Din favorittidning i ny förpackning! SecondHands v.3 EN HÄSTSAGA DEL 2 Skilda Perspektiv Övergivna Sverige #5 2008 UTGÅVA 37 PRIS 55 KR N 55 NKR SF 6 EUR DK 45 DKR
INTERPRESS 0126-05 RETURVECKA 48
05 7
388012 605509
ADAIRPHOTO
info@skateout.com www.skateout.com
e
csho
ide
kka r: ii
fe
ed r atur
bac
d om r t s k
e mor
m/ s.co
FraMÅT Kristoffer Edwall TEXT Simon Tjernström FOTO Anders Neuman & Adam Martell
Just nu langar Kristoffer ”Piffen” Edwall klädlådor på H&Ms lager i Oslo. Glamourens motsvarighet. Men att jobba fyra månader om året istället för hela passar Piffen bättre. Med en vinst i bagaget från Rip Curl Super Sessions i våras och en kommande del som verkar lovande i Secondhands nya film är Kristoffer en åkare som borde ha synts mer i media. I alla fall är det vad Johan Kristoffers tycker när jag frågar honom. Det och att han har en sjuk naturbegåvning. När jag frågar fotografen Johan Ståhlberg om Piffen säger han så här: –Piffen kör alltid först och laddar alltid störst. Han är bra att ha med sig och är en jävel på att leverera. Om man har med sig Kristoffer så vet man att man får med sig bra bilder hem. Och sen är han jävligt bra på att trycka ut grabarna. Hur länge blir du kvar i Norge? –Till november, sen blir det en solsemester någonstans. I vinter ska jag till USA och köra försäsong och US Open. Sen runt lite i Europa till februari.
12 | TRANSITION #5 -08
Hur känns det med en Framåt i Transition? Det känns skitbra. Hade jag ingen aning om. Vad gör du när du inte lyfter kartonger? Åker lite skateboard. Har tagit hit skidorna nu också så att jag kan köra lite rails vid ishallen. Filma eller tävla? Filma. Ska i och för sig försöka tävla en del i vinter. US Open som sagt och European Open framförallt. Det har försvunnit så mycket tävlingar i Sverige men jag ska försöka köra dom som finns. Vad har du för favvotrick? Flat 540 Vilket är ditt drömtrick? Dubbelcork hade varit kul. Sälen kontra Åre? Sälen. Min hemmabacke är Säfsen alpin och jag kommer från Fredriksberg. Ganska schysst backe för att vara en sådan liten by. 800 pers. 6 liftar och 15 nedfarter.
Favorit att åka med? Secondhandsgänget. Sen åker jag med några andra. Lite folk från Malungs gymnasium. Sponsorer? Dynastar, Orage och Electric. Hur ser du din skidåkning om ett par år? Om ett par år.. Åka så mycket som möjligt utan att behöva oroa sig. När blir du riktigt nöjd? Har svårt för att bli riktigt nöjd. Vem har snyggast stil? TJ Schiller. Du är ju känd för att vara ett riktigt energiknippe som alltid kör en gång extra. När blir du trött? Jag ska nog vara sjuk för att bli trött. Annars duger lite vatten och choklad för att hålla mig energifylld. Många tror att det är någon sjukdom med någon bokstavskombination som kan vara inblandad, haha.
På sitt första uppslag i Transition någonsin dänger Kristoffer av en 180 Critical högt över nätstängslet i Lindvallen.
TRANSITION #5 -08 | 13
Ett nytt s채tt att anv채nda huset vid de gamla freestylehoppen i Hundfj채llet. Wallride 180 out.
14 | TRANSITION #5 -08
TRANSITION #5 -08 | 15
Stor 360 Safety i Tandådalen med en stekande vårsol i ryggen.
10 Snabba Norge eller Sverige? Sverige. Rails eller hopp? Hopp. Pipe eller puder? Puder. Tail eller mute? Tail. 540 eller 1080? 540.
16 | TRANSITION #5 -08
Asterix eller Tintin? Asterix. Sommar eller Vinter? Vinter. Böcker eller film? Film. Slåss eller fly? Fly. Jon Olsson eller Tom Wallish? Jon Olsson.
Ingemar Backman, Mika Edin, Sara Meurle French Fred, Stefan Karlsson & Tobias Karlsson in “A Superlative Day“. See the whole photo series in the palm / pocket sized WeSC winter catalogue 2008.
photo: Vincent Skoglund
www.wesc.com
WeSC Concept Stores: Stockholm, Kungsgatan 66, PUB.03 / Örebro, Nygatan 26 / Falun, Östra Hamngatan 18
CAM FOCAL LENGHT
APERTURE
ISO
SHUTTER SPEED
CAM FOCAL LENGHT
APERTURE
ISO
SHUTTER SPEED
CAM FOCAL LENGHT
APERTURE
ISO
SHUTTER SPEED
CAM FOCAL LENGHT
APERTURE
ISO
SHUTTER SPEED
CAM FOCAL LENGHT
APERTURE
ISO
SHUTTER SPEED
CAM FOCAL LENGHT
APERTURE
ISO
SHUTTER SPEED
INNEHÅLL
TRANSITION #5 -08 UTGÅVA 37
88
012 Framåt 028 Ledare 032 Notiser 038 Skivrecensioner 040 Setup
042 Favorit 044 I Fokus 050 Tävla & Vinn 052 Stickersfest 056 Camp WeSC
058 No Limit Tour 062 Burton Halfpipe Invitational 108 Galleri 134 Kultur
136 Kulturfascisten 138 Navelskådning 140 Skröna 142 5x5
SecondHands v.3 Två väldigt rosade filmer har det blivit och nu är bollen i rullning ordentligt. Grabbarna bakom Secondhands släpper sin tredje film Make My Day och lyser upp höstmörkret med lite schysst skidåkning. Vi frågade de som varit inblandade i projektet hur säsongen sett ut och vilka förväntningar som finns inför den analkande premiären.
68 Det Övergivna Sverige
78 Skilda Perspektiv
100 En Hästsaga Del 2
Övergången från brukssamhälle till informationssamhälle har gått hårt åt många mindre orter. På jakt efter skatespots bjöd Transition med Mario Eriksson, Fredrik Gustavsson och Stefan Helin på en biltur till en frånflyttad och bortglömd del av Sverige, långt ifrån lägenhetshets.
Uppfattas en skidort likadant av snowboardåkare och skidåkare? I jakten på det rätta svaret fick ett crew från varje värld åka till Montafon i Österrike. I del ett av två tar vi reda på vad snowboardåkarna tycker om sina favoritorter.
Få vet mer om snowboard än Hampus Mosesson och ingen vet mer om hästar än Tobias Barle. En slående kombination, tro det eller ej. Det här är del två av fyra i serien om inspelningen av Actionhorse Films kommande rulle Pony Tale.
TRANSITION #5 -08 | 23
WWW.PEAKPERFORMANCE.COM
Swartling & Wranding Media AB Att: TRANSITION Sveavägen 62 111 34 Stockholm
REDAKTION Chefredaktör / Ansvarig utgivare Anders Neuman - anders@transition.se 08-545 160 64 Art Director Tobias Andersson - tobbe@transition.se 08-545 160 72 Administration Fredrik Gunnarsson - fredrik@transition.se 08-545 160 78 Webbredaktör Viktor Skogqvist - viktor@transition.se 073-755 65 75 Fotografer Mattias Fredriksson - mattias@transition.se James Holm - james@transition.se Pelle Hybbinette - hybbinette@transition.se
Morgondagens Åkare En ny säsong är i antågande och en del försäsongsevents har redan gått av stapeln med riktigt lyckat resultat. Det är glädjande att se hur mycket engagemang det finns för att skapa tillfällen att kunna åka snowboard och skidor innan snön har börjat falla på riktigt. Vaktmästarna vid landets hockeylador har numer lärt sig att så fort det finns tillräckligt stora snöhögar att använda för små hopp och rails är snowboard och skidåkarna där.
rekommendera ett besök vid railarenan på Winter Jam på Stockholms Stadion den 21-22 november. Där vid sidan av de stora namnen finns morgondagens stjärnor som förhoppningsvis dyker upp på det stora hoppet om några år. För många är möjligheten att få åka mycket viktigare än att titta på de stora stjärnorna.
Jag vet själv hur idiotförklarade vi blev av folk runt ishallarna. Viljan att förstå oss och hur mycket vi längtade efter att få åka fanns inte. Kanske gör den inte det idag heller men jag hoppas det.
Under ett besök i Laax såg jag den lokala snowboardskolan med åkare från fyra år och uppåt. Det gjorde mig otroligt glad att se dem åka. Min förhoppning är att vi framtiden kan få se samma sak i de svenska backarna oavsett om de har skidor eller snowboards under fötterna. Det som är viktigt är att de åker, inget annat.
Frontline Railjam och Make It Happen har bjudit in både allmänhet och proffs för att visa hur dagens vintersporter ter sig. Det kanske fortfarande ser fel och onaturligt ut, men ingen kan missa glädjen i åkningen även om mängden snö rymms i några litermått. Om du har någon i din närhet som behöver uppleva det kan jag
Anders Neuman | Chefredaktör
Skribenter Niklas Bergh - nicke@transition.se Magnus Gyllenberg - mange@transition.se Oscar Axhede - axhede@transition.se Simon Tjernström - tjernstrom@transition.se Tobias Barle - barle@transition.se Simon Stenborg - simon@transition.se
Medverkande Adam Martell, Oskar Enander, Per-Hampus Stålhandske, Daniel Blom, Johan Jonsson, Andrea Kellerman, Tobias Barle, Daniel Lorén, Nils Svensson, Torkel Sjöstrand, Tobias Barenthin-Lindblad, Nicklas Blom, Kulturfascisten, Simon Hastegård, Jonas Mossberg, Peter Lundström, Klas Richard Karlsson, David Olby & Adam Forslund.
INFORMATION COVER STORY Dagen började med att vi tog skotrarna till en zon med tre hopp som vi hade förberett dagen innan i snöoväder. Vi var peppade på att få köra alla hoppen under samma tillfälle så vi tänkte att det skulle bli en perfekt dag. Hampus var etta på de första hoppet sedan var det min tur. När jag landar släpper snön och alla tre landningarna dras med och det blir bara ett stort lavinspår av alltihopa. Så då står vi där utan landningar och inget hopp att hoppa i. Bara att fortsätta till en ny zon och leta ett nytt ställe att bygga ett hopp. Med lite tur stöter vi på de här spotet. Skottar ihop ett nytt hopp och river av en rolig session innan solen går ner så att alla blir nöjda och glada igen.
Annonsförsäljning Acke Stenquist - acke@sw-media.com 08-545 160 67 Prenumeration Titeldata, Kundtjänst, 112 86 Stockholm 0770-457 157 / www.prenservice.se Frilansmaterial Du är välkommen att skicka in text och bilder, men kom ihåg att vi inte ansvarar för icke beställt material. Ring gärna innan du skickar något. Tryck Punamusta OY, Finland
Jakob Wilhelmson Backside 540 Indy Cook City, Montana, Usa Foto Anders Neuman
TOPP FEM Rod Stewart TECH Canon EOS-1D Mark III 4 SEK, f2.8, ISO100, 15mm f2.8 Fisheye
28 | TRANSITION #5 -08
01. Young Turks 02. Every Picture Tells A Story 03. Forever Young 04. The Motown Song 05. Baby Jane
info@skateout.com www.skateout.com
Oakley Icon Ltd.: (+41) 448296100, www.oakley.com
IP
ROTR
OA
/EU .COM Y E L K
SNOW / SKATE / SURF
NOTISER
SNOWBOARD Anders Neuman | Skidor Simon Tjernström | Skateboard Viktor Skogqvist Surf Adam Forslund | Musik Fredrik Gunnarsson
Kalle Ohlson
Mike Casanova
SNOWBOARD Pirate Movie Production har satt igång sitt sjöröveri och har redan hunnit med att köra lyckade premiärer runt om i världen. I år innehöll filmen två svenska pirater, Hasse Åhlund och Kalle Ohlson som båda jobbat ihop bra delar. Piraternas kapten, Basti Balser seglade iland Overseasfilmen men glömde bort att hans körkort, som införskaffades under hans tid på Snowboardgymnasiet i Malung, har gått ut. Efter trassel med både de tyska och svenska myndigheterna så verkar det nu som att ett körkort är på väg till pirat-högkvarteret i Innsbruck, Österrike. Storken har levererat hårt i de svenskarna snowboardkretsarna under september och oktober. Under cirka en vecka blev Jakob Wilhelmson, Anders Rehn och Andreas Åvik pappor. Kalle Ohlson verkar ha hittat en bisyssla till sitt snowboardåkande. Han är numer nämligen medlem i pojkbandet The Bad Street Boyz tillsammans med snow-
Frontline Railjam 2008
Anton Gunnarsson
boardkollegorna Mike Casanova, Danny Larsen, Stevie Bell och Josh Sherman. Huruvida gruppen kommer att kunna leverera pophits återstår att se, men en fanclub på myspace.com har man i alla fall fixat.
Tale den 14 november blir det på Grodan i Stockholm under samma kväll. Håll utkik efter mer info inom kort.
Jessica Formm-Comte har teamat upp med Rip Curl och tar plats på Sverigeteamet. Efter att Hampus Mosesson kommit tvåa i Freestyle.ch gjorde han en Lars Ulrich och kastade ut motsvarigheten till trumpinnarna i publiken. Vad som kunde skurit halsen av någon stackare resulterade dock i en överlycklig Zürich-kid som fick en bättre begagnad O-Maticbräda. Skullcandy representeras numer av Jakob Edman och Anton Gunnarsson. Anton Bilare har signat på för Nitro och kommer att representera brädor, bindningar och boots. Anton gör sällskap på teamet med sin Limapolare Johannes Skottheim, som nyligen påbörjat sina studier på snowboardgymnasiet i Malung. Efterfest till den stundande filmpremiären av Travis Rices film That’s It That’s All och Actionhorse Films Pony
Hasse Åhlund
Nixon Watches har glädjeligen fått en svensk distribution och kommer hädan efter att säljas via Acrecent. Kevin Bäckström har flytt Sverige för det norska snowboardgymnasiet NTG i Geilo. Han har även slutat köra för Gravis och kommer att synas i skor från Adio Footwear framöver. Förutom en helgrym miniramp med spine och en utomhusyta så har nu Malung även fått en skatehall, så nu kan snowboardåkarna försöka att komma ikapp med skatarna. Jonte Nilsson håller på att odla fram en riktigt fin mustasch med ordentliga böjar lagom till vintersäsongen. Sakta men säkert börjar det att ta sig, men vi får se om den blir långvarig, då Jontes flickvän redan har lovat att klippa av den i sömnen. Frontline Railjam hölls under deadline för det här numret. Gulli Gudmundson och Nisse Arvidsson plockade hem varsinn Best Trick. Eiki Helgason var bäst Overall.
Releasefest Transition #4 med tillhörande produktguide släpptes i mitten av september och det firades med pompa och ståt i Hollywoodbutiken på Norrlandsgatan i Stockholm.
32 | TRANSITION #5 -08
Hampus Mosesson
SKIDOR Reine ”Väskan” Barkered har bytt klädsponsor till Helly Hansen. Om det var hans grymma säsong som var där han kvalade in till kommande års världstour där han kommer att tävla mot de riktigt stora namnen eller hans kirurgaktiga teknik när det kommer till att flå får är osagt. Jobbet som fårslaktare lär i vilket fall som helst ha genererat en tredje testikel. En testikel som kommer vara välbehövlig när vinterns världstour drar igång. Freeride World Tour startar den 20 januari i Ryssland och har fyra stopp. Det avslutas under den prestigefyllda tävlingen Verbier Xtreme. Förutom Reine kommer den svenska fanan hållas av Kaj Zackrisson, Henrik Windstedt och Wille Lindberg som också kvalade in genom att köra så bra förra året. Apropå världstouren som vanns av allas vår Henrik Windstedt föregående år säger djungeltrumman att efter Henriks hemkomst från Red Bulls testlabb i Österrike har han tränat hårdare än Karelin ejakulerar. Lite mer kött på benen på den karlen kommer med all sannolikhet
Ny ägare av Hampus bräda
Jacob Wester
generera en superskidåkare i samma klass som Judge Dredds dömande eller Ivan Dragos högerkrok. Förutom träningen sägs det att Henke har investerat i inte mindre än 10 gamla loppätna skidoveraller som skall samla damm i hans lägenhet. Jon Olsson som opererat sin menisk levererar videobloggar i ett vansinnigt tempo samtidigt som han rehabiliterar sitt knä. Rebecka Ericsson som också hade en fantastisk säsong kör numera också för Helly Hansen och kommer i vinter att köra kvaltouren till världstouren. Efter hennes dominans i vintras på alla tävlingar hon ställde upp i ska det minst sagt bli spännande att se hur det kommer att gå för henne. Johan Jonsson låter genom detta forum hälsa att han är på jakt efter klädsponsor och att han inte skyr några medel för att få en. Ord som ”rim-job”, flex och friktion lyckas jag snappa upp. Johan kan du snart se på en mycket stor bioduk på någon av premiärerna för nya Free Radicals. I västra Härjedalen har de tydligen inte släppt filmen Brokeback Mountain. I alla fall inte om man frågar
Highvalley Skatepark Idén föddes för redan tio år sedan och kampen har varit igång sen dess. Nu är det äntligen klart att Highvalley Skatepark verkligen blir av. Byggandet sätter igång så fort det är möjligt och det är inte mindre än 30 miljoner kronor som ska slängas in i projektet. Högdalen kommer inom en liten tid att kunna skryta med Europas största betongpark som kommer passa alla med hjul under fötterna. Transition gratulerar och lyfter på hatten för alla inblandade!
