Maila redaktionen på info@transition.se

skidor

extrem makeover Efter många års trogen tjänst hoppar nu Sverre Liliequist av Nordica för att teama upp med Extrem, som kommer förse han med skidor framöver.

ROAD TESTED RAMP JAM PÅ ISPO Under årets ISPO-mässa i München gick även Volcoms traditionsenliga miniramps-tävling av stapeln. I år gick det även vägen för våra svenska åkare på plats där Oski Rozenberg Hallberg vann och Fernando Bramsmark kom trea.

Foto jonas adolfsson

Go sock yourself Melowe släpper en helt ny kollektion som kommer finnas i butik i slutet på mars/början på april. Kollektionen innehåller 12 nya styles plus 3 till av en tjockare strumpa. Det kommer även dyka upp lite olika colabs under året som kommer bli spännande. Håll utkik efter detta på melowe.se

Foto nils svensson

bra blir bättre Värnhemstorget i Malmö kommer få en ansiktslyftning i år. Ytan ska göra mer skatevänlig med bänkar och granit-hubbas. Bakom detta projekt står Martin Pennlowe, Bryggeriet och Malmö stad. Big up's!

Foto hollywood.se

Bear-bound Karl-Anton Svensson är äntligen fri från skador och firade detta med att flyga över Atlanten och hänga ut i parken i Bear Mountain. Håll dig uppdaterad på transition.se för sköna edits.

Evelina Nilsson kommer under januari att åka till Japan tillsammans med Sandra Lahnsteiner och en rad andra internationella freeride tjejer för att samla material till uppföljaren av filmen Shades of Winter, en film som under hösten har hyllats på filmfestivaler världen över. Med detta tar Evelina ett stort steg mot att bli mer erkänd även utanför Sveriges gränser. I filmen kommer man att kunna se samtliga tjejer från Peak Performance internationella team. Oscar Scherlin har under de senaste säsongerna synts mer och mer utanför parkernas gränser och i slutet på januari kommer han även att ställa upp i sin första FWQ. Återstår att se hur Oscar hanterar branterna i Chamonix. Måns Bertz Wågström plockade hem första platsen på säsongens första SST-stopp i Funäsdalen. På damsidan var det Tova Stål som stod högst upp på pallen. Frej Jönsson har haft en stark försäsong på den svenska tävlingsscenen. På skidtestarhelgen i Tandådalen plockade han hem 2:a platsen på Powerbreak Air och nu senast knep han 1:a platsen på ”Under The Lights” i Vemdalen!

dramatisk då Tom lyckades tajma in en magsjuka. Lagom till takeoff brakade helvetet lös och det ryktas kaskadspyor bland sätena och missnöjda medresenärer. Precis i tid till X Games passade Henke Harlaut på att utöka trickpåsen med en rightside nosebutter dubbelcork 1260. Och sedan dängde han in ännu ett nytt trick på träningen till X Games i Aspen. Switch Butter Dub 10. Och som vi alla vet ger övning färdighet och Henke följde upp förra årets Big Air-guld med ännu ett! Det vinnande tricket blev en nosebutter triple cork. BOSS! Åkarklubbens Johannes Andersson uppdaterar garderoben och kommer numera sladda runt med Rip Curl kläder på Åreskutan! Det kan mycket väl vara sluttävlat för Simon Dumont. Efter en del hjärnskakningar nyligen och beskedet att han inte tog sig till OS i Sotji lade han ut denna tweeten: I think I just skied my last pipe comp ever. Sorry for letting you all down. I tried my hardest to make it to the Olympics. #bummed

NORRA EUROPAS

STÖRSTA SNOWPARK KONCEPT

En riktigt god nyhet för er som på något vis kommer tvingas följa OS via radio är att Jim Johansson Wolf axlat rollen som radiosportens expertkommentator. Lasse Granqvist släng dig i väggen! Den 6 april har det blivit dags för B&E Inventational, i Les Arcs, där Henrik harlaut och Phil Casabon står som värdar. Bland de klara, inbjudna åkarna hittar vi namn som Tanner Hall, Candide Thovex, Jossi Wells och Oscar Harlaut. Håll ögonen öppna för updates på transition.se Tom-Oliver Hedvall har nyligen vart på skidtripp till Iran. Hur som helst blev flygningen dit något

facebook.com/klappensnowpark

SUIT UP! ADIDAS

Deer run 2l 3299:-

ADIDAS The Samba 2199:-

ELECTRIC EGBS2 1399:-

28 TRANSITION 1-2014

Äntligen tycks snön ha nått Sverige och äntligen blir det shred med brädan och laggen på riktigt. Skulle det vara så att tomten inte förutspådde att vi skulle få ett drömskt vinterland behöver du inte oroa dig. Här har du några väl valda produkter för en riktigt lattjo stund i det vita guldet.

BURTON

NIKE

Wheelie Double Deck 2500:-

LUSTRE 2100:-

NIXON

NIKE

GOPRO

ELECTRIC

The Sentry LeatheR 1700:-

HERO 3 white edition 2499:-

VAPen 2000:-

EG2 1699:-

WESC

VOLCOM

Deen Jacket 1800:-

sloGAn insulAteD 2399:-

O'NEILL

Glamour Pant 1600:-

NIKE SB

LUNAR ONESHOT 1100:-

BURTON

The White Collection Pro 5500:-

SECTOR 2000:-

ADIDAS

Ah80 cAtchline 1299:-

BURTON Cartel EST 2499:-

TRANSITION 1-2014

SUIT UP!

VOLCOM WEIRDETTE 799:-

norrøna

WESC

Brien s/s 600:-

WESC

narvik Gore-Tex 2L 3999:-

We Activist Tee 350:-

DR.ZIPE

Lynx S - PEWTER 899:-

30 TRANSITION 1-2014

Mistress 899:-

ELEMENT

baseball intial brick 399:-

norrøna

BURTON

NIXON

hellbrook 3199:-

THE 48-20 CHRONO 3500:-

loFoTen gore-Tex Pro 5499:-

crown flat 1300:-

TSG

VOLCOM

DR.ZIPE

DYNASTAR

nyjah s 999:-

Healer 799:-

DYNASTAR Cham 107 5999:-

Anarak 1999:-

Look Pivot 18 3499:-

VOLCOM sUB Boot 1699:-

TRANSITION 1-2014

Foto daniel bernstål

Foto daniel rönnbäck

Röjiga ollies är lite av stockholmarnas specialitet, särskilt George Perssons.

norska marknaden. Enligt den danska kvällstidningen B.T. greps Norge under en tid av "smörpanik".) Första rådet du kommer ge dina framtida barn? Att de inte ska åka skidor… Nä, det kan jag inte säga. Då kommer Robban (Georges team manager på Salomon) bli sur. Så mitt svar får bli att de ska göra vad de själva vill! Första du skulle göra om du var Miley Cyrus för en dag? Jag skulle göra precis det hon gör nu! Tycker hon sköter sig fint. Mycket närgången kärlek och samtidigt skapa ett medialt uppror, så mycket det går!

först och främst med George Persson TEXT Viktor Telégin FOTO daniel rönnbäck & daniel bernstål

et kan vara svårt för gemene Svensson att förstå hur någon kan bo och åka snowboard i Stockholm och samtidigt bli bra på det. Nio av tio som lyckas på snowboard och skidor bor i närheten av ett berg, eller i alla fall i en del av Sverige där de garanterat har en vit vinter. Men då och då dyker det upp ett undantag och när det väl händer så är de väldigt sällan bara bra. Det är oftast riktigt bra! George Persson är en av dem. Han är definitionen av en huvudstadsgrabb. Nonchalant attityd, glimten i ögat och aldrig lagt ett rent skär i hela sitt liv. Vi satte oss ner för en första intervju. Trots kortfattade svar lyckades vi ta oss från en FS 180, via Miley Cyrus till en tårta i Jimmie Åkessons ansikte. Först och främst med George Persson!

Första gången du åkte snowboard? Det var nog någon gång när jag var sex bast skulle tro, men det var inte förrän som jag la av med hockey för fyra år sedan som jag började åka mer. Då i Väsjöbacken i Sollentuna, men nu är det Hammarbybacken som gäller för mina föräldrar har flyttat till Vasastan. Första tricket du satte? FS 180 skulle jag tro. Första du tänker på när du vaknar? Att det inte är någon snö alls… Just nu i alla fall, vilket är väldigt deppigt! (När den här intervjun gjordes hade Stockholm lika lite snö som Fredrik

32 TRANSITION 1-2014

Reinfeldt har hår.) Vem var din första förebild? Scott Stevens tror jag. Det var den första fullparten jag såg på YouTube. Första låten du lyssnar på för att bygga åkpeppet? So Sophisticated med Rick Ross måste det nog vara. Lyssnar på väldigt blandad musik, men när det kommer till snowboard blir det mycket hiphop. Första crewet du var med i? 3.5 Clique. Det är jag, Jesper Sjögren, Elliot Isacson, William Cramp, Rasmus Andersson, Nonne Reif, Kalle Palo-

heimo och David Sörme. Vi startade det i höstas för att få fler kids att bli peppade. 3.5 Clique kom vi på för att det bara är tre av oss som är arton och ingen av oss får gå på Systembolaget, så det blir mycket trefemmor (folköl). Så det är både för att peppa kids att åka bräda, men även att drick a folköl, haha! Första du skulle göra om Norge invaderade Sverige? Skulle komma över så mycket smör som möjligt, så jag skulle kunna langa smör. (I slutet av 2011 fick Norge en akut brist på smör, vilket ledde till en kraftig höjning av smörpriset på den

Första film du skulle rekommendera? DÉJÀ VU för att den är så sjukt jämn och bra! Louif Paradis, Frank April, och hela Québec ligan. Första låt du spelar på din gitarr för en tjej? Vet fan inte… Jag försöker undvika den här lägereldssnubben, den stereotypen, så jag inte. Vet faktiskt inte om jag spelat en låt för en tjej någon gång! Första projektet när snön faller? Det blir en grej med Salomon. Jag och William Cramp ska göra ett onlineprojekt som vi släpper tillsammans. Håll utkik! Första stiltips du skulle ge Dennis Olzon på Brädkultur (skate- och snowboardbutik på Norrlandsgatan i Stockholm)? Det här är inget stiltips, men jag skulle vilja säga åt honom att sluta kalla andra för hipsters när han har sotarmössa själv! Första du skulle göra om du träffade Jimmie Åkesson? Ja, jag skulle vilja fråga vad som var felet med honom! Var folk elaka mot dig som liten och varför har du ett sånt mindervärdeskomplex? Något sånt tror. Sen skulle jag kasta en tårta hårt i ansiktet på honom, och följa upp succén!

TRANSITION 1-2014

Nödvändigheter Wille lindberg

Ett gäng liftkort, med det mest nödvändiga högst upp. Även om Wille lärde sig åka skidor i Schweiz så var det Riksgränsen som fostrade denne västkustbo.

För dig som inte är rädd för att ha roligt i hög fart: Dynastar Cham

Två par goggles från Kask of Sweden. Ger ett fläckfritt och bra synfält, samtidigt som de plockar fram den perfekta bummarbrännan till våren.