Ivan Drago
Emanuel Hedvall och Kalle Eriksson. I en vattning avskild del av den trånga våta skogen i Tänndalen bygger två män tillsammans, inte bara en stuga, utan även på relationen till varandra. Kalle reglar och Mosse är snabbt, hungrigt och ivrigt där med spånet. Den kyliga hösten blir snabbt uppvärmd runt de två ynglingarna i sammanhanget. Henrik Utter har tyvärr torskat sin sponsor Oxbow. Jon Larsson uppges kämpa på som en bäver med husbyggandet i Jämtland. Kask expanderar. Medans sommarkollektionen säljs in till butikerna kliver Peter ”Hulan” Hulander in i företaget vilket meddelades i en pressrelease i Sportfack. Hulan har länge jobbat med Salomon och ska nu från och med 1 januari hjälpa Kask till att bli ännu bättre än vad de redan är. Sommarkollektionen ser grym ut och mössor vet vi ju redan att de kan göra. Både Sverre och Kaj kommer dock att fortsätta satsa på skidåkningen trots att företaget går så pass bra. Sverre ska bland annat åka ner till Engelberg i början av vintern och åka med gästerna på Ski Lodge Engelberg som är ett nyöppnat skidåkarboende för skidåkare drivet av svenska skidåkare. För er som har sett Sverre och Kajs packat och klartprogram från Chamonix och gillade det kommer glada nyheter. Radarparet har nu spelat in ytterligare ett avsnitt som heter Från Rättvik Till Havet där de åker med bilen packad med surfbrädor, våtdräkter, skidor och cykel från Rättvik till… havet. Avsnittet kommer att visas i vår och Sverre uppger att han är riktigt nöjd med resultatet. Det nya svarta, klubb Familjen som har skidåkaren Robert Olsson och Jesper Wigelius vid rodret bryter ständigt ny mark. Fredagar på jämna veckor levererar duon en salt klubba på 1900 på Regeringsgatan. Jacob Wester slog till stort. Nej, störst, när han vann Freestyle.ch i Zürich. I den tuffa superfinalen stog det mellan Jacob och PK Hunder. Jakob som låg tvåa inför andra åket efter en grym kangarooflip laddade bössan med extra krut när han rev av en dubbelcork 1260 mute med fin tweak. Per Kristian Hunder körde också han
TRANSITION #5 -08 | 33
SNOW / SKATE / SURF
NOTISER
SNOWBOARD Anders Neuman | Skidor Simon Tjernström | Skateboard Viktor Skogqvist Surf Adam Forslund | Musik Fredrik Gunnarsson
Josef Scott Jatta
Mika Edin
Jon Olsson
dubbelcork 1260, men det spelade ingen roll. Jacob visar att formen är kanon och man kan fråga sig om det är surfen och vilan som har gett honom bettet.
Nu har omröstningen till den Svenska Skateboardgalan den 13 december kört igång. Surfa in på www.svenskaskateboardgalan.com och lägg din röst!
Surf
Peak Performance King of Style har som nyhet för i år ett videokval där man genom att lägga upp ett max 60 sekunder långt videoklipp på YouTube och länka det till Peak Performance. Två platser står på spel och folket röstar på den eller de åkare som man vill se deltaga i den stora tävlingen.
Martin ”Svarten” Gustafsson har hookat upp med Skullcandy i Sverige. Mika Edin plockade hem Junkyards hoppramptävling under Frontline Railjam på Sergels torg i Stockholm och belönades med en bunt sedlar.
SKateboard
Danijel Todorovic har lämnat sin tidigare brädsponsor The Harmony och var han kommer att dyka upp härnäst återstår att se.
WeSC arrangerade tävlingen Oslo Rock n’ Bowl i vårat grannland Norge och det blev dubbelt svenskt i toppen. Enrico Petralia knep förstaplatsen och Mattias Nylén slutade som tvåa. Vår medarbetare Kulturfascisten har tack vare sin välbetalda biroll i en av Lokas reklamfilmer kostat på sig en resa till New York. Självklart bloggades hela resan ner på kulturfascisten.blogspot.com så kosta på dig ett besök om du inte redan gjort det.
Håll ögonen öppna efter No Limit Skate Tours filmrelease som sker runtom i landet under december månad. Producerar gör Johan Gustavsson. Josef Scott Jatta, som har imponerat stort var och vad han än har skatat under det gångna året, kör sedan en tid tillbaka för Junkyard.se. Dessutom tog han hem Hype of the Day under Wild In The Parks i Amsterdam nyligen. Volcom har plockat upp Christian Sandell från Malmö på det svenska skateteamet.
Rick Rubin
I väntan på perfekta vågor så gräver Skånes Vågsurfare vidare på startgropen som ska rädda Mölles berömda höger från exploatering och utvecklas till en fulländad surftävling – fristående från förbundet och dess surftour! Mölle Open går av stapeln vilken helg som helst fram till och med den sista november. Sponsorerna duggar tätt runt detta arrangemang och grymma priser utlovas även för de som inte vinner huvudtävlingen men som kanske surfar naken, på en dörr eller tokkraschar mot klipporna. Håll utkik på skånesvågsurfare.se för info. Timothy Brunke Latte har nu utvecklat sin damp och uppblåsthet så till den vida grad att han allt som oftare ses lämna vågen för att istället spendera allt mer tid hängandes över läppen i indy-läge. Att han sedan cirka en månad tillbaka dessutom är bosatt i Portugal (ett år i Australien var nog) lär inte hålla honom på vågen i framtiden heller. Craig Shearer och Chris Westerström har imponerat ordentligt på Jonas Nilsson och börjat representera Rip Curl i Sverige. Freddie Meadows går skilda vägar från Oakley till fördel för Etnies. Han har även lämnat Sverige och flyttat till sitt båtformade hus i Karibien.
Locals Only Al Mocika och Kristofer Tonelord har öppnat en ny grym frisörsalong. Nu kan du äntligen fixa till kaluffsen, men slippa alla gamla klichéer. På Locals Only kan du luta dig tillbaks och lyssna på bra punk/rock, läsa Skateboarder och njuta av atmosfären. Vill du ha samma frisör som Pelle Howlin’ Almqvist i The Hives? Då bokar du lättast tid på deras site www.locals-only.se eller via telefon: 08 42870181.
34 | TRANSITION #5 -08
Ett ovanligt rutinerat VM-lag har presenterats av svenska surfförbundet med förbundskapten Binge Eliasson i spetsen. Laget består av Freddie Meadows, Tim Latte, Seth Pålsson, Jacob Andersson, Mia Moström, Lisa Pettersson samt Henio Skaldin. Tävlingen avgörs mellan pirerna på den urbana Costa de Caparica-stranden söder om Lissabon mellan den 11-19 oktober. Glädjen för surfarna runt Ystad blev kortvarig. Ryktet om ett artificiellt rev var förvisso sant. Men revets mening visade sig vara att stoppa vågor – inte skapa! Sandshoe, den idéella föreningen som anordnar surfresor som varvas med voluntärarbete, såsom att lära ut engelska, planerar en surftävling till hösten där vinnaren plockar hem en 2 veckor volunsurfresa.
Flogging Molly
Wayne Coyne, Flaming Lips
Slash
Tre svenska surfare dykte häromveckan upp i ZTV på bästa sändningstid i något som kan liknas vid en lightversion av MTV-succén Dirty Sanchez. De söp ner sig för fulla muggar, kutade runt nakna på en bilfärja till kontinenten medan de filmade varandra. I programmet fick man även se en hund slicka röv – några vidare vågor såg man dock inte skymten av! Kanske i nästa avsnitt?
Med sig har hon bland andra Tomas Hallonsten (Tape), Andreas Mattson och Andrea Kellerman (Firefox Ak).
Slash har fjorton låtar klara för en kommande soloplatta. Inga namn är tillkännagivna än men ett antal olika sångare lär också redan vara klara.
Musik
Den 4 november kommer Rock The Bells till Stockholm. De La Soul, Nas, Mos Def, Scratch och Supernatural (sinnessjuk lineup!) kommer att besöka Annexet som ett av endast sju stopp i Europa. Biljetterna släpptes den 26 september. Var där eller var en ruta! Lagom till jul släpper Flaming Lips sin DVD Christmas On Mars. Av trailern att döma så ser det minst sagt flummigt ut. Givetvis så släpps det även en deluxeförpackning med tillhörande soundtrack.
Albumaktuella The Gaslight Anthem som fullständigt slagit knock på både England och USA ska spela i Sverige. Nya skivan The ’59 Sound har fått strålande recensioner i såväl NME, Rolling Stone Magazine som Q Magazine och Kerrang. Bandet gör tre gig i Sverige i februari och vi återkommer med vidare information om mer exakta spelställen.
Norrlands stoltheter International Noice Conspiracy har återigen hälsat på legendproducenten Rick Rubin. Plattan med sina 14 spår gästas av bland andra Karl Jacobsson, Lenny Castro samt Sam Velde och Lisa Kekaula (från Bellrays). Den 19 november ser Burning Heart Records till att ni kan inhandla det senaste alstret.
Med enkom och fullkomligt lysande recensioner av det senaste albumet ger sig nu Hello Saferide ut på en liten Sverigeturné. Fyra datum är hittills spikade och dessa är 1/11 på Umeå Open i Umeå, 5/11 Debaser Medis i Stockholm, 7/11 på Storan i Göteborg, 8/11 på KB i Malmö.
Den 5 november släpper de goa gubbarna i The Soundtrack Of Our Lives sin nya skiva Communion. Detta kommer även leda till en turné under november och december. Än så länge är 11 datum satta runtom i landet och fler tillkommer.
På årets Eastpak Antidote Tour kommer Flogging Molly agera huvudband. Med sig på turnén finns även Bostonpunkarna Street Dogs, Englandsbaserade raggapunklirarna i Skindred och adrenalintankade Time Again. Europaturnén håller på från den 2 november och avslutas den 4 december. Enda konserten i Sverige hålls på Arenan i Stockholm den 15 november. Gotlands rockband numero uno Tony Clifton släpper sin debutplatta White Elephant den 5 november. Man släpper bara ett debutalbum och då är det jäkligt viktigt att det är riktigt bra säger bandet själva. Det blir vi varse i början av november som sagt. Dillinger Four har släppt sin första skiva på 6 år. C I V I L W A R som skivan heter läckte däremot ut på nätet redan i september. Något som har diskuterats och brutits ned i atomer på diverse punkforum sedan dess.
Precis som vanligt hittar du mängder med notiser, nyheter, artiklar och annat på www.transition.se.
TRANSITION #5 -08 | 35
Stockholms 2008
www.win
Stadion 22 nov Fri entrĂŠ
terjam.se
RECENSIONER
MUSIK
Recensenter Fredrik Gunnarsson & Tobias Andersson
Murs Murs For President Warner Music
The Clash Live At Shea Stadium Sony / BMG
T.I. Paper Trail
Grand Hustle / Warner Music
Nu ska Murs bli stor på riktigt. Efter att ha legat på diverse independentbolag så har Los Angeles-sonen nu landat hos ett majorbolag i form av Warner Music. Det är just när Murs försöker att vinna kommersiell mark som det blir platt fall. De två samarbetena med Snoop och Will.I.Am är rent bedrövliga. Annars låter det precis som vanligt vilket är skönt. Murs är något av en expert på att berätta historier och här finns det gott om storytelling kan jag lova. 9th Wonder har producerat en fantastisk uppmuntran till kärlekhandlingar i Love And Appreciate 2, med tillhörande smörsång i refrängen och allt. I valtider som dessa passar även den unge herrn på att bli lite politisk. Dock inte så mycket som titeln antyder. Tydligast blir det i The Science där Murs hoppar fram och tillbaks mellan de svartas historia och hiphophistoria över ett mysfunkigt beat. Allra bäst blir det i Road Is My Religion. Där redogörs för livet på vägarna över ett beat som skulle göra självaste El-P stolt. Murs For President är en ganska ojämn historia men det som är bra förlåter det dåliga. Jag önskar att man kunde säga detsamma om USA’s nuvarande president. [FG]
The Clash spelade två kvällar på Shea Stadium i oktober ’82 som förband åt The Who på deras avskedsturné, The Farewell Tour. De hade just släppt Combat Rock och bandet rönte stora framgångar med låtarna Rock The Casbah och Should I Stay Or Should I Go, som spelades flitigt på radion och MTV. Låtlistan består uteslutande av hits, men betänk då att det här spelades in under The Clash absoluta höjdpunkt i karriären. De hade börjat spela arenaspelningar och ingen kunde väl ana att de skulle splittras ett drygt år senare. Konserten, en väldigt eftersökt bootleg, blir nu slutligen släppt officiellt. Bara introt till konserten är värd sin vikt i guld då Kosmo Vinyl på urbrittiskt punkvis presenterar bandet som just ska stiga på. London Calling brakar igång den 49 minuter långa konserten, jag är fast från scratch och kan med lätthet säga att det här är en av de bästa livskivor jag hört. Bäst blir det när The Magnificent Seven övergår i reggaerykaren Armagideon Time. Eller kanske Train In Vain… En smått uppspeedad Guns Of Brixton? Äh vafan, lyssna och bestäm själv! En given klassiker. [FG]
2006 sjöng vi med i What You Know för fulla halsar och T.I.’s kassako till skiva, King. Genombrottet kom redan två år tidigare med Trap Muzik som även den sålde som smör i solsken. Förra året släpptes även T.I. vs T.I.P. som däremot gick ganska obemärkt förbi. Kanske är det därför Clifford Harris som grabben egentligen heter har skrivit ner sina låtar på papper för första gången istället för att hålla allt i skallen. Därav namnet Paper Trail. Enligt mig har T.I. alltid haft en och annan dänga på sina plattor och resten är sisådär. Det gäller även här. Hög högstanivå och relativt låg medelnivå får man kanske lov att säga. T.I. har aldrig känts riktigt trovärdig i det han säger och vad det beror på vette fan! Missförstå mig rätt, han har absolut sina ljuspunkter med riktigt tunga bangers. Men… Fan! Han har ju gjort en film om rullskridskoåkning god damn it! Det finns dock några riktiga rykare som till exempel What Up, What’s Haapnin’ och Swagga Like Us med Jay-Z, Lil’ Wayne och Kanye West. Leta upp de bangers som finns och håll dig till dom. Det räcker gott! [FG]
FÖR FANS AV Living Legends, Little Brother & J-Live.
FÖR FANS AV Joe Strummer & The Mescaleros, Buzzcocks & The Jam.
FÖR FANS AV Lil’ Wayne, Young Jeezy, birdman & Rick Ross.
The Gaslight Anthem The ’59 Sound SideOneDummy / Bonnier Amigo
The Gaslight Anthem har bara funnits i snart tre år, men redan gjort sig ett namn i punkvärlden. Kerrang!, NME och Rolling Stone är bara några av de magasin som hyllat bandet till skyarna och det med all rätt. The Gaslight Anthem är tveklöst något av det bästa som hänt musikvärlden det senaste decenniet. Det är så otroligt energifullt och levande så att sitta still blir en omöjlighet. Nya skivan The ’59 Sound är producerad av Ted Hutt, som tidigare spelade gitarr i Flogging Molly, och jag kan inte undvika att dra en parallell till just det bandet i öppningsspåret. Lyckligtvis slutar likheterna där, för när Flogging Molly lätt blir tjatigt och samma sak om och om igen är The Gaslight Anthem precis tvärtom. Ingen låt är egentligen den andra lik, ändå binder sångaren Brian Fallon ihop allt på ett fantastiskt sätt - ofta ackompanjerad i stämsång som inte är av denna värld. Helt fantastiskt! Gillar du ärlig, soulfylld punkrock kommer du älska The Gaslight Anthem. Bandet gör tre spelningar i februari nästa år och jag kan knappt bärga mig tills jag får skrika med i upptakten till refrängen i Film Noir. ”I’ve been gone to long. I’ve been less right than wrong. I lost so much blood in the falling out!”. [TA] FÖR FANS AV Against Me!, American Steel, Dropkick Murphy’s & The Loved Ones.
38 | TRANSITION #5 -08
Titiyo Hidden
Sheriff Records / Warner Music
Ska ärligheten fram, vilket borde vara standard i sådana här lägen, så har jag aldrig varit vidare förtjust i Titiyo. Vissa av hennes mest spelade låtar har gett mig fullkomlig svartepetter. De första plattorna kändes alldeles för glattiga för min smak och 2001 höll jag på att börja grina när jag hörde Come Along With Me, för tusende gången. När jag lyssnar på nya Hidden får jag hålla tillbaks gråten av helt andra anledningar. På Hidden har hon för första gången varit med från början till slut, som låtskriverska, textförfattare och medproducent. Något man inte behöver reflektera vidare länge över är hur fantastiskt det låter nu. Det finns en fantastisk verision på Longin For Lullabies som släpptes med Kleerup tidigare i år. Drunken Gnome är en lång drivande näst intill meditativ låt som känns väldigt mycket Moder Jords Massiva när dom var på topp. Det mesta är, som ni säkert misstänker mycket mer electro än tidigare. Gillar du mörk, vacker och tillbakalutad elektronisk musik med en fantastisk röst därtill så är den här skivan för dig. Jag ber härmed alla medier att försöka spela sönder en enda låt från den här skivan. Lycka till! Jag menar det! [FG] FÖR FANS AV Kleerup, Robyn & Massive Attack.
No Fun At ALl Low Rider
Beat ’Em Down / Sound Pollution
Jag minns det som igår, när min vän Erik fick hjärnskakning på invigningen av Östersunds Skatelokal i början av nittiotalet. Han tog och hoppade med sitt huvud rätt ner i betonggolvet från en scenkanten när No Fun Att All spelade. Han blev riktigt groggy och fick åka hem efter det. När Farstabandets nya skiva snurrar i min spelare så kan jag inte riktigt komma bort från en tanke. Undrar om han gjorde det med flit? Jämtlänningar är väl inte kända för att visa sina känslor med välklädda ord eller göra väsen av sig överhuvudtaget för den delen. Kan Erik ha varit så slug, alternativt störd, att han genom att försöka spräcka sin egen skalle mitt under konserten, försöka få folk att vakna upp ur den masshysterin som det här bandet ändå fick till på den tiden? Jag vet inte, men tanken är kittlande. Erik slapp i alla fall resten av konserten. Det här kändes tjatigt för tio år sen och tiden läker inte några sår. Låt vissa saker förbli begravda. Hela grejen borde vara ett avslutat kapitel. Det finns faktiskt bra musik i den här genren. Lyssna på det istället! No Fun At All, synonymitet i sin rätta bemärkelse. [FG] Lyssna istället på Bad Religion, Rise Against, Lagwagon & Ten Foot Pole.