FOTO mattias hargin TEXT Viktor Telégin

Utanför hotellkomplexet Austria Trend Alpine Resort i Fieberbrunn sprider friåkaren Wille Lindberg ut sina nödvändigheter. För varje pryl han lägger ut kommer han på en han glömt och springer upp på sitt hotellrum. Att glömma saker är lite Willes grej, om vi bortser från att han är en av världens främsta skidåkare. Både denna och förgående säsong lyckades han missa säsongens första flyg, och då pratar vi inte om timmar, utan veckor. Han har även lyckats resa till två tävlingar i rad utan pjäxor. Men, denna glömska drabbar ingen annan än Wille, vilket kombinerat med en stor aptit för det roliga i livet även blir en av de främsta egenskaperna med denne hårfagre skidåkare. När den här fotograferingen genomförs befinner sig Wille i Fieberbrunn i Österrike för det tredje stoppet av Freeride World Tour. En tour han har för avsikt att vinna, och vi som sett honom åka vet att det är fullt rimligt. De prylar som tillslut pryder snön kanske inte går ner i Willes ryggsäck, men som en tävlande friåkare är ett större bagage ett måste. Hoppas ni läsare uppskattar vad ni ser, för även om Wille lyckades glömma några av prylarna i lobbyn lite senare så är det här hans nödvändigheter! Willes bror, Calle precis återvänt från Afghanistan har tagit en välbehövd ledighet och rest med Wille under ett par stopp på Freeride World Tour.

34 TRANSITION 1-2014

Att åka utanför pisten utan transceiver är som att smörja in sig i blod innan du badar i havet utanför Sydafrika

En croissant, ett ägg och solskydd. Willes svar på en Swiss Army knife. Både skydd och energi i en liten hög.

En påse pulver för en riktig byggare!

"Ulula cum lupis, cum quibus esse cupis!" - Tjut med vargarna, om du vill vara med dem!

TRANSITION 1-2014

Foto petter cohen

Årets parkshredder, skidor Henrik Harlaut Den här herren är med och leder utvecklingen för hela skidscenen och lär fortsätta göra det ett bra tag framöver. Och vi kan väl säga så här: Nosebutter Triple 1620!! Årets parkshredder på skidor är Henrik Harlaut. Nominerade Jesper Tjäder, Oscar Wester

Foto daniel rönnbäck

Årets storabergsåkare, dam Matilda Rapaport Med en säsong beståendes av enbart pallplaceringar och en avslutning väl värt sitt namn, kombinerat med en sinnessjuk filmpart är vi oerhört glada att presentera årets storabergsåkare på damsidan: Matlida Rapaport.

uciahelgen i Åre, 2013 blev en oförglömlig sådan. Fotbollssgalan kan slänga sig i väggen. Likaså Grammis och Oscar. Nu snackar vi Transition Winter Awards. Sveriges bästa skidoch snowboardåkare skulle koras och 18 priser delades ut i lika många kategorier, innanför Dahlboms väggar. Och efter presentationer, tacktal, skål och skrål blev det till att svänga sina lurviga då natten förvandlades till ett slags extasliknande inferno…

Nominerade Christine Hargin, Evelina Nilsson

Och vinnarna är… 36

Foto frode sandbech

Foto anders neuman

Foto daniel bernstål

Årets snowboardåkare, herr

Årets Rookie, snowboard Måns Hedberg

sven thorgren

Att sikta mot stjärnorna, men hamna i trädtopparna räcker inte för den här killen. Han är redan långt ovanför atmosfären. Det har resulterat i sjukt feta trick, grymma filmparts och en plats i det svenska landslaget. Årets Rookie på snowboard är Måns Hedberg.

Att gå från att vara bra, till att bli i princip världens bästa gör man inte helt obemärkt. Hans filmparts visar stil och ös. Hans tävlingsresultat likaså. En komplett åkare som gemene man lär bli varse om under OS! Årets snowboardåkare är Sven Thorgren.

Nominerade William Matisen, Calle Sköld

Nominerade Erik Karlsson, Nils Arvidsson

Foto daniel rönnbäck

Foto lucas nilsson

Årets filmpart, snowboard, herr

Årets filmpart, skidor, dam

Zebbe Landmark

Matilda Rapaport

Den här parten har inte bara väckt uppmärksamhet i Sverige, utan även i hela snowboardvärlden. Den definierar snowboardglädje! Årets filmpart, snowboard herr går till Zebbe Landmark för sin part i Quiksilvers ”Take it Easy”

Adrenalinkickarna fullkomligt öste ner när den här tjejen laddade sina lagg och visade var skåpet ska stå, både i pudret och på stora berg. Grymt jobb som visar vägen för hur grymma skidåkare Sverige faktiskt producerar. Årets filmpart går till Matilda Rapaport i Shades of Winter.

Nominerade Viktor Wiberg - Scandalnavinas, Erik Karlsson - Scandalnavians, Jonte Lindhe - Daggers, Nisse Arvidsson - Dopamine

PRESENTERAS AV

Nominerade Evelina Nilsson - Season edit, Christine Hargin – Season edit

årets snowboardåkare, HERR PRESENTERAS AV

Bs 1080 on lock under X Games i Aspen.

Att gå från att vara bra, till att bli i princip världens bästa gör man inte helt obemärkt. 39

Vare sig det gäller storabergsåkning eller fluffigt puder, som här, är Christine Hargin en mästare på laggen. En väl värdig vinnare av "Årets Skidåkare".

Årets skidåkare, dam Christine Hargin Vi minns alla hur Michael Jordan kunde dominera på basketplanen under 90-talet. Det verkar som om denna tjej gör exakt detsamma under 10-talet. Fast på berg runt om i världen. En väl värdig vinnare. Mina damer och herrar, årets skidåkare: Christine Hargin. Nominerade Matilda Rapaport, Filippa Ring

Foto anders neuman

Årets streetåkare, snowboard Erik ”Kire” Karlsson

Foto Hannes Söderlund

Årets railripper på snowboard har tagit hela den svenska streetscenen till helt nya nivåer och slutar aldrig att imponera. Den här killen kör riktigt stora, gnarly och kreativa spots vilket har fått landets alla brädentusiaster att jubla. Årets streetåkare på snowboard är Erik ”KIRE” Karlsson!

årets SKIDÅKARE, DAM PRESENTERAS AV

Nominerade Viktor Wiberg, Ludwig Lejkner

Foto DAVID MALACRIDA

Foto DANIEL BERNSTÅL

Foto Daniel tengs

årets SNOWBOARDÅKARE, DAM PRESENTERAS AV

Ren stil och galet ös kännetecknar denne unge herre. Han är Sveriges svar på Zlatan inom jibbscenen.

Årets snowboardåkare dam

Årets Rookie, skidor

Tove Holmgren

Ännu en stjärna har fötts på den svenska skidhimlen och det lär inte ta slut där. Med såväl grym stil som ös i både park och på gatan kammade han hem den åtråvärda vinsten i Superunknown. Årets rookie på skidor är Magnus Granér.

Den här tjejen personifierar en komplett snowboardåkare. Park, puder och rails. Den här säsongen hon blandat tävlingsresultat med en grym filmdel i Scandalnavians. Årets snowboardåkare på damsidan är Tove Holmgren. Nominerade Caroline Degardh, Cecilia Larsen

Magnus Granér

Nominerade Filippa Ring, Emil Granbom

Foto ANDERS NEUMAN

Vi minns alla hur Michael Jordan kunde dominera på basketplanen under 90-talet. Det verkar som om denna tjej gör exakt detsamma under 10-talet. Fast på berg runt om i världen. Blod, svett och bangers. Tove Holmgren visar vägen för hela scenen. Här med ett fett gap från Umeå.

Årets streetåkare, skidor

Årets parkshredder, snowboard

Lucas Stål-Madison

Sven Thorgren

Den här killen är nästintill en magiker när det kommer till att visa kreativitet ute på gatan. Att han dessutom utstrålar stil och skidpepp som får vem som helst att tappa hakan gör inte saken sämre. Årets streetåkare på skidor är Lucas StålMadison!

Få stompar så feta trick som denne herre. Och då snackar vi både hopp och rails. Han är konsekvent, har nerver av stål och är oerhört utmärkande. Inte minst när han nu har sina trippels on lock. Sotchi, ni är varnade! Årets parkshredder på snowboard är Sven Thorgren.

Nominerade Maximillian Smith, Jesper Tjäder

Nominerade Måns Hedberg, Niklas Mattsson

årets SKIDÅKARE, HERR PRESENTERAS AV

Årets Park 2013 Pinkpark, Lindvallen

Årets storabergsåkare, herr

Adrenalinkickarna fullkomligt öste ner när den här tjejen laddade sina lagg och visade var skåpet ska stå, både i pudret och på stora berg.

Wille Lindberg Han har under det gångna året visat att han är att räkna med i den absoluta världstoppen. Mixa hans tävlingsresultat med en gedigen filmpart och valet är enkelt… Let’s call it a comeback! Årets storabergsåkare är Wille Lindberg.

Nominerade Kläppen Snowpark, Åre Snowpark

Nominerade Reine Barkered, Kristoffer Turdell

Årets filmpart, snowboard, dam

Årets Media

Foto anders neuman

Med kreativa och flexibla parkshapers har vi en park som är inbjudande för allt och alla. De erbjuder feta features för alla åldrar och har ett grymt pepp att hela tiden utvecklas. Att det känns som man droppar in i en fet tävling, trots att det är en vanlig grå måndag gör att de står ut från mängden. Årets park är Pinkpark!

Caroline Degardh Den här tjejen ger alltid järnet när det kommer till missions. Något du definitivt kan se bevis på i hennes filmpart. Totalt megaös, där hammers och bangers bara är förnamnet. Årets filmpart går till Carro ”Diehard” Degardh för hennes insasts i Scandalnavians.

Snowboard och skidor är ju som bäst när det upplevs på plats. Däremot har den här personen lyckats fånga känslan av realiteten för tittaren, tack vare knivskarp känsla och briljant efterarbete. Årets mediapris går till Kristofer ”Kuske” Fahlgren. Nominerade Julius Aspman, Lucas Nilsson

Årets skidåkare, herr

PRESENTERAS AV

Maximillian Smith

Henrik Harlaut

Med såväl lekfullhet som åkglädje levererar han en end part av rang. Kreativitet och nytänkande är denne mannens signum. Åksuget har aldrig varit större. Årets Filmpart går till Maximillian Smith för hans insats i The Bunch’s ”Far Out”!

Ren stil och galet ös kännetecknar denne unge herre. Han är Sveriges svar på Zlatan inom jibbscenen. Och med guldkantade resultat i bland annat X Games förstår man varför. Årets skidåkare är Henrik Harlaut.

Nominerade Jesper Tjäder - Supervention, Lucas Stål-Madison - Partly Cloudy, Magnus Granér - Far Out, Niklas Karlström - In Peace

Nominerade Jesper Tjäder, Lucas Stål-Madison

Herr Harlaut blastar ut en massiv 360 i Mt Hood.

Foto Drew Smalley

Nominerade Tove Holmgren - Scandalnavians, Alexandra Unger - Season edit

Kristofer ”Kuske” Fahlgren

Årets Filmpart, skidor, herr

Foto anders neuman

Albert no complys

Nyberg linköping & Winnerbäck kan slänga sig i väggen, Linköpings främsta talang stavas Albert Nyberg. Med sin kreativa och innovativa stil har han hjälpt till att sätta Sverige på den internationella skatekartan Vi satte oss och tog ett snack med Abbe om hans uppväxt, X Games, The Berrics och självklart TV-spel. Hans andra riktigt stora passion i livet.

sega mega drive TEXT viktor josefsson foto anders neuman, Fabien Ponsero, Urban Cerjak, Thomas Sweertvaegher och Eric Antoine

Bs 270, fs tailslide, hardflip i Barcelona.

SKATE

Fs 360 kickflip i Barcelona på spotet "Besos". Det här är tricket som tog längst tid när vi gjorde "BA&A". Jag gick tillbaka 5-6 gånger för att sätta det. Svåraste med spotet är att få rätt pop i rätt tidpunkt så att man kommer över.

Abbe är något slags geni på skaten och har alltid varit det. Talangen finns i hans familj där samtliga bröderna är grymma på brädan. Abbe spöade ju en i skate när han var typ 11 bast. Redan då behärskade han allt. Han hade bs 360 och la alla flippar och sina specialare, typ casper flips och liknande. Poppen kom dock senare. Han är en riktig trollkarl han! – Koffe Hallgren Första gången jag var i Linköpings betongpark var Abbe den enda jag såg, han var överallt och gjorde trick efter trick. Man kunde bara sätta sig ner och titta på när han åkte och ha lika roligt ändå. Sedan dess har han alltid varit en av mina favoritskatare och enligt mig så är han en av världens bästa. Han slutar aldrig förvåna mig och jag kan verkligen inte förstå hur man blir så kreativ i sin åkning som han är. Jag hade gjort mycket för att ha den talangen han besitter. Det är en stor ära för mig att supporta honom med vad jag kan och gör och hoppas att han visar världen ännu mer av sina konster, för hans åkning är KONST! – Martin "Pennan" Pennlowe Ja, en trollkarl, ett geni. Kärt barn har många namn och på Albert "Abbe" Nyberg stämmer de onekligen in, när det kommer till hans talang på brädan. Det var hans äldsta bror Viktor som satte bollen i rullning då han tog med Abbe ut och skatade, när han var runt sju år gammal. – Man fick ju ta en hel del skit när man skatade med brorsan och hans polare för att man var yngre, men det var riktigt kul! Sen efter några år började mellanbrorsan Martin också skata, så då var vi tre syskon som skatade. Jag är yngst, född 91, Martin är född 90 och Viktor 88. Och som alla smarta föräldrar var pappa Nyberg tidigt noga med att låta sina söner göra det som de gillade allra mest. – Mina föräldrar har alltid skjutsat mig överallt till tävlingar och liknande när jag var yngre. Och då tog man det nog för givet, men nu på senare år kan jag tänka mig att det var rätt jobbigt emellanåt. Jag menar, åka till ett event, kolla skate och lyssna på Millencolin kanske inte är alla föräldrars version av en skön lördag. Kanske inte lika surt som att vara hockeyföräldrar, men ändå. Sen var det ju så att min farsa alltid ville bli rider när han var liten, men hans föräldrar pushade honom hårt till att plugga till läkare. Så jag antar att jag har haft rätt tur eftersom mina föräldrar låtit mig göra det jag vill och tycker om. Platsen där allt startade var i den östgötska idyllen Linköping. Idag är det en grym stad för skate då man har en betongpark, en inomhushall och en hel del bra streetspots. Men när Abbe växte upp såg det inte lika ljust ut. Något som han däremot hjälpte till med att ändra – När jag växte upp fanns det en inomuhushall i Linköping, men den var mestadels nedstängd. Då gick vi ut och protesterade och samlade in pengar i bössor. Och eftersom vi var typ 9-10 år och folk tyckte att vi var rätt söta fick vi in en hel del pengar. Hela grejen blev en ganska stor snackis i Linköping och i och med detta började Ewa Groppfeldt starta projektet med betongparken, som till slut blev Sveriges första betongpark. I dagsläget kan jag tycka att Linköping är lyckligt lottade som skatestad, men det är ju verkligen ingenting om man jämför med till exempel Stockholm. Där finns det ju betongparker precis överallt.

En saftig half cab flip i Barca.

Foto abienPonsero

Sen fick jag ju möta PJ Ladd i Game of SKATE, vilket kanske inte var det lättaste.

När vi ändå snackar om Abbes barndom kommer vi naturligt in på hans inspiration av tidigt 90-tal, trickmässigt. Det var nämligen under hans tidigare år som hans bror Viktor överöste honom med klassiska skatefilmer som Abbe blev helt hooked på. – Det var bland annat Plan B's "Questionable" Powells filmer som "Bandits" och "Propaganda", samt lite roligare rullar som typ "Search for Animal Chin". Det händer att jag kollar på de där filmer än idag. Det finns sjukt mycket bra grejer att hämta därifrån, trickmässigt. Alltså inte sno trick, men att få mycket inspiration. Sen har jag hämtat grymt mycket inspiration från en del specifika skatare genom åren. Väldigt mycket av till exempel Ray Barbee. Det är alltid kul att se honom skata Foto abienPonsero

48 TRANSITION 1-2014

TRANSITION 1-2014

SKATE

och hans no complys går ju inte av för hackor. Sen gillar jag Jason Dill och Marc Johnson. Men det absolut största influensen måste jag nog säga är Andrew Reynolds. Han har alltid varit en big favourite. Och det är kanske just Abbes 90-tals-influerade stil som tagit honom och hans skate från Linköping, utanför Sveriges gränser och ut i vida världen… Om vi hoppar fram några år, närmare bestämt till 2010 när hans part från "You Got Soul" kom ut, började det hända grejer på allvar. På andra sidan Atlanten satt nämligen en viss Steve Berra och kollade youtube-klipp och ingen bör vara förvånad av att han, efter att ha sett Abbes part, såg till att komma i kontakt med honom. – Ja, Steve Berra tog kontakt med mig efter att ha sett min part. Bara det var ju hur stort som helst för mig och att han sen bjöd in mig till The Berrics för att vara med i "Battle of the Berrics" var overkligt. Jag var sjukt nervös när jag kom dit. Den första som öppnade dörren och välkomnade mig var Eric Koston. Sen fick jag ju möta PJ Ladd i Game of SKATE, vilket kanske inte var det lättaste, haha. Men ett stort ögonblick.

För mig är tv-spel ett sätt att fly verkligheten.

– En tid senare åkte jag tillbaka dit och spelade in min "recruit-part". Det är lite komiskt att vi snackar om det här just nu, för jag fick ett mail i morse där jag blev inbjuden till årets "Battle of The Berrics" som är nu i mars.

Fakie big heel i Kroatien. Det var cirka 30 grader varmt, turister överallt och ingen skugga. Så en iskall öl efter att jag satte tricket var välförtjänt.

Foto urban cerjak

Efter det har det mer eller mindre flutit på i ett rask tempo för Abbe. Det senaste året har han tillsammans med belgaren Alex Cruysbergh och engelsmannen Barney Page gjort filmen AB&A tillsammans med Etnies. Filmen tog ett år att göra och en hel drös länder besöktes för att leta upp grymma spots. – Det började med en resa till USA och under den resan fick vi alla tre reda på att vi skulle göra en film ihop. Så fick vi en mindre budget för det och Oli, som är den Europeiska team-managern på Etnies började direkt planera upp en massa roliga resor. Eftersom vi inte hade jättemycket pengar blev det mer en camping-trip av det hela. Det var riktigt kul. Jag kände bara Axel och Barney lite grann innan och i och med de här resorna kom vi varandra närmre. Det är riktigt sköna dudes som är grymma att skata med. Vi är ju rätt olika, men det blir bara en skön flavour på det hela. Sen blir man ju sjukt peppad på att se till exempel Axel hoppa ut för större trappor. Då blir man taggad på att göra det själv. – Vi var runt i hela Tyskland, Italien, Balkan och så Kina. I just Kina spenderade vi tre veckor vilket jag uppskattade mycket. Många spots är i marmor och de verkar bygga nya grejer hela tiden. Vi var där tillsammans med några av de amerikanska Etnies-åkarna och gled runt med en van och letade spots. Sjukt kul! Det enda jag kan känna är surt är att jag inte fick med några trick från Sverige i filmen. Men för er som har koll på Abbe vet att han både kan och har levererat från Sverige tidigare. Inte minst i förra årets upplaga av X Games Real Street. Det var bara Guy Mariano som kunde slå Abbes part på fingrarna där. Och att som svensk komma tvåa på X Games Real Street är stort. Riktigt stort! – Det var kul att man fick vara med och att det dessutom gick så pass bra som det gjorde. Det är ju inte så ofta vi Européer får vara med i den tävlingen, så det var roligt. Jag tror inte amerikaner egentligen har så bra koll på hur den Europeiska skatescenen ser ut. Jag gillar den skarpt. Kolla på till exempel Madars Apse, Josef Scott och Erik Pettersson för att nämna några. Ibland kan det kännas som om man kollar på någon som spelar typ Tonys Hawk's Pro Skater när man kollar på när Abbe skatar, då han är sinnessjukt kreativ och innovativ. Och just tv-spel är faktiskt det Abbe gillar allra mest, vid sidan av skaten, och med tanke på hur mycket tid han lägger ner på sina konsoler bör han vara en grym talang även där. – Ja, det tar ju ibland upp lite väl mycket av min tid, haha. När jag är hemma blir det nästan enbart tv-spel för min del. Så har det i princip alltid varit. Ända sen jag fick mitt Sega Mega Drive, 16-bitars, när jag var liten. Det spelade jag mycket på tills Playstation kom och då

50 TRANSITION 1-2014

TRANSITION 1-2014

SKATE

En riktigt go fakie fs flip under ett besök i Strasbourg. Foto Eric Antoine

Jag tror inte amerikaner egentligen har så bra koll på hur den Europeiska skatescenen ser ut. var det ju kört, haha. Men jag har alltid varit fascinerad av tv-spel och jag följer hela industrin rätt noga. För mig är det ett sätt att fly verkligheten. Det kan ju vara rätt tråkigt hemma i Linköping, haha. Sen är det ju riktigt bra storys på en del spel och jag känner att det får lite mer impact än att kolla på film. Nu får jag spela filmen och det ger mig så mycket mer. – Just nu spelar jag rätt mycket FIFA 14 och Assasins Creed Black Flag. Men det bästa spelet som gjorts enligt mig måste vara Fall Out 3. Jag har även spelat väldigt mycket i serien "Skate". Det är nog det spelet jag lagt ner mest tid på. Det har faktiskt hänt ett par gånger att jag fått inspiration från det liret när det kommer till att göra trick. – Sen är det ju sjukt vad man kan få abstinens av att lira. Särskilt när man är ute på skate-trips och det kommer ut nya spel. Då kan jag stänga in mig i typ fyra dagar när jag kommer hem och bara spela. Bara att dra ner persiennerna och stänga av telefonen.

No comply i Paralel i Barca. Otroligt svårt att få hög pop på tricket eftersom man måste popa upp no complyn med knät och långt innan man vanligtvis skulle göra till exempel en ollie över.

Och 2014 lär spelabstinensen hålla i sig med råge då schemat ser relativt fullspäckat ut. Förutom ett återbesök till The Berrics, blir det fler resor tillsammans med Alex och Barney. – Nu i februari kommer vi göra en trip till England och skata i bland annat Manchester och London. Efter det kommer vi försöka göra en liknande resa som vi gjorde för filmen förra året eftersom att det var så produktivt. Sen vill Almost att jag krokar upp och filmar med dem i USA. Jag hoppas och siktar på att vara i USA under tre månader detta året och filma till en fet part! Den närmsta framtiden ser ju ljus ut för Herr Nybergs del och om man tar ett skutt fram 10 år finns det även visioner där. Så här säger vuxen-Abbe: – Om jag inte har ett "vanligt jobb" vill jag nog ha ett eget klädmärke, inom skatebranschen som jag kan jobba med. Fast det absoluta drömjobbet måste nog vara att vara tv-spels recensent. Jag tror att jag skulle passa som det. Right up my ally! Hur som helst måste det vara något där jag kan ha lite input och vara kreativ. Ja, kreativitet känns ju som en passande beskrivning på Albert Nyberg och vi är övertygade om att han kommer förvåna oss gång på gång med sin kreativa stil på brädan en lång tid framöver!