SETUP
Mattias Fredriksson Foto Nicklas Blom
Kameror Nikon D3 x2 Objektiv AF Fisheye Nikkor 16mm 2.8 D AFS Nikkor 14-24mm 2.8 G ED AFS Nikkor 24-70mm 2.8 G ED AFS VR Nikkor 70-200mm 2.8 G AFS Nikkor 300mm 2.8 D PC Micro Nikkor 85mm 2.8 D (Tiltshift) Blixtar Elinchrom Ranger RX Speed AS (1100W) Profoto Acute B 600 (600W)
40 | TRANSITION #5 -08
Radios채ndare Pocket Wizard MultiMax Stativ Mamfrotto Minneskort SanDisk CF Extreme IV 4Gb Mobil iPhone Ryggs채ck K2 Photo Glacier
FAVORIT
kareem El-Rafie TEXT TOBIAS Barle Foto Anders Neuman
Bob Marley – De människor som försöker göra världen till en sämre plats… tar aldrig ledigt. Hur ska jag då kunna göra det? Lys upp mörkret! Den som sa det var Robert Nesta Marley. Mer känd som Bob Marley. Mr Reggae himself. Hälften vit, hälften svart och allt gul, röd, grön. Han som aldrig slutade kämpa för en enad värld där kärleken är störst. Han sa det från en scen i Kingston – Jamaicas huvudstad. Det var där reggaen, rocksteadyn och skamusiken föddes och det var där idén om One Love växte sig riktigt stor. De flesta har ett hum om vem Bob Marley var. En rastaman som älskade fotboll och musik i baktakt. Som sjöng No Woman No Cry och Redemption Songs och fick en stor del av världen att skanka loss i baktakt och skaffa dreads och pösiga mössor i rött, gult och grönt. Och spred ordet om One Love. För snowboardåkaren Kareem El-Rafie är det stora med Bob Marley hela alltihopa – känslan i sången och
42 | TRANSITION #5 -08
musiken, budskapet, gunget och filosofin. Kareem har också svartvit bakgrund. Egyptisk pappa och finsk mamma. Kareem och herr Marley delar även livsfilosofi. Den är väldigt enkel att komma ihåg. Ta Det Lugnt. Precis som i Liftarens Guide Till Galaxen – fast utan handduken. Varför stressa genom livet på jakt efter något man inte är helt säker på vad det är utan att riktigt leva? Ambitioner är grymt men man får inte bygga hela sitt liv på en kamp efter att få en massa saker utan man måste njuta av resan också. Det gäller att hitta lycka i de små sakerna – att du hittar en femma på marken och plötsligt har råd med en lakritspipa eller att busschauffören visslar Här kommer Pippi Långstrump när du kliver på. Det var inte alla som tyckte om Bob Marley, hans musik och hans politiska kamp. Två dagar innan en stor konsert i Kingston blev Bob, hans fru Rita och hans manager Don Taylor beskjutna av två okända män. Bob Marley gjorde sin spelning trots skottskadorna. Så jobbade han. En mild
rebell som förde krig genom att inte bråka och jävlas med folk. Han ville sprida kärlek överallt. Tyvärr hann han inte kämpa så länge – Bob Marley dog av cancer 36 år gammal. Han begravdes nära sin födelseplats Nine Mile tillsammans med sin Gibson Les Paul – kanske för att han skulle kunna lira lite sköna låtar för Jah, Halie Selassie och alla deras polare i himlen. Kareem vill att du ska hitta Bob Marley och låta honom hälsa på dina öron en stund. Låta hans ord och toner få dig på bättre humör, få dig att vilja sakta ner och inte hetsa så mycket. Bäst är låtarna Forever Loving Jah, Natural Mystic och Africa Unite. Fast helst ska du själv hitta vad som är bäst med Bob Marley. Kolla YouTube efter sköna klipp från när han och hans Wailers jammar loss. Kanske är det fyra minuter och 48 sekunder in i Redemption Song när han sitter på en säng och sjunger, spelar ett lite skevt ackord och börjar flina, som du hittar just det.
Saker & Ting
I Fokus
Adidas Originals 2000:-
Anon Majestic 999:-
Bergans Granite 3595:-
Billabong Risto 2749:-
För dig som är less på den söndertjatade Run DMC-loggan, men ändå vill reppa Adidas.
Goggles anpassade för mindre ansikten och skallar. Finns i all världens färgkombinationer.
Rejäl parka i 2-lagers Dermizax. Innerficka för mediaspelare med utgångshål för lurar.
Suveränt för kalla höstdagar och givetvis i backen. Freddy Krueger-style!
Billabong Shomen 3499:-
Burton AK 2L Cyclic 3299:-
Burton Escapade 2499:-
Burton Un..Inc 161 5499:-
Wolle Nyvelt är en av redaktionens absoluta favoritåkare. Bara det räcker för ett inköp.
Med de här färgerna är du lika rätt på en bergstopp som på new rave-klubb.
Det safarimönstrade spännet är lite extra stil för pengarna.
Politiska budskap, lila grisar och Burtons nya EST-bindningssystem. Perfekt i parken!
DC Linear 3999:-
DC Pent 3399:-
Didriksons Traveller 2000:-
Extrem Gonzo 2600:-
Om du skulle få för dig att frysa i den här får du nog boka tid för hälsoundersökning.
En damjacka i lite kortare modell med bronsfärg som pricken över i:et.
Didriksons har levererat kvalité sedan starten 1913. Det här är inget undantag.
Inte så värst extremt. Sobert rutmönster i minst fyra nyanser av rött.
44 | TRANSITION #5 -08
Se vinterns kläder hos följande återförsäljare: Pro Shops: Åre - Åre Äventyrsbutik Linköping - LifeStyleSports Stockholm - Playground Andra Återförsäljare: Borlänge - Capricorn Eskilstuna - Mest Ute Gävle - Naturkompaniet Göteborg - Fjällsport - Naturkompaniet (Korsgatan) - Naturkompaniet (Östra Hamngatan) Halmstad – Wittlock - Naturkompaniet Helsingborg - Naturkompaniet Höganäs - Exspo Äventyr Karlstad - Magazinet - Naturkompaniet Kiruna - Fors & Fjäll Länna - Länna Sport Luleå - Hägglunds - Naturkompaniet Lund - Naturkompaniet Malmö - Fly Fishing Master - Naturkompaniet (Malmborsgatan) - Naturkompaniet (Skomakaregatan) Mörrum – Fiskeshopen Nacka - Naturkompaniet (Sickla) Skärhamn - Astrid Goes Organic Skövde - Skövde Natur Stockholm - Addnature City - Addnature Söder - Naturkompaniet (Kungsgatan4&26) - Naturkompaniet (Odengatan) - Naturkompaniet (Hantverkargatan) - Naturkompaniet (Sveavägen) - NK Sport - Stockholm DC Sundsvall - Wått & Tårrt - Naturkompaniet Sävedalen - Lb Flugfiske Umeå - Utebutiken Uppsala - Fjällskog Västerås - Naturkompaniet Örebro - Naturkompaniet Östersund - Naturkompaniet
Besök www.patagonia.com eller ring gratis 020 120 3120 visar de återförsäljare som tar emot använda Patagonia & Polartec plagg till vårt återvinningsprogram Common Threads
Patagonia vann Återvinningsindustriernas Stora Inspirationspris 2007 för sitt återvinningsprogram och för sitt utnyttjande av återvunnet material i sina kollektioner
Sidewall Jacket Den perfekta jackan för freeriding: mycket bra vattentäthet/fukttransport, avtagbar huva, pit zips, låg vikt, förböjda armar för maximal rörelsefrihet, och delvis gjord av återvunnet material.
Patagonia ambassador Lorenzo Worster puts his feet up during a relaxing trip to McGillivray Pass, Pemberton, British Columbia Photo : Steve Ogle © 2008 Patagonia, Inc.
Saker & Ting
I Fokus
Extrem Patriot 6000:-
Fischer X-100 4500:-
Holden Hartman 3299:-
matix Gridsight 749:-
Flaggskeppet på skidsidan. Funkar lika bra i pist som puder. Svenskmärkt!
Freeridepjäxa med racingpassform. Extra röd för att vara extra fin.
Skön och stilren huvjacka med miljötänk som grundplåt. Fejkpäls också så klart.
Ziphood med alloverprint eller print allover Ziphood. Du väljer.
Neff Paint 1999:-
Nikita Aladfar Down 1899:-
Oakley Crowbar 1095:-
Oakley Fort 1899:-
Så nära en handmålad jacka du kan komma utan att faktiskt måla den själv.
Nikita är streetmode av högsta kvalité. Med franska kulörer värmer de bra under hösten.
Oakleys Crowbar har gått från att vara en nykomling till att bli en modern klassiker.
Fort-modellen är Jacob Westers förstaval på berget. Se till att det blir ditt med.
Quiksilver Last Resort 5500:-
Ride Delta 1899:-
Ride Folsom 2499:-
Rip Curl High Rise 1899:-
Kors och tvärs med små diagonala streck. Grymt mönster i snärtiga färger.
Deltan hänger vackert här, men fastskruvad på brädan utgör den ett bättre syfte.
Johnny Cash sjöng Folsom Prison Blues, men den handlade om något annat än snowboard.
Den här jackan hade varit helsvart utanpå om det inte vore för det gröna mönstret.
46 | TRANSITION #5 -08
Saker & Ting
I Fokus
Rip Curl Revival 1499:-
Roxy Atmosphere 4400:-
Roxy Locket 2000:-
Smith Phenom 1200:-
Vit tvålagersjacka med färgstarka detaljer på arm och bröst.
Rejäl dunjacka från Roxy. Inget för ljumma sommarkvällar med andra ord.
Pink is like red but not quite... Huvjacka som är konsekvent i sitt färgval.
Goggles med en svårbotad variant av Röda Hund. Eller Smithokoppor. Vi vet inte.
Smith Variant Brim 1400:-
Sweet Rambler TE 1600:-
Sweet Sinner Down 5000:-
Volcom Intrepid 650:-
Finns i de flesta färger du kan tänka dig, men den rödsvarta är nog ändå vårt förstaval.
Skateboardinfluerad livräddare som passar lika bra till både skid- och snowboardåkare.
Simmer Down sjöngs det 1964. 2008 är ”Sinner Down” Sweets budskap.
Redaktionen har minst tio par rutiga skjortor var så se till att bli en i gänget du med.
Volcom Yae Slim Zip 1050:-
Von Zipper Bushwick/Chakra 1199/1499:-
WeSC Chase 2200:-
WeSC Torben 2900:-
Organiserat kaos á la Volcom. Fullzipen är som framtagen för partytricks.
Svårt att bestämma dig? Vi också, men så märkte vi att det fick plats två på en bild.
Låt jakten börja i den här enorma labyrinten från Superlativskonspirationen.
Den enda Torben vi vet om spelar gitarr i Low Season Combo. Han ser nog bra ut i den här.
48 | TRANSITION #5 -08
Gratis är Gott
Tävla och Vinn Delta i tävlingarna på Transition.se
Biljetter Till EASTPAK ANTIDOTE TOUR Eastpak Antidote Tour kommer till Sverige 15 november. Med på turnén är inga mindre än Flogging Molly, Street Dogs, Skindred och Time Again. Vill du vara en av åtta lyckliga vinnare som får två biljetter, en t-shirt och en ryggsäck lagom till spektaklet? Svara då på från vilka städer varje band kommer och motivera varför just du ska vinna!
Skidor från Elan
Platser på Girlie Camps
Skateboard Från Heroes
Elan har haft vänligheten att hjälpa oss tävla ut ett par Magfirelagg med bindning till eder kära läsare. För att få stoppa pjäxan i dessa godingar så slänger du bara ihop en liten motivering om varför just du ska vinna. Håll det kort men ack så gott!
Då börjar det att dra ihop sig inför årets Girlie Snow Camps. De anordnas i Laax vid olika tillfällen från januari till mars. Vill du finslipa tekniken eller bara hänga i tjejgäng? Berätta då för oss i vilket land Laax ligger och motivera varför just du ska vinna.
Transition har kommit över två brädor från Heroes Goes Bananaz-samarbetet som vi tävlar ut. De två brädorna släpps i en mycket limiterad upplaga (25 av varje design). Skicka in en bild på dig själv där du går bananaz till tavling@transition.se. De två galnaste vinner.
50 | TRANSITION #5 -08
Isogaisa Jacket - är tillverkad av 3-lagers Dermizax™ stretchmaterial för optimal rörelsefrihet. Laserskurna och svetsade förstärkningsfält, friktionspaneler och blixtlåspartier gör detta till vår mest tekniska jacka.
www.bergans.no
Stickersfest i Trollywood TEXT Viktor Skogqvist FOTO Jonas Mossberg
Trollhättan är en typisk svensk småstad med ungefär 44 000 invånare. Samhället har växt fram kring de numera uppdämda vattenfallen i Göta älvs övre lopp. Stadens slussar sägs ha börjat byggas någon gång i början av 1800-talet, något som naturligtvis gynnade industrin och tidigt etablerade sig flera stora industrier i orten. Fortfarande idag är industrierna viktiga och kanske är det den långa industritraditionen hos invånarna som gör att även den svenska skateboard- och snowboardscenens trotjänande internetbutik Junkyard ligger i just Trollhättan.
52 | TRANSITION #5 -08
Den sista helgen i augusti vallfärdade återigen halva den svenska brädscenen, med åkare, branschfolk, kids, föräldrar och en drös lurkers till Trollhättan för att uppleva den årliga upplagan av Junkfest. Precis som jag redan innan misstänkte rådde det ett totalt prylhysteri och det kändes ännu en gång som att alla kids bara hade kommit för att samla på sig så mycket gratis grejer som möjligt och inte för att se sina förebilder. Hur som helst så var i alla fall jag imponerad av åkningen. Lite extra av Nisse Arvidsson som dängde upp flera kluriga trick på railet och plockade hem snowboardtäv-
lingen utan några större svårigheter samt Josef Scott Jatta som tog hem skatetävlingen när han skatade hopprampen som om det inte fanns någon morgondag. Senare under kvällen var det dags för den stora efterfesten och stämningen var på topp precis som det brukar vara när det är Junkfest i Trollhättan. Allt som allt var det återigen en helg kantad med återträffar, god stämning och landade trick. Och det ska väl till ett smärre mirakel om det inte blir en repris även nästa år.
TRANSITION #5 -08 | 53
Ovan: Felfri Backside 360 Nosegrab från supertalangen Josef Scott Jatta. Till vänster: Micael Lundmark - Frontside Boardslide rakt in i 80-talet. Till höger: Löfgren den äldre övervakar från kranen.
54 | TRANSITION #5 -08
w w w.tomsbyro.se
Vertigo Softshell Softshell är för många bara en beteckning för stretchande plagg utan ytterligare funktion. På Didriksons har vi tagit denna produkt ett steg längre och utvecklat en stretchjacka med ett vattentätt och andande laminat. De dubbla sömmarna är ej tejpade, men placerade på ej utsatta ställen. Vertigo softshell har en mängd funktionella fördelar utan att ge avkall på hur en modern stretchande jacka skall se ut. Finns i damstorlekarna 36–44 och i unisexstorlekarna S–XXL.
www.didriksons.com
Tony Manfre - Frontside Tucked Knee
Stefan Helin - Nosepick
Camp WeSC TEXT Viktor SKogqvist FOTO David Olby & Klas Richard Karlsson
Efter de tidigare årens lyckade och omtyckta skateboardläger i Linköping bestämde WeSC för att utöka kolloverksamheten med en vecka vid den nybyggda betongparken Palatset i Avesta. Hjärnorna bakom Camp WeSC är Mark Pulman och Ricky Sandström som i sina unga år åkte på Greger Hagelins camps i Upplands Väsby i mitten på nittiotalet. Nu försöker man helt enkelt föra vidare sina goda erfarenheter till en ny generation i hopp om att knyta ihop den svenska skateboardscenen. I juli månad var man tillbaka med den tredje upplagan av Camp WeSC och först ut var årets nykomling Avesta
56 | TRANSITION #5 -08
Kolla in podcasten från Camp WeSC på www.transition.se/podcast
i södra Dalarna. Det anrika brukssamhället har under den gångna hösten anskaffat ett imponerade böjparadis som inbjuder till oändliga lines utan en enda fartspark. Något som lämpar sig ypperligt för en anstormning av 50 stycken energifulla tonårs-skatare. I sedvanlig ordning bjöd veckan på långa dagar fullspäckade med skate, tävlingar, gratisprylar och god gemenskap. Mot slutet av juli var det Linköping och Fun Skatepark som stod på tur. Under två veckor intogs Östgötastaden av en lång lista med internationella skateboardstjärnor och för att nämna några kan vi räkna upp Ray Barbee,
Tony Manfre, Wieger Van Wageningen, Clint Peterson och Kristian Bomholt. Bland de svenska förebilderna fanns bland annat Mario Eriksson, Love Eneroth, Johan ”Foppa” Forsberg, Sara Meurle och självklart Mark Pulman samt hans vapendragare Ricky Sandström. Precis som under de tidigare åren gick campet bra och man hade bara positiva kommentarer från besökarna. Jag hoppas kolloverksamheten fortsätter att växa och förhoppningsvis kan vi se att ännu fler städer gästas av lägret. Kanske redan nästan år? Den som lever får se, som det så fint heter.
Ovan: Camper - Smithgrind Nedan: Ricky Sandström - Hurricane To Fakie
Nedan: Daniel Schöön var på plats i Linköpings Fun Skatepark och agerade campledare.
Ovan: John Romo - Backside 360-Flip Nedan: Mika Edin - Backside Air
TRANSITION #5 -08 | 57
Triple-A’s egna Emma Lindgren var med och gäståkte inne på LeBoxx i Malmö. Five-O Transfer.
No Limit Skate Tour 2008 TEXT Fredrik Gunnarsson FOTO Daniel Lorén
Det har sannerligen varit en rekordsommar när det kommer till antalet skatetours. Men den turné som kanske har stulit mest uppmärksamhet är No Limit Skate Tour. Hela 8 städer fick under juli fint besök av ett gäng drivna skatebrudar som bjöd på uppvisning, skateskola, bbq och mer därtill. Vi ställde några frågor till några av aktörerna bakom No Limit Skate Tour, Ida Östensson, Anna Smideman, Andrea Andersson Antunes och Katta Sterner. Vad har varit allra bäst under turnén? – Att få se så många nybörjare ställa sig på brädan och lära sig saker på en gång. Att se dem tycka att det är kul att åka bräda och att det är något som de ska fortsätta med. Att ha fått varit med att inspirera så många som kanske aldrig hade hittat skatingen annars. Men även att få skata på så många olika skatespot runtomkring i landet med de bästa skateboardåkande brudarna i hela Sverige! För att inte glömma all positiv respons vi mött under resan genom landet. Något favoritstopp? – Alla har nog lite olika favoritstopp. Alla stopp hade
58 | TRANSITION #5 -08
något speciellt att erbjuda, inget stopp var det andra likt. När vi startade turnén visste vi inte vad vi skulle förvänta oss. Skulle någon dyka upp? Och att då se 100 personer på tennisplanen i Umeå som kommit dit, bara för att vi skulle vara där, var stort. Stockholm var en favorit för de flesta. Trots att allt var emot oss, ihållande spöregn, trasig t-bana och busstrejk så dök över 150 personer upp och sjukt många stannade och blev coachade. Många av tjejerna tyckte mycket om Linköpingsparken där många lokala åkare slöt upp och det faktum att vi bodde på den lyxigaste fritidsgården ever gjorde inte det hela sämre. Den lilla staden Alingsås förvånade med 240 besökare och solen brände på hela dagen, stämningen var på topp! Hur många var med? – Vi tryckte in 17 personer i våra två minibussar. Tolv av dessa var åkare, fyra arrangörer och en filmare. Vi hade även med oss en representant från tourens huvudarrangör Vi Unga och Studieförbundet Vuxenskolan. Vi fick även gäståkare på vissa av stoppen av några grymma locals. Sedan var det över 1300 personer som dök upp och deltog under alla våra stopp.