Foto Thomas Sweertvaegher

52 TRANSITION 1-2014

TRANSITION 1-2014

SKIDOR

FOTO Andreas Timfält & Espen Kristiansen TEXT viktor josefsson

kim boberg

Foto Andreas Timfält

- spiral-slaktarn från Älvdalen

kidorna har tagit Kim Boberg från Wäsabacken, till skidgymnasiet i Lillehammer och vidare ut i världen. Här är historien om Älvdalens stolthet vars passion för skidåkning och feta filmprojekt brinner lite starkare än de flestas. Men vi startar från början…

Jag sa att jag skulle tatuera in "Fp Spiral Slayers" om jag satte railet. Och det fick jag ju äta upp.

Det här trärailet i Älvdalen står mig varmast om hjärtat. Det var spotet jag körde mina första urbans på för sex år sedan. I år var det äntligen dags för ett återbesök med en lååång lipslide.

i starten var det bara tävlingar som gällde och det var the shit. men det spårade ur för mig efter ett tag.

Kim Bobergs första kontakt med laggen kom när han var 12 år gammal på en tävling. Han började åka snowboard, i Wäsa, redan som sex-åring men när väl skidorna kom på stannade de också på. – Jag började åka snowboard när jag var sex år. Sen sista dagen som Wäsa hade öppet för säsongen när jag var 12 år, kände jag att jag ville testa på skidor när jag hittade morsans gamla Blizzard's uppe på vinden. När jag väl kom till backen visade det sig att det var Big Air-tävling. Och jag tänkte väl som så att "det kan man ju inte missa". Så hade jag ingen telefon med mig och kunde inte ringa någon som kunde komma med en snowboard till mig. Därför droppade jag in i tävlingen på skidor. Och vann hela skiten, haha. Vinnartricken blev shifty-shifty, en

ett riks-intag, så jag kom in, vilket var jävligt fett. Jag menar, att få åka skidor fem dagar i veckan är få förunnat.

skidgymnasium om man är hooked på skidåkning. Jag ångrar inte en sekund att jag gjorde det valet.

Att göra något man brinner för väldigt mycket ger ju ofta en väldigt uppsvingande utvecklingskurva, vilket även var fallet för Herr Boberg, då han under sin skolgång åkte sinnessjukt mycket lagg tillsammans med likasinnade. – Jag fick ju åka skidor med killar som Lasse Nyhaugen, Lars Håkon, med flera. Det var ett bra crew. Man utvecklades sjukt fort, vilket är det som händer när man får chansen att åka skidor varje dag. Det var skola från 8-11 och sen var vi i backen från 12 tills de stängde. Och så kunde man resa hur mycket man ville, eftersom hela skolgången var på internet. Jag skulle helt klart rekommendera att gå på

Fast att vara borta en längre tid från hembyn Älvdalen är inget som Kim föredrar. Precis som många andra dalmasar är han riktigt patriotisk och Älvdalen ligger honom mycket varmt om hjärtat, vilket så klart skapade en hel del hemlängtan under hans studietid. – Älvdalen är ju hembyn och det är där det händer. Här finns ju allt man behöver. Förutom en hemmabacke då förstås, när Wäsabacken inte finns kvar längre. Vi har ju även ett crew i Älvdalen. Vi kallar oss för River Valley Rednecks och det vi gör är att åka snowboard, skidor, skateboard, bygga flottar på sommaren och, så klart, här

spread och en daffy tailgrab. Efter det var jag hooked på att åka skidor. Och skidåkningen förblev Kims stora passion i livet. Skidåkning och hockey. Han var nämligen en riktig talang som hockeymålvakt och när det blev dags för gymnasieval sökte han både till skidoch hockeyskolor. Men i och med att han kom in på NTG i Lillehammer blev det skidåkning för hela slanten. – Ja, jag höll ju på med hockey ändå tills jag fick reda på att jag kom in på skidgymnasiet i Lillehammer. Jag sökte faktiskt till hockeygymnasium också. Men i och med att jag började skidgymnasium fanns det bara skidåkning i mitt huvud. Jag sökte faktiskt först till Malung, men där kom jag inte in eftersom jag saknade typ fem poäng i betyg. Och i Norge var det lite mer av

TRANSITION 1-2014

SKIDOR

Foto Espen Kristiansen

Jag skulle väl inte själv se mig själv som en redneck. Jag använder ju inte brylkräm eller spelar dragspel, så jag får nog skärpa mig om det ska bli något. ja runt på motor-musik-festivalen. Det blir ju en hel del cruisande i min gula fina Skoda Felicia pickup och lyssna på Eddie Meduza, haha. Jag skulle väl inte själv se mig själv som en redneck. Jag önskar ju faktiskt att jag skulle vara lite mer åt det hållet, men jag har ju i princip ingen koll alls på bilar. Så jag ligger ju lite i lä där kan man säga. Jag använder ju inte brylkräm eller spelar dragspel heller, så jag får nog skärpa mig om det ska bli något. Ja, skidåkandet har onekligen stått i vägen för bilmeckandet. Det har faktiskt stått i vägen för väldigt mycket annat också, för så fort Kim blev hooked på skidor har det blivit en hel del resande med laggen. Först var det sjukt mycket tävlingar, vilket efter några år byttes ut mot filmdagar. – I starten var det bara tävlingar som gällde och det var the shit. Men det spårade ur för mig efter ett tag. Jag åkte på alla tävlingar jag bara kunde och då fick jag aldrig tid att åka skidor på riktigt. Det var mest resa liksom. Så efter ett tag tog filmandet helt över och jag har väl farsan att tacka för det. Jag hade ju en blogg förut och en dag kom pappa hem med en filmkamera till mig och sa: "Nu är jag trött på att läsa om det där skitsnacket. Här får du en kamera så får du filma det och visa istället". Och det var i och med det som vi började göra "Shred n' Breakfast". Sen var man ju ännu mer hooked på att filma.

Vikersund i Norge bjuder på en del riktigt goa spots, som det här till exempel. Vi var där med Field Productions under inspelningen av "Supervention" och det tog inte lång tid innan vi blev bortkörda. Men som tur är hade jag redan satt denna tailgrab to reverse tranny och var riktigt nöjd.

56 TRANSITION 1-2014

– Det första riktiga filmprojektet jag var med i var 46-films. Då var jag runt 15 år gammal. Och det var en kille som heter Christoffer Aldell som var jäkligt inne på att filma skidor back in the days, som drev projektet. Det var i den här vevan som jag började åka mycket

urbans. Innan det projektet hade jag i princip bara tävlat. Så det var som en helt ny värd som öppnades. Och jag gillade det. De senaste åren har Kim filmat en hel del med Field Productions, vilket har varit ett kliv upp till den internationella skidscenen på riktigt. Men att komma med i Field-crewet låter inte helt lätt, då de tycks ha auditions för nya medlemmar. – Samma år som Field spelade in "Side by Side", hängde jag ut i Breckenridge under ett par månader och nötte nya trick. Och där fick de syn på mig och frågade om jag ville komma på audition. Vi skulle köra ett rail i Oslo och det gick jävligt bra. Och då kom man in i klicken. Det senaste stora filmprojektet från Field Productions som Kim var med i var "Supervention" med skidoch snowboardåkare som Tom Wallish, Ståle Sandbech, Terje Håkonsen och Jesper Tjäder. – Att få vara med i ett sådant stort projekt var riktigt coolt. Allt var väldigt uppstyrt och proffsigt. Lite kvalitetframför-kvantitet-tänket. Sen kände man ju sig som en riktig filmstjärna under premiären i Oslo. Röda mattan, autografskrivning och hela baletten.

klart värt det! Det var lite sketchy, men en sådan jävla cool feeling att sätta det. G-kraft till tusen! Och det här säsongen då? Ja, Kim lär inte ligga på latsidan när det kommer till filmadet… Stora planer är i görningen om ett projekt med några av världens bästa skidåkare. – Den här säsongen ser jävligt spännande ut. Nu efter "Supervention" tänkte jag att det hade varit coolt att göra ett eget filmprojekt. Men sen nu när vintern började blev det andra planer. Planen är att åka mycket skidor och filma ihop en fullpart till ett secret projekt med mig, Mike Hornbeck, Phil Casabon, Tanner Hall, Henrik Harlaut, med flera som kommer släppas i höst. Så vi har startat att spela in min part i Hemsedal och Älvdalen och sen får man se var det bär av. Var det än bär av kan vi lova att Kim kommer att leverera grymt material. Vi ser fram emot resultatet som kommer ut i höst, för med en så tung lineup som Kim snackar om kan vi inte vänta oss någonting annat än en riktigt tung skidrulle.

Det var även i "Supervention" som Kim erövrade det omtalade 360-railet i spiraltrappan i Trondheim. – Det var jag, Anders Backe och Even Sigstad som for dit. Grabbarna hade haft sikte på railet i två år, men nu var det alltså dags. Jag var ju lite stor i käften innan vi hade kommit igång och sa att jag skulle tatuera in "FP Spiral Slayers" om jag satte railet. Och det fick jag ju äta upp, men det var helt

TRANSITION 1-2014

SKIDOR

ett

foto David Malacrida & anders neuman TEXT viktor josefsson

nytänkande

et kan ofta vara värt att tänka utanför boxen för att göra saker på ett så pass kreativt sätt som möjligt. Det är precis vad The Bunch gör när de är ute och jibbar street-spots. Fast grejen med detta skidcrew är att de gått så långt ifrån boxen att den knappt syns längre. Med inspiration hämtat från bland annat skate går de sin egen väg och öppnar gång på gång upp nya dörrar inom skidscenen. Vi tog ett snack med The Bunch om nya projekt, inspiration och vikten av att ha så pass kul som möjligt.

filmcrew

Om man inte hela tiden oroar sig för att man måste samla bangers till en film kan man koncentrera sig på att testa nya saker vilket i slutändan leder till grymt footage.

Foto anders neuman

SKIDOR

Natten till lördagen den 11 januari föll den första efterlängtade snön över den svenska huvudstaden. Dagen efter satt 10 taggade grabbar i två bilar och brände ner till Stockholm från Åre. De fullpackade bilarna bestod av Maximilliam Smith, Lucas Stål-Madison, Leo Björklund, Sakarias Majande, Pär Hägglund, Jens Nilsson, Erik Pousette, Magnus Granér, Tobias Sedlacek och Kieran McVeight. Även kallade The Bunch. De kommer från olika ställen i Sverige (förutom Kieran som kommer från Kalifornien), men tycks ändå oftast hålla ihop. Precis som nu, när gänget är på plats i Stockholms förort och loggar shots. – Jag är helt chockad över att det är så ljust ute, säger Maximilliam Smith och sträcker på sig. Det här är ju rena rama solsemestern efter att ha varit i bland annat Kiruna och Tromsø tidigare i vinter. Jag menar, när solen är uppe till klockan 16 på eftermiddagen tycker jag att det klassas som lyx. Man kan ganska snabbt lista ut att grabbarna i The Bunch inte är personer som tar saker för givet, utan är oftast nöjda så länge de får ha kul på kuppen. Så har det varit ända sen många av dem träffades i Kiruna där de pluggade på freestylelinjen på VIG. – Det var där vi började filma med varandra, men då var det inte så seriöst, förklarar Jens Nilsson. Men skidåkningen låg alltid i fokus, vilket den gör än idag.

Erik Pousette,gör en surfinspirerad slash på den vågformade wallriden i Åre.

– Ja, det var bra för skidåkningen att plugga på VIG. Fast man hade inte så bra park att träna i, utan filmade mest street. Och det var lite där vårt sätt att kolla på skidåkning utformades, berättar Magnus Granér.

Varje part i filmen är som ett självporträtt och slutprodukten "Far Out" är en vernissage där varje självporträtt visas upp.

– Fast just The Bunch kom lite senare, fortsätter Lucas Stål-Madison. Den första editen som titulerades med The Bunch var från Breckenridge för typ två år sedan. Idag har grabbarna gått ut gymnasiet och blickar framåt. I och med studenten fanns det tid till att satsa mer på filmandet vilket till slut ledde till deras första fullängdare "Far Out". Ett projekt som dels hjälpt dem att synas på den internationella skidfilmscenen och dels visat upp dem som ett enat crew med många grenar av inspiration. – Det är egentligen inte så mycket som skiljer oss från andra filmcrews, berättar Maximilliam Smith. Utan det är den färdiga produkten som står ut från mängden. En grej är att alla vi ser oss själva som konstnärer. Det är inte någon som bara åker skidor och någon som bara filmar eller redigerar. Alla gör allt och det med sin egna stil och tanke. Sen kokar vi bara ihop allting till en stor jävla röra. Bara det faktum att alla redigerar sina egna parts blir en sammanfattning av våra personligheter. Varje part i filmen är som ett självporträtt och slutprodukten "Far Out" är en vernissage där varje självporträtt visas upp. Men att göra en riktigt grym film kommer faktiskt i andra hand, vilket kanske låter konstigt. Men för The Bunch handlar det alltid om att i första hand ha kul med varandra. Resten kommer naturligt. – Ofta när det kommer till filmcrews plockar man ut de åkare man tycker är allra bästa, förklarar Tobias Sedlacek. Vi är ett gäng polare som bara vill åka så

mycket som möjligt med varandra, hela tiden. Visst står skidåkningen i fokus, men det handlar om att göra det man tycker roligt! Magnus Granér gapar räcket med halvsnurr och klassisk mutegrab.

Handrag cork 3 reverse safety signerad samme Herr Granér.

– Enligt min erfarenhet handlar det inte så mycket om att göra just en film när det kommer till The Bunch. Huvudsaken är att man har kul på laggen. Den mentaliteten gör att filmerna blir annorlunda. Om man inte hela tiden oroar sig för att man måste samla bangers till en film kan man koncentrera sig på att testa nya saker vilket i slutändan leder till grymt footage, berättar Kieran McVeight. Men visst finns det en hel del talang i crewet. För man blir ju inte så pass uppmärksammade som The Bunch har blivit bara genom att lattja och ha kul. Under Transition Winter Awards i Åre kammades det hem välförtjänta priser, där Magnus Granér vann "Årets

Rookie, Skidor", Lucas Stål-Madison kammade hem "Årets Streetåkare, Skidor" och Maximilliam Smith plockade "Årets Filmpart, Skidor". Bland juryns motiveringar nämndes bland annat ord som lekfullhet, stil, åkglädje, nytänkande och kreativitet. Just nytänkande och kreativitet är lite av signum för The Bunch. Och frågan är ju varifrån de hämtar sin inspiration… – Vi hämtar nog mycket inspiration från skateboard, snowboard och surf, säger Magnus Granér. Ärligt talat tycker jag inte att vi får så mycket inspiration från skidåkning. – Nej, jag håller med, nickar Tobias Sedlacek instämmande. Jag är sjukt inspirerad av den gamla skatescenen, med The Z-Boys. De gjorde sin egen grej och den typen av utveckling de gjorde för skateboard är lite av vad vi vill göra inom skidåkning. Det handlar i grund och botten om att gå sin egen väg.

Sakarias Majander hänger ut en lipslide på C-railet i Stockholm.

SKIDOR 62

Vi hämtar nog mycket inspiration från skateboard, snowboard och surf, Ärligt talat tycker jag inte att vi får så mycket inspiration från skidåkning. Och att gå sin egen väg behöver ju inte alltid handla om att uppfinna hjulet. Utan ibland stanna upp och titta tillbaka på hur utvecklingen har skett. För The Bunch's del betyder deras utveckling att man går tillbaks till rötterna. – Jag tror inte att vi själva går ifrån normen av vad skidfilm är när vi producerar material. Istället behåller vi den som den varit tidigare. Med det menar jag att man fokuserar på skidåkningen och musiken. I skidfilmer idag ska det hela tiden pratas om allt man gör och förklara allt för en bredare publik. Vi vill istället fokusera på just skidåkningen, likt det man gjorde i exempelvis "Teddybear Crisis", säger Maximilliam Smith. Vintern 2014 fortsätter The Bunch att gå sin egen väg. En ny fullängdsfilm är planerad och grabbarna har varit runt i Norden och letat snötäckta spots sedan i november. Bland annat har som sagt Kiruna, Tromsø, Åre och Stockholm avverkats. Och så där lär det fortsätta. Det blir även en trip över Atlanten för många av grabbarna, i februari.

Tobias Sedlacek med en slide fs 3 till trannyn på en container vid Åresjön.

– Ja, planen är ju lika luddig som vanligt, haha. Men att filma så mycket som möjligt. I februari bär det av till Kalifornien igen, precis som förra året. Där lär vi få ihop en hel del material. Sen om snön tillåter tar vi även en trip till Kanada och Quebec, säger Magnus Granér. Vilka ställen The Bunch än lär besöka i år är vi övertygade om att de kommer sitta med överflöd av grymt footage när säsongen är över. För har man kul blir det också oftast bra. En lärdom vi alla bör ta del av!

SNOWBOARD

En saftig doubleslide boardslide i Kiruna. Tricket som även blev Kires ender i Stairmasters.

När vi väl får tag på Kire, och intervjun genomförs har han precis kommit tillbaka till sitt hem i Björkarnas stad, Umeå, efter längre sejour i norra Norrland. Första frågan blir därför, vad har du gjort där? – Jag har varit där uppe för att filma en enminuts-part för tävlingen Stairmaster. Det är en tävling som liknar Real Snow, som bland annat Dejavu och Snowboarder Canada ligger bakom. Skillnaden är att det inte är någon röstning eller så, utan det är en jury som bestämmer vem som vinner. Det var först Viktor Wiberg som fick frågan, men då han pluggar och

TEXT Viktor Telégin FOTO daniel bernstål & Daniel tengs

ERIK KARLSSON Foto daniel tengs

64 TRANSITION 1-2014

Jag kan inte hålla på och säga att jag är känslomässig som person, då försvinner ju all min streetcred.

Foto daniel tengs

rik ”Kire” Karlsson från Umeå är likt Shaquille ”Big Shamrock” O'neal från New Jersey känd för att gå stort. Mycket för att han i jämförsele med sin omgivning är stor. Stor och styv som han själv uttrycker sig i denna intervju. Något vi verkligen fått ta del av under de två senaste säsongerna via hans medverkan i Random Bastards och Scandalnavians. Men Kire är mycket mer än det. Tar ni er tiden att läsa denna intervju kommer ni lära känna en kille med ett hjärta som slår för snowboard, en svag ekonomi för sin ålder, och en förhoppning om att någon gång lära sig baka.

Om vi hårdrar det lite så finns det två sätt att ta sig fram på snowboard. Antingen genom att

Klart att jag alltid vill bli bättre, men jag vill framförallt vara annorlunda.

tävla, eller genom att bli filmad och fotograferad. Du om någon har verkligen satsat på filmandet. Hur kommer det sig? – Vet inte riktigt. Har ju alltid tyckt att det varit roligare att titta på snowboardfilmer, än att titta på snowboardtävlingar. Jag är väldigt intresserad av båda, och jag tycker det är sjukt kul att se på tävlingar. Men det har varit själva filmningen som har varit det roliga för mig. Just att det inte bara finns ett sätt att få en bra part. Det handlar inte bara om att göra de bästa tricken. Det finns så många olika faktorer som spelar in. Hur den är klippt, vilken stil du har, vilket tänk du har, vilka spots du valt att köra, allt spelar in när du filmar. Och det roliga är ju själva tänkandet, att åka runt och leta. Och när du väl kommer på vad du skulle vilja göra ska du hitta ett spot som passar. Eller att du hittar ett spot som ser coolt ut och att du då måste lista ut vad du ska göra på det. Det tycker jag är det roligaste med att filma, och det är därför jag gör det. Just det här att klura lite tycker jag är roligt! Sen får det gärna gå fort. Vill ju inte sitta och tänka hur länge som helst! Har du någonsin gett tävlandet en chans? – Ja, faktiskt! När vi gick i Tärnaby tävlade vi på en massa småtävlingar. Jag har faktiskt till och med vunnit en tävling i Kläppen! Sen har jag även kört en Europacup, men var den var kommer jag inte ihåg. Och en Världscup i Moskva. Sen har jag även kört ett junior-VM. Allt var Big Air och inget gick något vidare bra! Så tävlingar var helt och hållet sämst för mig att hålla på med. Åka till något ställe, få några träningsåk på ett sketchy hopp och så måste man landa två kvalåk för att går vidare till två finalåk. Det kanske blir tio hopp på en hel resa och det var lite för lite för mig. Jag var inte så bra eller stabil så det var inte ett hållbart koncept för mig. Men jag vet inte, jag gav det ju ingen större chans heller, och så fastande jag med att filma. Det var så mycket roligare och man får göra exakt vad man vill! Vilket kan tyckas lite konstigt, om man nu ska kalla det för en sport att man får göra exakt vad man vill. Tänk att du har support att göra vad fan du vill. Det är unikt. Sen visst, du kanske måste åka på vissa resor som sponsorer tycker du ska åka på, men du gör ju fortfarande vad du vill när du är där.

- It's hammer time!

inte har tid fick jag chansen istället. Ett riktigt bananskal! Sen var det svårt att få material då vi har haft den varmaste vintern på i alla fall 50 år, därför fick vi köra så långt norr ut. Först var vi i Gällivare i några dagar, sen tog vi ett break för Transition Winter Awards, efter det var det Hemavan/Tärnaby och så avslutade vi i Kiruna. Det var var en kul resa med Perry, Len och Kuske. Även Kalle Ohlson var med i början när vi var i Gällivare.

Din senaste part i Scandalnavinas har uppmärksammast internationellt och du belönades med priset som årets streetåkare på Transition Winter Awards. Även det material du levererade Random Bastards förra säsongen fick väldigt positiv kritik. Vad motiverar dig att fortsätta leverera bra parts? – Jag vet inte. Klart att jag alltid

Foto daniel tengs

En stor bs air är den enda typen av bs air Kire kan göra.

Kire bjuder Tärna på en gap to fs lip. Varsågod!