Har ni haft några motgångar? – Malmö kan man nog kalla en motgång. Allt var perfekt inför eventet; vi hade till och med varit med i rikstäckande radio två gånger och lyckats locka 400 personer. Sen PRECIS, och då kan vi säga på sekunden, när uppvisningen skulle börja öppnade sig himlen och allt regnade bort. Vi lyckades lösa det hela rätt bra ändå genom att flytta in evenemanget till LeBoxx, men det var inte riktigt det avslut vi hade väntat oss. Vad har ni lärt er av resan? – Att särskilda satsningar verkligen behövs för tjejer inom skate, intresset är enormt! Att det går att påverka och samtidigt ha kul. Att allt tar längre tid än man tror. Att ingenting är omöjligt - there’s No Limits! Är det något ni önskar att ni gjort annorlunda? – Vi skulle nog haft någon pausdag mitt i när vi inte hade några måsten. Nu var det så mycket att tänka på hela tiden. Tror ni det är någon skillnad på tjej- och killturnéer? – Den största skillnaden är varför vi gör turnén. Vi vill
Grabbarna springer och gömmer sig när Sarah Meurle daskar till med en Nollie Heelflip.
TRANSITION #5 -08 | 59
Nina Troeng tar snabbaste vägen upp med en Shove-It på Stapeln i Malmö.
få fler tjejer att börja skata. Genom att visa att det finns så sjukt många grymma skatande tjejer runtom i landet så tror vi att vi kan inspirera fler att ta modet till sig att hoppa upp på brädan. Innehållet annars är det nog inte så stor skillnad på. Man skatar, hänger och umgås 24/7, det är nog rätt lika.
Hur ser det ut inför nästa år, planeras en ny tour? – Absolut. Detta är bara början. No Limit kommer ni att få se mycket av framöver. Nästa års tour kommer nog inte se ut exakt likadant som i år. Vi kommer troligtvis att satsa mer på att filma, lämna skateparkerna och skata mer street.
Märkligaste upplevelsen? – Kanske att det fanns ett ramprum i kyrkan i Alingsås. Eller när vi pratade med Christer i P3 och han frågade oss om vi brukade bajsa i blöjor när vi var på turné. Det var ju en ganska märklig fråga. Även när folk började känna igen oss på stan och drog paralleller till sådant vi skrivit på vår blogg var fett.
Har du något du vill tillägga? – Vi vill även tipsa om vår filmrelease som kommer att ske under decembermånad runtom i landet. Vi har hookat upp med en grym filmproducent, Johan Gustavsson. Håll ögonen öppna.
60 | TRANSITION #5 -08
Kolla även in www.nolimitskate.se och vår nya blogg.
ALAN STOKES PRO TEAM RIDER Photographer: Stu Norton
For all things Animal check out:
e: kundservice@cabd.se
Thomas ”Knoddas” Johansson tweakade ut en backside air för sin hejaklack i botten av pipen. Kiruna Power till 100%.
Burton Halfpipe Invitational 2008 TEXT Fredrik Gunnarsson FOTO Anders Neuman
För inte så länge sen i människans historia var vi benägna att tro på knytt, gudar och annat påhitt. Tron finns visserligen kvar, men i allt mindre utsträckning. Människan har vuxit upp och lämnat sina låtsaskompisar bakom sig. Förutom religionen förstås, som fortfarande står på stadiga ben. Men nu pratar jag troll, tomtar, smågudar och annat fä. De enda väsen som gör sig påmind på ett mer högljutt sätt är faktiskt vädergudarna. Jag anser för övrigt att vädergudarna måste vara väldigt många till antal runt om i världen och att det inte bara är en liten klick som bestämmer vädret för hela jorden. Den tesen grundar jag på att vädergudarna faktiskt tillbes samtidigt på många olika håll på våran glob. Och att önskningarna faktiskt tillgodoses eller vägras samtidigt på flera olika ställen. Dessutom känns vissa av dom lite elakare än andra. Kolla bara Louisiana med sin orkan Katarina eller sydvästra Thailand som åkte på jättetsunamin. De vädergudarna nöjer sig inte direkt att bara leka med folks humör. Visst, Skånegudarna gjorde ju ett litet avtryck i historien också men det är inte riktigt i samma liga.
62 | TRANSITION #5 -08
Åres vädergud, eller gudar kanske man ska säga när vädret där ofta slänger om i tvära kast, har jag ofta haft problem med. Uppvuxen tio mil därifrån så har det ju blivit några turer dit. På det här viset har det åtminstone sett ut för mig. Åker man upp ett fåtal gånger under en säsong är det dåligt väder varje gång. Är man där i några dagar och bestämmer sig för att inte ta liften alls en dag. Ja, då blir det bra väder. Särskilt på toppen. För gammal eller bakis för att sadla om och börja åka mitt i dagen, blir man kvar nere bland molnen. Jag har spenderat mycket tid i Åre och kan räkna antalet åkdagar med sol på högerhanden. För några av er är nog det här säkert helt främmande, men jag har alltid haft beef med vädret som styr skutan. Men som surjämte i ett kolsvart, regnigt Stockholm är man inte sen på att styra kosan hemåt när det bjuds på Burton Halfpipe Invitational. Beef med vädergudar eller inte. Jag hade dessutom sett bilder från föregående år. Folk satt i solstolar och drack öl och shapandet av pipen
utfördes iförandes shorts. Riktigt så blev det ju givetvis inte i år. Vi hade fått rapporter om grymt väder veckan innan då Jon Olsson Super Sessions ägde rum. Någon hade visst slipat ordentligt på sin soldans. Ligan bakom BHPI hade nog däremot inte dansat bra om de ens dansat överhuvudtaget. Högre makter tyckte dock nog att en perfekt dag förra året minsann skulle jämnas ut nu. Ingenstans råder jantelagen hårdare än i Jämtland. Årets tävling skulle få avgöras i snålblåst, snö och dåliga siktförhållanden. Vi rullade in i Åre någon kväll innan och efter att ha packat upp i stugan insåg vi snart att internetuppkopplingen var ruskigt dålig i vårt lilla bo. Något jobbande skulle det alltså inte bli av. Vi gick istället och hälsade på Actionhorsesnubbarna som bodde nästgårds. Hade jag haft lite sämre syn så skulle jag trott att det låg pizzakartonger över hela lägenheten. Men icke! Det var bärbara datorer. Sättet vi umgicks på under vår vistelse
var udda och väldigt futuristisk. En viss person som är väldigt duktig att leta reda på bisarra klipp och bilder från internet gick lös. Några klick senare så garvade alla personer framför sin egen dator... i samma rum. Vi drack en öl och diskuterade bland annat hur högt man skulle komma om man staplade alla laptops som fanns i Åre för stunden. Alla var rörande överens om att man nog skulle komma oroväckande högt. Det blev hursomhelst en tidig kväll. På själva tävlingsdagen var det som sagt goggles och varma kläder som gällde. Jag tyckte synd om mig själv där jag stod. Och jag hade egentligen ingen vettig uppgift förutom att rikta en fotoblixt på åkarna som svischade förbi. Än värre var det för de som faktiskt var med i tävlingen och skulle göra lite mer avancerade stunts. Sikten var minst sagt bedrövlig och en tanke går ut även till domarna av tävlingen. En bit in i tävlingen hände ändå något. Vädret var fortfarande skit men åkarna började bli riktigt varma i kläderna. Både nivån och
höjden steppades upp rejält och det var en fröjd att följa resten av tävlingen. Pissväder till trots! Holländaren Dolf Van Der Wal placerade sig strax före Hampus Mosesson, gick vinnande ur tävlingen och blev några tusenlappar rikare.
anordnades det ett skönt partaj på Tott hotell med modevisning, konsert med Jonas Game och dj’s. Finalkvällen firades även den av med pompa och ståt. Werséns var fyllt till bristningsgränsen och fler därtill ville in. Kan man kalla det gemytlig panik?
Det var dock inte det man pratade om resten av helgen. För om man friterar ost fylld med grönchili så har man Chili Cheese Balls alternativt Chili Cheese Tops. Det är en delikates utan dess like vill jag lova. Chicken Nuggets har jag däremot aldrig förstått mig på. Det gjorde däremot två av de som hade kommit långväga för tävlingen. Det beställdes in friterade kycklingbitar för minst 1500 spänn och det blir några bitar vill jag lova. Jag både hoppas och utgår från att grabbarna inte har kvar samma förtjusning över detta ytterst smaklösa tingest efter den kvällen. Men så är de ju från Norge också så man vet ju aldrig.
En mindre gemytlig panik är den som infinner sig hos alla som måste packa ihop och dra hem efter en riktigt skön helg. Och vem orkar egentligen bry sig om vädergudar? När man har haft det så bra att paniken lyser i ögonen för att man måste åka hem?
Givetvis kantades dessutom tävlingshelgen av festligheter på alla plan. Dagen innan tävlingen
Resultat Burton Halfpipe Invitational 1. Dolf Van Der Wal [Ned] 2. Hampus Mosesson 3. Thore Holvik [No] 4. Olivier Gittler [FRA] 5. Kim Rune Hansen [No]
TRANSITION #5 -08 | 63
Jakob Wilhelmson halvv채gs upp och ner i en voltad Cab 720.
64 | TRANSITION #5 -08
Nyckeln till att kunna göra handplants på gamla Volvos är att ladda med chicken nuggets för 1500:- dagen innan. Ett klockrent recept enligt Mikkel Bang.
TRANSITION #5 -08 | 65
Trots att Simon Ax spenderat mer tid framför nätpoker än på brädan de senaste åren hade han inga problem att dra av en klassisk Alley-Oop Nosebone.
Den som påstår att långa killar inte kan ha bra stil på snowboard har aldrig sett Kim Zemrén åka. Lyckseles svar på Neil Blender mitt i en Frontside Nosegrab.
66 | TRANSITION #5 -08
Kirunaklackens frontlinje var placerad längre upp i pipen för att heja fram Björn Lindgren.
W09 RELEASE STHLM 20th OF NOVEMBER
find your invitation at www.burton.se/sthlm
with love for
10 kilometer från Domnarvets järnverk fann vi en vinglig gammal miniramp. Stefan Helins stilfulla ollies var dock inget som fångade hästarnas intresse.
Det Övergivna Sverige TEXT & FOTO Anders Neuman
De stora glansdagarna för Grängesberg tog slut i mitten på 80-talet då gruvdriften lades ner. Bruksorternas tid var förbi och samhällena i Bergslagen började sakta förfalla. I alla tider har människor flyttat efter jobben och i takt med att vi gått från ett industrisamhälle till ett modernt informationssamhälle har de gamla bruksorterna fått stryka på foten. Under några soliga dagar i juli letade vi skateboardspots bland resterna av den svenska industrins storhetsdagar.
68 | TRANSITION #5 -08
TRANSITION #5 -08 | 69
Gamla rostiga maskiner och föremål finns det gott om vid den gamla zinkgruvan i Grängesberg. Med en hederlig tailblock ger Fredrik Gustafsson rostklumpen ett nytt användningsområde.
70 | TRANSITION #5 -08
Liksom min far är jag ”gammal” bandyspelare och med en uppväxt i Dalarna betydde det förr om åren att vi på helgerna besökte orter som Smedjebacken, Lesjöfors, Kopparberg, Hällefors, Fagersta och Grängesberg för att spela matcher. Jag minns att de stora gruvlavarna fascinerade mig mycket under resorna. Upphöjda ur skogarna som torn hämtade ur en JRR Tolkien-roman var de gråa, mörka och mystiska. Som liten hade jag svårt att föreställa mig vad de kunde användas till. Mina funderingar sträckte sig inte längre än att det var det närmaste jag kom Star Wars i verkliga livet. Gruvbrytningen startade i Bergslagen redan under medeltiden och har format dessa samhällen i hundratals år. I takt med att gruvdriften utvecklades växte de små byarna till att bli moderna bruksorter. År 1875 var järnvägen Falun - Borlänge - Ludvika klar. Parallellt hade Domnarfvets Jernverk börjat anläggas och år 1877 blåstes den första masugnen igång i Borlänge. Än idag är SSAB Borlänges största arbetsgivare och stålverket, som har runt 2600 anställda spelar en central roll i området. Under långa perioder fanns världens största ”järnmalmsflotta” i Grängesberg (Gränges AB) och runt det förra sekelskiftet var Gränges AB Sveriges mest lönsamma företag. Grängesberg växte så att det knakade. Framtidstron spirade och industrialism var ordet på allas läppar, men när priset på järnmalm föll försvann lönsamheten i gruvorna och utflyttningen från de små orterna ökade.
På samma sätt som våra förfäder lämnat spår efter sig i form av fornlämningar finns det tecken här på att människor lämnat områdena för nya trakter. Under nittiotalet revs funktionella hyreshus i Grängesberg på grund av att det inte fanns några hyresgäster att hyra ut till och i dagsläget är orten Sveriges museitätaste plats. Spendrups, det lokala bryggeriet, har dock hjälpt till att bromsa utflyttningen och Grängesberg kan vara på väg att komma på fötter igen. Svenska Filminstitutet har flyttat sitt centralarkiv till de gamla gruvrummen på grund av att temperaturen nere i bergrummen är perfekt till att förvara gammal film i. Det pratas även om att öppna delar av gruvan då priset på zink stigit under de senaste åren och möjligheten till att få lönsamhet ökat. Högsommaren är i full blom och vi letar oss upp till ett bostadsområde med några tomma bostadslängor. Ogräset frodas utanför husen och det syns tydligt att ingen bott här på några år, men på flera av dörrarna finns fortfarande namnen kvar. Husen är helt intakta förutom en del trasiga rutor som verkar ha krossats för nöjes skull. De gamla parabolantennerna vittnar om revolutionen via TV:n verkar ha kommit av sig. I vissa lägenheter står delar av möblemanget kvar och känslan av att rota i någons hem kryper på mig. Reklambladen i hallen delades ut för fem år sedan, men mottagarna verkar ha varit långt borta redan då. Utanför möter vi en norrman i en rostig Volvo, som frågar om vi är ute efter en ny lägenhet. Han
TRANSITION #5 -08 | 71
Fredagskul i Kopparberg för Mario är stilfulla Frontside Feebles påhejad av den lokala skateboardpionjären med för många öl innanför västen.
72 | TRANSITION #5 -08
TRANSITION #5 -08 | 73
Till höger: Sommarvarm taktjärspapp är en rejäl popdämpare, men det hindrar inte Fredrik Gustafsson från att snärta upp en skön Kickflip.
74 | TRANSITION #5 -08
TRANSITION #5 -08 | 75
En man i 40-årsåldern sätter sig pustande ner bredvid oss och frågar om vi kan hjälpa till att köpa nya öl. Han heter Roger och har redan blivit nekad på Systemet för att han är för berusad. ler skevt medan han betraktar oss misstänksamt. Erbjudandet väcker inte direkt habegäret i oss så vi avböjer och fortsätter vidare upp mot gruvan. På vägen svänger vi förbi Cassels konserthus, en pampig byggnad i romersk stil uppförd runt år 1900 av den engelske lorden Sir Ernest Cassel. Byggnaden ser en aning missanpassad ut i landskapet men intentionen var att skapa en värdefull institution för arbetarna i samhället. Bredvid en av gruvlavarna hittar vi en bank i tjärpapp. Solen har värmt den hela dagen men banken är ändå skatebar trots att pappen inte bjuder på någon extra pop. Vi hittar inget annat av värde och bestämmer oss för att fortsätta vår resa. Ovan: Mario är som ett bra mixtape i levande form om man liknar skateboard vid musik. Boneless in i banken är hans rockklassiker.
76 | TRANSITION #5 -08
Bergslagen är fantastiskt vackert med täta skogar och glittrande sjöar i ett böljande landskap. Villorna är stora fina trähus - ofta röda med vita knutar och många ser ut att vara byggda runt mitten av 50-talet. På flera av orterna i Bergslagen finns det numera fler ”loppisar” än riktiga butiker. I Kopparberg ligger det en obestämbar hinna av tomhet över samhället och Konsums gamla lokaler vid torget är tömda. Dystert - är ordet som slår mig. När vi skatar runt i staden känns vi som ett väldigt främmande inslag. Loppmarknaderna är sprängfyllda med all världens skrot och när jag prutar ner en kamera suckar försäljaren att det är i alla fall pengar
in i kassan. Världens dyraste frimärke kom ursprungligen från Kopparberg, men inga av miljonerna det såldes för ser ut att ha investerats i orten. En lastkaj med ett bra räcke känns mest välkomnande för en skatesession. På en parkering några hundra meter bort rustar sig delar ortens ungdom för kvällens fest, ironiskt nog hänger de utanför arbetsförmedlingens lokaler. En man i 40-årsåldern sätter sig pustande ner bredvid oss och frågar om vi kan hjälpa till att köpa nya öl. Han heter Roger och har redan blivit nekad på Systemet för att han är för berusad. Vi upplyser honom att klockan är över sex och att det redan är kört. Vår session på räcket fortsätter och han börjar berätta om sin egen tid på skateboarden i slutet av sjuttiotalet. Enligt honom startade trenden där i Kopparberg med honom och hans vänner som trendsättare. Det är svårt att veta vem av oss han pratar med, men jag antar att han är glad över att någon svarar. Utan direkta belägg känns det som om alkoholismen och hopplösheten har Kopparberg i ett hårt grepp. När Phil Lynnot i Thin Lizzy sjunger refrängen till ”Get out of here” på bilstereon hojtar Roger – ”Hur fan visste ni att det här var min låt! Tack som fan grabbar, ni har gjort min dag!” Han bommar några cigg och vinglar glatt vidare och medan vi rullar ut ur Kopparberg låter Phils ord otvivelaktigt sanna.
Matte Black Holt Helmet and Black Southbeach Heiress Goggle
78 | TRANSITION #5 -08
Skilda perspektiv TEXT & FOTO Anders Neuman
Vad är det man söker efter på ett berg, vad är det som får åkare att ständigt återvända till samma orter år efter år. Är det skillnad på vad skidåkare letar efter och vad snowboardåkare uppskattar? Under förra vintern besökte vi Vorarlberg regionen i sydvästra Österrike två gånger med olika crews. Ett bestod av skidåkare och ett av snowboardåkare, vi spenderade en vecka var i regionen och besökte olika orter i jakt på nya favoritorter.
TRANSITION #5 -08 | 79
Snowboardcrewet bestod av Björn Lindgren, Kristoffer Hultgren, Jonas Hagström och Stefan Karlsson. Vi anlände hos Frau Winkler i Bartholomäberg i en hyrd minibuss av tysk modell. Efter att ha kånkat in väskor med brädor, kläder och kameror synade vår värdinna oss från topp till tå. Därefter redogjorde hon snabbt hur en korrekt rengöring av spisen fungerade, varför fläkten helst inte skulle användas och hur mycket vatten vi fick använda. Varför hon ens bemödat sig att moderniserat köket kändes som ett mysterium då hon inte riktigt verkade på det klara med varför man använder sig av fläkten under matlagning. Trots våra meningsskiljaktigheter angående köket var hennes välkomnande varmt och hon var mån om att vi skulle få ett positivt intryck av Montafondalen. Innan vår ankomst hade solen stekt på sydsidorna av bergen under några dagar. Det gjorde att vi fick hålla oss till spots på nordsidorna. Första dagen vaknade vi upp till ett bekant molnlock, webkamerorna på topparna skvallrade inte om någon sol på väg upp i närheten. Dimman drog ner tempot på oss och vi ägnade resten av dagen åt att hämta liftkort och handla mat. Trots att vi anlände mer än en vecka efter det senaste snöfallet fanns det puderfickor att åka upp i systemet. Snön var riktigt tung och att få bra sprays krävde sin man, men med en del fart fick vi några bra rutor första dagen med sol. Det innebar några minuters hikande för att komma åt de riktig roliga ställena. Ingen av oss var bekanta med systemet sen innan, men vi visste att piraterna hade filmat en hel del bra klipp där. Silvretta Nova är snowboardåkaren Marco Feichtner’s hemmaberg och redan andra dagen mötte vi honom och några andra i Piratescrewet nere på parkeringen. Efter att den glada hälsningsceremonien lugnat sig började de intresserat pumpa oss på information. Vart hade vi varit och vart var vi på väg? Måna om att se till att vi inte snodde några av deras ställen fick de snabbt klart för sig att vi inte skulle stjäla några av deras tänkbara kickerspots. Två liftar senare befann vi oss på toppen och spanade över ett ganska uppåkt berg. De fickor vi hittat dagen innan var de sista som var lättåtkomliga. Vi letade oss fram till en skuggsida med några solstrimmor och spenderade resten av dagen med små lines och ollies mellan träden. Under vår hike tillbaka mot liftarna såg vi en ny orörd zon att exploatera. Nästa dag var vi tidigt på plats för att få några soltimmar i vår nya lekpark. Det blev en kamp mot klockan då solen försvann redan vid lunchtid. Samtidigt som de sista strålarna försvann bakom toppen skråade vi tillbaka mot anläggningen. Temperaturen steg sakta och ett nytt molntäcke flyttade snabbt in över dalen. Vi kunde inte annat än att kapitulera för ovädret och bege oss hemåt igen. De sista dagarna höll molnen oss konstant i schack och vi fick konstatera att vi inte skulle få några fler dagar på berget.
Som den erfarne puderräv Herr Lindgren är hade han inga problem att förse sig av Montafons godbitar. Silvretta Nova.
80 | TRANSITION #5 -08
TRANSITION #5 -08 | 81
82 | TRANSITION #5 -08
Fem minuter innan Jonas droppade in i den här lilla korridoren demonstrerade en österrikisk skidlärare sitt säkerhetstänk genom att göra en stoppsladd strax ovanför honom. En handling som borde resulterat i rött kort på livstid från berget för skidläraren. Silvretta Nova.
En bra resort för mig har en bra mix av park och backcountry med easy access. Har det inte snöat på ett tag kan man shredda park och vice versa.
KRISTOFFER HULTRGREN
Vilken är din favoritort? St Anton. Vad ska finnas i en bra vinterort? En bra park och rolig terräng för puderåkning. Det ger en bra och kul variation. Vad skiljer en bra ort från en dålig? Jag tycker att en bra ort ska hålla bra skick i backen och i parken så gott det går. Gör man inte det blir det fort svårt att åka där. Vilket är det bästa restipset du kan bjuda på i alperna? Arlbergområdet, rolig terräng och mycket bra ställen att bygga hopp på. På vilket sätt skiljde sig Vorarlberg mot andra orter du besökt innan? Jag har aldrig varit med om att man kan hitta så bra och skoj offpiståkning så nära backen som här. Man behöver verkligen inte åka och leta långt ifrån pisten för att hitta något kul drop eller annat skoj. Vilken typ av åkning passar dig som åkare bäst? Park antar jag för det är ju det som man har växt upp med och åkt mest. Jag tycker det är sjukt kul att åka puder, men jag gör det så sällan. Hur tror du snowboaråkare och skidåkare skiljer sig i sitt sätt att se på berget rent åkningsmässigt sett? Svår fråga, jag vet inte riktigt. Men jag antar att snowboardåkare kollar in mer jibbs och små prylar som kan vara roliga att hoppa, snurra och jibba på, eftersom man inte kan göra sådant på skidor i lika stor utsträckning.
STEFAN KARLSSON
Vilken är din favoritort? Kläppen för parkåkning och Stuben i Arlberg för att man kan göra laps i liften med sjukt roliga puderåk. Vad ska finnas i en bra vinterort? En bra resort för mig har en bra mix av park och backcountry med easy access. Har det inte snöat på ett tag kan man shredda park och vice versa. Finns det sen långa cattracks och kuperad terräng har man alltid något att göra, oberoende av väder. Vad skiljer en bra ort från en dålig? Orter där man måste åka timslånga gondoler för att bara ta sig till skidområdet går bort för mig. Det bästa som finns är ju ski in, ski out då slipper man spendera en massa onödig tid på att ta sig till backen på morgonen och hålla på och hitta parkering och annat. Vilket är det bästa restipset du kan bjuda på i alperna? Laax i Schweiz kan jag rekommendera, där finns det en bra mix av park och backcountry. Helt ok mat, bra
transportsystem, nattliv och allt från backpacker-hostels till helt überfeta hotell. På vilket sätt skiljde sig Vorarlberg mot andra orter du besökt innan? I Vorarlberg finns det sjukt stora liftsystem, men eftersom det inte är lika exploaterat som till exempel Arlberg är det mindre köer, färre crazy skiers med överlevnadsutrustning för en hel vecka och detta resulterar i mera pow för pengarna. Afterskin lever även här, men nattlivet är obefintligt. Vilken typ av åkning passar dig som åkare bäst? Jag försöker att inte begränsa mig till någon speciell sorts åkning utan gillar att se utmaningen i varje slags terräng som erbjuds för dagen. Hur tror du snowboaråkare och skidåkare skiljer sig i sitt sätt att se på berget rent åkningsmässigt sett? Som snowboardåkare har man nog större möjlighet att ”mjölka” berget på alla småhopp och transitions som erbjuds. Man behöver inte lägga en etta ner för ett stort face eller droppa en stor klippa för att det ska kännas fett utan kan ha sjukt kul när man bara åker runt och gör ollies eller flatlandtricks en hel dag. Det finns större möjligheter till kreativitet vilket jag tror återspeglas i val av terräng.
Jonas Hagström
Vilken är din favoritort? Måste ju säga Gräftåvallen, det var där allt började och som man egentligen spenderat den mesta tiden. Om jag ska nämna nåt lite större ställe får jag nog säga Meiringen. En ganska okänd ort i Schweiz, men som har allt man kan önska sig. Vad ska finnas i en bra vinterort? För mig är det viktigaste att det finns massa puder. Det ska finnas lättillgänglig backcountry och en riktig bra skog för skogsåkning när det är dåligt väder. Sen är det ju grymt om de finns en park så man kan köra lite slaskhopp på våren. Jag bryr mig inte så mycket om orten är stor eller inte. Jag tycker det är skönt om det är så lite folk som möjligt så man får alla bra åk för sig själv. Vad skiljer en bra ort från en dålig? Egentligen tror jag att alla orter kan vara bra. Om jag tänker tillbaka på alla orter jag varit på och tyckt varit grymt bra så har de alla gemensamt att det varit sjukt mycket snö just då. Och de man tyckt varit mindre bra har nog egentligen bara haft dåligt med snö just när man varit där. Det är viktigt att orten har ett bra liftsystem som kan ta hand om mycket folk för att stå i liftkö är ju så sjukt tråkigt. Vilket är det bästa restipset du kan bjuda på i alperna? Kanske inte det bästa orten men jag skulle ändå vilja tipsa om Ischgl. Var där första gången förra året. Ischgl är känt för att vara det största afterskistället i hela Alperna. Så är man ute efter galet nattliv på resan så är det klockrent. Men de bästa med Ischgl är att 99% av alla som åker där
är just där för nattlivet så därför får man backarna för sig själv på dagarna. Det är inte heller många som åker backcountry där, så om du prickar in ett snöfall när du är där så kan du åka ospårat hela veckan. Bland Alpernas bästa skogsåkning finns även där. På vilket sätt skiljde sig Vorarlberg mot andra orter du besökt innan? Oj, jag vet inte egentligen. Det finns väldigt många olika orter i orten. Man kan åka upp från en massa olika ställen, men de byggs ändå ihop på olika sätt. Tycker att det är en riktigt grym ort åkmässigt, med mycket olika typer av åkning. Det som känns lite annorlunda är att de egentligen inte finns nån riktig centralort med shopping och krogar och sånt. Vilken typ av åkning passar dig som åkare bäst? Jag vill ju helst åka backcountry freestyle. Jag vill åka på ställen som har kuperad terräng där man kan hitta mycket naturliga hopp och klippor eller bra skog. Jag vill kunna åka fort och ha mycket olika alternativ av roliga grejer att leka på. Hur tror du snowboaråkare och skidåkare skiljer sig i sitt sätt att se på berget rent åkningsmässigt sett? Jag tror i alla fall om man talar om duktiga åkare så letar skidåkare mer efter branta åk där de kan köra riktigt fort och lägga åttor med sina kompisar. Medan snowboardåkare inte nödvändigtvis åker på de brantaste ställena utan söker mer efter kupperad terräng. Jag tror att snowboardåkare har lättare att ha roligt med mindre.
BJÖRN LINDGREN
Vilken är din favoritort? Arlberg och Riksgränsen. Vad ska finnas i en bra vinterort? Kul terräng, varierade så att de finns både branta och flacka alternativ att ta sig ner på. Sen kan ju även en bra vinterort bli sjukt kass vid dåliga förhållanden... Att de sen finns en fin park och pipe skadar ju inte heller, men de är inte så ofta man hittar de orterna. Vad skiljer en bra ort från en dålig? Svårt att säga, men bra service kan göra stor skillnad. Vilket är det bästa restipset du kan bjuda på i alperna? Arlbergområdet är bra, bara man lär sig att hitta de fina åken. På vilket sätt skiljde sig Vorarlberg mot andra orter du besökt innan? Små roliga skogsgläntor, sen kan jag tänka mig att de är väldigt bra skogsåkning när de går att köra hela vägen ner. Just när vi var där så hade vi lite oflyt, att det just då var dåligt längre ner. Vilken typ av åkning passar dig som åkare bäst? Puder, pillows, kuperad terräng så man får tänka till lite.
TRANSITION #5 -08 | 83
SNABBFAKTA Det finns 11 olika byar i Montafondalen. 5 olika liftsystem som alla är lätta att nå, men egen bil underlättar. – Silvretta Nova Bergbahnen – Montafoner Hochjochbahnen – Golmerbahn – Bergbahnen Gargellen – Kristbergbahn Silbertal
84 | TRANSITION #5 -08
Närmaste flygplatser med direktflyg från Sverige är: Innsbruck 140 km Zurich 150 km München 280 km Dagskort kostar 38 Euro För boende kolla www.montafon.at
80 kg Karlsson smäller upp en vecka gammal snö i ett tungt pudermoln under första soldagen i Silvretta Nova.
TRANSITION #5 -08 | 85
Det är lustigt hur mycket stil man kan hitta i en enkel Frontside 360 Nosebone. Rätt utförd är det bland det vackraste man kan beskåda i snowboardsammanhang. Kristoffer ”Håkan” Hultgren visar prov på god smak och visar hur det ska se ut i Silvretta Nova.
86 | TRANSITION #5 -08
planetcreative.com
Secondhands v.3 TEXT Johan Jonsson FOTO Oskar Enander [OE], SImon Hastegård & Anders Neuman [AN]
Efter två kritikerrosade filmer släpper snart skidfilmskollektivet Secondhands sin tredje rulle. Make My Day heter den, och om man ska döma av trailern så har både folket framför och bakom kameran tagit ett rejält kliv i rätt riktning, igen. Johan Jonsson skickade ut en bunt frågor till alla som varit inblandade i projektet. Här är några av svaren.
88 | TRANSITION #5 -08
Rasmus Hammar kollar in sin blivande landningsplats. FOTO SIMON HASTEGĂ…RD
TRANSITION #5 -08 | 89
Vad hade du för förväntningar inför vintern som var? Blev det som du tänkt dig? Rasmus Hammar: Måste nog säga att jag till en början hade tänkt åka riktigt mycket skidor och utvecklas, men istället upptäckte jag snowboard och åkte bräda hela försäsongen. Som tur är spelar det ju inte så stor roll tidigt på säsongen, då nästan allt filmande sker på våren. Till exempel så kom jag till Chalmers utan att ens ha hoppat ett enda hopp på skidor, men det gick ju vägen ändå. (Rasmus vann Chalmers Big Jump Open) Så för att svara kort, så kan jag säga att säsongen verkligen inte blev som jag tänkt mig, men att det blev den absolut roligaste säsongen ändå, allt tack vare vår gode vän snowboarden. Johan Rosengren: Jag hade inga direkta förväntningar. Eftersom det är Jonas och jag som gör filmerna är det kanske mer upp till oss att skapa förväntningarna. Ha ha! Nej då, men jag kände ett mer personligt krav på mig själv att försöka utvecklas som filmare och filmproducent. Man vill ju hela tiden lära sig nya saker, förbättra sådant man inte är så bra på och känna att man utvecklas. Min största förhoppning var att vi skulle få ett bredare och mer varierat material än tidigare, främst genom nya filmtekniker och att försöka vara mer kreativa i vad/var/ hur vi filmar. Emil Forss: Blir det någonsin? Jag körde bra mycket mindre än jag tänkt mig, men tycker att jag fick bra saker gjort när jag väl åkte Jonas Wahlstrand: Jag brukar vara ganska försiktig med att ha för höga förväntningar, men att hela tiden sätta ribban högre inför en ny säsong är viktigt för att få ett bättre resultat. Samtidigt som jag vill göra en bättre film när det gäller filmning och redigering, så ville vi i år också försöka få ett bredare utbud på locations. Vi bestämde tidigt att spela in större delen av filmen i Sverige, men att försöka besöka platser som vi tidigare inte filmat på. Utöver Norden ville vi också samla material från andra platser i världen. Så vi har i år, till skillnad från förra året, delat upp oss i mindre team som varit på resor i till exempel USA, Schweiz och Pyrenéerna. När vi nu i efterhand sitter och klipper, så känns det som att vi bockat av de flesta punkter på checklistan vi skrev i början av säsongen. Jesper Guldbrand: Jag hade inte så mycket förväntningar för vintern. Men det blev den bästa vintern ever! Har varit riktigt kul att få tillfälle att filma med helikoptrar. Det är ju inget man gör varje dag. Sen hade vi en riktigt bra resa till Engelberg. När vi först kom fram (efter att ha bilat 33 timmar i sträck från Sälen) så möts vi av regn och rusk. Det fanns inte en gnutta snö i byn. Så de första dagarna bestod mest av att hänga på Eden (Afterskihak i Engelberg. Reds. Anm.) och spela fotbollsspel. Men efter några dagar kom det sjukaste dumpet jag varit med om. Första gången någonsin som jag åkt riktigt puder, och det var bland det roligaste jag gjort! Man kunde bokstavligt talat dyka utför en klippa utan att slå sig. Har redan planerat att åka tillbaka dit i vinter. Johannes Andersson: Nja, det blev den väl inte. Hade ju tänkt åka till USA förra säsongen, men så blev det ju inte. Det får bli i år istället. Man har alltid tusen planer på vad man ska göra, men så hinner man inte med allt. Det blev i alla fall en riktigt värd resa till Engelberg. Tyvärr fick jag ryggskott när jag hikade på platt mark, så jag missade den mest snöiga dag jag sett i hela mitt liv, det var surt. Det blir ju sällan som man tänkt sig, men det brukar bli bra ändå. Kristoffer Edwall: Det blev faktiskt bättre än vad jag tänkt mig. Jag fick chansen att resa mycket mer än vad jag trodde och se ställen som är lite annorlunda mot vad
90 | TRANSITION #5 -08
Johannes Joppe Andersson, 180 Safety Grab, Engelberg. FOTO OSKAR ENANDER
TRANSITION #5 -08 | 91
Blayze Bramwell, Stall, Engelberg. FOTO OSKAR ENANDER
92 | TRANSITION #5 -08
man är van vid, som Kittelfjäll, Storlien, Engelberg och framför allt USA. Jag fick chansen att få åka riktigt puder i Engelberg, vilket var bland det roligaste som hände under säsongen.
Vad har du för förväntningar på filmen som kommer, och på din egen part? Johan Rosengren: Jag väljer nog att inte ha några förväntningar på filmen, det lämnar jag åt alla andra. Jag vill bara försöka göra ett så bra jobb som möjligt. Eftersom jag, som filmare, inte har någon egen part (utom i ett tveksamt extramaterial) så ligger mina förväntningar på min del i filmproduktionen istället. Lars Ilis: Jag har stora förväntningar på filmen. Kollade nyligen in skillnader mellan vår första (Frame by Frame) och andra (the Secondhands) film, och jag kunde urskilja stora skillnader i stil, åkplatser och redigering. I och med att allt material fån i vintras är i HD-kvalitet, att vi har besökt fler platser och redigerarnas erfarenhet har ökat så vet jag att denna kommer bli ännu bättre. Jag kommer inte att vara med och påverka hur redigerarna kommer att klippa min åkning. Detta för att de själva ska få ”tolka” min åkning, vilket blir mycket intressantare. Min part kommer antagligen att innehålla mer BC-inspirerade saker och mindre park än tidigare, då det har varit den typen av åkning som jag tycker har varit kul i vinter. Filmen kommer vara som en samling av alla goda minnen man fått under säsongen. Jonas Wahlstrand: Jag hoppas årets film kommer att kunna visa publiken lite mer vilka vi är. Intervjuer med åkarnas egna funderingar om varandra och livet runt skidåkningen kommer förhoppningsvis att bidra till att folk får en bättre uppfattning om vilka Secondhands är. Vi hoppas också kunna förmedla åkarglädje och inspirera människor till att vilja åka skidor. Sebastian Persson: Jag har stora förväntningar eftersom jag sett hur bra alla kört under säsongen. Även sättet vi filmat på och hjälpmedlen vi använt till Make My Day är väldigt originella. När det kommer till min egen part så är jag ganska nöjd tror jag, har bra klipp. Skulle vara roligare med mer puder visserligen, men man kan ju inte få allt liksom. Och så hoppas jag att jag får en bra låt… Jesper Guldbrand: Är ganska säker på att årets film kommer bli grym! Har redan tjuvkikat på en del material, och kan inte säga annat än att det ser riktigt bra ut. Vi har ju använt oss av en del nya grepp – filmat väldigt mycket dollyvinklar och lite helikopter- och skyliftvinklar. Det tror jag kommer lyfta filmen ganska mycket om man jämför med tidigare år. Ska bli sjukt kul att se resultatet 25:e oktober på premiären i GBG! Sindre Klashaugen: Jag är riktigt peppad på att se filmen, för jag vet att den blir bra. Många av åkarna har sjuka trick i rockärmen. Min egen part har jag inga jätteförväntningar på eftersom jag började filma så sent på säsongen, men jag är stokad anyways! Det är ett bra gäng som styr skutan, så jag oroar mig inte för något.