Foto daniel bernstål

Jag var ingen vidare talang, så det tog en jävla tid innan jag klarade av att göra några trick alls!

vill bli bättre, men jag vill framförallt alltid vara annorlunda. Om man tittar tillbaka på mina parts kan man se att jag hade en part där jag gjorde väldigt mycket pressar, sen inför nästa part såg jag att jag inte hade gjort några 270s, så då gjorde jag en massa 270s i en part. Sen till i år såg jag att jag inte gjort så stora grejer så då körde jag mer stora grejer. Jag tittar på vad jag gjort, och vill göra det jag inte gjort. Helst av allt vill man ju göra något som ingen har gjort! Sen ska det ju passa min åkstil. Jag tror att det är det som gör att man vill fortsätta filma och åka bräda då det hela tiden finns möjligheter att göra det som man själv inte gjort och som ingen har gjort. Jag gör nästan aldrig två trick på samma år. Sen är det inte så många som tänker på det heller; ”Nu gjorde han inte så många tricks som han gjorde förra året”, det är nog mest jag som tänker på det. Men att göra samma trick på olika ställen tycker jag är tråkigt i alla fall.

fjantigt, jag får väl skärpa mig liksom.

Du har ju under de senare åren gjort dig känd för att köra väldigt stort och kraftfullt. Hur skulle du vilja beskriva din egna stil. Vad strävar du efter? – Först och främst tycker jag själv att jag har ganska ointressant åkstil. Det finns många åkare jag tittar på för att deras stil är väldigt personlig och cool, men när jag ser på mig själv har jag en ganska ointressant stil. Den är väldigt vanlig och därför försöker jag göra min åkning roligare genom de spots jag kör. Jag var ju ute och reste med Perry nu nyligen och hans åkning tycker jag är helt sjukt kul att se på, och samma med Len. Men om man jämför deras två stilar med min stil kan jag inte köra samma grejer och få det att se lika bra ut. Jag måste mer hitta min egen stil och vad som passar min åkning, och det tycker jag att jag börjar hitta nu. Jag kör stora saker, men jag tycker jag kör långt ifrån störst. Jag är ju stor och styv så jag kan ju inte hålla på att köra smått, det ser allt för klumpigt ut.

Hur kommer det sig att du började åka snowboard? – Ja, hur fan kommer det sig? Jag vet inte riktigt. Precis som många andra snowboardåkare höll jag på med en massa sporter som liten, testade ett gäng olika, men jag fastnade inte direkt för någonting. Friidrott var det jag tyckte var roligast. Snowboard kom jag i kontakt med via skolans friluftsdagar. Sen började jag åka hemma. Typ 100 meter från där mina föräldrar bor finns en liten kulle som jag åkte på. Byggde hopp till en början, sen byggde jag trägrejer som jag försökte köra på. Det gick ganska bra för mig att lära mig åka snowboard, att svänga och sånt där, och det var kul för det fanns alltid något man kunde lära sig. Det var inte som fridrott. Där kan du till exempel hålla på med höjdhopp, då kommer du ganska snabbt till den höjd du klarar, sen får du bara hålla på att nöta på teknik och spänst. Det tar en väldig tid att komma till nästa nivå. Det är inte så att du helt plötsligt hoppar en halv meter högre. Men i snowboard finns det flera olika möjligheter. Kan du göra en 360 åt ett håll så kan du testa åt ett annat håll, och sen kan vända och åka switch. Det finns så mycket olika grejer att göra så man blir aldrig less. Sen när jag for på camps var de äldre jag träffade väldigt snälla och gav mig tips och det blev man ju peppad av. Jag var ingen vidare talang, så det tog en jävla tid innan jag klarade av att göra några trick alls!

I din senaste part får vi ta del av ditt humör. Är du är som person väldigt känslomässig, eller är du bara känslomässigt engagerad i ditt filmande? – Jag kan inte hålla på och säga att jag är känslomässig som person, då försvinner ju all min streetcred. Jag kallas ju för hipster redan! Sanning är att jag har hyfsat stora krav när jag åker snowboard. Jag är ju inte bra på speciellt mycket annat, så då blir jag så jävla besviken när jag hållit på i 10–12 år och så klarar jag inte av att göra det trick jag försöker med. Då blir man som så besviken! Så känslomässigt engagerad vet jag inte om jag är, det är bara att jag blir lite irriterad. Sen när jag tar ut det för mycket är väl lite

Ja, men det här med att du är hipster. Hur kommer det sig och vad grundar det sig i? Det har ju bland annat skrivits här i Transition att du renoverat ditt kök för att kunna baka surdegsbröd. – Jag kommer inte riktigt ihåg hur det här med surdegsbrödet kom fram, och jag kommer inte ihåg hur den här hipster-grejen kom fram heller. Jag kan faktiskt inte baka surdegsbröd. Jag hade gärna kunnat göra det, men jag kan inte. Jag försöker lära mig laga mat och sånt där, sen om det är hipster eller inte vet jag inte. Men det dyker upp sjuka rykten hela tiden. Jag var hemma och hjälpte farsan bygga ett växthus för några år sen. När jag sen kom till Åre var det någon som frågade om jag nu jobbade som tomatodlare, och det är jag ju verkligen inte. Jag kan fan inte ens så ett frö! Men det är ju kul att folk pratar om mig, i alla fall så länge det bra grejer.

Men nu sitter tricken, och du är idag sponsrad av Burn, Lib Tech, Union, Electric och Volcom. Har att bli sponsrad varit ett mål i sig för dig och vad innebär det? – Det som är kul med snowboard är ju att målen flyttas hela tiden. När jag började i Tärnaby så var

TRANSITION 1-2014

SNOWBOARD Vi anar att smeknamnet Kire får bytas ut till Street Machine efter denna bs board to wall.

Bs handdrag i Mo i Rana under en av årets första dagar. Foto daniel bernstål

Jag tror att ett bra samarbete med en bra sponsor hjälper dig som åkare att bli mer peppad, samtidigt som det innebär att du får mer pengar till att resa och filma.

målet att komma över hoppet. Jag landade på platån hela tiden. När jag väl kommer över hoppet, blev nästa mål att sätta en 900, efter det blev det att få en sponsor, sen blev det två sponsorer, och sen går det bara vidare. Det sponsorerna gör för mig är att de är en bekräftelse på något vis. Första gången man blir sponsrad är det stort. Då blir du mer peppad på att åka snowboard, mest för att det är alltid kul att åka snowboard, men då får du den här känslan av att du gjort någonting som är bra och då vill du fortsätta. När du märker att du kan få en sponsor kanske du kan få två, och då blir det det som är peppande. I alla fall för mig. Sen när du har en sponsor så vill man ju visa att de inte gjort ett dåligt val. Plus att man får större möjligheter att bli bättre just på grund av att du kanske får brädor, och då kan man köra på saker som kanske skadar brädorna lite mer, som street. Sen kanske du får hänga med på någon resa och då träffar du andra åkare och då utvecklas du än mer. Jag tror att ett bra samarbete med en bra sponsor hjälper dig som åkare att bli mer peppad, samtidigt som det innebär att du får mer pengar till att resa och filma.

68 TRANSITION 1-2014

Vad eller/och vilka inspirerar dig som snowboardåkare? – Jag ska inte hålla på att jämföra snowboard med någon konstform, eller att jag blir inspirerad av allt jag ser som en konstnär. Sen är det klart att jag blir inspirerad av andra snowboardåkare. Tänk dig fenomenet att bara för att du ser någon göra någonting så kan du förstå hur det ska göras och det gör lättare för dig. Det är inspirerande! Det är det som är kul med snowboard och det är det jag vill vara en del av. Att göra saker som folk inte trodde gick. Jag blir inspirerad av samma saker som alla andra, som till exempel Real Snows-partsen och massa folk i den här Stairmastertävlingen som också hade grymma parts. Men de jag fått absolut mest inspiration av genom åren är ju mina kompisar, som Beyer (Klas), Wiberg (Viktor) och Jocke (Rasmussen). För att det var ju dem jag började åka med. Har du under din snowboardkarriär varit less på att åka bräda och tänkt tanken att lägga av? – Ja, det har jag varit ganska ofta. Jag var väldigt nära att sluta inför den här säsongen. Det var inte för att jag inte gillar att åka snowboard, mer för

att jag börjar bli vuxen och jag har gått back alla år jag åkt snowboard. Min ekonomi går inte ihop, och det känns lite väl att vara så här gammal och inte ha råd att betala alla räkningarna liksom. Men nu fick jag ju lite mer hjälp så nu hoppas jag kunna gå plus minus noll. Och det är ju också en sån grej som sponsorer gör. Nu är jag ju mer peppad att fortsätta när jag fick möjligheten att gå plus minus noll. Därför kan jag fortsätta, för det är det här jag vill göra. Sen har det varit tillfällen när man varit borta ett par dagar för att man slagit sig och då har jag ju tänkt att det vore softare att hålla på med något som inte gör att man slår sig så ofta. Men sen efter ett tag kommer ju alltid peppet igen! Innan du får säga några avslutande ord, så ska du få dela ut en känga. Vem eller vad skulle du vilja ge en ordentlig känga? – Jag skulle nog inte vilja ge någon en ordentlig känga, för då kommer jag få en känga tillbaka och jag tror att jag är väldigt dålig på att ta en smäll. Men va fan, det finns ju många man vill ge en känga, men det är ju det här vanliga. Alla dåliga människor som finns i världen, som till exempel Syriens

president. Han skulle jag kunna ge en känga utan att få dåligt samvete. Sen även kanske de personer som gör snowboard för mycket FIS, fast det spelar inte så stor roll för mig för jag tävlar ju inte. Innan vi avslutar den här intervjun, så får du här möjligheten att här och nu säga några avslutande ord till Transitions läsare. – Jag skulle gärna tacka de på Ripan i Kiruna, för de gav oss boende och spa när vi var där och filmande. Det var därför vi hade råd att vara där så länge. Sen vill jag även tacka familjen Rosén som gav oss en stuga i Tärnaby. Och sen skulle jag vilja tacka, ja vad vet jag… Kuske måste jag ju tacka! Är det här något tack för hela karriären? I så fall vill jag tacka Scandalnavians, Random Bastards, alla sponsorer och alla vänner. Men de på Ripan vill jag tacka mest!

#KOTN

Swedish qualification More info at transition.se 21/02/2014

Med de orden tackar vi Kire för att han tog sig tid till vad vi tycker var en väldigt kul intervju! Från Ripan i Kiruna vill han känga Bashar al-Assad, klura på sin åkning och kanske även lära sig laga mat. Hipster eller ej, Kire är en annorlunda kille att räkna med!

Since the beginning of time battles have ravaged across the cold hard wastelands of the North. Now Burn Energy invites YOU to travel to the mythical mountains of Trysil for one epic battle. Watch the fight between hardest hitters in Snowboarding - TRYSIL 21.-22. March. Only one will be crowned burn KING OF THE NORTH.

INVITATIONAL

‘Burn’ is a wastelands trademark of The © 2014 The Coca-Cola Since the beginning of time battles have ravaged across the cold hard of Coca-Cola the North.Company. Now Burn Energy invites Company. YOU to travel to the mythical mountains of Trysil for one epic battle. ®

SNOWBOARD

Sven Thorgren Air & Style med guldkant TEXT viktor josefsson

FOTO frode sandbech

Backside 1440 Mute stod på menyn som tävlingens både högsta och fetaste trick och belönades med med en välförtjänt första plats.