Jesper Gebe Guldbrand, Stall, Sälen. FOTO ANDERS NEUMAN
Du/ni är ju ganska nya på filmscenen. Vad tycker du om resten av på skidsverige och skidvärlden? Johan Kristofers: Jag tycker man kan se en stor skillnad på skidsverige idag mot för ett par år sedan. När jag var
TRANSITION #5 -08 | 93
yngre så var det ganska fult att bara hänga i parken. Om man inte hade nog skills för att placera sig i NM kunde man lika gärna sluta åka. Idag verkar det som att folk har börjat fatta – det är kul att åka skidor, överallt! Skidvärlden är underbar när man hamnar rätt. Kan inte föreställa mig någon annan krets med så mycket gött folk. Rasmus Hammar: Personligen, och jag vet att många håller med mig här, så tycker jag att vissa delar av skidvärlden har tagit fel steg. Jag bryr mig inte längre om hur många varv man snurrar upp på ett rail, eller hur länge du håller graben i din dubbelcork 12. Då tycker jag att det är bra mycket roligare att se vad Pep Fujas eller Tanner Hall håller på med. Det här är ju klassiskt, men jag tycker allt ska handla om känsla och att ha kul. All höjst, all höjst... Åk snowboard istället och ha kul på riktigt! Oskar Enander: Den är väl ok. Blayze Bramwell: Jag tycker att Secondhands erbjuder någonting som inte skulle finnas annars i Sverige – kul åkning på en hög nivå. I skidvärlden tycker jag vi klättrar ett par pinnhål uppåt på stegen för varje år som går. Jesper Guldbrand: Jag tycker det har blivit en ganska bra skidscen i Sverige nu på senare år. Det dyker upp väldigt många duktiga åkare lite här och var. Tycker dock inte om den här gangsterhypen och badboyattityden som finns hos en del. Visst ska alla få se ut som de vill. Men om man tänker efter så är det inte så mycket gangster med den rikemanssport vi håller på med.
Vem tror du kommer att ha den bästa parten i filmen? Mårten Bergkvist: Eftersom vi använt oss av många nya filmmetoder tror jag att alla parter kommer att tillföra något coolt till filmen. Jag tror dock att Piffen och Emils parts kommer att sticka ut då de har kört riktigt bra. Blayze Bramwell: Piffen är sjukt duktig, så han kommer nog att ha en bra part. Sen tror jag att Joppe kommer som en underdog med en riktigt rolig och bra part. Jonas Wahlstrand: En svår fråga eftersom alla har sin specifika stil och behärskar olika områden olika bra. Men förutom introt, där alla bidrar med skådespelartalanger ala Hollywood, så har vår egna Duracellkanin Kristoffer Edwall mycket bra material i bagaget. Han har utan tvekan underlag till en riktigt bra part, och har inte åkt hem från en enda shoot i vinter utan minst två, tre bra klipp med sig. Jim Johansson Wolf: Jag tror starkt på Gebe – sjukligt innovativ och ingen kör jibbs som han. Tror även på Lars ”Laser” Ilis. Han har gjort saker den här vintern som vida övergår mitt förstånd! Johannes Andersson: Vi får väl se den 25:e på premiären. Då är det ju löning för oss som jobbar på stålverk också. Very nice.
94 | TRANSITION #5 -08
Emil Forss, Slide, Stockholm. FOTO OSKAR ENANDER
TRANSITION #5 -08 | 95
[OE]
DET HÄR ÄR SECONDHANDS V.3 [OE]
[AN]
96 | TRANSITION #5 -08
Johan Rosengren – filmare och producent Ålder: 27. Kommer från: Lästringe. Antal säsonger med Secondhands: Var med från början. Fjärde säsongen nu. Ge en kort beskrivning av din filmbakgrund: Började filma med pappas Hi8-kamera i tidig ålder, och sen har jag fortsatt genom filmhögskola i Göteborg och nu även tre filmer med Secondhands. Gillar att filma naturen, och att experimentera, med blandade resultat. Hade du moppe eller epatraktor? Alltså... både och... måste erkännas... Ika i rutan eller Pippi Pelikan: Pippi såklart! Bor typ granne med mannen som gjorde serien... Zlatan eller Stenis: Zlatan, vem fan är ”Stenis”? (Hört talas om Ingemar Stenmark? Reds. Amn.) Sponsorer: (för filmen) Orage, Transition, Skullcandy, Amplitude, Skistar, Dragon, Freeride.se.
Jonas Karl Erik Wahlstrand, filmare och producent Ålder: 23. Kommer från: Vikarbyn, Dalarna Antal säsonger med Secondhands: Tre eller? Alla. Ge en kort beskrivning av din filmbakgrund: Gjorde min första film när jag var elva – en sparkfilm med många extrema vinklar som till slut bidrog till att farsans nya Hi8-kamera fick sätta livet till. Men det var väl liksom inkörsporten till skid- och snowboardfilmningen som jag håller på med idag. Gjort tre skidfilmer med Secondhands och ett tiotal mindre skid- och snowboardprojekt. Främsta valfri merit: Slagskott på volley i krysset på uterinken i Vikarnbyn mot Furudal IK -1996. 1:a i röjeråsstaffeten – 1997. Favoritåkare: Travis Parker. Hade du moppe eller epatraktor? Tre moppar och en 120cc rullator. Åkt skidor sedan: I vintras, efter en lektion med den sötaste instruktören någonsin. Bänkpress eller knäböj: De här med att svetta bort livet på gymmet är inte min grej, men måste man välja så blir det knäböj, vad det nu är. Motto i livet: Om livet vore ett julbord, free of charge – skulle du bara ta en köttbulle då? Ika i rutan eller Pippi Pelikan: Pippi! Har haft mardrömmar om den där Ika sedan jag var fem. Favoritmaträtt: Obruten spaghetti med korv. Zlatan eller Stenis: Stenis.
Kristoffer Edwall (Piffen) Ålder: 21 Kommer från: Fredriksberg. Antal säsonger med Secondhands: Tre. Ge en kort beskrivning av din skidbakgrund: Alpin bakgrund fram tills att jag var typ 15, efter det började jag jibba, och har gjort det sen dess. Favorittrick: Flat 5. Främsta valfri merit: Redbull-kvalet i Högfjällshotellet 02. Det var en prestation som fan då. Favoritåkare: TJ Schiller. Hade du moppe eller epatraktor? Moppe. Maxat i bänkpress: 78. Skummaste jobbet: Vakt på finnpörtet. Zlatan eller Stenis: Zlatan. Sponsorer: Dynastar, Lange, Zandona, Electric, Orage.
Sindre Klashaugen Ålder: 21. Kommer från: Lillehammer i Norge. Antal säsonger med Secondhands: 1. Hoppas på fler! Ge en kort beskrivning av din skidbakgrund: Jag hoppade lite på telemark förut, men för fem-sex säsonger sedan började jag köra twintip. Favorittrick: Cork 7. Främsta valfri merit: Finalplats i Helly Hansen Invitational 2008. Favoritåkare: Eric Pollard. Hade du moppe eller epatraktor? Jag hade traktorkort, men ingen traktor. Maxat i knäböj: Inte mycket, 50 kanske. Maxat i bänkpress: 95 kilo, det var j... tungt! (Redaktionen förhåller sig skeptiskt till sanningshalten i att ta dubbelt så mycket bänkpress som i knäböj). Ika i rutan eller Pippi Pelikan: Pippi Pelikan! Favoritmaträtt: Kjøttkaker i brun saus med poteter, surkål og tyting! (Vi klarade inte att översätta detta helt, så det fick bli på norska). Sponsorer: Missing Link kläder.
Mårten Bergkvist Ålder: 21. Kommer från: Ursprungligen från Sthlm, senare bott i Linköping. Antal säsonger med Secondhands: Två. Ge en kort beskrivning av din skidbakgrund: Började tidigt i alpinklubb, var dock inte riktigt min grej. Har även åkt snowboard, men mestadels skidor. Favorittrick: Cork 360. Främsta valfri merit: Första resan med 2H till Oppdal Megapark 2007. Favoritåkare: TJ Schiller. Hade du moppe eller epatraktor: Moppe. Bänkpress eller knäböj: Löpning. Ika i rutan eller Pippi Pelikan: Ika! Skummaste jobbet: Golftränare åt 15 st artonåriga tjejer. Sälen, Åre eller Stockholm: Varför inte en roadtrip från Åre via Sälen till Sthlm. Zlatan eller Stenis: Zlatan. Sponsorer: K2 skis, Orage.
Blayze Bramwell Ålder: 18. Kommer från: Åre. Antal säsonger med Secondhands: Två. Ge en kort beskrivning av din skidbakgrund: Flyttade upp till Åre när jag var tio tror jag, och då började jag åka snowboard i något år, sen bytte jag till skidor. Favorittrick: Små jibbsaker. Favoritåkare: Travis Parker. Främsta valfri merit: När jag vann både snowboard- och skidklassen i slopestyletävlingen på Freeride 2007. Hade du moppe eller epatraktor: Minicross. Motto i livet: Hakuna matata. Skummaste jobbet: Skolan är skum. Favoritdryck: Mjölk. Favoritmaträtt: Grillad fisk. Sälen, Åre eller Stockholm: Allihop i en blandning. Storstan eller landet: Byn. Civilstatus: ? Sponsorer: Dragon, Rip Curl, Armada, Grenade, Neff, Bataleon.
Sebastian Persson Ålder: 20. Kommer från: Malmö. Antal säsonger med Secondhands: Två. Ge en kort beskrivning av din skidbakgrund: Började åka för fem år sedan när jag insåg att jag var för kass på snowboard. Favorittrick: 900. Främsta valfri merit: Flickvän i ett år och framåt. Haha! Favoritåkare: Bling, Slisken, Eric Pollard och Pep Fujas. Hade du moppe eller epatraktor? Ingetdera, men roligast var nog epa. Kommer ihåg när jag och Westlund sladdade runt på Järpens industriområde för fyra år sedan. Bänkpress eller knäböj: TV-spel. Maxat i knäböj: 160 kanske? Maxat i bänkpress: 50 kanske? Skidor eller snowboard: Svårt. Motto i livet: Får väl dra till med ett citat av James Dean: Dream as you’ll live forever. Live as you’ll die tomorrow. Ika i rutan eller Pippi Pelikan: Björne. Zlatan eller Stenis: Zlatan, jag är trots allt ifrån Malmö. Sponsorer: DaKine, Skullcandy, Dragon, Avalaan, Dynastar, Lange och Hanson Sport i Åre.
Rasmus Hammar Ålder: 22 Kommer från: Arvika. Antal säsonger med Secondhands: Tre Ge en kort beskrivning av din skidbakgrund: Har åkt skidor sen jag började kunna gå. Sen har jag bara åkt massa skidor. Började hoppa när jag var sju-åtta år, och tyckte det var roligare än att köra alpint. Ungefär samma som alla andra antar jag. Favorittrick: Cork 900. Favoritåkare: Danny Davis. Främsta valfri merit: Att jag började surfa. Vad kör du för fordon: Inget. Skidor eller snowboard: Snowboard. Bush eller Bin Laden: Verkligen ingen av dem. Motto i livet: Lev och gör som du vill. Alltid. Skummaste jobbet: Mötesbokare för min storebror (Vi frågar inget mer). Har ju liksom aldrig jobbat på riktigt. Alltid haft pokern på sidan om. Favoritdryck: Coca Cola, det är guds gåva till människan. Storstan eller landet: Fifty fifty. Sponsorer: Rip Curl, Dragon, Extrem, Frankerhauser.
Emil Forss Ålder: 21. Kommer från: Falun. Antal säsonger med Secondhands: Alla. Ge en kort beskrivning av din skidbakgrund: Racing (ÖSF). Favorittrick: Cork 900. Favoritåkare: TJ. Vad kör du för fordon: Skateboard. Min cykel blev stulen inatt (true story). Hade du moppe eller epatraktor: Moppe. Maxat i knäböj: Inte en aning faktiskt, fråga min PT. Maxat i bänkpress: Inte en aning faktiskt, fråga min PT. Skidor eller snowboard: Snowboard. Park eller puder: Street. Ika i rutan eller Pippi Pelikan: IKA. Favoritdryck: Vaniljlatte.
Johannes Andersson (Joppe) Ålder: 22 Kommer från: Lästringe utanför Nyköping Antal säsonger med Secondhands: Borde vara 3. Ge en kort beskrivning av din skidbakgrund: Började åka som liten och sen har jag fortsatt. Favorittrick: 720. Främsta valfri merit: Skyttekung Disco ball night 1998, det är ett minne för livet. Favoritåkare: Tanner Hall. Vad kör du för fordon: Kalmar Contchamp 06 60 ton på verket. Saab 9000 hemma. Hade du moppe eller epatraktor: Nej. Motto i livet: Ha kul och se till att dina polare har kul. Ika i rutan eller Pippi Pelikan: Pippi Pelikan. Det min granne som gjorde den serien. Zlatan eller Stenis: Zlatan. Storstan eller landet: Landet. Sponsorer: Orage, Elan och Electric.
Johan Kristofers Ålder: 24. Kommer från: Jarse. Antal säsonger med Secondhands: Tre. Ge en kort beskrivning av din skidbakgrund: Morsan ställde mig på längdskidor när jag var 18 månader, har gått utför sen dess... Hö hö… Favorittrick: Skulle ljuga om jag sade något annat än frontflips. Främsta valfri merit: Fjärdeplatsen under World Ski and Snowboard Festival i Whistler 2008 var go. Favoritåkare: Kaya Turski, hon kommer att erövra världen om hon får åka skadefritt. Vad kör du för fordon: In’t nå, bättre åka med bussen. Motto i livet: Ge mer än du tar. Ika i rutan eller Pippi Pelikan: Ika! Favoritdryck: Vatten, lätt den mest underskattade drycken. Favoritmaträtt: Vegetariskt. Sponsorer: SMS Clothing, SPY, Da Kine, Pro-Tec.
Jesper Guldbrand (Gebe) Ålder: 22 Kommer från: Falun Antal säsonger med Secondhands: Har varit med från dag ett. Ge en kort beskrivning av din skidbakgrund: Jag är fostrad i Bjurs tillsammans med massa brädåkare som Hasse Johansson, Jens Alderman med flera. Fanns inte många ”newschoolskidåkare” i trakterna när jag började! Har även kört lite alpint. Favorittrick: 540. Främsta valfri merit: Kom 2:a i riksmästerskapet i miniramp i Borlänge får några år sedan. Favoritåkare: Tanner Rainville. Vad kör du för fordon: Skejtboard. Skidor eller snowboard: Båda. (Har införskaffat en snowboard till den kommande säsongen). Motto i livet: Hakuna matata. Ika i rutan eller Pippi Pelikan: Jag var lite rädd för Ika i rutan när jag var liten, så jag säger Pippi Pelikan. Favoritdryck: Trocadero. Favoritmaträtt: Kebabmackan. Zlatan eller Stenis: Stenis. Sponsorer: Dakine, Rip Curl, Quiksilver Eyewear, Elan, Bern.
Karl Jim Johansson Wolf Ålder: 26. Kommer från: Kopparberg. Antal säsonger med Secondhands: Sedan starten 2006. Ge en kort beskrivning av din skidbakgrund: Alpinåkare från åtta års ålder tills jag var 16, sen blev det jibb och alpint samtidigt till och med det år jag fyllde 19, därefter bara jibbing. Favorittrick: Kastar mistys och lincolns lite här och var. Främsta valfri merit: En polis försökte i vintras ge mig böter för ”vårdslöshet i trafik”. Konstigt med tanke på att jag aldrig befann mig lägre än två meter över vägen - slå det. Favoritåkare: Eric Pollard... Skidkänsla och teknik som ingen annan har, och sen ligger han ju alltid minst ett år före i utvecklingen. Hade du moppe eller epatraktor: Onej. Johan står för sådana misstag . Ika i rutan eller Pippi Pelikan: Båda två skrämmer mig lika mycket, så ingen. Skummaste jobbet: Har satt ihop medicinkorkar på ackord. Inget jag i efterhand önskar en karriär inom. Favoritdryck: Mjölk. Favoritmaträtt: Pannkakor. Sponsorer: Line, Oxbow, Iceman.se, Quiksilver Eyewear, Marker, K2 poles and helmet, Level Gloves, Head boots.
Lars Ilis Ålder: 23. Kommer från: Sveriges hjärta - Leksand. Antal säsonger med Secondhands: Alla. Ge en kort beskrivning av din skidbakgrund: Åkte portar tills jag var åtta år. Efter det sporadisk åkning tills det att jag upptäckte det här med att hoppa med skidor på det då nya sättet. Många hopp har det blivit. Favorittrick: En stor cork 7 är alltid skönt. Främsta valfri merit: SM-vinnare i Big Air 2005 med en 180 shiftyshifty. Favoritåkare: Alla i 2H såklart! Motto i livet: En dag utan träning är en dag utan mening. Ika i rutan eller Pippi Pelikan: Pippi pelikan såklart. Favoritdryck: Dr Pepper. Yes, så är det. Zlatan eller Stenis: Zlatan? Vem är det? Sponsorer: Dynastar, Lange, Smith, Oxbow.
Oskar Enander, fotograf Ålder: 30 Kommer från: Gbg. Antal säsonger med Secondhands: Ett par. Ge en kort beskrivning av din skidbakgrund: Ingen. Favorittrick: 180 Främsta valfri merit: Photo of the Year i Powder 2 gånger. Vad kör du för fordon: Bil. Hade du moppe eller epatraktor: Inget. Åkt skidor sedan: Ganska länge. Favoritdryck: Rivella. Favoritmaträtt: Majonäs. Sälen, Åre eller Stockholm: Lägg ner.
TRANSITION #5 -08 | 97
Jim Johansson, Flatspin Mutegrab, Kittelfjäll. FOTO SIMON HASTEGÅRD
98 | TRANSITION #5 -08
100 | TRANSITION #5 -08
En hästsaga del 2 Hästfakta Tobias Barle Bildtexter Hampus Mosesson FOTO Anders Neuman [AN], Per-Hampus Stålhandske [PH] & Daniel Blom ”I detta avsnitt har vi lite bilder under vår Utah vaccation. Inte så mycket semester, men väldigt produktiva dagar. Här försöker vi lappa ihop både backcountry och park i samma veva och det gäller att passa på när man har toppåkare i stan och någon av den bästa snön vi någonsin skådat. Tyvärr hade vi ingen fotograf den bästa dagen av de alla för sekvenser därifrån hade vart guld värt. Men... Ni får helt enkelt vänta tills filmen kommer ut!” – Hampus Mosesson
TRANSITION #5 -08 | 101
102 | TRANSITION #5 -08
Trav går ut på att ett gäng hästar samlas och har tagit med sig varsin liten människa som sitter i en tvåhjulig vagn bakom. Sen springer de runt, runt på en oval bana. De ska ta sig i mål så fort de kan men de får inte börja galoppera – för det är fusk och går alldeles för snabbt. Hästarna fattar inte alltid reglerna. Men det är rätt enkelt: så fort ni kan in i mål – men ni får inte tappa greppet helt och börja springa. Jag menar hur skulle det se ut? Lugn och fin är mottot. Trav är precis som att tävla i gång. Eller att viska högst för den delen.
Ett travlopp startar alltid på ett av två följande rätt så omständliga sätt: Autostart eller Voltstart. Autostart är när det kör en bil med fällbara vingar framför alla ekipagen. När tiden är mogen fäller föraren in vingarna och låter loppet börja. Voltstart är när hästarna gör en tjusig piruett – eller volt uppenbarligen och sen när alla har snurrat färdigt så kutar de utav bara helvete. Om det inte regnar, haglar eller snöar för mycket förstås – då startar man bara på en linje. Inte det minsta pampigt. Och chaufförerna och voltkoreograferna känner sig undanskuffade och meningslösa.
Legendariske kusken Stig H Johansson har vunnit så många lopp att det är nästan lite löjligt. 6 222 stycken och han har dragit in runt 70 miljoner piastrar på sitt kuskande. H:et står för Henry. Enligt faktaböckerna var Stig H Johanssons speciella knep att han alltid kom väl förberedd till sina lopp. Man undrar ju lite vad de andra ekipagen sysslade med. Bara släntrade in på banan inte en sekund för tidigt, lagom mosiga efter gårdagens pokerafton, och gjorde det bästa av situationen. Inte konstigt att Stig H vann hela tiden.
I filmen Seabiscuit spelar Tobey Maguire, som ibland också leker Spindelmannen, jockeyn Red Pollard (betyder rött träd vars krona klippts av för att grenarna under ska växa bättre – vad fan ska man säga om det namnet?). Han rider hästen Sjökexet till seger över allt och alla. Utan att fuska med spindelväv och inbyggd radar som han brukar.
En ponny är inte, som många kanske tror, en baby-häst utan ponnyn är en fullvuxen häst som råkar vara lite liten bara. Det är inget att reta den för.
Min ponny vet så väl att på lördag är det fest Lördag, lördag, lördag är det fest En krubba full med havre det får min lilla häst Får min lilla häst Så sjöng Agnetha Fältskog innan hon sadlade om (otroligt roligt, eller hur?) och blev ett av A:na i ABBA. Tänk vilka hästhits hon kunde ha fått ur sig om inte Benny och Björn slagit klorna i henne och fått henne att hellre vilja sjunga om supertrupper och mammor som heter Mia. En stor förlust för travsverige är vad det är.
Här har vi ett hopp i Logan, Utah, som vi velat hoppa i flera år. Bygget tog säkert 3 timmar och Knut blev sur mer än en gång på grund av mig som kastade snö på hans bara surfkropp. Hoppet i sig var så där, men Jakob kunde minsann landa. FOTO DANIEL BLOM
I antikens Grekland anordnade man hästkapplöpningar på hippodromer. En enorm oval bana som hästar och ryttare stressar runt på. Som en velodrom fast för hästar istället för cyklar. I antikens Rom tävlade man på nåt som hette Cirkus. En cirkus var mer rund och gav sedan namnet till
TRANSITION #5 -08 | 103
Park City, vårt kära PC, Markku rippar som vanligt medan alla andra var för trötta för att ens åka upp för att åka. Per-Hampus är en hårt arbetande människa. Förresten... Markku var 2 decimeter från att vinna OS i samma pipe ’02. FOTO ANDERS NEUMAN
[PH]
104 | TRANSITION #5 -08
[PH]
[PH]
det som skulle bli storbyxade clowner, elefanter med små dukar på huvudet och trapetsfamiljer från Dubrovnik. En gång var jag på bio och Henry Bronett, son till Cirkus Scotts ägare Francois som myntade uttrycket ”får jag be om största möjliga tyssstnad”, var också där. Mitt i filmen ringer det och Henry svarar glatt och pratar på. Vi andra i salongen borde kastat alla våra popcorn på ego-Henry och bett om största möjliga tyssstnad vi också.
Hästar sover nästan aldrig en hel natt i sträck. De sover i många korta perioder istället och däremellan ger de sig ut på äventyr i månens sken. Eller står och tänker på höstäpplen. Det kan vara svårt att veta vad de tänker på. Den ende som vet riktigt säkert är Mannen som kunde tala med hästar. Robert Redford alltså.
Malin Baryard är en hejare på att hoppa med sina hästar. Hon är gift med Henrik Jonsson som förut var ihop med Alice Bah. När Alice Bah var yngre var hon en av Sveriges bästa sprinterlöpare. Om hon och Jörgen Lantz skulle slå sina påsar ihop då skulle hon kunna heta Alice Bah-Lantz. Hur som helst. Malin Baryard har sjungit med housefolket Spånka NKPG i låten ”Do you wanna ride?”. Och det kanske man vill.
[PH]
Hästar kan precis som människor bli sjuka. De kan få ett par sjukdomar som är värda att ta upp. Spatt till exempel, som är en inflammation i hasleden. En hasa är hästens häl kan man säga. Om en häst går knyckigt så kan det vara så att den har spatt. Även människor kan vara spattiga men inte på grund av inflammation i hälarna, utan på grund av ADHD eller Damp.
Sen har vi kvarka som är en riktigt vidrig hästsjukdom och inte att rekommendera för någon. Om en häst har kvarka så rinner det var och slem ur näsborrarna på den. Blä. Hellre då att den nyser – det är mycket vackrare.
[PH]
[AN]
Sen kan man tävla i dressyr också, där hästen trippar runt och kör sjuka moves som nån i röd kavaj och hög hatt dirigerar med en piska i näven. Det kan bli ena läskiga electric boogies och moonwalks om det vill sig väl. Men när det hela är över så är det som om killen i hatt är den som gjort hästjobbet (sorry kan inte sluta). Hästen får lite havre och han i hatten får medalj och skumpa. Det är bara inte rätt.
Hästen Legolas, döpt efter den spetsörade blonde killen som kan surfa nerför trappor på en sköld och samtidigt skjuta orcher till höger och vänster i Sagan om Ringen, gav travsporten ett stort uppsving i Sverige. Han var sjukt klen och spetig när han var liten och ingen trodde på honom från början men när han deffat till sig vann han sina första 19 tävlingar i rad och blev allas favorithäst. Men 26 år gammal tog man livet av honom för att han hade problem med tänderna. Ingen tandprotes där inte. Bara tack och adjö.
Filmen Pony Tale från Actionhorse Films finns att ladda ner gratis på www.actionhorsefilms.com från och med 31 oktober.
TRANSITION #5 -08 | 105
Det här ser ju ut att vara samma dag, men jag arbetar bara när jag känner för det. Tur att man kan tweaka istället för att snurra. Fast vara upp och ner och grabba booten är inte helt fel det heller. FOTO ANDERS NEUMAN
106 | TRANSITION #5 -08
For info : www.sportmarket.se
Marja Persson Puderslash Garmisch, Tyskland FOTO Mattias Fredriksson
Love Eneroth Frontside Wallie Stockholm FOTO Anders Neuman
as rรถm l k i N rlst Ka
he day at addy for t c r u o y e b emo tour Let 4frnt ociation d s s A s r e member Rid become a the 4frnt o t r e t is g r. Re FREE STUFF! this winte IN W d n a . .A .R of The 4.F
M O C . T N R F 4 : o T Go
Location: Alta, UT Photo: Markus Alatalo Portraits: Sterbenz, Van Valin Dice K Maru photos
Per Huss Virvelvind Revelstoke, BC, Kanada FOTO Nicklas Blom
Halldor Helgason Step Up Backflip ร rnskรถldsvik FOTO Peter Lundstrรถm
Magnus Loo Schweizerdrop Hasliberg, Schweiz FOTO Oskar Enander
Pontus Alv Ollie Malmรถ FOTO Nils Svensson
Jonas Gustafsson Backside Handplant V채nn채s FOTO Anders Neuman
A High Definition Snowboard Film
photos: Tim Zimmerman
Rice M端ller Terje Mosesson Landvik Jones Jackson Lago and more
TAKE YOUR SEATS thatsit-thatsall.com
14 NOVEMBER 20.30 BIOGRAF PARK STHLM BILJETTER: QUIKSILVER STORE (NORRLANDSGATAN 10) PRIS: 50 KR
espn.com/tita
Mika Edin Frontside Noseslide Transfer Backside 180 Out Stockholm FOTO Anders Neuman
Tobias Karlsson Backside Wallride Boliden FOTO Peter Lundstrรถm
The members on the SWEET team are our best reference and the most important so urce for product feedback . The Rambler Te am Edition comes in a very sp ecial Plum purple custom color with pink de tailing, topped off with your own go-go girls. M ade in high impa ct injection molded ABS, with carbon fiber rein forced areas and direct ve nting for optimal ventilation, this baby will prov e a winner. The ne w occigrip features grad ual tensioning sy stem with a super-soft foam th at hugs your head to ensure best possible fit. The Rambler TE is PK’s favorite helmet. Guarant eed to stick out in the crowd. Only available in limited numbers .
WWW.SWEE
TPROTECTIO
Team Rider: PK H un
N.COM
der - Photo: Vegar d
Breie
Johan Jonsson Puderrรถkare Engelberg, Schweiz FOTO Mattias Fredriksson
Adam Falk Drop To Fakie Critical Grab Riksgr채nsen FOTO Nicklas Blom
E]did/ ?d]Vc Hi ]aWZg\ lll#hedgibVg`Zi#hZ
.HJK@R +@QKRSQwL "NQM VGDM @MC VGDQD +HQTM@ ,HUDR HM ^QD (NV KNMF VHSG +NLAH XD@QR E@UNTQHSD QDRS@T Q@MS 0@SR ""1 3@KS ,@JD #HSX ADRS RJHATCCX -@BJD E@UNQHSD LNTMS@HM ,TNRR@U@@Q@ E@UNQHSD RJH QD RNQS ,TNRR@A@BJDM 2HJRFQgMRDM !KS@ @LAHSHNM MDWS RD@RNM 'N BNNKRJHHMF HM CDDO RMNV
UD FKN D D S H NQ TOQDL 3 E@U LX KRRNM / M *N
WE’VE GOT YOU COVERED, SINCE 1961.
o by Torgeir
: :>G>@ >G>@
=Vj\d =Vj\d
BjjÖ BjÖ
www.actionhorsefilms.com / www.quiksilver-europe.com
Presented by
Sponsored by
photos daniel blom & anders neuman | design niklas bergh
Kultur
#37
Redaktör Tobias Barenthin-Lindblad Medverkade Torkel Sjöstrand
Ett
Två
Tre
Fyra
Fem
Sex
Ett. Radio silence
Tre. Akay New Yorkers
Fem. Skins & Punks
Strax efter punkens genombrott i USA utvecklades en snabbare, råare och ännu mer aggressiv musikstil. Hardcorescenen fokuserade mindre på att leva hårt och dö ung och mer på verkligheten. Modet blev enklare, t-shirts och jeans, chucks eller vans på fötterna. Band som Bad Brains och Black Flag surfade USA runt på folks soffor. En gör-det-själv-känsla som var ovanligt stark. Hardcoreestetiken har sedan dess tilltalat skejtare, bmx-åkare, hårdrockare, graffitimålare och surfare som alla lämnat sin bit tillbaka och bidragit till kulturens mycket speciella estetik och blandning.
En gång graffitimålare, alltid fascinerad av New York. Jag tror det gäller både mig och Akay. Det här är en vacker handgjord låda som innehåller bilder och texter i storformat (30 x 40 cm). Hösten 1992 åkte Akay till New York och plåtade folk på gatan.
Jag träffade Gavin Watson förra året. Han kom invalsande på kontoret med en kamera runt halsen och ett brett smil på läpparna. Han hade all anledning att vara nöjd. Nytrycket av hans klassiker ”Skins” sålde som smör och han var på promotionturné med Vice.
Bilderna har mognat, och tillsammans med Kid Peles poetiska texter till varje fotografi (också de i storformat) ger lådan en bra mycket mer levande och organisk bild av New York än vad dagens besökare får.
Sedan dess har han grävt än djupare i fotoarkiven och resultatet är en värdig uppföljare till Skins, nämligen Skins & Punks. En fin fotobok i hårdpärm, denna gång även med färgbilder.
Som alltid kommer Akays grejer i svårt begränsade upplagor. New Yorkers är gjord i under hundra ex. Passa på innan de första exen dyker upp på Ebay. [TBL]
Här porträtteras Englands hårdkokta skinheads och punkare under åttiotalets Thatcher-era i vardagens alla situationer. Skildrade med värme. Det är inte svårt att tänka sig Watson för 25 år sedan, med kameran runt halsen och ett smil på läpparna. [TS]
Radio Silence berättar om eran mellan Ramones och Nirvana, och en oerhört kreativ tid som ägde rum långt innan internet. Här finns exempel på de kopierade tidningarna, t-shirts, kassett- och skivomslag samt inte minst musiker och fans som berättar om tiden. Utan överdrift är det här en bok som alla musikintresserade behöver. [TBL]
Två. No Regrets
Fyra. Quality of life
Jag har inte skaffat mig någon tatuering än. Jag har funderat på det, men kan aldrig bestämma mig för ett motiv. Men jag gillar idén.
Det har fortfarande bara kommit en handfull spelfilmer som har graffiti i centrum. Quality of life kom 2004 och blev uppmärksammad. Mer utanför än i graffitiscenen, det är rätt vanligt när någon skildrar en subkultur. Utövarna brukar vara mer än kritiska. Det är helt enkelt svårt att skildra subkulturer på ett vettigt sätt, och graffiti utgör inget undantag.
Tatueringar är på allas kroppar numera. Ett försök att göra sig unik, att stå utifrån massan och att tala om för andra vem man är. Det kan bli hur bra som helst. Ibland blir det mindre bra, sjukt kul eller bara oförståeligt. Vad sägs om en ”Will work for burritos” över magen, en blodig tampong eller Chuck Norris på armen, Britney Spears rakade skalle eller Nikeswooshen över hela ryggen? No Regrets har undertiteln ”The best, worst, & most #$%*ing rediculous tattoos ever”. Den säger allt. [TS]
134 | TRANSITION #5 -08
Hur som helst är “Quality of life” ingen dålig film. Vain och Heir är på väg att växa ur ungdomstiden. Heir har fått jobb på reklambyrå och satsar på karriären, medan Vain vägrar ge upp bombandet. En välspelad indie-produktion, och det faktum att filmen har både humor och allvar och innehåller en hel del sköna San Francisco-miljöer och grymma tags gör den värd att ses. [TBL]
Sex. Obey - E Pluribus Venom
Shepard Fairey är mannen bakom Obey Giant, tidningen Swindle och är en av street artvärldens absolut största namn. I E Pluribus Venom får vi ta del av en stor del av de verk han ställde ut på Jonathan Levine gallery under 2007. Men boken ska inte ses som en katalog utan utvecklar många av de teman han tog upp i utställningen. Ett genomgående tema ifrågasätter de symboler och metoder som används i USA för att sälja den amerikanska drömmen, sälja kriget eller det amerikanska ”way of life”. E Pluribus Venom är precis så fin som man hoppats på och borde finnas hos alla med minsta intresse för affischkonst eller symboler i största allmänhet. [TS]
Kulturfascisten
Kulturkrocken TEXT Kulturfascisten Illustration Supertuben
WATCH YO STEP LIL’ NIGGUH... ...brummar en Mr-T-liknande röst. Kulturfascisten har just backat ut genom en port efter att ha hållit upp en dörr åt en moder med tillhörande barnvagn. Under själva processen känner jag att någonting har trampats på men som Kulturfascisten tagit för givet var en tröskel. Platsen är Bushwick i Brooklyn, New York. Det är en solig septemberdag men det är inte en scen ur en Spike Lee-film som utspelar sig. Kulturfascisten just har lämnat det numer halvtrendiga Bedford Avenue och Williamsburg och tagit sig lite djupare in österut. Ovanstående scenario tar plats efter att en flaska vatten och lite chips har inhandlats på en typisk corner store i New York City. Tröskeln visar sig dock inte vara en tröskel utan ett par Nike Air Max 95’s. Personen som har sin fot i denna gymnastiksko har en kroppshydda och ett utseende som påminner om Rick Ross. När Kulturfascisten ögnat igenom besten från tå till topp sker något som ytterst sällan händer er tillgivne. Han fryser till. Inte av en direkt rädsla (den kommer senare) utan bara rent fysiskt paralyserad. Ett ting som dock just i denna stund inte är paralyserad är hjärnan. Den går på totalt högvarv. Ett totalt kaos av tankar strömmar simultant genom nerver, hjärnhalvor och olika syror samt blodströmmar. Den frågan som ställs i sinnet är ”Vad i helvete gör jag nu?”. Det jag vill komma till är hur våra sinnen fungerar i olika situationer. Eller snarare i likartade situationer, men i olika tid och rum. Då världen består av otalet platser med olika kulturer, tankesätt och etiska värderingar så är det hiskeligt svårt att kunna urskilja dem åt. Geografiskt olika platser har var sin egen väg. Men hur skall man skilja dem åt och bedöma vilken väg att välja? Hemma i ”trygga” Sverige har man ju en grundkoll på situationer och har i ryggmärgen vilken situation som kräver vilken åtgärd. Men på bortaplan existerar inte riktigt samma instinkter. Det som nu sker i Kulturfascistens skarpsinne är att han står vid ett mentalt vägskäl med helt olika direktioner att välja mellan. Dock finns det inga skyltar som precist beskriver vart dessa vägar slutar. Första impulstanken är att helt enkelt be om ursäkt lagom
136 | TRANSITION #5 -08
artigt. Men samtidigt kanske den enkla vägen leder till att antagonisten ser en svaghet i beslutet och utnyttjar detta. Andra alternativet är att krypa men det slås bort ganska snabbt då det kan bara sluta illa, antingen med fysisk eller psykisk smärta i efterhand. Hur i helvete skall situationen tacklas? Här hjälper det fan inte med att droppa några Mobb Deep-rader för att skapa en interaktion med något personen kanske kan relatera till och därmed knyta band på så vis. Ett val är att gå till motattack och fronta problemet med en liknande attityd. Denna väg ratas direkt då skulle det slå fel så finns det ingen som helst möjlighet att Kulturfascisten skulle kunna backa upp det om skiten hittar fläkten så att säga. Nej, INGA alternativ känns som det rätta i just detta läge. Hela detta scenario utspelar sig naturligtvis blott under ett par sekunder men känns som en livstid. Min antagonists två kamrater som står tätt bakom i matchande denimkläder och har nu börjat flina lätt hånfullt. Dags att agera tänker min hjärna tillslut. Säg någoting åtminstone! Då denna tanke slår mig formar jag läppar och svalg för till slut kunna bilda ord och därmed skapa en kommunikation. I samma stund jag säger det så hör jag mig likt utanför kroppen på avstånd: ”Bröoruye”. ”Bröoruye”?? Vad i helvete sade jag just? Vad kan jag ha försökt förmedla och vad betyder det? Varken Kulturfascisten, de tre männen emot honom har en blekfet aning om detta. Fortfarande har jag inte kommit till vad det kan ha varit för ord jag försökt få fram. Alla fonetiska former har jämförts men inget som ens kan ge en liten ledtråd om vilket ord som intentionen var att framföra. Situationen nu är nollställd. Den är varken komisk eller tragisk. Den är i origo, den absoluta nollpunkten då man inte kan tolka den. Kanske är det just på grund av detta som allt rinner ut i sanden till slut. Inga fler ord
eller ens blickar utbyts, bara två rejält konfysa sinnen som ingendera verkar vilja göra mer av situationen. Här skiljs våra vägar och vi ser inte varandra igen någonsin mer. Men frågan som jag ställer mig själv så här i efterhand är huruvida sådana här tillfällen skall hanteras. Kulturfascisten valde uppenbarligen att tänka till, men kanske är den korrekta vägen att agera på pur instinkt i dessa lägen? Det lustiga är att denna händelse var ej under några som helst omständigheter den mest hotfulla situation som jag upplevt under mitt liv. Men var det min egen osäkerhet inför andra kulturer och platser som satte käppar i hjulet för mig? Är jag mer rädd för en svart man i New York än vad jag är för en blek rödhårig snubbe från Norrtälje? Bägge platser har jag ju faktiskt besökt lika många gånger i mitt liv. Kan det kanske vara den fascination för den förstnämndes egna kultur som spelade mig ett spratt? ”Svart” kultur har genom större delen av mitt liv tagit upp en stor del av min tillvaro. Dess musik, konst och annan kultur från detta samhälle har haft stor påverkan genom åren. Jag har alltid nästan känt mig som en del av det med. Så kanske var det av respekt inför de människor som faktiskt har den som verklighet jag frös och helt plötsligt inte kunde känna någon som helst relation till. Hur nära man än känner sig en främmande kultur så är det svårt att med tillräckligt självförtroende att verkligen se sig som delaktig när man kommer nära den rent fysiskt. Eller förresten? Nu när jag tänker efter kanske det bara var för att en jävligt stor svart snubbe i Brooklyn verkade som han skulle döda mig. Det är dags att sluta kontemplera under ruset av amerikansk hostmedicin. Kom ihåg; ”Livet är inget för amatörer”, som Strindberg sade.