Sen drog jag till med min backside 1440 som jag fick sjukt höga poäng för. Det var samma hopp som jag vann pris för "best air time" med. Kan du berätta hur det var att vara på plats i Fågelboet, i Peking? – Det är en jävligt fet upplevelse att vara där. Arenan är sjukt cool. Sen är det inga coacher med på Air & Style i Kina, utan man hänger enbart ut med andra åkare. Det hela blir en skön och rolig stämning skulle man kunna säga.

ent förra året smällde det till rejält i Kina. I Peking närmare bestämt, då anrika Air & Style gick av stapeln i det kända fågelboet. På plats hade vi Tor Lundström och Sven Thorgren, varav den senare skulle visa världen att han tillhör den absoluta världseliten. Sven flög högst, längst och stompade konsekvent trick efter trick hela kvällen, vilket ledde till det åtråvärda guldet. Han skrev således in sig i snowboardens historieböcker jämte Ingemar Backman och Hampus Mosesson, vilka är de andra svenskarna som lyckats knipa första platsen under de 20 år som Air & Style pågått. Vi tog ett snack med Sven om hans hittills största seger.

Sen var hoppet grymt bra. Det föll mig verkligen i smaken. Man får två träningsdagar att hoppa in sig på, innan själva tävlingen. Så man blev ganska van vid hoppet. Och formen var ju hur bra som helst. Jag trillade i princip inte ett enda hopp. När gick det upp för dig att du faktiskt kunde ta hem hela rasket? – Det fattade jag först när jag väl var i superfinalen. Då vet man att det bara är fyra stycken som möter varandra. Jag började med att safea med en cab 1260 och då trillade alla andra åkarna.

Så jag låg etta efter första åket. Sen drog jag till med min backside 1440 som jag fick sjukt höga poäng för. Det var samma hopp som jag vann pris för "best air time" med. Sen inför det sista åket visste jag inte riktigt vad jag skulle göra. Jag ville ju steppa upp det uti fall någon av de andra skulle få högre poäng än mina 96. Så då gick jag för en cab 1440, men jag bromsade lite för mycket inför hoppet och fick ändra mig till en cab 1260. Men det gick ju bra ändå, hehe.

– Det var nog lite svårt att greppa. Jag tänkte att det nog skulle räcka till en pallplats, men att det kanske inte skulle räcka hela vägen. Tanken var att jag behövde steppa upp det ännu mer. Men så stod jag i botten och väntade på att de andra åkarna skulle köra sina åk. Jag trodde absolut att någon skulle sätta en fet triple cork, för jag hade sett både Torgeir Bergrem och Kim Rune Hansen sätta det innan. Men båda trillade.

Trippel Corken kom aldrig på tal? – Jo, jag tänkte på den, men samtidigt tycker jag själv att backside 1440 är lika fett som att sätta en trippel. Så jag ville hellre försöka mig på att sätta en bs 14.

– Och att stå där nere och vänta in de andra är rätt nervöst. Man vill ju inte att någon ska trilla, men samtidigt vill man väl kanske inte att någon annan ska få högre poäng än en själv. Så det är svårt att veta hur man ska bete sig, hehe.

Du såg väldigt lugn ut när du fick dina höga poäng. Fattade du vad som hade hänt?

Och när du väl stod högst upp på prispallen var det lite dåligt sprut på din skumpa… Något att träna på?

– Haha, jag vet. Jag fick inget bra tryck över tummen. Det är definitivt något jag måste träna på. Viktigt ju! Men i mitt försvar var detta andra gången jag fick spruta champagne, på prispall, så det är väl förståeligt? Ja, visst är det förståeligt. Men vi hoppas att Sven får stå med skumpan i högsta hugg snart igen. Nu närmast hoppas vi alla på en pallplats under OS i Sotchi.

TRANSITION 1-2014

KRÖNIKA

ILLUSTRATION KNUT LINDEMAN

Wiz Khalifa börjar med barnpilates, slutar helt röka gräs och Snoop börjar marknadsföra sina alldeles egna PCPtillbehör.

legalisering av marijuana Alex Fernaeus

Obama bränner på en fredspuka med Putin, Lil Wayne är helnykter parterapeut och ingen skateboardåkare röker gräs längre, alla som åker kickbike gör det ju. Jag har sett framtiden och den har ett fult cannabisstinkande tryne. Jag ser hur den här legaliseringen och normaliseringen av marijuana kommer få en minst sagt negativ effekt på saker och ting. Utöver den självklara effekten, det röks lite mer, lite oftare. Det kommer att påverka konst och kultur i större utsträckning än så. Det kan mycket väl spilla över på skateboard eller snowboard också. Två företeelser där marijuana kan förekomma. Ibland. Kanske. Hurusom, tänk er att marijuana legaliseras och normaliseras. Inte så befängd tanke eftersom just precis detta håller på att hända/har hänt. Tänk er sedan alla dessa människor som befinner sig i ett egenvalt miserabelt utanförskap, på väg mot en säker död, där cannabis är en naturlig del av att vara just den man är. Att stå, om inte helt utanför, så åtminstone med en fot på vardera sidan linjen. Legaliseringen av cannabis har precis flyttat den linjen. I dag en oduglig outlaw med jazzcigarett i handen, imorgon en laglydig kille med byxorna i midjan som betalar sina räkningar i tid. Jo visst, det är inte ens i närheten av att vara en aktuell fråga i Europas Nordkorea, vårt älskade Sverige. Men i USA, mitt och ditt favoritland, landet vi alltid så storögt blickar mot. Där är legalisering och normalisering av cannabis verklighet. Bra eller dåligt, kul eller tråkigt, ja, det får man tycka vad man vill om. Men, en sak jag tycker och tänker: det passar inte längre lika bra ihop med tuffa typer som förespråkar drogen inom musik och konst. Eller skateboard för den delen, dessa fräna vägar i livet är på god väg att förlora en lång och trogen kamrat. Det kommer sakta men säkert bli tråkigt och töntigt med marijuana nu. Då menar jag inte själva effekten (som

jag givetvis inte vet något om). Jag menar det eviga skrytet om perfekta blunts, de starkaste strainsen, största bongen och den kladdigaste oljan, det är inte längre något farligt och mystiskt. En prisvinnande Shoreline Solventless är som en burk vita bönor. En prima Head Band Kush från The Green Place är inte märkligare än makaroner och korv. Eller dessa eviga och o så trötta bilder i skate och snowboardfilmer där man blåser rök mot kameran, meckar i motljus och så vidare. Kan ni tänka er en värld utan det?! Hua… När man inte längre behöver en "jag står utanför systemet"-attityd för att klyva en trollholk är det väl inte heller något man kan använda för att påtvinga pöbeln sin "jag står utanför systemet"-attityd Det är ett evigt tjat om cannabis. Ja vi har fattat, det är nice, ja du är hög 27 timmar om dygnet, ja. Men om Obama röker gräs på daglig basis och börjar droppa namn på "bra skit" i sina tal till nationen – kommer då till exempel [valfri rappare] vilja droppa samma namn i sina rippidiraps? Skulle ju kännas konstigt... Jag menar inte att [valfri rappare] kommer sluta röka gräs, hen kommer bara sluta tjata så förbannat om det. I detta scenariot ser jag två varianter på motaktion, 1: Helt sluta röka gräs och förespråka en drogfri och sund livsstil. 2: Förespråka något mycket värre för att ta ytterligare ett steg ifrån svensson, till exempel ”hey, hey smoke PCP everyday”. Läbbig tanke, Wiz Khalifa börjar med barnspilates, slutar helt röka gräs och Snoop börjar marknadsföra sina alldeles egna PCP-tillbehör. Helt plötsligt ingen uppföljare på Mac & Devin Go To High School. Nu snackar vi apokalyps, vänner. Utöver andra självklara effekter som en för tidig död, ett liv i total misär och skrumpen hjärna är det svårt att sia om framtiden i ett universum där marijuana legaliseras. Det viktiga är att vi för en seriös debatt och inte skojar bort de allvarliga problemen.

Vad har du för Stance?! tre nummer av Transition + Strumpor från Stance för 99 kronor Stance Socks håller dina fötter både varma och snygga. Välj mellan flera olika färger och mönster. Just nu kör vi 3 nummer av Transition + ett par av dessa förskönade fotplagg för endast 99 SEK. Done deal! Du hittar erbjudandet från Stance, tillsammans med en massa andra bra deals på transition.tictail.com

GÄSTKRÖNIKA

Foto lucas nilsson

Om man ska använda OS som ett gott exempel för att skapa gemenskap är det dags att det gör det också.

Tankar om OS Jonte Nilsson

Det är svårt att veta var jag ska börja eller hur det ska sluta, men jag ska försöka lyssna på känslan. Jag har sett både sommar- och vinter-OS så länge som jag kan minnas, hejat på Sverige för att det är landet där jag kommer från. Men jag vet inte varför. Hur de Olympiska Spelen kom till har jag ingen aning om, men jag har ofta hört att idrotten skapar gemenskap, att den skapar band som sträcker sig över landsgränser (inte för att det egentligen finns några gränser på våran planet).

det också. OS-rörelsen ska handla för mänskliga rättigheter som en fri, kärleksfull organisation som värnar om allas bästa. Men det verkar mest handla om politik, pengar och makt. Det vore fett om fler bojkottade OS för HBT-rättigheter, eller åtminstone för att OS gör snowboard ointressant med sina regler och format. Halfpipe har tyvärr blivit tråkigare för varje OS som det varit med i och jag hoppas Terje Håkonsens initiativ med The Arctic Challenge, i Norge, kommer väcka liv i pipe igen! Det är sjukt kul och stilfullt om man vill. Jag hoppas att slopestyle inte går i dess fotspår men det verkar dystert, mest på grund av de enformiga banorna.

Jag vet inte så mycket, men det man ser är ju att OS är extremt ohållbart ur ett miljöbevarande perspektiv. Det skapar några jobb, men sen när spelen är slut verkar användingsområdena för de nya anläggningarna även dem vara slut. Det verkar bara vara ett stort lands ego att vilja visa upp sig för de andra länderna. Vilket i och för sig har fört med sig att många av Rysslands fula sidor uppmärksammats extra mycket. Och det är bra. Men tyvärr verkar inte något land vilja göra något...

Jag tycker mig se få tävlingar som skapar gemenskap. De flesta verkar bara vilja jämföra och vara bättre än varandra, utan att skapa någon rolig kreativ utveckling. Jag tror man utvecklas mer om man omger sig med människor som försöker lyfta upp en och hjälpa en fram. Ibland på tävling kan det vara en negativ aura som drar ner hela stämningen. Bättre att ha positive vibes omkring sig när man vill lära sig saker, oavsett område.

Emma Green målade sina naglar i regnbågens färger på en tävling i Ryssland i somras för att hedra HBT, vilket många beundrade men tyvärr kritiserades av SOK för att man inte ville förnärma Ryssland. Det tycker jag säger väldigt mycket om viljan att förändra. Om man ska använda OS som ett gott exempel för att skapa gemenskap är det dags att det gör

Min förhoppning är att de här Spelen kommer med förändring, att gemenskapen planteras och frodas i den ryska regeringen, att den når ut till folket och att idrotten och atleterna inspirerar till positiv förändring för vår värld. Men det är endast en förhoppning. Folk brukar i alla fall vara lite gladare när det är OS, och det är bra.

foto david birri

Att filma är som en vit målarduk som bara väntar på att få färg på sig.

ppväxta i Montana, respektive Quebec har de fler år på skidorna tillsammans än vad Bruce Willis är gammal. Tanner Hall och JP Auclair är båda grundare av skidmärket Armada och har satt tydliga avtryck på den internationella skidscenen i många års tid. Med feta filmprojekt och X Games-guld i ryggen fortsätter de upptäcka nya platser och hela tiden göra det som ligger dem närmast om hjärtat. Sista ordet tillhör Tanner och JP, som berättar om hur allt började, deras största inspiration och om hur deras talanger tagit dem världen över.