Har du några funderingar, klago- eller önskemål? Tveka då inte att låta Kulturfascisten få veta detta och maila kulturfascisten@gmail.com.
NINTHWARD
SKIDOR KÖPER DU
ONLINE!
Analog, Anon, Armada, Billabong, Burton, Circa, Electric, Fox, Freshpark, Gravis, Hurley, Independent, Insight, Kask, Liquid force, Mada, MCD, Ninthward, Nord, O’neill, Oakley, Quiksilver, Rip curl, Rusty, Sector nine,
ALLTID MINST 30%
Slipstream, Vans, Vision, Volcom, Von zipper mfl...
KLÄDER SKOR WAKEBOARDS VÅTDRÄKTER
sportextreme2.indd 1
2008-05-14 11.41.19
Navelskådning
The Only Bird We Know TEXT Simon Tjernström Illustration Supertuben
I de två första Rockyfilmerna möter the ”Italian Stallion” Rocky Balboa tungviktsmästaren Apollo Creed. Som en uträknad, luffig underdog får Balboa chansen att slåss för bältet. Genom de bägge filmerna porträtteras motståndaren Apollo Creed som en planerande, välsmord och buisnessorienterad fighter som spelar medierna rätt. En PRmaskin som sitter på ett fint kontor och talar om presskonferensen medans Rocky hamrar in slag på köttstycken i en ensam och kall lagerlokal. Rockys tidigare försök att lämna boxningen för ett skäligare liv har gått i stöpet. Balboas ”born to loose-attityd” är så mycket mer än en sympatiskapande del av filmen för mig. Rocky är en boxare ända in i hjärtat men självkänslan är bortsprungen efter för mycket motvind. Rockys tränare Mickey, en knagglig gammal inbiten fighter från den gamla skolan, uttrycker gång efter annan hur viktigt det är att vara en fighter ända in i hjärtat. Han säger att när en boxare blir civiliserad är det kört. Apollo tränar lika hårt om inte hårdare men har någonstans på vägen förlorat ”det”. Det framgår inte hur länge Apollo har haft titeln men vad som framgår är att hans fokus förändrats från en riktig fighters till en magnats. Jag ser fler och fler varje dag bli Apollos motsvarighet i skidsvängen och även en del skateboardåkare ser jag förödmjuka sig på bästa sändningstid. Paketerade och klara för att skeppas ut till kidsen. Vart jag än vänder mig, hur tjockt skynke jag än drar över mig, hur djup grop jag än gräver så hittar dem mig alltid tillslut. I den andra vågskålen finns de Rockyliknande. Dem finns i stort antal. Vad som är generellt för dem är att de inte är fullt lika lätta att ha att göra med, precis som Rocky. De kanske inte har en femårsplan för sin åkning och vill nog inte heller göra upp en. Om man blev förälskad i något för att det var fritt kan det vara svårt att sätta koppel på det. De åkarna lyckas tyvärr väldigt sällan. När jag var yngre var frågan hur true man var inte något man skämtade om. Nästan överdrivet var man tvungen att bevisa vart man stod. Man skulle göra vad man kände för när man kände för det. Ville man inte köra
138 | TRANSITION #5 -08
finalen när man låg etta efter kvalet skulle man inte göra det. Detta var ju förstås inte idealiskt för någon, men att den mentaliteten genomsyrade sporten har vi, faktiskt, våra tidigare pionjärer att tacka för. Att kapitalet är styrande i den här frågan är väl ingen nyhet för någon. Men att alla vänder kappan efter vinden så snabbt förvånar mig. Eller det förvånar mig inte alls. Ser man gång på gång exempel på folk som språngbrädar från bara skidåkare till profiler och förmögna män är det klart att fantasin skenar iväg. Frågan blir då vad som kategoriserar det vi sysslar med? Är det bristen av organisation? Skaderisken? Adrenalinhalten? Symbiosen med medier? Attityd? Eller är vi bara en sport i mängden? Det jag skulle säga är en av de stora utmärkande och unika sakerna med skidor, skate och snowboard, främst skateboard, är att egen framgång nästan är likvärdig sin polares som man kommer tävla emot dagen efter. Den symbiosen mellan två polare som båda vill bli bäst är behövlig, nödvändig och unik. Två sinnen är dubbelt så bra som ett. Att tävlingen närmast i fullo är gentemot sig själv och inte mot ens medtävlande är kännetecknande för skateboard om du frågar mig. Att du kan få lika stort gensvar från dina medskatare om du gör en rock ´n roll som om någon bättre gör en blunt är speciellt och talande för att utvecklingen är i fokus. Samma utveckling oroar jag mig för kan ta skada av att det finns för mycket att hämta. Jag ser skateboard som det svåraste och mest komplexa man kan syssla med och jag ser samtidigt utvecklingen skjuta i höjden på sätt som jag trott har varit omöjligt. Nästan varje år sväljer jag snusen över vad folk kommer på att göra och hur dem gör det i de nya filmerna. Många skulle säkert förklara det med att sporten är så pass ung och att utvecklingen är enkel då. Det tror inte jag. Jag tror det handlar om rätt sorts drivkraft. När man tycker det man sysslar med är så pass kul att man skulle vilja göra det varje dag även om man blev sämre var gång man gjorde det och när man kan slammar hårt men ändå förblir glad och bara vill fortsätta. Då har man kul och jag tror att man då är i ett state of mind där det är enklare att utvecklas och lära sig.
När man kommer upp på en hög nivå inom någon sport. Så pass att man måste syssla med det som var ens hobby den största delen av ens tid för att fortsätta få betalt så brukar drivkraften förändras från den ursprungliga till en jakt efter utveckling som lättast bekräftas med framgång. Motivationen kommer visserligen alltid i viss mån från viljan att bli bättre men det finns en markant skillnad. Jag har sett så många exempel på folk som tränar stenhårt men inte har kul när de åker. Jag har inte sett någon forskning inom ämnet hur kroppen och hjärnan samarbetar i just det här sammanhanget men jag efterlyser det. Jag förstår att det kommer naturligt att ompröva varför och hur man ska göra det man gör när big bucks eller större press kommer in i bilden. Dagens bittra sanning är att samtidigt som kapitalet knackar på dörren kommer du rannsaka dig själv. Alla fixar inte det utan mer än hälften blir här genom en utdragen process försatta i ett ohållbart status quo. Ovilliga att sluta ett avtal om en kompromiss som kan komma att dräpa deras stora kärlek. De här människorna blir i en del fall omnämnda och hyllade, ibland bortglömda. Thrasher hade ett klistermärke för ett bra tag sen, jag skulle gissa på 20-30 år sedan, med en fuck you-hand med texten -the only bird we know-. Deras allvarlighet skulle jag inte räkna med som 100-procentig, men vi mot dom-budskapet solklart. Denna attityd som byggt hela konceptet och som står som fundament för det vi kallar actionsport är i gungning. Nu släpper vi in många med stora plånböcker för att vi kan hjälpa dem fylla på börsen. Hur kunde ett finger i nyllet bli till en strykning medhårs? Ökat intresse är inte alltid för sportens bästa. Egenintresse från folk utan insyn eller glöd kan alltid locka till sig en get för att skapa en häst. Ingen blir lidande förutom kommande utövare. Fuck you-mentaliteten som fortfarande ekar i actionsportens korridorer tillåts inte längre. Kanske aldrig har accepterats trots att det är vår ledsaga utåt.
DC • Element • Nikita • Core • World Blind • Darkstar • Enjoi • Almost Powell • Bones • Minilogo • Indy Destructo • Thunder • Venture Orion • Tensor • Speed Demon Fox • Hurley • Volcom • Insight Sessions • Pro-Tech • Ipath Coal • Tsg
Stockholm, Gamla Brog 27. Tele. 08 - 411 40 06 Örebro, Näbbtorget. Tele. 019-18 50 75 coresk8.com
Skröna
Team Washed Up Text Magnus Gyllenberg
Team Washed Up Skateboards (minus Pelle Fredell), Högdalen 2000. Från vänster: Nicke Svensson, Altay Sagesen, Martin Karlsson, Magnus Gyllenberg
Ibland gör man något i sitt liv och när man ser tillbaka på det blir man stolt. Washed Up Skateboards var ett projekt som jag var med och genomförde som jag är riktigt stolt över. Jag tror att vi alla hade gått omkring och haft en liten dröm om att starta vårt eget skateboardmärke. Själv hade käften gått på mig om det ett bra tag så det var läge att göra slag i saken innan man framstod som en ”snackare”. Jaja, jag vet vad ni tänker nu och jag är medveten om det, visst är jag en ”snackare” men nån gång ibland blir saker och ting till verklighet och så var fallet med Washed Up Skateboards. Washed Up Skateboards kom till på våren 2000. Med mig i projektet hade jag Martin Karlsson, Nicke Svensson, Altay Sagesen och Pelle Fredell. Detta var helt logiskt. Dels var vi polare sedan länge tillbaka, sen var det så att vi skatade tillsammans nästan dagligen. Den stora utmaningen med att starta märket var att hitta en brädfabrik som gick med på en förhållandevis liten order. I början av 2000-talet var dollarn uppe i elva kronor och ingen av oss hade det särskilt fett, men vi lyckades gemensamt skrapa ihop lite pengar och hittade en fabrik i Alabama som gjorde vår första serie på fyrtio stycken brädor. Den första grafiken var väl inte den roligaste, men vi fick ihop den snabbt och när den nått den amerikanska södern tillsammans med våra pengar var det bara att
140 | TRANSITION #5 -08
otåligt vänta till den lyckliga dagen då tullverket hörde av sig angående en sändning plywood från USA som skulle lösas ut mot tull och införselmoms. Washed Up Skateboards var fött. De första åren hade vi inte ens ett registrerat företag eller namn. Vi registrerade faktiskt aldrig namnet och brukade skämta om att vi nån dag skulle höra från någon advokat vars klient hade registrerat namnet och tänkte ta över våra kunder. Man kan nog våga påstå att vi var med och startade den numera enorma rörelsen med svenska skatemärken. I början av 2000-talet var vi ganska ensamma tillsammans med Riverfarm Family och några till. Efter några år haglade det svenska märken över marknaden. Dessa märken var mycket mer seriösa och proffsiga än vad vi någonsin var. Vi gav exempelvis ut en Pelle Fredell Pro model utan att berätta detta för Pelle innan. Någon skvallrade för honom några dagar innan brädorna kom, men idén var att skulle få reda på att han hade en pro model först när han såg den. Man kan säga att hela anledningen att ge ut en ny modell var för att skoja med Pelle. Det kanske inte är den marknadsmässigt bästa anledningen, men vi tyckte det var kul. Något som vi dock inte var oseriösa med var våra videos. Även om den Jamie Thomas-skadade hammergal-
ningen eller den techreligiöse super-fresh kanske anser att vår videos och vår skatevideofilosofi inte ”höll måttet” så är vi väldigt stolta över både åkningen och den inställning till skateboarding som våra filmer porträtterade. De första somrarna vi hade märket var vi ute i stort sett varenda dag och filmade tillsammans som ett tight team ska göra. Framåt hösten kom sedan filmen med en öldränkt premiär. Ett år hade vi till och med en morgonrutin där Nicke åkte runt i sin bil och hämtade upp teamet runt nio på morgonen och vår devis den sommaren var ”alla lines ska vara filmade före lunch”... Washed Up Skateboards levde i ungefär sex år och teamet expanderade. Två tongivande figurer som kom med och gjorde stort intryck i våra videos och i verkligheten var John McMillen och Per Magnusson. Per plockade vi upp under en Millencolin Open-helg då vi kom på att han var sveriges svar på Eric Jay. John McMillen vann sitt Washed Up-spons i minirampstävlingen Humlan Havoc som vi arrangerade några år. Ettan, Jean-Louis Huhta vann en flaska Ouzo och tvåan blev sponsrad av oss. Nu hade vi nog plockat upp John i vilket fall för han är en av de grymmaste och mest underskattade skatarna i Sverige någonsin. Men ändå - nånstans där hittar man hela idén med Washed Up – att sponsra tvåan. Vi gjorde aldrig det som förväntades av ett företag, vi gjorde vad fan som föll oss in.
'/44 3.!#+ SKATE SURF SKI
______________________ N. LĂ…NGVINKELN 8 HELSINGBORG 042-123030
777 ./"/5.$!2)%3 3% %FU ´S MJUF Tœ WJ KPCCBS CœEF J CVUJLFO PDI J XFCCTIPQQFO *OHB HS´OTFS CBSB HPUU TOBDL
I vintras ükte skidükarna Per Jonsson & Jon Örarbäck Üver till British Columbia och extraknäckte som Xtravelguider under ett par veckor. Med sig hade de bl.a fotografen Nicklas Blom som här ovan fick en skÜn bild av Per en vanlig dag pü berget. Sugen pü att hänga med grabbarna till Kanada i vinter? Kolla in www.xtravel.se eller ring pü 08 333 669
5x5
Tiger Lou
TEXT Fredrik Gunnarsson Foto Andrea Kellerman
Tiger Lou är tillbaka med ett nytt fantastiskt album i bagaget! Ingen är gladare än alla älskare av rockmusik som tränger sig in genom ben och märg. Nu kan vi alla se fram emot en stundande höst där vi stänger ute mörkret och lyssnar till en av Sveriges bästa artister och stämningsmakare. All hail Tiger Lou!!! 5x Bästa superhjältekostymerna 1. Wolverine (filmkostymen) – argaste hjälten med argaste frisyren. 2. Batman (anno Michael Keaton) – precis så goth som den ska vara. 3. Hellboy – en trenchcoat är allt han behöver. 4. Matt Trakker (M.A.S.K.) – Spectrum’s got such super vision! 5. Skarpegg/Cutter – han är min hjälte nummer ett!
142 | TRANSITION #5 -08
5x Personer som förtjänar en smäll på käften. 1. Killen som knivrånade min vän J. 2. Skinhead #1 som misshandlade mina vänner i Vitan. 3. Skinhead #2 som misshandlade mina vänner i Vitan. 4. Skinhead #3 som misshandlade mina vänner i Vitan. 5. Skinhead #4 som misshandlade mina vänner i Vitan. 5x Gamla klassiska album du vill att folk ska lyssna på. 1. Dj Shadow – Endtroducing 2. Portishead – Dummy 3. Cliff Martinez – Solaris Soundtrack 4. Clint Mansell – The Fountain Soundtrack 5. The Cure – Disintegration
5x Nya album du vill att folk ska lyssna på. 1. 2562 – Aerial 2. The National – Boxer 3. Son Lux – At War With Walls and Mazes 4. Genghis Tron – Board Up The House 5. Sascha Funke – Mango 5x De bästa musikvideorna genom tiderna. 1. Aphex Twin – Come To Daddy 2. Aphex Twin – Windowlicker 3. Depeche Mode – Enjoy The Silence 4. Sigur Ros – vad som … 5. The Fountain (känns som en musikvideo)
distribution
pirate movie�production com
16mm snowboarD Movie and 100 page art book
dan brisse # gigi rüf # mike casanova # kalle ohlson # marko grilc # tyler chorlton # sani alibabic # emeric front # jocki köffler # danny larsen # marco feichtner # hans ahlund # Eirik Haugo # lukas goller # josh sherman # drew fuller�# hannes Metzler # björn hartweger # osa
Teo Konttinen # tj schneider # Dimi fesenko # david benedek #
THIS IS A JACKET
Rip Curl makes technical mountainwear with recycled textiles and plastic bottles. Footwear with recycled neoprene. T-shirts with organic cotton. And a lot more eco-friendly products. It’s now up to you to choose Rip Curl Planet. More on ripcurl.com
POSTTIDNING B | Transition | c/o Titeldata, 112 86 Stockholm