Kommer du ihåg första gången du åkte skidor? TH – Jag kommer inte ihåg allra första gången, men den första jag faktiskt kommer ihåg var när jag var tre år. Min mamma satte mig i skidskola och släppte av mig i backen på morgonen. Och när hon skulle hämta mig kunde hon inte hitta mig. Så hon lackade ur på skidskolelärarna och sa: "What the shit is going on?!". Då pekade skidinstruktören upp åt backen på mig och sa: "Yeah, your son is fine. He's been skiing by himself and meeting up with random people all day". För när alla skidskoleelever hade åkt upp med liften i nybörjarbacken, åkte jag på nästa nivås backe alldeles själv. Och jag kom ihåg det rätt tydligt. Jag åkte upp och ner för backen hela dagen och såg bland annat ett par i 17-18 års åldern som hånglade i liften och insåg väl att det här med skidåkning är jävligt coolt. JP – Nej, jag är ledsen, det gör jag faktiskt inte. Jag har svaga minnen av att jag åkte på en kulle i downtown Quebec när jag var fem år som hette Miran. Den kullen hade två backar som båda var 50 meter långa.

Berätta om den första riktigt jobbiga slammen du gjorde. TH – Den första som var riktigt illa måste hänt när jag var runt 13 år gammal. Jag var i Utha och de hade precis fått sin första half pipe. Jag var super hypad. Det här var på våren och jag var ute och plåtade med Scott Markewitz. Mitt första riktigt bra uppstyrda photo-shoot liksom. Så jag droppade in och gjorde en alley oop vilket gick bra. Så jag hikade upp och igen och skulle göra en alley oop flair. Men någonstans där i luften tappade jag fokus, landade hårt på kanten och bröt nyckelbenet. Efter det kunde jag inte åka skidor på fem veckor. Min första riktiga kontakt med smärta. JP – Det var ett roof to rail gap i franks La Plagne 2006. Vi höll på att spela in "Ski Porn" med Poorboyz Productions. Kommer inte riktigt ihåg vad som hände men det resulterade i en rejäl smäll på nacken och en hjärnskakning. Ouch... Vem är din största inspiration?

TH – Jag har fått mycket inspiration från många, men den som gjort störst inverkan på mig är nog min pappa. Han tar alltid hand om allt och alla och är den mest rättvisa killen jag någonsin känt. Han får andra i hans närvaro att må bra. Sen har han en grym stil också. Han brukar kalls för "Don Johnson of Montana", hehe. Nä, men han har en grym livsstil. Gillar att fiska och vara uppe i bergen. Han åker inte så mycket skidor längre på grund av dåliga knän och rygg. Men annars hämtar jag inspiration från mina vänner. I princip alla jag är polare med är riktigt duktiga med vad de håller på med. Så oavsett om det handlar om att åka skidor, snowboard, skateboard eller klättra känner jag någon som är grym på det och kan inspireras av det. JP – Någonsin? Det måste vara min storebror. Fast om man ska snacka skidinspiration måste jag säga att Glen Plake har influerat mig mest. Berätta om din första filmpart. TH – Min första filmpart var i en film som heter "Ribblets", som spelades in i Montana 1997. Killen

JP visar hur ett kuddkrig i British Columbia ska hanteras. Puderpepp!

Mustang Powder levererar grymt puder och Tanner Hall bjuder på en backflip japan grab. Bra kombo!

mÅnga kaLLar det att dra ut oCh fiLma, jag kaLLar det att dra ut oCh uPPtäCka.

bakom filmen heter Matt Sheridan och efter "Ribblets" startade han ett eget filmbolag som heter Team Thirteen. Men just "Ribblets" är en äkta skidrulle från Montana som tar jibb-åkningen tillbaka till dess sanna rötter. Jag menar riktiga, panka bums som lever för skidåkningen. JP – Min första part någonsin var i "State of Mind" från Poorboyz Productions. Den kom ut 1997 och förutom mig själv var bland andra Shane Szocs, Mike Douglas JP och Vinny med. Vi filmade varandra och hade svinkul! Bästa skidrullen någonsin? TH – Bästa, någonsin… Shit, det var svårt. Jag måste nog sätta två filmer på delad första plats. Det finns en skidfilm som kom ut i mitten av 70-talet som heter "Winter Equinox" som följer freestyle-touren, när det verkligen var freestyle. Före OS och all sån skit. Folk röker svinmycket weed och på tävlingarna kunde man vinna en Chevrolet Corvette om man kom etta. Och det första de här snubbarna tänker är hur mycket kokain man kan få för bilen. Vi tror att vi festar mycket idag, men det var ingenting jämfört med 70-talet. Jag gillar verkligen filmen eftersom man visar allt. Inget censureras liksom, till skillnad från idag när sponsorer i branschen lägger sig i och bestämmer vad som visas. "Winter Equinox" är den äkta varan. Sen gillar jag också filmen "Chapter 3" som handlar om skidscenen Tahoe, under 99-00 när det dumpade mer snö än någonsin i området. Feta puderlinjer och grym skidglädje! JP – Det måste vara "The Blizzards of Ahhhs". Jag kollade på den så mångfa gånger att VHS-bandet gick sönder. Episk rulle! Vad brukar du lyssna på för musik när du är ute ock åker? TH – Det blir mycket hip hop dance hall och reggae. Jag lyssnar aldrig på metal eller punk-rock som många andra gör. För mig handlar det om att lyssna på musik som ger en bra vibes, vilket i sin tur ger min åkning en bra vibe. Men jag har inte mycket till övers för dagens hip hop. Precis som att skidfilmerna var mycket bättre på 70-talet var hip hopen mycket bättre på 90-talet. Hur fan har man kunnat gå från Mobb Deep till Gucci Mane?! Jag fattar inte. Så jag håller mig till old school för rätta känslan

JP – Jag lyssnar aldrig på musik när jag är ute och åker. The sound of silence! Favoritställe att åka pow? TH – Varför skulle jag berätta det för? Hehe, kan ju inte avslöja allt men alla borde åka till Vermont. De har galet bra pillows som är helt sjukt kul att köra. Så det är ett bra tips. JP – Hmm… Niseko eller British Columbia. Riktigt svårt att välja mellan dem. Berätta om din erfarenhet av att åka i Sverige. TH – Jag har varit i Åre och Kläppen och både ställena var helt galet bra! Kanske att jag gillar Åre lite mer, eftersom det finns mycket man kan göra där när man inte åker skidor. I Kläppen är man mitt ute i ingenstans och det är ju rätt flacka backar. Men en helt sjukt bra park! Är man riktigt hungrig på det, kan man få typ 200 åk om dagen. Jag tror att kidsen som åker mycket i Kläppen utvecklas snabbt. Lär ju helt klart vara en av anledningarna till att svenskar är så grymma när det kommer till att jibba i parken. JP – Jag var i Riksgränsen 1998 och i Åre 1999. Jag har främst goda minnen från Riksgränsen. Jag var där för "King of The Hill" i slutet av säsongen. Superkul tävling och helt underbart vacker natur. Fördelar och nackdelar med att filma och tävla? TH – Att tävla är bra eftersom man kan tjäna pengar och få en bra budget till att åka till riktigt coola ställen runt om i världen och åka skidor. Sen kan man ju bara spara allt och fortsätta åka i parken. Men jag gillade att tävla eftersom det gav mig möjligheten att se nya ställen och åka några av de bästa bergen världen har att erbjuda. Men det är klart att det finns nackdelar med det. Jag menar, det FIS har gjort är att de tagit hela tävlingsscenen 10 år tillbaks i tiden. Du har väl sett OS-reklamen med Team USA där de gullar med hundvalpar? Så jävla retarded! I min bok står FIS för "Fucking Ignorant Shitheads". När det kommer till att filma är fördelen att det är det bästa som finns. Det finns inga nackdelar. Många kallar det att dra ut och filma, jag kallar det att dra ut och upptäcka. Och sen tar man fram kameran när man hittar någonting coolt. Man är ute och har kul med polarna liksom. Man kanske har med sig lite bra musik och ett par spliffs och får lite bra shoots. Och

sen kan man chilla när man kommer hem och dricka bärs med sina bästa polare. Det är vad livet handlar om för min del. Tävlingar ger mig bara stress… JP – Att filma är helt öppet att göra det man vill. Du kan välja var du vill åka, vilka features du vill köra och hur du sen sätter ihop allt till ett resultat du är nöjd över. Som en vit målarduk som bara väntar på att få färg på sig. Du kan också anamma flera olika typer av stilar på skidorna när du filmar. Det är helt upp till dig själv. Urbans, park eller pow. Tävlingar är en bra mycket smalare genre, då man oftast specialiserar sig på en typ av skidåkning, half pipe till exempel. En bra sak med att tävla är att man hela tiden har kortsiktiga mål som uppnås. Och när det väl är dags lägger man alla korten på bordet för ett åk. Allt eller inget liksom. Det hjälper en att utvecklas enligt min mening. Fast sen har vi ju FIS och liknande organisationer… Jag tror att de flesta sportorganisationer behöver sina utövare mer än vad utövarna behöver organisationerna. Men det är väldigt duktiga på att övertala utövarna till att det är tvärtom. Vad gör du när du inte åker skidor? TH – Då tänker jag på att åka skidor. Och så klart, hänger med människorna som betyder mest för mig: Min flickvän, mina polare, mamma och pappa. Sen så gillar jag ju att festa också så klart. JP – Jag gillar att fota, jobba med grafisk design, surfa, klättra och vandra. Vad ser du fram emot mest den här säsongen? TH – Att få åka till ställen där jag aldrig varit förut och åka en massa skidor. Jag har gjort samma sak i så många år så 2014 blir det året då jag återföds in i det igen. JP – Att åka till Norge tillsammans med Andreas Fransson i slutet av den här säsongen. Vad vill du hälsa till Transitions läsare? TH – Fortsätt med att göra det ni gör. För svenskar förstår sig på skidåkning så mycket bättre än alla andra länder. USA har ingen susning om vad det handlar om. Jag menar, Amerika handlar bara om OS, medan Sverige handlar om åkare som Henrik Harlaut och Jacob Wester. Så fortsätt med det ni gör, för ni är definitivt på rätt spår. Ändra inte på det!

drop Out Åkare Per Jonsson plats Saint-Luc, schweiz foto markus alatalo

Blue bird, puder och first tracks. Per Jonsson bjuder upp till något många bara drömmer om när han på ett majestätiskt vis svävar ner för det vita guldet i Saint-Luc, i Schweiz.

Foto anders neuman

Transition.se/banked

Häng med oss till den andra upplagan av Riksgränsen Banked Slalom, den 8-11 maj. Den perfekta avslutningen på din vintersäsong. Tre dagar fyllda av bra, rolig och slaskig vårshred i midnattssolens land. Så ta med dig dina polare, upplev den naturliga terrängen och berget med oss! För mer information och schema, besök oss på transition.se/banked

DR.ZIPE.COM SCAN THE CODE FOR MORE INFO

INSTITUTE STAFF OF THE MONTH

THE HEADMASTER

Sf채risk okrossbar dubbellins med ventilation // Multicoatad lins // 100% UV-skydd // 50mm strap med silikon // 3 lager skum // Justerbara sideclips // Rek.butik 999,-